BIHANGETMAGASINET FÖR AFFÄRSJURISTER VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

ALUMN: EMELIE PERSSON-Jag kan fortfarande känna tentaångesten som att det var igår

EXKLUSIV INTERVJUMED JOHANNES LERM

NYA JUR6 15/16

EN DAG PÅ KONTORET MED JURISTEN JOHAN LEVIN

STUDENTPORTRÄTT:FYRA OVANLIGAFRITIDSSYSSELSÄTTNINGAR

I N N E H Å L LBIHANGET NR.2 LÄSÅRET 2014/2015

Kontakt: Teresia Snäckerström, redaktör E-post: bihanget@ajf.nu

Layout: Redaktör med hjälp av redaktionen Tryck: PrintakademinPå omslaget: Emelie Persson Foto: Sara Ekström Web: www.ajf.nu

Ledare + Redaktion......3 Ordförande har ordet....5

Lärarporträtt:Johannes Lerm.............8

Juroday.........................6 Projekt: Skugga en alumn.........7

Studentporträtt...........14

En dag på kontoret med Johan Levin................18

Linköpingsjurister-na...............................11

Europaresan...............10

Alumniporträtt:Emelie Persson...........12

Avtalslagen - 100 år....16

Möt nya Jur6 15/16 ...20

Rapport från utlands-studierna....................22

2

LEDARE

REDAKTIONEN 14/15

MED FÖRHOPPNING OM TREVLIG LÄSNING!

TERESIA SNÄCKERSTRÖM

REDAKTÖR

MARK LIFVERGRENSKRIBENT

MALIN ROSENDAHLSKRIBENT

SARA EKSTRÖMSKRIBENT

OLIVIA DAGERSTIGSKRIBENT 3

Jag minns sommaren då antagningsbeskedet kom och tanken på att flytta till Linköping för att läsa juridik gick från att vara just en tanke till något definitivt. Jag minns också otroligt väl hur en bekant

till familjen sa till mig ”Grattis, studietiden är den bästa tiden i livet”, det var ord vars innebörd verkligen skulle komma att infria sig. Att tiden som student skulle bli spännande och rolig var inget jag egentligen tvivlade på men att det skulle bli såhär bra, det hade jag ändå aldrig kunnat föreställa mig. Mycket har hänt sedan dagen då tårar av separationsångest droppade ner över tallriken med IKEA-köttbullar när mamma och pappa lämnade av mig här på ”schlätten”. Jag har förutom en bra bit över hundra högsko-lepoäng och akademiska kunskaper lärt mig oerhört mycket om mig själv. Förutom att växa med ansvaret som kommer med allt vad det innebär att flytta hemifrån och städa, tvätta, handla, laga mat och diska när föräldrarnas vakande öga är långt borta så har jag lärt mig oerhört mycket genom olika engagemang i studentlivet.

Mitt första år som student var jag med i redaktionen för samma tidning som du nu håller i din hand, jag fick då förutom chans att lära känna personer från de högre årskurserna, en inblick i föreningen och en bra introduktion i hur det är att engagera

sig utöver studierna. Redaktionsengagemanget gav mersmak och att inför andra året söka till Jur6, programmets mästeri, kändes som en självklarhet. Att jag kom med och fick chansen att uppleva ett festeristår kommer jag alltid vara tacksam för. Jag fick åtta fantastiska festerivänner och aldrig har jag så snabbt känt mig så bekväm med människor jag känt under så kort tid, och aldrig tidigare har det varit så lätt att bjuda på sig själv som efter det året. Samtidigt fick jag också lära mig hur svårt det är att jobba tätt med nära vänner, det var långt ifrån alltid en dans på rosor och vi hade våra fighter. När skiftet kom var det en otrolig lättnad, allt slit var över. Men när allt har sjunkit in, såhär ett år senare, så kan jag inte göra annat än att minnas det med stor värme och glädje, allt jag fick tillbaka var värt alla de där jobbnätterna på Kårallen och släpandet på Nolle-P. Då jag fortfarande inte fått nog av engagemang blev jag till slut också redaktör för denna tidning, en ny utmaning som också kom att bli otroligt lärorik vad det gäller planering, genomförande och att leda en grupp.

Ja, nog har jag flera gånger om fått det bevisat att studietiden är den bästa tiden i livet och det bästa av allt, det är att den inte är slut än! Dock tänker jag efter tre års intensiva engagemang luta mig tillbaka, i alla fall för ett tag, men jag vill verkligen

rekommendera alla att ta chansen att testa på något studiesocialt engagemang, det ger så mycket tillbaka. Slutligen och då jag fortfarande har ordet vill jag rikta ett stort tack till alla som varit med på resan, Jur6 13/14 för att ni är ni, AJF-styrelsen 14/15 för allt roligt och naturligtvis till Bihangetredaktionen 14/15 för att ni är bäst och med ert engagemang gjort mig till en mäkta stolt redaktör, TACK!

“ EN REFLEKTION ÖVER DEN BÄSTA TIDEN “

Din framtid börjar här

www.pwc.se/student

PwC i Sverige är marknadsledande inom skatterådgivning. Vi har drygt 300 medarbetare runt om i Sverige som arbetarmed nationell och internationell företags- och individ-beskattning samt indirekta skatter. Vi verkar i PwC:s globalanätverk som består av 23 000 skatterådgivare spridda över ca 160 länder.

Våra medarbetare är vår främsta resurs och vi engagerar oss därför mycket i att ge dig som anställd kompetensutveckling och möjlighet att göra internationell karriär. Att få arbeta med några av landets vassaste skattespecialister samtidigt som du får en aktiv coachning tror vi skapar en god plattform för dig och din karriär.

Läs mer om oss och en framtida karriär på PwC.www.pwc.se/student

ORDFÖRANDE HAR ORDETCARL-JOHAN MELANDER TACKAR FÖR SIG

5

Sommaren närmar sig för varje dag som går, detta innebär även att det börjar bli tid för oss i den

nuvarande styrelsen att tacka för oss och lämna över till nästa år. Det är därför som jag vill ta tillfället och passa på att tacka alla våra medlemmar för detta år.

När jag ser tillbaka på det läsår som passerat så är det framförallt ett ledord som drivit mig,

expansion! Vårt program växer för varje dag som går och det är upp till sektionen att följa programmets fotspår och utvecklas i takt med det. Under min tid som ordförande har mitt mål varit att stärka AJF:s position som en av de större sektionerna på den fi-losofiska fakulteten samt knyta kontakter med andra sektioner. Jag har stark tro på att om man ska göra ett så bra jobb som möjligt för sina medlemmar så gör man det bäst i samarbete med andra individer som tänker likadant men som studerar andra utbildningar. Kontakter som knutits under detta år kommer gynna sektionen i år framöver.

Jag är inte ensam i min styrelse när jag säger att vi gärna skulle vilja sitta ett år till, nu när det blir tid

för oss att lämna över vårt arbete och våra projekt. Trots att vi jobbat i snart ett år så känns det som att vi precis har börjat.

Vi i styrelsen lämnar över en sektion som för tillfället genomgår en stor expansion och om-

formering. Jag vill därför uppmana den kommande styrelsen att fortsätta vårt arbete och bygga vidare, var inte rädda för att ta ut svängarna och prova nya idéer det är precis vad vår sektion behöver och att ni har möjligheten och förmågan att göra det, det är jag säker på.

Slutligen vill jag tacka alla som varit med och arbetat under detta år, både min styrelse och alla

de som engagerat sig i något av sektionens utskott. Jag hoppas att många av er tar chansen att engagera er eller bidrar på något sätt även nästa år. Jag själv kommer vara kvar här och hålla ett vakande öga på nästa års styrelse.

Tack för detta år och lycka till med allt som fram-tiden erbjuder!Carl-Johan, Ordförande AJF 14/15

6

JURODAY 2015AFFÄRSJURISTERNAS EGEN ARBETSMARKNADSDAG

Andrea Österlind & Christina Åqvist, studenter:

Vad hoppas ni på att få ut av dagen?”Vi hoppas på trevligt mingel och att få knyta kontakter.”

Är det något ni är speciellt intresserade av?”Det skulle nog vara Linköpingsjuristerna och Bolagsverket, vi hörde något om att man kunde få sommarjobb där.”

Cecilia Askvik, mässvärd Skatteverket:

Vad hoppas du på att få ut av dagen?”Jag hoppas på att få träffa framtida ar-betsgivare, få mer information om olika arbetsplatser, spana in arbetsmarknaden och få lite tips från de alumner som är här.”

Vad innebär arbetet som mässvärd?”Som mässvärd har man ansvar för det företag man blir tilldelat. Du får hålla kontakt med företaget innan och under Juroday, informera och ordna med deras monter och fungera som en länk mellan student och företag under Juroday. Jag rekommenderar verkligen att vara mässvärd, det har varit jättekul! Man får bra kontakt med det företag man är ansvarig för.”

Raman Atroshi, PwC:

Vad hoppas ni från PwC på att få ut av dagen?”Vi hoppas på att få träffa studenter som är skattein-tresserade men även få möjligheten att väcka intresset för skatterätt. Det här är ett bra sätt att rekrytera framtida ar-betstagare på, man får lära känna studenterna. Det är också väldigt kul att få komma ut till skolorna.”

Hur tycker ni det har gått hittills?”Det har varit ett bra flöde. Det var segt i början men sedan kom det massor av studenter, såsom det brukar på mässor. Här på Juroday finns det en bra blandning av studenter och potentiella kandidater till rekrytering.”

DEN 18 MARS var det dags för programmens årliga arbetsmarknadsdag, Juroday. 18 utställare hade samlats och närmare 300 studenter besökte mässan som planerats av den Affärsjuridiska förenin-

gens vice ordförande Anna Genblad med utskott sedan nästan ett år tillbaka. Dagen var mycket lyckad och avslutades med en bankett på Nationernas hus på kvällen. Bihanget har samlat några röster om dagen.

Text: Olivia Dagerstig Foto: Sara Ekström

7

PROJEKT:- SKUGGA EN ALUMNFÖR FÖRSTA GÅNGEN I ÅR erbjuder den Affärsjuridiska förenin-

gens alumniutskott programmets studenter möjlighet att delta i projektet ”Skugga en alumn”. Projektet går ut på att en student under en dag, eller ett par timmar, får följa med en alumn från programmet och få en exklusiv inblick i dennes arbetsvardag. Ingrid Lascar som läser tredje året på programmet med ekonomisk inriktning tog chansen och fick följa med Johan Alexandersson som arbetar som Commercial Manager på Saab i Järfälla. Bihanget har träffat henne och ställt några frågor om hur hon upplevde dagen.

