Embed Size (px)
Citation preview
BOSTADSGÅRDEN
vardagsrumlekplats
mötesplats och utsikt
FÖRFATTARE: EVA KRISTENSSONREDAKTÖR: MY LAURELL
INNEHÅLL––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
F R Å N F O L K H E M S G Å R D T I L L I N N E R S T A D S G Å R D
B O S T A D S G Å R D E N S F Y R A R O L L E R
sex exempelR Y M L I G A O C H T R Å N G A G Å R D A R
V ästerberga, Linköping
T1, Linköping
Tegelbruket, Simrishamn
Läderfabriken, Simrishamn
Åkershus, Staffanstorp
Nevisborg, Staffanstorp
R Y M L I G A G Å R D A R Ä R A N V Ä N D B A R A G Å R D A R
2
fotografier: eva kristensson
planer över gårdar: lena jungmark
isbn 978-91-540-5984-3
formas, Stockholm 2007
tryck: alfa print
Trångboddhet är en klassisk bostadsfråga.
MEN VAD INNEBÄR TRÅNGT UTOMHUS?
Kan man bygga tätare och ändå ha en god utemiljö? Enligt gällande
lagstiftning ska det finnas ”tillräckligt stor friyta” för den bostads-
nära utemiljön. Vad det innebär framgår inte. Ansvaret för att göra
tolkningar vilar på kommunerna, i samverkan med bygg -
branschen.
Tolkningen kräver kunskap. Både om de behov och förväntningar
människor har på den bostadsnära utemiljön, men också om
vad det innebär när det är gott om, respektive ont om, utrymme på
gården. Är det trångt minskar möjligheterna till en flexibel
användning av utemiljön. Därmed ökar be hoven av medvetna och
boendeanpassade prioriteringar. Den här skriften ger vägledning.
Innehåll och slutsatser har hämtats från doktorsavhandlingen
”Rymlighetens betydelse. En undersökning av rym lighet i bostads-
gårdens kontext”, av Eva Kristensson, Institu tionen för Arkitektur
och byggd miljö Lunds tekniska hög skola, Lunds universitet 2003.
Forskningsrådet Formas (tidigare Byggforsk nings rådet och Skogs-
och jordbrukets forskningsråd) har stött avhandlingsarbetet.
I avhandlingen diskuteras den grundläggande stadsbygg-
nadsfrågan om hur tätt vi bör bygga, utifrån bostadsgårdens hori-
sont. Bostadsgrönskan är en väsentlig del av stadens totala, gröna
utbud. Goda bostadsmiljöer bidrar till stadens attraktivitet och
har därigenom en strategisk betydelse för en god stadsutveckling.
3
Citatet ovan är hämtat från december-numret 2002 av tidskriften Arkitekten.Artikelns tema, motsättningen mellan tät-het och grönska, är fortfarande aktuellt.Det är också vurmen för det urbana inomstadsbyggnadsdebatten. En vurm somibland går hand i hand med visionerna omen hållbar stadsutveckling. Byggd kringförhoppningen att en tätare stadsstrukturkan minska transportbehoven och be -hovet av mark. Men samtidigt minskarockså utrymmet för att bevara och utveck-la stad ens gröna miljöer. Fram tiden förstad ens gröna miljöer framstår som osä -k er. Kan man bygga tätare och ändå ha engod utemiljö? Eller är det väsentliga kval i -teter som försvinner när utrymmet mell anhusen krymper? I så fall vilka?
Dessa frågor har stor betydelse förmänniskors vardagsliv, i hemmet och ibostadsområdet. De har också betydelseför hur stadslandskapet utvecklas på sikt.Därför är det viktigt att försöka förstå påvilka sätt och i vilka sammanhang somrymligheten spelar roll. Det är ett områdesom fått bristfällig uppmärksamhet idagens stadsbyggnadsdebatt. Ska manrenodla handlar det om relationen mel -l an kvantitet och kvalitet. Är kvantitet enviktig kvalitetsaspekt när det gäller utom-husmiljön?
I bostadssammanhang är det redan visat att utrymmesstandarden har storbetydelse för hur de boende värderar sinabostäder. Ju större och desto fler rum,desto nöjdare är människor med sinbostad, det visar en stor bostadsundersök-ning som genomfördes på 1990-talet, avUlla Westerberg och Jan Ericsson på då -varande Byggforskningsinstitutet. Ävenbalkongerna fick bättre betyg ju större devar. Forskarna fann ett positivt sambandmellan kvantitet och kvalitet. Det är inteförvånande att det finns en utbredd uppskattning av att ha ”gott om utrymme”. Hursedan rymlighet vägs mot till exempelhyreskostnad och läge är en annan fråga.
Man kan förmoda att gott om utrym-me även är något positivt när det gällerutomhusmiljön. Avhandlingen som denhär skriften bygger på visar det. Det är enslutsats som inte motsägs av andra forsk-ningsrön. Men huvudsyftet med avhand-lingen var att tränga djupare i frågan omrymlighetens betydelse. Resultaten visar ivilka avseenden rymligheten påverkarmöjligheterna att utnyttja bostadsgården.Användbar kunskap för den som skaplanera och utforma bostadsgårdar.Rymligheten har betydelse, både föranvändningen och för relationerna mel -l an de grupper som utnyttjar gården.
Så uppstod bostadsgårdenVad är då en bostadsgård och hur är dettänkt att den ska användas? Vad skiljerden från andra stadsrum? Det generellasvaret är att det bostadsnära läget ochden kollektiva karaktären – att gården ärett för de boende gemensamt uterum –särskiljer bostadsgården från andragröna stadsrum.
Mer specifikt kan man tala om bo -stads gården som en särskild typ av gård,utvecklad i ett historiskt skede och medett tydligt syfte. 1800-talets stadsplanera-re uppfann bostadsgården och gav denuppgiften att släppa in sol och grönska ien tidigare ohälsosam, tät och överbefol-kad stadsmiljö. När bostadsgården intro-ducerades var det i form av ett inre gårds-rum i kringbyggda stadskvarter. Idag kanen bostadsgård se ut på många sätt. Bo -stads gården liksom bebyggelsen formasav rådande stadsbyggnadsideal.
