Bilaga 2 – Beskrivning av lokal modell

Lokal överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering.

1

InnehållÖvergripande ansvarsområden..............................................................................................................2

Identifierade lokala jobbspår..................................................................................................................2

Modul 1 och 2....................................................................................................................................2

Handel................................................................................................................................................2

Vård....................................................................................................................................................2

Bygg....................................................................................................................................................2

Hotell och restaurang.........................................................................................................................2

Kortutbildade - utbildningsplikt..........................................................................................................2

Unga nyanlända mellan 16-24 år............................................................................................................2

Övergripande strategiska mål för samverkan mellan parterna och gemensam övergripande metod. . .2

Hur arbetet ska organiseras och bedrivas..............................................................................................2

Resurser.............................................................................................................................................2

Styrgrupp............................................................................................................................................2

Ledningsgrupp....................................................................................................................................2

Arbetsgrupper....................................................................................................................................2

Koordinator........................................................................................................................................2

Övriga aktörer för samverkan.............................................................................................................2

Utveckling av fler lokala spår..................................................................................................................2

Identifierade utvecklingsområden för uppföljning under 2018..............................................................2

2

Övergripande ansvarsområdenParterna i överenskommelsen ansvarsfördelning är densamma som sina ordinarie huvuduppdrag (vilket beskrivs i LÖK:en). Värdet med överenskommelsen är att utifrån samsyn om målgruppens behov och kompetensförsörjningsbehoven identifiera insatser som var och en kan bidra med för att korta vägen till etablering och bidra till kompetensförsörjningen för en tydlig individprocess.

EKB (ensamkommandebarn verksamheten), Språkintroduktion, Viva integration, SFI, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten/försörjningsstöd är centrala i sammanhanget liksom Vuxenutbildningen (yrkesvux och grundvux).

Specifikt för denna överenskommelse beskrivs övergripande respektive parts del nedan:

- Arbetsförmedlingen: individuella insatser utifrån hela Arbetsförmedlingens verktygslåda. Företagskontakter (företagsrådgivare och branschförmedlare) och samverkan kring utbildningsinsatser vid utvecklingen av fler lokala jobbspår. Innehar huvudansvaret för individen.

- Vuxenutbildningen: utbildningsinsatser inom grundvux, yrkesvux och SFI. Utifrån utbildningsplikt och de nya reglerna kring nyanlända unga och deras möjligheter att nå gymnasieexamen är vuxenutbildningen central. Vuxenutbildningen möjliggör yrkesutbildning. Förutom svenska kunskaper så är yrkesspåret/praktik för alla en viktig del i de lokala jobbspåren.

- Viva integration: Följer individen kontinuerligt genom processen och bidrar med stöd och hjälp kring boende, sociala frågor, myndighetskontakter, kontakter med skolan mm. Viva integration har också en anställd koordinator som ska arbeta med att utveckla en mötesplats för företag och nyanlända som ska kopplas samman med de lokala jobbspåren.

- Viva arbetsmarknad: Kommunala aktivitetsansvaret inryms här och är viktig i de fall nyanlända elever hoppar av skolan. Samverkan mellan Umeå gymnasieskola och KAA är viktigt för dessa elever. Viva arbetsmarknad och Tegelbruksvägen används vid behov för introduktion om branschen uttrycker detta. Viva arbetsmarknad är en del av Vuxentorget och Ungdomstorget.

- Språkintroduktion: ansvarar för nyanlända elevers första tid och skapar förutsättningar för att eleverna ska bli behöriga till nationellt program. Språkintroduktions arbete med yrkesintroduktionsinriktningar ska utvecklas.

SFI är en viktig del i de lokala jobbspåren. Nedan beskrivs studievägarna för eleverna.

Det finns 3 studievägar på SFI. En förenklad förklaring av dessa är:

Studieväg 1: eleven har tidigare studerat 0-6 år

Studieväg 2: eleven har tidigare studerat 6-12 år

Studieväg 3: eleven har tidigare studerat 12 år eller mer.

Det flesta elever i Umeå går på studieväg 1 och 2.

Nedan illustrerar en bild över SFI:s studievägar publicerad av Skolverket.

3

Yrkesspåret SFI har varit ett projekt inom SFI som innebär kombination mellan yrkessvenska och språkpraktik (ca 16-22 veckor, 3 dagar praktik, 2 dagar yrkessvenska) med inriktning mot branscher i behov av arbetskraft. Yrkesspåret har varit valbart. De branscher som yrkesspåret inriktat sig på är vård, hotell/restaurang och handel. Arbetet med utvecklingen av yrkesspåret är under pågående och kopplas även samman med SO:ns utvidgning. Till hösten 2018 kommer yrkesspåret utvecklas till praktik för alla och vara en obligatorisk period under SFI C kursen (kan även ske på SFI D). Förutom yrkesspåret som främst är på studieväg 2C finns Klara färdiga gå under studieväg 1 och Akademikerspåret på studieväg 3. Vid utbyggnaden av yrkesspåret är målsättningen att detta ska matchas ihop med utvecklingen av lokala jobbspår.

