BOKSLUT 2016 - Ingångssida...2017/05/29 · Landskap Kommuner De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande

BOKSLUT 2016

Fullmäktige 29.5.2017

2

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ............................................................................................ 3

2 ALLMÄNNA UPPGIFTER ................................................................................................................. 5

3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN .................................................... 5

4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN ................................................................. 10

5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ............. 10

6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN ............................ 13

7 KOMMUNENS PERSONAL ............................................................................................................ 13

8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA ........... 14

9 MILJÖFAKTORER ............................................................................................................................ 14

10 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN . 16

11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV

VERKSAMHETEN ............................................................................................................................... 17

11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys ........................................................................................................................... 17

11.2 Finansiering av verksamheten ....................................................................................................................................... 24

11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den .................................................................................................. 27

12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER.................................................................................... 30

13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ...................................................................... 31

14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV

EKONOMIN ......................................................................................................................................... 37

15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER ............................................................................................ 37

16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ................................................................ 40

16.1 Förvaltningsavdelningen ................................................................................................................................................. 40

16.2 Utvecklingsavdelningen .................................................................................................................................................. 55

16.3 Bildningsavdelningen ....................................................................................................................................................... 82

16.4 Omsorgsavdelningen .................................................................................................................................................... 116

16.5 Avdelningen för miljö och teknik .............................................................................................................................. 142

17 BUDGETUTFALL......................................................................................................................... 163

17.1 Driftsekonomidelens utfall 2016 .............................................................................................................................. 163

17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2016 ............................................................................................................................ 168

17.3 Investeringsdelens utfall 2016 .................................................................................................................................... 170

17.4 Finansieringsdelens utfall 2016 ................................................................................................................................... 183

17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt .......................... 184

18 BOKSLUTSKALKYLER ................................................................................................................ 185

19 NOTER TILL BOKSLUTET ......................................................................................................... 193

19.1 Noter angående upprättandet av bokslutet ........................................................................................................... 193

19.2 Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut ................................................................................ 193

19.3 Noter till resultaträkningen ........................................................................................................................................ 194

19.4 Noter till balansräkningen ........................................................................................................................................... 197

19.4.1 Noter till balansräkningens aktiva ...................................................................................................................... 197

19.4.2 Noter till balansräkningens passiva ................................................................................................................... 201

19.5 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i

balansräkningen ....................................................................................................................................................................... 203

19.6 Noter angående personalen och revisors arvode ................................................................................................ 206

19.7 Noter till koncernbokslutet........................................................................................................................................ 208

20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT .................................................................................................... 214

20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden ...................................... 214

20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten ..................................................................... 215

20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk ......................................................................................................................................... 216

21 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKAT ................. 246

22 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE ....................................................................................... 247

23 BILAGA; PERSONALRAPPORT ................................................................................................ 247

3

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

Bokslutet för år 2016 visar ett överskott på 659 000 euro. Det betyder att Kimitoöns kommun gör överskott

för åttonde året i rad. De ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 15,44 miljoner euro.

Budgeten för år 2016 utgick från ett underskott på minus 1,45 miljoner euro.

Det är flera olika faktorer som bidragit till det goda resultatet. Personalkostnaderna blev lägre än budgeterat, vi

fick 390 000 euro mera i skatter, och 175 000 mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån.

Personalkostnaderna har underskridit budgeten främst på grund av konkurrenskratsavtalet.

Driftsbudgeten i skick

Verksamhetsbidraget uppgår till 96,16 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 1,65 miljoner euro.

Verksamhetens kostnader understiger budgeten med 1,23 miljoner euro och verksamhetsintäkterna överstiger

budgeten med 417 000 euro. Kostnadskontrollen har alltså fungerat väl.

Årsbidraget blev 4,07 miljoner, och täcker därmed avskrivningarna på 3,58 miljoner euro. Årsbidraget utvisar

storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån.

Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som

avskrivningarna.

Investeringar och lån

Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 4,1 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,51 miljoner euro

och vattenaffärsverket 587 000 euro. Skuldbördan minskade från 22,72 miljoner euro till 21,24 miljoner euro,

eller från 3 289 euro per invånare till 3 092 euro per invånare.

Under året färdigställdes bl.a. renoveringen av Amosparkens skola. Renoveringen av Kimito hälsostation inleddes

på senhösten.

Personal

Kimitoöns kommun hade 31.12.2016 584 (581 år 2014) anställda, varav 443 (448 år 2015) tillsvidare anställda

och 141 (133 år 2015) tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt extra anställda. I denna siffra ingår samtliga

anställda vid 31.12.2016 med undantag av vuxeninstitutets timlärare.

De tillsvidare anställdas antal har alltså minskat med fem jämfört med situationen året innan medan de tidsbundet

anställdas antal har ökat med 8. Totalt har personalens antal 31.12 ökat med 3.

Framtiden

Kimitoöns kommuns resultat har uppvisat överskott flera år i rad. Resultatet för 2016 visar ett överskott på 659

000 euro. Vi har lyckats bra med att planera och verkställa ekonomin och verksamheten. Kommunens stabila

ekonomi möjliggör en utveckling av verksamheten också i fortsättningen. Den hjälper oss också att anpassa oss

till den planerade landskaps- och vårdreformen.

Enligt uppgifter som publicerades i början av 2017 har den europeiska ekonomin och marknaden utvecklats i en

positiv riktning. För Finlands del är situationen inte fullt lika ljus, men även här har ekonomin upplevt ett tydligt

uppsving. Den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar kommunens verksamhet och ekonomi med

fördröjning. Verkningarna kan visa sig som en positiv utveckling i skatteintäkter och som en stabilisering av

verksamhetskostnader. Det ökade behovet av tjänster med anledning av befolkningens åldersstruktur kommer

dock sannolikt att öka kommunens verksamhetskostnader även i fortsättningen. Ett förbättrat ekonomiskt läge

kan ha positiva verkningar för kommunens sysselsättnings- och arbetslöshetssiffror framöver.

Kimitoöns kommunfullmäktige godkände kommunens nya strategi i mars 2017. Under våren färdigställs en

gemensam verksamhetsplan för alla avdelningar. I den presenteras samtliga åtgärder och verksamhetssätt som

ska uppfylla målsättningarna och stöda prioriteringarna i strategin. Kommundirektören svarar för uppföljningen

av verksamhetsplanen och kommunens ledningsgrupp för genomförandet av den. Avdelningarna och

verksamhetsenheterna utarbetar sina egna arbets- och verksamhetsplaner så att de är i linje med målen och

åtgärderna i strategin och i avdelningarnas gemensamma verksamhetsplan.

4

Under 2017 bereds den första välfärdsberättelsen för Kimitoöns kommun. Välfärdsberättelsen är ett

informationspaket som utformats tillsammans av kommunens olika sektorer och den handlar om kommunbornas

välbefinnande och hälsa samt faktorer som påverkar dessa. Välfärdsberättelsen görs upp en gång per

fullmäktigeperiod och uppdateras årligen. Den fungerar som ett redskap för kommunens strategiarbete samt för

den årliga planeringen och uppföljningen. I fortsättningen är det landskapets uppgift att sammanställa den regionala

välfärdsberättelsen i samarbete med de berörda kommunerna.

Representanter för Kimitoöns kommun deltar aktivt via olika arbetsgrupper i beredningen av landskaps- och

vårdreformen under 2017. I landskapen tillsätts från den 1 juli 2017 ett tillfälligt beredningsorgan bestående av

tjänstemän med ansvar för att bereda påbörjandet av landskapets verksamhet och förvaltning. Beredningsorganet

utövar sin beslutanderätt tills landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet i mars 2018. I fråga om beredningen av

reformen måste vi fortfarande fästa särskild vikt vid att trygga och utveckla de svenskspråkiga social- och

hälsovårdstjänsterna i Åboland.

Övriga centrala frågor i utvecklingen av verksamheten är att sörja för personalens välbefinnande, främja

företagsverksamhet och sysselsättning, utveckla innovativa och invånarorienterade verksamhetssätt och tjänster

samt samarbeta aktivt med andra kommuner och intressentgrupper. Utvecklingen av kommunens livskraft är en

del av all verksamhet i kommunen och arbetet kräver alla befintliga resurser – såväl kommuninvånare, företagare

som aktörer som ordnar frivilligverksamhet i kommunen.

Kimitoön 16.3.2017

Anneli Pahta

Kommundirektör

5

2 ALLMÄNNA UPPGIFTER

Administrativa området

Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan

1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen

gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km2,

varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2.

I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 49 detaljplaner och 67

stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km.

Befolkning och befolkningsutveckling

Kommunens befolkning uppgick 31.12.2016 till 6 868 personer (6 908 året innan), en minskning med -41 (-35

året innan) personer under året.

Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Befolkningsminskningen beror på en

ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen

föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men

stabil nettoimmigration.

3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN

Osäkerheten på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan 2012-2013, då det började med

kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården

och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och

vårdreformen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet

att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod.

Social och hälsovårdsreform enligt läget februari-mars 2017

I social- och hälsovårds- och landskapsreformen reformeras social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och

finansiering samt regionförvaltningens uppgifter. Avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2019.

I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer.

6

Dessa är

Staten

Landskap

Kommuner

De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande

områden (landskap), av vilka 15 själva ordnar social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Tre andra landskap

ordnar sina tjänster med stöd av ett annat landskap.

Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och

kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga

myndigheter till 18 nya landskap.

Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa

kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre.

Klientens valfrihet utvidgas i social- och hälsoservice. Syftet är att valfriheten ska öka klientens möjligheter att

påverka, göra att man snabbare får vård och förbättra tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet.

Regeringen publicerade den 21 december 2016 ett lagutkast om hur klienten kan välja tjänster bland de social-

och hälsotjänster som omfattas av valfriheten. Klienten ska kunna välja vid vilken social- och hälsocentral han eller

hon registrerar sig och också välja enhet för munvård. Dessutom ska klienten bland de tjänster som produceras

av landskapen kunna välja verksamhetsställe som producerar tjänster, såsom sjukhus. Klientsedel och personlig

budget ska kunna användas på basis av landskapets bedömning av servicebehovet, och utgående från dem ska

klienten kunna välja tjänsteproducent.

Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och

hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas.

Till landskapen överförs uppgifter från NTM-centralerna, TE-byråerna, regionförvaltningsverken,

landskapsförbunden och kommunerna. NTM-centralerna, TE-byråerna och landskapsförbunden upplöses från och

med 1.1.2019.

Kimitoöns organisation från 1.1.2012:

7

Fullmäktige

Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27

ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning:

Fullmäktigepresidiets sammansättning 2013–maj 2017

Ordförande Inger Wretdal (sfp)

Psykolog

I vice ordförande Rune Friman (fs)

Företagare

II vice ordförande Kristian Lindroos (sfp)

Lantmäteriingengör

III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp)

Telefonmontör

Fullmäktiges sammansättning 2013–maj 2017

Namn Yrke Parti

Centern i Finland r.p. (1)

Hoikkala Marjaana Lärare, FM

C

Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4)

Forne Ingmar

Leppänen Jorma

Sundqvist Johan, gruppordförande

Vilander Bo

Byråfunktionär, kand.hum.

Telefonmontör

Mek.uh planerare

El.reparatör

SDP

SDP

SDP

SDP

Fri Samverkan (7)

Antskog Carola (2013-2015)/ Henna Jäntti 2016–

Ek Kristian

Friman Rune, gruppordförande

Lappalainen Sami

Lücke Veijo

Moberg Jenna

Murto Martti

FM / Elevassistent

Disponent

Stud.merkonom

Företagare

Företagare

Närvårdare

Byggmästare

FS

FS

FS

FS

FS

FS

FS

Gröna förbundet r.p. (1)

Lang Eija

Specialsjukskötare

GRÖNA

Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13)

Drugge Brita

Engblom Henry

Engblom Yngve

Fabritius Helena

Guseff Niklas

Laurén Anders

Laurén Fredrik

Lärare

Ingenjör

Jordbrukare, entreprenör

Agrolog

Sjöbevakare

Företagare, pol.mag.

Ekon.mag.

SFP

SFP

SFP

SFP

SFP

SFP

SFP

Parti Röster 2012 % Valda

C

SDP

Fri samverkan

GRÖNA

SFP

VF

SAML

KD

SAF

251

566

926

167

1 671

255

101

30

70

6,2

14,0

22,9

4,1

41,4

6,3

2,5

0,7

1,7

1

4

7

1

13

1

-

-

-

SAMMANLAGT 4 037 100,0 27

8

Liljeqvist Wilhelm

Lindroos Kristian

Oksanen Michael, gruppordförande

Sjöberg Johanna

Wilson Daniel

Wretdal Inger

Vice VD

Lantmäteriingenjör

Generalsekreterare

Sjukskötare YH

Företagare

Psykolog

SFP

SFP

SFP

SFP

SFP

SFP

Vänsterförbundet r.p. (1)

Antikainen Esko

Metallarbetare

VF

Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 74 ärenden.

Kommunstyrelsens sammansättning 2015

Namn Yrke Parti

Ordförande Wilhelm Liljeqvist

I vice ordförande Veijo Lücke

II viceordförande Brita Drugge

Hanna Backman

Veronica Heikkilä

Kalevi Kallonen

Fredrik Laurén

Ann Nyström

Kim Viljanen

Vice VD

Företagare

Lärare

Verksamhetskoordinator

Ingenjör

Jordbrukare, företagare

Ekon.mag.

Ekon.mag.

Montör

SFP

FS

SFP

SFP

SDP

C

SFP

FS

FS

Kommunstyrelsen sammanträdde 12 gånger och protokollförde 175 ärenden.

Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare

Nämnder

Centralvalnämnden

Ordförande Leif Byman

Vice ordförande (Carola Antskog 2013–2015) Ulla Johansson 2016–

Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg

Bildningsnämnden

Ordförande Anders Laurén

Vice ordförande Patrick Joki

Föredragande bildningschef Mats Johansson

Kultur- och fritidsnämnden

Ordförande Rabbe Lindblom

Vice ordförande Thomas Lindroth

Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg

Omsorgsnämnden

Ordförande Niklas Guseff

Vice ordförande (Carola Antskog 2013–2015) Sven-Erik Kinos 2016–

Föredragande omsorgschef Maria Wallin

Tekniska nämnden

Ordförande Daniel Wilson

Vice ordförande Rune Friman

Föredragande teknisk chef Greger Lindholm

Bygg- och miljötillsynsnämnden

Ordförande Henry Engblom

9

Vice ordförande Gunilla Awellán

Föredragande tf. tillsynschef Dan Renfors, ledande miljösekreterare Sonja Lindström

Skärgårdsnämnden

Ordförande Henry Engblom

Vice ordförande Pirjo Hoffström

Föredragande turismchef Benjamin Donner

Sektioner

Svenska skolsektionen

Ordförande Anders Laurén

Vice ordförande Johan Kinos


Suomenkielinen koulujaosto

Ordförande Marjaana Hoikkala

Vice ordförande Taina Tilvis


Förrättningssektion


Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio

Direktion

Vattenverkets direktion


Vice ordförande Veijo Lücke

Föredragande tf vd Raimo Parikka

10

4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Bokslutsprognoserna 2016: Den kommunala ekonomin väl rustad inför svagare inkomstunderlag

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2016 visar att den kommunala ekonomin utvecklas

i rätt riktning. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten.

Förändringarna i inkomstunderlaget under de närmaste åren kräver ändå ekonomisk disciplin redan under 2017.

Utgifterna inom kommunsektorn ökade i fjol måttligt i hela landet, i genomsnitt med 1,3

procentenheter. Räkenskapsperiodens resultat förbättrades enligt förhandsuppskattningen med nästan en halv

miljard euro, men 111 kommuner hade ändå ett negativt resultat, sammanlagt 0,2 miljarder euro.

Fastlandskommunernas antal är för tillfället 295.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver den finansiella balansen i den kommunala

ekonomin, förbättrades med en halv miljard euro. Lånestocken växte till 18 miljarder euro och skuldökningen

minskade till 3,6 procent. Kommunerna har tagit mycket lite lån för löpande utgifter. År 2000–2016 har bara

omkring fem procent av förändringen i kommunernas lånestock berott på negativt årsbidrag.

– Kommunernas och samkommunernas åtgärder för att balansera ekonomin har gett resultat. Den kommunala

ekonomin närmar sig nu de balanseringsmål som satts upp för den nuvarande regeringsperioden, säger

Kommunförbundets vd Jari Koskinen.

– För ett par år sedan uppskattade regeringen att skuldsättningen i kommunsektorn skulle bli tre miljarder större

än vad som nu är fallet. Dessutom uppskattades verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hamna rejält på

minus. Prognosen uppfylldes inte, men kommunerna står ändå inför ett skärpt ekonomiskt läge då statsandelarna

och skatteinkomsterna minskar redan i år, säger Koskinen.

Ekonomisk balans tack vare återhållsam kostnadsutveckling och bättre inkomster

En orsak till uppsvinget i den kommunala ekonomin är den återhållsamma kostnadsutvecklingen, som bland annat

beror på att kommunerna och samkommunerna har anpassat sina personalkostnader och att kostnadsnivån inom

de kommunala tjänsterna inte har stigit mycket.

Kommunernas och samkommunernas inkomster har ökat framför allt till följd av större statsandelar. I

statsandelarna för 2016 fick kommunerna en kompensation på 260 miljoner euro för de skatteinkomster de

förlorat på grund av ändringarna i skattegrunderna. Dessutom fick kommunerna 270 miljoner euro mer

statsandelar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten.

Kommunernas skatteinkomster ökade måttligt på riksnivå. Ökningen blev sammanlagt 1,4 procent, dvs. 300

miljoner euro. En orsak till den blygsamma utvecklingen är att den tidigare temporära höjningen av kommunernas

samfundsskatteandel inte längre gällde.

Trycket på investeringar varierar mycket mellan kommunerna. I landskapens centralorter och andra stora städer

är trycket på investeringar stort på grund av det ökade servicebehovet. I andra kommuner gäller trycket på

investeringar ofta eftersatt underhåll.

(Kommunförbundets pressmeddelande 8.2.2017)

5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI

Bakgrund

I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt

kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer.

Kommunens bokslut för år 2016 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt

bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj

2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och

balansräkning samt noter till dem.

11

Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt

som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna.

Allmänt

I januari 2016 tog kommunstyrelsen ställning till ett förslag om att läkararbetskraften i sin helhet skulle upphandlas,

då kommunen haft svårt att rekrytera egna läkare. Fullmäktige beslutade enhälligt att läkararbetskraften inte skulle

köpas via upphandling, eftersom det blir för dyrt.

Utvidgningen av Kimito hälsostation har diskuterats under hela året. I samband med budgetbehandlingen för år

2016 beslutades att Kimito hälsostation ska saneras och utvidgas. I februari 2016 godkände kommunstyrelsen

skissritningarna. Under sommaren gick planerna kring vård- och landskapsreformen vidare och diskussionen om

investeringen sköt ny fart. I augusti ordnades en aftonskola och i september fattade fullmäktige ett nytt beslut om

investeringen mot bakgrund av de fakta som fanns till hands gällande vård- och landskapsreformen. Fullmäktige

beslutade med rösterna 18-9 att Kimito hälsostation saneras och utvidgas.

Kommunstyrelsen fattade i mars beslut om att göra upp en ny kommunstrategi. Arbetet inleddes i maj och gjordes

i samarbete med Kommunförbundets dotterbolag FCG. I processen deltog invånare, företagare, intressegrupper

samt kommunens personal och politiker. Strategin godkändes i fullmäktige i december. Kommunstyrelsen fattade

i mars 2016 också beslut om att göra upp en lagstadgad välfärdsberättelse efter att strategin blivit godkänd.

I september beslutade fullmäktige ta emot ca 20 arabiskspråkiga syriska kvotflyktingar, 4-5 familjer, under slutet

av 2016 eller första halvåret 2017.

I oktober gav kommunstyrelsen nämnderna i uppgift att bereda frågan om att ta i bruk servicesedlar.

Servicesedlarna har utretts och beretts under hösten och kommunstyrelsen har i februari 2017 föreslagit för

fullmäktige att servicesedlar tas i bruk inom tillfällig vård i hemmet, regelbunden och fortgående vård i hemmet,

effektiverat serviceboende för äldre och i gruppfamiljedagvård.

I december 2016 kom Åbo förvaltningsdomstols beslut för Nordanå-Lövböle vindparksdelgeneralplan.

Förvaltningsdomstolen upphävde fullmäktiges beslut från 9.12.2014.

Ekonomi

Budgetberedningen för år 2016 utgick ifrån en måttlig skattetillväxt och statsandelsökning. För

personalkostnaderna beräknades en nollökning och för köp av tjänster en ökning på två procent.

I samband med budgetutfallet för juni konstaterade omsorgsnämnden att anslagen inte kommer att räcka till.

Omsorgsnämnden anhöll om tilläggsbudget på 500 000 euro, varav 300 000 euro för specialsjukvården och

200 000 för köp av tjänster inom äldreomsorgen.

I investeringsbudgeten har gjorts två omdisponeringar samt en anhållan om tilläggsanslag. Både fastighets- och

samhällstekniska enheten gjorde omdisponeringar i sina budgetar. Fastighetsenheten omdisponerade 350 000

euro från projektet Kimito hälsostation till renoveringen av Amosparkens skola. Samhällstekniska enheten

disponerade om från icke förverkligade projekt till sådana projekt som förverkligats och blivit dyrare än beräknat.

I september tog fullmäktige beslut om renovering och tillbyggnad av Kimito hälsostation. I investeringsbudgeterna

för år 2016 och 2017 finns upptaget 2,1 miljoner euro respektive 2,0 miljoner euro för projektet. Anbudens

totalsumma, inklusive arkivutrymmen, uppgick till 4,4 miljoner euro. Fullmäktige beslöt att för åren 2016 och

2017 öka anslaget till 4,45 miljoner euro.

Den ursprungliga investeringsbudgeten för år 2016 uppgick till totalt 6,18 miljoner euro och den ändrade till 6,28

miljoner euro. Den största enskilda investeringen under år 2016 var renoveringen av Amosparkens skola.

Amosparkens skola färdigställdes till skolstarten hösten 2016. Projektet kring Kimito hälsostation inleddes under

hösten 2016 och projektet skall stå klart under hösten 2017.

Den ändrade investeringsbudgeten underskreds med 2,18 miljoner euro. Utgifterna underskreds med 2,37

miljoner euro och inkomsterna underskreds med 190 000 euro. Förvaltningsavdelningen underskred

investeringsbudgeten med 23 300 euro, omsorgsavdelningen med 128 000 euro, samhällstekniska enheten med

12

30 000 euro och fastighetsenheten med 2,06 miljoner euro. Bildningsavdelningen överskred investeringsbudgeten

med 13 000 euro. Vattenaffärsverket överskred sin investeringsbudget med 2 600 euro. Några av

investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls

investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar.

Resultaträkningen för år 2016 visar ett årsbidrag på 4,07 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 2,46

miljoner euro och 1,97 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är lägre

personalkostnader och ökade intäkter. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,98 miljoner euro. En

betydande faktor till lägre personalkostnader är semesterlöneperiodiseringen som tack vare

konkurrenskraftavtalet blev 490 000 euro lägre än tidigare år. Det goda resultatet påverkas även av knappa 400

000 euro mera skatter, drygt 400 000 euro mera intäkter och 175 000 euro lägre räntekostnader.

Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med 1,23 miljoner euro. Verksamhetsbidraget

uppgår till 96,16 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 1,65 miljoner euro.

Köp av tjänster överskreds med drygt 700 000 euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och

tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av nästan 900 000 euro. Den kostnaden finns upptagen under

köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och

förnödenheter underskred det budgeterade med nästan 96 000 euro. Understöd och bidrag överskreds med

knappa 118 000 euro och övriga kostnader överskreds med 94 600 euro.

Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med nästan 413 000 euro. Försäljningsintäkterna underskrider det

budgeterade med 146 000 euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,9 miljoner euro eller 97,5 procent av

det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med 355 000 euro, understöd och bidrag med

70 000 euro, övriga intäkter med 88 000 euro och hyresintäkterna med 46 000 euro.

Förvaltningsavdelningen underskred sin budget med 76 500 euro, utvecklingsavdelningen sin budget med 12 600

euro, bildningsavdelningen sin budget med 378 700 euro och avdelningen för miljö och teknik med nästan 674 000

euro. Omsorgsavdelningen underskred den ändrade budgeten med 530 700 euro och den ursprungliga budgeten

med 30 700 euro.

Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2016 fanns budgeterat nya lån på 5 miljoner

euro. Projektet kring Kimito hälsostation kom i gång ganska sent under hösten varför kostnaderna kunde

finansieras med kassamedel. Vatten har lyft ett kortfristigt lån på 859 000 euro.

Kommunens totala skuldbörda minskade från 22,72 miljoner euro till 21,24 miljoner euro, eller från 3 289 euro

per invånare till 3 092 euro per invånare.

Kimitoöns Vatten gjorde ett underskott år 2016. Bokslutet för 2016 visar ett underskott på nästan 303 000 euro

vilket betyder att det sammanlagda underskottet från tidigare år nu är 33 200 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska

målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 4 840 euro till kommunen år 2016.

Kimitoöns Vatten har under år 2016 lånat 422 500 euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att

kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under

året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12.

Per 31.12.2016 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,7 miljoner euro.

Inkomstskatteprocenten för år 2016 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän

och 0,37 procent för stadigvarande bostad.

År 2016 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital.

Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner

anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna.

13

6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN

Det förnyade statsandelssystemet från 2015 innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro fram till

år 2019. Från år 2019 ska de nya landskapen börja verka och finansieringsmodellen för stat-landskap-kommun är

ännu oklar. Det kommer i alla fall att innebära att statsandelssystemet igen revideras. Det diskuteras också en

modell med att ett nytt skatteslag som finansierar landskapen införs, utan att den totala skattegraden ökar.

Kimitoöns kommun har i ekonomiplanen för 2017-2019 beaktat social- och hälsovårds och landskapsreformen

och vad reformen innebär för kommunens ekonomi. Ett ökat tryck på verksamhetskostnaderna och

investeringarna finns att beakta. Då intäkterna från statsandelarna och skatterna minskar sjunker även årsbidraget

vilket betyder att möjlighet till stora investeringar eller amorteringar inte längre finns. Investeringarna i

ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. För tiden 2017-2019 finns i ekonomiplanen upptagning av nya

lån på 12,2 miljoner euro. Lånebördan skulle stiga till 28,9 miljoner euro, vilket innebär knappa 4 200 euro per

invånare. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Höjs räntenivån med en

procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca 25-30 000 euro.

Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren

2017-2019 finns investeringar på 13,4 miljoner euro i ekonomiplanen. En utredning över äldreomsorgens

fastigheters investeringsbehov kommer att göras under början av år 2017. Enligt den information som nu finns

att tillgå skulle landskapen hyra fastigheterna av kommunerna under åren 2019-2021 med ett optionsår 2022.

Efter detta är det oklart vad som händer med fastigheterna som fortfarande finns i kommunens ägo och som

belastar kommunens finansiering genom lån och avskrivningar.

7 KOMMUNENS PERSONAL

Personalstrategi

Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren 2009-2012. Under hösten 2012 - våren 2013

uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni.

Personalstrategin är i kraft 2013-2016.

Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse.

Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och

belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling.

Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten.

Företagshälsovård

Företagshälsovården köptes 2016 av Dalmed Ab för 598 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca

45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och

allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en

viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Från och med år 2017

förnyar Dalmed sin prissättning så att företagen betalar enligt användning.

Personalens antal

Personalens antal var 31.12.2016 584 (581 år 2015) anställda, varav 443 (448 år 2015) tillsvidare anställda och

141 (133 år 2015) tidsbundet anställda.

14

8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA

På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker.

Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott

För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen

använder försäkringsmäklartjänster för upphandling av försäkringar. Försäkringsmäklartjänsterna upphandlades

inom ramen för Kuntahankinnats ramavtal med en miniupphandling under hösten 2015. Ny försäkringsmäklare

blev Rewenda Oy. Mäklarbolaget sköter i sin tur upphandlingen av försäkringar åt kommunen.

Försäkringsupphandlingen gjordes under vintern 2016. Inför upphandlingen gicks kommunens hela

försäkringsskydd igenom och kompletterades. Alla kommunens försäkringar finns efter upphandlingen i OP

Pohjola.

Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Tjänstemän med beredskapsansvar

deltar regelbundet i utbildningar kring beredskap och krishantering.

Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig

på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med

vattenförsörjningen.

Finansieringsrisker

Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och

motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom

och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att 50-70 procent

av lånen ska vara skyddade. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten.

Under hösten 2016 har olika alternativ för ränteskydd utretts. Avsikten är att fatta slutligt beslut om ränteskydd

under våren 2017.

Miljörisker

Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet

utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar.

Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens

beredskapsplan.

Övriga risker

Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande

befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra

politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomisk-

strategiska verksamheten i kommunen.

9 MILJÖFAKTORER

Av kommunens hela fastighetsyta på ca 48 544 m² uppvärms ca 45 560 m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala

eller förnyelsebara bränslen.

Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra

uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp. En ytterligare större

minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som

byggts upp i kommunen.

Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit

en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av

jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv.

CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner.

15

Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som

kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att

uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna.

Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom

kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och

avloppslinjerna på ön fortsatte under 2016. Det är ett arbete som pågått i flera etapper fram till medlet av 2016.

Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk

tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Reningsverket i Kimito stängdes under

2015 och Lammala reningsverk stängdes under 2016. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön

som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade

reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med situationen som rådde då man hade tre

reningsverk. Siffrorna är teoretiska.

Medeltalet av miljöpåverkan 2010-2015 Miljöpåverkan 2016

Utsläpp kg/a kg/a Ändring %

CODCr 17 751 7 728 -56 %

BOD7atu 4 230 1 135 -73 %

Kok.P 230 31 -86 %

Kok.N 10 917 8 291 -24 %

Ammoniumkväve 6 692 2 134 -68 %

Fast substans 7 480 2 152 -71 %

Mängd avloppsvatten, m3/a 385 485 410 477 6,50 %

Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling.

Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 och har fortsatt. Under

2016 renades totalt 8 951 m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för 8 612 m³.

Slaminsamlingsverksamheten har stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket

litet.

Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har

avfallsmängderna minskat, vilket är positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig,

kompostering och bättre sortering. Under 2016 insamlades drygt 1592 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna

var 2015 drygt 1900 ton, 2014 drygt 1920 ton, 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2016, styrdes

allt avfall till förbränning.

I kommunen finns en återvinningscentral. Den har förverkligats med stödfinansiering och verkar som arbetsgivare

för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen projektet kördes i gång

under 2015, förväntningarna är stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning

av material.

16

10 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN

Kommunstyrelsen har den 10.3.2010 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs

även i kommunens förvaltningsstadga. Ett nytt direktiv för intern kontroll utarbetas under våren 2017.

Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut

Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i

enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om

ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna

om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade

bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och

godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis.

Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats

i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen.

Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och

tillförlitlig bedömning av lönsamheten

Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna

följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås.

Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges,

kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier.

Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och

personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer

uppstår.

Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning

Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat

Kommunförbundets Kuntahankinnat-tjänst.

Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet.

Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och –tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare.

Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år

2014 kommunens indrivningar.

Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har

skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den

interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i

ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska

uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast

på tillgången.

Övrigt

Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och

i december.

Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som

kommunen.

17

11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV

VERKSAMHETEN

11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys

Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på – 41,17 miljoner euro och ett årsbidrag på 4,07

miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 3,58 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under

året med 164 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2016 är 659 000 euro.

Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och

amortering av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är

tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort

som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de sju senaste åren.

Resultaträkning och nyckeltal

2016 2015

1 000 € 1 000 €

Verksamhetsintäkter 8 092 7 660

Tillverkning för eget bruk 120

Verksamhetskostnader -49 262 -49 072

Verksamhetsbidrag -41 170 -41 292

Skatteinkomster 22 398 22 792

Statsandelar 23 042 22 532

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter 10 13

Övriga finansiella intäkter 24 28

Räntekostnader -219 -214

Övriga finansiella kostnader -12 -10

Årsbidrag 4 074 3 849

Avskrivningar och nedskrivningar -3 579 -2 765

Extraordinära poster

Räkenskapsperiodens resultat 495 1 085

Bokslutsdispositioner 164 165

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 659 1 249

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL

Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 16,4 % 15,6 %

Årsbidrag / Avskrivningar, % 113,8 % 139,2 %

Årsbidrag, euro/invånare 593 € 557 €

Invånarantal 6868 6908

18

Intäkter och kostnader för verksamheten

Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,09 miljoner euro jämfört med 7,66 miljoner euro året

innan. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets

försäljning. Kommunens försäljningsintäkter uppgick till 1,53 miljoner euro och överskred budgeten med 328 000

euro. Vattenaffärsverkets försäljningsintäkter uppgick till 1,73 miljoner euro och budgeten underskreds med

22 000 euro. De totala försäljningsintäkterna uppgick till 3,26 miljoner euro och budgeten överskreds med 306

000 euro eller 9 procent.

I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,86 miljoner euro

vilket utgör ca 20 000 euro mera avgiftsintäkter än året innan. Understöd och bidrag överskred budgeten med

71 000 euro och inbringade totalt 882 000 euro. I hyresintäkter inflöt 602 000 euro och övriga intäkter uppgick

till 489 000 euro.

Verksamhetens totala intäkter var 432 000 euro större jämfört med år 2015.

19

År 2016 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 49,26 miljoner euro, en liten ökning från året innan. De

totala personalkostnaderna minskade med 1,73 miljoner euro och uppgick till 24,12 miljoner euro år 2016. Köp

av tjänster uppgick till 18,96 miljoner euro, en ökning på 800 000 euro från föregående år. Kostnaderna för

material, förnödenheter och varor har ökat med cirka 100 000 euro sedan år 2015 och uppgick till 3,55 miljoner

euro år 2016. Understöden uppgick till 1,99 miljoner euro, en ökning på 500 000 euro jämfört med år 2015 och

övriga kostnader uppgick till knappa 254 000 euro.

Inom omsorgsavdelningen har det gjorts totala budgetändringar på 500 000 euro, där tilläggsanslag om 200 000

euro har beviljats äldreomsorgsenheten samt ett tilläggsanslag om 300 000 beviljades för specialsjukvården.

I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med 736

000 euro jämfört med den ursprungliga budgeten och underskreds med 1,23 miljoner euro jämfört med ändrad

budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,98 miljoner euro eller 7,59 procent. En orsak till

underskridningen är att kollektivavtalens lönejusteringar har varit mindre än beräknat och

konkurrenskraftavtalets nedskärning av semesterpenningen med 30 procent. För att kompensera bristen på

ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, kostnaderna uppgår till 896 000 euro och finns

upptagna under köp av tjänster. I budgeten har detta beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en

snedvridning i budgetjämförelsen.

Inköp av material och förnödenheter underskred budgeten med 96 000 euro, medan understöden överskreds

med 114 000 euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med 69 000 euro. De

övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 95 000 euro.

Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och

statsandelar var 41,17 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2015 har

verksamhetsbidraget blivit 122 000 euro bättre.

20

21

Skatteinkomster

Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 22,4 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,51 miljoner

euro, fastighetsskatt 3,15 miljoner euro och samfundsskatt 735 000 euro.

Med beaktande av det svaga ekonomiska läget som råder i landet har försiktighetsprincipen tillämpats vid

budgeteringen av skatteintäkterna. Budgeten för år 2016 uppgick till 22 miljoner euro. Jämfört med år 2015

minskade skatteintäkterna med 390 000 euro.

22

Statsandelar

Kimitoöns kommun erhöll totalt 23,04 miljoner euro i statsandelar. Budgeten för år 2016 uppgick till 23,12

miljoner euro.

Statsandelsreformen trädde i kraft 1.1.2015. Samtidigt sparar staten via kommunerna genom att skära ner

statsandelarna. Effekten av statsandelsreformen och nedskärningarna har varit mindre än vad som beräknades i

budgetbehandlingen. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel är negativ för Kimitoöns kommun, avdraget

för denna statsandel blev mindre än beräknat.

Jämfört med år 2015 erhöll kommunen år 2016 510 000 euro mera i statsandelar.

23


Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till 12 000 euro år

2016. Övriga finansiella intäkter uppgick till 28 860 euro. De låga marknadsräntorna påverkar ränteintäkterna på

grundkapital som kommunen erhåller från samkommunerna. Ränta på grundkapital från samkommuner uppgick

till knappa 1 300 euro år 2016, året innan uppgick summan till drygt 7 000 euro. I kommunens interna bokföring

bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2016 uppgick

ersättningen till 4 840 euro. I dröjsmålsintäkter inflöt drygt 15 600 euro.

Räntekostnaderna för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick till 220 700 euro. Budgeten

underskreds med drygt 146 000 euro. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån som har rått

på finansmarknaden redan en längre tid samtidigt som försiktighetsprincipen har tillämpats i budgetberedningen.

Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt 1 931,18 euro.

Övriga finansiella kostnader uppgick till 12 300 euro och består av dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring

bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post.

24

11.2 Finansiering av verksamheten

Finansieringsanalys och nyckeltal

2016 2015

1 000 € 1 000 €

Verksamhetens kassaflöde


Extraordinära poster, netto

Korrektivposter till internt tillförda medel -246 -341

Investeringarnas kassaflöde

Investeringsutgifter -4 239 -10 574

Finansieringsandelar för investeringar 46 169

Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva 341 380

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -24 -6 518

Finansieringens kassaflöde

Förändringar i utlåningen

Ökning av utlåningen

Minskning av utlåningen

Förändringar i lånestocken

Ökning av långfristiga lån 10 495

Minskning av långfristiga lån -2 342 -1 924

Förändring av kortfristiga lån 859

Förändringar i eget kapital

Övriga förändringar i likviditeten -1 190 -330

Finansieringens kassaflöde -2 672 8 241

Förändring av likvida medel -2 696 1 724

Likvida medel 31.12 3 302 5 998

Likvida medel 1.1 5 998 4 274

FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, € -5 891 -3 559

Intern finansiering av investeringar, % 97,2 % 37,0 %Intern finansiering av kapitalutgifter, % 62,4 % 31,2 %

Låneskötselbidrag 1,68 1,90

Likviditet, kassadagar 21 35


25

Finansieringsanalysen

Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt

de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att

avkorta lån. År 2016 uppgår årsbidraget till 4,07 miljoner euro.

Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och – förluster för anläggningstillgångar

och de uppgår till 246 000 euro år 2016.

Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 4,24 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,62 miljoner euro

och vattenaffärsverket 618 000 euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls 46 000 euro, varav 15 000

euro för kommunens del och 31 000 euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av

anläggningstillgångar erhölls 341 000 euro (inklusive försäljningsvinster 246 000 euro).

I budgeten för år 2016 planerades upptagning av långfristiga lån på 5 miljoner euro. Under året har fullmäktige

godkänt en ändring av investeringsbudgeten för Vattenaffärsverket och låneupptagningsfullmakten ökades med

99 000 euro i motsvarande grad. Eftersom projektet kring Kimito hälsostation kom i gång så sent så minskade

låneupptagningsbehovet. Kimitoöns vatten lyfte enligt budget ett kortfristigt lån på 859 000 euro.

Amorteringarna uppgick till 2,34 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 21,24 miljoner euro vid årets slut.

Lån per invånare den 31.12.2016 var 3 092 euro.

Kassan minskade under året med 2,7 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2016 till 21 dagar.

Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar.

26

27

11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den

Balansräkning och nyckeltal

AKTIVA 2016 2015

1 000 € 1 000 €

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter

Datorprogram 101 115

Övriga utgifter med lång verkningstid 132 141

Immateriella tillgångar 233 256

Materiella tillgångar

Mark- och vattenområden 5 282 5 326

Byggnader 26 794 26 207

Fasta konstruktioner och anordningar 17 591 16 240

Maskiner och inventarier 1 029 1 091

Övriga materiella tillgångar 12 12

Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 701 1 966

Materiella tillgångar 51 408 50 842

Placeringar

Aktier och andelar 7 687 7 711

Övriga lånefordringar 1 1

Övriga fordringar 27 27

Placeringar 7 714 7 739

BESTÅENDE AKTIVA 59 354 58 836

FÖRVALTADE MEDEL

Statliga uppdrag

Donationsfondernas medel 175 177

Övriga förvaltade medel 500 500

FÖRVALTADE MEDEL 675 677

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar 46 46

Fordringar

Långfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 1 416 1 122

Lånefordringar


Resultatregleringar, fordringar 596 574

Kortfristiga fordringar 2 473 2 267

Fordringar 2 473 2 267

Finansiella värdepapper

Kassa och bank 3 302 5 998

RÖRLIGA AKTIVA 5 820 8 311

AKTIVA SAMMANLAGT 65 850 67 824

28

PASSIVA 2016 2015

1 000 € 1 000 €

EGET KAPITAL

Grundkapital 19 408 19 408

Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder 14 785 13 536


EGET KAPITAL 34 852 34 193

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER

Avskrivningsdifferens 2 380 2 544

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 380 2 544

AVSÄTTNINGAR

FÖRVALTAT KAPITAL

Statens uppdrag 41 42

Donationsfondernas kapital 175 177

Övrigt förvaltat kapital 532 523

FÖRVALTAT KAPITAL 749 742

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt

Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 16 955 18 722

Lån från offentliga samfund 1 241 1 655

Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 447 1 533Resultatregleringar, skulder

Långfristigt 19 643 21 911

Kortfristigt

Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 2 626 1 882

Lån från offentliga samfund 414 460

Erhållna förskott 95 102

Leverantörsskulder 1 612 2 059

Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder 969 883

Resultatregleringar, skulder 2 509 3 048

Kortfristigt 8 226 8 435

FRÄMMANDE KAPITAL 27 869 30 345

PASSIVA SAMMANLAGT 65 850 67 824

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL

Soliditetsgrad, % 56,6 % 54,2 %

Relativ skuldsättningsgrad, % 51,9 % 57,1 %

Ackumulerat över-/underskott, 1.000 € 15 444 14 785

Ackumulerat över-/underskott, €/inv 2 249 2 140

Lånestock 31.12 1.000 € 21 237 22 719

Lånestock 31.12, €/inv. 3 092 3 289

Lånefordringar, 1.000 € 27,67 27,67


29

Balansräkningen

Aktiva

Balansomslutningen var 65,85 miljoner euro den 31.12.2016, en minskning med nästan 2 miljoner euro från år

2015.

Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 59,35 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna

233 000 euro, de materiella tillgångarna 51,41 miljoner euro och placeringarna 7,7 miljoner euro. Posten för

pågående nyanläggningar har minskat med 1,27 miljoner euro jämfört med år 2015 beroende på att flera pågående

investeringsprojekt har färdigställts under året. De förvaltade medlen uppgick till 675 000 euro, och består av

donationsfondernas medel och övriga förvaltade medel.

Fordringarna uppgick till 2,47 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 3,3 miljoner euro.

Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 5,82 miljoner euro.

Passiva

På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 35,06 miljoner euro och bestod av 19,4

miljoner euro grundkapital, 14,79 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 869

000 euro i räkenskapsperiodens överskott. Den 31.12.2016 uppgår det ackumulerade överskottet till 15,65

miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 53,2 procent.

De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital.

Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 18,2 miljoner euro, kommunens andel

i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på 530 000 euro samt anslutningsavgifter på 916 000

euro. Amorteringarna för år 2016 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital

till ett belopp om 3,04 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 21,24

miljoner euro lån, en minskning på 1,5 miljoner euro jämfört med år 2015. Den 31.12.2016 uppgick lån per

invånare till 3 092 euro mot 3 289 ett år tidigare.

Kommunens soliditetsgrad steg från 54,2 procent till 56,6 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en

soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande

skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som

skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har minskat från 57,1 procent till 51,9 procent.

Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,23 miljoner euro och har i jämförelse med året innan minskat

med 209 000 euro. En liten minskning finns bland leverantörsskulder, medan en ökning på 859 000 euro finns

bland den kortfristiga andelen av kommunens lån. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 5,82 miljoner euro är

2,41 miljoner euro mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och

kommande behov av finansiering.

30

12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER

KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER

INKOMSTER 1 000 € UTGIFTER 1 000 €

Verksamhet Verksamhet

Verksamhetsintäkter 8 092 Verksamhetskostnader 49 262

Skatteinkomster 22 398 -Tillverkning för eget bruk

Statsandelar 23 042 Räntekostnader 219

Ränteintäkter 10 Övriga finansiella kostnader 12

Övriga finansiella intäkter 24 Extraordinära kostnader

Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel

Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar

- Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva -246 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar

-Förluster vid överlåtelse av tillgångar

Investeringar bland bestående aktiva

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 46 Investeringar

inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 341 Investeringsutgifter 4 239

Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet

Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen

Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån 2 342

Ökning av kortfristiga lån 859 Minskning av kortfristiga lån

Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital

Totala inkomster sammanlagt 54 567 Totala utgifter sammanlagt 56 074

31

13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI

Kommunallagen reviderades under år 2015 och i den nya kommunallagen har betydelsen av kommunkoncerner

och kommunala affärsverk stärkts. Till 14 § kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till

koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och

ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för

kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller

i första hand kommunens budget och ekonomiplan.

Paragraf 115 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges

för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens

verksamhet.

Kommunkoncernen definieras i 6 § i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom

kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet

och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till

kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att

använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära

rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ.

Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Ab Kimitoöns

Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet

Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab – Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy

Dalsbostäder Ab (100 %) samt Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till

Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %).

Det koncerndirektiv som nu är i kraft har fullmäktige godkänt i december år 2011. Under våren 2017 kommer

fullmäktige att godkänna ett nytt koncerndirektiv samt ett skilt direktiv med ägarpolitiska riktlinjer.

Koncernens ekonomi

Kommunerna skall enligt 114 § i kommunallagen göra ett fullständigt koncernbokslut innehållande

koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem.

Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom

parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och

samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 85,53 miljoner euro vilket är dryga 19,68

miljoner euro större än kommunens balans.

Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 849 000 euro och årsbidraget uppgår till 6,14

miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 4,76 miljoner euro. De

långfristiga lånen ökade endast med knappt 100 000 euro och kassan minskade med 2,5 miljoner euro.

Kommunen budgeterade lånelyft på totalt 5 miljoner euro för år 2016 men tack vare mindre investeringsutgifter

blev lånelyftet endast 859 000 euro. Det vill säga vattens lån.

Inför sote- och landskapsreformen bör sjukvårdsdistrikten täcka sina tidigare underskott. Egentliga Finlands

sjukvårdsdistrikt gör år 2016 ett överskott på 13,5 miljoner vilket påverkar koncernens resultat.

Målsättningar för budgetåret 2016

- Dalsbostäders roll och strategi granskas i samband med verkställande direktörens pensionering. En fusion med

FAB Kimitobacken utreds.

Uppföljning 31.12.2016

Eftersom Dalsbostäder administrativt hänger ihop med Dragsfjärds Industri, har en tillfällig lösning gällande

Dalsbostäders VD gjorts under år 2016. Då läget på Valsverksholmen kommer till en lösning kan också

Dalsbostäders roll förändras.

- Dragsfjärds Industris framtidslösningar är beroende av hur ägoförhållandena för Valsverksholmen i Dalsbruk

förändras. Bolaget kan vi behov omstruktureras.

32


Under år 2016 har inget resultat uppnåtts gällande förhandlingarna kring ägoförhållandena på Valsverksholmen.

- Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar utreds. I utredningen beaktas kraven på att

kommunens egen företagshälsovård ska bolagiseras under år 2016 och organisering av hälsovårdstjänsterna

överlag mot bakgrund av vårdreformen.


