Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS) fileDen tidiga språkutvecklingen - teori. Language Acquisition Device (LAD) (Chomsky, 1969:55) Barn 0-0,5 år har

Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS)Tillhörighet och valmöjligheter

Frågor/tankar: www.socrative.com, rumsnyckel: WNE75KYK8

http://www.socrative.com/

Att definiera hörande som infödda teckenspråkiga kunde vara svårt såväl då…

”In only one crucial way (aside from its modality) is ASL quite different from most other natural languages: Only 5-10% of its users are exposed to the language from birth, because only this small number are deaf children born into signing families (typically, families where the parents are themselves deaf)” (Newport, 1991:118).

www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8

07/12/2016 Ylva Larsson, Centrum för tvåspråkighetsforskning


…som nu.

Utredningen som föregick Sveriges språklag (SFS 2009:600) hade uppdraget: ”…att göra en översyn av rätten och möjligheten för personer som är teckenspråkiga (döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade) att använda sitt språk i olika sammanhang” (SOU, 2006:54, s. 19).

www.socrative.com rumsnyckel: WNEKYK8



Den bimodal tvåspråkige är…

…någon som har kunskaper i ett eller flera tecknade och talade språk. Således kunskaper i två språk med olika modalitet som i huvudsak perceptueras visuellt-manuellt respektive auditivt-oralt (Woll, 2012:766)


Studier om bimodalt tvåspråkiga kan bidra med kunskap om…

…hur språk utvecklas och lagras,● neuro- och psykolingvistiska perspektiv…och om hur tvåspråkiga använder sina språk (sociolingvistiska perspektiv).● ”code-blending” (Emmorey, Borinstein,

Thompson & Gollan, 2008)● bilingual speech mode (Grosjean, 2008)www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8



Tidigare forskning på hörande infödda teckenspråkiga● Barnet utvecklar teckenspråkskunskaper från födseln och jollrar bimodalt i början

av sin språkutveckling (Pettito, Holowka, Sergio, Levy & Ostry, 2004).

● Språkutvecklingen i majoritetsspråket (det/de talade språket/-n) verkar ske

oavsett mängd exponering för det i hemmet (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013)

● ”Strong exposure to sign language supported sign language development in the

hearing children and sustained the childrens ability to actively use both

languages” (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013:255).


forts.● Barnets språkliga preferens i vuxen ålder kan påverkas av föräldrarnas språkattityder

(mono- eller bilingual uppfostran) (Van den Boegarde & Baker, 2008).

● Att döva föräldrar talar samtidigt som de tecknar till sitt barn inverkar inte begränsande

på barnets utveckling i det tecknade eller talade språket (Brackenbury, Ryan &

Messenheimer, 2006; Kanto, Huttunen & Lakso, 2013)

● PET- och fMRI-teknik visar att hörande tidiga inlärare av teckenspråk har specialiserade

språkliga domäner för teckenspråk i höger hemisfär vilka inte syns hos vuxna inlärare av

teckenspråk (Rönnberg, Rudner & Ingvar, 2004)


Den tidiga språkutvecklingen - teori

Language Acquisition Device(LAD) (Chomsky, 1969:55)

Barn 0-0,5 år har förmåga att urskilja olika språks fonem

oavsett om de hör till modersmålet eller inte (Meisel,

2011:25)

Alla barn kan utveckla grammatiska kunskaper i språk

som de exponeras för i interaktion med närstående

(familj och kamrater) (Meisel, 2011)

”Experience-driven triggering” (Meisel, 2011:52) av LAD inom

olika mognadsperioder för olika språkdomäner för att nå

trösklar då respektive domän befästs.


forts.

Förmågan att differentiera olika språks fonem avtar under det

andra levnadsåret så att barnet kan fokusera på sitt/sina modersmål (e.ö. Meisel

2011:25).

Det tvåspråkiga barnet triggar igång kunskaper om språk och

ges därmed verktyg att hantera sin två-/flerspråkighet (e.ö.

Meisel 2011:25).

Det kan vara viktigt att trigga barnets språksystem i tid; under

de första levnadsåren. För att sedan kunna bredda ordförråd och lexikala representationer.

