Innehåll

REDAKTÖR · Heloise Buckland

ANSVARIG UTGIVARE · Harriet Axelsson

NATIONELL SAMORDNARE · Marcus Lind

REDAKTIONSRÅD · Harriet Axelsson – Malmö Högskola, Inger Björneloo – Göteborgs Universitet, Marilyn Mehlmann – Global Action Plan, Monika Månsson – Malmö Stad, Marie Neeser – Ramboll Natura, Anders Sundvall - Stiftelsen Teknikdalen

REDIGERING OCH ÖVERSÄTTNING · Marcus Lind, Jaume Mas, Vanessa Morales, Marta Moreno, Mia Stålgren

DESIGN OCH LAYOUT · Marta Altieri, Erik Wärlegård

CREATIVE DIRECTOR · Alexis Urusoff Ramos

DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONER:

Education and Sustainability Sverige Stiftelsen Teknikdalen Box 760 · 781 27 Borlänge www.es-online.info/se · ess@barcelonya.com TEL. 0738-956969

INTERNATIONELL SAMORDNING · Barcelonya S.C.C.L. · www.barcelonya.com

TRYCKERI · VTT Grafiska, Vimmerby

ISSN · 2013-5726

Vad sjutton är biologisk mångfald?Joan Mayol, biolog, politiker, lärare och författare, ger klara besked.

att lära sig leVa med en planet Skolor i Nord och Syd satsar på hållbarhet, Gunilla Elsässer, WWF Sverige.

bortom 2010 Finns det något hopp? Salvador Grau, Kataloniens miljödepartement.

biologisk mångfald och fattigdom Francesc Giró och Anna Alcazar från Acciónatura förklarar kopplingarna.

läXor från afrika Två Sida-fellows lyfter fram några lärdomar från tiden med Southern African Development Commu-nity Regional Environmental Education Program och Rhodes University.

gammal kunskap rostar aldrigLär dig om hur man använde naturen förr i tiden vid Fredriksdals museer och trädgårdar.

en biolog i designteametJanine Benyus letar efter hållbara lösningar genom att imitera naturens design.

ekosystemen: naturens bästa pedagoger En annan undervisningsform är möjlig. Dayna Baumeister visar på ämnesövergripande strategier.

bilder som berör Mattias Klum berättar om bildens förändringskraft och om hur kameran kan användas som pedagogiskt verktyg.

Upptäck hur livet spirar i Sverige, månad för månad.

Vad Vill du bli när du bli stor? Olika vägar till yrken inom miljö och hållbar utveckling.

INTERVJUER

ARTKALENDERN

VISIONS

PEDAGOGISKA RESURSER #40 SMÅ INSATSER #43 ORGANISATIONER #46 ORDLISTA #48 VI REKOMMENDERAR #50

education and sustainability sverige publiceras under en Creative Commons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen c; de resterande bilderna saknar tillstånd från dess upphovs-män att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org.

8

4

14

24

30

32

18

21

34

44

38

RESURSER ·

Nr 3 · Biologisk mångfald · Sommaren 2010

REFLEKTION

SVERIGE

Aktuella uppskattningar visar att vi år 2050 kommer att ha förlorat 25 % av alla idag existerande arter – om vi fortsätter att utrota 50 till 200 arter

per dag som vi gör idag. Forskning visar också att förlusten av den biologiska mångfalden, (på genetisk, art- och ekosystemsnivå), är ett av de största hoten mot mänsklighetens överlevnad, särskilt för de mest sårbara samhällena förstås.

FN:s utmaning för 2010 var att stoppa förstörel-sen av den biologiska mångfalden, och en av or-sakerna till att detta mål inte har uppnåtts har varit ”bristen på kommunikation och utbildning”. Som pedagoger för hållbarhet står vi därför inför en annorlunda utmaning – att hitta sätt att dela med oss av goda idéer, exempel och resurser som kan sätta tillbaka biologisk mångfald på utbild-ningskartan, att återigen lära oss att värdesätta denna dyrbara tillgång och att garantera dess framtida existens. Här är några läxor vi lärt oss på vägen.

Avslöja ditt ekologiska fotavtryck

Lektion 1: Varje handling skapar en reaktion; pre-cis som när en mus blir jagad av en katt skulle du, om ditt liv hängde på det, sätta varenda muskel i rörelse. Den största skillnaden mellan människor och andra arter är att vi inte fullt ut förmår att se konsekvenserna av våra handlingar; de verkliga konsekvenserna av t.ex. vår vatten- och ener-gikonsumtion verkar avlägsna och svårgreppba-ra. Att avslöja konsekvenserna av våra dagliga beslut är ett bra första steg mot det biologiska medvetande som FN så gärna vill uppnå. Visste du till exempel att vi i Sverige importerar möbler tillverkade av tropiskt timmer (som ofta avverkas illegalt) motsvarande vikten av en Volvo V70 var-je halvtimme?! (Källa: Swedwatch 2009)

Börja i det lilla (och vackra)

Lektion 2: För att verkligen kunna uppskatta nå-got behöver man ha en personlig relation till det. På följande sidor uppmärksammar vi en rad ini-tiativ för de yngsta eleverna som kopplar sam-man naturen med vardagslivet. Ibland kan unga människors identitet och självkänsla förbättras med hjälp av väldigt små medel – exempelvis

genom att odla något på en jordplätt mindre än en kvadratmeter.

För de lite äldre kan biologisk mångfald vara en fräsch och meningsfull ingång till att upptäcka matematik, kemi eller design; försök t.ex. att avkoda olika fåglars kommunikationsstrategier, analysera kemiska reaktioner i vatten eller gör ett schema över stadslevande insekters produktions-cykler. Om detta inte gör dig tillräckligt nyfiken kan ni ta en cykeltur genom skogen, adoptera en å eller spela upp en pjäs mitt i urskogen… Hem-ligheten ligger i att ta sig UT ur klassrummet.

Styrka i mångfalden

Lektion 3: naturvärlden har inte överlevt på den här planeten i 3,8 miljarder år av en ren slump – det handlar om att kunna anpassa sig till förändringar. Enligt biomimetikerna är mång-fald och decentralisering viktigt för att kunna vara resilient. Kan dessa begrepp implemente-ras på lärandesituationer för att göra dem mer hållbara? I det här numret tittar vi närmare på gränsöverskridande innovationer från universi-tets- och företagsvärlden som kommer ur bio-mimetiken (att imitera naturens design, proces-ser och system) och på hur bio-lärandet ser ut i olika kulturer och i olika åldrar.

Det här numret tar upp olika typer av erfaren-heter och metoder från Sverige och andra länder som kan hjälpa pedagoger att använda den bio-logiska mångfalden som en lärresurs. När de gör det bidrar de också till dess framtid! Vi inbjuder till att anta utmaningen att utveckla dessa idéer och att hjälpa till att sprida dem i era klass rum, hushåll och grannskap, så att ingen kan besky-lla oss för att brista i kommunikation och ut-bildning kring biologisk mångfald nästa gång FN vill göra en utvärdering!

Hur gör naturen?

Heloise BucklandRedaktör

Harriet AxelssonAnsvarig utgivare

redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

PROLOG

REFLEKTION

4

Bio

log

isk

mån

gfa

ldB

iolo

gis

k m

ång

fald

REFLEKTION

4

EN KOMPASS fÖR NATURNAVIGATÖRER

Vad sjutton är

biologisk mångfald?

BARN MED häNDERNA FULLA AV TRäDGÅRDSSNIGLAR c ShARON PRUITT

REFLEKTION

5

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Det är ingen nyhet att ord är kraft-fulla. Ett av de mest tydliga fallen gäller begreppet biologisk mång-fald. Begreppet är en neologism

som uppkom i samband med en akademisk kongress i USA år 1980, och som därefter spritt sig som en löpeld över hela världen. Redan innan det gick att hitta i ordboken fick man hundratusentals träffar om man sökte på begreppet på Internet. Idag får jag fler än 28 miljoner träffar på både katalans-ka och engelska!

En stor del av lärarna och de yrkesverksamma utbildades innan begreppet biologisk mång-fald förekom i läroböcker och klassrum. Det-ta förklarar till viss del varför det för många personer är ett otydligt begrepp, som också är svårt att veta om det bäst hör hemma inom vetenskapen eller inom politiken. Det finns också de som tycker att begreppet hör hem-ma i det mystiska och dunkla. I vilket fall tyc-ker vi att det behövs en text som åtminstone gör klart att biologisk mångfald inte innebär ”allt som stör, som inte är användbart och har liten betydelse”. Nej, tvärtom är biologisk mångfald ett nytt sätt att se på naturen, eller mer konkret den levande delen av naturen. Det är ett nytt paradigm som skapats utifrån ett väldigt konkret koncept: den upprepade variationen av livsuttryck.

En tydlig idé för en omätbar verklighet

För att förtydliga begreppet kan vi ta en titt på det som rör sig på de biologiska ar-ternas nivå, som är basen för allt. Men vi måste också tänka på att det finns skillnader mellan arter, (huvudarter, underarter, raser, o.s.v. ända ner till den individuella nivån). Det förekommer även skillnader i hur arterna grupperar sig och förhåller sig till varandra, (biologiska samhällen och biocenosO). Biolo-gisk mångfald innefattar därmed alla olika varianter av uttryck för liv, från antal och sammansättning av gener och organismer, till hela ekosystem och landskap.

När ekologer pratar om mångfald brukar det oftast handla om vissa delar av begreppet, vanligtvis det mer specifika som mängd och proportion av de arter som finns inom en avgränsad del av ett ekosystem. Men det saknas fortfarande verktyg för att integrera denna information för alla grupper, och för att värdera den mångfald som finns inom varje art och bland sammansättningar av arter.

Även om det inte går att göra några globala uppskattningar brukar man oftast använda siffror som indikation på mångfalden av arter. Det är intressant att uppmärksamma att det inte är storleken som är viktig - mer behöver inte nödvändigtvis vara bättre. Ofta innehåller en övergiven tomt eller markom-råde en större mångfald än en välgallrad skog. Och de sällsynta arter som vi ser som särskilt viktiga att bevara, brukar oftast inte vistas i de områden som innehåller störst biologisk mångfald. För att avgöra om ett område ska bevaras eller inte, måste flera olika variabler tas med i beräkningen, så som områdets stabilitet, utrotningshotade eller ursprungliga arter, hur mycket området utsatts för mänsklig eller annan påverkan utifrån, etc.

Det är också intressant att konstatera att mångfald inte bara omfattar det levande, utan att vi också hittar ett strukturellt ram-verk som är både repetitivt och varierande för allt från de fysiska partiklarna till astro-nomin. Även det kulturella och andliga föl-jer en liknande modell, kanske för att dessa faktorer också är biologiska produkter.

Evolutionen: den biologiska mångfaldens moder

Det är evolutionens långa och utspridda ked-ja som har skapat mångfalden bland alla organismer. Denna process är levande och dynamisk och fortgår genom att organismer ockuperar nya områden, genom utrotning, mutationer och selektiva urval. Det finns lite

Joan MayolKatalansk biolog, politiker och författare.

Joan Mayol tar oss med på en resa genom biologins utveckling och erbjuder oss en mycket tydlig och konkret förklaring till detta begrepp, som är så svårt att definiera men så viktigt för människans överlevnad. Behöver du sätta ihop en föreläsning på temat, lugn – här finns material att bita i!

REFLEKTION

6

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

liksom de mest avlägsna öarna i Medelhavet. Klimatskillnaderna inom regionen är stora eftersom den innefattar allt från Pyrenéernas bergsklimat till torrområden i söder. Det är få platser som både har boreo-alpina arter och ökenarter på ett område som är så pass litet som det katalanska, och som dessutom har hundratals ursprungsarter (varav de flesta är från Balearerna).

Visserligen har Katalonien en relativt hög befolkningstäthet, och fram tills nyligen var trycket på naturresurserna väldigt kraftigt. Detta fick allvarliga konsekvenser, framföra-llt för skogen och det omfattande djurlivet. Naturresurserna är väldigt ojämnt fördelade i regionen, men både skog och djurliv visar på positiva tendenser och i många fall är situationen bättre idag än för 100 år sedan. Men detta får inte leda till att vi slutar att uppmärksamma de problem som fortfaran-de finns. Vi får inte falla för bekvämligheten och riskera att bromsa de framsteg som gjorts under de senaste decennierna och som gjort det möjligt att bygga upp en struktur för att skydda arter i hela landet. Denna struktur har gjort det möjligt att katalogisera olika arter och att skapa ett normativt ramverk som är kompatibelt med andra, miljö- och natur-skyddsmässigt mer avancerade länders ram-verk.

Allt detta är mycket positivt. Men vi befinner oss samtidigt i en stor landsbygdskris som innebär att det traditionella jordbruket, som varit en motor i att upprätthålla den biologis-

av varje i livets historia! Och denna histo-ria är långt ifrån fredlig och harmonisk. Till och med själva atmosfären är resultatet av ett metaboliskt avfall som vid ett visst tillfälle var oerhört giftigt för i stort sett alla andra organismer: syret.

Sedan 1800-talet vet vi att kampen om överlevnad har varit evolutionens motor. Paleontologer har beskrivit de olika katas-trofperioder som ägt rum under tidens gång, och som inneburit allvarliga hot om utrot-ning för stora delar av de levande arterna. Men det finns också arter som lever under mycket särskilda förhållanden och som överlevt helt utan att förändras. Detta gäller bland annat den unika väv av bakterier och encelliga alger, stratifierade under olika för-hållanden av ljus, pH-värde och syre, som finns i särskilda fuktområdenO och som är identiska med fossiler som är över 3 miljar-der år gamla. I Estany Pudent på den lilla ön Formentera, som idag är klassad som natio-nalpark, finns en omfattande del av den här typen av bakterievävnad.

Den biologiska mångfalden i Katalonien

Den geologiska historien, det nuvarande och föregående klimatet, samt människans ak-tiviteter är faktorer som bestämmer ett om-rådes biologiska mångfald. I Katalonien ger de ovannämnda faktorerna en fördelaktig position vad gäller biologisk mångfald. Här finns allt från höga berg till kustlandskap,

SPÅR I SNöN, PyRENéERNA.

c JOANJO AGUAR MATOSES

BOTANISKA TRäDGÅRDEN I MARIMUTRA.

c JOAN MANUEL SERAROLS

VATTENFALL UTANFöR AIGUALLUTS, BENASc-DALEN, PyRENéERNA.

c JOFRE FERRER

REFLEKTION

7

Ed

ucation and

Sustainab

ility

ka mångfalden genom att bidra till ett vari-erat och balanserat landskap, är ekonomiskt ohållbart. De traditionella jordbruken över-går antingen till intensifierade, industriella jordbruk eller till övergivna jordbruksmarker. Båda alternativen är lika skadliga för den bi-ologiska mångfalden.

Det är också ett problem att befolkningen koncentreras kraftigt längs kusten, särskilt under sommarmånaderna då störtfloder av turister strömmar till. Den moderna infra-strukturen, (de stora motorvägarna), bryter upp och förhindrar flera djurarters naturli-ga rörelsemönster och invasionsarter får en stark påverkan på de biologiska samhällena och detta leder till att flera lokala arter ho-tas. Vi får heller inte glömma den påverkan som klimatförändringarna ger! Att bevara den biologiska mångfalden och de processer som avgör denna mångfald är en utmaning vi fortfarande måste anta.

Biologisk mångfald och människans välstånd

All miljöpolitik handlar också till viss del om utveckling och välstånd för människans del. De områden där vi idag bevittnar störst förlust av biologisk mångfald finns i fattiga länder, där man utnyttjar allt protein som går att få tag på, där varje växt som går att bränna används för att utvinna energi och där varje potentiellt brukbar jordplätt utnyttjas till utmattning. Tyvärr kan vi inte påstå att den industriellt orienterade ekono-

min är den biologiska mångfaldens bäste vän, framförallt inte med tanke på att det är det ekonomiska systemet som trycker på de fattiga länderna för att överutnyttja de naturresurser som finns, samtidigt som också många rika länder har överutnyttjat och förstört sina biologiska arv.

Men det måste också utan tvekan påpekas att den biologiska mångfaldskris som vi be-vittnar idag utspelar sig i ett sammanhang som är väldigt positivt; för första gången i historien är vi medvetna om de värden som står på spel och de faror vi står inför. Insik-ten om att vi måste göra något omgående är utbredd. Utan denna blåslampa skulle vi vara utan hopp, men nu kan vi istället fokusera på att definiera målsättningar och kriterier, och på att planera och gemensamt agera för naturen och emot orättvisans li-dande!

Vi måste sätta stopp för människans före-träde framför andra grupper och skapa en struktur som styrs av solidaritet och vär-nande om det som är annorlunda.

Utan denna premiss är det omöjligt att be-vara den biologiska mångfalden och detta gör det omöjligt att garantera människans överlevnad och värdighet.

EDU

KIT

tags / Arter och underarter, ekosystem, evolution, mutation, urval och utrotning

debatt / Vilka är de olika nivåerna av biologisk mångfald?

pedagogiska resurser / GBIF:s arbete bidrar till kartläggandet av den biologiska

mångfalden i världen. www.gbif.se *för fler pedagogiska resurser se sid. 40-42

o / Se ordlistan, sid. 48-49

SPÅR I SNöN, PyRENéERNA.

c JOANJO AGUAR MATOSES

cOSTA BRAVA FRÅN BOTANISKA TRäDGÅRDEN I MARIMUTRA. c JOFRE FERRER

c WORLD RESOURcES INSTITUTE

Denna artikel är ett utdrag ur boken “¿Qué carajo es la Biodiversidad?” som publicerades år 2008 i tidskriften Documenta (Colección Menjavents, 78. Sid. 134. Palma de Mallorca).

