Bliwa Livförsäkring...Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Årsredovisning 2013 5 2013 blev på många sätt det mest framgångsrika året i Bliwas 10-åriga historia: En rekordstor

Bliwa LivförsäkringÅrsredovisning 2013

Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt • Årsredovisning 2013II

InnehållOm Bliwa 1

Bliwakoncernen 2013 2

Vd har ordet 4

Bliwas affärsmodell 6

Bliwa vill göra försäkring mer begripligt 7

Vilket skydd behöver du? 8

Gruppförsäkring 10

Inkomstförsäkring 11

Sjukvårdsförsäkring 12

TGL + Riskförsäkring inom tjänstepension 13

Hjärtsäkra Sverige 14

BliwaStipendiet 15

Förvaltningsberättelse 17

Femårsöversikt, koncernen 22

Femårsöversikt, moderbolaget 23

Finansiella rapporter, innehållsförteckning 25

Styrelsens underskrifter 84

Revisionsberättelse 85

Granskningsrapport 86

Bolagsstyrningsrapport 87

Ledningen 89

Styrelsen 90

Försäkringsnämnd 91

Revisorer 91

Fullmäktige företräder försäkringstagarna 92

Definitioner och nyckeltal 93

Ordlista 94

1Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt • Årsredovisning 2013

Om Bliwa

Så här gör vi:Vi skaffar oss kunskap om gruppen och dess förutsättningar genom dialog med företaget eller organisationen som företräder gruppen

Vi sätter ihop kunskapen med vår expertis som specialister på gruppförsäkring

Vi gör valen begripliga för individen

Vi använder tre steg för att skapa en helhet

Vår uppgift:För företag och organisationer:Att skapa en skräddarsydd lösning

För medarbetare och medlemmar:Att göra valen begripliga

Vår marknad:Vi arbetar för företag och organisationer som bryr sig om sina medarbetares och medlemmars trygghet och hälsa

FÖRETAG/ORGANISATION

1. LYHÖRDHET 2. EXPERTIS 3. BEGRIPLIGHET

Så här tänker vi:Vi analyserar hela situationen. Och skapar lösningen tillsammans med kunden.

Vår utgångspunkt är kundens och gruppens behov och den enskilda individens välmående.

ATTRAKTIONSVÄRDE SAMLAT BEHOV VÄLMÅENDE

Bliwa är ett ovanligt företag. Ovanligt eftersom vi strävar efter enkelhet och begriplighet – en försäkring ska gå att förstå trots att juridiken bakom den är komplicerad. Ovanligt eftersom vi delar med oss; blir det pengar över så går de tillbaka till de försäkrade genom bättre villkor och lägre premier.

Och så är vi ovanligt nära våra kunder. Vi har ett brett utbud av produkter. Tillsammans med våra kunder arbetar vi fram långsiktiga lösningar som ger trygga villkor för gruppen och bra förutsättningar för välmående för den enskilde. Vilket i sin tur skapar goda relationer mellan organisationen och människorna i den.

Vi är också nära varandra internt. Diskussionerna, både internt och med våra kunder, gör att vi hela tiden lär oss och blir ett klokare bolag.

Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt • Årsredovisning 20132

Finansiell styrkaBliwa står väl rustat för fortsatt tillväxt.

● Kapitalbasen uppgick till 1 077 miljoner

kronor och solvenskvoten uppgick till

6,7 vilket är 6,7 gånger större än vad

nuvarande solvensregelverk kräver.

● Solvensgraden uppgick till 393 procent,

en ökning med 41 procentenheter från

föregående år.

Resultat ● Det försäkringstekniska resultatet

uppgick till 126 miljoner kronor.

● 25,5 miljoner kronor lämnades i

återbäring till försäkringstagare.

● Totalavkastningen inom kapital -

förvaltningen uppgick till 8,2 procent

i Bliwakoncernen och 8,5 procent i

Bliwa Livförsäkring.

● Premieinkomsten ökade med 19

procent och uppgick till 341 miljoner

kronor efter avgiven återförsäkring.

Bliwakoncernen 2013

Bliwas utveckling sedan 2003

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1312111009080706050403

MSEK

KapitalbasFörsäkringstekniska avsättningarPremier

Premieinkomstenökade med

19%cirka 30

av Sveriges 100 största företag och

12 organisationer är

kunder i Bliwa


Tillväxt ● Bliwa har haft en stabil tillväxt sedan

2003 och successivt byggt upp en affär

som är väl diversifierad avseende

produkter, grupper och risksamman-

sättning. Nyteckningen under 2013 var

den högsta i Bliwas 10-åriga historia

och kommer att leda till att premiein-

komsten under 2014 ökar med cirka 35

procent.

● Flera nya stora kunder tillkom under

året och affären breddades gentemot

befintliga företag och organisationer.

Kunderna utgörs av cirka 11 000

företag varav ett 30-tal av Sveriges 100

största samt 12 organisationer på den

svenska arbets marknaden.

Trygghet och hälsa ● Under 2013 fortsatte Bliwas långsik-

tiga samarbete med Hjärt-Lung-

fonden. Målet är att minska dödlig-

heten i plötsligt hjärtstopp genom

information, stöd till forskning samt

bidrag till utbildning och utplacering

av hjärtstartare på svenska arbetsplat-

ser, läs mer på sidan 14.

● Bliwa Stiftelsen delar varje år ut Bliwa-

stipendiet till en forskare eller prakti-

ker som genomför målinriktade

forsknings- eller utbildningsinsatser

inom förebyggande eller rehabilite-

rande hälsoarbete. 2013 års stipen-

dium på 500 000 kronor gick till ett

forskningsprojekt om vilka faktorer

som får oss att träna mer, läs mer på

sidan 15.

● Tillsammans med Bliwas sjukvårds-

försäkring erbjuds den försäkrade en

internetbaserad tjänst som hjälp att

arbeta aktivt med sin livsstil och hälsa.

Livsstilsverktyget innefattar riskiden-

tifiering, stöd för förändring och

återkommande uppföljning, läs mer på

sidan 12.

Bliwakoncernen 2013

25,5miljoner kr

i återbäringSolvensgrad

393%



2013 blev på många sätt det mest framgångsrika året i Bliwas 10-åriga historia: En rekordstor nyteckning, ett bra resultat och en totalavkast-ning i kapitalförvaltningen som slutade på 8,5 procent. Till följd av den affär som tecknats under 2013 räknar vi med att nå en premie-volym på cirka 480 MSEK i koncernen.

VÅRA KUNDER DRIVER UTVECKLINGENFör 10 år sedan var vi 17 personer som arbetade på Bliwa och affären bestod i huvudsak av ett premiebefriat avvecklingsbestånd. Under de 10 år som gått har vi, i samverkan med kunder och samarbetspartners, successivt utvecklat produkter och tjänster utifrån nya behov och förutsättningar, till exempel:

● Inkomstförsäkring vid arbetslöshet när inkomsten för allt fler översteg a-kassetaket

● Riskförsäkring som komplement till tjänstepensionssparande när värdekedjan började brytas upp.

● Sjukvårdsförsäkring nu när den offentligt finansierade vården inte fullt ut kan tillgodose behoven.

Vi arbetar nära våra kunder, framför allt stora företag och organisationer, vilket underlättas av att vi är kundägda, och bjuder in till insyn och delaktighet. På så sätt får vi god förståelse för förändrade behov och önskemål vad gäller försäkringsskydd och administrativa tjänster, vilket är grunden för vår egen utveckling.

KUNDER OCH MEDARBETARE ÄR AMBASSADÖRERSedan Bliwas start för 10 år sedan har vårt varumärkesarbete gått ut på att arbeta oss in successivt och skapa en position genom att vara en kompetent och leveranssäker leveran-tör av personriskförsäkring till grupper. Vår viktigaste målgrupp är de som upphandlar och beslutar om personriskförsäkring för grupper, men också framtida potentiella medarbetare eftersom behovet av fler medarbetare kvarstår framöver. Under 2014 räknar vi med att behöva anställa ytterligare ett tiotal personer.

Genom att göra ett bra jobb, utveckla vår verksamhet och underlätta försäkringshante-ringen samt att vara en bra arbetsgivare visar vi i handling fördelen med Bliwa för våra befintliga kunder och medarbetare. De blir våra ambassadörer i mötet med andra potentiella kunder och medarbetare. Alla kunder som deltog i vår senaste kundundersökning angav att de är villiga att rekommendera oss. Det är absolut vår bästa marknadsföring.

En utmaning när bolaget växer är att bevara det lilla bolagets fördelar. Det som känneteck-nar Bliwa och som våra kunder lyfter fram som så positivt ska bibehållas, även när vi är dubbelt så stora. Jag har goda förhoppningar om att vi ska lyckas med det eftersom Bliwas värderingar och arbetssätt är starkt förankrade i vår företagskultur.

NÖJDA OCH TRYGGA KUNDERVi är oerhört stolta och glada för det förtroende vi får från nya kunder och framför allt från befintliga kunder som väljer att stanna kvar och bredda sin affär hos Bliwa. Men vi vill inte bara ha nöjda kunder utan också trygga kunder. Trygghet i första hand genom bra och begripliga försäkringar. Under året har vi inlett ett omfattande arbete för att förenkla hante-ringen och att göra försäkring mer begripligt för våra kunder. Läs mer om det på sidan 7. Trygghet vill vi också uppnå genom de olika satsningar vi gör inom hälsoområdet bland annat genom Bliwa Stipendiet och vårt samarbete med Hjärt- Lungfonden för att Hjärtsäkra Sverige.

Stort tack till alla kunder, samarbetspartners och medarbetare för ett mycket bra samarbete under 2013. Vi är stolta över vad vi har åstadkommit under Bliwas första 10 år och ödmjuka inför framtida möjligheter och utmaningar. Bliwa är och ska förbli en av de ledande aktörerna inom personriskförsäkring för grupper, med en stark ambition att agera ansvarsfullt och trovärdigt i varje läge för att bidra till trygghet och hälsa.

Stockholm i maj 2014

Kristina ÅkerstrandVd Bliwa Livförsäkring

Under 2013 firade vi, tillsammans med kunder, samarbetspartners och medarbetare att Bliwa nu funnits på marknaden i 10 år. Under de åren har vi haft en genomsnittlig premietillväxt på cirka 19 procent. Det skapar förväntningar inför framtiden, förväntning-ar som vi med råge uppfyllde under 2013 med en affärstillväxt som kommer leda till en premieökning på drygt 35 procent under 2014.

VD HAR ORDET

Rekordstor nyteckning 2013


Bliwas affärsmodell

Bliwa strävar efter att agera ansvarsfullt och trovärdigt i varje läge. Genom engage-mang och i praktisk handling vill vi bidra till en positiv utveckling inom de områden där vi verkligen kan göra skillnad. För Bliwa som försäkringsbolag är det logiskt att på olika sätt försöka bidra till trygghet och stärkt hälsa på individ-, organisations- och samhällsnivå.

ANSVARSFULL KUNDNYTTABliwa hjälper arbetsgivare och organisationer att erbjuda ett bra och begripligt försäkrings-skydd i livets olika skeden. Vi förenklar försäkringshanteringen och stödjer förebyg-gande insatser för att försäkringen så sällan som möjligt ska behöva utnyttjas. Bliwas erbjudande ska attrahera de företag och organisationer som vill arbeta strategiskt med hälsa för sina medarbetare/medlemmar. Det leder till ett friskare försäkrings bestånd och förbättrat verksamhetsresultat för såväl Bliwa som kunderna. Det blir mer prisvärt för gruppen, arbetsgivaren får ökad konkurrenskraft genom friskare medarbetare och individen mår bättre. I förlängningen innebär det bättre villkor och lägre premier till alla försäkringstagare.

ÖVERSKOTT TILL NYTTA FÖR KUNDENBliwas affärsmodell går också ut på att överskot-tet ska gå tillbaka till våra försäkringstagare. Premierna ska över tiden täcka skadekostnader och driftskostnader, och vid överskott tilldelas återbäring, i normalfallet genom premierabatter. Med hjälp av en balanserad risknivå i kapitalför-valtningsverksamheten eftersträvas en god avkastning över tid som ska bidra till kapitaltill-växt och möjligheter för Bliwa att växa vidare och bredda affären. Målsättningen är att tillväxten ska gynna våra befintliga kunder.

FÖRE, UNDER OCH EFTERBliwas försäkringar ska ge stöd, inte bara vid en skada, utan även före och efter. Förebyggande insatser bidrar till friskare och mindre skade-drabbade försäkrade. Rehabiliterande insatser innebär att den drabbade kommer snabbare tillbaka till ett normalt liv. Basen är Bliwas sjukvårdsförsäkring som är utformad för att minska risken för nya eller förvärrade skador.

FÖRENKLA FÖR KUNDENBliwa arbetar för att kundernas försäkringshan-tering ska bli så enkel och effektiv som möjligt. Huvuddelen av Bliwas större kunder har valt att arbeta direkt med Bliwa, utan mellanhänder. Det är här som Bliwa har sin största konkurrensför-del i form av kundanpassade affärsmodeller med hög servicegrad, stöd i försäkringshanteringen, möjlighet till insyn och påverkan samt stöd i kundernas strategiska hälsoarbete. Bliwas affärsmodell omfattar också möjlighet till riskdelning i form av pooling, återförsäkring i captive och andra modeller för resultatdelning. Kunder, samarbetspartners, förmedlare och externa administratörer erbjuds även säkra informationsutbyten via elektronisk filöverfö-ring. På så sätt kan de få effektiv tillgång till registeruppgifter, exempelvis vid rådgivning hos försäkringsförmedlare.

BliwamodellenBliwa – personriskförsäkringar & stöd för strategiskt hälsoarbete

Kund – arbetsgivare eller organisation som bedriver ett strategiskt hälsoarbete

Positiva effekter som gynnar alla parter i form av trygga och friska medarbetare, bättre resultat, ökad attraktionskraft, återbäring, lägre premier och bättre villkor.

3

Trygga medarbetare/ medlemmar tack vare ett bra och begripligt försäkringsskydd utvecklat i nära samarbete med kunden.

1

Stöd för effektiv försäkrings hantering och strategiskt hälsoarbete som förebygger skador.2


För Bliwa har enkla och tydliga försäkringar alltid varit viktigt. Men på Bliwas seminariedag för ett drygt år sedan blev vi återigen påminda när en ung kvinna berättade hur det var att som 27-åring drabbas av en stroke. Hon gjorde oss medvetna om hur svårt, på gränsen till omöjligt, det kan vara att fylla i rätt blanketter när man kämpar med att komma tillbaka till ett något så när normalt liv. Det fick oss att börja fundera och diskutera kring hur vi skulle kunna göra det enklare.

DET SKA VARA LÄTT ATT FÅ HJÄLPFör många är försäkringar något dramatiskt och svårt – man vill inte tänka på försäkringar för det innebär att man måste tänka på att man själv eller någon man älskar kan bli sjuk, skadad eller dö. Vår kundtjänst får ofta samtal från människor som upplever någon form av kris: de har blivit arbetslösa eller deras make har dött och de behöver veta hur försäkrings-skyddet ser ut. De behöver någon som kan reda ut ett problem åt dem. Därför har vi på Bliwa valt att inte ha en kundtjänst som kräver att kunderna behöver göra en massa val och trycka på olika knappar för att få prata med någon.

På webben har tankarna resulterat i att den försäkrade nu inte behöver veta vare sig vilka blanketter som ska fyllas i eller vilka försäk-ringar som täcker skadan. Den försäkrade behöver inte ens veta vilka försäkringar han

eller hon har, utan behöver bara berätta om sig själv och vad som har hänt. Resten tar Bliwas personal hand om.

SYMBOLSPRÅKET KONKRETISERAR OCH VISUALISERARSamtidigt som vi känner oss otrygga med samhällets skydd vid olycksfall, sjukdom, arbetslöshet och dödsfall och inser att vi behöver täcka upp med egna försäkringar, så har vi en ganska vag uppfattning om vad försäkringarna på de här områdena innebär. Men för att vara trygg så måste man förstå. Vi har en idé om att symboler kan visualisera och konkretisera innehåll och nytta av försäkrings-skydd, som annars kan upplevas som abstrakt. Symbolspråket kommer att genomsyra Bliwas material framöver.

FÖR ATT VARA TRYGG MÅSTE MAN FÖRSTÅUnder 2013 har vi arbetat fram symbolspråket, bytt logga och lanserat vår nya webbplats. Under 2014 fortsätter arbetet med begriplighet. Bliwas webbplats kommer att utvecklas ytterligare för att förenkla och förbättra servicen för kunder och försäkrade. Även skriftligt material som brev, förköpsinforma-tion och försäkringsbesked ska bli mer begripliga. Vi ska förenkla och förtydliga, utan att tumma på de lagar och regler som syftar till att skydda försäkringstagarna. För vi vet att för att vara trygg så måste man förstå.

Bliwa vill göra försäkring mer begripligt


Om du blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall får du en viss ekonomisk ersättning från samhället. Du kan också ha ett försäkrings-skydd genom kollektivavtal i din anställning. Men de allra flesta behöver ändå se över och komplettera sitt försäkringsskydd eftersom nivåerna kan vara låga och vissa delar saknas helt. En gruppförsäkring är då ofta ett enklare och billigare alternativ till att teckna försäk-ring på egen hand.

Bara du vet vilket försäkringsskydd du och din familj behöver. Behovet kan bland annat bero på era ekonomiska förutsättningar och er livssituation. I Bliwas gruppförsäkring väljer den försäkrade själv vilka försäkringar han eller hon vill teckna.

Försäkringar innebär olika val. Vi vill göra de valen begripliga. Därför försöker vi förklara, inte bara nyttan med våra försäkringar, utan också hur de kommer in i det totala skyddet som vi har från samhället, via en arbetsgivare eller medlemskap i en facklig organisation.

Vilket skydd behöver du?

TESTA VILKET SKYDD DU BEHÖVER

På webben har vi tagit fram Försäkringsguiden. Efter några frågor om dig själv, får du en rekommendation om vilket skydd du kan behöva komplettera med. Prova själv på www.bliwa.se.

FRÅN SAMHÄLLET GENOM AVTAL PRIVAT

Ett lagstadgat skyddexempelvis sjukpenning

Om du har en arbetsgivare med kollektivavtal eller liknande

exempelvis tjänstegrupplivförsäkring

Individuellt tecknad försäkring

Gruppförsäkring via exempelvis medelmsorganisation eller arbetsgivare


Vi tror på gruppförsäkring

DÖDSFALL SJUKDOM OLYCKSFALL

BARNSJUKDOM OCH OLYCKSFALL SJUKVÅRD ARBETSLÖSHET

När statens förutsättningar att finansiera välfärdssystemen minskar läggs allt mer

ansvar på individen att själv skapa sin trygghet vid svåra livshändelser som sjukdom,

olycksfall, arbetslöshet och dödsfall. Här har gruppförsäkring en viktig roll idag och,

tror vi, en allt viktigare roll framöver.

VAD ÄR GRUPPFÖRSÄKRING?

En gruppförsäkring är en gemensamt upphandlad försäkring för en specifik grupp, där var och en av de försäkrade i gruppen kan få ett individuellt skydd.

Individen måste sätta sig in i och förstå sitt försäkringsbehov och hur det kan tillgodoses. Valfrihet är bra, men många vill ha stöd av någon man litar på, till exempel en arbetsgivare eller en medlemsorganisation. Någon som har kunskaper och förutsättningar att upphandla ett bra och anpassat försäkringsskydd.

Kostnaderna för distribution och administra-tion blir lägre för en gruppförsäkring än för en

individualförsäkring. Det innebär att försäk-ring i grupp ofta har mer förmånliga premier för den enskilde, jämfört med individuellt tecknad försäkring.

I en gruppförsäkring delar fler på riskerna. Det, tillsammans med den förenklade riskpröv-ningen, gör försäkringen tillgänglig även för personer som annars skulle ha svårt att få ett försäkringsskydd till en överkomlig kostnad.


Vi bygger försäkringen tillsammans

AFFÄRSOMRÅDE GRUPPFÖRSÄKRING

Ledarna valde Bliwa – igen Den 1 januari 2014 fick Ledarna Sveriges chefsorganisations 90 000 medlemmar Bliwa som sitt nya försäkringsbolag för frivillig gruppförsäkring. Men samarbetet mellan Bliwa och Ledarna börjar inte här. Det sträcker sig tillbaka till 2005 då Ledarnas inkomstförsäk-ring markerade starten för Bliwas satsning på

inkomstförsäkringar. Det fördjupade samarbe-tet är ett gott exempel på värdet av utvecklande och långsiktiga relationer. För Bliwa innebär samarbetet en kontinuerlig utveckling av såväl produkter som verksamhet, vilket framöver också kommer övriga kunder till godo.

Livförsäkring

Livförsäkring är en ekonomisk trygghet för din familj om du skulle dö.

Sjukförsäkring

Sjukförsäkring och förtidskapital hjälper dig ekonomiskt vid en längre tids sjukdom.

Diagnoskapital

Diagnoskapital ger omedelbar ekonomisk hjälp om du drabbas av en allvarlig sjukdom.

Sjuk och olycksfallsförsäkring

Sjuk och olycksfallsförsäkring är en olycksfallsförsäkring som också ger ersättning för sjukdomar som leder till invaliditet.

Barnförsäkring

Barnförsäkring ger barnen framtida ekonomisk trygghet vid sjukdom och olycksfall.

Olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkring hjälper dig ekonomiskt om du råkar ut för ett olycksfall.

Bliwas specialitet är personriskförsäkring förpackad som gruppförsäkring. Gruppförsäkring är ett omtänksamt erbjudande från en arbetsgivare eller organi-sation som ger var och en av de anställda eller medlemmarna möjlighet till pris-värda försäkringar efter sina behov. Bliwas försäkringar inom affärsområdet gruppförsäkring kan ses som byggstenar som vi, tillsammans med kunden, sätter samman till ett försäkringspaket som ger trygghet i livets olika skeden.

En gruppförsäkring i Bliwa kan bestå av:


Ett allt mer nödvändigt komplement

AFFÄRSOMRÅDE INKOMSTFÖRSÄKRING

Bliwas inkomstförsäkring bedrivs i det helägda dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring AB.

Den 31 december 2013 hade bolaget nio gruppavtal med organisationer på den svenska arbetsmarknaden: Ledarna Sveriges chefsorga-nisation, FTF, Kyrkans Akademikerförbund, Svenska Journalistförbundet, Fackförbundet ST, Finansförbundet, Säljarnas Riksförbund, Vision och Farmaci förbundet. Cirka 294 000 personer hade sin inkomstförsäkring i Bliwa i slutet av 2013.

Inkomstförsäkring påverkas i hög grad av förändringar i det allmänna försäkringssyste-met och av svängningar i konjunkturen som påverkar arbetslösheten. I den allmänna debatten läggs stort fokus på arbetslöshets-försäkringens framtida utformning. Med nuvarande utformning har inkomstförsäkring blivit ett alltmer nödvändigt komplement till a-kassan och utgör därmed en viktig samhällsfunktion.

PREMIEHÖJNINGAR I MÅNGA AVTALArbetslösheten har under de senaste fem åren varit hög och under 2013 ökade Bliwas utbetalningar för inkomstförsäkring kraftigt, framförallt på grund av längre ersättnings-

perioder och högre dagersättningar. Bliwa genomförde därför premiejusteringar i flertalet avtal för att möta skadekostnadsutvecklingen.

Bliwa Skadeförsäkrings affärsmodell känne-tecknas av ett samarbete mellan bolaget och dess kunder, där kunderna har stort inflytande. Olika typer av resultatdelningsmodeller ingår också i de flesta av bolagets gruppförsäkrings-avtal. Affärsmodellen har fungerat väl under perioder av såväl låg som hög arbetslöshet.

I samarbete med företrädarna för de försäkrade grupperna utvecklar Bliwa Skadeförsäkring kontinuerligt inkomstförsäkringen. Produkt-utvecklingen utgår från de försäkrades behov samt från förändringar i regelverken för arbetslöshetsförsäkringen och i de kollektiv-avtalade trygghetsavtalen. Bolaget följer arbetsmarknadens utveckling, den politiska utvecklingen samt den egna skadeutvecklingen och för en dialog med företrädarna för organisationskunderna för att ha beredskap för förändringar i skadekostnader och regler som kan påverka utformningen av inkomst-försäkringarna.

Inkomstförsäkring

Inkomstförsäkring skyddar din ekonomi om du blir arbetslös genom att ersätta den delen av din lön som överstiger akassans tak på 18 700 kr.


Under 2013 har affärsområdet sjukvårdsförsäk-ring vuxit kraftigt. Tillväxten beror till stor del på att sjukvårdsförsäkringsprodukten ingår i flera nya frivilliga gruppförsäkringsavtal som Bliwa ingick under 2013. Antalet försäkrade har också ökat via Bliwas samarbetspartners Brummer och Nordnet.

Med Bliwas sjukvårdsförsäkring kan den försäkrade få hjälp att boka tid hos just den specialist som är bäst lämpad för den försäkra-des problem. En sjukvårdsförmedling bestå-ende av erfarna sjuksköterskor ger rådgivning

och bokar tid till rätt vårdgivare inom 7 helgfria vardagar. Behövs behandling eller operation, sker denna inom 14 helgfria vardagar från läkarens beslut.

UNIKT KVALITETSARBETE GARANTERAR RÄTT VÅRDBliwa har kartlagt Sveriges privata vårdgivare inom samtliga specialistområden och därefter valt att arbeta med ett nätverk av noggrant utvalda vårdgivare. Fler specialister har under året knutits till nätverket. Arbetssättet har utvecklats genom att vårdgivarna har fått större mandat att agera utan att be Bliwa om lov. På så sätt får den försäkrade en snabbare och enklare väg till vård och behandling. Dessutom har administrationen förenklats ytterligare.

För att garantera att Bliwa alltid erbjuder rätt vårdgivare i varje enskilt fall arbetar vi kontinuerligt med underhåll av kvalitetsdoku-mentationen. Samtliga vårdgivare får svara på kvalitetsfrågor rörande sin klinik och hur de bedriver kvalitetskontroller i sin verksamhet. De får beskriva utbildning och kompetens samt vilken specialinriktning de har. Klinikerna anger också om och i vilka nationella kvalitets-

register de är aktiva samt hur de rapporterar resultat av utförda behandlingar och operatio-ner. Dessutom tar vi referenser.

Bliwas budskap om vikten av rätt vård direkt har rönt viss uppmärksamhet i branschen. På flera seminarier och i branschpress har Bliwa berättat hur vi tänker kring sjukvårds-försäkring.

FÖREBYGGANDE HÄLSO OCH LIVSSTILSUNDERSÖKNINGTillsammans med Bliwas sjukvårdsförsäkring erbjuds den försäkrade en internetbaserad tjänst som hjälp att arbeta aktivt med sin livsstil och hälsa. Livsstilsverktyget innefattar riskidentifiering, stöd för förändring och återkommande uppföljning. Verktyget är baserat på vetenskapligt tillförlitliga instru-ment, vetenskapliga analys metoder och de senaste vetenskapliga rönen på området.

Den försäkrade får en personlig och konfidenti-ell rapport med egna resultat och riskjämförel-ser med en normgrupp. Den innehåller bedömningar och förslag till eventuella åtgärder och livsstils förändringar på områden som stress, motion, rökning, alkohol och kost. Därigenom kan den försäkrade själv minska sin framtida risk för sjukdom, ohälsa och nedsatt funktionsförmåga.

Livsstilsverktyget ger oss en inblick i de risker vi utsätter oss för i vårt dagliga liv och vilka enkla åtgärder som kan förbättra våra förutsättningar att leva friskt.

Försäkrade i sjukvårdsförsäkring Premium extra erbjuds dessutom en hjärt-, kärlundersök-ning i förebyggande syfte.

Rätt vård direktAFFÄRSOMRÅDE SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING

Sjukvårdsförsäkring

Sjukvårdsförsäkring hjälper dig att komma rätt i vården och att snabbt komma tillbaka till vardagen igen.


AFFÄRSOMRÅDE RISKFÖRSÄKRING INOM TJÄNSTEPENSIONBliwas tjänstepensionsförsäkringar ingår som en del i en tjänstepensionsplan eller utgör ett komplement till en tjänstepensionsplan och ger ett komplett riskförsäkringsskydd vid sjukdom eller dödsfall. Exempel på sådana riskförsäkringar är premiebefrielseförsäkring, ITP-liknande sjukförsäkring, kompletterande sjukförsäkring och efterlevandepension. Bliwas kunder inom detta område är arbetsgi-vare som tecknar riskförsäkring direkt med Bliwa, alternativt genom samarbetspartners som försäkringsbolag eller förmedlare.

Ökad transparens och ökad konkurrens har inneburit att premier, villkor och riskregler har blivit mer konkurrensutsatta. För större arbetsgivare, förmedlare för större grupper av företag och även för avtalsparter inom kollektivavtalade avtalsområden finns det pengar att tjäna på att handla upp riskförsäk-ringar separat. Dessutom kan de försäkrade få bättre villkor.

Den ökade konkurrensen har lett till ett ökat fokus på kostnadseffektiv administration. I samarbete med kunder och samarbetspartners har Bliwa utvecklat kundanpassade strukturer och olika modeller för administration av

riskförsäkring. Flera av Bliwas kunder anlitar externa administratörer för IT, löner, pensioner och andra förmåner. Bliwas tekniska gränssnitt gör det möjligt att effektivt och säkert utbyta information med dessa. Bliwa erbjuder även webblösningar som ger individer och företag bättre kontroll över sitt eller sin grupps försäkringsskydd. Bliwa ser ett fortsatt stort behov på marknaden inom detta affärsområde.

AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRINGTjänstegrupplivförsäkring, TGL, är en livförsäkring som många arbetsgivare tecknar och betalar för sina anställda. Försäkringen har sin grund i kollektivavtal och gäller för i stort sett alla privatanställda tjänstemän mellan 18 och 70 år. När en försäkrad avlider får de efterlevande en summa pengar från försäkringen. Pengarna betalas ut som ett engångsbelopp.

Bliwa har de senaste åren vunnit allt fler upphandlingar av tjänstegrupplivförsäkring. En viktig anledning, förutom konkurrenskraf-tiga priser, är Bliwas administrativa lösningar

som underlättar arbetet för företagen som tecknar försäkringen, förbättrar servicen för de försäkrade och innebär att efterlevande snabbare får pengarna vid ett dödsfall.

Tillsammans med kunder och samarbetspartners skapar Bliwa en komplett lösning med riskförsäkringar som gör företaget mer attraktivt och ger de anställda ett bra marknadsmässigt försäkringsskydd.

Bliwa kompletterar tjänstepensionsplanen

AFFÄRSOMRÅDE RISKFÖRSÄKRING INOM TJÄNSTEPENSION OCH AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Riskförsäkring inom tjänstepension

Bliwas riskförsäkringar för tjänstepension kan innehålla flera olika försäkringar, som kan ge ekonomiskt skydd vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom, olycksfall eller dödsfall. Samtliga försäkringar är tjänstepensionsförsäkringar.

Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) är en livförsäkring som arbetsgivaren betalar. En livförsäkring kan ge dina närstående ekonomisk trygghet under en svår period.


Kampanjen Hjärtsäkra Sverige initierades av Hjärt-Lungfonden i januari 2013 och pågår till och med 2015. Bliwa Livförsäkring och AFA Försäkring är huvudfinansiärer och bidrar med spridningen av kampanjen via egna kanaler och nätverk. Syftet är att rädda liv och öka antalet överlevande som drabbas av plötsligt hjärtstopp. Detta är tänkt att åstadkommas genom att fler arbetsplatser är hjärtsäkra, att fler kan hjärt- lungräddning, har nära till en hjärtstartare och vågar agera vid plötsligt hjärtstopp. Det är också viktigt att öka antalet registrerade hjärtstartare i hjärtstartar-registret.

Hjärtsäkra Sveriges mål är att:

● Dubblera antalet hjärtstartare i samhället ● Utbilda 100 000 i hjärt-lungräddning med

hjärtstartare ● Genomföra landsomfattande aktiviteter och

kommunikation i syfte att sätta fokus på och informera om plötsligt hjärtstopp

● Avsätta medel till ett forskningsprojekt kring ”Pedagogiska aspekter vid utbildning i hjärt-lungräddning till vuxna i Sverige”.

RESULTATUnder året har Hjärtsäkra Sverige synts i tv, radio, print samt utomhusreklam och PR- insatser har lett till 352 artiklar. Hjärtsäkra Sverige har hjärtsäkrat Lidningöloppet och Vätterrundan. Under Lidingöloppet räddades en man några meter från mål. Under Almedalen arrangerade projektet hjärtstopps-scenarier på gator och torg och höll seminarier med hjärt-lungräddning med hjärtstartare. Under året har hjärtstartare placerats ut på strategis-ka platser som Stockholms tunnelbana. Även flera lyckade företagssamarbeten har bidragit till ökad kunskap och fler hjärtsäkra zoner, exempelvis hjärtstartare på Tåg i Bergslagen och hjärtsäkring av 11 gallerior. Appen Rädda Hjärtat som lanserades i juni har hittills fått totalt 50 000 nedladdningar.

