Bilaga 1: BID platsanalys bidbusiNess improvemeNt district · Ett av våra verktyg är Business Improvement District., BID, som med stor framgång används i städer utomlands. Svenska

NulägesaNalys för stads- och platsutveckliNg 5 fokusområdeN

bidbusiNessimprovemeNt district

VARUMÄRKE • UTBUD • PLATS TILLGÄNGLIGT • RENT, SNYGGT OCH SÄkert

Bilaga 1: BID platsanalys

koNtaktuppgifter

iNger alfredssoNNationell [email protected] 09 83

marleNe hassel Nationell [email protected] 52 99

•

VI FINNS I HELA SVERIGE!Svenska Stadskärnor samverkar med

Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Svensk Handel, Fastighetsägarna Sverige, Visita, Boverket, Trafikverket och

drygt 175 enskilda företag, kommuner och samverkansorganisationer samt nätverket

Sveriges Centrumutvecklare. Som rikstäckande medlemsorganisation verkar Svenska Stadskärnor

för levande orter och livfulla städer. Vi erbjuder verktyg, utbildning, inspiration och stöd

för att stimulera tillväxt. Ett av våra verktyg är Business Improvement District., BID, som med stor framgång används i städer utomlands. Svenska Stadskärnor har utvecklat BID för att passa svensk lagstiftning

och svenska förhållanden. Som ett led i detta samarbetar vi kring ett BID-pilotprojekt tillsammans

med Länsstyrelserna Värmland och Dalarna.

Box 186, 201 21 Malmö • Besök Jörgen Kocksgatan 1 BTel +46 40 18 44 00 • [email protected] • www.svenskastadskarnor.se

3BID-MODELLEN • svENska staDskärNOr • NULäGEsaNaLYs – FEM FOkUsOMrÅDEN

vad är bid – busiNess improvemeNt district?

BID är en organiserad samverkansmodell som bygger på förtroende mellan kommunen, olika fastighetsägare, handel, hotell, restauranger, kultursektorn, turism-, besöks-, rekreationsnäringarna, ideella organisationer, boende med flera. I princip är dessa aktörer delvis konkurrenter, men i ett vidare perspektiv kollegor. Det som förenar dem är ett gemensamt intresse, ansvar och förståelse för sina respektive verksamhetsområden inom den valda platsen.

Syftet med BID-modellen är att utveckla städer, orter, platser och destinationer, vilket sker med gemensamma krafter för att stärka områdets affärsverksamheter och attraktion. För bästa resultat är det därför viktigt att alla aktörer i ett tidigt stadium i processen är överens om målet och samtidigt tar hänsyn till varandras särintressen, medverkan och insatser av olika slag. Den gemensamma målbilden ligger som grund för affärsplan, finansieringsmodell och budget som ska gälla för de närmaste tre till fem åren.

BID-metoden kommer från USA och används idag i England och många andra länder. I Sverige har BID testats främst som metod för centrumutveckling, men fungerar även som metod för att utveckla mindre städer, orter, avgränsad plats eller avgränsat område. Med samlad kunskap, spetskompetens och erfarenhet från forskning samt samverkan mellan stadens offentliga och privata intressenter utvecklar vi BID-modellen till svenska förhållanden för att skapa en målinriktad affärsutvecklingsplan för orten, staden eller platsen.

bid-modelleNSvenska Stadskärnor – för levande orter och livfulla städer

Eskilstuna


varför bid? MöJLIGHETER OCH UTMANINGAR I Sverige bygger BID på frivillig samverkan mellan offentliga och privat sektor samt ekonomiska och ideella intresseorganisationer. Utmaningen är att hitta incitament som samtliga aktörer blir motiverade av. Med BID-modellen som processverktyg är målet att först enas kring en målbild och därefter utveckla en samverkansmodell för delaktighet och engagemang. Till detta krävs en organisation, finansiering och en stor portion tålamod, kreativitet och långsiktighet.

Utomlands gäller helt andra regler. Där räcker det att hälften av aktörerna i ett avgränsat område bestämmer sig för att starta ett BID-samarbete. De övriga intressenterna och aktörerna i området blir sedan tvångsansluta. Anledningen är att man tröttnat på ”free-riders” som drar nytta av andras investeringar utan att bidra med egna medel eller resurser för platsens utveckling.

Tvångsanslutning är inte tillåtet i Sverige utan här handlar det om att hitta andra incitament.

Syftet är dock detsamma – att med gemensamma krafter utveckla och stärka områdets affärsverksamheter och attraktion. Det är en utmaning med stora möjligheter!


Borås



vilka förutsättNiNgar fiNNs för bid-modelleN?Innan själva BID-modellens utvecklingsarbete sätter igång, börjar vi med en nulägesanalys.Detta för att ta reda på förutsättningar, utmaningar och möjligheter för det fortsatta utvecklingsarbetet. Här är några punkter vi tittar på:

• Vilka aktörer samverkar idag och hur fungerar det?

• Vilket avgränsat område gäller?

• Vilka utredningar, analyser, undersökningar har gjorts tidigare?

• Vilka avtal och policies finns idag som vi behöver ta hänsyn till?

• Hur ser målgruppen ut?

• Hur ser tidigare affärs- och handlingsplaner ut?

• Nyckeltal, statistik, branschfakta.

• Platsstudier, stadsvandringar.

• Trygghetsvandringar.

• Inventering av platsens möjligheter.

• Analys av platsen.• Vilka andra viktiga strategiska dokument finns?

Nulägesanalysen är ett viktigt underlag för att kunna fatta rätt beslut i processarbetet.

samverkaN & samarbete


policydokumeNt – visar vägeN till eN framgåNgsrik bid-modellMålet med BID är att genomföra ett utvecklingsprojekt där intressenter inom den offentliga och privata sektorn och de ekonomiska och ideella organisationerna samarbetar för att nå ett gemensamt resultat som de inte kan åstadkomma på egen hand!

Till detta behövs ett policydokument som anger färdriktningen för processarbetet så att alla intressenter drar åt samma håll. Nyckelordet för att policydokumentet ska få en hög verkningsgrad och skapa delaktighet, engagemang och trygghet ärförankring, förankring och åter förankring!

I policydokumentet ska följande anges:

• Vem som är initiativtagare till BID-modellen och implementeringen av denna.• Det geografiskt avgränsade område som valts.• Organisation med tydlig roll- och ansvarsfördelning i arbets- och referensgruppen. • En BID-manager som leder det operativa arbetet.• Vision, mål, delmål, affärsplan, strategi- och handlingsplan.• Finansieringsmodell, medfinansiering & budget.• Samarbetsavtal mellan olika aktörers medverkan och insatser.




process i åtta steg med fem fokusområdeNGenom BID-modellens strukturerande och coachande process förbättrar samtliga aktörer sina förutsättningar till en ökad attraktionskraft till det valda geografiska ormådet.

För handeln och besöksnäring innebär det möjligheter till ökad lönsamhet och kraftfullare gemensam marknadsföring. En ökad kundtillströmning höjer omsättningen hos samtliga. Fastighetsägare kan öka värdet på sina fastigheter och få hyresgäster med bättre hyres-betalningsförmåga och ett varierat utbud i sina lokaler. För kommunens del innebär den ökade attraktionskraften fler företagsetableringar och arbetstillfällen. Detta genererar fler investeringar som gagnar stadens invånare, näringsidkare och besökare. Det positiva tilllväxtshjulet är igång och bidrar till en bättre livskvalitet med stolta invånare som blir stadens ambassadörer!

PrOcESSENS åTTA STEG är:

1. Introduktion och inspiration

2. Kickstart och workshop i din ort/stad

3. Workshop och studiebesök

4. Affärsplan

5. coachning av affärsplan

6. resultaten av affärsplan, case

7. Slutsatser och summering

8. Avslutning och diplomering.

FöljANDE FEM FOKUSOMråDEN INGår I PrOcESSEN:

1. Varumärke: identitet, profil, image och positionering

2. Utbud

3. Plats

4. Tillgänglihet

5. rent, tryggt och säkert

Arbetet som har gjorts ska nu förverkligas, det vill saga gå från ord till handling. Fysiska förändringar ska genomföras, olika aktiviteter och events ska paketeras och marknadsföras på ett kreativt sätt för att väcka nyfikenhet och öka besöksflödet till den valda platsen. Här rekommenderar vi både kortsiktigt och långsiktigt tänkande. Med kortsiktighet menar vi att lyfta fram de små stegen som görs, små förbättringar, händelser, mindre aktiviteter som är vägen till de mer långsiktiga och hållbara lösningarna för platsens varumärkesbyggande. Till er hjälp finns en checklista på sista sidan i detta dokument.


iNför stads- och platsutveckliNgsaNalyseNPå följande sidor har vi sammanställt vad och vilka frågeställningar som ingår i respektive fokusområden. läs, reflektera och diskutera gärna innan ni gör den gemensamma rundvandringen i det valda BID-området. Materialet kommer att användas för att följa och jämföra utvecklingen över tiden för respektive fokusområde.

Besvara frågorna i det separata frågeformuläret så utförligt ni kan. Bifoga gärna foton,bilder och karta tillsammans med era anteckningar i stads- och platsanalysen. Bilderna är ett bra stöd för minnet och underlättar diskussionerna senare i processen.

Glöm inte markera och ange vilket fokusområde bilderna gäller. Det kan vara så att samma bild beskriver flera fokusområden. Om så är fallet, använd samma bild och varje fokusområden som avses.


Malmö


fokusområde 1 – bygga varumärke!IDENTITET, PROfIL, IMAGE OCH POSITIONERING


Målet i det första fokusområdet är att fastställa den valda platsens identitet – vem är vi –eller som i detta fall vad är det för typ av plats? Vilken profil och positionering ska platsen ha? Hur vill vi att vår målgrupp ska uppleva och komma ihåg oss? Vilka förutsättningar har vi för att bli unika och sticka ut i mängden? Tillsammans speglar det platsens varumärke. Ett varumärke byggs inifrån och därför är förankring oerhört viktig inom så att alla delarsamma delar samma kärnvärden.

All kommunikation ska hänga ihop, vara logisk, långsiktig och kontinuerlig. Starka varumärken, behöver starka bevis som är fyllt av löften och trovärdighet. Det förtjänas genom långt och konsekvent arbete med att leverera det som utlovas. Diskutera gärna om ni har något, företag,eller varumärke som kan vara en god förebild i processen.