Tillsvidare fortsätter bolaget med den verksamhet och i den omfattning som hittills. Under år 2016 har inte

funnits tillräcklig information om hur vårdreformen framskrider för att tillförlitligt kunna bedöma bolagets läge

efter vårdreformen.

- Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar

aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas.


Bolaget har under år 2016 inte haft verksamhet. Bolaget utreder för tillfället hur en ev avveckling kunde ske.

Under år 2016 har arbetssätten förnyats, så att mer resurser kommer att sättas på att följa upp

kommunkoncernen och hålla kontakt till bolagen. Controllern kommer att fungera som kontaktlänk mellan

koncernbolagen och moderkommunen. Till controllerns hjälp tillsätts en tillsynsgrupp för koncernen.

Utdrag ur ”Ägarpolitiska riktlinjer för Kimitoöns kommun”.

Kommundirektören utser koncernens tillsynsgrupp. Tillsynsgruppen består av kommundirektören, förvaltningschefen och

controllern.

Koncernens tillsynsgrupp följer aktivt med koncernsamfundens verksamhet. Controllern koncentrerar sig på att bolagens

ekonomiska mål nås. Controllern analyserar de ekonomiska målen och verksamhetsrapporterna två gånger per år skilt

för varje bolag och sammanställer en rapport som presenteras för kommunstyrelsen.

Dottersamfundets styrelse och verkställande direktör svarar för rapporteringen av det egna bolagets verksamhet och

ekonomiska nyckeltal till koncerntillsynen. Dottersamfundet måste redan i beredningsskedet inhämta ägarens

förhandsuppfattning då beslut fattas som med tanke på bolagets verksamhet är väsentliga.

SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET

Sammanställning med koncernbokslutet

Sammanställda (st) Inte sammanställda (st)

Dottersamfund

Bolag

Fastighets- och bostadsbolag 3

Övriga bolag 4

Samkommuner 5

Intressesamfund 3

Sammanlagt 12 3

33

KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL

2016 2015

1 000 € 1 000 €



Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 1 3





Ränteintäkter -5 15





Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivningar enligt plan -5 232 -4 392

Räkenskapsperiodens över- och underparivärden

Nedskrivningar -1 -1

Extraordinära


Bokslutsdispositioner

Latenta skatter 11 19

Minoritetsandelar -10 -10

Inkomstskatter -65 -19


Koncernresultaträkningens nyckeltal

Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,44 40,59

Årsbidrag / Avskrivningar, % 117,45 125,27

Årsbidrag, euro / Invånare 894,73 796,47

Invånarantal 6 868 6 908

34

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL

2016 2015

1 000 € 1 000 €

Kassaflödet i verksamheten


Extraordinära poster -65 -19

Korrektivposter till intern tillförda medel -279 -237




Försäljningsinkomster av tillgångar

bland bestående aktiva 353 408

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 1 445 -6 994






Ökning av långfristiga lån 82 12 755


Förändring av kortfristiga lån 896 99

Förändringar i eget kapital 10 67

Övriga förändringar i likviditeten

Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 6 15

Förändring av omsättningstillgångar -31 -1

Förändring av fordringar -360 374

Förändring av räntefria skulder -859 -1 800



Förändring av likvida medel

Likvida medel 31.12 4 963 7 473


Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal

Intern finansiering av investeringar, % 130,47 43,50

Intern finansiering av kapitalutgifter, % 73,20 35,92



35

KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL

AKTIVA 2016 2015

1 000 € 1 000 €

BESTÅENDE AKTIVA


Immateriella rättigheter 108 124

Övriga utgifter med lång verkningstid 219 257

Förskottsbetalningar 8 7


Mark- och vattenområden 6 115 6 157

Byggnader 46 077 46 589

Fasta konstruktioner och anordningar 17 617 16 267

Maskiner och inventarier 2 675 2 898

Anslutningsavgifter

Övriga materiella tillgångar 22 23

Förskottsbetalningar och

pågående anskaffningar 940 2 088

Placeringar

Andelar i intressesamfund 334 329

Aktier och andelar 217

Övriga lånefordringar 1 1


Övriga aktier och andelar 1 026 1 190

Lånefordringar

Hos dotterbolag

Hos övriga

Övriga fordringar

Hos övriga

FÖRVALTADE MEDEL 802 758

Omsättningstillgångar 240 209

Fordringar


Kortfristiga fordringar 4 090 3 663

Finansiella värdepapper 26 1

Kassa och bank 4 963 7 473

AKTIVA SAMMANLAGT 85 531 88 088

36

PASSIVA 2016 2015

1 000 € 1 000 €

EGET KAPITAL


Uppskrivningsfond 23 23

Byggnadsfond

Övriga fonder 1 269 1 264

Övrigt eget kapital

Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 17 515 16 418

Räkenskapsperiodens över-/underskott 849 1 097

MINORITETSANDEL 987 987

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER *

Avskrivningsdifferens

Reserver

AVSÄTTNINGAR 552 579


FRÄMMANDE KAPITAL

Lånfristigt räntebärande främmande kapital 29 609 32 995

Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 382 1 480

Kortfristigt räntebärande främmande kapital 4 357 3 564

Kortfristigt räntefritt främmande kapital 8 691 9 489


Koncernbalansräkningens nyckeltal

Soliditetsgrad, % 46 43

Relativ skuldsättningsgrad, % 60 66

Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 € 18 364 17 515

Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €/inv 2,67 2,54

Koncernens lån, €/inv 4 946 5 292

Koncernens lånestock 31.12, 1 000 € 33 966 36 559


* Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens

frivilliga poster bland överskottsposterna.

37

14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV

EKONOMIN

Enligt 115 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av

räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin.

Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 659 111,46 euro. I resultatet

ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk.

Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat:

En minskning av avskrivningsdifferensen på 164 015,14 euro görs.

Räkenskapsperiodens överskott på 659 111,46 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder.

Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 15,44 miljoner euro behöver

inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges.

15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER

Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt.

De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en

resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson.

Under budgetåret 2016

1. En ny kommunstrategi

Vad: En ny kommunstrategi utarbetas. Senast vid ingången av nästa fullmäktigeperiod

måste kommunerna i enlighet med kommunallagen ah en kommunstrategi. Den

nya kommunstrategin ska samordna alla understrategier och program till en

helhet.

Tidtabell: Under år 2016

Ansvarig: Kommundirektör tillsammans med avdelningschefer

Uppskattad kostnad: Ingen direkt kostnadseffekt


Processen att ta fram Kimitoöns kommuns nya strategi startade i april och

avslutades i december 2016 när fullmäktige behandlade den nya strategin.

380 olika personer har på ett eller annat sätt varit med om att ta fram den nya

strategin.15 olika möten kring strategin har hållits, varav 4 varit öppna för alla

intresserade invånare. Strategiprocessen har varit ett gemensamt framtidsbygge under

namnet #FramtidaKimitoön. Processen finns också beskriven i finansministeriets

kommande 100 – års jubileumspamflett som exempel på gott samarbete i Finland.. Vi

har också tagit fram PR -material i anknytning till strategin. T-skjortor,

anteckningshäften, och en datormusmatta med visionen, värderingarna och

huvudmålsättningarna på.

Kimitoöns strategiprocess har funnits beskriven på kommunens webbplats och på

personalens intra, så att alla har haft möjlighet att följa upp och medverka i processen.

Två olika elektroniska frågeformulär har invånarna och personalen fått svara på.

Meningen är att strategin ska leva i vår vardag och ska utgöra hela kommunens

gemensamma karta och kompass för ett framtida livkraftigt Kimitoön.

#FramtidaKimitoön ska ge riktlinjer för såväl beslutsfattarna som personalen för

framtida arbete och satsningar. Strategin uppdateras minst en gång per

fullmäktigeperiod. Ledningsgruppen uppgör en konkret handlingsplan, som ser till att

de strategiska målsättningarna i praktiken uppnås.

Strategin är uppgjord för åren 2017 – 2021.

38

2. Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan

Vad: Omsorgens plan verkställs. Verksamhetsutrymmen uppfyller inte dagens krav, de

är slitna och på vissa ställen för små.

Tidtabell: 2015-2020

Resurser: Omsorgsavdelningen

Ansvarig: Omsorgschefen

Uppskattad kostnad: Investeringskostnaderna framgår ur planen. Betydande inbesparingar i driften.


Omsorgsavdelningens Behovsutredning och fastighetsplan som har godkänts av

fullmäktige 17.11 2014 har fullföljts för hälsovårdsenhetens del. Man har planerat en

omfattande renovering och tillbyggnad av hälsostationen i Kimito. Byggnadsarbetena

har påbörjats i november 2016. Man beräknar att renoveringen och tillbyggnaden är

slutförd i slutet av år 2017. En betydande kostnadsinbesparing kommer att göras så

fort som byggnadsarbetena är klara bl.a. p.g.a. att dygnetruntvården koncentreras till

Kimito.

För äldreomsorgsenhetens del har planeringen av Almahemmets sprinkling och

renovering inte fullföljts under 2016.

I Behovsutredningen och fastighetsplanen har man räknat med att kommunen år 2017

kommer att köpa ca fem serviceboendeplatser under året. Detta har förverkligats redan

2016.

3. Näringslivet

Vad: Utveckling av näringslivets förutsättningar för att underlätta såväl

verksamhetsförutsättningarna för existerande företag som nyetableringar. Med

målsättningen att vara en av regionens mest näringslivsvänliga kommuner

behöver kommunen avdelningsövergripande arbeta för bland annat tillgängliga

och långsiktiga fastighetslösningar, smidig service för företag, utbildning,

samarbetsnätverk och förutseende strukturomvandling.

Tidtabell: Fortgående.

Resurser: Utvecklingsavdelningen, tekniska avdelningen (utvecklingschef, teknisk chef,

turismchef, infrachef, företagsrådgivare, näringslivsutvecklare, projektledare).

Ansvarig: Kommundirektören


Under året har kommunen arrangerat 15 olika informativa tillfällen för företagarna

bland annat i samarbete med företagarföreningen. Företagsteamet som består av

företagare och kommunens tjänstemän har återupptagit sin verksamhet. Det

elektroniska nyhetsbrevet Näringslivsnytt har sänts i medeltal 1 gång / månad till

företagarna. 53 nya företag har uppstått under året. FNsteels före detta hallar har trots

olika förhandlingar inte ännu sålts vidare och handhas fortsättningsvis av konkursboet.

Kommundirektören har tillsammans med bl.a. utvecklingschefen besökt många företag

under året. Företagsfostran ges i kommunens skolor. Företagsrådgivaren är också i

aktiv kontakt med företagarna, en dag i veckan jobbar företagsrådgivaren utgående

från Dalsbruk. Konceptet September open, vars syfte bland annat också är att

synliggöra företagen och den utmärkt service som finns tillgänglig på Kimitoön ordnades

för fjärde gången. Över 5000 personer besökte evenemanget. Arbetslösheten har under

årets som högst varit 10,8 %.

39

4. Besöksnäringen

Vad: Besöksnäringen är den bransch som beräknas ha störst tillväxtpotential i vårt

område. Branschen är speciell i och med nivån på vilken den stöder övrigt

näringsliv genom alla de kringtjänster som service producerad för besökare

kräver. Kommunen förbättrar verksamhetsförutsättningarna för besöksnäringen

genom arbete enligt en handlingsplan.

Tidtabell: 2014-

Resurser: Utvecklingsavdelningen (utvecklingschef, turismchef, näringslivsutvecklare,

projektledare)

Ansvarig: Utvecklingschefen


Genom att Kimitoöns kommun valdes till Finlands främsta besöksmål 2016, genom de

nya produkter vårt område har att erbjuda och genom den större synlighet som olika

satsningar under verksamhetsåret gett området har områdets attraktionskraft ökat

markant. Arbetet med produktifiering och internationalisering för en längre säsong och

därmed mer arbetstillfällen pågår och behöver kontinuerligt satsas på. Samarbete över

kommun- och länsgränserna har burit frukt, och det effektiva samarbete med

VisitFinland och närkommunerna österut som inletts förväntas kunna ge fruktbara

resultat så länge resurser finns för fortsatt utveckling.

5. Flyktingmottagning

Vad: Kommunen tar emot 20 kvotflyktingar under vårvintern 2016.

Tidtabell: Vinter 2016

Ansvarsperson: Integrationsstödjande åtgärder i flera verksamheter. Flyktingkoordinatorn hör till

socialenheten.

Uppskattad kostnad: Kostnadsneutralt


Flyktingkoordinatorn anställdes i december 2015 och en grupp på 20 kvotflyktingar

från Syrien anlände 2.2 2016. De har bosatt sig i Dalsbruk. Integrationsutbildning för

de vuxna har påbörjats våren 2016 och fortsätter till våren 2017. Barnen i gruppen

har påbörjat dagvård och skola i Dalsbruk under våren. Hälsogranskningar har gjorts

planenligt. Mottagningen av flyktingar har på det hela taget förlöpt såsom planerat och

har varit kostnadsneutral.

40

16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16.1 Förvaltningsavdelningen

Förvaltningsenheten

Personalförvaltningsenheten

Ekonomienheten

IKT-enheten

41

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN

BS 2015

Ursprunglig

BG 2016

Budget-

ändringar BG 2016 BS 2016

Avvikelse

%

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Försäljningsintäkter 437 096 490 162 490 162 413 641 84,39 %

Avgiftsintäkter 1 036 94 -100,00 %

Understöd och bidrag 268 846 185 616 185 616 261 030 140,63 %

Hyresintäkter

Övriga verksamhetsintäkter 15 130 5 000 5 000 18 437 368,75 %

VERKSAMHETENS INTÄKTER 722 108 680 778 0 680 778 693 203 101,83 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Personalkostnader

Löner och arvoden 1 203 475 1 235 647 1 235 647 1 181 952 95,65 %

Lönebikostnader

Pensionskostnader 301 233 249 767 249 767 293 223 117,40 %

Övriga lönebikostnader 63 237 56 263 56 263 66 325 117,88 %

Lönebikostnader 364 470 306 030 306 030 359 548 117,49 %

Personalkostnader 1 567 946 1 541 677 1 541 677 1 541 500 99,99 %

Köp av tjänster 841 350 912 062 912 062 850 813 93,28 %

Material, förnödenheter och varor 42 436 47 021 47 021 49 028 104,27 %

Understöd 18 362 13 000 13 000 15 179 116,76 %

Hyreskostnader 98 770 111 071 111 071 98 064 88,29 %

Övriga verksamhetskostnader 9 313 4 000 4 000 8 297 207,43 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER 2 578 177 2 628 831 0 2 628 831 2 562 882 97,49 %

VERKSAMHETSBIDRAG -1 856 069 -1 948 053 0 -1 948 053 -1 869 679 95,98 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -52 568 -73 995 -73 995 -84 067 113,61 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 908 637 -2 022 048 0 -2 022 048 -1 953 745 96,62 %

42


Enhet: Förvaltning

Ansvarsperson: Förvaltningschef

__________________________________________________________________________________

VERKSAMHET

Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till

förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens

operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor.

FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2016-2018

En ny kommunallag har trätt i kraft 1.5.2015. Största delen av den nya kommunallagen träder dock i kraft först

från 1.6.2017, då det nya fullmäktiges mandatperiod börjar. Den nya kommunallagen ställer krav på att

förvaltningsstadgan revideras och att en kommunstrategi ska finnas.

Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska

arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv.

Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet.

De nationella föreskrifterna är ännu inte entydiga, vilket försvårar arbetet.

Kommunalval ordnas i april 2017, presidentval i januari 2018, riksdagsval i april 2019 och EU-val i juni 2019.

EKONOMIPLAN 2016-2018

Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion

gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice.

Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben.

Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Arbetet med en totalförnyelse av webbsidorna har

startats under år 2015. Förnyelsearbetet börjar med intranätet för att under senare delen av år 2016 övergå till

webbsidorna. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster.

43


Enhet: Förvaltning


__________________________________________________________________________________

BINDANDE MÅL 2016

Mål Eftersträvad nivå / uppföljning

Förvaltningsstadgan är uppdaterad och ändamålsenlig Förvaltningsstadgan uppdateras under budgetåret så att den

svarar mot nya kommunallalgen. Kommunförbundets

modellstadga används som grund för uppdateringen.

En ny förvaltningsstadga godkänns hösten 2016.


- Kommunförbundets modellstadga var utlovad till vintern 2016

men blev färdig först i juni 2016. Beredningsarbetet startade

därför först i augusti 2016. Beredningsarbetet har pågått under

hösten. Fullmäktige kommer att behandla den reviderade förvaltnings-

stadgan på en aftonskola i mars 2017 och förvaltningsstadgan

kommer till fullmäktigebehandling i april-maj 2017.

Ett fungerande fysiskt arkiv för äldre material Planeringen av ett nytt arkivutrymme görs under året.

Planeringsanslag finns i investeringsbudgeten


- Ett nytt arkivutrymme byggs i hälsostationens utvidgade

del. Arkivutrymmet blir klart att tas i bruk hösten 2017.

Ett fungerande elektroniskt arkiv för framtidens materialPersonresurserna fördelas under året så att det är möjligt att arbeta

aktivt med utvecklandet av den elektroniska arkivbildningen.


- en ny byråsekreterare rekryterades till förvaltningen i början

av hösten, som följd av en pensionering. Till den nya byråsekreterarens

huvudsakliga uppgifter hör arkivhantering och utveckling av

det elektroniska arkivet tillsammans med förvaltningschefen.

- förvaltningschefen och byråsekreteraren har deltagit i

flera kurser och seminarier om elektronisk arkivering.

- elektronisk avtalshanteringen, som är ett förstadium till

elektronisk arkivering har tagits ibruk i alla avdelningar

under hösten. Nya avtal registreras och sparas elektronisk

från 1.1.2017.

Former för invånar- och brukarinflytande prövas Olika modeller för att öka invånarnas och brukarnas möjlighet

att säga sin åsikt utreds och tas i pilotbruk

Invånarträffar ordnas 2 gånger per år.


- 4 invånarkvällar har ordnats, med över 100 deltagare totalt.

- den nya strategin har utarbetats i samarbete med kommun-

invnarna och andra intressentgrupper. Över 380 personer har

medverkat i strategiprocessen.

- Kimitoöns kommun finns med i portalen demokrati.fi,

där invånare kan göra invånarinitiativ eller påverka i nationella

frågor, och unga kan framföra en förändringsidé till kommunen.

- facebookgrupper har använts för att involvera olika intresse-

grupper i kommunens verksamhet

44


Enhet: Förvaltning


__________________________________________________________________________________

NYCKELTAL

Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Antal sammanträden

Fullmäktige 5 7 5 7

Kommunstyrelsen 11 12 15 12

Revisionsnämnden 7 6 5 6

Centralvalnämnden 3 3 4 1

Aftonskolor / seminarier 5 2 4 4

Mätare BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Antal ärenden/sammanträde

Fullmäktige 12 13 12 11

Kommunstyrelsen 16 16 15 15

Revisionsnämnden 8 7 10 7

Centralvalnämnden 8 7 5 3

PERSONALBUDGET

Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Kommundirektör 1 0,67 1 1

Förvaltningschef 0,95 0,9 1 0,95

Ledningens sekreterare 1 1 1 1

Byråsekreterare 1 1 1 1

Översättare 0,8 0,9 1 1

Totalt 4,75 4,47 5 4,95

45


Enhet: Förvaltning


__________________________________________________________________________________

FÖRVALTNINGSENHETEN

BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016

TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016

VERKSAMHETSINTÄKTER 32 420 14 135 1 325 1 325 2 379

Personalkostnader -465 991 -442 358 -498 046 -498 046 -458 753

Köp av tjänster -234 175 -258 000 -245 823 -245 823 -295 387

Material, varor och tillbehör -10 589 -17 009 -9 900 -9 900 -15 682

Understöd och bidrag -14 861 -18 362 -13 000 -13 000 -15 179

Övriga verksamhetskostnader -60 836 -61 473 -59 051 -59 051 -53 905

VERKSAMHETSKOSTNADER -786 453 -797 202 -825 820 -825 820 -838 906

VERKSAMHETSBIDRAG -754 033 -783 068 -824 495 -824 495 -836 527

AVVIKELSER BG16 – BS16:

Minskade personalkostnader, pga konkurrenskraftsavtalets inverkningar - 20 000

Ökade kostnader för experttjänster + 30 000

ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA

UTVECKLINGEN

Det interna utvecklingsarbetet har koncentrerats kring några större helheter.

Ny kommunallag och uppdatering av förvaltningsstadgan

Arbetet körde igång under senhösten efter budgetarbetet. Den reviderade förvaltningsstadgan bygger på

Kommunförbundets modellstadga. Samtidigt som förvaltningsstadgan förnyas revideras också koncerndirektiven

och styrdokumenten för intern kontroll och riskhantering. Samtliga dessa styrdokument kommer till

beslutsorganen under våren 2017 för att träda ikraft från 1.6.2017.

Ärendehanteringens processer

Under året har en ny modul för hantering av avtal tagits i bruk inom ärendehanteringen. Personal har också

deltagit i utbildningar kring arkivering, registrering och elektroniska verksamhetsformer. Under år 2017 utreds

en övergång till en nyare version av ärendehanteringsprogrammet.

Under hösten 2016 startade renoveringen och utvidgningen av Kimito hälsostation. I projektet ingår nya

arkivutrymmen för kommunens slutarkiv. Även om kommunen inom några år kommer att kunna övergå till

elektronisk arkivering, så finns det äldre material i pappersform som inte ryms i nuvarande utrymmen. Huset där

Västanfjärds arkiv finns är till salu och det finns planer på att ersätta Dalsbruks kommunkansli med en annan

byggnad. Detaljplaneringen kring flytten av arkiven startar i början av hösten 2017.

46


Enhet: Personalförvaltning


__________________________________________________________________________________

VERKSAMHET

Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med

de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och

koordinering av sommarpraktikanter.


Vårdreformen kommer att påverka alla kommunens stödfunktioner. I alla aktuella personalförvaltningsfrågor

under år 2015 och 2016 måste man bedöma hur personalorganisationen kommer att se ut efter vårdreformen.

Då budgeten uppgörs är allt kring vårdreformens omfattning, tidtabell och genomförande väldigt oklart.


De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Nya

programdelar som gör det möjligt att samla in och bearbeta information elektroniskt kommer att tas i bruk.

En arbetarskyddschef ska väljas. Nuvarande arrangemang är tillfälligt och går ut 31.12.2015. För arbetarskyddschef

har reserverats en halv personresurs.

Under år 2016-2017 kommer 25 av kommunens förmän att delta i utbildningshelheten specialyrkesexamen i

ledarskap. Utbildningen ordnas som skräddarsydd för Kimitoön och finansieras som läroavtalsutbildning, dvs

medför inga direkta kostnader förutom normala lönekostnader för deltagarna.

47




__________________________________________________________________________________

BINDANDE MÅL 2016


Elektroniska verktyg tas i bruk i personalförvaltningen Ett elektroniskt verktyg tas i bruk under år 2016, t.ex. reseräkningssystem

för att förenkla processerna Utreds ytterligare elektroniska verktyg för t.ex reseräkningar, sjukfrånvaro,

och semester.


- Elektronisk hantering av reseräkningar är ibruktagen år 2016.

Från 1.1.2017 använder hela kommunen det elektroniska

reseräkningsprogrammet.

- Hösten 2016 meddelade programleverantören att personalprogrammet

inte underhålls mer från år 2018. Under år 2017 utreds därför

alternativ till det gamla personalprogrammet, med beaktande

av de förändringar som sote medför.

Planen är fortfarande att ta med flera elektroniska delar, så som frånvarohantering,

beroende på hur kompatibla delarna är med ett nytt huvudprogram.

- Motions- och kultursedlarna blir elektroniska från februari 2017.

Lunchsedlarna har varit elektroniska sedan år 2015.

Sysselsättande verksamhet utvecklas Projektet Arbetskompaniet arbetar för att skapa lokala strukturer

för att kunna befrämja möjligheterna till sysselsättning på orten.

Projektet pågår under åren 2015-2017 och har som mål att

dels skapa nya modeller för sysselsättning, dels verka för en förbättrad

sysselsättningsgrad på Kimitoön.

Sysselsättningsgraden enligt FPA.s statistik ska under projekttiden vara

över 40%.


- Inom projektet har skapats etablerade former för

sysselsättningsverksamhet i kommunens egna verksamhetsenheter.

Samarbetet med företag i sysselsättande syfte har också

utvecklats och delvis blivit etablerat.

- Inom projektet har sysselsättningsverkstaden Ekocenter

startats upp och blivit en del av kommunens

sysselsättningsverksamhet.

- Arbetslöshetsgraden var i december 2016 10,8% (319 personer)

mot 11,3% i december 2015 (337 personer).

- Sysselsättningsgraden var år 2015 32, 7% och år 2016 36,4 %.

Målet har alltså inte helt nåtts, vilket till stor del beror på att statens

anslag för lönesubvention tagit slut redan på våren båda åren.

48




__________________________________________________________________________________

NYCKELTAL

BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Interna rekryteringar 0 0 3 0

Externa rekryteringar 40 45 55 55

Samarbetskommitténs möten 4 3 4 3

Antal sysselsatta,personer 0 16,33 45 43

PERSONALBUDGET


Löneräknare 3 3 2,5 2,5

Arbetarskyddschef 0,95 0,6 0,5 0,25

Projektledare, Arbetskompaniet-projektet 1 1

Arbetsledare, Arbetskompaniet-projektet 0,9 1

Totalt 3,95 5,5 3 4,75

Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige använder till

skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning.

Huvudförtroendemännens arbetstid


Fosu r.f 0,25 0,25 0,30 0,30

Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35

Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1

SuPer rf 0,08 0,08 0 0

Totalt 0,78 0,78 0,75 0,75

Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid


Kommunfackets Union r.f 0,16 0,16 0,2 0,2

Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1

Totalt 0,26 0,26 0,3 0,3

49




__________________________________________________________________________________

PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN





Köp av tjänster -138 301 -151 492 -193 379 -193 379 -144 633


Understöd och bidrag -7 000





Ökade kostnader för sysselsättningsåtgärder, lönesubventioner +13 000


UTVECKLINGEN

Information till personalen om den pågående landskaps- och vårdreformen har getts via intra, via

huvudförtroendemännen, via förmansträffar och därifrån vidare till enheternas egna personalmöten. I januari 2017

ordnade Egentliga Finlands landskapsförbund ett större informationstillfälle i Pargas för personalen i Kimitoöns

kommun och Pargas stad.

Under vårvintern 2017 planeras öppna informationstillfällen för Kimitoöns kommuns personal.

Som arbetarskyddschef fortsatte Mary-Anne Fröberg på 20%. Förordnandet gäller till sommaren 2017. Hösten

2016 förstärktes arbetarskyddsorganisationen med en sekreterare till arbetarskyddskommittén. Sekreteraren

sköter uppdraget med en resurs på 10%.

Under året har nya elektroniska delar tagits i bruk till personalförvaltningsprogrammet. Reseräkningarna görs

numera helt elektroniskt av kommunens hela personal. Det finns möjlighet att på motsvarande sätt göra

frånvarohanteringen elektronisk (sjukfrånvaro, semester mm). Planerna på elektronisk frånvarohantering ligger

för tillfället nere eftersom programleverantören under hösten 2016 har meddelat att underhållet av kommunens

personalprogram slutar vid årsskiftet 2017/2018. Det innebär att vi behöver utreda alternativ för ett nytt

huvudprogram först.

Lunchsedlarna är sedan två år tillbaka elektroniska och fungerar via mobiltelefon. Från vintern 2017 blir också

motions- och kultursedlarna elektroniska på motsvarande sätt.

50


Enhet: Ekonomi


__________________________________________________________________________________

VERKSAMHET

Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen

och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår

ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster.


I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i

bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken.


Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter.

BINDANDE MÅL 2016


Exakt redovisning, god rapportering Månadsvis budgetuppföljning till enheterna

och informativa bokslut Kvartalsvis uppföljning till nämnderna

Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar

kommunens ekonomi och finansiering


- Enheterna har fått månadsvis uppföljning

- Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning

- Finansiering och låneportfölj har genomgåtts.

- Kommunstyrelsen har under året fattat beslut om

att ränteskydd ska utredas. Förhandlingar med finans-

instituten har förts under hösten och anbud (riktgivande)

har begärts in vid årsskiftet 2016/2017. Avsikten är att

kommunstyrelsen behandlar frågan om lånesskyddsavtal

undervårvintern 2017.

Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt.

Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna


Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt

Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna,

genom brev och genom nätbankens

automatiska meddelanden.

51


Enhet: Ekonomi


__________________________________________________________________________________

NYCKELTAL

BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Försäljningsfakturor 33 442 32 335 33 000 30 057

Inköpsfakturor 19 141 19 000 19 000 22 868

Andelav inköpsfakturor elektroniskt 50 % 50 % 55 % 65 %

PERSONALBUDGET


Controller 0,6 0 0,5 0,3

Ekonomisekreterare 1 1 1 1

Bokförare 1 1 0,5 0,4

Reskontraskötare 2,2 2,2 2,2 2,2

Totalt 4,8 4,2 4,2 3,9


Minskade personalkostnader pga föräldraledighet och vikariat ordnat internt,

samt konkurrenskraftsavtalets inverkningar -34 000

Mindre än budgeterade kostnader för beskattning (Skatteverkets kostnad till kommunerna) - 18 000


UTVECKLINGEN

Året innebar inga större förändringar. Controllern var föräldraledig under våren och hade ingen extern vikarie.

Arbetsuppgifterna har omfördelats på flera personer. Arbetet med att justera och optimera arbetsfördelningen

är en fortlöpande process i en föränderlig omvärld.

EKONOMIENHETEN





Köp av tjänster -252 195 -229 507 -248 466 -248 466 -232 673


Understöd och bidrag -130




52

Samtidigt som förvaltningsstadgan förnyas revideras också koncerndirektiven och styrdokumenten för intern

kontroll och riskhantering. Samtliga dessa styrdokument kommer till beslutsorganen under våren 2017 för att

träda ikraft från 1.6.2017.

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT

Ansvarsperson: IT driftschef

__________________________________________________________________________________

VERKSAMHET

IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk,

serverdatorer, IKT utrustning, programvara och datasäkerhet.

Till IKT enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att

planera, upprätthålla och utveckla serverdatorer och datanätverket

koordinera samordningen av telefon- och datasystemen

trygga datasekretessen

utveckla kommunikationen i nätet

administrera användarrättigheter

bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna

stöda och skola användarna

utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt

Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser,

hälsovårdens- och skolornas underhåll och stöd med både egna resurser och som köptjänst.


Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer,

tunna klienter, pekdatorer och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat

behov för datastöd och underhåll.

Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade

attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och

datanäten orsakar problem för verksamheten.


Under ekonomiperioden 2016 – 2018 kommer IKT-enheten att satsa på bl.a. att börja beakta övergripande

arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens eArkiv system, förnyande av

personalstyrningssytemet samt att förbättra krisberedskapen inom IKT-enheten.

53


Enhet: IKT


__________________________________________________________________________________

BINDANDE MÅL 2016


Utveckla datasäkerheten Förnya datasäkerhetspolitken


Arbetet med att förnya och förbättra informationssäkerheten

pågår. Datasäkerhetspolitiken bli klar under våren 2017.

IKT-forbilda personalen Höija IKT kunskapen/färdigheten för hela personalen


Under året har det ordnats flera IKT-utbildningar för personalen

Ta ibruk ny MS Office version Alla användare skall ha tagit ibruk ny version av MS Office,

som kan vara baserad på öppen eller sluten källkod.


Ny version av MS Office har installerats under året, för en del

användare sker uppdateringen först i samband at maskinparken

förnyas.

Utveckla IKT-krisberedskapen Gör upp IKT krisberedskapsplaner


IKT-krisberedskapen har förbättrats under året. Kommunens

IKT-reservsystem har testats och direktiv för ibruktagande har

uppgjorts.

NYCKELTAL

BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Antalet datorer 683 803 700 810

Antalet användare 550 550 550 550

Egen personal 2,4 2,9 2,9 2,9

PERSONALBUDGET


IT-driftchef 1 1 1 1

IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9

IT-stöd 0,5 1 1 1

Totalt 2,4 2,9 2,9 2,9

54


Enhet: IKT


__________________________________________________________________________________

IKT-ENHETEN





Köp av tjänster -174 551 -202 352 -224 394 -224 394 -178 119


Understöd och bidrag



VERKSAMHETSBIDRAG 86 -1 365 1 344 1 344 300


Minskade personalkostnader pga föräldraledigheter -1 250


UTVECKLINGEN

Under året har vi tagit i bruk och förnyat flera datasystem, både interna och externa. Målet har alltid varit att

utveckla och förbättra de interna digitala processerna, erbjuda bättre digitala e-tjänster för våra invånare samt att

stärka informationssäkerheten för hela organisationen.

Föräldraledigheter har i någon mån påverkat verksamheten under verksamhetsåret, inga externa vikarier har

dock anlitas.

55

16.2 Utvecklingsavdelningen

Utvecklingsavdelningens förvaltning

Skärgård

Turism

Landsbygd

Marknadsföring

Näringsliv

Projektverksamhet

56

UTVECKLINGSAVDELNINGEN

BS 2015

Ursprunglig

BG 2016

Budget-


Avvikelse

%



Avgiftsintäkter 3 300 3 300 4 354 131,93 %


Hyresintäkter


VERKSAMHETENS INTÄKTER 92 258 33 895 0 33 895 123 340 363,89 %


Personalkostnader

Löner och arvoden 402 055 336 400 336 400 358 783 106,65 %

Lönebikostnader




Personalkostnader 497 035 417 415 417 415 442 313 105,96 %

Köp av tjänster 290 677 342 429 342 429 397 922 116,21 %


Understöd 43 516 41 000 41 000 33 373 81,40 %

Hyreskostnader 35 317 39 962 39 962 44 150 110,48 %


VERKSAMHETENS KOSTNADER 893 790 858 756 0 858 756 935 582 108,95 %

VERKSAMHETSBIDRAG -801 532 -824 861 0 -824 861 -812 242 98,47 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -815 782 -839 811 0 -839 811 -826 719 98,44 %

57


Enhet: Förvaltning

Ansvarsperson: Utvecklingschefen

VERKSAMHET

Utvecklingsavdelningens större beslutsärenden sorterar under kommunstyrelsen. Förvaltningsenheten inom

avdelningen handhar koordinering av verksamheten, personalansvaret, projekthanteringen, budgeten och

bokslutsfrågorna.

Till utvecklingsavdelningens primära arbetsområden hör förutsättningarna för befintligt näringsliv och

nyetableringar

utveckling av besöksnäringen

minskad arbetslöshet

satsningar för ökad inflyttning och minskad utflyttning

ökat deltidsboende

skärgårdsfrågor

landsbygdsutveckling

regional och inter-regional intressebevakning

kommunens projekthantering.

Avdelningens marknadsföringsenhet är en viktig stödfunktion för dessa ansvarsområden, och samarbetar tätt med

de övriga enheterna för att stöda dem med marknadsföring, profilering samt koordinering och arrangemang av

olika evenemang.

Avdelningen ansvarar även för kommunens strategi samt vänortskontakter.

Avdelningen medverkar i det regionala lagstadgade organet MYR - maakunnan yhteistyöryhmä och i många andra

nationella och regionala intressebevakningsorgan. Intressebevakning och nätverkande utgör en viktig del av

arbetet för bl.a. den externa finansieringen av för kommunen och kommunens näringslivs viktiga satsningar.

Arbete för en förutseende strukturomvandling utgör en viktig del av näringslivsarbetet inom avdelningen.

Sammanfattat jobbar avdelningen på bred front med att på olika sätt verka för en livskraftig Kimitoöns kommun.

Avdelningen fokuserar år 2016 på arbetet med att försöka skapa nya jobb på Kimitoön, genom ett aktivt grepp

om näringslivet och genom riktad marknadsföring. Satsningen med sommarjobbsedeln för att stöda ungdomar att

få ett sommarjobb fortsätter år 2016 och utvecklas vidare.

Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse präglar

avdelningens sätt att arbeta.


En ny strukturperiod påbörjades år 2014 och pågår fram till år 2020. Kimitoöns kommun, fortsätter med att söka

extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunens näringsliv, inflyttning, deltidsboende,

invånarnas välbefinnande och kommunens avdelningars målsättningar enligt de riktlinjer som kommunens strategi

och besöksnäringens handlingsplan anger.

Många olika strukturella förändringar och lagändringar pågår i landet. Dessa kommer kraftigt att påverka det

kommunala fältet. Bland annat den statliga kundservicen kommer att påföras kommunerna, skärgårdsanslagen och

sättet att hantera frågor som påverkar skärgårdsförhållanden förändras. Avdelningen följer upp reformerna och

försöker medverka till att finna nya flexibla lösningar och sätt att verka för att Kimitoöns servicenivå

fortsättningsvis bibehålls på en god nivå.

Läget i landskapet Egentliga Finland och i hela landet gällande näringslivet och arbetslösheten är bekymmersam.

En strukturomvandling präglar i stort sätt hela landet och förutseende strukturomvandlingsarbete samt

förutseende arbete med utvecklande av näringslivets förutsättningarna är av största vikt.

58

UTVECKLINGSAVDELNING

Enhet: Förvaltning



Att kommunen hanterar företagsfrågor snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet

jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har

förutsättning att växa och den vägen skapa nya arbetsplatser på ön. En uppsökande verksamhet hos företag för

att identifiera tröskelfrågor och trender gällande utvecklingsmöjligheter inleds. Kimitoön vill höra till en av

regionens mest näringslivbefrämjande kommuner, genom aktivt samarbete med ortens företagare och genom en

hög aktivitetsnivå. Att få företag också utanför Kimitoön att etablera sig på Kimitoön hör till arbetet.

Som stödfunktion för besöksnäringarna, näringslivet, ökad inflyttning, ökat deltidsboende och minskad utflyttning

används en positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring. Den uppgjorda marknadsföringsplanen

uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas av en positiv image. Nyinflyttade

välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med en gåva och det positiva

som händer i området informeras aktivt om i samarbete med media.

Att kunna förutse och reagera rätt på de strukturomvandlingar som sker i ett samhälle i snabb förändring är

viktigt. Ett bärkraftigt och växande näringsliv är alert på förändringar, och behöver verksamhetsförutsättningar

och kunskap som hjälper det åt rätt håll. Förutseende av i vilka branscher arbetslöshet uppkommer och åtgärder

för att lindra och minska verkningarna behövs. Med hjälp av det arbete som görs i regionens organ koordinerar

utvecklingsavdelningens förvaltning de insatser avdelningen gör för att förbättra verksamhetsförutsättningar för

ett aktivt näringsliv. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar och sonderar läget och framtidsutsikter

hos existerande företag genom ett tätt samarbete. Till utvecklingsavdelningens arbete hör konsekvensbedömning

och en förutseende arbetsmetod för att stimulera förutsättningar för kommunens utveckling.

År 2015 var Kimitoöns kommuns sista år med plötslig strukturomvandlingsstatus efter FN Steels konkurs 2012.

Kimitoön har erhållit många olika stödåtgärder och extern finansiering under de två första åren som så kallad

”ärm-kommun”. Det arbete som avdelningen gjort under statusperioden får en fortsättning genom bland annat

utökat samarbete och kommunikation med samt besök hos näringslivet. Förutom den fokus som ligger på

besöksnäringen, tar avdelningen sig an andra viktiga branscher branschvis för att sondera, planera och förverkliga

kommunala åtgärder.

Deltidsboende är en viktig faktor för Kimitoöns kommun, som hör till de kommuner som har mest deltidsboende

per capita. Att marknadsföra kommunen som ett unikt mål för deltidsboende, och att skapa kontakter mellan

näringslivet och befintliga deltidsboende hör till avdelningens uppgifter. Avdelningen upprätthåller och

vidareutvecklar kontakterna till existerande och potentiella deltidsboende.

Avdelningen samarbetar också med skolorna och Kimitoöns ungdomsparlament. Avdelningen är med och stöder

islaparlamentet vars uppgift är att lära ungdomarna hur beslutsfattande fungerar, att prioritera och att

argumentera. Konceptet med sommarjobbsedeln vidareutvecklas

59


Enhet: Förvaltning


BINDANDE MÅL 2016


Näringslivsarbetet utvecklas Uppsökande verksamhet till företag branschvis påbörjas av avdelningen,

med sondering av tröskelfrågor, branschförutsättningar och behov där

kommunens verksamhet spelar in undersöks. Informationen används för att

forma kommunens näringslivsarbete samt öka kommunens förmåga att

förutse och reagera. 2016 görs omkring 20 besök.


21 företagsbesök har gjorts under året.

Utvecklingssamtal med personalen Ett per år / person


1 uvecklingssamtal per person har hållits

Växelverkande förhandling mellan Mellan kommunen och dess byar bör ordnas fungerande

byar och kommunen förhandlings - och avtals- mekanism som bygger på växelverkan.

Därigenom kan kommunen i samråd med byalag, byar eller föreningar

bistå och ge råd i genomförande av olika projekt

och hjälp att söka olika finansieringsalternativ.


Projektet föreningsakuten och projektkoordinatorn bistår

föreningarna i olika frågor.

Koordinering genom möten Avdelningsmöten hålls månatligen med personalen.


Avdelningsmöten har hållits, sammanlagt 12 , ett per månad.

Miljömål Antalet papperskopior minskas.


Samtliga möteskallelser och bilagor görs elektroniskt.

Utveckling av Kimitoöns turismnäring I enlighet med den 5.11.2015 inlämnade fullmäktigemotion angående

besöksnäringarna. på Kimitoön, som undertecknads av 24 / 27

fullmäktigeledamöter, bör kommunstyrelsen via utvecklingsavdelningen styra

mera medel att användas till projekt för utvecklandet av besöksnäringens

sevärdeheter, aktiviteter och attraktioner.

Under år 2016 är Dalsbruks kolugnar och ättegrytorna i Westlax

två sådana aktuella projekt.


Utvecklingen av turismen har fortgått via en politiskt tillsatt arbetsgrupp,

projektplaner gjorda och inlämnade i slutet av året.

60


Enhet: Förvaltning


NYCKELTAL


Behandlade paragrefer, KST 15 15 15 9

Antal tjänstemannabeslut 50 30 30 17

Intressebevakningsuppdrag 10 10 10 10

Antal inflyttade / år 210 220 220 315

Antal ungdomar som fått sommarjobb / 38 40 40 40

sommarjobbsedel

Arbetslösheten hålls under 12% hela året. 10.8% som högst

PERSONALBUDGET


Utvecklingschef 1 1 1 1

Projektkoordinator 1 1 1 1

Byråskekreterare 1 1 0 0

Totalt 3 3 2 2


Större summa på köpta tjänster på grund av bl.a. strategiprocessen.

Mindre understöd till sammanslutningar under året. + 8.800

UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING



VERKSAMHETSINTÄKTER 910 660 500 500 450


Köp av tjänster -22 624 -25 490 -22 034 -22 034 -38 508






61


Enhet: Förvaltning



UTVECKLINGEN

Kimitoöns kommun utsågs till årets inhemska besöksmål av den inhemska ledande branschtidningen Mondo i

januari och Dalsbruk utsågs till årets by i Egentliga Finland i augusti vilket gjorde att Kimitoön fått stor positiv

synlighet hela året igenom. Besökarantalet har varit stort under året, men också glädjande stora inflyttarsiffor är

årets saldo, 315 inflyttade.

Kommunen har genomfört en omfattande strategiprocess som påbörjades i april och avslutades i december. 380

personer har på ett eller annat sätt deltagit i framtagande av den nya strategin. Som extern experthjälp i arbetet

hade vi Kimmo Haapasalo från FCG. Processen omfattade flera öppna tillfällen som involverade både invånare

och fritidsboende. Vi hade frågeenkäter och fick stor synlighet i media. Processen finns beskriven i

finansministeriets pamflett som exempel på gott samarbete som utkommer år 2017.

Vi har gjort ca 20 företagsbesök under året. Många av besöken har gjorts tillsammans med den nytillträdda

kommundirektören. Arbetslösheten har som högst varit 10,8 %. I slutet av året var det flera av de större företagen

på Kimitoön som anställde mera personal. De positiva företagstrenderna i hela Egentliga Finland inverkar också

på läget på Kimitoön, också om det fortsättningsvis finns stora utmaningar inom vissa företag på Kimitoön. De

före detta FNsteel-hallarna är fortfarande i konkursboets ägo, även om förhandlingar om försäljning varit aktuella.

Vi har många olika små och större aktiviteter gällande näringslivsfrågorna på gång. Vi har gett ut elektroniska

nyhetsbrevet näringslivsnytt, ordnat månatliga företagarmorgonkaffen i samarbete med Kimitoöns

företagarförening. Samarbetat inom referensgruppen; företagsteamet, som består av 8 företagare och fem

personer från kommunen har återupptagits. 56 nya företag har grundats under året. September open konceptet,

med medeltida – och skördemarknad, företagarmässa slog publikrekord i år. Uppskattnings 6000 personer

besökte Kimitoön under evenemanget.

Islaparlamentet, Axel Afton, kommunens nya traditioner har vi fortsatt med. Till årets företagare valdes Bjärkas

golf och ambassadör blev Rohan Tallit, som korades på Axel Afton.

Under hösten gjordes omfördelningar i personalens arbetsuppgifter. Näringslivsutvecklarens arbete ändrades till

att arbeta som hela kommunens kommunikatör, marknadsföringens och turismens satsningar samkörs i ännu

högre grad än förut.

Turismens webbsida visitkimitoon.fi har utvecklats och förnyats under året.

Ekonomiskt har avdelningen underskridit budgeten, mest på grund av att de externa EU - projekten inte varit så

många till antalet som beräknat under året.

Kommunens framtida uppgifter ser ut att ändra i väldigt hög grad i och med den stora landskapsreformen.

Framöver kommer kommunens uppgift troligtvis att handla om alltmer välmående och livskraft.

Framöver är det fortsättningsvis Kimitoöns positiva synlighet och näringslivssatsningarna som är ledstjärnan för

avdelningens arbete. Detta för att för att få flera företagsetableringar, invånare, fritidsboende och turister att hitta

hit och använda sig av öns mångsidiga serviceutbud. Vi kommer framöver också att fortsätta jobba i samarbete

med företagarna och många andra aktörer på och utanför Kimitoön för att få Kimitoön att bibehållas som en

riktigt livskraftig skärgårdskommun. Under slutet av året klarnade glädjande nog att Kimitoöns fortsatta

skärgårdsstatus fortsätter också framöver.

62


Enhet: Skärgård


VERKSAMHET

Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla

näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande

befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svara även för skärgårdens intressebevakning.

Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska utskärsdelegationen administreras för

Kimitoöns del av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i i delegationen av två representanter och en

tjänsteinnehavare.

Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande

godkändes år 2011 och följdes upp år 2013.


De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya

näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningens och turistströmmarnas

servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en

fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården.

Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar

ett konstant tryck på upprätthållandet av servicen i skärgården.

Ibruktagandet av Örö fd fort som ett turistcentrum skedde sommaren 2015, och utvecklingen av Örö kommer

att fortsätta, vilket förväntas få stora positiva effekter på skärgårdens framtida utveckling.


I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under perioden. De viktigaste

satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. Markplaneringen,

bostadsbyggandet och satsningar på natur och miljö hör till de angelägnaste åtgärderna.

63


Enhet: Skärgård


BINDANDE MÅL 2016


Förverkligande av mål upptagna Nämnden följer upp programmet årligen

i skärgårdsprogrammet


Nämnden har följt skärgårdsprogrammet

Garanterande av tillräckliga förbindelser Varje by minst en daglig förbindelse, mindre bebodda

öar tillräckligt täta förbindelser.