Hittills har:

● 2 032 hjärtstartare sålts genom projektet ● 192 hjärtsäkrade zoner skapats ● 20 854 personer utbildats i hjärt-

lungräddning ● 8 000 hjärtstartare registrerats i hjärtstartar-

registret.

SVENSK STANDARDNär projektet startade fanns det inte någon standard för en hjärtsäker plats. Under 2013

har ett arbete påbörjats via SIS - Swedish Standard Institut som tar sin utgångspunkt i vårt koncept Hjärtsäker Zon. Målet är att utveckla en standard som underlättar och kvalitetssäkrar handhavandet av, och informa-tionen om, hjärtstartare och utbildning så att fler liv kan räddas.

Hjärtsäkra Sverige – en bra bit på väg

SÅ HÄR GÖR DU HJÄRTLUNGRÄDDNING

1. Livstecken• Leta efter tecken på liv• Andas personen normalt?• Ropa på hjälp

2. Larma 112• Larma 112 om personen andas

onormalt eller inte andas alls

3. Gör hjärtkompressioner• Placera båda händerna ovanpå

varandra mitt på bröstet• Tryck 30 gånger• Tryck ned bröstkorgen minst 5 cm• Tryck nästan 2 gånger per sekund• Släpp upp bröstkorgen helt

mellan kompressionerna

4. Inblåsningar steg 1• Öppna luftvägarna genom att böja

huvudet bakåt med en hand på pannan och två fingrar under hakan

5. Inblåsningar steg 2• Ge två inblåsningar• Blås tills bröstkorgen höjer sig• Fortsätt varva med 30 kompres

sioner och 2 inblåsningar tills du blir avlöst

6. Hjärtstartare• Använd hjärtstartare om det finns• Starta hjärtstartaren och följ dess

instruktioner• Rör inte patienten när du trycker

på knappen


Bliwastipendiet 2013

KAN GRUPPTRYCK FÅ OSS ATT TRÄNA MER?Bliwastipendiet 2013 gick till Danilo Garcia, forskare vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi vid Sahlgrenska Akademin. Tillsammans med Trevor Archer, professor i

biologisk psykologi vid Psykologiska Institutio-nen vid Göteborgs Universitet, ska Danilo Garcia ta reda på hur arbetsklimat, prestation, hälsa, välbefinnande och attityder till friskvård påverkas av schemalagd gruppträning på arbetstid. De ska även undersöka betydelsen av det sociala sammanhanget för människors beteende när det gäller träning.

Har det någon effekt på träningsbeteendet om man får möjlighet att träna tillsammans med sina kollegor på arbetstid jämfört med om man ges samma möjlighet till träning på arbetstid men på egen hand? Det handlar alltså såväl om

fysiska som sociala faktorer.

BLIWA STIFTELSEN

Bliwa Livförsäkring grundade Bliwa Stiftelsen 2002 med syfte att aktivt stödja arbetet kring stärkt hälsa och rehabilitering. Bliwa Stiftelsen stödjer forskning, utbildning och undervisning på området. Sedan 2009 delar Bliwa Stiftelsen ut ett årligt stipendium till personer som vill genomföra forsknings eller utbildningsinsatser för ett hållbart arbetsliv. Stipendiebeloppet för 2013 var 500 000 kronor.



FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, organisations nummer 502006-6329, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 1 januari – 31 december 2013.

ORGANISATIONBliwa Livförsäkring är moderbolaget i kon-cernen som också består av helägda dotter-bolagen Bliwa Skadeförsäkring AB och Bliwa Försäkringstjänst AB (under likvidation).

All personal i Bliwakoncernen (fortsättningsvis benämnt Bliwa) är anställd i moderbolaget, som bedriver verksamheterna i dotterbolagen enligt uppdragsavtal. Syftet med en samlad organisation är att göra det enklare för kun-derna samt att uppnå intäkts- och kostnads-synergier.

VERKSAMHETBliwa Livförsäkring erbjuder såväl frivillig som obligatorisk försäkring för grupper, inom livför-säkring och skadeförsäkring. Livförsäkrings-rörelsen omfattar frivillig grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, familjeskyddsför-säkring, efterlevandepension samt tjänstepen-sionsklassad sjuk- och premiebefrielseförsäk-ring. Skadeförsäkringsrörelsen i moderbolaget omfattar sjuk- och sjukvårdsförsäkring samt olycksfalls- och barnförsäkring. Skadeförsäk-ringsrörelsen i dotterbolaget Bliwa Skadeför-säkring omfattar inkomstförsäkring vid arbets-löshet. Dotterbolaget Bliwa Försäkringstjänst är valcentral för vissa pensionsavtal. Bolaget är under likvidation.

Bliwas kunder utgörs av cirka 11 000 företag, varav ett drygt 30-tal av Sveriges 100 största samt 12 organisationer på den svenska arbetsmarknaden

VÄSENTLIGA HÄNDELSER• Tillväxt: Tillväxten under 2013 är den

högsta i Bliwas 10-åriga historia.• Finansiellt resultat och ställning: 2013

blev ett starkt år både vad gäller resultat och ställning. Solvensgraden i moderbolaget ökade till 427 procent (359).

• Kapitalförvaltning: Placeringsportföljen utvecklades mycket positivt. Totalavkast-ningen uppgick till 8,2 procent i koncernen och 8,5 procent i moderbolaget.

• Medarbetare: Antalet medarbetare ökade med 21 procent. Under 2014 kommer antalet anställda fortsätta öka.

• Regelverk: I december 2013 togs beslut om ett direktiv som innebär att Solvens 2 ska tillämpas från januari 2016. Bliwas förberedelsearbete inför Solvens 2 fortsätter enligt plan.

• Begriplighet: Bliwa inledde arbete kring begriplighet. Syftet är att de försäkrade ska bli mer trygga genom att de förstår Bliwas försäkringserbjudande och sitt försäkrings-skydd.

• Aktieägartillskott: Moderbolaget lämnade ett aktieägartillskott till Bliwa Skadeförsäkring uppgående till 30 MSEK.

FORTSATT TILLVÄXTUnder 2013 fortsatte Bliwa att utveckla affären med inriktning mot stora företag samt organisationer på den svenska arbetsmark-naden. Flera nya stora kunder tillkom under 2013, men framför allt breddades affären gentemot befintliga kunder. Affärstillväxten var den bästa hitintills i Bliwas 10-åriga his-toria. Under 2013 vann Bliwa en omfattande upphandling med Ledarna Sveriges chefsor-ganisation, som sedan 2005 är en betydande kund inom organisationssegmentet.

Sedan 2003 har den genomsnittliga årliga procentuella premietillväxten i koncernen uppgått till cirka 19 procent per år.

FINANSIELLT RESULTAT OCH STÄLLNINGNedan kommenteras koncernens och moder-bolagets finansiella resultat och ställning. För ytterligare information hänvisar vi till räkning-arna, noterna samt till femårsöversikterna.

ResultatKoncern

Årets resultat före skatt uppgick till 126 MSEK (92). Förutom vad som beskrivs nedan under moderbolaget påverkades koncernens resultat positivt av Bliwa Skadeförsäkring resultat på 9 MSEK (8) och negativt av IAS 19 värderingen av pensionsskulden på –7 MSEK (–1 MSEK).Försäkringsrörelsens tekniska resultat uppgick till 126 MSEK (91).

Moderbolag

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 124 MSEK (85). Försäk-ringsrörelsens tekniska resultat uppgick till 111 MSEK (73). Det positiva resultatet genererades huvudsakligen från kapitalförvalt-ningsverksamheten. Resultatet påverkades också positivt av vissa reservupplösningar av engångskaraktär.

En övrig teknisk kostnad på 25 MSEK, också av engångskaraktär, belastade resultatet. Redovisning som försäkringsteknisk avsätt-ning var inte möjlig i bokslutet då försäkrings-ansvaret inte övertagits per balansdagen.

PremieinkomstKoncern

Premieinkomsten uppgick till 357 MSEK (299) och ökade därmed med 19 procent före avgiven återförsäkring. Premieinkomsten för egen räkning uppgick till 341 MSEK (286). Ökningen berodde främst på växande be-stånd och breddad affär gentemot befintliga kunder. Flera större nya kunder tillkom också. I Bliwa Skadeförsäkring bestod ökningen av beståndsökningar och premiejusteringar. Pre-miejusteringarna genomfördes i enlighet med resultatdelningsavtal för att möta de högre skadekostnader som orsakas av en fortsatt hög arbetslöshet.

Moderbolag

Premieinkomsten i moderbolaget uppgick till 212 MSEK (195) och ökade därmed med knappt 9 procent före avgiven återförsäkring. Premieinkomsten för egen räkning uppgick till 197 MSEK (184). Ökningen berodde på växande bestånd och breddad affär gentemot befintliga kunder samt flera nya kunder.

FörsäkringsersättningarKoncern

Försäkringsersättningarna för egen räkning uppgick till 186 MSEK (223) inklusive föränd-ringar i livförsäkringsersättningar. Dessa be-står av utbetalda försäkringsersättningar samt förändring i försäkringstekniska avsättningar.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1312111009080706050403

MSEK

Premietillväxt, koncern

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1312111009080706050403

MSEK

KapitalbasFörsäkringstekniska avsättningarPremier

Stark utveckling under 2003–2013, koncern



i form av effektivare kapitalanvändning, bättre underlag för affärskritiska beslut, minskad risk för sanktioner samt mindre risk för förluster till följd av oönskat risktagande. Moderbolagets andel av utvecklingskostnader relaterade till Solvens 2 uppgår till 10 MSEK. Som nämnts ovan kostnadsfördes samtliga utvecklingskost-nader både i koncernen och i moderbolaget under året.

Växande affär ställer nya och högre krav samt innebär ökade kostnader för administration och personal. Kostnadsökningen för växande affär beror i hög grad på implementering av och förberedelse för det nya avtalet med Ledarna. Avtalet har i sin tur inte haft någon väsentlig effekt på premierna under 2013 eftersom det går igång först 2014.

Finansiell ställningKoncern

Placeringstillgångarna ökade till 1 525 MSEK (1 446) till följd av växande affär och positivt resultat.

De försäkringstekniska avsättningarna mins-kade till 426 MSEK (454). Minskningen förklaras främst av reservupplösningar av engångskaraktär och att FI:s föreskrift om val och beräkning av diskonteringsräntor infördes. Implementeringen ledde till att fler reserver nu diskonteras mot tidigare, vilket fått till effekt att de försäkringstekniska avsättning-arna minskat, dock i begränsad omfattning på grund av gällande ränteläge.

Gruppsolvenskvoten uppgick till 6,7 (6,0). Solvensgraden uppgick till 393 procent (352), vilket utgör en betryggande nivå. Solvens mäter gruppens förmåga att infria alla sina åtaganden. Den erforderliga solvensmargi-nalen, som är det regelverksstyrda kapital och den marginal som krävs utöver de för-säkringstekniska avsättningarna, uppgick vid årets utgång till 162 MSEK (165).

Kapitalbasen uppgick till 1 077 MSEK (998) och överskottet uppgick därmed till betryg-gande 915 MSEK (833).

Balansomslutningen uppgick till 1 677 MSEK (1 599) och det egna kapitalet uppgick till 1 035 MSEK (938).

Moderbolag

Placeringstillgångarna ökade till 1 462 MSEK (1 363), främst på grund av högre premie-volymer och ökade orealiserade vinster i kapitalförvaltningsverksamheten på grund av gynnsam marknadsutveckling.

De försäkringstekniska avsättningarna mins-kade till 361 MSEK (398). Minskningen förklaras främst av reservupplösningar av en-gångskaraktär och införande av FI:s föreskrift om val och beräkning av diskonteringsräntor enligt beskrivning nedan.

Solvenskvoten uppgick till 7,5 (6,5). Solvens-graden uppgick till 427 procent (359), vilket

totalavkastningen under de senaste 5 åren uppgår till 6,7 procent.

Placeringsportföljen förvaltas i huvudsak ge-nom fondförvaltning med etablerade och väl ansedda förvaltare i Sverige och utomlands. Portföljen består till övervägande del av likvida aktie-, ränte- och alternativa fonder samt obligationer. Kapitalförvaltningskostnaderna uppgick till 6,1 MSEK (4,8).

Moderbolag

Resultatet från kapitalavkastningen netto uppgick till 105 MSEK (83). Totalavkastningen uppgick till 8,5 procent (6,9), vilket är 3,3 procent bättre än bolagets jämförelseindex. Den goda resultatutvecklingen berodde, som ovan beskrivits, på en gynnsam utveckling på främst aktiemarknaden och på en väl avvägd tillgångsfördelning. Den genomsnittliga total-avkastningen under de senaste 5 åren uppgår till 6,7 procent. Kapitalförvaltningskostna-derna uppgick till 5,7 MSEK (4,1).

DriftskostnaderKoncern

Driftskostnaderna i koncernen uppgick till 107 MSEK (72). I kostnadsökningen ingick, utöver det som specificerats för moderbolaget nedan, också en negativ effekt till följd av IAS 19 värdering av pensionsskulden som endast påverkade resultatet på koncernnivå. System-utvecklingskostnader relaterade till Solvens 2 för koncernen, utöver kostnader för bolagets egen personal, uppgick under 2013 till cirka 14,2 MSEK (5). Se avsnitt Regelverk för mer information.

Samtliga utvecklingskostnader kostnadsfördes både i koncernen och i moderbolaget under året.

Moderbolag

Driftskostnaderna uppgick till 73 MSEK (54). Ökningen i driftskostnader är i huvudsak en följd av växande affär och Solvens 2-anpass-ning av verksamhet och IT-system.

Bliwa bedriver en verksamhet som är starkt regelverksstyrd. Betydande förändringar i regelverk har inneburit att kostnaderna för regelverksimplementering och regelefterlev-nad har ökat de senaste åren. Flera av de rekryteringar och investeringar bolaget har genomfört, samt arbete som lagts ner av befintlig personal, har föranletts av nya och högre krav på intern styrning och kontroll en-ligt befintligt och kommande regelverk, samt kraftigt ökade krav vad gäller rapportering. Satsningarna förväntas ge positiva effekter

Försäkringsersättningarna för 2013 påver-kades positivt av vissa reservupplösningar av engångskaraktär men negativt av ökade skadeutbetalningar främst inom inkomst-försäkringen i Bliwa Skadeförsäkring. Dessa berodde främst på längre ersättningsperioder och högre dagersättningar. Den totala ska-dekvoten, det vill säga försäkringsersättningar i förhållande till premieinkomst, uppgick till 55 procent (78). Den låga kvoten förklaras främst av reservupplösningar. De försäkrings-tekniska avsättningarna uppgick totalt till 426 MSEK (454).

Moderbolag

Försäkringsersättningarna inklusive föränd-ringar i livförsäkringsersättningar för egen räk-ning uppgick till 76 MSEK (126). Försäkrings-ersättningarna för 2013 påverkades positivt av vissa reservupplösningar av engångskaraktär framförallt inom tjänstegrupplivförsäkringen. Den totala skadekvoten, uppgick till 38 pro-cent (69). Den låga kvoten förklaras av reser-vupplösningar. De försäkringstekniska avsätt-ningarna uppgick totalt till 361 MSEK (398).

KapitalavkastningKoncern

Resultatet från kapitalavkastningen netto uppgick till 112 MSEK (90). Totalavkastningen uppgick till 8,2 procent (6,9). Den goda ut-vecklingen berodde på att aktieportföljerna både gällande svenska och globala aktier gått mycket starkt 2013. Även ränteportföljen och investeringar i alternativa tillgångsslag bidrog med ett positivt resultat. Den genomsnittliga

Räntebärandevärdepapper 56%Svenska aktier 21%Utländska aktier 9%Alternativainvesteringar 14%

Allokering av totala placeringstillgångar 31 december 2013, moderbolag

–140

–120

–100

–80

–60

–40

–20

0

20

40

60

% År 2012 År 2013

Utbetaldaförsäkrings-ersättningar

Förändring ilivförsäkrings-avsättning

Förändring iavsättningför oregleradeskador

–122

–5

0

2026

–122

Försäkringsersättningar, moderbolag

0

100

200

300

400

500

600

700

1312111009080706050403

MSEK

ÖvergångskollektivetÖvrig affär

Försäkringstekniska avsättningar, moderbolag



2013 positivt, dock i begränsad omfattning på grund av rådande ränteläge, då diskonte-ring nu införs på betydligt fler produkter än tidigare och med nytt beräkningssätt. Detta gäller samtliga livförsäkringsavsättningar och sjukräntor i Bliwa Livförsäkring.

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringDen 1 september 2013 ändrades lagen om arbetslöshetsförsäkring med syfte att förkorta tiden i arbetslöshet. Regelverket om åtgärder innehåller nu tre typer av förseelser av olika allvarlig grad: att missköta sitt arbetssökande, att förlänga sin tid i arbetslöshet samt att orsaka sin arbetslöshet. Upprepade förseel-ser av samma typ leder till avstängning från ersättning i allt längre perioder. Samtidigt avskaffades åtgärden; nedsättning av ersätt-ning. A-kassornas ställer högre krav på den som gör anspråk på arbetslöshetsersättning och har infört sanktionssystem där arbetslösa riskerar utebliven eller nedsatt a-kassa om föreskrivna aktiviteter inte genomförs. Bliwa utvärderar löpande effekterna av lagändringen på bolagets skadeutfall.

TjänstepensionsföretagsutredningenRegeringen beslutade den 21 mars 2013 om att utredaren Tord Gransbo ska ta fram ett förslag på ny rörelsereglering för tjäns-tepensionsinstitut. Utredningen har antagit namnet Tjänstepensionsföretagsutredningen. Utredningen ska lämna sitt förslag den 30 maj 2014. För moderbolaget är utredningen av intresse eftersom bolaget idag bedriver så kallad blandad verksamhet; både tjänstepen-sions- och övrig livförsäkringsverksamhet. Utredningen har bland annat till uppgift att analysera och överväga hur tillämpnings-området för den nya lagstiftningen ska av-gränsas. Frågan är högst relevant och Bliwa Livförsäkring bevakar och följer utvecklingen av regelverket, bland annat genom Svensk Försäkring.

HJÄRTSÄKRA SVERIGE Bliwa har under flera år samarbetat med Hjärt-Lungfonden i arbetet för att minska dödligheten vid plötsligt hjärtstopp, bland an-nat genom att hjärtsäkra arbetsplatser med hjärtstartare och utbildning i hjärt-lungrädd-ning. Begreppet hjärtsäker arbetsplats har definierats, inom samarbetet med Hjärt-lungfonden, utifrån ett antal kriterier. Under hösten 2012 utvidgades samarbetet genom att Bliwa Livförsäkring, AFA Försäkring och Hjärt-Lungfonden ingick ett 3-årigt avtal med syftet att bidra till ett hjärtsäkert Sverige. Ge-nom att bidra till fler hjärtstartare i Sverige och öka kunskapen och tryggheten att våga agera om någon i ens närhet drabbas av plötsligt hjärtstopp så kan vi rädda liv, både bland Bliwas försäkrade och i samhället i stort. Kampanjen, som planeras pågå under 3 år, omfattar informations- och utbildningsinsat-ser, utveckling av webbverktyg, aktiviteter för att öka antalet hjärtstartare i samhället, samt forskningsprojekt. Bliwa Livförsäkring bidrar med 3 MSEK per år till kampanjen.

tionen kommer att följa rekommendationerna vilket innebär att de gäller från och med 1 januari 2014.

Bliwas arbete med Solvens 2 har under 2013 haft två huvudsakliga målsättningar. Dels att skapa förutsättningar för att Bliwa ska kunna uppfylla Solvens 2-regelverket i sin helhet, nu med 1 januari 2016 i sikte. Dels att medverka i den process som lett fram till förberedelse-reglernas införande, vilket har inneburit medverkan i remissarbete samt planering avseende förberedelsereglerna.

Bliwas arbete med Solvens 2 under året har huvudsakligen omfattat arbete gentemot uppfyllandet av Solvens 2-regelverket i sin helhet. Styrelserna i moderbolaget samt dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring beslutade i slutet av 2012 om systemutveckling och systeminvesteringar för att uppfylla Solvens 2:s kvantitativa krav samt krav på rappor-tering. Arbetet har bedrivits i projektform under hela 2013 och fortsätter även under 2014. Under senare delen av året 2013 har leveranser från projektet skett och arbetet har därmed börjat övergå i förvaltning.

Arbetet med Solvens 2:s kvalitativa krav har fortsatt inom områdena företagsstyrning, risk-hantering och ORSA (egen risk och solvens-bedömning). I enlighet med förberedelsereg-lerna är målet att en FLAOR (förenklad ORSA) ska genomföras och rapporteras till Finansin-spektionen under senare delen av 2014.

IFRS Enligt den internationella redovis nings-standarden, IFRS 4, ska försäkringskontrakt klassificeras som försäkringsavtal eller som investeringsavtal. Kontrakt som innehål-ler betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkringsavtal och redovisas i enlig-het med IFRS 4. Bliwas utfärdade avtal har klassificerats som försäkringsavtal, se Not 1. Utvecklingen av IFRS 4 har pågått under flera år under ledning av International Accounting Standards Board (IASB). Fas 2 av standarden syftar till att formulera principer för enhetlig värdering av försäkringskontrakt mellan de europeiska medlemsstaterna, något som idag saknas. I juni 2013 utfärdade IASB ett så kallat ”exposure draft” av en ny standard. Utkastet har genomgått en remissrunda vars svar nu behandlas av IASB. Troligen kan en fullständig standard komma ut under somma-ren 2014, med ikraftträdande den 1 januari 2018, men osäkerhet råder fortfarande. Bliwa följer kontinuerligt utvecklingen och har på-börjat arbetet för att uppfylla regelverket när det blir tillämpligt.

FI:s ändrade föreskrift om diskonteringsräntor FFFS 2013:23Per 31 december 2013 började FI:s ändrade föreskrift om val och beräkning av diskonte-ringsräntor av försäkringstekniska avsättningar att gälla. Metoden är en anpassning till den metod som förväntas i Solvens 2. Reglerna har påverkat försäkringsersättningarna för

utgör en betryggande nivå. Solvens mäter företagets förmåga att infria alla sina åtagan-den. Den erforderliga solvensmarginalen, som är det kapital och den marginal som krävs utöver de försäkringstekniska avsättningarna, uppgick vid årets utgång till 136 MSEK (145).

Kapitalbasen uppgick till 1 015 MSEK (942) och överskottet uppgick därmed till betryg-gande 879 MSEK (797).

Balansomslutningen uppgick till 1 540 MSEK (1 431) och det egna kapitalet uppgick till 938 MSEK (838).

MEDARBETARNAEn grundläggande förutsättning för Bliwas långsiktiga utveckling och konkurrenskraft är att medarbetarnas resurser tas tillvara på rätt sätt. Personalens kompetens och enga-gemang är en avgörande framgångsfaktor för Bliwa.

Bolaget har en positiv utveckling som medför utmaningar av olika slag; växande affär, ett ökande antal anställda och mer omfattande regelverk ställer krav på förändring och ut-veckling av såväl organisation som arbetssätt. För att möta utmaningarna har vi under året initierat ett förändrings- och utvecklingsarbete som vi benämner ”Bliwa 2.0”. Syftet är att under år 2013 och 2014 genomföra en rad olika utvecklingsinsatser som sammantaget ska leda till att organisation och arbetssätt uppgraderas utifrån nya behov och krav. Centrala delar i detta arbete handlar om att skapa och tydliggöra utvecklingsmöjligheter för medarbetare som ett led i den strategiska kompetensförsörjningen och att bygga vidare på en positiv företagskultur som främjar triv-sel, engagemang och arbetsglädje.

Bliwa är en hjärtsäker arbetsplats med egen hjärtstartare och regelbunden utbildning i hjärt- och lungräddning för alla anställda.

I slutet på året hade Bliwa 57 anställda, en ökning med 21 procent från föregående år.

Principer och processer för ersättningar och förmåner framgår av not 48.

REGELVERK Solvens 2I december 2013 togs beslut om ett direktiv som innebär att Solvens 2 ska tillämpas från och med 1 januari 2016. Den 31 mars 2015 ska Solvens 2-direktviet vara införlivat i svensk rätt.

Förseningarna i införandet av Solvens 2 innebar att den europeiska tillsynsmyn-digheten EIOPA (European Insurance and Occcupational Pensions Authority) beslutade att införa rekommendationer (guidelines) i form av så kallade förberedelseregler. Dessa rekommendationer ska verka för att både till-synsmyndigheter och försäkringsföretag vidtar tillräckliga åtgärder för att förbereda sig inför ikraftträdandet av Solvens 2. Finansinspek-



regelmässiga skäl eller i ett ogynnsamt läge. Bliwa har därför förutsättningar att över tid generera en god avkastning med en rimlig och kontrollerad risknivå.

En fortsatt negativ trend för det allmänna sjukpenningtalet påverkar flera av Bliwas produkter negativt genom stigande skade-kostnader. Bliwa följer utvecklingen och har möjlighet att anpassa premier om den negativa utvecklingen fortsätter.

Avregleringar, förändringar i lagstiftning och urholkning av sociala skyddsnät påverkar framtida affärsmöjligheter. Den skattefinansie-rade välfärden kan förväntas minska i omfatt-ning. Det innebär ett större framtida ansvar för arbetsgivaren och arbetsmarknadens parter, samt för individen själv. Något som i sin tur skapar förutsättningar för en ökad efterfrågan för Bliwas gruppförsäkringsprodukter, såväl befintliga som nya.

Bliwa följer kontinuerligt utvecklingen för att ha beredskap vid förändrade förutsättningar inom socialförsäkringarna, där inkomsttrygg-heten är viktig i händelse av arbetsskada, sjukfrånvaro eller arbetslöshet. Bred kompe-tens, snabbhet och flexibilitet ger Bliwa goda förutsättningar att anpassa sig till eventuella förändringar.

MILJÖBliwa bedriver ingen tillstånds- eller anmäl-ningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. I enlighet med Bliwas miljöpolicy pågår löpan-de åtgärder i syfte att minska verksamhetens miljöpåverkan.

HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNGAktiemarknaden inledde året med sjunkande kurser och sjunkande räntor. Aktiemarknaden vände därefter uppåt, trots fortsatt politisk oro i vår omvärld. Totalavkastningen för mo-derbolaget det första kvartalet uppgick till 2,0 procent (2,8).

FI meddelade i januari 2014 vilka försäkrings-företag som valts ut för förtida rapportering i enlighet med EIOPA:s rekommendation för förberedelser inför Solvens 2. Vare sig Bliwa Livförsäkring eller Bliwa Skadeförsäkring är utvalda.

Avtalet med Ledarna startade den 1 januari 2014 och övertagandet har fungerat mycket bra. Implementeringsarbetet har bland annat inneburit viss produktutveckling och generell kapacitetsökning av Bliwas kundtjänst vilket framöver också kommer våra övriga kunder till godo.

Beslut om likvidation av det helägda dotter-bolaget Bliwa Försäkringstjänst togs i slutet av februari. Fortsatt dåliga marknadsförut-sättningar och en ambition att bli en renodlad riskleverantör, utgör den bakomliggande orsaken till likvidationsbeslutet. Förmedlings-avtalen har avslutats under 2013.

ÅTERFÖRSÄKRINGBliwas finansiella styrka i kombination med den typ av försäkringsprodukter som Bliwa tillhandahåller gör att endast en mindre del av försäkringsportföljen är återförsäkrad. Återför-säkringen avser huvudsakligen försäkringar med höga liv- och sjukförsäkringsbelopp, främst riskförsäkringar kopplade till tjänste-pensioner i Bliwa Livförsäkring. Dessa risker reduceras med hjälp av proportionell återför-säkring, vilket ger en minskad riskexponering per individ.

ÖVERGÅNGSKOLLEKTIVETI affärsområdet frivillig grupplivförsäkring in-går övergångskollektivet, som är ett premiebe-friat bestånd av individer som premiebefriats före 1998. Eftersom inga faktiska premier betalas för detta kollektiv påverkar det kas-saflödet negativt med cirka 10 MSEK. Antalet försäkrade i övergångs kollektivet uppgick till cirka 4 300 per den 31 december 2013 och antalet minskar successivt som en följd av att de försäkrade uppnår försäkringens slutålder eller avlider.

RISKHANTERINGBliwas verksamhet ger upphov till risker som kan påverka bolagets resultat och finansiella ställning. Vissa risker ingår som ett naturligt led i verksamheten, medan andra så långt som möjligt bör minimeras. De mest väsent-liga riskerna för Bliwa är aktiekursrisk och avsättningsrisk. Mer utförlig information om mål, principer, metoder för riskhantering och kontroll av risker, riskhanteringsorganisation samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om moderbolagets och koncernens risker lämnas i not 2.

OMVÄRLDS- OCH OSÄKERHETSFAKTORERUnder 2013 stabiliserades successivt världs-ekonomin. Under inledningen av 2014 ökade den finansiella oron, framför allt till följd av oro på tillväxtmarknader, svag makrostatistik i USA och Kina samt utvecklingen i Ukraina. Detta har påverkat såväl aktie- som ränte-marknaden.

Bliwa har en stark finansiell ställning och goda möjligheter att möta fortsatt oro på den finansiella marknaden utan att tvingas ta ner risken väsentligt i placeringsportföljen av

BEGRIPLIGHET För att vara trygg som försäkringstagare så måste man förstå sitt försäkringsskydd. Det är utgångspunkten i Bliwas begriplighetsprojekt som startade under 2013 och förväntas pågå in i 2015. Språk och form i trycksaker, brev och webbtexter kommer att ses över. Målet är att Bliwa ska bli det försäkringsbolag som bäst förklarar försäkring så att den försäkrade förstår, men utan att ge avkall på de infor-mationskrav som ställs på försäkringsgivare i lagar och regler.

AKTIEÄGARTILLSKOTTModerbolaget, Bliwa Livförsäkring gjorde i december 2013 ett ovillkorat aktieägartillskott om 30 MSEK till sitt helägda dotterbolag Bliwa Skadeförsäkring som ett led att förbereda dotterbolaget för växande affär, ökade skade-kostnader och de framtida kapitalkraven inom Solvens 2-regelverket.

NÖJDA KUNDER Bliwa genomför årligen en kundenkät som för 2013 än en gång visade att Bliwa har mycket nöjda kunder. Trots tidigare års mycket goda resultat förbättrades resultatet ytterligare vid 2013 års kundundersökning. Samtliga per-soner som deltog i kundundersökningen var beredda att rekommendera Bliwa till andra potentiella kunder. Nöjda kunder är bolagets viktigaste marknadsföringskanal för att fort-sätta växa och utvecklas.

ÅTERBÄRINGBliwa Livförsäkring tilldelade totalt 25,5 MSEK (23,5) i återbäring till sina försäkringstagare under 2013, varav 23,9 MSEK (22,5) utgjor-des av premiesänkningar och 0,4 MSEK (0,6) av indexuppräkning av utfallande skadeersätt-ningar. Dessa återbäringsposter redovisas mot konsolideringsfonden inom eget kapital. Res-terande 1,2 MSEK (0,4) avser återbäring en-ligt avtal och redovisas via resultaträkningen.

Under den senaste femårsperioden har bola-get tilldelat återbäring med i genomsnitt cirka 13 procent av premien per år.

0

2

4

6

8

10

Produkter Kompetens Servicenivå ochtillgänglighet

8,889,40 9,13

Resultat av kundenkät 2013

Svar på frågan ”Bedöm hur nöjda ni är med Bliwa som samarbetspartner på en skala från 1 (inte alls nöjda) till 10 (mycket nöjda) utifrån nämnda kriterier.”

%

0

3

6

9

12

15

1312111009

Tilldelad återbäring i förhållande till premieinkomst



Regeringens vårproposition, som aviserades den 9 april, innehåller förslag om att avskaffa gruppregistrering för moms (momsgrupper) för företag i den finansiella sektorn från och med 1 januari 2015. Syftet med förslaget sägs vara att göra beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer samt att öka statens inkomster för att finansiera reformerna i budgeten för 2015. Förslaget skulle dock innebära väsentlig på-verkan på Bliwas organisation. Bliwa bevakar utvecklingen av förslaget bland annat genom att medverka i Svensk Försäkrings remiss-grupp. En kartläggning av åtgärdsarbetet har påbörjats, om förslaget skulle bli verklighet.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTBliwa Livförsäkrings bolagsstyrning beskrivs i en bolagsstyrningsrapport som finns tillgänglig på sid 87 och på www.bliwa.se.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITIONStyrelsen i Bliwa Livförsäkring föreslår att 2013 års vinst på 123 695 946 kronor överförs till konsolideringsfonden. Styrelsen föreslår även att bolagsstämman därefter fast-ställer konsolideringsfonden till sammantaget 937 452 976 kronor efter avdrag för 2013 års tilldelade återbäring på totalt 24 365 865 kronor.