4

Identifierade lokala jobbspårUtifrån kartläggning och analys av både målgrupp och kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt samt vilka befintliga samarbeten som finns i Umeå har nedanstående jobbspår för nyanlända identifierats. Inom branscherna finns fler yrken att utveckla jobbspår.

Nedanstående beskrivning utgår från DUA:s framtagna modell vilken anpassas utifrån lokala förutsättningar och behov.

Tiden för individen att gå igenom modulerna kan variera. Vid behov kan delar hoppas över eller ske parallellt vilket avgörs i handlingsplanen.

Arbetsförmedlingen ansvarar för att göra en arbetsmarknadspolitisk bedömning vilket ligger till grund för vilka insatser som är lämpliga. Är personen direkt matchningsbar mot arbetsmarknaden kommer ett jobbspår inte vara aktuellt. Insatser som i dessa fall erbjuds är Arbetsförmedlingens insatsutbud samt i de fall bedömning görs att utbildningsplikt är det som är aktuellt anvisas individerna till reguljära studier.

För de individer där det uppmärksammas att denne är i behov av samordnat stöd kan aktualisering till Vuxentorget eller Ungdomstorget vara aktuellt. I den samverkan ges möjlighet till samordnat stöd från Umeå kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting. Arbetsförmedlingen som part är då de som aktualiserar personens ärende. Ytterligare en möjlighet till stöd när fysisk eller psykisk ohälsa identifieras är att använda NAFS-strukturen där primärvården är central part men där flerpartssamtal och konsultationer är möjliga för att klargöra nästa steg. För båda strukturerna finns fastställda rutiner för hur ärenden kan lyftas och hur processen ska ske i genomförandet.

Oavsett spår erbjuds möjlighet till Arbetsförmedlingens verktygslåda utifrån individens behov. Arbetsförmedlingens insatser kan vara validering, hälsobedömning, yrkeskompetensbedömning, tolkinsatser med mera. Som stöd till arbetsgivarna finns möjlighet till integrationspedagog från SFI med förutsättning att personen läser på SFI. Detta stöd kan t.ex. ges under den praktikperiod som kombineras med SFI. Integrationspedagogen ger stöd till arbetsplatsen för att utveckla

5

arbetsplatsens förmåga att verka språkutvecklande och i de fall stöd behövs kring kultur eller andra frågeställningar som uppdagas. Arbetsförmedlingen erbjuder tolk vid punktinsatser som t.ex. vid genomgång av säkerhetsföreskrifter.

Nedan visas en helhetsbild över målgruppens väg genom parternas verksamheter inklusive de lokala jobbspåren. För nyanlända ungdomar som inte har gymnasieexamen är främsta insatsen reguljära studier.

En viktig fråga för deltagarna i de lokala jobbspåren är hur finansieringen ska se ut. Under etableringen har deltagaren etableringsersättning. I de fall individen avslutar etableringen men inte nått arbete eller studier övergår individen till JOB:en vilket innebär aktivitetsersättning. Aktivitetsersättningen är lägre än etableringsersättningen vilket kan medföra att individen behöver komplettera med försörjningsstöd. Finansieringen avgörs hos respektive part genom individuella bedömningar. Studiestartsstöd kan vara en möjlighet för vissa personer som är berättigade till detta1 samt nystartsjobb.

Huvuddelar i de lokala jobbspåren beskrivs enligt nedan:

• SFI möjliggör 14 veckor praktik i kombination med yrkessvenska som grund för de lokala jobbspåren. Huvudspåret är 14 veckor med 2 dagar praktik + 3 dagar yrkessvenska inkl. SO.

• Yrkeskunskaper förvärvas dels genom praktik samt genom utbildningsmoduler (yrkesvux/AUB + SFI) före/efter/under 14 veckors kombinerad praktikperiod. Riktlinje är att nyttja vuxenutbildningens yrkeskurser för möjligheten att kunna ge individen poäng. Möjligheten till arbetsmarknadsutbildning är ett alternativ för de där denna lösning är bäst fungerande, och då ska möjligheten att kombinera AUB/moduler i AUB med SFI undersökas.

1 https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiestartsstod.html

6

• Arbetsförmedlingen erbjuder hela tillgängliga verktygslåda för att rusta individen såsom validering, förberedande utbildning/orientering, lönestöd och tolk med mera. Detta kopplas på då det i processen är aktuellt.

• SFI möjliggör resurs i form av integrationspedagog som stödjer företagen vid praktikplatserna under de 14 veckorna SFI/praktik.

• Inom ramen för 14 veckors praktikperioden ges företaget kontinuerligt uppföljningsstöd till handledare och arbetsplatsen.

• Gemensamt arbetssätt: ledning/styrning, individprocess, operativt arbete, utveckling lokala jobbspår, uppföljning (beskrivs längre fram i texten).