Bebodda öar utan förbindelser bör erhålla ordnad

menförestrafik vintern


Nämnden har aktivt följt upp och bevakat förbindelserna

Avloppsfrågan bör lösas Arbetet med grundande av andelslag fortsätter


Bevakning har skötts

Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjukvård Servicen bör bibehållas på minst nuvarande nivå



Skärgårdens befolkningsundelag tryggas Bostadsproduktionen bör intensiefieras



NYCKELTAL


Antal sammanträden 3 5 5 5

Nettokostnad/sammanträde 3 036 2 650 2 680 2 600

Antal sammanträde,

utskärsdelegationen 4 3 4 2

PERSONALBUDGET


0 0 0 0

Totalt 0 0 0 0

64


Enhet: Skärgård



Övriga samarbetsandelar har inte betalats -2 200


UTVECKLINGEN

Skärgårdsnämndens verksamhet som intresseorgan och kontaktyta till skärgården fortsätter som förut under

kommande verksamhetsperiod.

SKÄRGÅRD



VERKSAMHETSINTÄKTER

Personalkostnader -2 480 -1 866 -2 250 -2 250 -859

Köp av tjänster -1 416 -2 690 -4 650 -4 650 -1 014

Material, varor och tillbehör -71 -15 -100 -100 -49


Övriga verksamhetskostnader -258 -964 -900 -900 -30



65


Enhet: Turism


VERKSAMHET

Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar i enlighet med en av

kommunstyrelsen godkänd handlingsplan. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och

internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och besökarinriktad webbportal och genom samarbete

med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och –skolning ordnas för lokala

företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade

förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismchefen utvecklar och verkställer de i

handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer

samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter

gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service.


Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse

än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare

till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland har ökat flera år i rad. Det ryska

resandet minskade ändå kraftigt under 2015 av det politiska och speciellt det ekonomiska läget i Ryssland, men

verkningsgraden för vår region är mycket svår att förutspå. Andelen asiater som reser till Finland och asiater med

kapital att resa ökar kraftigt trots tillfälliga störningar i Kinesisk ekonomi. De tyskspråkiga ländernas intresse för

naturaktiviteter i vår skärgård är bibehållet, och köpkraften har något ökat. Antalet inhemska resenärer förändras

inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen

det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har

förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet

vår största utmaning.


Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till de i handlingsplanen definierade

målgrupper som har stort potential. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och

upplevelser. Asien och Tyskland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till i tillägg till Sverige

och inrikesresandet. Inom marknadsföringen av vårt område läggs stor fokus läggs på sociala media och webb.

Övriga i handlingsplanen angivna delområden som resurser speciellt läggs på:

upprätthållandet av under 2014 färdigställd webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med

dator, telefon och läsplatta. Under år 2015 utfördes översättning av besöksportalen till

standardkinesiska som femte språk, och de fem språken underhålls har under år 2016 underhållits

utan tillägg

profilering av Kimitoön åt de tre målgrupperna natur-/aktivitetsturism; wellnessturism och kultur-

/landsbygdsturism. Detta görs konkret genom att tillsammans med företag bygga upp och synliggöra

behövliga tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna.

inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet

upprätthållandet av servicerådgivning och turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om

turismenheten arbetar som en aktiv part för tillgängliga allmänna förbindelser

deltagandet i mässor och

anordnandet av besöksnäringsträffar och –skolning.

I linje med den av kommunstyrelsen godkända handlingsplanen för besöksnäringen satsas ekonomiskt

mer på marknadsföringen av områdets besöksmål

66


Enhet: Turism


BINDANDE MÅL 2016


Besökswebbportal Responsivitet och säkerhet på portalen uppdateras

Fem språk upprätthålls

Händelsekalender för områdets händelser utvecklas


Portalen uppdatrad till nyaste responsiva teknik

Fem språk upprätthålls, vissa sektioner har brister

Händelsekalender ibruktagen med mycket god respons

Synlighet: Media och mässor Marknadsföring via sociala media och tidningar

Deltagande på Rese 2016-mässa

Deltagande på en tyskspråkig mässa

Deltagande på inrikesräsemässan i Tammerfors

Aktiv del i takorganisationers strategiarbete


Alla målsättningar förverkligade utom tyskspråkiga

mässan (ITB) på grund av resursbrist

Nätverkande Samarbete mellan företagsare och nya paketerade

upplevelser och aktiviteter för besökare


Föverkligat med goda resultat

NYCKELTAL


Antal deltagare på turismträfar 70 80 80 110

Företag på turismportalen 50 60 60 62

Turismmässor 1 1 3 2

PERSONALBUDGET


Turismchef 1 1 1 1

Servicerådgivare 2,5 2,5 1,3 1,3

Totalt 3,5 3,5 2,3 2,3

67


Enhet: Turism


TURISM





Köp av tjänster -67 365 -77 011 -66 942 -66 942 -109 134







Ökade kostnader för synlighet på grund av pris som Årets besöksmål i Finland +20 000

Ökade personalkostnader på grund av intagen personal för satsningar kring Årets

besöksmål –pris och övriga nödvändiga satsningar +19 000


UTVECKLINGEN

Året innehöll stora förändringar gentemot det planerade på grund av den utmärkelse som Finlands främsta

besöksmål som Kimitoöns kommun fick i januari. Större satsningar för att få ut detta budskap gjordes för att

utnyttja de möjligheter utmärkelsen gav oss.

Den framtida utvecklingen inom Finland som turismdestination ser än mer positiv ut än vad som tidigare

prognostiserats, och ett stort fokus har satts på säsongsförlängning genom utrikes målgrupper.

68


Enhet: Landsbygd


FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2016 -2018

Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) har förpliktat kommuner att bilda

samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd.

Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Pargas stad om att bilda

ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inledde sin verksamhet

1.1.2013 och landsbygdssekreteraren har övergått till Pemar stads tjänst.

Enligt samarbetsavtalet fördelades kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i

avtalskommunerna. Från år 2015 har kostnaderna fördelats enligt kommunernas gårdsantal. Avtalskommunerna

svarar var och en för egen del för servicepunkternas alla kostnader i kommunen (t.ex. hyra).

LANDSBYGDSENHETEN



VERKSAMHETSINTÄKTER 1 878 2 339 0

Personalkostnader -1 273 -3 746 -1 705 -1 705 -684

Köp av tjänster -47 921 -64 351 -65 000 -65 000 -75 951

Material, varor och tillbehör -60 0 0

Understöd och bidrag 0 0 0 0

Övriga verksamhetskostnader 0 0



AVVIKELSER BG16-BS16:

Köptjänst enligt avtal -9 900

69


Enhet: Marknadsföring


VERKSAMHET

Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren

håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial,

mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidor.

Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull

planering.


Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar.

För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga

tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara

i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt

viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare

och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare.


Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet,

externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i

sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt

arbeta med att Kimitoön syns och hålls på ”kartan”. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck

som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av

kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig.

70

UTVECKLINGSAVDELNING



71

BINDANDE MÅL 2016


Enhetlig visuell synlighet Grafiska manualen fungerar som grund

för allt material som produceras.

Vi fortsätter internt att arbeta med

en enhetlig marknadsföring.


Allt det material som skapats under året

följer samma enhetliga linje som tidigare.

Dock fräschar vi upp, moderniserar

och utvecklar materialet ständigt.

Aktiv synlighet, stöda näringslivet Arrangera Axel Afton på våren

och September Open på hösten.

Utveckling av webbportal, sociala medier.


Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog

tillsammans med turismföretag från ön

i nordens största resemässa RESA 2016 och

Super Mässan i Tammerfors. En lyckad satsning!

Axel Afton arrangerades på Villa Lande 18.3. Till-

ställningen var mycket lyckad och stämningen familjär.

Kimitoöns webbplats fungerar i första hand som en

informationskanal till invånare och deltidsboende.

Målet med webben är att utveckla och effektivera –

kommunens webbsida förnyas ständigt medan

de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en

del av det dagliga arbetet.

Vi arbetar aktivt med utvcekling av webb

och intra.

September Open arrangerades detta år 10.9.

Evenemanget gjorde ytterligare

publikrekord med över 5000 beökare.

Gällande företagarmässan fortsatte samarbetet med

privat företagarföreningen . Föreningen skötte mässan

i sin helhet dock med stöd från kommunen kring

praktiska detaljer. SO är ett ypperligt sätt att förlänga

säsongen i skärgården och samtidigt visa upp vad

Kimitoön har att erbjuda.

Inflyttning & näringslivet Stöda näringslivet på Kimitooön som främjar inflyttning,

i form av olika evenemang och tillställningar.

Med detta arbetet vill vi ge Kimitoön en positiv image.


Kommunens alla avdelningar samt ett företag deltod i

Vårmässan Oma Mökki. Där lyfte vi fram några nyckel-

budskap om varför just Kimitoön kan vara en plats att

leva och verka på. Avdelningen hade livligt besökande

och Kimitoön är de facto ett boendealternativ för

för många.

September Open - stöder näringslivet på alla sätt

Aktivt och delaktigt arbete kring besöksnäringen

Utmärkelsen av tidningen Mondo - Årets inhemska

besöksmål.




72

NYCKELTAL


Antal besökare på kommunens webbsida 236 000 246 000 200 000 219 000

(Utan egen trafik)

Mätare

Marknadsföring

euro/invånare 18 17 17 17

PERSONALBUDGET


Marknadsförare 1 1 1 1

MARKNADSFÖRING



VERKSAMHETSINTÄKTER 220 220 5 250 5 250 11 225


Köp av tjänster -55 390 -59 071 -57 274 -57 274 -76 927


Understöd och bidrag -100 -500 -500 -476





September Open

Mondo utmärkelsen – Årets inhemska besöksmål - 15 700

73





UTVECKLINGEN

Under året skedde inga större förändringar i verksamheten, förutom att Kimitoön valdes till årets inhemska

besöksmål av tidningen Mondo. Detta har betytt en del kostnadsökningar pga. stort intresse för besök av olika

researrangörer mm. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på

olika områden.

Ekonomiskt gick året bra, några plock från året som gått:

Resemässan, RESA2016, i H:Fors och Supermässan i T:fors tillsammans med öns turistföretag – lyckad satsning.

Axel Afton – en fin helhet som sammansvetsar.

Vårmässan Oma Mökki - Inflyttningskampanj – satsning tillsammans med alla kommunala avdelningar samt

företag. Där lyfte vi fram några nyckel budskap om varför just Kimitoön kan vara en plats att leva och verka på.

Avdelningen hade livligt besökande och via förfrågningar kunde vi sammanfatta att Kimitoön de facto är ett

boendealternativ för många.

September Open – växte ytterligare och blev en succé.

Målet med webben är att utveckla och effektivera – kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala

medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Kommunens intra förnyandes också under

våren.

Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är

delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och

små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida

utmaningar så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med

att Kimitoön syns och ”hålls synlig” på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring.

74


Enhet: Näringsliv


VERKSAMHET

Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av

utvecklingsavdelningen i samarbete med miljö och teknik. Näringslivsverksamheten stöds av företagsteamet

sammansatt av företagsrepresentanter från olika sektorer. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad

del av näringslivsverksamheten.

Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt

på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, d.v.s. fysisk planering,

tillhandahållandet av företagstomter och – utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser,

projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig

företagsverksamhet som att skapa nya företag.


Under 2016 svängde de ekonomiska förutsättningarna i landet mot det bättre. Detta märktes särskilt bra i

Egentliga Finland, dock med en koncentration till Åbo och Nystad. Via underleveranser kan företag på Kimitoön

i bästa fall ha nytta av detta uppsving. En stor utmaningen för Kimitoön är fortsättningsvis den minskande

befolkningen. Om kundunderlaget sjunker under en kritisk punkt leder det till att serviceutbudet minskar. Hittills

har vi kunna upprätthålla ett gott utbud tack vare det stora antalet sommarboende och deras konsumtion.


Den viktigaste frågan för Kimitoöns näringsliv är att få en lösning för valsverksholmen i Dalsbruk. Detta skulle ge

möjligheter till etablering av småindustri och samtidigt lösa den brist på tillgängliga hallutrymmen som nu finns på

ön. Användningen av hamnen är central i sammanhanget.

Att stöda och befrämja uppkomsten av nya företag och arbetsplatser är fortsättningsvis en prioritet i

verksamheten.


Enhet: Näringsliv

75


BINDANDE MÅL 2016


Väsentlig information till företagen Uppdaterade näringslivshemsidorna

alltid tillgänglig Uppföljning 31.12.2016

Hemsidorna aktuella. Näringslivsnytt utkommit

regelbundet.

Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen


15 tillfällen ordnade.

Nya arbetsplatser skapas Nettoökning 20 platser


Vid årets slut fanns 18 fler arbetsplatser än

året innan.

Nya företag grundas Nettoökning 10


53 nygrundade företag, 22 upphörda och

39 avlägsnade ur registret som inaktiva.

Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas

utrymme med kort varsel


Kontorsutrymmen finns tillgängliga men

hallutrymmen för uthyrning saknas.

Näringslivsforum arrangeras En gång per år


Forumet inhiberades p.g.a. för få anmälningar.

Företagsamhetsfostran Alla stadier behandlar företagande på sin nivå.


Lågstadierna har besökt företagsbyn,

högstadiernahar haft företagsprojekt,

gymnasiet har haft en valbar kurs som berör

företgande.

FN-steel industriområde En permanent lösning eftersträvas


Förhandlingar har förts, men situationen är

ännu olöst.

76


Enhet: Näringsliv


NYCKELTAL

Prestationer BS 14 BG 15 BG 16 BS 16

Antal företag 786 820 835 821

Nygrundade företag 55 33 40 53

Företag som upphör 21 13 30 61

Nettoökning 34 15 10 -8

PERSONALBUDGET


Näringslivschef 0,2 0,2 0 0

Företagsrådgivning 1 1 1 1

Näringslivsutveckling 0 0 1 1

NÄRINGSLIV





Köp av tjänster -13 209 -18 583 -41 304 -41 304 -25 402

Material, varor och tillbehör -385 -141 -800 -800 -441

Understöd och bidrag -6 000 0 0 0

Övriga verksamhetskostnader -77 -3 118 -8 140 -8 140 -10 161




Ett överskott p.g.a. mindre lönekostnader än beräknat samt ett behov att omfördela kostnaderna inom avdelningen, viket

föranledde ett inköpsstopp för årets sista kvartal: 27.186,68 euro

77


Enhet: Näringsliv



UTVECKLINGEN

Arbetsfördelningen inom utvecklingsavdelningen preciserades under året så att näringslivsutvecklarens befattning

omvandlades till informatör, där en del av arbetsbilden utgörs av information i näringslivsfrågor. Utöver detta

sköts näringslivsfrågorna av avdelningschefen och en företagsrådgivare. Ekonomiskt har enhetens

personalkostnader minskat mellan åren 2015-2017 med 95 000 euro, eller till 37 % av vad den varit år 2015.

Däremot har budgeten för köp av tjänster ökat med 30 000 euro för samma period. Budgeten har alltså förskjutits

från personalinsatser till köptjänster. Verksamhetsbidraget har hållits oförändrat.

Enhetens viktigaste uppgift är att bidra till en positiv utveckling gällande arbetsplatserna. Utvecklingen i antalet

företag har under många år visat en liten men jämn ökning. Eftersom det mest är fråga om en persons företag

har detta inte kunnat uppväga det bortfall som personalminskningen i de största företagen har medfört. Därför

är det viktigt att också stöda företagen gällande anställning av ny personal.

Basnäringarna har en stor tyngd i näringslivet i kommunen. Där har trenden varit en jämn minskning i antalet

arbetsplatser. Här skulle det vara viktigt att kunna bryta den trenden och möjligheterna där är mera

specialodlingar och/eller en höjning av förädlingsgraden.

78


Enhet: Projektverksamhet


VERKSAMHET

Projektverksamheten har börjat tillta under 2016 efter en lugnare period i samband med programperiodsskiftet

2014-2020. Under 2015 startades Arbetskompaniet som är ett ESF-finansierat projekt, och under 2016 har

ytterligare några projekt kommit igång (Kustens mat, Föreningsakuten, Resurseffektivitet för företag på Kimitoön,

Green and Family-friendly Archipelago Ports). Märkbart är att tre av dessa är Leader-projekt vilket innebär att

de är lokalt begränsade projekt, medan det fjärde är ett Central Baltic-projekt i vilket Åboland samarbetar med

Gotland. Leader-projektens finansiering kommer från NTM-centralen, kommunernas inbetalda

finansieringsandelar samt privata medel. Central Baltic-projektets finansiering kommer till största del från EU via

Landskapsförbundet.

I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt även

kommunens deltagaravgift i Leader (5e/capita), samt kommunandelarna för fiskeriprogrammet och eventuella

projekt i vilka Kimitoöns deltar som part. Via Leader har kommunen möjlighet att förverkliga mer lokala

investerings- och utvecklingsprojekt.

Kimitoöns huvudprojekt beräknas 2016 vara:

- Arbetskompaniet inklusive Ekocenter (ESF), kommunandelen bärs av omsorgsavdelningen.

- Mathantverksprojekten (Kustens mat samt Mera närmat i Egentliga Finland) i samarbete med Pargas stad

(ingen kostnadsbelastning, netto)

- Föreningsakuten / Pro Gräsroten (bildningsavdelningen ingen kostnadsbelastning)

- Resurseffektivitet för Kimitoöns företag (ingen kostnadsbelastning)

- FamilyPorts (Central Baltic), kommunandelen bärs av avdelningen för miljö och teknik.

Som helhet har endast två projekt (Leader) sorterat under utvecklingsavdelningen, övriga planenligt under övriga

sektorer. Projektförvaltningen har dock koordinerats av projektkoordinatorn.


De nya ekonomiska realiteterna innebär att projektverksamhet som arbetsformat sannolikt förstärks.

Projektverksamheten bör formas utgående från näringslivets och sysselsättningens behov. Den allmänna

utvecklingen speciellt med tanke på flyktingläget i Finland och på Kimitoön, kan mycket väl återspegla sig i

projektverksamheten, specifikt inriktat på integrationsåtgärder och andra flyktingrelaterade projekt.


Projektverksamheten fortsätter tillta under de kommande åren, vilket innebär ökat resursbehov för

projektplanering och administration. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ansöka om

nödvändig projektfinansiering. Eventuella framgångsrika projektansökningar för större utvecklingsprojekt (t.ex.

Central Baltic eller ERUF) kan komma att inverka kraftigt på resursbehovet under åren 2016-2018.

79




BINDANDE MÅL 2016


Ökat antal sektorprojekt Avdelningen stöder projektverksamheten i

kommunens övriga avdelningar


Avdelningen administrerar 3 projekt i övriga

avdelningar. Avdelningen har adminstrerat

rapporter av flyktingkostnader.

Ökat projektsamarbete med företag och Avdelningen söker externa, lokala partners

tredje-sektor-aktörer till projekten


Leader-projekt har förverkligats med företagar-

föreningen. Föreningsakuten samarbetar

tätt med föreningar.

Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regioen Aktiv planering för finansieringsansökningar

inför nya programperioden

Deltagande i Leader-styrelsen

Deltagande i mångsektoriella arbets-och styrgrupper


Antalet projektplaner har fördubblats under 2016.

Projektkoordinatorn valdes till ordförande

för Leader-föreningen i december 2016

Arbets- och styrgruppsdeltagande på tidigare nivå.

NYCKELTAL


Antal behandlade projektplaner 20 20 25 25

Antal godkända projektansökningar 8 2 8 5

Antal egna huvudprojekt 4 1 4 2

Antal projekt avdelningen medverkar i 10 5 15 10

PERSONALBUDGET


Projektanställda 4 0 4 1

Totalt 4 0 4 1

80




PROJEKTVERKSAMHET



VERKSAMHETSINTÄKTER 226 856 425 0 0 72 815

Personalkostnader -151 232 -62 0 0 -41 447

Köp av tjänster -176 942 -43 481 -85 225 -85 225 -70 986

Material, varor och tillbehör -1 030 -352 0 0 -888

Understöd och bidrag -4 000 0 0 0





Mindre kommunandelar och färre projekt än budgeterat, projekt i andra avdelningar - 43 000

81





UTVECKLINGEN

Målsättningen om att enheten ska stöda övriga avdelningar i projektverksamhet har förverkligats väl. Detta syns

även år 2016 som låg projektomfattning på avdelningen. Trenden inför 2017 är dock tydligt accelererande.

Projektplaneringen har kommit igång på allvar både internt och externt. Under senare delen av 2016 har

avdelningen blivit oftare kontaktad i projektärenden än någonsin tidigare. Projektplaneringen kommer att

omsättas i ökning av ansökningar och deltagande i egna och externa projekt från och med 2016.

De största kostnaderna för verksamheten har under året utgjorts av de årsbestämda andelarna till föreningen I

Samma Båt (Leader och Skärgårdshavets fiskeriprogram, totalt ca 37 000 euro). Följande projekt har varit aktiva

under projektverksamheten 2016:

Arbetskompaniet (1.2.2015-31.12.2017) sorterar under förvaltningsavdelningen, och omfattar även

Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget ursprungligen 266 515 euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare

Jessica Sundell, arbetsledare Robin Savonius.

Den 25.11.2015 beviljade Leader-styrelsen finansiering för projektet Pro Gräsroten – föreningsakuten på

Kimitoön för tiden 1.1.2016-31.12.2017. Projektet sorterar under bildningsavdelningen, startadess under våren

2016 och budgeten är 99 700 euro. Stödnivå 100% (Leader+privat).

Kustens mat är ett led i Åbolands satsning på att vara finländsk föregångare för det svenska konceptet

Mathantverk. Projekttiden är 01.03.2016 - 31.07.2017, budgeten 72 400 euro och stödnivån 100%

(Leader+privat).

Resurseffektivitet för Kimitoöns företag var ett kort utredningsprojekt via Leader, i samarbete med

företagarföreningen. Utreddes förutsättningarna för cirkulär ekonomi och samarbete mellan företagen på

Kimitoön. Projekttiden var 1.5-31.12.2016 med en budget på 17 144 euro

Kimitoöns kommun (MoT) deltar som delgenomförare i Central Baltic-projektet som heter Green and Family-

friendly Archipelago Ports (FamilyPorts). Målsättningen är att förbättra servicen i fyra gästhamnar i Åboland (Nagu

och Dalsbruk) och på Gotland (Ronehamn och Lickershamn). Projekttiden är 1.7.2016-31.3.2019 och

delprojektets budget 234 300 euro.

Investeringsprojektet Åppohoppa har som målsättning att skapa attraktivare frilufts- och rekreationsmöjligheter

i Dalsbruk. Projektet har under vintern 2016 förordats finansiering via Leader, och startar under våren 2017.

Budgeten är 124 450 euro.

September Open-helheten ordnades 2016 för andra gången helt och hållet utan projektfinansieringsbitar, vilket

är ett planenligt resultat från att ha inletts med mångsidig projektfinansiering.

82

16.3 Bildningsavdelningen

Bildningsavdelningens förvaltning

Barnomsorgsenheten

Utbildningsenheten

Vuxenutbildningsenheten

Biblioteksenheten

Fritidsenheten

Kulturenheten

83

BILDNINGSAVDELNINGEN

BS 2015

Ursprunglig

BG 2016

Budget-


Avvikelse

%



Avgiftsintäkter 521 822 503 000 503 000 518 723 103,13 %


Hyresintäkter 23 592 18 500 18 500 19 993 108,07 %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 085 248 860 815 0 860 815 1 050 032 121,98 %

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK


Personalkostnader


Lönebikostnader

Pensionskostnader 1 452 743 1 454 645 1 454 645 1 379 783 94,85 %


Lönebikostnader 1 830 718 1 875 887 1 875 887 1 770 695 94,39 %


Köp av tjänster 2 824 271 2 911 885 2 911 885 2 839 728 97,52 %


Understöd 565 286 605 450 605 450 596 479 98,52 %

Hyreskostnader 1 758 749 1 978 111 1 978 111 2 050 837 103,68 %



VERKSAMHETSBIDRAG -13 156 112 -13 653 327 0 -13 653 327 -13 269 604 97,19 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -13 302 687 -13 799 422 0 -13 799 422 -13 425 734 97,29 %

84


Enhet: Bildningens förvaltning

Ansvarsperson: Bildningschef

VERKSAMHET

Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet

hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-

pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och

fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 15 personer.


Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren:

- Ny statsandelsreform som ger mindre pengar till kommunen.

- Nya läroplaner tas i bruk från förskola till gymnasiet från 1.8.2016.

- Det dåliga ekonomiska läget i vårt land ger större arbetslöshet i alla åldersgrupper. Inom vårt

verksamhetsområde bör vi stöda och aktivera invånarna till meningsfull sysselsättning.

- Oroligheterna i världen påverkar även Finland och Kimitoön, människor är på flykt och behöver tas

hand om.


Bildningsavdelningens enheter planerar hur man bemöter och handskas med den ökande ungdomsarbetslösheten

och här har ungdomsverkstadsverksamheten central roll. På utbildningssidan är det viktigt att följa med att

ibruktagandet av de nya läroplanerna förlöper bra. Vuxeninstitutets nya struktur bör inarbetas och utvecklas.

Bildningsavdelningen uppgör en plan för hur vi integrerar de kommande flyktingarna utgående från vårt

verksamhetsområde.

85




BINDANDE MÅL 2016


Bildningsavdelningens kansli förankras Varje enhet går igenom och analyserar sin verksamhet.

som en väl fungerande helhet. Genomgång med metoden "mission, vision och strategi".


Målen uppnåddes inte, nya tag tas 2017. Planering av framtidens

kommun.

Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin.


Tyky-dagar har hållits. Flera i personalen har varit på konditions-

höjande kurs i Sjundeå

Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomarna (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra

tjänster.


Våra elektroniska tjänster utvecklas hela tiden.

Under 2016 togs Wilma i bruk i daghemmen.

NYCKELTAL

Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Antal möten

bildningsnämnden 4 6 6 5

finska skolsektionen 4 6 6 4

svenska skolsektionen 4 6 6 4

PERSONALBUDGET

Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS16

bildniningschef 1 1 1 1

förvaltningschef/utbildningsass. 0,2 0,2 0,4 0,4

byråsekreterare 1 1 1 1

Totalt: 2,2 2,2 2,4 2,4

86




BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING



VERKSAMHETSINTÄKTER 4 718 776 500 500 11 033


Köp av tjänster -20 002 -15 912 -20 567 -20 567 -14 946


Understöd och bidrag 0 0 0 -3 291





Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader)

-17 277

Minskning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering)

-5 600

Ökning av kostnader, övriga kostnader

+5 400

Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut -25 000


UTVECKLINGEN

Verksamhetsåret gick i det stora hela enligt planerna. Bildningsavdelningen har ett gott arbetsklimat mellan

enheterna. Under år 2016 gick kultursekreteraren i pension och en ny anställdes i stället. Under de kommande

åren går ytterligare personal i pension. Vi bör förbereda oss för framtiden effektivera och utveckla våra arbetssätt

och metoder. Den framtida välfärdskommunen står inför dörren och ger nya möjligheter och utmaningar.

Ekonomiskt gick året bra. Största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre periodiserade

pensionsutgifter än budgeterat.

Framtidens utmaningar ligger fortfarande i osäkra statsandelar och stagnerande skatteintäkter. Utveckling och

omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur

kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden.

87


Enhet: Barnomsorg

Ansvarsperson: Barnomsorgschef

VERKSAMHET

Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn.

Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds.

Dagvården ordnas utgående från barnets behov av dagvård av dagvård. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med

familjen befrämja barnets personliga utveckling.

Dagvård erbjuds i daghemmen Hulta, Sofia, Furubo och Silva. I familjedagvård hos 15 familjedagvårdare som

arbetar i sina hem.

Silva daghem erbjuder kvällsvård, nattvård och veckoslutsvård

Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0–6 år.

Barnomsorgens verksamhet har under år 2016 ca 273 barn i dagvård, varav ca 59 av barnen går i förskola.

Hemvårdsstöd utbetalas för familjer som sköter privat om sina barns dagvård


Lagändring av lagen om barndagvård ändras till Lagen om småbarnspedagogik. Det innebär att kommunen ska vid

anordnandet samarbeta med de instanser som ansvarar för undervisningen, idrott och kultur, socialvård,

barnskydd, rådgivningsverksamhet och övrig hälsovård samt med andra behövliga aktörer. Lagen i kraft från

1.8.2015

Grupperna inom småbarnspedagogiken ska bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som

föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås. I en daghemsgrupp får samtidigt vara närvarande högst det antal

barn som motsvarar mot tre personer i vård- och fostringsuppgifter.

Förslag som träder i kraft 1.8.2016 om det godkänns är:

Barn över tre år får en personal ha 8 barn, i dagsläget är det 7 barn.

Om en av föräldrarna är hemma har barnet rätt till dagvård 20h per vecka, i dagsläget ingen gräns.


Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationell nivå inom småbarnsfostran. Kimitoöns

plan för småbarnsfostran skall uppdateras under 2016

- Hitta system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran

- Planera vad barnomsorgen skall erbjuda för service på Kimitoön och hur den skall utformas.

Se över helheten - barn, personal och innehållet i verksamheten.

- Verksamheten i Silva daghem inleds 7.12.2015. Alla tre gruppfamiljedaghem stängs 1.1.2016 i Kimito

88


Enhet: Barnomsorg


BINDANDE MÅL 2016


Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen.


Utbildningsdag 15.8.2016 med temat "arbetsmiljö och arbets-

gemenskap". Föreläsare Siv Björkqvist.

Utveckla verksamheten och bemötande All personal inom barnomsorgen genomgår en 24h utbildning

av barn i ICDP anda. i ICDP.


All personal har genomgått 24h utbildning i ICDP.

Utbildningen hölls av specialbarnträdgårdslärare

Ingela Mollgren-Gustavsson.

Se över helheten av dagvården i hela Tänka framåt och utveckla verksamheten kostnadsmässigtkostnadsmässigt.

kommunen Uppdatera småbarnsfostran i Kimitoöns kommun


Kommunikationssystemet Wilma har införts för alla barn

som går i daghemmen.

Uppdateringen av småbarnsfostran startades höstterminen 2016.

Personalen skall medvetet arbeta Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet

med barnens motoriska utveckling med barnen, både ute och inne.

Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning.

Uppföljning 31 12 2016

Alla enheter har medvetet arbetat med barnens motoriska

utveckling i det dagliga arbetet. Ett nära samarbete med

föräldrarna har funnits angående barnens motoriska utveckling.

89


Enhet: Barnomsorg


NYCKELTAL

Prestationer

Barn totalt BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Daghem 161 155 195 172

Silva daghem 69 75 120 91

Hulta daghem 54 40,5 37 36,5

Sofia daghem 18 22,5 18 22

Furubo daghem 20 17 20 22,5

Gruppfamiljedaghem 32 36 0 0

Kottebo Stängd Stängd Stängd Stängd

Bullerbyn 12 12 Stängd Stängd

LillSaga 12 13,5 Stängd Stängd

Karusellen 8 10,5 Stängd Stängd

Familjedagvården 81 85 78 77

Personal

Daghem 23 22,75 33 34,25


Familjedagvården 18 15 15 14,75

Antal personer 49 45,75 48 49

Mätare

Netto kostnad / barn

Daghem 6664 7145 7961 9046


Familjedagvården 7461 6471 7455 6807

PERSONALBUDGET

Antal årsverken

Barnomsorgschef 1 1 1 1

Pedagogiska ledare /btgl 1,25 2 2 2

Barnträdgårdslärare 4,75 4,25 6,75 7

Specialbarnträdgårdslärare 1,25 1,25 1,25 1,25

Barnskötare / närvårdare 19 19,75 19 22

Familjedagvårdare daghem 6 6 5 3

Familjedagvårdare hemmet 17 15 15 14,5

Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,25

Totalt 51,75 50,75 51,5 52,00

90

BILDNINGSAVDELNING

Enhet: Barnomsorg, förskola


VERKSAMHET

Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar.

Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala.

Finsk förskola finns i Hulta (t.o.m 31.7.2016) och Silva.

Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar.


Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning.

Grunderna för ny läroplan för förskolan under bearbetning.

En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan.


Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en

framgångsrik skolstart.

Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska.

Förskolan följer läroplanen för förskolan.

I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2016 ca 59 barn.

Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen.

Invandringen gör att fler behöver stöd och hjälp med det svenska/finska språket.

Ökat samarbete mellan förskola och skola.

91

BILDNINGSAVDELNING

Enhet: Barnomsorg, förskola


BINDANDE MÅL 2016




Utbildningsdag 15.8.2016 med temat" Arbetsmiljö, arbets-

gemenskap"

Föreläsare Siv Björkqvist.

Utveckla verksamheten och bemötande All personal inom förskolan genomgår en 24h utbildning




Utbildningen höll specialbarnträdgårdslärare


Se över helheten av förskolan i hela Tänka framåt och utveckla verksamheten kostnadsmässigtkostnadsmässigt.

Se över helheten av förskolan i hela Uppdatera förskoleplanen


Kommunikationssystemet Wilma har införts för alla barn

som går i förskolan.

Förskolansläroplan togs i bruk höstterminen 2016.

Personalen skall medvetet arbeta Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet

med barnens motoriska utveckling med barnen, både ute och inne.

Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning.

Uppföljning 31 12 2016

Alla förskolor har medvetet arbetat med barnens motoriska

utveckling i det dagliga arbetet. Ett nära samarbete med

föräldrarna har funnits angående barnens motoriska utveckling

NYCKELTAL


Barn/skola

Hulta svenska 9 11 9 10

Hulta finska 2 4 3,5 4

Pjånkis svenska 25 26,5 23 20

Pjånkis finska 9 9,5 10 12

Furubo 4 4 5,5 5

Hitis-Rosala 1 1,5 2 2

Sofia 6 5 5,5 5,5

Barn totalt 56 61,5 58,5 58,5

Nettokostnad /barn 10266 10314 11060 12097

92

93


Enhet: Barnomsorg, morgon- och eftermiddagsverksamhet


VERKSAMHET

Morgon – och eftermiddagsverksamhet ordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl. 7.00

och 17.00.

Morgon och eftermiddagsverksamheten i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis

. Samtliga är anknytna till skolan.

Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om

grupperna är stora. Detta görs i samarbete med skola och dagvård

Morgon- och eftermiddagsverksamheten har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag.

Kimitoöns morgon- och eftermiddagsverksamhet har ca 88 barn år 2016.


Planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten

är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov.


Antalet barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten under åren 2016-2018 kommer att vara 75-80.

Kimito morgon- och eftermiddagsverksamhet flyttar till nya daghemmet Silva under december månad 2016. Det

nya daghemmet inkluderar både daghem, förskola och skolverksamhet.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas i samarbete med dagvården och skolan.

94


Enhet: Barnomsorg, morgon- och eftermiddagsverksamhet


BINDANDE MÅL 2016




Utbildningsdag 15.8.2016 med temat" Arbetsmiljö och arbets-

gemenskap". Föreläsare Siv Björkqvist.

Utveckla verksamheten och bemötande All personal i Eftis verksamheten har genomgått en 24h utbildning




Utbildningen hölls av specialbarnträdgårdslärare


Planering av morgon och efermiddags- Personalen med i planeringsarbetet då det gäller morgon och

verksamheten. eftermiddagsverksamheten. Samarbete med dagvård och skola.


Personalen har en medveten planering då det gäller morgon- och

eftermiddagsverksamheten. Nära samarbete med skolan då

det gäller gemensam personal. Daghemmet öppnar och stänger

morgon- och eftermiddagsverksamheten.

Nya utrymmen för Kimito eftis Kimito eftis flyttar till Silva under december månad 2015


Flyttningen gjordes under jullovet 2015-2016.

NYCKELTAL


Barn totalt 82 85 88 73

Mätare

Nettokostnad/barn 2813 2521 2270 2414

95


Enhet: Barnomsorg


FÖRÄNDRINGAR BG16 – BS16:

Löneökning för pedagogiska ledaren i Silva - 25799

Hyresökning Silva daghem - 49940


UTVECKLINGEN

Barnomsorgens största förändring under 2016 var att alla gruppfamiljedaghem har upphört. Ordinarie personal

och barnen flyttades till Silva daghem som stod klart i december 2015.

Under hösten 2016 togs dagvården starkt med i utvecklingen av IKT.

En utmaning för Hulta daghem var att 8 flyktingbarn placerades i dagvården. Nytt språk och ny kultur för per-

sonalen.

Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna steg med 33 300 euro. Största orsaken var att

en närvårdare anställdes under några månader för flyktingbarnen som kom i april. En person gick på

moderskapsledighet.

Silva daghem startade i sina nya utrymmen vid årsskiftet och därmed kom en inventariekostnad som överskred

det budgeterade med10 335 euro.

De interna hyrorna var 28 845 euro högre än budgeterat och de interna mat- och städtjänsterna var 32 866 euro

mindre än budgeterat.

Hela barnomsorgens verksamhetsbidrag år 2016 är 50 242 euro lägre än budgeterat.

BARNOMSORGSENHETEN




Personalkostnader -1 913 083 -1 920 033 -1 984 057 -1 984 057 -1 949 016

Köp av tjänster -348 860 -390 847 -448 973 -448 973 -394 036


Understöd och bidrag -266 311 -302 500 -302 500 -306 156


VERKSAMHETSKOSTNADER -2 773 771 -2 801 405 -3 013 830 -3 013 830 -2 965 817

VERKSAMHETSBIDRAG -2 407 619 -2 421 155 -2 629 080 -2 629 080 -2 578 837

96


Enhet: Utbildning


VERKSAMHET

Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är

Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och

Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren

keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet

och andra utbildningsenheter.


Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet ska tas i bruk från 1.8.2016. Den kommer att kräva

nya arbetssätt. Syftet med den nya läroplanen är att man har ett större ämnesövergripande samarbete för att få

en större helhetsbild av lärande och inlärning. Eleven ska beredas möjlighet att fördjupa sig i olika ämnes-områden

utifrån sina egna förutsättningar.

Digitaliseringen av studentexamen kommer att slutföras under planeperioden. Strukturerna för andra stadiets

utbildning kommer att förändras. Utbildningsutbudet per utbildningsenhet kommer att minska.


Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet förnyas från 1.8.2016.

- Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt

modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen. En

utvecklingsplan för dessa ämnen utarbetas under planperioden.

- De nya läroplanerna kommer att sätta krav på en förändrad verksamhetskultur i skolorna. Större

samarbete mellan lärare och lärare samt lärare och elev är en förutsättning för att den nya läroplanen

ska fungera i praktiken.

- Resursanvändningen måste optimeras. Trots att inkomsterna inte ökar måste vi utveckla skolväsendet.

97


Enhet: Utbildning


BINDANDE MÅL 2016


Skolorna tar eleverna i beaktande Enheterna tar eleverna aktivt med i läroplansprocessen

i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Uppföljning 31.12.2016

Elevkårernas åsikter har tagits i beaktande i skolans vardag.

Delaktigheten och påverkningsmöjligeterna på undervisningen

har ökat med den nya läroplanen.

Läroplanen för grundläggande utbildningen Läroplanen tas i bruk för förskola till åk 6 från 1.8.2016

tas i bruk Uppföljning 31.12.2016

Läroplanen togs ibruk 1.8.2016.

Formativ bedömning är ett utvecklingsområde som man börjat

arbeta med under hösten 2016.

Kvalitetskriterier används som redskap för Kvalitetskortenas innehåll finns i Wilma/Primus

att uppnå hög kvalitativ undervisning Varje skola använder sig av tre kort för utvärdering av läsåret


THL:s hälsa i skolan och utbildningsstyrelsens Skolans Trivselprofil-

enkäter har använts av alla.

Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin.


Tyky-dagar har hållits. Många i personalen har varit på konditions-

höjande kurs i Sjundeå. Även enhetsspecifika insatser har

gjorts när behov uppstå (diskussioner om att orka i arbete och

massage på jobbet är två exempel).

Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt

som aktivt använder digitala hjälpmedel sätt i undervisningen. Utvärdering av elektroniska tyska

i undervisningen. undervisningen.


Google classrom, Didactor, Pednet är elektroniska pedagogiska

miljöer som används allt mer. Kodning och programering

kommer med redan i årskurs 1.

Satsning på undervisningen i de inhemska språken En utvecklingsplan görs upp för undervisningen i finska, svenska

och matematik,naturvetenskapliga ämnen. och matematik i enlighet med nya läroplanen.


Genom den nya läroplanen undervisas alla i det andra inhemska

språket från årskurs 1. Svenska och matematik bör få

klarare satsnig under 2017.

Alla skolor arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna håller teman kring hållbar utveckling.


Alla skolor har inarbetade temasatsningar kring hållbar utveckling.

Satsningen på hållbar utveckling börjar bli en självklarhet för

våra skolor. Också den nya läroplanen kräver det.

98


Enhet: Utbildning


NYCKELTAL

Elevstatisik BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Elever totalt medeltal/kalenderår 638 619,5 605,0 614,0


Elever totalt medeltal/kalenderår

Amosparkens skola 142 145,5 151,5 152,0

Dalsbruk skola 193,5 182,5 170,0 171,5

Hitis-Rosala skola 10,5 10,0 9,5 9,0

Västanfjärd skola 47,5 44,0 40,0 40,0

Kimitonejdens skola 88,5 86,5 87,5 85,5

Svenska elever totalt 482,0 468,5 458,5 458,0


Kemiönsaaren keskuskoulu 123 120,5 116,0 119,0

Taalintehtaan koulu 33 30,5 30,5 37,0

Finska elever totalt 156 151 146,5 156

Specialundervisning, stöd för lärande. BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Individualiserad smågrup 20 20 15 15

Integrerad i allmänundervisning 28 21 30 20

* Bs 2014 elever med plan för lärande

(intensifierat stöd)

Special.undv. ändrad 1.8.2011

99


Enhet: Utbildning


Avgångsbetyg från grundskolan

DBS,KNS,KSKK årskurs 9

Antal elever BS 14 BS 15 BG 16 BS16

69 81 69 68

Antal skjutselever BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Svenskspråkiga 253 243 245 240

finskspråkiga 102 88 85 92

Timresurs lå 14-15 lå 15-16 lå 16-17 BS16

Svenskspråkig undervisning 1136 1136 1098 1098

Finskspråkig undervisning 392 392 380 398

KOSTNADER PER ELEV BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Svenskspråkigundervisning 10712 11500 11754 11212

med skolskjuts medräknat

Amosparkens skola 7537 8440 8808 8286

Dalsbruk skola 10900 11410 11927 11790

Hitis-Rosala skola 17723 17600 19113 15333

Västanfjärd skola 10765 10200 11459 11600

Kimitonejdens skola 11716 11780 12731 11900

Specialundervisning 515 612 618 527

Finskspråkig undervisning 10420 10 900 11 664 11192

med skolskjuts medräknat

Kemiönsaaren keskuskoulu 9256 9 866 10 407 10227

Taalintehtaan koulu 11232 12300 12291 10650

Specialundervisning 749 784 838 801

STATENS ELEVENHETSPRIS, Kimitoön 8753 9059 9376 9705

STATENS ELEVENHETSPRIS, allmän 8042 8323 8615 8916

KOSTNAD PER SKJUTSELEV 1500 1944 2121 2000

100


Enhet: Utbildning, andra stadiet


VERKSAMHET

Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för

fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium.


Staten kommer att skära ner på anslagen för andra stadiets utbildning. Hur utslaget blir för gymnasieutbildningen

är ännu inte helt klart men elevenhetspriset kommer med säkerhet att minska.

Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. Digitaliseringen kommer att öka på

kommunernas investeringskostnader och underhållskostnader.

Gymnasiets läroplan ska förnyas senast 1.8.2016 och kommunerna väntar på grunderna för den nya läroplanen.


Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på digitala hjälp-

medel för undervisningen kommer att fortsätta under åren 2016-2018.

En stor utmaning för vår kommun blir att hitta en lösning på hur vi klarar av att bevara vårt gymnasium med ett

tillräckligt stort kursutbud till en rimlig kostnad för kommunen.

Samarbetet med andra gymnasier bör utvecklas, främst med de åboländska och västnyländska gymnasierna.

Utbudet och kvaliteten på nätbaserade kurser bör förbättras. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter.

Skolan fortsätter att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i

Svenskfinland. Målet är att under planperioden fortsätta utvecklandet av kursbrickan inom det marina området

(båtförare, marinteknik) tillsammans med vuxeninstitutet. Även övriga samarbetsformer med vuxeninstitutet

utvecklas under planperioden.

101


Enhet: Utbildning, andra stadiet


BINDANDE MÅL 2016


Skolorna tar eleverna i beaktande Gymnasiet tar studerandena med i processen vid utarbetande

i sin verksamhet (barnvänlig kommun). av ny läroplan.


Studerandekåren har hörts i olika delar av processen.

Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin.


Motionsmiljonens program har erbjudits personalen.

Tyky-dag har hållits tillsammans med KNS lärare.

Gymnasiet ska bli ett gymnasium Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt

som aktivt använder digitala hjälpmedel sätt i undervisningen. Samtliga lärare styr undervisningen i

i undervisningen. riktning mot en digitaliserad studentskrivning.


Provplattformen Abitti har använts i många läroämnen.

Digtala prov genömfördes regelbundet under hösten 2016.

Utveckla utbudet av alternativa kurser. Vidareutveckla den nya kusbrickan för marinlinjen (båtförar-

examen, marinteknik), större samarbete med vuxeninstitutet.


De teoretiska studierna för båtförarbrevet startade på nytt

hösten 2016. Samarbetet med vuxeninstitutet fungerar bra.

Alternativa kurser borde utredas för framtiden med riktning

mot ett mera specialiserat gymnasium.

Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling


Skolan höll tre exkursioner i anslutning till hållbar utveckling.

NYCKELTAL

Elevstatisik BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Kimitoöns gymnasium 80,00 77,00 73,00 74,00

Brusaby elever i KÖG 20,00 22,00 20,00 20,00

Timresurs 200,00 190,00 192,00 192,00

resurs/ elev 2,50 2,46 2,63 2,59

KOTSNADER PER ELEV 11202,00 10479,00 11959,00 10871,00

STATENS ELEVENHETSPRIS 8772,00 8127,00 8700,00 8430,00

102


Enhet: Utbildning


PERSONALBUDGET, utbildningsenheten

Antal årsverken

Utbildning BS2014 BS 2015 BG 2016 BS16

Rektor 8,00 8,00 8,00 8,00

Svenskspråkiga lärare 47,00 46,50 47,00 47,00

Finskspråkiga lärare 15,50 15,50 15,50 15,50

Skolgångsbiträde 15,00 15,50 14,00 14,00

Skolsekreterare 1,50 1,50 1,50 1,50

Kurator, ped.hand 2,80 2,80 2,80 2,60

Förskollärare 4,50 6,00 5,25 5,25

Eftisledare 4,50 3,00 3,50 3,50

Skolgångsbiträde, förskola 1,50 0,75 1,75 2,00

Summa 100,30 99,55 99,30 99,35


Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. inkomna avgifter, minskning av

undervisningsgrupper,

hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter

121 000

Minskning av kostnader, personalkostnader

-135 000

Minskning av kostnader, köp av tjänster (Interna städtjänster störst enskilda

minskningen)

-56 500

ökning av kostnader, inköp (inventarier)

+18 800

ökning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror)

+55 000

Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut -257 628

UTBILDNINGSENHETEN





Köp av tjänster -2 060 012 -2 044 902 -2 101 557 -2 101 557 -2 045 041


Understöd och bidrag -730 -9 350 -9 350 0

Övriga verksamhetskostnader -1 265 335 -1 276 313 -1 413 191 -1 413 191 -1 460 042



103


Enhet: Utbildning



UTVECKLINGEN

Utbildningsenhetens största förändring under 2016 var de nya läroplanerna som trädde i kraft 1.8.2016

(förskolans, den grundläggande utbildningens och gymnasiets läroplaner). Under våren 2016 slutfördes arbetet

med läroplanen. Kimitoöns lärarkår samlades även på bred front för att diskutera hur man skulle anamma den

röda tråden i nya läroplanen med mera elevcentrerad undervisning, inlärning som sker i större helheter med

ämnesövergripande samarbete och regelbunden formativ bedömning.