Studier av sex olika bostadsområdenligger till grund för slutsatserna i den härskriften. Tre av områdena är rymliga,form ade av efterkrigstidens och miljon-programmets planeringsidéer. Tre ärmindre rymliga, präglade av 1990-taletsmer stadsmässiga planeringsideal.
Gårdarna är alla sinsemellan olika,men kan kategoriseras i två olika typer;”folkhemsgård” och ”innerstadsgård”.Skillnaderna mellan dessa båda typer ären följd av olika syn på stadsbyggandetscentrala värden och olika syn på stadensrymlighet.
4
från Folkhemsgårdtill Innerstadsgård
Över Stockholm sveper en urbaniseringsvåg utan like. Alla talar om staden.
Förtäta och bygg stadsmässigt är mantran som upprepas i debatter och medier. …
Stadens fördelar är i fullt rampljus. Färre talar idag om nackdelarna buller,
avgaser och trängsel. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
5
Innerstadsgården har inte tilldelats lika tydligauppgifter som folkhems gården. I planeringen
av innerstadsgårdarna betonas ofta skön-hetsvärden snarare än funktionella kvaliteter.
Utrymmet är ofta begränsat.
6
FolkhemsgårdenI den tankekonstruktion som här kallasfolkhemsgård avspeglas både den moder-na stadsplaneringens intresse att refor-mera 1800-talsstaden och efterkrigs -tidens välfärdspolitik. Industrialiseringendrev på en massinvandring till städerna.I urbaniseringens spår följde en intensivoch till stor del oreglerad stadstillväxt.Smittsamma sjukdomar spreds lätt i detäta och överbefolkade fattigkvarteren,med en hög dödlighet som följd.
Bostads gården, liksom den offentligaparken, kom till som medel för att skapaen mer hälsosam livsmiljö. Bostads -gårdarna luckrade upp och släppte in soloch grönska i de kringbyggda stadskvar-teren. De var tänkta som ett rum att varai, till skillnad från industristadens trångabakgårdar som i stort sett bara gav platsåt toaletter och uthus.
Bostadsgården levde vidare i funktion a -
lismens mer öppna kvarterstyper.Utformningen kom att färgas av de väl-färdspolitiska målsättningar som prägladeefterkrigstidens omfattande bostads -byggande. Villaägarna hade trädgård, bo -s tads gården skulle vara hyresgästernasmotsvarighet. Eftersom barnfamiljernastod i centrum för efterkrigstidens bo -stads planering var barnen en grupp somprioriterades. Deras krav på bostads -miljön översattes till rymliga, robusta ochsäkra lekmiljöer utomhus.
Till idéerna som präglat utformningenav folkhemmets bostadsgårdar kan ocksåläggas de tankar om boendegemenskapsom var knutna till grannskapsenheten,efterkrigstidens dominerande stadsplan e -ringsmodell. Städerna byggdes ut i störresamlade enheter, som mer eller mindrekompletta grannskap. Gården förvänta-des vara en arena för den gemenskap ochansvarskänsla som skulle prägla boendet.
Efterkrigstidens tätortsutbyggnadskedde i form av en rörelse utåt, med ettbyggande i förorter och städernas ut -kant er. Det fanns ett rymlighetsideal. Mål -sättningen var att skapa en lugn och sundboendemiljö, på tillräckligt avstånd frånarbetsplatsernas ohälsosamma miljöer.De bostadssociala visionerna och rådanderymlighetsideal översattes efter hand tillolika normer. I förarbetena till norm -skriften Bostadens grannskap, ut given avPlanverket 1975, slås det fast att det finnsett positivt samband mellan gårdens stor-lek och användbarhet. Det konkretautrymmet blir en förutsättning för detuteliv man föreställer sig ska utvecklas ibostadsområdet. En god rymlighet gyn-nar flexibilitet och förändringsmöjlig -heter inför nya krav. I förarbetena kon-stateras också att ”barn kräver stora ochdifferentierade ytor”.
Folkhemsgården tilldelades flera viktiga funktioner i den modernistiska planeringstraditionen: där skulle finnas plats för ljus, grönska, lek och utevistelse. Folkhemsgårdarna är rymliga.
7
InnerstadsgårdenMen rymlighetsidealet kom att ifråga -sättas. Sjuttiotalet brukar ofta betraktassom en brytningstid inom stadsbyggan-det. Bostadsbristen var upphävd, trång-boddheten undanröjd och de bostads -politiska målen i stort sett uppnådda. Detförändrade i grunden planeringssitua-tionen. Den vältrimmade produktions -apparat som använts för att genomföratidernas största byggprojekt, miljonpro-grammet, börjar monteras ner. Nu riktasintresset i stället mot hur staden och detredan byggda ska utvecklas.
I direktiven till den statliga stadsför-nyelsekommittén, tillsatt 1979, föreslåskomplettering och förtätning som medelatt utveckla den befintliga staden. Härser vi en rörelse tillbaka in mot staden.Med kompletterande byggprojekt, i mercentrala lägen, följer oundvikligen enhögre täthet.
I kommitténs betänkande betraktasrymligheten med kritiska ögon. Där disku-teras om inte kraven på ytor, utrustningoch andra kvaliteter är för högt ställda. Intebara utifrån förutsättningarna i den exist e -rande bebyggelsen, utan också med hänsyntill de faktiska behoven. Rymligheten be -skrivs nu som ett problem i förhållande tillden stadsmässighet man vill ska utvecklas.Gällande normer ifrågasätts.
Tio år senare, i början av 1990-talet,har denna stadsmässighet slagit igenomsom stadsbyggnadsideal. Idealet ärgemensamt för den europeiska, post -moderna rörelsen inom arkitekturen.Den lyfter fram den traditionella kvarter -staden som ny vision för stadsbyggandet.Förändringen innebär också ett tydligt
uppbrott från det rymlighetsideal somtidigare präglade synen på stadens täthet.
Man kan nu skönja en ny typ av gård,det vi här kallar innerstadsgård. Den skiljer sig från folkhemsgården och är engårdstyp som tidigare bara funnits i sta -d ens centrala delar. Nu börjar denna typav gård att byggas även i mer periferalägen. Gården har begränsade utrymmenoch de estetiska värdena har ofta fått stör-re uppmärksamhet än de funktionella.