MEDELhAVSKAKTUSAR c ALBOLM911

VATTENFALL UTANFöR AIGUALLUTS, BENASc-DALEN, PyRENéERNA.

REFLEKTION

8

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

Staffan Svanberg och jag plirar mot varandra och låtsas vara oense om vi ska ta med deltagarna på en spän-nande exkursion. Vi befinner oss

på Borneo, där en av världens mest artrika miljöer – de tropiska skogarna – fortfarande finns kvar i stora sammanhängande områ-den. Vi står inför en samling lärare, rektorer och representanter från myndigheter och or-ganisationer som ska fortbildas till fortbil-dare i utbildning för hållbar utveckling. Till slut lägger Staffan, som är utbildningskon-sult, upp en powerpointbild och förklarar att deltagarna ska bege sig ut på en fantastisk resa.

“Ni är utsedda av det planetariska rådet att förbereda en resa ut i rymden som tar 6000 år. Frågan är – vad tar ni med er?”

Ett hållbart samhälle

En del svenska lärare ler nog igenkännande nu. Det handlar om Rymdresan, en metod som

Idag lever den genomsnittliga europén som om vi hade tre planeter till förfo-gande. Indonesiern som om det fanns en halv. Vårt sätt att använda oss av den biologiska mångfalden och värl-dens resurser är inte hållbar och för-delningen är inte rättvis. Utmaningen är att skapa ett gott liv för alla men inom ramen för den enda jord vi har. Hur lär vi oss att leva med en planet?

Att lära sig leva med EN planet Hållbara skolor i Nord och Syd

❝ Vill ni följa med på en resa?” “Ja!”, jublar deltagarna.

SKOLA I BUTENDE, UGANDA

© GERMUND SELLGREN, WWF SVERIGE

REFLEKTION

9

Ed

ucation and

Sustainab

ility

NO-läraren Wolfgang Brunner från Gotland tog fram för många år sedan. Metoden går ut på att utmana eleverna att utveckla sina kunskaper kring hur ekosystemen fungerar och hur vi kan forma hållbara samhällen som använder naturresurserna på ett hållbart sätt, men som också utvecklar många dimensioner av vad vi tycker behövs för att leva ett gott liv. Ofta går eleverna först in i ett lagringsta-dium och tar med allt från sin necessär till en gigantisk ketchupbehållare och massor av frysta hamburgare, tills de inser att det inte fungerar. Hur får vi luft och vatten och vem vill äta 6 000 år gammal mat eller spela lika gamla TV-spel? Det lilla växthuset, sjön eller kossan dyker upp istället. Fokus vänds mot fungerande ekosystem och till slut är delta-garna djupt invecklade i diskussioner om bes-lutsfattande, äganderätt, religion och kultur.

Lärande för hållbar utveckling

Hur ser lärande för hållbar utveckling (LHU) ut? Det finns inga särskilda LHU-metoder menar många forskare, men det finns meto-der som är särskilt väl lämpade för att stöd-ja LHU. WWF Utbildning i Sverige har valt att sammanfatta vår syn på LHU i den lilla skriften Lärande på hållbar väg.1 Där lyfter vi fram vad vi ser som hörnstenar inom LHU. En viktig del är att utveckla en helhetssyn med en förmåga att koppla innehållsfrågor om ekologisk bärkraft till social rättvisa och ekonomisk hållbarhet. Den lärande sätts i centrum i ett livslångt lärande som banar väg för att kunna tänka om och tänka nytt och vara innovativ. Kritisk granskning ur olika perspektiv är en annan hörnsten, lik-som reflektion om det hållbara samhället. Med demokratiska arbetsformer utvecklas förmågor för aktiva samhällsmedborgare.

Handlingskompetens

Centralt för LHU är att utveckla en hand-lingskompetens, men hur uppnår man det? Om vi tar miljöområdet som exempel så visar forskningen att goda teoretiska mil-jökunskaper inte garanterat leder till mil-jöansvarigt beteende.2 Däremot har det visat sig att en ökad handlingsbenägenhet upp-nås vid ökade kunskaper om förändrings- och handlingsstrategier samt vid upplevelse av delaktighet/deltagande.3 Styrdokument, skolutveckling och undervisning behöver

alltså stödja ett lärande där elever utvecklar förmågor att ta fram strategier och aktivt pröva och värdera hur man kan agera för en mer hållbar utveckling, både själv och tillsammans med andra. Då kan de utifrån egna erfarenheter växa i självförtroende, framtidstro och kompetens.

Modellskolor

Att skolan arbetar utåtriktat mot omgivande samhälle tror vi är en av de viktigaste åtgär-derna en skola kan göra för att öka elevernas handlingskompetens. Då blir skolan en aktiv partner i den hållbara samhällsutvecklingen och lärandet för eleverna blir meningsska-pande. Detta är ett av utvecklingsområde-na inom WWF:s arbete med modellskolor. Syftet är att utveckla lärande exempel i hur man kan greppa hela skolan kring lärande för hållbar utveckling. Skolorna arbetar med olika utvecklingsområden: värdegrund, led-ning och struktur, undervisning och lärande, utvärdering och uppföljning, delaktighet och inflytande, samverkan med samhället samt minskning av de ekologiska fotavtrycken. De lokala verksamheterna på modellskolor-na ger exempel och erfarenheter som kan spridas till pedagoger och användas för att påverka utbildningssektorns förutsättningar inom hållbar utveckling.

Skola på hållbar väg

I Sverige arbetar WWF med tio skolor; fem grundskolor, fyra gymnasieskolor och en högskola. Initiativet kallas Skola på hållbar väg och har pågått sedan 2007. Ett exempel på hur skolan har utvecklat sin värdegrund är Tomtebogård/Sjöfruskolan som satt upp hållbar utveckling som ett övergripande mål för skolan, och alla grupper/klasser har ett konkret mål om att alla barn på ett enkelt sätt ska kunna förklara vad begreppet hå-llbar utveckling står för och varför de är en skola för hållbar utveckling. Mälardalens Högskola undersöker hur man kan dokumen-tera genom det holländska ledningssystemet AISHE.4 Rudbeckianska gymnasiet har in-fört en obligatorisk kurs i hållbar utveckling för alla elever i årskurs 2 där de arbetar med ämnesövergripande projekt som presenteras på ett Ungdomsting. I Globala gymnasiets program är hållbar utveckling genomsyran-de och de arbetar aktivt med elevinflytande

Gunilla ElsässerUtbildningsansvarig på Världsnaturfonden WWF www.wwf.se

❝ Vill ni följa med på en resa?” “Ja!”, jublar deltagarna.

1. Lärande på hållbar väg finns nu på svenska, engelska och bahasa.

2. Hwang et al., 2002; Monroe, 1993.

3. Kaplan, 2000; Kollmus & Agyeman, 2002 i Almers, 2009 s.261.

4. AISHE: Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education www.eauc.org.uk

REFLEKTION

10

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

där lika många elever och personal är re-presenterade i skolkonferensen. Hosjöskolan håller Öppet hus och bjuder in föräldrar och kommuninvånare för att visa upp sitt arbete med hållbar utveckling. På Björknässkolan undervisar äldre elever yngre elever kring klimatfrågor inför Earth Hour. Bara vegeta-risk, närproducerad och ekologisk skollunch, en köttfri dag i veckan och ett vindkraftverk i miniformat är exempel på hur skolorna ar-betar för minskade ekologiska fotavtryck.

Skolor och byar i samverkan

På motsvarande sätt arbetar flera modell- eller pilotskolor i andra länder. I Victoria-sjöns avrinningsområde är 44 skolor, ut-valda byar och lärarhögskolor engagerade i WWF:s program kring utbildning för hållbar utveckling. De har fortbildats löpande, sam-verkat och genomfört många förändringar för ett mer hållbart nyttjande av naturresur-ser, såsom förändrade undervisningsmetoder, jordbruksmetoder, energianvändning och inkomstgenererande aktiviteter. Elever och lärare omvandlar skolgårdar till gröna oaser där de planterar träd, odlar grönsaker med ekologiska metoder, samlar regnvatten från taken och bygger energieffektiva ugnar. De sprider sina kunskaper till omgivande sko-lor och byar och samverkar kring nämnda

projekt. Elever har bidragit till ökade kuns-kaper och förändringar i byar, och byar har stöttat skolorna i en ömsesidig samverkan. Modellskolorna och byarna blir nu centra/noder för att bygga andras kapacitet.

I hjärtat av Borneos tropiska skogar arbe-tar skolor med andra lokalt relevanta frå-gor, allt från mångfalden av liv i skogen, till utmaningar kring palmoljeplantager. I flera distrikt håller nu ett antal pilotskolor på att växa fram för att göra eleverna bättre rusta-de att hantera frågor kring skyddade områ-den, hållbart skogsbruk, skogsplantering, att hindra skogsbränder och att hitta kreativa alternativa inkomstmöjligheter.

Stadsutveckling för en levande planet

Om länder och människor med små eko-logiska fotavtryck ska ha en möjlighet att förbättra sin levnadsstandard så måste vi som överkonsumerar minska våra ekologis-ka fotavtryck. Jordens resurser är begrän-sade och vi måste finna vägar för en mer rättvis fördelning. Det är städerna som står för de största ekologiska fotavtrycken. Där lever idag 50 % av världens befolkning, en siffra som FN förutspår kommer att öka till 70 %. Redan idag genereras 80 % av koldi-

© GERMUND SELLGREN, WWF SVERIGE

På hosjöskolan i Falun har eleverna formgivit fina hållbarhetskontrakt för vad de och deras familjer kommit överens om att göra.

REFLEKTION

11

Ed

ucation and

Sustainab

ility

oxidutsläppen i världens städer. En mer hå-llbar stadsplanering och livsstil i städerna är alltså en ödesfråga.

Under 2009 har WWF och Malmö stad samar-betat på temat lärande och stadsutveckling för en framtid på en planet. WWF har erb-judit material och expertis för fortbildningar om fotavtryck i Malmös skolor. Dessutom har vi gjort en mätning av Malmös utgångsläge när det gäller koldioxidfotavtrycket och bi-dragit till att ta fram en strategi som stödjer införandet av klimatinnovationer i staden.

Just nu är Malmö Högskolas studenter en-gagerade i att ta fram smarta designlösnin-gar för en mer hållbar mobilitet. Studenter-na har kartlagt kritiska sammanhang, d.v.s. vilka platser som har mest trafikproblem eller var det finns mest potential att mins-ka bilanvändandet. Därefter har de suttit i fokusgrupper med bilanvändare, näringsliv-sidkare, trafikmiljökontoret m.fl. och disku-terat frågor som varför man tar bilen och vad som krävs för att göra andra val. Sedan funderar studenterna ut kreativa lösningar. Kan ICA-handlaren samarbeta med cykelut-hyrning för att kunderna inte ska ta bilen till sina inköp? Kan invånarna få en tidtabell i mobilen för kollektivtrafiken eller få bättre synergier mellan cykel/tåg/buss?

Att leva med en planet

Att uppnå ett gott liv för alla inom ramen för en planet är en utmaning vi delar. Det handlar om stora omställningar. Problem och lösningar kommer att se olika ut i oli-ka delar av världen. Denna process kommer att kräva ett ständigt lärande för att vi ska kunna göra kloka val kring livsstil och sam-hällsutveckling för att minska de ekologiska fotavtrycken och uppnå en säkrad biokapa-citet. Både den formella utbildningssektorn och det informella lärandet spelar avgöran-de roller för att den nödvändiga hand-lingskompetensen ska utvecklas. Skolor och högskolor berör en stor del av jordens be-folkning och bör vara drivkrafter i omstä-llningsarbetet.

EDU

KIT

tags / Ekologiska fotavtryck, Lärande för Hållbar Utveckling, modellskolor,

kompetens och värderingar.

debatt / Är din skola hållbar?

pedagogiska resurser / Planeten: Denna prisbelönta webbresurs är tänkt att

ge insikt om vilka konsekvenser vårt handlande för med sig och hur vi kan påverka

framtiden till det bättre eller sämre för vår planet. Även film, tv-serie och spel. *För

fler resurser se sid. 40-42.

SKOLA I BUTENDE, UGANDA © GERMUND SELLGREN, WWF SVERIGE

På den här skolan samlar eleverna regnvatten, driver ekologiska odlingar och använder en våtmark för att bl.a. lära sig om biologisk mångfald.

NOTISER

12

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

Oh REALLy? NORDENS ARK c FISKFISK© FREDRIKSBERGSSKOLAN

hORNBORGASJöN NATURUM c yLVAS

I Fredriksbergsskolans skolskog, som ligger vackert beläget vid Me-llansjön i Fredriksberg, var eleverna med och byggde upp ett mul-tihus för utomhusundervisning under 2007. Man transporterade bygg- och dräneringsmaterial via två flottar, till vilka man använde samma material som multihuset sedan skulle bestå av. Eleverna var med och grävde, dränerade och byggde under hela processen. Syftet med multihuset är att kunna vistas utomhus i alla väderförhållanden. Skolköket kan också laga egen mat där. Under 2009 byggdes en per-manent flotte med elmotor som används i olika undervisningsprojekt, för transporter till skolskogen och utflykter. Fredriksbergsskolan tar också gärna emot studiebesök.

www.ludvika.se

www.lhu.se

Klassrum i det gröna

Nordens Ark drivs av en icke-vinstdrivan-de stiftelse som arbetar för att rädda och bevara hotade arter genom avel, uppföd-ning och återinplantering. Man bedriver också forskning och utbildning och sprider information om behovet av dessa insatser. Sedan starten för 20 år sedan har man un-dervisat barn och ungdomar om den bi-ologiska mångfaldens värde och skönhet. Idag omfattar deras utbildningsprogram alla formella utbildningsnivåer, från för-skola till universitet, liksom fortbildnings-program för lärare samt forskarskolor för doktorander i samarbete med Göteborgs Universitet och SLU. På Nordens ark får eleverna lära sig om och diskutera lokala och globala miljö-, natur- och djurfrågor genom verklighetsanknutna aktiviteter som involverar alla sinnen i lärandepro-cessen.

www.nordensark.se

skolinfo@nordensark.se

Vid Naturum Hornborgasjön i Västra Götaland finns en utställning om Hornborgasjöns historia och fågelliv med ett vackert bildspel och utsiktstorn, m.m. Genom att följa spången ut på Fågeludden passerar man två gömslen där man, om man är tyst och visar lite tålamod, kan få se fåglar på mycket nära håll. I slutet av april börjar tranorna anlända för deras årliga ”trandans”. Vid Naturum finns information som ger ökade kunskaper om våtmarker i allmänhet och Hornborgas-jön i synnerhet. Inom Hornborgasjöns naturreservat finns också fle-ra vandringsleder. Det finns möjlighet till guidningar även för större grupper.

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Dansa med tranorna

Nordens Ark

NOTISER

13

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Oh REALLy? NORDENS ARK c FISKFISK

I Örebro har man slagit samman kurser, årskurser och skolor för mil-jövetarna på det naturvetenskapliga programmet för att skapa en bred och bra utbildning där olika kompetenser tas till vara. Man har inte-grerat kurserna Miljöpolitik 50p och Miljökunskap 100p till en helhet, NV årskurs 2 och 3 från Karolinska skolan och Rudbecksskolan läser tillsammans i blandade grupper över två år och man jobbar mycket med tematiska projekt, miljömål, seminarier, klimatrollspel och eget ansvar. Höstterminen inleds med en 4-dagars paddlingstur på Svar-tälven där eleverna får undersöka mångfalden i några närliggande naturreservat. De får även en kort kurs i Geografiska Informations System, GIS – ett verktyg som används mycket inom den moderna naturvården.

http://orebromiljo.wordpress.com

Miljöutbildning på tvären

Under hela året pågår aktiviteter för att uppmärksamma biologisk mångfald och ekosystemtjänster på Universeum i Göteborg. Den le-vande skattkistan är en vetenskapsshow för barn om vikten av att bevara den biologiska mångfalden som uppförs periodvis hela året. Fyra skolprogram som lärare kan välja för sin klass vid besök på Universeum handlar om den biologiska mångfalden: Liv i Regnsko-gen, Regnskog till salu, Liv i havet och Hajar du förändringen? – om människans påverkan på de marina miljöerna. Flera extra aktiviteter som belyser livets mångfald och sårbarhet lyfts också fram, t.ex. Vad man finner på stranden, Närkontakt – om hur djur ser ut och varför samt fotoutställningen Kosterbilder, med bilder från Stefan Edmans bok med samma namn, visas maj-augusti.

www.universeum.se

Universeum

Naturvägledare som skapar intresse och känsla för naturen kan så ett frö av hopp och skapa engagemang för naturvård och miljöfrågor. I en rapport från Centrum för naturvägledning (CNV) vid SLU i Uppsa-la där hundra naturvägledare intervjuats beskrivs den sjudande aktivitet och upp-finningsrikedom som kännetecknar natur-vägledningen i Sverige i dag. Traditionella metoder för naturvägledning som natur-guidning, utställningar och självguidande natur- och kulturstigar har kompletterats med naturvägledning via mobiltelefon eller audioguider, skattjakt med GPS (ge-ocaching) och dramatiserade guidningar med skådespelare. Drivkraften hos natur-vägledarna ligger enligt rapporten i ett ge-nuint engagemang för miljöfrågor och för att bevara arter och deras livsmiljöer. CNV ska fungera som kompetensresurs, utvec-klingsnav och mötesplats för alla som för-medlar kunskap om och väcker känsla för naturen och kulturlandskapet.

www.cnv.nu

Biodivercity – Naturvägledning mitt i stan

BLOMMANDE KöRSBäRSTRäD

KUNGSTRäDGÅRDEN, STOcKhOLM c RINBLAD

FRAMME VID LäGRET © STEFAN TöRNBLOM, KAROLINSKA SKOLAN, öREBRO

SÅGFISK PÅ UNIVERSEUM c EVA ThE WEAVER

REFLEKTIONB

iolo

gis

k m

ång

fald

Målet att stoppa förlusten av bio-logisk mångfald antogs på glo-bal nivå under miljötoppmötet i Johannesburg år 2002, även

om den målsättning som då formulerades var mildare; att minska takten för förlus-ten av biologisk mångfald i världen. Denna målsättning fanns även med bland de postu-lat som ingick i konventionen om biologisk mångfald och som antogs globalt redan un-der toppmötet i Rio Janeiro år 1992.

