Biologisk m¥ngfald i milj¶konsekvensbeskrivningar och strategiska milj¶bed¶mningar

  • View
    221

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Rapporter - institutionen för stad och land 4/2007

Text of Biologisk m¥ngfald i milj¶konsekvensbeskrivningar och strategiska...

  • MKBcentrum

    Biologisk mngfald i miljkonsekvensbeskrivningar

    och strategiska miljbedmningarBakgrundsdokument till konventionen om biologisk mngfald, beslut VIII/28: Frivilliga riktlinjer om konsekvensbedmning

    innefattande biologisk mngfald

    Rapporter Institutionen fr stad och land nr 4/2007

    Landsbygdsutveckling Landskapsarkitektur Miljkommunikation MKBcentrum

  • Biologisk mngfald i miljkonsekvensbeskrivningar

    och strategiska miljbedmningar

    Bakgrundsdokument till konventionen om biologisk mngfald,

    beslut VIII/28: Frivilliga riktlinjer om konsekvensbedmning

    innefattande biologisk mngfald

    Svensk versttning: Ulf G. Sandstrm

    Rapporter Institutionen fr stad och land 4/2007

  • Rapporter Institutionen fr stad och land nr 4/2007MKB-centrum

    Rapporten ges ut vid institutionen fr stad och land SLU - Sveriges lantbruksuniversitet. I serien utges rapporter frn avdelningarna fr landsbygdsutveckling, landskapsarkitektur, miljkommunikation och MKB-centrum SLU, som alla r en del av institutionen.

    Riktlinjerna om konsekvensbedmning innefattande biologisk mngfald r sammanstllda och utgivna av Roel Slootweg1, Arend Kolhoff2, Rob Verheem2 och Robert Hft3 , april 2006, Commission for Environmental Assessment, The Netherlands. Projektets initiativtagare r Sekretariatet fr konventionen om biologisk mngfald och utfrare r Nederlndernas kommission fr miljbedmningar med finansiellt std frn Regeringen i Nederlnderna.

    Den svenska versttningen r gjord av Ulf G. Sandstrm, MKB-centrum SLU, september 2007, med finansiellt std frn Naturvrdsverket.

    1 SevS natural and human environment consultant (sevs@sevs.nl) 2 Commission for Environmental Assessment (akolhoff@eia.nl & rverheem@eia.nl) 3 Secretariat of the Convention on Biological Diversity (robert.hoft@biodiv.org).

    Ansvarig utgivare: Rolf JohanssonISSN: 1654 - 0565ISBN: 978-91-85735-03-7ISBN: 978-90-421-1811-9 (den engelska originalutgvan) 2007 MKB-centrum SLU, UppsalaTryck: SLU Service/Repro, Uppsala 2007

    Institutionen fr stad och land SLUPostadress: Box 7012, 750 07 UppsalaBesksadress: Ulls vg 28 A-BTelefon: 018-67 10 00Fax: 018-67 35 12E-post: sol@slu.sewww.sol.slu.se

    MKB-centrum SLUTelefon: 018-67 25 30Fax: 018-67 35 12E-post: mkb@slu.sehttp://mkb.slu.se

  • 3

    Frord till denna versttning

    Det nationella ansvaret fr Sveriges taganden inom ramen fr konventionen om bio-logisk mngfald (CBD) r knutet till Miljdepartementet. Eftersom CBD medfr en lng rad taganden finns behov av att frdela ansvaret. Regeringskansliet har, tillsam-mans med ett antal berrda myndigheter och institutioner, etablerat ett system med tematiska fokalpunkter. Syftet r att strka och underltta det fortsatta genomfrandet av de tganden som Sverige gjort inom ramen fr CBD. MKB-centrum har ftt an-svaret fr temat om biologisk mngfald i miljkonsekvensbeskrivningar (MKB) och andra miljbedmningar. Fr MKB-centrum handlar det om att flja Sveriges tagan-den enligt artikel 14 i CBD.

    Artikel 14, Konsekvensbedmning och minimering av skadliga effekter, krver nationell lag-stiftning om tillmpning av miljkonsekvensbeskrivning fr alla freslagna projekt som kan berra biologisk mngfald. Artikelns punkt 1 b utvidgar kravet genom att ven olika program och tgrder skall beakta miljkonsekvenserna som sannolikt kommer att ha betydande skadliga effekter p biologisk mngfald.

    Det finns behov av att utveckla hanteringen av biologisk mngfald i MKB och andra miljbedmningar i Sverige. Studien Hur behandlas biologisk mngfald i MKB? utgiven av Centrum fr biologisk mngfald visar att MKB inte genomfrs enligt de rekom-mendationer som CBD faststllt. Detta stds ven i en utredning av Naturvrdsverket som pekar ut artikel 14 som en av fyra vilka r srskilt svra att frverkliga i Sverige. Den typ av hinder som anges fr artikel 14 r organisatoriska, kunskapsmssiga samt in-tressekonflikter.