Allt vi gör, uttrycker och förmedlar räknas och bildar viktiga byggstenar till platsensvarumärke samt attraktionskraft.


fokusområde 2 – utbudAKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE

Vi ser idag en omsättningsökning hos besöksnäringen, det vill säga fler väljer platsen eller staden utifrån dess utbud av handel, service och tjänster, restauranger, caféer, barer andra nöjen. En annan sektor vars betydelse är kulturen, teatrar, bibliotek, kulturhus, biografer med mera som bidrar till utbudets attraktivitet. Med andra ord ska en attraktiv destination erbjuda ett intressant utbud av service, aktiviteter och nöjen. Samtidigt ska man vara realistisk och bedömma vilket utbud som är relevant utifrån platsens marknadsförutsättningar.

Målet i detta fokusområde är att kartlägga det totala utbudet av aktiviteter, upplevelser och verksamheter i det avgränsade området. Finns det något för alla målgrupper? Det vill säga barn, barnfamiljer, ungdomar och seniorer med olika önskemål och preferenser eller bara för vissa målgrupper? är utbudet rätt lokaliserat och är det lätt att hitta dit? Hur ser platsen ut och hur är tillgängligheten till de enskilda verksamheterna? Här gäller det att vara ärlig och realistisk i sin bedömning.

Utbud till en bredare mål- och åldersgruppsmix har visat sig ha en lugnande effekt och påverka livskvaliten positivt.




fokusområde 3 – platseNfUNKTION, UTSEENDE OCH UTfORMNING

Med de två första fokusområdena i åtanke går vi vidare till fokusområde tre som handlar om den valda platsens funktion, utseende och utformning. är platsen trivsam, tillräckligt inspirerande och inbjudande till spontana möten mellan människor? Finns det möjligheter att stanna upp en stund för att njuta av solen och folkvimlet på en bänk eller uteservering?

Platsen ska ha en tydlig identitet och gärna erbjuda unika upplevelser i form av mötes-platser, offentlig utsmyckning en bra mix av handel, service och tjänster samt ett varierat konst-, kultur- och nöjesliv. Under rundvandringen titta vi på hur olika verksamheter är belägna. är de samlade i kluster som tillsammans bildar en betydande del i området som exempelvis shoppinggator, restauranger, caféer, hälsoutbud som gym, hårfrisörer med mera? Med kreativitet och samverkan kan man med små medel prova nya fysiska mötesplatser och försköna det offentliga rummet. Vissa verksamheter kanske kan byta lokaler med varandra för att gagna flödet och därmed helheten. Titta även på belysningen av husfasader, träd, offent-lig utsmyckning och butiksfönster. Det skapar inte bara trygghet utan ökar även trivseln och ger platsen en ny dimension när mörkret faller.

Tänk även på att det ska vara rent, snyggt och tryggt och säkert. Allt för att stärka platsens attraktionskraft.


fokusområde 4 – tillgäNglighet

Filipstad

Detta fokusområde handlar om den tillgängliga och inkluderande platsen, vilket är en förutsättning för att få ett ökat flöde av kunder och besökare. Hur smidigt är det att ta sig till platsen om man går, cyklar, kör bil, tar tåget, bussen eller taxi? Kan man röra sig obehindrat på ett tryggt och säkert sätt? Hur ser gatuplanet och trottoarer ut? är de jämna och plana? Bildas det vattenpölar vid kraftigt regn? Finns det andra hinder såsom trottoarpratare, skyltar, cyklar som begränsar framkomligheten för fotgängare, rörelsehindrade eller andra funktionshinder.

Se över tillgången av parkeringsplatser, tidtabellerna för kollektivtrafik och likaså om det finns fungerande informationssystem för att besökare lättare ska kunna orientera sig. Titta på människors rörelsemönster vid olika tidpunkter och tillfälle. Vilka regler gäller för kommunen om tillgänglighet och hur samverkar polis, taxi, kollektivtrafik och säkerhetsföretag? Viktiga frågor att ställa och besvara.

Tänk på att framkomligheten vid större publikdragande events ställer helt andra krav än vardagens händelser.




fokusområde 5 RENT, TRYGGT OCH SÄKERT

Ludvika

Det femte och sista fokusområdet tar fasta på huruvida platsen upplevs som ren, trygg och säker. Inte bara dagtid utan egentligen under dygnets alla timmar. Dessa faktorer påverkar våra beslut när vi väljer att bo, besöka eller vistas på en plats.

För att få en objektiv och bra uppfattning samla in fakta om brottstatistik samt kostnader för klotter, förstörelse och förargelseväckande beteende. Samverkan mellan polis, räddningstjänst, krögare, affärsidkare, fastighetsägare, kommun och nattvandrare är viktig. Hur fungerar den i nuläget?

Ta reda på bulllernivån från trafik och aktörer som bedriver verksamhet kvälls- och nattetid. renhållningen på offentliga platser är viktig, men se även till att det är rent utanför den egna fastigheten. Hur fungerar det idag? Utsmyckning i form av blommor, växter och dekorationer till olika årets storhelger är viktigare än man tror och bör ha en särskild punkt i budgeten.

En ren och välskött stad, fri från skräp, klotter med upplevelser för alla åldrar bidrar till platsens helhetsintryck och attraktionskraft.


Svenska Stadskärnor – för levande orter och livfulla städer

fråN ord till haNdliNg

När alla aktörer och intressenter i BID-projektet har enats kring en gemensam målbild, valt plats, bildat en organisation, genomfört stads- och platsutvecklings-analysen samt kommit överens om finansiering med tillhörande budget är det dags att skrida till verket. Nu ska visionen förverkligas och målen uppfyllas.

Kom ihåg att oavsett hur noggrann och genomtänkt affärs- och handlingsplanen än är får man vara beredd på att det dyker upp oväntade frågeställning och situationer. Det kan vara att en publikdragande person som får förhinder till ett event, kostnader blir högre än budgeterat, en olycka som drabbar området och andra händelser i livet som vi inte rår över. Då gäller det att vara flexibel, improvisera och fokusera på lösningar inte problem. För missförstånd och konflikter uppstår. Det viktiga är att vara konstruktiv, visa tillit samt ha förtroende för de som är utsedda att sköta det operativa arbetet.

Policydokumentet fyller en värdefull funktion, då den representerar BID-projektets och deltagarnas gemensamma målbild, värdegrund och vision. ju mer genomarbetad den är, desto större nytta har man av den i utvecklings-processen.

I genomförandet förverkligas idéer och då gäller att kunna hantera många bollar i luften. Resultatet av ens insatser kan överträffas, dröja eller utebli. Med lyhördhet för kunders behov och önskemål kan magi uppstå!




aNteckNiNgar

bidbusiness improvement district

nuLÄGesAnALYsenkÄt tiLL rundvAndrinG i bid-området5 Fokusområden

Bilaga 2: BID-stads och platsanalys

2BID-MODELLEN • svENska staDskärNOr • ENkät tILL NULäGEsaNaLYs – FEM FOkUsOMrÅDEN

nuLÄGesAnALYs – enkÄt tiLLrundvAndrinG i bid-områdetBesvara frågorna i så utförligt ni kan utifrån egna erfarenheter och kunskaper. Betygsätt därefter varje fokusområde enligt följande skala:1. Dåligt 2. MinDre Bra 3. Bra 4. Mycket Bra 5. UtMärkt.

Materialet kommer att användas för att följa och jämföra utvecklingen över tiden för respektive fokusområde.

Bifoga gärna foton, bilder och karta tillsammans med era anteckningar i stads- och platsanalysen. ange vilket fokusområde bilderna gäller. Om samma bild beskriver flera fokusområden, kopiera och placera dem vid varje fokusområden som de beskriver. Bilderna är ett bra stöd för minnet och underlättar diskussionerna senare.

DatUM ...........................................................................................................................

tiDPUnkt .....................................................................................................................

BiD-Manager .............................................................................................................

Platsens naMn ........................................................................................................Bifoga karta på BID-området.

Deltagare Ange namn och vad man representerar

...........................................................................................................................................

...........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

..........................................................................................................................................

bid – business improvement district


FOKUSOMRÅDE 1 – VARUMäRKESbyggAnDE • iDEntitEt, pROFil, iMAgE & pOStiOnERing

iDentitet1. Har platsen en historia med en tillhörandestorytelling? Om Ja, beskriv kortfattat och betygsätt.

2. Vad är unikt med platsen? lämplig användning avnaturliga och inbyggda funktioner såsom handel, mötes-platser, byggnader, parker etc? Betygsätt standarden.

3. Finns det ett starkt utbud på platsen av butiker, restauranger, caféer, mötesplatser med mera?Betygsätt standarden och mixen.

4. Vilka målgrupper vänder ni er till?Hur tillgodoser ni olika målgruppers behov ochönskemål? Beskriv och betygsätt.

PrOFil1. Finns det någon gemensam logotype, skyltning, informationstavlor och andra kännetecken som stärkerplatsens varumärke? Hur kommunicerar ni den i så fall?Bifoga befintligt material, bilder etc.

2. Hur uppfattas platsen som helhet?rent, tryggt och säkert? tillgängligt, upplevelseriktoch annan offentlig utsmyckning. Beskriv och betygsätt.

3. Hur ofta marknadsför ni er?Frekvens, kommunikationskanaler?Bifoga gärna befintligt material.

FrågOr kOmmentarer • Betygsätt 1. Dåligt 2. MinDre Bra 3. Bra 4. Mycket Bra 5. UtMärkt 1 2 3 4 5



iMage1. Hur uppfattas och upplevs platsen av målgruppen?

2. Hur väl stämmer imagen med er profiloch identitet?

POsitiOnering1. Vilken marknadsposition har ni valt?Folkligt, fina gatan eller som nöjesstråk?

2. Förslag: Vilken attraktionskraft har platsen om manser den utifrån ett geografiskt läge??

• Lokalt

• regionalt

• nationellt

• Internationellt

3. Finns det någon upparbetad plan för positioneringenmot omvärlden? Hur fungerar den?

4. Vilka samarbetspartners finns inom sammapositionering? är den tillräckligt förankrad?

5. Vilka konkurrenter finns och vad är deraskonkurrensmedel? Beskriv och betygsätt.





UtBUD1. Vilken typ av handel, service och tjänster finns?Hur väl motsvarar det platsens profil?

2. Vilket utbud finns av caféer, restauranger, krogar, nattklubbar? Hur är standarden på dessa?

3. Vilket konst-, kultur- och fritidsutbud finns?Beskriv och betygsätt.

aktiViteter & UPPleVelser

1. Vilka aktiviteter finns dagtid och vem är målgruppen?är det tillräckligt? Beskriv och betygsätt.

2. Vilka aktiviteter finns kvälls- och nattetid och vemär målgruppen? Hur är kvaliteten på dessa?Beskriv och betygsätt.

3. Vilka återkommande aktiviteter ochevents arrangeras? Hur är kvaliteten på dessa?Beskriv och betygsätt.

4. Vilka andra upplevelser finns? ange målgrupp samtvilka veckodagar och när på året de äger rum.Hur är kvaliteten på dessa? Beskriv och betygsätt.