Modul 1 och 2För de individer som kommer som ABO (kommunanvisade), EBO (ärende hos handläggarna men Viva integration ansvarar ej för boende), kvot, EKB familjeåterförening samt familjeåterföreningsärenden för personer i etableringen möter de Viva integration. Viva integration hjälper till med ekonomisk information, kontakter med myndigheter och anskaffning av bostad, information och anmälan till skola, inskrivning på Arbetsförmedlingen med mera. Arbetsförmedlingens handläggare (etableringshandläggare om de är nyanlända) kopplas på genom samverkan med Viva integration. Arbetsförmedlingens handläggare har huvudansvar för individen och genomför en kartläggning bland annat med hjälp av Jobbskills och övriga verktyg och tar därefter fram en individuell handlingsplan. Inledande delar för deltagaren kan vara Arbetsförmedlingens insatser såsom arbetsförberedande insatser, förberedande utbildning, validering, rehabiliteringsinsatser, motiverande insatser, yrkesprövning med mera.

Arbete är under pågående att undersöka hur de inledande delarna i modul 1,2 och kan samordnas bättre mellan Viva integration, SFI och Arbetsförmedlingen samt hur uppföljning och gemensamma beslut kan genomföras för att skapa en sammanhållen individprocess.

De lokala jobbspåren planeras samordnas med SFI:s yrkesspår som har sin utgångspunkt i studieväg 2 vilket innebär att eleven tidigare har studerat 6-12 år. Yrkesspåren vid SFI sker under SFI 2C. Yrkesspåret innebär kombinerad språkpraktik med yrkessvenska. Yrkesspåret ska till hösten 2018 breddas att inkludera alla på studieväg 2. Klara färdiga gå! (ESF-projekt) berör de som är på studieväg 1 vilket är elever som tidigare har studerat 0-6 år.

Vid inskrivning på SFI sker en ansökan/antagning där nivåplacering avgörs. Validering av tidigare utbildningar för spår 2,3 görs och därefter 10h uppstart på SFI. Vägledningen informerar om deras funktion och stöd i varje startgrupp på SFI och därefter sker individuell vägledning på SFI.

SO:n är under utveckling och det som är planerat i skrivande stund är att en första del av SO:n genomförs på modersmål under modul 2 (ca 80h) under de första karläggningstiden på SFI. Resterande SO sker därefter i modul 3 (ca 40h) och genomförs då på lätt svenska parallellt med SFI på C-nivå. Innehållet i SO:n planeras att utökas inom områdena hälsa, arbetsmarknad, familj. Den första delen av SO:n grundar sig i det nationella materialet ”Om Sverige” och den senare delen avses vara en repetition och fördjupning.

Förutom vägledningsinsatser på Arbetsförmedlingen initialt sker vägledningsinsatser genom Studie- och yrkesvägledare på SFI, dels gruppvis och därefter individuellt. Ett vägledningsprojekt är under pågående inom vuxenutbildningen – vägledning i klassrummet – för att integrera vägledningen i

7

undervisningen. Projektet Arbetsmarknadskunskap i skolan genom Handelskammaren undersöks om möjlighet att vidga målgrupp (primär målgrupp för projektet är Umeå gymnasieskola) även till Viva kompetenscentrums deltagare såsom SFI, integration mf för att stärka målgruppens kunskap om den lokala arbetsmarknaden.

HandelButiksbiträdeInriktningen på arbetet är att utveckla ett lokalt jobbspår mot handeln. Via vuxenutbildningen finns en lärlingsutbildning mot butikssäljare men där nyanlända har svårt att klara kurserna utifrån språknivån och branschen ställer höga krav på svenskan. Ett resonemang har skett om butiksbiträde inom detaljhandeln/livsmedel t.ex. Coop, ICA, Lidl, Willys med flera kan vara en början för de individer som är i behov av att utveckla språket ytterligare men önskar gå mot ett yrke inom handeln.

Inom Arbetsförmedlingen finns en arbetsmarknadsutbildning mot Service med olika inriktningar såsom detaljhandel, callcenter, företagsförsäljning med möjlighet till yrkessvenska.

Arbetet är under utformande att möjliggöra yrkeskurs med SFI. Utifrån en inventering som genomförts kring branschens behov samt befintliga utbildningar lyfts Service och bemötande 100 p som en central kurs. Jobbspåret butiksbiträde enligt nedan beskrivs men är under bearbetning.

8

Inom handel finns idag ett upparbetat spår mot IKEA där individerna får jobb. Nedan beskrivs detta.

VårdVårdbiträdeVårdbiträdesutbildningen baseras på den avsiktsförklaring mellan Kommunal och SKL om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso-sjukvård2.

Arbetsförmedlingen diskuterar en vårdbiträdesutbildning men detta är inte klart ännu.

Extratjänster i Umeå kommun har tillsatts under 2017 och är under pågående. Inom vård finns det för extratjänster en 5-stegstrappa som ska synliggöra var individen i sin utveckling. Extratjänster avslutas efter två år och ett arbete för att individerna ska nå en anställning behöver fortgå. Den språkförstärkta vårdbiträdesutbildningen kan vara en fortsatt väg för att kunna bli anställd på Umeå kommun som vårdbiträde och vidare även undersköterska.