HUR FICK DU UPP ÖGONEN FÖR PROJEKTET?-Jag såg mailet från alumniutskottet och tyckte direkt att

det kändes intressant och relevant. Det känns som ett bra sätt att knyta kontakter och det är väldigt spännande att man kan hamna vart som helst, både i Sverige och till och med utom-lands beroende på vad man önskar.

HUR GICK ANSÖKNINGSPROCESSEN TILL?-Det var en smidig process, jag skickade in min ansökan

och efter ett tag fick jag svar på vem jag skulle få skugga. Jag fick en beskrivning av vad Johan sysslar med samt kontaktup-pgifter så att jag själv kunde kontakta honom och bestämma när och hur besöket skulle gå till. Det var väldigt positivt att man själv fick styra upp sitt besök genom direktkontakt.

HUR VAR DIN DAG SOM “SKUGGARE”?-Det kan variera lite hur länge en alumn har möjlighet att

ta emot besök, jag fick en heldag viket var väldigt roligt då jag verkligen hann uppleva mycket! Det kändes som att Johan tyckte det var väldigt kul med besök och han var engagerad. Dagen började med att jag möttes upp av Johan i receptionen och därefter fick jag en gedigen rundtur. Johan berättade om Saab:s historia och jag fick se alla olika avdelningar vilket var spännande. I vad man skulle kunna likna vid ett ”showroom” fick jag en presentation av alla olika produkter som Saab har. Jag fick titta på utrustning som används för spaning och över-vakning med mera och fick även pröva att flyga simulator för JAS 39 Gripen vilket var en fantastisk upplevelse.

KAN DU BERÄTTA LITE OM JOHANS ROLL PÅ SAAB?-Johan började sitt jobb på Saab som trainee. Tillsammans

med nio andra personer med olika kompetenser och utbild-ningar fick han under sin tid som trainee testa på flera olika roller inom Saab. Han fick också gå flertalet ledarskapsutbild-ningar och göra studiebesök inom och utanför företaget. Föru-tom flertalet svenska städer fick Johan som trainee bland annat möjligheten att besöka Doha i Qatar och de sista veckorna av traineetjänsten tillbringades i Australien. Traineejobbet ledde

sedan till den anställning Johan har idag som Commercial Manager, en tjänst där han bland annat får hantera avtal för såväl försäljning som strategiska inköp.

VAD TAR DU MED DIG FRÅN BESÖKET? -Johan betonade att det är viktigt med en helhetssyn och

att hitta en balans mellan teori och praktik. Han rekommender-ar verkligen traineeprogram och lyfter fram flera fördelar som exempelvis att man alltid har en handledare som står bakom en vilket gör att det blir mindre press när man är ny. Han uppmanar alla att söka även om det enligt beskrivningen inte verkar helt rätt, man måste våga kasta sig ut och kolla upp vad som egentligen finns och framför allt – hur mycket det finns! Han rekommenderar även att öppna upp för ingenjörsinriktade branscher vilket kanske inte alltid är det första man tänker på. Johan tryckte även på att man inte ska vara rädd för olika rättsområden, man lär sig och läser på under arbetets gång. Jag fick under besöket verkligen upp ögonen för Saab som arbets-givare, det verkar vara en väldigt bra arbetsplats som ger goda karriärmöjligheter inom olika avdelningar.

SKULLE DU REKOMMENDERA PROJEKTET TILL ANDRA? -Absolut! Det är ett utmärkt sätt att få in en fot och för mig

som läser tredje året kändes det väldigt aktuellt, men jag skulle även rekommendera de som läser första och andra året att ta chansen då det var väldigt inspirerande och givande. Jag vill gärna vara med i projektet igen och kommer söka även nästa gång!

Text: Teresia Snäckerström

8

Bihanget träffade Johannes Lerm en måndag i tidiga feb-ruari, och bland det första som slog oss när vi hade blivit

välkomnade in på hans kontor var adventsljusstaken i fönstret samt de många planscherna på väggarna, varav alla på något vis är kopplade till de affärsjuridiska programmen. Att Johannes är väldigt insatt och kunnig om de affärsjuridiska programmen hör givetvis till jobbet som programansvarig, men så fort vi sätter oss ner för en pratstund märks det direkt att det även finns ett stort och personligt engagemang för utbildningen. Han pratar lätt och flytande om både programmet och hans egen roll som programansvarig, det är uppenbart att Johannes trivs väldigt bra med sitt jobb. Vi frågar vad arbetet som programansvarig egent-ligen innebär, och Johannes berättar för oss:

”Ja, när allt går bra så märker ni inte av mig så mycket!” skäm-tar Johannes och skrattar. ”Nej, men man kan säga att jag skapar ramarna för att utbildningen kan ges. Till exempel bestämmer jag över hur mycket utbildningsmedel som ska satsas på kurser-na, jag fördelar helt enkelt resurserna. Sedan innebär mitt jobb också att jag beställer nya kurser när vi vill ha det samt att jag följer upp och kvalitetsgranska de kurser vi har på programmet idag. Där får jag ju en del hjälp och studentkontakt via program-rådet. Jag är även ansvarig för studievägledning och utlands-studier. Eller egentligen, jag jobbar inte aktivt med det, men det är jag som i slutändan skriver under alla papper. Man kan alltså säga att jag är lite grand av ansiktet utåt, t.ex. när vi har interna-

tionella gäster på besök. Jag har även blivit avdelningschef, så nu är jag lärarnas chef här också” säger Johannes och skrattar.

Så det verkar vara en hel del Johannes Lerm styr och ställer i. Och framför allt mycket arbete som vi studenter inte ser och

kanske inte tänker på, men som sker på kontoret i affärsrättskor-ridoren. Men hur hamnade han då här på Linköpings universitet? Ja, det visade sig vara något av en slump.

”Jag och min dåvarande svenska fru var på semester i Sverige. På den tiden bodde jag i Freiburg, Tyskland, där jag pluggade den traditionella juristutbildningen, men jag tyckte om Sverige väldigt mycket. Vi började prata om att flytta till Sverige och jag upptäckte den tyska affärsjuridik-utbildningen på Linköpings universitet. Det passade ju mig, jag gillade ju juridik och pratade flytande tyska. Ja, och nästa gång vi var i Sverige så gick jag in i affärsrättskorridoren och råkade träffa på Johan Wessén. Vi började prata och bytte mailadresser, och efter ett tag fick jag en förfrågan om att börja jobba här. Då hade jag inte ens tagit min examen! Men så fort jag hade tagit den, flyttade jag hit och började undervisa i tyska. Då svenskan hade satt sig tillräckligt bra började jag undervisa i EU-rätt, och 2005 fick jag frågan om jag ville vara programansvarig. Och det lät ju roligt, så jag tackade ja till det.”

Utöver att vara både programansvarig och avdelningschef undervisar Johannes i Miljörätt (en valbar kurs i fyran) och

han har även ett finger med i kandidatuppsatsen och praktik-kursen, samtidigt som han har påbörjat en forskarutbildning som ska handla om styrmedel i avfallslagstiftningen. Johannes har ett starkt intresse för miljö, ett intresse som väcktes redan under hans egen tid som juridikstuderande i Freiburg.

”Det är bland annat kopplingen mellan juridik, politik och naturvetenskap som intresserar mig, hur allt hänger ihop och påverkar varandra. Jag vill såklart gärna även att naturen ska bevaras för framtida generationer, så lite etiska tankar är inblan-dade där också. Jag är en naturmänniska, på fritiden är jag gärna ute i naturen. Jag har en liten segelbåt som används på somrarna och på vintern åker jag gärna längdskidor. Faktiskt så har jag cyklat Vätternrundan för några år sedan!”

Intresset för miljö passar bra att slå ihop med juridik och det är något Johannes alltid vetat att han ville syssla med i vuxen

ålder. Eller nja, som riktigt liten pojke var det lokförare som gällde, men annars har han alltid velat bli jurist. Just möjligheten att få arbeta överallt var en av de främsta sakerna som lockade, men att bli advokat var aldrig aktuellt utan snarare att arbeta

MANNEN, MYTEN, LEGENDEN- Johannes Lerm i exklusiv intervju för Bihanget

Om Ingrid Arnesdotter kan anses som de affärsjuridis-ka programmens moder, ligger det nära till hands

att synonymisera Johannes Lerm som de affärsjuridiska programmens fader. Ända sedan de första timmarna för oss alla som varit nyantagna studenter vid Linköpings universitet har Johannes Lerm varit en av de mest fram-trädande och välkända personerna inom de affärsjuridiska programmen. Jag antar att alla studenter kommer ihåg första föreläsningen i helklass? Ni vet, då när Johannes, tillsammans med resten av lärarkåren, blickade ut över de drygt 120 nya spända och förväntansfulla affärsjurist-studenterna i sal A1. Så fort Johannes tog till orda och presenterade sig själv och programmet, tystnade surret av “lära-känna-fraser” och alla ögon fästes på personerna framför whiteboarden. Snabbt infann sig känslan av att man hade kommit rätt. Ja, och från den dagen visste alla vem Johannes Lerm var, vilket ju bland annat är tanken med att vara just programansvarig. Givetvis innebär det ett stort ansvar och det är mycket att hålla reda på i rollen, men Johannes är sedan länge varm i kläderna. Redan år 2005 fick han förfrågan om han var intresserad av tjänsten som programansvarig för de affärsjuridiska programmen – ett erbjudande han med en gång tyckte lät kul och tackade ja till!

“ Jag tycker att jag har mitt drömjobb”

“ Det glädjer mig att det går så bra för er affärsjuris-ter på arbetsmarknaden”

9

inom förvaltning och efter att, mer eller mindre slumpmässigt, hamnat på Linköpings universitet år 2001, har Johannes barn-domstankar förverkligats. Från att år 2005 blivit tillfrågad om han ville ta sig an rollen som programansvarig, har det nu gått ett decennium och en hel del har ju hunnits med sedan dess. Vad är han då mest nöjd med? Svaret kommer snabbt och utan större funderingar.

”Det glädjer mig att det går så bra för er affärsjurister på arbetsmarknaden! Idag finns det ungefär 550 utexaminerade affärsjurister i arbetslivet och det blir fler och fler hela tiden. Ni behövs där ute och vårt jobb är att förbereda er med kunskaper, så det faktum att ni är eftertraktade på arbetsmarknaden visar ju på att det funkar!” säger Johannes skämtsamt. Och en till sak till…Johannes reser sig från sin stol och börjar leta efter något i en av bokhyllorna. Efter en liten stund verkar han ha hittat det han letade efter och kommer tillbaka till bordet där han lägger en rapport från Högskoleverket.

”Den här utvärderingen kom från Högskoleverket i september år 2012, och är en kvalitetsgranskning som de gjort på juridikut-bildningar i hela Sverige. Vårt mastersprogram fick högsta betyg och kandidatprogrammet bedömdes hålla hög kvalité. Det är såklart jätteroligt, och något vi verkligen ska vara stolta över!”