Med de uppgifter som finns tillgängliga idag vet vi att ingen av dessa målsättningar har uppfyllts och att det därför är ofrånkomligt att fortsätta arbeta för att stärka den politik

och de aktioner som verkar för att bevara den biologiska mångfalden inom alla sam-hällsområden och sektorer.

I Katalonien förlorar vi biologisk mångfald, även om det ser olika ut inom olika natu-rområden. Idag har vi tillräcklig statistik för att veta att vi framförallt förlorar mångfald inom landsbygdsområden, i ängsområden, betesmarker och havsområden, samtidigt som den biologiska mångfalden generellt sett har förbättrats i skogar och fuktområ-den. Detta vet vi tack vare de uppgifter som kommer ifrån de uppföljningsprogram som infördes i början på 90-talet av den katalans-ka delstatsregeringen i samarbete med olika

Salvador GrauChef för natur- och miljö- planeringsförvaltningen,

departementet för miljö och boende,

Generalitat de Catalunya

Ett övergripande politiskt mål för år 2010 var att bromsa förlusten av biologisk mångfald inom EU och detta blev ett fiasko. En av de mest avgörande faktorer-na bakom detta har varit bristen på kommunikation och utbildning för att främja medvetandegörandet kring detta mål. Är denna situation oåterkallelig?

Sista chansen för den biologiska mångfalden? Bortom 2010

14

Sista chansen för den biologiska mångfalden?

Ed

ucation and

Sustainab

ility

REFLEKTION

naturskyddsföreningar och forskningscenter från olika delar av landet, för att följa den biologiska mångfalden under lång tid.

Hur går det i Europa?

På EU-nivå har den europeiska kommissi-onen tagit fram en samlad skrivelse1 över de orsaker som ligger bakom att målsättnin-garna med att minska förlusten av biologisk mångfald under år 2010 inte kunnat upp-fyllas, trots alla ansträngningar som gjorts både från regeringshåll och från det civila samhället. Till exempel kan följande näm-nas;

a) Brister på politisk och strategisk nivå.

b) Brist på informationsmaterial och kuns-kap.

c) Otillräcklig integrering av biologisk mångfald i sektoriell och territoriell poli-tik.

d) Otillräcklig kommunikation och utbild-ning för att främja kunskap och medve-tenhet om den biologiska mångfalden.

e) Otillräcklig finansiering av den politik som främjar den biologiska mångfalden.

f) Bristande tillämpning av juridiska instru-ment som är gemensamma inom unio-nen.2

På global nivå förväntas en ny strategiplan, som ska främja den biologiska mångfalden, att antas. Strategiplanen syftar till att de-finiera nya målsättningar, samt de resurser som behövs för att uppnå dessa under de kommande tio åren. Inom EU har det också initierats en process för att definiera en ny strategi för den biologiska mångfalden som ska gälla för hela unionen. Denna strategi borde antas detta eller kommande år.

Bortom 2010: nya löften

Efter att ha erkänt att man inte lyckats upp-nå målet med att bromsa förlusten av bio-logisk mångfald fram till år 2010, antog eu-ropeiska kommissionen i januari detta år en

skrivelse som föreslog målsättningar på så väl lång sikt, (2050) som på kort sikt, (2020). Skrivelsen beskriver fyra möjliga scenarier som är mer eller mindre ambitiöst inrikta-de på att bevara miljön och den biologiska mångfalden.

Inom ramen för Spaniens ordförandeskap inom EU, som inföll under de första sex månaderna av 2010, har departementet för miljö och boende haft möjlighet att delta i och representera Spanien i Europeiska Mi-nisterrådet. Detta har gett Spanien en unik möjlighet att delta i och bidra till den dis-kussion som förs i unionen om att hitta nya sätt och strategier för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom antogs ett gemensamt förhållningssätt bland Spaniens 17 autonoma provinser som ett bidrag till försöken att utarbeta nya strategier.3 Denna gemensamma ståndpunkt antogs senare av Europeiska miljörådet.

Jag skulle vilja lyfta fram ett par av de punk-ter som Europeiska Rådet lagt störst vikt vid och som anses som avgörande för inriktnin-gen på den strategi som ska formuleras för bevarandet av den biologiska mångfalden inom EU under de kommande årtiondena.

a) De 27 medlemsstaterna har antagit ett mycket ambitiöst mål för år 2050, som konstaterar:

“(...) att den biologiska mångfalden och ekosystemstjänsterna inom EU skyddas, värderas och återställs, på grund av det naturkapital och inneboende värde och betydelse de har för människans grundläg-gande välstånd, så väl som för den ekono-miska rikedomen, och för att de skyddar jorden från de katastrofala konsekvenser som skulle orsakas om vi förlorade dem.

Och för år 2020 är syftet att “(...) stoppa för-lusten av den biologiska mångfalden och degraderingen av ekosystemstjänsterna inom EU innan år 2020, samt att så långt det går återställa dessa, och att samtidigt stärka EU:s bidrag till att förebygga för-lusten av biologisk mångfald i hela värl-den”. Man har redan kommit överens om att dessa målsättningar ska finnas med i

15

1. http://biodiversity.europa.eu/policy

2. Habitatdirektivet (1992) tillhandahåller ett system av instrument som syftar till att säkerställa bevarandet av den biologiska mångfalden inom EU, varav det mest kända är etableringen av Natura 2000-områden. Även om lagstiftningen är tillräcklig är den långt ifrån korrekt tillämpad och utvecklad av medlemsstaterna och underordnade organisationer, trots att de har goda miljöskyddskunskaper.

3. Dokumentet finns tillgängligt på http://mediambient.gencat.net

FIN

NM

AR

K T

UN

DR

A,

NO

RG

E. ©

TO

VE

hEI

SKEL

. M

ED T

ILLS

TÅN

D F

RÅ

N U

TSTä

LLN

ING

EN V

ATT

EN,

FLO

DER

Oc

h B

yAR

.

16

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

REFLEKTION

EU:s strategiplan för hållbar utveckling, Strategi 2010.

b) Det har lyfts fram att EU bara kommer att kunna uppnå målsättningarna om att stoppa förlusten av biologisk mångfald och degradering av ekosystemstjänster om man också tillämpar de metoder som krävs för den nivå som målsättningarna rör. Man behöver också definiera sekun-dära målsättningar som är ambitiösa, re-alistiska, genomförbara och mätbara för de olika ekosystemen för att garantera att de integreras inom såväl den interna som externa politiken.

c) Vikten av skyddade områden och skyd-dade ekologiska nätverk framhålls för denna nya bevaringspolitik, men det betonas också att skyddet av den bio-logiska mångfalden och underhållet av ekosystemstjänsterna kräver politiska åt-gärder som sträcker sig mycket långt och som syftar till att bygga upp en ekologisk infrastrukturO på europeisk nivå.

d) Man betonar även vikten av att skärpa

ansträngningarna för att integrera den biologiska mångfalden i processerna med att utarbeta och implementera politik inom många områden, men framförallt inom de politikområden som rör hushå-llning av naturresurser, jordbrukspolitik, matsäkerhet, skogar, fiske, energi men också territoriell planering, transport, tu-rism, handel och utvecklingssamarbete.

Något som många av er som läser denna tid-ning nog kan hålla med om är att en av de punkter som tagits upp i denna utvärdering av målet för 2010 och som man inte lyckats uppnå handlar om “avsaknaden av kommu-nikation och utbildning för att främja med-vetandegörandet”. På grund av detta borde EU:s strategi om biologisk mångfald föreslå nya aktionspunkter inom detta område och vi måste också se över de instrument och praktiker som används inom våra handling-sutrymmen för att skapa möjligheter och lärandesätt som bidrar till att bevara den biologiska mångfalden på ett mer handfast sätt.

EDU

KIT

tags / Konventionen om biologisk mångfald, hållbarhetspolitik, territoriell borgmästare

debatt / Vad skulle jag göra om jag var borgmästare för att bevara den biologiska

mångfalden i min region?

pedagogiska resurser / The Economics of Ecosystems and Biodiversity, www.

teebweb.org *för fler resurser se sid. 40-42.

o / Se ordlista på sid. 48, 49.c NATALIE DOWN

NOTISER

17

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Education for change är en praktisk hand-ledning för lärare, som utvecklats av lära-re, för undervisning om och för hållbar utveckling. Den är framtagen inom ramen för Baltic University och projektet Nature-watch Baltic och är tänkt för lärarstude-rande på olika högskolor och universitet men även som fortbildning för redan er-farna lärare. Det övergripande målet är att uppmuntra, stödja och bidra till en fortlö-pande dialog kring hur kunskap och hand-lingskompetens för hållbar utveckling kan utvecklas av barn och ungdomar. Materi-alet går igenom begreppen hållbar utvec-kling och lärande för hållbar utveckling och presenterar olika pedagogiska metoder för värderingsövningar, kritiskt tänkande och problemlösning. Det innehåller också idéer och inspiration för praktiskt arbete som pedagoger kan använda för att skapa sin egen ”pedagogiska verktygslåda” för lärande för hållbar utveckling.

www.balticuniv.uu.se/educ

Ed

ucation fo

r change

Efterfrågan och kraven på miljöutbildning och utbildning för hållbar utveckling ökar ständigt. Samtidigt saknas forskning kring hur stu-denterna själva upplever den miljöutbildning som erbjuds på våra skolor och universitet. Boken “Environmental Learning Insights from research into the student experience” från Stockholm Resilience Cen-tre är baserad på empiriska djupstudier från klassrum på skolor och universitet och handlar om hur studenter upplever och reagerar på miljörelaterade undervisningsaktiviteter. Författaren Cecilia Lund-holm menar att samtidigt som kraven på lärande för hållbar utvec-kling ökar och blir mer och mer komplexa så vet vi fortfarande väldigt lite om hur dynamiken i detta lärande ser ut.

www.stockholmresilience.org/education

I artikeln Att utbilda för hållbar utveckling – ett pluralistiskt perspektiv diskuterar Jo-han Öhman, Örebro universitet, möjlighe-terna att skapa en utbildning för hållbar utveckling utifrån tre olika miljöundervis-ningstraditioner i den svenska skolan: en faktabaserad, en normerande och en plura-listisk tradition. Han väger fördelarna och nackdelarna med dessa traditioner utifrån två normativa utgångspunkter: att utbild-ning för hållbar utveckling bör kunna han-tera hållbarhetsfrågornas värdedimension, och att utbildningen bör ta hänsyn till sko-lans demokratiska ansvar. Han framhåller också att hållbar utveckling kan bidra till att reformera snävt individualistiska, natio-nalistiska och ekonomiska sätt att se på ut-bildningens roll. I vilken tradition står du? Läs hela artikeln på www.es-online.info.

www.oru.se

Miljöutbildning – fortfarande i sin linda?

UNDERSöKNING c UNIVERSIDAD DE NAVARRA

NEV

ER E

ND

ING

Ex

PLO

RA

TIO

N ©

DR

. Azz

Ac

OV

MA

TTER

OF

PER

SPEc

TIV

E ©

MA

ND

yKO

h

Berikande perspektiv

INTERVJUB

iolo

gis

k m

ång

fald

En biolog i designteametIntervju med Janine Benyus

Janine Benyus är biolog, innovationskonsult och författare till sex böcker, inklusi-ve “Biomimicry: Innovation Inspired by Nature”, där hon namnger ett framväxan-de forskningsområde som söker hållbara lösningar genom att imitera naturens design och processer – biomimetik. Hennes favoritroll som biolog är att vara delaktig i designprocessen där hon för samman uppfinnare med den biologiska mångfaldens olika organismer.

Vad är biomimetik?

Biomimetik innebär att lära sig från och imi-tera naturens egna designlösningar i syfte att hitta en mer hållbar design. Det kan vara solceller som fungerar som löv, bindmedel som fäster utan lim som hos geckoödlan, målarfärg utan pigment som hos påfågel-fjädrar, eller städer som fungerar lika bra som en urskog.

Det har funnits liv på jorden ca 3,8 miljarder år och under den tiden har naturen lärt sig allt som människan försöker att åstadkom-ma, utan att frossa i fossilt bränsle eller att pantsätta planeten! Den har t.ex. lärt sig att bygga med lokala, hållbara och giftfria material, att skapa starka men lätta material

med hjälp av kemiska processer i rumstem-peratur, att samarbeta i grupp för att förbät-tra den gemensamma livsmiljön, att fungera under extrema villkor, och att röra sig i luf-ten, i vattnet och på marken utan turbulens eller friktion.

Så hur funkar det?

Det finns tre huvudkategorier. För det första kan vi imitera en form och göra något mer strömlinjeformat eller minimera materialåt-gången bara genom att ändra på dess utform-ning. För det andra kan vi imitera processer som fotosyntesen, genetiska algoritmer eller ”grön kemi”. Då lånar vi från naturens recept-bok för att skapa eleganta kemiska reaktioner vid rumstemperatur, i vatten och utan giftiga

för att skapa färger utan färgämnen eller skadliga kemikalier?

Genom att använda strukturer som imiterar fjärilsvingar har man lyckats skapa färger, textilier och kosmetika som är fria från gifti-ga metaller och som kräver mindre energi att tillverka.

HUR GÖR NATUREN…

MORPhO PELEIDES c ARMANDO MAyNEz

18

INTERVJU

INTERVJU

19

Ed

ucation and

Sustainab

ility

för att skapa färger utan färgämnen eller skadliga kemikalier?

Genom att använda strukturer som imiterar fjärilsvingar har man lyckats skapa färger, textilier och kosmetika som är fria från gifti-ga metaller och som kräver mindre energi att tillverka.

MORPhO PELEIDES c ARMANDO MAyNEz

ämnen. Den tredje kategorin handlar om att efterlikna naturen på ekosystemnivå. Tänk på hur ett korallrev eller en skog använder och återvinner, återskapar och omformar material om och om igen utifrån en begränsad tillgång på material men med obegränsad tillgång till solens energi – det är en fantastisk modell för en hållbar ekonomi! Vi betraktar naturen som modell, måttstock och mentor för att komma över en checklista över Livets Principer och integrera dem i våra egna kreativa processer.

Vad är så speciellt med den här metoden?

Att ta en produkt direkt från naturen (t.ex. timmer från en skog) kallar vi ”bioutnyttjan-de”, att tämja producenten av en produkt (t.ex. att använda alger för att rengöra vatten eller bin för att göra honung) är ”bioassistans”. Ski-llnaden mot biomimetik är att man här imite-rar producenten av en produkt. Så om man till exempel vill få fram keramik som är lika hård som pärlemo så skulle man kunna gå ut och skörda pärlorna (bioutnyttjande), eller odla dem (bioassistans) eller så kan man studera hur pärlan tillverkas i naturen och ta med sig de designprinciperna till sitt eget kemilabb och skapa producenten själv – det är biomimetik.

Vad är skillnaden mellan grund och djup biomimetik?

Grund biomimetik kan vara att tillverka ett fläktblad som imiterar den tredimensionella geometriska formen av en havssnäcka, vil-ket man kan göra genom att använda sig av giftig, icke-återvinningsbar plast, eller ett växtbaserat komposterbart material. Djupare biomimetik handlar om att imitera tillverk-ningsprocessen, inte bara formen. Genom att tänka på form, process och ekosystem kan man komma djupare.

Till exempel kan vi antingen be en plan-ta att skapa plast åt oss, eller så kan vi ta av överskottet av CO2 från atmosfären och skapa nedbrytningsbar plast själva genom att imitera plantans designprinciper. På ekosystemnivå kan vi titta närmare på na-turvärldens principer och fråga oss själva; kan våra leverantörer arbeta tillsammans som en industriell ekologi, där de delar med sig av sina produkter och avfallsströmmar? Kan vi skapa ett helt livscykelschema kring

återvinning och skapa stängda cirkelsystem istället för produkter?

Hur kan man få företag att bli intresserade av biomimetik?

Biomimetik tar in en ny specialist i designte-amet. För ca 15 år sedan tog man in psyko-loger för att hjälpa till med utformningen av olika produkter, hur man faktiskt använder ett bilsäte etc. Nu händer samma sak med bi-ologer – och detta är något nytt. Företagen ser hur miljöreglerna skärps, deras kunder vill veta varifrån råvarorna kommer, aktieägarna blir mer och mer aktiva och investerarna vill veta vad de kommer att få ut. Från alla håll och kanter blir företagen influerade att göra både produktutbud och tillverkningsproces-ser grönare, och vad de verkligen behöver är bra idéer. Biomimetik är en ”måndag-mor-gon-lösning”, ett mycket praktiskt sätt att lösa problem på själva innovationsnivån.

Handlar biomimetik framför allt om tekniska uppfinningar eller berör det även mänskliga beteendeförändringar?