Frånsett de ekonomiska argumentenför hög exploatering kan vi idag tala omtvå olika typer av motstånd mot rymlig-hetsidealet; det arkitektoniska och detekologiska. Det arkitektoniska är knutettill intresset för stadsmässigheten. Detekologiska är knutet till ett ökande miljö-medvetande. Förtätning får en stor upp-märksamhet som miljöstrategi.
Förhoppningarna är att den kompaktastaden, i förhållande till en mer utspriddbebyggelse, ska leda till ett minskat trafik -arbete och härigenom lägre energiför-brukning. Bygger man tätare hushållarman också med marken, inte minst denvärdefulla jordbruksmarken.
Från rymligt till trångtFolkhemsgården skapades i en moder-nistisk planeringstradition. Den var tillför barnens lek och de vuxnas rekreation.Användbarheten stod i centrum. Gårdendimensionerades för de verksamheteroch funktioner som ansågs tillhöra engod utemiljö. Med detta program förgård en var rymligheten betydelsefull.
Normering och ideal till trots, miljon-programmets bostadsmiljöer har fått
utstå mycket kritik. Särskilt utemiljöernahar karaktäriserats som torftiga, ofärdigaoch med en industriell prägel. Den post-moderna synen på arkitektur för söker attmöta denna kritik genom att åter knytatill den traditionella kvartersstaden.
Arkitekturen får också en mer själv-ständig ställning, friare från de socialafrågeställningar som tidigare domineradeagendan. Med fokus på det historiskasammanhanget, platsens själ och miljönsskönhetsvärden blir rymligheten enmindre angelägen fråga
Till bilden hör också den avnorme- ring som följde med 1987 års plan- ochbygglag. De detaljerade regler som tidi-gare styrde utformningen av den bostads-nära utemiljön avskaffades. Det fanns dåen oro för att detta skulle göra det svårareatt hävda en rimlig standard för den bo -stadsnära utemiljön.
Idag råder det delade meningar omden kompakta stadens för- och nackdelar.Trånga och skuggiga gårdar och bilarnärm are husen ger knappast människoren bättre boendemiljö. Förtätning sommiljö strategi har också ifrågasatts. Fråganom transportbehov och resvanor ärmycket komplex och man måste också tahänsyn till den lokala trafikmiljön.
GA?RDAR DOK UB.qxp:GÅRDAR DOK-ulla omsl.qxp 07-03-07 15.36 Sida 7
.
8
Läget, i direkt anslutning till hemmet,ger gården dess särställning som stads-rum. Den ligger där, omedelbart utanförhusväggen. Det praktiska värdet av när-heten är uppenbart. Med kaffemuggen ihanden kan du gå ut och sätta dig i solenen stund efter jobbet medan potatisenkokar. Dina barn kan leka utanför ytter-dörren och du kan kanske se dem frånköksfönstret. En trång lägenhet kanutvidgas under varma dagar när vardags-livet flyter ut i trädgården och gränsenmellan inomhus och utomhus luckrasupp.
Närheten har också en symboliskbetydelse. Hemkänsla omfattar inte baraden egna lägenheten, utan som regelockså av grannarna och de närmasteomgivningarna. Utemiljön har därtill ensymbolisk betydelse för människorssjälvbild; att visa upp var man bor är attvisa upp sig själv.
Till sin karaktär är gården varkenprivat, som villans eller radhusets träd-gårdar, eller offentlig, som stadens par-ker. Den har en mellanställning. Gårdenär gemensam. Där är man varken i familj -ens sköte, eller en i mängden. Gårdensinvånare formar ett löst sammanfogatkollektiv. Att gården delas med andrainnebär både möjligheter och begräns-ningar. Det ger möjlighet till uppskattadoch lättillgänglig vardagsgemenskap.
Vill man använda gården på ett merprivat sätt kan den gemensamma karak-tären däremot innebära en begränsning.Gen om att gå ut exponerar man sig försina grannar.
En del bostadsgårdar innehåller ävenprivata uteplatser. Där finns en högregrad av avskildhet och möjligheter attforma miljön själv. Det gör att uteplatsernasom regel är mycket uppskattade.
Bostadsgårdensfyra roller
De fyra rollernaGården kan användas på en rad olika sätt,den kan ha olika roller. De som kommeratt diskuteras här är: gården i rollen sombostadsnära uterum, i rollen som lekmil-jö, i rollen som mötesplats och i rollensom utsikt. Dessa fyra kategorier är enanalytisk uppdelning av gårdslivet. I verk -ligheten pågår nästan alltid flera rollersamtidigt.
BOSTADSNÄRA UTERUMGårdens roll som bostadsnära ute miljö,vardagsrum, är kopplad till de aktivitetersom gynnas av närheten till bostaden ochinnefattar sådant man gärna gör i en van-lig villa- och radhusträdgård. Exempelvisatt läsa en bok, sola, grilla, umgås medfamilj och vänner, eller pyssla med blom-mor och odlingar. Med andra ord ett ute-rum för vardagsaktiviteter och rekreation.Hur den konkreta miljön är utform adpåverkar användbarheten.
LEKMILJÖForskning visar att barnfamiljer utnyttjaren gård mycket i förhållande till övrigakategorier av boende. Gården är viktig föri stort sett alla familjer med yngre barn.Pedagogen Ann Skantze beskriver ute-miljön som ett möjlighetsrum för barnen.Barn umgås handgripligt med det somfinns omkring dem. Hur den konkretamiljön ser ut har stor betydelse för vilkentyp av lekar som kan utvecklas på gården.
MÖTESPLATSGården är en av grannskapets viktigastemötesplatser, där människor antingenslumpartat stöter på varandra, eller meravsiktligt går ut för att träffas. De flestatycker om att känna sina grannar, detskapar trygghet, trivsel och identitet.
En del människor önskar mycket kon-takt med grannar, andra är nöjda med attman hejar på varandra. De flesta vill självakunna reglera omfattningen och gradenav umgänge, så att det känns ”lagom”. Dethandlar om att kunna hantera spännings-fältet mellan närhet och distans. Bostads -gården är en bra mötesplats i detta avseende.De boende kan själva bestämma om och närde vill möta sina grannar på gården.