Ja, att det går bra för de affärsjuridiska programmen är det in-gen tvekan om och Johannes har, med tio år som programans-

varig, såklart varit med på en lång resa. Vad finns det då för visioner och framtidstankar, d.v.s. vad händer härnäst? Johannes lutar sig tillbaka i stolen.”Ja, det är en bra fråga”, skämtar han glatt.

”Trots att vi är en så pass ung utbildning ligger vi just nu i topp, och så vill vi förstås ha det fortsättningsvis också och det jobbar vi hårt för. Det gäller att inte luta sig tillbaka, då hamnar man bakom de andra.”

Nyckelfrågan är förstås: ”Hur gör vi för att göra er till eftertrak-tade affärsjurister? För att få svar på det kollar vi ständigt av med arbetsmarknaden för att hålla uppe kvalitén. Till skillnad från Jur.kand har ni affärsjurister ett mer proaktivt förhålln-ingssätt, och det är det som utmärker er på arbetsmarknaden. Man kan säga att er utbildning på det sättet är mer verklighet-sanpassad. I arbetslivet handlar det mycket om att förutse och förebygga risker, och jag tror att er utbildning faktiskt är svårare på det sättet eftersom vi inriktar oss mycket på det.”

Ja, nog ser framtiden för oss affärsjurister onekligen ljus ut. Men för Johannes egen del, vad har han för mål om tio år?

Johannes ler där han sitter i sin stol och som vanligt har han inte långt till skratt.”Det kan jag faktiskt inte svara på och det är det som är spännande tycker jag, att man inte vet hur framtiden ser ut! Jag tycker att jag har mitt drömjobb, varje dag så händer det något nytt och det blir aldrig tråkigt här. Kollegorna är jättetrev-liga och ni studenter är roliga. På sikt skulle jag gärna träffa er lite mer och undervisa för det saknar jag, men då kan jag inte ha lika stort ansvar för förvaltningen. Men jag trivs som sagt väldigt bra här.”

“ Allting är möjligt”

“ Som ett självspelande piano”

“ Det gäller att inte luta sig tillbaka”

Text & foto: Malin Rosendahl

HERMANN GOTTFRIED LUCAS JOHANNES LERMÅLDER: 39 (men det ändras snart)KOMMER IFRÅN: Jena, Thüringen i TysklandBOR: Slaka, cyklar varje dag till jobbet - oavsett väder!UTBILDNING: Juristutbildning i Freiburg im Bries-gau FAVORITLAG: Miljöbalken såklart!

Och det är kanske inte så konstigt att han trivs, han utövar ett yrke han velat ha sedan barnsben och har trevliga kollegor

som dagligen fikar tillsammans. Johannes förklarar för oss att det är en mycket god sammanhållning i lärarlaget. ”Det är en fantastisk stämning! Många äter lunch tillsammans och flera av lärarna här umgås även privat och precis som på många andra arbetsplatser har även vi after work ibland, lite kickoffer och liknande. Sen är det alltid trevligt med event som ni studenter anordnar, diplomeringen och Juroday bland annat.

Det börjar närma sig slutet av Bihangets pratstund med Jo-hannes och vi frågar honom, som onekligen själv har lyckats

väl med att uppfylla sina egna karriärmål, om han har några tips till oss.

”Var öppen och se möjligheter, ni har en jättebra utbildning i bagaget! Allting är möjligt och det menar jag verkligen. Ar-betsmarknaden vet om att det är en fantastisk utbildning och det blir mer och mer som ett självspelande piano.”

Och just det, tillägger Johannes med glimten i ögat: ”Använd hjälm när ni cyklar och dubbdäck på vintern! Jag har sett hur ni slirar runt med cykeln på isiga cykelbanor”

10

EUROPARESAN 2015HAAG - AMSTERDAM

Den 14 april var det äntligen dags för den Affärsju-ridiska föreningens årliga europaresa. 42 studenter

hade tagit chansen att följa med på resan som förutom att ge möjlighet att besöka flera internationella företag och institutioner också kom att bjuda på ett strålande vårväder.

Efter buss genom Sverige, Danmark och Tyskland nådde resan, som startat vid Blå havet 16 timmar tidigare,

till slut Nederländerna och måldestinationen Haag. Solen strålade och efter en snabb incheckning på miljöhotellet Court Garden var det dags att bege sig till det första stud-iebesöket, Eurojust. På Eurojust fick vi på elfte våningen, med en imponerande utsikt över staden a´la TV-serien Suits, träffa den svenske åklagaren Jonas Arvidsson som berättade om hur institutionen fungerar. Han berättade om hur man löser problem och tvister där länder behöver söka rättshjälp från varandra och han gav exempel på tvister som exempelvis cigarettsmuggling och olika skattebrott som är vanligen förekommande. Efter studiebesöket tog alla en välförtjänt paus för sen lunch på stadens torg där uteserve-ringarna duggade tätt. Efter flera timmar i solen hittade flera till den lokala puben ”The Fiddler” som har ett eget mikrobryggeri och erbjuder ett av Haags mest imponerande ölsortiment, dit hittade även åklagaren från Eurojust och några vågade sig fram för en pratstund under mer informel-la former.

Torsdagen började tidigt och vi hoppade på bussen för att ta oss till Amsterdam som ligger ca. sex mil från

Haag. I Amsterdam fick alla rå sig själva och på bästa sätt insupa kulturen i den Holländska huvudstaden. När bussen rullade tillbaka mot Haag sent på kvällen var alla mycket nöjda med dagen som bjudit resedeltagarna på allt från kon-stmuseer, båttur på stadens kanaler, besök i kloster, rundtur på Heinekens bryggeri, besök på Anne Franks hus för att nämna ett urval. Givetvis blev det för många också en del shopping och pauser på stadens många uteserveringar.

Fredagen startade åter i den så kallade ”administrativa huvudstaden”, Haag, och vi gick i samlad trupp till hu-

vudkontoret för bensinbolaget Shell där vi träffade alumnen Anne Bährne. Hon berättade om sin spännande resa från examen från programmet med fransk inriktning som tog henne direkt ut i Europa via Paris och Monaco till Haag där

hon idag arbetar som trader på Shell och upphandlar affärer med enorma fartyg som bland annat kan frakta flytande gas. Hon framhöll programmets många fördelar och hur stor nyt-ta hon haft av ekonomikurserna, även om hon såklart medg-er att de var stundtals tunga. Hon rekommenderade alla som vill ut i världen att ta chansen att åka på utlandstermin och att man inte ska ha några som helst hämningar med sina karriärmål. Besöket var mycket uppskattat och inspirerande. Efter en snabb lunch var det dags för ett besök hos Unrepre-sented Nations People Organization, UNPO, där fick vi träf-fa deras treasurer som berättade om organsitationens arbete och vi hade turen att få träffa två medlemmar från exilre-geringen i Västra Papua, en liten provins i Indonesien, som berättade om sitt arbete för mänskliga rättigheter och hur det är att söka rättshjälp som minoritet. På kvällen var det dags för avslutningssittning då alla resenärer tillsammans avnjöt en god middag på ett Brasserie i stan, tre generationer Jur6 gycklade tillsammans och även 2014 års huvudfaddrar rev av det mycket populära gycklet Lex generalis!

Innan det var dags att åter rulla hemåt genom Europa fick alla chans att stifta närmare bekantskap med Haag på egen

hand, vädret var återigen strålande och många tog chansen att sitta ute och bara njuta. Några gjorde också utflykter till museum och passade på att uppdatera garderoben på stadens shoppinggata.

På besök hos Eurojust

Dagsutflykt till Amsterdam

Fredspalatset i Haag Utanför Shell HQ i Haag

Text & foto: Teresia Snäckerström

Stort tack till evenemangsutskottet som ordnat en fantastiskt rolig och givande resa!

11

Till vilka riktar sig organisationen?–Till alla som behöver hjälp med juridiska frågor och inte har ekon-omisk möjlighet att vända sig till en advokat eller juristbyrå. Det blir lätt att folk skapar sig en föreställning om att vi främst riktar oss mot personer med missbruk och liknande, och kanske är det en associer-ing skapad av att vi håller till i Stadsmissionens lokaler. Men så är verkligen inte fallet. Vår målgrupp är mycket bredare än så. Man behöver inte vara hemlös eller missbrukare för att söka hjälp hos oss. Många som besöker oss på tisdagskvällarna har både jobb och hem, men som ändå saknar ekonomiska resurser och behöver hjälp med sina juridiska ärenden. Ibland är det svårigheter med att förstå språket och framförallt att tolka språket rätt.

Måste man föranmäla sig innan man besöker er, eller hur går det till?–Det är bara att dyka upp mellan 17.00- 20.00 på tisdagskvällar. Självklart går det bra att mejla oss också, men bäst hjälp ges på plats så vi kan få en tydlig bild av situationen. Vi bjuder våra besökare på fika och sätter oss ned tillsammans vid ett bord för att lyssna på deras funderingar. Idag är vi 16 verksamma studenter i Linköpings-juristerna, vilket behövs för att få våra besökare att känna att vi har tid med dem och deras ärenden, och inte bara stressar igenom det vi tar oss an.

Vilka juridiska områden behandlar ni?–Det är alla möjliga, såsom familjerätt, hyresrätt, offentligrätt m.m. Ofta utgör frågorna vi får en kombination av olika områden. Det kan handla om migrationsfrågor blandat med äktenskapsskillnad och processrätt, för att nämna ett exempel.

Känner ni er tillräckligt utrustade med juridisk kunskap för att kunna hjälpa de som besöker er?–Absolut, det affärsjuridiska programmet täcker stora områden inom juridiken men självklart måste vi söka oss till information ibland. Vi arbetar aktivt med att hjälpa våra besökare och avlägger tid till ar-betet även utöver tisdagskvällarna. Om vi behöver ta reda på något,

samla in uppgifter eller liknande, ser vi till att göra det inför nästa träff eller så snart som möjligt. Dessutom har vi en advokat som vi kan kontakta för rådgivning. Hittills har vi inte behövt den hjälpen, vilket får ses som ett gott tecken på vår egen kunskap och ambition. Christer Grönewall, som många av oss känner igen från hyresrätten, har också erbjudit sin hjälp ifall vi skulle behöva råd i ärenden om hyra. Vi är tacksamma över att det är personer även utanför organisa-tionen som väljer att engagerar sig!

Har ni något mål?–Målet är att först och främst att se till att organisationen uppfyller sitt syfte och såklart att den lever vidare. Vi är en nystartad organi-sation och i höst far treorna iväg på utlandstermin. Tanken då är att tvåorna ska kunna ta över rodret och fortsätta upprätthålla organisa-tionens verksamhet. Ett annat mål är att vi ska kunna skaffa oss en egen lokal på sikt.