2https://skl.se/download/18.4f2f638c15b25860bc15b04e/1491316995272/Avsiktsf %C3%B6rklaring+kompetensh%C3%B6jning+i+%C3%A4ldreomsorg+och+h%C3%A4lso-+och+sjukv%C3%A5rd+_Kommunal+och+SKL.pdf

9

ByggByggnadsarbetare – olika inriktningarInom området bygg finns ett pågående utvecklingsarbete för samarbete genom Galaxen Bygg som i sin grund och uppdrag är en omställningsarena för byggpersonal men testas som ett samarbete för att även användas för målgruppen arbetslösa nyanlända. Galaxen bygg inkluderar både fack och arbetsgivarpart.

Arbetsförmedlingen har upparbetade vägar för arbetssökande med inriktning bygg utifrån olika utbildnings och erfarenhetsnivåer där både arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning, ingenjörsmoduler och snabbspår samt korta vägen finns som möjliga vägar.

Inom bygg har Umeå kommun upphandling med social hänsyn vilket kan undersökas närmare hur det kan kopplas ihop med spåren.

Byggspåret är i nuläget inte sammankopplat med kombinerad SFI utan möjlighet till yrkessvenska finns via Eductus.

10

Ett utvecklingsarbete är att undersöka möjlighet att kombinera yrkesvux och/eller arbetsmarknadsutbildning med SFI inom de områden som branschen ser är möjliga utifrån ev. språkkrav. Yrkesvux lärling finns för byggnadsträarbetare (1700p), murare (1800p) och plattsättare (1700p – Movant – grundskola är förkunskapskrav).

Arbetsförmedlingen har AUB genom Yrkesakademin med olika inriktningar inom bygg.

Hotell och restaurangLokalvård och kock/köksbiträdeInom lokalvård finns tre utbildningar med något olika innehåll.

- Lokalvård (vuxenutbildning, Viva komvux)3 - lärling- Hotell och turism (vuxenutbildning – Eductus)4 - lärling- Lokalvård (Arbetsförmedlingen) (ej klar)

Etablerade kontakter med arbetsgivare inom både Arbetsförmedlingen, SFI (yrkesspåret) och utbildningsvägarna finns. Vid ett dialogmöte med ett antal hotell uttryckes behovet av specifikt hotellrumsstädning samtidigt som det finns ett intresse av att möjliggöra kombinationstjänster t.ex. frukostbiträde/servering och lokalvård.

Inriktning mot lokalvård inom hotell/restaurang är i behov av fortsatta diskussioner för att fastställa jobbspåret, särskilt utbildningsmodulen. Planerat spår beskrivs nedan så långt det är kommet med förbehåll för kommande revideringar. 3http://www.skola.umea.se/komvux/utbildningar/larlingsutbildningar/ larlinglokalvardochservice.4.20c92392148f96bd89f1899e.html 4https://eductus.se/utbildning/hotell-och-turism/?previous_county_id=236 ´

11

Rörande restaurang/kök efterfrågas kock. Dialoger har skett kring möjlighet att börja som köksbiträde vilket ställer krav på kunskap om livsmedelshygien/hantering, säkerhet, allergier samt kallkök. Det finns en kockutbildning5 (lärling) via vuxenutbildningen som genomförs av Astar. Förkunskapskraven är grundskola eller motsvarande och tillräckliga svenska kunskaper för att kunna klara av utbildningen och kommunicera på arbetsplatsen. De yrkeskurser som identifierats är efterfrågade är livsmedel- & näringskunskap 100 p, branschkunskap 100 p, Matlagning 1 (café och kallkök 100 p). Ett arbete är under pågående för att möjliggöra att kunna kombinera dessa kurser med SFI för att arbeta som köksbiträde, påbyggnadsbart mot kock.

Kortutbildade - utbildningspliktI Umeå har ungefär 50 % av inskrivna i etableringen förgymnasial utbildning. Ett orosmoln är att få nyanlända unga elever blir behöriga till nationellt program (se tidigare kartläggningsstatistik). Utbildningsplikten innebär att kortutbildade nyanlända i första hand ska läsa reguljär utbildning utifrån Arbetsförmedlingens individuella arbetsmarknadspolitiska bedömning. Vuxenutbildningen har diskuterat detta samt de kommande yrkespaket som Skolverket har lanserat. Vuxenutbildningen (grundvux) erbjuder möjlighet att läsa kurser på 20 veckor eller 10 veckor. Vid 20 veckors kurser finns möjlighet att kombinera kurser. Idag är osäkerheten stor kring volymerna som kan komma ifråga för utbildningsplikten vilket gör det svårt att säga vad det får för konsekvenser för verksamheterna och hur varje part behöver utveckla för att möta samt hur samverkan mellan vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen ska se ut.

5http://astar.se/utbildning/restaurangkock-3/

12

För personer med ingen eller kort studiebakgrund finns idag genom SFI ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden som heter Klara Färdiga Gå! Projektet har som mål att hjälpa invandrade personer med kort eller ingen skolbakgrund ut på arbetsmarknaden till egenförsörjning. Namnet symboliserar de tre stegen i projektet för att nå målet.