FOKUSOMRÅDE 2 – UtbUD • AKtiVitEtER, UpplEVElSER & SERVicE




serVice1. Vilken service har ni för turister, besökare, företags-etablerare, investerare etc och var finns dessa?Beskriv och betygsätt.

2. Finns det torg- och torghandel?Hur används och fungerar dessa?

3. Vilka andra serviceförättningar finns?gym, frisörer, skräddare, skomakare, jourbutiker, bibliotek, bank, försäkringsbolag etc.

4. Uppfyller man målgruppens önskemål om öppettidergällande olika serviceverksamheter?

5. Finns det ett fungerande samarbete mellantillståndshantering och tillämpning? exempelvismellan myndigheter och näringsidkare för serverings- och alkoholtillstånd samt tillfälliga uteplatser.

6. Förhållningssätt när det gäller kundvård ochvälbefinnande. är det en välkomnande attityd, platsensimage, profil och identitet?Beskriv och betygsätt.





FUnktiOn1. Hur är platsen utformad? stråk, klusterbildningoch kapacitet för olika typer av verksamheter?Beskriv och betygsätt.

2. Hur används det offentliga rummet i kombinationmed befintliga verksamheter?Beskriv och betygsätt.

3. Finns det offentliga, attraktiva platser för spontanamöten? Beskriv och betygsätt.

UtseenDe1. Hur trivsam är den fysiska miljön?trafik eller bilfritt? Parker, stenläggning bänkar, lekplatser etc. Beskriv och betygsätt.

2. Finns det en genomtänkt design, arkitektur ellerutsmyckning som stämmer överens med platsensprofil och identitet?Beskriv och betygsätt.

3. Hur är tillgången och prisbilden för kommersiellalokaler, handelsplatser, pop-butiker, konstgallerier etc?Beskriv och betygsätt.

FOKUSOMRÅDE 3 – plAtSEn • FUnKtiOn, UtSEEnDE & UtFORMning




4. Har platsen några unika kännetecknen?Positiva som negativa, parkbänkar, designadepapperskorgar? samlingsplats för a-lagare, ungdomsgäng, tiggare etc.

5. Hur fungerar renhållningen, skötseln och vem äransvarig? Beskriv och betygsätt.

UtFOrMning 1. Hur är speciella kluster och stråk utformade?Bifoga bilder och betygsätt.

2. Hur är gator, torg och skyltar utformade?Bifoga bilder och betygsätt.

3. Finns det utmärkande byggnader, konst och kultur?Bifoga bilder och betygsätt.

4. Vilken permanent och tillfällig utsmyckning finns?Dekorationer till jul, påsk, halloween, midsommar ellerandra tillfälliga events. Beskriv/bifoga bilder och betygsätt.

5. Vilken typ av belysning finns?Beskriv och betygsätt.





FärDsätt1. Hur är tillgängligheten och infrastrukturen, av platsens in- och utfarter, entréer för bilar, bussar, taxi, cyklar och fotgängare? Beskriv och betygsätt.

2. Hur fungerar kollektivtrafiken? är det tydligtskyltat och finns det aktuella tidtabeller?turtäthet och priser? Beskriv och betygsätt.

3. Hur är tillgången till taxi och hur fungerar samarbetetmed övriga aktörer? Finns det markerade taxizoner?

4. Hur ser gång- och cykelvägarna ut till i BiD-området?är de tydligt markerade, säkra?Beskriv och betygsätt.

5. Hur är tillgången av parkeringsplatser?kort- och långvarig parkering, handikapp- ochfamiljeparkering? Beskriv och betygsätt.

6. Finns det informationstavlor och hänvisning till platsenoch dess parkeringsmöjigheter? Finns det några friawi-fi-platser och möjlighet att ladda mobiler?

Beskriv och betygsätt.

FOKUSOMRÅDE 4 – tillgänglighEt • FäRDSätt, FRAMKOMlighEt & öppEttiDER




FraMkOMligHet1. Hur är framkomligheten? kan man röra sig obehindrat på ett tryggt och säkert sätt? Beskriv och betygsätt.

2. Finns det några hinder såsom trottoarpratare,felparkerade cyklar, skyltar etc som begränsar framkomligheten för fotgängare, rörelsehindrade eller andra handikappade? Beskriv och betygsätt.

3. är gator, torg och andra öppna offentliga platser jämna och plana? Vid kraftig regn eller snöfall finns detrisk för större vattenpölar och halka?

Beskriv och betygsätt.

ÖPPettiDer1. Har man gemensamma öppettider för handel samt offentliga verksamheter inom kultur och service?Har man söndagsöppet? Hur fungerar det?Beskriv och betygsätt.

2. Finns det överenskommelser om hur länge nattklubbar, restauranger och caféer har öppet?Beskriv och betygsätt.

3. Finns det något samarbete med polis, räddningstjänst, bevakningsbolag, ”föräldrar på stan”eller andra volontärer under dagtid och kvällstid?Beskriv och betygsätt.





rent1. Hur välkomnande upplevs platsen?Beskriv och betygsätt.

2. Hur är standarden på service och underhåll i denoffentliga miljön och vid respektive verksamhetsområden?Beskriv och betygsätt.

3. är det rent och snyggt inom BiD-området?Hur är tillgången till papperskorgar, hur ofta tömsdet normalt och vid större publika events?Beskriv och betygsätt.

4. Hur ofta rengörs gator, torg, parker och andraoffentliga rum?Beskriv och betygsätt.

5. Förekommer det klotter, förstörelse, buller och förargelseväckande beteende?Beskriv och betygsätt.

6. Vilka ordningsregler, bestämmelser och samverkanfinns för renhållning?Beskriv och betygsätt.

FOKUSOMRÅDE 5 – REnt, Snyggt & SäKERt



FOKUSOMRÅDE 5 – REnt, Snyggt & SäKERt

snyggt1. Finns den någon budget för gemensam utsmyckning?Beskriv och betygsätt.

2. Vad görs för att platsen ska uppfattas som attraktiv?Planteringar, utsmyckning etc?Beskriv och betygsätt.

säkert1. Hur säker upplevs platsen?Beskriv och betygsätt.

2. Hur fungerar rutinerna vid omhändertagande, bevakning och kundvård?Beskriv och betygsätt.

3. Vilken samverkan finns kring säkerhetsfrågor medpolis, säkerhetsvakter och bevakningsbolag?Beskriv och betygsätt.

4. Vem ansvarar för säkerheten vid större publikaevents, t ex hockey-matcher, utomhuskonserter etc?Finns det en särskild budget för detta?Beskriv och betygsätt.



FOKUSOMRÅDE 5 – REnt, Snyggt Och SäKERt


cHeckListAHär har vi sammanställt en checklista som stöd under processens gång.

Det är viktigt att alla frågorna under respektive punkt besvaras på bästa sätt.

Kom också ihåg att allt material som ni samlar in kommer att användas

för att följa processen och jämföra utvecklingen över tiden för respektive

fokusområde.

1. skApA enGAGemAnG• Vem äger platsen? kommunen eller privatägt?

• Identifiera eldsjälarna? Finns det goda initiativ från intressenterna

till samverkansutveckling?

• är alla delaktiga och engagerade?

• Lyssnar vi på varandra?

• Vilka kompetenser finns som skapar dynamik i gruppen?

• Hur öppna är vi för nya kreativa idéer?

• ser vi hinder eller möjligheter?

• Vågar vi tänka nytt och annorlunda?

• Hur kan vi ta ut svängarna och skapa något unikt?

2.Aktiviteter ocH events• Vilka aktivitetsytor finns inom- och utomhus för event och andra aktiviteter?

• Vilka andra samarbetspartner finns?

• Vilka aktiviteter eller events har man genomfört på platsen tidigare?

• Hur unika är dessa event och på vilket sätt förstärker de platsens identiten och profil?

3. pAKEtERA Och MARKnADSFöRA• Vem konkurrerar vi med om uppmärksamheten idag?

• Vilken budget är avsatt för aktiviteter och event idag?

• är den tillräcklig för att uppfylla den nya målbilden?

• Hur och genom vilka kanaler marknadsför vi oss idag?

• Finns det någon form av gemensam marknadsföring idag?

Ta ett steg i taget, omvärdera, analysera och håll rak kurs framåt!

bidbusiness improvement district

SVENSKA BID-MODELLENBUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT

BID AFFÄRSPLAN – MALL1. HISTORIK – BAKGRUND

• Hur kan vi kommunicera vår historik och bakgrund genom storytelling?

• Formulera eventuell problemställning.

• Vad behöver utvecklas?

2. ORGANISATION – ROLLER & ANSVAR

• Hur ser organisationen ut? Vem gör vad? Ansvarsfördelning

• BID-manager, Arbetsgrupper, Refernesgrupper, Styrgrupp

3. GEOGRAFISKA BID-OMRÅDET

• Ta fram en karta som visar det avgränsade BID-området.

4. INTRESSENTER

• Vilka intressenter finns och vem har resurser?

5. IDENTITET – VARUMÄRKE

• Vad är vi stolta över? Vad är vi kända för?

6. SYFTE

• Varför gör vi detta?

7. MÅL

• Vad vill vi?

8. VISION

• Vad är vår dröm? Vad är vår dröm i framtiden?

• Vad skall vi vara och för vem?

Svenska Stadskärnor • Box 186, 201 21 Malmö • Jörgen Kocksgatan 1 b • www.svenskastadskarnor.se

Bilaga 3: Checklista affärsplan

9. STRATEGI – FRAMTID

• Vad behöverl vi göra för att förverkliga vår vision?

• Vad skall vi erbjuda?

• Vem är vår målgrupp, vårt/våra kundsegment?

• Hur skall det erbjudas (distribution, marknadsföring och pris etc)

• Vilken kommunikations- och försäljningsstrategi ska vi ha?

10. MÅLRIKTNING – MÅLBILDER

• Vad skall vi uppnå på vägen? Vilka möjligheter finns hos oss?

• För att förverkliga visionen?

• Vilka är våra målbilder?

q A............................................................................................

q B............................................................................................

q C............................................................................................

• Vilka är våra framgångsnycklar?

• Hur kan vi mäta våra mål?