Satsningen på digitala verktyg i undervisningen har fortsatt, förbättringar har gjorts på elevnätverket och det

trådlösa nätverken på skolorna. Under 2016 togs även förskolan starkt med i utvecklingen av IKT i

undervisningen. Förskolans lärare och skolornas lärare har kontinuerligt fått fortbildning inom IKT för att kunna

använda digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.

Största förändringen för förskolan har varit den nya läroplanen. Förskolans läroplan har samma

kompetensområden att utgå från som den grundläggande utbildningen (åk 1-9). Den finska förskolan i Silva

startade på hösten ett försök med att sköta alla undervisning utomhus fyra dagar i veckan. Finska förskolan i

Dalsbruk har flyttat till Taalintehtaan koulu.

Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I

Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i daghemmet Silva. En stor del av våra elever i årskurs ett och två

deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra.

Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Gymnasiets rektor fungerar för andra läsåret även som

vuxeninstitutets rektor vilket ger möjlighet till utökat samarbete. Vårt elevunderlag kommer framöver att minska

och kommunen egna studerande kommer inte att räcka till för att upprätthålla gymnasiet. För att trygga

gymnasieutbildningen i framtiden borde kommunen göra upp plan på hur man kunde utveckla verksamheten för

att även framöver ha ett tillräckligt stort elevunderlag. De digitala studentskrivningarna har testats i allt flera

läroämnen under 2016, inga större tekniska problem har uppstått. Gymnasiet har ett aktivt i samarbete med

Arthursällskapet, som stöder gymnasiet i sin marknadsföring.

Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var 135 000 lägre än budgeterat, största orsaken

till det är återhållsamma löneförhöjningar vi haft. På kostnadssidan är det främst inköp som rejält överskrider

budgeten. Totalt överskreds inköp av skolmaterial och inventarier med ca 40 000 euro. Största orsaken till

överskridningen är att finska förskolan flyttade från Hulta daghem till Taalintehtaan koulu och samtidigt började

6 flyktingbarn i skolan. Möbler och extra skolmaterial inköptes. Även andra skolor köpte extra material och

inventarier, som den nya läroplanen förutsätter.

Totalt underskreds de budgeterade kostnaderna budgeten med ca 135 000 euro. Kostnadsunderskridningen

beror främst på en minskning av personalskostnaderna: 135 000 euro, De interna hyrorna ökade med ca 55 000

euro och de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna minskade med ca 80 000 euro.

På inkomstsidan fick utbildningsenheten totalt 375 000 euro vilket var 120 000 euro mera än budgeterat. Den

största enskilda summan på 72 000 euro kommer från övriga understöd och bidrag, det är understöd som vi fått

för olika projekt, projekt ansökningarna har sökts under budgetåret.

Eftersom inkomsterna är klart högre än budgeterat och utgifterna är lägre än budgeterat ger det ett positivt

verksamhetsbidrag på 257 628 euro.

104


Enhet: Vuxeninstitut

Ansvarsperson: Rektor

VERKSAMHET

Kimitoöns vuxeninstitut anordnar kurser i hela kommunen, såväl längre kurser som kortare kurser, där främst

vuxna har möjlighet att delta. Institutet ordnar grundundervisning t.ex. i bildkonst, matlagning och dans för barn

(7-12 åringar) och ungdomar, fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. Vidare

anordnar vuxeninstitutet enskilda föreläsningar med aktuella teman. Ett kursprogram görs inför varje höst upp

på kansliet. Det trycks och distribueras till hemmen på Kimitoön. Kursprogrammet uppdateras vid årsskiftet.

Även den uppdaterade versionen trycks och distribueras till hemmen på Kimitoön.

Kimitoöns vuxeninstitut samarbetar med Kimitoöns gymnasium och strävar till att hitta lösningar som gynnar

vardera enheten. Under läsåret 2016 - 2017 planerar Vuxeninstitutet att tillsammans med gymnasiet ordna

teoretiska båtförarstudier som en köptjänst, med Vuxeninstitutet som huvudman. Studierna ger möjlighet att

avlägga s.k. förarbrev.

Eftersom de administrativa tjänsteuppgifterna har förändrats under år 2015, så utvecklas tjänsterollerna så att de

fungerar på bästa sätt.


Kimitoöns kommun tar emot flyktingar våren 2018. Kimitoöns vuxeninstitut bör ha beredskap bör för att svara

mot det utbildningsbehov som flyktingmottagandet förutsätter.

En osäkerhet finns gällande eventuella statliga sparåtgärder under perioden.

Vuxeninstitutet följer aktivt med förändringar och kan snabbt verkställa sådana kurser och föreläsningar, som

kommuninvånarna behöver och önskar.


Kursverksamhet ordnas för ca 4300-4500 undervisningstimmar per år.

105




BINDANDE MÅL 2016


Att upprätthålla ett mångsidigt kursutbud Regelbunden elektronisk utvärdering

för vuxenstudier i hela kommunen Uppföljning 31.12.2016

Varje kursdeltagare har möjlighet att utvärdera sin kurs

på en webblankett.

Att svara utbildningsbehov vid ett flyktingmottagande Att med kort varsel kunna skapa nödvändig utbildning,

som också bidrar till integrering.


Vuxeninstitutet ordnade integrationsutbildning i samband

med flyktingmottagandet.

Att finna goda lösningar för samarbete med gymnasiet Att studier vid vardera enheten kan nyttjas i högre grad


Vuxeninstitutet anordnar detta läsår som köptjänst båtförarstudier.

Studierna kan räknas som tillämpade gymnasiekurser.

Vissa av Vuxeninstitutets kurser har kunnat räknas till godo som

tillämpade gymnasiekurser.

Att skapa ändamålsenliga administrativa rutiner då Rutinerna utvärderas kontinuerligt

flera i personalen är nyanställda Uppföljning 31.12.2016

Ändamålsenligheten i rutinerna diskuteras kontinuerligt och

ändringar görs.

Att personalen mår bra och kan fortbildas Möjligheter till fortbildning erbjuds.


Personalen har getts möjlighet till fortbildning.

Att samarbeta med Fria bildningen i Åboland Regelbundna kontakter för att hitta samarbetsformer


Kontakten till Fria bildningen i Åboland är regelbunden.

106




NYCKELTAL

Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Kursdeltagare 2312 2359 2500 2 236

Timmar 4 397 4 441 4 500 4 014

Nettoutgifter per timme 68 67 68 67

PERSONALBUDGET

Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS16

Rektor 0,5 0,5/0,2 0,2 0,2

Kursplanerare 0/0,8 0,8 0,8

Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5


Planerare/sekreterare 0,4 0,4/0 0 0

Totalt 1,9 1,9/2,0 2 2

VUXENUTBILDNINGSENHET





Köp av tjänster -67 894 -67 825 -58 848 -58 848 -67 137







Löner och arvoden:

4009 Timlärare har i högre grad än tidigare fakturerat för sin undervisning via bolag (- 30.000 €), motsvarande minskning

i lönebikostnader

Köp av tjänster:

4423 Personalens resekostnader (timlärarnas) betydligt mindre än kalkylerat (- 10.000 €)

4440, 4470 Utgifterna är större p.g.a. ovannämnd orsak (+ 6.200 €)


UTVECKLINGEN

Kimitoöns vuxeninstitut erhöll år 2016 kvalitets- och utvecklingsunderstöd från Utbildningsstyrelsen. Målet är att

ta i bruk s.k. Open Badges. Efter slutförd kurs får deltagaren en Open Badge, vilken visar att den studerande har

en godkänd kunskapsnivå t.ex. i språk, vilket kan komplettera de formella kvalifikationerna för olika slag av

behörighet.

107




Vuxeninstitutet följer aktivt med utvecklingen på riksnivå och strävar till att utbildningen i så hög grad som möjligt

skall kunna motsvara kommuninvånarnas behov.

108


Enhet: Bibliotek

Ansvarsperson: Bibliotekschef

VERKSAMHET

Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och -förordningen (406/2013). Syftet med de

allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning,

litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga

färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva

nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas.


Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats.

Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter.

Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för

dem själva viktig information i informationsflödet. Efterfrågan och utbud på nättjänster ökar. Bibliotekets uppgift

är att välja ut och erbjuda kunderna högklassigt material.


Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets

nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blanka-

samarbetet). Kimitoöns bibliotek erbjuder kunderna högklassiga, aktuella och intressanta material och evenemang

samt ett öppet vardagsrum för kommuninvånarna.

BINDANDE MÅL 2016


Delta i utvecklingen av de nationella Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla innehållet

nättjänsterna för biblioteken i den gemensamma databasen och samordna den med

andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt


Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteks-

nätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten

och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter

Utveckla samarbetet mellan bibliotek och Att göra upp en plan för samarbetet mellan biblioteken

skolor för att främja medieläskunnighet och skolorna inom grundutbildningen och inom

andra stadiets utbildning


Planen är färdig och samarbetet mellan biblioteket och skolorna

fortsätter i enlighet med den.

Främja läslusten på Kimitoön Att med stöd av projektfinansiering arrangera

läslustinspirerande och målgruppsinriktade aktiviteter,

på båda språken över hela Kimitoön


Bibliotekets betjäningspunkter ordnade sammanlagt 190 olika

aktiviteter och skolningar, på svenska och/eller finska, med

sammanlagt ca. 3 500 deltagare.

109


Enhet: Bibliotek


NYCKELTAL


Antal bibliotek 4 4 4 4

Öppettimmar 5 518 5 439 5 600 5 140

Fysiska besök 58 511 54 922 52 000 53 315

Totalutlån 75 596 74 577 75 000 71 876

Låntagare 2 576 2 570 2 900 2 564

Mediebestånd 70 972 69 430 80 000 68 814

Anskaffningar 2 913 3 446 3 600 3 998

Fysiska besök 58 511 54 922 52 000 53 315

Dalsbruks bibliotek 18 957 16 714 17 187

Kimito bibliotek 33 132 32 258 30 622

Västanfjärds bibliotek 5 433 4 945 4 584

Hitis bibliotek 989 1 005 922

Total utlån 75 596 74 577 75 000 71 876



Västanfjärds bibliotek 9 119 8 971 8 662

Hitis bibliotek 2 217 2 196 2 009

Låntagare 2 576 2 570 2 900 2 564



Västanfjärds bibliotek 207 207 162

Hitis bibliotek 100 94 86

Mätare

Fysiska besök/inv. 8,4 7,9 7,2 7,8

Total utlån/inv. 10,8 10,7 10,4 10,5

Låntagare/inv 36,8 % 37,0 % 40 % 37,3 %

Mediebestånd /inv 10,1 10 11,3 10,0

Anskaffningar /inv 0,42 0,5 0,5 0,58

Omkostnad/inv. 90,5 89,8 92,8 93,8

Kostnad för medie- 11,6 10,5 11,4 11,5

anskaffning/inv.

PERSONALBUDGET


Bibliotekschef 1 1 1 1

Bibliotekarie 2 1,8 2 2

Biblioteksfunktionär 5,72 6,44 5,72 5,24

8,72 9,24 8,72 8,24

110


Enhet: Bibliotek


BIBLIOTEKSENHETEN





Köp av tjänster -89 048 -88 051 -93 399 -93 399 -107 812







Ökade kostnader för interna hyror +8 936 Ökade intäkter p.g.a. projektfinansiering +19 420 Räkenskapsperiodens överskott +6 012


UTVECKLINGEN

Bibliotekets budget täcker nöjaktigt basverksamheten. Med stöd av projektfinansiering från UKM har olika akti-

viteter arrangerats; sagostunder, författarbesök, mediaworkshoppar etc. Projektmedel har också erhållits för

marknadsföring av biblioteket.

De nya nationella bibliotekssystemen utgör en utmaning för biblioteket, liksom anpassningen av vårt eget biblio-

tekssystem till dem. Modifieringarna har planerats gemensamt av systemleverantören, Nationalbiblioteket och

Blankabiblioteken. Tyvärr togs det nya kundgränssnittet inte i bruk ännu år 2016 som vi hade hoppats, men

kommer att realiseras under år 2017.

Den nya bibliotekslagen trädde i kraft den 1.1.2017. Lagen innebär inte stora förändringar i bibliotekets verk-

samhet, men den definierar bibliotekets uppgifter mera detaljerat än tidigare. Lagen reviderar bl.a. regleringen

rörande avgifter, användarregler och personal. Användningen av bibliotekets utrymmen behöver också ses över

i enlighet med hur lagen förutsätter bibliotekets uppgifter.

Därtill påverkar social- och hälsovårdsreformen bibliotekets verksamhetsomgivning. Biblioteket behöver för-

bereda sig på förändringar.

111


Enhet: Fritid

Ansvarsperson: Fritidschef

VERKSAMHET

Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för kultur, idrotts- och

ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och

organisationer, samt med kreativa yrkesutövare i kommunen. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar

fritidsverksamhet av olika slag.

Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, en kultursekreterare, två Idrottsinstruktörer, en koordinator

för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Inom

ungdomsverkstaden Isla+ finns verksamhetsledare samt uppsökande ungdomsarbetare på tidsbundna arbetsavtal.

Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser samt Bio Pony.


Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för att ägna

sig åt kreativ verksamhet eller fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen och

välbefinnandet försämras. Insikten ökar i samhället om att även konst och kultur främjar hälsa och välmående

Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom ”rörelse i skolan”

programmet samt till att ägna sig åt kreativitet för att främja självkänsla, inlärning och trivsel.

Motionsrådgivningsverksamheten etableras samt förstärks under tidsperioden.

Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet.

Verksamheten inom Ungdomsverkstaden Isla+ utvecklas samt utformas under tidsperioden. På detta sätt

Förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller arbete.

Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens

betydelse ökar. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull

resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism.

Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu

viktigare del av Kimitoöns näringsliv.


Idrott

Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som

stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och

motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda

föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande

hälsofrämjande verksamhet för olika ålderskategorier.

Ungdom

Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom

kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar

ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda

service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol

och droger.

Kultur

Kultursektorns viktigaste uppgift är att sörja för att Kimitoöns invånare har goda möjligheter till ett mångsidigt

kulturutbud och kulturutövande. Detta sker i samarbete, såväl inom fritidsenheten och med kommunens övriga

enheter som med externa aktörer och kreativa yrkesutövare. Barnkulturen ges hösta prioritet. Alla barn bör få

möjlighet att stifta bekantskap med olika konstformer.

112


Enhet: Fritid


BINDANDE MÅL 2016


Minst 1 timme motion för barn och ungdomar per dag Alla skolor i kommunen går med i Skolan i rörelse-programmet.


Alla skolor i kommunen är med i skolan i rörelse-programmet

Effektivera informationen om motionens betydelse Motionsrådgivningen 20 kunder/år.


Motionsrådgivningen har haft 24 kunder under 2016.

Hälsomotionsstrategin uppdateras


Hälsomotionsstrategin har inte uppdateras i och med

den kommande social- och hälsovårdsreformen.

Ungdomsgarantin 50 ungdomar/år inom ungdomsverkstadsverksamheten.


Ungdomsverkstaden har under året haft 13 deltagare

och uppsökande ungdomsarbetaren 48 kunder.

Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan

under året (kampanj).


I Kimitoöns kommun cyklades sammanlagt 2689 prestationer.

Med detta resultat placerade sig Kimitoön på andra plats

för kommuner över 5000 invånare i Egentliga Finland.

Kultur för äldre Utveckling av kulturapotek och kulturvänverksamheten.


Kulturapotekets verksamhet: 8 workshops i åldringshem och

serviceboenden. Kulturvänsverksamhetens utveckling kom inte

igång p.g.a. förändringar inom kulturenheten (byte av personal).

Samarbetsprojekt med andra aktörer, bl.a. skola och dagvård.


Under 2016 ordnades sammanlagt 19 evenemang för och med

barn och unga samt storsatningen, musikalen ÖN. Utvecklingen

av kulturläroplanen fortskrider i samarbete med Barnkulturcentrum

vid Sagalund.

Utveckla verksamheten inom hälsomotion

Satsningar på kulturfostran för barn och unga

113


Enhet: Fritid


NYCKELTAL

BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Banan

Antal besökare 4300 4200 4200 4370

netto Bokslut 34 200,00 € 34 200,00 € 51 000 € 53 500,00 €

Nettokostnad/besök 7,95 € 8,14 € 12,14 € 12,24 €

Slaggis

Antal besökare 4800 4900 5200 3000

Netto Bokslut 37 100,00 € 37 100,00 € 37 000 € 35 000,00 €

Nettokostnad/besök 7,72 € 7,57 € 7,11 € 11,66 €

Lammis

Antal besökare 400 500 450 460

Netto Bokslut 19 300,00 € 22 500,00 € 11 000 € 10 500,00 €

Nettokostnad/besök 48,25 € 45 € 24,44 € 22,80 €

Amosparken

Antal användare: 40500 42100 43000 42300

Netto Bokslut 59 200,00 € 44 300,00 € 38 000 € 36 000,00 €

nettokostn/anv 1,46 € 1,05 € 0,88 € 0,85 €

Skolcentrets idrottsplats i Kimito

antal användare 7500 6000 25000 12000

netto Bokslut 8 900,00 € 8 400,00 € 10 000 € 7 900,00 €

nettokostnad/anv. 1,18 € 1,40 € 0,40 € 0,65 €

Dalsbruk idrottspark

Antal användare 14500 13000 15000 13100

Netto Bokslut 38 900,00 € 33 700,00 € 30 000 € 34 000,00 €

Nettokostnad/anv 2,68 € 2,59 € 2,00 € 2,59 €

Brukshallen (utanför skoltid)

Antal användare 14700 14600 14500 13500

Netto Bokslut 83 000,00 € 79 400,00 € 87 500 € 77 000,00 €


Björkboda fotbollsplan

Antal användare 1500 1500 1200 1500

Netto Bokslut 13 700,00 € 22 650,00 € 10 000 € 11 000,00 €


Kulturverksamhet

evenemang, egna/samarbete 33 35 30 38

antal filmvisningar 105 111 100 114

filmvisningar, besökare 4979 5100 4000 4213

evenemang för barn och unga 20 12 40 19

114


Enhet: Fritid


PERSONALBUDGET


Fritidschef 1 1 1 1

idrottsinstuktör 2 2 2 2

planmästare 1 1 1 1

idrottsanläggningsskötare 1 1 1 1

Koordinator för ungdomsarbete 1 1 1 1

Idrotts- och ungdomsledare 1 1 1 1

Verksamhetsledare för ungdomsverkstad 1 1 1 1

uppsökande ungdomsarbetare 1 1 1 1

kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5

Förändringar: 9,5 9,5 9,5 9,5

FRITIDSENHETEN





Köp av tjänster -157 436 -167 907 -188 541 -188 541 -210 756




VERKSAMHETSKOSTNADER -798 494 -823 099 -1 107 892 -1 107 892 -1 129 358


KULTURENHETEN



VERKSAMHETSINTÄKTER 27 583 19 073

Personalkostnader -33 558 -24 400

Köp av tjänster -35 238 -48 827

Material, varor och tillbehör -1 917 -1 506

Understöd och bidrag -216 839

Övriga verksamhetskostnader -31 527 -28 750

VERKSAMHETSKOSTNADER -313 363 -320 323

VERKSAMHETSBIDRAG -285 779 -301 250

115


Enhet: Fritid



Intäkter inom idrott och friluftsliv +9 900€ Intäkter inom kulturverksamhet +7 600€ Mindre personalutgifter inom uppsökande ungdomsverksamheten +3 300€ ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA

UTVECKLINGEN

Under sommaren flyttade ungdomsgårdsverksamheten i Dalsbruk samt ungdomsverkstaden Isla+ från Bruks

invest på Kolabacksvägen 4. Ungdomsgården flyttade tillbaka till Slaggis och ungdomsverkstaden till DIT-Center.

Ungdomsmusikalen Ön bidrog inom kulturverksamheten till både ökade inkomster och utgifter. I och med

organisationsändringar inom sysselsättningsverksamheten arbetade uppsökande ungdomsarbetaren endast 40 %

under tidsperioden oktober-december. Inom idrott och friluftsliv baserar sig de höga intäkterna främst på

deltagaravgifter och hyresintäkter.

Framtiden ser ljus ut inom denna sektor. I och med att social- och hälsovårdsreformen genomförs kommer

kultur- och fritidsenhetens verksamhet att få en viktigare roll inom kommunen.

Idrotts- och friluftssektorn kostade 64.50€, ungdomssektorn 32.30€ och kultursektorn 42.86€ per invånare.

116

16.4 Omsorgsavdelningen

Omsorgens förvaltning

Socialeneheten

Äldreomsorgsenheten

Hälsovårdsenheten

Specialsjukvården

117

OMSORGSAVDELNINGEN

BS 2015

Ursprunglig

BG 2016

Budget-


Avvikelse

%


Försäljningsintäkter 1 005 985 876 100 876 100 1 146 922 130,91 %

Avgiftsintäkter 1 839 142 1 766 200 1 766 200 2 068 525 117,12 %


Hyresintäkter 174 220 183 700 183 700 179 309 97,61 %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 387 282 3 304 265 3 304 265 3 801 618 115,05 %


Personalkostnader


Lönebikostnader

Pensionskostnader 2 226 645 2 335 561 2 335 561 2 156 215 92,32 %


Lönebikostnader 2 686 049 2 908 751 2 908 751 2 655 294 91,29 %


Köp av tjänster 14 856 266 13 955 260 500 000 14 455 260 15 679 298 108,47 %


Understöd 1 153 028 1 057 108 1 057 108 1 196 538 113,19 %

Hyreskostnader 1 398 479 1 526 555 1 526 555 1 403 197 91,92 %


VERKSAMHETENS KOSTNADER 29 103 104 29 279 479 500 000 29 779 479 29 746 118 99,89 %

VERKSAMHETSBIDRAG -25 715 823 -25 975 214 -500 000 -26 475 214 -25 944 500 98,00 %

AVSKRIVN. ENLIGT PLAN -215 985 -306 465 -306 465 -260 745 85,08 %

RÄKENSK.PER. RESULTAT -25 931 808 -26 281 679 -500 000 -26 781 679 -26 205 245 97,85 %

Budgetändring:

Tilläggsanslag 200 000 euro: Äldreomsorgen, köp av tjänster

Tilläggsanslag 300 000 euro: Egentliga Finlands sjukvårdsdisstrikt, köp av tjänster

118

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Omsorgsförvaltning

Ansvarsperson: Omsorgschef

VERKSAMHET

Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret.

Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar

ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta.

Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en

vårdkoordinator och omsorgschefen.

Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels

socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels

äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar institutionsvård, vård i hemmet och serviceboende för äldre samt

hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar hälsocentralsjukhusets, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet.

Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens

enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten.

Planeringen av renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under nästa år.

Fullmäktige har den 13.4 2015 beslutat att kommunen skall ta emot ca 20 syriska kvotflyktingar 2016. Detta

innebär nya utmaningar för flera olika verksamheter i kommunen, t.ex. läkarmottagningarna,

rådgivningsverksamheten och det sociala arbetet. En arbetsgrupp med representanter för bildningsavdelningen,

utvecklingsavdelningen och omsorgsavdelningen förbereder under hösten 2015 flyktingarnas ankomst. Den

exakta tidpunkten för när flyktingarna anländer är oklar och beror på faktorer som kommunen inte kan påverka.

Under 2015-2017 kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt (”Kansa-koulu”) som handhas av 11

kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av

elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation inom socialväsendet.

Projektet har beviljats finansiering av staten.

Om finansiering beviljas deltar kommunen i ett projekt med Yrkeshögskolan Novia 2016-2018. Målsättningen är

att aktivera barn under skolåldern som har en avvikande viktkurva. Projektet genomförs i samarbete med

bildningsavdelningen.


Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en utredningsgrupp för att utreda hur social- och hälsovården skall

organiseras nationellt i framtiden. Gruppen har i augusti 2015 i sin utredning föreslagit att landet skall indelas i 9-

12 självständiga, administrativa områden. Gruppen har inte tagit ställning till innehållet i områdenas verksamhet.

Utredningen skall fungera som grund för det kommande politiska beslutsfattandet. Reformerna kommer att kräva

ny lagstiftning.

Den nya socialvårdslagen (1301/2014) träder i kraft stegvis 1.1, 1.4.2015 och 1.1.2016. Avsikten med lagen är att

förstärka den kommunala grundservicen och minska behovet av reparerande åtgärder inom socialvården. På sikt

skall detta sänka kostnaderna för kommunerna. Tyngdpunkten för socialvården förskjuts från reparerande

åtgärder till förebyggande arbete och s.k. lågtröskelverksamhet. Det förebyggande arbetet utförs inte enbart inom

social- och hälsovården utan även inom andra kommunala sektorer.

Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) innebär nya arbetssätt gällande klientdokumentationen

inom äldreomsorgsenheten och socialenheten.

Enligt den nya kommunallagen (410/2015), skall kommunen också ha ett handikappråd som utses av

kommunstyrelsen.

119

OMSORGSAVDELNINGEN




Verksamheten leds redan nu så att man beaktar att stora förändringar kommer att ske inom social- och

hälsovården under de närmaste åren.

- När kommunens strategi uppdaterats påbörjas arbetet med att uppdatera även omsorgsavdelningens

verksamhetsprogram.

- Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. Stora

organisationsförändringar har redan ägt rum men mindre justeringar bör ännu göras.

- Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan beaktas då man planerar de kommande

årens verksamhet. Planeringen av renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker

huvudsakligen under nästa år.

- Välfärdsplanen för barn och unga, som färdigställs hösten 2015, behandlas och godkänns av

kommunstyrelsen och fullmäktige.

- Under 2015-2017 kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt (”Kansa-koulu”) som handhas

av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid

ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation.

Projektet har beviljats finansiering av staten.

- En vårdkoordinator på deltid behövs för koordinering av främst av bäddavdelningens och

äldreomsorgsenhetens patientströmmar.

- Mottagningen av kvotflyktingar planeras och genomförs 2016 som ett sektoröverskridande

samarbetsprojekt.

BINDANDE MÅL 2016


Omsorgsavdelningen satsar på förebyggande Alla verksamhetsenheter utvecklar de förebyggande och

och hälsofrämjande verksamhet. hälsofrämjande arbetsmetoderna.


Inom äldreomsorgen görs förebyggande hembesök till personer som

fyllt 80 år. Både inom hälsovårdsenheten och äldreomsorgsenheten

har påbörjats kartläggning av äldre personers nutrition.

Inom hälsovårdenheten strävar man att aktivera nollmotionärer i

samarbete med fritidsenheten.

Inom socialenheten har man deltagit i Attitydrännan, ett drog-

förebyggande evenemang för ungdomar.

Omsorgsavdelningen strävar till att Minskade kostnader för långtidsarbetslösa.

sysselsätta flera långtidsarbetslösa. Uppföljning 31.12.2016

Kostanderna för långtidsarbetslösa har minskat från 241 891 €

(2015) till 175 271€ (2016) d.v.s. med 66 620 €.

Omsorgsavdelningens rekryteringsmetoder Rekryteringmetoderna och -processerna gås igenom för

och -processer ses över. olika personalgruppers del.


Hela kommunen kommer att gå in för att ta ibruk Kuntarekry-

programmet för rekrytering av både vikarier och fastanställd

personal 2017.

120

OMSORGSAVDELNINGEN



Regionalt samarbete och samarbete över Personalen deltar i möten och utbildningar på andra orter och

kommungränserna uppmuntras. samarbetar även på annat sätt över kommungränserna.


Omsorgsavdelningens ledningsgrupp har under året träffat Pargas

stads och Hangö stads ledande tjänstemän och diskuterat

gemensamma ärenden.

Omsorgsavdelningen har samarbetat med Pargas stad och ordnat en

gemensam ledarskapsutbildning med anledning av Sote-reformen.

Den förverkligas i början av år 2017.

Förmännen samarbetar aktivt med kolleger från andra kommuner i

olika nätverk.

Alla omsorgsavdelningens verksamhets- Samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och

punkter sorterar papp- och kartongavfall. kartongavfall och ser över sorteringsprocessen

för denna typ av avfall.


Alla verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall.

NYCKELTAL


Omsorgsnämnden, sammanträden 6 7 9 7

Äldrerådet, sammanträden 6 7 5 7

Mätare

Kimitoöns omsorgsavdelning totalt

Nettokostnad, euro/invånare 3 623 3 722 3 732 3 746

PERSONALBUDGET


Omsorgschef 1 1 1 1

Förvaltningschef 1 1 1 1


Lagerförvaltare 1 1 1 1

Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5

Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1

OMSORGENS FÖRVALTNING





Köp av tjänster -47 217 -42 463 -38 849 -38 849 -34 064






121

OMSORGSAVDELNINGEN




Minskade kostnader för omsorgsnämnden +6 700 €

Minskade personalkostnader +38 300 €

Minskade kostnader för köp av tjänster +4 800 €

ALLMÄN OCH EKONOMISKA ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA

UTVECKLINGEN

Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå som under de senaste åren.

Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna

förvaltningen och ekonomistyrningen.

Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En

gång i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Dessutom deltar alla avdelningens förmän och

ledningsgruppen. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs.

Utomstående personer inbjuds ibland till gruppernas möten för att man skall få del av nyttig information om

aktuella ärenden. Aktuella teman har under året varit skötseln av avdelningens fastigheter, utbildning i

användningen av dataprogram, positiv kommunikation på jobbet m.m.

Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, Kompetenscentret Oy

Vasso Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret för det sociala arbetet (FSKC), Pargas stad bl.a. när det gällt

familjerådgivningsverksamheten och med A-kliniken när det gällt missbrukarvården.

Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter. Under de senaste

åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med vårdförnödenheter för exceptionella situationer. Nya

förnödenheter skaffas årligen så att sortimentet utökas.

Omsorgsavdelningen har på olika sätt aktivt deltagit i Egentliga Finlands landskaps förberedelser inför

landskapsreformen och reformen av social- och hälsovården. Reformen innebär att hela social- och hälsovården

helt och hållet upprätthålls av landskapet och finansieras av staten fr.o.m. 1.1 2019.

Kommunen deltar 2015-2017 i ett nationellt projekt, ”Kansakoulu”, som handhas av 11 kompetenscenter inom

det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering

och andra nya arbetsmetoder vis elektronisk dokumentation. Under slutet av 2016 planerades två nya projekt,

”Kompassihanke” för den äldre befolkningen och ”Lupa auttaa” för barn unga och familjer. Alla kommuner i

landskapet förväntas delta i projekten förutsatt att finansiering beviljas av staten. Projekten innebär att

kommunerna gemensamt förbereder sig inför reformen av social- och hälsovården.

Avdelningens verksamhetsenheter har huvudsakligen förverkligat de mål som uppställts i budgeten och

ekonomiplanen för 2016. Förmansarbetet har stötts främst i form av möten och utbildningar.

Omsorgens förvaltning har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med 50 500 euro.

Hela avdelningen har underskridit den ändrade budgeten (inkluderat en tilläggsbudget på 500 000 euro) med 530

700 euro. Orsakerna till att budgeten underskridits är att lönekostnaderna varit lägre och intäkterna varit större

än beräknat. Kostnaderna för specialsjukvården som köps av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt verkade bli

avsevärt mycket högre än budgeterat under den första halvan av året, men kostnadsökningen planande ut under

den andra halvan av året.

Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på hur landskapsreformen och reformen av hela

social- och hälsovården utformas av staten. Utöver detta ställer ny lagstiftning hela tiden nya krav på

verksamheten.

122

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Socialenhet

Ansvarsperson: Socialchef

VERKSAMHET

Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjeservice, barnatillsyn, vuxensocialarbete,

flyktinghandledning, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli,

men i och med personalökningen har en del av personalen sin fasta arbetspunkt i Dalsbruk. Mottagning sker enligt

tidsbeställning på båda kontoren.


På riksomfattande nivå har en total omstrukturering av social- och hälsovården diskuterats en längre tid. Ett flertal

nya lagar trädde i kraft 2015 och dess förverkligande har påbörjats och fortsätter under de kommande åren. Den

nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft stegvis under 2015 och i kommunerna skapar man nya modeller

för att förverkliga lagen. Inom socialenheten har ett familjeservice-team bildats bestående av tre personer. I

framtiden kan det visa sig att denna service behöver utvidgas. Lagen om sektorsövergripande samservice som

främjar sysselsättningen (1369/2014) trädde i kraft 1.1.2015. Detta innebär att det ska bildas en servicecentral

för arbetskraft där arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten samarbetar ännu närmare för

att sysselsätta långtidsarbetslösa. Inom Egentliga Finland bildas 1-2 servicecentraler. För Kimitoöns del planeras

ingen fast servicecentral utan servicen blir tillgänglig på Kimitoön genom ett mobilt serviceteam som består av

personal från kommunen, arbets- och näringsbyrån och FPA. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändrades

vid årsskiftet 2014/2015 så att kommunerna betalar hälften av arbetsmarknadsstödet för personer som fått

arbetsmarknadsstöd 300-999 dagar och 70% av stödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd minst 1000

dagar. Tidigare betalade kommunen 50% av arbetsmarknadsstödet då personen fått arbetsmarknadsstöd 500

dagar. Det betyder att sysselsättningen måste få en framträdande roll inom hela kommunen. Det grundläggande

utkomststödet flyttas till FPA fr.o.m. 2017. Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående

specialomsorger om utvecklingsstörda ska samordnas.


Socialenhetens verksamhet fördelas fr.o.m. 2016 på två förmän, där den ena förmannen leder den vuxeninriktade

servicen (vuxensocialarbete, flyktinghandledning, missbrukarvård, handikappvård och barnatillsyning) och den

andra förmannen den barn- och familjeinriktade servicen (familjeservice och barnskydd). Detta innebär en

tilläggsanställning på 0,5 socialhandledare och anställningen sammankopplas med behovet av tilläggsresurser vad

gäller flyktingarbetet.

Kimitoöns kommun deltog i projektet Kaste II Välmående barn och unga (1.8.2013-30.9.2015) och nu fortsätter

arbetet till valda delar inom familjeservicen. Syftet med projektet var att utveckla och koordinera det

förebyggande arbetet med barn och ungdomar på Kimitoön. Utvecklandet av det förebyggande arbetet inom alla

sektorer där man jobbar med barn och unga är av största vikt. Familjeservicen har startat som ett svar på den

nya socialvårdslagen vars syfte är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och förbättra

likabehandlingen av klienterna. En trend i samhället har varit att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom

omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet torde nu minska då alltfler familjer får service enligt

socialvårdslagen och inte blir barnskyddets klienter.

Inom vuxensocialarbetet och handikappservicen implementerar man likaså den nya socialvårdslagen. Inom

vuxenarbetet jobbar man speciellt för att främja sysselsättningen, vilket kräver ett gott samarbete med

hälsovården, projekt Arbetskompaniet, ungdomsverkstaden och övriga kommunala sektorer som kan sysselsätta

långtidsarbetslösa. Kimitoöns kommun tar emot kvotflyktingar 2016 och anställer en flyktingkoordinator. I

samarbete med TE-centralen, ELY-centralen, FPA, alla berörda kommunala myndigheter och tredje sektorn

jobbar man för en lyckad start på integrationen av flyktingarna. Från och med september 2014 köps

missbruksarbetartjänster två dagar per vecka från A-kliniken. Tjänsten har fungerat bra och behovet har visat sig

vara större – fr.o.m. 2016 budgeteras för 2,5 dagar/vecka. Detta möjliggör även en uppstart av social rehabilitering

för missbrukare, vilket i sin tur kan minska antalet långtidsarbetslösa kommunen betalar för.

123

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Socialenhet


Mål

Mottagning av flyktingar Integrationen av flyktingar påbörjas i samarbete med

övriga kommunala och statliga myndigheter.


Syriska flyktingar anlände til l Kimitoön i februari 2016.

Integrationen har kommit väl igång tack vare kom-

munens goda samarbete med föreningar, övriga fri-

vil l iga och statliga myndigheter .

Familjeservicen utvecklas Familjerna har möjlighet att få socialservice innan ett

barnskyddsligt behov uppstått. Antalet barnskydds-

anmälningar minskar.


Familjeservicen har hittat sina arbetsformer

Samarbetet inom kommunen har skapat möjlighet

för barnfamiljer att få hjälp i ett tidigt skede.

Barnskyddsanmälningarna har minskat från 177 (2015)

till 106 (2016).

Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars Årliga kostnaderna minskar. Samarbetet med centrala

arbetsmarknadsstöd kommunen til l en del bekostar kommunala och statliga myndigheter löper.


Kostnaderna från 2015 har minskat med 66 600€.

Under 2016 har antalet personer kommunen betalat för

varierat mellan 34 och 55 personer/mån, med en tydlig

minskning under året - 53 personer i januari, 35 personer

i december. Totalt 102 personer och 9 973 dagar, jäm-

fört med 2015 totalt 104 personer och 13 112 dagar.

Barnskyddets personal har möjlighet att arbeta Köptjänster minskar inom barnskyddets öppenvård.

intensivt med familjer inom barnskyddet Uppföljning 31.12.2016

Köptjänster inom barnskyddets öppenvård har minskat

från 2015 till 2016 med 29 000€.

lagen ökar i jämförelse med resor beviljade enligt

handikapplagen.


I jämförelse med 2015 har andelen klienter som beviljats

färdtjänst enligt socialvårdslagen ökat från 9,4% till 10,0%.

Andelen färdtjänstresor som beviljas enligt socialvårds-Hejda kostnadsökningen för färdtjänst

BINDANDE MÅL 2016

Eftersträvad nivå / uppföljning

124

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Socialenhet


NYCKELTAL


Barnskyddsanmälningar 168 177 120 106

Kontakt till socialvården, barn 25

Omhändertagna barn 31.12 10 10 5 9

Barn i eftervård 31.12 6 7 9 9

Färdtjänstresor 12 543 11 794 11 500 13 196

Färdtjänstresor enl. handikappserviceL 11 770 10 982 10 500 11 808

Färdtjänstresor enl. socialserviceL 625 812 1 000 868

Färdtjänstresor enl. omsorgsL 520

Hushåll som erhåller utkomststöd 164 188 170 165

PERSONALBUDGET


Förman 2

Socialchef 0,88 1 1

Förmånshandläggare 1 1 1 1

Socialarbetare 2 3,58 3,8 3,22

Barnatillsyningsman 1 1 1

Familjearbetare 0,8 1 2 0,75

Socialhandledare m. tjänsteansvar 0,64

Familjehandledare 0,42 1

Familjeassistent 1,1

Socialhandledare 1 1 2 2

Flyktinghandledare 1 0,8

Totalt 7,68 9 12,9 11,41

SOCIALENHETEN





Köp av tjänster -3 083 043 -2 896 748 -2 673 230 -2 673 230 -2 820 423






125

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Socialenhet



Intäkter, utkomststöd +45 000

Löner, socialjour +18 000

flyktingmottagning +11 000

familjeservice +10 000

socialhandledarresurs +42 000

(handikapp, flykting, vuxen)

Köpta tjänster, färdtjänst -124 000

Understöd, andelen av arbetsmarknadsstöd -60 000

utkomststöd -25 000

handikappservice -66 000


UTVECKLINGEN

Planerna på att fördela socialenhetens verksamhet på två förmän från början av 2016 förverkligades inte, och

därmed inte tilläggsanställningen av en socialhandledare som skulle ha fördelats på handikappservice,

vuxensocialarbete och flyktingarbete. Under året arbetades istället en annan modell fram och socialenhetens

verksamhetsområde utvidgades med kommunens sysselsättningsarbete fr.o.m. 2017 och förberedelser inför detta

påbörjades under slutet av 2016. En förman för vuxensocialarbete och sysselsättning har valts.

Familjeservicen har hittat sina verksamhetsformer och basservicen har därmed stärkts. Det har kommit färre

barnskyddsanmälningar 2016 än 2015, och de flesta bedömningarna av servicebehovet görs inom familjeservicen.

I viss mån har föräldrar självmant tagit kontakt till familjeservicen, men oftast tar en samarbetspart kontakt i

samtycke med föräldrarna.

Kommunen har under flera års tid arbetat aktivt med sysselsättningen av långtidsarbetslösa och fr.o.m. 2017

koncentreras sysselsättningsarbetet till omsorgsavdelningen, socialenheten. Jämfört med 2015 har kostnaderna

2016 för andelen av arbetsmarknadsstödet som kommunen betalat minskat med närmare 67 000€.

Flyktingmottagningen fick en bra start i februari 2016 och samarbetet med övriga myndigheter ledde bl a till att

integrationsutbildningen sker på Kimitoön, delvis med distanskontakt till utbildaren. Lokalsamhället har tagit väl

emot de 20 flyktingarna och nästa grupp på 20 personer har anlänt i februari 2017. Missbruksarbetaren har haft

klientmottagning i medeltal 2,5 dagar/vecka på Kimitoön, men socialenheten har inte startat social rehabilitering

för missbrukare.

Social- och hälsovårdsreformen bereds på riks- och landskapsnivå.

126

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Äldreomsorg

Ansvarsperson: Äldreomsorgschef

VERKSAMHET

Äldreomsorgsenheten ansvarar för vård och omsorg av den äldre befolkningen. Vård i hemmet är indelat i två

huvuddistrikt, ett i Söder, som inkluderar skärgården och ett i Norr. Klienterna i östra delen av Kimitoön delas

mellan de två distrikten och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin hemvård av Silverbackens

personal. Effektiverat Serviceboende finns på Almahemmet i Kimito (32 boendeplatser), Silverbacken i Västanfjärd

(17 boendeplatser) och serviceboende på Hanna-hemmet (18 boendeplatser). Kommunen har sedan januari 2016

gett betalningsförbindelse för 5 klienter inom effektiverat serviceboende i Hajala och för en klient i Reso. Hanna-

hemmet har under år 2016 haft ett utökat antal vårdplatser för institutionsvård. Högsta antalet inom

institutionsvård var 37 vårdplatser i mars till juli, varefter vårdplatserna successivt minskades till 32 i december

2016. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende, Fridhem, med 10 boendeplatser. Lätt

serviceboende innebär att det inte finns vårdpersonal på plats under natten.


I Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:15 ”Kvalitetspublikation för att trygga ett bra åldrande och

förbättra servicen” definieras de nationella målen för 2017. Kommunerna uppmanas granska målen i förhållande

till kommuninvånarnas behov då de ställer upp sina egna mål och utvecklingsförslag.

75 år fyllda (hela landet) 2005 2010 2015 2017

Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 89,6 89,5 90,6 91,0-92,0

Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård 30.11 11,2 11,8 11,8 13,0-14,0

Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 3,7 4,2 4,7 6,0-7,0

Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende 31.12 3,4 5,6 7,1 6,0-7,0

Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral 31.12 6,8 4,7 2,1 2,0-3,0

Kimitoöns kommun strävan har varit att de nationella målen för 2017 uppnås. I tabellen nedan ses tabellen ovan,

kompletterad med Kimitoöns kommuns procenttal. Rutorna med aprikos bottenfärg är kommunens egen

statistik, eftersom publicerade siffror inte finns att tillgå. De övriga siffrorna är tagna från Statistikcentralens

uppgifter. Målsättningen för 2016 är framställd med grön bottenfärg.

75 år fyllda på Kimitoön 2013 2014 2015 2016 mål 2016 2017

Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 90,6 90,6 90,0 91,0 91,0-92,0

Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård 30.11 14,6 14,6 13,3 14,7 14,0 13,0-14,0

Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 1,5 2,5 3,5 3,6 4,3 6,0-7,0

Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende 31.12 3,6 5,1 5,4 6,9 6,0 6,0-7,0

Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral 31.12 3,6 4,1 4,5 3,0 2,9 2,0-3,0

Ett tillräckligt antal kunnig personal är en nödvändig förutsättning för att säkerställa en trygg och högklassig service

för äldre. Dessutom har detta en stor betydelse med tanke på personalens arbetshälsa, arbetssäkerhet, rättsskydd

och varaktighet. Forskning har visat att vid sidan av personalantalet har i synnerhet kompetens, förmågan att rikta

kompetensen rätt och kompetent närledarskap ett samband med vårdens kvalitet och effektivitet. Dessa faktorer

säkerställer att de äldre invånarna får vård i enlighet med sina behov och ökar klient-/patientsäkerheten.

127

OMSORGSAVDELNING

Enhet: Äldreomsorg



Personalens yrkeskunnighet har kraftigt höjts de senaste åren och kommer fortsättningsvis att höjas genom

uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Möjlighet att gå utbildning för specialyrkesexamen i ledarskap

har ordnats i kommunen. Av äldreomsorgens sex förmän deltar fem i utbildningen.

Kimitoöns kommunfullmäktige har i mars 2015 godkänt ”Plan för att stödja den äldre befolkningen 2014 - 2017

– Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun”. Äldreomsorgen har förbundit sig att verka för att

målsättningarna uppfylls, förutsatt att fullmäktige beviljar tillräckliga anslag för att verkställa de planerade

åtgärderna. I planen definieras åtgärderna, d.v.s. kraftig ökning av stöd för närståendevård, förändring av lätt

serviceboende till effektiverat serviceboende, beviljande av servicesedlar i liten utsträckning föreffektiverat

serviceboende (2 klienter) och för Vård i hemmet (10 klienter) samt 5 köpta vårdplatser inom serviceboende.

Övriga åtgärder som definierats är nattvård inom Vård i hemmet och familjevård för äldre.

BINDANDE MÅL 2016


Nattvård inom Vård i hemmet Nattvården startar i januari 2016 med en försöksperiod på 2 år


Befattningar har lediganslagits 2 gånger under år 2016, men lämplig perso-

nal för nattvården har inte kunnat hittas och verksamheten har inte startat.

Anhörigsamtalens evaluering Anhörigsamtalen, som påbörjats 2015 inom Vård i hemmet,

utvärderas och utvecklas


Anhörigsamtalen för klienter med hemvård varje dag har fortsatt och

upplevts givande och utvecklande.

Identifiering av klient med undernäring/risk för under- Screening med hjälp av MNA-blankett

näring Uppföljning 31.12.2016

Screeningen med hjälp av MNA-blankett har påbörjats under slutet av

år 2016.

Kortet i ergonomisk förflyttningskunskap® Arbetshälsoinstitutets utbildning i förflyttningskunskap och riskbedöm-

ning, främjar också patientsäkerheten samt kvaliteten av vården.


3 närvårdare på Almahemmet och 3 närvårdare på Hanna-hemmet har

genomgått utbildningen och fått kortet i ergonomisk förflyttningskunskap®

Mera liv i åren med små gärningar En fortsatt utveckling av den dagliga sysselsättningen och meningsfull-

heten


Vardagliga sysselsättningen bland klienterna har synliggjorts bättre för an-

höriga.

Tillsvidareanställd vikariepool på Hanna-hemmet Två tillsvidareanställda behöriga närvårdare vikarierar semestrar under

hela året.


Två närvårdare har tillsvidareanställts till vikariepool på Hanna-hemmet.

En förbättrad och enhetlig elektronisk dokumentation Kontinuerlig utbildning och utveckling av dokumentationen

inom omsorgen inom äldreomsorgens enheter.