Steg 1, Klara – Breddad undervisning på SFI-skolans (Utbildning i svenska för invandrare) studieväg 1 med svenska, matematik, omvärldskunskap, arbetsmarknad, hälsa, jämställdhet, kreativa och fysiska aktiviteter – för att skapa grunden.

Steg 2, Färdiga – Arbetsträning sommartid på Forslundas vandrarhem och kafé, för eleven som bedöms ha svårt att direkt klara vanlig praktikplats och behöver en mjukstart in på arbetsmarknaden med handledning.

Steg 3, Gå! – Deltagarna är redo för arbetsmarknaden ”på riktigt” och i en övergångsfas tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra aktörer hitta vägar mot sysselsättning för deltagarna.

Eleverna på Klara färdiga gå! avser att ingå i yrkesspåret SFI från och med kurs C för att ytterligare orientera sig mot arbetsmarknaden.

Klara färdiga gå! resultat är positivt men de som inte når målen mot arbete, studier eller progress i SFI:n tenderar att snurra runt i det offentliga systemet. Dessa är oftast medelålders kvinnor. Projektet undersöker hur ytterligare insatser för dessa skulle kunna se ut.

13

Unga nyanlända mellan 16-24 årDe nya reglerna som beskrivs i tidigare avsnitt angående nyanlända ungdomar och avklarad gymnasieexamen påverkar arbetet med denna målgrupp. Idag finns dock fortfarande otydlighet kring definition av avslutad utbildning6.

I Umeå kommun finns ett brett utbud av utbildningar och olika insatser för ungdomar och unga vuxna och en god samverkan mellan Umeå kommun och Arbetsförmedlingen. Umeå kommun, Vännäs kommun, Samordningsförbundet Umeåregionen har en gemensam lokal överenskommelse för minskad ungdomsarbetslöshet som beskriver det strukturerade samarbetet och specifika insatser som finns för ungdomarna – bland annat Ungdomstorget. Befintliga insatser för ungdomar kommer inte att beskrivas i denna överenskommelse utan finns återgivet i den lokala överenskommelsen för minskad ungdomsarbetslöshet. I den överenskommelsen finns också en kartläggning av målgruppen ungdomar mellan 16-24 år inkl. utrikesfödda ungdomar. I den lokala överenskommelsen för fördjupad samverkan kring nyanlända sätter vi särskilt fokus på nyanlända ungdomar då vi ser att det finns utvecklingspotential vad gäller samverkan särskilt kring denna målgrupp. Nyanlända ungdomar har en till viss del en annan väg genom våra verksamheter beroende av deras ålder och familjesituation när de kommer till Sverige och Umeå. Viva integration, Ensamkommandebarn verksamheten, Språkintroduktion och etableringen Arbetsförmedlingen är några av de verksamheter som särskilt kommer i kontakt med målgruppen. Utvecklingsområden som identifierats för målgruppen nyanlända ungdomar är bland annat att stärka övergångarna mellan ovanstående verksamheter och vuxenutbildningen, KAA, Arbetsförmedlingen samt Folkhögskolor. Att säkerställa att nyanlända ungdomar möjliggörs att ta del av befintliga ungdomsinsatser är centralt. Nedan beskrivs detta mer ingående.

Vi vet att en låg andel elever från Språkintroduktion blir behöriga till nationellt program. Ungdomarna hinner fylla 20 år innan de blir behöriga till nationellt program och i vissa fall passar inte studieformen för ungdomarna. Umeå gymnasieskola kommer att fortsätta att utveckla arbetet med yrkesintroduktionsinriktningar. För närvarande finns en inriktning mot vård och omsorg men det finns en önskan om fler. Ett utvecklingsområde är att se hur de lokala jobbspåren kan kopplas samman med yrkesintroduktionsinriktningar t.ex genom val av inriktningar och möjlighet att samordna branschkontakter. Umeå kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen behöver samverka kring hur vägarna kan utvecklas för ungdomarna i syfte att nå gymnasieexamen. Det handlar om att stärka det befintliga samarbetet mellan vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen för matchning till arbete genom studier samt Folkhögskolorna men även övergångarna från Språkintroduktion och vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningen får relativt få dispenser, ca 4-5 /månad, men en ökning har visats ske utifrån att fler Språkintroduktionselever söker dispens för vuxenutbildning vilket ställer frågan om behovet av att vuxenutbildningen behöver anpassa sin utbildning utifrån denna målgrupp samt hur övergångarna kan förbättras.

För de ungdomar som finns i etableringen och ungdomsgarantin som inte har gymnasieexamen är samverkan mellan vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen central. Idag finns ett etablerat samarbete mellan vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen kring gemensamma aktiviteter såsom utbildningsmässa, utbildningskontrakt mm samt att strategiskt samordna utbildningarna som respektive part ansvarar för. Här kan fördjupat arbete ske.