VINSTDISPOSITION

Konsolideringsfond 838 122 895

Tilldelad återbäring 2013 –24 365 865

Årets resultat 123 695 946

937 452 976



Femårsöversikt, koncernenBelopp i KSEK 2013 2012 2011 2010 2009

ResultatPremieinkomst för egen räkning 341 420 285 596 265 910 232 041 194 847

Kapitalavkastning netto 111 918 89 747 –66 881 80 760 170 837

Försäkringsersättningar (för egen räkning) 1) –186 019 –223 417 –174 149 –126 725 –130 207

Återbäring och rabatter –4 193 8 147 –8 423 –8 378 8 614

Årets resultat 104 390 81 799 –34 390 99 959 155 676

Årets totalresultat 122 016 78 458 –36 025 99 959 155 676

Ekonomisk ställningPlaceringstillgångar (värderade till verkligt värde) 2) 1 570 480 1 471 751 1 410 542 1 471 848 1 402 995

Försäkringstekniska avsättningar 426 190 453 955 435 892 430 952 460 466

Konsolideringskapital 3) 1 071 778 959 986 913 881 980 756 910 838

Kapitalbas för försäkringsgruppen 1 077 354 997 829 940 667 992 901 908 093

Erforderlig solvensmarginal för försäkringsgruppen 161 649 165 268 136 472 149 995 135 342

NYCKELTAL 4)

Resultat av försäkringsrörelsenSkadeprocent 55 78 66 55 67

Driftskostnadsprocent 5) 31 25 20 22 23

Totalkostnadsprocent 86 103 86 77 90

Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning, % 1,1 3,4 3,6 3,0 3,1

Totalavkastning, % 6) 8,2 6,9 –2,9 6,7 14,5

Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad, % 314 336 344 423 467

Solvensgrad, % 393 352 351 365 326

Solvenskvot 6,7 6,0 6,9 6,6 6,7

1) Inklusive förändringar i livförsäkringsavsättningar för egen räkning.2) I placeringstillgångar inkluderas kassa och bank.3) Uppskjuten skatt ingår med KSEK 36 283 22 141 25 689 41 136 32 0764) Definitioner se sidan 93. Nyckeltalen har från och med 2013 baserats på premieinkomst och försäkringsersättningar före egen räkning. Jämförelseåren har justerats.5) Jämförelsesiffror 2008–2009 har inte räknats om med avseende på omvärdering av pensionsavsättning enligt IAS 19.6) Totalavkastningen är i enlighet med totalavkastningstabellen, sidan 24.



Femårsöversikt, moderbolagetBelopp i KSEK 2013 2012 2011 2010 2009

ResultatPremieinkomst för egen räkning, skadeförsäkringsrörelsen 39 658 36 969 32 110 29 893 30 261

Premieinkomst för egen räkning, livförsäkringsrörelsen 157 021 146 924 133 490 133 753 122 699

196 679 183 893 165 600 163 646 152 960

Kapitalavkastning netto i icke-teknisk redovisning 15 263 11 558 –8 568 9 780 18 521

Kapitalavkastning netto i livförsäkringsrörelsen 89 927 71 408 –56 778 65 589 138 891

105 190 82 966 –65 346 75 369 157 412

Försäkringsersättningar för egen räkning, skadeförsäkringsrörelsen –40 428 –38 529 –28 606 –17 211 –18 566

Försäkringsersättningar för egen räkning, livförsäkringsrörelsen 1) –35 123 –87 751 –73 895 –53 916 –65 097

–75 551 –126 280 –102 501 –71 127 –83 663

Återbäring och rabatter –1 170 –387 –3 657 –1 955 –2 116

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat –18 494 –14 963 –6 319 6 417 5 780

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 128 999 87 984 –36 903 110 382 162 867

Årets resultat 123 696 62 340 –37 131 82 336 125 195

Ekonomisk ställningPlaceringstillgångar (värderade till verkligt värde) 2) 1 492 819 1 381 724 1 319 258 1 397 670 1 340 925


Konsolideringskapital 3) 1 028 577 940 386 888 748 957 134 869 510

Kapitalbas 1 014 952 942 207 891 218 945 179 865 498

Erforderlig solvensmarginal 135 502 145 442 115 726 128 375 112 484

NYCKELTAL 4)

Resultat av försäkringsrörelsen

SkadeförsäkringsrörelsenSkadeprocent 102 104 89 58 61

Driftskostnadsprocent 49 40 34 30 26

Totalkostnadsprocent 151 144 123 88 87

Livförsäkringsrörelsen Förvaltningskostnadsprocent 4 3 3 2 3

Administrationskostnadsprocent 37 30 27 24 28

Försäkringsrörelsen, totalt Totalkostnadsprocent 76 98 88 66 79

Resultat av kapitalförvaltningen Direktavkastning, % 1,2 3,4 3,6 3,0 3,0

Totalavkastning, % 5) 8,5 6,9 –2,9 6,7 14,4

Ekonomisk ställningKonsolideringsgrad, % 523 511 537 585 568

Solvensgrad, % 427 359 358 367 318

Solvenskvot 7,5 6,5 7,7 7,4 7,7

1) Inklusive förändringar i livförsäkringsavsättningar för egen räkning.2) I placeringstillgångar inkluderas kassa och bank.3) Uppskjuten skatt ingår med KSEK 30 675 21 077 21 827 36 627 23 8914) Definitioner se sidan 93.5) Totalavkastningen är i enlighet med totalavkastningstabellen, sidan 24.



MARKNADSVÄRDE TOTALAVKASTNING

Totalavkastning 1) 2013-12-31 2012-12-31 2013 2013 2012

KONCERNEN KSEK KSEK KSEK % %

Räntebärande värdepapper 888 531 943 247 19 547 2,1% 6,7%

Aktier 448 854 374 578 95 649 25,9% 11,3%

Alternativa investeringar 209 757 140 878 3 837 2,4% –8,7%

Totalt 1 547 142 1 458 703 119 033 8,2% 6,9%

MARKNADSVÄRDE TOTALAVKASTNING

Totalavkastning 1) 2013-12-31 2012-12-31 2013 2013 2012

MODERBOLAGET KSEK KSEK KSEK % %

Räntebärande värdepapper 784 369 850 356 17 950 2,2% 6,9%

Aktier 428 508 356 392 90 854 25,8% 11,3%

Alternativa investeringar 196 894 131 300 3 129 2,0% –9,7%

Totalt 1 409 771 1 338 048 111 933 8,5% 6,9%

1) Tabellen är framtagen enligt Svensk Försäkrings rekommendation för årlig rapportering av totalavkastning, Totalavkastningstabell. Tabellens total skiljer sig från balansräkningens förvaltade kapital på grund av att vissa tillgångar i balansräkningen inte ingår i totalavkastningstabellen. En avstämning av avkastningen i totalav-kastningstabell mot finansiella rapporter finns, se not 44. Förändringen mellan ingående och utgående marknadsvärde utgörs förutom av totalavkastningen, även av nettoplaceringar under åren.

Totalavkastning


FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporterKONCERNEN Sidan

Resultatanalys 26

Resultaträkning 27

Rapport över totalresultat 27

Balansräkning 28

Rapport över förändring i eget kapital 30

Kassaflödesanalys 31

NOTER

Not 1 Redovisningsprinciper 40

Not 2 Upplysningar om risker 47

Not 3 Premieinkomst/Premieintäkt 58

Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen

58

Not 5 Övriga tekniska intäkter 58

Not 6 Försäkringsersättningar 59

Not 7 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar

59

Not 8 Återbäring och rabatter 59

Not 9 Driftskostnader 59

Not 10 Kapitalavkastning, intäkter 60

Not 11 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 60

Not 12 Kapitalavkastning, kostnader 60

Not 13 Orealiserade förluster på placeringstillgångar

61

Not 14 Nettoresultat per kategori finansiella tillgångar och skulder

61

Not 15 Övriga tekniska kostnader 61

Not 16 Bokslutsdispositioner 61

Not 17 Skatt 62

Not 18 Byggnader och mark 63

Not 19 Aktier och andelar i koncernbolag 63

Not 20 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden

64

Not 21 Värderingskategori av finansiella instrument värderade till verkligt värde

66

Not 22 Upplysningar om finansiella instrument värderade till verkligt värde

67

Not 23 Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

68

Not 24 Aktier och andelar 69

Not 25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

69

Not 26 Utlåning till kreditinstitut 69

Not 27 Derivat med positiva och negativa värden 70

Not 28 Övriga finansiella placeringstillgångar 71

Not 29 Fordringar avseende direkt försäkring 71

Not 30 Fordringar avseende återförsäkring 71

Not 31 Övriga fordringar 71

Not 32 Materiella tillgångar 71

Not 33 Skattefordringar 71

Not 34 Eget kapital 72

Not 35 Obeskattade reserver 72

Not 36 Försäkringstekniska avsättningar 72

Not 37 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

73

Not 38 Avsättning för skatter 73

Not 39 Övrig teknisk avsättning 73

Not 40 Skulder avseende direkt försäkring 73

Not 41 Skulder avseende återförsäkring 73

Not 42 Övriga skulder 74

Not 43 Upplysningar om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser

74

Not 44 Avstämning avkastning i totalavkastningstabell mot finansiella rapporter

74

Not 45 Upplysningar om närstående 75

Not 46 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder

76

Not 47 Totala driftskostnader 78

Not 48 Personal 79

Not 49 Pensionsåtaganden 82

Not 50 Operationell leasing 83

MODERBOLAGET Sidan

Resultatanalys, skadeförsäkringsrörelsen 32

Resultatanalys, livförsäkringsrörelsen 33

Resultaträkning 34

Rapport över totalresultat 35

Balansräkning 36

Rapport över förändring i eget kapital 38

Kassaflödesanalys 39



Resultatanalys, koncernenFörsäkringsrörelsen 2013

Belopp i KSEK

Frivilliggruppliv-

försäkring

Tjänste-gruppliv-

försäkringFamilje-

skydd

Tjänste-pensions-sjuk och

pbf Gruppsjuk-försäkring

Grupp- olycksfalls-

och barn- försäkring

Inkomst- försäkring

Summa Koncernen

Premieinkomst (för egen räkning)

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 47 570 85 022 7 723 28 295 12 306 31 123 145 260 357 299Premier för avgiven återförsäkring –138 –1 721 –270 –9 460 –649 –1 521 – –13 759Förändring i avsättning för ej intjänade premier –266 –1 364 –519 –2 149

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier – – – – – 29 – 29Premieinkomst (för egen räkning) 47 432 83 301 7 453 18 835 11 391 28 267 144 741 341 420

Kapitalavkastning, intäkter 22 855 4 967 2 859 1 032 3 879 1 489 3 109 40 190Orealiserade vinster på placeringstillgångar 56 308 12 196 7 018 2 534 9 525 3 655 4 645 95 881Övriga tekniska intäkter – – – – – – 4 074 4 074

Försäkringsersättningar (för egen räkning)Utbetalda försäkringsersättningarFöre avgiven återförsäkring –39 105 –51 420 –11 720 –2 640 –7 436 –14 302 –104 369 –230 992Återförsäkrares andel 428 2 032 49 987 308 554 – 4 358

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring 16 216 38 433 895 –14 732 –8 039 –13 761 –6 099 12 913Återförsäkrares andel –280 –54 17 5 468 208 2 040 – 7 399

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning)LivförsäkringsavsättningFöre avgiven återförsäkring 14 190 –1 010 7 142 – – – – 20 322Återförsäkrares andel – – –19 – – – – –19

Återbäring och rabatter (för egen räkning) –1 535 365 – – – – –3 023 –4 193Driftskostnader –22 430 –22 562 –2 581 –12 722 –5 611 –13 837 –26 941 –106 684Kapitalavkastning, kostnader –6 126 –1 418 –779 –250 –1 024 –372 –475 –10 444Orealiserad förlust på placeringstillgångar –8 150 –1 749 –1 007 –363 –1 366 –524 –550 –13 709Övriga tekniska kostnader –27 771 – – – – – –6 319 –34 090FÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 52 032 63 081 9 327 –1 851 1 835 –6 791 8 793 126 426

AvvecklingsresultatFöre avgiven återförsäkring 17 845 41 727 2 364 5 598 –448 8 068 –611 74 543För egen räkning 17 844 41 578 2 327 3 423 –442 7 708 –611 71 827

Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkringAvsättning för ej intjänad premie – – – – 266 1 364 2 659 4 289Livförsäkringsavsättningar 18 210 2 540 23 525 – – – – 44 275Avsättning för oreglerade skador 72 523 52 050 3 790 36 832 25 027 124 744 49 178 364 144Avsättning för återbäring och rabatter – – – – – – 13 482 13 482Summa Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring 90 733 54 590 27 315 36 832 25 293 126 108 65 319 426 190

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarÅterförsäkrares andel av ej intjänade premier – – – – – 29 – 29

Återförsäkrares andel av oreglerade skador 27 1 016 538 14 307 386 4 918 – 21 192

Summa Återförsäkrares andel av försäkrings-tekniska avsättningar 27 1 016 538 14 307 386 4 947 – 21 221



Resultaträkning, koncernen

Rapport över totalresultat, koncernen

Belopp i KSEK Not 2013 2012

TEKNISK REDOVISNING AV FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Premieinkomst/Premieintäkt (för egen räkning) 3

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 357 299 299 183

Premier för avgiven återförsäkring –13 759 –11 447

Förändring i avsättning för ej intjänade premier –2 149 –2 140

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier

29 –

Kapitalavkastning, intäkter 10 40 190 79 319

Orealiserade vinster på placeringstillgångar 11 95 881 25 991

Övriga tekniska intäkter 5 4 074 5 130

Försäkringsersättningar (för egen räkning)Utbetalda försäkringsersättningar 6

Före avgiven återförsäkring –230 992 –210 103

Återförsäkrares andel 4 358 4 122

Förändring i Avsättning för oreglerade skador

Före avgiven återförsäkring 12 913 –21 099

Återförsäkrares andel 7 399 3 141

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning)

7

Livförsäkringsavsättning

Före avgiven återförsäkring 20 322 343

Återförsäkrares andel –19 179

Återbäring och rabatter (för egen räkning) 8 –4 193 8 147

Driftskostnader 9 –106 684 –72 365

Kapitalavkastning, kostnader 12 –10 444 –8 260

Orealiserade förluster på placeringstillgångar 13 –13 709 –7 303

Övriga tekniska kostnader 15 –34 090 –2 331

FÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 126 426 90 507

ICKE-TEKNISK REDOVISNINGFörsäkringsrörelsens tekniska resultat 126 426 90 507

Övriga intäkter 3 444 4 982

Övriga kostnader –3 901 –3 280

Resultat före skatt 125 969 92 209Avkastningsskatt 17 –241 –418

Skatt på årets resultat 17 –21 338 –9 992

ÅRETS RESULTAT 104 390 81 799

Belopp i KSEK 2013 2012

Årets resultat 104 390 81 799

Årets övriga totalresultatKomponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningenAktuariell vinst/förlust 22 357 –4 222

Uppskjuten skatt –4 731 881

Summa övriga totalresultat 17 626 –3 341

ÅRETS TOTALRESULTAT 122 016 78 458



Belopp i KSEK Not 2013-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGARPlaceringstillgångarFörvaltningsfastigheter 18 9 900 9 750

Andra finansiella placeringstillgångar

Aktier och andelar 24 448 863 375 633

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 25 846 644 889 172

Lån med säkerhet i fast egendom 6 471 8 648

Utlåning till kreditinstitut 26 – 23 000

Derivat 27 3 854 –

Övriga finansiella placeringstillgångar 28 209 748 139 770

1 525 480 1 445 973

Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningarAvsättning för ej intjänade premier 29 –

Livförsäkringsavsättning 160 179

Avsättning för oreglerade skador 21 032 13 642

21 221 13 821

FordringarFordringar avseende direkt försäkring 29 25 240 21 377

Fordringar avseende återförsäkring 30 718 1 585

Övriga fordringar 31 30 422 56 923

56 380 79 885

Andra tillgångarMateriella tillgångar 32 2 743 2 441

Likvida medel 45 000 25 778

Aktuell skattefordran 33 13 519 6 236

Uppskjuten skattefordran 33 8 355 11 321

69 617 45 776

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterUpplupna ränte- och hyresintäkter 1 462 12 016

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 365 1 933

3 827 13 949SUMMA TILLGÅNGAR 1 676 525 1 599 404

Balansräkning, koncernen



Balansräkning, koncernenBelopp i KSEK Not 2013-12-31 2012-12-31

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 34

Konsolideringsfond 784 097 747 507

Balanserat resultat 129 382 108 539


Årets övriga totalresultat 17 626 –

1 035 495 937 845

Försäkringstekniska avsättningar 36

Avsättning för ej intjänade premier 4 289 2 140

Livförsäkringsavsättning 44 275 64 597


Avsättning för återbäring och rabatter 13 482 10 459

426 190 453 955

Avsättningar för andra risker och kostnaderAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 37 83 420 96 319

Uppskjuten skatteskuld 38 44 638 33 462

Övrig teknisk avsättning 39 24 728 –

152 786 129 781

Depåer från återförsäkrare – 9

– 9

SkulderSkulder avseende direkt försäkring 40 1 427 7 188

Skulder avseende återförsäkring 41 2 981 2 103

Derivat 27 4 915 974

Övriga skulder 42 36 731 56 560

46 054 66 825

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder 16 000 10 989

16 000 10 989SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 676 525 1 599 404

Upplysningar om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 43.



Rapport över förändring i eget kapital, koncernenBelopp i KSEK

Konsolide-ringsfond

Balanseratresultat

Åretsresultat

Summaeget kapital

Ingående balans 2012-01-01 814 994 107 588 –34 390 888 192

Justering avseende förändrad redovisningsprincip pensionsavsättningar –7 275 –7 275Uppskjuten skatt avseende förändrad redovisningsprincip pensionsavsättningar 1 521 1 521Justerad ingående balans 2012-01-01 809 240 107 588 –34 390 882 438Föregående års vinstdisposition –35 341 951 34 390 –Tilldelad återbäring, premier –22 454 –22 454Tilldelad återbäring, skadeersättning –597 –597Årets resultat 81 799 81 799

Övrigt totalresultat –3 341 –3 341Årets totalresultat 78 458Utgående balans 2012-12-31 747 507 108 539 81 799 937 845

Ingående balans 2013-01-01 747 507 108 539 81 799 937 845Föregående års vinstdisposition 60 956 20 843 –81 799 –Tilldelad återbäring, premier –23 934 –23 934Tilldelad återbäring, skadeersättning –432 –432Årets resultat 104 390 104 390Övrigt totalresultat 17 626 17 626Årets totalresultat 122 016Utgående balans 2013-12-31 801 723 129 382 104 390 1 035 495



Kassaflödesanalys, koncernen


Den löpande verksamhetenResultat före skatt 125 969 92 209

Utbetald återbäring –24 366 –23 051

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) –95 013 –23 295

6 590 45 863

Skatt –12 168 –11 556

Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital –5 578 34 307

Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalFörändring av finansiella placeringstillgångar, netto 26 722 –9 567

Förändring av övriga tillgångar 15 090 –7 858

Förändring av skulder –15 770 –11 713

Förändring av rörelsekapital 26 042 –29 138Kassaflöde från den löpande verksamheten 20 464 5 169

InvesteringsverksamhetenInköp av materiella anläggningstillgångar –1 587 –1 308

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 345 360

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 242 –948ÅRETS KASSAFLÖDE 19 222 4 221

Likvida medel vid årets början 25 778 21 557

Likvida medel vid årets slut 45 000 25 778

Likvida medel består av likvida medel i bank

1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 1 024 1 159 Realisationsresultat placeringstillgångar –20 202 –28 733 Orealiserat resultat –82 172 –18 688 Förändring av försäkringstekniska avsättningar, netto –27 765 18 063 Avsättningar för pensioner 9 457 5 131 Övrig teknisk avsättning 24 728 – Realisationsresultat anläggningstillgångar –83 –227

–95 013 –23 295

Erhållna utdelningar 3 356 19 492

Erhållna räntor 14 342 30 081

Erlagda räntor –1 814 –1 924



Resultatanalys, moderbolagetSkadeförsäkringsrörelsen 2013

Belopp i KSEKGruppsjuk- försäkring

Grupp- olycksfalls-

och barn-försäkring

Summa Skade-

försäkrings- rörelsen

Premieinkomst (för egen räkning)Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 12 306 31 123 43 429Premier för avgiven återförsäkring –649 –1 521 –2 170Förändring i avsättning för ej intjänade premier –266 –1 364 –1 630Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier

– 29 29

Premieinkomst (för egen räkning) 11 391 28 267 39 658

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 238 1 486 1 724

Försäkringsersättningar (för egen räkning)Utbetalda försäkringsersättningarFöre avgiven återförsäkring –7 436 –14 302 –21 738Återförsäkrares andel 308 554 862

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring –8 039 –13 761 –21 800Återförsäkrares andel 208 2 040 2 248

Driftskostnader –5 611 –13 837 –19 448SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT –8 941 –9 553 –18 494

Avvecklingsresultat Avvecklingsresultat före avgiven återförsäkring –448 8 068 7 620Avvecklingsresultat för egen räkning –442 7 708 7 266

Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkringAvsättning för ej intjänade premier 266 1 364 1 630Avsättning för oreglerade skador 25 027 124 744 149 771Summa Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring 25 293

126 108

151 401

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarÅterförsäkrares andel av ej intjänade premier – 29 29Återförsäkrares andel av oreglerade skador 386 4 918 5 304Summa Återförsäkrares andel av försäkrings-tekniska avsättningar 386 4 947 5 333



Resultatanalys, moderbolagetLivförsäkringsrörelsen 2013 ÖVRIG LIVFÖRSÄKRING TJÄNSTEPENSIONSFÖRSÄKRING SUMMA

Belopp i KSEK

Frivilliggruppliv-

försäkring

Tjänste-gruppliv-

försäkringFamilje-

skydd

Tjänste-pensions-

sjuk o pbf)

Livförsäkrings-rörelsen

Premieinkomst (för egen räkning)Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 47 570 85 022 7 723 28 295 168 610Premier för avgiven återförsäkring –138 –1 721 –270 –9 460 –11 589Premieinkomst (för egen räkning) 47 432 83 301 7 453 18 835 157 021

Kapitalavkastning, intäkter 22 899 4 967 2 859 1 032 31 757Orealiserade vinster på placeringstillgångar 56 221 12 196 7 018 2 534 77 969

Försäkringsersättningar (för egen räkning)Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring –39 105 –51 420 –11 720 –2 640 –104 885Återförsäkrares andel 428 2 032 49 987 3 496

Förändring i Avsättning för oreglerade skador

Före avgiven återförsäkring 16 216 38 433 895 –14 732 40 812Återförsäkrares andel –280 –54 17 5 468 5 151

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning)Livförsäkringsavsättning

Före avgiven återförsäkring 14 190 –1 010 7 142 – 20 322Återförsäkrares andel – – –19 – –19

Återbäring och rabatter (för egen räkning) –1 535 365 – – –1 170Driftskostnader –16 020 –22 562 –2 581 –12 722 –53 885Kapitalavkastning, kostnader –6 170 –1 418 –779 –250 –8 617Orealiserad förlust på placeringstillgångar –8 063 –1 749 –1 007 –363 –11 182Övriga tekniska kostnader –27 771 – – – –27 771LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 58 442 63 081 9 327 –1 851 128 999

AvvecklingsresultatFöre avgiven återförsäkring 17 845 41 727 2 364 5 598 67 534För egen räkning 17 844 41 578 2 327 3 423 65 172

Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkringLivförsäkringsavsättningar 18 210 2 540 23 525 – 44 275Avsättning för oreglerade skador 72 523 52 050 3 790 36 832 165 195Summa Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring 90 733 54 590 27 315 36 832 209 470

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarÅterförsäkrares andel av oreglerade skador 27 1 016 538 14 307 15 888Summa Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 27 1 016 538 14 307 15 888

Konsolideringsfond 655 477 155 725 77 689 5 012 893 903



Resultaträkning, moderbolagetBelopp i KSEK Not 2013 2012

TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENPremieinkomst- intäkter (för egen räkning) 3Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 43 429 38 622Premier för avgiven återförsäkring –2 170 –1 653Förändring i avsättning för ej intjänade premier –1 630 – Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier 29 –

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 1 724 1 222

Försäkringsersättningar (för egen räkning) 6Utbetalda försäkringsersättningarFöre avgiven återförsäkring –21 738 –22 934Återförsäkrares andel 862 228

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring –21 800 –14 859Återförsäkrares andel 2 248 –964

Driftskostnader 9 –19 448 –14 625SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT –18 494 –14 963

TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSENPremieinkomst (för egen räkning) 3Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 168 610 156 718Premier för avgiven återförsäkring –11 589 –9 794

Kapitalavkastning, intäkter 10 31 757 62 732Orealiserade vinster på placeringstillgångar 11 77 969 21 006

Försäkringsersättningar (för egen räkning) 6Utbetalda försäkringsersättningarFöre avgiven återförsäkring –104 885 –102 709Återförsäkrares andel 3 496 3 894

Förändring i Avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring 40 812 6 437Återförsäkrares andel 5 151 4 105

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning) 7LivförsäkringsavsättningFöre avgiven återförsäkring 20 322 343Återförsäkrares andel –19 179

Återbäring och rabatter (för egen räkning) 8 –1 170 –387Driftskostnader 9 –53 885 –39 901Kapitalavkastning, kostnader 12 –8 617 –6 531Orealiserade förluster på placeringstillgångar 13 –11 182 –5 799Övriga tekniska kostnader 15 –27 771 –2 309LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 128 999 87 984

ICKE-TEKNISK REDOVISNINGSkadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat –18 494 –14 963Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 128 999 87 984Kapitalavkastning, intäkter 10 5 368 10 136Orealiserade vinster på placeringstillgångar 11 13 276 3 394Kapitalavkastning, kostnader 12 –1 395 –1 035Orealiserade förluster på placeringstillgångar 13 –1 986 –937Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 4 –1 724 –1 222Övriga intäkter 1 789 4 027Övriga kostnader –1 704 –2 791Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 124 129 84 593

Bokslutsdispositioner 16 26 585 –11 700Resultat före skatt 150 714 72 893

Avkastningsskatt 17 –241 –418Skatt på årets resultat 17 –26 777 –10 135ÅRETS RESULTAT 123 696 62 340



Rapport över totalresultat, moderbolagetBelopp i KSEK 2013 2012


Årets övriga totalresultat – –

ÅRETS TOTALRESULTAT 123 696 62 340



Belopp i KSEK Not 2013-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGARPlaceringstillgångarByggnader och mark 18 9 900 9 750

Placeringar i koncernbolag och intresseföretag

Aktier och andelar i koncernbolag 19 60 100 30 100


Aktier och andelar 24 428 517 357 447

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 25 756 374 812 584

Lån med säkerhet i fast egendom 6 471 8 648

Utlåning till kreditinstitut 26 – 14 000

Derivat 27 3 618 –

Övriga finansiella placeringstillgångar 28 196 884 130 192

1 461 864 1 362 721

Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningarAvsättning för ej intjänade premier 29 –

Livförsäkringsavsättning 160 179


21 221 13 821

FordringarFordran på koncernbolag – 6 084

Fordran avseende direktförsäkring 29 748 166

Fordran avseende återförsäkring 30 718 1 585

Övriga fordringar 31 764 1 019

2 230 8 854

Andra tillgångarMateriella tillgångar 32 2 743 2 441

Kassa och bank 30 955 19 003

Skattefordran 33 13 426 7 796

Uppskjuten skattefordran 33 3 845 3 534

50 969 32 774

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterUpplupna ränte- och hyresintäkter 1 439 11 205

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 343 1 785

3 782 12 990SUMMA TILLGÅNGAR 1 540 066 1 431 160

Balansräkning, moderbolaget



Balansräkning, moderbolagetBelopp i KSEK Not 2013-12-31 2012-12-31

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 34

Konsolideringsfond 813 757 775 783


937 453 838 123

Obeskattade reserver 35 77 499 104 084

77 499 104 084

Försäkringstekniska avsättningar 36

Avsättning för ej intjänade premier 1 630 –



360 871 398 277

Avsättningar för andra risker och kostnaderAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 37 60 565 57 426

Uppskjuten skatteskuld 38 17 470 1 713

Övrig teknisk avsättning 39 24 728 –

102 763 59 139

Depåer från återförsäkrare – 9

– 9

SkulderSkulder avseende direkt försäkring 40 1 427 7 188

Skulder avseende återförsäkring 41 2 981 2 103

Skulder till koncernbolag 24 272 1 703

Derivat 27 4 503 789

Övriga skulder 42 10 982 7 213

44 165 18 996

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder 17 315 12 532

17 315 12 532SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 540 066 1 431 160

POSTER INOM LINJENStällda säkerheterRegisterförda tillgångar 1)

Värdet av de registerförda tillgångarna 606 188 635 942

606 188 635 942

Övriga panterKapitalförsäkring som säkerhet för pensionsförpliktelser 1 026 1 122

1 026 1 122

AnsvarsförbindelserAnsvarighet till PRI Pensionsgaranti 904 860

Pensionsförpliktelse enligt FTF-avtalet, pensionsålder 62 år 303 717

1 207 1 577

Åtaganden – –

1) Till säkerhet för förpliktelser gentemot försäkringstagare förs ett register över tillgångar i enlighet med Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:20. Säkerheten avser skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna.



Rapport över förändring i eget kapital, moderbolaget

BUNDET EGET KAPITAL

FRITT EGET KAPITAL

Belopp i KSEKKonsolide-ringsfond

Åretsresultat

Summaeget kapital

Ingående balans 2012-01-01 835 965 –37 131 798 834Föregående års vinstdisposition –37 131 37 131 –Tilldelad återbäring, premier –22 454 –22 454Tilldelad återbäring, skadeersättning –597 –597Årets resultat tillika årets totalresultat 62 340 62 340Utgående balans 2012-12-31 775 783 62 340 838 123

Ingående balans 2013-01-01 775 783 62 340 838 123Föregående års vinstdisposition 62 340 –62 340 –Tilldelad återbäring, premier –23 934 –23 934Tilldelad återbäring, skadeersättning –432 –432Årets resultat tillika årets totalresultat 123 696 123 696Utgående balans 2013-12-31 813 757 123 696 937 453



Kassaflödesanalys, moderbolaget Belopp i KSEK 2013 2012

Den löpande verksamhetenResultat före bokslutsdispositioner och skatt 124 129 84 593

Utbetald återbäring –24 366 –23 051

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1) –104 785 –26 454

–5 022 35 088

Skatt –11 573 –9 904

Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital –16 595 25 184

Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalFörändring av finansiella placeringstillgångar, netto 30 661 –12 417

Förändring av övriga tillgångar –816 12 806

Förändring av skulder –56 –18 292

Förändring av rörelsekapital 29 789 –17 903Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 194 7 281

InvesteringsverksamhetenInköp av materiella anläggningstillgångar –1 587 –1 308

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 345 360

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 242 –948ÅRETS KASSAFLÖDE 11 952 6 333

Likvida medel vid årets början 19 003 12 670

Likvida medel vid årets slut 30 955 19 003

Likvida medel består av likvida medel i bank

1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 1 024 1 159 Realisationsresultat placeringstillgångar –18 110 –26 052 Orealiserat resultat –78 077 –17 664 Förändring av försäkringstekniska avsättningar, netto –37 406 11 780 Avsättningar för pensioner 3 139 4 550 Övrig teknisk avsättning 24 728 – Realisationsresultat anläggningstillgångar –83 –227

–104 785 –26 454

Erhållna utdelningar 3 147 18 375

Erhållna räntor 13 534 27 431

Erlagda räntor –1 822 –1 924



NoterALLMÄN INFORMATIONÅrsredovisningen avser perioden 1 januari – 31 december 2013. Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, organisationsnummer 502006-6329 har sitt säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Biblioteksgatan 29 i Stock-holm. Årsredovisningen avges för moderbo-laget Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt samt för koncernen där de helägda dotter bolagen Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) och Bliwa Försäkringstjänst AB ingår.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 5 maj 2014. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 4 juni 2014.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAGModerbolaget tillämpar samma redovisnings-principer som koncernen med de undantag som beskrivs i avsnittet om moderbolagets redovisningsprinciper.

ModerbolagetModerbolagets årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkrings-företag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredo-visning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 och dess ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2. Moderbolaget tillämpar så kallad lag-begränsad IFRS och med detta avses interna-tionella redovisningsstandarder samt tillhöran-de tolkningsmeddelanden som har antagits för tillämpning av EU med de begränsningar som följer av RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Koncernen Koncernredovisningen har upprättats i enlig-het med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av IASB sådana de har antagits av EU. Därutöver tillämpas Lag om årsredovisning i försäkringsföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 och dess ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekom-mendation RFR1.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTERBolagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Vissa summeringar adderar inte exakt beroende på avrundningar. Tillgångar

och skulder är redovisade till historisk an-skaffningskostnad, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Försäkringstekniska avsättningarna värderas enligt aktsamma antaganden för tjänste-pensionsrörelsen och enligt betryggande antaganden för övrig livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse.

BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNAAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet IFRS kräver att företagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagan-dena är baserade på historiska erfarenheter, branschstatistik och bolagets egna erfarenhe-ter samt ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och an-taganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

De poster som i balansräkningen har ett stort mått av bedömningar är onoterade innehav i placeringstillgångar, vissa delar av försäk-ringstekniska avsättningar samt avsättning för pensioner till anställda avseende temporär ålderspension före 65 år vid förtida avgång på tjänstemannens initiativ enligt gällande kollek-tivavtal. Se även not 2 vad gäller känsligheten i vissa antaganden som ligger till grund för vär-deringen av försäkringstekniska avsättningar och finansiella instrument samt not 49 vad gäller känsligheten i vissa antaganden som ligger till grund för värderingen av pensions-åtaganden.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, el-ler i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda upp-skattningar som kan medföra väsentliga jus-teringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs i förekommande fall närmare i not.

FÖRÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPERDe nya och ändrade internationella redo-visningsstandarderna med tillämpning från och med 2013 bedöms inte ha haft någon väsentlig effekt på koncernens eller moder-

bolagets finansiella rapporter. Förändringarna beskrivs nedan uppdelat på koncernen och moderbolaget.

FÖLJANDE NYA OCH ÄNDRADE IFRS STANDARDER OCH TOLKNINGAR HAR TRÄTT IKRAFT OCH PÅVERKAR KONCERNEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013:IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter” (Redovisning av poster i övrigt totalresultat)Ändringen innebär att poster inom ”Övrigt totalresultat” har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan om-föras till årets resultat.

Jämförelsesiffrorna är presenterade enligt den nya uppställningen.

IAS 19 ”Ersättningar till anställda”Ändringen innebär att den så kallade ”kor-ridormetoden” ej är tillåten längre. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i Rapport över totalresultat. Ändringen får inte någon påverkan på Bliwa eftersom inte korridorme-toden tillämpas. Ändrad IAS 19 avseende redovisning av avgångsvederlag och frivil-liga avgångar innebär tillämpning av IAS 19 även i Bliwa som juridisk person, tidigare tillämpades endast IAS 19 i koncernen. De implementerade nya principerna har i Bliwas fall inneburit att särskild löneskatt numera beräknas som en del av pensionsavsättningen och detta påverkar redovisningen retroaktivt. Ingående balans per 1 januari 2012 har där-för räknats om och även balansräkningens jämförelsesiffror samt tillhörande nyckeltal. Ingen justering har gjorts av resultaträkningen för 2012 då effekten bedöms vara oväsentlig.

IFRS 7 ”Finansiella instrument”(Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder)Standarden har uppdaterats och det ingår numera ett tydligt krav på att presentera och redogöra för redovisade finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramav-tal om nettning eller ett liknande avtal.

Motsvarande krav gäller för moderföretaget. Ett vanligt finansiellt instrument som omfattas av ovanstående regler är valutaterminer eller ränteswappar. Företaget har inventerat sina finansiella instrument i syfte att identifiera eventuella nettningsavtal.

Ändringen har inneburit att Bliwa i not 23 har presenterat effekterna av rättsliga möjligheter till kvittning gällande ingångna avtal för sina valutaterminer. Bliwa har inga ränteswappar.

IFRS 13 ”Värdering till verkligt värde”Den nya standarden är en ny enhetlig stan-dard för mätning av verkligt värde samt för-bättrade upplysningskrav. IFRS 13 tillämpas

NOT 1 • Redovisningsprinciper



på alla andra IFRS standarder som kräver el-ler tillåter värdering till verkligt värde för redo-visning eller upplysningsändamål med vissa undantag. Syftet med standarden är att ge information för att kunna bedöma de metoder och indata som har använts för värdering till verkligt värde där värdering görs utifrån nivå 3 indata. IFRS 13 kräver minimiupplysningar per klass tillgångar och skulder. De väsentliga nya upplysningarna är:• Kvantitativa upplysningar rörande ej obser-

verbara indata (nivå 3).• Beskrivning av värderingsmetoder rörande

tillgångar och skulder värderade utifrån nivå 3.

• Beskrivning av känsligheten för förändring-ar i nivå 3 indata för poster som löpande värderas till verkligt värde.

Med hänsyn till investeringarnas begränsade omfattning av totala placeringstillgångar har inte samtliga nya upplysningar tagits med. De ytterligare upplysningskrav som tagits med framgår av avsnittet Värdering till verkligt vär-de nedan samt Not 21 och 22. Upplysningar om känslighet för förändringar i nivå 3 indata har inte lämnats då de finansiella tillgångar som värderas enligt nivå 3 i verkligt värde hie-rarkin enbart utgör några få procentenheter av de totala finansiella tillgångarna.

Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon effekt på koncernens redovisning.

INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD (IASB) HAR GIVIT UT FÖLJANDE NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER VILKA ÄNNU INTE TRÄTT IKRAFT:Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2014 och framåt plane-ras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs förväntade effekter på de finansiella rappor-terna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS förväntas få på de finansiella rapporterna. Utöver dessa standar-der bedöms inte de övriga nyheterna påverka bolagens finansiella rapporter.

IFRS 9 ”Financial Instruments” avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har nu preliminärt beslutat att IFRS 9 ska börja tillämpas från 1 januari 2018. IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings-värde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum.

Övriga finansiella tillgångar redovisas till verk-ligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair va-lue option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapi-talinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeför-ändringar i Rapport över totalresultat. Värde-förändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.

IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten av principerna för klassificering och värdering av finansiella skulder enligt IFRS 9 överens-stämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den så kallade ”fair value option” ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet res-pektive på förändringar i referensränta.

IASB publicerade i novembet 2013 även prin-ciperna och reglerna i IFRS 9 som hanterar förutsättningarna för säkerhetsredovisning.

Bliwa har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kun-nat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Företags-ledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller Bliwas finansiella tillgångar och skulder, men har inte ännu kunnat kvantifiera effekterna.

IAS 32 ”Finansiella instrument: Klassificering”. Ändringen avser förtydliganden avseende reg-lerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. Ändringen ska tilläm-pas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning.Företagsledningens bedömning är att till-lämpningen av IAS 32 inte kommer få någon väsentlig påverkan på de finansiella rappor-terna.

FÖLJANDE NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSSTANDARDER HAR TRÄTT IKRAFT OCH PÅVERKAR MODERBOLAGET FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013:RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer” har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2013 avser följande områden:

IAS 27 ”Koncernredovisning och separata finansiella rapporter”Rådet för finansiell rapportering har givit ut en ändring i RFR 2 avseende redovisning av koncernbidrag. Ändringen innebär att företag kan välja att redovisa koncernbidrag

enligt rekommendationens huvudregel eller enligt en alternativregel. Enligt huvudregeln redovisar moderföretaget koncernbidrag som erhålls från ett dotterföretag som en finansiell intäkt och koncernbidrag som lämnas till dotterföretag som en ökning av andelar i kon-cernföretag. Enligt alternativregeln redovisas koncernbidrag som moderföretaget erhåller från eller lämnar till dotterföretag som bok-slutsdispositioner.

Bliwa har valt att redovisa lämnade och erhållna koncernbidrag över eget kapital, då enbart koncernbidrag lämnats mellan systerbolag. Principen överensstämmer med huvudregeln.

IAS 19 ”Ersättningar till anställda”Den reviderade IAS 19 har en annan ansats vad gäller upplysningskraven avse-ende pensionsskulder, som mer avser att ge information kring den riskexponering koncernen har med hänsyn till avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner.

I RFR 2 stryks därför nuvarande upplys-ningskrav för företag som inte tillämpar IAS 19 i juridisk person. Istället ska upplysningar som är relevanta för en förståelse av företa-gets resultat och ställning lämnas i not kring företagets pensionsplaner.

Ändringarna i RFR 2 har medfört har känslig-hetsanalyser gällande riskexponering för bola-gets pensionsförpliktelser lagts till i not 49.

Övriga förändringar i RFR 2 har inte haft någon väsentlig effekt på Bliwas finansiella rapporter.

RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING, RFR, NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER VILKA ÄNNU INTE TRÄTT IKRAFT:De ändringar i RFR 2 Redovisning för juri-diska personer som träder ikraft från och med 1 januari 2014 och gäller för räkenskapsåret 2014 bedöms inte få någon väsentlig effekt på Bliwas finansiella rapporter.

VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPERDe nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perio-der som presenteras i de finansiella rappor-terna, om inte annat framgår.

KONCERNREDOVISNINGKoncernredovisningen omfattar moderbola-get Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt samt de helägda dotterbolagen Bliwa Skadeförsäkring AB och Bliwa Försäkringstjänst AB (under likvidation). Resultatet från verksamheten i Bliwa Försäkringstjänst redovisas netto under icke teknisk redovisning som Övrig intäkt/kostnad.

NOT 1 • Redovisningsprinciper, fortsättning



Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bliwa Livför-säkring. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Vid förvärv värderas till-gångar och skulder i dotterbolag till verkligt värde på anskaffningsdagen. Vid förvärv där anskaffningskostnaden överstiger de identi-fierbara nettotillgångarnas verkliga värde re-dovisas denna skillnad som goodwill och när skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterbolagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med för-värvstidpunkten till det datum då det bestäm-mande inflytandet upphör.

Alla koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.Aktier i dotterbolag värderas till anskaffnings-värde. Det redovisade värdet granskas vid varje balansdag för att bedöma om det förelig-ger någon indikation på en värdeminskning. Om sådan indikation finns, fastställs tillgång-ens återvinningsvärde. En nedskrivning görs när tillgångens eller dess kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvin-ningsvärdet. Nedskrivningar kostnadsförs i resultaträkningen.

UTLÄNDSK VALUTATransaktioner avseende finansiella instru-ment i utländsk valuta omräknas till SEK till den valutakurs som föreligger på transak-tionsdagen. Bolagets funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar i utländsk valuta används balansdagens köpkurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto för underliggande pla-ceringstillgångar på raderna Kapitalavkastning intäkter, Kapitalavkastning kostnader, Oreali-serade vinster samt Orealiserade förluster.

FÖRSÄKRINGSAVTAL, REDOVISNING AV FÖRSÄKRINGSAVTALFörsäkringskontrakt redovisas och värderas i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juri-diska form i de fall dessa skiljer sig åt. Bolaget och koncernen utfärdar endast försäkringsav-tal där de åtar sig en betydande försäkrings-risk för den försäkrade genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Eftersom bolagen endast bedriver riskförsäkring defi-nieras samtliga avtal som försäkringsavtal.

Försäkringsavtal redovisas i enlighet med FFFS 2008:26 och dess ändringsföreskrifter samt IFRS 4.

INTÄKTSREDOVISNING PREMIEINTÄKT/PREMIEINKOMSTSkadeförsäkringPremieintäktSom premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för försäkringsavtal där försäk-ringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räken-skapsåret.

Bolaget och koncernen meddelar endast riskförsäkring till grupper. Gruppens premie betalas oftast i efterskott, och när så är fallet är all bokförd premie intjänad premie. Under 2013 har dock ett mindre förskott av premie aviserats från Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring och motsvarande belopp ut-gör därmed bolagets och koncernens avsätt-ning för ej intjänad premie per 2013-12-31.

LivförsäkringPremieinkomstSom premieinkomst redovisas inbetalda be-lopp samt tilldelad återbäring och gottgjord premiebefrielsepremie under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal för direkt försäkring. Premieinkomst redovisas exklusive premie-skatt som belastar försäkringspremien.

TILLDELAD ÅTERBÄRING OCH RABATTERTilldelad återbäring i form av premierabatter redovisas mot konsolideringsfonden inom eget kapital med motsvarande intäktspost i resultaträkningen under premieinkomst.

Indexuppräkning av utbetalda skadeersätt-ningar redovisas mot konsolideringsfonden inom eget kapital.

Under Återbäring och rabatter redovisas resultatet av de gruppavtal som har rätt till vinstdelning alternativt resultatdelning. Dessa redovisas som skuld under Försäkringstek-niska avsättningar och via resultaträkningen under posten Återbäring och rabatter.

I de fall resultatdelningsfordringar uppstår redovisas dessa som Övriga fordringar och via resultaträkningen under posten Övriga tekniska intäkter.

FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGARSkadeförsäkringFörsäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, Avsättning för oreglerade skador, Avsättning för återbäring och rabatter samt Övriga försäkringstekniska avsättningar.

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande riskerDen del av skadeförsäkringspremien i Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring som har aviserats i förskott utgör avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skadorAvsättningen för oreglerade skador består av: • Reserv inträffade men ännu inte inrap-

porterade skador (IBNR), som omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador samt skaderegleringskostnader för dessa. För okända skador använder bolaget Chain-ladder om så bedöms som lämpligt, i annat fall premiebaserade eftersläpnings-modeller eller specifika beräkningar bero-ende på produktutformning. Reserverna är odiskonterade.

• Avsättningen för inträffade, men ännu inte slutreglerade skador (RBNS), som omfattar kostnader för kända skador samt skade-regleringskostnader för dessa. För kända oreglerade skador inom skadeförsäkring används som regel en försiktig metodik när reserverna beräknas. Bolagets aktuarier beräknar avsättningen med hjälp av statis-tiska och aktuariella metoder som anpassats till bolagets historiska erfarenheter. Kända interna och externa omständigheter beaktas också. Om reserverna är i form av sjukrän-tor diskonteras de antingen med hjälp av kassaflödesberäkningar och räntekurva, eller med hjälp av snittduration och ränte-punkt. Räntor bestäms i enlighet med FFFS 2013:23. Övriga kända oreglerade skador diskonteras ej.

I resultaträkningen redovisas periodens förändring i oreglerade skador.

Återbäring och rabatter Utgörs av avsättningar för återbäring och rabatter till försäkringstagare eller andra förmånstagare.

LivförsäkringFörsäkringstekniska avsättningar utgörs av Livförsäkringsavsättning och Avsättning för oreglerade skador.

LivförsäkringsavsättningSom livförsäkringsavsättning redovisas i balansräkningen avsättning för inträffade försäkringsfall i form av dödsfall i livförsäkring med periodisk utbetalning, reserv för senior-försäkringar samt reserv för försäkringar där premien är slutbetald. Dessa reserver beräknas huvudsakligen med hjälp av diskonterade kassaflöden. Använd räntekurva följer Finansinspektionens regelverk avseende räntor enligt FFFS 2013:23.

I resultaträkningen redovisas periodens förändring av livförsäkringsavsättning.




Avsättning för oreglerade skadorAvsättningen för oreglerade skador består av: • Reserv inträffade men ännu inte inrapporte-

rade skador (IBNR),som omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador samt skaderegleringskostnader för dessa. För okända skador använder bolaget Chain-ladder om så bedöms som lämpligt, i annat fall premiebaserade eftersläpningsmodeller eller specifika beräkningar beroende på produktutformning. Reserverna är odiskon-terade.

• Avsättningen för inträffade, men ännu inte slutreglerade skador (RBNS), som omfattar kostnader för kända skador samt skadereg-leringskostnader för dessa. För oreglerade skador inom tjänstepensionsverksamhet beräknas reserver för kända skador hu-vudsakligen med hjälp av diskonterade kassaflöden. Kassaflödena beräknas med aktsamma antaganden. Räntekurvan följer Finansinspektionens regelverk enligt FFFS 2013:23. För kända oreglerade skador inom övrig livförsäkring används som regel en försiktig metodik när reserverna beräknas. Bolagets aktuarier beräknar avsättningen med hjälp av statistiska och aktuariella me-toder som anpassats till bolagets historiska erfarenheter. Kända interna och externa omständigheter beaktas också. Posten inne-fattar avsättningar för sjukräntor på grund av premiebefrielse eller inträffade sjukfall. Reserverna diskonteras antingen med hjälp av kassaflödesberäkningar och räntekurva, eller med hjälp av snittduration och ränte-punkt. Räntor bestäms i enlighet med FFFS 2013:23.

I resultaträkningen redovisas periodens för-ändring i oreglerade skador.

SKADE- OCH LIVFÖRSÄKRINGFörsäkringsersättningarFörändring av försäkringstekniska avsätt-ningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkning under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkrings-skador oberoende av när skadan inträffat. Driftskostnader för skadereglering redovisas under utbetalda försäkringsersättningar.

Avgiven återförsäkringÅterförsäkrarens andel av premier, skadeutbe-talningar och försäkringstekniska avsättningar redovisas brutto i resultat- och balansräk-ningen under respektive post.

Återförsäkrares andel motsvarar återförsäkra-res ansvar enligt ingångna avtal.

DriftskostnaderSamtliga driftskostnader fördelas i resultaträk-ningen efter funktionerna anskaffning, ska-dereglering, administration, provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring, kapital-

förvaltningskostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader. Kostnader och intäkter som avser dotterbolaget Bliwa Försäkrings-tjänst AB redovisas som icke-teknisk verk-samhet under Övriga intäkter och kostnader.

Förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtalEftersom bolagets försäkringsavtal består av gruppavtal som huvudsakligen är ettåriga och avtalsperioden löper ut vid utgången av räkenskapsåret samt den försäkrade när som helst under året kan säga upp sin försäkring under gruppavtalet, görs ingen aktivering av anskaffningskostnader.

Övriga kostnader för försäkringsavtal redovi-sas som kostnader när de uppstår.

Övriga tekniska kostnaderKostnader i samband med bolagets satsning på strategiskt hälsoarbete redovisas som övrig teknisk kostnad. Satsningen omfattar huvud-sakligen spridning av information, bidrag till forskning samt utbildning i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Målsättningen med sam-arbetet är att minska dödligheten till följd av bland annat plötsligt hjärtstopp.

Här redovisas också kostnader för beräknad förlust för ingånget gruppavtal, i enlighet med IAS 37, där försäkringsgivaransvaret för beståndet ännu inte inträtt.

Övriga tekniska intäkter/kostnader i dotterbolagUnder övriga tekniska intäkter/kostnader redovisas förändring av resultatdelnings-fordran för de gruppavtal som har avtalat om resultatdelning.

REDOVISNING AV KAPITALAVKASTNINGKapitalavkastning överförd från finans rörelsen i skadeförsäkringFrån kapitalförvaltningens resultat förs ka-pitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäk-ringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkrings-rörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer/statsskuldväxlar med en löptid som väsentligen överensstäm-mer med durationen för de försäkringstek-niska avsättningarna.

Kapitalavkastning, intäkterPosten Kapitalavkastning, intäkter avser av-kastning på placeringstillgångar, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter och realisa-tionsvinster (netto).

Kapitalavkastning, kostnaderUnder Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten om-fattar kapitalförvaltningskostnader, räntekost-nader samt realisationsförluster (netto).

Realiserade och orealiserade värdeförändringarFör placeringstillgångar som värderas till verk-ligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaff-ningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaff-ningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försälj-ning av placeringstillgångar återförs tidigare orealiserade värdeförändringar mot posterna Orealiserade vinster, respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisations-vinster på andra tillgångar än placeringstill-gångar redovisas som Övriga intäkter.

Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag.

ÖVRIGA INTÄKTER OCH KOSTNADERKostnader och intäkter som avser dotterbola-get Bliwa Försäkringstjänst AB samt omförd resultatdelning från avslutat avtal redovisas som icke-teknisk verksamhet under Övriga intäkter och kostnader.

SKATTERInkomstskattInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen såvida inte den underlig-gande transaktionen redovisas i övrigt total-resultat eller i eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräk-ningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemäs-siga värden på tillgångar och skulder. Upp-skjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende av-dragsgilla temporära skillnader och under-skottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa, inom en närstående tid, kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

AvkastningsskattAvkastningsskatt är inte en skatt på bolagets resultat, utan betalas av bolaget för försäk-ringstagarnas räkning. Värdet på de nettotill-gångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningsskatt som beräknas och betalas varje år. Kostnaden redovisas som skattekostnad.




BOKSLUTSDISPOSITIONERSvensk lagstiftning ger möjlighet att genom avsättningar till obeskattade reserver minska årets beskattningsbara inkomst. Förändringar av obeskattade reserver redovisas över resul-taträkningen under rubriken Bokslutsdispo-sitioner och i balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av avsättningarna under rubriken Obeskattade reserver. Obeskattade reserver ingår i kapitalbas och konsoliderings-kapital.

PeriodiseringsfondPeriodiseringsfond utgör en obeskattad reserv som redovisas inklusive uppskjuten skatte-skuld. Basen för beräkning baseras på årets skattepliktiga resultat och maximalt utrymme för avsättning till periodiseringsfond uppgår till 25 procent av det skattepliktiga resultatet. Gjorda avsättningar är föremål för beskattning 5 år efter att avsättning gjorts.

I koncernredovisningen elimineras periodise-ringsfonden och en uppdelning sker på eget kapital och uppskjuten skatt.

SäkerhetsreservSäkerhetsreserv utgör en obeskattad re-serv i skadeförsäkringsbolag som redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Basen för beräkning baseras på en föreskrift från Finansinspektionen om normalplan för beräk-ning av säkerhetsreserv. Reserven får endast minskas för att täcka förluster i försäkringstek-niskt resultat efter återläggning av återbäring och rabatter, eller om avsättningsunderlaget minskat så mycket att avsättningen överstiger maximibeloppet. Bolaget har inte utnyttjat maximalt avsättningsutrymme.

I koncernredovisningen elimineras säker-hetsreserven och en uppdelning sker på eget kapital och uppskjuten skatt.

PLACERINGSTILLGÅNGARPlaceringstillgångar utgörs av posterna Bygg-nader och mark, Placeringar i koncernföretag samt Andra finansiella placeringstillgångar.

Byggnader och markByggnader och mark redovisas som förvalt-ningsfastigheter då syftet med innehavet är att generera hyresintäkter och/eller värde-stegring. Fastigheterna är fritidsfastigheter i Stockholms skärgård som huvudsakligen hyrs ut under sommarhalvåret, bland annat till personalen. Fastigheterna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade redovisas i resultaträkningen. Förvaltningsfastigheter redovisas initialt till anskaffningsvärde, vilket inkluderar direkt hänförbara utgifter till förvär-vet. Efter den initiala redovisningen redovisas förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Med verkligt värde menas försäljningsvärde på balansdagen vilket motsvarar det bedömda

beloppet som skulle erhållas i en transaktion vid värderingstidpunkten mellan kunniga par-ter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs efter sedvanlig marknadsföring. Värderingarna har utförts av extern utomstående oberoende värderingsmän med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och det läget som är aktuellt. Värderingarna utförs en gång per år. Värderingar motsvarar det genomsnittliga värdet som skulle uppnås vid ett antal upprepade försäljningar på den all-männa fastighetsmarknaden under rådande konjunktur och bygger på erfarenhetsmässig kännedom om efterfrågesituationen inom det aktuella geografiska området, det specifika läget och jämförliga köp.

Andra finansiella placeringstillgångarMed andra finansiella placeringstillgångar avses finansiella instrument, vilka definieras som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett an-nat företag.

Andra finansiella placeringstillgångar utgörs av aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper, lån med säkerhet i fast egendom, utlåning till kreditinstitut, deri-vat och övriga finansiella placeringstillgångar. Samtliga Andra finansiella placeringstillgångar och finansiella skulder som är derivat har klassificerats till kategorin finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen förutom en min-dre portfölj av lån. Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värde-papper klassificeras till kategorin genom iden-tifiering vid första redovisningstillfället. Derivat tillhör kategorin genom att de per automatik klassificeras som finansiella instrument som innehas för handel.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld re-dovisas i balansräkningen endast när bolagen blir part i instrumentens avtalsmässiga villkor. Vid försäljning av en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas denna bort från balansräk-ningen per affärsdagen och vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Anskaffnings-värdet för Andra finansiella placeringstillgång-ar redovisas exklusive transaktionskostnader. Transaktionskostnader redovisas i resultaträk-ningen i posten Kapitalavkastning, kostnader.

Finansiella instrument bruttoredovisas i ba-lansräkningen. Nettoredovisning sker enbart när bolaget har en legal rätt att kvitta de redo-visade beloppen, och har för avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samti-digt realisera tillgången och reglera skulden.

Bliwa tillämpar ej så kallad säkringsredovis-ning.

FINANSIELLA INSTRUMENT – KLASSIFICERINGBliwa har, i enlighet med IAS 39, klassificerat sina finansiella instrument i kategorierna:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatetI denna kategori ingår samtliga finansiella instrument på tillgångssidan förutom en mindre portfölj av lån som klassificeras som Låne- och kundfordringar. Kategorin består av två underkategorier. I den ena underka-tegorin ingår derivat med positiva värden, som klassificeras till underkategorin ”inne-hav för handel”. Bliwa har derivat i form av valutaterminer för att kurssäkra obligationer emitterade i utländsk valuta. Ett derivat är ett finansiellt instrument vars värde beror på prisutvecklingen på ett annat underliggande instrument. Derivaten handlas hos bank ”over the counter” (OTC). De redovisas till verkligt värde vilket utgör senast noterad valutakurs (FX). Derivat kategoriseras som att de innehas för handel och tas upp i balansräkningen till verkliga värden och värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Derivatkon-trakt med positiva verkliga värden redovisas som finansiella placeringstillgångar medan derivatkontrakt med negativa verkliga värden redovisas som finansiell skuld i balansräk-ningen.

I den andra underkategorin ingår investe-ringar i obligationer och aktier samt alternativa investeringar som hänförts till värdering till verkligt värde via resultatet. Dessa investe-ringar har hänförts till denna kategori därför att investeringarna förvaltas och utvärderas internt på basis av investeringarnas verkliga värden. Tillgångarna i dessa två underkatego-rier redovisas vid anskaffningstillfället till kö-peskillingen. Därefter värderas och redovisas tillgångarna till verkligt värde vilket normalt motsvarar köpkursen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet I denna kategori ingår derivat med negativa värden, som klassificeras till underkategorin ”innehav för handel”. Derivaten avser valuta-terminer, med negativa värden, och handlas hos bank ”over the counter” (OTC). De innehas i syfte att kurssäkra vissa placerings-tillgångar emitterade i utländsk valuta och redovisas till verkligt värde vilket utgör senast noterad valutakurs (FX).

Låne- och kundfordringar, värderade till upplupet anskaffningsvärdeI denna kategori ingår bland annat en mindre portfölj av lån, fordringar avseende direktför-säkring, fordran avseende koncernföretag, likvida medel såsom kassa och bank samt övriga fordringar. Tillgångarna i denna kategori kännetecknas av att de inte är derivat och har fastställda eller fastställbara betalningar samt inte är noterade på en aktiv marknad.





Lån med säkerhet i fast egendom avser per-sonallån och redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuell nedskrivning. Varje fordran värderas individuellt och redovisas på likviddagen till anskaffningsvärdet, vilket re-presenterar lånets verkliga värde. Ingen ränta utgår på lånen. Lånen avförs från balansräk-ningen när de är förutbetalda eller inlösta.

Fordringar avseende direktförsäkring och kon-cernfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra kund-fordringar efter en individuell bedömning. Likvida medel, det vill säga kassa och bank består av banktillgodohavanden.

Övriga finansiella skulder, värderade till upplupet anskaffningsvärde I denna kategori ingår skulder avseende direktförsäkring, skulder till koncernföretag samt övriga skulder. Posterna har kort löptid redovisas till nominellt belopp utan diskon-tering.

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDEVärdering av finansiella tillgångar, klassificera-de i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, görs utifrån följande hierarki av tillvägagångssätt.• Nivå 1. Värdering till noterade kurser på en

aktiv marknad. • Nivå 2. Värdering till beräknade värden

som bygger på observerbara marknads-noteringar för investeringar som inte inkluderas i nivå 1.

• Nivå 3. Värdering till beräknade värden, som bygger på antaganden och bedöm-ningar, fastställda utifrån data som inte är observerbara på en aktiv marknad.

Med aktiv marknad menas att noterade pri-ser finns lätt tillgängliga på en börs, hos en mäklare eller liknande och att dessa priser representerar faktiska och regelbundet före-kommande transaktioner på affärsmässiga villkor. Där det inte finns någon aktiv marknad används olika värderingstekniker som i så stor utsträckning som möjligt bygger på observer-bara marknadsnoteringar.

Instrument som har priser noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument med priser note-rade på en aktiv marknad beräknas verkligt värde för fonder till senast noterad NAV kurs, och för övriga noterade instrument till senast noterad köpkurs, exklusive transaktionskost-nader vid anskaffningstillfället. Den största delen av Bliwas finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Instrument som inte har priser noterade på en aktiv marknad Om villkoren för aktiv marknad inte är upp-fyllda ses marknaden som inte aktiv. Inves-teringar noterade på inte aktiva marknader

värderas huvudsakligen enligt IPEVC:s riktlin-jer (International Private Equity and Venture Capitals riktlinjer) så som beskrivs nedan.

För innehav som klassificerats som nivå 2 har värdering till verkligt värde fastställts utifrån direkta eller indirekta observerbara marknads-noteringar från källor som stöds av observer-bara data. Bliwas investeringar som hänförs till nivå 2 utgörs från 2013 enbart av innehav i derivat, valutaterminer. Dessa handlas hos bank ”over the counter” (OTC) och hamnar som nivå 2, då det inte kan ses som en aktiv marknad fullt ut.

För innehav som har klassificerats som nivå 3 har värdering i betydande grad skett uti-från data som inte kan observeras eftersom transaktioner endast inträffar sällan. Dessa värderas utifrån beräknade värden som byg-ger på antaganden och bedömningar samt, om det finns lämpliga sådana, observerbara marknadsnoteringar. Bliwas investeringar som hänförs till nivå 3 består huvudsakligen av fonder i form av en fastighetsfond samt pri-vate equity fonder. Verkligt värde beräknas till fondernas NAV-kurs.

Fondvärderingarna erhålls från respektive fondbolag som normalt anlitar värderingsin-stitut två gånger per år för beräkning av det verkliga värdet. Värdering sker huvudsakligen enligt IPEVC:s riktlinjer (International Private Equity and Venture Capitals riktlinjer). I vissa fall är värderingarna baserade på diskonte-rade kassaflöden eller metoder baserade på andra icke observerbara data. Värderingen görs i enlighet med branschpraxis. Bliwa har i sin tur anlitat extern part som har gjort bedömningen att de erhållna värdena över-ensstämmer med rådande marknadssituation och motsvaras av ett verkligt värde.

Onoterade direktägda aktier värderas vid förvärvet till sitt anskaffningspris och därefter justeras värdet med utgångspunkt från ny-ligen genomförda transaktioner så som det beskrivs i IPEVC:s riktlinjer.

MATERIELLA TILLGÅNGARMateriella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att fram-tida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för till-gången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella tillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell an-läggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer

vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräk-nade nyttjandeperiod som beräknas till mellan 3 och 5 år.

NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGARNedskrivningsprövning för materiella tillgångarDe redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation på ned-skrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nytt-jandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. En nedskrivning görs om tillgångens redovisade värde överstiger åter-vinningsvärdet.

LEASINGAVTALBliwa har inga finansiella leasingavtal utan endast operationella leasingavtal. Leasing-avgiften för den operationella leasingen har periodiserats linjärt över leasingperioden. Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekono-miska fördelar och risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationell leasing.

ANDRA AVSÄTTNINGAREn avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en befintlig juridisk eller infor-mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSERPensionering i egen regi, kollektivavtalade tjänstepensioner ModerbolagetI moderbolaget finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaderna redovisas som drifts-kostnad.

Företaget har en PRI-lösning för sina anställ-da. Företaget har tryggat de kollektivavtalade förmånsbestämda tjänstepensionerna genom avsättningar i egen balansräkning samt ge-nom en särskilt tecknad kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Enligt gällande kollektiv-avtal mellan FAO och FTF/Saco (ftp-planen)



kan anställd, som är född 1957 eller tidigare, under vissa förutsättningar välja förtida avgång mellan 62 och 64 år på tjänsteman-nens initiativ. Bliwa har gjort avsättningar i balansräkningen för framtida möjliga förtida avgångar. I de förmånsbestämda tjänste-pensionsplanerna är pensionsförmånerna baserade på slutlön.

KoncernenEnligt IFRS ska förmånsbestämda pensions-planer redovisas i enlighet med IAS 19.För de förmånsbestämda planerna för den egna personalen fastställs kostnaden för pensionsförpliktelsen och pensionskostnaden med den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Metoden inkluderar framtida intjänande med syfte att fördela pensionskostnaden jämnt över tiden. Beräk-ningen baseras på ett antal långsiktiga anta-ganden, till exempel framtida löneökningar, ränteantaganden, inflation och bedömda per-sonalavgångar. Med utgångspunkt från dessa långsiktiga antaganden nuvärdesberäknas framtida kassaflöden. Även känslighetsanalys tas fram med hjälp av PUC-metoden.

Vid beräkningen av pensionsförpliktelser uppstår det aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda an-taganden, eller genom att antagandena änd-ras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.

Pensionering i egen regi, utöver kollektiv avtalade tjänstepensionerVd har en individuell pensionslösning, som huvudsakligen är premiebestämd, där det för vissa delar görs avsättningar i balansräkning-en, se not 49. De delar där avsättning görs i balansräkning redovisas i koncernen som förmånsbestämda i enlighet med IAS 19.

AKTIEÄGARTILLSKOTTAktieägartillskott som lämnas av moderbo-laget redovisas som en ökning av andelar i koncernföretag. Tillskottet kan vara villkorat eller ovillkorat. Erhållet tillskott redovisas i dotterbolag som balanserade vinstmedel. Det redovisade värdet för andelar i koncernföretag prövas vid varje balansdag. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde.

KONCERNBIDRAG I JURIDISK PERSON Bliwa har valt att redovisa lämnade och erhåll-na koncernbidrag direkt mot eget kapital efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Detta överensstämmer med huvudregeln för redo-visning av koncernbidrag mellan systerbolag.