Både och! Men för mig är det bästa med bi-omimetik att när någon får en bra idé ge-nom att konsultera en levande organism kan det få livsförändrande konsekvenser. Detta hände nyligen i närheten av Pune, Indien, i ett område med stora erosionsproblem och monsunklimat med nio meter regn fall

för att skapa självrengörande ytor?

Den grova ytan på lotusblommans blad gör att vattendroppar som passerar bladet också drar med sig smutspartiklar. Människan har kopierat detta för att skapa självrengörande målarfärger, glas och textilier, som inte behöver några ren-göringsmedel.

HUR GÖR NATUREN…

LOTUSBLAD c JOhN KENNEDy

INTERVJU

20

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

varje år. När vi letade efter en lösning på hur man kan bygga hus i sluttningar utan att gräva ut ett stort hål för grunden hittade vi en designlösning i rotsystemet hos trä-den som växte på sluttningarna. Arkitekten förstod att träden hade listat ut en mycket mer elegant lösning än vad han själv hade föreslagit eftersom de lyckats förankra sig i marken samtidigt som de bar upp hela sin enorma tyngd utan att behöva gräva bort någon jord.

Den insikten var livsförändrande för honom och från och med nu kommer han att be-trakta träden med en ny respekt, ingenjörer emellan. Denna inre förändring, som leder till en önskan hos oss att leva på ett sätt som även tillåter andra arter att leva, är den bäs-ta konsekvensen av biomimetik. Biomimetik har också glädjande teknologiska fördelar, men det som kommer att förändra policy och människors vardag är denna hjärtats förändring.

Janine är grundare av innovationskonsult-bolaget the Biomimicry Guild och president för the Biomimicry Institute, en icke-vinst-drivande organisation som vill se en global rörelse av människor växa fram som lär sig av, imiterar och bevarar livets genialitet för att skapa en mer hälsosam och hållbar pla-net.

www.biomimicry.net www.asknature.org

för att samla vatten i öknen?

En skalbagge i den namibiska öknen använder knölar på ryggen för att samla in och kondensera dimman och omvandla den till vatten. När de lyfter bakbenen faller vattnet direkt ner i munnen på insekten. Människor har kopierat denna design för att skapa takpaneler som kan samla upp vatten.

HUR GÖR NATUREN…

Biomimetik – NatureNs iNByggda desigNBegåvNiNgHOK är en ingenjörs- och arkitektfirma som använder biomimetik för att möjliggöra för en stad att kunna ta mot samma mängd ekosystemtjänster som ett ursprungligt ekosystem skulle ha fått om staden inte fanns där.

www.hok.com

Novomer imiterar växters sätt att skapa cellulosa genom att utvinna CO2 ur luften och blanda det med limonen (ett ämne som finns i citrusfrukter) för att skapa ned-brytningsbara plaster.

www.novomer.com

STO gör en självrengörande färg, Lotteson, som är inspirerad av den gropiga ytan på lotusblommans blad. Groparna gör att smutspartiklarna sitter löst, så när regnvattnet sköljer över groparna tar det med sig smutsen. Så istället för att använda rengöringsme-del tvättar regnvattnet rent de målade väggytorna.

www.sto.co.uk

Colombia Forest Products gör det naturliga limmet Purebond, som imiterar blåmus-slornas unika design för att skapa ett bindmedel som fungerar i vatten och på blöta ytor, och som inte använder formaldehyd.

www.columbiaforestproducts.com

Interface, världens största mattillverkare, imiterar den slumpmässiga ordningen i naturen i designen av sina golvmattemönster, så när en mattruta behöver bytas ut behöver man inte byta hela golvet – denna design står för hela 40 % av försäljnin-gen!

www.interfaceflor.es

EDU

KIT

tags / Bioutnyttjande, bioassistens, biomimetik, hållbar design, teknologiska

innovationer.

debatt / Hur gör naturen för att värma upp / kyla ner en bostad?

pedagogiska resurser / Ask the Planet: CD med 17 sånger som förklarar

biomimetikens olika koncept och för att ge barnen möjlighet att knyta an till naturen,

för mellanstadiet. www.biomimicryinstitute.org · eng.*För fler pedagogiska resurser

se sid. 40-42.

TENEBRIONIDAE, SKALBAGGE I NAMIBISKA öKNEN c JOchEN BIEN

21

Ed

ucation and

Sustainab

ility

INTERVJU

Vilken roll kan biomimetik ha för lärande?

Biomimetik handlar om att koppla och återkoppla människor med naturen och att förstå principerna som har tillåtit organis-mer att överleva och frodas under årtusen-den. Den kan ge oss fascinerande lektioner i hur vi kan leva hållbart och hur vi kan lösa massor av coola designprojekt. Biomi-metikstudenter får ett mycket bättre system-perspektiv då de börjar se djupare mönster i livets gränsöverskridande nätverk.

Om du fick välja ut en enda lektion från naturen, vad skulle det bli?

Något som jag tycker är speciellt intressant och användbart för mänsklig design är princi-pen av korta feedbackcykler. Feedbackcykler består av handlingar, signaler och gensvar. En design, ett beteende eller en process är en handling, som hela tiden kräver information om hur lämplig denna handling är genom ett efterföljande gensvar. I naturens system är dessa cykler väldigt tighta och snabba.

Många av de hållbarhetsrelaterade utma-ningar som vi står inför idag beror på att vi saknar tillräckligt korta och direkta feedback-

cykler som kan ge oss god respons på vilka konsekvenser våra vardagsval kring energi-, vatten- och resursanvändning har för vår arts välmående. Ju kortare feedbackcykler vi har desto större blir chansen att våra val an-passas bättre för livet i ett längre perspektiv – och framför allt; desto bättre kommer vi att få det.

Kan man lära ut biomimetik i skolan?

Absolut! Och på alla nivåer. Man kan börja med att uppmuntra förskolebarn att observe-ra naturen, mellanstadieelever kan observera och lära sig att kommunikation inte bara är verbal (ljud), utan även visuell (färger och beteenden) och kemisk (dofter). Allt eftersom att barnen blir äldre kan man ta dessa ob-servationer på djupet och börja titta på hur de inverkar på mänsklig design. Biomimetik erbjuder en fantastisk möjlighet att undervi-sa om hur vi som art designar saker jämfört med hur naturens system har utvecklats och hur dessa olika strategier är sammanflätade och informerar varandra. Möjligheten i att undervisa biomimetik handlar om att koppla samman biologi och design – i allt från hur vi bygger motorvägar till hur vi arrangerar våra städer till industridesign, informations-

Som grundare av the Biomimicry Guild, biolog, systematiker och organisk kom-munikatör, utbildare, forskare och designkonsult har Dayna Baumeister introdu-cerat idén om naturen som modell, måttstock och mentor till tusentals designers, företagsledare och ingenjörer.

Intervju med Dayna Baumeister

Ekosystemen: Naturens bästa pedagoger

LöVSKäRANDE MyROR c ROFANATOR

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

INTERVJU

22

teknologier, ingenjörskap till modedesign och nätverkssystem.

Hur får du universiteten att engagera sig i biomimetik?

Det finns många sätt att engagera sig i bio-mimetik på universitetsnivå. Det börjar ofta som en delkurs och att institutionen vill få in mer av det när de ser att studenterna blir mer och mer intresserade av ämnet och bör-jar kräva en djupare förståelse. Efter hand skapar man ofta hela kurser som samman-länkas med andra ämnesövergripande kur-ser till ett helt program.

Som tur är finns redan de flesta biomimeti-krelaterade kurserna på universiteten. Varför inte låta ingenjörer studera biologi, design och företagande? Skulle designers kunna plugga biologi? Detta ämnesövergripande synsätt tar verkligen fart när olika institu-tioner inser värdet av det och vill ligga i framkant.

Vad kan lärandesystem lära sig från ekosystem?

Vi använder ett antal av naturens vägledan-de principer. Exempelvis vet vi att ekosystem och organismer är:

1) Lokalt finjusterade och gensvarande,

2) Integrerade cykliska processer och

3) Inbyggt resilienta, dvs. att de klarar av att anpassa sig till förändringar.

Föreställ dig hur ett lärandesystem skulle kunna se ut om det följde dessa principer. Ett sätt att undervisa om dessa principer är att be studenterna designa om ett befintligt system, exempelvis det lokala kollektivtra-fiknätverket, mobiltelefoner eller till och med deras egen skola, och fråga dem hur systemet skulle se ut om det följde naturens livsprinciper.

Övriga livsprinciper som vi använder oss av är:

♦ Optimera hellre än maximera; folk ten-derar att vilja ha det största, bästa eller snabbaste, men oftast får man då kompro-missa med något annat. Att anpassa form till funktion, att använda multifunktionell design, och att återvinna alla material är vägar till att optimera snarare än att maxi-mera.

♦ Hävstångsverkan; vi är alla delaktiga i det här tillsammans, så varför inte hjälpas åt

TUKAN c GILLES PRETET

Tukanens näbb har en stor förmåga att föra ut värme från kroppen, vilket har tillämpats på både energisystem och arkitektur.

INTERVJU

23

med att hantera de situationer som livet ger.

♦ Godartad produktion; tänk över livscy-keln för olika material och system; läran-desystem bör vara fria från giftiga mate-rial och miljöer och borde inte kräva 80 timmars arbetsvecka för våra lärare.

Hur definierar du resiliens?

Resiliens – förmågan att upprätthålla sina funktioner under tider av störningar – upp-nås inom system genom en kombination av tre strategier; mångfald, överflöd samt decentralisering och distribution. Vi vet att alla system kan bli störda, men vi vet inte vad orsaken till detta kommer att vara, hur länge det kommer att pågå eller vari-från störningen kommer. I ett lärandesystem skulle potentiella störningar t.ex. kunna vara ekonomiska nedskärningar, att lednin-gen ändrar sig i viktiga frågor eller att en influensaepidemi bryter ut. För att ha ett resilient system krävs alla dessa tre strategi-er. Kommer exempelvis skolans finansiering från tillräckligt många olika källor? Har ni ett back-up-system för lärresurser om något skulle hända med ert befintliga material? Är klassrummen decentraliserade så att ni inte behöver vara beroende av en enda plats?

Om hälften av lärarna blir sjuka, har ni då ett överskott av tillgångar så att ni kan förse eleverna med lärare?

Har du några sista tankar till pedagogerna?

Ta er ut ur klassrummet! Till och med spric-korna i asfalten har mycket att visa upp. Om du inte kan ta dig ut i naturen så ta med dig naturen in i klassrummet; ben, snäckor, fjädrar, päls, etc. Låt eleverna röra vid det, känna på det och gör det till en kreativ del av vardagen. Biomimetiken har obegränsa-de möjligheter. Oavsett om du för samman en tvååring eller en 95-åring med naturen kommer de båda att lära sig något av det.

www.biomimicryinstitute.org

c SIMON TAyLOR

Flexibiliteten i klängväxter är egenskaper som är användbara för rörtillverkning, konstruktion och vattensystems infrastruktur.

TUKAN c GILLES PRETET

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Det faktum att vi varje dag förlorar liv och mångfald från jorden är inte bara fruk-tansvärt ur miljöhänsyn, det leder också till allvarliga konsekvenser för de mil-jontals människor som lever i fattigdom och vars direkta överlevnad är hotad. Lösningen till detta måste komma ur ett helhetsperspektiv – här utforskar vi hur.

Biologisk mång fald och fattigdom Ett udda par

FRÅN EMBERA KATíO-STAMMEN, SINúFLODEN, cOLOMBIA. © cONchITA GUERRA. MED TILLSTÅND FRÅN UTSTäLLNINGEN VATTEN, FLODER Och ByAR.

REFLEKTION

24

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

REFLEKTION

25

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Alla människor behöver ren luft, vatten, livsmedel och någon form av boende för att leva. Och ser vi oss om i vår omgivning ser vi

att nästan allt som omger oss kommer ifrån den biologiska mångfalden. Det vi äter kom-mer från djur och växtriket. Här utvinner vi också råvaror, som vi bygger hela vår indus-tri på. Även plast och fossila bränslen, som vi fortfarande använder, kommer från växt- och djurrester som förmultnat. Men jordens mångfald är i fara, trots att den är basen för våra liv.

Utrotning är för alltid

Att arter utrotas och upphör att existera är en del av en naturlig process som innebär att arter regelbundet försvinner och att nya uppkommer. Vanligtvis är detta en process som tar flera tusen år, men under den se-naste tiden har takten för utrotning av vis-sa arter trappats upp och är mellan tio och hundra gånger högre än den naturliga tak-ten. Globalt sett är det mer än en tredjedel av växt- och djurlivets arter som hotas av utrotning.

... och den mänskliga arten är den huvud-sakliga, nästan enda anledningen till detta. När vi talar om de miljöproblem som omger oss, klimatförändringar, förorening av luft, vatten och marker, erosion och ökenspri-ding, är vi sällan medvetna om att det finns lösningar. Att förändra situationer är nästan alltid en fråga om vilja, teknologi, pengar och tid. Med alla dessa resurser skulle vi kunna återställa luftkvaliteten, även om det skulle ta hundratals år. Det är även möjligt för marker och jordmåner att återhämta sig, även om detta tar tusentals år. Vi kan även se till att vattenkvaliteten i floder, sjöar, hav och till om med grundvattendepåerna återställs. Men förlusten av den biologiska mångfalden när arter utrotas är något som består för alltid, det är en helt oåterkallelig process.

Många gånger har utveckling använts för att berättiga förstörelsen av den biologiska mångfalden. Ett exempel är de många om-råden där markanvändandet kraftigt förän-drades för att anlägga ensidiga odlingar. I dessa områden infördes även främmande och exotiska arter, eller invasionsarterO, och

bostadsområden fragmenterades på grund av att städerna växte och befolkningarna förflyttades för att kunna utvinna gruvre-surser. Allt detta i den ekonomiska tillväx-tens namn.

Förlusten av den biologiska mångfalden ac-centuerar och bidrar till fattigdomsproble-matiken. Befolkningstillväxt, överkonsum-tion och överutnyttjande av naturresurser är faktorer som förvärrar dessa problem och som förvärrar de effekter som klimatförän-dringar och föroreningar har. Lösningen? Ja den måste komma från ett samordnat och holistiskt perspektiv.

Den biologiska mångfalden kan bidra till att bekämpa fattigdomen

Att bromsa förlusten av biologisk mångfald är grundläggande för människans välmåen-de. En större mångfald gör det möjligt att odlingar och hjordar kan anpassa sig bät-tre till förändringar och för att överleva sjukdomar och smittor. På detta sätt kan ut-vecklingen av nya varianter av grödor och födoämnen, liksom förbättringar av redan befintliga, lägga grunden för framtidens matsäkerhet.

Arternas mångfald ger upphov till en bred skala av tillgångar som kan användas för att säkra föda, hälsa, produktion, handel och konsthantverk. Till exempel skapar den typ av kaffe som enbart odlas i skuggan av andra träd ett habitat för djurlivet och bred-dar antalet produkter som jordbrukaren kan utvinna. För att odla denna sorts kaffe an-vänds färre kemiska bekämpningsmedel och om det går att certifiera detta kaffe blir det en ytterligare källa till inkomster. Att an-lägga havsreserver, där endast traditionellt fiske får bedrivas, är ett annat sätt att kom-binera miljöskydd och välstånd.

Att utrota hungern och förbättra utvinnin-gen av primärprodukter är inte tillräckligt för att utrota fattigdomen. Men om ekosyste-men fungerar som de ska blir det möjligt för naturen att hushålla bättre med och pro-portionera det ständiga flödet av tillgångar och tjänster. Men detta är en faktor som inte värdesätts för den har inget marknadsvärde. Enbart nyligen har åtgärder för att lindra klimatförändringarna börjat värderas. Sko-

Francesc GiróAna AlcazarAcciónaturawww.accionatura.org

www.accionatura.org

REFLEKTION

26

gar och fuktområden lagrar miljontals ton av kol som visst har ett marknadsvärde. Me-kanismer som REDD1 kommer att fortsätta förbättra livskvaliteten hos många lokalbe-folkningar.

Den biologiska mångfalden är också nyckeln för att hjälpa människan att anpassa sig till klimatförändringar, föroreningar och för att skydda sig mot naturkatastrofer. För att lyc-kas med detta måste så väl produktiviteten som resiliensenO förbättras. Om vi inte gör det kommer konsekvenserna att bli katas-trofala. De områden som drabbades värst av tsunamin i Indonesien var de områden där befolkningen avverkat de skogar och man-groveträsk som tidigare skyddat kustrem-san. I Syd- och Centralamerika tar jordskred med sig hela befolkningar i de områden där skogarna har avverkats.

Genom att studera den biologiska mångfal-den kan vi göra framsteg inom vetenskapen om livets ursprung och funktion, vilket kan ge oss många viktiga verktyg. Ett exempel på detta är utvecklingen av biomimetik2. Ett mångfaldigt ekosystem är också en källa till de ämnen som behandlar och botar sjukdo-mar. Otaliga syntetiska mediciner har sitt ursprung i naturen. Framförallt i tropikerna finns aktiva ämnen med stor potential för läkemedelsindustrin. Även om lokalbefolk-ningar i dagsläget inte får några fördelar av denna bioprospektion, arbetar man för när-varande med att erkänna staters suveräna

rättigheter över genetiska resurser, samt med att reglera rätten att få del av den vinst som görs genom utvinningen av dessa ämnen.

Andliga och ekonomiska värden

Det finns också många alternativ att utfors-ka. Det är fantastiskt att det fortfarande, på 2000-talet upptäcks nya däggdjur, fågelar-ter och groddjur, liksom det nyligen gjordes i Papua Nya Guinea eller i Kambodja. Om det fortfarande finns sådana stora djur som vi inte känner till kan vi inte ens föreställa oss vad som gömmer sig i insekternas och de ryg-gradslösa djurens värld.