    Syftet med denna versttning av Biodiversity in EIA & SEA Background Document to CBD Decision VIII/28: Voluntary Guidelines on Biodiversity-Inclusive Impact Assessment r att dels fokusera p de taganden som konventionen om biologisk mngfald innebr, dels att biologisk mngfald i hgre grad ska beaktas i konsekvensbe-dmningar och dels att skapa en begreppsram p svenska. Vr frhoppning r ocks att dessa riktlinjer ska vara en bra utgngsunkt fr att utveckla mer enhetliga rd och rikt-linjer fr processen miljbedmning i Sverige. Ambitionen har varit att flja originalet s ordagrant som mjligt. Denna versttning innehller ven en frklaring av hur vissa termer har versatts. Den svenska versttningen r gjord av Ulf G. Sandstrm.

    MKB-centrum SLU september 2007

  • 4

    Frord

    Att uppn 2010-mlet att till r 2010 signifikant stoppa den dramatiska frlusten av biologisk mngfald har blivit har blivit ett betydande ml fr vrldens nationer sedan antagandet av mlsttningen genom konventionen om biologisk mngfald (CBM) och vrldstoppmtet om hllbar utveckling r 2002. Trots detta r slutsatsen av Millenni-um Ecosystem Assessment att det krvs en enastende anstrngning fr att uppn m-let. Frlusten av genetisk diversitet, arter och ekosystem fortstter snabbt som ett re-sultat av frndring av habitat, klimatfrndring, invasionsarter, verexploatering av resurser och mnga former av froreningar.

    Global Biodiversity Outlook 2 visar, till och frn, att vi redan har verktygen att mta denna utmaning. Vad som krvs r kraftfullare taganden att anvnda dessa verktyg fr att systematiskt utvrdera de ekonomiska, miljmssiga och sociala utfallen av exploa-teringssprojekt bde positiva och negativa. Vi mste beakta den fulla spnnvidden av mjligheter fr att slutfra ett projekt, implementera ett program eller anta en policy, inklusive mjligheten att frkasta ett frslag om dess pverkan skulle komma i konflikt med 2010-mlet.

    Frivilliga riktlinjer om konsekvensbedmning innefattande biologisk mngfald god-kndes av det ttonde mtet av the Conference of the Parties om CBM i Curitiba, Brasilien (20-31 mars 2006). Riktlinjerna ger detaljerad vgledning om huruvida nr och hur biodiversitet ska beaktas i konsekvensbedmning p bde projektniv och strategisk niv. Riktlinjerna r en utveckling och konkretisering av tidigare riktlinjer som antogs av CBM (Beslut VI/7-A), Ramsarkonventionen om vtmarker (Resolu-tion VIII.9) och konventionen om skydd av flyttande vilda djur (Resolution 7.2).

    Mlsttningen med redovisningen av fallstudier, bakgrundsmaterial och exempel som terfinns i detta dokument r att hjlpa lsaren att till fullo kunna anvnda riktlinjerna vid beaktande av biodiversitet i konsekvensbedmningar. Mnga av fallstudierna har tillhandahllits av medlemmar i International Association for Impact Assessment (IAIA). Flera rliga IAIA-konferenser, deltagare i IAIA-projekt om Capacity-Building for Biodiversity and Impact Assessment (CBBIA) och regeringsexperter har granskat materialet.

    Vi nskar uttrycka vrt djupaste tack till alla som gnat tid och bidragit med expert-kunskap vid utarbetandet av dessa riktlinjer. Vi tackar ocks the Netherlands Commis-sion for Environmental Assessment fr deras bidrag och att de gjort detta dokument tillgngligt till IAIA: s 26: e rliga konferens (Stavanger, Norge, 23-26 maj 2006). Det r vrt hopp att dessa riktlinjer kommer att vara till hjlp fr att skra att konsekvens-bedmningar i allt hgre grad tar biodiversitet i beaktande och drmed bidrar till att 2010-mlet uppns.

    Ahmed Djohiaf Peter Bridgewater Robert Hepworth Executive Secretary Secretary-General Executive Secretary Convention on Ramsar Convention Convention on Biological Diversity on Wetlands Migratory Species

  • 5

    Innehllsfrteckning

    Frord till denna versttning ..............................................................................................................................3 Frord .................................................................................................................................................................................4 Acknowledgements .................................................................................................................................................10 1. Introduktion.............................................................................................................................................................11

    Hur detta dokument ska anvndas..........................................................................................................................................13 2. COP-beslut VIII/28 konsekvensbedmning: Frivilliga riktlinjer om

    konsekvensbedmning innefattande biologisk mngfald (konventionens text) ........15 3. Hur biodiversitet ska tolkas det breda synsttet ................................................................................17

    3.1. Vad r biodiversitet? ......................................................................................................................................................18 3.2. Mlen med sktsel av biodiversitet....................................................................................................................18 3.3. Ekosystemtjnster: verstta biodiversitet till beslutsfattarnas sprk............................20 3.4. Hur bedms pverkan p biodiversitet? ........................................................................................................21 3.5. Principer fr biodiversitet i konsekvensbedmning..............................................................................23

    4. Begreppsmssiga reflektioner ....................................................................................................................25 4.1. Direkta frndringsfaktorer: ramverk fr konsekvensbedmning ............................................25 4.2. Indirekta frndringsfaktorer: Ramverket i Millenn