Dokumentationen och vårdplanerna har förbättrats.

Ledarskapsfortbildning för förmännen Ledarskapsutbildning enligt det program kommunen erbjuder


Fem förmän inom äldreomsorgen går specialyrkesexamens utbildningen

i ledarskap, en har examen sedan tidigare.

128

OMSORGSAVDELNING

Enhet: Äldreomsorg


NYCKELTAL


Hemvårdsbesök 56 207 52 689 55 000 53 178

Dagcenterbesök 2 291 2 211 3 000 2 946

Stöd för närståendevård klienter/år 54 66 85 71

Lätt serviceboende, vårddygn 2 873 3 617 3 400 3 467

Effektiverat serviceboende, vårddygn 16 992 22 226 23 100 23 222

Institutionsvård, vårddygn 16 292 12 644 10 850 13 271


Hemvård euro/besök 26,49 29,34 31,78 26,73

Lätt serviceboende euro/boendedag 45,84 39,53 45,26 38,06

Effektiverat serviceboende

Almahemmet euro/boendedag 115,60 111,97 118,25 109,56

Hanna-hemmet euro/boendedag * 106,27 95,16 109,69

Silverbacken euro/boendedag 104,28** 107,58** 117,13 ** 100,30**

Institutionsvård

Hanna-hemmet euro/vårddygn 92,86 90,37 107,74 85,51

*inget effektiverat serviceboende på Hanna-hemmet t.o.m. år 2014

**innehåller kostnader för Dag-center i Västanfjärd

PERSONALBUDGET


Äldreomsorgschef 1 1 1 1

Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75

Förman 4,6 4,6 4,6 4,6

Ansvarig arbetstagare 0 0,4 0,4 0

Ansvarig sjukskötare 3 3 3 3

Sjukskötare/Hälsovårdare 11,4 14,9 13,9 13,9

Närvårdare/Primärskötare 50,3 55,98 60,7775 60,3775

Mentalvårdare 1 1 1 1

Konditionsskötare 1 1 1 0,62

Hemvårdare 13,75 12 12 9,25

Hemhjälpare 1,55 1,55 1,55 1,55

Vårdbiträde 9 6 6 6

Anstaltsvårdare 3 3 3 4

Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78

Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274

Resursperson 0 0,5 0,5 0,5

Totalt 103,757 109,0874 112,885 109,955

129

OMSORGSAVDELNING

Enhet: Äldreomsorg



Minskade personalutgifter (bl.a. periodisering av semesterlöner) + 164 886 €

Ökade inkomster för vårddagar (anstaltsvård) + 99 937 €

Ökade inkomster för hemvård och vårdavgift inom effektiverat serviceboende + 93 330 €

Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter - 31 877 €

Ökade inkomster från Statskontoret pga militärtjänstersättningar + 27 950 €

Minskade utgifter för hyror för maskiner och anläggningar (leasing) - 26 910 €

Minskade utgifter för interna hyror + 25 928 €

Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun (1377-1378/2010 § 16 a) + 25 060 €

Minskade utgifter för köp av kundtjänst pga rätten att byta hemkommun + 20 000 €

Ökade inkomster för måltider + 18 705 €

Minskade utgifter för intern mattjänst + 18 499 €

Ökade kostnader för köp av läkemedel - 18 473 €

Minskade utgifter för intern IT-tjänst + 11 670 €

Minskade utgifter för utbildningstjänster + 11 369 €

Ökande kostnader för närståendevård - 9 990 €

Ökade kostnader för renhållnings- och tvätteritjänster - 8 528 €


UTVECKLINGEN

Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 499 215 €. Största inbesparingen utgörs av minskade

personalutgifter p.g.a. semesterpenningen för kommunalt anställda har sänkts med 30 % samt på grund av att

nattvård inom Vård i hemmet inte förverkligats. Sänkt semesterpenning inverkar redan på bokslut 2016, eftersom

semesterpenningen införtjänas fr.o.m. april månad. Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit 99 937 €

mera än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets platsantal ökades akut i början av året. Platsantalet ökades på grund

av ett brand- och röktillbud inom hälsovårdens vårdenhet. Med anledning av det ökade klientantalet har kostnader

för läkemedel och vårdförnödenheter överskridits. Inkomsterna för effektiverat serviceboende

(måltidsersättningar, hyror och avgift för hemvård) har varit högre än beräknat. Kommunen var i början av året

tvungen att i brådskande ordning placera vårdbehövande klienter på effektiverat serviceboende i Hajala. Med

anledning av detta beviljades äldreomsorgen ett tilläggsanslag på 200 000 €. Klienter som får sin vård av privat

serviceproducent betalar en vårdavgift enligt betalningsförmåga till kommunen, vilket har inbringat 35 992 €.

Krigsinvalider med minst 20 %:s invaliditetsgrad har rätt till gratis vård. Utgifterna för vården ersätts av

Statskontoret. Dessa utgifter har under året varit större än beräknat och har därför även inbringat större inkomst

från Statskontoret än beräknat.

Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a § (§ 60 i socialvårdslag 1301/2014) enligt

vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan

ÄLDREOMSORGSENHETEN



VERKSAMHETSINTÄKTER 2 108 462 2 151 727 2 028 650 2 028 650 2 291 099


Köp av tjänster -1 122 417 -1 125 214 -1 188 096 -200 000 -1 388 096 -1 317 387





VERKSAMHETSBIDRAG -5 617 595 -5 924 742 -6 386 153 -200 000 -6 586 153 -6 086 938

130

OMSORGSAVDELNING

Enhet: Äldreomsorg


bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Tre

sådana vårdplatser har under året inbringat 93 516 € (budgeterade inkomster 68 000 €), eftersom personernas

tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med

boendeservice. Äldreomsorgen har budgeterat 20 000 € för eventuell klient som ansöker om vårdplats i annan

kommun enligt samma paragraf, men ingen Kimitoöbo har beviljats vårdplats utanför ön. Den slutliga interna

hyran och interna mattjänsten har varit lägre än budgeterat under året.

Enligt omsorgens behovsutredning och fastighetsplan, godkänd i kommunfullmäktige i oktober 2014, ska den

huvudsakliga produktionen av äldreomsorgstjänster ske i kommunal regi. Servicesedlar ska tas i bruk i liten

utsträckning. Almahemmet ska enligt planen renoveras och förses med automatisk släckningsanordning år 2018.

131

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård

Ansvarsperson: Ledande läkare

VERKSAMHET

Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, hälsocentralsjukhusvård och

tandvård. Hälsostationer finns i Kimito och Dalsbruk. I Hitis finns en hälsovårdarmottagning, och

hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och

sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och hälsocentralsjukhus. Hälsostationen i Kimito fungerar

som huvudhälsostation. Där finns också hälsocentralens röntgen och jour. Hälsocentralsjukhusets Kimito-

avdelning har fr.o.m. år 2016 25 platser för akut vård och Dalsbruk-avdelningen 20 platser för rehabiliterande

vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi, instrumentvård och akutvård.


Ur ett nationellt perspektiv sett, är hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens

hälsa, välbefinnande, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna.

Verksamheten bygger på förebyggande hälso- och sjukvård och välfungerande hälsotjänster som är tillgängliga

för hela befolkningen. Den finländska social- och hälsovårdspolitiken leds och reformeras med det nationella

utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Programmets målsättning är att minska skillnaderna

i välbefinnande och hälsa och att ordna strukturerna och tjänsterna inom social- och hälsovården kundinriktat

och ekonomiskt hållbart. Hälso- och sjukvårdens verksamhet bestäms och styrs i hög grad av lagstiftningen.

Stadganden som gäller verksamheten och servicen finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). I Lag om

stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre

(980/2012) finns bl.a. stadganden som gäller hälso- och sjukvårdstjänster för den äldre befolkningen. En

arbetsgrupp, utsedd av Social- och hälsovårdsministeriet, har utarbetat ett nationellt utvecklingsprogram för

närståendevården i Finland. Även olika lagreformer har genomförts för att förstärka närståendevårdens

ställning. I det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården föreslås att en helt ny lag stiftas år 2016

för att ersätta lagen om stöd för närståendevård (937/2005). För att stöda närståendevårdarnas ork behöver

regelbundna hälsoundersökningar utvecklas för alla närståendevårdare. I den nya kommunallagen som trädde i

kraft 1.5.2015 (410/2015) finns en övergångsbestämmelse om bolagisering av sjukvårdstjänster inom

företagshälsovården i 150 §. Bestämmelsen innebär att kommunerna ska bolagisera sjukvårdstjänsterna inom

företagshälsovården före utgången av 2016. Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter beredningen av social-

och hälsovårdsreformen i enlighet med regeringsprogrammet. En proposition kommer att beredas för att

genomföra reformen.


Kommunfullmäktige har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i november år 2014.

Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga

utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar

utvecklingen av verksamheten. Med nuvarande brister äventyras både patientsäkerheten och personalens

säkerhet. Oberoende av social- och hälsovårdsreformen är det verksamhetsmässigt och ekonomiskt helt

nödvändigt att skapa tidsenliga och fungerande utrymmen för hälsovården på Kimitoön. Planeringen av en

utvidgning av Kimito hälsostation och hälsocentralsjukhus har påbörjats.

Inom hälsovårdens verksamhetsområde är rekryteringen av läkare fortsättningsvis en utmaning, även om fyra av

sex läkare för närvarande är ordinarie anställda. För tandläkarnas del är situationen motsvarande, och bara en av

tre tandläkartjänster sköts av ordinarie tjänsteinnehavare. Det finns risk för att situationen blir betydligt svårare

inom år 2016, och det finns planer på att konkurrensutsätta läkar- och tandläkarresurserna. Det har visat sig vara

svårt att rekrytera också vikarierande vårdpersonal och personal till olika specialistuppgifter. År 2016 reduceras

hälsostationernas verksamhet på sommaren för att möjliggöra en patientsäker vård.

Rådgivningarna satsar fortsättningsvis på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Det sektoröverskridande

samarbetet och de påbörjade aktiviteterna som har startat under Kaste II -projektet Välmående barn och unga

åren 2013-2015 implementeras i den dagliga verksamheten. Arbetet med att kartlägga förekomsten av kroniska

sjukdomar fortsätter.

132

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård


Diabetesmottagningen har genomgått en utveckling och effektivering inom rådgivningsverksamheten. Eftersom

antalet diabetiker nationellt ökar och den förebyggande vården är mycket viktig, bör resurserna ses över i

framtiden. Minnesrådgivningen utvecklas inom seniorrådgivningen med stöd av geriatriker (köptjänst 1

dag/månad) och i samarbete med Varsinais-Suomen Muistiyhdistys och Åbonejdens Alzheimerförening. Under år

2016 måste framtiden för kommunens företagshälsovård planeras p.g.a. en lagändring. Under

ekonomiplaneperioden utreds behovet av en psykiatrisk sjukskötare till hälsocentralens öppenvård. Inom öppna

vården införs år 2016 avgift för individuella sjukvårdsbesök hos vårdare.

Behovet av ergoterapitjänster inom hälsocentralen utreds likaså under år 2016 genom att reservera budgetmedel

för köptjänst. Planen är att anställa en ergoterapeut år 2017 för att förstärka rehabiliteringsteamet samtidigt som

patienters egen aktivitet uppmuntras både i hemmet och på hälsocentralsjukhuset. I samarbete med

sjukvårdsdistriktet planeras en stark instrumentvård inom hälsocentralen. Satsningen på den evidensbaserade

vården fortsätter, likaså deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk, nätutbildningar och användandet av

deras nätsidor. Patientsäkerheten är ett fortgående tema under åren 2016-2018.

Inom hälsocentralsjukhuset identifieras patienternas näringstillstånd, för att förebygga och åtgärda undernäring,

främst hos äldre personer, enligt rekommendationer av Statens Näringsdelegation. För vårdpersonalen inom

hälsocentralen och hemvården planeras utbildning i nutrition. Patientplatserna på hälsocentralsjukhuset minskar

för att bättre motsvara behovet, på Kimito-avdelningen från 27 till 25 platser, på Dalsbruk-avdelningen från 23

till 20 platser. De avgifter för långvarig anstaltsvård som gäller fr.o.m. 1.3.2016 fastställs enligt samma principer

som inom kommunens äldreomsorgsenhet. Från nämnda tidpunkt dras alltså inte längre några kostnader för egen

bostad av från inkomsterna då långvårdsavgiften beräknas och fastställs. Avdraget har gjorts för de tre första

månaderna av långvarig anstaltsvård.

Kimitoöns kommun (fullmäktigebeslut) tar emot kvotflyktingar från Syrien under år 2016. Till primärvårdens

uppgifter vid mottagande av kvotflyktingar hör att utreda flyktingarnas hälsotillstånd, utföra screening för

infektionssjukdomar, kontrollera vaccinationsskyddet och den psykiska hälsan enligt Social- och

hälsovårdsministeriets anvisningar. Personalresurser reserveras inom omsorgsavdelningen.

Kimitoön har anslutit sig till den nationella eArkivtjänsten i KanTa-tjänsterna år 2015. I det första skedet är det

informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, och det andra skedet ska enligt den nationella

tidtabellen förverkligas inom år 2016. eArkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar

och vårddokumentation, och uppkopplingen till eArkivet har föranlett en omfattande skolning av

hälsovårdspersonalen. Också social- och hälsovårdsreformen kommer att föra med sig förändringar inom

informationsbehandlingens område, men det är ännu för tidigt att säga vilka förändringarna blir och inom vilken

tid de förverkligas.

133

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård


BINDANDE MÅL 2016


Hälsovårdsenheten har funktionella Utvidgningen av Kimito hälsostation, inklusive hälsocentral-

verksamhetsutrymmen. sjukhus, fortsätter planenligt samtidigt som en

renoveringsplan för Dalsbruk hälsostation uppgörs.


Kimito hälsostations renovering och utvidgning förverkligas plan-

enligt. Tillsvidare har ingen renoveringsplan för hälsovårdens i

Dalsbruk utrymmen gjorts upp. Istället har tid och resurser

satts på utredningar gällande andra av omsorgens fastigheter.

Hälsofrämjande arbetet utvecklas. ICDP-utbildningen (vägledande samtal) fortsätter inom råd-

givningsverksamheten och samarbetet med familjeservice-

enheten utvecklas.

Handlingsplaner för det förebyggande arbetet med missbruk

och familjevåld uppgörs i samarbete med andra verksamheter.

Diabetesmottagningen utvecklas fortsättningsvis med fokus på

patienternas vårdhelhet.

Motionsrådgivning för vuxna (Lipake) fortsätter och utvärderas.

Tandvården inleder samarbete med olika organisationer och

t.ex. idrottsföreningar för att främja kunskaperna om mun-

och tandhälsa.

Inom hälsocentralsjukhuset utvärderas patienternas närings-

tillstånd enligt nationella rekommendationer.


Samarbetet med familjeserviceenheten har utvecklats,

men ingen fortbildning inom ICDP har varit aktuell, liksom inte

heller några handlingsplaner inom missbruk/familjevåld. Vardera saken

förutsätter att det finns just lämpliga resurser som kan reserveras för

ändamålet. Inom tandvården har det planerade samarbetet med bl.a.

idrottsföreningar inte kunnat förverkligas p.g.a. personalbrist. Diabetes-

vården har utvecklats och motionsrådgivningen har utvärderats

och verksamheten fortsatt. Nutritionsbedömning görs på alla

patienter som skrivs in på hälsocentralsjukhuset. Diabetespatieternas

vårdkedja är uppdaterad (innehåller nya kriterier för fotvård).

Seniorrådgivningen utvecklas. Seniorrådgivningen får en 10 % socionom YH resurs. Minnes-

rådgivningen utvecklas, speciellt med tanke på uppföljningen,

i samarbete med geriatrikern.

Närståendevårdares hälsoundersökningar kopplas till senior-

rådgivningen.


Seniorrådgivningens socionom YH -resurs förverkligas först år 2017.

Arbetet för en fungerande och smidig vårdkedja för minnes-

klienten har påbörjats, men närståendevårdarnas hälso-

undersökningar görs först fr.o.m. år 2017, eftersom ingen vårdkoordi-

nator anställdes år 2016 (=samma personresurs).

Demenspatienternas vårdkedja har uppdaterats (t.ex. nytt avtal mellan

Cityterveys och Kimitoön för hjärn-magnetröntgen).

Rehabiliteringen förstärks. Behovet av ergoterapitjänster kartläggs inom barnrådgivningen

och rehabiliteringsenheten.

Individuella rehabiliteringsplaner utarbetas aktivt för patienterna

på hälsocentralsjukhuset.


Behovet av ergoterapitjänster har utretts. Rehabiliteringsplaner

har utarbetats för utvecklande av en aktiverande vårdmiljö på

hälsocentralsjukhuset, helt planenligt.

134

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård


Patientsäkerheten utvecklas fortsättningsvis. "Checklistor" och introduktionsplaner utarbetas inom alla verk-

samhetspunkter.

Samarbetet med sjukvårdsdistriktets regionala patientsäkerhets-

nätverk fortsätter.

Kvalitetssäkringen utvecklas inom instrumentvården.

Inom hälsocentralsjukhuset tas THL:s patientguide för säkrare

vård i bruk.


"Checklistor" och introduktionsplaner har tagits i bruk inom hälso-

centralsjukhuset. Introduktionsplaner finns inom vissa verksamheter.

Hjälpmedels- och vårdapparaturpass och HaiPro -rapportering

har tagits i bruk i samarbete med sjukv.distriktets pat.säkerhetsnätverk.

Instrumentvårdens kvalitetssäkring har utvecklats och inom hälso-

centralsjukhuset finns THL:s patientguide tillgänglig.

Vårdkvaliteten förbättras och vårdpersonalens Deltagande i nätutbildningar utökas.

kunskaper förstärks. Sjukvårdsdistriktets nätbaserade infobank för personal används

som ett beslutsstöd för läkarmottagningens vårdpersonal vid

bedömning av vårdbehov.

Den brådskande vården utvecklas genom regelbundna övningar.


Deltagande i nätverksutbildningar har ökat i takt med tillgången.

Sjukvårdsdistriktets nätbaserade infobank för personal används,

liksom också THL:s och AVI:s anvisningar och Käypä Hoito

-rekommendationerna. Regelbundna övningar inom brådskande

vård har utförts på verksamhetspunkterna.

Nationella hälsoarkivets (Kanta-tjänsternas) andra Kimitoön tar i bruk Kanta-tjänsternas andra skede planenligt.

skede tas i bruk. Uppföljning 31.12.2016

Kanta-tjänsterna har tagits i bruk planenligt i den takt som det har

varit möjligt i enlighet med programleverantörens offert.

NYCKELTAL


Antal besök, öppna vården 29 796 30 476 30 000 31 030

Antal besök, stödtjänster 23 971 24 638 23 300 26 240

Antal besök, tandvård 9 012 8 341 8 800 8 546

Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Kimito) 7 939 7 864 7 330 7 783

Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Dbruk) 6 202 6 094 6 235 4 267


Besök/vårdpersonal, öppna vården 1 354 1 325 1 271 1 276

Besök/vårdpersonal, stödtjänster 4 340 4 461 4 219 4 751

Platsantal, hälsocentralsjukhuset Kimito-avd. *) 27 27 25 26

Platsantal, hälsocentralsjukhuset Dbruk-avd. **) 23 23 20 15

Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Kimito-avd. 0,61 0,61 0,64 0,64

Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Dbruk-avd. 0,59 0,59 0,68 0,68

Euro/besök, öppna vården och stödtjänster 45,68 53,00 52,19 51,05

Euro/besök, tandvård 90,23 94,54 90,17 76,61

Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Kimito-avd. 181,87 181,27 210,24 171,50

Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Dalsbruk-avd. 209,57 204,08 223,51 282,76

I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning.

I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar.

*) Under tiden 18.6-14.8.2016 32 platser -> i medeltal under året 26 platser.

**) Under tiden 18.6-14.8.2016 0 platser, 6.9-31.12.2016 15 platser -> i medeltal under året 15 platser.

135

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård


PERSONALBOKSLUT


Ledande läkare 1 1 1 1

Vårdchef 1 1 1 1


Anstaltsbiträde 10,284 9,784 9,784 9,584

Läkare 5 5 5 5

Avdelningsskötare 2 2 2 2

Bitr. avdelningsskötare 2 2 2 1

Sjukskötare 16,5 17,7 18,1 19,1

Primärskötare/Närvårdare 15 16 16 16

Vårdresurs bädd 1 0 0 0

Mottagningsbiträde 3 3 3 3

Instrumentvårdare 2 2 2 2

Hälsovårdare 7 8 7 7

Hälsovårdare (Projekt Kaste, FHV) 0,5 0 0 0

Ansvarig hälsovårdare 0,5 0 0,5 0,5

Socionom YH 0 0 0,1 0

Psykolog 2 2 2 2

Talterapeut 1 0 1 0,6

Laboratorieskötare 2,523 2,523 2,523 2,523

Röntgenskötare 1 1 1 1

Fysioterapeut 3 3 3 3

Ergoterapeut 0 0 0 0

Tandläkare 3 3,5 3,5 3,5

Munhygienist 1 0 2 1

Tandskötare 5 5 4 5

Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307

Sysselsättare 0,784 0,284 0,284 0

Sammanlagt 87,798 86,498 88,498 87,514

HÄLSOVÅRDSENHETEN



VERKSAMHETSINTÄKTER 892 474 961 442 914 900 914 900 1 068 272


Köp av tjänster -1 667 856 -1 778 605 -1 085 685 -1 085 685 -2 038 801






136

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård



Ökade verksamhetsintäkter +153 372 €

Försäljningsintäkter (varav tjänster till andra kommuner +36 014 e) +47 970 €

Avgiftsintäkter +108 759 €

Minskade personalkostnader +984 060 €

Minskade kostnader för löner och arvoden +785 312 €

Minskade lönebikostnader +198 784 €

Ökade kostnader för köp av tjänster -953 116 €

Ökade kostnader för invånarnas besök till andra hälsocentraler (bl.a. Salo) - 95 704 €

Minskade kostnader för köp av fysio- och ergoterapitjänster +3 685 €

Ökade kostnader för privata läkarkonsultationer -25 036 €

Ökade kostnader för köp av mödra-/barn-/skolläkar- och geriatrikertjänster -22 530 €

Ökade kostnader för IT-tjänster -12 521 €

Ökade kostnader för post- och teletjänster -9 018 €

Ökade kostnader för underhåll av maskiner -7 127 €

Minskade kostnader för resor och transporter +13 248 €

Minskade kostnader för köpta röntgentjänster +8 501 €

Minskade kostnader för utbildning +18 219 €

Ökade kostnader för hyrd arbetskraft -875 596 €

Minskade kostnader för intern mattjänst +52 138 €

Minskade kostnader för intern IT-tjänst +25 480 €

Minskade kostnader för köp av material och varor +40 264 €

Läkemedel +16 916 €

Utdelade vårdförnödenheter +14 843 €

Minskade kostnader för övriga verksamhetskostnader (bl.a. intern hyra) +42 147 €

MINSKAT VERKSAMHETSBIDRAG +266 727 €


UTVECKLINGEN

Allmänt

Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes av kommunfullmäktige i november 2014.

Anslag för grundförbättringar, utvidgning och sprinklingar upptogs i investeringsplanen för åren 2015-2017. Under

hösten 2015 påbörjades arbetet med att uppgöra skisser över en renovering och utvidgning av Kimito hälsostation

och byggnadsarbetet inleddes i oktober 2016. Arbetet sker i sju delvis överlappande skeden och kommer att vara

slutfört i december 2017. Kostnaden för utvidgningen och renoveringen är 4,45 miljoner euro. I helheten ingår

renovering av de befintliga lokalerna, en utvidgning av hälsocentralsjukhuset till 30+2 platser och ett nytt

centralarkiv för kommunen.

Det har blivit något lättare att rekrytera och anställa vikarierande vårdpersonal och personal i specialistuppgifter.

Under år 2016 anställdes en talterapeut, en psykolog, en fysioterapeut och en munhygienist i tillsvidare gällande

arbetsavtalsförhållanden. I början av år 2017 har en tandläkare fastanställts, och ännu en tandläkare kommer att

fastanställas under våren. Läkarsituationen har stabiliserats något, men merparten av läkarresurserna utgörs av

hyresläkare.

Satsningar har gjorts för att förstärka den evidensbaserade vården. Personalen har deltagit i flera av

sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk, utfört nätutbildningar och ökat användningen av deras webbsidor för

informationssökning. Patientsäkerheten är ett fortgående tema under åren 2016-2018, och HaiPro -

patientsäkerhetsrapporteringen togs i bruk i november, direkt efter att personalen utbildades. Ytterligare ett

utbildningstillfälle hölls i januari 2017. Sammanlagt deltog över 130 personer i utbildningarna. Hjälpmedels- och

vårdapparaturpass har tagits i bruk för vårdpersonalen.

137

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård


Kimitoöns hälsocentral kopplades upp till det nationella patientdataarkivet i mars 2015. Patientdataarkivet är en

tjänst i vilken hälso- och sjukvårdsenheterna lagrar patientuppgifter ur sina egna datasystem på ett datasäkert sätt.

Fr.o.m. årsskiftet 2016-2017 arkiveras viljeyttringar och vårdtestamenten, och tjänsterna utvidgas ytterligare

under år 2017 och därefter.

Regeringens vård- och landskapsreform förnyar social- och hälsovårdens servicestruktur och samtidigt

omorganiseras statens, de regionala myndigheternas och kommunernas uppgifter. Mest berörs social- och

hälsovårdens servicestruktur: ansvaret för att ordna vårdtjänster överförs från kommunerna till landskapen.

Förberedningsfasen har börjat i Egentliga Finland och pågår fram till 1.7.2017. Arbetsgrupper bereder social- och

hälsovårdsreformen i Egentliga Finland. Arbetsgrupperna utarbetar förslag till förändringsdirektören för att kunna

överföra social- och hälsovården till landskapen i början av år 2019.

Hälsovårdsenhetens verksamhetsbidrag enligt BS 2016 underskred det budgeterade verksamhetsbidraget med ca

266 700 euro, eller 4,3 %. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger ca

984 100 euro under budget. För att kompensera bristen på ordinarie läkare, tandläkare och munhygienist har

hyrd personal anlitats, till ett värde av sammanlagt ca 876 000 euro. Dessa under- respektive överskridningar tar

delvis ut varandra. Verksamhetsintäkterna inbringade ca 153 000 euro mer än budgeterat. Överskridningar i

nettokostnaderna har i förhållande till budget gjorts inom hälsovårdsenhetens förvaltning, läkarmottagningarnas

verksamhet, övrig öppenvård och laboratoriet. Verksamhetsbidraget för år 2016 är ca 4,0 % eller ca 249 900

euro lägre än verksamhetsbidraget året innan.

Hälsovårdsenhetens förvaltning överskred de budgeterade anslagen med ca 41 800 euro eller 20,6 %.

Öppna vården

Rådgivningarna har fortsättningsvis satsat på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Speciella insatser har

gjorts t.ex. gällande familjeförberedelsekursernas koncept, som har setts över för att bättre motsvara deltagarnas

förväntningar. Inom mödravården har man tillämpat den nya faderskapslagen som trädde i kraft 1.1.2016. Ett

elektroniskt verktyg ”iPana-Äitiys”, för den gravida, mödrarådgivningen, och förlossningssjukhuset, har tagits i

bruk och personalen har fått utbildning. Det sektoröverskridande samarbetet som har startat under Kaste II -

projektet Välmående barn och unga åren 2013-2015 har implementerats i den dagliga verksamheten bl.a. genom

att samarbetet med familjeservicen har kommit fint igång. Personalen har arbetat kring olika klientärenden, haft

gemensamma utvecklingsmöten, fått ta del av familjeservicens enkätundersökning och träffats i Kaste-

fortsättningsgruppen. Mödra- och barnrådgivningen har haft regelbundna möten med familjerådgivningen. Inom

skolorna arbetar man med alkohol- och drogförebyggande arbete och inom skol- och studerandevården har man

på gemensamma möten gått igenom den nya elevvårdslagen och utrett vad den betyder för verksamheten och

för samarbetet med skolan och andra aktörer.

Arbetet med att kartlägga förekomsten av kroniska sjukdomar har fortsatt närmast gällande diabetikerna.

Diabetesskötarresursen har inte utökats, men vårdkedjan mellan läkare och hälsovårdare har gjorts tätare och

mera regelbunden, vilket förbättrar vårdkvaliteten. Vårdrekommendationerna har uppdaterats, kommunens

diabetesnätverksgrupp sammanträder regelbundet och för diabetespatienterna har en egen hälsojournal tagits i

bruk. Minnesrådgivningen har utvecklats planenligt inom seniorrådgivningen med stöd av geriatriker (köptjänst 1

dag/månad) och i samarbete med tredje sektorns aktörer. Bl.a. har projektet ”Hjärningar”, med målsättningen att

förebygga livskvaliteten för patienter med minnesstörningar, slutförts. Vårdkedjan för personer med

minnesstörningar har utvecklats.

Under år 2016 kom beskedet om en övergångsbestämmelse gällande företagshälsovården, som innebär att

kommunerna får producera företagshälsovårds- och sjukvårdstjänster ännu i två års tid. Företagshälsovårdarens

arbetsuppgifter har avgränsats till enbart företagshälsovård, som en resursökande åtgärd. Prissättningen har setts

över, för att uppfylla övergångsbestämmelsens krav. Bl.a. p.g.a. utrymmesbrist har planerna på en psykiatrisk

sjukskötare till hälsocentralens öppenvård lagts på is. Vuxenpatienter har också kunnat besöka hälsocentralens

psykolog. Inom öppna vården infördes år 2016 avgift för individuella sjukvårdsbesök hos vårdare. Avgiften

inbringade sammanlagt närmare 28 000 euro, eller 18 000 mer än budgeterat.

138

OMSORGSAVDELNINGEN

Enhet: Hälsovård


Flyktingmottagandet förlöpte planenligt, och socialenhetens och hälsovårdens samarbete lyckades bra då

kommunen tog emot kvotflyktingar i början av år 2016. En hälsovårdare (50 %, socialenhetens budget) har deltagit

i planeringsmöten, förberett mottagande, utfört hälsokontroller och vaccinationer och deltagit i andra

hälsorelaterade ärenden. Nya kvotflyktingar tas emot i februari 2017, med motsvarande resurser som år 2016.

Som helhet överskred öppna vården de budgeterade anslagen med ca 124 800 euro eller 5,4 %.

Stödtjänsterna

Både till laboratoriet och röntgen har ordinarie personal kunnat anställas, och verksamheten har fortlöpt bra.

Röntgenverksamheten auditerades i slutet av året. Fysioterapeuterna har arbetat i nära samarbete med den

ergoterapeut, vars tjänster har skaffats som köptjänst. Planen är att anställa en ergoterapeut år 2017 för att

förstärka rehabiliteringsteamet. Instrumentvårdens processer och kvalitetssäkring har förbättrats i samarbete

med sjukvårdsdistriktet, och ytterligare förändringar görs då nya utrymmen tas i bruk.

Som helhet förverkligades stödtjänsterna exakt enligt budget.

Tandvården

Verksamheten har inte kunnat bedrivas med full behövlig bemanning, och därför har budgeten underskridits. Av

budgeterade 3,5 tandläkare har ca tre varit i arbete, och istället för budgeterade två munhygienister så har det

funnits en. En tandskötare anställdes som ersättande resurs. Utbudet på hyrestandläkare har tidvis varit dåligt.

Några direktanställda vikarier fanns kortvarigt år 2016, men rekryteringen i slutet av året resulterade i en

direktanställd tandläkare på deltid med tillsvidareanställning från och med februari 2017. En tandläkare har utfört

sitt s.k. orienteringsskede på Kimitoön, och kan fastanställas ännu våren 2017.

År 2016 var antalet besök till tandvården sammanlagt 8 546 st till tandläkare, munhygienist och tandskötare. Året

innan var motsvarande antal 8 341 st eller 205 st färre. Avgiftsintäkterna överskred avsevärt det budgeterade, i

första hand p.g.a. de avgiftshöjningar som gjordes fr.o.m. 1.1.2016. Alla kontroller av barn, liksom den

förebyggande verksamheten, har förverkligats lag- och planenligt.

Tandvården underskred de budgeterade anslagen med ca 113 500 euro eller 17,2 %.

Hälsocentralsjukhuset

Det hälsofrämjande arbetet har utvecklats inom hälsocentralsjukhuset. Bl.a. görs en näringsbedömning numera

på alla inskrivna patienter regelbundet, i enlighet med gällande rekommendationer. I fall av trycksår gör vårdarna

en klassificering av patientens hud, också i enlighet med gällande vårdrekommendationer. Nätverksutbildningarna

har fortsatt, personalen har deltagit i utbildningar som palliativ vård, den neurologiska patientens vård och vård

av patienter med minnesstörningar. Avdelningarna har utarbetat ideologier med visioner om en delaktig patient.

Patientplatserna på hälsocentralsjukhuset minskades på Kimito-avdelningen från 27 till 25 platser, på Dalsbruk-

avdelningen från 23 till 20 platser. Under sommarmånaderna var hälsocentralsjukhuset i Dalsbruk stängt helt och

hållet, och platsantalet var reducerat fram till årsskiftet. Den avgiftsändring som gjordes gällande långvarig

anstaltsvård, gjorde att underskottet i avgifterna inte blev större än ca 25 000 euro, trots reducerat platsantal.

Som helhet underskred hälsocentralsjukhuset de budgeterade anslagen med ca 319 800 euro eller 13,1 %.

OMSORGSAVDELNINGEN

139

Enhet: Specialsjukvård


VERKSAMHET

Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område.

Sjukvårdsdistriktet

• producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som

kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna.

• svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och

andra motsvarande specialtjänster.

• har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt

uppgiftsområde.

Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat

serviceproducent.


Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en utredningsgrupp för att utreda hur social- och hälsovården skall

organiseras i framtiden. Gruppen har i augusti 2015 i sin utredning föreslagit att landet skall indelas i 9-12

självständiga, administrativa områden. Gruppen har inte tagit ställning till innehållet i områdenas verksamhet.

Utredningen skall fungera som grund för det kommande politiska beslutsfattandet. Reformerna kommer att kräva

ny lagstiftning.

Hur specialsjukvården kommer att organiseras i framtiden är alltså oklart. Troligt är att ingenting väsentligt

kommer att förändras inom social- och hälsovårdens organisation på nationell nivå under 2016, utan att

verksamheten kommer att fortsätta på nuvarande sätt. Kommunerna står i dag för kostnaderna för

kommuninvånarnas specialsjukvård. Det är i skrivande stund dock inte klart hur vilken roll kommunerna kommer

att ha när det gäller kostnaderna för social- och hälsovården i framtiden. Den ovannämnda utredningsgruppens

syn är att man under 2016 skall dra upp riktlinjer för den framtida finansieringsmodellen. Ett förslag är att staten

skulle stå för finansieringen av social- och hälsovårdsservicen.

Fr.o.m. 1.1.2013 har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården i området. Kommunen ansvarar alltså

inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är

fortsatt ansträngd. Alla kommuner har tagit i bruk eArkivtjänsten senast 2014 eller senast 2015. Detta innebär

att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de

vårdas.


Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt.

Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen har tillsvidare kunnat ta emot patienter som vårdats

färdigt inom specialsjukvården, vilket medfört att så gott som inga s.k. straffavgifter har uppstått.

Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt har en gemensam primärvårdsenhet. Denna stöder

kommunerna genom utbildning, samarbete och forskning. Primärvårdsenheten hjälper kommunerna att göra en

plan för ordnandet av hälso- och sjukvård. Enheten hjälper också till med att koordinera specialsjukvården,

primärvården och till lämpliga delar socialväsendet. Man vill även utveckla gemensamma vård- och

rehabiliteringskedjor, tillhandahålla uppföljningsinformation om befolkningen och kartlägga personalbehovet inom

hälso- och sjukvården. Kommunen kommer i framtiden att ha nytta av det arbete som görs inom

primärvårdsenheten t.ex. när det gäller gemensamma riktlinjer inom vårdarbetet.

Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande t.ex. samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och

frågor gällande IT. Kommunen kommer att fortsätta att köpa barn- och ungdomspsykiatriska tjänster både av

sjukvårdsdistriktet och av en privat serviceproducent.

140

OMSORGSAVDELNINGEN



BINDANDE MÅL 2016


Inga straffavgifter från specialsjukvården. Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att

inga straffavgifter uppkommer.

Uppföljning 31.12.2016:

Under året har kommunen fått 21 straffavgiftsdagar.

Orsaken är huvudsakligen brandtillbudet på Kimito

på hälsocentralsjukhuset i Kimito i början av året.

NYCKELTAL


Öppenvårdsbesök

(Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) 13 156 14 462 12 731 15 316

Antal vårdperioder

(Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) 1 214 1 206 1 222 1 140

SPECIALSJUKVÅRDEN



VERKSAMHETSINTÄKTER


Köp av tjänster -8 935 673 -9 013 235 -8 969 400 -300 000 -9 269 400 -9 468 623

Material, varor och tillbehör


Övriga verksamhetskostnader

VERKSAMHETSKOSTNADER -9 116 541 -9 171 021 -9 121 660 -300 000 -9 421 660 -9 616 169

VERKSAMHETSBIDRAG -9 116 541 -9 171 021 -9 121 660 -300 000 -9 421 660 -9 616 169


Ökade kostnader, specialsjukvården sammanlagt -194 509 €

Ökade kostnader, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt - 153 695 €

Minskade kostnader, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (pensionsavgifter) +5 589 €

Ökade kostnader, Oy Skutan Ab (privata specialsjukvårdstjänster) -46 402 €

141

OMSORGSAVDELNINGEN



ALLMÄN OCH EKONOMISKANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA

UTVECKLINGEN

Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka

användningen av dessa. Straffavgifter för patienter som inte kan hemförlovas från specialsjukvården erläggs nästan

aldrig. Under 2016 uppkom dock straffavgifter för 21 dagar under börjar av året eftersom man inte kunde ta

emot patienter till kommunen p.g.a. ett brandtillbud på hälsocentralsjukhuset. Situationen löste sig dock snabbt.

Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under året

överskridit de budgeterade medlen, trots att avdelningen under året fått ett tillskott 300 000 euro genom en

budgetändring. Totalt överskred specialsjukvården den ändrade budgeten med 194 509 euro.

För Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts del kan man konstatera att antalet poliklinikbesök har ökat från 14 462

st till 15 316 st, d.v.s. med 854 st. Antalet vårdperioder har minskat från 1 206 st (2015) till 1 140 st (2016), alltså

med 66 st.

Staten planerar att social- och hälsovården i sin helhet kommer att skötas av 18 landskap fr.o.m. 1.1.2019. Detta

gäller även specialsjukvården. Den kommande lagstiftningen är ännu inte godkänd och många stora frågor, bl.a.

gällande patienternas valfrihet är oklara.

142

16.5 Avdelningen för miljö och teknik

Miljö och teknik förvaltning

Tillsynsenheten

Fastighetsenheten

Samhällstekniska enheten

Planläggningsenheten

143

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIKExklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk

BS 2015

Ursprunglig

BG 2016

Budget-


Avvikelse

%


Försäljningsintäkter 3 638 163 3 973 449 3 973 449 3 603 015 90,68 %



Hyresintäkter 3 456 739 3 802 342 3 802 342 3 851 040 101,28 %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 856 423 8 268 012 0 8 268 012 8 052 948 97,40 %

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 120 041


Personalkostnader


Lönebikostnader 0





Köp av tjänster 2 770 588 2 806 953 2 806 953 2 546 278 90,71 %

Material, förnödenheter och varor 1 881 241 2 127 469 2 127 469 1 969 709 92,58 %

Understöd 158 195 169 000 169 000 157 769 93,35 %

Hyreskostnader 408 027 386 890 386 890 376 985 97,44 %



VERKSAMHETSBIDRAG -587 442 -810 868 0 -810 868 -138 308 17,06 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 590 649 -1 972 395 -1 972 395 -1 923 996 97,55 %

RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT -2 178 090 -2 783 263 0 -2 783 263 -2 062 304 74,10 %

144

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK

Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk

BS 2015

Ursprunglig

BG 2016

Budget-


Avvikelse

%


Försäljningsintäkter 5 335 349 5 916 449 5 916 449 5 498 256 92,93 %



Hyresintäkter 3 456 739 3 802 342 3 802 342 3 851 040 101,28 %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 817 539 10 543 012 0 10 543 012 10 167 848 96,44 %

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 120 041 0


Personalkostnader


Lönebikostnader





Köp av tjänster 3 491 171 3 783 423 3 783 423 3 341 616 88,32 %

Material, förnödenheter och varor 2 245 933 2 512 169 2 512 169 2 388 561 95,08 %

Understöd 158 195 169 000 169 000 157 769 93,35 %

Hyreskostnader 408 027 386 890 386 890 376 985 97,44 %



VERKSAMHETSBIDRAG 263 544 85 962 0 85 962 726 518 845,16 %

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR-2 335 349 -3 031 495 -3 031 495 -3 063 860 101,07 %

RÄKENSKAPSPER. RESULTAT -2 071 805 -2 945 533 0 -2 945 533 -2 337 342 79,35 %

145

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK

Enhet: Miljö- och teknik förvaltning

Ansvarsperson: Tekniska chefen

VERKSAMHET

Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare

ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen

gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning.

Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska

planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som

kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som

värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallshanteringsnämnden för Sydvästra Finland samt för

brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som

koordinator i beredskapsärenden.


Den s.k. SOTE reformen och vad den medför för kommunen kommer att ha inverkan också på avdelningen för

miljö- och teknik. Det finns flera utvecklingsscenarier, men den mest troliga är att kommunen kommer att bli

hyresvärd då det nya SOTE området inleder sin verksamhet. Detta kan ha effekter på både personalbehov och

utrymmesfrågan. Vilket är kommunens behov av omsorgsbyggnader fram till 2018 och hur förhålla sig till behovet

av en utvidgning av hälsostation för hela kommunen.

Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur

kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en

minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Sannolikt betyder det

att ansvariga myndigheten, ELY centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla

busstrafiken till och från Kimitoön.

Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas.

Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare

energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer.


Mark och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i

programmet. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt

områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras.

Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt

marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal.

Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik.

Programmet EKO-LOGISKT uppdateras. Beslutsfattandet kommer sannolikt att ske under första hälften av 2016.

En målsättning är att programmet kommer att vara mera i riktning klimatstrategi.

Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning

åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas.

Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som

närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket

stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida

helheter ska övervägas.

Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2016 att vara ett normalår.

146




BINDANDE MÅL 2016


Programmet EKO-LOGISKT uppdateras Beslutsprocessen slutförs


Arbetet med uppdatering av EKO-LOGISKT har framskridigt

men inte slutförts

Programmet EKO-LOGISKT omsätts i Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i

praktiken. beslutsprocesser i hela kommunen.

Upphandlingarna bör innehålla ett urvalskriterium

med miljöhänsyn


Programmet har delvis omsatts i praktiken

och beaktats vid upphandlingar

Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och

statliga lösningar inom skärgårds- och upprätthållare

kollektivtrafiken Uppföljning 31.12.2016

Fortsatt kontakt har hållts och en del av arbetet har på

berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden

Verkställa boendepolitiska programmet Sälja 12 bostadstomter. Medverka till att etablera

ett nytt radhus eller flervåningshus


Två tomter för serviceboende, två tomter för radhus

och tre bostadstomter har sålts

Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafik-

NYCKELTAL


Tekniska nämndens möten 11 11 11 11

Behandlade paragrafer 227 233 250 185

Beslut tekniska chefen 43 39 50 38

Intressebevakningsuppdrag 21 21 20 21

Sålda eller utarrenderade tomter 9 3 12 6

Övriga köpebrev, bostäder, områden 9 7 7 7

PERSONALBUDGET


Teknisk chef 1 1 1 1


Totalt 1,6 1,6 1,65 1,65

147

148





Mindre inkomster av fastighetsförsäljningen ca. -170 000

Mera inkomster av tomtförsäljning ca. +208 000

Minskade köp av tjänster ca. +116 000


UTVECKLINGEN

Året innebar inga större förändringar i verksamheten. Man lyckades inte minska på fastighetsmassan men däremot

inbringade tomtförsäljningen större inkomster än budgeterat.

Man kommer också i framtiden att arbeta med minskning av fastighetsmassan. Inom avdelningen börjar man från

årsskiftet 2017 arbeta med ett nytt organisationsschema, där fastighets- och infraenheterna sammanslås.

MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING





Köp av tjänster -741 772 -726 772 -745 849 -745 849 -629 899


Understöd och bidrag 0


VERKSAMHETSKOSTNADER -1 059 292 -1 017 988 -1 055 358 -1 055 358 -896 563


149


Enhet: Tillsynsenheten

Ansvarsperson: Tillsynschefen

VERKSAMHET

Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens

beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet

samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och

tillsynsärenden.


Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt

uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och

behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Också

förvaltningstvångsförfaranden som utförs på vattentjänstverkets verksamhetsområden för att fastigheterna skall

anslutas till vattentjänstverkets vatten- och avloppsvattennät kommer att påverka miljövårdens arbetsmängd.

Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 400 lov/år. Speciellt bör dock beaktas de planerade

vindkraftsprojekten. Dessa projekt kommer att belasta byggnadstillsynens verksamhets märkbart under de

kommande åren.


Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de

delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra

arbetsrutinerna effektivare.

BINDANDE MÅL 2016


Satsning på utveckling av personalen Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd.

Årliga utvecklingssamtal.


Alla anställda har deltagit i minst 2-3 utbildningar under året.

Utvecklingssamtal har inte förts under året, däremot förs flera

individuella diskussioner med personalen.

Bygglovshanteringen Utveckla förhandshandledning i lovprocessen och på så vis

förbättra lovprocessens smidighet och behandlingstider.


Under året har byggnadstillsynen förberett ibruktagning av

elektronisk lovhantering från och med 1.1.2017, framförallt

för att förbättra och försnabba förhandshandledningen

och lovprocessen.

Miljövård Ökad miljöinformation.


Miljöinformation har givits till olika målgrupper samt till

kommuninvånare i allmänhet.

Enhet Ökat ekologiskt tänkande.


Under året har byggnadstillsynen förberett ibruktagning av

elektronisk lovhantering från och med 1.1.2017, bland annat

för att minska mängden pappershandlingar.

150




NYCKELTAL


Byggnadstillsyn

Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar 356 449 400 529

Utförda syner 573 550 550 526

Miljövård

Beslut och utlåtanden 166 175 150 227

Utförda inspektioner 103 63 90 73

PERSONALBUDGET


Tillsynschef 1 1 1 1

Byggnadsinspektör 2 2 2 2

Ledande miljösekreterare 1 1 1 1

Miljöinspektör 1 1 1 1


Teknisk assistent 1 1 1 1

Totalt 7 7 7 7

151





Enhetens verksamhetskostnader var mindre än budgeterat ca. - 13 800 €

Intäkter var större än budgeterat ca. +15 200 €

Byggnadstillsynens kostnader för köp av tjänster var större än budgeterat pga.

kostnader för ibruktagning av elektronisk lovhantering ca. + 7 000 €


UTVECKLINGEN

Året innebar inga större förändringar, enhetens ekonomi år 2016 var bra, totala intäkter var större och

kostnaderna var mindre än budgeterat. Antalet behandlade bygglov och åtgärdstillstånd år 2016 var till och med

529 st., ökningen beror delvis på förbättringsarbeten av elöverföringsnätet som har utförts på kommunens

område och till det tillhörande anordningar. På grund av den stora mängden lov uppfylldes inte målsättningen för

utförda syner.