11. DELMÅL

Utifrån målen – vilka är våra delmål? Var och när kan vi se olika resultat och fira?

q A............................................................................................

q B............................................................................................

q C............................................................................................

q D............................................................................................

q E............................................................................................

q F............................................................................................

OBS! Hur kan strategin och målen förverkliga vår vision?




12. NULÄGESANALYSEN

• Fakta • Statistik • Analyser

• Styrdokument • Utredningar • Undersökningar

• Workshops • Goda exempel • Erfarenhetsutbyte

• Stadsvandringar • Etc

Tillför relevant information från nulägesanalysen.

13. FOKUSOMRÅDEN

1. BYGGA VARUMÄRKE – Identitet, profil, Image och positionering

2. UTBUD – Aktiviteter, upplevelser och service

3. PLATSEN – Funktion, utseende och utformning

4. TILLGÄNGLIGHET – Transporter

5. RENT, TRYGGT OCH SÄKERT

14. MARKNADEN

• Hur är vår position på den lokala, regionala och nationella marknaden?

• Vad behöver våra målgrupper?

• Vilken marknadspotential har vi på vår marknad?

• Vilka trender ser vi för vår marknad?

• Vad sker och vad kommer att ske i vår omgivning i framtiden?

15. KUNDER – INVÅNARE – BESÖKARE

• Vilken är vår målgrupp och hur ser de ut?

• Vad har de för behov?’



16. KONKURRENTERNA

• Hur ser konkurrenssituationen ut – är den hård, medel eller svag?

• Vilka är våra 3-5 största konkurrenter?

• Om vi jämför oss med våra konkurrenter, vilka är då våra styrkor respektivesvagheter?

• Vilka är konkurrenternas styrkor och svagheter?

17. HANDLINGSPLAN – ÅTGÄRDSLISTA

Våra överordnade strategiska handlingsplan/åtgärdsplan är:

OMRÅDE TID BUDGET ANSVARIG

.................................................................................................................................................

.................................................................................................................................................

.................................................................................................................................................

.................................................................................................................................................

.................................................................................................................................................

.................................................................................................................................................

18. RISKANALYS OCH PRIORITERINGSLISTA

• Hur stor är risken i verksamheten? Vem bär risken?

• Hur prioriterar vi i framtiden ?

19. BUDGET (samfinansiering/samarbetspartners)

• Hur får vi ihop en hållbar budget och samfinansiering?

• Vilka är våra samarbetspartners? Privat och offentlig?

• Avtal



BID-MODELLENBID-MODELLENARBETSUPPGIFT 1NYCKELPERSONER

1. Utse en BID-manager i varje stad, ort och destination.

2. Utse en ansvarig inom kommunen.

3. Identifiera vilka fler aktörer som behöver en central plats i projektet.

Box 186, 201 21 Malmö • besök Jörgen Kocksgatan 1 B • tel + 46 40 18 44 00 • [email protected] • www.svenskastadskarnor.se

för städer med ambitioner

Bilaga 4: Checklista BID-arbetsuppgifter


BID-MODELLENBID-MODELLENARBETSUPPGIFT 2FLER MEDSPELARE

1. Vilka ska ingå i arbetsgruppen?

• Fördelning av arbetsuppgifter

• Mandat

2. Vilka ska ingå i referensgruppen?

• Fördelning av arbetsuppgifter

• Mandat




BID-MODELLENBID-MODELLENARBETSUPPGIFT 3VILKEN TYP AV BID VILL NI GENOMFÖRA?

1. Hur ser ert geografiska område ut idag?

2. Behöver det göras några förändringar?

3. Ingår alla de aktörer i området som behövs?

4. Vad saknas?




BID-MODELLENBID-MODELLENARBETSUPPGIFT 4DEN EGNA SAMVERKANSORGANISATIONEN

1. Hur ser er samverkansmodell ut idag?

2. Behöver det göras några förändringar?

3. Ingår de aktörer som behövs?

4. Hur skiljer ni på strategiskt/operativt arbete och ansvar?




BID-MODELLENBID-MODELLENARBETSUPPGIFT 5DATA & STATISTIK

1. Vad/hur mäter ni idag?

2. Vad behöver vi mäta?

3. Tillvägagångsätt?

4. Vilken statistik finns idag?

5. Vilken statistik behöver vi tillgång till?

6. Tillvägagångsätt?




BID-MODELLENBID-MODELLENINFÖR NÄSTA WORKSHOP1. Presentera en finansierad BID-manager.

2. Presentera arbets- och referensgrupp, eventuellt styrdokument för dessa.

3. Definiera ett geografiskt område.

4. Presentera samverkansorganisationen och hur den ska finansieras.

5. Nyckeltal.

6. Sätta datum för våra träffar!





CHECKLISTA NULÄGESANALYSq Översiktsplan till verksamhetsplanq Fördjupad översiktsplanq Tidigare verksamhetsplanerq Tidigare utredningar/analyserq Medborgardialoger/enkäterq Målgruppsanalysq Stadsvandringar/platsstudierq Trygghetsvandringar/inventeringarq Nyckeltal/statistikq Avtal och policiesq Workshops q Styrkor och svagheter (SWOT)q Externa studiebesökq Branschfakta och seminariumq Lär av andraq Utbildningar

q ÖVRIGT

q ..................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

NULÄGESANALYS FÖR STADS- OCH PLATSUTVECKLING 5 FOKUSOMRÅDEN

BIDBUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT

VARUMÄRKE • UTBUD • PLATS TILLGÄNGLIGT • RENT, SNYGGT OCH SÄKERT

Bilaga 5: Checklista nylägesanalys


CHECKLISTA 5 FOKUSOMRÅDENFOKUSOMRÅDE 1 – VARUMÄRKESBYGGANDE q Identitetq Imageq Profilq Positionering

FOKUSOMRÅDE 2 – UTBUDq Utbudq Aktiviteter & Upplevelserq Service

FOKUSOMRÅDE 3 – PLATSEN q Funktionq Utseende

q Utformning

FOKUSOMRÅDE 4 – TILLGÄNGLIGHET q Färdsättq Framkomlighet q Öppettider

FOKUSOMRÅDE 5 – RENT, SNYGGT OCH SÄKERTq Rentq Snyggtq Säkert

BIDBUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT

NULÄGESANALYSENKÄT TILL RUNDVANDRING I BID-OMRÅDET5 FOKUSOMRÅDEN


Bilaga 6: Checklista fokusområden


INSTRUKTION SWOT-ANALYSSWOT-analys är ett vanligt planeringshjälpmedel när man ska försöka finna och identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Begreppet SWOT bygger på de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats.

Alla möjliga typer av organisationer kan använda sig av SWOT, som till exempel statliga institutioner, förskolor, fotbollsklubbar och syföreningar. Det går också bra att göra en SWOT som person, till exempel vid ett yrkesval. Nedan ges några exempel på vad som kan förekomma i en SWOT.

STYRKORq Man är marknadsledare

q Goda resurser

q Bra kompetens

SVAGHETERq Okänd bland kunderna

q Dålig kvalitet

q Höga priser

MÖJLIGHETERq Ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur)

q Demografiska förändringar (åldersfördelning, socialklass)

q Teknik (nya uppfinningar)

HOTq Konkurrenternas aktivitet (ny lansering av en produkt)

q Demografiska

q Politiska (olika förbud)


Bilaga 7: Checklista SWOT


EXEMPEL SWOT-ANALYSLUDVIKA CENTRUM UR ETT DETALJHANDELS- OCH SERVICEPERSEPKTIV



CHECKLISTA NYCKELTALMÄTBAR STATISTIK PÅ BÅDE MJUKA OCH HÅRDA VÄRDENNyckeltal är viktiga verktyg för att kunna fatta bra beslut, istället för att giss.

q Vad/hur mäter ni idag?q Vad behöver vi mäta?q Tillvägagångsätt?q Vilken statistik finns idag?q Vilken statistik behöver vi tillgång till?q Tillvägagångsätt?

q Hyresnivåer (jämförelser) q Omsättning per kvadratmeter q Andel av helheten i centrat q Antalet anställda (sysselsättning/tillväxt)

q Attitydundersökningar q Utvecklingssamtal/kundvård q Annonsmätningar/OBS-värden q Varumärkeskännedom q Mystery shoppers (undersökning för service i butik)

q Omsättning per butik/bransch (år, månad, vecka) q Kundstatistik (antal, kund och trafikräknare) q Kundstatistik (målgrupp, demografi, geografi) q Branschfördelning i hyresmixen (butiker, service, tjänsteföretag etc. ) q Handelsindex (dagligvaror och sällanköp)


Bilaga 8: Checklista Nyckeltal



CHECKLISTA INTRESSENTEROCH SAMARBETSPARTNERq Regionala partner

q Kommunen (politiker, tjänstemän)

q OFFENTLIGA VERKSAMHETER

q Kultur och fritid, samhälle/tillväxt, tekniska

q bibliotek, museum, konsthallar, idrottshallar, näringsliv, turism m. m)

q Fastighetsägare/markägare

q Näringsliv, företagare

q Handlare

q Serviceföretag

q Tjänsteföretag

q Café och restauranger/krogar

q Hotell och B&B

q Hälso/skönhet/SPA-anläggningar

q Hantverksföretag

q Centrumförening/bolag

q FÖRENINGAR

q Idrott q Kultur q Fritids

q ORGANISATIONER

q Lions q Röda korset q Rädda barnen

q Svenska kyrkan q Övriga

q VAR FINNS RESURSERNA?

q Vilka ska ingå i ARBETSGRUPPEN?

q Fördelning av arbetsuppgifter q Mandat

q Vilka ska ingå i REFERENSGRUPPEN?

q Fördelning av arbetsuppgifter q Mandat

Bilaga 9: Checklista Intressenter


CHECKLISTA CASES/REFERENSERVid val av case/referens tänk på att det ska vara genomförbart på

kort sikt och att den även ska spegla affärsplanen.

q Nulägesanalys/översiktsplanq Nyckeltalq Medborgardialogq Intressentdialogq SWOT-analysq Kommunikationq Visionq Långsiktiga/kortsiktiga målq Strategiforumuleringarq Handlingsplan och budgetq Finansieringsplan

q ÖVRIGT

q ..................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

q .................................................................................................................................

q .................................................................................................................................


Bilaga 10: Checklista cases

HenrikOlsson,utvecklingsledarestadskärnan 2014-09-10FalkenbergsNäringslivAB/Falkenbergskommun

1

Invånardialog stadskärnan ”Offentliga rummet” Under en vecka i november sitter utvecklingsledaren för stadskärnan (Henrik Olsson) i en möblerad glaskub förslag på namn på kuben är ”lyktan”) på Rörbeckstorget (platsen för demokrati). Inspirationskälla är bland annat ”Musikhjälpen”. Alla är välkomna in i kuben, det offentliga rummet mitt i vårt offentliga rum.