Ofta framhävs de kulturella aspekterna för att bekämpa fattigdomen. Vi uppskattar den bio-logiska mångfaldens skönhet, för att den är en viktig inspirationskälla och plats för att göra utflykter och återhämta sig. Men bland många fattiga befolkningsgrupper och ursprungsbe-folkningar, som är helt beroende av naturen för sin överlevnad, finns starka andliga band till naturen. Detta gör det oerhört viktigt att dessa grupper deltar i planering och besluts-fattande och att dessa gruppers kunskap och visioner får komma fram och ta plats.

Ett annat alternativ som uppmärksammas allt-mer är turismen. Varje år besöker miljontals människor olika naturreservat och naturområ-den i världen för att lära sig, observera och fotografera dess mångfald. Turismen bidrar starkt till att förbättra de lokala ekonomierna

1. FN-program som syftar till att minska utsläpp som orsakas av avskogning och skövling i utvecklingsländer · www.un-redd.org

2. Se intervjun med Janine Benyus på s.18.

Ban Kongphat, Laos. Invånarna vid floden har förlorat mark, grödor och fisk som en följd av ett energibolags aktiviteter i syfte att ex-portera energi till Thailand.

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

och livskvaliteten, den genererar arbetstillfä-llen och ekoturismen är en av de turismfor-mer som vuxit starkast under de senaste tjugo åren.

Sammanfattningsvis ger skyddandet och återställandet av den biologiska mångfalden ett tillfälle för de mest missgynnade befolk-ningsgrupperna att ta sig ur fattigdomen. Be-varandet av naturområdena garanterar en hå-llbar social och ekonomisk utveckling.

Kan vi göra något?

Det rungande svaret är: JA! Ett första steg är att lära sig om och uppmärksamma den biologiska mångfald som omger oss, och att intressera oss för de mest vanligt förekom-mande växter och djur som lever nära oss. Det är också viktigt att ta reda på var de produkter som vi konsumerar kommer ifrån. Utan att veta detta, kan våra konsumtions-varor leda till att bryta ner den natur och den biologiska mångfald som även finns långt ifrån där vi bor. Till exempel är pal-molja från Indonesien, som är vanligt förekommande i många livsmedel och skön-hetsprodukter, ett ämne som vi med största sannolikhet kan konstatera har utvunnits på ett sätt som bidragit till att avverka några av de mest artrika skogarna på Borneo och Sumatra. Och detta utsätter många emble-matiska arter, som orangutangen, för stora faror. Om vi konsumerar soja som vi inte vet varifrån den kommer kan vår konsumtion

bidra till att viktiga skogsområden i Brasili-en och Paraguay förstörs. Den största delen av den nötkreatur som föds upp konventio-nellt, alltså den största delen av det kött som säljs och som inte är miljömärkt, har fötts upp på sojaframställt foder.

Genom att skära ner på köttkonsumtionen bidrar vi indirekt till att bevara Sydamerikas skogar. Det är också viktigt att vi ser till att trämöblerna vi köper är FSC-certifierade3. På så vis kan vi veta att träslaget kommer från planteringar eller skogar som sköts på ett hållbart sätt.

I detta paradigmskifte har utbildningen en jätteviktig roll. Genom utbildning lär sig in-dividen och samhället att bli medvetna om sin miljö och om vilka kunskaper som be-hövs för att kunna agera i och för miljön. Ett sätt att undervisa om bevarande av den biologiska mångfalden är att låta eleverna få direktkontakt och kännedom om den biolo-giska mångfalden, t.ex. genom att besöka na-turreservat, eller genom att klassen stödjer en organisation som arbetar med naturskydd.

Det viktigaste är att vi inte förblir stillasit-tandes inför hot och dåliga nyheter. I hela världen är det ständigt fler och fler personer som är villiga att bidra med sitt sandkorn för att bevara detta arv och att förvalta det väl för att kunna överlämna det i gott skick till kommande generationer. Man måste helt enkelt engagera sig!

EDU

KIT

tags / Utrotningshotade arter, monokultur, matsäkerhet, mänskligt välstånd

debatt / Vad har den biologiska mångfalden med fattigdom att göra?

pedagogiska resurser / Biodiversitet och fattigdomsbekämpning, www.cbd.

int. *för fler pedagogiska resurser se sid. 40-42.

o / Se ordlistan på sid. 48, 49.

3. Skogscertifieringsprogram · www.fsc.org

© EIRIK LINDER ASPELUND Och FRANcEScA cAScIARRI / cALIAS PhOTO. MED TILLSTÅND FRÅN UTSTäLLNINGEN VATTEN, FLODER Och ByAR.

REFLEKTION

27

Ed

ucation and

Sustainab

ility

NOTISER

28

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

FN har utlyst 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. Det ger tillfälle att öka förståelsen och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden. Under hela året pågår aktivi-teter för att uppmärksamma biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och intensiva förhandlingar förs inom flera fora för att upprätta instru-ment för att stärka genomförandet av internationella avtal på området. Regeringar, myndigheter och frivilligorganisationer bidrar på olika sätt i arbetet med att uppmärksamma biologisk mångfald under 2010.

Man arbetar för att uppfylla följande mål:

♦  Öka allmänhetens medvetande om betydelsen av att bevara den biologiska mångfalden och de underliggande hot den står inför.

♦  Öka medvetenheten om insatser som redan gjorts av samhällen och regeringar för att rädda den biologiska mångfalden.

♦  Uppmuntra enskilda individer, organisationer och regeringar att omedelbart vidta effektiva åtgärder för att stoppa förlusten av biolo-gisk mångfald.

♦  Främja innovativa lösningar för att minska hoten mot den biolo-giska mångfalden.

♦  Initiera dialog mellan berörda parter om åtgärder som skall vidtas efter 2010.

Arbetet är en del av den 10:e konferensen för konventionen om bi-ologisk mångfald som kommer att hållas i oktober 2010 i Nagoya, Japan.

www.cbd.int

Naturens år är en samverkan mellan ett 20-tal svenska myndigheter och intresse-organisationer som startade 2009 för att uppmärksamma 100-årsjubileet av Sveri-ges första nationalparker och naturskydds-lagstiftning. Det övergripande syftet med Naturens år är att koordinera och driva en nationell samverkan kring temat bio-logisk mångfald. Naturens år är ett sätt för myndigheter och intresseorganisationer att tillsammans skapa engagemang, sprida information och öka kunskapen om na-turvård och biologisk mångfald. Naturens års centrala del är det kalendarium där deltagarna själv lägger in sina aktiviteter. Under 2009 publicerades över 1000 aktivi-teter som arrangerades av de 24 samver-kande deltagarorganisationerna.

www.naturensar.se

2010 – Internationella året för biologisk mångfald

29

HOTSPOTS

1 Brasiliens Atlantskogar

2 california Floristic Province, USA

3 cape Floristic Region, Sydafrika

4 Karibiska övärlden

5 Kaukasus

6 El cerrado, Brasilien

7 chilenska vinterregnskogarna

8 östafrikas kustskogar

9 Melanesiens östra övärld

10 östafrikas bergskedjor

11 Västafrikas skogar

12 himalaya

13 Afrikas horn

14 Indo-Burma

15 Iransk-Anatoliska regionen

16 Japan

17 Madagaskar och öarna i Indiska oceanen

den biologiska mångfaldens ”hotspots”

Den biologiska mångfaldens hot spots är de geografiska områden på jorden som har den högsta koncentrationen av biologisk mång fald men som samtidigt också är de mest hotade. På grund av just detta har de blivit prioriterade platser för bevarande insatser.

18 Sierra Madres tallskogar

19 Maputaland-Pondoland-Albany

20 Medelhavsbassängen

21 Mexiko och centralamerika

22 Bergskedjan i centralasien

23 Bergskedjan i sydvästra Kina

24 Nya Kaledonien

25 Nya zeeland

26 Filippinerna

27 Polynesien och Mikronesien

28 Sydvästra Australien

29 Södra Karoo, Sydafrika

30 Sundaregionen, Sydostasien

31 Tropiska Anderna, Sydamerika

32 Tumbes-chocó-Magdalena-regionen, Sydamerika

33 Wallacea-regionen, Indonesien

34 Västra Ghats, Indien, och Sri Lanka

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Källa: conservation International

NOTISER

REFLEKTION

30

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

Läxor från Afrika

Som en del av det svenska utrikes-departementets bistånd till SADC – Southern African Development Community och dess regionala mil-

jöutbildningsprogram har vi haft den stora förmånen att delta i ett s.k. Fellowship Pro-gram, vars syfte är främja kunsksapsutbyte mellan Sverige och SADC-regionen inom Lärande för Hållbar Utveckling. Den här ar-tikeln tar upp några av de lärdomar som vi “fellows” har tagit till oss under vår tid med SADC REEP (Regional Environmental Education Program).

Programmet är uppdelat i fem komponen-ter: Policy, Nätverkande, Fortbildning, Ma-terialutveckling och Forskning & Utvärde-ring. Arbetet sträcker sig över 14 länder och vänder sig till skolpersonal, tjänstemän inom olika myndigheter, skol- och kurspla-nutvecklare, NGOs m.fl. i syfte att stärka det gräns- och ämnesövergripande LHU-arbete som äger rum i regionen.

Södra Afrika är ett av världens mest djur- och växtrika områden. Det formligen kry-

llar av liv vart man än vänder sig. En stor del av regionens kustområden är också klas-sade som biodiversity hotspots – områden med en unik koncentration av arter (se s.29). Trots att regionens ekosystem fortfarande är ett av världens mest intakta är hotet mot den biologiska mångfalden mycket allvarligt samtidigt som fördelningen av de enorma naturtillgångarna är iögonfallande ojämlik – multinationella företag, snarare än lokalbe-folkningen, tar in en stor del av vinsten från gruvdrift, olje- och gasutvinning, skogsav-verkning och fiske.1 75% av befolkningen i SADC-regionen bor på landsbygden där de allra flesta fortfarande är direkt beroende av småskaligt jordbruk och/eller boskapsskötsel för sin dagliga överlevnad. Samtidigt står re-gionen inför stora utmaningar med väpnade konflikter, utspridd fattigdom, makthungri-ga politiker och den allvarliga utbredningen av HIV/AIDS. Enligt UNAIDS lever 22.4 mil-joner människor med HIV i Afrika söder om Saharaöknen, vilket utgör hela 68% av det totala antalet i hela världen.2

Miljöutbildning vs. LHU

I Sverige pratar vi mycket om att vi behöver integrera de sociala och ekonomiska aspek-terna av hållbar utveckling i miljöutbildnin-gen. Den ekologiska aspekten har länge varit tongivande. Diskussionerna kring begreppet Lärande för Hållbar Utveckling har för mån-ga lett till att synen på miljöutbildning har både breddats och fördjupats på ett positivt sätt. Vi har åter börjat betona de komplexa sociala och ekonomiska sambanden mellan ett hållbart utnyttjande av jordens resurser och dess påverkan på människors vardag i vår alltmer sammankopplade värld. I södra Afrika har man sedan länge integrerat so-ciala, politiska, ekonomiska och kulturella aspekter i sin miljöundervisning. Eftersom

Marcus Lind Dermot Farrelly Sida/SADC REEP Fellows 2010

REFLEKTION

31

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Läxor från Afrika

75 % av befolkningen är direkt beroende av att bruka lokala naturresurser för sin da-gliga överlevnad har man också lättare att identifiera och förstå sambandet mellan de olika aspekterna av hållbar utveckling. För miljöpedagoger har därför införandet av LHU-begreppet blivit mer av en belastning, eftersom det för dem snarare blivit en va-rumärkesfråga eller “re-branding” av något som de har varit medvetna om sedan länge.

Nätverkande vs. Communities of Practice

Alla verkar nätverka nu för tiden, men vad innebär det egentligen? Några börjar ifrå-gasätta hur meningsfullt det verkligen är. Att nätverka kan ju betyda i princip vad som helst från att utbyta visitkort på en mässa till att delta i ett välplanerat, gränsö-verskridande samarbete kring ett gemen-samt syfte. Begreppet har blivit informati-onsfattigt eftersom dess innebörd har blivit alltför omfattande. Kanske behöver vi bred-da vårt ordförråd lite för att kunna beskriva de olika former av interaktion och utbyten

Kontakt: SADC REEP www.sadc-reep.org.za Rhodes University

www.ru.ac.za

1. www.sarwatch.org

2. www.unaids.org/en/CountryResponses/Regions

3. Wenger, E. (1998) CoPs: Learning, meaning and identity. Cambridge University Press. USA

av kunskap och information som vi så ofta ägnar oss åt i vårt nätverkande? I det svårö-versatta begreppet Communities of Practice3

kommer vi närmare det väsentliga i vad det kan innebära att nätverka på ett meningsfu-llt sätt kring lärande för hållbar utveckling. Här handlar det om att möta personer från olika sektorer, nivåer och sammanhang, inom samma arbetsområde, som delar kuns-kap och erfarenheter med varandra i syfte att nå ett gemensamt mål. I SADC REEP/Rhodes University:s internationella fortbild-ningskurs inom LHU betonas vikten av att lära av varandra för att nå verklig förän-dring. Deltagarna kommer från SADC:s 14 olika medlemsländer och de har alla olika positioner och utbildningsbakgrund. Under parollen “We are all learners and educators” från Riokonferensen 1992 uppmanas delta-garna att dela med sig av sina erfarenheter och ta emot feedback kring de individuella förändringsprojekt som kursen är uppbyggd kring. Genom ett välplanerat kursupplägg hjälper deltagarna varandra att reflektera kring sin egen arbetskontext och att utvec-kla bättre arbetsmetoder (praxis) inom LHU.

ANTILOPER, UMGENI VALLEy, hOWIcK c MARcUS LIND

REFLEKTION

31

REFLEKTION

32

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

I den skånska landskapsbotaniska träd-gården vid Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg finns hela Skånes botaniska liv representerat i

miniatyr. På den gamla herrgårdens marker finns ett 17 hektar stort område som vi-sar hur Skåne såg ut omkring år 1840 med skogsbygd, slättbygd och risbygd med olika markslag, hägnadstyper, byggnadsskick osv. Där finns även lantrasdjur, en genbank för sydsvenska fruktsorter, en kryddträdgård, 500 olika sorters rosor och en nyttoväxt-trädgård m.m.

Fredriksdal har en lång och spännande histo-ria som går tillbaka till 1700-talet. Då bygg-des herrgården av dykeridirektör Fredrik Wilhelm Cöster som döpte anläggningen efter sig själv – Fredriksdal. Under århun-dradenas lopp växte Fredriksdal till ett stor-gods. Trädgårdar och parker anlades, köks-trädgård och örtagård odlades och brukades. 1923 öppnade Fredriksdal för allmänheten efter att området donerats till Helsingborgs stad av de sista privata ägarna.

Många skolklasser besöker Fredriksdal och många av dess skolprogram utgår från den biologiska mångfalden. Under våren star-tade man sitt stenåldersprogram med mat-

Gammal kunskap rostar aldrigtema. I detta program samlar man in och undervisar om vanliga ätliga växter. Sam-tidigt pratar man om förväxlingsarter till dessa, t.ex. ramslök–liljekonvalj, kardborre–pestskråp och vitskråp, vitplister, maskros, ängssyra, löktrav, kirskål, bitterkrassing, mm. Eleverna får också jaga rådjur med pil-båge och man kan laga fisk i en kokgrop. Blad och blommor äts som grönsaker till fis-ken i slutet av dagen.

Programmet är också kopplat till hälsa ge-nom att jämförelser görs med vad man åt förr i tiden, hur man samlade in växterna (man rörde sig i många timmar på ett vari-erat sätt för att samla in maten) och kostens sammansättning (kött när man lyckades med sin jakt och mycket växter). Detta följs sedan upp med diskussioner kring hur vi får vår mat idag och vad som skiljer våra lev-nadsvanor åt.

Fredriksdal bedriver en bred pedagogisk verksamhet. Lärare och elever är välkomna att arbeta på egen hand eller ta hjälp av Fre-driksdals pedagoger. De kan även skräddar-sy program för dem som vill det. Fredriks-dal erbjuder även kompetensutveckling för lärare inom olika kultur- och naturhistoriska ämnen.