UTSIKTGården ligger direkt utanför bostaden ochde flesta kan också se den genom lägen -hetens fönster. Vi passerar över den varjedag på väg till och från hemmet. Gårdensroll som utsikt handlar om vilka intryck avgården vi får, via våra ögon. Ulla Berglund,landskapsarkitekt, och Ulla Jergeby, socio-log, ser i sina många studier av stadensutemiljöer att utsikten från bostaden harstor betydelse och verkar vara en viktigfaktor vid val av bostad. Vida vyer, naturoch grönska och också att kunna se män-niskor är uppskattade kvaliteter. Grönskager lugn, rymd och viss distans. Till grönskaär även många minnen och barndoms -upp levelser knutna.
Sex områdenRymlighetens betydelse för de här fyrarollerna diskuteras i de sex områdesbe-skrivningar som följer. Det är gårdarnasbruksvärden som uppmärksammas.Hyresgästerna har själva fått berätta hurde använder eller skulle vilja använda singård. Intervjuerna genomfördes under1990-talet.
De beskrivna gårdarna är både rymligaoch trånga. Tre exempel ligger i miljon-programsområden och tre i områden sombyggts under 1990-talet, i Linköping,Staffanstorp respektive Simrishamn. Be -byggelsen i miljonprogramsområdena ärmåttligt tät. Här omges gårdarna avlamellhus i tre våningar, miljonprogram-mets vanligaste form av bostadshus.Dessa gårdar har rustats upp och förbätt-rats under 1980-talet.
Nittiotalsgårdarna formas av hus -kroppar som bildar slutna kvarter ochdärigenom också slutna gaturum. Husenhar ett mer stadsmässigt än förortslikt ut -seende. Grovt sett har nittiotalsmiljöernaen bebyggelsetäthet som är dubbelt såhög som den i miljonprogramsområdena.Gårdsytan per lägenhet är mindre änhälften, jämfört med miljonprograms -gård arna. Nittiotalsgårdarna är ocksåbe tydligt mindre i absoluta mått.
Miljonprogramsgårdarna uppfyllerdet rymlighetsvärde som rekommendera-des i normskriften Bostadens grannskap,vilket inte nittiotalsgårdarna gör.
9
BETECKNINGAR
VÄSTERBERGA,ett miljonprograms-område i LinköpingVästerberga byggdes i mitten av
1960-talet och består av
16 trevåningshus grupperade kring
fem gårdar i utkanten av
Linköping. Huvuddelen av områdets
friytor ligger inne på gårdarna. När
undersökningen genomfördes hade
området en socialt och åldersmässigt
blandad grupp av hyresgäster.
Omflyttningen var låg.
10
Rymliga och trånga gårdar
S E X E X E M P E L
GÅRDEN – SÅ SER DEN UT
storlek: 3 830 m2
antal lägenheter runt gården: 63
gårdsdsyta per lägenhet: 61 m2
Gården i Västerberga omges av fyra hus,tre har sina entréer mot gården. 15 lägen-heter har uteplatser. De ligger inte innepå gården, utan på två av husens utsidor. Själva gården innehåller ett lekområdemed lekredskap som passar barn i olikaålder. Här finns gungor, flera olika sand-lådor, dusch och lekstuga. Stenblock,växt er och markformer ger redskapen enspännande inramning.
Skala 1:1000
11
Stenblock, växter och markformer ger lekområdet på gårdeni Västerberga en spännande inramning.
Två olika sittplatser ligger i anslutning tilllekområdet, var av en har ett regntak somockså skyddar mot sol.
På en annan, lugnare del av gården,finns en grill med sittplatser och en flytt-bar bänk intill sju odlingslotter. Mellanlekområdet och den lugna delen finns enstörre gräsyta med en liten kulle som kananvändas som pulkabacke.
Mer än halva gården är grön. Artrike -domen är stor, det finns många olika sor -t ers träd- och buskarter. I första hand ärdet tåliga arter, men det finns även bär-buskar, fruktträd och en hel del blomman-de sorter. Lummiga buskplanteringarramar in lekområde och sittplatser.
SÅ ANVÄNDES GÅRDEN Gårdens barnfamiljer använde gårdenflitigast. Tre till fyra familjer utgjordekärn trupp. Lekområdet gav utrymme förolika sorters lek; här kunde barnen grävai sanden, hoppa, springa, klättra, smyga,gunga, cykla, spela boll, åka pulka eller tasig en dusch en solig dag.
De föräldrar som var ute med sinabarn umgicks vid sittplatserna. Övrigavuxna som använde gården ägnade sig åtatt sitta i solen och läsa, prata med gran-nar, grilla eller sköta odlingslotterna.
12
Odlingslotterna erbjöd både sysselsättning och möjligheter till möten mellan dem som bodde kringgården i Västerberga. Med sensommarens många
blommor blev odlingsområdet också en riktigfärgklick på gården. ( Se sid 13).
Att det fanns tak över en av sittplatserna intilllekområdet uppskattades av föräldrarna. Taket
skyddade mot både sol och regn. (T.h.)
SÅ TYCKTE DE BOENDE16 av gårdens hushåll intervjuades. Blandde intervjuade fanns barnfamiljer, sam-manboende och ensamstående i olikaåldrar och en ung man som bodde hossina föräldrar.
De intervjuade uppskattade sin gård.De beskrev den som innehållsrik, ljus ochvarierad. Tillgången till bärbuskar ochfruktträd nämndes särskilt.
Föräldrar som vistades mycket pågården gjorde det för barnens skull, menockså för att träffa andra och vara utom-hus. De berättade att barnen tyckte omatt leka på gården.
Det fanns en grupp som inte alls varute på gården. För dem framstod det socia lasammanhanget, snarare än gårdens
utformning, som ett hinder. De ville inte gå ut eftersom de inte kände sig hemmabland barnfamiljerna. Några sade att deskulle använda gården mer, om det fannsfler avskiljda sittplatser, vid sidan avlekområdet.