Trotts ett stort antal av behandlade tillstånd var det totala byggande, med andra ord summan av beviljade m2,

mindre år 2016 än år 2015 och 2014. Tillsynsenhetens uppgifter och uppgiftsmängd uppskattas fortsätta på samma

nivå under kommande år som det har varit under de senaste åren.

TILLSYNSENHETEN





Köp av tjänster -50 544 -48 250 -67 980 -67 980 -68 638



Övriga verksamhetskostnader -1 243 -11 299 -1 309



152


Enhet: Fastighetsenheten

Ansvarsperson: Fastighetschefen

VERKSAMHET

Inom fastighetsenheten fungerar två skilda verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen.

Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter.

Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärs-

och ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i

praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående

arbetskraft.

Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal

verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar

arbetsledningen av städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för

kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren

fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och

städpersonalen.


Hela landets ekonomiska läget har på kort tid konstaterats vara väldigt dåligt och regeringen och riksdagen har

nu gått ut med åtgärdsförslag för att få landet på fötter. Den offentliga sektorn står liksom övriga branscher inför

stora förändringar i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är en sak som fortfarande med säkerhet speglar

sig även på bl.a. fastighetsinnehavet i kommunerna. Vad händer t.ex. med omsorgens byggnader då de nya social-

och hälsovårdsdistrikten övertar verksamheten? Vem får ansvaret för dem och vilka resurser finns att underhålla

dem? Dessa frågor har vi redan en tid längtat efter svar på.

Effektivering av verksamheterna på olika fronter är något man p.g.a. minskade intäkter är tvungna att fundera på.

Detta berör även fastighetsskötseln samt kost- och städfunktionerna. En del väljer med säkerhet att privatisera

funktioner medan andra gör en intern effektivering av sina funktioner.

Eftersom problem med inneluften redan i flere års tid varit en sak som varit högt på agendan, finns stora krav på

ett brett kunnande bland dem som deltar i planeringen och förverkligandet av nybyggnads- eller

renoveringsprojekt. Inneluftsproblemen är mångfasetterade och begränsar sig inte enbart till mögelskador i

byggnaderna.

Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många

olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får

influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. Att hålla balans

mellan det vad våra kunder förväntar sig av den offentliga måltiden och ena sidan och rekommendationer om

matens näringsinnehåll och den andra sidan är en utmaning.

Städbranschen har inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya

och effektivare städmaskiner, en intressant bransch!


Under ekonomiplaneperioden kommer arbetet med att effektivera enhetens funktioner att fortsätta, delvis med

utomstående konsulthjälp och delvis som eget arbete. Målsättningen är att vi skall kunna identifiera de områden

där det finns möjligheter att effektivera funktionerna och även hitta lösningar för att effektivera dem. Privatisering

är inget självändamål, utan många saker går att göra på ett effektivare sätt även inom den egna organisationen.

Uppföljningen av energi- och vattenförbrukningen fortsätter effektiverat. Vid nyinvesteringar och renoveringar

fästs större uppmärksamhet vid energi- och vattensnåla lösningar.

153




Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna

standard jobbar vi för även framöver.

Under 2016 kommer kost- och städfunktionen att jobba med att ytterligare utveckla maten/matkvalitén till

patienterna på vårdinrättningarna.

Fem personer från kost- och städfunktionen kommer att delta i förmansutbildning under 2016-2017. Utbildningen

ger förmännen bättre förutsättningar att sköta sina förmansuppgifter.

BINDANDE MÅL 2016


Fastigheterna

Energicertifikat för fastigheterna. Energicertifikat uppgörs för samtliga för

kommunen centrala fastigheter.


Under året har det uppgjorts energicertifikat för totalt

12 byggnader.

Utredningen om hur fastighetsskötseln kan Utgör i slutändan beslutsförslag för om verksamheten i framtiden

effektiveras fortsätter under året. sköts i egen regi eller om en konkurrensutsättning börjar beredas


I.o.m. omorganisering inom avdelningen för miljö och teknik,

har det gjorts ett uppehåll i utredningsarbetet.

Kost- och städfunktionen

Fem personer från kost- och städfunktionen Skolningen fortsätter under hela 2016.

deltar i förmansskolning. Uppföljning 31.12.2016

Skolningen har fortsatt under hel år 2016.

Utvecklingssamtal för personalen en gång/år. Utvecklingssamtal görs en gång/år/anställd.


Ca. 85% av utvecklingssamtalen har hållits under året.

Ta i bruk dataprogram för recept-, närings- och Att programmet används i det dagliga arbetet i skolköken.

kostnadsberäkning för skolsidan samt påbörja Uppföljning 31.12.2016

samma arbete för vårdinrättningarnas kök. Programmet används i våra tre största skolkök och arbetet

med att införa programmet i vårdinrättningarnas kök

har påbörjats.

Miljömål

Byta ut pappershanddukar till tyghandduks- Införs i några skolor, daghem och förvaltningsbyggnader.

automater. Uppföljning 31.12.2016

Tyghanduksautomater finns nu i de flesta daghem, skolor och

och förvaltningsfastigheter.

I större utsträckning börja använda Införs i några skolor, daghme och förvaltningsbyggnader.

ozonvatten i städningen. Uppföljning 31.12.2016

Ozonvatten finns nu i Kimito skolcentrum, Dalsbruks skola

och i Amosparkens skola/Silva daghem.

154




NYCKELTAL


Fastigheternas

våningsyta 47 018 48 544 45 638 48 499

Antalet byggnader 39 39 35 39

Bostadslägenheter 22 22 10 21

Antalet matportioner 386 530 407 191 449 177 433 158

Städade ytor 21 074 21 717 21 717 22 117

PERSONALBOKSLUT


Enhetschef 1 1 1 1

Byggnadsingenjör 1 0,2 0,2 1

Projektingenjör 1 1 1 -

Kost- och städchef 1 1 1 1


Fastighetsarbetsledare 1 1 1 1

Fastighetsskötare 8 7 7 6

Städarbetsledare 0,5 1 0,5 1

Kökspersonal 22,33 23,88 22,69 21,19

Städpersonal 15,07 12,32 16,86 14,89

Totalt 51,75 49,25 52,1 47,93

155




FASTIGHETSENHETEN



VERKSAMHETSINTÄKTER 6 404 118 6 476 894 7 020 302 7 020 302 6 807 047

Tillverkning för eget bruk 9 708 41 725 0


Köp av tjänster -1 258 709 -1 328 485 -1 354 484 -1 354 484 -1 294 065

Material, varor och tillbehör -1 541 897 -1 598 132 -1 735 979 -1 735 979 -1 713 943




VERKSAMHETSBIDRAG 1 237 921 1 253 171 1 489 764 1 489 764 1 599 052


Verksamhetsintäkterna -213 300 €

Försäljningsintäkter - 274 600 €

Hyresintäkter + 49 500 €

Övriga verksamhetsintäkter + 8 400 €

Understöd och bidrag + 3 400 €

Verksamhetskostnaderna -322 500 €

Personalkostnaderna -273 400 €

Köp av tjänster - 60 400 €

Interna köp av servicepoolen - 57 200 €

Rese- och transporttjänster - 33 200 €

Bygg och underhåll av byggnader - 27 800 €

Interna förvaltningstjänster - 20 000 €

Intern städtjänst - 13 800 €

Försäkringar - 13 000 €

Utbildnings- och kulturtjänster - 4 700 €

Personalens resekostnader - 3 600 €

Bygg och underhåll av maskiner och anläggn. + 38 400 €

Kontors-, bank- och experttjänster + 17 600 €

Expertkonsultation + 17 600 €

Renhållnings- och tvätteritjänster + 13 600 €

Avfallshantering + 8 300 €

Övriga tjänster + 6 200 €

ADB-tjänster + 4 100 €

Interna avloppsavgifter + 2 600 €

Ersättning för arbetskläder + 2 500 €

Post- och teletjänster + 2 000 €

156




Inköp av material, varor och förnödenheter - 22 000 €

Övrigt material - 90 600 €

Värme - 5 800 €

Snöröjning + 26 000 €

Elektricitet + 23 200 €

Städ- och rengöringsmaterial + 10 900 €

Livsmedel + 6 600 €

Internt vatten + 4 900 €

Inventarier + 2 400 €

AV-material + 400 €


UTVECKLINGEN

Fastighetsenhetens verksamhet har under året på det stora hela fortsatt som förut. Fastigheter som funnits på

försäljningslistan har dock inte sålts i den utsträckning som man hade hoppats på.

Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är fortfarande delvis en aning osäker p.g.a. social- och

hälsovårdsreformen. När det slutligen klarnar hur saker skall skötas i den nya modellen, klarnar samtidigt i vilken

utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Dimensioneringen

av fastighetsskötseln som gjordes under 2015 ligger som grund för fortsatt planering av hur verksamheten kan

effektiveras.

157


Enhet: Samhällsteknik

Ansvarsperson: Infrachef

VERKSAMHET

Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik

och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg

och hamnverksamhet mm.

Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden:

1 Samhällsteknisk förvaltning

2 Trafikleder

3 Parker och allmänna områden

4 Hamnverksamhet


Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens

verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande

än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut

vilket kräver bl.a. ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service.

Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att

utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I

kommunen finns en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen

är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser

och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla

organisationen görs mindre sårbar för personalbyten.

BINDANDE MÅL 2016


Utbrytning av vägområden, grönområden och Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla

hamnområden på detaljplaneområden 2016-2018 detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena.

Tre detaljplaners väområden styckas ut per år.


Ansökan är inlämnad till Lantmäteriverket för fyra vägområden

i Lammala och för två vägområden i Kimito.

Kommunens småbåtshamnars utveckling, skötsel Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och ha

och avkastning alla nödvändiga tillstånd samt ge avkastning. Alternativt så

privatseras bryggverksamheten för att frigöra resurser för

allmän utveckling av bryggor.

Försäljning eller uthyrning av brygghelheter, utarrdendering

av hamnområden, bolagisering eller gemensamt bolag med

privata. Kommunen reder ut olika alternativ hur bryggverksamheten

kunde skötas med mindre kommunal arbetsinsats i framtiden.

Målsättningen är att bryggverksamheten skulle generera avkastning.


Under år 2016 har en brygga sålts och förhandlingar om att sälja

ytterligare en har inletts.

158




PERSONALBUDGET


Enhetschef 1 1 1 1

Expert 2 2 2 1


Arbetsledare 1 1 1 1

Servicemän 8 8 8 7,6

Totalt 14 14 14 12,6

SAMHÄLLSTEKNISKENHET




Tillverkning för eget bruk 76 653 78 317


Köp av tjänster -421 061 -388 080 -450 910 -450 910 -395 116







Verksamhetsintäkterna -89 600 €

Försäljningsintäkter - 100 600 €

Hyresintäkter - 1 100 €

Understöd och bidrag - 400 €

Övriga verksamhetsintäkter + 12 500 €

Verksamhetskostnaderna -314 400 €

Personalkostnaderna -106 200 €

Köp av tjänster - 55 800 €

Köp av kundtjänster - 37 200 €

Interna infratjänster - 28 900 €

Bygg och underhåll av byggnader - 11 700 €

ADB-tjänster - 5 900 €

Interna avloppsavgifter - 5 000 €

Försäkringar - 4 300 €

Bygg och underhåll av maskiner och anläggn. - 3 500 €

Övriga tjänster + 38 000 €

Intern städtjänst + 2 700 €

159




Inköp av material, varor och förnödenheter - 130 600 €

Övrigt material - 7 000 €

Snöröjning - 53 600 €

Elektricitet - 24 200 €

Byggnadsmaterial - 2 000 €

Internt vatten - 16 400 €

Inventarier - 27 600 €


UTVECKLINGEN

Infrachefen var tjänsteledig ett halvt år och avgick från sin tjänst efter tjänsteledigheten i början av oktober.

Omorganiseringar gjordes inom enheten, så att planeringsingenjören skötte infrachefens arbete utöver sina egna

uppgifter.

160


Enhet: Planläggningsenheten


VERKSAMHET

Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om

delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar.

Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs

av markägarna.


Det akuta behovet av uppdatering av planerna i Dalsbruk har genomförts. Viktiga andra planer som är under

arbete är Valsverksholmens detaljplan, Kasnäs detaljplan, Kimito centrum detaljplan II och Brinkkulla detaljplan.

Planläggning av nya områden och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer

ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv

planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt.


Detaljplanen för Kimito centrum detaljplan II och Valsverksholmens detaljplan förs till beslut. Detaljplanen för

Brinkkulla sätts till påseende som förslag. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och

detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under 2016.

BINDANDE MÅL 2016


Kimito centrum detaljplan II Beslutsprocessen slutförs


Kimito centrum detaljplan II har var till påseende som förslag

Detaljplan för Brinkkulla Detaljplanen sätts till påseende som förslag


Detaljplanen har varit till påseende som utkast

Detaljplanen för Kasnäs Detaljplanen sätt ti l l påseende som förslag


Detaljplanen har varit till påseende som utkast

Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds Beslutsprocessen slutförs

östra skärgård Uppföljning 31.12.2016

Stranddelgeneralplanen har var till påseende som förslag

161




NYCKELTAL

prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16

Slutförda generalplaner eller

uppdateringar 1 0 1 0

Slutförda små uppdateringar

generalplane 4 6 3 3

Slutförda detaljplaner eller ändringar 1 2 2 0

Slutförda stranddetaljplaner 2 2 2 1

Undantagslov eller

planeringsbehovslösningsr 25 33 25 43

PERSONALBUDGET


Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 1 0,9

Planläggare 0 0,25 1 0


Totalt 1,4 1,55 2,5 1,4

162




PLANLÄGGNINGSENHETEN





Köp av tjänster -328 407 -279 002 -187 730 -187 730 -158 560

Material, varor och tillbehör -249 -1 746 -800 -800 -1 031


Övriga verksamhetskostnader -235 -29 347 -12 375




Personalkostnaderna understeg det budgeterade, p.g.a. att man inte anställde en planläggare. Inom planläggningsenheten

fanns personalbyten varför planläggningen inte framskred enligt förväntningarna och inte heller alla i budgeten reserverade

medel användes för köp av tjänster.

Personalkostnaderna understeg det budgeterade ca +60 000 €

Minskade köp av tjänster ca +29 000 €


UTVECKLINGEN

Planläggningsarbetet fortsätter eller har påbörjats beträffande följande planer, Brinkkulla, Kimito centrum II,

Valsverksholmen och Kasnäs detaljplaner. Vidare läggs fokus på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan.

Till planläggningsenheten har inte anställts en ordinarie planläggare, däremot har planläggningsarkitektens

arbetsförhållande ändrats till heltidsarbete, man har avstått från att anställa en planläggare.

163

17 BUDGETUTFALL

17.1 Driftsekonomidelens utfall 2016

Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse

2016 € 2016 2016 € %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 680 778 693 203 -12 425 101,83 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 628 831 -2 562 882 -65 949 97,49 %

VERKSAMHETSBIDRAG -1 948 053 -1 869 679 -78 374 95,98 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -73 995 -84 067 10 072 113,61 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 022 048 -1 953 745 -68 303 96,62 %

FÖRVALTNINGSENHETEN


VERKSAMHETENS KOSTNADER -825 820 -838 907 13 087 101,58 %

VERKSAMHETSBIDRAG -824 495 -836 527 12 032 101,46 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -835 655 -851 555 15 900 101,90 %

PERSONALENHETEN



VERKSAMHETSBIDRAG -629 981 -595 026 -34 955 94,45 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -8 654 8 654 -100,00 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -629 981 -603 680 -26 301 95,83 %

EKONOMIENHETEN


VERKSAMHETENS KOSTNADER -501 246 -451 125 -50 121 90,00 %


AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -23 755 -16 932 -6 823 71,28 %


IKT-ENHETEN

VERKSAMHETENS INTÄKTER 400 412 344 429 55 983 86,02 %


VERKSAMHETSBIDRAG 1 344 300 1 044 22,36 %



164


2016 € 2016 2016 € %





AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -14 950 -14 477 -473 96,84 %


UTVECKLINGENS FÖRVALTNING

VERKSAMHETENS INTÄKTER 500 450 50 90,00 %





SKÄRGÅRD




AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN


TURISM






LANDSBYGD






MARKNADSFÖRING






NÄRINGSLIV






PROJEKTVERKSAMHET

VERKSAMHETENS INTÄKTER 72 815 -72 815 -100,00 %





165


2016 € 2016 2016 € %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 860 815 1 050 032 -189 217 121,98 %TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 0





BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING

VERKSAMHETENS INTÄKTER 500 11 033 -10 533 2206,69 %





BARNOMSORGSENHETEN






UNDERVISNINGSENHETEN






VUXENINSTITUTET






BIBLIOTEKSENHETEN




AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -10 140 -10 146 6 -100,00 %


FRITIDSENHETEN


VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 107 892 -1 129 358 21 466 101,94 %




166


2016 € 2016 2016 € %

OMSORGSAVDELNINGEN

VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 304 265 3 304 265 3 801 618 -497 353 115,05 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER -29 279 479 -500 000 -29 779 479 -29 746 118 -33 361 99,89 %

VERKSAMHETSBIDRAG -25 975 214 -500 000 -26 475 214 -25 944 500 -530 714 98,00 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -26 281 679 -500 000 -26 781 679 -26 205 245 -576 434 97,85 %

OMSORGENS FÖRVALTNING

VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 500 1 329 171 88,58 %





SOCIALENHETEN


VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 224 338 -4 397 232 172 894 104,09 %

VERKSAMHETSBIDRAG -3 865 123 0 -3 956 314 91 191 102,36 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -3 865 123 0 -3 956 314 91 191 102,36 %

ÄLDREOMSORGSENHETEN

VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 028 650 2 028 650 2 291 099 -262 449 112,94 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 414 803 -200 000 -8 614 803 -8 378 037 -236 766 97,25 %

VERKSAMHETSBIDRAG -6 386 153 -200 000 -6 586 153 -6 086 938 -499 215 92,42 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -6 456 963 -200 000 -6 656 963 -6 121 024 -535 939 91,95 %

HÄLSOVÅRDSENHETEN

VERKSAMHETENS INTÄKTER 914 900 1 068 272 -153 372 116,76 %





SPECIALSJUKVÅRD


VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 121 660 -300 000 -9 421 660 -9 616 169 194 509 102,06 %

VERKSAMHETSBIDRAG -9 121 660 -300 000 -9 421 660 -9 616 169 194 509 102,06 %


RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -9 121 660 -300 000 -9 421 660 -9 616 169 194 509 102,06 %

167


2016 € 2016 2016 € %


VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 543 012 10 167 848 375 164 96,44 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER -10 457 050 -9 441 330 -1 015 720 90,29 %

VERKSAMHETSBIDRAG 85 962 726 518 -640 556 845,16 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 031 495 -3 063 860 32 365 101,07 %


MOT FÖRVALTNING


VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 055 358 -896 563 -158 795 84,95 %




TILLSYNSENHETEN




AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0


FASTIGHETSENHETEN



VERKSAMHETSBIDRAG 1 489 764 1 599 052 -109 288 107,34 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 564 910 -1 547 284 -17 626 98,87 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -75 146 51 768 -126 914 -68,89 %

SAMHÄLLSTEKNIK






PLANLÄGGNING






KIMITOÖNS VATTEN



VERKSAMHETSBIDRAG 896 830 864 826 32 004 96,43 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 059 100 -1 139 864 80 764 107,63 %


KIMITOÖNS KOMMUN

VERKSAMHETENS INTÄKTER 15 422 765 0 15 422 765 15 836 041 -413 276 102,68 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER -57 738 258 -500 000 -58 238 258 -57 005 547 -1 232 711 97,88 %

VERKSAMHETSBIDRAG -42 315 493 -500 000 -42 815 493 -41 169 506 -1 645 987 96,16 %

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -3 573 000 0 -3 573 000 -3 579 279 6 279 100,18 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -45 888 493 -500 000 -46 388 493 -44 748 785 -1 639 708 96,47 %

168

17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2016

RESULTATRÄKNING

Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk

2016 Budget- 2016 2016

Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse %


Försäljningsintäkter 7 414 411 7 414 411 7 268 593,55 -145 817,45 98,03 %

Avgiftsintäkter 2 500 500 2 500 500 2 855 218,45 354 718,45 114,19 %

Understöd och bidrag 810 706 810 706 881 082,78 70 376,78 108,68 %

Hyresintäkter 4 004 542 4 004 542 4 050 341,70 45 799,70 101,14 %

Övriga verksamhetsintäkter 692 606 692 606 780 804,89 88 198,89 112,73 %

VERKSAMHETENS INTÄKTER 15 422 765 15 422 765 15 836 041,37 413 276,37 102,68 %

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK


Personalkostnader 26 103 553 26 103 553 24 123 168,32 -1 980 384,68 92,41 %

Köp av tjänster 21 905 059 500 000 22 405 059 23 109 376,47 704 317,47 103,14 %

Material, förnödenheter och varor 3 642 099 3 642 099 3 546 413,36 -95 685,64 97,37 %

Understöd 1 885 558 1 885 558 1 999 337,99 113 779,99 106,03 %

Hyreskostnader 4 042 589 4 042 589 3 973 234,34 -69 354,66 98,28 %

Övriga verksamhetskostnader 159 400 159 400 254 016,83 94 616,83 159,36 %

VERKSAMHETENS KOSTNADER 57 738 258 500 000 58 238 258 57 005 547,31 -1 232 710,69 97,88 %

VERKSAMHETSBIDRAG -42 315 493 -500 000 -42 815 493 -41 169 505,94 1 645 987,06 96,16 %

SKATTEINKOMSTER

Kommunalskatt 18 308 000 18 308 000 18 509 339,41 201 339,41 101,10 %

Samfundsskatt 600 000 600 000 735 166,73 135 166,73 122,53 %

Fastighetsskatt 3 100 000 3 100 000 3 153 898,31 53 898,31 101,74 %

SKATTEINKOMSTER 22 008 000 22 008 000 22 398 404,45 390 404,45 101,77 %

STATSANDELAR 23 120 000 23 120 000 23 042 392,00 -77 608,00 99,66 %

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Ränteintäkter 31 000 31 000 11 910,61 -19 089,39 38,42 %

Övriga finansiella intäkter 32 840 32 840 28 859,78 -3 980,22 87,88 %

Räntekostnader 396 000 396 000 220 639,55 -175 360,45 55,72 %

Övriga finansiella kostnader 17 840 17 840 17 046,23 -793,77 95,55 %

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER-350 000 -350 000 -196 915,39 153 084,61 56,26 %

ÅRSBIDRAG 2 462 507 -500 000 1 962 507 4 074 375,12 2 111 868,12 207,61 %

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR-3 573 000 -3 573 000 -3 579 278,80 -6 278,80 100,18 %

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 110 493 -500 000 -1 610 493 495 096,32 2 105 589,32 -30,74 %

ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIFF 165 000 165 000 164 015,14 -984,86 99,40 %ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV RESERVERÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV FONDER

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT -945 493 -500 000 -1 445 493 659 111,46 2 104 604,46 -45,60 %

169

Specifikation av skatteinkomsterna

Skatteinkomster

Ursprunlig

budget

Budget-

ändring

Budget efter

ändringar Utfall Avvikelse

Kommunens inkomstskatt 18 308 000 18 308 000 18 509 339 201 339

Andel av samfundsskatten 600 000 600 000 735 167 135 167

Fastighetsskatt 3 100 000 3 100 000 3 153 898 53 898

Övriga skatteinkomster

Skatteinkomster totalt 22 008 000 0 22 008 000 22 398 404 390 404

År Inkomstskattesats

Beskattningsbar

inkomst, € Förändring %

2009 19 % 95 264 509 -2,3 %

2010 19,75 % 96 292 758 1,1 %

2011 19,75 % 98 251 186 2,0 %

2012 19,75 % 102 037 221 3,9 %

2013 19,75 % 100 877 367 -1,1 %

2014 19,75 % 103 182 686 2,3 %

2015 19,75 % 103 351 705 0,2 %

2016 19,75 %

År Fastighetsskattesats

Allmän Stadigvarande bostad

2009 1 % 0,22 %

2010 1,1 % 0,32 %

2011 1,1 % 0,32 %

2012 1,1 % 0,32 %

2013 1,1 % 0,32 %

2014 1,1 % 0,32 %

2015 1,1 % 0,37 %

2016 1,1 % 0,37 %

Specifikation av statsandelarna

Statsandelar

Ursprunlig

budget

Budget-

ändring

Budget efter


Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar 23 736 060

Övriga statsandelar för undervisnings- och

kulturverksamhet -693 668

Behovsprövad höjning av statsandelen

Totalt 23 120 000 23 120 000 23 042 392 -77 608

170

17.3 Investeringsdelens utfall 2016

Förvaltningsavdelningen

1. ADB-utrustning och program

Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen

Förnyande av personalförvaltningsprogrammet

Investering 2016: 7 500 € + 20 000 € (Förnyande av www och extranet)

30 000 € (personalförvaltningsprogrammet)

Analys:

Vi har förnyat datorer och kringutrustning till ett värde av ca 3 900 €. Vi underskred anslaget med ca 3 500 €.

Förnyande av www och extranet har startat, av anslaget användes ca 6 900 €. Del 3/3 av investeringen för

kommunens intranet från år 2015 är också bokförd på år 2016. Vi underskred anslaget med ca 13 100 €, arbete

med förnyande av www och extranet fortsätter dock under våren 2017. En ny programfunktion till

personalförvaltningsprogrammet anskaffades för 29 670 €.

2. IKT-utrustning och program

Serversystem, backup system och nätverk

Investering 2016: 35 000 €

Analys:

Vi har förnyat servermaskiner, backupsystem, nätverksutrustning och övrig nätverksutrustning till ett värde av

ca 28 700 €. Vi underskred anslaget med ca 6 300 €.

Utvecklingsavdelningen


Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen


ADB-utrustning och program

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter

förändring Utfall Avvikelse

Använt av kostnads-

beräkning 31.12.2016

Utgifter -7 500 -7 500 -7 500 -3 927,10 -3 572,90 -3 927,10

Inkomster

Nettoutgift -7 500 -7 500 0 -7 500 -3 927,10 -3 572,90 -3 927,10

Förnyande av www och extranet

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -20 000 -20 000 -20 000 -6 903,88 -13 096,12 -6 903,88

Inkomster

Nettoutgift -20 000 -20 000 0 -20 000 -6 903,88 -13 096,12 -6 903,88

ADB mjukvara

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -30 000 -30 000 -30 000 -29 670,09 -329,91 -29 670,09

Inkomster

Nettoutgift -30 000 -30 000 0 -30 000 -29 670,09 -329,91 -29 670,09

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -35 000 -35 000 -35 000 -28 649,42 -6 350,58 -28 649,42

Inkomster

Nettoutgift -35 000 -35 000 0 -35 000 -28 649,42 -6 350,58 -28 649,42

171

Analys:

Under året behövdes inga nya datorer.

Bildningsavdelningen

1. IT-utrustning och programlicenser

Bildningsavdelningens mål är att vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informations-

och kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program

och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas IT-

utrustning är ett steg i denna riktning. År 2016 satsas pengar på förbättra de trådlösa nätverken i

skolorna. Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs

elektroniskt stegvis med början från hösten 2016. En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-

utrustning för de blivande studenterna.

Skolorna, förskolor 75 000 €

Gymnasiets elever 15 000 €

Bildningens övriga enheter 15 000 €

Analys:

Budgetåret 2016 satsades investeringsmedlen speciellt på tre delområden:

1) utrustning till den nyrenoverade Amosparkens skola

2) förnyande av gammal utrustning i skolcentret och Dalsbruks skola samt utrustande av

undervisningsutrymmen som saknade IT-utrustning

3) utrustning till nyckelpersoner såsom skolornas IT-ansvariga, speciallärare och elevassistenter

Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever. Även utrustning för de

elektroniska studentskrivningarna har anskaffats.

2. Inventarier och utrustning för framtidens skola

I Amosparekens skolas grundförbättringsinvestering finns inga anslag för att utrusta skolans nya klassrum,

mediatek och övriga arbetsrum. Ett anslag behövs för att tavlor, möbler, etc. Utrustningen skall vara

flexibelt användbar för att skolan skall kunna verka som en skola för framtiden.

Analys:

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -5 000 -5 000 -5 000 0,00 -5 000,00 0,00

Inkomster

Nettoutgift -5 000 -5 000 -5 000 0,00 -5 000,00 0,00

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -90 000 -90 000 -90 000 -88 193,35 -1 806,65 -88 193,35

Inkomster 0,00

Nettoutgift -90 000 0,00 -90 000 0 -90 000 -88 193,35 -1 806,65 -88 193,35

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -15 000 -15 000 -15 000 -15 000,00 0,00 -15 000,00

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -15 000 0,00 -15 000 0 -15 000 -15 000,00 0,00 -15 000,00

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -70 000 -70 000 -70 000 -70 308,60 308,60 -70 308,60

Inkomster 0,00

Nettoutgift -70 000 0,00 -70 000 0 -70 000 -70 308,60 308,60 -70 308,60

172

Amosparkens skola har fått ny utrustning till sina nyrenoverade utrymmen. Främst är det arbetsbord

och stolar för elever och lärare, men även hyllor och förvaringsmöblemang. Till Taalintehtaan koulu

anskaffades ändamålsenlig utrustning till finska förskolan.

3. Uppsnyggning av skolcentrets tennisplaner

Tennisplansområde planeras om till ett allaktivitetsområde för skolcentrets elever. Meningen är att

området används på fysisk aktivitet på raster och lektioner. beloppet på 75 000€ räcker både till

planering och förverkligande av planerna.

Analys:

Skolcentrets tennisplaner grundförbättrades under sommaren. Den grundförbättrade planen innehåller

tre olika mindre spelplaner: 1. basketplan, 2. innebandy/tennisplan, 3. fotbollsplan. Budgetöverskridningen

beror främst på att grund- och asfalteringsjobbet blev dyrare än planerat.

Analys:

Åppohoppa är ett rekreationprojekt som startat 2016 och kommer att gå över de två följande

budgetåren 2017 och 2018. Projektmedel är beaktade i budgeten 2017.

Omsorgsavdelningen

1. ADB-utrustning och program, hårdvara

Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter.


2. ADB-utrustning och program, mjukvara

De nationella Kanta-tjänsterna tas i bruk stegvis, vilket innebär anskaffning av nya eller uppdaterade

Abilita-programmoduler. Också andra programuppdateringar och -anskaffningar som möjliggör

förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården behövs.


Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -75 000 -75 000 -75 000 -88 763,25 13 763,25 -88 763,25

Inkomster 0,00

Nettoutgift -75 000 0,00 -75 000 0 -75 000 -88 763,25 13 763,25 -88 763,25

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 0 -1 260,00 1 260,00 -1 260,00

Inkomster 0,00

Nettoutgift 0 0,00 0 0 0 -1 260,00 1 260,00 -1 260,00

ADB utrustning och program, hårdvara

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -30 000 -30 000 -30 000 -31 276,28 1 276,28 -31 276,28

Inkomster 0,00

Nettoutgift -30 000 0,00 -30 000 0 -30 000 -31 276,28 1 276,28 -31 276,28

ADB utrustning och program, mjukvara

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -100 000 -100 000 -100 000 -34 431,70 -65 568,30 -34 431,70

Inkomster 0,00

Nettoutgift -100 000 0,00 -100 000 0 -100 000 -34 431,70 -65 568,30 -34 431,70

173

Analys (1 och 2):

Anslaget som hade reserverats för köp av datorer och annan utrustning överskreds med ca 1 300 euro.

I första hand förnyades en del av de befintliga datorerna, skärmarna och skrivarna. Anslaget för köp av

programvara m.m. underskreds med ca 65 600 euro. Kostnaden för eArkivprojektet uppgick till ca 30

100 euro, vilket motsvarar ca hälften av för projektet reserverat belopp. Nya egenskaper i de

elektroniska recepten kostade ca 4 300 euro. Inbesparingen i mjukvara beror på att flera

ibruktagningsprojekt har lagts på is för att vänta tills efter eArkiv-ibruktagningen och vid årsskiftet 2016-

2017 påbörjades några nya utvecklingsprojekt planenligt.

3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier

Vårdinventarier, bl.a. patientsängar, geriatriska stolar och rullstolar.


Analys:

Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med ca 100 euro. Till Hannahemmet köptes

en flyttanordning, ett stå- och reshjälpmedel, sadel- och duschstolar och högriskmadrasser. Till

Almahemmet köptes patientsängar och utrustning till patientalarmsystemet och till Silverbacken

patientsängar, en stolvåg och tillbehör till en duschbår. Till verksamheten vård i hemmet köptes

utrustning för ca 4 600 euro, bl.a. trygghetstelefoner.

4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier

Vårdinventarier, bl.a. undersökningslampa, ultraljudsapparat, duschstol och -vagn och sensor till

tandvårdens digitala röntgen.


Analys:

Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med ca 54 300 euro. Underskridningen beror i

första hand på att ultraljudsapparaten till röntgen köptes redan år 2015. För apparaten hade reserverats

50 000 euro. Till läkarmottagningarna köptes en undersökningslampa och en diatermiapparat.

Rådgivningarna fick dopplers och en ny babyvåg. Till laboratoriet köptes en analysator för ca 6 200 euro

och till rehabiliteringen en skölj- och desinfektionsapparat för ca 6 800 euro. Till tandvårdens köptes en

sensor till digitalapparaturen för ca 6 500 euro. Till hälsocentralsjukhuset köptes madrasser, en soffa

och stolar, till en summa av sammanlagt ca 6 800 euro.

5. Luftvärmepumpar

Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen.


Analys:

Inga luftvärmepumpar köptes. En del av de luftvärmepumpar som finns i Kimito hälsostation kan flyttas

till andra utrymmen, då hälsostationen renoveras och byggnadens ventilation förnyas.

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -33 000 -33 000 -33 000 -32 920,26 -79,74 -32 920,26

Inkomster 0,00

Nettoutgift -33 000 0,00 -33 000 0 -33 000 -32 920,26 -79,74 -32 920,26

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -90 000 -90 000 -90 000 -35 737,16 -54 262,84 -35 737,16

Inkomster 0,00

Nettoutgift -90 000 0,00 -90 000 0 -90 000 -35 737,16 -54 262,84 -35 737,16

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -10 000 -10 000 -10 000 0,00 -10 000,00 0,00

Inkomster 0,00

Nettoutgift -10 000 0,00 -10 000 0 -10 000 0,00 -10 000,00 0,00

174

Avdelningen för miljö och teknik

Miljö och teknik förvaltning


Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under

året.


Analys:

Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat.

2. Försäljning av jordområden och fastigheter, balansvärde

Korrigering av balansvärdet då fast egendom säljs, på basis av försäljningsplan.

Budgetåret 2016: - 139 000 €

Analys:

Total försäljning av anläggningstillgångar 319 392 euro.

Värde i balansräkningen 79 101,21 euro, vinster i resultaträkningen 240 290,79 euro.

Därav:

Tomtförsäljning sammanlagt 290 392 euro.

Värde i balansräkningen 54 684,21, vinster i resultaträkningen 235 707,79 euro.

Försäljning av aktier i Sparbacka 29 000 euro.

Värde i balansräkningen 24 417 euro, vinst i resultaträkningen 4 583 euro.

Fastigheter

1. Byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola

Byggandet av det nya daghemmet i Kimito har inletts under 2014. Daghemmet färdigställs till slutet av

november 2015, varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet skall stå klart till slutet av juni

2016. Totalinvestering 5 750 000 €.

Budget 2016: 1 100 000 €

Analys:

Investeringen färdigställdes innan skolstarten hösten 2016. En stor mängd tilläggsarbeten var nödvändiga

att utföras bl.a. med tanke på den fortsatta användarsäkerheten och inomhusluften.

2. Amosparkens skolgård

I och med att det nya daghemmet byggs, behöver eleverna i Amosparkens skola nya funktionella

alternativ för rastområde och gymnastiklektioner. På platsen där daghemmet byggs har eleverna på

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -15 000 -15 000 -15 000 -6 992,68 -8 007,32 -6 992,68

Inkomster 0,00

Nettoutgift -15 000 0,00 -15 000 0 -15 000 -6 992,68 -8 007,32 -6 992,68

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 0,00 0,00

Inkomster 139 000 139 000 79 101,21 59 898,79 79 101,21

Nettoutgift 0 0,00 139 000 0 139 000 79 101,21 59 898,79 79 101,21

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -379 294,25 -1 100 000 -350 000 -1 450 000 -1 417 526,84 -32 473,16 -1 796 821,09

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 -379 294,25 -1 100 000 -350 000 -1 450 000 -1 417 526,84 -32 473,16 -1 796 821,09

175

rasterna och gymnastiklektionerna kunnat spela både basket och fotboll. Miniarenan som använts för

elevernas rastverksamhet kommer i framtiden att mera betjäna daghemmets barn än Amosparkens

skolas elever.

Amosparkens skolas gård förstoras mot Åbovägen, så att friidrottsplanens halvmåne samt en del av

gräsområdet fungerar som skolgård. På både halvmånen och gräsområdet anläggs konstgräs. Inne i

halvmånen placeras en minibasketplan, 5x30m löpbanor, höjdhopp samt stavhopp. På gräsområdet

anläggs en multifunktionell plan 60mx45m som kan användas mångsidigt till fotboll, innebandy, boboll,

handboll och tennis. Vintertid finns möjlighet att kunna använda planen som skridskobana.

Friidrottsplanen breddas i och med denna åtgärd, vilket gör att även löpbanorna förbättras genom ny

dränering samt nytt tegelstubb. Den gamla paviljongen rivs och en ny förrådsbyggnad med toaletter

byggs. Längdhoppsplatsen flyttas till utsidan av löpbanorna mot Edvin Wides väg. Kastplatserna för

kulstötning, spjut och diskus förblir på samma plats som tidigare i halvmånen mot Åbovägen.

Brutto Bidrag Netto

Budget 2016: 250 000 € 75 000 € 175 000 €

Budget 2017: 250 000 € 75 000 € 175 000 €

Analys:

Entreprenaden upphandlades under sommaren 2016. De inkomna anbuden överskred dock de

budgeterade medlen avsevärt och upphandlingen avbröts. En ny planering inleddes under året och

arbetet planeras utföras under 2017.

3. Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering

För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i

fastigheten. Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen och bäddavdelningen måste

sprinklas. En planering över utvidgning, sprinkling och renovering av Kimito hälsostation påbörjades

under 2015. För de kommande åren reserveras medel för utförande av de planerade åtgärderna.

Budget 2016:

Planering: 130 000 €

Åtgärder: 2 100 000 €

Budget 2017: 2 000 000 €

Analys:

Arbetet med utvidgningen och renoveringen av Kimito hälsostation inleddes sent under hösten 2016.

Arbetet fortskrider under 2017 och förväntas vara klart i december 2017.

4. Planering av nytt arkivutrymme

Kommunens arkivutrymmen är i dagsläget utspridda bl.a. i de gamla kommunkanslierna. Utrymmena är

alla inte särskilt ändamålsenliga och samtliga börjar vara fyllda. Dessutom finns t.ex. Västanfjärds gamla

kommunkansli på försäljningslistan och trots att det nödvändigtvis inte sker något inom en så snar

framtid, så finns även Dalsbruks kommunkansli på ett område som det spekulerats om nya affärslokaler

på. En planering av nya, tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen bör göras.

Budget 2016: 50 000 €

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -250 000 -250 000 -250 000 -40 818,80 -209 181,20 -40 818,80

Inkomster 75 000 75 000 75 000,00 0,00

Nettoutgift -250 000 0,00 -175 000 0 -175 000 -40 818,80 -134 181,20 -40 818,80

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -4 450 000 -81 796,11 -2 230 000 350 000 -1 880 000 -382 144,02 -1 497 855,98 -463 940,13

Inkomster 15 000,00 -15 000,00 15 000,00

Nettoutgift -4 450 000 -81 796,11 -2 230 000 350 000 -1 880 000 -367 144,02 -1 512 855,98 -448 940,13

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 -50 000 -50 000 0,00 -50 000,00 0,00

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -50 000 0,00 -50 000 0 -50 000 0,00 -50 000,00 0,00

176

Analys:

Nya arkivutrymmen har planerats in i tillbyggnaden av Kimito hälsostation. De använda planeringsmedlen

finns med i kostnaderna för Kimito hälsostations investering.

5. Maskiner till kost- och städfunktionens behov

Ett investeringsanslag dels för planerade anskaffningar, dels för behov som uppstår under året för

förnyande av maskiner till kost- och städfunktionen.

Budget 2016: 50 000 €

Budget 2017: 20 000 €

Budget 2018: 20 000 €

Analys:

Under året har det anskaffats diskmaskiner till köken i Kimito skolcentrum samt Silverbacken. Dessutom

har investeringsanslaget använts till ett kylskåp till Hannahemmets kök, en universalmaskin till Hulta

daghems kök och en värmevagn till Silva daghems kök.

6. Investeringspott

Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året.

Tekniska nämnden disponerar över anslaget.

Budget 2016: 300 000 €

Budget 2017: 300 000 €

Budget 2018: 300 000 €

Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller:

Analys:

En del av byggnadens brädfodring förnyades och likaså förnyades gårdsbelysningen med medel ur

investeringspotten.

Analys:

Ytorna och möblerna i det andra av de två fysik- och kemisalarna samt materialrummet förnyades med

medel ur investeringspotten.

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 -50 000 -50 000 -40 375,84 -9 624,16 -40 375,84

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -50 000 0,00 -50 000 0 -50 000 -40 375,84 -9 624,16 -40 375,84

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -300 000 219 400 -80 600 -80 600,00 0,00

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 -300 000 219 400 -80 600 0,00 -80 600,00 0,00

Hulta daghem, förnyande av brädfodringen samt utomhusbelysningen

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -24 800 -24 800 -24 883,60 83,60 -24 883,60

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0,00 0 -24 800 -24 800 -24 883,60 83,60 -24 883,60

Kimito skolcentrum, fysik- och kemisalarna

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -45 700 -45 700 -45 652,45 -47,55 -45 652,45

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0 -45 700 -45 700 -45 652,45 -47,55 -45 652,45

177

Analys:

Golvets ytbeläggning i ett av klassrummen samt fyra av byggnadens ytterdörrar förnyades med medel ur

investeringspotten.

Analys:

Medel ur investeringspotten användes för att förnya de gamla gjutjärnsavloppen från köket samt en

personal-wc i anslutning till köket.

Analys:

Wc-utrymmet i två patientrum förnyades med medel ur investeringspotten. Alla ytor samt inredningen

förnyades.

Analys:

En del av avloppen i Dalsbruks hälsocentral förnyades med medel ur investeringspotten. I samband med

arbetet var man även tvungen att förnya en del ytor.

Analys:

Alla elledningar och -kablar, belysningsarmaturer, huvudcentral osv. förnyades med medel ur

investeringspotten.

Taalintehtaan koulu, invändiga åtgärder

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -14 000 -14 000 -13 953,85 -46,15 -13 953,85

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0 -14 000 -14 000 -13 953,85 -46,15 -13 953,85

Hannahemmet, förnyande av avlopp i köket

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -22 400 -22 400 -22 400 -22 339,85 -60,15 -22 339,85

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -22 400 0 -22 400 -22 400 -22 339,85 -60,15 -22 339,85

Hannahemmet, wc-utrymmen

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -23 800 -23 800 -23 800 -23 772,78 -27,22 -23 772,78

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -23 800 0 -23 800 -23 800 -23 772,78 -27,22 -23 772,78

Dalsbruks hvc, förnyande av avlopp

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -23 600 0 -23 600 -23 600 -21 636,75 -1 963,25 -21 636,75

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -23 600 0 -23 600 -23 600 -21 636,75 -1 963,25 -21 636,75

Bio Pony, förnyande av elsystemet

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -54 200 -54 200 -54 200 -54 205,05 5,05 -54 205,05

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -54 200 0 -54 200 -54 200 -54 205,05 5,05 -54 205,05

Vreta industrihallar, dräneringen

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -10 900 -10 900 -10 900 -10 881,90 -18,10 -10 881,90

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -10 900 0 -10 900 -10 900 -10 881,90 -18,10 -10 881,90

178

Analys:

Dräneringen kring två av kupolhallarna längs Hallvägen i Vreta förnyades med medel ur

investeringspotten.

Analys:

Planeringsarbete för kommande fasadreparation vid Hannahemmet gjordes med medel ur

investeringspotten.

7. Dalsbruks brandstation, åtgärda golvet

Dalsbruks brandstations golv har under årens lopp satt sig och är i dåligt skick. En plan för att åtgärda

saken har uppgjorts. Bidrag för åtgärderna kan och kommer att sökas från Brandskyddsfonden.

Brutto Bidrag Netto

Budget 2016: 150 000 € 50 000 € 100 000 €

Analys:

Entreprenaden upphandlades under våren 2016. Det ansökta bidraget från Brandskyddsfonden beviljades

inte och man beslutade därför skjuta upp projektet till år 2017.

8. Almahemmet, sprinkling och renovering

En uppdatering av de år 2012 uppgjorda planerna för renoveringen och sprinklingen av Almahemmet

görs år 2016. Sprinklingen och renoveringen inleds under 2017.

Budget 2016: 50 000 €

Budget 2017: 1 500 000 €

Analys:

Planerna uppdaterades inte under året p.g.a. det osäkra läget gällande social- och hälsovårdsfastigheterna

i samband med social- och hälsovårdsreformen.

9. Dalsbruks hälsostation, planering av renoveringsåtgärder samt sprinkling

För Dalsbruks hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i

fastigheten. En teknisk planering för renoveringen görs under 2016.

Budget 2016: 100 000 €

Analys:

Hannahemmet pågående anskaffning

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 0 -5 356,20 5 356,20 -5 356,20

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0 0 0 -5 356,20 5 356,20 -5 356,20

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -150 000 -971,41 -150 000 -150 000 -1 122,36 -148 877,64 -2 093,77

Inkomster 50 000 50 000 50 000,00 0,00

Nettoutgift -150 000 -100 000 0 -100 000 -1 122,36 -98 877,64 -2 093,77

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 -50 000 -50 000 -4 391,00 -45 609,00 -4 391,00

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -50 000 0,00 -50 000 0 -50 000 -4 391,00 -45 609,00 -4 391,00

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -100 000 -100 000 -1 298,82 -98 701,18 -1 298,82

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0,00 -100 000 0 -100 000 -1 298,82 -98 701,18 -1 298,82

179

Planeringen inleddes inte under året p.g.a. det osäkra läget gällande social- och hälsovårdsfastigheterna i

samband med social- och hälsovårdsreformen.

Samhällsteknik

1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar

Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt

kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra

samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken.

Budget 2016 100 000 €

Ekonomiplan 2017 50 000 €


Analys:

Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under år 2016.

2. Asfaltering av detaljplanevägar

Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen

Budget 2016 40 000 €



Analys:

Vid torrläggningsprojektet i Tordalen, tog asfalten mycket större skada än planerat och hela vägens yta

förnyades. Därav en budgetändring.

3. Anskaffning av mark

För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar.

Budget 2016 100 000 €



Analys:

Under året gjordes inga markanskaffningar.