Om man vill bli en del av Linköpingsjuristerna, vad är då viktigt att tänka på?–Man måste ha ett genuint intresse för människor och en förmåga att kunna tänka sig in i andra människors situation. När våra besökare berättar om bakgrunden till sina ärenden kan det vara mycket känslor iblandade. I början handlar det mycket om att bara lyssna, om att få våra besökare att känna sig förstådda. Vi upplever att det ofta faller bort i kontakten med myndigheter och instanser. Vidare måste man också vara förtroendeingivande eftersom våra besökare verkligen blottar sina situationer för oss, situationer som vi annars inte hade fått ta del av. Som äldre kan det säkert kännas svårt och jobbigt att komma med sina problem till oss studenter som oftast är yngre. Därför är det viktigt att vi i Linköpingsjuristerna bygger upp ett förtroende.

Varje tisdagskväll mellan klockan 17.00- 20.00 kan personer som behöver juridisk rådgivning få gratis hjälp och konsultation av den nystartade organisationen Linköpingsjuristerna. Organisationen håller till i Stadsmissionens lokaler ett kvarter från Trädgårdstorget, i en gul villa. På initiativ av Axel Jansson består Linköpingsjuristerna i grund och botten av engagerade affärsjuriststudenter som bistår utsatta personer med gratis juridisk rådgivning. Vi träffade Linköpingsjuristerna för en pratstund.

– Förra sommaren hörde jag talas om att det fanns organisationer runt om i Sverige som hjälpte utsatta personer med juridiska frågor. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var konstigt att det inte fanns någon sådan organisation här i Linköping. Genom mitt arbete på Stångåstaden har jag lagt märke till att det är många hyresgäster som hade problem med juridiken. Jag har fått intrycket av att det ofta är språket som är den stora barriären för människor som vill förstå sig på juridiken. Det är ju ett relativt lätt problem att åtgärda och på det viset har tankar-na fortsatt att spinna kring en organisation med juridik rådgivning för utsatta människor. Eftersom det är beprövat på andra ställen och fungerade, så tänkte jag: varför inte prova att starta en organisation här? - Axel Jansson, grundare av Linköpingsjuristerna

L I N K Ö P I N G S J U R I S T E R N A

Text & foto: Sara Ekström

12

BIHANGET TRÄFFAR ALUMNEN EMELIE PERSSONJURIDIK- OCH UPPHANDLINGSANSVARIG PÅ LEJONFASTIGHETER

Precis vid Stångån, vägg i vägg med Stångs Magasin, ligger Lejonfastigheter. På utsidan är det den ljust gula

färgen som fungerar som kännetecken, men på insidan är det de stora träbjälkarna i taket som främst utmärk-er byggnaden. Här, mitt i soliga Linköping, får Bihanget träffa Emelie Persson.

Emelie, som är både född och uppvuxen i Linköping, trivs bra i staden och med sitt arbete. ”Efter studietiden var det

många som flyttade härifrån, till Stockholm och Göteborg. Jag ville inte flytta till en annan stad för ett jobb jag inte visste om jag ville ha, jag ville stanna i Linköping.” Och så blev det också. Att gå ut 2008 var inte optimalt, det var väldigt svårt att få jobb. Det var lågkonjunktur och mycket anställningsstopp. ”Det första jobbet jag fick var som konsult på Proffice, via dem var jag hos Ericsson som projektledare. Det var ingen juridik inblandad men det var roligt ändå, man fick komma ut på arbetsmarknaden och jag ville bara jobba så det var ett utmärkt jobb. Min nästa arbetsgivare blev Landstinget, där fick jag jobba med upphandling. Det var ett steg i rätt riktning för jag ville såklart jobba med det jag hade utbildat mig inom. År 2011 började jag hos Lejonfastigheter och här har jag varit i fyra år. Det blev en krokig väg innan jag hamnade rätt men så får det gärna vara, det lär man sig mycket på. Idag har jag ett jobb jag trivs med, det är jätteroligt och jag känner att det är rätt för mig.”

“JAG VILLE INTE FLYTTA TILL EN ANNAN STAD FÖR ETT JOBB JAG INTE VISSTE OM

JAG VILLE HA”

Den korrekta benämningen på Emelies tjänst är juridik- och upphandlingsansvarig, en tjänst som inte fanns när hon

började här. Hon är ansvarig för hela upphandlingsprocessen för företaget, det brukar innebära cirka 50 upphandlingar per år. ”Förfrågningsunderlag ska granskas och behovsanalyser ska göras. Det handlar mest om entreprenader, exempelvis skolor. I och med att företaget inte är så stort så får jag vara med lite här och var också. Jag för protokoll på styrelsemöten, jag granskar avtal och ser till det juridiska mer generellt.” Emelie berättar att det bästa med jobbet är att det varit så otroligt utvecklande, och fortfarande är det, eftersom det förändras hela tiden. Det är mycket jobb under eget ansvar och möjligheten att styra över sin arbetsdag är stor. Det värsta är att det lätt blir lite för mycket att göra. ”Det går att göra hur mycket som helst, du kan alltid utveckla och förbättra och det är svårt att tona ner. Men man lär sig vad som ska priorit-eras.” När frågan kommer om hon någonsin blir orolig över att göra fel kommer ett jakande svar. ”Det är klart att man kan bli orolig för att man råkat göra fel, men det löser sig alltid till slut och man får inte glömma bort att det är mänskligt att fela.” På frågan hur Emelie fick det jobb hon har idag ger hon det föga förvånande svaret ”genom kontakter”. Historien är att hon sommarjobbade på Lejonfastigheter när hon var yngre

och sedan extrajobbade under studietiden så kontakten har alltid funnits där. När det uppstod ett behov av en upphan-dlingsansvarig blev hon uppringd. ”Eftersom att tjänsten inte fanns innan var det en utmaning att hoppa på erbjudandet. Hur skulle tjänsten se ut? Vad mer exakt skulle jag göra? Det fanns mål uppsatta men vägen dit fick jag bestämma själv så det var mycket ansvar. Hur tjänsten ska se ut och vilket ansvar jag ska ha, det har växt fram med tiden. Nu är jag på rätt plats och det har jag känt enda sedan jag började jobba med upphandling.”

“DET ÄR KLART MAN KAN BLI OROLIG FÖR ATT MAN RÅKAT GÖRA FEL, MEN DET LÖS-

ER SIG ALLTID TILL SLUT”

Även om Emelie trivs bra på sitt jobb och känner att hon hittat sin plats inom juridiken så minns hon sin stud-

ietid med glädje. På gymnasiet hade hon stött på kurserna rättskunskap och affärsjuridik och de hade fallit henne i smak-en. När hon uppmärksammade att utbildningen med samma namn som ena kursen faktiskt fanns på Linköpings Universitet hoppade hon på den genast, direkt från gymnasiet. ”Det var en väldigt bra utbildning, den kändes bred. Jag gillade blandnin-gen mellan ekonomi och juridik, det kändes som man fick en bra grund att stå på. Redan första året kände jag att jag lärde mig saker jag kunde ha nytta av privat. Även idag kollar jag alltid upp saker någon gång extra, jag kan nästan känna att jag är lite skadad.” Något hon fann mindre bra var inriktningsmö-jligheterna. ”När jag började fanns det bara språkinriktningar och när den ekonomiska inriktningen kom kunde jag inte byta. Det var synd.” Förutom valet av inriktning trivdes Emelie väldigt bra med studietiden. Att det var väldigt lite obligatoris-

Huset där Emelie arbetar har Stångån som närmsta granne.

13

ka moment och mycket eget ansvar och arbete passade henne bra. ”När du pluggar känns de som du är i en bubbla, det är en kämpig tid men samtidigt utvecklas du något enormt. Det är en stor skillnad mot att gå i gymnasiet.”

När hon får frågan vilken den värsta respektive bästa kursen var, kommer svaret fort. ”Koben var den värsta,

helt klart. Det var så väldigt mycket att göra och kursen höll en väldigt hög nivå. Det var bara några få som klarade den utan kompletteringar eller omtentor.” Det bästa säger Emelie var det sista året med de valbara kurserna. Valet gällande bästa kurs faller på EG-arbetsrätten, delvis tack vare den lärare som hade den. ”Jag har flera starka minnen från studietiden, det var kompisar och fester och allt möjligt. Jag kan fortfarande känna tentaångesten som att det var igår. Även uppsatserna gjorde ett stort avtryck, eftersom du jobbar väldigt länge med dem blir du otroligt engagerad.”

“DET VAR EN VÄLDIGT BRA UTBILDNING, DEN KÄNDES BRED”

Efter tredje året på programmet valde Emelie att ta ett sabbatsår. Det var behovet av arbetserfarenhet som drog

och under ett år jobbade hon som redovisningskonsult. När hon sedan fortsatte med studierna fortsatte hon att jobba extra. Arbetserfarenheten vägde också lite extra i och med att Emelie aldrig hade någon praktik och inte heller var på någon utlandstermin. Hennes tips till dagens studenter gäller också sabbatsår. ”Känner man att man behöver en paus ska man inte vara rädd för att ta ett sabbatsår, mitt har alltid setts som positivt. Väljer man att göra det är det dock bra om man har bestämt redan innan hur lång tid man ska vara borta från stud-ierna, annars rinner det lätt ut i sanden.” I dagens läge har inte Emelie jättemycket kontakt med gamla studiekamrater och lärare. ”Det är väl endast ett par stycken sporadiskt. Kontakten tappar man med åren, speciellt när flera flyttar härifrån. De som stannar kvar här är ofta själva från Linköping. Tack vare facebook och linkedin och liknande sociala medier har man ändå koll på en del.”

“KÄNNER MAN ATT MAN BEHÖVER EN PAUS SKA MAN INTE VARA RÄTT ATT TA ETT SABBATSÅR, MITT HAR ALLTID SETTS SOM

POSITIVT””När man kommit några år ut i arbetslivet är den frågan svår att svara på” säger Emelie. Frågan hon har fått gäller hennes framtidsplaner och hur de ser ut. Emelie berättar, efter en stunds betänketid, att det hon vill jobba på och utvecklas inom är ledarskapet. Hon har gått flera ledarskapsutbildningar den senaste tiden och tror att det är nyttigt att ha i bagaget. ”Jag är ansvarig för mycket redan nu men det är klart att jag vill vara kapabel att ta mer ansvar och iklä mig chefsroller. Dessutom är det väldigt intressant.” När det alltid lika laddade ämnet gällande titel kommer upp ger Emelie ett uppfriskande och glädjande svar. ”Jag har aldrig känt att jag saknar en jur. kand. och jag har aldrig blivit avfärdad för att jag saknar den titeln. Jag vet att flera studiekamrater har kompletterat sin utbild-ning i efterhand, det var de som ville jobba på byrå. För min del valde jag den här utbildningen för att jag ville jobba på

ett företag, jag ville inte sitta ting. Jag får fortfarande driva upphandlingsprocesser i förvaltningsdomstolar och jag får fortfarande jobba med det jag vill.”