Ändå uppskattade de gården, framförallt i rollen som utsikt. De tyckte om atttitta ut och både se grönska och liv ochrörelse. Gården beskrevs som vacker,mysig, fin och trivsam. Några önskade sigfler blommande växter och mer att titta på.
De som hade uteplatserna användedem flitigt. De uppskattade möjlighetenatt gå ut barfota i gräset, ta en fikapauseller få en rökstund. Även balkongerna varupp skattade uterum.
RYMLIGHETENS BETYDELSEDenna gård framstår som något av enidealgård, med plats för gårdens alla roller.Miljön är innehållsrik och varierad. Härfinns både plats för estetiska och för funk -tionella kvaliteter.
Utrymmet ger plats för grönska, denuppfattas som vacker, ger skugga, årstids -variation, frukt och bär. Odlingslotternaoch tillgången till bärbuskar och frukt -träd ger en uppskattad trädgårdskänslaoch bjuder in till aktiviteter på gården.Rymligheten gör även gården ljus. Bästfungerade gården för barnfamiljerna.Som mötesplats och bostadsnära uterumför de vuxna och som lekplats för barn iolika åldrar. Tillgången till utrymme ärväsentligt, det gör att det finns plats förmånga olika lemiljöer, för flera olika barn -grupper och för lekar som tar miljön ianspråk.
De som inte hade barn ville gärna hafler avskilda platser att vara på. Det ärönskemål som lätt kan tillgodoses, efter-som det finns gott om utrymme.
13
GÅRDARNA – SÅ SER DE UT
storlek: 526 respektive 1 708 m2
antal lägenheter runt gården:
32 respektive 69
gårdsyta per lägenhet:
16 m2 respektive 25 m2
I det här kvarteret finns två gårdar, enstörre och en mindre. Den mindre gårdenomges av hus i tre våningar. En gång ochcykelväg passerar mitt igenom det lång -smala gårdsrummet. Det finns inte platsför så mycket mer; några mindre gräs -ytor, ett par bänkar och tre privata ute -
T1, ett nittiotalsområdei LinköpingBostadsområdet T1 är byggt påtidigare militär mark i utkantenav Linköpings stadskärna. Närområdet planerades fanns ettstort intresse för att skapa enbebyggelse som gav ett stads -mässikt intryck. Flera olikaområden ingår, det kvarter sombeskrivs här tillhör den del avområdet som är tätast och harmest av innerstadskaraktär.Gatorna omges av slutna kvartermed hus i fyra till sex våningar.Husen var inflyttningsklara1994. När undersökningengenomfördes var det här ettområde med hög omflyttning, troligtvis på grund av en höghyresnivå och för att mångastudenter och yngre bodde iområdet. Här bodde också en heldel barnfamiljer.
14
BETECKNINGAR
Skala 1:1000
platser. Här finns ingen lekmiljö. Den större gården ramas in av två-, tre-
och fyravåningshus. Här finns en lek plats,sittplatser och fem privata uteplatser.Lekplatsen, en minimal sandlåda och tvågungdjur, och sittplatsen, två bänkar medbord, är avsedda att vara gårdens samlings -plats. I övrigt splittras gården upp av gång -vägar. Utanför gårdarna finns ytterligareen småbarnslekplats, med sandlåda, gung -djur och två bänkar.
Grönskan i kvarteret är sparsam ochpräglad av målsättningen att den ska varalättskött. Uteplatser och fasader ramas inav buskage, det finns träd på båda gårdarna,men inga blommor. På den större gårdenhar man lyckats bevara några stora lön-nar, de ger gårdsrummet atmosfär.
15
En gång- och cykelväg löper rakt igenomden lilla gårdens långsmala gårdsrum. Så
mycket mer än några små gräsytor och ettpar bänkar finns det i övrigt inte plats för.
SÅ ANVÄNDES GÅRDARNADet var ytterst sällan man såg någon utepå den lilla gården Den var främst ettutrymme hyresgästerna passerade, på vägtill och från bostaden. Den större gårdenanvändes sporadiskt. De allra minsta bar-nen använde lekplatsen korta stunder,övervakade av en vuxen. Andra vuxnasatte sig ibland på gården en liten stund,för att få frisk luft.
SÅ TYCKTE DE BOENDETotalt intervjuades 17 hushåll, två barn -familjer, två ensamboende och ett ungtpar från den mindre gården och fembarnfamiljer, tre par och tre ensamboen-de i olika åldrar från den större gården.
Den lilla gården lockade inte till ute -vistelse. Hyresgästerna tyckte inte att detfanns någonstans att vara. Närheten tilluteplatser och fönster gjorde gräs mattanoanvändbar. Flera ifrågasatte om ut -rymmet kunde kallas för gård. Den upp-
levdes snarare som en passage mellanhusen.
Grön, snygg och välskött var de all-männa värdeomdömen om den lilla gårdensom utsikt. Det fanns önskemål om en merträdgårdslik och varierad utformning.
Inte heller den större gården kändessär skilt lockande för hyresgästerna. Varkensom lekmiljö, uterum eller mötesplatsgrannar emellan. Här fanns önskemål omfler sittplatser, helst i soliga lägen och om -gärdade av något som skapade avskildhet.
16
Den stora gårdens lekplats ärminimal och består av en sandlåda
och två gungdjur. Här finns även gårdens enda sittplatser,
två bänkar med bord.
Den stora gården skuggas ofta av omgivande hus,men utsikten över gården upplevs som prydlig
och snygg av de boende. Några sparad större trädbidrar till att gården känns grön, även om
gräsytorna styckas upp av de många gångar somfinns inne på gården.
E3
Skuggigheten var ett problem. Ettannat problem var trafiken på omgivandegator. Föräldrarna ville inte släppa ut demindre barnen själva. De tyckte att lek-miljön var torftig. Gårdens huvudanvänd -are var de något äldre barnen, som kundesysselsätta sig själva. De använde sinaegna leksaker; rullskridskor, cyklar, batteri -drivna bilar eller bollar. En del tyckte attljuden från barnens lek var störande.Även denna gård beskrevs som snygg ochvälskött, men kanske lite torftig. Merafärg och blommor hade gjort den intres-santare.
De egna uterummen, både privatauteplatser och balkonger, var för detmesta uppskattade, trots att de var tämli-gen öppna för insyn. Uteplatserna i soligalägen användes mest.