Mer information om Fredriksdal hittar du på deras webbsida:

www.fredriksdal.se

ALLA BILDER © SVEN-OLOF LARSéN

NOTISER

33

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Organisationen CEAM (Centrum för Amazonasforskning) uppmanar gymnasieelever att åka till bolivianska Amazonas där de blir guidade av den etniska folkgruppen Tsimane som har behållit en nomadisk livsstil i samklang med naturen i globaliseringens utkant. Med hjälp av en dockföreställning inbjuder Tsimanefolket till att reflektera över värdet av det immateriella, över ursprungsbefolkningars kulturella iden-titet, bevarandet av miljön och betydelsen av myndigheters och multinationella företags socioekonomiska invasion som suger ut deras naturtillgångar. Verksamheten syftar till att undersöka orsakerna till den fattigdom, marginalisering och ojämlikhet som drabbar ursprungsbefolkningarna, samt att främja respekt och solidaritet gentemot andra kulturer.

www.ceam-ong.org

Den biologiska och kulturella mångfalden i de heliga skogarna i Kodagu, Indien, är hotade. Institutet för skogsvetenskap, RCE Kodagu och andra organisationer samarbetar för att bevara den biologiska mångfalden genom innovativa utbildnings-program i skolor och institutioner i kombination med kom-munikationskampanjer och festivaler i de heliga skogarna. Allt detta bidrar till att återuppliva de traditionella värderin-gar som varit på väg att försvinna, samtidigt som den lokala kulturella och biologiska mångfalden skyddas och bevaras.

www.ceeindia.org · shyamala.mani@ceeindia.org

Minnet av skogen

KODAGU, INDIEN. c BOBINSON

Miljöutbildningscentrat i den luthers-ka skolan Thalita Kumi och det inter-nationella centrat för flyttfågelstudier involverar ungdomar i sin miljöforsk-ning och miljövård. Inom ramen för programmet övervakar man bland annat flyttfåglarnas rörelsemönster via satellit. Både palestinska och isra-eliska skolor deltar i det här gemen-samma utbildningsprojektet.

http://dev.pij.org

I “Barnens land” odlas framtidshoppBarnens land är en bit mark, som kan finnas i stan eller på landsbygden, som de vuxna ger till barnen, där de odlar och skapar liv och biologisk mångfald, där deras självkänsla och identitet stärks och där de blir mil-jömedvetna medborgare. Det är plat-ser som integrerar familjen, skolan, myndigheterna och andra institutio-ner och som uppmuntrar konstnärli-ga uttryckssätt. De finns i Peru, Bra-silien, Bolivia, Paraguay, Colombia, Chile, Skottland, Japan och Kanada. Målet är att visa på en ny utvecklings-indikator som erkänner barnens bi-drag till samhällets välfärd.

www.mundodeania.org

LIMA, PERU. © JOAqUIN LEGUíA

Upptäck Amazonas!

© cEAM

Israel och Palestinas flyttfåglar

c TALAyEhS

Gammal kunskap rostar aldrig

Vad var det som inspirerade dig att bli just naturfotograf och filmare?

Ända sedan jag var en liten pojke har jag blivit berörd av det jag ser, framför allt i na-turen. När jag fick låna pappas enkla spegel-reflexkamera som tonåring insåg jag snart att jag blev lika berörd av att fånga det jag såg. Redan som 15-åring bestämde jag mig för att det var detta jag ville hålla på med i resten av mitt liv. Jag hoppade av gym-nasiet och startade min egen firma för att satsa på det jag verkligen ville göra. Sedan dess har jag fokuserat på att göra det jag berörs av och tycker är viktigt och relevant tillsammans med min fru Monika som jag har jobbat ihop med sedan 1988.

Hur kommer det sig att du arbetar med hotade arter och miljöer?

Det har varit en process för oss. Arbetet med hållbarhetsfrågor, som ju inkluderar våra sociala, mänskliga system, har blivit väldigt viktigt för oss ju längre tiden har gått. Jag har haft turen att jobba i kanske 100 län-der och under åren har jag sett så otroligt mycket vackert. Vi har ofta fokuserat på den oförstörda naturen i våra uppdrag för att visa vad det är vi håller på att förlora. Men på vägen till ormarna, orangutangerna och indianerna så får man också se platser som

Bilder som berör KAMERAN SoM PEDAGoGISKT VERKTyG

Mattias Klum har tagit bilder och producerat filmer som har berört människor över hela världen under större delen av sitt liv. I den här intervjun av Marcus Lind, ES Sverige, berättar Mattias om bildens förändringskraft, om kameran som pe-dagogiskt verktyg och om hur vi alla kan vara med och bidra till en hållbar utvec-kling – var och en utifrån sin plattform.

människan har exploaterat på ett många gånger ohållbart sätt – extremt svåra sociala situationer, misshandlade personer, förstör-da miljöer och andra förfärligheter. Så idag är det lika viktigt för mig att skildra explo-ateringen som att visa bilder av de paradis som finns kvar. Vårt mål är att på ett ärligt och kraftfullt sätt få människor att känna hur viktiga de är i den politiska processen och som medvetna konsumenter.

Detta gör mig än mer styrkt i min uppfattning att vi alla, oavsett var vi befinner oss i livet eller vilken plattform vi har, kan bidra på olika sätt och på olika plan. Som filmare, fotograf och berättare är jag ju skickad att beröra fler personer. Bilder, musik, film och andra kons-tarter kan vara ett väldigt bra komplement till det akademiska och politiska arbetet för att göra hållbarhetsfrågorna angelägna för fler.

Kan bilder verkligen förändra världen?

Ja, i bästa fall tycker jag det. Inte om de är ryckta ur sitt sammanhang, men i rätt kontext finns det stor potential. Exempelvis deltog jag vid ett seminarium om avskog-ning och hur det relaterar till klimatförän-dringar och förlust av biologisk mångfald och andra socioekonomiska aspekter under COP 15 i Köpenhamn. Där deltog också Gro

INTERVJU

34

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

© MATTIAS KLUM

Harlem Brundtland, Maria Wetterstrand, Ja-clyn McGlade från European Environment Agency, Tony Blair och Lasse Gustavsson från WWF. Där konstaterade flera att det som kan skapa förändring är gränsöverskri-dande, multidisciplinära insatser och nät-verk. Där tyckte panelen att bilden, filmen, uttrycket, konsten, kulturen har en mycket viktig roll. Jag satt tyst och höll med. Det finns ett filmklipp på Youtube där Tony Blair tackar mig och säger att de här bilder-na hjälper oss att greppa vidden av det som är väldigt abstrakt för många. Här kommer vi filmare, fotografer och andra in och rör

om och bygger i bästa fall en bro mellan hjärta och hjärna. Båda dessa världar be-hövs – inte bara den emotionella, men inte heller bara den rationella.

Hur blir folk berörda av dina bilder?

Det är väldigt olika från person till person, och beroende av vilka bilder jag visar förs-tås. Vissa blir glada och upprymda, men t.ex. under utställningen Tebarans Testamente har människor kommit fram och gråtit och varit arga och ledsna. Folk har uttryckt star-ka saker om hur de ska förändra sina liv.

INTERVJU

35

Ed

ucation and

Sustainab

ility

❝Idag är det lika viktigt för mig att skildra exploateringen som att visa bilder av de paradis som finns kvar.❞

INTERVJU

36

Bio

log

isk

mån

gfa

ld Andra tycker bara ”schyssta bilder Klum, det där skulle jag också vilja jobba med!”.

Vilken betydelse kan fotografering ha för lärande för hållbar utveckling?

Jag tror att det är ett av alla verktyg. Det är ett sätt att se och uppleva och skapa en re-lation till det man ibland inte har tid för i vardagen. Man ska ju många gånger vara en vardagshjälte som lärare, vilket många ver-kligen också är för mig! Att se jätteduktiga lärare som lyckas förmedla kunskap och em-pati varje dag är något fullständigt fantas-tiskt! Jag kommer ofta in på en skola och är där under en eller två timmar och rör om och försöker inspirera, men tänk på de lärare som dag efter dag, år ut och år in har till uppgift att hålla motivationen uppe hos sina elever!

Finns det några bra hjälpmedel/fortbildning för pedagoger som handlar om film/foto kopplat till hållbar utveckling?

Internationellt finns det workshopverktyg och högskolorna har ju också utvecklat meto-der och verktyg. Vi har en egen utbildning på gång, förhoppningsvis i samarbete med nå-gon svensk och någon internationell högsko-la. Det vi är ute efter är att hållbarhet ska få högre prioritet i de här sammanhangen.

Vad tycker du behöver förbättras i det svenska skolsystemet när det gäller hållbarhetsfrågor?

Jag tycker att de ska implementeras i fler ämnen. För mig handlar hållbarhet om att det måste finnas övergripande ambitioner, så de frågorna borde regna ner lite grand i alla ämnen. Hållbarhet hör precis som mo-ral och etik ihop med alla ämnen. Det går inte att bryta loss det och säga att ”det där tar vi i åk 7” eller ”de där frågorna tar vi upp till hösten”. Detta är inte lätt, men det är genomförbart. Det kräver också mycket bra material och där bidrar vi gärna.

Kan du dela med dig av några höjdpunkter från Expeditionsveriges skolturné som du var ute på under 2009?

Höjdpunkten är ju alltid att komma till sko-lorna och känna det fantastiska gensvaret från både elever och lärare. Känslan av att ”ja, vi vill vara med”, ”vi vill hjälpa till”, ”du skulle ha sett vad jag såg i skogen igår”, osv. Det är också roligt att se hur vårt community på www.expeditionsverige.se växer och hur människor börjar dela med sig av sina bilder och erfarenheter av den svenska naturen. En ökad kunskap om världen ska inte leda till uppgivenhet utan till eftertänksamhet, kraft och entusiasm för det som vi behöver vara rädda om. Mycket kan hända när vi kombi-nerar lustkänslan med övertygelsen om att vi gör något meningsfullt. Det är en oerhört stark kraft.

Har du några tips till blivande naturfotografer och filmare?

Generellt handlar det, som i allt entreprenör-skap, om att man funderar på vad det är man

Tebaran är den siste hövdingen av klanen Penan som har valt att leva kvar i Borneos skogar.

© MATTIAS KLUM

vill berätta. Det är där jag tror att man har chans att hitta en nisch, en egen värld, som man också kan leva av i längden. Åk inte runt och ta en bild här och en där utan tänk till kring vad du berörs av mest och fokusera på det. Det finns alltid en marknad för det som är tillräckligt bra! Alla de stora tidskrif-terna och nyhetsbyråerna letar ständigt efter tillräckligt bra material. Hittar de något som är bra så köper de det, oavsett vem som har tagit bilden. Det krävs också en stark driv-kraft eftersom det är ganska stor konkurrens på det här området.

Hur kan skolor och ungdomar ta del av ditt arbete?

Förutom expeditionsverige.se finns det en ny bok av Angelica Brown Alexandersson som heter ”Afrikas hemlighet och de förb-judna kunskaperna” som jag har bildsatt. Det är en äventyrsbok om tonåringen Jack som märker att han har något som de flesta saknar. Han kan nämligen höra vad djuren

säger och känna vad de tänker. Han har den afrikanska folktron och mytologin nära sig och på ett märkligt sätt tar han sig till Afri-ka där han försöker rädda noshörningar och blir jagad av tjuvskyttar m.m. Den kan man be skolbiblioteket ta in.

Vad skulle du vilja förändra om du fick chansen att börja om på nytt i dagens värld?

Personligen skulle jag nog ha tackat nej till fler saker och ägnat ännu mer tid åt mina barn. De har i och för sig rest mycket med oss och lärt sig gå utomlands och så, men det är inte alltid kompatibelt med det här jobbet att alltid kunna finnas till hands. Och det vill man ju. För världens del är det far-ligaste som finns okunskap, referenslöshet och bristen på empati. De sakerna föder och göder varandra. De skapar massor av onö-diga och dumma och tråkiga konsekvenser med mycket lidande för oss människor och våra medresenärer djuren.

Aktuella projekt

♦ Baltic Sea Media Project – mitt uppdrag är att under 10 års tid göra en långfilm om Östersjön tillsammans med journalisten och filmaren Folke Rydén. www.balticsea2020.se

♦  Tebarans Testamente är en fotoutställning om Borneo som kommer att turnera över hela världen. www.tierragrande.se/tebaran

♦  Inom ramen för Project oceans, som drivs av holländska och svenska postkodlotteriet till förmån för WWF, Greenpeace och Marine Stewardship Council ska vi bl.a. filma korallrev utanför Nya Guinea. www.projectoceans.com

INTERVJU©

MA

TTIAS K

LUM

Under de senaste 20 åren har mer regnskogstimmer exporterats från Borneo än från Afrika och Sydamerika tillsammans. Journalisten och filmproducenten Folke Rydén letar efter lämpliga inspelningsplatser.

Länkar www.klum.se www.expeditionsverige.se www.nationalgeographic.com

INTERVJU

37

Ed

ucation and

Sustainab

ility

BREUS

38

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

VISIONS

38

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

MATTIAS KLUM, ExPEDITION PÅ BORNEO © SAMUEL SVENSäTER

VAD

VILL D

U B

LI NÄ

R

DU

BLIR

ST

OR

?

MATTIAS KLUM, ExPEDITION PÅ BORNEO © SAMUEL SVENSäTER

Mattias KlumFotograf, filmare och författare Föddes 1968 i Uppsala

16 år | Hoppar av gymnasiet för att ägna sig helt åt fotografering.18 år | Börjar jobba heltid som frilansfotograf.20 år | Genomför den första av många internationella expeditioner (Borneo och Malaysia). 22 år | Publicerar den första av hittills tio böcker.29 år | National Geographic publicerar Mattias bilder för första gången.39 år | Startar förlag och insamlingsstiftelse, samt projektet Expedition Sverige.40 år | Utnämns till Young Global Leader av World Economic Forum.42 år | Bildsätter boken Afrikas hemlighet.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det är nog att det är så omväxlande. Jag fick sovmorgon till klockan sju i morse och kunde skjutsa barnen till skolan, vilket inte händer ofta, men om några veckor kommer jag att gå upp kvart i fem och försöka leta rätt på några gibbonapor under vår kommande expedition till Borneo.

Har du några tips om hur man kan hitta/skapa sitt drömjobb?

Jag tror att det är en kombination av att hitta sin passi-on, det man har talang för och är beredd att jobba väl-digt hårt för. Om man gillar att träffa intressanta män-niskor, delar med sig av ansvar och inser att man inte måste sköta allt själv så blir arbetet mer framgångsrikt. Man måste lära sig att se sina egna brister, samtidigt som man förstår ungefär vad man är duktig på.

www.klum.se

Christian AzarProfessor i fysisk resursteori, Chalmers

Föddes 1969 i Örebro

19 år | Tar studenten från naturvetenskapliga pro- grammet på Tynneredsgymnasiet i Västra Frölunda.22 år | Erhåller John Ericsson-medaljen för sina studier i teknisk fysik vid Chalmers.27 år | Disputerar i fysisk resursteori. 31 år | Utses till professor i hållbara energi- och materialsystem.32 år | En av huvudförfattarna till FN:s klimatpanel IPCC:s rapport.38 år | Blir medlem av regeringens hållbarhets- kommission.39 år | Ger ut boken Makten över klimatet.40 år | Utnämns av Miljöaktuellt till Sveriges mest inflytelserika person i miljöfrågor.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det som jag gillar med att forska på energi och miljöfrågor är att jag kan kombinera mitt intresse för matematik och fysik med intresset för samhälleliga frågor – internationell politik, maktfrågor och sist men inte minst miljöfrågan. I boken makten över klimatet har jag försökt sammanställa vad vi vet om dessa frågor på ett, hoppas jag, lättläst och spännande sätt.

Azars forskning syftar till att förstå dynamiken i sam-hällets energi- och materialomsättning. Han sitter bl.a. med i redaktionen för flera vetenskapliga tidskrifter och FN:s klimatforskningspanel IPCC.

www.maktenoverklimatet.se

VISIONS

39

Ed

ucation and

Sustainab

ility

40

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

PEDAGOGISKA RESURSER

Här är ett urval av den stora mängd utbild-ningsresurser kring biologisk mångfald som finns tillgänglig för lärare, pedagoger och föräldrar, m.fl. Vi har försökt få med ett brett urval som speglar olika teman i relation till bevarandet av den biologiska mångfalden och dess relation till kultur och mänsklig välfärd.

PEDAGOGISKA RESURSER Vi prioriterar nya, originella resurser som finns på flera språk och som är lätta att hitta på In-ternet. Tänk på att några av resurserna kan an-vändas för flera åldersgrupper.

3-11 år WEB

allemansrätten

På Naturvårdsverkets hemsida finns samlad information om allemansrätten. Dessutom har de tagit fram material för skolor i form av en tipspromenad med frågor om allemansrätten.

www.naturvardsverket.se · sv. · referens

ecokids

På ecokids.ca finns ett antal spel och hemövningar lämpliga för elever mellan 7-12 år, bland annat på temat vilda djur.

www.ecokids.ca · eng · didaktisk

ett myller av liv

Meningen med sajten är att öka intresset för frågor om bio-logisk mångfald, miljö och naturvetenskap genom att appe-llera till ungdomarnas upptäckarglädje, lust att lära om olika livsformer och förmåga att iaktta fenomen i naturen och dra slutsatser i kommunikation med andra människor.

www.bioresurs.uu.se/myller · sve · didaktisk

Fråga en ekolog!

Ekologiska institutionen vid Lunds universitet har en webba-serad frågelåda där en panel av ekologer svarar på dina frågor om allt från mikroorganismer till igelkottar och noshörningar.

http://fisher.teorekol.lu.se/query_an_ecologist · sv. · referens

Natur- och kulturbussen

Natur- och kulturbussen arbetar tillsammans med Skånetrafi-ken för att göra det möjligt för skolor att ta sig till naturen och kulturen i Skåne. Åk exempelvis till Gullåkra, Wanås, Kolböra, Häckeberga eller Käglinge.

www.naturochkulturbussen.se · sv. · fortbildning

arkive education

ARKive är en kostnadsfri multimediaresursbank för pedagoger. Baserad på ett fantastiskt bildar-kiv finns här praktiska moduler som är lämpliga i ämnen som geografi, biologi, miljöutbildning och medborgarskap.

www.arkiveeducation.org · eng · didaktiskI fO

KU

S

Professor vatten

Frågelådan Professor Vatten drivs av Uppsala Centrum för Hållbar Utveckling. Där kan man få svar på alla möjliga frågor kring sommarvatten och vintervatten och alla djur och växter som lever i vattnet.

www.uvc.uu.se/professorvatten · sv. · didaktisk

the rainforest alliance

The Rainforest Alliance erbjuder läroplaner och lärresurser som syftar till att hjälpa studenterna förstå hur regnskogar bidrar till vårt gemensamma välmående. Lektionsplaner, illus-trerade berättelser, artiklar, djurprofiler och info om bevaran-de insatser och projekt.

www.rainforest-alliance.org · eng. · didaktisk

vattenkikaren

På vattenkikarens hemsida för främmande arter som inkräk-tar svenska vatten beskrivs hur arterna kom hit och vad som kan hända om arterna sprids.

www.vattenkikaren.gu.se/frammandearter · sv. · didaktisk

var trivs sköldpaddorna?