Syfte 1 att på ett enkelt och demokratiskt sätt, insamla idéer kring hur centrum ska bli mer levande, inkluderande, tillgängligt och vackrare.

Syfte 2 att informera om, och skapa debatt kring, den demokratiska processen (exempelvis vilka som ska avgöra varför just din idé ska prioriteras och förverkligas).

Återkoppling Allt för ofta tillfrågas medborgare utan att därefter tillräckligt återkoppla förslagen. Därför ska fokus ligga på tydlig återkoppling. På så sätt uppmuntrar vi förståelsen och respekten för demokratiska processen. Centrumgruppen och utvecklingsledaren ansvarar för att inkomna förslag på ett tydligt och konkret sätt återkopplas till medborgarna - vilka idéer som prioriteras, respektive inte prioriteras. Vilka som bestämmer prioriteringsordningen/vad som ska uträttas (politiska nämnder, centrumgruppen, etc.). Vi sätter upp vepor med återkopplingsbudskap, som exempelvis ”Tack Ellen för ditt förslag om en gunga, Anton för ditt förslag om en klätterställning och Ingrid för ditt förslag för någonting kul för barnen. Här förverkligar vi era förslag. Tack för att du engagerar dig i vår levande stadskärna!”

Projektets fyra organisationsperspektiv1

Symboliska perspektivet Stor vikt läggs på symboliken. Vi (centrumgruppen/ kommunen/utvecklingsledaren) visar att vi är okonventionella, hippa, orädda, lyssnande, halvgalna, kreativa, flitiga och ärliga. Öppettiderna ska ta bort nidbilden av kommuntjänstemannen som går hem kl. 14.00 på fredag. Glaset är en symbolik för transparens. Området runt glasburen möbleras som ett vardagsrum under bar himmel, för att visa att staden är invånarnas gemensamma vardagsrum – offentliga rum.

Vi ska visa att vi är engagerade och modiga. Samtidigt måste vi visa att vi ödmjuka inför olika komplikationer som kan inträffa vid så här nydanande stora relativt oprövade demokratiprojekt.

1 UtgårfrånorganisationsteoretiskamodellenavBolman&Deal



Bilaga 11: Exempel medborgardialog



2

HR-perspektivet Hela projektet ska skapa glädje såväl hos invånarna som hos alla som arbetar med stadsutveckling. Ambitionen är att alla som arbetar med projektet ska få en känsla av meningsfullhet, sammanhang, arbetsglädje och stolthet. Alla medverkande har individuellt ansvar att meddela projektledaren om det uppstår komplikationer. Ju mer energi vi tillför de som arbetar med centrumutveckling desto mer bidrar varje individ till stadens utveckling.

Strukturella perspektivet Projektet bildar en tydlig struktur kring centrumutvecklingen.

Politiska perspektivet Politiska perspektivet handlar om att olika intressegrupper ser utifrån sina egna verklighetsbilder och dessa grupper bevaka sina särintressen. Knappa resurser skapar konflikter, vilka bör synliggöras och hanteras genom projektet. Ett alltid lika aktuellt exempel är om bilar ska tillåtas eller ej i stadskärnan.

Inredning & öppettider

Interiört Det offentliga rummet ska vara stadens vardagsrum. Mysigt, levande, hemtrevligt, opretentiöst, etc. Inredningsfirmor kan få vara med och inreda.

Exteriört Högtalare så att alla kan höra intervjuer med inbjudna gäster. Ska se levande ut, även om det är relativt folktomt. Kanske väktare kvällstid? Vara en samlingsplats även utanför. Eventuellt bjuda på varmt kaffe och fika även utanför. Förutom glaskuben möbleras aktivitetsytan med ett så kallat topptält (hyrs in kvalitetstält som kan stå kvar under hela veckan och kan byggas fredagen innan aktivitetsveckan) där skolor kan samlas för dialog, fika, etc., samt ett vardagsrum under bar himmel (se skiss).

Öppettider Månad-fredag: 07.00-20.00 Lördag: 09.00-22.00 Söndag 10-00-18.00



3

Bearbetning av förslagen under veckan Förslagen skrivs in löpande på datorer. De som ger förslagen ska kunna läsa och/eller höra så att vi får bekräftat att vi uppfattat förslagen korrekt. Barn, som ännu inte kan skriva får hjälp av oss med detta (som sagt – vi är symboliskt okonventionella).

Övrigt Medial uppmärksamhet utanför Falkenberg visar att ovannämnda egenskaper vilket kan attrahera nya verksamheter till innerstaden. Företagare vill etablera sig där kommunen är kraftfull, tydlig, lyhörd, etc.

Förslag på program

Spela stadsmusik Här är vi lyhörda och man får önska vilken musik som ska spelas i vårt offentliga rum.

Bjuda in gäster /olika målgrupper Bred representation, kanske vi kan göra så att man kan få önska sig gäster när vi lanserar konceptet direkt efter sommaren?) Inga politiker bör bjudas in som gäster (däremot är de välkomna, som alla andra, med förslag).

Finansiering Kostnader i samband med kubens uppställning på torget under en vecka (transport, ljudanläggning, tillstånd, inredning, kommunikationsutrustning, kaffemaskin, etc.) ingår i FNAB: s befintliga budget och är förankrad hos FNAB: s VD. Projektledarkostnader är redan avsatta då arbetet ingår i utvecklingsledarens uppdragsbeskrivning.




4

Utmaningar och problem som kan uppstå

Dessa frågor och påstående utmaningar och problem kan uppstå:

1. Syftet ”att informera om, och skapa debatt kring, den demokratiska processen(exempelvis vilka som ska avgöra varför just din idé ska prioriteras ochförverkligas)” kan vara allt för komplext.Vi är medvetna och ödmjuka inför det gedigna syftet. Vi måste dock våga lyfta uppfrågor som rör ”pudelns kärna” – hur ska våra skattemedel användas för att gemaximal livskvalitet (Halland – bästa livsplatsen).

2. Svårt att förstå de relativt invecklade demokratiska processernaPå skyltar som hängs upp i glaskuben förklarar vi kommunens organisation med dessnämnder, förvaltningar, etc.

3. Detta krockar med varumärkesarbetet!Vi anser att projektet kan förverkligas parallellt med Falkenbergsplatsvarumärkesarbete som sker under ledning av destinationsbolaget.

4. Folk vill tycka till om allt annat – vården, landsbygden, skolan etc.Vi bör tydligt kommunicera avgränsningarna – att detta handlar om stadskärnan (detnya kunskaps- och kulturcentrumet ligger i stadskärnan). Andra områden får ta handom sin dialog. Viktigt dock att vi ser till hela kommunens bästa. Sätta ett pris på hurmycket det kostar att göra detta i andra sammanhang. Andra kommunalaorganisationer vill eventuellt fortsätta använda kuben. Detta bör kunna inspirera andrakommunala instanser att man kan göra likadant – Henrik kan hjälpa till.

5. Måste vi inte invänta alla andra processer inom medborgardialog?Det handlar om en balans mellan entreprenöriellt fokus (att gå från tanke till handling)och ha respekt för helheten. En svaghet som eventuellt kan förekomma i vissakommuner är dock att allt ska inväntas på allt annat och att det därför kan bli ”moment22”. Projektet ska betraktas som ett pilotprojekt som ger användbara positiva ochnegativa erfarenheter inför framtida invånardialoger.

6. Kommer det verkligen att funka?Henrik lägger hela sin (eld)själ på att det kommer ros i land. Lyhördhet och flexibilitetär ett måste för att resultatet ska bli bra.

7. Framgångsrik stadskärneutveckling bygger på långsiktighet. Har vi ekonomiskamedel för att kunna förverkliga alla förslag?Det finns ekonomiska medel avsatta till synliga fysiska åtgärder i stadskärnan för år2014 och år 2015. Ekonomiska medel för motsvarande åtgärder äskas 2 plus 2miljoner för år 2016 och år 2017.




5

FörmerinformationochfrågorkontaktaHenrikOlsson,

Mobil:0738-667162E-post:[email protected]

Webb:www.falkenberg.se/centrumutveckling

Postadress:Kommunledningskontoret,31180Falkenberg

Besöksadress:FalkenbergsFöretagscenter,Kvarngatan2




Namn........................................................................................................................................................

Företag/Organisation.............................................................................................................................

Stad./Plats................................................................................................................................................

STUDIEBESÖKSPROTOKOLL


Bilaga 12: Checklista studiebesök

PLATS 1

Ringa in den siffran du tycker passar bäst. 1 står för dåligt och 5 mycket bra.

1. HUR UPPLEVDE DU

Konceptet/varumärket? 1 2 3 4 5

Utbud/innehåll/mix? 1 2 3 4 5

Öppettider? 1 2 3 4 5

Tillgänglighet/läge? 1 2 3 4 5

Rent och snyggt? 1 2 3 4 5

Skyltning? 1 2 3 4 5

Marknadsföringen? 1 2 3 4 5

2. VAD VAR BÄST MED DETTA KONCEPT?

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

3. VAD KUNDE VARIT BÄTTRE?

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

4. VAD TAR JAG MED MIG HEM?

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

PLATS 2


1. HUR UPPLEVDE DU









.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

........................................................................................................................

.........................................................................................................................


.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

........................................................................................................................

........................................................................................................................


.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.......................................................................................................................


PLATS 3


1. HUR UPPLEVDE DU









.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................


.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................


.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

AVSLUTNINGSVIS

VAD HAR JAG LÄRT MIG/UPPLEVT/FÅTT MED MIG HEM NÄR DET GÄLLER:

För min stad?

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

........................................................................................................................

........................................................................................................................

.......................................................................................................................

För mitt företag/organisation?

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

........................................................................................................................

........................................................................................................................

.......................................................................................................................

För mig personligen?

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

.........................................................................................................................

........................................................................................................................

........................................................................................................................

.......................................................................................................................



AVTAL – EXEMPELTjänsteskrivelse avseende ökat anslag till Handelsplats XXX

Sammanfattning av ärendetAnsökan/2013 beslutade kommunstyrelsens näringslivsutskott att XXX kommun skulle ha den uttalade ambitionen att bli ”Årets stadskärna” och en projektorganisation för att arbeta aktivt med frågan bildades. Under 2014 och 2015 involverades xxxx, konsult, i rollen som handelsutvecklare för att driva utvecklingsarbetet med de tre intressenterna handlare, fastighetsägare och kommun. Arbetet har bland annat utmynnat i att en ekonomisk förening, Handelsplats xxx), nu bildas.