EVENTUALFÖRPLIKTELSEREn eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträf-fade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsätt-ning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att förpliktelsen inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

KASSAFLÖDESANALYSKassaflöden redovisas enligt den indirekta metoden. Kassaflöden redovisas från den löpande verksamheten och investeringsverk-samheten med de anpassningar som krävs för försäkringsverksamhet. Då kassainflöden inom försäkringsverksamheten till stor del pla-ceras i kapitalplaceringstillgångar, redovisas placeringstillgångar som en integrerad del av den löpande verksamheten. Som likvida medel redovisas banktillgodohavanden, det vill säga samma belopp som på balansposten Kassa och bank. Eventuella kortfristiga place-ringar ingår inte i likvida medel utan redovisas som placeringstillgångar. Erhållna och betalda räntor samt erhållna utdelningar redovisas under den löpande verksamheten.




Ett försäkringsföretags verksamhet bygger på ett aktivt risktagande, där vissa risker ingår som ett naturligt led i verksamheten medan andra så långt som möjligt bör minimeras. Denna not omfattar mål, principer och me-toder för riskhantering och kontroll av risker, riskhanteringsorganisation samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om Bliwas risker.

MÅL, PRINCIPER OCH METODER FÖR RISKHANTERING OCH RISKKONTROLLMed utgångspunkt i Bliwas vision och affärs-idé fastställs strategiska mål och riskaptit. Utifrån de strategiska målen fast-ställs strategier för hur de strategiska målen ska uppnås inom given riskaptit. De stra-tegiska målen och riskaptiten kopplas via strategierna till ett antal övergripande verk-samhetsmål, som i sin tur avspeglas genom hela organisationen. Riskstrategin, där riskap-tit och dess strategier ingår, är således en förlängning av affärsidé, strategiska mål och affärsstrategier, och fastställer i den utsträck-ning som Bliwa är beredd att ta risker för sina kunder och ägare.

Principer för Bliwas riskstrategi är att:• ge förutsättningar för att uppnå strategiska

mål, och därmed Bliwas affärsidé.• ge förutsättningar för att uppnå ett stabilt

och bra resultat med kostnadseffektiva produkter, vilket ger möjlighet att erbjuda konkurrenskraftiga premier till kunderna.

• behålla Bliwas finansiella styrka för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och undvika stora förluster (som skulle kunna leda till insolvens, ingripande av tillsynsmyn-digheter, kunduppsägningar eller negativt agerande från distributörer eller borge-närer).

• upprätthålla en tillräcklig likviditet för att möta åtagandet gentemot kunderna.

• skydda Bliwas varumärke och rykte.

Styrning, hantering och kontroll av Bliwas risker görs utifrån ett helhetsperspektiv. Risk-hanteringen innefattar alla aktiviteter som syftar till att identifiera, värdera, hantera, över-vaka och kontrollera risker i verksamheten, såväl som att i förekommande fall begränsa och mildra följderna av riskexponering. Ett viktigt syfte är även att se till att såväl moder-bolaget Bliwa Livförsäkring som dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring har en betryggande solvens i förhållande till de risker som bolagen är exponerade för.

RISKHANTERINGSORGANISATIONDet yttersta ansvaret för hantering och kontroll av de risker som Bliwa är utsatt för ligger hos respektive styrelse. Styrelserna fastställer bland annat riktlinjer för intern styrning och kontroll, riktlinjer för övergripande riskhante-

ring, riktlinjer för placeringar och skuldtäck-ning, försäkringstekniska riktlinjer, riktlinjer för tecknings- och återförsäkringsrisker samt riktlinjer för rapportering. Som stöd för att styrelserna ska kunna fullgöra sitt ansvar avseende intern styrning och kontroll utser styrelsen i Bliwa Livförsäkring inom sig ett re-visionsutskott som bland annat har till uppgift att övervaka effektiviteten i Bliwas riskhante-ring och kontroll av risker.

Vd i Bliwa Livförsäkring är ansvarig för bola-gets och koncernens samlade riskhantering, kontroll av risker samt regelefterlevnad.

Det primära ansvaret för den löpande risk-hanteringen och kontrollen av enskilda risker ligger på enhets- och områdesansvariga i den operativa verksamheten, vilka rapporterar sina respektive risker och åtgärder till chief risk officer (CRO) och tillika risk manager. All personal är dock ansvarig för att påtala brister i arbetet med riskhanteringen, komma med förslag till förbättringar samt rapportera hän-delser av väsentlig betydelse.

CRO ansvarar för att med utgångspunkt i rikt-linjer för övergripande riskhantering och un-derliggande instruktioner driva och samordna Bliwas riskhantering och kontroll av risker.

Compliance officer har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med gäl-lande lagar, förordningar och föreskrifter samt interna styrdokument och god sed.

CRO och compliance officer rapporterar direkt till vd i Bliwa Livförsäkring, men avrapporterar även till styrelsen.

Oberoende granskning av att riskhantering, kontroll av risker och regelefterlevnad är adek-vat och korrekt görs av internrevision, vilken rapporterar till styrelse och avrapporterar även till revisionsutskott och vd.

RISKER Riskerna i verksamheten kan övergripande delas in försäkringsrisker, finansiella risker samt rörelserisker.

Risknivån för Bliwa Livförsäkrings kvalitativt bedömda risker bedöms sammantaget vara ganska låg.

Risknivån för Bliwa Livförsäkrings kvantifi-erade risker bedöms innebära att bolaget har en god kapitalsituation i förhållande till såväl Finansinspektionens trafikljusmodell som in-ternt fastställda kapitalkrav.

Såväl koncernens som moderbolagets mest väsentliga risk är aktiekursrisk (del av mark-nadsrisk) följd av avsättningsrisk (del av

skadeförsäkringsrisk), vilket innebär att Bliwa framförallt påverkas av prissättningen på den finansiella marknaden samt den historiska och framtida skadeutvecklingen för sjukfall, olycksfall och arbetslöshet.

RISKHANTERING AVSEENDE FÖRSÄKRINGSRISKERFörsäkringsriskerBliwa Livförsäkrings försäkringsrisker utgörs av dödsfallsrisker, sjukrisker (inklusive sjuk-vårdskostnadsrisker) samt olycksfallsrisker. I dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring tecknas arbetslöshetsrisker i form av inkomstförsäk-ring. I båda bolagen förekommer dessutom driftskostnadsrisker. I Bliwa Livförsäkring tecknas dödsfallsriskerna inom livförsäkrings-rörelsen, sjukfallsriskerna både inom liv- och skadeförsäkringsrörelsen samt olycksfallsris-kerna inom skadeförsäkringsrörelsen.

Innebörden av dessa risker och Bliwas gene-rella metoder för att hantera riskerna beskrivs nedan. I avsnittet om riskkoncentrationer diskuteras risker förknippade med de olika typer av kontrakt som Bliwa tecknar, såväl i skadeförsäkringsverksamheten som i livför-säkringsverksamheten.

Under räkenskapsåret 2013 uppgick moder-bolagets premieinkomst till 210 MSEK före avgiven återförsäkring och de försäkringstek-niska avsättningarna per 2013-12-31 till 361 MSEK.

DödsfallsriskEftersom skadefall i dödsfallsrisker huvudsak-ligen utbetalas som ett engångsbelopp utan föregående reservering kan denna risk beskri-vas som risken att den beräknade riskpremien i försäkringen inte kommer att motsvara de faktiska skadekostnaderna förknippade med försäkringen, en så kallad teckningsrisk.

För att reducera teckningsrisk använder Bliwa olika metoder, till exempel:• diversifiering av försäkringsportföljen mellan

olika typer av försäkringsrisker, grupper och branscher,

• begränsningsregler av olika slag,• regelverk för riskbedömning,• återförsäkring, och• uppföljning av resultat i syfte att korrigera

premier och villkor vid behov.

Genom Finansinspektionens trafikljusmodell stresstestas även bolagets försäkringsrisker.

SjukriskEn sjukförsäkring omfattar i sig två olika sjukrisker; risken att de försäkrade insjuknar i större omfattning än beräknat (insjuknande-risk) samt risken att de som insjuknat kvarstår i sjukdom längre än beräknat (avsättningsrisk).

NOT 2 • Upplysningar om risker



Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal avseende skadeförsäkringKänslighetsanalys i form av förändringar i genomsnittlig skadekostnad har genomförts genom att mäta effekten på bruttoavsättningar, resultat före skatt och eget kapital. Analyserna är gjorda utan hänsyn till eventuella korrelationer mellan antagandena.

Skadeförsäkringsrörelsen

Försäkringsrisker i koncernen och moderbolaget

Belopp i KSEKFörändring i

antagande %Avsättningar

brutto

Resultat-effekt

före skatt

Påverkanpå Eget kapital

2013-12-31

KONCERNEN

Försäkringstekniska avsättningar 220 768

30% 280 664 –59 896 –46 719

MODERBOLAGET


30% 200 447 –45 416 –35 424

2012-12-31

KONCERNEN


30% 234 030 –50 381 –39 297

MODERBOLAGET


30% 165 763 –37 792 –29 478

Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal avseende livförsäkringKänslighetsanalys i form av förändringar i dödlighet, sjuklighet och driftskostnader har genomförts genom att mäta effekten på bruttoavsättningar, resultat före skatt och eget kapital. Analyserna är gjorda utan hänsyn till eventuella korrelationer mellan antagandena.

Livförsäkringsrörelsen

Försäkringsrisker i koncernen och moderbolaget enligt Trafikljussystemet

Belopp i KSEKFörändring i

antagande %Avsättningar

brutto

Resultat-effekt

före skatt


KONCERNEN OCH MODERBOLAGET

2013-12-31


Riskfaktorer

Dödlighetsrisk 20% 218 294 –8 823 –6 882

Sjuklighetsrisk 1) 237 944 –28 473 –22 209

Driftskostnadsrisk 10% 215 578 –6 107 –4 763

2012-12-31


Riskfaktorer

Dödlighetsrisk 20% 283 136 –12 830 –10 007

Sjuklighetsrisk 1) 287 989 –17 683 –13 793

Driftskostnadsrisk 10% 275 186 –4 880 –3 806

1) Sjukligheten stressas genom att:

ettårssannolikheten för insjuknande ökas med 50%

sannolikheten att sjukfall upphör minskas med 20%

Insjuknanderisk för sjukriskerPremieberäkningen för sjukförsäkringar bygger på ett antagande om sannolikheten att insjukna multiplicerat med kostnaden för inträffade sjukfall. Den således framräknade riskpremien ska motsvara de förväntade skadekostnaderna. Risken att premien inte räcker till är en så kallad teckningsrisk.

För att reducera teckningsrisker finns olika metoder, till exempel:• diversifiering av försäkringsportföljen mellan

olika typer av försäkringsrisker, grupper och branscher,

• begränsningsregler av olika slag,• regelverk för riskbedömning,• återförsäkring, och• uppföljning av resultat i syfte att korrigera

premier och villkor vid behov.

Avsättningsrisk för sjukriskerI de fall ett sjukfall inträffar beräknas och avsätts en reserv som ska motsvara de för-väntade framtida skadeutbetalningarna samt därtill förknippade skaderegleringskostnader. Utöver detta avsätts även en reserv för de ännu okända skador som antas ha inträffat under perioden. Avsättningsrisken är risken att de försäkrade kvarstår i sjukdom längre än förväntat och att utbetalningarna därmed blir större än förväntat. Effekten av detta är att det reserverade beloppet inte kommer att täcka utbetalningarna.

Denna risk hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och uppföljning av re-servernas utveckling. I viss utsträckning sker även riskbegränsning genom återförsäkring.

Genom Finansinspektionens trafikljusmodell stresstestas även bolagets försäkringsrisker.

Sjukrisk avseende sjukvårdskostnaderEn tredje sorts sjukrisk som Bliwa Livför-säkring tecknar från och med år 2012 är sjukvårdskostnadsrisk, som uppstår i Bliwas sjukvårdsförsäkringsrisker. Denna risk omfat-tar huvudsakligen risken att den sjukvård som den försäkrade har rätt till vid skadefall blir mer kostsam än förväntat. Denna risk hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och uppföljning av resultatet.

OlycksfallsriskI olycksfallsförsäkringarna finns två olika risker: risken att fler än förväntat drabbas av olycksfall (eller i förekommande fall sjukdom) som ger rätt till ersättning från försäkringen, samt risken att de som drabbas har rätt till en högre ersättning än förväntat.

Olycksfallsrisk hanteras främst genom utveck-lade aktuariella metoder och uppföljning av resultatet. I viss utsträckning sker även risk-begränsning genom återförsäkring.

NOT 2 • Upplysningar om risker, fortsättning

DriftskostnadsriskDriftskostnadsrisker förekommer i alla Bliwas produkter, och kan beskrivas som risken för förlust avseende framtida driftskostnader till följd av ogynnsamt utfall i relation till drifts-kostnadsantaganden (premierisk).



Koncentrationer av försäkringsriskerBliwas koncentration av försäkringsrisk be-skrivs med utgångspunkt från en bedömning av den beräknade maximala skadekostnaden av en skadehändelse per försäkringsgren. Koncentrationsrisken inom affär är således risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av riskkoncentrationer.

Nedan följer exempel på skadehändelser samt uppskattat beräknad maximal ska-dekostnad för respektive försäkringsgren. Hänsyn har inte tagits till eventuell korrelation mellan de olika försäkringsgrenarna.

Liv- och skadeförsäkringSjukförsäkring i moderbolaget Bliwa LivförsäkringFlera individer som är försäkrade hos bolaget blir långvarigt sjuka till följd av samma hän-delse, till exempel en smitta. • Beräknad maximal skadekostnad: 33 MSEK.

SkadeförsäkringOlycksfalls- och barnförsäkring i moderbolaget Bliwa LivförsäkringFlera individer som är försäkrade hos bolaget blir allvarligt skadade till följd av samma hän-delse, till exempel en buss som kör av vägen eller en flodvåg som drabbar ett område.• Beräknad maximal skadekostnad: 82 MSEK.

Inkomstförsäkring i dotterbolaget Bliwa SkadeförsäkringFlera individer som är försäkrade hos bolaget Skadeförsäkring blir arbetslösa till följd av samma händelse, till exempel ett företag som lägger ned sin verksamhet. • Beräknad maximal skadekostnad: 30 MSEK.

LivförsäkringDödsfallsförsäkring i moderbolaget Bliwa LivförsäkringFlera individer som är försäkrade hos bolaget dör till följd av samma händelse, till exempel en båt som sjunker, ett flygplan som störtar eller en flodvåg som drabbar ett område. • Beräknad maximal skadekostnad: 81 MSEK.

Kreditrisk inom affärKreditrisken inom affär består i moderbolaget av motpartsrisk på återförsäkrare, vilken be-döms som liten eftersom mindre än 2 procent av bolagets samlade tillgångar utgörs av den-na post. Bolaget minimerar risken genom att som återförsäkrare välja en känd aktör med lång erfarenhet av den svenska marknaden. Se även avsnittet om återförsäkring nedan. I Bliwa Skadeförsäkring finns även kreditrisk motsvarande motpartsrisk vad gäller fordran i resultatdelningsavtal.

RiskhanteringVd ansvarar för att det för varje försäkrings-klass eller riskgrupp finns teckningsinstruk-tioner som överensstämmer med riktlinjerna samt beslutar om försäkringstekniskt be-räkningsunderlag. Teckningsinstruktionerna beskriver, tillsammans med försäkringstek-niska riktlinjer och försäkringstekniskt beräk-ningsunderlag, vilka typer av försäkring som bolaget tecknar och omfattar bland annat teckningslimiter och beslutsordningar.

De försäkringar som meddelas på grundval av ett gruppavtal eller ett avtal om försäkring med en arbetsgivare löper vanligtvis på ett år med en inbyggd rättighet för bolaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsätt-ningar vid förlängning. Gruppavtalen innehåller i vissa fall en resultatdelningsmodell.

Premiesättning och reservsättning baseras på antaganden om sannolikheter vad gäller till exempel dödlighet, sjuklighet, olycksfalls-frekvens, arbetslöshet, diskonteringsränta och driftskostnader. I riskbedömning och premiesättning tas även hänsyn till koncen-trationsrisker.

Riskerna övervakas genom uppföljning av re-sultat samt uppföljning av de antaganden som ligger till grund för premiesättning, och vid behov justeras premier och villkor.

ÅterförsäkringFörsäkringsrisker begränsas i Bliwa Livförsäk-ring, i vissa fall, genom återförsäkring. Efter-

som Bliwa Livförsäkrings portfölj är väl diversi-fierad och försäkringsbeloppen som regel låga är bolagets behov av återförsäkring litet.

Återförsäkring kan dock förekomma huvud-sakligen vid två situationer:• Vid höga försäkringsbelopp inom liv-, sjuk

och olycksfallsförsäkring används proportio-nell återförsäkring om försäkringsbeloppen överstiger självbehållet.

• För att täcka koncentrationsrisker inom en specifik försäkringsklass eller för samtliga försäkringsklasser används i den mån det behövs icke-proportionell återförsäkring.

Återförsäkringsavtalen är förknippade med en motpartsrisk på återförsäkrarna, vad avser fullgörande av återförsäkringsavtalen. Vid val av återförsäkrare beaktas därför bland annat särskilt återförsäkrarens soliditet.

RISKHANTERING AVSEENDE FINANSIELLA RISKERSyftet med kapitalförvaltningen är att kunna trygga Bliwas försäkringsåtaganden samt att över tiden kunna leverera en stabil avkastning för att möjliggöra uppfyllande av Bliwas syfte att långsiktigt kunna erbjuda konkurrenskraf-tiga premier till kunderna. Bliwa strävar efter ett balanserat risktagande för att långsiktigt uppfylla kravet på inflationsskydd och lämna en avkastning på placeringstillgångarna som minst ska nå ett av styrelsen fastställt avkast-ningsmål.

Det aktiva risktagandet bygger på analyser av konjunkturförloppet i Sverige och globalt, lik-som prissättningen av finansiella marknader och finansiella instrument. Investeringsbeslu-ten reflekterar en väl avvägd kombination av risker mot en förväntad avkastning.

Kapitalförvaltningsverksamheten följs upp genom kontinuerliga riskanalyser som grundar sig på statistiska modeller där risk bland annat mäts i termer av volatilitet, det vill säga standardavvikelsen för den erhållna avkastningsserien för olika tillgångsslag, samt kortsiktig förlustrisk. Löpande görs även käns-lighetsanalyser, så kallade stresstester, med hänsyn till utvecklingen på kapitalmarknaden och riskerna i Bliwas åtaganden.

Sedan februari 2012 är delar av kapitalför-valtningsverksamheten utlagd på en extern kapitalförvaltningssamordnare.

Finansiella riskerInom kapitalförvaltningsverksamheten upp-står olika typer av finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk, koncentrationsrisk, likviditetsrisk och matchningsrisk.

MarknadsriskMed marknadsrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finan-siella ställningen, till följd av förändringar av marknadspriser för tillgångar och skulder. Marknadsrisk delas in i aktiekursrisk, ränte-risk, fastighetsprisrisk, spreadrisk och valuta-kursrisk.


Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal avseende liv- och skadeförsäkringKänslighetsanalys i form av förändringar i räntenivåer har genomförts genom att mäta effekten på avsättningar som stressas, resultat före skatt och eget kapital.

Liv- och Skadeförsäkringsrörelsen

Ränterisker för försäkringstekniska avsättningar i koncernen och moderbolaget

Belopp i KSEK

Förändring i antagande baspunkter

Avsättningar brutto

Resultat-effekt

före skatt


2013-12-31

162 165

Riskfaktorer

Räntefall 100 162 514 –349 –272

Räntestigning 100 161 759 406 317

Realräntefall 50 164 686 –2 521 –1 966

Realräntestigning 50 159 365 2 800 2 184




Portföljallokering KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEKVerkligt värde 2013-12-31 Andel

Verkligt värde2013-12-31 Andel

Ränteportfölj 888 533 57,4% 784 373 55,6%

Aktieportfölj 448 854 29,0% 428 508 30,4%

Alternativa investeringar 209 757 13,6% 196 894 14,0%

Summa 1 547 144 100% 1 409 775 100%

Portföljallokering KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEKVerkligt värde 2012-12-31 Andel


Ränteportfölj 943 247 64,7% 850 356 63,6%

Aktieportfölj 374 578 25,7% 356 392 26,6%

Alternativa investeringar 140 878 9,6% 131 300 9,8%

Summa 1 458 703 100% 1 338 048 100%

Inom tillgångsslaget alternativa investeringar ingår absolutavkastande fonder som har som mål att skapa en positiv avkastning på det investerade kapitalet, oavsett om aktie- och räntemarknaderna rör sig uppåt eller nedåt.

Absolutavkastande fonder2) KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK

Verkligt värde

2013-12-31 Andel

Värdeförlust Värdeförlust

vid 35% kursfall

Verkligt värde

2012-12-31 Andel

Verkligt värde

2013-12-31 Andel

Värdeförlust vid 35% kursfall

Verkligt värde

2012-12-31 Andel

Norden 26 435 15,0% 9 252 – 64,0% 25 418 15,6% 8 896 – 60,0%

Global 149 271 85,0% 52 245 55 641 36,0% 137 425 84,4% 48 099 50 007 40,0%

Summa absolutavkastande fonder 175 706 100% 61 497 55 641 100% 162 843 100% 56 995 50 007 100%

2) Summa absolut avkastande fonder KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEKVerkligt värde2013-12-31

Verkligt värde2012-12-31



Del av övriga finansiella placeringstillgångar 175 706 55 641 162 843 50 007

AktiekursriskMed aktiekursrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av ändringar av nivåerna på marknadspriserna för aktier. Aktiekursris-ken mäts genom att beräkna placeringsport-följens exponering mot aktiemarknaden, och påverkas i hög grad av placeringsportföljens diversifiering. Bliwa mäter även aktiekursrisk genom att beräkna effekterna av en procen-tuell nedgång i marknadsvärdet på expone-ringen i aktier.

Aktiekursrisk hanteras främst genom be-gränsningsregler för allokering till och inom tillgångsslaget aktier, samt begränsningsregler mot enskilda bolag.

Aktieexponeringen inom Bliwa Livförsäkring uppgick per 2013-12-31 till 30,4 procent av placeringsportföljen.




Svenska aktier och andelar 1) KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK

Verkligt värde

2013-12-31 Andel


vid 35% kursfall

Verkligt värde

2012-12-31 Andel

Verkligt värde

2013-12-31 Andel


Verkligt värde

2012-12-31 Andel

Aktier

Onoterade – 0% – 1 098 1,0% – 0% – 1 098 1,0%

Aktiefonder

Sverige 312 754 100% 109 464 249 873 99% 301 487 100% 105 520 239 941 99%

Summa svenska aktier och andelar 312 754 100% 109 464 250 971 100% 301 487 100% 105 520 241 039 100%

Utländska aktier och andelar 1) KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK

Verkligt värde

2013-12-31 Andel


vid 35% kursfall

Verkligt värde

2012-12-31 Andel

Verkligt värde

2013-12-31 Andel


Verkligt värde

2012-12-31 Andel

Aktier

Norge 10 0,0% 4 10 0,0% 10 0,0% 4 10 0,0%

Aktiefonder

Europa 31 839 20,6% 11 144 19 850 12,3% 30 832 21,2% 10 791 19 850 13,0%

Östeuropa 1 417 0,9% 496 16 951 10,5% 1 417 1,0% 496 16 951 11,1%

USA 55 633 36,0% 19 472 43 319 26,8% 51 504 35,4% 18 026 39 381 25,7%

Kina – 0,0% – 15 259 9,5% – 0,0% – 15 259 9,9%

Global 65 610 42,5% 22 964 66 085 40,9% 61 667 42,4% 21 583 61 769 40,3%

Summa utländska aktier och andelar 154 509 100% 54 080 161 474 100% 145 430 100% 50 900 153 220 100%

1) Summa aktier och andelar, aktiekurs Verkligt värde 2013-12-31 Verkligt värde 2012-12-31

Belopp i KSEK KONCERNEN MODERBOLAGET KONCERNEN MODERBOLAGET

Aktier och andelar 448 863 428 517 375 633 357 447

Del av räntebärande och övriga finansiella placeringstillgångar 18 399 18 399 36 812 36 812

Summa totalt aktier och andelar 467 262 446 916 412 445 394 259




RänteriskMed ränterisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av mark-nadsräntor. Ränterisken avspeglas i att mark-nadsvärdet på ett fast förräntat instrument förändras vid rörelser i det allmänna räntelä-get. Hur hög ränterisken i ränteportföljen är bestäms av ränteportföljens genomsnittliga duration.

Bliwa mäter ränterisken i kronor med meto-den dollarduration och utför känslighetsanalys av hur ränteportföljens marknadsvärde påver-kas av en ränteuppgång med 1 procentenhet.

Avseende ränterisk i pensionsåtagande se not 49.

Räntebindning 1) Verkligt värde 2013-12-31

Belopp i KSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt

KONCERNEN

Obligationer och bankmedel

Företag 97 273 81 169 178 442

Räntefonder 2)

Staten 72 667 12 202 47 505 132 374

Säkerställda 49 629 186 799 85 205 321 633

Företag 212 602 47 945 108 260 655

Summa räntebärande värdepapper 432 171 315 913 97 515 47 505 893 104

Andel 48,4% 35,4% 10,9% 5,3% 100%

Genomsnittlig duration, år 0,2 1,7 3,5 10,9 1,7


varav räntebärande försäkringstekniska avsättningar – 62 239 66 601 39 905 168 745

Genomsnittlig duration, år 4,6

Kapitalkrav för ränterisk i tillgångar vid 1% ränteuppgång 14 573

Kapitalkrav för ränterisk i försäkringstekniska avsättningar vid 1% ränteuppgång –3 206

Totalt kapitalkrav vid 1% ränteuppgång 11 367

1) Se sidan 53, Summa räntebärande värdepapper 2) Avser underliggande innehav



KONCERNEN

Obligationer

Staten 94 964 47 179 142 143

Banker 23 000 208 015 105 538 336 553

Säkerställda obligationer 10 432 187 751 140 999 339 182

Icke finansiella företag 30 696 79 010 109 706

Räntefonder

Icke finansiella företag 10 4 862 39 050 43 922


Andel 16,0% 50,0% 25,0% 9,0% 100%



varav räntebärande försäkringstekniska avsättningar – 31 509 – 10 208 41 717


Kapital för ränterisk i tillgångar vid 1% ränteuppgång 9 864

Kapital för ränterisk i försäkringstekniska avsättningar vid 1% ränteuppgång –452


1) Se sidan 53, Summa räntebärande värdepapper






MODERBOLAGET

Obligationer och bankmedel

Företag 81 532 80 265 161 797

Räntefonder 2)

Staten 59 896 11 468 44 647 116 011Säkerställda 41 238 167 187 78 836 287 261

Företag 178 747 44 856 95 223 698


Andel räntebärande värdepapper 45,8% 37,1% 11,4% 5,7% 100%



varav räntebärande försäkringstekniska avsättningar – 62 239 66 601 39 905 168 745

Genomsnittlig duration 5,3

Kapitalkrav för ränterisk i tillgångar vid 1% ränteuppgång 13 473

Kapitalkrav för ränterisk i försäkringstekniska avsättningar vid 1% ränteuppgång –3 206

Totalt kapitalkrav vid 1 % ränteuppgång 10 267

2) Avser underliggande innehav

Räntebindning 1) Verkligt v Verkligt värde 2013-12-31rde 2011-12-31


MODERBOLAGET

Obligationer

Staten 79 970 44 244 124 214

Banker 14 000 195 281 101 594 310 875

Säkerställda obligationer 182 452 131 951 314 403

Icke finansiella företag 30 696 65 466 96 162

Räntefonder

Icke finansiella företag 10 35 499 35 509


Andel räntebärande värdepapper 14,0% 50,0% 27,0% 9,0% 100%



varav räntebärande försäkringstekniska avsättningar – 31 509 – 10 208 41 717


Kapital för ränterisk i tillgångar vid 1% ränteuppgång 9 203

Kapital för ränterisk i försäkringstekniska avsättningar vid 1% ränteuppgång –452


1) Summa räntebärande värdepapper VVerkligt värde 2013-12-31 Verkligt värde 2012-12-31

Belopp i KSEK KONCERNEN MODERBOLAGET KONCERNEN MODERBOLAGET

Obligationer och andra räntebärande värdepapper exkl konvettibel 846 644 756 373 889 161 812 574

Utlåning till kreditinstitut – – 23 000 14 000

Del av övriga finansiella placeringstillgångar – 47 328 43 384

Upplupen värdepappersränta 1 462 1 439 12 016 11 205

Likvida medel 44 998 30 955 – –

Summa räntebärande värdepapper 893 104 788 767 971 505 881 163

FastighetsprisriskMed fastighetsprisrisk avses risken för för-lust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av marknadspriserna för fastigheter. Fastig-hetsprisrisken mäts genom att beräkna pla-ceringsportföljens exponering mot fastighets-investeringar. Fastighetsprisrisken mäts även genom känslighetsanalys av värdeförlusten på fastighetsinvesteringar vid en värdeminskning på 35 procent.

Fastighetsexponeringen i Bliwa Livförsäkring uppgick per 2013-12-31 till 1,8 procent av placeringsportföljen.

SpreadriskMed spreadrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av kre-ditspreaden mot riskfria räntan. Spreadrisken mäts genom känslighetsanalys av den du-rationsviktade kreditspreaden för respektive räntetillgång och värdeförlusten vid en ökning av kreditspreadarna med 100 procent samt med 25 baspunkter.

ValutakursriskMed valutakursrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finan-siella ställningen, till följd av förändringar i va-lutakurser. Den valutakursrisk som finns inom Bliwa Livförsäkring är i sin helhet relaterad till placeringstillgångar som är köpta i utländsk valuta utan kurssäkring. Valutakursrisken hanteras genom att via valutaterminer kurs-säkra vissa placeringstillgångar emitterade i utländsk valuta och begränsas genom att limitera hur stor andel av placeringsportföljen som får exponeras mot valutakursrisk. Bliwa bedriver ingen valutaförvaltning, men ser den öppna exponeringen mot valutakursrisk som en del av placeringsportföljens riskspridning.

Valutakursrisken mäts genom att beräkna den totala exponeringen i utländska valutor samt genom känslighetsanalys av nettopositionen för samtliga utländska valutor och värdeförlust vid en negativ valutakursändring med 10 procent.

Placeringar i utländsk valuta uppgår till 11,4 procent, efter valutasäkring, av totala place-ringstillgångar per 2013-12-31 i moderbola-get. Före valutasäkring uppgår placeringar i utländsk valuta till 20,7 procent.




Valutaexponering Verkligt värde 2013-12-31 Verkligt värde 2012-12-31

Belopp i KSEK

Brutto- exponering före

valutasäkring Andel

Netto- exponering efter


Värdeförlust vid negativ

valutakursändring med 10% 1)





KONCERNEN

EUR 74 642 24,6% 47 481 27,9% 4 748 59 957 19,0% 34 057 23,0%

GBP 33 880 11,2% – 0,0% – 33 173 11,0% – 0,0%

NOK 10 0,0% 10 0,0% 1 10 0,0% 10 0,0%

USD 195 063 64,2% 122 659 72,1% 12 266 212 336 70,0% 112 148 77,0%

Summa valutaexponering 303 595 100% 170 150 100% 17 015 305 476 100% 146 215 100%

Valutaexponering Verkligt värde 2013-12-31 Verkligt värde 2012-12-31

Belopp i KSEK





Värdeförlust vid negativ

valutakursändring med 10% 1)





MODERBOLAGET

EUR 72 729 24,9% 46 474 28,9% 4 647 59 094 20,0% 34 057 25,0%

GBP 33 880 11,6% – 0,0% – 33 173 11,0% – 0,0%

NOK 10 0,0% 10 0,0% 1 10 0,0% 10 0,0%

USD 185 294 63,5% 114 588 71,1% 11 459 202 367 69,0% 103 894 75,0%

Summa valutaexponering 291 913 100% 161 072 100% 16 107 294 644 100% 137 961 100%

1) Värdeförlusten avser stress av nettoexponering efter valutasäkring

Fastighetsexponering Verkligt värde 2013-12-31 Verkligt värde 2012-12-31

Belopp i KSEK KONCERNEN MODERBOLAGETVärdeförlust

vid 35% prisfall KONCERNEN MODERBOLAGET

Fastighetsfond 15 642 15 642 5 475 14 207 14 207

Förvaltningsfastigheter 9 900 9 900 3 465 9 750 9 750

Summa 25 542 25 542 8 940 23 957 23 957



begränsas i respektive kredittagares andel i ränteportföljen.