RYMLIGHETENS BETYDELSEBåde den mindre och den större gårdenvar välskött och hade utformats medtanke på estetiska kvaliteter. De upplev-des, trots sin litenhet, som gröna och rätttrevliga att titta på. Att gårdarna var smågjorde dem skuggiga. Bristen på solljusbegränsade de boendes intresse av attvistas på gårdarna. Användbarhetenbegränsades också av att det fanns få sitt-platser och att de som fanns var expone-rade, en följd av det begränsade utrym-met.
Inga barnfamiljer var nöjda med lek-miljöerna. Den ena gården saknade heltlekutrustning, på den andra gården varutbudet mycket begränsat. De barn somändå lekte där använde sina egna saker.Genom att gården var kringbyggd och det
fanns många hårda ytor gav leken upp-hov till buller.
Bristen på utrymme begränsar medandra ord möjligheterna att användagård arna på ett aktivt sätt. Den mindregården är sannolikt för liten för att kunnagöras mer användbar. På den större gårdenfinns något större möjligheter att komp -lettera miljön. Men att hitta utrymmenför lugna sittplatser i soliga lägen, utanatt hamna nära någons uteplats, balkongeller fönster, är inte helt lätt.
17
TEGELBRUKET, ett miljonprograms -område i SimrishamnTegelbruket byggdes under 1970-talets första hälft, inte så långtfrån Simrishamns stadskärnan. Om rådet består av 15 trevåningshusgrupperade kring fem gårdar. Endasten tredjedel av områdets friytor liggerinne på gårdarna. Huvud delen liggersom mellanrum mellan gårdarna och som buffert mot omgivningen.
Området innehåller många smålägenheter. När undersökningengenomfördes fungerade Tegel bruk s -området delvis som ett genomgångs -område. Många hyresgäster var ungaoch flyttade vidare till andra områ-den när de behövde större lägenheter.De äldre invånarna var mer stationära.
18
GÅRDEN – SÅ SER DEN UT
gårdsstorlek: 2 250 m2
antal lägenheter runt gården: 53
gårdsyta per lägenhet: 42 m2
Tre hus formar gården. Naturlika plan-teringar bäddar in husen De 14 lägen -heterna i husens bottenvåningar har egnauteplatser, fem av dem ligger inne på gården.De är omgivna av höga plank.
På gården formar entrévägen en öglapå sin väg mellan husens entréer. I öglansmitt finns ett grönt rum med en stor sam-manhängande gräsmatta. Här finnsockså en lekplats. Lekplatsen innehålleren sandlåda för de minsta barnen och två
BETECKNINGAR
Skala 1:500
bänkar. I närheten finns också en grillomgiven av träkubbar att sitta på. Straxutanför gården finns en större lekplats,gemensam för flera gårdar.
Gården är ljus och har en varierad ochartrik växtlighet. Längs fasaderna finnsblandade prydnadsplanteringar, med ettganska exklusivt urval av arter. Träd ochbuskplanteringar ramar in gräsmattan.En pergola fungerar som en avslutning pågården.
19
Tegelbruksområdet innehåller många grönytor.Huvuddelen ligger som mellanrum mellan gårdarna
och som buffert mot omgivningen.
SÅ ANVÄNDES GÅRDEN Den gemensamma delen av gården an -vändes i liten utsträckning. Bal kong ernaoch de privata uteplatserna var däremotflitigt använda.
SÅ TYCKTE DE BOENDE Tolv av gårdens hushåll intervjuades, åttaensamboende kvinnor och män, tre kvin-nor med barn och en kvinna i en sambo-familj. Hyresgästerna tyckte att gårdenvar vacker, grön och kändes rymlig. Denutgjorde med sin grönska ett trivsamtblickfång. Några beklagade att det sällanfanns människor ute på gården. Äldrehyresgäster, med den traditionella villa -trädgården som ideal, önskade mer blom-mor.
Att gården inte användes på annatsätt än som utsikt förklarade flera med attdet fanns missbruksproblem i området.Det skapade otrygghet och minskade lus-ten att gå ut. Bristen på sittplatser varandra skäl som nämndes, liksom det fakt umatt det inte fanns några umgänge s -traditioner på gården.
De som hade egna uteplatser sattdock gärna där. Planken skapade enkänsla av trygghet.
20
Lekplatsen ligger ganska nära husfasaderna, men ramas in av ett plank. Några av dem som bodde i botten-våningen tyckte att planket störde utsikten.
De höga planken runt gårdens uteplatser medförde att uteplatsinnehavarna kände sig trygga där, trots attgården i övrigt upplevdes som otrygg när undersökningen genomfördes.
RYMLIGHETENS BETYDELSERymligheten är en förutsättning för fleraav kvaliteterna som uppskattades på denhär gården; känslan av rymd, att detfanns mycket grönska och uppvuxna träd.Ändå är det få som vill gå ut på gården.Det kärva sociala klimatet framstår somen viktig förklaring och visar att sam -spelet mellan människor har en minstlika stor betydelse för hur man utnyttjarde gemensamma utrymmena som defysiska förutsättningarna. Det var i stortsett bara hyresgästerna med egna ute -platser som vistades på gården och dåbara på sin uteplats.
Med en tryggare situation hadekanske fler velat använda gården. Flersittplatser, gärna i avgränsade gröna rum,odlingslotter och en mer trädgårdslikkaraktär är sådant som skulle kunna göragården mer inbjudande och användbar.Det är önskemål som lätt kan tillgodosestack vare att det finns rätt gott om utrym-me och gröna ytor, både inne på gårdenoch i omgivningarna.
21
Det var sällan någon ute på gården i Tegelbruket,men hyresgästerna uppskattade gården som utsikt.
Den kändes grön, ljus och rymlig.
LÄDERFABRIKEN,ett 90-talsområde iSimrishamnLäderfabriken har byggts på gammal
industrimark i utkanten av
Simrishamns stadskärna. Här låg
tidigare Ehrnbergs gamla läderfabrik.
Området var inflyttningsklart 1991
och består av 102 lägenheter fördelade
på tre kringbyggda gårdar. När
under sökningen genomfördes hade
området en relativt blandad
sammansättning av invånare, men
med viss dominans av äldre. Här
fanns få kontrakt sinnehavare under
30 år. Omflyttningen var låg.