Enligt föreningens stadgar ska föreningen arbeta för att öka den kommersiella konkurrenskraften och öka attraktionskraften i Höganäs så att XXX utvecklas till en upplevelserik, lönsam och serviceinritad handelsplats. Föreningen ska även bevaka tillgängligheten för centrum vad gäller öppettider och infrastruktur och allmänt verka för Höganäs bästa. Ändamålet för samverkan är att genom långsiktiga planer och åtgärder verka för att centralorten XXX utvecklas i syfte att öka dess attraktivitet samt att marknadsföra stadskärnan och arbetet med utvecklingen av denna.

Föreningen finansieras av medlemmarna som består av handel, fastighetsägare och XXX kommun. XXX kommun lägger sedan tidigare in 250 000 kr ur Näringslivsavdelningens budget till XXX. När föreningen nu bildats formellt är förslaget att KSNU stöttar föreningen och utvecklingsarbetet med ytterligare 150 000 kr, så att XXX kommun totalt under året bidrar med 400 000 kr till utvecklingsarbetet i XXX.

Kommunledningskontorets näringslivsavdelnings förslag till beslut

Näringslivsutskottets beslutar

att för 2015 öka anslaget till Handelsplats XXXs Ekonomisk Förening med 150 tkr,

att tilläggsanslaget skall tas ur näringslivsutskottets anslag.

xxxxxx

Kommunchef

XXXX

Näringslivschef


Bilaga 13: Exempel avtal

AVTAL – EXEMPEL


Tjänsteskrivelse avseende uppdaterad handlingsplan för arbetet med Årets Stadskärna

Sammanfattning av ärendetKommunstyrelsen beslutade den 4 juni 2013, § 130, att xxxsxkommun skulle ha den uttalade ambitionen att bli ”Årets stadskärna” och en projektorganisation för att arbeta aktivt med frågan bildades. Likaså tillsattes en tjänst som handelsutvecklare. Arbetet har bland annat utmynnat i att en ekonomisk förening, Handelsplats XXX Ekonomisk Förening (xxx), har bildats under 2015.

Enligt föreningens stadgar ska föreningen arbeta för att öka den kommersiella konkurrenskraften och öka attraktionskraften i XXX så att XXX utvecklas till en upplevelserik, lönsam och serviceinriktad handelsplats. Föreningen ska även bevaka tillgängligheten för centrum vad gäller öppettider och infrastruktur och allmänt verka för XXX bästa. Ändamålet för samverkan är att genom långsiktiga planer och åtgärder verka för att centralorten XXX utvecklas i syfte att öka dess attraktivitet samt att marknadsföra stadskärnan och arbetet med utvecklingen av denna.

När beslutet togs 2013, om att ha den uttalade ambitionen att bli Årets Stadskärna, var målet att delta i tävlingen år 2016. I takt med att XXX hittat sina samverkansformer är de involverade parterna överens om att fortsätta arbeta mot målet att delta i tävlingen Årets Stadskärna, men att skjuta ansökan på framtiden något för att skapa bästa förutsättningarna för deltagandet i tävlingen. Den handlingsplan som togs fram i samband med detta behöver därmed uppdateras av styrelsen i XXX som idag driver handelsutvecklingsarbetet.

BeslutsunderlagKommunstyrelsens beslut den 4 juni 2013, § 130.

Kommunledningskontorets näringslivsavdelnings förslag till beslutNäringslivsutskottet beslutar

att uppdra åt styrelsen i Handelsplats XXX Ekonomisk Förening att arbeta fram en uppdaterad handlingsplan med mål för hur arbetet med det framtida handelsutvecklingsarbetet ska genomföras,

att i handlingsplanen tidssätta när deltagandet i tävlingen Årets Stadskärna ska ske.

xxxxx

Kommunchef

xxxxx

Näringslivschef


AVTALSPUNKTER – EXEMPEL



Att skriva avtal är ett tryggt sätt för alla parter att klargöra syfte och målet med samarbetet samt vilka ramar som gäller. Ett avtal minimierar risken för missförstånd och konflikter. Tänk på att anlita en jurist kopplad till ert avtalsskrivande.

Stäm även av så att avtalet överensstämmer med de politiska förankrade styrdokumenten/direktiv och affärsplaner som gäller.

AVTALET bör innehålla:

• syfte och mål.

• vilka samarbetspartner som avtalet gäller mellan.

• tydliga ramarna för samarbetet/uppdraget.

• vilka resurser, kostnader och vilken budget man förbinder sig till.

• organisationsnummer, ersättning, fakturering/betalningsfrekvens.

• avtals- och uppsägningstid samt villkor.

• villkor för resultat- och måluppfyllelse.

• direktiv för hur löpande rapportering och uppföljning ska ske.

• reglering och hantering vid en ev tvist: skiljemän, domstol eller medling.

• försäkringar/ansvarsförsäkring etc som även bör täcka ev juridiska kostnader.

• underskrifter av juridisk person/firmatecknare samt namnförtydligande med

datum och ortangivelse.

Övriga punkter som kan vara relevanta för samarbetet är exempelvisandra avtal/verksamhetsplaner som man bör beakta.

Många verksamheter och organisationer har standardavtal som kan anpassas till önskat behov. Det finns även mer att hitta på Internet. Vi rekommenderarjuridisk expertis för att förebygga felaktigheter.

BILAGA 14

SAMMANSTÄLLNING AV PILOTSTÄDERNAS UTVÄRDERING AV BID-MODELLEN – 2017-05-11

PROJEKTTID 18 månader, 2015-11-01 – 2017-05-30

DELTAGANDE ORTER Filipstad, Torsby, Ludvika, Rättvik och Orsa

PROJEKT- OCH PROCESSLEDNING SAMT COCHNING Inger Alfredsson, nationell samordnare Marlene Hassel, BID-manager från Svenska Stadskärnor

Med BID-modellen menas Svenska Stadskärnors modell att arbeta med den internationell vedertagna samarbetsformen BID och bygger på frivillighet, professionalitet och intressenters samfinansiering av insatser.

Med BID-processen menas det arbetssätt i 7 arbetssteg, utbildningar och träffar som har genomförts under projekttiden.

STEG 1 INTRODUKTION OCH INSPIRATION (Idre) Målet med steg 1 var att introducera BID-processen och sätta igång arbetet på lokal nivå, identifiera intressenter m.m.

Det genomsnittliga betyget för steg 1 är 3,88. Kommentarer: En av pilotorterna gav betyget 4 på alla frågorna för steg 1 och en av dem gav betyget 5.

Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 1? • Positiva, kunniga och engagerade coacher.• Trevligt att träffa deltagarna från övriga orter och att komma igång med

tankeprocessen kring centrumutveckling.• Att vi fick en struktur i processen.• Mycket info på kort tid annars var det bra och genomtänkt.

Vad kan vi göra bättre till nästa gång? • Som ny i sammanhanget hade kanske behövt lite förhandsinfo.• I stort sett allt bra. Eftersom det var första gången som de flesta träffades kunde man

kanske lagt in någon ”rolig” övning/moment/lek så att deltagarna lärt känna varandra påett kul och snabbt sätt. Nu blev det ”klassrumskänsla” över träffen.

• Mer konkret information om BID-modellen och mer konkreta exempel.• Korta ned info och ta det stegvis efterhand.

STEG 2 INTERN KICK-OFF och NULÄGESANALYS PÅ DIN ORT

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

InformationomBID-modellen

InspirationomBIDmodellen

Pedagogiken

Motsvaradeförväntningar

Sammantagetsteg1

1=mindrebra 5=mycketbra

Bilaga 14: Utvärdering

Målet med steg 2 var att sätta igång BID-processen på din ort, samla intressenter, skapa engagemang, bilda arbetsgrupper och starta arbetet med nulägesanalysen.

Det genomsnittliga betyget för steg 2 är 4,14. Kommentarer: Betyget 4 och 5 dominerade svaren från fyra av pilotstäderna, medan en av dem gav betyget 3 förutom betyget för stadsvandringen som fick en 4. Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 2? • Inspirationen under stadsvandringen och workshopen. • Jättekul att få besök hos oss själva. • Stadsvandringen som gjorde att man snabbt involverades i processen. • Att samla stor grupp med många olika deltagare. Vad kan vi göra bättre till nästa gång? • Individuell anpassad information om hur man praktiskt kan gå till väga i nulägesanalysen • Denna träff hade vi önskat längre fram i processen, eftersom vi inte förstod den så tidigt. Svårt att förmedla och ta vara på intrycken och informationen efteråt. • Kvällsmötet med kick-off var för långt. De flesta kom från sina arbeten och hade svårt att hålla koncentrationen längre än till 20.30/21.00. Grupparbetet kändes rörigt och drog ut på tiden Den avslutande sammanfattningen upplevdes som väldigt forcerad. Hade varit bättre med ett något kortare och mer koncentrerat möte. • Det behövs tydligare instruktioner för hur nulägesanalysen ska genomföras och vad den ska innehålla. Mallen kan utvecklas och göras mer tydlig. Bättre utvecklat material till egna grupperna innan stormötet. STEG 3 STUDIEBESÖK OCH COACHNINGEN AV NULÄGESANALYSEN (Örebro) Målet med steg 3 var att stämma av nulägesanalysarbetet och utbyta erfarenheter kring detta.

Det genomsnittliga betyget för steg 31 är 3,58. Kommentarer: På dess frågor varierade gavs betyg mellan 2 och upp till 5. Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 3? • Erfarenhetsutbytet med de andra pilotorterna. Den individuella coachningen. • Kul att få se Örebro men inte på bekostnad av vår tid med BID. • Stadsvandringen i Örebro var trevlig och intressant! Men det tog tyvärr mycket tid från

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Stadsvandring

Kick-off

Pedagogikenstadsvandring

Pedagogikenkick-off

Informationnylägesanalys

Motsvaradeförväntingarna

Sammantagetsteg2

1=mindrebra5=mycketbra

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

StudiebesöketiÖrebro

Coachningnulägesanalyspåplats

Coachningnulägesanalysmellanträffar

UppläggetÖrebro


Sammantagetsteg3


BID-avstämningsmötet, så egentligen hade det nog varit bättre att lägga den tiden på avstämningsmötet istället. • Se hur de övriga pilotorterna förstått uppgiften. Vad kan vi göra bättre till nästa gång? • Otydlig information inför presentationen av resultatet av nulägesanalysen om hur denna skulle presenteras. • Inte värt med stadsvandringen på BID-tiden, hade hellre haft mer tid till nulägesanalysen och med de andra kommunerna. • Det behövs ännu mer tid för enskild coachning. • Att redan här styra deltagarna mera rätt i processen. STEG 4 AFFÄRSPLANEN (Torsby) Målet med steg 4 var att ta fram en affärsplan med tillhörande finansieringsmodell och budget.