Bliwa Livförsäkrings ränteportfölj är till övervä-gande del exponerad mot svenska emittenter.

eller gäldenärer. Kreditrisken mäts genom känslighetsanalysen för spreadrisk, men även ränteportföljens totala exponering mot värdepapper med sämre kreditvärdig-het. Kreditvärdigheten klassificeras enligt ratinginstituts kreditbedömning. Kreditrisken

KREDITRISK INOM PLACERINGMed kreditrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av oförmågan att fullgöra förpliktelser enligt avtal eller svängningar i kreditvärdigheten hos emittenter, motparter


Kreditexponering 1) Verkligt värde 2013-12-31

Belopp i KSEK AAA AA A BBB BB eller lägre Total Andel

KONCERNEN

Obligationer inkl bankmedel

Företag 32 937 12 061 133 448 178 446 20,0%

Räntefonder 2)

Staten 129 477 2 896 132 373 14,8%

Säkerställda 321 631 321 631 36,0%

Företag 3 907 96 625 78 594 81 528 260 654 29,2%

Summa räntebärande värdepapper 451 108 39 740 108 686 212 042 81 528 893 104

Andel 50,5% 4,4% 12,2% 23,8% 9,1% 100%

1) Se sidan 53, Summa räntebärande värdepapper.2) Avser underliggande innehav.

Kreditexponering1) Verkligt värde 2012-12-31


KONCERNEN

Obligationer

Staten 142 143 142 143 15,0%

Banker 23 000 159 153 159 261 341 414 35,0%

Bostadsinstitut 339 182 339 182 35,0%

Icke finansiella företag 25 985 78 621 5 101 109 707 11,0%

Räntefonder

Icke finansiella företag 39 050 10 39 060 4,0%


Andel 49,0% 2,4% 19,1% 28,5% 1,0% 100%



MODERBOLAGET

Obligationer inkl bankmedel

Företag 23 925 7 029 130 846 161 800 20,5%

Räntefonder 2)

Staten 113 447 2 563 116 010 14,7%

Säkerställda 287 260 287 260 36,4%

Företag 3 672 82 563 67 697 69 765 223 697 28,4%


Andel 50,8% 3,8% 11,4% 25,2% 8,8% 100%



MODERBOLAGET

Obligationer

Staten 124 214 124 214 14,0%

Banker 14 000 140 191 156 683 310 874 35,0%

Bostadsinstitut 314 403 314 403 36,0%

Icke finansiella företag 22 867 73 296 96 163 11,0%

Räntefonder

Icke finansiella företag 35 499 10 35 509 4,0%

Summa räntebärande värdepapper 438 617 14 000 163 058 265 478 10 881 163

Andel 50,0% 2,0% 18,0% 30,0% 0,0% 100%

1) Se sidan 53, Summa räntebärande värdepapper.



ökar avsevärt. Bliwas likviditetsrisk begränsas genom limitering avseende hur stor del av placeringsportföljen som får bestå av illikvida tillgångar samt Bliwas portföljsammansätt-ning, goda kapitalsituation och administrativa rutiner.

LIKVIDITETSRISKMed likviditetsrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finan-siella ställningen, till följd av att inte kunna infria betalningsförpliktelser, vid förfallotid-punkten eller annan önskad tidpunkt, utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel


KONCENTRATIONSRISKMed koncentrationsrisk avses risken för för-lust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av riskkoncen-trationer i placeringsportföljen.

Bliwa mäter koncentrationsrisk genom att räkna ut placeringsportföljens exponering mot enskilda emittenter, och hanterar koncentra-tionsrisk genom att begränsa hur stor del av placeringsportföljen som får exponeras mot enskilda emittenter.

Fem största exponeringar mot enskilda emittenter

KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEKVerkligt värde 2013-12-31 Andel 1)

Verkligt värde 2013-12-31 Andel 1)

Svenska Staten 132 373 29,9% 116 010 29,0%

SEB 96 679 21,8% 96 679 24,1%

Stadshypotek 82 301 18,6% 73 858 18,4%

Svenska Handelsbanken 74 914 16,9% 63 887 16,0%

Länsförsäkringar Bank 56 916 12,8% 50 110 12,5%

Summa 443 183 100% 400 544 100%

Fem största exponeringar mot enskilda emittenter


Belopp i KSEKVerkligt värde 2012-12-31 Andel 1)

Verkligt värde 2012-12-31 Andel 1)

Svenska Staten 142 143 24,6% 124 214 22,7%

Stadshypotek 121 041 21,0% 113 451 20,7%

SEB 118 424 20,5% 118 726 21,6%

Nordea Hypotek 100 688 17,5% 95 389 17,4%

Swedbank 94 862 16,4% 96 261 17,6%

Summa 577 158 100% 548 041 100% 1) Andel av de fem största exponeringarna.

Tillgänglig likviditet per tidsperiod KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK TillgångsslagVerkligt värde2013-12-31 Andel


Inom 1 dag Likvida medel 44 998 2,9% 30 954 2,2%

Inom 1 vecka Dagliga fonder, obligationer, derivat

1 369 128 88,3% 1 254 683 88,8%

Inom 1 månad Månadshandlade fonder 102 477 6,6% 93 595 6,6%

Över 1 månad Onoterade 34 051 2,2% 34 051 2,4%

Summa 1 550 654 100% 1 413 283 100%

Tillgänglig likviditet per tidsperiod KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK TillgångsslagVerkligt värde2012-12-31 Andel


Inom 1 dag Likvida medel 22 941 1,6% 16 263 1,2%

Inom 1 vecka Dagliga fonder, obligationer, derivat

1 323 262 90,5% 1 213 227 90,5%

Inom 1 månad Månadshandlade fonder 30 120 2,1% 30 120 2,2%

Över 1 månad Onoterade 85 237 5,8% 81 293 6,1%

Summa 1 461 560 100% 1 340 903 100%



MATCHNINGSRISKMed matchningsrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finan-siella ställningen, till följd av att förändringar av tillgångarnas marknadsvärderade kassaflö-den inte överensstämmer med motsvarande förändring av de försäkringstekniska avsätt-ningarnas kassaflöden. Matchningsrisken mellan tillgångar och skulder inom Bliwa Livförsäkring är relativt begränsad, eftersom bolaget är ett renodlat riskförsäkringsbolag utan generella garanterade åtaganden.

RiskhanteringI syfte att begränsa och kontrollera riskta-gandet i kapitalförvaltningsverksamheten har styrelsen fastställt placeringsriktlinjer med utgångspunkt från fastställt avkastningsmål och strategisk risknivå.

Placeringsriktlinjerna anger ramar för de investeringsbeslut som fattas av finanskom-mittén. Inom respektive tillgångsslag och riskkategori definieras ytterligare begräns-ningsregler. Inom ramen för placeringsriktlin-jerna fastställer finanskommittén en taktisk allokering vilken beskriver den planerade allokeringen mellan och inom tillgångsslagen samt duration. Den taktiska allokeringen ses över kontinuerligt under året och förändras vid behov.

Bliwa investerar endast i begränsad utsträck-ning i derivatinstrument och gör det enbart i syfte att helt eller delvis hedga risker, och på så sätt sänka den finansiella risken.

Bliwa har dessutom riktlinjer och instruktioner för skuldtäckning, vilka beskriver skuldtäck-ningsprocessen, ansvarsfördelning, skuld-täckningsregister, skuldtäckningsrapport samt önskvärd skuldtäckningsgrad. Målsättningen är att upprätthålla ett av vd fastställt överhy-potek.

RISKHANTERING AVSEENDE RÖRELSERISKEROperativa riskerMed operativ risk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling, till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker samt förändringar i verksamhetsförutsättningar. Operativa risker omfattar dessutom risker som hänför sig till förändringar i verksamhetsförutsättningar, såsom exempelvis lagändringar eller ändrade föreskrifter.

De operativa riskerna ägs av vd, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten, och identifieras och bedöms genom en återkom-mande självutvärdering inom Bliwa där resul-tatet lagras i ett riskregister. Varje identifierad risk har en riskägare och bedöms kvalitativt utifrån konsekvensbelopp och sannolikhet, och både som inneboende risk (före åtgärder och kontroller) och återstående risk (efter åtgärder och kontroller). För varje identifierad risk loggas såväl redan genomförda som pla-nerade åtgärder med utsedda åtgärdsansva-riga, och dessa åtgärder följs löpande upp.

Operativa risker hanteras genom en god fram-förhållning avseende ändringar i regelverk, och Bliwa kan vid behov snabbt anpassa sina produkter efter nya förutsättningar. De operativa riskerna motverkas även genom en god intern styrning och kontroll, vilket är en ständigt pågående process som bland annat omfattar:• ändamålsenliga riktlinjer, instruktioner och

rutiner,• klart definierad ansvars- och arbetsfördel-

ning för medarbetarna,• IT-stöd med inbyggda maskinella avstäm-

ningar och kontroller,• behörighetssystem,• informationssäkerhet,• interna informations- och rapporterings-

system för att bland annat tillgodose led-ningens krav på information om exempelvis riskexponering,

• incidenthantering samt• affärskontinuitetsplanering.

AffärsriskMed affärsrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling, till följd av förändrade affärsförutsättningar, konkur-renssituation samt oförmåga att reagera på utvecklingen eller förändringar i branschen.

Affärsrisker ägs framförallt av vd eller mark-nadschef i verksamheten, och hanteras på ledningsnivå genom bland annat Bliwas strategiarbete och affärsplanering. Metodiken för identifiering och bedömning av affärsrisker följer i stort den metodik som används för att identifiera och bedöma operativa risker.

Strategisk riskMed strategisk risk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling, till följd av brister i planerade eller genomförda affärsbeslut eller oförmåga att möta omvärlds-förändringar samt brister i vd:s och styrelser-nas planering, organisation, uppföljning och kontroll av verksamheten.

Strategiska risker hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat Bliwas strategiarbete, underlag för beslut och vid förändringar i verksamheten. Metodiken för identifiering och bedömning av strategisk ris-ker följer i stort den metodik som används för att identifiera och bedöma operativa risker.

RyktesriskMed ryktesrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling, till följd av förlorat anseende hos kunder, partners och myndigheter.

Ryktesrisker ägs framförallt av marknadsche-fen, som även ansvarar för intern och extern kommunikation. Ryktesrisker är ofta indirekta risker som uppkommer som en följdeffekt av andra risker och om dessa inte hanteras eller förebyggs på ett korrekt sätt. Metodiken för identifiering och bedömning av ryktesrisker följer i stort den metodik som används för att identifiera och bedöma operativa risker.

ComplianceriskMed compliancerisk avses risken för förlust, negativ framtida resultatutveckling eller myn-dighetssanktioner till följd av överträdelse eller bristande efterlevnad av gällande lagar, för-ordningar, föreskrifter, allmänna råd, bransch-praxis, och/eller interna styrdokument.

Compliancerisker hanteras av vd, enhetsche-fer eller områdesansvariga i verksamheten, och compliance officer ger råd och stödjer verksamheten i detta arbete. Metodiken för identifiering och bedömning av compliance-risker följer i stort den metodik som används för att identifiera och bedöma operativa risker.

SOLVENS Solvensen redovisas årligen vid räkenskaps-årets slut till Finansinspektionen. Solvensen för koncernen beräknas även vid halvårs-skiftet. Bliwa Livförsäkrings solvenskvot uppgick per 2013-12-31 till 7,5, vilket visar på att bolaget är finansiellt starkt med ett kapital som är drygt 7 gånger större än den säkerhetsmarginal som krävs enligt gällande regelverk.

Bliwa följer löpande de förändringar, antingen i regelverket eller i verksamheten, som kan påverka bolagets solvens. Vid behov görs en beräkning av framtida solvens för att se vilken påverkan förändringar kan komma att få. Detta kan till exempel vara fallet vid lämnande av offert på en stor affär som bedöms ha solvenspåverkan.




Eftersom moderbolaget Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt bolag tilldelar bolaget återbä-ring till försäkringstagarna. I beslutsunderlaget för återbäringen ingår att bolaget kontrollerar att solvensen inte riskerar att bli alltför låg efter att återbäring tilldelats.

Via Finansinspektionens så kallade trafikljus-rapportering får bolaget en annan indikation på hur solvent bolaget är, och på hur väl bo-

lagets tillgångar är placerade i förhållande till hur skulderna ser ut. Tillgångar och skulder stresstestas och ”grönt ljus” visar att bolaget har rimlig risk i sina försäkringsåtaganden samt att tillgångarna är placerade på så sätt att bolaget skulle klara dessa stresstester. Skulle bolaget vid något tillfälle inte få ”grönt ljus” skulle bolaget genomföra omfördelningar i placeringsportföljen samt en översyn av premier och villkor i försäkringsportföljen.

NOT 3 • Premieinkomst/PremieintäktKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Premieinkomst/Premieintäkt före avgiven återförsäkring

Inbetalda och tillgodoförda premier 1) 379 645 319 470 234 385 215 627

Tilldelad återbäring 23 934 22 454 23 934 22 454

Premieskatt –46 280 –42 741 –46 280 –42 741

Summa 357 299 299 183 212 039 195 340

Premier för avgiven återförsäkring –13 759 –11 447 –13 759 –11 447

Förändring i avsättning för ej intjänade premier –2 149 –2 140 –1 630 –

Förändring återförsäkrades andel ej intjänade premier 29 – 29 –

Summa 341 420 285 596 196 679 183 893

1) Varav ersättning från premiebefriad försäkring 12 712 14 729 12 712 14 729

Premieinkomst/Premieintäkt, (avseende direktförsäkring i Sverige) redovisade i

Skadeförsäkringsrörelsen 39 658 36 969

Livförsäkringsrörelsen 2) 157 021 146 924

Summa 196 679 183 893

2) för återbäringsberättigade gruppförsäkringsavtal avseende periodiska premier 157 021 146 924

NOT 4 • Kapitalavkastning överförd från finansrörelsenMODERBOLAGET


Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen motsvaras av avkastningen på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar där räntan baseras på statsobligationsräntan 1 724 1 222

Räntesatsen uppgår till 1,3% 1,0%

NOT 5 • Övriga tekniska intäkterKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Förändring av resultatdelningsfordran enligt avtal 4 074 5 130 – –

Summa 4 074 5 130 – –


Kapitalbas och solvenskrav KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Kapitalbas 1 077 354 997 829 1 014 952 942 207

Solvenskrav 161 649 165 268 135 502 145 442

Överskott 915 705 832 561 879 450 796 765



NOT 6 • FörsäkringsersättningarKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Utbetalda försäkringsersättningar

Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring

Utbetalda skadeersättningar –221 040 –198 975 –120 883 –120 161

Driftskostnader för skadereglering –9 952 –11 128 –5 740 –5 482

Summa –230 992 –210 103 –126 623 –125 643

Återförsäkrares andel 4 358 4 122 4 358 4 122

Summa –226 634 –205 981 –122 265 –121 521

Förändringar i Avsättning för oreglerade skador

Före avgiven återförsäkring 12 913 –21 099 19 012 –8 422

Återförsäkrares andel 7 399 3 141 7 399 3 282

Summa 20 312 –17 958 26 411 –5 102

Summa –206 322 –223 939 –95 854 –126 802

Försäkringsersättningar

Skadeförsäkringsrörelsen –40 428 –38 529

Livförsäkringsrörelsen –55 426 –88 273

Summa –95 854 –126 802

NOT 7 • Förändring i andra försäkringstekniska avsättningarKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Livförsäkringsavsättning

Före avgiven återförsäkring 20 322 343 20 322 343

Återförsäkrares andel –19 179 –19 179

Summa 20 303 522 20 303 522

NOT 8 • Återbäring och rabatterKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Tilldelad återbäring av uppkommet överskott enligt avtal –1 170 –387 –1 170 –387

Förändring i Avsättning för återbäring och rabatter –3 023 8 534 – –

Summa –4 193 8 147 –1 170 –387

NOT 9 • DriftskostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Anskaffningskostnader –23 094 –20 217 –18 015 –15 633

Administrationskostnader 1) –83 606 –52 165 –55 334 –38 910

Provisioner i avgiven återförsäkring 16 17 16 17

Summa –106 684 –72 365 –73 333 –54 526

1) Inklusive mottagen driftskostnadsersättning samt fördelning till icke teknisk övrig kostnad 205 480 31 367 24 967

Se även not 47 avseende bolagets totala driftskostnader

Driftskostnader

Skadeförsäkringsrörelsen –19 448 –14 625


Summa –73 333 –54 526



NOT 10 • Kapitalavkastning, intäkterKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Hyresintäkter från byggnader och mark 64 45 64 45

Erhållna utdelningar 3 357 19 492 3 147 18 375

Ränteintäkter

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 163 29 661 13 439 27 090

Övriga ränteintäkter 178 419 95 341

Summa 14 341 30 080 13 534 27 431

Reavinst, netto



Övriga finansiella placeringstillgångar – – – –

Summa 22 428 29 702 20 380 27 017

Summa 40 190 79 319 37 125 72 868

Kapitalavkastning intäkter redovisade i

Icke-teknisk redovisning 5 368 10 136

Livförsäkringsrörelsen 31 757 62 732

Summa 37 125 72 868

NOT 11 • Orealiserade vinster på placeringstillgångarKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Orealiserade vinster

Byggnader och mark 150 100 150 100

Aktier och andelar 89 510 – 85 492 –

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 11 427 – 11 059

Övriga finansiella placeringstillgångar 6 221 14 464 5 603 13 241

Summa 95 881 25 991 91 245 24 400

Orealiserade vinster på placeringstillgångar redovisade i

Icke-teknisk redovisning 13 276 3 394

Livförsäkringsrörelsen 77 969 21 006

Summa 91 245 24 400

NOT 12 • Kapitalavkastning, kostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Driftskostnader för byggnader och mark –255 –567 –254 –567

Kapitalförvaltningskostnader –6 141 –4 800 –5 667 –4 111

Räntekostnader

Övriga räntekostnader –1 822 –1 924 –1 821 –1 924

Summa –1 822 –1 924 –1 821 –1 924

Reaförlust, netto

Aktier och andelar – – – –

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – – – –

Övriga finansiella placeringstillgångar –2 030 –969 –2 088 –964

Derivat –196 –182

Summa –2 226 –969 –2 270 –964

Summa –10 444 –8 260 –10 012 –7 566

Kapitalavkastningens kostnader redovisade i

Icke-teknisk redovisning –1 395 –1 035


Summa –10 012 –7 566



NOT 13 • Orealiserade förluster på placeringstillgångarKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Orealiserade förluster

Byggnader och mark – – – –

Aktier och andelar – –7 303 – –6 736

Obligationer och andra räntebärande värdepapper –13 622 – –13 072 –

Övriga finansiella placeringstillgångar – – – –

Derivat –87 – –96 –

Summa –13 709 –7 303 –13 168 –6 736

Orealiserade förluster på placeringstillgångar redovisade i

Icke-teknisk redovisning –1 986 –937


Summa –13 168 –6 736

NOT 14 • Nettoresultat per kategori finansiella tillgångar och skulder KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Finansiella tillgångar identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultatet

Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin




Summa 120 027 96 474 112 901 89 082

Innehav för handel

Derivat –283 – –278 –

Låne- och kundfordringar

Övriga och kundfordringar, värderade till upplupet anskaffningsvärde

178 419 95 341

Övriga finansiella skulder, värderade till upplupet anskaffningsvärde – – – –

Summa 119 922 96 893 112 718 89 423

NOT 15 • Övriga tekniska kostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Förändring av resultatdelningsfordran enligt avtal –6 319 –22 – –

Strategiskt hälsoarbete –3 043 –2 309 –3 043 –2 309

Övrig teknisk kostnad av engångskaraktär –24 728 – –24 728 –

Summa –34 090 –2 331 –27 771 –2 309

NOT 16 • Bokslutsdispositioner KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Förändring av periodiseringsfond – – 26 585 –11 700

Summa – – 26 585 –11 700



NOT 17 • SkattKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Aktuell skatt

Avkastningsskatt för perioden –241 –418 –241 –418

Inkomstskatt för perioden –11 927 –11 138 –11 332 –9 486

Summa aktuell skatt –12 168 –11 556 –11 573 –9 904

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader

Förändring uppskjuten skatt på orealiserade värden –16 896 –49 –15 756 –49

Uppskjuten skatt avseende pensioner 1 765 1 552 311 2 014

Uppskjuten skatt avseende omstruktureringskostnad – –1 817 – –1 817

Uppskjuten skatt på underskottsavdrag – –441 – –441

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 5 720 –3 607 – –

Justering skattesats, 22% (26,3%) – 5 508 – –356

Summa uppskjuten skatt –9 411 1 146 –15 445 –649

Summa –21 579 –10 410 –27 018 –10 553

Skatt avseende inkomstbeskattad verksamhet

Inkomstskatt för perioden –11 927 –11 138 –11 332 –9 486

Uppskjuten skatt –9 411 1 146 –15 445 –649

Summa –21 338 –9 992 –26 777 –10 135

Skatt avseende avkastningsbeskattad verksamhet

Avkastningsskatt –241 –418 –241 –418

Summa –21 579 –10 410 –27 018 –10 553

Avstämning effektiv skattesats avseende inkomstskatt

Resultat före skatt 125 967 92 209 150 714 72 893

Avgår resultat avseende avkastningsbeskattad verksamhet –8 849 –11 067 –8 849 –11 067

Summa resultat avseende inkomstbeskattad verksamhet 117 118 81 142 141 865 61 826

Skatt enligt gällande skattesats, 22%, 26,3% –25 766 –21 340 –31 210 –16 260

Justering skattesats uppskjuten skatt, 22% (26,3%) – 5 604 – 356

Skattemässiga justeringar som ej redovisas i resultaträkningen –339

–815 –298

–815

Temporära skillnader som tidigare ej aktiverats – 1 866 – 1 866

Ej avdragsgilla kostnader –181 –681 –217 –656

Ej skattepliktiga intäkter 4 948 5 374 4 948 5 374

Summa –21 338 –9 992 –26 777 –10 135



NOT 19 • Aktier och andelar i koncernbolagBOKFÖRT VÄRDE VERKLIGT VÄRDE

Belopp i KSEKAntal aktier

Nominellt värde

Kapital- andel %

Rösträtts- andel % 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Bliwa Skadeförsäkring AB

Org nr 516401-6585, säte i Stockholm

Aktiekapital 10 000 10 000 100 100 10 000 10 000

Villkorat aktieägartillskott 20 000 20 000

Ovillkorat aktieägartillskott 30 000

Utgående värde 10 000 10 000 100 100 60 000 30 000 113 422 75 113

Bliwa Försäkringstjänst AB 1 000 100 100 100 100 100 1 074 1 270

Org nr 556660-0374, säte i Stockholm

Summa 11 000 10 100 60 100 30 100 114 496 76 383

NOT 18 • Byggnader och mark 1)


Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Ingående anskaffningsvärde 270 270 270 270

Utgående anskaffningsvärde 270 270 270 270

Ingående om- och tillbyggnad 1 250 600 1 250 600

Årets om- och tillbyggnad – 650 – 650

Utgående om- och tillbyggnad 1 250 1 250 1 250 1 250

Ingående avskrivningar –234 –234 –234 –234

Utgående avskrivningar –234 –234 –234 –234

Ingående orealiserad vinst 8 464 8 364 8 464 8 364

Årets förändring 150 100 150 100

Utgående orealiserad vinst 8 614 8 464 8 614 8 464

Summa 9 900 9 750 9 900 9 750

1) Avser förvaltningsfastigheter.

Anskaffningsvärde, justerat för av- och nedskrivningar 1 286 1 286 1 286 1 286

Verkligt värde 9 900 9 750 9 900 9 750

Bokfört värde per kvm 69 69 70 69



NOT 20 • Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden

FINANSIELLA TILLGÅNGAR, KONCERNEN 2013-12-31

Belopp i KSEK

Finansiella tillgångar värderade tillverkligt värde via resultatet Låne-

och kundfordringar

SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-

ningsvärdeTillgångar som bestämts

tillhöra kategorinInnehav för

handel

Aktier och andelar 448 863 448 863 448 863 380 282Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) 846 644 846 644 846 644 835 522Lån med säkerhet i fast egendom 6 471 6 471 6 471 6 471Utlåning till kreditinstitut – – – –Derivat 2) 3 854 3 854 3 854 –Övriga finansiella placeringstillgångar 209 748 209 748 209 748 206 676Likvida medel 45 000 45 000 45 000 45 000Fordringar avseende direktförsäkring 25 240 25 240 25 240 25 240Övriga fordringar 30 422 30 422 30 422 30 422Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 462 1 462 1 462 1 462Summa finansiella tillgångar 1 506 717 3 854 107 133 1 617 704 1 617 704 1 531 075Icke finansiella tillgångar 58 821

Summa tillgångar 1 676 525

1) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde2) Avser valutaterminer om nominellt 183 MSEK

FINANSIELLA SKULDER, KONCERNEN 2013-12-31

Belopp i KSEK

Finansiella skulder värderade tillverkligt värde via resultatet Övriga

finansiellaskulder

SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-

ningsvärdeSkulder som bestämts


handel

Skulder avseende direktförsäkring 1 427 1 427 1 427 1 427Övriga skulder 36 731 36 731 36 731 36 731Derivat 3) 4 915 4 915 4 915 –Summa finansiella skulder – 4 915 38 158 43 073 43 073 38 158Icke finansiella skulder 1 633 452Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 676 525

3) Avser valutaterminer om nominellt 110 MSEK

FINANSIELLA TILLGÅNGAR, KONCERNEN 2012-12-31

Belopp i KSEK


och kund-fordringar

SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-



handel

Aktier och andelar 375 633 375 633 375 633 390 367Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4) 889 172 889 172 889 172 869 692Lån med säkerhet i fast egendom 8 648 8 648 8 648 8 648Utlåning till kreditinstitut 23 000 23 000 23 000 23 000Övriga finansiella placeringstillgångar 139 770 139 770 139 770 142 920Likvida medel 25 778 25 778 25 778 25 778

Fordringar avseende direktförsäkring 21 377 21 377 21 377 21 377Övriga fordringar 56 923 56 923 56 923 56 923Upplupna ränte- och hyresintäkter 12 016 12 016 12 016 12 016Summa finansiella tillgångar 1 439 591 – 112 726 1 552 317 1 552 317 1 550 721Icke finansiella tillgångar 47 087Summa tillgångar 1 599 404

4) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde

FINANSIELLA SKULDER, KONCERNEN 2012-12-31

Belopp i KSEK


finansiellaskulder

SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-



handel

Skulder avseende direktförsäkring 7 188 7 188 7 188 7 188Övriga skulder 56 560 56 560 56 560 56 560Derivat 5) 974 974 974 –Summa finansiella skulder – 974 63 748 64 722 64 722 63 748Icke finansiella skulder 1 534 682Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 599 404

5) Avser valutaterminer om nominellt 277 MSEKPoster redovisade till upplupet anskaffningsvärde anses utgöra en god approximation för verkligt värde, då löptiden är kortare än ett år.



FINANSIELLA TILLGÅNGAR, MODERBOLAGET 2013-12-31

Belopp i KSEK



SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-



handel

Aktier och andelar 428 517 428 517 428 517 364 000Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) 756 374 756 374 756 374 745 938Lån med säkerhet i fast egendom 6 471 6 471 6 471 6 471Utlåning till kreditinstitut – – – –Derivat 2) 3 618 3 618 3 618 –Övriga finansiella placeringstillgångar 196 884 196 884 196 884 194 420

Kassa och bank 30 955 30 955 30 955 30 955Fordringar avseende direktförsäkring 748 748 748 748Övriga fordringar 764 764 764 764Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 439 1 439 1 439 1 439Summa finansiella tillgångar 1 383 214 3 618 38 938 1 425 770 1 425 770 1 344 735Icke finansiella tillgångar 114 296Summa tillgångar 1 540 0661) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde2) Avser valutaterminer om nominellt 172 MSEK

FINANSIELLA SKULDER, MODERBOLAGET 2013-12-31

Belopp i KSEK


finansiellaskulder

SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-



handel

Skulder avseende direktförsäkring 1 427 1 427 1 427 1 427Skulder avseende koncernföretag 24 272 24 272 24 272 24 272Övriga skulder 10 982 10 982 10 982 10 982Derivat 3) 4 503 4 503 4 503 –Summa finansiella skulder – 4 503 36 681 41 184 41 184 36 681Icke finansiella skulder 1 498 882Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 540 0663) Avser valutaterminer om nominellt 104 MSEK

FINANSIELLA TILLGÅNGAR, MODERBOLAGET 2012-12-31

Belopp i KSEK



SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-



handel

Aktier och andelar 357 447 357 447 357 447 372 341Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4) 812 584 812 584 812 584 794 224Lån med säkerhet i fast egendom 8 648 8 648 8 648 8 648Utlåning till kreditinstitut 14 000 14 000 14 000 14 000Övriga finansiella placeringstillgångar 130 192 130 192 130 192 133 331Kassa och bank 19 003 19 003 19 003 19 003Fordran på koncernföretag 6 084 6 084 6 084 6 048Fordringar avseende direktförsäkring 166 166 166 166Övriga fordringar 1 019 1 019 1 019 1 019Upplupna ränte- och hyresintäkter 11 205 11 205 11 205 11 205Summa finansiella tillgångar 1 325 428 – 34 920 1 360 348 1 360 348 1 360 021Icke finansiella tillgångar 70 812Summa tillgångar 1 431 1604) Anskaffningsvärde avseende obligationer avser upplupet anskaffningsvärde

FINANSIELLA SKULDER, MODERBOLAGET 2012-12-31

Belopp i KSEK


finansiellaskulder

SummaBokfört

värdeVerkligt

värdeAnskaff-



handel

Skulder avseende direktförsäkring 7 188 7 188 7 188 7 188Skulder avseende koncernföretag 1 703 1 703 1 703 1 703Övriga skulder 7 213 7 213 7 213 7 213Derivat 5) 789 789 789 –Summa finansiella skulder – 789 16 104 16 893 16 893 16 104Icke finansiella skulder 1 414 267Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 431 1605) Avser valutaterminer om nominellt 257 MSEKPoster redovisade till upplupet anskaffningsvärde anses utgöra en god approximation för verkligt värde, då löptiden är kortare än ett år.

NOT 20 • Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden, fortsättning



NOT 21 • Värderingskategori av finansiella instrument värderade till verkligt värde

Värdering av finansiella tillgångar, klassificera-de i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, görs utifrån följande hierarki av tillvägagångssätt.

Följande tabell visar hur de i moderbolagets och koncernens finansiella tillgångar som värderats till verkligt värde fördelats på de olika nivåerna i hierarkin.

Finansiella tillgångarFinansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Belopp i KSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3Summa

Bokfört värde

KONCERNEN 2013-12-31

Aktier och andelar 448 853 – 10 448 863

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 846 644

–

– 846 644

Utlåning till kreditinstitut – – – –

Derivat – 3 854 3 854

Övriga finansiella placeringstillgångar 175 706 _ 34 042 209 748

Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 462 – – 1 462

Summa finansiella tillgångar 1 472 665 3 854 34 052 1 510 571



Bokfört värde

MODERBOLAGET 2013-12-31

Aktier och andelar 428 507 – 10 428 517

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 756 374

– – 756 374

Utlåning till kreditinstitut – – – –

Derivat – 3 618 – 3 618

Övriga finansiella placeringstillgångar 162 842 – 34 042 196 884





Bokfört värde


Aktier och andelar 374 536 – 1 097 375 633

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 889 162 – 10 889 172

Utlåning till kreditinstitut 23 000 – – 23 000






Bokfört värde


Aktier och andelar 356 350 – 1 097 357 447

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 812 574 – 10 812 584

Utlåning till kreditinstitut 14 000 – – 14 000




• Nivå 1. Värdering till noterade kurser på en aktiv marknad.

• Nivå 2. Värdering till beräknade värden som bygger på observerbara marknads-noteringar för investeringar som inte inkluderas i nivå 1.

• Nivå 3. Värdering till beräknade värden, som bygger på antaganden och bedöm-ningar, fastställda utifrån data som inte är observerbara på en aktiv marknad.

Se vidare not 1 Redovisningsprinciper.



Följande tabell visar rörelserna för innehav på nivå 3 per klass av finansiellt instrument

Finansiella tillgångar

Belopp i KSEKInnehav i

fonderDirekt-

investeringar Summa


Vid årets början 36 801 1 107 37 908

Ökningar

Förvärv –

Flytt till nivå 3 från nivå 2 –

Resultat som redovisas i rapport över totalresultat:

Resultat från finansiella tillgångar som värderas tillverkligt värde via resultatet –2 759 –1 097 –3 856

Vid årets slut 34 042 10 34 052



fonderDirekt-

investeringar Summa


Vid årets början 36 801 1 107 37 908

Ökningar

Förvärv –




Vid årets slut 34 042 10 34 052



fonderDirekt-

investeringar Summa


Vid årets början 41 824 10 061 51 885

Ökningar

Förvärv –




Vid årets slut 36 801 1 107 37 908



fonderDirekt-

investeringar Summa


Vid årets början 41 824 10 061 51 885

Ökningar

Förvärv –




Vid årets slut 36 801 1 107 37 908

NOT 22 • Upplysningar om finansiella instrument värderade till verkligt värde

Några överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 i hierarkin har inte skett.

Nivå 3, innehavInnehav som hänförs till nivå 3 värderas i betydande grad på data som inte kan obser-veras eftersom transaktioner endast inträffar

sällan. Instrument på nivå 3 utgörs huvudsak-ligen av investeringar i private equityfonder. Eftersom det inte finns några observerbara priser för dessa innehav har bolaget och kon-cernen använt olika värderingstekniker för att ta fram det verkliga värdet.

Resultat av nivå 3-värderade innehav åter-finns i Orealiserat resultat och är relaterade till innehav i balansräkningen per 2013-12-31



Samtliga finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto i balansräkningen.