Inom ramen för konventionen för biologisk mångfald har en interaktiv webbplats för barn tagits fram. Där finns tre spel, en ordlista, djurprofiler och en lärarinstruktion. Allt kan laddas ner som pdf-filer.

http://kids.cbd.int · eng · didaktisk

WWF Naturväktarna

Naturväktarna är en av Världsnaturfonden WWF:s utbild-ningssatsningar som syftar till att inspirera till upptäckter i närnatur och lokalsamhälle och erbjuda skolan en arbets-process som skapar initiativkraft till egna handlingar för en hållbar framtid.

www.wwf.se/naturvaktarna · sv. · didaktisk

c A

NA

cO

TTA

Home

Pedagogiska övningar i olika format för att arbeta med de koncept som tas upp i filmen Home av Yann Arthus-Bertrand. Acció Natura, 2010.home-educ.org/pdf/TeachingTool.pdf · eng · didaktisk

I fO

KU

S

PEDAGOGISKA RESURSER

41

Ed

ucation and

Sustainab

ility

iuCN:s röda lista

För tredje gången tar ArtDatabanken, på uppdrag av Naturvårdsverket, fram en samlad rödlista över Sveriges hotade arter. Rödlistade arter i Sverige 2010 presenterades i samband med publiceringen på ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens den 28 april.

www.artdata.slu.se · sv. · referens

I fO

KU

SPUBLIKATIONER

Barnens regnskog

Barnens regnskog har producerat ett arbetsmaterial för lärare som vill fördjupa sina och elevernas kunskaper om regnskogarna. Där finns bl.a. information och artiklar om regnskogens fantastis-ka värld och argument för att rädda den.

www.barnensregnskog.se · sv. · didaktisk

miljömålen i skolan

Länsstyrelsen Dalarna har tagit fram en lärarhandledning för hur arbetet med miljömålen kan bedrivas i skolan. Det finns avsnitt som berör alla som sysslar med utbildning, från för-skolan till gymnasiet. Materialet bygger på informationen från Miljömålsportalen och är till stora delar relevant även för icke-masar.

www.w.lst.se · www.miljomal.se · sv. · didaktisk

11-16 år WEB

antiguan racer

På ön Antigua i Karibien pågår ett projekt att rädda världens ovanligaste orm, the Antiguan Racer. Den här webbsidan för-klarar hur man har lyckats bevara arten på ett pedagogiskt och lekfullt sätt.

www.antiguanracer.org · eng. · didaktisk

den blå planeten

Träffa djur du aldrig sett i världar du aldrig skådat i BBC:s filmserie om företeelser dolda långt ner i havsdjupen. På UR:s webb finns fakta och spel som kompletterar tv-programmen.

www.ur.se/blaplaneten · sv. · didaktisk

Främmande arter i svenska vatten

På den här hemsidan finns mycket fakta om främmande arter i svenska havs- och skärgårdsområden. Vilka är de, och vilka konsekvenser kan de föra med sig?

www.frammandearter.se · sv. · didaktisk

Noshörningslådan

Det finns 20 olika aktiviteter att välja mellan i WWF:s Noshör-ningslåda och där finns bl.a. lärarhandledning, elevkort och stödmaterial. Med hjälp av aktiviteterna kan eleverna utfor-ska vad biologisk mångfald är, varför den är viktig, vad som hotar den och vad vi kan göra för att rädda den.

www.wwf.se/utbildning/elevrum · sv. · didaktisk

Nyttiga växter

Fredriksdal museer och trädgårdar har tagit fram ett material kring några vanliga växter som vi förr använde oss av till både nytta och flärd.

www.fredriksdal.se · sv. · didaktisk

skogen i skolan

På Skogen i skolans hemsida finns mycket material, övningar och läromedel som är direkt användbara för att jobba med skogsfrågor i skolan. I ”Tidningsprojektet” finns tydliga anvis-ningar om hur dina elever kan skapa en tidning om skogen och därigenom lära sig mer om hållbar utveckling.

www.skogeniskolan.se/tidnprojekt · sv. · didaktisk

skogssverige

“SkogsSverige på Internet” är ett projekt som drivs gemen-samt av svenska företag och organisationer i skogsnäringen, skogsindustrierna och SLU. Här finns lättillgänglig info om Sveriges vanligaste trädslag.

www.skogssverige.se/skog/svenskatrad · sv. · referens

the global dimension

Det brittiska initiativet The global dimension erbjuder lärresur-ser knutna till specifika ämnen inom den brittiska läroplanen, framför allt med koppling till internationella frågor och hållbar utveckling.

www.globaldimension.org.uk · eng. · didaktisk

tryscience

TryScience är en inkörsport till att uppleva hur spännande modern vetenskap och teknik kan vara. På hemsidan finns interaktiva övningar länkade till över 400 vetenskaps- och teknikcentra runtom i världen.

www.tryscience.org · eng. · didaktisk

MULTIMEDIA

green tv

Green.tv är den första webbaserade tv-kanalen som samlar mil-jöfilmer från olika miljöorganisationer och oberoende filmare in-klusive UNEP, Greenpeace, Jordens vänner, Water Aid, IUCN m.fl.

www.green.tv · eng. · didaktisk

ur Play

Här kan du titta och lyssna på nästan alla UR:s program när du själv vill. Programmen finns tillgängliga på UR Play i sex månader efter sändning i tv eller radio.

www.ur.se/play · sv. · didaktisk

Xpeditions

På National Geographics hemsida finns bl.a. ett virtuellt mu-seum (Xpedition Hall) och lektionsplaner om hotade arter och biologisk mångfald.

www.nationalgeographic.com/xpeditions · eng. · didaktisk

42

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

PEDAGOGISKA RESURSER

Planeten

Den prisbelönta kunskapsöversikten Planeten är tänkt att ge insikt om vilka konsekvenser vårt hand-lande för med sig och hur vi kan påverka framtiden till det bättre eller sämre för vår planet. Även film, tv-serie och spel.

forskning.se/planeten · eng. · no. · sv. · didaktisk I fO

KU

S

World database on Protected areas

Världens största GIS-databas för skyddade områden innehå-ller en stor mängd data för beslutsfattare inom regeringar, ideella organisationer, akademiska institutioner och många andra.

www.wdpa.org · eng. · referens

PUBLIKATIONER

earth trends

EarthTrends är en omfattande online-databas från World Re-sources Institute som fokuserar på de miljömässiga, sociala och ekonomiska trender som formar vår värld.

http://earthtrends.wri.org · eng. · fortbildning

environmental education research

I det första numret år 2010 av denna akademiska journal be-handlas sambandet mellan lärande för hållbar utveckling och demokratifrågor ur ett svensk-danskt perspektiv.

www.tandf.co.uk/journals · eng. · referens

30 forskare om biologisk mångfald

Sverige har under några år satsat särskilda forskningsmedel på biologisk mångfald. Nu finns det resultat från forskningen. Trettio av de projekt som har fått pengar via Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet presenteras i den här skriften.

www.formas.se · sv. · didaktisk

the economics of ecosystems and Biodiversity

I den här rapporten framgår sambandet mellan biologisk mångfald och den globala ekonomin på ett tydligt sätt. Den visar också vilka konsekvenser en ökad förlust av den biolo-giska mångfalden kan leda till och ger praktiska exempel på lösningar från en samling internationella experter.

www.teebweb.org · eng. · referens

Jason science

The Jason Science Project för samman elever med stora upp-täcktsresande och vetenskapsmän. I ett av de avancerade spelen får man vara med och skydda ett hotat ekosystem utanför en av öarna på Hawaii.

www.jason.org · eng. · didaktisk

PUBLIKATIONER

Linnélektioner

Materialet är till för lärare i hela skolan som arbetar med NO/naturvetenskap och vill inspirera till ett undersökande, tematiskt och tvärvetenskapligt arbetssätt.

www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne · sv. · didaktisk

öVer 16 år WEB

aqualiensNaturvårdsverket har satsat 30 miljoner kronor på projektet AquAliens, som sedan 2002 behandlar olika introducerade organismgrupper i söt- och saltvatten vid Göteborgs Univer-sitet.

www.aqualiens.tmbl.gu.se · sv. · referens

global Biodiversity information Facility

Syftet med GBIF är att samla och koordinera den ofantliga mängd information om jordens arter som finns utspridd på olika håll i olika länder. GBIF:s arbete bidrar till kartläggandet av den biologiska mångfalden i världen.

www.gbif.se · sv. · referens

Nationellt centrum för utomhuspedagogik

NCU vid Linköpings Universitet vill öka förståelsen för att utemiljön är en bas för lärande och ett komplement till klass-rums- och textbaserat lärande.

www.liu.se/ikk/ncu · eng. · sv. · fortbildning

Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är en gemen-sam satsning av Uppsala universitet och SLU. Centrat skall stöd-ja hela skolan, från förskola till vuxenutbildning med syfte att främja en stimulerande, intressant och aktuell undervisning.

www.bioresurs.uu.se · sv. · referens

Naturhistoriska riksmuséet

NRM:s vision är att öka alla människors kunskap om naturen och dess mångfald. De länkar till många olika sökbara data-baser över både växter och djur.

www.nrm.se · sv. · referens

Naturen som formgivare

Med utgångspunkt från människans olika sinnen lyfts olika aspekter på naturen som formgivare fram i det här materialet från Fredriksdal museer och trädgårdar. I ”idébanken” finns mycket mer material på olika teman.

www.fredriksdal.se · sv. · didaktisk

the green Wave

The Green Wave är en global kampanj som syftar till att utbilda barn och ungdomar om biologisk mång-fald som är kopplad till den Internationella dagen för biologisk mångfald (22 maj) och andra initiativ som t.ex. UNEP:s Billion Tree Program.

http://greenwave.cbd.int · eng. · referens I fO

KU

S

NOTISER

43

Ed

ucation and

Sustainab

ility

sma insatser…som bevarar den biologiska mångfalden.

♦ Om du vill göra dig av med ett exotiskt djur, släpp inte ut det i naturen utan ta det till en djurskyddsorganisation. Släpps djuret ut i naturen kan det påverka andra djurarter negativt och leda till att inhemska djurarter drivs iväg från sitt naturliga habitat.

♦ Plocka eller fånga inte växter och djur från skyddade natu-rområden eller reservat.

♦ Plantera inhemska växter i din trädgård, exotiska växter kan påverka andra växtarter negativt och tränga undan dem.

♦ Jakt eller förgiftning av skyddade djurarter är straffbart och om du känner till illegala verksamheter måste du in-formera myndigheterna.

♦ Lär känna några av de djur och vilda växter som finns i ditt närområde och orientera dig med hjälp av ett lexikon för insekter, ryggradslösa djur, växter eller svamp.

♦ Hjälp till att städa upp en strand eller en skog, eller anlägg en urban örtagård!

♦ Frigör en å! Delta i en kampanj för att skydda floder/åar och dess djurliv.

♦ Plantera ett träd! Hjälp till att återplantera skog i ett av-verkningsområde.

♦ Besök de naturreservat och naturskyddsområden som finns i din omgivning.

♦ Gå med i ett kooperativ som handlar med och utbyter lo-kala ekologiska produkter.

♦ Försök att locka till dig fjärilar och andra insekter genom att plantera blommor som ger nektar på balkongen eller i trädgården.

♦ Använd kompost eller sortera organiskt avfall som du slänger i containrarna för organiskt avfall.

♦ Hjälp vårfåglarna genom att hänga ut fröbollar eller små halm- eller finfördelade ullpaket nära fåglarnas matplatser.

♦ Skär ner på insektsmedel eller andra gifter som skadar in-sekter och andra små ryggradslösa djur och använd istället naturliga insektsmedel.

♦ Om du har en trädgård, sätt upp en fågelholk för de in-sektsätande fåglarna och om du bor i staden kan du sätta upp en liten holk för svalorna eller tornsvalorna.

kuNs

kaP

sam

arBe

teHe

mm

a

koNs

umti

oN ✘ NeJ

✔ Ja

Undvik att köpa följande produkter:

♦ Produkter som härstammar från växter eller djur som är utrotningshotade eller särskilt skyddade, (som t.ex. mö-bler av ebenholtsträ eller elfenben, eller soppa som gjorts på sköldpadda eller haj).

♦ Produkter som kommer från djur som är förbjudna att jaga, (som t.ex. fiskyngel och kaviar från Kaspiska ha-vet).

♦ Djur som smugglas eller som det handlas med illegalt och som bidrar till maffiaverksamhet, exploatering, förstörel-se av habitat och hälsofara, i och med att de inte har genomgått någon medicinsk granskning.

♦ Exotiska växter och/eller djur från utlandet, som kan leda till att dessa organismers naturliga habitat förstörs. Om du köper ett exotiskt djur, försäkra dig om att det kommer ifrån en särskild farm där de föds upp enbart för försälj-ning. Köp INTE papegojor.

Sträva efter att köpa följande produkter:

♦ Lokala, ekologiskt odlade produkter, som stödjer odling som främjar den biologiska mångfalden.

♦ Lokala frukter och grönsaker.

♦ Rättvisemärkta produkter som bidrar till att stödja fattiga befolkningar, deras miljö, samt arbets- och handelsvi-llkor.

♦ Ekologiska träprodukter som certifierats med FSC eller PFEC. Med ekologiskt trä menas sådant trä vars utvinning inte skadar skogarna eller miljön.

♦ Miljöcertifierade rengöringsmedel som inte lämnar efter sig giftigt och miljöfarligt avfall.

♦ Naturliga och miljöcertifierade skönhetsprodukter utan palmolja. Utvinning av palmolja är en av de största an-ledningarna till skogsavverkning.

KALENDER

KALENDER

JANUARI01Gå ut en tidig morgon och lyssna på mesar, grön-finkar och andra. Mata fåglarna med frön, titta, lyssna, lär dig sångerna, måla av. Vilka likheter/skillnader finns?

MAJ05Leta reda på en sälg nära dig. Vilka insekter och fåglar besöker sälgen för att äta? Kolla om sälgens stam eller grenar är borrade av skalbaggslarver eller kanske träddödare. Gör en sälgpipa.

SEPTEMBER09Hur många olika äpplen kan klassen samla? Ta reda på hemifrån vad dina äpplen heter! Gör en utställning och smaka! Gör äppelmos och äppelkaka/äppelpaj.

FEBRUARI02Leta spår! Var har de varit? Vad har de ätit? Identifiera spillning.

JUNI06Plocka olika blommor till en fin bukett. Vad he-ter de olika blommorna? Var växer de?

OKTOBER10Hur känner man igen rönnen? Hur ser bladen ut? Hur ser bären ut? Ibland har rönnen många rönnbär, ibland bara några få. Hur är det i år? Koka rönnbärsgelé! Varför blir det gelé?

Den här kalendern har tagits fram i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald vid Uppsala universitet / Sve-riges Lantbruksuniversitet, SLU.

www.cbm.slu.se

44

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

KALENDER

MARS03Mata koltrasten med gamla äpplen, lyssna, titta, lär dig sångerna, lär dig känna igen hanne och hona. Se var tussilagon växer. Hur ser det ut där? Vem pollinerar tussilagon?

JULI07Gå till en sjö eller å eller havsvik och titta efter fiskar och andra vattendjur. Vilka hittar du? Vänd på stenar på botten. Ta in någon sten i en balja eller glasburk och kolla vad som rör sig. På ytan finns kanske alger och annat.

NOVEMBER11Hur känner man igen lövträden när de inte har löv? Hur ser barken ut? Hur ser knopparna ut? Vad händer med löven när de fallit av träden? Varför är de fallna löven viktiga? Vilka bor under löven? Hur blir löven till jord? Vad använder man björken till?

APRIL04Se och lär känna. Plocka nässlor och gör nässelsoppa. Bränn dig inte, var försiktig! Vilka fjärilar lever på nässlor? Så frön och groddar av olika växter som ärtor, morot, sol-ros, gurka, tomat och spansk peppar.

AUGUSTI08Se var blåbärsriset eller nyponrosen växer. Hur ser det ut där? Sol eller skugga? Torrt eller fuktigt? Ploc-ka blåbär och gör sylt o paj.

DECEMBER12Samla mossor och lavar i skogen och gör adventsdekorationer. Använd en kryp-togamflora och försök ta reda på vad de olika mossorna och lavarna heter. Hur ser det ut där de lever? Varför kan lavar och mossor leva på stenar och träd utan jord? Se på en trädstam på vilken sida hittar du lavar och i vilket väderstreck finns det mossor på en stam?