6 https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Uppehallstillstand-for-gymnasiestudier.html

14

Ett arbete har påbörjats att skapa samverkan mellan studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen och Språkintroduktion för att stärka övergångarna mellan skolformerna vilket behöver fortgå.

Det finns ett behov av att ytterligare stärka samverkan mellan Språkintroduktion, Umeå gymnasieskola, vuxenutbildningen, KAA, Arbetsförmedlingen och EKB på flera plan och ett arbete har påbörjats genom ett formaliserat uppdrag till ansvariga chefer med målsättning att stärka samverkan för att bidra till nyanlända ungdomars möjlighet att nå gymnasieexamen och etablera sig på arbetsmarknaden. Nedan beskrivs utvecklingsområden summerat där arbete nu pågår:

Stärka övergångarna för de nyanlända ungdomar som av olika anledningar avslutar sina studier på Umeå gymnasieskola – Språkintroduktion och nationella program. ÖSA – övergång skola arbetsliv finns redan etablerat med fokus på åk 3 men avses undersökas hur det kan utvecklas för att inkludera samverkan även kring Språkintroduktion eleverna. Modeller som utarbetats i Gävle och Sundsvall kring förlängda studieplaner kommer att lyftas som goda exempel för hur övergångarna mellan skolformer kan stärkas och tydliggöras för ungdomen. Verksamheterna kommer att diskutera rutiner för övergångarna från Språkintroduktion till KAA, vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen för att säkerställa att ingen ungdom faller mellan stolarna.

Säkerställa att nyanlända ungdomar ges möjlighet att ta del av befintliga ungdomsinsatser såsom Ungdomstorget. Styrgruppen för Ungdomstorget undersöker detta.

Uppsökande verksamhet kring nyanlända ungdomar då vi ser att våra befintliga verksamheter såsom KAA och Hikkikomori i låg grad når nyanlända ungdomar genom att genomföra testaktiviteter med t.ex. föreningar.

Fler yrkesintroduktionsinriktningar för Språkintroduktion och möjlighet att använda nationella yrkespaketen i samverkan med vuxenutbildningen. Möjliga synergier mellan lokala jobbspår och yrkesintroduktionsinriktningar diskuteras. EKB involveras även då de arrangerar praktikplatser för ensamkommande ungdomar.

Undersöka utökad arbetsmarknadsinformation t.ex. genom samarbete med Handelskammaren och deras projekt Arbetsmarknadskunskap i skolan, ÖSA (övergång skola arbetsliv samverkan mellan gymnasieskolan, KAA och Arbetsförmedlingen) och i samverkan med Arbetsförmedlingen.

Inom ramen för befintlig samverkan mellan Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen kring utbildning undersöka möjlighet/behov av förstärkt samverkan för målgruppen nyanlända ungdomar som ej har gymnasieexamen.

15

Övergripande strategiska mål för samverkan mellan parterna och gemensam övergripande metod

De övergripande målen för den lokala överenskommelsen är:

- Att långsiktigt korta etableringstiden till två år7. - Andelen i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsplan ska öka till 46 % 2018,

(40 %, t.o.m november 2017 – kvinnor 20,6% och män 53 %). - Skillnader mellan män och kvinnor ska minska. - Sysselsättningsgraden bland nyanlända i etableringen ska efter två år ha ökat (%).

En uppföljningsmodell som möjliggör att följa utvecklingen av spåren och andel/antal individer till arbete/studier avses att utvecklas. I denna uppföljningsmodell ska även ”drop-outs” synliggöras.

För arbetets fortsatta utveckling avses samverkansstrukturer för det operativa arbetet att utvecklas samt en gemensam metod för fortsatta utveckling av befintliga och ytterligare lokala jobbspår.

För det krävs en tydlig ledning-/styrningsstruktur som verkar sammanhållande samt en koordinerande funktion som kan understödja både de strategiska och operativa processerna.

Hur arbetet ska organiseras och bedrivasResurserKommunen och Arbetsförmedlingen använder befintliga personella resurser. Berörda verksamheter inom kommunen är Språkintroduktion, Umeå gymnasieskola då det handlar om nyanlända ungdomar. Andra berörda verksamheter inom kommunen är EKB (ensamkommande barn) och Viva kompetenscentrum (integration, vuxenutbildningen, SFI, arbetsmarknad). Umeå kommun som arbetsgivare finns med som en del i utvecklingen av jobbspår inom vård och omsorg. Arbetsförmedlingens områden som berörs av överenskommelsen är främst etableringen och ansvarig för utbildning men också företagsrådgivare samt ungdomsgarantin och jobb- och utvecklingsgarantin då överenskommelsen också inkluderar tidigare etableringsärenden som nu finns i dessa sektioner. En koordinator anställs under våren 2018 för att koordinera arbetet med lokala jobbspår.

StyrgruppStyrgrupp för arbetet är DUA-styrgrupp som idag inkluderar representanter från Samordningsförbundet Umeåregionen, Arbetsförmedlingen, Umeå kommun Viva kompetenscentrum, Umeå kommun gymnasieskola samt Vännäs kommun. Representant från Vännäs kommun möjliggör erfarenhetsutbyte kring DUA-överenskommelsen (som också är gemensam) samt de lokala DU(N)A överenskommelserna.