Det genomsnittliga betyget för steg 4 är 3,93. Kommentarer: Tre av pilotorterna satte betyget 5 och 4, medan två av dem gav betyget 3. Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 4? • Erfarenhetsutbytet med de andra pilotorterna. Den individuella coachningen. • Enkelt upplägg med vad vi skulle göra med de 19 punkterna. • Här påbörjas viktigaste arbetet under BID processen. Vad kan vi göra bättre till nästa gång? • Strukturen i affärsplanen var inte helt logisk och saknade en röd tråd. • Lite svåra rubriker på en del punkter om man inte är van vid att göra t ex affärsplaner. • Det blev alldeles för långt att sitta höra på vad som förväntades att vi skulle presentera under de 19 punkterna i affärsplanen. Jag tror det hade varit bättre med upplägg som steg 1/Idre = korta steg-för-steg-föreläsningar som varvas med eget arbete i små arbetsgrupper. Då tror jag samtliga hade kommit bättre igång, direkt på plats, med arbetet att skapa affärsplanen enligt den mall som presenterades (19 punkter). • Det behövs tydligare instruktioner för vad affärsplanen ska innehålla och hur slutresultatet ska se ut. Det behövs mer detaljerade och mer tydliga instruktioner på tidigt stadium. • Påbörja delar av affärsplanen tidigare under processen. STEG 5 COACHNING AV AFFÄRSPLAN (Filipstad) Målet med steg 5 var att utbyta erfarenheter kring arbetet med affärsplanen, förfina upplägget och starta arbetet med ett case.

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Introduktionaffärsplan

Coachningaffärsplanmellanträffar

Pedagogiken

ErfarenhetsutbyteTrosby


Sammantagetsteg4


Det genomsnittliga betyget för steg 5 är 3,88. Kommentarer: På dessa frågor övervägde betyget 4 (10 st), betyget 3 (10 st) och betyget 5 fick (6 st).

Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 5? • Feedback från och erfarenhetsutbytet med de andra pilotorterna.• Att vi börjar förstå allt och kan verkligen ge och ta av varandra.• Erfarenhetsutbytet mellan kommunerna blir bättre när kommunerna kommit längre i arbetet.• Att säkerställa att affärsplanen blir RÄTT.

Vad kan vi göra bättre till nästa gång? • Även om det är intressant att höra på redovisningarna från övriga orter, kändes det

olustigt att kritisera varandra och det arbete som de andra orterna gjort. Tror det hadeupplevts bättre om vi fått mer stöttning inför träffen så att vi hade kunnat lyfta/peppavarandra mer positivt istället. Nu blev stämningen mer av karaktären ”usch vad dåliga vi är– ingenting vi gjort duger!”. Under träffen var det många pekpinnar som for omkring i luftenoch smäll på fingrarna för att vi inte presterat tillräckligt bra. Jag tror också det hade varittrevligt/nyttigt/intressant för samtliga deltagare om man lyft in en fristående föreläsare från enhelt annan ort för att berätta kring hur man jobbat för att utvecklas.

• Ställa större krav på att BID:arna snabbare ska leverera konkreta planer, så att det finns meratt diskutera och opponera på.

• Styra alla mot samma mål.

STEG 6 RESULTATET AV AFFÄRSPLANEN ”CASE” (Rättvik/Orsa) Målet med steg 6 var att slutföra affärsplanen dess innehåll, handlingsplan och finansieringsmodell och starta case-arbetet.

Det genomsnittliga betyget för steg 6 är 4,09. Kommentarer: På dessa frågor övervägde betyget 4 (7 st) och 5 (9 st). Betyget 3 fick 6 st.

Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 6? • Feedback från och erfarenhetsutbytet med de andra pilotorterna. Den individuella coachningen.• Även här blev erfarenhetsutbytet mer givande när kommunerna hade kommit längre i arbetet.

Vad kan vi göra bättre till nästa gång? • Jag tror de flesta reste till Orsa/Rättvik med insikten att vi skulle komma att bli hårt

kritiserade för otillräckligt/ej godkänt material. Hade varit betydligt trevligare om vi haft mer/bättre individuell coachning mellan träffarna för att kunna presentera ett bättre

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Coachingaffärsplanmellanträffar

Pedagogiken

ErfarenhetsutbyteFilipstad


Sammantagetsteg5


1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Coachningcasespertele

Pedagogiken

ErfarenhetsutbyteRättvik/Orsa

Motsvaradeförväntningarna

Sammantagetsteg6


material. Det var först efter träffen i Rättvik som vi fick coachning per telefon. • Det behövs mer tid för handfast coachning av respektive kommun. Man märker här att de respektive kommunerna kört fast i olika delar och de skulle ha behövt ännu mer coachning. De skulle också vara betjänta av mer coachning på plats, där Svenska Stadskärnor hjälper projektledarna att komma framåt i de delar där projektet mött svårigheter. • Starta case tidigare under processen. STEG 7 SLUTSATSER OCH SUMMERING (Ludvika) Målet med steg 7 var att ta fram underlag för förankringsarbete, presentation av affärsplanen för intressenter och avtalsskrivningar.

Det genomsnittliga betyget för steg 7 är 3,48. Kommentarer: Betyget 4 dominerar men, men här ges även betyget 2 på av två orter. Det gällde dels frågan om hur väl man lyckades med förankringsarbetet och huruvida arbetet med presentationerna och caset var till hjälp i förankringsarbetet. Vad var särskilt bra/mest positivt med steg 7? • Feedback från och erfarenhetsutbytet med de andra pilotorterna. Den individuella coachningen. • Bra att ha konkreta case att arbeta med. Det gör projektet och BID-modellen lättare att förstå och få acceptans för. • Tidigare case ger ett bättre steg 7. BID-processen Hur viktig var BID-processens struktur och arbetssätt för att nå fram till en affärsplan. Med BID-processen menas det arbetssätt i 7 arbetssteg, utbildningar och träffar som vi genomförde det senaste 1,5 åren.

Det genomsnittliga betyget för BID-processen är 4,3 Kommentarer: Här gav samtliga pilotorter höga betyg, genomgående 4:or och 5:or. Hur kan BID-processen förbättras? • Tydligare och mer logisk struktur för affärsplanen. • Hade varit bra med mer/bättre individuell coachning mellan träffarna. Flera av träffarna har blivit långrandiga

då vi suttit och lyssnat på varandras presentationer för att sedan ge kritik till varandra. Mer individuell coachning mellan träffarna skulle avstämningarna kunnat bli mer positiva/trevligare och vi hade kunnat fokusera på att komma framåt i processen istället för att se tillbaks på att det arbete som gjorts hittills inte varit tillräckligt bra. Jag tror de flesta orterna hade mått bra av att få ytterligare ett besök av Svenska Stadskärnor, förslagsvis 9-12 månader efter första

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Hurbralyckadesförankringen

Hurbralyckadesmedcase

Ärcaseenhjälpiförankringsarbetet


Sammantagetsteg7


1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

AtthaenstrukturattfölljaProcessledningavexternaktör

CoachningigruppIndividuellcoachning

1=inteallsviktig5=mycketviktig

stadsvandringen. Det är svårt att komma framåt i processen om projektledaren bara jobbar halvtid – det hade varit bra att redan från början rekommendera kommunerna att tillsätta en heltid för att nå ett bra resultat.

• Strukturen för nulägesanalys och affärsplan kan bli mycket tydligare och det kan också bidra till en bättre processledning.Utbytet mellan städerna blev mer givande ju mer konkreta arbeten vi hade att jämföra med. BID-arbetet skulle vinnamycket på att få ännu mer coachning för respektive kommun. Jag upplevde att kommunerna körde fast i olika delar och deskulle ha vunnit på att få mer konkret hjälp.• Förkorta hela processtiden för BID.

BID-MODELLEN Med BID-modellen menas den till svenska förhållanden anpassade internationell vedertagna samarbetsformen BID. Den svenska samverkansmodellen bygger på frivillighet, professionalitet och intressenters samfinansiering av insatser.

Det genomsnittliga betyget för BID-modellen är 3,77. Kommentarer: Betyget 4 (14 st) och 5 (11 st) dominerar- Betyget 2 (2 st) och 1 (1 st) förekommer också. De låga betygen är svar på frågan om att få spridning och göra det känt internationellt.

Andra eller oväntade effefter av att arbeta med BID? • Mycket effektivt att arbeta i små arbetsgrupper enligt BID modellen. Alla deltar med stort

intresse och delaktighet för att utveckla platsen tillsammans!• Vi är pionjärer inom BID och många är nyfikna, men många är också skeptiska.

BID verkar vara mer anpassad för städer, urbana miljöer och orter som redan har positivaspiraler. BID verkar funka mindre bra i sammanhang där det inte finns tydligt intresse föratt utvecklas och samarbeta.

CHECKLISTORNA

Det genomsnittliga betyget för checklistorna är 3,35. Kommentarer: Här har varierar det mellan betyget 2 till 5. Bättre tydlighet önskas och att förstå kopplingen hur man kan ha det som verktygt till nulägesanalysen.

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

FåallaattdraåtsammahållAttskapanytänding

AttfåstrukturiarbetetAttpåverkabeslutsfattare

BlikäntlokaltBlikäntregionaltBlikäntnationellt

Blikäntinternationellt

1=inteallsviktig 5=mycketviktig

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Tydlighet

Svårighetsgrad

Innehåll

Somverktyinulägesanalys1=mindrebra 5=mycketbra

Förbättringsförslag:

NULÄGESANALYSEN

Det genomsnittliga betyget för nulägesanalysen är 3,86. Kommentarer: Betyget 4 överväger de flesta svaren.

Förbättringsförslag: • Alla punkter inte relevanta för mindre orter.• Dessa mallar borde vara mycket tydligare och man borde tidigt gå igenom bra exempel på

nulägesanalyser för att förstå vad analysen egentligen ska innehålla.• Lång och seg process bör förkortas.

AFFÄRSPLANEN

Det genomsnittliga betyget för affärsplanen är 3,93. Kommentarer: Betyget 5 överväger, särskilt på frågan som gäller svårighetsgraden. En har gett betyget 2 för tydligheten.

Förbättringsförslag: • Mer logisk struktur med en röd tråd.• För mindre orter skulle det säkerligen kunna gå att göra en förenklad version av Svenska

Stadskärnors affärsplan. Alla mindre orter behöver inte dessa 19 punkter.• Tydligare instruktioner och bra exmepel.