“JAG HAR ALDRIG KÄNT ATT JAG SAKNAR EN JUR.KAND”

EMELIE PERSSONÅLDER: 32BOR: LinköpingKOMMER IFRÅN: LinköpingNUVARANDE TJÄNST: Juridik- och upphan-dlingsansvarig på LejonfastigheterUTBILDNING: Affärsjuridiska programmet med fransk inrikting, magisterexamen 2008FAMILJ: Föräldrar och brorSPRÅK: Svenska, engelska och franskaFÖREBILD FRÅN PROGRAMMET: Åsa Skoglund

Text: Olivia Dagerstig Foto: Sara Ekström

14

FYRA FRIDTIDSSYSSELSÄTTNINGAR UTÖVER DET VANLIGA

ERIK ANDERSSON, årskurs 3, lirar bandy i allsvenskan.

Efter en föreläsning vill de flesta av oss cykla hem och läg-ga oss i soff-mode. Annorlunda däremot är det för Erik,

som (åtminstone under säsongen sep-feb) pendlar den drygt en timmes långa färden till Tranås för att spela bandy. Laget Erik spelar för heter Tranås BoIS och spelar i allsvenskan, dvs. nivån under elitserien. Givetvis är allsvenskan ingen ny-börjarnivå, Erik själv har spelat bandy sedan 9-årsåldern och från början kom intresset för just bandy från Eriks äldre bror. Och ja, uppenbarligen höll intresset i sig sedan dess och Erik gjorde bra ifrån sig på sin mittfältsposition. Så bra att han senare skrev kontrakt med Tranås BoIS och spelar i dagsläget ungefär 22 matcher under säsongerna. Utöver seriematcherna tillkommer givetvis 4 träningar/vecka samt träningsmatcher på försäsongen, så med snabb huvudräkning kan man kon-statera att många timmar går åt till att spenderas till färdväg till eller från Tranås och bandyn. Erik har dock inte haft svårt att hinna med skolan, att bandyn tar sin stund har han vant sig vid och detta har snarare gjort honom bättre på att planera sin tid förklarar han. Och skulle det vara så att det verkli-gen är snålt med tid, då är det fritidssysslorna i Linköping som får uppoffras istället för plugget. Skolan är såklart viktig och även om bandyn är det i särklass mest roliga och

tidskrävande intresset Erik har, förklarar han för Bihanget att han faktiskt mest spelar för att det är väldigt roligt. Några högre mål med bandyspelandet menar Erik inte direkt finns, att spela bandy i allsvenskan är en tillräckligt bra prestation och ett mål i sig som han nu uppfyllt! Men bandyspelandet i allsvenskan, är detta något Erik tjänar några pengar på? Nja, en del extra pengar i månaden får han i ersättning men det är inga fantasisummor, säger Erik och skrattar.

STUDENTPORTRÄTTET

Text: Malin Rosendahl & Olivia Dagerstig

GAËLLE BJURSTRÖM, årskurs 2, tolkar franska.

Är du någon gång i behov av en fransktalande tolk, då ska du vända dig till Gaëlle. Hon är en av fjorton i hela

Sverige, och den enda i hela Östergötland, som är auktorise-rad i franska. Gaëlle är född och uppvuxen i Frankrike, så att kunna språket flytande har aldrig varit ett problem. ”Jag åker till frankrike en månad per år, jag talar franska hemma och jag har fransktalande väninnor så språket trubbas aldrig av”, berättar Gaëlle. Men att bli tolk bara för att man är flytande i franska, riktigt så enkelt är det inte. Gaëlle läste tolkutbild-ning ett år i Härnösand, har en master i översättning –där inte bara franska, utan även engelska och spanska inryms- och för att bli auktoriserad i franska gjorde hon både muntliga och skriftliga prov. När jag frågar henne varför hon bestäm-de sig för att bli auktoriserad tolk och inte hålla till godo med översättningsmastern kommer svaret fort. ”När man är översättare jobbar man ensam vid datorn, jag ville komma ut och träffa folk och då passade tolkyrket bra.” I dagsläget tillhör Gaëlle tolkbyrån Semantix och arbetsuppgifterna hon erhåller är av de mer varierande slagen. Gaëlle berättar att i och med att hon är ensam om att vara auktoriserad i att tolka franska i Östergötland så kan hennes tolkuppdrag bli vad som helst. ”Behövs en fransktalande tolk i göta hovrätt ringer de mig. Det kan också vara via arbetsförmedlingen om en fransktalande människa ska söka jobb eller om en asylsökande söker bostad. Det kan vara inom vården, exem-

pelvis om en fransktalande kvinna ska föda barn kan jag behöva komma dit och tolka. Det kan vara vad som helst, det är väldigt varierande och det är väldigt kul.” Gaëlle berättar att majoriteten av alla uppdrag inte kräver hennes fysiska närvaro utan vissa tas över telefon och att alla tolkningsuppdrag kommer från myn-digheter via byrån. Gaëlle har både en familj att ta hand om, en affärsjuridikutbildning att läsa och ett ideellt uppdrag inom Linköpingsjuristerna, men när jag frågar henne om hon har några planer på att lägga tolkandet på hyllan skakar hon på huvudet. ”Jag har tänkt fortsätta att rycka in när det behövs.”

Foto: Tranås Tidning

Foto: Sara Ekström

15

RASMUS OTTOSSON, årskurs 3, åker kälke i 140 km/h.

I Rasmus familj har vintersport alltid varit en stor hobby. Men framför allt var det brorsans träningar i vintersporten skeleton

som fångade den då 18-årige Rasmus intresse, och efter att ha provkört i banan några gånger kom ett par norrmän fram och menade att det såg väldigt bra ut för att bara ha provkört. Och på den vägen var det. Den första tävlingen han deltog i var i Österrike, och även om Rasmus kom så sist man kan komma, hade ett så pass starkt intresse för den fartfyllda sporten väckts att han året efter studenten satsade på skeleton och åkte kälke istället för att jobba. En ansträngning som gav resultat, eftersom han idag är han rankad 42:a i världen inom sporten och är med i Sveriges Olympiska Kommittés utvecklingsprogram för medal-jhopp inför OS 2022. Under vinterhalvåret uppskattar Rasmus att han är borta två till tre månader totalt, “så nu när säsongen är slut känns det ovant att för en gångs skull inte vara på väg någonstans utan att få ha en helg hemma”, skämtar Rasmus. Med så mycket bortavaro från föreläsningar frågar man sig givetvis hur Rasmus klarar skolan, och som svar säger han skrattande att det ändå har gått oförtjänt bra, även om han inte riktigt vet hur han har lyckats få ihop allt. Lite extra pendlande för att vara med på obligatoris-ka moment har det blivit för Ramsus del, men det är något han blivit van med. På karriärstegen som elitidrottare har Rasmus redan kommit en bit på väg. Det första av hans personliga mål var att kvala in till världscupen, vilket han lyckades med i vintras och därmed kan stryka på sin bucketlist. Rasmus nästa mål är

ANTONIA ÅBERG LANG, årskurs 2, står framför kameran.

Antonia mötte modellyrket redan som barn. Hennes mamma var modell och som liten fick hon ibland följa med henne

och sitta med vid sidan av. När Antonia sedan själv blev äldre och på egen väg kom i kontakt med modellandet hade hon därför redan en insyn i yrket och mammas stora stöd. ”Jag älskar att stå framför kameran och bli fotad, men modellivet var inte för mig. Jag valde att modella på fritiden istället för heltid”, berättar Antonia. Hon började med ett omslag när hon var femton år och på den vägen är det. Under åren har hon gjort flera jobb, bland annat en tandläkarreklam och ett jobb för Birger Jarls under. Hon kandiderade också till miss Sweden där hon kom trea i inter-netomröstningen. Hon tillhör ingen agentur utan det är frilan-sande fotografer som tar bilderna och sedan säljer dessa vidare. Fotograferna i sin tur pratar med varandra och Antonia blir på så sätt erbjuden fler jobb och knyter fler kontakter. Modellagen-turerna i Sverige kräver att en high fashion-modell är minst 170 cm lång, men Antonia på sina 168 cm lät sig inte stoppas av det. ”För några år sedan var jag nere i Milano och New York. En agentur hade hittat mig på facebook och flög dit mig för att de var intresserade.” I de båda städerna var Antonia inne hos flera high fashion-agenturer och det var där och då hon bestämde sig för att låta modellandet stanna vid att vara ett intresse och ett extrajobb. ”Jag åkte dit med ett öppet sinne och var redo att ge modellandet en helhjärtad chans. Därför besökte jag bara agen-turerna för high fashion, för att få en insyn i hur de jobbade och hur allt gick till. Jag insåg i slutändan att det inte var vad jag ville göra till hundra procent. Att vara modell är inte bara ett yrke, det är en livsstil, och jag hade så mycket andra saker jag ville göra.” Istället valde hon att börja studera och ha modellandet som ett fritidsintresse och ett extrajobb. ”Jag har blivit extremt bra på att ta kritik och jag har lärt mig väldigt mycket som jag kan ha an-vändning av. Modellyrket är tufft men jag har hittat en bra balans

och kommer fortsätta modella vid sidan av studierna.”

Foto: Privat

att kvala in till OS 2018. “Och stå på pallen senast 2022”, tillägger han självsäkert.