Styrgruppen träffas kontinuerligt utifrån en planerad mötesplan med i förväg planerade uppföljningsområden för framdrift i utvecklingen av de lokala jobbspåren.

7 Med etablering menas arbete med eller utan subvention och reguljära studier.

16

DUA-styrgrupp ansvarar övergripande för beslut och strategisk inriktning kring arbetet med de lokala jobbspåren för nyanlända t.ex. vid val av utveckling av fler spår.

DUA-styrgrupp koordineras av en samordnare.

LedningsgruppEn enhetschefsgrupp bestående av representanter från vuxenutbildningen inkl SFI, Viva integration och Arbetsförmedlingen är en ledningsgrupp för det fortsatta utvecklingsarbetet rörande lokala jobbspår. Denna grupp ansvarar för att hålla samman det operativa arbetet och bereda ärenden till DUA-styrgruppen. De är också kontaktpersoner till övriga funktioner inom respektive verksamhet. Centrala delar som inkluderas är också grundvux, Arbetsförmedlingens företagsrådgivare och ansvarig för arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen gör om sin organisation vilket innebär att vilka funktioner som kommer att medverka inom denna gruppering i nuläget inte är klarlagt.

Ett särskilt utvecklingsuppdrag som rör övergångarna från Språkintroduktion till andra verksamheter har initierats där flera av dessa enhetschefer också ingår inklusive SYV chef för Umeå gymnasieskola, verksamhetschef EKB, sektionschef för UGA, samt rektor för Språkintroduktion. Uppdraget beskrivs på sidan 15.

Ledningsgruppen koordineras av en samordnare med specifikt uppdrag kring lokala jobbspår.

ArbetsgrupperHur det operativa arbetet ska organiseras och bedrivas är under bearbetning.

De operativa resurserna är ansvariga för att säkerställa att individprocessen fungerar och för ett mer detaljerat upplägg för respektive spår. Arbetsförmedlingen och kommunen säkrar gemensamt de förberedande insatserna i modul 1 och 2. Under våren 2018 planeras operativ organisering fastställas och arbetsgrupp/-er tillsättas. Ett arbete är under pågående att utveckla en sammanhållen individprocess mellan Viva integration, Arbetsförmedlingen och SFI där även kopplingar mot vuxenutbildningen bör finnas.

KoordinatorUmeå kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen beviljades medel för en koordinator som ska främja företagens involvering i de lokala jobbspåren samt verka samordnande i utvecklingen av spåren från och med VT2018 - 20191231.

En koordinator för lokala jobbspår/yrkesspåret SFI är under rekrytering och anställs av Umeå kommun.

Förutom finansiering av en koordinerande resurs planeras statsbidragsmedlen att användas för att undersöka stödbehov för företagens involvering och stödkoncept provas i mindre skala. Möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner/Arbetsförmedlingar finns också. Viva vuxenutbildning SFI har en integrationspedagog som resurs för arbetsgivarna som kommer att kunna användas när individen är inskriven på SFI.

17

Övriga aktörer för samverkanI respektive spår finns angivna samverkansaktörer. Dessa kan komma att förändras allt utifrån hur spåren utvecklar sig.

Samverkan med folkhögskolan ses som centralt med koppling till nyanlända ungdomars möjlighet att nå gymnasieexamen utifrån att få elever från Språkintroduktion blir behöriga till nationella program. Samverkan med folkhögskolorna sker i samråd med vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen genom uppdraget matchning till arbete genom studier.

En mötesplats mellan arbetsgivare och målgruppen nyanlända är under utveckling där syftet är att genomföra aktiviteter för arbetsgivare och deltagare som t.ex. speedating, nätverksaktiviteter mellan företagen, lyfta goda exempel, kunskapsstödjande i att främja mångfald på arbetsplatsen och bidra till företagens utveckling av sina egna interna processer. Mötesplatsen genomförs i samverkan mellan Viva kompetenscentrum och Arbetsförmedlingen.

I Umeå finns ett starkt stöd och engagemang från det civila samhället med allt från fritidsaktiviteter i befintliga föreningar, Vän i Umeå som bidrar till relationer och aktiviteter mellan nya svenskar och etablerade svenskar samt studieförbund och kyrkor som ordnar språkcaféer och svenskaträning – här kan också mötesplatsen vara en yta för målgruppen att möta verksamheter som erbjuder stöd.

Utveckling av fler lokala spårI det kartläggningsarbete som genomförts så finns ytterligare branscher och yrken identifierade som potentiella spår att utveckla. Data, teknik och naturvetenskap samt pedagogiskt arbete är områden som har kompetensförsörjningsbehov. IT är i Umeå framträdande och branschen gör också en del aktiviteter för att attrahera bland annat unga till utbildningarna för att kompetensförsörja på sikt till branschen. Pedagogiskt arbete är ett område med stora behov och då främst grundskolelärare och förskolelärare. En barnskötarutbildning finns som skulle kunna vara en väg för målgruppen. Då det är en svårighet för kommunen att rekrytera förskolelärare så har arbetsgivaren börjat anställa även barnskötare.