22
GÅRDEN – SÅ SER DEN UT
storlek: 515 m2
antal lägenheter runt gården: 21
gårdsyta per lägenhet: 25 m2
Gården i Läderfabriken formas av tvåhuskroppar. Tillsammans bildar de bådahusen ett trekantigt gårdsrum. Mot går-den är husen två våningar höga. En loft-gång löper längs med två av fasaderna.
Alla lägenheter kring gården har egnaentréer och vid varje entré finns en litenuteplats. Den är bara tre kvadratmeter.Små plank skiljer uteplatserna från var -andra, mot gården är de tämligen öppna.Många har både uteplats och balkong, i
BETECKNINGAR
Skala 1:500
olika väderstreck. Även i loftgångarnafinns en liten uteplats markerad för varjelägenhet.
På den gemensamma delen av gårdenfinns en sandlåda och ett lekhus, en rundgräsmatta och strax intill gräsmattan engemensam sittplats med trädgårdsmöb-ler. Alla anläggningar är små och allaavstånd korta. Mellan den gemensammasittplatsen och närmaste privata uteplatsär avståndet bara två meter.
Gårdens växtlighet är varierad. Valetav växter understryker en strävan attskapa trädgårdskaraktär. Här finns rosor,blommande buskar och bärbuskar.Klätterväxter klär in konstruktionernakring loftgångar och trappor. Ett körsbärs -träd står som vårdträd i gräsrundelnsmittpunkt. I övrigt finns ytterligare tioträd inne på gården. Buskplanteringarramar in och avgränsar gräsmattan.
23
En gräsrundel med ett vårdträd i mitten är gårdenscentrum. En bänk och en gemensam sittgruppfinns nära gräsmattan – och lika nära de privatauteplatserna.
SÅ ANVÄNDES GÅRDENDe äldre kvinnor som bodde i gårdensmarkplan använde sina egna uteplatserflitigt. Ibland satt var och en på sin egenuteplats, inom hörhåll för andra, iblandtillsammans. Även övriga vuxna föredrogatt vistas på den egna uteplatsen när devar ute. Den gemensamma sittplatsenanvändes sällan.
Det bodde inga småbarn vid gården. Delite större barnen sökte sig till andra platserför att leka, men det hände att grupper avbarn passerade gården när de sökte plat-ser för sin lek.
SÅ TYCKTE DE BOENDETolv av gårdens hushåll intervjuades,hälften var barnfamiljer och hälften ensam-boende äldre kvinnor och män. Många sattestort värde på utsikten över gården, denbeskrevs som väldigt fin. En del menade attdet var gårdens främsta funktion.
Lekmiljön uppfattades som väldigtbristfällig. Både för yngre och för äldrebarn, eftersom det varken fanns lekred-skap eller ytor som stimulerade till lek förbarn i olika åldrar. Det hände att barnensamlades på gården innan de gav sig ivägtill andra platser med sina rullskridskor,cyklar och skateboards. Då blev det bull-rigt, vilket en del hyresgäster påtalade.
De äldre, ensamboende hyresgästernasatte stort värde på sina uteplatser, trotsatt de var så små. Familjerna upplevdebristen på utrymme som mer problema-tisk. Både för att det var svårt att få platsmed många och för att den rumsliga när-heten kunde kännas påträngande. Desom hade entréer från loftgångarna vista-des inte på gården, de upplevde att går-den i första hand var till för dem sombodde i bottenvåningen.
24
Gården är trots sin litenhet lummig och grön,men alla avstånd är korta.
Loftgångarna gör bottenvåningens entréer och uteplatser skuggiga.
RYMLIGHETENS BETYDELSEDen här gården är liten; den har en villa-tomts mått, och ska delas av drygt 20hushåll. Gårdsrummet är överblickbart,här finns inga skyddade platser där mankan vara för sig själv. Den som inte gillaratt synas och höras har ingenstans att tavägen. Flera av de boende avstod från attanvända gården, både egna uteplatseroch den gemensamma sittplatsen av dettaskäl. För dem fungerade gården inte sombostadsnära uterum, den var för liten.
Familjerna ville ha större egna ute -platser och mer utrymme kring det priva-ta utomhuslivet. Men det fanns också desom uppskattade närheten, för att dengav möjlighet till möten och samvaro.Samtliga intervjuade pensionärer ansågatt den egna uteplatsen var tillräckligtstor. Ur deras synvinkel var gården till-räckligt stor. Den lilla storleken kanskerent av var en positiv faktor.
Gården är definitivt för liten för att geplats och möjlighet till lek för barn i olikaåldrar. Det finns inte utrymme för eninnehållsrik lekmiljö. Alla former av livliglek riskerar att bli störande eftersomavstånden är så små. Genom att gården ärkringbyggd uppstår lätt ekoeffekter somförstärker ljuden. På en annan gård idetta område hade en konflikt utvecklatsmellan dem som ville ha en lugn ochprydlig gård och de som ville att barnenskulle kunna leka på gården.
I förhållande till funktionen somutsikt framstod gårdens storlek som täm-ligen neutral. De flesta var nöjda medgårdens utseende. Grönskan var centralför de positiva omdömena; att gårdenbåde innehöll gräs och träd var upp -skattat. En del ansåg till och med att denlilla skalan tillförde positiva kvaliteter,och gjorde att gården kändes intim ochbehaglig.
25
Uteplatserna är bara några kvadratmeter stora, mentrots det flitigt utnyttjade av gårdens äldre invånare.De stördes inte av den rumsliga närheten, utan upp-skattade snarare att de lätt kunde prata med degrannar som var ute på närliggande uteplatser.
ÅKERSHUS, ett miljonprograms -område i StaffanstorpÅkershus byggdes i början av
1970-talet och innehåller 25 tre -
våningshus grupperade kring
13 gårdar. Huvuddelen av
områdets friytor ligger inne på
gårdarna. Det finns många små-
lägenheter i området. När under-
sökningen genom fördes var de två
stora boende kategorierna yngre
och pensionärer. Lägenheterna var
ganska eftertraktade.