Hjärnans mognadsperiod pågår fram till ca 15 års ålder

(Abrahamsson & Hyltenstam, 2013)

07/12/2016 Ylva Larsson Centrum för tvåspråkighetsforskning

Hypotes

Vuxna hörande infödda teckenspråkiga får, i tester på grammatisk intuition i svenska, i genomsnitt samma resultat som L1-inlärare och i genomsnitt högre resultat än tidiga L2-inlärare av svenska med ett annat minoritetsspråk (än tsp) i hemmet.




Metod (utöver intervjuer) – test av grammatisk intuition(ref. studie: Abrahamsson & Hyltenstam, 2009)

Grammatical judgement test – written

80 meningar (40 korrekta/40 inkorrekta), online, avancerade strukturer

(relativsatser, omvänd ordföljd, adjektivens kongruens, reflexiva pronomen)

Grammatical judgement test – auditive

Se ovan.

Clozetest (fylla i ordet som fattas för att få texten att flyta)

Grammatiska och lexikala/semantiska gissningar.


Urval

● 29 vuxna –HNS (25-45 år gamla), gymnasieutbildning eller

motsvarande. Språkbakgrund: två barndomsdöva föräldrar

● Jämförelsegrupp: L2-inlärare av svenska spanska som modersmål.

AO: 1-11, gymnasieutbildning eller motsvarande. Talar flytande

svenska utan brytning eller andra märkbara avvikelser (Abrahamsson

& Hyltenstam, 2009)

● Kontrollgrupp: 15 infödda talare av svenska, matchade urvalskriterier

med jämförelsegruppen vad det gäller ålder och utbildningsnivå

(Abrahamsson & Hyltenstam, 2009).


Grammatisk intuition-skrift (Larsson, 2015)


0

10

20

30

40

50

60

70

80

L2-inlärare HNS Kontrollgrupp

Res

ulta

t, an

tal r

ätt

Grupper

Medelvärde GJT-skrift

Grammatisk intuition-lyssna(Larsson, 2015)


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90


Res

ulta

t, an

tal r

ätt

Grupper

Medelvärde GJT-auditivt

Grammatisk intuition-Lucktest(Larsson, 2015)


0

5

10

15

20

25

30

35

40

45


Res

ulta

t, an

tal r

ätt

Grupper

Medelvärde Lucktest

Högsta/lägsta-jämförelse(Larsson, 2015)

Test HNS Medel

HNS Högsta

HNS Lägsta

Andel inom L2-inlärares

resultatspann

Andel inom Kontrollgruppens

resultatspannGJT-skriftligt

57.9 75 44 97 % 52 %

GJT-auditivt

62.4 79 49 97 % 76 %

Lucktest 29.3 38 17 89 % 48 %


Diskussion

● Om den grammatiska intuitionen i genomsnitt är svagare

hos HNS i jämförelse med L1-inlärare, samt i nivå med

L2-inlärare, kan det indikera att svenskan är successivt

inlärd eller…

● …att triggning av de olika språkdomänerna inom deras

kritiska perioder har varit låg antingen avseende

exponeringens kvantitet eller kvantitet, eller båda.


Hur ser förutsättningarna för en god bimodal tvåspråkig utveckling för HNS ut idag?

● ”en huvudman är skyldig att anordna

modersmålsundervisning i ett språk endast om […] minst

fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i

språket önskar sådan undervisning, och […] det finns en

lämplig lärare” (SFS 2011:185, 5 kap § 10).

● Behöriga modersmålslärare saknas (krav: lärarexamen samt

minst 30 hp i tsp)

● Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) -

teckenspråksutbildning istället för modersmålsundervisning.


Specialskolemyndighetens (Sverige) ansvar

SPSMs uppdrag är att ”erbjuda teckenspråksutbildning för syskon till

döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade

föräldrar” (SFS 2009:1216 §11).

SPSMs egen utvärdering av denna utbildning (Specialpedagogiska

myndigheten, 2011:26) visar bland annat att:

● …många av teckenspråkslärarna är obehöriga.

● …30,4% av deltagarna (eleverna) svarar att de lär sig ”mycket lite”

(s. 35).




Varför teckenspråkiga har svårt att föra vidare sitt modersmål i tre generationer● Hörande infödda teckenspråkiga finns inte som språkgrupp i språk- och

skolpolitiken begreppssfär.