Yrkesspåret SFI har haft kontakter med Komatsu för samarbete mot industrin för nyanlända. Arbetsförmedlingen och Volvo har haft samarbete kring Volvos omställningsarbete som nu håller på att avslutas vilket kan föranleda fördjupade samarbeten med koppling till målgruppen nyanlända. I Värmland har Arbetsförmedlingen tillsammans med vuxenutbildningen och SFI ett samarbete med Volvo där en modell utvecklats som ska möjliggöra att nyanlända ges möjlighet att anställas efter 1 år av samverkande insatser. Volvo har intresse av att sprida modellen till andra enheter i Sverige vilket skulle ge en möjlighet för Umeå att utveckla sin samverkan kring denna målgrupp.

Transportsektorn har också diskuterats bland annat mot taxi och lastbil. Problemet för målgruppen är körkort. CSN har i uppdrag från regeringen att förbereda ett införande av ett statligt körkortslån vilket ska gå att ansöka om från med 1 september 2018.

Valda lokala jobbspår kan utvecklas både genom att utökas med fler samarbeten med arbetsgivare inom respektive bransch men också breddas till att inkludera fler branscher.

Nedan beskrivs en process/metod för utveckling av lokala jobbspår samt vem/vilka som ansvarar.

• Kartläggning målgrupp - Arbetsförmedlingen

• Kartläggning kompetensförsörjningsbehov - Arbetsförmedlingen

18

• Analys och val av branschspår – gemensamt styrgrupp

• Inventering av befintliga utbildningar - ledningsgrupp

• Inventering av arbetsgivarnas behov och identifiering av arbetsgivare – operativ arbetsgrupp

• Samsyn kring val av utbildningar – ledningsgrupp/styrgrupp

• Utarbetade av lokala jobbspår: utbildningspaket, kombo SFI, information deltagare/personal, individprocess, ansvariga…

• Implementering av lokala jobbspår - ledningsgrupp

• Rekrytera fler företag till bef. spår – operativ arbetsgrupp

19

Identifierade utvecklingsområden för uppföljning under 2018

Klargöra och tillsätta organisering för lokala jobbspår. Övergripande struktur beskrivs i tidigare avsnitt men fortsatt dialog krävs för att inkludera alla delar samt klargöra den operativa nivån och ledning/styrning.

Färdigställa lokala jobbspår mot hotell/restaurang och handel. Dessa spår är under bearbetning men kräver ytterligare dialog (vilket har beskrivits tidigare). Ett arbete är under pågående kring att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning kan kombineras med SFI samt vilka möjligheter det finns att kombinera yrkesutbildning via vuxenutbildningen med SFI.

Undersöka möjlighet att ytterligare skruva i bygg och vård spåren - kombinera yrkesmodulerna med SFI.

Bevaka utvecklingen av effekterna av utbildningsplikten och vid behov stärka samverkan mellan Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen (särskilt grundvux och SFI) för målgruppen som berörs. Arbetsförmedlingen gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning för de som kan komma i fråga för utbildningsplikten. En sådan bedömning avgör vilka volymer det rör sig om vilket i sin tur påverkar vuxenutbildningens dimensionering och utvecklingsbehov.

Undersöka hur introduktionsjobben kan användas i de lokala jobbspårenAnställningsstöden reformeras och blir färre. Under våren 2018 kommer detta att klargöras hur det kommer att se ut och därmed kunna se hur de kan nyttjas i de lokala jobbspåren.

Stärka samverkan för nyanlända ungdomars möjlighet att nå gymnasieexamenEtt uppdrag finns och behöver följas.

Utveckla en sammanhållen individprocess i samverkan mellan berörda verksamheter. Ett uppdrag finns och behöver följas.

Utveckla en uppföljningsmodell för lokala jobbspåren.Allt eftersom de lokala jobbspåren utvecklas behöver lokala målen revideras och effektiva uppföljningsmodeller utvecklas i syfte att kunna effektutvärdera vårt arbete och göra justeringar i de fall vi inte lyckas som önskat. Ett uppdrag finns kring att utveckla en uppföljningsmodell för att följa andel/antal i arbete/studier i resp. spår inkl. ev. dropouts.

Undersöka och testa stöd för arbetsgivarna för att möjliggöra deras medverkan i spåren.

Hälsa och jämställdhet.Perspektiven behöver fortsätta fördjupas och inkluderas i arbetet med särskilt fokus på kvinnors möjlighet till etablering.

Samverkan inom Umeåregionen kring lokala jobbspår för nyanlända

20

Umeåregionens kommuner samverkar med Arbetsförmedlingen kring utvecklingen av lokala jobbspår. En samordning av detta arbete behöver undersökas hur det ev. kan ske för att effektivisera nyttjande av resurser.

21