Foto: Privat

16

Europa är i gungning, ett blodigt världskrig utspelar sig på kontinenten. Gustav V är kung i Sverige. Einsteins banbrytande allmänna relativitetsteori publiceras året därpå. Året är 1915 och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område utfärdas (lagen trädde de facto i kraft 1 januari 1916) - eller kort och gott avtalslagen som den kommer att kallas i folkmun. Det har hänt en del sedan dess. Europa befinner sig inte i krig (i vart fall inte i samma utsträckning), Gustav V har gått ur tiden, likaså Albert Einstein. Avtalslagen håller sig alltjämt levande, trots att många nog hellre skulle vilja placera den i graven tillsammans med Gustav och Albert. Å ena sidan är kanske behovet av en modernisering av lagen starkt behövlig – å andra sidan är lagen kanske bra som den är – den har ju trots allt hållits levande i 100 år, om än med några revideringar. Avtalslagen är ett resultat av ett gemensamt nordiskt lagstiftningsarbete. I Danmark, Norge och Finland antogs lagen några år efter 1915, närmare bestämt 1917, 1918 respektive 1929. Avtalslagen har således en gemensam nordisk grund och innehållet skiljer sig inte nämnvärt från länderna sinsemellan. Endast en större förändring av den svenska lagen har skett sedan den trädde i kraft. 1976 tillkom den s.k. generalklausulen – den välkända 36 §. Avtalsrätten i Sverige löper emellertid längre tillbaka i tiden än till 1915. Vi får backa bandet ända tillbaka till medeltiden, där regler för köp och avtal har sitt ursprung. I och med att städerna var en naturlig plats för handeln gav detta upphov till egna rättssystem, de s.k. stadslagarna. Stadslagarna utvecklades sedermera av de handelsresande som ofta kom från utlandet. De bidrog till att lex mercatoria (internationell handelsrättslig sedvana) växte fram. Jämte stadslagarna fanns även landskapslagarna och dessa gällde ända fram till 1734 års lag. Stadslagarna och landskapslagarna infogades då i den gemensamma lagstiftningen. 1734 års lag innehöll tre områden; civilrätten, straffrätten och processrätten. I handelsbalken fanns bestäm-melser om köp och skifte av lös egendom, men det fanns ännu inte någon lag om avtal i allmänhet. Handels-balkens 1 kap. 1 § i 1734 års lag föreskrev att ”köp bör ske utan tvång eller list, med säljarens och köparens goda ja och samtycke. Sker det annorledes; vare ogildt”. Det ankom sedan på domstolarna att, ur denna re-gel, fastställa ordningen om anbud/accept modellen och dess olika teorier genom handelsbruk och sedvänjor. Det dröjde ända fram till 1894 innan en avtalslag initierades. Den nya lagberedningen gav ett förslag om en ny lag om köp och byte. Förslaget innehöll allmänna regler vid köp och byte; slutande av avtal, köparens och säljarens rättigheter respektive skyldigheter, betydelsen av misstag m.m. Högsta domstolen fann, vid granskning av förslaget, att det var behövligt att införa dessa regler i en allmän lag om avtal. Ett gränsöver-skridande samarbete med Danmark och Norge började ta form och så småningom utmynnade samarbetet i en avtalslag i respektive land.

Avtalslagen - 100 år!

17

Den svenska lagen speglar det samhälle som existerade vid dess tillkomst. Vår tids massdistribution och internationella transaktioner var inte lika omfattande på den tiden. Innan 1915 års avtalslag trädde i kraft var regleringen på området nästintill obefintligt, i princip fanns endast en köplag att tillgå. I praktiken var köp den enda förekommande avtalstypen under 1900-talets början.

Christina Ramberg, professor i civilrätt på Stockholms universitet, har skrivit en kritisk artikel från 2011 i Svensk Juristtidning om avtalslagen. Ramberg skriver att avtalslagen härrör från 1800-talet och att af-färsvärlden var förehållandesvis okomplicerad. ”Man tillverkade saker och sålde dem vidare. Man odlade och sålde grödan (det mest avancerade var att sälja en skörd som ännu inte skördats). Man sålde kor, hästar och grisar.” Kort sagt anser Ramberg att lagen är föråldrad och den tillhör den tidens moraluppfattningar vilka hon uttrycker på följande sätt:

”- Du ska hålla dina löften.- Du ska inte tillvinna dig löften genom tvång, hot eller svek.- Du ska stå fast vid dina erbjudanden.- Erbjudanden vid förhandlingar ska vara raka och okomplicerade och besvaras tydligt med ”ja” eller ”nej”.- Du ska handla i enlighet med tro och heder.- Du ska inte slarva och inte göra misstag — men man får ha visst tålamod med gossar som springer ärenden (bud).- Hembiträdet kan köpa mjölk åt husbonden utan att själv bli betalningsskyldig.” Det har framförts kritiska röster mot avtalslagen sedan en lång tid tillbaka. Redan 1966, vid nordiska jurist-mötet i Stockholm, diskuterades huruvida de nordiska avtalslagarna borde revideras. Diskussionen har sedan dess fortsatt men det har idag inte lett till någon reformering. Kritikerna menar att svenska jurister idag får anpassa föråldrad lagtext till nutida tekniska och kommersiella förhållanden. Det torde i vissa fall inte vara helt enkelt.

Trots dessa kritiska röster som framförts genom åren har lagen stått pall. Att den i stora delar är dispositiv samt att det finns omfattande praxis torde vara några av anledningarna till att den är kvar. Avtalslagen fyller i år 100 år. Att den kommer tillämpas i ytterligare 100 år får nog ändå anses tveksamt.

Källor och inspiration:Avtalslagen 90 år, Lars Gorton, Boel Flodgren, Eva Lindell Frantz, Per Samuelsson, Norstedts juridik, 2005Lagen om avtal, Rudolf Eklund, Torkel Nordström, Tore Almén, 1997Komparativ undersökning mellan svensk och engelsk avtalsbind-ning, Marcus Lindfors, Lunds universitet, 2002Med 90 år på nacken – en studie av internationella avtalsrättsli-ga alternativ till den svenska avtalslagen, Karin Forsberg, Lunds universitet, 2006En ny avtalslag, Christina Ramberg, Svensk Juristtidning, 2011 Text: Mark Lifvergren

18

Klockan är strax innan nio, en vårig tisdagsmorgon i mitten av mars. Luften är lätt kylig och solen reflekteras på biltaken av

bilarna som står parkerade utanför Linköpings tingsrätt. Trafiken i området är lugn, kanske på grund av vägarbetena som pågår vid in-farten. Då och då smiter någon välklädd person in genom sidodörren bredvid entrén, personalingången. Annars förblir det stilla.

Vi ska träffa Johan Levin, juristen som startade eget och nu driver egen juristbyrå. Den här morgonen på tingsrätten ska han medverka som ena partens ombud vid en förhandling om handräckning.

En man med portfölj i ena handen kommer gående över den soliga innergården mot oss där vi står vid entrén till tingsrätten.

– Godmorgon tjejer! Ska vi gå in? säger Johan och håller upp dörren in till tingsrätten.

Johan läste det affärsjuridiska programmet med EG-rättslig inrikt-ning under åren 1991-1992. Då var programmet tvåårigt och han

följde upp sina studier med en juris kandidatexamen i Uppsala. Den första tiden arbetade han på Nordea och två olika affärsjuridiska advokatbyråer innan han öppnade egen verksamhet. Därefter har han haft några mellanspel som processförare på Skatteverket, teamledare på Kronofogden, högskolejurist och biträdande jurist på en human-juridisk advokatbyrå innan han återvände till egen verksamhet för något år sedan. Hans juristbyrå har en humanjuridisk inriktning på tvistemål.

Inne på tingsrätten möts vi av en säkerhetskontroll. Lägger väska och jacka i en plastlåda och passerar genom en metalldetektor.

- Så enkelt, så varför bli nervös? Vakterna känner igen Johan och han får passera på sidan av hela kontrollen. Kroppsvisitation och ett ”varsågod att gå in”. Jag får en numrerad lapp för att senare kunna hämta ut min konfiskerade gaffel. Gaffel? Ja, gaffeln från gårdagens lunch, som på något magiskt vis gömt sig längst ned i väskan, smutsig och grann.

Johan ska alldeles strax träffa sin klient i ett samtalsrum för att gemensamt gå igenom vad de vill få ut av förhandlingen innan den

börjar. Han visar oss runt lite snabbt inne på tingsrätten och pekar sedan mot rättssal 3. Säkerhetssalen.

– Det är nog roligare för er att närvara vid rättegången som pågår därinne just nu än att sitta med och lyssna på förhandlingen om han-dräckning. Rättegången som pågår handlar om Hageby-morden och det är den rättegången som påkallat allt säkerhetspådrag här idag, säger Johan och syftar på säkerhetskontrollen vid entrén.

En timme senare slår klockan tolv och det är dags för lunch. Vi lämnar tingsrätten i Linköping och beger oss mot Norrköping, där

Johan har ett av sina kontor. Väl i Norrköping skiner solen lika starkt som i Linköping. Tio i ett på eftermiddagen möter vi upp Johan i lob-byn till Grand Hotel. Här ska han först träffa en samarbetspartner och senare ha ett möte med en klient. Lugnet och den svalkande skuggan i Grand Hotels lobby står i klar kontrast till den höga stadspulsen som råder utanför med trafik och spårvagnar, den starka vårsolen och alla stressade människor som ska hinna med en promenad längs ån under lunchtimmen. I lobbyn spelas pianomusik svagt ur högtalarna, inred-ningen går i varma färger och de finklädda receptionisternas klackar ekar mot marmorgolvet.

Vad gör egentligen en jurist? Stämmer folk och uppträder i rätten? Nej, juristyrket är mycket mer än bara så. Bihanget

har fått följa med Johan Levin, jurist med rötter från den tvåriga föregångaren till affärsjuridiska programmet, under en dag på den egna byrån Levin Juristbyrå med kontor i både Linköping och Norrköping.

En dag på kontoretSara och Olivia följer med Johan Levin under en arbetsdag

“Man har frihet som egen företagare”

19

Johan trivs med att driva eget företag. Det ger en frihet jämfört med det närvarokrav som gäller vid en anställning, menar han.

– Som egen företagare finns det ingen chef som säger åt dig att du måste jobba från ditt kontor hela dagen. Istället kan man själv förläg-ga arbetstiden och arbetsplatsen till trevligare miljöer, som den här! säger Johan och slår ut med handen mot lobbyn. Vi kan inte annat än att hålla med.

Johans samarbetspartner, Dag Bengtsson, kommer och slår sig ned vid bordet där vi sitter. Dag arbetar som exekutiv tv-producent

och håller just nu på med animeringar som kommer att föreställa den nya tågförbindelsen mellan Linköping-Norrköping-Stockholm. Mötet idag kommer att handla om Johans och Dags projektsamar-bete. De kommer diskutera den juridiska processen för samarbetet. Vi avlägsnar oss efter ett tag eftersom delar av projektsamarbetet är sekretessbelagt. Under eftermiddagens andra möte träffar Johan en klient som behöver hjälp med en fordringstvist. Även de träf-fas i Grand Hotells lobby och vi sitter en bit bort för att inte störa. Lunchrushen utanför fönstret har lugnat sig lite men vårsolen skiner lika starkt som tidigare på dagen.

Ytterligare en timme senare är vi på väg mot ett av Johans kontor. Norrköpingskontoret ligger centralt och Motala ström rinner för-

bi precis utanför fönstret. Kontoret i sig är stort och rymligt, stenvalv vid fönstren och i mitten av rummet står Johans skrivbord. På väggar-na hänger inramade diplom från olika forum, dels utbildningsdiplom och dels utmärkelser från olika ordnar.