ILLUSTRATIONER © MARTA ALTIERI

45

Ed

ucation and

Sustainab

ility

46

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

PEDAGOGISKA RESURSER

miljöförbundet Jordens vänner (mJv)

En partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.

www.mjv.se

movium

Har nationellt samordningsansvar för att utveckla och sprida kunskaper om utvecklande utemiljöer för barn och unga.

www.movium.slu.se

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

En gemensam satsning av Uppsala universitet och SLU som skall stödja hela skolan.

www.bioresurs.uu.se

Naturhistoriska riksmuseet

Är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Uppdra-get är att främja intresset för, samt kunskapen och forsknin-gen om universums och jordens uppbyggnad och utveckling, växt- och djurvärlden samt människans biologi och natur-miljö.

www.nrm.se

Naturskyddsföreningen (NsF)

Sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta kons-truktiva lösningar på problemen. De står också bakom värl-dens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval.

www.naturskyddsforeningen.se

Naturum

Ett centrum för besökare till ett naturområde. Över 1000 skolklasser har besökt naturum som ett led i sin utbildning.

www.naturum.nu

Naturvårdsverket

Dess uppdrag är att se till att de miljöpolitiska besluten ge-nomförs. De ger bland annat vägledning, fördelar resurser till olika miljösatsningar, tar fram kunskaper och rapporterar om miljötillståndet till framför allt andra myndigheter, kommu-ner, företag och organisationer.

www.naturvardsverket.se

albaeco

Kommunicerar resultat från den senaste tvärvetenskapliga forskningen om samspelet mellan ekologi, ekonomi och samhälle.

www.albaeco.se/sv

Centrum för biologisk mångfald (CBm)

Ett nationellt samarbetsorgan vars uppgift är att samordna och stimulera forskning om både den vilda och den odlade biologiska mångfalden.

www.cbm.slu.se

Friluftsfrämjandet

En ideell organisation med nästan 400 lokalavdelningar i hela landet. Vi har verksamhet såväl i den tätortsnära natu-ren som i vildmarken, alla åldersgrupper är välkomna.

www.friluftsframjandet.se

kungliga skogs- och Lantbruksakademien (ksLa)

En nätverksorganisation för utveckling av jordbruk, träd-gårdsbruk, fiske, vattenbruk, livsmedel, skog, skogsproduk-ter, rennäring, bioenergi, miljö och skogs- och lantbrukshis-toria m.m.

www.ksla.se

kungliga vetenskapsakademien

En oberoende organisation som har till uppgift att främja ve-tenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akade-mien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

www.kva.se

Länsstyrelserna

Hör till landets viktigaste aktörer när det gäller naturvård. Som regeringens och riksdagens förlängda arm har de i upp-gift att bevara natur- och kulturlandskapen i landets 21 län i linje med de svenska miljömålen.

www.lansstyrelsen.se

miljödepartementet

Förutom naturvård och biologisk mångfald, ansvarar Miljö-departementet för bl.a. klimat, vatten- och havsmiljöfrågor, kemikalier, kärnsäkerhet och strålskydd, hållbar samhällspla-nering, miljöteknik och miljöforskning samt miljölagstiftning och internationellt miljösamarbete.

www.regeringen.se/miljo

sVerige

ORGANISATIONER

PER

SIKO

BLO

MM

OR

c F

ERN

AN

DO

cU

ENc

A R

OM

ERO

PEDAGOGISKA RESURSER

47

Ed

ucation and

Sustainab

ility

svenska Botaniska Föreningen

En ideell rikstäckande förening för alla som är intresserade av botanik. De ger ut Svensk Botanisk Tidskrift och ordnar aktiviteter inom botanikens område

www.sbf.c.se

svenska ekoturismföreningen

Ekoturismföreningen arbetar för mer och bättre ekoturism, en turism som bevarar och tar ansvar för ömtålig natur och kultur, både i Sverige och utomlands.

www.ekoturism.org

sWedBio

The Swedish International Biodiversity Programme (SwedBio) bildades av Sida och CBM för att främja en proaktiv och strate-gisk inställning till biologisk mångfald och lokala inkomstbrin-gande aktiviteter inom svenskt internationellt biståndsarbete.

www.swedbio.org

WWF sverige

Syftet med verksamheten är att bromsa den globala upp-värmningen, verka för ett hållbart nyttjande av jordens natur-resurser, skydda våra hav och våtmarker, stoppa förstörelsen av världens skogar och bevara jordens djur och växtarter.

www.wwf.se

Birdlife

Ett globalt partnerskap för miljövårdsorganisationer som strävar efter att bevara fågelarter, deras livsmiljöer och den globala biologiska mångfalden.

www.birdlife.org · eng.

eurosite

En av de största europeiska organisationerna som samlar statliga och ideella organisationer samt privata organ i ett aktivt samarbete för ett praktiskt förvaltande av Europas natur.

www.eurosite.org · eng., fra., it., spa., ty.

Forest stewardship Council (FsC)

En oberoende, internationell medlemsorganisation som ver-kar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekono-miskt livskraftigt bruk av världens skogar.

www.fsc-sverige.org · sv.

internationellt

greenpeace

En oberoende internationell miljöorganisation som driver kampanjer för en omställning av vårt energiberoende, att avveckla kärnkraften, att skydda världens hav från utfisk-ning och gammelskogarna från avverkning, att eliminera giftiga kemikalier, att hejda spridningen av GMO i naturen och för att arbeta för nedrustning och fred.

www.greenpeace.org · eng., sv.

oceana

Internationell organisation som verkar för att skydda och återställa världens hav.

www.oceana.org · eng., spa.

the international union for Conservation of Nature (iuCN)

Världens äldsta och största naturvårdsorganisation med över 1000 medlemsorganisationer. Medlemmarna är en blandning av ideella organisationer, myndigheter, regeringar och företag.

www.iucn.org · eng., fra., spa.

Wildscreen

Wildscreen är en välgörenhetsorganisation som arbetar glo-balt för att sprida uppskattningen av den biologiska mång-falden med hjälp av naturbilder.

www.wildscreen.org.uk · eng.

World resources institute (Wri)

“Think tank” som grundades 1982 och vars vision är att få det mänskliga samhället att leva på ett sätt som skyddar jordens miljö och dess förmåga att sörja för nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar.

www.wri.org · eng.

Natura 2000

Ett EU-omfattande nätverk av naturskyddsområden vars syf-te är att säkerställa att Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer överlever på lång sikt.

http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000 · eng.

PEDAGOGISKA RESURSER

Makromolekyl som finns i alla celler och som innehåller den genetiska information som behövs för att alla levande organismer ska kunna utvecklas och fungera. ADN ansvarar också för den ärftliga överföringen. Kapaciteten i ett visst biologiskt produktivt område, som har möjlighet att generera en regelbunden tillförsel av förnybara resurser och som kan absorbera det avfall som det producerar. Variationen av levande organismer inom ett element, inom de ekosystem som finns på jorden eller i havet eller övriga vattendrag, och de komplexa ekosystem som de ingår i. Den biologiska mångfalden innefattar även mångfalden inom vare art, samt mellan arter och ekosystem. Vetenskap som studerar och imiterar de naturliga ekosystemens former (mekanik), processer (kemi) och design för att hitta nya problemlösningar och mer hållbara funktioner. Stor enhet för klassificering av biosfärens landskap, t.ex. tropiska skogar, öknar och savanner. Den totala materia av de varelser som lever inom ett avgränsat område, uttryckt i vikt per områdesenhet eller volym. Utforskande av den biologiska mångfalden i syfte att finna värdefulla genetiska och biokemiska resurser. Materiellt system som utgörs av helheten av jordens levande varelser, tillsammans med de fysiska medel som omger dem och som de bidrar till att forma. Område med enhetliga miljöförhållanden som tillhandahåller en viss enhet av flora och fauna med dess vitala område. process för att överföra energi genom föda, genom en serie av organismer, där varje organism livnär sig på den föregående och är näring åt den som kommer näst. Utrymmen som länkar samman mellan sig två eller fler områden som gör det möjligt för levande varelser att sprida ut sig. Natursystem som utgörs av en samling av levande organismer, (biocenos), samt den fysiska miljö där de interagerar, (biotop). Art eller organism som bara finns inom ett visst geografiskt område, till exempel en ö, en grotta eller en flod. Administrativt avgränsat område som upprättats för att främja natur- och miljöbeva-rande. Enskilda organismer i ett naturligt bestånd som har kapacitet att fortplanta sig och ge upphov till nya fertila organismer med liknande egenskaper som de ursprungliga. Art som finns inom sitt naturliga distributionsområde. Art vars förekomst globalt sett är villkorad, t.ex. genom direkt predation, på grund av att de resurser som arten lever av har försvunnit eller på grund av gradvisa klimat-förändringar.

ORDLISTAdeoxiribonukleinsyra

(dna):

biokapacitet

biologisk mångfald

biomimetik

bioma

biomassa

bioprospektering/analys

biosfär

biotop

näringskedja eller trofisk kedja

biologisk korridor

ekosystem

endemisk

skyddat naturområde

art

inhemsk- eller ursprungsart

utrotningshotad art

48

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

En terminologisk guide för biologisk mångfald och lärande för hållbar utvec-kling. Begreppen som efterföljs av ett upphöjt “o” i övrig text är förklarade och definierade här.

c JON hANSON

49

Ed

ucation and

Sustainab

ility

PEDAGOGISKA RESURSER

Ursprungsart som försvunnit från sitt naturliga distributionsområde. Art som befinner sig utanför sitt naturliga distributionsområde och hotar förekomsten av inhemska växter och/eller djur. Den samlade mängd transformationer och förändringar genom tiderna som har givit upphov till den mångfald av livsformer som finns idag på jorden och som kommer ifrån en gemensam ursprungskälla. Försvinnande av alla medlemmar ur en art eller taxonomi. Fysisk plats där en organism lever och som karaktäriseras av en viss av växtlighet eller av en särskild dominerande fysik, (sjöhabitat eller skogshabitat). Sammanlänkat nät av naturzoner, jordbruksmarker, gröna leder, fuktområden, parker, skogsreservat, samhällen av lokala arter och marina zoner, som upprätthåller ett ekologiskt funktionellt och genomträngligt territorium. Djur som saknar ryggrad, även om de har ett mer eller mindre fast skelett. Lokal aktionsplan för den biologiska mångfalden. Global inventering av den rådande situationen för skyddande av djur och växter. Listan har tagits fram av Internationella Naturskyddsföreningen, (IUCN). Permanent förändring av den DNA som förs vidare till efterkommande arter och som kan orsakas så väl av interna som externa faktorer. Växt eller djur vars genetiska material, (DNA), har alternerats artificiellt för att ge arten särskilda egenskaper eller karaktärsdrag som den inte har i sitt naturliga tillstånd. Skyddsform som tagits fram av UNESCO och som inkluderar geografiskt representativa områden för de olika habitat som finns på jorden, såväl ekosystem på land som i vatten. Kapaciteten att upprätthålla en funktion när omständigheter förändras, ofta genom att använda sig av trestegstrategin mångfald, överskott och decentralisering. Vetenskap som organiserar organismerna i ett klassifikationssystem som utgörs av en hierarki av taxonomier. Organism som genmodifierats genom att gener från en annan art lagts till. Djur vars ryggrad inte utgörs av kotor. Kategori av skyddsområde som konstituerats av EU:s medlemsstater som unikt naturområ-de för bevarande av fågelarter som hotas av utrotning. Markområde där markytan permanent eller vid upprepade tillfällen svämmas över, vilket ger upphov till ett hybrid-ekosystem, mitt emellan vattenområde och markområde.

utrotad art

invasions- eller exotisk art

evolution

utrotning

habitat

ekologisk infrastruktur

invertebrater

lap

röd lista

mutation

genmodifierad art (gmo):

biosfärsreservat

resiliens

taxonomi

transgenisk

Vertebrat

särskild zon för fågelskydd

fuktområde

50

Bio

log

isk

mån

gfa

ld

VI REKOMMENDERAR

Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid Westman, A. & H. Tunón

CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD (2009) SV

Västerländska samhället har anpassat sig till en slit och släng-mentalitet och ett be-roende av billig fossil ener-gi. Vi tänker inte på att även förnyelsebara naturresurser är ändliga om de förbrukas i för hög takt. Kanske finns framtidens lösningar i vårt gamla levnadssätt och kul-turarv? Vilken äldre kuns-kap kan fylla en funktion även för framtiden?

The Economics of the Yasuni initiativeJoseph Henry Vogel

ANTHEM PRESS (2009) ENG

Klimatförändringen bjuder in till både politisk ekono-mi och humor. Vogel me-nar att den konventionella ekonomin inte tar hänsyn till den termodynamiska karaktären av klimatförän-dringen. Hans svidande kritik av ekonomin upp-muntrar till mer djupgåen-de analys, och framför allt insisterar han att ersättnin-gen som Ecuador kräver för att inte borra i Yasuní är rättvis.

Makten över klimatetChristian Azar

ALBERT BONNIERS FÖRLAG (2008) SV

Klimatfrågan är en av de största utmaningar som mänskligheten ställts in-för och den ligger högt upp på politikers och före-tagsledares agendor. Men hur allvarligt är problemet egentligen? Vad finns det för tekniska lösningar? Christian Azar berättar om hur forskarna försöker förstå klimatet och vad som kan hända om vi fortsätter som vi gör.

Wangari Maathai, The tree motherStefan Ehlert

EDITORIAL ICARIA (2006) ENG, SPA

Den första afrikanska kvin-nan att vinna Nobels fred-spris var Wangari Maathai, känd som ”trädens moder” på grund av hennes passi-on för att främja återplan-teringen av träd i hennes land, Kenya. Denna bok berättar med inlevelse om de viktigaste händelserna i hennes liv, från barndo-men fram tills idag.

Home Yann Arthus-Bertrand, 2009

www.home-2009.com ENG, FRA, SPA, TY

HOME vill skapa medve-tenhet om vår planets si-tuation, miljöförstöringar och om den framtid som väntar om vi inte tar till oss informationen som finns tillhands. Med hjälp av flygbilder från 54 länder av den franske fotografen Yann Arthus-Berthrand vi-sar filmen hur jordens pro-blem hänger samman.

Expedition LinnéFolke Rydén, Kungl. Vetenskaps-akademin, 2007

www.expeditionlinne.se ENG, SV

En dokumentärfilm pro-ducerad av Mattias Klum och Folke Rydén. Det är en upptäcktsresa till sju kon-tinenter som även blickar ut i rymden, ned i havsd-jupen och in i framtiden. I centrum står den livs-avgörande frågan: Hur ska vi handla idag för att över-leva i morgon och hur kan vetenskap och forskning bidra till en bättre värld?

Big River Man John Maringouin, 2009SELF PICTURES AND EARTHWORKS FILMS www.bigriverman.com ENG

Under 2007 började Mar-tin Strel sitt galna försök att bli den förste att sim-ma längs Amazonasfloden. Han hade redan simmat nerför Mississippi, Donau och Iang Tzus för att visa upp deras föroreningar. Denna underhållande do-kumentär berättar om den-na femtioåriga sloven som dricker två flaskor rött vin om dagen ... även när han simmar!

The end of the lineRupert Murray, Independent, 2009

www.endoftheline.com ENG

Den första större doku-mentärfilmen som avslöjar effekterna av överfisket i våra hav hade sin världs-premiär på Sundance Film Festival 2009. Den tar upp den förestående utrotnin-gen av tonfisk, som väckts genom den ökade efterfrå-gan på sushi i Väst och de djupgående konsekvenser-na av en framtida värld utan fisk i våra hav.

BÖCKER

fILMER

51

Ed

ucation and

Sustainab

ility

Uppdraget att vara ansvarig utgivare har från och med detta nummer överförts till Malmö högskola och RCE Skåne. Det känns hedersamt att uppdraget har ham-

nat här. Högskolan har tillsammans med Malmö stad satsat mycket på det lärande som behövs för en långsiktig ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling.

Malmö högskola invigdes 1998 och har nu drygt 12 000 helårsstudenter. Visionen är att våra studenter inte bara ska bli exempelvis tekniker eller tandläkare utan även ha fler perspektiv med sig för att kunna agera på ett hållbart sätt i samhället. Vår verksamhet ska utgå från de unika förutsättningar var och en av våra studerande och medarbetare har, för att vi under vår tid vid högskolan ska utveckla en hand-lingskompetens som baseras på erfarenhet, vetenska-plig kunskap och yrkesrelevans.

Området Västra hamnen, där högskolan ligger, är Sveriges första stadsdel med ett klimatneutralt ener-gisystem. Området försörjs till 100 % med lokalpro-ducerad energi från förnybara källor: sol, vind och vatten, samt energi från stadsdelens avfall. Hållbar

utveckling är idag en viktig grund för hela utvec-klingen i Malmö.

Satsningar på hållbara lösningar i staden måste också kunna förstås av befolkningen. Utbildning på alla nivåer måste därför inriktas på lärande för hå-llbar utveckling. I det sammanhanget var det själv-klart att Malmö stad och Malmö högskola sökte part-nerskap med Lunds kommun, Lunds universitet och Region Skåne för att skapa ett RCE i Skåne. 2007 fick vi som första region i Norden FN-universitetets ut-märkelse ”Regional Centre of Expertise” för lärande för hållbar utveckling. I RCE Skåne arbetar vi med att öka samarbetet i regionen när det gäller lärande för hållbar utveckling. Vi hoppas att fler regioner i Sverige följer efter!

Harriet Axelsson är prorektor vid Malmö högskola och

ny ansvarig utgivare för ES Sverige

Hälsning från Harriet Harriet Axelsson

i nästa nummer

av es sverige …

ES 4 kommer att ha temat HÄL-

SA. Vi tittar närmare på olika

faktorer som påverkar läran-

de för en socialt hållbar

utveckling.Prenumerera på ES Sverige!

På www.es-online.info/se kan du teckna en prenumeration på 3 nr för 199kr eller 6 nr för 349kr.

Kontakt

Kontakta oss på ess@barcelonya.com eller 0738-956969 för frågor kring skolprenumerationer, annonsering eller om du har tips på innehåll till nästa nummer.

Partnerinfo

RCE Skåne genom Malmö stad och Malmö högskola, www.malmo.se/hallbartlarande

Global Action Plan - Marilyn Mehlmann, www.globalactionplan.se.

Stiftelsen Teknikdalen - Anders Sundvall, www.teknikdalen.se.

EPILOG

Vi ger energi & resurser för klimatarbetet i skolan!