Fastighetsenheten totalt

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -4 280 000 0 -4 280 000 -2 110 360,11 -2 169 639,89 -2 110 360,11

Inkomster 125 000 0 125 000 15 000,00 110 000,00 15 000,00

Nettoutgift -4 155 000 0 -4 155 000 -2 095 360,11 -2 059 639,89 -2 095 360,11

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -105 000 -100 000 -5 000 -105 000 -117 416,21 12 416,21 -117 416,21

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -105 000 -100 000 -5 000 -105 000 -117 416,21 12 416,21 -117 416,21

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -70 000 -40 000 -30 000 -70 000 -70 520,97 520,97 -70 520,97

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -70 000 -40 000 -30 000 -70 000 -70 520,97 520,97 -70 520,97

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -100 000 100 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 -100 000 100 000 0 0,00 0,00 0,00

180

4. Detaljplanevägar

Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i

stort behov av grundförbättring. Enligt uppgjorda markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet

att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det

viktigt med anslag för dylika åtgärder. Den största enskilda väginvesteringen är ombyggnad av

Valsverksvägen i anslutning till den nya bron till Tyskaholmen 2016 samt ombyggnad av Edvin Wide vägen

till Amosparkens skola.

Budget 2016 200 000 €



Analys:

Under 2016 färdigställdes bl.a. Valsverksvägen i anslutning till bron till Tyskaholmen.

5. Pir och hamn i Dalsbruk

För utveckling av hamnen i Dalsbruk på basen av detaljplanen och hamnplaner.

Budget 2016 40 000 €



Analys:

Planeringen av hamnområdet inleddes under året.

6. Torrläggningslinjer

Ett allmänt anslag för diknings- och torrläggningslinjer.

Budget 2016 20 000 €



Analys:

Under året användes inte investeringsmedel till torrläggningslinjer.

7. Allmänt bryggunderhåll

För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas.

Budget 2016 60 000 €



Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -120 000 -200 000 80 000 -120 000 -86 194,55 -33 805,45 -86 194,55

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -120 000 -200 000 80 000 -120 000 -86 194,55 -33 805,45 -86 194,55

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -155 000 -27 321,19 -40 000 30 000 -10 000 -996,70 -9 003,30 -28 317,89

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift -155 000 -27 321,19 -40 000 30 000 -10 000 -996,70 -9 003,30 -28 317,89

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -20 000 20 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0,00 0,00

Nettoutgift 0 -20 000 20 000 0 0,00 0,00 0,00

181

Analys:

Under året användes inte investeringsmedel till bryggunderhåll. Till det underhåll som gjordes användes

driftsmedel. Inkomsterna beror på att Kärra bryggan såldes under året.

8. Tordalens torrläggning

Tordalens torrläggning förnyas 2015-2016.

Budget 2016 100 000 €

Analys:

Projektet färdigställdes under året.

9. Tyskaholms bro och hantering av muddermassor

En ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk byggs 2015-2016.

Budget 2016 350 000 €

Analys:

Projektet färdigställdes under året. Totalt sett höll projektet budgeten.

10. Paketbil

Kommunen har ett antal leasingbilar och ett antal egna bilar. Leasing avtalen är överlag dyra iom att bilarna

i princip betalas på 3-4 år med leasing avtal. Därför är det motiverat att investera i några egna bilar till och

därmed avstå från några gällande leasingavtal.

Budget 2016 40 000 €



Analys:

Två begagnade bilar skaffades till enheten under året och en av leasingbilarna inlöstes.

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -60 000 60 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0 15 961,99 -15 961,99 15 961,99

Nettoutgift -60 000 60 000 0 15 961,99 -15 961,99 15 961,99

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -155 000 -66 546,50 -100 000 -5 000 -105 000 -117 523,00 12 523,00 -184 069,50

Inkomster 0 0,00 0,00

Nettoutgift -155 000 -66 546,50 -100 000 -5 000 -105 000 -117 523,00 12 523,00 -184 069,50

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -1 575 000 -878 977,86 -350 000 -250 000 -600 000 -602 378,35 2 378,35 -1 481 356,21

Inkomster 9 600 0 0,00 0,00

Nettoutgift -1 565 400 -878 977,86 -350 000 -250 000 -600 000 -602 378,35 2 378,35 -1 481 356,21

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -40 000 -40 000 -40 000 -41 923,71 1 923,71 -41 923,71


Nettoutgift -40 000 0,00 -40 000 0 -40 000 -41 923,71 1 923,71 -41 923,71

Samhällsteknisk enhet totalt

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -1 050 000 0 -1 050 000 -1 036 953,49 -13 046,51 -1 036 953,49

Inkomster 0 0 0 15 961,99 -15 961,99 15 961,99

Nettoutgift -1 050 000 0 -1 050 000 -1 020 991,50 -29 008,50 -1 020 991,50

182

KOMMUNENS DELUTFALL

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -5 955 500 0 -5 955 500 -3 621 347,37 -2 334 152,63 -3 621 347,37

Inkomster 264 000 0 264 000 110 063,20 153 936,80 110 063,20

Nettoutgift -5 691 500 0 -5 691 500 -3 511 284,17 -2 180 215,83 -3 511 284,17

KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -485 000 -166 900 -651 900 -617 935,94 -33 964,06 -617 935,94

Inkomster 67 900 67 900 31 330,02 36 569,98 31 330,02

Nettoutgift -485 000 -99 000 -584 000 -586 605,92 2 605,92 -586 605,92

KIMITOÖNS KOMMUN TOTALT

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -6 440 500 -166 900 -6 607 400 -4 239 283,31 -2 368 116,69 -4 239 283,31

Inkomster 264 000 67 900 331 900 141 393,22 190 506,78 141 393,22

Nettoutgift -6 176 500 -99 000 -6 275 500 -4 097 890,09 -2 177 609,91 -4 097 890,09

183

17.4 Finansieringsdelens utfall 2016

FINANSIERINGSDELENS UTFALL

2016 Budget- 2016 2016

Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse


Årsbidrag 2 462 507 -500 000 1 962 507 4 074 375,12 2 111 868,12


Korrektivposter till internt tillförda medel -195 750 -195 750 -246 393,32 -50 643,32


Investeringsutgifter -6 440 500 -166 900 -6 607 400 -4 239 283,31 2 368 116,69

Finansieringsandelar för investeringar 125 000 67 900 192 900 46 330,02 -146 569,98

Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 334 750 334 750 341 456,52 6 706,52

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -3 713 993 -599 000 -4 312 993 -23 514,97 4 289 478,03



Ökning av utlåningen till affärsverket -422 502,74 -422 502,74

Minskning av utlåningen till affärsverket 249 650 249 650 281 138,92 31 488,92


Ökning av långfristiga lån av kommunen 422 502,74 422 502,74

Ökning av långfristiga lån av övriga 5 000 000 99 000 5 099 000 -5 099 000,00

Minskning av långfristiga lån av kommunen -249 650 -249 650 -281 138,92 -31 488,92

Minskning av långfristiga lån av övriga -2 341 600 -2 341 600 -2 341 605,50 -5,50

Förändring av kortfristiga lån 859 000,00 859 000,00


Övrig inverkan på likviditeten -1 189 605,05 -1 189 605,05

Finansieringens kassaflöde 2 658 400 99 000 2 757 400 -2 672 210,55 -5 429 610,55

Förändring av likvida medel -1 055 593 -500 000 -1 555 593 -2 695 725,52 -1 140 132,52

184

17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt

ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER

BINDNING

Ursprunglig

budget 2016

Ändringar

i budgeten

Budget efter


Ursprunglig

budget 2016

Ändringar i

budgeten

Budget efter


DRIFTSEKONOMIDEL

Förvaltningsavdelningen N 2 628 831 2 628 831 2 562 882 -65 949 680 778 680 778 693 203 12 425

Utvecklingsavdelningen N 858 756 858 756 935 582 76 826 33 895 33 895 123 340 89 445

Bildningsavdelningen N 14 514 142 14 514 142 14 319 636 -194 506 860 815 860 815 1 050 032 189 217

Omsorgsavdelningen N 29 279 479 500 000 29 779 479 29 746 118 -33 361 3 304 265 3 304 265 3 801 618 497 353

Avd. för miljö och teknik N 10 457 050 10 457 050 9 441 330 -1 015 720 10 543 012 10 543 012 10 167 848 -375 164

Varav försäljningsvinster B 195 750 195 750 246 393 50 643

Varav försäljningsförluster B 0

RESULTATRÄKNINGSDEL

Skatteinkomster B 22 008 000 22 008 000 22 398 404 390 404

Statsandelar B 23 120 000 23 120 000 23 042 392 -77 608

Ränteinkomster B 31 000 31 000 11 911 -19 089

Övriga finansiella inkomster B 32 840 32 840 28 860 -3 980

Ränteutgifter B 396 000 396 000 220 640 -175 360

Övriga finansiella utgifter B 17 840 17 840 17 046 -794

INVESTERINGSDEL

Förvaltningsavdelningen B 92 500 92 500 69 150 -23 350

Utvecklingsavdelningen B 5 000 5 000 -5 000

Bildningsavdelningen B 250 000 250 000 263 525 13 525

Omsorgsavdelningen B 263 000 263 000 134 365 -128 635

Avdelningen för miljö och teknik B 5 830 000 166 900 5 996 900 3 772 242 -2 224 658 264 000 67 900 331 900 141 393 -190 507

Varav MoT förvaltning B 15 000 15 000 6 993 -8 007 139 000 139 000 79 101 -59 899

Varav fastigheter B 4 280 000 4 280 000 2 110 360 -2 169 640 125 000 125 000 15 000 -110 000

Varav samhällsteknik B 1 050 000 1 050 000 1 036 953 -13 047 0 15 962 15 962

Varav vattenaffärsverket B 485 000 166 900 651 900 617 936 -33 964 0 67 900 67 900 31 330 -36 570

FINANSIERINGSDEL


Ökning i utlåningen till affärsverket 0 422 503 422 503

Minskning av utlåningen till affärsverket 249 650 249 650 281 139 31 489


Ökning av långfristiga lån av kommunen 0 0 422 503 422 503

Ökning av långfristiga lån av övriga 5 000 000 99 000 5 099 000 -5 099 000

Förändring av kortfristiga lån 0 859 000 859 000

Minskning av långfristiga lån av kommunen 249 650 249 650 281 139 31 489

Minskning av långfristiga lån av övriga 2 341 600 2 341 600 2 341 606 6

Inverkan på likviditeten 0 0 1 189 605 1 189 605 0 0 0

TOTALT 67 183 848 666 900 67 850 748 65 717 369 -2 133 379 66 128 255 166 900 66 490 905 63 021 643 -3 273 512

N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst

185

18 BOKSLUTSKALKYLER

RESULTATRÄKNING

1.1-31.12.2016 1.1-31.12.2015

Verksamhetsintäkter

Försäljningsintäkter 3 264 126,51 2 941 674,09

Avgiftsintäkter 2 855 218,45 2 657 289,91

Understöd och bidrag 881 082,78 955 244,95

Övriga verksamhetsintäkter 1 091 879,38 1 105 515,35

Verksamhetsintäkter 8 092 307,12 7 659 724,30

Tillverkning för eget bruk 120 041,39

Verksamhetskostnader

Personalkostnader

Löner och arvoden -18 487 381,41 -19 053 907,94

Lönebikostnader

Pensionskostnader -4 525 354,28 -4 727 724,74

Övriga lönebikostnader -1 110 432,63 -1 058 864,92

Lönebikostnader -5 635 786,91 -5 786 589,66

Personalkostnader -24 123 168,32 -24 840 497,60

Köp av tjänster -18 957 219,10 -18 113 877,53

Material, förnödenheter och varor -3 484 485,71 -3 387 854,33

Understöd -1 999 337,99 -1 938 386,51

Övriga verksamhetskostnader -697 601,94 -791 272,99

Verksamhetskostnader -49 261 813,06 -49 071 888,96

Verksamhetsbidrag -41 169 505,94 -41 292 123,27

Skatteinkomster 22 398 404,45 22 792 112,11

Statsandelar 23 042 392,00 22 532 013,00


Ränteintäkter 9 979,43 12 904,85

Övriga finansiella intäkter 24 019,78 28 215,65

Räntekostnader -218 708,37 -213 719,08

Övriga finansiella kostnader -12 206,23 -10 120,76

Finansiella intäkter och kostnader -196 915,39 -182 719,34

Årsbidrag 4 074 375,12 3 849 282,50

Avskrivningar och nedskrivnignar

Avskrivningar enligt plan -3 357 648,89 -2 764 726,33

Nedskrivningar -221 629,91

Avskrivningar och nedskrivningar -3 579 278,80 -2 764 726,33

Räkenskapsperiodens resultat 495 096,32 1 084 556,17

Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens 164 015,14 164 683,44

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 659 111,46 1 249 239,61

186

FINANSIERINGSANALYS

2016 2015

Verksamhetens kassaflöde

Årsbidrag 4 074 375,12 3 849 282,50

Korrektivposter till internt tillförda medel -246 393,32 -341 323,03


Investeringsutgifter -4 239 283,31 -10 574 173,67

Finansieringsandelar för investeringar 46 330,02 168 567,30

Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 341 456,52 380 110,00

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -23 514,97 -6 517 536,90



Ökning av långfristiga lån 10 495 000,00

Minskning av långfristiga lån -2 341 605,50 -1 924 134,55

Förändring av kortfristiga lån 859 000,00

Förändringar i eget kapitalÖvriga förändringar i likviditeten

Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 8 841,12 16 813,22

Förändring av omsättningstillgångar 861,87 1 630,73

Förändring av fordringar -205 387,81 384 366,12

Förändring av räntefria skulder -993 920,23 -732 399,24

Finansieringens kassaflöde -2 672 210,55 8 241 276,28

Förändring av likvida medel -2 695 725,52 1 723 739,38


Likvida medel 31.12 3 302 064,56 5 997 790,08

Likvida medel 1.1 5 997 790,08 4 274 050,70

-2 695 725,52 1 723 739,38

187

BALANSRÄKNING

AKTIVA 2016 2015

BESTÅENDE AKTIVA


Immateriella rättigheter

Datorprogram 100 897,55 115 050,68

Övriga utgifter med lång verkningstid 131 707,14 140 562,18

Immateriella tillgångar 232 604,69 255 612,86


Mark- och vattenområden 5 282 307,30 5 326 376,84

Byggnader 26 793 704,37 26 206 770,75

Fasta konstruktioner och anordningar 17 590 625,22 16 239 953,92

Maskiner och inventarier 1 028 556,35 1 090 890,40

Övriga materiella tillgångar 11 773,15 11 773,15

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 700 578,31 1 965 743,18

Materiella tillgångar 51 407 544,70 50 841 508,24

Placeringar

Aktier och andelar 7 686 599,08 7 711 016,08

Övriga lånefordringar 891,40 891,40

Övriga fordringar 26 777,00 26 777,00

Placeringar 7 714 267,48 7 738 684,48

BESTÅENDE AKTIVA 59 354 416,87 58 835 805,58

FÖRVALTADE MEDEL

Statliga uppdrag 0,00 0,00

Donationsfondernas medel 175 064,86 176 982,26

Övriga förvaltade medel 500 000,00 500 000,00

FÖRVALTADE MEDEL 675 064,86 676 982,26

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar 45 539,78 46 401,65

Fordringar



Kundfordringar 1 416 201,09 1 122 078,37

Övriga fordringar 460 585,07 571 007,16

Resultatregleringar, fordringar 595 841,68 574 154,50

Kortfristiga fordringar 2 472 627,84 2 267 240,03

Fordringar 2 472 627,84 2 267 240,03

Kassa och bank 3 302 064,56 5 997 790,08

RÖRLIGA AKTIVA 5 820 232,18 8 311 431,76

AKTIVA SAMMANLAGT 65 849 713,91 67 824 219,60

188

PASSIVA 2016 2015

EGET KAPITAL

Grundkapital 19 408 230,24 19 408 230,24

Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder 14 784 961,56 13 535 721,95

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 659 111,46 1 249 239,61

EGET KAPITAL 34 852 303,26 34 193 191,80


Avskrivningsdifferens 2 379 934,47 2 543 949,61Reserver

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 379 934,47 2 543 949,61AVSÄTTNINGAR

FÖRVALTAT KAPITAL

Statens uppdrag 41 416,87 42 006,69

Donationsfondernas kapital 175 064,86 176 982,26

Övrigt förvaltat kapital 532 292,86 522 861,92

FÖRVALTAT KAPITAL 748 774,59 741 850,87

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt Masskuldebrevslån

Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 16 955 193,99 18 722 270,07

Lån från offentliga samfund 1 241 051,96 1 655 415,96

Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 446 666,41 1 532 873,31

Långfristigt 19 642 912,36 21 910 559,34

Kortfristigt

Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 2 626 076,08 1 882 076,08

Lån från offentliga samfund 414 364,00 459 529,42

Erhållna förskott 95 181,59 102 004,32

Leverantörsskulder 1 612 332,39 2 059 461,48

Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder 969 115,34 883 475,68

Resultatregleringar, skulder 2 508 719,83 3 048 121,00

Kortfristigt 8 225 789,23 8 434 667,98

FRÄMMANDE KAPITAL 27 868 701,59 30 345 227,32

PASSIVA SAMMANLAGT 65 849 713,91 67 824 219,60

189

KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL

2016 2015

1 000 € 1 000 €



Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 1 3





Ränteintäkter -5 15






Avskrivningar enligt plan -5 232 -4 392

Räkenskapsperiodens över- och underparivärden

Nedskrivningar -1 -1

Extraordinära


Bokslutsdispositioner

Latenta skatter 11 19

Minoritetsandelar -10 -10

Inkomstskatter -65 -19


Koncernresultaträkningens nyckeltal

Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,44 40,59

Årsbidrag / Avskrivningar, % 117,45 125,27

Årsbidrag, euro / Invånare 894,73 796,47


190

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL

2016 2015

1 000 € 1 000 €



Extraordinära poster -65 -19

Korrektivposter till intern tillförda medel -279 -237





bland bestående aktiva 353 408

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 1 445 -6 994






Ökning av långfristiga lån 82 12 755


Förändring av kortfristiga lån 896 99

Förändringar i eget kapital 10 67


Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 6 15

Förändring av omsättningstillgångar -31 -1

Förändring av fordringar -360 374

Förändring av räntefria skulder -859 -1 800




Likvida medel 31.12 4 963 7 473


Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal

Intern finansiering av investeringar, % 130,47 43,50

Intern finansiering av kapitalutgifter, % 73,20 35,92



191

192

PASSIVA 2016 2015

1 000 € 1 000 €

EGET KAPITAL


Uppskrivningsfond 23 23

Byggnadsfond

Övriga fonder 1 269 1 264

Övrigt eget kapital

Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 17 515 16 418

Räkenskapsperiodens över-/underskott 849 1 097

MINORITETSANDEL 987 987

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER *

Avskrivningsdifferens

Reserver

AVSÄTTNINGAR 552 579


FRÄMMANDE KAPITAL

Lånfristigt räntebärande främmande kapital 29 609 32 995

Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 382 1 480

Kortfristigt räntebärande främmande kapital 4 357 3 564

Kortfristigt räntefritt främmande kapital 8 691 9 489


Koncernbalansräkningens nyckeltal

Soliditetsgrad, % 46 43

Relativ skuldsättningsgrad, % 60 66

Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 € 18 364 17 515

Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 €/inv 2,67 2,54

Koncernens lån, €/inv 4 946 5 292

Koncernens lånestock 31.12, 1 000 € 33 966 36 559


* Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens

frivilliga poster bland överskottsposterna.

193

19 NOTER TILL BOKSLUTET

19.1 Noter angående upprättandet av bokslutet

Vid upprättandet av bokslutet för år 2016 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder samt

periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder använts som tidigare år.

Periodiseringsprinciper

Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis. Avvikande från redovisning på

prestationsbasis har skatteintäkter bokförts enligt redovisningstidpunkten på räkenskapsperioden i fråga.

Principerna för uträkningen av semesterlöneperiodiseringen har ändrat under räkenskapsperioden.

För lönegrupperna månadslöner, familjedagvårdare och lärare har uträkningen gjorts på personnivå med

beaktande av verkliga semesterdagar, medan man för periodarbetarare fortfarande har tillämpat en kalkylmässig

modell. Ytterligare har semesterlöneperiodiseringen påverkats av konkurrenskraftsavtalet.

Sammantaget har ovanstående faktorer lett till att semesterlöneperiodiseringen har minskat med ca.490 000 euro

jämfört med bokslutet 2015.

Värdering av bestående aktiva

Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt

anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter.

Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen.

Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken

grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 euro (adb-utrustning och program 5

000 euro) har bokförts som årskostnad.

Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset.

Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen.

Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till

nominellt värde.

Hantering av derivatavtal

Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har

med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Kassaflöden som orsakas av

räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts bland räntekostnader. Avtalen har ingåtts före

kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2018 medan ett avtal gäller ända fram till år 2021.

19.2 Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut

Vid upprättandet av bokslutet för år 2016 har samma sätt att ställa upp resultaträkningen och balansräkningen

använts som tidigare år. Inga rättelser har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden.

194

19.3 Noter till resultaträkningen

Kommunens intäkter av verksamheten

2016 2015

€ €

Förvaltningsavdelningen 348 317,05 356 200,12

Utvecklingsavdelningen 112 340,16 92 257,83

Bildningsavdelningen 1 041 596,34 1 080 087,91

Omsorgsavdelningen 3 741 164,23 3 343 636,21

Miljö och teknik 2 848 889,34 2 787 542,23

Kommunens verksamhetsintäkter totalt 8 092 307,12 7 659 724,30

Specifikation av skatteinkomster

2016 2015

Kommunens inkomstskatt 18 509 339 18 861 262

Andel av samfundsskatteintäkter 735 167 810 620

Fastighetsskatt 3 153 898 3 120 230

Övriga skatteinkomster

Skatteinkomster totalt 22 398 404 22 792 112

Specifikation av statsandelar

2016 2015

Statsandel för kommunal basservice 23 736 060 23 295 007

Därav: Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster 4 867 033 4 890 322

Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -693 668 -762 994

Höjning av statsandelen enligt prövning

Statsandelar totalt 23 042 392 22 532 013

Specifikation av köpta tjänster

2016 2015

Köp av kundtjänster 12 289 162 11 867 997

Köp av övriga tjänster 6 668 057 6 245 881

Kommunens köp av tjänster totalt 18 957 219 18 113 878

195

Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem

Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad

avskrivningsplan.

De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och

Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas

avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns

avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft 1.1.2013.

Anläggningstillgångar som tas i bruk 1.1.2013 eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen.

Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska

brukstiden.

De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida.

196

AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013

Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan.

Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 euro)

Avskrivningsmetoden är lineär.


Utvecklingsutgifter 2 år

Immateriella rättigheter 5 år

Goodwill 2 år

Övriga utgifter med lång verkningstid

Adb-program 2 år

Övriga 2 år


Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid

Byggnader och konstruktioner

Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år

Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år

Ekonomibyggnader 10 år

Fritidsbyggnader 20 år

Bostadsbyggnader 30 år

Fasta konstruktioner och anordningar

Gator, vägar, torg och parker 15 år

Broar 20 år

Kajer 10 år

Småbåtsbryggor 10 år

Badinrättningar 10 år

Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år

Vattendistributionsnät 30 år

Avloppsnät 30 år

Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år

Fjärrvärmenät 20 år

Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år

Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år

Naturgasnät 20 år

Övriga rör- och kabelnät 15 år

Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år

Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år

Trafikregleringsanordningar 10 år

Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år

Maskiner och inventarier

Fartyg av järn 15 år

Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år

Övriga transportmedel 4 år

Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år

Övriga tunga maskiner 10 år

Övriga lätta maskiner 5 år

Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år

Adb-utrustning 3 år

Övriga anordningar och inventarier 3 år

Övriga materiella tillgångar

Naturresurser avskrivning enligt användning

Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid

Placeringar bland bestående aktiva

Aktier och andelar ingen avskrivningstid

197

19.4 Noter till balansräkningen

19.4.1 Noter till balansräkningens aktiva

Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva

2016 2015

Övriga verksamhetsintäkter

Vinster från försäljning av mark - och vattenområden 235 707,79 338 413,50

Vinster från försäljning av byggnader 2 909,53

Övriga försäljningsvinster 10 685,53

Försäljningsvinster totalt 246 393,32 341 323,03


Aktier och andelar

Aktier

dottersamfund

Samkommun-

andelar

Aktier intresse- och

övriga ägarintresse-

samfund

Övriga aktier

och andelar Sammanlagt

Anskaffningsutgift 1.1.2016 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 966 543,88 7 711 016,08

Ökning under räkenskapsperioden 0,00

Minskning under räkenskapsperioden -24 417,00 -24 417,00

Anskaffningsutgift 31.12.2016 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 942 126,88 7 686 599,08

Nedskrivningar och deras återföringar

Uppskrivningar

Bokföringsvärde 31.12.2016 2 633 175,93 3 805 107,00 306 189,27 942 126,88 7 686 599,08

198

Materiella och immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar Materiella tillgångar

Immateriella

rättigheter

Dator-

program

Övriga

utgifter med

lång

verkningstid Totalt

Mark-och

vattenomr. Byggnader

Fasta

konstruk-

tioner

Maskiner

och

inventarier

Övriga

materiella

tillgångar

Pågående

anskaffningar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2016 0,00 1 210 106,46 354 283,01 1 564 389,47 5 326 376,84 49 619 572,44 35 988 080,08 5 315 675,39 11 773,15 1 993 451,34 98 254 929,24

Ökning under räkenskapsperioden 0,00 77 178,27 0,00 77 178,27 10 614,67 1 797 398,70 1 517 671,97 387 826,80 448 592,90 4 162 105,04

Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 -54 684,21 0,00 -15 961,99 0,00 0,00 -70 646,20

Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 433 110,55 1 270 768,95 10 103,20 -1 713 982,70 0,00

Anskaffningsutgift 31.12.2016 0,00 1 287 284,73 354 283,01 1 641 567,74 5 282 307,30 51 850 081,69 38 760 559,01 5 713 605,39 11 773,15 728 061,54 102 346 388,08

Planenliga avskrivningar 1.1.2016 0,00 1 055 305,12 213 720,83 1 269 025,95 18 972 308,79 15 550 423,75 3 934 347,27 38 457 079,81

Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0,00 91 331,40 8 855,04 100 186,44 1 544 680,39 1 252 518,01 460 264,05 0,00 3 257 462,45

Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2016 0,00 1 146 636,52 222 575,87 1 369 212,39 20 516 989,18 16 802 941,76 4 394 611,32 0,00 0,00 41 714 542,26

Nedskrivningar under räkenskapsperioden 98 895,24 122 734,67 221 629,91 *

Influtna finansieringsandelar 1.1.2016 0,00 39 750,67 39 750,67 4 440 492,90 4 197 702,42 290 437,72 27 708,16 8 956 341,20

Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 0,00 31 330,02 0,00 15 000,00 46 330,02

Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 15 224,93 -15 224,93 0,00

Influtna finansieringsandelar 31.12.2016 0,00 39 750,67 0,00 39 750,67 4 440 492,90 4 244 257,37 290 437,72 0,00 27 483,23 9 002 671,22

Småanskaffningar som under räkenskapsper. 175 043,32

upptagits som kostnader

Bokföringsvärde 31.12. 0,00 100 897,55 131 707,14 232 604,69 5 282 307,30 26 793 704,21 17 590 625,22 1 028 556,35 11 773,15 700 578,31 51 407 544,54

* Lammala reningsverk togs ur bruk 17.3.2016

199

VÄRDEPAPPER INGÅENDE I PLACERINGAR

Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel

ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital

av främmande

kapital

av räkensk.

vinst/förlust

Dottersamfund

Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100,00 85 547,65 100,00 % 782 104,06 4 401 583,98 214 453,51

Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,80 122 497,48 81,80 % 103 446,33 1 827 592,66 0,00

Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % 35 796,90 838 246,13 5 266,62

Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75,32 1 917 929,95 75,32 % 2 689 953,59 485 126,93 -25 611,49

Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100,00 218 644,31 100,00 % 271 836,07 363 645,21 49 891,38

Dalmed Oy Ab Kimitoön 75,00 6 000,00 75,00 % 6 828,53 46 059,75 540,69

Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100,00 84 093,96 100,00 % 572 995,59 488 890,11 1,38

SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100,00 %

2 633 175,93 4 462 961,07 8 451 144,77 244 542,09

Samkommuner

Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52 % 16 877,51 17 156,51 2 612,59

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99 % 3 616 486,75 6 545 738,50 270 465,95

Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94 % 355 303,57 556 900,71 33 802,15

Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23 % 3 272,34 456 329,56 -898,29

Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30 % 454 121,15 325 039,20 11 656,70

3 805 106,99 4 446 061,33 7 901 164,49 317 639,09

Ägarintresse- och intressesamfund

Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,90 %

Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 181 254,37 43,60 % 169 009,45 932,53 -1 618,78

Faxell 2.0 Kimitoön 41,20 40 000,00 41,24 % 39 020,37 72,62 -149,63

306 189,27 208 029,82 1 005,15 -1 768,41

Övriga aktier och andelar

Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy 1850 50 489,64

Bostads Ab Sparbacka 18 63 484,04

Medbit Oy 2 000,00

Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I 15 565,12

Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05

Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81

Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy 21 846,94

Kimito Telefonaktiebolag Ab 19 884,96

Björkboda vattenandelslag 929,24

Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4

Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11,5 5 718,11

Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76

Metsäliitto Osuuskunta 10 122,56

Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00

Vikändans Båt Ab 6,2 4 204,70

Kommunfinans Abp 5 045,64

Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31

Kimito Andelsmejeri

Oy Vasso Ab 500,00

Rouskis Oy 9,77 162 500,00

Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland 567 528,00

942 126,88

I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt.

Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig.

200

Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner

Kortfristiga fordringar 2016 2015

Dotterbolag

Kundfordringar 37 736,66 30 173,05

Lånefordringar

Övriga fordringar

Resultatregleringar

Sammanlagt 37 736,66 30 173,05

Samkommuner


Lånefordringar

Övriga fordringar

Resultatregleringar 296 394,73 47 596,37

Sammanlagt 303 664,59 80 060,44

Intressebolag


Lånefordringar

Övriga fordringar

Resultatregleringar

Sammanlagt 4 861,67 2 148,21

Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar

2016 2015

Kortfristiga resultatregleringar

Icke erhållna inkomster

FPA:s ersättning för företagshälsovård 115 380,00 113 358,00

EU-understöd och bidrag 128 141,23 362 860,47

Övriga inkomster som inte erhållits 352 320,45 97 936,03

Kortfristiga resultatregleringar totalt 595 841,68 574 154,50

201

19.4.2 Noter till balansräkningens passiva

Specifikation av det egna kapitalet

2016 2015

Grundkapital 1.1. 19 408 230,24 19 408 230,24

Ändringar under räkenskapsperioden

Grundkapital 31.12. 19 408 230,24 19 408 230,24

Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 14 784 961,56 13 535 721,95


Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 14 784 961,56 13 535 721,95

Räkenskapsperiodens överskott / underskott 659 111,46 1 249 239,61

Eget kapital totalt 34 852 303,26 34 193 191,80

Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år

2016 2015

Saldo Saldo

31.12.2021 31.12.2020

Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 10 951 112,00 12 262 754,00


Övriga skulder 1 101 840,81 1 188 046,71

Långfristiga skulder totalt 12 279 610,81 13 790 792,71

202

Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner

Långfristiga skulder 2016 2015

Dotterbolag

Lånefordringar 530 308,41 616 515,31

Sammanlagt 530 308,41 616 515,31

Kortfristiga skulder

Dotterbolag

Erhållna förskott

Skulder till leverantörer 73 079,06 67 261,74

Övriga skulder 86 206,90 86 206,90

Resultatregleringar

Sammanlagt 159 285,96 153 468,64

Samkommuner

Erhållna förskott


Övriga skulder

Resultatregleringar

Sammanlagt 53 615,28 11 235,76

Intressesamfund

Erhållna förskott

Skulder till leverantörer 59,52 73,03

Övriga skulder

Resultatregleringar

Sammanlagt 59,52 73,03

Specifikation av övriga skulder

2016 2015

Långfristiga övriga skulder

Anslutningsavgifter 916 358,00 916 358,00

Övriga 530 308,41 616 515,31

Kortfristiga övriga skulder

Anslutningsavgifter

Övriga 969 115,34 883 475,68

Övriga skulder totalt 2 415 781,75 2 416 348,99

203

19.5 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i

balansräkningen

Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder

2016 2015

Kortfristiga resultatregleringar

Obetalda utgifter

Ränteperiodiseringar 60 366,01 64 107,13

Semesterlöneperiodisering 2 416 820,09 2 905 867,77

Övriga obetalda utgifter 31 533,73 78 146,10

Kortfristiga resultatregleringar totalt 2 508 719,83 3 048 121,00

Leasingansvar 2016 2015

Förfaller under följande räkenskapsperiod 39 556 78 551

Förfaller senare 26 090 62 874

Leasingansvar totalt 65 646 141 425

Garantiansvar i kommunernas garanticentral

2016 2015

Kommunens andel av

garanticentralens borgensansvar 31.12 33 315 043,00 33 110 467,48

Kommuenens andel av

garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12

Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12 24 867,47 23 594,71

204

Borgensförbindelser per 31.12.2016

Ursprungligt Kapital 2016 Kapital 2015

kapital

Kimitoöns Värme Ab

(beviljad 2003, 2.500.000 €) 2 500 000 829 200,00 954 200,00

(beviljad 2011, 4.300.000 €) 2 800 000 2 100 000,00 2 170 000,00

1 300 000 1 202 500,00 1 267 500,00

Fab Kimitobacken

(beviljad 2004, 1.800.000 €) 1 800 000 1 134 851,11 1 196 360,47

(beviljad 2006, 900.000 €) 900 000 683 872,89 712 896,42

(Malminselkä, beviljad 2014) 900 000 819 810,00 873 270,00

(beviljad 2015, 280.000 €) 280 000 253 701,51 267 624,24

Fab Kimito Landsbygdsrådet

(beviljad 2004, 3.000.000 €) 3 000 000 616 515,31 702 722,21

Solkullastiftelsen rf 1 111 400 935 812,09 966 862,09

(beviljad 2008, 1.120.000 €)

Dragsfjärds Industri Ab 484 997 344 969,00 364 973,00

Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 363 355,70 399 095,66

Bab Dragsfjärds Solberga 597 000 152 267,20 162 440,03

298 500 66 942,24 73 957,03

Rouskis Oy

(beviljad 2005, 366.349 €) 366 349 28 894,75 31 784,22

(beviljad 2014, 9,77 % av 1.300.000 €) 127 010 127 010,00 127 010,00

Södersundvik vatten- och avloppsandelslag 500 000 140 000,00 160 000,00

(beviljad 2010, 500 000 €)

Hitis kyrkoby frivilliga brandkår 350 000 350 000,00 350 000,00

(beviljad 2015, 350.000 €)

Sammanlagt 10 149 701,80 10 780 695,37

205

Övriga arrangemang utanför balansräkningen

Åbo förvaltningsdomstol har 29.12.2016 upphävt fullmäktiges beslut för Nordanå-Lövböle

vindparksdelgeneralplan från 9.12.2014.

Besvär anhängiggjort hos Högsta förvaltningsdomstolen gällande inlösning av tillandningsområden,

besvärsställare Santasaaren Kalayhteisvesialue.

Besvär i Åbo förvaltningsdomstol över fullmäktiges beslut 20.6.2015 § 28, godkännande av bokslut och beviljande

av ansvarsfrihet samt personalrapport 2015.

Dispyten gällande Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats

Kimitoöns Vatten har klagat till Högsta förvaltningsdomstolen om Vasa förvaltningsdomstols beslut (5.10.2016)

16/0497/3 angående Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats. Kimitoöns Vatten anser, att den nuvarande

utsläppsplatsen bör hållas som ett alternativ, när man jämför utsläppsplatser och det slutliga beslutet om

utsläppsplats görs. Ifall utsläppsplatsen måste flyttas, kan kostnaderna för flytten stiga till väldigt höga.

Ränteswapavtal 2016 2015

Ränteswapavtal 649174/1092888

Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken

med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga

räntor ändrats till fasta.

Avtalet förfaller 9.7.2018

Nominellt värde 50 000 75 000

Gängse värde -3 186 -6 103


Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken

med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga

räntor ändrats till fasta.

Avtalet förfaller 12.1.2021

Nominellt värde 142 759 174 483

Gängse värde -15 649 -21 553

Totalt marknadsvärde för derivatprodukter -18 835 -27 656

206

19.6 Noter angående personalen och revisors arvode

Antalet anställda 31.12.2016

Verksamhetsenhet

Tillsvidare-

anställda

Visstids-

anställda Totalt 2016 Totalt 2015

Förvaltning 15 3 18 17

Utveckling 8 1 9 10

Bildning 164 38 202 194

Omsorg 187 86 273 274

Miljö och teknik 69 13 82 86

Totalt 443 141 584 581

Kommunens personalkostnader

2016 2015

Betalda löner och arvoden 19 188 436,46 19 170 862,60

Periodiserade löner -394 902,29 166 295,44

Personalersättningar -306 152,76 -283 250,10

Löner och arvoden 18 487 381,41 19 053 907,94

Lagbestämda personalbikostnader 5 729 932,30 5 736 632,55

Periodiserade personalbikostnader -94 145,39 49 957,11

Personalbikostnader 5 635 786,91 5 786 589,66

Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 24 123 168,32 24 840 497,60

Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar 120 041,39

Naturaförmåner 130 312,62 125 215,94

Personalutbildning 132 844,18 123 107,32

Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten .

207

Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda

2016 2015

Centern i Finland r.p. 376 381

Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 471 517

Fri Samverkan 1 088 1 146

Gröna förbundet r.p 453 424

Svenska folkpartiet i Finland r.p. 3 478 3 531

Vänsterförbundet r.p. 262 268

Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda totalt 6 129 6 266

Arvoden till revisor

2016 2015

Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy

Revisionsarvoden 15 808 11 414

Revisorsutlåtanden 1 118 740

Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 5 218 3 451

Övriga arvoden

Arvoden totalt 22 144 15 605

208

19.7 Noter till koncernbokslutet

KONCERNSCHEMA

KIMITOÖNS KOMMUN

DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER

INTRESSE- OCH

ÄGARINTRESSEBOLAG

Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy

100 % Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia

1,52 % 9,9 %

Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 33,3 % rösträtt i styrelsen

inkl Berglund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

81,80 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd

43,60 %

Kiinteistö Oy Malminselkä Kårkulla

75 % 2,94 % Faxell 2.0

41,24 %

Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä

75,32 % 2,30 %

Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri

Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23 %

100 %

Oy Dalsbostäder Ab

100 %

Dalmed Oy

75 %

Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel

ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital

av främmande

kapital

av räkensk.

vinst/förlust

Dottersamfund

Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100,00 85 547,65 100,00 % 782 104,06 4 401 583,98 214 453,51

Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,80 122 497,48 81,80 % 103 446,33 1 827 592,66 0,00

Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % 35 796,90 838 246,13 5 266,62

Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75,32 1 917 929,95 75,32 % 2 689 953,59 485 126,93 -25 611,49

Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100,00 218 644,31 100,00 % 271 836,07 363 645,21 49 891,38

Dalmed Oy Ab Kimitoön 75,00 6 000,00 75,00 % 6 828,53 46 059,75 540,69

Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100,00 84 093,96 100,00 % 572 995,59 488 890,11 1,38

SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100,00 %

2 633 175,93 4 462 961,07 8 451 144,77 244 542,09

Samkommuner

Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52 % 16 877,51 17 156,51 2 612,59

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99 % 3 616 486,75 6 545 738,50 270 465,95

Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94 % 355 303,57 556 900,71 33 802,15

Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23 % 3 272,34 456 329,56 -898,29

Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30 % 454 121,15 325 039,20 11 656,70

3 805 106,99 4 446 061,33 7 901 164,49 317 639,09

Ägarintresse- och intressesamfund

Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,90 %

Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 181 254,37 43,60 % 169 009,45 932,53 -1 618,78

Faxell 2.0 Kimitoön 41,20 40 000,00 41,24 % 39 020,37 72,62 -149,63

306 189,27 208 029,82 1 005,15 -1 768,41

209

Not angående upprättandet av koncernbokslutet

Koncernbokslutets omfattning

I koncernbokslutet har samtliga dottersammanslutningar och samkommuner sammanställts.

Intressesamfunden har utelämnasts eftersom deras andel av koncernens eget kapital är av ringa betydelse.

Interna transaktioner och internbidrag

Koncernsamfundes interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter

och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsammanslutningar och de samkommuner där

kommunen är delägare har eliminerats med undantag för transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna

bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats.

Avskrivningsidfferens och reserver

I koncernens balansräkning har frivilliga och skattebaserade reserver samt avskrivningsdifferensen fördelats på

fritt eget kapital och latenst skatteskuld. Fördelningen har tagits i beaktande vid elimineringen av innehav,

separeringen av minoritetsandelar samt sammanställningen av ägarintressesammanslutningar.

Eliminering av internt innehav

Kommunens och dess dottersammanslutningars samt samkommunernas interna innehav har eliminerats.

Den differens som uppkommit vid elimineringen har i sin helhet bokförts på räkenskapsperioden för

anskaffningen.

Minoritetsandelar

Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen

samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen.

Korrigering av avskrivningar enligt plan

Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar i bostadsaktiebolag och andra ömsesidiga fastighetsdotterbolag

har korrigerats enligt planen. Differensen i restvärdena har i koncernresultaträkningen redovisats som en korrigering av

dottersammanslutningens avskrivningar och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en

korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen.

210

FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER

Koncernen

Kortfristiga fordringar 2016 2015

Dotterbolag


Lånefordringar

Övriga fordringar

Resultatregleringar

Sammanlagt 37 736,66 30 173,05

Samkommuner

Kundfordringar 108,74 1 156,79

Lånefordringar

Övriga fordringar


Sammanlagt 6 027,28 4 382,99

Intressebolag


Lånefordringar

Övriga fordringar

Resultatregleringar

Sammanlagt 4 861,67 2 148,21

211

EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden

Koncernen

2016 2015

Grundkapital 1.1 19 408 230,24 19 408 230,24


Grundkapital 31.12 19 408 230,24 19 408 230,24

Uppskrivningsfond 31.12 23 137,49 23 137,49

Övriga egna fonder 1.1 1 264 154,70 1 137 461,49

Ändringar under räkenskapsperioden 4 406,56 126 693,21

Övriga egna fonder 31.12 1 268 561,26 1 264 154,70

Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 16 417 695,08 12 024 866,58

Ändringar under räkenskapsperioden 1 097 345,73 4 392 828,50

Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 17 515 040,81 16 417 695,08

Räkenskapsperioden över- / underskott 849 033,87 1 097 463,14

Eget kapital sammanlagt 39 064 003,67 38 210 680,65

212

SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER

Koncernen

Långfristiga skulder 2016 2015

Dotterbolag

Lånefordringar 530 308,41 616 515,31

Sammanlagt 530 308,41 616 515,31

Kortfristiga skulder

Dotterbolag

Erhållna förskott


Övriga skulder 86 206,90 86 206,90

Resultatregleringar

Sammanlagt 159 285,96 153 468,64

Samkommuner

Erhållna förskott


Övriga skulder

Resultatregleringar

Sammanlagt 1 145,82 11 299,94

Intressesamfund

Erhållna förskott

Skulder till leverantörer 59,52 73,03

Övriga skulder

Resultatregleringar

Sammanlagt 59,52 73,03

213

BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN

Koncernen

Ursprungligt Kapital 2016 Kapital 2015

kapital

Kimito Värme Ab

(beviljad 2003, 2.500.000 €) 2 500 000 829 200,00 954 200,00

(beviljad 2011, 4.300.000 €) 2 800 000 2 100 000,00 2 170 000,00

1 300 000 1 202 500,00 1 267 500,00

Fab Kimitobacken

(beviljad 2004, 1.800.000 €) 1 800 000 1 134 851,11 1 196 360,47

(beviljad 2006, 900.000 €) 900 000 683 515,31 712 896,42

(Malminselkä, beviljad 2014) 900 000 819 810,00 873 270,00

(beviljad 2015, 280.000 €) 280 000 253 701,51 267 624,24

Fab Kimito Landsbygdsrådet

(beviljad 2004, 3.000.000 €) 3 000 000 616 515,31 702 722,21

Dragsfjärds Industri Ab 484 997 344 969,00 364 973,00

Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 363 355,70 399 095,66

Totalt borgensansvar per 31.12.2016 8 348 417,94 8 908 642,00

214

20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT

20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden

Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt

Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i

exkl. VA-verket kommunens bokslut

(extern/intern) (extern/intern)

Verksamhetsinkomster

Försäljningsinkomster, externa 1 534 984,43 1 729 142,08 3 264 126,51

Försäljningsinkomster, interna 3 838 368,09 166 098,95 -3 838 368,09 1) -166 098,95 1) 0,00

Avgiftsintäkter 2 855 218,45 2 855 218,45

Avgiftsintäkter, interna 0,00

Understöd och bidrag 881 082,78 881 082,78

Övriga verksamhetsintäkter 1 081 838,44 10 040,94 1 091 879,38

Övriga verksamhetsintäkter, interna 3 529 649,23 209 617,98 -3 529 649,23 2) -209 617,98 2) 0,00

Verksamhetsinkomster 13 721 141,42 2 114 899,95 -7 368 017,32 -375 716,93 8 092 307,12

Tillverkning för eget bruk 0,00

Verksamhetskostnader

Personalkostnader -24 123 168,32 -24 123 168,32

Köp av tjänster, externa -18 708 180,94 -249 038,16 -18 957 219,10

Köp av tjänster, interna -3 605 857,81 -546 299,56 3 605 857,81 1) 546 299,56 1) 0,00

Material, förnödenheter och varor -3 072 990,51 -411 495,20 -3 484 485,71

Material, förn. o varor, interna -54 570,90 -7 356,75 54 570,90 1) 7 356,75 1) 0,00

Understöd -1 999 337,99 -1 999 337,99

Övriga verksamhetskostnader, externa -661 717,81 -35 884,13 -697 601,94

Övriga verksamhetskostnader, interna-3 529 649,23 3 529 649,23 2) 0,00

Verksamhetskostnader -55 755 473,51 -1 250 073,80 7 190 077,94 553 656,31 -49 261 813,06

Verksamhetsbidrag -42 034 332,09 864 826,15 -177 939,38 177 939,38 -41 169 505,94

Skatteinkomster 22 398 404,45 22 398 404,45

Statsandelar 23 042 392,00 23 042 392,00


Ränteintäkter 9 979,43 9 979,43

Ränteintäkter, interna 1 931,18 -1 931,18 4) 0,00

Övriga finansiella intäkter, externa 18 516,03 5 503,75 24 019,78

Övriga finansiella intäkter, interna 4 840,00 -4 840,00 3) 0,00

Räntekostnader, interna -1 931,18 1 931,18 4) 0,00

Räntekostnader, externa -156 386,33 -62 322,04 -218 708,37

Övriga finansiella kostnader -12 041,95 -164,28 -12 206,23

Ersättning för grundkapital -4 840,00 4 840,00 3) 0,00

Finansiella intäkter och kostnader -133 161,64 -63 753,75 -6 771,18 6 771,18 -196 915,39

Årsbidrag 3 273 302,72 801 072,40 -184 710,56 184 710,56 4 074 375,12


Avskrivningar enligt plan -2 439 414,77 -918 234,12 -3 357 648,89

Nedskrivningar -221 629,91 -221 629,91

Avskrivningar och nedskrivningar -2 439 414,77 -1 139 864,03 -3 579 278,80Extraordinära poster

Räkenskapsperiodens resultat 833 887,95 -338 791,63 -184 710,56 184 710,56 495 096,32

Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens128 160,22 35 854,92 164 015,14Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0,00

Räkenskapsperiodens överskott (underskott)962 048,17 -302 936,71 -184 710,56 184 710,56 659 111,46

Elimineras:

1) Interna försäljningar och köp

2) Övrig intern försäljning och interna hyror

3) Ersättning för grundkapital

4) Räntekostnader interna lån

215

20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten

Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt

Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i

(extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut


Årsbidrag 3 273 302,72 801 072,40 -184 710,56 1) 184 710,56 1) 4) 4 074 375,12


Korrektivposter till internt tillförda medel -246 393,32 -246 393,32

Kassaflödet i verksamheten 3 026 909,40 801 072,40 -184 710,56 184 710,56 3 827 981,80


Investeringsutgifter -3 621 347,37 -617 935,94 4) -4 239 283,31

Finansieringsandelar för investeringar 15 000,00 31 330,02 46 330,02


bland bestående aktiva 341 456,52 341 456,52

Kassaflödet för investeringarnas del -3 264 890,85 -586 605,92 0,00 -3 851 496,77

Verksamhetens och investeringarnas

kassaflöde -237 981,45 214 466,48 -184 710,56 184 710,56 -23 514,97



Ökning av utlåning till affärsverket -422 502,74 422 502,74 2) 0,00

Förändringar i lånestocken 0,00

Ökning av långfristiga lån av kommunen 422 502,74 -422 502,74 2) 0,00

Ökning av långfristiga lån 0,00

Minskning av långfristiga lån av kommunen 281 138,92 -281 138,92 -281 138,92 3) 281 138,92 3) 0,00

Minskning av långfristiga lån -1 543 978,72 -797 626,78 -2 341 605,50

Förändring av kortfristiga lån 859 000,00 859 000,00

Förändringar i eget kapital 0,00

Övriga förändringar i likviditeten -772 401,53 -417 203,52 -1 189 605,05

0,00

Finansieringens kassaflöde -2 457 744,07 -214 466,48 141 363,82 -141 363,82 -2 672 210,55

Förändring av likvida medel -2 695 725,52 0,00 -43 346,74 43 346,74 -2 695 725,52

Elimineras:

1) Intern försäljning samt köp

2) Interna lån

3) Amortering interna lån

4) Intern anslutningavgift

216

20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk

217

Årsberättelse 2016

Kimitoöns Vatten – Kemiönsaaren Vesi

218

Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2016

Ansvarsperson: tf. VD

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. VERKSAMHETSIDÉ

2. TF VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT

3. ORGANISATION OCH PERSONAL

4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING

5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING

6. UTGIFTER

7. VATTENANSKAFFNING

8. RENING AV AVLOPPSVATTEN

9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT

10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR

10.1 Investeringar 2016

10.2 Förverkligandet av driftsbudget

10.3 Förverkligandet av finansieringsanalys

11. RESULTATRÄKNING 2016

12. BALANSRÄKNING 31.12.2016

13. FINANSIERINGSANALYS 31.12.2016

14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL

15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK

15.1. Noter angående upprättandet av bokslutet



15.4 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga arrangemang

utanför balansräkningen

16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH

INVESTERINGSRAM

17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE

219

1. VERKSAMHETSIDÉ

Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder.

Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna, samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna

producerar till reningsverken för att renas. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas

verksamhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet.

Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av

konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för

slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna.

2. TF. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT

Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och

effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd.

Kimitoöns Vatten har idag 1736 kunder (antalet har korrigerats att motsvara faktureringen 31.12.2016). Av vilka

197 är fritidsfastigheter. Det åttonde verksamhetsåret har igen varit händelserikt. Under året har flera

vattenläckor åtgärdats i vattennätet och i avloppsnätet, vattenanslutningar har gjorts, reparation och sanering av

nätverket har gjorts. Överlag har vattenförsörjningen fungerat bra. Andelen ofakturerat vatten steg till 27

procent. En delorsak är spolningen av rören efter en läcka. Efter läckan i Galtarby måste vattennätet spolas flera

gånger och också stora mängder.

Regnen förorsakar utmaningar för Tyskaholmens avloppsvattenreningsverk, som var tvungen att ta emot stora

mängder inläckagevatten. Andelen ofakturerat avloppsvatten var år 2016 ungefär 46,6 procent. Detta ytvatten

höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat

när stora mängder dikesvatten renas. Totalt renoverades 35 avloppsbrunnar som eget arbete. Arbetet fortsätter,

men arbetet är långvarigt, inga resultat nås väldigt fort.

Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar,

och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats.

Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av

vatten- och avloppsvattenlinjer mellan Björkboda och Nivelax färdigställdes. Mellan Nivelax och Lammala

svängdes pumpningsriktningen och Lammala reningsverk stängdes 17.3.2016. Slammottagningspunkten i Kimito

blev färdig 17.5.2016. Slammottagningspunktens färdigställande avslutade det omfattande investeringsprogrammet

gällande vattentjänsternas utveckling som fortsatt i flera år.

Under året har investeringar förverkligats för 586 606 euro. Investeringsbudgeten höll i sin helhet bra och

överskred budgeten med 2 606 euro.

Bokslutet för 2016 visar ett underskott på 302 937 euro. Lammala reningsverks nedskrivning gjordes år 2016.

Penninganvändningen har hållits stram, utan att glömma förpliktelserna, som vi har mot våra kunder och

myndigheterna.

Räntorna har varit på en låg nivå. Experterna spår, att räntenivån hålls låg de närmaste åren, men börjar sakta

stiga från nuvarande nivå.

Kimitoöns Vattens ekonomiska verksamhet styrs de närmaste åren av lånens mycket stora mängd. Investeringarna

måste i fortsättningen hållas på en låg nivå en längre tid. Kimitoöns Vattens ekonomiska huvudmål är att minska

lånebördan.

Till slut vill jag tacka hela Kimitoöns Vattens personal för deras yrkesskickliga insats. Senaste åren har varit

exceptionellt utmanande på grund av investeringarna och i bruk tagningen av dessa. Jag vill också tacka direktionen

för deras arbete.

Kimitoön den 2 mars 2017

Raimo Parikka

Tf Verkställande direktör

Kimitoöns Vatten

220

3. ORGANISATION OCH PERSONAL

Kimitoöns Vatten har en vattenverksskötare och en avloppsreningsverksskötare. Två servicemän ansvarar för

linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare (50 %) som år 2016 också deltog

i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på (50 %) med bl.a. övervakningsuppgifter,

markägarlov och byggherreuppgifter och som har fungerat som tf. verkställande direktör 5.4 – 31.12.2016. Till

personalen hör också en fakturerare, en byråsekreterare (50 %). Den totala arbetsstyrkan är således 6,5

personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen; den

totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov.

Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under årets lopp.

Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under 2016:

Malin Lindholm, Greger Lindholm, Brita Drugge, Veijo Lücke och ordförande Daniel Wilson.

4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING

Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är driftsinkomsterna och

-kostnaderna relativt förutsägbara vilket underlättar uppskattningen av framtiden.

Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt

i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden:

- Ekonomihushållningen hålls stram, utan att glömma dom skyldigheter vi har mot våra kunder och

myndigheter

- Icke anslutna fastigheter på verksamhetsområde (ca 300) bör anslutas. Efter det kommer

anslutarnas mängd att minska och anslutningsavgifterna utgöra en mindre del av inkomsterna.

- Investeringsnivån sjunker kraftigt till en lägre nivå

- Avskrivningarna ökar kännbart 2017.

- Räntorna har sjunkit en längre tid, men enligt prognoserna kommer de att stiga igen.

- Staten kommer att höja momsen.

- Taxan höjdes från början av 2016, och taxan behöver möjligtvis granskas inom en snar framtid.

- Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats redogörelse skall vara klar 31.12.2019. Måste

utsläppsplatsen flyttas, kan kostnaderna för utsläppsplatsen förflyttning bli väldigt höga.

5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING

Under året såldes ungefär 188 600 m3 vatten och 218 000 m3 avloppsvatten togs emot för behandling. Det sålda

vattnet minskade en aning och mottagna avloppsvattnet ökade en aning.

Under året såldes 28 vattenanslutningar, 20 avloppsanslutningar och 2 dagvattenanslutningar och 1

sprinkleranslutning. Kimitoöns Vatten har 1 736 kundavtal 31.12.2016. Kundmängden korrigerades 31.12.2016

att motsvara kundmängden i faktureringen.

Anslutningsavgifternas andel av omsättningen steg till 12 procent (år 2015 var den 8 procent). Arbetet med att

ansluta de oanslutna fastigheterna på verksamhetsområdet påbörjades år 2016.

Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av

vattentjänstverkets kostnader är fasta. Därför är det viktigt att en stor andel av inkomsterna som grundavgifter

och anslutningsavgifter är i fast form.

Omsättningen för Kimitoöns Vattens åttonde verksamhetsår var under budget, totalt 1 895 241 euro.

Omsättningen ökade ändå jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på höjda bruksavgifter.

Vatten användningen minskar, för att kommunens befolkningsantal minskar. Anslutningar såldes mer än

budgeterat.

221

I nedanstående tabell framgår inkomsternas fördelning år 2016.

Nedanstående tabell visar inkomsternas utveckling 2009-2016.

222

6. UTGIFTER

De sammanräknade kostnaderna för material och tjänster ökade, men de var ändå 146 980 euro lägre än

budgeterat. Olika material köptes mer än budgeterat, och sedan kompenserades köp av tjänster med eget arbete.

Elförbrukningen har ökat med i bruk tagningen av transportlinjerna och elkostnaderna har ökat märkbart, de var

40 830 euro mer än budgeterat. Kostnadsökningen beror också delvis på kraftig ökning av elöverföringspriset.

En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större jämfört med omsättningen. Stigande

låneskötselkostnader är den största ekonomiska risken för affärsverket i framtiden. En del av lånen är dock

bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring.

Nedanstående tabell visar kostnadsutvecklingen åren 2009-2016.

Nedskrivningen av Lammala reningsverk uppgick till 221 630 euro.

Köpta tjänster (463 655€) innehåller köp av intern förvaltning 209 618€. Utan intern förvaltning 254 037€.

7. VATTENANSKAFFNING

223

Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra. Grundvatten områdena Kårkulla, Nordanå och

Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året.

I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt

uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³. Under

året har Kårkulla vattenverk använts mindre och Nordanå mera än tidigare år, detta för att skapa ett flöde i den

nya vattenlinjen mellan Kimito och Björkboda.

Vatten m³/år m³/dygn €/år €/m³

medelt.

€/m³

Björkbodas vattenandelslag 0 - - - -

Kårkullas vattenverk 41186 113 42695 1,04

Nordanås och Skinnarvikis vattenverk 218500 599 60534 0,28

Dalsbruks ytvattenverk 0 - - - -

Renat, m³ 259686 711 103229 0 0,40

Sålt, m³ 188612 517 103229 0 0,55

*)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov

Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl.

8. RENING AV AVLOPPSVATTEN

Rening av avloppsvatten

Kimitoöns Vattens rening av avloppsvatten skedde år 2016 i praktiken nästan helt på Tyskaholmens

avloppsreningsverk. Lammala avloppsreningsverk stängdes 17.3.2016, och den behandlade avloppsvatten mängden

var ungefär 1 % av årets totala avloppsvatten mängd.

Belastning på miljön

De tre reningsverken belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående

från årsmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk.

Enligt planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve

utsläppen i stort sätt kommer att halveras till 2016.

Tyskaholmens avloppsreningsverks andel syns med blått i tabellens pelare.

224

Mängden av avloppsvatten ökade år 2016 med ungefär 6 % jämfört med medeltalet från åren 2010-2015, men

det avledda vattnets belastning sjönk med 24-86 % för de olika parametrarna. Belastningen sjönk procentuellt

mest för helhetsfosfor, BOD7ATU, ammoniumkväve och fastsubstans. Också borttagningen av helhetskväve

effektiverades och belastningen av helhetskväve sjönk med 24 %.

225

226

Belastningen på Falköfjärden från avloppsvatten, som har behandlats i Tyskaholmens avloppsvattenreningsverk,

har utvecklats enligt följande:

Mängden avloppsvatten som leddes till Falköfjärden ökade år 2016 pga centraliseringen av

avloppsvattenbehandlingen 65 % jämnfört med medeltalet för åren 2010–2015. Belastningen som leddes till

Falköfjärden gick ner för BOD7ATU, helhetsfosfor, ammoniumkväve och fastsubstans del 35–57 %, alltså har

reningen av avloppsvatten effektiverats efter saneringen och utvidgningen av reningsverket. Helhetskväve

belastningen ökade 45 % jämnfört med medeltalet för åren 2010–2015, men också för helhetskväve har

hanteringen effektiverats, för belastningen har inte ökat i samma relation som det behandlade avloppsvattnet.

227

Björkboda Lås Ab:s prosessvattenrening

Abloy Oy Björkboda fabriks förbehandlade processavloppsvatten leddes till Tyskaholmens reningsverk under året

sammanlagt 5 466 m3, alltså i medeltal 14,9 m3/d. Detta var 1,3 % av reningsverkets inflöde för hela året.

Kimito

Mottagningspunkten för slam togs i bruk 17.5.2016 på Kimito gamla reningsverks område.

Lammala avloppsreningsverk

Lammala avloppsreningsverk stängdes 17.3.2016. Reningsverket är rivet och en utredning gällande rivningen har

skickats till NTM-centralen 20.12.2016.

9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT

Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda

vattenmängder. Under år 2016 byggdes vattennätet ut med ungefär 590 m och avloppsnätet med ungefär 590 m.

Kimitoöns Vatten har även ansvar för 411 st. pumpstationer, varav 81 st. är linje- eller områdespumpstationer.

För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem

fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov

till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som vidtar åtgärder för att reparera

felet.

Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från

bilden kan bla avläsas vilka pumpar som går, flöden, fel meddelandetryck, vatten mängder i vattenreservoaren,

pumpade mängder, trender mm. Via automationssystemet kan pumpar startas, stängas och

funktionsförutsättningar för vattenreningsprocessen ändras.

Linje P

Fastigh.

P Totalt / st.

Pumpstationer 81 330 411

Tryckstegrings. 7

Vattennät / m 31.12.2015 227 490

228

byggd 2016 590

31.12.2016 228080

Avloppsnät / m 31.12.2015 204 340

byggd 2016 590

31.12.2016 204930

10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN-ANVISNINGARNA

BINDANDE MÅL 2016-2018


Inläckagevatten utredning över avloppsnätet Minska inläckagevattenmängden i avloppsnätet.

Arbetet har påbörjats 2015.


Arbetet fortsatte 2016 och 35 avloppsbrunnar

reparerades. Reparation av avloppsbrunnar och

sanering av rörnätet fortsätter 2017.

Ansluta minst 150 fastigheter till nätet

(minst 25-50 fastigheter per år).

Uppmana fastigheter på befintliga

verksamhetsområden att ansluta sig till

vattentjänsterna.

Minskning av lånestocken

Ackumulerat underskott

Inte anslutna fastigheter på bla områdena Östanå,

Jordbron, Genböle, Dahlby och Långdalen ansluts.

Ovan nämnda områdens fastighetsägare får en

uppmaning av myndigheterna om anslutning.


Nya fastigheter anslöts 28 stycken.

Uppmaningar för anslutningar har börjat skickas.

Lånestocken börjar sjunka enligt år 2016 uppgjord

budget och ekonomiplan. Kimitoöns Vatten kan börja

minska på lånebördan 2016 tack vare att de stora

investeringarna är då gjorda och taxan är justerad.


Investeringarna blev klara först 2016.

Lånestocken ökade, önskat resultat uppnåddes inte.

Under ekonomiplanperioden uppstår inte mera

underskott. Detta förutsätter att 30 fastigheter

ansluts per år, alltså flera än vad som budgeterats.


Underskottet var 302 936,71 €. Tidigare års

överskott är 269 738,68 euro. Det ackumul. under-

skottet är därmed 33 198,03 euro.

Nyckeltal

229

Prestationer TP11 TP12 TP13 TP14 TP15 TA16 TP16

Antal kunder 1581 1656 1696 1722 1739 1770 1736 *)

Vattenpris, €/m³ 1,5 1,6 1,7 1,7 1,7 1,85 1,85

Avloppsvattenpris, €/m³ 2,3 2,5 2,8 2,8 2,8 3,1 3,1

Sålt vatten (1000m³) 205 225 202 194 192 225 189

Sålt avloppsvatten (1000m³) 226 243 230 215 216 240 219

Mätare

Sålt vatten m³/m rör 1,08 1,18 0,93 0,89 0,84 0,83

Sålt avloppsvatten m³/m rör 1,35 1,45 1,18 1,1 1,06 1,07

Lån per kund 4303 4444 4553 4542 5853 5980

*) siffran korrigerad att motsvara faktureringen 31.12.2016

230

10.1 INVESTERINGAR 2016

Fjärrövervakning

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -40 000 -30 000 -10 000 -40 000 -35 478,04 -4 521,96 -35 478,04

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift -40 000 -30 000 -10 000 -40 000 -35 478,04 -4 521,96 -35 478,04

Flyttbart reservaggregat

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -20 000 -20 000 -20 000 -16 623,40 -3 376,60 -16 623,40

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift -20 000 -20 000 0 -20 000 -16 623,40 -3 376,60 -16 623,40

Vattennätet

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 -50 000 -50 000 -40 356,55 -9 643,45 -40 356,55

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift -50 000 -50 000 0 -50 000 -40 356,55 -9 643,45 -40 356,55

Vattennät Långön

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -20 000 20 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift 0 -20 000 20 000 0 0,00 0,00 0,00

Vattennät till nya detaljplaneområden

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -10 000 10 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift 0 -10 000 10 000 0 0,00 0,00 0,00

Avloppsvattennät

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 -50 000 -50 000 -42 152,72 -7 847,28 -42 152,72

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift -50 000 0,00 -50 000 0 -50 000 -42 152,72 -7 847,28 -42 152,72

Avlopp Lammala-Björkboda

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -651 900 -300 240,39 -50 000 -91 900 -141 900 -194 724,73 52 824,73 -494 965,12

Inkomster 267 900 15 224,93 67 900 67 900 31 330,02 36 569,98 46 554,95

Nettoutgift -384 000 -285 015,46 -50 000 -24 000 -74 000 -163 394,71 89 394,71 -448 410,17

Avlopp Långön

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -40 000 40 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0,00 -40 000 40 000 0 0,00 0,00 0,00

Avlopp till nya detaljplaneområden

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter 0 -15 000 15 000 0 0,00 0,00

Inkomster 0 0 0,00 0,00

Nettoutgift 0 0,00 -15 000 15 000 0 0,00 0,00 0,00

231

ANALYS

Investeringsprojekt som sträckt sig över flera år har nu förverkligats. Ifrågavarande investeringars budgetering

har varit utmanande, när investeringarna varit omfattande och sträckt sig över flera år.

Under 2016 förverkligades investeringar för 586 606 euro. I sin helhet höll investeringsbudgeten bra och

överskreds med 2 606 euro.

Investeringsbudgeten måste ökas med 99 000 euro, för att investeringsprojektens färdigställande flyttades på år

2016.

Kostnaderna för Kimito slammottagningspunkt underskred budgeten med 61 400 euro.

Projektets totalkostnader var 351 111 euro och projektets budjet var 550 000 euro. Projektets kostnader

underskred budgeten med 198 889 euro.

Transportlinjens Lammala-Björkboda kostnader gick över budget med 52 824 euro. Bidrag erhölls 36 570 €

mindre, så totalt över budget 89 395 €. Totalkostnaderna var 448 410 euro och projektets budget var 384 000

euro. Projektets kostnader överskred budgeten med 64 410 euro.

Transportlinjens budget överskreds pga att fem omvända pumpstationers pumpar, ledningar och rör måste

förnyas i sin helhet.

Tyskaholmens reningsverk

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 50 000 0 0,00 0,00


Nettoutgift 0 0,00 -50 000 50 000 0 0,00 0,00 0,00

Slammottagningspunkt Kimito

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -550 000 -62 510,50 -100 000 -250 000 -350 000 -288 600,50 -61 399,50 -351 111,00

Inkomster 0,00 0 0,00 0,00

Nettoutgift -550 000 -62 510,50 -100 000 -250 000 -350 000 -288 600,50 -61 399,50 -351 111,00

Sanering av vatten- och avloppsnätet

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -50 000 50 000 0 0,00 0,00


Nettoutgift 0 0,00 -50 000 50 000 0 0,00 0,00 0,00

KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK

Kostnadsberäkning

och förändring

Användning

under tidigare år

Ursrunglig

budget 2016

Budget-

ändringar

Budget efter




Utgifter -485 000 -166 900 -651 900 -617 935,94 -33 964,06 -617 935,94

Inkomster 0 67 900 67 900 31 330,02 36 569,98 31 330,02

Nettoutgift -485 000 -99 000 -584 000 -586 605,92 2 605,92 -586 605,92

232

10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET

BUDGETENS UTFALL 2016

RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Avvikelse %

Omsättning 1 943 000 1 895 241,03 47 758,97 97,5

Övriga intäkter av affärsverksamhet 332 000 219 658,92 112 341,08 66,2

Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor

Inköp under räkenskapsperioden -384 700 -418 851,95 34 151,95 108,9

Köp av tjänster -976 470 -795 337,72 -181 132,28 81,5

Material och tjänster -1 361 170 -1 214 189,67 -146 980,33 89,2


Avskrivningar enligt plan -1 059 100 -918 234,12 -140 865,88 86,7

Nedskrivningar -221 629,91 221 629,91 -100,0

Avskrivningar och nedskrivningar -1 059 100 -1 139 864,03 80 764,03 107,6

Övriga kostnader för affärsverksamhet -17 000 -35 884,13 18 884,13 211,1

Rörelseöverkott (-underskott) -162 270 -275 037,88 112 767,88 169,5


Ränteintäkter 0,00 -100,0

Övriga finansiella intäkter 6 000 5 503,75 496,25 91,7

Till kommunen betalda räntekostnader -31 000 -1 931,18 -29 068,82 6,2

Till övriga betalda räntekostnader -91 000 -62 322,04 -28 677,96 68,5

Ersättning för grundkapital -4 840 -4 840,00 0,00 100,0

Övriga finansiella kostnader -164,28 164,28 -100,0

Överskott (underskott) före extraordinära poster -283 110 -338 791,63 55 681,63 119,7

Överskott (underskott) före överföring till reserver -283 110 -338 791,63 55 681,63 119,7

Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 870 35 854,92 15,08 100,0

Ökning (-) eller minskning (+) i reserver

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -247 240 -302 936,71 55 696,71 122,5

233

10.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS

BUDGETENS UTFALL 2016

FINANSIERINGSANALYS Budget Budget- Slutlig Bokslut Avvikelse

ändring budget


Rörelseöverskott (-underskott) -162 270 -162 270 -275 037,88 112 767,88

Avskrivningar och nedskrivningar 1 059 100 1 059 100 1 139 864,03 -80 764,03

Finansiella intäkter och kostnader -120 840 -120 840 -63 753,75 -57 086,25

Kassaflödet i verksamheten 775 990 775 990 801 072,40 -25 082,40


Investeringsutgifter -485 000 -166 900 -651 900 -617 935,94 -33 964,06

Finansieringsandelar för investeringar 67 900 67 900 31 330,02 36 569,98

Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Investeringarnas kassaflöde -485 000 -99 000 -584 000 -586 605,92 2 605,92

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 290 990 -99 000 191 990 214 466,48 -22 476,48



Ökning av långfristiga lån från kommunen 422 502,74 -422 502,74

Ökning av långfristiga lån från övriga 760 000 99 000 859 000 859 000,00

Minskning av långfristiga lån från kommunen -249 650 -249 650 -281 138,92 31 488,92

Minskning av långfristiga lån från övriga -797 600 -797 600 -797 626,78 26,78

Förändring av kortfristiga lån 0 859 000,00 -859 000,00


Förändring av fordringar på övriga -53 270,02 53 270,02

Förändringar av räntefria skulder till övriga -363 933,50 363 933,50

Finansieringens kassaflöde -287 250 99 000 -188 250 -214 466,48 26 216,48

Förändringar i likvida medel 3 740 0 3 740 0,00 3 740,00

234

11. RESULTATRÄKNING 2016

RESULTATRÄKNING 1.1 -31.12.2016 1.1 -31.12.2015

Omsättning 1 895 241,03 1 697 185,98

Övriga intäkter av affärsverksamhet 219 658,92 263 930,47

Understöd och bidrag av kommunen

Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor

Inköp under räkenskapsperioden 418 851,95 364 691,44

Köp av tjänster 795 337,72 720 582,34

Material och tjänster 1 214 189,67 1 085 273,78


Avskrivningar enligt plan 918 234,12 744 699,76

Nedskrivningar 221 629,91

Avskrivningar och nedskrivningar 1 139 864,03 744 699,76

Övriga kostnader för affärsverksamhet 35 884,13 24 857,51

Rörelseöverkott (-underskott) -275 037,88 106 285,40


Ränteintäkter

Övriga finansiella intäkter 5 503,75 5 966,27

Till kommunen betalda räntekostnader 1 931,18 10 390,71

Till övriga betalda räntekostnader 62 322,04 62 139,37

Ersättning för grundkapital 4 840,00 12 866,00

Övriga finansiella kostnader 164,28 28,89

Överskott (underskott) före extraordinära poster -338 791,63 26 826,70

Överskott (underskott) före överföring till reserver -338 791,63 26 826,70

Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 854,92 35 854,92

Ökning (-) eller minskning (+) i reserver

Inkomstskatt

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -302 936,71 62 681,62

AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL

Avkastning på placerat kapital, % -1,90 % 0,85 %

Avkastning på kommunens placerade kapital, % -4,42 % 0,67 %

Vinst, % -17,88 % 1,58 %

235

12. BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING 31.12.2016 31.12.2015

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA


Datorprogram

Materiella tillgångar1100 Mark- och vattenområden 109 440,28 109 440,28

Mark- och vattenområden 109 440,28 109 440,281120 Fabriks- och produktionsbyggnader

Byggnader 3 145 556,33 3 182 321,21

Fasta konstuktioner och anläggningar 11 422 235,45 11 591 202,721170 ADB-utrustning


Övriga materiella tillgångarFörskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 14 074,37 361 600,33

Materiella tillgångar 14 691 306,43 15 244 564,54Placeringar

Placeringar

BESTÅENDE AKTIVA 14 691 306,43 15 244 564,54

RÖRLIGA AKTIVAOmsättningstillgångar

FordringarLångfristiga fordringar


Kundfordringar 477 059,01 346 361,79

Lånefordringar

Fordringar på kommunen

Övriga fordringar 19 914,22Resultatregleringar

Resultatregleringar 57 512,98

Kortfristiga fordringar 477 059,01 423 788,99

Fordringar 477 059,01 423 788,99Finansiella värdepapper

Kassa och bank

RÖRLIGA AKTIVA 477 059,01 423 788,99

AKTIVA 15 168 365,44 15 668 353,53

236

PASSIVA 31.12.2016 31.12.2015

EGET KAPITAL

Grundkapital 3 006 081,46 3 006 081,46Uppskrivningsfond

Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder 269 738,68 207 057,06

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -302 936,71 62 681,62

EGET KAPITAL 2 972 883,43 3 275 820,14


Avskrivningsdifferens 750 210,22 786 065,14

Reserver

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 750 210,22 786 065,14AVSÄTTNINGAR

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt

MasskuldebrevslånLån från finansiella institut och försäkringsanstalter

Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 4 795 816,39 5 382 776,87

Lån från kommunen 3 377 420,26 3 264 223,29Lån från offentliga samfund



Resultatregleringar

Långfristigt 9 399 156,65 10 015 422,16

Kortfristigt

MasskuldebrevslånLån från finansiella institut och försäkringsanstalter

Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 1 445 960,48 636 960,48

Lån från kommunen 309 305,77 281 138,92Lån från offentliga samfund

Lån från offentliga samfund 142 502,00 160 666,30Leverantörsskulder

Leverantörsskulder 92 357,68 488 671,30Räntefria skulder till kommunen

Räntefria skulder till kommunen 0,00 0,00Övriga skulder/Anslutningsavgifter och övriga skulder


Resultatregleringar


Kortfristigt 2 046 115,14 1 591 046,09

FRÄMMANDE KAPITAL 11 445 271,79 11 606 468,25

PASSIVA 15 168 365,44 15 668 353,53

NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET

Soliditetsgrad, % 24,55 % 25,92 %

Relativ skuldsättningsgrad, % 541,17 % 591,83 %

Ackumulerat överskott (underskott), 1.000 € -33,20 269,74

Lånestock 31.12, 1.000 € 10 380,57 10 177,83

Lånefordringar 31.12, 1.000 € 0,00 0,00

237

13. FINANSIERINGSANALYS 2016

FINANSIERINGSANALYS 2016 2015


Rörelseöverskott (-underskott) -275 037,88 106 285,40

Avskrivningar och nedskrivningar 1 139 864,03 744 699,76

Finansiella intäkter och kostnader -63 753,75 -79 458,70

Extraordinära poster

Inkomstskatt

Korrektivposter till internt tillförda medel

Kassaflödet i verksamheten 801 072,40 771 526,46


Investeringsutgifter -617 935,94 -3 088 303,81

Finansieringsandelar för investeringar 31 330,02 50 749,79

Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Investeringarnas kassaflöde -586 605,92 -3 037 554,02

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 214 466,48 -2 266 027,56



Ökning av långfristiga lån från kommunen 422 502,74 472 363,26

Ökning av långfristiga lån från övriga 2 800 000,00

Minskning av långfristiga lån från kommunen -281 138,92 -249 648,04

Minskning av långfristiga lån från övriga -797 626,78 -667 710,87

Förändring av kortfristiga lån från övriga 859 000,00



Förändring av fordringar på övriga -53 270,02 262 593,61

Förändring av räntefria skulder till kommunen

Förändringar av räntefria skulder till övriga -363 933,50 -351 570,40

Finansieringens kassaflöde -214 466,48 2 266 027,56

Förändringar i likvida medel 0,00 0,00


Likvida medel 31.12 0,00 0,00

Likvida medel 1.1 0,00 0,00

NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år -3 242 067 -3 966 605

Intern finansiering av investeringar, % 136,56 % 25,40 %Intern finansiering av kapitalutgifter, % 0,00 % 18,50 %


Likviditet, kassadagar 0,00 0,00

Quick ratio 0,23 0,27

Qurrent ratio 0,23 0,27

238

14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL

Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader

Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund, och summan har pga investeringar stigit från föregående

år. Förhållandet mellan skuld och omsättning har gått ner en aning pga att omsättningen ökat. Orsaken till

ökningen är Kimitoöns Vattens nya taxa som kom i kraft 1.1.2016. Det är viktigt att sträva till att öka

kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast

minskas samtidigt som omsättningen ökar. Under året har den totala lånebördan ökat med interna och externa

lån som har lyfts. Betalda räntor per kund och räntor totalt har igen sjunkit tack vare gynnsam ränteutveckling.

Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder

Kimitoöns Vattens försäljning är liten, endast 0,83 m³/m/år. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9

m³/m rör/år. Det här beror på att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra

och att vi har byggt ut mycket kommunalteknik på glesbygden. Det här betyder samtidigt att de som bor i

centralorterna subventionerade vattentaxorna för dem som bor utanför centrumområdena. De som bor på

glesbyggden har fått ansluta sig till ett subventionerat pris. Denna utbyggnad har ökat kostnaderna och nätverkets

längd. Det här betyder att nätets längd har fördubblats under 2000-talet trots att antalet kunderna inte ökat i

samma takt. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för

vattentjänster vilket styr framtida utbyggnad mera till verksamhetsområdet och grundvattenområden.

Från tabellen kan även läsas att kunderna har använt lite mindre vatten år 2016 än år 2015. Avloppsvatten

mängden har däremot ökat lite. Kimitoöns Vatten påbörjade 2016 arbetet med att byta vattenmätare till

fjärravläsningsbara, för att gamla opålitliga mätare kan ersättas med nya inom de närmaste fem åren. Fjärravläsbara

mätare underlättar också avläsningen av mätare och faktureringen.

Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd

Andelen ofakturerat vatten ökade med 5 procentenheter. Detta beror delvis på att man under året behövt

använda spolningsvatten för att spola vattenlinjer som haft läckage. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan

nämnas att läckageprocenten är ca 20,2 % och mängden ca 1,8 m³/m/år i referens vattentjänstverken i Finland

(referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 25 och 27).

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kunder 1 489 1 548 1 581 1 656 1 696 1 722 1 739 1 736 (*)

Lån från kreditinstitut (€) 6 106 253 6 297 941 5 657 629 5 020 680 5 187 096 4 500 179 6 632 468 6 693 841

Lån från kommun (€) 170 539 342 727 1 144 972 2 338 196 2 534 305 3 321 951 3 545 362 3 686 726

Lånebörda sammanlagt (€) 6 276 792 6 640 668 6 802 601 7 358 876 7 721 401 7 822 130 10 177 830 10 380 567

Omsättning 1 505 945 1 627 397 1 505 048 1 846 764 1 839 504 1 750 622 1 786 066 1 895 241

Velkataakka/liikevaihto 4,17 4,08 4,52 3,98 4,20 4,47 5,70 5,48

Betalda räntor (€) 155 951 155 741 164 197 163 458 118 921 108 032 72 530 64 253

Lån per kund (€/asiakas) 4 215 4 290 4 303 4 444 4 553 4 542 5 853 5 980

Betalda räntor per kund (€/kund) 105 101 104 99 70 63 42 37

(*) Rättad 31.12.2016 för att överensstämma med fakturerings kundantal.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³ m³

Sålt vatten 230 433 224 079 205 922 225 444 202 025 193 883 191 816 188 612

Sålt avloppsvatten 236 538 237 578 226 092 243 367 230 197 215 011 215 805 218 501

m³/m m³/m m³/m m³/m m³/m m³/m m³/m m³/m

Sålt vatten 1,44 1,31 1,08 1,18 1,03 0,89 0,84 0,826956

Sålt avloppsvatten 1,73 1,61 1,35 1,45 1,32 1,05 1,06 1,066224

Ofakturerat 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ofakturerat vatten i % 16,84 35,56 34,49 21,50 25,58 33,38 22,03 27,37

Ofakturerat avloppsvatten i % 21,37 36,46 33,20 39,01 37,56 42,40 43,98 46,64

Laskuttamaton = (toimitettu vesi -

myyty vesi / toimitettu vesi * 100%

Ofakturerat vatten/m rör/år 0,29 0,72 0,57 0,32 0,35 0,45 0,24 0,31

Ofakturerat avloppsvatten/m rör/år 0,47 0,92 0,67 0,93 0,80 0,81 0,83 0,93

239

Andelen ofakturerat avloppsvatten har stigit lite under året. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas

att läckageprocenten är ca 40,0 % i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten

tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 31). Vår procent är således lite större än medeltalet.

Saneringen av avloppsbrunnar fortsatte år 2016, då sanerades totalt 35 avloppsbrunnar. Man kommer att fortsätta

med detta arbete och det gamla nätverket börjar saneras nu när stora investeringarna är klara.

Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder

Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder; Kimitoöns Vatten har liten försäljning i

proportion till infrastrukturens omfattning. Anslutningsavgiften för Kimito depåavdelning syns tydligt i

omsättningen 2012. Problemet är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att Kimitoöns Vatten fortfarande har stora utmaningar med sin ekonomi, för

lånebördan är stor och avskrivningarna är stora. Nedskrivningen av Lammala reningsverk (221 630 euro) gjordes

2016. Vattentjänstverket har ett relativt litet antal kunder som ökar långsamt och befolkningsantalet fortsätter

att minska.

Detta betyder entydigt att Kimitoöns Vatten måste försöka avkorta på sin lånebörda snabbt nu när stora

investeringarna är klara. Det positiva är att Kimitoöns Vatten har en motiverad personal som tack vare bildandet

av ett affärsverk har redskapen att sköta denna basservice operativt och målmedvetet för sina kunders bästa.

Kimitoöns Vattens vattenverk är förnyade, grundvatten tillgången tryggad och avloppsvatten reningen effektiverad

enligt dagens krav. Vi har gjort det som många andra har framför sig. Från och med år 2016 börjar de årliga

investeringarna minska steg för steg till en nivå som är betydligt lägre än avskrivningstakten. Detta möjliggör

amortering av lån och en ekonomisk utveckling i rätt riktning.

En del av Kimitoöns Vattens vatten- och avloppsnät är i slutet av sin användningsålder. Nu när stora

investeringarna är gjorda, koncentrerar sig Kimitoöns Vatten de närmaste åren på att sanera sitt föråldrade

nätverk. För att nätverket kunde hållas i bra skick, borde nätverket saneras ungefär 3 procent per år.

År

Vatten &

avlopp Omsättning Omsättning Omsättning

m €/vuosi €/m €/asiakas

2009 296 600 1 505 945 5,08 1 011

2010 319 000 1 627 397 5,10 1 051

2011 343 400 1 505 048 4,38 952

2012 358 740 1 846 764 5,15 1 115

2013 370 740 1 839 504 4,96 1 085

2014 412 280 1 750 622 4,25 1 017

2015 431 830 1 786 066 4,14 1 027

2016 433 010 1 895 241 4,38 1 092

240

15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK

15.1. Noter angående upprättandet av bokslutet

Periodiseringsprinciper

Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis.

Värdering av bestående aktiva

Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt

anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter.

Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen.

Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken

grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 10 000 € (adb-utrustning och program 5 000

€) har bokförts som årskostnad.

Fordringar har upptagits i balansräkningen till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde.

Hantering av derivatavtal

Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Vattenaffärsverket

har med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till fast ränta. Kassaflöden som orsakas av

räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts bland räntekostnader. Avtalet är i kraft till 12.1.2021.


Redogörelse för grunderna för avskrivningarna enligt plan i vattenaffärsverkets bokslut.

Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad

avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från

Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas

avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns

avskrivningsplan. En ny avskrivningsplan trädde i kraft 1.1.2013. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2013

avskrivs enligt Kimitoöns kommuns nya avskrivningsplan.

Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska

brukstiden.

De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetod är följande:

241

AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 1.1.2013

Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan.

Anskaffningar under 10 000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 5 000 €)

Avskrivningsmetoden är lineär.


Utvecklingsutgifter 2 år

Immateriella rättigheter 5 år

Goodwill 2 år

Övriga utgifter med lång verkningstid

Adb-program 2 år

Övriga 2 år


Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid

Byggnader och konstruktioner

Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år

Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år

Ekonomibyggnader 10 år

Fritidsbyggnader 20 år

Bostadsbyggnader 30 år

Fasta konstruktioner och anordningar

Gator, vägar, torg och parker 15 år

Broar 20 år

Kajer 10 år

Småbåtsbryggor 10 år

Badinrättningar 10 år

Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år

Vattendistributionsnät 30 år

Avloppsnät 30 år

Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år

Fjärrvärmenät 20 år

Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år

Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år

Naturgasnät 20 år

Övriga rör- och kabelnät 15 år

Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk 10 år

Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år

Trafikregleringsanordningar 10 år

Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år


Fartyg av järn 15 år

Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år

Övriga transportmedel 4 år

Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år

Övriga tunga maskiner 10 år

Övriga lätta maskiner 5 år

Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 5 år

Adb-utrustning 3 år

Övriga anordningar och inventarier 3 år

Övriga materiella tillgångar

Naturresurser avskrivning enligt användning

Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen

avskrivningstid


Aktier och andelar ingen

avskrivningstid

242


15.3.1 Noter till balansräkningens aktiva

Immateriella och materiella tillgångar

Immateriella

tillgångar

Mark-och

vattenomr. Byggnader

Fasta konstruk-

tioner

Maskiner och

inventarier

Pågående

anskaffningar Sammanlagt

Anskaffningsutgift 1.1.2016 36 419,67 109 440,28 3 941 414,30 23 875 973,16 14 195,59 376 825,26 28 354 268,26

Ökning under räkenskapsperioden 173 160,30 444 775,64 617 935,94

Minskning under räkenskapsperioden 0,00

Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 37 506,30 325 244,59 -362 750,89 0,00

Anskaffningsutgift 31.12.2016 36 419,67 109 440,28 4 152 080,90 24 645 993,39 14 195,59 14 074,37 28 972 204,20

Planenliga avskrivningar 1.1.2016 36 419,67 662 593,09 8 760 349,83 14 195,59 9 473 558,18

Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 148 536,24 769 697,88 918 234,12

Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2016 36 419,67 811 129,33 9 530 047,71 14 195,59 10 391 792,30

Nedskrivningar under räkenskapsper. 98 895,24 122 734,67 221 629,91 *

Influtna finansieringsandelar 1.1.2016 96 500,00 3 524 420,61 15 224,93 3 636 145,54

Finansieringsandelar under räkenskapsper. 31 330,02 31 330,02

Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 15 224,93 -15 224,93 0,00

Influtna finansieringsandelar 31.12.2016 0,00 96 500,00 3 570 975,56 0,00 0,00 3 667 475,56

Småanskaffningar som under räkenskapsper. 4 585,30

upptagits som kostnader

Bokföringsvärde 31.12. 0,00 109 440,28 3 145 556,33 11 422 235,45 0,00 14 074,37 14 691 306,43

* Lammala reningsverk togs ur bruk 17.3.2016

Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsfordringarna

2016 2015

NTM-centralens bidrag för projekt

Vesi- ja viemärijohtolinjojen rakentaminen Kemiönsaaren

vesihuollon varmistamiseksi 57 512,98

Sammanlagt 0,00 57 512,98

243

15.3.2 Noter till balansräkningens passiva

Specifikation av det egna kapitalet

2016 2015

Grundkapital 1.1. 3 006 081,46 3 006 081,46


Grundkapital 31.12. 3 006 081,46 3 006 081,46

Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 269 738,68 207 057,06


Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 269 738,68 207 057,06

Räkenskapsperiodens överskott / underskott -302 936,71 62 681,62

Eget kapital totalt 2 972 883,43 3 275 820,14

Långfristigt främmande kapital som förfaller senare än efter fem år

2016 2015

Saldo Saldo

31.12.2021 31.12.2020

LÅN FRÅN FINANSIELLA INSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSANSTALTER

Lån från OKO 0,00 30 760,00

Lån från Nordea 0,00 0,00

LÅN FRÅN KOMMUNFINANS AB

Lån från Kommunfinans 2 871 344,00 3 226 676,00

LÅN FRÅN KOMMUNEN

Lån från kommunen 2 140 197,17 2 139 667,60

LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND

Lån från Kommunernas Pensionsförsäkring 86 658,00 129 992,00

SAMMANLAGT 5 098 199,17 5 527 095,60

Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsskulder

2016 2015

Låneränteperiodisering 18 075,99 22 606,10

244

15.4 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga arrangemang utanför

balansräkningen

Övriga arrangemang utanför balansräkningen

Öppna rättsprocesser

Dispyten gällande Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats

Kimitoöns Vatten har klagat till Högsta förvalnings-domstolen om Vasa förvaltnings-domstols beslut (5.10.2016)

16/0497/3 angående Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats. Kimitoöns Vatten anser, att den nuvarande

utsläppsplatsen bör hållas som ett alternativ, när man jämför utsläppsplatser och det slutliga beslutet om

utsläppsplats görs. Ifall utsläppsplatsen måste flyttas, kan kostnaderna för flytten stiga till väldigt höga.


Ränteswapavtalet 649176/1092892 har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån.

Vattenaffärsverket har med ränteswapavtalet bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till fast

ränta.

Avtalet förfaller 12.1.2021.

Nominellt värde 126 896,57 €

Noter angående revisorns arvode

Vattenaffärsverkets revisionsarvoden ingår i de arvoden som kommunen betalar till revisionssammanslutningen.

Revisionsarvodena presenteras bland kommunens not angående revisorns arvode.

245

16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM

Direktionen föreslår för kommunfullmäktige att bokslutsårets 302 936,71 euros underskott överförs till konto

för affärsverkets ackumulerade över-/underskott. Föregående års överskott är 269 738,68 euro. Det

ackumulerade underskottet är därmed 33 198,03 euro.

Under året lyftes lån enligt budget på 859 000 euro, och internt lån av kommunen sammanlagt 422 502,74 euro.

Externa lån amorterades för 797 626,78 euro och interna lån för 281 138,92 euro. Lånebördan har ökat med

202 737,04 euro. Den sammanlagda lånestocken är 10 380 567 euro per 31.12.2016. Kimitoöns Vatten har också

relativt stora kundfodringar, pga den sista faktureringsperiodens obetalda fakturor.

Räkenskapsperiodens underskott i ekonomiplanen för 2017- 2019 är:

2017 - 36.490 €

2018 - 35.490 €

2019 - 27.156 €

Det betyder också, att ekonomin inte är i balans under ifrågavarande tid.

Ekonomin balanseras med följande åtgärder:

1. Ekonomihushållningen hålls stram, utan att glömma dom skyldigheter vi har mot våra kunder och

myndigheter.

2. Mycket viktigt är också att få alla inom verksamhetsområdet liggande fastigheter (cirka 300) att ansluta

sig till Kimitoöns Vattens kunder. Myndighetsåtgärder har redan påbörjats, men ännu 2016 var

myndighetsåtgärdernas inverkan mycket liten.

3. År 2011 räknades, att taxan bör justeras med 0,60 €/m³ när investeringarna är klara. Taxan justerades

1.1.2016 enbart 0,45€/m³. Kommunens befolkningsmängd är också på väg neråt, så troligtvis kommer

vattenförbrukningen också att minska i fortsättningen. Kimitoöns Vattens direktion måste besluta, skall

priset justeras, och på detta vis kompensera minskande vatten förbrukningen.

4. Kimitoöns Vattens bör de närmaste åren ha en strikt investeringspolitik.

17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE

Kimitoön den 8.3.2017

Tf. Verkställande direktör Raimo Parikka

Direktion Daniel Wilson Veijo Lücke

Ordförande Viceordförande

Brita Drugge Malin Lindholm Greger Lindholm

Medlem medlem medlem

Jag har granskat bokslutet Kimitoön den 8.3.2017

246

21 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKAT

Dagbok

Huvudbok

Resultaträkning

Balansräkning

Finansieringsanalys

Bokslutsspecifikationer

Använda verifikattyper:

Kimitoöns kommun

verifikatnummer

10 Kontoutdragsverifikat 010001 – 011395

15 Kassaverifikat 015001 – 015230

20 Försäljningsreskontra, betalningar 020001 – 021303

30 Löner 030001 – 030133

40 Inköpsreskontra, betalningar 040001 – 040354

41 Inköpsfakturor 410001 – 410590

47 Inköpsfakturor, elektroniska 470001 – 485915

50 Utkomststöd 005001 – 005299

61 Diverse fakturor, allmän fakturering 610000 – 611863

62 Motionsklubben, fakturering 620000 – 620257

63 Dagvårdsfakturering 630000 – 632268

64 Hyresfakturering 640000 – 640538

65 Omsorgens fakturering 650000 – 668475

68 Båtplatser, fakturering 680000 – 680450

69 Byggnadstillsynens fakturering 690000 – 690529

90 Memorialverifikat 900000 – 900693

92 Ekocenter, memorialverifikat 920001 – 920950

95 Anläggningstillgångar 950001 – 950035

Kimitoöns vattenaffärsverk

verifikatnummer

240 Inköpsreskontra, betalningar 240001 – 240217

241 Inköpsfakturor 241001 – 241023

247 Inköpsfakturor, elektroniska 247001 – 248849

260 Försäljningsreskontra, betalningar 260001 – 260965

300 Vattenfakturering 030001 – 030078

400 Vattenfakturering 400001 – 409968

500 Anläggningstillgångar 500001 – 500018

900 Memorialverifikat 900001 – 900496

247

22 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE

Kimitoön 28.3.2017

Kommundirektör Anneli Pahta

Kommunstyrelsen

______________________ _____________________ _____________________

______________________ _____________________ _____________________

______________________ _____________________ _____________________

Jag har idag avgivit berättelse över utförd revision.

Kimitoön . 2017

23 BILAGA; PERSONALRAPPORT

Documents

BOKSLUT 2016 - Ingångssida...2017/05/29 · Landskap Kommuner De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande