1

BoP-teamet (Beroende och svår psykisk

störning/sjukdom).

Delrapport 2/2013-05-16 - 2013-11-07.

Ulf Eek

Åsa Jonsson

Sonny Strand

Jenny Möller

Niklas Hovivuori

Kristina Zaar

2

Innehållsförteckning:

Inledning………………………………………………………………………3

Styrgrupp……………………………………………………………………...3

Definition av målgrupp………………………………………………………4

Prevalens……………………………………………………………………...4

Casemanagement/ACT………………………………………………………4

Avtal/riktlinjer/överenskommelser…………………………………………5

Barnperspektivet……………………………………………………………..6

Suicidprevention……………………………………………………………..6

Anhörigstöd/utbildning……………………………………………………...6

Resultat/kommentarer……………………………………………………………………….7

Utskrivna……………………………………………………………………….7

Inskrivna………………………………………………………………………..7

Remisser………………………………………………………………………...7

Förändringsprocessen………………………………………………………….7

Global funktionsskattning……………………………………………………..9

Boendesituation……………………………………………………………….10

Daglig verksamhet/sysselsättning……………………………………………11

Försörjning:…………………………………………………………………...11

Barnperspektivet……………………………………………………………...12

Primärvården…………………………………………………………………12

Heldygnsvård Landsting/kommun…………………………………………..12

Deltagarenkät 2013…………………………………………………………....13

3

Inledning:

Rapportperiod 130516 – 131107.

BoP- teamet (beroende och svår psykisk störning/sjukdom).

Verksamheten är en permanent öppenvårdsverksamhet sedan 1997 för den tyngre delen av

samsjuklighetsgruppen för definition var god se sid 4. Deltagarna är vuxna män och kvinnor

över 18 år, med ett samtidigt pågående beroendetillstånd och en svår psykisk störning eller

sjukdom. Teamet drivs gemensamt av Jönköpings kommun, IFO och Jönköpings län

landsting, psykiatriska kliniken, länssjukhuset Ryhov. Vårt upptagningsområde är Jönköpings

kommun och på konsultbasis åt Habo och Mullsjö kommuner.

Styrgrupp:

En permanent styrgrupp med deltagande från psykiatriska kliniken (verksamhetschef och bitr.

verksamhetschef), Från Jönköpings kommun, IFO (områdeschefen för missbrukarvården,

sektionschefen för behandlingssektionen, BoP- teamet (vårdenhetschef/samordnare).

Observatör i styrgruppen är sektionschefen för funktionshinderomsorgens utförardel.

Teamet består av sex heltidsanställda Case managers. Tre kommunanställda och tre

landstingsanställda. Fyra av dessa är utbildade Case managers med inriktning på

samsjuklighet. Till professionen är de landstingsanställda specialistsjuksköterskor i psykiatri.

Från socialtjänsten är det en socionom en Fil.kand behandlingspedagog och en socialpedagog.

BoP- teamet är en egen arbetsplats med egen budget och personalansvar. Arbetsledningen

sköts av sektionschefen på behandlingssektionen på missbrukarvården (socialtjänsten) och en

vårdenhetschef/samordnare från beroendeenheten (sjukvården). Vårdenhetschefen står för den

operativa ledningen av teamet. BoP- teamet har anpassade lokaler i centrala Jönköping. Där

bedrivs ”öppet hus” måndag – fredag fm. inga tidsbeställningar. Den mobila verksamheten

utgår från samma lokaler där teamet har tre bilar till sitt förfogande.

BoP- teamet har en läkare knuten till sig från psykiatrin. Denne är PAL (patientansvarig

läkare) för samtliga inskrivna i BoP- teamet. Vår läkare sedan 2004 har gått ner på halvtid och

släppt BoP- teamet. Vi söker för närvarande ny specialistläkare, öl psykiatri. T.v. har vi en

ST- läkare som tillförordnad. Från socialtjänsten har vi tillgång till socialsekreterare från

myndighetssektionen och handläggare från funktionshinderomsorgen, när det finns behov av

bistånd. Vid behov av utredning och/eller behandling av psykolog har teamet tillgång till två

psykologer på beroendeenheten.

4

Definition av målgrupp:

Den här avgränsningen är tagen från prioriteringsutredningens slutbetänkande. Enligt denna

befinner sig målgruppen i prioriteringsgrupp ett. (SOU 1995:5).

Beroendesjukdom samt minst en av följande diagnoser.

Psykossjukdomar, vanföreställningssyndrom (ej drogpsykoser).

Bipolär sjukdom.

Egentlig depression med melankoli.

Schitzotypal personlighetsstörning.

Emotionellt instabil personlighetsstörning.

Prevalens:

Tidigare inventering i Jönköpings län pekar på en prevalens på 1/1000 invånare i Jönköpings

län. Med ovanstående definition, vilket innebär ca. 300 i länet och ca. 130 i Jönköpings

kommun. Teamet klarar i dag att arbeta med ca. 40 deltagare åt gången. Övriga individer med

samsjuklighetsproblematik erbjuds vård på beroendemottagningen (sjukvården) och övrig

missbrukarvård på socialtjänsten samt inom funktionshinderomsorgen.

Case managerfunktionen:

BoP- teamet är en del av den Case management verksamhet som finns uppbyggd och håller på

att färdigställas i Jönköpings län. Förutsättningarna för dessa verksamheter finns beskrivna i

”Länsriktlinjer för personer med riskbruk- missbruk- beroende” (Läns- lako 2013-10-16).

CM-verksamheterna skall vara organiserade enligt ACT-modellen (assertive community

treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från båda organisationerna. I länet finns

en ”coach” anställd på regionförbundet som följer uppbyggnaden och länets nätverksarbete.

BoP- teamet är medlem i det nationella nätverket SN-DD.

Case management enligt ACT:

Insatserna genomförs huvudsakligen i deltagarnas hemmiljö.

5

Verksamheten är aktivt uppsökande, har ansvaret för kontakten.

Hög intensitet, deltagarens behov styr, hög tillgänglighet.

Högst 10 deltagare/ CM.

Kontinuitet i personalgruppen.

Team med beslutsmandat.

Multi disciplinär sammansättning av teamet.

Nära samarbete med deltagarens sociala stödsystem.

Case managers arbetsuppgifter:

Ansvara för planering, genomförande och uppföljning av insatser.

Inför primärteamet ansvara för diskussion och processen till beslut om insatser.

Säkerställa kontinuitet i klientens kontakter.

Samlat ansvar för genomförandet av stöd, behandling och insatser.

Ombudsman för klienten, bevaka samhälleliga rättigheter.

Lokalisera och hålla kontakt med sociala/medicinska/psykiatriska insatser som inte kan

erbjudas i teamet.

Riktlinjer/avtal/överenskommelser:

Till grund för verksamheten är de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård.

Som fastslogs 2007 (SOU 2011:35). Finns även en länsversion ”Riktlinjer för riskbruk-

missbruk- beroende i Jönköpings län” (www.jl/vårdgivare/samverkan/casemanagement).

Detta dokument är framtaget av ”Hedviggruppen” för Läns-Lako. Som sedan tagit beslut om

dokumentet.

Det avtal som reglerar ”Mål för gemensamma insatser till psykiskt funktionshindrade som bor

i Jönköpings kommun”, utarbetat mellan Jönköpings kommun, Jönköpings läns landsting,

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (www.jl/vårdgivare/samverkan.se) ligger i

grunden för verksamheten. Detta avtal bygger på de övergripande målen som nationella

psykiatrisamordningen formulerade i samband med sitt slutbetänkande (SOU 2006:100). Ett

länsavtal finns som styr upp CM- verksamheter i länet gäller för samtliga kommuner i länet

samt Habo och Mullsjö kommuner och Jönköpings läns landsting. Slutligen finns det en

överenskommelse mellan primärvården och BoP- teamet ett dokument som ger alla deltagare

i BoP- teamet möjligheten att genomgå en årlig hälsoundersökning för tidig upptäckt av

somatisk ohälsa.

6

Styrgrupp:

En permanent styrgrupp med deltagande från psykiatriska kliniken (verksamhetschef, bitr.

verksamhetschef). Jönköpings kommun , IFO (områdeschefen för missbrukarvården,

sektionschefen för behandlingssektionen). BoP- teamet (vårdenhetschef/samordnare).

Observatör från funktionshinderomsorgens utförardel, sektionschef).

Styrgruppen träffas fyra gånger per år och arbetar med övergripande frågor, samverkan,

ekonomi och resurser. Detta ger oss möjlighet att i samverkan utveckla och följa

verksamheten. I sammansättningen ligger också möjligheten till snabba beslutsprocesser i

båda organisationerna.

Barnperspektivet:

BoP- teamet har i flera år haft ett speciellt fokus på deltagare som har barn under 18år.

Teamet har arbetat fram en egen policy som finns dokumenterad, skall ses som ett

komplement till den handlingsplan som finns inom socialtjänsten och psykiatriska kliniken.

Policyn innebär att vi tillsammans med deltagaren i samtal försöker komma överens vad vi

skall göra för att stödja deltagaren med barnet i fokus inte om vi skall göra något. Stöter vi på

problem har vi tillgång till barn och ungdom på socialtjänsten.

Suicidprevention:

Teamet har psykiatriska klinikens vårdprogram för suicidprevention som grund och använder

oss av suicidstegen som bedömningsinstrument. Bedömningar enligt suicidstegen

dokumenteras i deltagarens journal. (www.lj.se/för vårdgivare).

Anhörigstöd:

De anhöriga som har behov av stöd och förståelse i form av kunskap och bemötande, kan få

detta genom BoP- teamet i form av en samtalsserie som har som mål att både anhöriga och

deltagare skall få ett självständigt liv. Dessa samtal initieras alltid av deltagaren.

7

Resultat:

Vid utvärderingstillfället (2013-11-07) är det plats för nya deltagare i BoP- teamet.

Verksamheten har då 38 deltagare inskrivna. Varav 21 var män och 17 kvinnor. Medelåldern

för de inskrivna var 41år. För män var medelåldern 41år och kvinnorna 40år.

Kommentar:

Vi kan se en liten sänkning av männens medelålder med två år och kvinnorna har ökat sin

medelålder med fyra år sedan förra mätningen i maj 2013, detta beror på utskrivningar vid

förra utvärderingen. Fördelningen kvinnor och män ligger fortfarande relativt lika.

Utskrivna:

Sedan förra mättillfället är det två deltagare som blivit utskrivna se tabell 1.

Tabell 1. Utskrivna (130516-131107).

Kön Ålder SATS-skalan Ny vårdgivare Beh.tid

Kv 32 Steg 8 Psykosvård. S 114mån

M 49 Steg 8 Psykosvård. C 39mån

Kommentar:

Båda deltagarna som blivit utskrivna har ingen problematik relaterad till droger eller alkohol

på minst 12 månader. Båda är etablerade hos ny vårdgivare.

Inskrivna:

Sedan förra utvärderingstillfället är det två deltagare som skrivits in i BoP- teamet, se tabell 2.

Tabell 2. (inskrivna 130516 -131107)

Kön Ålder Diagnos Remitent

Kv 21 Emotionellt instabil pst. Avd E

M 27 Psykos Kriminalvård.

Remisser:

Vid utvärderingstillfället behandlas två remisser.

Förändringsprocessen, SATS-skalan, se tabell 3.

I behandlingsarbetet är det viktigt att tillsammans med deltagaren veta var någonstans i

förändringsarbetet vi är med tanke på att behandlingstiden är lång. Man kan också se skalan

8

som en ”karta”, var är vi och vart är vi på väg. Motivationsarbetets intensitet bestäms utifrån

var deltagaren är på skalan.

SATS-skalan: (Substance abuse treatment scale).

1. Tidigt

Engagemangsstadie

Personen (ej Deltagare.) har inte någon form av behandling

för sin dubbla problematik (Psykiatri, Missbruk). Är i en

inskrivningsfas.

2. Engagemangsstadiet Patienten har varit i kontakt med någon typ av behandling

eller vård men har inte någon regelbunden kontakt.

Avsaknaden av denna regelbundenhet medför att någon

samarbetsallians har inte kunnat byggas upp.

3. Tidigt

Motivationsstadie

Patienten har regelbunden kontakt med någon eller några

inom vård och behandling men har inte minskat sitt

missbruk under någon längre tid (ej över 1 mån.)

Regelbunden kontakt innebär emellertid att en relation och

samarbetsallians har byggts upp, där man kan diskutera vad

missbruk är.

4. Motivationsstadie Patienten är engagerad i kontakten med

behandlaren/kontaktmannen. Diskuterar missbruket och

visar tecken på att minska sitt missbruk under åtminstone 1

mån. (färre droger, mindre mängd). Aversionsbehandling

kan användas.

5. Tidigt

Behandlingsstadie

Patienten är engagerad i någon form av behandling. Har

minskat sitt missbruk under minst 1 mån. och har

drogfrihet/nykterhet som mål, även om han/hon fortsätter

att missbruka.

6. Behandlingsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har

erkänt att missbruket är ett problem och har varit

drogfri/nykter kortare tid än 6 månader.

7. Återfallspreventions-

stadie

Patienten är engagerad i någon form av behandling, har

erkänt att missbruket är ett problem och har varit

drogfri/nykter under minst 6 månader.

9

8.

Återställd/Återhämtning

Patienten har inga problem som kan härledas till missbruk

under den senaste 12 månadersperioden och är i en

självvald utskrivningsfas från D. D-enheten.

Nedan i Tabell 3 åskådliggörs var i förändringsprocessen de inskrivna deltagarna är vid

utvärderingstillfället.

Tabell 3 SATS-skalan (131107).

Steg Antal Antal i huvudfaser Huvudfasernas

omfattning

1 0

2 4

3 19 23 Steg 1-3 Alliansfas

4 2

5 3

6 1

7 3 9 Steg 4-7 Aktiv behandlingsfas

8 6 6 Steg 8 Utskrivningsfas.

Totalt 38

Kommentar:

Fortsatt positivt flöde i BoP- teamet. Antalet deltagare i alliansfasen har ökat sedan förra

utvärderingstillfället från 19 till 23. Antal i aktiv behandling har minskat från 19 till 9. Antalet

utskrivningsbara deltagare är uppe i hela 6 stycken vilket innebär att på årsbasis är det 9

deltagare som gått hela förändringsprocessen. Av de 6 sista som nått steg 8 är det tre vi inte

kommer att överföra till annan vårdgivare p.g.a. en är LARO- patient , en har fortfarande

psykologkontakt och kvarstannar tills den är avklarad, den sista vi behåller är LRV- patient

med tvång i öppenvård där det är ansökt om sex månaders förlängning. Resterande tre är

föremål för en utskrivningsprocess.

Global funktionsskattning, GAF (version 090517).

GAF- skalan ger en global funktions och symtomskattning på ett kontinuum från 0-100. Där 0

är otillräcklig information, <10 betyder att det är ständig risk att personen tillfogar sig själv

eller andra allvarlig skada eller ständigt oförmögen till elementär hygien eller allvarlig

suicidhandling med uppenbar dödsförväntan. 100 är en person med inga symtom, synnerligen

god funktionsförmåga inom vitt skilda områden. Livsproblem förefaller aldrig bli ohanterliga

och andra söker sig till personen på grund av hans/hennes många positiva egenskaper.

Under mättillfället ser vi till både funktion och symtom. Två deltagare skattades 0. Det fanns i

de fallen inte tillräcklig information för skattning. En var alldeles nyinskriven och en hade

10

varit på institution under mycket lång tid. Symtomskattningen för män varierade från 20 – 71,

deras funktionsskattning varierade mellan 22 -75. Kvinnornas symtomskattning varierade

mellan 21 – 85, deras funktionsskattning varierade mellan 21 – 85.

Kommentar:

Målgruppen har en symtom och funktionsskattning som visar att när beroendeproblematiken

försvinner och dom hamnar i en ordnad social situation med optimal psykiatrisk behandling så

hamnar många högt upp på skattningsskalan. I sina sämsta situationer när de är i aktivt

missbruk och inte kan ta till sig psykiatrisk behandling på ett bra sätt så ligger de väldigt lågt i

GAF- skattningen. Vanligaste spannet i GAF- skattning för män (s) är 31-40 (11 st), vilket

innebär viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme,

tankeförmåga eller sinnesstämning.

I funktionsskattningen skattades flest män (f) i spannet 31-40 (9), vilket innebär uttalade

funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer. T.ex. En

deprimerad man som undviker sina vänner. Försummar familjen och är oförmögen att arbeta.

Vanligaste spannet i GAF- skattningen för kvinnor (s) är 31-40 (5), alltså samma som männen

v.g se definitionen för spannet i den manliga beskrivningen.

I funktionsskattningen skattades flest kvinnor (f) i spannet 21-30 (5), vilket innebär

oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden t.e.x. ligger till sängs hela dagen, inget

arbete, ingen bostad, inga vänner. Detta pekar på vikten av den integrerade behandlingen

över lång tid.

Boendesituation:

För att gå in i aktiv behandling (steg 4, SATS-skalan) krävs det att deltagaren har ett adekvat

boende, en trygg försörjning och möjlighet till sysselsättning. Nedan (tabell 4) redovisas hur

boendesituationen ser ut för de 38 deltagarna i BoP- teamet 131107.

Tabell 4.(boendesituationen 131107).

Boendeform Antal

Eget kontrakt 18

Inneboende anhörig 2

BSG 2:a handskontrakt 2

Anvisningslgh. tekniska 5

Stugor Ryhov BSG/BoP 3

Institution (HVB) 4

Korttidsboende, FHO 3

Särskilt boende, FHO 0

Serviceboende, FHO 3

Bostadslös 2

Totalt 42

11

Kommentarer:

Nästan 50% av deltagarna har eget kontrakt, vilket också är den optimala boendeformen. 2:a

handskontrakten är uppdelade på BSG, tekniska kontoret och FHO. En grupp som är svår att

få i aktiv behandling är ”inneboende hos anhöriga” (2st). Dessa har ingen eller liten erfarenhet

av ett eget boende och har inte sällan ett lika osjälvständigt liv som sina anhöriga. I tabell 4 är

det totala antalet 44 på 38 deltagare. Sex deltagare är räknade flera gånger bl.a. de som är på

institution och också har ett boende.

Daglig verksamhet:

En viktig del i behandlingen är att deltagare så snart som möjligt skall få tillgång till

meningsfull sysselsättning/daglig verksamhet helst innan steg 3 på SATS-skalan. Detta för att

få struktur på vardagen och hamna i ett drogfritt socialt sammanhang. I tabell 5 redovisas på

vilket sätt och hur många deltagare är i någon form av sysselsättning/daglig verksamhet.

Tabell 5:

D.v/sysselsättning Antal

Löneanställning 1 (79%)

Arbetsträning 1

Föräldraledig 1

FHO, lågtröskel 6

BoP- daglig verksamh. 4

”Retur” IFO 1

Skola 1

Röda korset 1

Arbetskonsulent 2

Totalt 18

Kommentar:

Ca 50% av de inskrivna finns i någon form av sysselsättning/daglig verksamhet. Vilket är en

ökning sedan förra utvärderingstillfället då var ca 1/3 i sysselsättning.

Försörjning:

Bristande förmåga att hantera sin ekonomi är vanligt i BoP- teamets målgrupp. Stödinsatser

för att hantera sin ekonomi arbetas det aktivt med, i tabell 6 redovisas det vilka insatser som

våra deltagare får.

Tabell 6 (Ekonomi).

Insats Antal

Egen Ekonomi 15

Skuldsanering 0

Egna medel 3

God man 7

12

Förvaltare 12

”Anhörig” 1

Totalt 38

Kommentar:

Av de med egen ekonomi är det två som ansökt om god man.

Barnperspektivet:

Totalt är det 30 barn som har deltagare som förälder. Av dessa är det 10 som är 18 år eller

yngre. Av dessa 10 är det 5 som har eller haft insatser från socialtjänsten. Under perioden är

det en deltagare som fött barn som hon själv har vårdnaden om. Även de deltagare med barn

över 18år har utryckt behov av stöd för sina barn i form av förklaringar på sina föräldras

problembild, få stöd och hjälp att mötas m.m.

Primärvården:

Den samverkansöverenskommelse som finns mellan BoP- teamet och primärvården fungerar

på ett tillfredställande sätt. Den ger varje deltagare en möjlighet till en årlig

hälsoundersökning vars innehåll är framtagen av BoP- teamet och primärvården.

Heldygnsvård Landsting/Kommun:

Ett av huvudsyftena med BoP- teamets verksamhet är att deltagarna skall få tillfälle att träna

sina oförmågor ute i samhället så mycket som möjligt. Men målgruppen skall ha tillgång till

heldygnsvård när det finns behov av det. Nedan i tabell 7 åskådliggörs heldygnsvården under

mätperioden som omfattar 175 dygn.

Huvudman totalt

Landsting 322 HSL 175

LPT 147

Kommun 585 LVM 0

SOL 585

Skämmingefors 157

Kärrarp 232

Sjövik 137

Hössna 59

Kommentar:

Detta är första gången vi mäter heldygnsvården. Av siffrorna hämtade från Cosmic och

socialtjänsten kan vi se att BoP- deltagare upptar två slutenvårdsplatser på kliniken under

mätperioden. Hälften av platserna beläggs för LPT-vård. Resterande HSL inläggningar är

mestadels kortare inläggningar för abstinensbehandling/stabiliserng. De enheter som är mest

berörda är Avd. G, E och PIVA. Enstaka vårdtillfällen på F och H. Inom psykiatriska kliniken

har det varit 12 deltagare av 38 som varit inlagda, därav 4 på LPT. Sex deltagare har blivit

13

placerade på HVB- hem av socialtjänsten på fyra olika HVB-hem. Detta innebär att det är 20

deltagare som klarat sig i öppenvård under hela märperioden.

Deltagarenkät 2013: Under perioden har det genomförts en deltagarenkät där de inskrivna

får ge sina synpunkter på verksamheten anonymt. Vid sammanställningen kan vi se på

eventuella förbättringsområden.

12 deltagare har svarat på enkäten.

Av de som har svarat på enkäten är 42 % män, 33 % kvinnor och 25 % har ej uppgett

kön. De som har svarat har i genomsnitt varit med i BoP i 4,7år (3 har ej uppgett svar).

83% av deltagarna anser att de får ett bra bemötande från BoP- teamet.

75%

8%

17% 0% 0%

Jag får ett bra bemötande från BoP-teamets personal.

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

14

83% av deltagarna anser att de har en god tillgång till sina kontaktmän.

67% av deltagarna anser att de har god tillgång till sin läkare.

67% 16%

17%

0% 0%

Jag har god tillgång till mina kontaktpersoner

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

50%

17%

33%

0%

0%

0%

Jag har god tillgång till min läkare

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

Ej uppgett

15

67% av deltagarna anser att får hjälp med sin psykiatriska problematik.

83% av deltagarna anser att de får hjälp med sitt beroende.

42%

25%

33%

0% 0%

Jag får hjälp med min psykiatriska problematik

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

50% 33%

17%

0%

0%

0%

Jag får hjälp med min beroendeproblematik

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

Ej uppgett

16

75% av deltagarna anser att de får hjälp när det uppstår problem i deras vardag.

58% av deltagarna anser att de får stöd och/eller information gällande sysselsättning.

58% 17%

25%

0% 0%

Jag får hjälp när det uppstår problem av olika slag i min vardag

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

33%

25%

42%

0%

0% 0%

Jag har fått stöd och/eller information gällande sysselsättning av BoP

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

Ej uppgett

17

75% av deltagarna anser att de fått begriplig information om sin psykiatriska problematik.

Kommentarer:

2013 hade vi mycket lägre svarsfrekvens än föregående år. Så siffrorna får man ta därefter.

Anledningen till detta är flera. Flera var så dåliga i sin samsjuklighet att det inte var möjligt

att presentera frågeställningarna för dessa. En del gick inte att motivera för de var

”enkättrötta” .

Ulf Eek

Vårdenhetschef/samordnare

BoP-teamet

17%

42%

33%

8% 0%

Jag har fått begriplig information gällande min psykiatriska problematik

Stämmer helt

Stämmer till stor del

Stämmer till viss del

Stämmer inte alls

Saknar uppfattning

18