● Teckenspråkslingvistik förlagt till ett enda universitet = tillgängligheten är

begränsad, universitetsstudier i tsp är förlagda till ett enda lärosäte (ej

distansstudier); utbildade modersmålslärare blir få till antalet.

● Forskning om HNS saknas och brådskar (föräldrargenerationer

teckenspråkiga förändras över tid: allt fler barndomsdöva genomgår CI-

operationer (tsp som andraspråk) (jmfr Shönström & Nilsson, 2014).


referenser

Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2009) Age of onset and nativelikeness in a second language: Listener perception versus

linguistic scrutinity. Language Learning, 59(2), 249-306.

Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I K.

Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. (2:a uppl., s. 221-257). Lund:

Studentlitteratur.

Brackenbury, T. Ryan & Messenheimer, T. (2006). Incidential word learning in a hearing child of deaf adults. Journal of Deaf

studies and Deaf Education, 11(1), 76-93.

Chomsky, N. (1969). Aspects of theory of syntac (5. pr. (1. pbk ed). Ed. Cambridge, Mass: MIT P.

Emmorey, K., Borinstein, H. B., Thompson, R., & Gollan, T. H. (2008). Bimodal bilingualism. Bilingualism, Language and

Cognition, 11(1), 43-61.

Grosjean, F. (2008). Studying bilinguals. GB: Oxford University Press.

Kanto, L., Huttunen, K., & Laakso, M.-L. (2013). Relationship between the lingustic enviroments and early bilingual language

development of hearing children in deafparented familiies. Journal of deaf studies and deaf education, 18(2), 242

Larsson, Y. (2015). Ålderseffekter av en kritisk period för språkutveckling – grammatisk intuition hos hörande infödda

teckenspråkiga. Masteruppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. Hämtad från www.diva-portal.org.

Newport, E. L. (1991). Contrasting conceptions of the critical period for language. In S. Carey & R. Gelman (eds.). The

epigenesis of mind: Esays on biology and cognition. Hillsdale, N. J: Psychology Press.


http://www.diva-portal.org/

referenserNilsson A.-L. & Schönström, K. (2014). Swedish sign language as a second language: Historical and contemporary perspectives. In D. Mc Kee, R.

Rosen & R. L. Mc Kee (eds.) Teaching and learning signed languages: International perspectives and practices (s. 11-34). Houndmills, Balsingstoke:

Palgrave Macmillan.

Meisel, J. M. (2011). First and second language education: Parallells and differences. Cambridge: Cambridge University Press.

Paradis, M. (2009). Declarative and procedural determinants of second languages: Studies in bilingualism. Amsterdam; Philadelphia: Benjamins.

Pettitto, L.-A., Holowka, S., Sergio, L. E., Levy, B., & Ostry, D. J. (2004). Baby hands that move to the rythm of language: Hearing babies acquiring

sign languages babbles silently on the hands. Cognition, 93(1), 43-73.

SFS 2011:185

SFS 2009:1216

SFS 2009:600

SOU 2006: 54

Specialpedagogiska myndigheten (2011). Utvärdering av teckenspråksutbildningar för föräldrar, syskon och barn till döva inom Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Hämtad från: https://www.spsm.se/globalassets/kurser-och-konferenser/for-foraldrar/utvardering-av-teckenspraksutbildningar-

for-foraldrar-syskon-och-barn-till-dova-inom-specialpedagogiska-skolmyndigheten.pdf

Rönnberg, J., Rudner, M. & Ingvar, M. (2004). Neural correlates of working memory for sign language. Cognitive Brain Research, 20(2), 165-182.

Van den Bogaerde, B. & Baker, A. E. (2008). Bimodal language acquisition in Kodas. I M. Bishop & S. L. Hicks (red), Hearing, mother father deaf (s.

99-131). Washington D. C: Gallaudet University Press.

Woll, B. (2012). Atypical signing. I R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign language: an international handbook (s. 762-787). Berlin; Boston:

De Gruyter Mouton.

.


https://www.spsm.se/globalassets/kurser-och-konferenser/for-foraldrar/utvardering-av-teckenspraksutbildningar-for-foraldrar-syskon-och-barn-till-dova-inom-specialpedagogiska-skolmyndigheten.pdf

Documents

Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS) fileDen tidiga språkutvecklingen - teori. Language Acquisition Device (LAD) (Chomsky, 1969:55) Barn 0-0,5 år har