– Det gäller att skapa kontakter, och då är olika arenor ett måste. Under studietiden har du möjlighet att skapa kontakter som gäller livet ut och som är till nytta för din framtid. Det är för övrigt ett råd som jag skulle vilja ge till dagens studenter, var aktiv och skapa nätverk redan nu! Begränsa dig inte bara av universitetsvärlden utan sök kontakter utanför universitet, skaffa mentor i något företag och är du nyfiken på en arbetsplats, ställ en fråga om du kan göra något för dem, det kan vara allt från praktik till enklare undersökningar, för att skapa kontakter för framtiden. Som student gäller det att kratta manegen!

Johan svarar blygsamt på frågan om vilken som är hans höjdpunkt i karriären, och förklarar att höjdpunkten måste vinnas för varje dag!

Mitt arbete som jurist innebär en hög arbetsbelastning, tidspress och stress oavsett om du arbetar som egen företagare eller som anställd. När man arbetar med människor är man dessutom känslomässigt engagerad i arbetet. Därför är det viktigt att man kan hantera sin ar-betssituation och samtidigt hinna med familjen och vara närvarande i vardagen såväl på jobbet som efter jobbet. Om vi jämför med lycka så är den inte beständig utan måste hela tiden erövras. Därför måste man hitta meningen med de små sakerna i vardagen, och det är på det viset som Johan känner sin tillfredsställelse i vardagen.

– Vi lever inte för att kunna arbeta, utan vi arbetar för att kunna leva. I ett större sammanhang vill man även bidra till att samhället blir bättre. För min del verkar jag för att mina klienter skall kunna lösa sina problem på bästa sätt samtidigt som jag vill känna en tillfredsställelse med att jag bidrar i ett större sammanhang till att upprätthålla förtroendet för vårt rättssamhälle.

Eftermiddagens tredje och sista möte närmar sig och vi beger oss från Johans trivsamma kontor, ut i eftermiddagssolen. Vi ska

träffa ytterligare en samarbetspartner, och precis som Johan, har han sitt kontor centralt beläget. Mannen som vi ska träffa heter Cyrus och han driver en egen utredningsbyrå. Formen för deras samarbete kan variera, men han utför utredningsarbeten som t.ex. kan gå ut på att kontrollera äktheten i ett testamente eller tillförligheten hos vittnen inför ett kommande vittnesförhör.

Johan bakom skrivbordet på Norrköpingskontoret

Vi får ett varmt mottagande av Cyrus och han visar oss upp till sitt kontor. Kontoret är en våning, prydd med alla tänkbara an-

tikviteter och samlingsobjekt. Sveriges allra första äktenskapsförord sitter exempelvis inramat på väggen, ett gulnat ark med snirklig stil i bläck. Han bjuder oss på te och berättar om vikten av att jobba med hjärtat när man arbetar med människor. Att bry sig om människan i fallet och göra sitt yttersta för att lösa juridiken. Att man måste vara konstruktiv i sin yrkesroll och att inte ge upp. Både Johan och Cyrus är överens om att framgång inom juridik handlar mycket om att bemöta människor med empati, men samtidigt också om att kunna avgränsa sitt arbete till ett ärende och ha integritet till i förhållande till klienten. En jurist ska inte reduceras till ett skrivbiträde utan ska självständigt tillvarata klientens intresse.

Johan visar ett av sina många diplom

Cyrus kontor i Norrköping

Text & foto: Sara Ekström

TIO UNGJUR, REDO ATT AXLA ROLLEN SOM:

JUR6 15/16Text: Mark Lifvergren Foto: Teresia Snäckerström

VEM: ANDERS WENNBERG FRÅN GÖTEBORG FÖDD: 1990 POST: IT/WEB

Varför sökte du till Jur6? ”Jag tyckte ju att nollningen var jäkligt rolig, jag var där varje dag. Nu får vi möjligheten att anordna den.” Vad ser du mest fram emot? ”Nollningen kommer bli riktigt rolig. Det ska även bli kul att göra de grejer som hör till min post, sköta olika konton, ta bilder och hela den biten.”Vad är din främsta/sämsta egenskap? ”Jag är öp-pen för förslag och är inte bara enkelspårig och gör det jag själv vill. Jag är medgörlig, så att säga. Den sämsta är att jag har ganska höga krav på andra”. Om du skulle gå på dejt, hade du valt a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna? ”Inte borsta tänderna. Jag kan ju alltid köpa tuggummi” Man får inte köpa tuggummi.”Jag väljer fortfarande att inte borsta tänderna”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

20

”Veni, vidi, vici” - Jag kom, jag såg, jag segrade… Ja, det kända uttrycket, sagt av en annan titan, känns inte helt fel att damma av i det här sammanhanget. För det är faktiskt lite så vi alla i Jur6 14/15 sammanfattat känner, när vi snart ska till att runda av vårt aktiva verksamhetsår inom vårt eminenta mästeri. Vi har åstadkommit fantastiska resul-tat och utöver det träffat vänner för livet inom universitetets olika program. Men var sak har sin tid, och det är dags att lämna över fanan till våra spralliga och taggade UngJur – Jur6 15/16! Gänget har så mycket roligt framför sig men också mycket jobb.

Jag brukar kalla upptakten av en sådan här tid, där de står och trampar just nu, för ”smekmånad”, där både kropp och

VEM: CLARA SIÖNÄS FRÅN STOCKHOLM FÖDD: 1993 POST: CHEF

Varför sökte du till Jur6? “Jag tyckte Jur6 gjorde ett jättebra jobb under Nolle-P och tänkte då att jag gärna skulle vilja engagera mig i den föreningen. Det känns väldigt kul att skapa olika event.” Vad tror du blir det svåraste i ditt uppdrag? ”Det är nog att hålla koll på den här härliga skaran. De är lite flamsiga och tramsiga, men det ska nog gå bra!” Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför? ”Jag gillar inte djur men jag skulle kunna tänka mig att vara en dinosaurie. Kanske en T-Rex.” Vilken blir er största utmaning som Jur6?”Nu har man ju lite press på sig. Sensation White blev ju stor förra året och då vill vi ju göra den minst lika bra, om inte ännu bättre! Jag tycker vi ska lägga mycket krut på det.VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

VEM: ANNA KROGH FRÅN STOCKHOLM FÖDD: 1994 POST: NOLLEGENERAL

Varför sökte du till Jur6? “För att det verkade kul. Det kändes rätt i magen.” Vad ser du mest fram emot? ”Att allting ska funka på Nolle-P och att jag har gjort rätt och inte glömt skicka in något platstillstånd.” Vad är din främsta/sämsta egenskap? ”Jag är bra på att inte se problem. Inte just se lösningar på allt utan snarare tänka: är det här ens ett problem, det är väl en icke-fråga? Det sämsta är att: när det blir för mycket glömmer jag saker. Det kan vara vad som helst – typ att jag glömde duscha idag.” Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför? ”Någon typ av stor fågel för att inte vara rädd. Jag tycker annars fåglar ser så nervösa ut. Det vore ju coolt att kunna flyga.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

sinne verkar befinna sig i utopi. Det råd jag vill ge är att det kan slå till hårt om man inte är medveten om när det är dags att steppa upp och spänna på sig ovven ordentligt. Det är ett tungt lass som ska dras och som man till en början kanske inte inser till sin omfattning. Kanske att jag kände lite så själv i början av min era.

Folk har frågat om jag känner mig orolig inför att lämna över Jur6? Kanske lite, men som ”förälder” måste jag få känna så, brukar jag svara. Och kommer dem klara det här? Ja, med bravur! Jag önskar dem alla ett stort lycka till och ser fram emot ett berikat liv som Jur6-patet. Bibamus consortes – DOLUS!

Fred Bergström, Chef Jur6 14/15

VEM: VIKTORIA FINTLING FRÅN ÖREBRO FÖDD:1994 POST: TRYCK OCH PR

Varför sökte du till Jur6? ”Det verkade jättekul och jag har alltid tänkt att engagera mig så det kändes som ett väldigt roligt sätt att göra det på.” Vad är din främsta/sämsta egenskap? ”Jag är positiv – alltid taggad. Jag är även kreativ. Det sämsta är att jag är väldigt envis.” Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför?”En fågel, för att man kan flyga.” Om du skulle gå på dejt, hade du valt a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna? ”Att inte borsta tänderna. Man är ju mycket äckligare om man inte duschar än om man inte borstar tänderna.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

21

VEM: KALLE ANDERSSON FRÅN LEKSAND FÖDD: 1995 POST: GYCKEL

Varför sökte du till Jur6? ”Det verkade som en jättekul grej och nu får vi möjligheten att vara på den andra sidan av nollningen, de som anordnar den. Det är också lite speciellt att vara utvald i en grupp.” Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför? ”Någon typ av fågel. Kanske en örn, för att slippa åka kollektivt igen.”Vilken blir er största utmaning som Jur6? ”Att varje dag vara på topp under nollningen och på Sensation White.” Om du skulle gå på dejt, hade du valt a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna?”Inte duscha, för då kan man köra en klassisk raggardusch.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

VEM: SARAH OLSSON FRÅN UMEÅ FÖDD: 1994 POST: BOKNING

Varför sökte du till Jur6? “Det verkade vara en rolig grej. Jag är väldigt social och gillar att träffa nya människor.” Vad tror du blir det svåraste i ditt uppdrag? ”Att ha många bollar i luften, att få struktur på allt så att det går ihop. Jag måste ju ha kontakt med andra poster också och få ihop alla små pusselbitar.” Vad är din sämsta egenskap?”Jag är väldigt envis. Jag har tävlat mycket i alpint och jag ger mig inte förrän jag har rätt (eller får rätt).” Din bästa maträtt? ”Lammköttt.” Om du skulle gå på dejt, hade du valt att a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna? ”Jag luktar ganska gott naturligt så jag skulle välja att inte duscha.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

VEM: MARIA HALLBERG FRÅN SÖDERTÄLJE FÖDD: 1994 POST: SITTNING OCH DEKOR

Varför sökte du till Jur6? ”Jag tyckte det verkade svinkul!” Vad tror du blir det svåraste i ditt uppdrag?”Det är ju en ny post så det fanns ingen som kunde säga något om min post. Jag får se helt enkelt.” Vad är din främsta/sämsta egenskap? ”Jag är väldigt driven, det är det bästa. Det sämsta är att jag är en dålig förlorare.” Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför?”Kanske en Chihuahua -för att jag är envis.” Om du skulle gå på dejt, hade du valt a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna? ”Att inte duscha. Jag hade sprayat ned mig med deodorant.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

VEM: LISA NILSSON FRÅN LINKÖPING FÖDD: 1995 POST: KASSÖR

Varför sökte du till Jur6? ”Det verkade så jäkla roligt. Ska man vara student borde man ju testa studentlivet fullt ut.” Vad tror du blir det svåraste i ditt uppdrag? ”Få alla andra posters budgetar innan jag kan börja på den budgeten jag har ans-var för. Även hålla koll på alla kontanter under Nolle-P och hinna gå till banken.” Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför? ”Hund. De flesta tycker ju om hundar så då blir man omtyckt. Jag är väldigt sällskapssjuk.” Om du skulle gå på dejt, hade du valt att a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna? ”Inte duscha. Borsta tänderna är en mani jag har.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

VEM: JAKOB IWARS FRÅN ÖSTERSUND FÖDD:1993 POST: VIN, SPRIT & HÄLSA (FYLLESVIN)

Varför sökte du till Jur6? “Jag kände att jag vill engagera mig i något och denna typ av engagemang finns ingen annan-stans. Det var en chans jag inte ville missa.” Vad tror du blir det svåraste i ditt uppdrag? ”Att förmedla det seriösa med alkohol. Det är någonting man ska ta på allvar och handlar inte bara om hur mycket fulvin man kan dricka. Min post kallas ju fyllesvin så jag börjar i en uppförsbacke.” Bästa bakiskuren?”Jag tar alltid ta två Resorb innan jag somnar men jag blir sällan bakfull.” Något speciellt dagen efter? ”Chips!” Vilken blir er största utmaning som Jur6? ”Balansgången mellan engagemanget och skolan.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Korv eller körv? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

VEM: OSCAR ANDERSSON FRÅN NACKA FÖDD: 1992 POST: SPONS OCH PR

Varför sökte du till Jur6? ” Mina kompisar i FBI hade haft så otroligt roligt under året som gått så jag beslutade mig för att ha minst lika roligt genom att söka ett bättre och snyggare mästeri!” ”Vad är din främsta/sämsta egenskap? “ Det bästa är mitt sluga sinne och det sämsta är att jag är lite ond.”Om du var ett djur, vilket skulle du vara och varför? ”En björn, min pappa är en (heter) Björn.” Vad ser du mest fram emot? ”Nolle-P” Om du skulle gå på dejt, hade du valt a) inte duscha eller b) inte borsta tänderna? ”Inte duscha. Vi ska ju ändå bli svettiga om en liten stund.”VALET: Fulvin eller snaps? iOS eller android? Facebook eller Instagram? Hemsläp eller att bli hemsläpad?

22

RAPPORT FRÅN UTLANDSSTUDIERNA

USA - FRANKRIKE - HONG KONG

Var är du? -Willamette University, Salem, Oregon, USA.

Hur trivs du? -Jag trivs mycket bra här på västkusten för det finns alltid något att göra här. Willamette är ett ganska litet universitet, ca 2800 elever studerar här, vilket gör att man lär känna många nya människor samt att man får en mer personlig kontakt med professorerna, och därig-enom få extra hjälp om man önskar. Systemet är lite annorlunda i jämförelse med hur det är på LiU, här använder sig universitetet av hemläxor, pop-quizzes och prov istället för tentor. Detta system leder till att det blir mer att göra under hela terminen men man stressar inte ihjäl sig under tenta-p och proven varar endast i en timme. Man lär sig mycket under tiden men det känns ibland som att vara tillbaka på gymnasiet med tjat om läxor, det är ju något man annars tänker att man är vuxen nog att ta ansvar för själv numer.

Vilka kurser läser du och vad tycker du om dem?-Ekonomisk statistik, klassisk retorik samt retorik och ledarskap. Mitt mål var att läsa juridik här i USA men när jag skulle välja kurser fick jag veta att man måste ha en amerikansk kandidatexamen för att vara kvalificerad för att läsa de kurserna. Kurserna jag valde passar dock mig och min utbildning väldigt bra eftersom jag får en djupare kunskap inom ekonomi samtidigt som jag lär mig att tänka kritiskt och bygga upp välformulerade argument. Kurserna är alla mycket intressanta och det är lätt att komma in i dem eftersom man måste vara engagerad på grund av att det endast är 20-25 personer registre-rade på varje kurs. Professorerna lär sig ditt namn på bara några dagar och gillar att ställa frågor till dig (framförallt om du är utbytesstudent) men det är bara positivt eftersom man hänger med mer och lär sig snabbare.

Vad gör du utöver studierna?-Willamette är väldigt måna om sina studenter eftersom de som plug-gar här betalar extremt höga summor och ledningen har därför utveck-

lat flera olika program/aktiviteter för studenterna. I veckorna brukar jag antingen vara i skolans egna kafé eller vara på det nyrenoverade gymmet som är gratis för alla studenter. På helgerna anordnas det ofta resor med ”outdoor program” som t.ex. kan vara camping, bergsklät-tring, valsafari etc. Dessa aktiviteter är ofta kraftigt reducerade i pris och ligger oftast mellan 5-30 USD. Utöver detta brukar vi hyra en bil och åka till någon av städerna i närheten, Portland (1h) eller Seattle (4h), eller åka till kusten. Vill man vara kvar på campus så finns det alltid saker att göra som t.ex. att kolla på universitetets olika sportlag, vara aktiv i någon klubb (finns ca 100 stycken, allt ifrån att spela quidditch till att baka muffins), utöva någon egen sport mm. Vi har själva varit med i olika sporter här i motsvarande svensk ”korpenliga” där vi hitintills testat på basket, volleyboll och fotboll. Det bästa med att åka på vårterminen är enligt mig att man får chansen att uppleva ”springbreak” vilket gör att man får chansen att göra lite längre resor, vi gjorde precis en roadtrip genom hela Kalifornien som tog ca två veckor där vi besökte alla storstäder och även många mindre som jag aldrig annars skulle sett.

Vad fick dig att åka till det land du befinner dig i? -Jag hade aldrig tidigare varit i USA och såg chansen att få befinna mig här en längre tid och då verkligen upptäcka landet och kulturen som så många pratar om samtidigt som jag ansåg det vara det bästa stället att utveckla mina kunskaper i det engelska språket.

Hur länge blir du borta? -Terminerna här i USA är något kortare än i Sverige och jag kommer att vara borta ca fyra månader.

Är det något som inte har motsvarat dina förväntningar?-Som jag nämnde tidigare hade jag inte förväntat mig att det ibland skulle kännas som att plugga på gymnasiet igen med alla läxor etc. Utöver det så har jag bara blivit positivt överraskad av allting.

SIMON CARDELL

23

Var är du/ vilket universitet? -Jag pluggar på Université Toulouse 1 Capitole, i södra Frankrike.

Hur trivs du? -Jag trivs jättebra! Toulouse är en riktigt trevlig stad. Det är mycket studenter och det anord-nas mycket aktiviteter, vilket är väldigt roligt! Det finns alltid något att göra!

Vilka kurser läser du och vad tycker du om dem? -Jag har främst läst kurser inom EU-rätt och internationell rätt. Jag tycker att kurserna har varit väldigt intressanta och ett bra komplement till kurserna jag har läst i Linköping.

Vad gör du utöver studierna? -Det finns alltid något att göra i Toulouse, och vill man göra en utflykt till havet, Pyrenéerna eller Spanien är det enkelt, och inte särskilt dyrt.

Vad fick dig att åka till det land du befinner dig i? -Eftersom jag pluggar på AJPEU med fransk inriktning ville jag åka till Frankrike för att öva upp de franska språkkunskaperna och fördjupa kunskaperna från kurserna i Linköping.

Hur länge blir du borta? -Jag har varit borta under vårterminen och åker hem i slutet på maj.

Är det något som inte har motsvarat dina förväntningar?-Det blev lite av en chock när jag insåg att jag skulle läsa nio kurser (och göra lika många tentor) för att få ihop 30 hp… Men såhär långt har det gått bra (i skrivande stund och under rådande tenta-p återstår endast sju tentor…)

ANNA ISAKSSON

Vad gör du utöver studierna? -I och med att universitetet är ganska litet känner du i princip alla ut-bytesstudenter. Det finns alltid något att göra, det är en bra maskin när 150 utbytesstudenter med förväntningar styr upp olika events. Jag har också sett till att bli medlem i Svenska Handelskammaren som gör events för svenskar. För mig har möjligheterna att resa i närområdet varit det mest fantastiska. Med lite disciplin och ett väl planerat sche-ma har man möjlighet att resa iväg ofta. Tillsammans med utbytes-studenter och lokala studenter har jag hittills hunnit med Indonesien, Macau, Fillipinerna, Taiwan och Kina. Innan det bär av hemåt blir det ett antal resor till efter terminen.

Vad fick dig att åka till det land du befinner dig i? -Jag ville till Hong Kong för att jag aldrig varit här innan, jag tyckte det var intressant att komma till ett ställe med intressant historia och en stor kulturskillnad. Att det också är ett internationellt affärscentrum gjorde inte staden mindre lockande.

Hur länge blir du borta? -Jag lämnade Sverige den 27 december för att resa lite innan terminen startade den 12 januari. Terminen slutar den 20 maj och min hemresa är bokad till den 13 juni så jag kommer hem lagom till midsommar så sex månader totalt.

Är det något som inte har motsvarat dina förväntningar? -Det enda jag kan komma på är Hong Kong-bornas engelska-kunskaper. Jag trodde att i princip alla skulle kunna tala engelska eftersom de varit en brittisk koloni så länge, så är inte fallet men det ger ju dock incitament till att lära sig lite kinesiska.

Var är du? -I Hong Kong, Lingnan University

Hur trivs du? -Jag trivs alldeles utmärkt. Universitetet är beläget en bit utanför centrala stan och det är både positivt och negativt med det. Jag får se hur vanliga Hong Kong-bor lever och kulturskillnaden är större i den förort jag bor. För mig har det bara varit positivt och intressant.

Vilka kurser läser du och vad tycker du om dem? -Jag läser Project Management, Hong Kong Taxation, Business Law, Risk Management och Managing Personal Finance.

Juridikkurserna är upplagda på lite annorlunda sätt här än hemma, man läser inte mycket lagtext till exempel. Det är väldigt intressant att se hur skatt fungerar i ett lågtaxerat land som detta. Common Law-systemet är annorlunda och nyttigt att ha koll på. Hong Kong är ju väldigt speciellt i och med att det är en autonomt styrd region till Kina. Det för med sig att Hong Kong styrs kapitalistiskt men grundlagarna härrör från ett kommunistiskt Kina. Därför finns två system att hålla reda på, Basic Law från Kina och Common Law i Hong Kong.

Kurserna jag valde utöver juridiken valde jag på grund av mitt intresse för finans och jag ansåg att projektledning alltid är nyttigt att ha med sig. Risk Management har öppnat upp en del med Corporate Finance som jag hoppas ska vara med i mitt framtida yrke. Tack vare våra ekonomikurser hemma kan jag bygga vidare på det här.

ARVID JOELSSON