FINANSIERINGSMODELLEN

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Tydlighet

Svårighetsgrad

Innehåll1=mindrebra 5=mycketbra

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Tydlighet

Svårighetsgrad

Innehåll


Det genomsnittliga betyget är 3,7. Kommentarer: Två pilotstäder har ej svarat på denna fråga. De övriga har satt betyget 3 och 2.


BUDGETMALLEN

Det genomsnittliga betyget är 2,77. Kommentarer: Även här är det två pilotstäder som ej svarat på frågorna. Betyget 3 överväger men betyget 2 har satts av en pilotort för dess tydlighet och svårighet.


CASE-ARBETET

Det genomsnittliga betyget är 3,8. Kommentarer: Här har alla svarat igen och betyget 5 och 4 överväger. Två har satt betyget 2, vilket drar ner genomsnittet och det gäller för särskilt tidsaspekten.


1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Tydlighet

Svårighetsgrad

Innehåll1=mindrebra 5=mycketbra

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Tydlighet

Svårighetsgrad

Innehåll


1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Svårighetsgradattvälja

Relevansatthamed

Tidsaspekten

Somförankringsarbete


ÖVRIGA FRÅGOR 17. Hur kommer ni att fortsätta arbetet med nulägesanalysen?• Om den behövs uppdateras den av Centrumföringen.• Vet inte. Vi måste förändra detta och lägga upp det på något nytt sätt.• Uppdatera den och komplettera den med mer mätningar.• Ett bra redskap som vi kommer att försöka hålla uppdaterad med regelbundna uppföljningar.

Även stadsvandringar och trygghetsvandringar kommer att genomföras regelbundet.• Vi kommer löpande att uppdatera nulägesanalysen när vi får in ny statistik, fakta etc. Dessutom

är planen att i samband med den årliga utvärderingen av affärsplanen arrangera en workshop och minst en stadsvandring.• Genom att uppdatera den och se mot handlingsplanen för framtida aktiviteter

18. Hur kommer ni att fortsätta arbetet med affärsplanen?• Detta är ett av Centrumföreningens styrdokument.• Uppdatering Affärsplan 1/år och Uppdatering Handlingsplan vid varje styrelsemöte i

Centrumföreningen ca 5/år.• Vi hoppas på att starta fler delprojekt och engagera fler intressenter.• Affärsplanen utgör utgångspunkten för det fortsatta arbetet.• Vi planerar att fortsätta arbeta med affärsplanen och årligen följa upp och utvärdera året som

gått. Detta för att granska hur vi ligger till i vår måluppfyllelse och om något har ändrats iförutsättningarna för vårt arbete med affärsplanen. Utifrån det så konstaterar vi om vi behöverrevidera affärsplanen.

• Att sprida den i våra nätverk där vi behöver ”sälja” in oss. Att använda den internt för attförklara vad vi gör.

19. Hur kommer ni att fortsätta arbetet med implementeringen på hemmaplan?• Affärsplan godkänd av Centrumföreningen. Handelsplanen uppdateras inför varje möte

eller händelse.• Vi kommer att använda affärsplanen som stöd för allt det arbete som skall göras och

implementera delar i handlingsplanen allt eftersom och även fylla på den.• Vi hoppas på att starta fler delprojekt och engagera fler intressenter.• Vi kommer att berätta om- och kommunicera BID på hemmaplan.• Vi ser att det är mycket effektivt att arbeta i små arbetsgrupper enligt BID modellen.

Deltagarna visar stort engagemang och är också i hög grad beredda till samfinansiering.Arbetsprocessen blir effektiv och man når snabbt fram till ett resultat.

• Vi kommer att fortsätta arbeta med implementeringen av affärsplanen i en samverkans- organisation och med en finansierad BID-manager som leder det strategiska och operativa

arbetet tillsammans med en styrelse och de framtagna arbetsgrupperna. • Att sprida den i våra nätverk där vi behöver ”sälja” in oss. Att använda den internt för att

förklara vad vi gör.

20. Är det någon särskild händelse, reflektion, erfarenhet som du vill dela med dig?• Erbjud framtida BID-manager utbildnin alt. BID-gruppsutbildningar.• Mycket bra att åka på studieresor för att se hur andra orter arbetar i olika frågor. Åk gärna

tillsammans med en stor/blandad grupp för en gemensam upplevelse, vilket också ökarengagemanget och förståelsen för arbetet som sker, eller bör ske, i hemorten.

• Min erfarenhet är att det åtgår mer tid för processen än man tror. Det handlar mycket omatt vara ute och träffa folk och förankra och det tar tid. Idag skulle jag dessutom ha lagt upparbetet på hemmaplan på ett annat sätt och involverat intressenter mer i processen ochframtagandet av affärsplanen.

• Så nyttigt att träffa andra städer och få ta del av vad de lyckats med och lika viktigt vadsom kanske inte gått så bra.

21. På vilket sätt kommer du att ha nytta av dina nyförvärvade kunskaper i ditt framtida arbete?• Strukturen i affärsplanen!• Driva vår Centrumförening efter BID-modell med objektsfinansierade projektet• Det har varit en bra kurs i stadskärneutveckling, men kanske inte en tillräckligt bra kurs i

att skriva nulägesanalyser och affärsplaner.• Under projekttiden har vi fått ett bra och värdefullt nätverk av kollegor som arbetar med

platsutveckling i andra kommuner/orter. Dessa nya kollegor har gett oss värdefull inspirationkring vad som kan göras på vår ort.

• Vid uppdatering av nulägesanalysen. Vid förankring hos intressenterna.• På många sätt både strukturerat men även en trygghet och grund att stå på.

22. Övrig kommentar• Det har varit en lärorik tid under BID processen och många nya vänner.• BID-modellen har varit svårare än väntat att tillämpa på landsbygdsort, BID verkar vara

mer anpassad för växande städer där det finns starkare entreprenöriella krafter.• Tack för en rolig, lärorik och inspirerande tid: 18 månader gick väldigt fort!

GRUNDLÄGGANDE BASIC-UTBILDNING AV PLATSUTVECKLING3-dagarsutbildning där vi arbetar med grunderna för hur man kan samverkapå ett framgångsrikt sätt och därmed utveckla platsens attraktivitet. Detta ären branschanpassad basutbildning för att driva komplexa utvecklingsprocesser.Här får du lära dig grunderna för att utveckla platser, orter, städer, gallerioroch andra handelsplatser samt vikten av samverkan.

Vi tittar på vad som gör en plats attraktiv utifrån olika perspektiv samt analyserar handelsbeteenden, trender och omvärlden. Tillsammans diskuterar vi om de strukturella förändringar där vi anpassar platsens förutsättningar till den nya framtiden med dess utmaningar. Det innefattar allt från geografiska tillväxtmodeller till analys av statistik och konkreta exempel på vad som gör en plats attraktiv.

Vi erbjuder en professionell, intressant och innehållsrik utbildning med möjligheter till ny kunskap, nya kontakter och nya erfarenheter. Vi kombinerar teori med praktiska exempel och tar vara på deltagarnas samlade erfarenheter genom en väl vald kombination av föreläsningar och workshops.

Projektgruppen har kompetensutvecklats i UCM Personligt ledarskap samt UCM Basic, Stads- och centrumutveckling i regi av Svenska Stadskärnor. Dessa utbildningar har gett oss värdefull branschkännedom, spetskompetens och ökad förståelse för stadsutveckling.

UTBILDNINGENS INNEHÅLL

• Hållbar stads/platsutveckling vad innebär det? Påverkar det min vardag?• Hur kan stad och landsbygd leva i harmoni med varandra?

Har vi något val?• Hur driver man utvecklingsprocesser?• Hur kan olika samverkansorganisationer se ut?• Vilka intressenter bör man samverka med?• Var hittar man nyckeltal och annan statistik och hur använder

man resultatet?• Hur ser de urbana trender ut och vår omvärld?• Vad gör en plats attraktiv och funktionell?• Hur går jag/vi vidare, nästa steg?

”

BILAGA 15

Bilaga 15: Basic utbildning

”

GRUNDLÄGGANDE LEDARSKAPSUTBILDNING Ledarskapsutbildning är en branschanpassad utbildning där vi går igenom ledarens roll och vikten av effektiv kommunikation. Du får lära dig planera, prioritera, motivera och delegera. Stort fokus ligger på samarbete, grupputveckling och personlig utveckling. Sammanfattningsvis får du verktyg för att bättre kunna leda, inspirera samt coacha dig själv, dina medarbetare och andra som du samarbetar med.

SYFTESyftet med denna Ledarskapsutbildning är att ge dig grunderna i ledarskapet så att du lättare ska kunna prioritera, initiera, driva och leda frågor olika situ-ationer och sammanhang. De frågor vi tar upp är exempelvis: Vem är jag som ledare? Varför agerar och reagerar jag som jag gör? Hur stödja och skapa motivation och engagemang hos mig själv och andra?

INNEHÅLLJag själv och andra i samarbete• Chef, ledare, coach. Min roll, mitt uppdrag.• Vad gör jag? Vad tillför jag? Gör jag rätt saker?• Att kommunicera mitt uppdrag. Att sätta gränser.• Personlig effektivitet. Att ge sig tid och rum för reflektion.

Att leda grupper – utan att vara chef• Att skapa engagemang i grupper.• Att kommunicera visionen, dela på aktiviteter.• Att delegera – även om du inte är chef.• Kan man ställa krav på medlemmar?• Grupputveckling och situationsanpassat ledarskap.

Positiv kommunikation• Vaga budskap och klargörande frågor.• Giraffspråket.• Att skilja på observation och tolkning.• Behov och önskemål.• Att bryta negativa samspel- och kommunikationsmönster.

I denna kurs använder vi oss av personlighetstestet Myers Briggs Type Indicator, MBTI. MBTI är ett instrument för självkännedom och personlig utveckling. Det visar även hur skillnader mellan människor kan tas tillvara på ettkonstruktivt sätt. Kostnader för MBTI-testet ingår i kursavgiften.

Ledarskapsutbildningen har gett oss förståelse för våra olika roller i organisationen och utvecklat vårt personliga ledarskap så vi kan möta framtidens krav på det förväntade tydliga och goda ledarskap som ställs på våra olika yrkesroller.

BILAGA 16

Bilaga 16: Ledarskapsutbildning

Documents

Bilaga 1: BID platsanalys bidbusiNess improvemeNt district · Ett av våra verktyg är Business Improvement District., BID, som med stor framgång används i städer utomlands. Svenska