Ramavtal om nettning har inte träffats utan de per balansdagen redovisade derivatpositionerna bestående av valutaterminer lyder under bankens ”Allmänna villkor för avista- och terminsaffärer i valuta”. I de allmänna villkoren finns reglerat att i det fall valutakontrakt upphör i förtid ska regle-ring efter marknadsvärdering ske till nettobelopp. Samma villkor skulle gälla om motparten fallerar i sina betalningar. I nedanstående tabeller visas nettopositionerna efter avtalsenlig kvittningsrätt.

Belopp i KSEK BruttobeloppKvittade

beloppNettobelopp enl.

balansräkning

Belopp som omfattas avavtal om kvittning som ej är

kvittade i balansräkningen Belopp relaterade

till säkerheter


Balanspost Tillgångar

Derivat Valutaterminer 3 854 – 3 854 –3 854 –

Skulder

Derivat Valutaterminer 4 915 – 4 915 –3 854 1 061



Derivat Valutaterminer 3 618 – 3 618 –3 618 –

Skulder

Derivat Valutaterminer 4 503 – 4 503 –3 618 885

Belopp i KSEK BruttobeloppKvittade

beloppNettobelopp enl.

balansräkning

Belopp som omfattas avavtal om kvittning som ej är

kvittade i balansräkningen Belopp relaterade

till säkerheter



Derivat Valutaterminer 2 069 –2 069 – – 0

Skulder

Derivat Valutaterminer 3 043 2 069 974 – 974



Derivat Valutaterminer 2 006 –2 006 – – –

Skulder

Derivat Valutaterminer 2 795 –2 006 789 – 789

2012 nettoredovisades innehaven i valutaterminer i balansräkningen. Någon rättning med retroaktiv effekt har inte skett under 2013 då vi bedömer redovisningen inte har någon väsentlig effekt. Nettopositionen efter kvittning är därför den samma som enligt balansräkningen.

NOT 23 • Kvittning av finansiella tillgångar och skulder



NOT 24 • Aktier och andelar Anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

KONCERNEN

Noterade värdepapper

Svensk valuta 249 211 249 982 312 754 249 873

Utländsk valuta 108 813 124 022 136 099 124 663

Onoterade värdepapper 1)

Svensk valuta 12 420 8 328 1 097

Utländsk valuta 9 838 8 035 10 –

Summa 380 282 390 367 448 863 375 633

MODERBOLAGET


Svensk valuta 240 308 240 153 301 487 239 941

Utländsk valuta 101 547 115 825 127 020 116 409

Onoterade värdepapper 1)

Svensk valuta 12 307 8 328 1 097

Utländsk valuta 9 838 8 035 10 –

Summa 364 000 372 341 428 517 357 447

1) Ökning i anskaffningsvärde för onoterade värdepapper beror på omklassificering från räntebärande till onoterade värdepapper.

NOT 25 • Obligationer och andra räntebärande värdepapperUpplupet anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

KONCERNEN


Obligationer 1) 124 897 829 723 131 982 845 259

Räntefonder 710 625 39 969 714 662 43 913

Summa 835 522 869 692 846 644 889 172

MODERBOLAGET


Obligationer 1) 122 384 762 274 129 404 777 085

Räntefonder 623 554 31 950 626 970 35 499

Summa 745 938 794 224 756 374 812 584

1) Obligationerna kommer vid förfall att generera ett övervärde jämfört med redovisat verkligt värde uppgående till 5 049 KSEK för koncernen och 4 871 KSEK för moderbolaget för 2013.

NOT 26 • Utlåning till kreditinstitut KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

SHB Dagslån – 23 000 – 14 000

Summa – 23 000 – 14 000



Nominellt värde Anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde

Belopp i KSEK Sista förfall 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 1)

KONCERNEN

Tillgångar

Valutaterminer EUR, 4 (6) kontrakt 2015-12-16 30 663 31 830 – – 1 196 1 890

Valutaterminer GBP, 5 (7) kontrakt 2016-03-18 12 443 13 057 – – 191 261

Valutaterminer USD, 26 (37) kontrakt 2015-04-20 139 758 95 350 – – 2 467 963

Summa 182 864 140 237 – – 3 854 3 114

Skulder

Valutaterminer GBP, 5 (7) kontrakt 2016-03-18 24 287 25 491 – – –203 –82

Valutaterminer USD,9 (31) kontrakt 2015-03-23 87 592 111 234 – – –4 712 –4 006

Summa 111 879 136 725 – – –4 915 –4 088

MODERBOLAGET

Tillgångar

Valutaterminer EUR, 2 (3) kontrakt 2015-12-16 29 641 30 769 – – 1 156 1 827

Valutaterminer GBP, 5 (7) kontrakt 2016-03-18 12 443 13 057 – – 191 261

Valutaterminer USD, 18 (26) kontrakt 2015-04-20 129 908 87 537 – – 2 271 877

Summa 171 992 131 363 – – 3 618 2 965

Skulder

Valutaterminer GBP, 5 (7) kontrakt 2016-03-18 24 287 25 491 – – –203 –82

Valutaterminer USD, 5 (18) kontrakt 2015-03-23 79 250 99 921 – – –4 300 –3 672

Summa 103 537 125 412 – – –4 503 –3 754

1) 2012 nettoredovisades innehaven i valutaterminer i balansräkningen. Någon rättning med retroaktiv effekt har inte skett, förutom ovan i notupplysningen, då vi bedömer att redovisningen inte har någon väsentlig effekt.

NOT 27 • Derivat med positiva och negativa värden

Återstående löptid Verkligt värde Andel

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

KONCERNEN

Tillgångar Derivat

< 1 år 1 447 118 37,6% 3,8%

1–3 år 2 407 2 996 62,4% 96,2%

> 3 år – – 0,0% 0%

Summa 3 854 3 114 100% 100%

Skulder Derivat

< 1 år –3 890 –230 67,3% 5,6%

1–3 år –1 024 –3 858 32,7% 94,4%

> 3 år – – 0,0% 0%

Summa –4 914 –4 088 100% 100%

MODERBOLAGET

Tillgångar Derivat

< 1 år 1 350 112 37,3% 3,8%

1–3 år 2 268 2 853 62,7% 96,2%

> 3 år – – 0% 0%

Summa 3 618 2 965 100% 100%

Skulder Derivat

< 1 år –3 674 –213 81,6% 5,7%

1–3 år –829 –3 541 18,4% 94,3%

> 3 år – – 0% 0%

Summa –4 503 –3 754 100% 100%

Avser försäljning av valuta på termin. Se även not 2 avseende valutarisk.



NOT 28 • Övriga finansiella placeringstillgångarUpplupet anskaffningsvärde Verkligt värde/bokfört värde

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

KONCERNEN

Alternativ investering 2) 206 676 142 920 209 748 139 770

Summa 206 676 142 920 209 748 139 770

MODERBOLAGET

Alternativ investering 2) 194 420 133 331 196 884 130 192

Summa 194 420 133 331 196 884 130 192

2) Med alternativa investeringar avses Absolutavkastande fonder tillhörande nivå 1 samt Private Equity investeringar tillhörande nivå 3.

NOT 29 • Fordringar avseende direkt försäkringKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Fordringar på försäkringstagare 24 937 21 377 445 166

Fordringar på försäkringsföretag 303 – 303 –

Summa 25 240 21 377 748 166

NOT 30 • Fordringar avseende återförsäkring KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Avräkningssaldon 718 1 585 718 1 585

Summa 718 1 585 718 1 585

NOT 31 • Övriga fordringar KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Uppdragsfordringar 24 673 48 587 – –

Övriga fordringar 5 749 8 336 764 1 019

Summa 30 422 56 923 764 1 019

NOT 32 • Materiella tillgångar KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Anskaffningar

Ingående anskaffningsvärde 11 828 17 153 10 950 16 275

Årets anskaffningar 1 587 1 308 1 587 1 308

Årets avyttringar/utrangeringar –1 073 –6 633 –1 073 –6 633

Utgående anskaffningsvärde 12 342 11 828 11 464 10 950

Avskrivningar

Ingående avskrivningar –9 387 –14 729 –8 509 –13 851

Årets avskrivningar –1 024 –1 159 –1 024 –1 159

Återföring avyttrade/utrangerade inventarier 812

6 501 812

6 501

Utgående avskrivningar –9 599 –9 387 –8 721 –8 509

Summa 2 743 2 441 2 743 2 441

NOT 33 • Skattefordringar KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Aktuell skatt 13 519 6 236 13 426 7 796

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt avseende pensioner 8 355 11 321 3 845 3 534

Summa uppskjuten skatt 8 355 11 321 3 845 3 534

Summa 21 874 17 557 17 271 11 330

Se även not 38 avseende Avsättningar för skatter.



NOT 34 • Eget kapitalKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Eget kapital 1 035 495 937 845 937 453 838 123

Se Rapport över förändring i eget kapital, koncernen sid 30 och moderbolaget sid 38.

NOT 35 • Obeskattade reserver MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31

Periodiseringsfond 2007 – 43 585

Periodiseringsfond 2009 30 000 30 000Periodiseringsfond 2010 18 799 18 799

Periodiseringsfond 2012 11 700 11 700Periodiseringsfond 2013 17 000 –Summa 77 499 104 084

NOT 36 • Försäkringstekniska avsättningar KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013–12–31 2012–12–31 2013–12–31 2012–12–31

Avsättning för ej intjänade premierIngående balans 2 140 – – –Årets avsättning 2 149 2 140 1 630 –Utgående balans 4 289 2 140 1 630 –

Livförsäkringsavsättning 1)

Ingående balans 64 597 64 940 64 597 64 940Årets förändring Utbetalda ersättningar avseende tidigare skadeår –13 723 –14 250 –13 723 –14 250Ränta och värdesäkring –378 2 338 –378 2 338Avvecklingsresultat 737 –2 548 737 –2 548Engångseffekter –11 372 1 300 –11 372 1 300Årets försäkringstekniska avsättning 4 414 12 817 4 414 12 817Summa Årets förändring –20 322 –343 –20 322 –343Utgående balans 44 275 64 597 44 275 64 597

Avsättning för oreglerade skador 2)

Ingående balans 376 759 351 959 333 680 321 557Årets förändring Utbetalda ersättningar avseende tidigare skadeår –93 549 –71 834 –51 482 –41 773Ränta och värdesäkring –2 019 – –2 019 –Avvecklingsresultat –25 704 –24 271 –26 315 –25 055Engångseffekter –38 204 –20 192 –38 204 –20 192Årets försäkringstekniska avsättning 146 861 141 097 99 306 99 143Summa Årets förändring –12 615 24 800 –18 714 12 123Utgående balans 364 144 376 759 314 966 333 680

Avsättning för återbäring och rabatterIngående balans 10 459 18 993 – –Årets förändring samt uttag (not 8) 3 023 –8 534 – –Utgående balans 13 482 10 459 – –

Summa Försäkringstekniska avsättningar 426 190 453 955 360 871 398 277

Återförsäkrarnas andel av försäkringstekniska avsättningar återfinns som fordran på balansräkningens tillgångssidaFör avsättning för ej intjänade premier uppgår denna fordran till 29 – 29 –För livförsäkringsavsättningar uppgår denna fordran till 160 179 160 179För oreglerade skador uppgår denna fordran till 21 032 13 642 21 032 13 642Netto uppgår därmed de försäkringstekniska avsättningar till 404 969 440 134 339 650 384 456

1) Övrig avsättning2) Oreglerade skador, varav

Fastställda skador 118 074 95 673 88 972 70 509

Icke fastställda skador 150 995 142 262 131 830 125 462

Avsättningar för sjukräntor 84 761 128 753 84 761 128 753

Skaderegleringsreserv 10 314 10 071 9 403 8 956

Summa 364 144 376 759 314 966 333 680



NOT 37 • Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Avsättning för pensioner, FPG/PRI 68 467 83 722 45 212 42 991

Avsättningar för pensionsrätt 14 953 12 597 15 354 14 435

Summa 83 420 96 319 60 566 57 426

Avsättning för pensioner ovan i egen regi

varav avsättning som omfattas av Tryggandelagen 60 566 57 426

härav kreditförsäkrat via PRI Pensionsgaranti 54 214 50 704

Förändring i nettoskuld

Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 96 319 85 628 57 426 52 876

Kostnad, förändring i pensionsavsättning under året 11 671 7 938 4 650 6 325

Aktuariell vinst/förlust att redovisa mot övrigt totalresultat –22 357 5 247 – –

Pensionsutbetalningar –2 213 –2 494 –1 511 –1 775

Nettoskuld vid årets slut 83 420 96 319 60 565 57 426

Se även not 49 Pensionsåtaganden avseende koncernen

NOT 38 • Avsättningar för skatter KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Aktuell skatt – – – –

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt på orealiserade värden 18 609 1 713 17 470 1 713

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 26 029 31 749 – –

Summa uppskjuten skatt 44 638 33 462 17 470 1 713

Summa 44 638 33 462 17 470 1 713

Se även not 33 avseende Skattefordringar

NOT 39 • Övrig teknisk avsättning KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Övrig teknisk avsättning av engångskaraktär 24 278 – 24 728 –

Summa 24 278 – 24 278 –

NOT 40 • Skulder avseende direkt försäkring KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Avräkningssaldon återbäring och rabatter 1 427 7 188 1 427 7 188

Summa 1 427 7 188 1 427 7 188

NOT 41 • Skulder avseende återförsäkring KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Avräkningssaldon 2 981 2 103 2 981 2 103

Summa 2 981 2 103 2 981 2 103



NOT 42 • Övriga skulder KONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Leverantörsskulder 4 397 2 957 4 353 2 865

Uppdragsskulder 25 634 48 893 – –

Källskatt personal 983 851 983 851

Källskatt tjänstepensionsförsäkring 321 364 321 364

Premieskatt 4 406 2 282 4 406 2 282

Fastighetsskatt 14 14 14 14

Övrigt 976 1 199 905 837

Summa 36 731 56 560 10 982 7 213

NOT 43 • Upplysningar om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser

KONCERNEN

Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31

Ställda säkerheter

Registerförda tillgångar 1)

Värdet av de registerförda tillgångarna 690 166 703 282

690 166 703 282

Övriga panter

Kapitalförsäkring som säkerhet för pensionsförpliktelser 1 026 1 122

1 026 1 122

Eventualförpliktelser

Ansvarighet till PRI pensionsgaranti 904 860

904 860

Åtaganden – –

– –

1) Till säkerhet för förpliktelser gentemot försäkringstagare förs ett skuldtäckningsregister som upprättas över tillgångar i enlighet med Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:20. Säkerheten avser skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna.

NOT 44 • Avstämning avkastning i totalavkastningstabell mot finansiella rapporter


Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Marknadsvärde enligt totalavkastningstabell 1 547 142 1 458 703 1 409 771 1 338 048

Fordringar som inte klassificeras som placeringar 127 584 134 920 128 496 87 517

Kassa och bank som ej ingår och klassificeras som placeringar 1 799 5 781 1 799 5 595

Värderingsskillnader – – – –

Övrigt – – – –

Summa tillgångar enligt balansräkningen 1 676 525 1 599 404 1 540 066 1 431 160

Totalavkastning enligt totalavkastningstabell 119 033 94 671 111 933 86 741

Poster från resultaträkningen som inte är med i totalavkastningstabellen –6 879 –6 325 –6 566 –5 717

Värderingsskillnader – 1 008 – 953

Övrigt –120 393 –177 989

Totalavkastning enligt resultaträkningen 1) 112 034 89 747 105 190 82 966

1) Not 10, 11, 12 och 13 i resultaträkningen



NOT 45 • Upplysning om närstående

Bliwa är ett ömsesidigt försäkringsbolag vilket innebär att försäkringstagarna är delägare i bolaget och att alla värden därför ska återföras till dem.

Som närstående definieras Bliwa Livförsäkrings båda dotterbolag men även Bliwa Stiftelsen, styrelseledamöter och Bliwas andra ledande befattningshavare. Som närstående betraktas även deras närstående och de bolag, utanför Bliwakoncernen, där Bliwas styrelseledamöter och ledande befattningshavare har styrelseuppdrag.

Inom Bliwa finns en sedan länge inarbetad struktur med utläggning av verksamhet (outsourcing). Denna innebär att alla som arbetar inom Bliwa är anställda i Bliwa Livförsäkring och organiseras inom områdena kundtjänst och skadereglering, marknad, ekonomi, aktuarie, kapitalförvaltning, juridik, personal och kontorsservice samt IT. Härtill finns funktioner för risk och compliance. Bliwa tillhandahåller genom denna organisation samt i enlighet med uppdragsavtal tjänster för fullgörande av drift och förvaltning till dotterföretagen och Bliwa Stiftelsen.

Utgångspunkten är att varje bolag ska bära de kostnader som är direkt hänförliga till bolaget. Priset på de tjänster som tillhandahålls av Bliwa bestäms enligt självkostnadsprincipen och inkluderar direkta och indirekta kostnader. Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Fördelningen av driftskostnaderna baseras huvudsakligen på personalens arbetsinsats i respektive bolag. Detta sker genom fördelningsnycklar.

Redovisade belopp i resultaträkning och balansräkningen för uppdragstjänsterna framgår i nedanstående tabell.


Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Försäljning till närstående

Bliwa Skadeförsäkring AB – – 29 457 21 711

Bliwa Försäkringstjänst AB – – 1 704 2 777

Bliwa Stiftelsen 205 480 205 480

Summa 205 480 31 366 24 968

Inköp från närstående

Bliwa Försäkringstjänst AB – – – 168

Fordringar på/skulder till närstående per balansdagen 31/12

Bliwa Skadeförsäkring AB – – –22 618 6 084

Bliwa Försäkringstjänst AB – – –1 654 –1 703

Bliwa Stiftelsen – – 180

Summa – – –24 272 4 561

Utöver ovan har Bliwa Livförsäkring i december 2013 lämnat ett kapitaltillskott till Bliwa Skadeförsäkring i form av ett ovillkorat aktieägartillskott om 30 MSEK.

Koncernbidrag om 0,3 KSEK har lämnat från Bliwa Skadeförsäkring till sitt systerbolag Bliwa Försäkringstjänst.

Styrelseledamoten Michael Runnakko har via sitt bolag MR Konsult & Partner utfört en utredningstjänst till Bliwa Livförsäkring till ett värde om 75 KSEK.

I övrigt har inga väsentliga transaktioner skett med andra närstående parter.



NOT 46 • Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder i koncernen

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga moderbolagets tillgångar och skulder i balansräkningen.

Belopp i KSEK

2013-12-31 2012-12-31

Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Högst 1 år Längre än 1 år Totalt

KONCERNEN

TILLGÅNGAR

Placeringstillgångar

Byggnader och mark 9 900 9 900 9 750 9 750




Lån med säkerhet i fast egendom 6 471 6 471 8 648 8 648

Utlåning till kreditinstitut – – 23 000 23 000

Derivat 3 854 3 854


1 295 507 229 973 1 525 480 1 287 805 158 168 1 445 973

Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

Avsättning för ej intjänade premier 29 29 – –


Avsättning för oreglerade skador – 21 032 21 032 13 642 13 642

29 21 192 21 221 – 13 821 13 821

Fordringar

Fordran avseende direkt försäkring 25 240 25 240 21 377 21 377

Fordran avseende återförsäkring 718 718 1 585 1 585

Övriga fordringar 30 422 30 422 56 923 56 923

56 380 – 56 380 79 885 – 79 885

Andra tillgångar

Materiella tillgångar 2 743 2 743 2 441 2 441

Likvida medel 45 000 45 000 25 778 25 778

Aktuell skattefordran 13 519 13 519 6 236 6 236

Uppskjuten skattefordran 8 355 8 355 11 321 11 321

69 617 – 69 617 45 776 – 45 776

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 462 1 462 12 016 12 016

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 365 2 365 1 933 1 933

3 827 – 3 827 13 949 – 13 949

SUMMA TILLGÅNGAR 1 425 360 251 165 1 676 525 1 427 415 171 989 1 599 404

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Försäkringstekniska avsättningar

Avsättning för ej intjänad premie 4 289 4 289 2 140 2 140

Livförsäkringsavsättning 44 275 44 275 64 597 64 597

Avsättning för oreglerade skador 66 422 297 722 364 144 72 220 304 539 376 759

Avsättning för återbäring och rabatter 13 482 13 482 10 459 – 10 459

70 711 355 479 426 190 84 819 369 136 453 955

Avsättningar för andra risker och kostnader

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 83 420 83 420 96 319 96 319

Uppskjuten skatteskuld 44 638 44 638 33 462 33 462

Övrig teknisk avsättning 24 728 24 728 –

69 366 83 420 152 786 33 462 96 319 129 781

Depåer från återförsäkrare – – – 9 9

– 9 9

Skulder

Skulder avseende direkt försäkring 1 427 1 427 7 188 7 188

Skulder avseende återförsäkring 2 981 2 981 2 103 2 103

Derivat 4 915 4 915 974 974

Övriga skulder 36 731 36 731 56 560 56 560

41 139 4 915 46 054 66 825 – 66 825

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga interimsskulder 16 000 16 000 10 989 10 989

16 000 – 16 000 10 989 – 10 989

SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 197 216 443 814 641 030 196 095 465 464 661 559



NOT 46 • Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder i moderbolaget

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga moderbolagets tillgångar och skulder i balansräkningen.

Belopp i KSEK

2013-12-31 2012-12-31

Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Högst 1 år Längre än 1 år Totalt

MODERBOLAGET

TILLGÅNGAR

PlaceringstillgångarByggnader och mark 9 900 9 900 9 750 9 750

Placeringar i koncernbolag och intresseföretag 60 100 60 100Aktier och andelar i koncernbolag 30 100 30 100




Lån med säkerhet i fast egendom 6 471 6 471 8 648 8 648

Utlåning till kreditinstitut – 14 000 14 000

Derivat – 3 618 3 618Övriga finansiella placeringstillgångar 196 885 196 885 130 192 130 192

1 184 890 276 974 1 461 864 1 184 031 178 690 1 362 721Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningarAvsättning för ej intjänad premie 29 – 29Avsättning för oreglerade skador – 21 032 21 032 13 642 13 642


29 21 192 21 221 – 13 821 13 821FordringarFordran på koncernbolag – – 6 084 6 084

Fordran avseende direkt försäkring 748 748 166 166

Fordran avseende återförsäkring 718 718 1 585 1 585

Övriga fordringar 764 – 764 1 019 1 019

2 230 – 2 230 8 854 – 8 854Andra tillgångarMateriella tillgångar 2 743 2 743 2 441 2 441

Kassa och bank 30 955 30 955 19 003 19 003

Skattefordran 13 426 13 426 7 796 7 796

Uppskjuten skattefordran 3 845 3 845 3 534 3 534

50 969 – 50 969 32 774 – 32 774Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterUpplupna ränte- och hyresintäkter 1 439 1 439 11 205 11 205

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 343 2 343 1 785 1 785

3 782 – 3 782 12 990 – 12 990

SUMMA TILLGÅNGAR 1 241 900 298 166 1 540 066 1 238 649 192 511 1 431 160

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDERFörsäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänad premie 1 630 – 1 630Livförsäkringsavsättning 44 275 44 275 64 597 64 597

Avsättning för oreglerade skador 17 244 297 722 314 966 29 141 304 539 333 680

18 874 341 997 360 871 29 141 369 136 398 277Avsättningar för andra risker och kostnaderAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 60 565 60 565 57 426 57 426

Uppskjuten skatteskuld 17 470 17 470 1 713 1 713

Övrig teknisk avsättning 24 728 24 728 –

42 198 60 565 102 763 1 713 57 426 59 139Depåer från återförsäkrare – – – 9 9

– – – – 9 9SkulderSkulder avseende direkt försäkring 1 427 1 427 7 188 7 188

Skulder avseende återförsäkring 2 981 2 981 2 103 2 103

Skulder till koncernbolag 24 272 24 272 1 703 1 703

Derivat 4 503 4 503 789 789

Övriga skulder 10 982 10 982 7 213 7 213

39 662 4 503 44 165 18 207 789 18 996Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder 17 315 17 315 12 532 12 532

17 315 – 17 315 12 532 – 12 532SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 118 049 407 065 525 114 61 593 427 360 488 953



NOT 47 • Totala driftskostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET

Belopp i KSEK 2013 2012 2013 2012

Anskaffningskostnader –23 094 –20 217 –18 015 –15 633

Administrationskostnader 1) –83 606 –52 165 –55 333 –38 910

Provisioner i avgiven återförsäkring 16 17 16 17

Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen –106 684 –72 365 –73 332 –54 526

1) Inklusive mottagen driftskostnadsersättning 205 480 31 367 24 967

Driftskostnader i försäkringsrörelsen –106 684 –72 365 –73 332 –54 526

Driftskostnader för Skadereglering (not 6) –9 952 –11 128 –5 740 –5 482

Kapitalförvaltningskostnader (not 12) –6 141 –4 800 –5 667 –4 111

Samtliga driftskostnader –122 777 –88 293 –84 739 –64 119

Samtliga driftskostnader per kostnadsslag

Personalkostnader (not 48) –68 985 –52 925 –62 575 –52 343

Lokalkostnader –5 365 –5 050 –5 365 –5 050

Avskrivningar –1 024 –1 159 –1 024 –1 159

Övrigt 2) –47 403 –29 159 –15 775 –5 567

Summa –122 777 –88 293 –84 739 –64 119

2) I Övrigt ingår kostnader och intäkter bland annat för;

Mottagen driftskostnadsersättning från dotterbolag – – 29 457 21 711

Fördelning till icke teknisk övrig kostnad avseende dotterbolag –

– 1 704

2 777

Inköp från dotterbolag – – –1 –168

Övriga driftskostnader inklusive revisionsarvode –47 403 –29 159 –46 935 –29 887

–47 403 –29 159 –15 775 –5 567

Arvode och ersättning till revisionsföretag

KPMG AB

Revisionsuppdrag –822 –503 –604 –409

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –185 – – 166 –

Skatterådgivning – – –

Andra uppdrag – –37 – –37

Summa –1 007 –540 –770 –446

Arvode och ersättning till lekmannarevisorer –39 –39 –39 –39

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.



NOT 48 • Personal KONCERNEN MODERBOLAGET

2013 2012 2013 2012

Medelantalet anställda i förhållande till årsarbetstid

Kvinnor 37,7 33,1 37,7 33,1

Män 13,2 11,4 13,2 11,4

Summa 50,9 44,5 50,9 44,5

Antal anställda vid årets utgång

Kvinnor 43 36 43 36

Män 14 11 14 11

Summa 57 47 57 47

Könsfördelning ledande befattningshavare, andel i procent

Styrelse

Kvinnor 36% 36% 25% 25%

Män 64% 64% 75% 75%

Vd och ledande befattningshavare Kvinnor 80% 73% 87% 86%

Män 20% 27% 13% 14%

Löner och andra ersättningar, KSEK

Styrelse, verkställande direktör och ledande befattningshavare i moderbolaget 13 456 9 572 13 321 9 449

Övriga anställda 4) 25 205 20 531 25 205 20 531

Summa 1,2) 38 661 30 103 38 526 29 980

Pensioner och sociala kostnader, KSEK

Pensioner inklusive löneskattStyrelse, verkställande direktör och ledande befattningshavare i moderbolaget 3) 8 931 4 243 4 770 4 132

Övriga anställda 6 218 6 494 4 628 6 230

Sociala avgifter 4) 12 081 9 797 12 039 9 797

Summa 1,2) 27 888 20 159 21 437 20 159

1) Löner och ersättningar för verkställande direktörer i dotterbolagen betalas ut av moderbolaget där personerna är anställda och ingår under ledande befattningshavare.

2) Avgångsvederlag ingår med totalt 4 108 KSEK under år 2013.3) Pensioner inklusive löneskatt redovisas exklusive ränta på pensionsavsättning från och med 2013.

Jämförelsesiffror för 2012 har justerats.4) Jämföreslesiffror för 2012 har omfördelats mellan löner och sociala avgifter för gruppen övriga anställda.



Specifikation till löner och andra ersättningar, Moderbolaget 2013

Belopp i KSEKGrundlön/

styrelsearvodeAndra

ersättningarRörlig

ersättning Övriga

förmånerPensioner inkl

löneskatt 3) Summa

Verkställande direktör

Kristina Åkerstrand 2 469 209 143 1 952 4 773

Ledande befattningshavare

Vice verkställande direktörJohan Gunnarson 1 866 288 122 758 3 034

Andra ledande befattningshavare 1) 4 728 – 181 1 560 6 469

Styrelseordförande

Mats Höglund 180 30 210

Vice styrelseordförande

Per Hedelin 125 125

Övriga styrelseledamöter

Björn C Andersson 100 80 180

Hans Eklund 100 100

Maritha Lindberg 100 75 175

Michael Runnakko 100 100

Peter Sandehed 100 35 135

Summa 9 868 220 497 446 4 270 15 301

1) Antalet ledande befattningshavare uppgår till sex personer.

NOT 48 • Personal, fortsättning

Specifikation till löner och andra ersättningar, Moderbolaget 2012

Belopp i KSEKGrundlön/

styrelsearvodeAndra

ersättningarRörlig

ersättning Övriga

förmånerPensioner inkl

löneskatt 3) Summa

Verkställande direktör

Kristina Åkerstrand 2 316 226 139 1 902 4 583

Ledande befattningshavare

Vice verkställande direktörJohan Gunnarson 1 704 256 120 711 2 791

Andra ledande befattningshavare 2) 3 929 – 165 1 519 5 613

Styrelseordförande

Mats Höglund 180 30 210

Vice styrelseordförande

Per Hedelin 125 125

Övriga styrelseledamöter

Björn C Andersson 100 110 210

Hans Eklund 100 100

Maritha Lindberg 100 38 138

Michael Runnakko 100 100

Peter Sandehed 100 35 135

Summa 8 754 213 482 424 4 132 14 005

2) Antalet ledande befattningshavare uppgick till fem personer.3) Pensioner inklusive löneskatt redovisas exklusive ränta på pensionsavsättning från och med 2013. Jämförelsesiffror för 2012 har justerats.



ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARETill styrelsens ordförande och ledamöter utgår ett fast årligt arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvode utgår även till ledamöter i revisionsutskottet samt finanskommittén i enlighet med bolagsstämmans beslut. Varken styrelsearvode eller annat arvode enligt ovan utgår till personer som är anställda i bolaget.

Ersättning till vd och till ledande befattnings-havare utgörs av grundlön, övriga förmåner och pension samt i vissa fall rörlig ersättning. Rörlig ersättning till befattningshavare med specifika villkor redovisas översiktligt nedan.

BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESSFast och rörlig ersättning, inklusive pensions-avsättningar, till vd samt vice vd beslutas av styrelsen. Fast ersättning till befattningshavare som är direktrapporterande till vd, exklusive vice vd, beslutas av vd efter samråd med sty-relseordföranden. Styrelsen beslutar alltid om rörliga ersättningar.

ERSÄTTNINGSSYSTEMStyrelsen har beslutat om riktlinjer för system för fast och rörlig ersättning i enlighet med kraven i Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:2) om ersättningspolicy. Riktlin-jerna beskriver systemen för fast och rörlig ersättning, anger grunder och principer för hur ersättningar ska fastställas, samt hur riktlinjerna ska tillämpas och följas upp.

En redogörelse för Bliwas ersättningssystem offentliggörs på www.bliwa.se i samband med att årsredovisningen fastställs.

RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR Det finns två modeller för rörlig ersättning, individuell rörlig ersättning och kollektiv rörlig ersättning. Någon rörlig ersättning utgår inte om årets resultat är negativt. En anställd kan endast få rätt till ersättning enligt en av de två modellerna.

Styrelsen har beslutat att systemet för indivi-duell rörlig ersättning ska utgå från och med 2014.

Individuella rörliga ersättningarDe rörliga ersättningarna baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. De individuella rörliga ersättningarna till vd och vice vd är inte pensionsgrundande. Under 2013 hade totalt tre befattningshavare indivi-duella avtal om rörlig ersättning.

Vd har ett avtal med dels en fast lön dels en rörlig ersättning som under 2013 maximalt kunde utgå med 12 procent av utbetald grundlön. Utfallet för kostnadsförd rörlig ersättning för 2013 för vd uppgick till 8,5 pro-cent av grundlönen.

Ytterligare två befattningshavare har, utöver fast lön, individuellt avtal om rörlig ersättning som under 2013 maximalt kunde uppgå till 18 procent respektive 15 procent av utbetald grundlön. Utfallet för kostnadsförd ersättning för 2013 uppgick till 16 procent respektive 10,7 procent av grundlönen.

För de personer med avtal om individuella rörlig ersättning som kan påverka bolagets risknivå ska ett antal grundkriterier vara uppfyllda för att rätt till utbetalning ska kunna uppkomma. Förutsatt att dessa grundkriterier är uppfyllda ska utbetalning av 40 procent av den individuella rörliga ersättningen ske efter bolagsstämmans fastställande av resultatet för 2013. Resterande 60 procent av den indi-viduella rörliga ersättningen ska hållas inne i minst tre år. Rätt till utbetalning av innehållen individuell rörlig ersättning uppkommer däref-ter om vissa grundkriterier och resultatkriterier är uppfyllda.

Kollektiv rörlig ersättningAnställda, utom vissa ledande befattningsha-vare samt ansvariga för risk- och compliance funktionerna samt de som har individuellt avtal om rörlig ersättning, omfattas för 2013 av rätt till kollektiv rörlig ersättning, förutsatt att årets resultat är positivt och att uppsatta mål för verksamhetsåret uppnåtts. Av den kol-lektiva rörliga ersättningen sätts tio procent av till pension enligt FAO-avtalet. Den kollektiva rörliga ersättningen kunde för 2013 maximalt uppgå till 32 000 kronor vid heltidstjänst och 100 procent måluppfyllelse. Utfallet för 2013 uppgick till 29 000 kronor.

Uppsägningslön samt vederlag Vd samt vice vd har, vid uppsägning från bolagets sida, rätt till uppsägningslön och vederlag motsvarande totalt 18 månadslöner. Pensionsavsättning samt övriga sociala avgif-ter ska inbetalas under den tid som avgångs-vederlaget avser.

Under året har en överenskommelse träffats med en ledande befattningshavare om av-slutande av anställning. Baserat på villkoren i befintligt avtal har ett totalbelopp avseende vederlag inklusive pension och sociala avgif-ter, motsvarande 4 108 KSEK kostnadsförts.

PENSIONER Vd har en individuell pensionslösning som hu-vudsakligen är premiebestämd. Vid faststäl-lande av pensionsavtalets avsättningsnivåer har hänsyn tagits till tidigare pensionsavsätt-ningar. Utgångspunkten för pensionsavtalet är att vd ska ha en rimlig möjlighet att erhålla en total pension, inklusive statlig pension och tidigare intjänad pensionsrätt, som motsvarar 65 procent av inkomsten mellan 60 och 65 år och 60 procent av inkomsten från 65 år. Dessa pensionsnivåer är dock inte garante-rade av Bliwa.

Vd’s pensionslösning består av tre delar utöver den statliga ålderspensionen. En del där premier avsätts för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp i enlighet med pensions-uppgörelsen mellan FAO och FTF/Saco (ftp-planen). En del som betalas genom pensions-försäkring till externt försäkringsbolag, 35 procent av den fasta årslönen mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp och en del som utgörs av avsättning i balansräkningen för lönedelar över 30 inkomstbasbelopp samt avsättning för pension mellan 60 och 65 år. Under 2013 uppgår pensionskostnaden exklusive löne-skatt till 61 procent av grundlönen.

Även vice vd har en premiebestämd individu-ell pensionslösning.

Enligt gällande kollektivavtal kan anställd, som är född 1957 eller tidigare, under vissa förut-sättningar välja förtida avgång mellan 62 och 65 år på tjänstemannens initiativ. Bliwa har gjort avsättningar för framtida möjliga förtida avgångar i balansräkningen.Dessutom finns en pensionsutfästelse till en tidigare anställd vd. Utfästelsen har skett genom köp av kapitalförsäkring. Det verkliga värdet per 31 december 2013 uppgick till 1 026 KSEK. Kapitalförsäkringen är pantsatt som säkerhet för pensionsförpliktelsen.

NOT 48 • Personal, fortsättning



NOT 49 • PensionsåtagandenKONCERNEN


Periodens pensionskostnad

Förmåner intjänade under perioden 4 876 5 096

Förmåner intjänade under tidigare perioder 3 823 –

Räntekostnader 2 972 2 842

Total pensionskostnad att redovisa i resultaträkningen 11 672 7 938

Att redovisa mot eget kapital

Aktuariell vinst (–)/ förlust (+) att redovisa mot övrigt totalresultat –22 357 5 247

Belopp att redovisa mot eget kapital –22 357 5 247

Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda pensionsförpliktelser under året

Ingående förpliktelse 96 319 85 628

Förmåner intjänade under perioden 4 876 5 096

Förmåner intjänade under tidigare perioder 3 823 –

Räntekostnader 2 972 2 842

Pensionsutbetalningar –2 213 –2 494

Aktuariell vinst (–)/ förlust (+) p.g.a. förändrade finansiella antaganden –18 356 6 508

Aktuariell vinst (–)/ förlust (+) p.g.a. förändrade demografiska antaganden

–1 799 –

Erfarenhetsmässiga vinster (–)/ förluster (+) –2 202 –1 261

Utgående förpliktelse 83 420 96 319

Avstämning av förändring av pensionsskuld

Ingående nettoskuld 96 319 85 628

Aktuariell vinst (–)/ förlust (+) att redovisa mot övrigt totalresultat –22 357 5 247

Periodens pensionskostnad 11 671 7 938

Pensionsutbetalningar –2 213 –2 494

Utgående nettoskuld 83 420 96 319

Förutsättningar

2013-12-31 2012-12-31

Diskonteringsränta 4,00% 3,03%

Årlig löneökning 3,00% 3,00%

Inkomstbasbelopp 3,00% 3,00%

Årlig ökning av pension 2,00% 2,00%

Årlig ökning av fribrev 2,00% 2,00%

Avgångsintensitet 5,00% 2,00%

Totalt antal utfästelser som ingår i förpliktelsen 136 136

2013-12-31 2012-12-31

Antal Kvinnor Män Kvinnor Män

Aktiva 31 6 33 6

Sjukpensionärer 2 1 – 1

Fribrevshavare 36 28 37 28

Pensionärer 20 11 19 12

Summa 89 46 89 47

Pensionsutbetalningarna exkl. skatt förväntas under 2014 uppgå till 2 278 KSEK. Den modifierad durationen för pensionsåtagandet exklusive skatt är 17.

Känslighetsanalys

Effekt på förmånsbestämd förpliktelse

Förändring av antagande Ökning Minskning

Diskonteringsränta 0,5%-enhet –7 680 8 719



NOT 50 • Operationell leasing

Den totala operationella leasingkostnaden för året för koncernen uppgick till 4,4 MSEK och avser hyra för lokaler.

Framtida leasingavgifter för operationella leasingavtal fördelas i nedan förfallotidpunkter


Belopp i KSEK 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Hyresavtal för lokaler

Inom ett år 4 437 4 283 4 437 4 283

Senare än ett år men inom fem år 728 5 042 728 5 042

Senare än fem år – – – –

Summa 5 165 9 325 5 165 9 325

Befintligt hyresavtal löper ut i samband med årsskiftet 2014/2015 och arbete pågår för att hitta ändamålsenliga lokaler för den växande verksamheten.


STYRELSENS UNDERSKRIFTER

Stockhom den 5 maj 2014

Mats Höglund Ordförande

Björn C Andersson Hans Eklund

Per Hedelin Maritha Lindberg

Michael Runnakko Peter Sandehed

Kristina Åkerstrand Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 5 maj 2014.

Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor


REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 17–84.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkrings-företag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredo-visningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncern-redovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredo-visningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegent-ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta-lande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncern-redovisningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsent-liga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kas-saflöden för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredo-visning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rätt-visande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisning-ens övriga delar.

Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGARUtöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktö-rens förvaltning för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-fande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt försäkringsrörelse-lagen.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispo-sitioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisions-sed i Sverige.

Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenJag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 5 maj 2014 Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor

Till bolagsstämman i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, organisationsnummer 502006-6329


GRANSKNINGSRAPPORT

För verksamhetsåret 2013Jag har granskat Bliwa Livförsäkrings, ömsesidigt, org nr 502006-6329, verksamhet för år 2013.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att jag planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra mig om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekono-misk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Min granskning har utgått från de ramar bolagsordningen anger.

Granskningen har skett genom genomgång av styrelsens protokoll och uppföljning av fattade beslut samt genom närvaro på revisionssammanträde och genomgång av de auktoriserade revisorernas rapporter.Jag anser att min granskning ger mig en rimlig grund för uttalandet nedan.

Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkstäl-lande direktören.

Stockholm den 5 maj 2014

Gunnar JohansonLekmannarevisor

Granskningsrapport


BOLAGSSTÄMMAN Vid den ordinarie bolagsstämman väljs styrelseledamöter, revisorer, valbered-ningsledamöter och ledamöter till Bliwa Livförsäkrings försäkringsnämnd. Då fattas även beslut om vilka arvoden som ska gälla. Bolagsstämman beslutar också om faststäl-lande av resultat- och balansräkning samt om att rörelseresultatet ska överföras till eller tas ur konsolideringsfonden. Konsoliderings-fonden är en fond bestående av uppsamlade överskottsmedel. Bolags stämman beslutar vid behov även om förändringar av bolagsord-ningen. Bolagsordningen reviderades senast vid bolagsstämman 2012.

RepresentationssystemHuvudregeln enligt försäkringsrörelselagen och föreningslagen är att varje försäkrings-tagare i ett ömsesidigt försäkringsföretag är delägare och därmed har rätt att delta och rösta vid bolagsstämman. Om det regleras i bolagsordningen kan delägarnas befogenheter på bolagsstämman istället utövas av särskilt utsedda representanter, fullmäktige. Bliwa Livförsäkrings fullmäktigeledamöter utses på det sätt som fastställts i bolagsordningen.

Inför bolagsstämman 2012 utsågs 20 full-mäktigeledamöter. Enligt Bliwa Livförsäkrings bolagsordning ska hälften av fullmäktigele-damöterna utses genom direktval av försäk-ringstagarna i Bliwa Livförsäkring samt av ett fåtal namngivna organisationer som anses före träda delägarnas intressen. Den andra hälften av fullmäktigeledamöterna utses av de delägare och avtalsparter som jämställs med delägare och som betalat eller förmedlat högst premie under närmast föregående räken-skapsår. Mandattiden för fullmäktiges leda-möter är två år. Inför 2014 års bolagsstämma utses nya ledamöter till Bliwas fullmäktige i enlighet med det som redovisats ovan. ValberedningenEn valberedning, som enligt bolagsord-ningen ska bestå av 3 ledamöter, bereder bolagsstämmans beslut i valärenden. Val av ledamöter för 1 år i taget sker på ordinarie bolagsstämma efter föreslag från styrelsen. Valberedningen behandlar valärenden för fullmäktige, styrelseledamöter, ledamöter till Bliwas försäkringsnämnd och revisorer samt föreslår arvoden till dessa.

Bolagsstyrningsrapport 2013

BLIWABliwa Livförsäkring, ömsesidigt (Bliwa Livförsäkring) är ett svenskt ömsesidigt försäkringsbolag med säte i Stockholm. Bliwa Livförsäkring är moderbolag i en koncern med två helägda dotterbolag: Bliwa Skadeförsäkring AB och Bliwa Försäkringstjänst AB. Bliwa Försäkringstjänst AB är under avveckling. Att Bliwa Livförsäkring är ömsesidigt innebär att samtliga försäkringstagare är delägare i bolaget.

REGELVERKETDe viktigaste regelverken för Bliwa Livförsäkring avseende bolagsstyrning finns i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). Föreningslagen innehåller associationsrättsliga regler medan försäkrings-rörelselagen innehåller särregler till skydd för försäkringstagarna. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet över finansiella företag och har genom försäkrings rörelselagen rätt att utfärda föreskrifter för försäkringsföretag. Finansinspektionen utfärdar även allmänna råd avseende bland annat styrning och kontroll av finansiella företag.

Till grund för styrningen i Bliwa Livförsäk-ring ligger även bolagsordningen, som bland annat innehåller regler om styrelsens sammansättning. Styrelsen är sammansatt enligt försäkringsrörelselagens regler om att majoriteten av styrelsen ska vara oberoende. Med oberoende avses att en person varken är anställd i bolaget, anställd eller styrelse-ledamot i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Bolagsordningen reglerar även Bliwa Livförsäkrings representations-system, vilket beskrivs under rubriken Representations system. Bliwa Livförsäkring har dessutom ett internt regelverk för intern styrning och kontroll. Detta består bland annat av riktlinjer för intern styrning och kontroll, övergripande riskhan-tering och regelefterlevnad samt försäkrings-tekniska riktlinjer, riktlinjer för placering och skuldtäckning samt riktlinjer för hantering av intressekonflikter och uppdragsavtal. Rikt-linjer antas av Bliwa Livförsäkrings styrelse och instruktioner antas av vd. Bliwa Livför-säkring följer svensk kod för bolagsstyrning i tillämpliga delar.

STYRELSENStyrelsen är enligt föreningslagen ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Den beslutar bland annat om Bliwa Livförsäkrings strategiska inriktning, behandlar frågor om finansiell rapportering och utser vd. Styrelsen ska även se till att det finns ett lämpligt internt regelverk samt löpande följa verksamheten, kapitalförvaltningen och det ekonomiska resultatet.

År 2013 beslutade bolagsstämman att styrel-sen oförändrat skulle bestå av 7 ledamöter utöver vd. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande inom sig i enlighet med bolagsordningen.

Styrelseledamöterna utses för en mandattid om 2 år.

Ordförandes rollStyrelsens ordförande leder arbetet i styrelsen och följer, genom fortlöpande kontakter med vd, Bliwas kontinuerliga utveckling och frågor av strategisk karaktär. Ordföranden kan i övergripande frågor även företräda bolaget.

Ersättningsutskott behandlar ersättningsfrågorErsättningsfrågor behandlas av ett ersätt-ningsutskott som är ett organ inom styrelsen som utgörs av styrelseordföranden och vice styrelseordföranden.

Ersättningen för 2013 till styrelseledamöter, företagsledning och övriga anställda framgår av not 48 i årsredovisningen samt av en särskild redovisning om ersättningar som finns på www.bliwa.se

Styrelsens arbete inom riskhantering och kontroll av risker samt regelefterlevnadInom området riskhantering och kontroll av risker fastställer styrelsen bland annat riktlinjer för övergripande riskhantering, försäkrings tekniska riktlinjer samt riktlinjer för placeringar och skuldtäckning. Styrelsen har även ålagt finanskommittén att fastställa taktisk allokering samt ålagt vd att fastställa instruktioner för bland annat riskhantering avseende rörelserisker, incidenthantering och försäkringstekniska beräkningsunderlag. Syftet är att säkerställa att Bliwa Livförsäkring har en god intern styrning och kontroll av sin verksamhet.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT


VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENVd ansvarar för att sköta den löpande förvalt-ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvis-ningar. Vd beslutar även om styrdokument för verksamheten i form av instruktioner. Kristina Åkerstrand är vd i Bliwa Livförsäkring sedan år 2003. Vd är även styrelseledamot i Bliwa Livförsäkring. Information om vd:s utbildning, arbetslivserfarenhet samt andra väsentliga uppdrag finns på sidan 90.

INTERNREVISORStyrelsen ansvarar för att utse en internrevi-sion som oberoende granskar och utvärderar Bliwas interna styrning och kontroll. Syftet är att tillgodose såväl externa som interna krav på oberoende granskning, utvärdering och förslag till förbättringar av bolagets interna regelverk. Internrevisorn rapporterar till styrelsen. Inför 2013 har Bliwa genomfört en upphandling av internrevisionstjänster. Åsa Thelin på Mazars SET, som sedan 2006 varit utsedd till internrevisor av styrelsen, fick efter upphandlingen förnyat förtroende. För verksamhetsåret 2013 har styrelsen godkänt granskningsplanen för internrevisionen och års rapporten från internrevisorn.

EXTERNREVISORBolagsstämman har utsett Gunilla Werne-lind på KPMG till revisor fram till och med 2014 års ordinarie bolagsstämma. Gunnar Johanson har omvalts till lekmannarevisor för samma tid. Valet av revisorer har skett efter förslag från valberedningen.

Styrelsen har beslutat att andra uppdrag än revision får läggas på Bliwa Livförsäkrings revisionsbolag endast efter beslut av vd. För att inte äventyra revisorns opartiskhet och självständighet har styrelsen även ålagt vd att årligen lämna en särskilt rapport över vilka andra tjänster än revision som Bliwas revisionsbolag tillhandahållit under året.

omvaldes ledamöterna Björn C Andersson, Mats Höglund, Michael Runnakko och Peter Sandehed för en mandattid av två år. Övriga ledamöter Hans Eklund, Per Hedelin och Maritha Lindberg är valda vid 2012 års stämma för en mandattid av två år, det vill säga till och med bolagsstämman 2014. Information om styrelseledamöternas utbildning, arbetslivserfarenhet samt andra väsentliga uppdrag finns på sidorna 90–91.

Styrelsens arbeteUnder 2013 har styrelsen haft 7 protokoll-förda sammanträden, varav 5 har ägt rum i Bliwa Livförsäkrings lokaler. Styrelsen har bland annat behandlat löpande ärenden såsom affärs- och kapitalförvaltningsverk-samheten, beslutat om riktlinjer för verksam-heten, fastställt strategiplan och affärsmål samt särskilt diskuterat och behandlat frågor om eventuella intressekonflikter och jäv inom styrelsen samt frågor kring Solvens 2- regelverket. Styrelsen har även utvärderat såväl sitt eget, vd:s och kontrollfunktionernas arbete samt följer löpande upp Bliwas utlägg-ning av vissa delar av kapitalförvaltningsverk-samheten. Styrelsen har under året haft ett fördjupningsseminarium på annan ort där man särskilt fördjupade sig i Bliwas verksam-hets- och riskstrategi samt frågor kopplade till dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring.

Regelefterlevnad är ytterligare ett viktigt om-råde i fråga om intern styrning och kontroll. Styrelsen fastställer riktlinjer för regelefter-levnad, vilka syftar till att säkerställa att Bliwa Livförsäkring följer lagar, förordningar, före-skrifter, allmänna råd och internt regelverk.

Både riskfunktionen och compliance-funktionen rapporterar löpande till styrel-sen om förändringar av väsentliga risker respektive förändringar och efterlevnad av de regelverk som Finansinspektionen utövar tillsyn över. Styrelsen utvärderar funktionernas arbete. Inom ramen för intern styrning och kontroll av verksamheten fastställer styrelsen årligen riktlinjer med arbetsordning för sitt eget arbete samt arbetet inom finanskommittén, revisions-utskottet och instruktion för vd:s arbete.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETEStyrelsens ledamöterEnligt försäkringsrörelselagen ska mer än hälften av styrelseledamöterna i styrelsen för ett ömsesidigt försäkringsföretag vara oberoende.

Styrelsen bestod under 2013 av 8 ledamöter, inklusive vd, varav 6, inklusive ordföranden, är oberoende. Vid 2013 års stämma

Översikt över ledamöternas närvaro vid styrelsens sammanträden under 2013 samt tidpunkt för inval av respektive ledamot.

Namn Antal sammanträden Invald

Mats Höglund, ordf. 7 Maj 2005

Peter Sandehed 6 Juni 2008

Björn C. Andersson 5 Juni 2008

Hans Eklund 6 Maj 2003

Maritha Lindberg 6 Juni 2010

Michael Runnakko 6 Juni 2011

Per Hedelin 6 Juni 2011

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT


LEDNINGEN FÖR BLIWAKONCERNEN

Ledningen för Bliwakoncernen

THERESE RISLUND, tillförordnad CFO

KRISTINA ÅKERSTRAND, vd Bliwa

MARIA LUNDQVIST, chefaktuarie

KARIN WESTMAN, chef försäkringsenheten

ÅSA PETERSSON BERGSTEN, tillförordnad chefsjurist

JOHAN GUNNARSON, vice vd och marknadschef samt vd för Bliwa Försäkringstjänst

TITTI ENGVALL GERLOFSTIG, vd för Bliwa Skadeförsäkring och affärsområdesansvarig

CARINA LINDSTRÖM, HR- och CSR-chef


STYRELSE

PETER SANDEHED, ledamot Direktör och Senior Advisor CEO Office Saab AB.

Tidigare erfarenheter: Ekonomi- och finanschef samt 25 år i företagsledande ställning inom Saabgruppen. Tidigare befattningar inom Volvokoncernen och på ett revisionsbolag.

Utbildning: Civilekonom med vidareutbildning på Wharton och MIT i USA med mera.

Andra styrelseuppdrag:

Saab Barracuda AB, Styrelseledamot

Saab Aircraft Leasing Holdings AB, Styrelseordförande

Medav GmbH, Styrelseledamot

Hawker Pacific Pty Ltd, Styrelseledamot

Pipavav Defence & Offshore Engineering Ltd, Styrelseledamot

Bliwas styrelse

KRISTINA ÅKERSTRAND, ledamot och vd för Bliwa Livförsäkring

Tidigare erfarenheter: 14 år i olika befattningar inom Sirius International AB. Styrelseuppdrag inom Allmänna Änke- och Pupillkassan samt Avonova AB

Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet

Andra styrelseuppdrag: Försäkringsbolaget PRI Pensions-garanti, ömsesidigt, Styrelse ledamot

SPP Fonder AB, Styrelseledamot

Bliwa Försäkringstjänst AB, Styrelseordförande

Chef Stockholm HB, styrelseledamot

PER HEDELIN, vice ordförande Vd för Ledarna

Tidigare erfarenheter: Mångårig erfarenhet av att driva och utveckla tjänsteverksamhet i näringsliv och organisation.

Utbildning: Kommunikation, informationsteknik, statistik, ekonomi, ledarskap


Ledarna Chefsservice LCS AB, Vd och Styrelseordförande

PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt, Styrelseledamot

Alecta Pensionsförsäkring, ömsesidigt, Styrelseledamot

Aktiebolaget Svantåsa, Styrelseordförande

Chesto AB, Styrelseordförande

Solvik Mat & Vin AB, styrelseledamot

Ideella föreningen Förhandlings- och samverkansrådet PTK, styrelsesuppleant

MATS HÖGLUND, ordförande Senior Advisor

Tidigare erfarenheter: 30 års erfarenhet från ledande befattningar i liv- och skadeförsäkringsbolag.

Utbildning: Pol. Mag


Akium AB, Styrelsesuppleant

D. Carnegie & Co Aktiebolag, Styrelseledamot

Mantacore AB, Styrelseordförande


STYRELSE, FÖRSÄKRINGSNÄMND OCH REVISORER

RevisorerAUKTORISERAD REVISORGunilla Wernelind, ersättare Mårten Asplund, båda KPMG

LEKMANNAREVISOR Gunnar Johanson, ersättare Torkel Eriksson

INTERNREVISOR Åsa Thelin, Mazars SET

Försäkringsnämnd 2013ORDINARIE ORDFÖRANDEAnders Nehrman

ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDENMarie Wessel, Öberg & Heijne Advokatbyrå

ORDINARIE LEDAMOTAnette Bernhardson, Saab ABAnna-Carin Torsell, AI Pension

ERSÄTTAREBjörn Carlsson, Unionen Maria Djärf, Skanska

HANS EKLUND, ledamot Pension Consultant, PRI Pensionsgaranti.

Tidigare erfarenheter: Globalt pensionsansvarig på Ericsson, Electrolux och SCA. Ansvarig för pooling och Utlandsverksamhet inom SPP (Alecta). Ansvarig för Marknad och Utveckling på SPP Pensionstjänst.

Utbildning: Gymnasieekonom, enstaka kurser universitet, internutbildningar i engelska, ledarskap, försäkring

Andra styrelseuppdrag: LRF Försäkring Livförsäkringsaktiebolag

LRF Försäkring Skadeförsäkringsaktiebolag

MARITHA LINDBERG, ledamot Vd samt ledamot i AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer

Tidigare erfarenheter: 15 års erfarenhet som förhandlare på Sveriges Arkitekter och Civilekonomerna. Styrelseledamot och ordförande i AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer 1989–2000.

Utbildning: Socionom med personalvetarinriktning, Stockholms Universitet, kurs i finansiell ekonomi Handelshögskolan, Certifierad placeringsrådgivare IFU.

Andra styrelseuppdrag: Bliwa Skadeförsäkring AB, Styrelseordförande

MICHAEL RUNNAKKO, ledamot Egen verksamhet

Tidigare erfarenheter: Försäkrings- och bolagsjurist SPP Konsult AB 1986–1990, skattejurist Price Waterhouse 1991–1994, Försäkrings- och skattejurist Trygg-Hansa 1994–1998, Globalt pensionsansvarig AstraZeneca 1998–2003, Globalt ansvarig för lön, incitamentsprogram, pensioner i SCA 2003–2008, Vice President Compensation & Benefits, European Industrial Relations i TeliaSonera AB, 2008–2012.

Utbildning: Jur.kand Stockholms universitet 1982, tingstjänstgöring Stockholm 1986


PRI Ideell Förening, styrelseordförande

SPP Liv Fondförsäkring AB (publ), styrelseledamot

Storebrand Helseforsikring A/S, styrelseledamot

BJÖRN C ANDERSSON, ledamot Senior Advisor

Tidigare erfarenheter: Vice vd i Handelsbanken 1989–2006. Chef för Handelsbanken Markets och chef för Handelsbanken Asset Management. Styrelseordförande i Handelsbanken Liv AB 1998–2006 samt i SPP Liv AB 2002–2006.

Utbildning: Ekon Lic 1984 Handelshögskolan i Stockholm och Master of Science, Carnegie-Mellon University, USA, 1974


Medivir Aktiebolag, Styrelseledamot

SPP Fonder AB, Styrelseledamot


FULLMÄKTIGE

Fullmäktige företräder försäkringstagarnaBliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Detta innebär att det är bolagets försäkrings tagare som äger bolaget och att det därför också som utgångspunkt är försäkrings tagarna som beslutar om bolagets angelägenheter. Bliwa Livförsäkring har valt att införa ett representations system, som innebär att beslutanderätten utövas av särskilt utsedda fullmäktigeledamöter som representerar försäkringstagarnas intressen på Bliwa Livförsäkrings bolagsstämma.

FULLMÄKTIGE VALDA INFÖR BOLAGSSTÄMMA 2013

UTSEDDA AV LEDARNA OCH UNIONENFullmäktige Företag/Organisation Ersättare

Gunilla Dahmm Unionen Peter Hellberg

Sara Kullgren Ledarna Helena Hedlund

UTSEDDA AV BLIWAS ÄGARE GENOM DIREKT VALFullmäktige Företag/Organisation Ersättare

Torkel Eriksson Sandvik

Gunnel Frykman SPP

Mikael Kahn Ernst & Young

Christina Munk Hemberg Volvo Personvagnar

Helena Palmgren Brummer Life

Martin Wästfelt Unionen

Anna-Carin Torsell AI Pension

Anders Calles SSAB

PRI Pensionsgaranti Jan Ahlström

Metso Svenska Sören Asplund

UTSEDDA AV BLIWAS STÖRSTA DELÄGAREFullmäktige Företag/Organisation Ersättare

Annica Söderberg Ledarna Tomas Oskarsson

Johan Gahm SAAB Christine Sjöberth

Jan Gerlofstig Finansförbundet Per-Olov Wågström

Fredrik Pettersson Ericsson

Tomas Littemyr AB Volvo

Kerstin Wahlund NCC Hans Säll

Jan-Olof Larsson Handelsbanken Maria Hård af Segerstad

Rolf Ödmark Scania Lars Eliasson

Tobias Hultman Coor

Oskar Sporrong GE


DEFINITIONER OCH NYCKELTAL

Definitioner och nyckeltal

Direktavkastning Kapitalavkastning, intäkter till exempel utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter på räntebärande tillgångar i förhållande till det dagsviktade förvaltade kapitalet.

Erforderlig solvensmarginal Den säkerhetsreserv som erfordras utöver de försäkringstekniska avsättningarna för att trygga att bolaget kan fullfölja sina åtaganden.

Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på livförsäkringsavsättning, avsättning för oreglerade skador samt avsättning för återbäring och rabatter.

Kapitalbas Eget kapital samt obeskattade reserver.

Konsolideringsgrad Konsolideringskapital i procent av premieinkomsten för egen räkning.

Konsolideringskapital Eget kapital, obeskattade reserver och återläggning av uppskjuten skatt.

Placeringstillgångar Tillgångar som har karaktären av kapitalplaceringar, som obligationer och andra räntebärande värdepapper, aktier och fastigheter.

Solvensgrad Totala tillgångar till verkligt värde i förhållande till de försäkringstekniska avsättningarna.

SolvenskvotKapitalbasen i förhållande till erforderlig solvensmarginal.

Totalavkastning Placeringstillgångarnas avkastning uttryckt i procent enligt Försäkrings förbundets rekommendation.

SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENSkadeprocentFörsäkringsersättningar i procent av premieintäkten.

DriftskostnadsprocentDriftskostnader i procent av premieintäkten. Driftskostnader enligt resultat räkningen, det vill säga exklusive skaderegleringskostnader.

TotalkostnadsprocentSumman av försäkringsersättningar och driftskostnader i procent av premie intäkten.

LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSENAdministrationskostnadsprocent Summan av driftskostnaderna i försäkringsrörelsen och skaderegleringskostnaderna i förhållande till premieinkomsten.

Förvaltningskostnadsprocent Summan av driftskostnaderna i försäkringsrörelsen och skaderegleringskostnaderna i förhållande till tillgångarnas genomsnittliga verkliga värde.


ORDLISTA

OrdlistaCaptive Ett företags egna försäkringsbolag för koncerninterna risker.

Derivat Ett finansiellt instrument vars värde beror på prisutvecklingen på ett annat, underliggande instrument.

Direkt försäkring Försäkringsrörelse som grundas på avtal mellan försäkringsbolaget och försäkringstagarna.

Driftskostnader Sammanfattande benämning på kostnaderna för försäljning och administration.

Eget kapital Summan av konsolideringsfond och årets resultat.

FFFSFinansinspektionens författningssamling.

FRL Försäkringsrörelselagen.

För egen räkning (f.e.r.) Belopp efter avgiven återförsäkring.

Försäkringsbelopp Det belopp som enligt försäkringsavtalet ska betalas ut vid försäkringsfall.

Försäkringsersättningar De försäkringsbelopp som är utbetalda under året, inklusive driftskostnader för skadereglering, plus skillnaden mellan ut- och ingående avsättning för oreglerade skador.

Försäkringsfall Händelse som medför utbetalning av försäkringsbelopp.

Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på livförsäkringsavsättning, avsättning för oreglerade skador samt avsättning för återbäring och rabatter.

Försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlagBolagets regelsystem som är anmält till Finansinspektionen. Det beskriver hur bolaget beräknar premier, återbäring, livförsäkringsavsättningar med mera.

IBNR(Incurred but not reported) Reserv som avser inträffade men ännu okända skador, det vill säga skador som ännu inte rapporterats till försäkringsbolaget.

IFRS(International financial reporting standards) Internationell standard för finansiell rapportering.

IAS(International accounting standards) Internationell standard för redovisning.

Konsolideringsfond Innehåller uppsamlade överskottsmedel från tidigare år.

Orealiserad vinst/förlust Begreppen används vid värdering av placeringstillgångarna till verkligt värde. I resultaträkningen redovisas årets förändring av skillnaden mellan det verkliga värdet och anskaffningsvärdet som orealiserad vinst/förlust.

PBFPremiebefrielseförsäkring.

Placeringstillgångar Tillgångar som har karaktären av kapital-placering, som obligationer och andra räntebärande värdepapper, aktier och fastigheter.

PoolingRiskutjämning på global nivå inom företagskoncerner.

Premieinkomst Inbetalda och tillgodoförda premier samt tilldelad återbäring. Reducering sker i förekommande fall för särskild premieskatt.

Premieintäkt Premieinkomsten minus reserv för ej intjänade premier samt kvardröjande risker.

Proportionell återförsäkringÅterförsäkringsform där återförsäkringsbolaget tar en proportionell andel av premier och skadekostnader.

Realiserad vinst/förlust Den vinst/förlust som uppstår när en tillgång säljs. Vinsten/förlusten är skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet.

Riskfri marknadsränta enligt FinansinspektionenEnligt Finansinspektionens föreskrifter ska den riskfria marknadsräntan för tjänstepensionsförsäkring beräknas som genomsnittet av två marknadsräntor som väljs med utgångspunkt från löptiden på de kassaflöden som ska värderas. Den ena räntan är statsobligations-/statskuldväxel-räntan och den andra är swapräntan, alternativt marknadsräntan på säkerställda obligationer.

Riskförsäkring Försäkring där premien i sin helhet avser att täcka försäkringsrisken/riskkostnaderna. Inga sparmoment förekommer i denna typ av försäkring.

Solvens 2 Regelverk för försäkringsföretag tänkt att stärka sambanden mellan solvenskrav och regler för försäkringsföretag, stärka konsumentskyddet samt skapa en gemensam europeisk finansmarknad.

TGLTjänstegrupplivförsäkring.

Återbäring Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt ägt försäkringsbolag. Det innebär att överskottet ska komma försäkrings tagarna och de försäkrade till godo. Det kan exempelvis ske i form av villkorsförbättringar eller premiesänkningar för de försäkrade. Återbäringen är inte garanterad och beloppets storlek bestäms av bolaget.

Övergångskollektivet Ett avvecklingskollektiv bestående av individer som premiebefriats före 1998.

Bliwas årsredovisning är producerad i samarbete med Ineko Finanstryck.Foto: Mikael Röhr, Dan Coleman, Renato Tan samt Bliwas bildarkiv. Tryck: Ineko 2014.

Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsens säte: Stockholm Postadress: Box 5125, 102 43 Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Telefon: 08-696 22 80 • Fax: 08-696 22 92 Organisationsnummer: 502006-6329 E-post: [email protected] • Webbplats: www.bliwa.se

Documents

Bliwa Livförsäkring...Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Årsredovisning 2013 5 2013 blev på många sätt det mest framgångsrika året i Bliwas 10-åriga historia: En rekordstor