GÅRDARNA – SÅ HÄR SER DE UTstorlek: 2 490 respektive 2 540 m2
antal lägenheter runt
gården: 36 respektive 36
gårdsyta per lägenhet: 69 m2
respektive 70 m2
Gårdarna i Åkershus omges av tre hus -kroppar. De hus som skiljer gårdarna åtvänder sin entrésida mot den ena gårdenoch sin baksida mot den andra gården.Alla lägenheter i bottenplanet har ute -platser. De ligger på husens baksidor.
Här beskrivs två gårdar, de planera-des som en enhet när Åkershus rustadesupp i början av 1980-talet.
26
BETECKNINGAR
Skala 1:1000
Den ena gården utformades med tankepå de vuxna hyresgästerna och den andramed tanke på barnen. På båda gårdarnafinns gott om sittplatser, en satsning somgjordes i samband med upprustningen, föratt bänkar ser inbjudande och välkomnan-de ut. Lekgården innehåller en hel dellek redskap; klätterställning, rutschbana,gungor och sandlåda. Det finns en sitt -plats i direkt anslutning till lekplatsen
och ytterligare en sittplats lite vid sidanom. De vuxnas gård innehåller en pergolamed bänkar och bord och några blom ster -rabatter. Tåliga växtarter har använts föratt bygga upp grönskan. Det finns mindreträd och buskplanteringar vid entréer ochsittplatser, bland annat en del fruktträd.Uteplatserna ramas in av klippta häckar.Själva gårdsrummen avgränsas av natur-lika planteringar.
27
Lekgården innehöll en hel del lekredskap; en storsandlåda, rutschkana, klätterställning och gungor. Här fanns det nästan alltid lekande barn.
28
SÅ ANVÄNDES GÅRDENDet fanns ofta barn ute på lekgården,ibland med vuxna i sällskap. Det var deunga småbarnsföräldrarna som träffadesdär. På den lugna gården sågs i stort settaldrig några människor ute. Privata ute -platser och balkonger användes flitigt.
SÅ TYCKTE DE BOENDE15 hushåll från de fem hus som omgavlekgården och den lugna gården inter -vjua des; sju ensamboende kvinnor ochmän i olika ålder, tre barnfamiljer och trepar utan barn.
I stort sett alla uppskattade utsiktenöver gårdarna‚ de var gröna och gav enkänsla av rymd. Några betonade särskiltde naturlika kvaliteterna; möjligheternaatt följa årstidens växlingar och se ochhöra olika djur. En del hade föredragit enmer trädgårdslik utformning, med frukt -träd, bärbuskar och blommande växter.
Lekgården var uppskattad av små-barnsföräldrarna. De vistades på gårdenmed dubbla syften: för att barnen skullefå komma ut och leka, men också för attträffa andra. Familjer med äldre barnhade önskemål om fler lekredskap. De
Bänkar i många olika lägen fungerade som viloplatser och mötesplatser för olika grupper av
hyresgäster i Åkershus.
29
vuxna som inte kände sig hemma blandsmåbarnsmammorna tyckte det var svårtatt använda lekgården. Några önskadefler sittplatser på lite längre avstånd frånlekplatsen.
Den lugna gården kändes inte lockan-de för någon att vistas på. Flera av hyres-gästerna valde att gå till en tredje gård,där det fanns etablerade umgängestradi-tioner och plats för både vuxna och barn.Sitt plat s erna vid entréer och gavlar var upp -skattade och använda av andra grupper änav dem som brukade hålla till inne på gård -arna. De fungerade som informella mötes -platser.
Uteplatserna var väldigt uppskattade,särskilt av barnfamiljerna. För dem fun-gerade uteplatserna som en länk till går-den. Det var lätt för barnen att gå ut ochde vuxna kunde övervaka barnen däri -från. Möjligheten att odla och på olikasätt skapa en personlig inramning tilluteplatserna var kvaliteter som framhöllsav några.
RYMLIGHETENS BETYDELSEGårdarnas storlek gör att de känns ljusaoch rymliga. Gårdarna erbjuder en till -talande utsikt. Grönskan, ett rikt djurlivoch en fri utsikt ger naturupplevelser.
Lekgården lockar både till lek och tillumgänge. Storleken gör att det finnsutrymme för många olika sittplatser.Flera olika grupper känner att det finnsplats för dem på gården.
På de här gårdarna finns även platsför lite större, privata uteplatser, utan attresten av gårdsrummen känns priva t -i serade. Många olika aktiviteter kan,genom storleken, pågå på dem. Här finnsplats för odlingar men även för olikabyggprojekt i den lilla skalan. Ute plats -erna är avskilda, men det finns ändå möj-lighet för dem som är ute att prata medvarandra eller andra som befinner sig pågården, vilket stärker det sociala livet.Även på de här gårdarna skapar rymlig-heten förutsättningar för att gårdarnasalla roller ska kunna utövas.
Att de två gårdarna tilldelats olikafunktioner verkade inte fungera somavsett när undersökningen genomfördes.Det finns utrymme och sittplatser på bådagårdarna, men ingen verkade vilja vara påden lugna gården. Leken framstår som enviktig motor för det sociala livet.
På gården som var avsedd för de vuxna fanns enpergola med många sittplatser. Men den lockadeinte till besök. Den här gården var så gott som alltidtom och öde. Grönskan och att det var ljust och rymligt gjorde att de boende ändå uppskattadeutsikten över gården.
NEVISBORG, ett 90-talsområde iStaffanstorp Nevisborg var den första etappen i
ett större bostadsbyggnadsprojekt en
dryg kilometer från Staffans torps
centrum. Detta område var inflytt-
ningsklart 1991 och består av låga
flerbostadshus grupperade kring sex
kvartersliknande gårdar som sam-
lats längs en gata. Totalt finns 124
lägenheter i området. När undersök-
ningen genomfördes bodde många
barnfamiljer och äldre i området, de
unga och en sam boende var få, sann o -
likt på grund av en hög hyresnivå.
Den ansågs också vara orsaken till
att omflyttningen i området varit
hög, trots att området var attraktivt.
30
GÅRDEN – SÅ SER DEN UTstorlek: 620 m2
antal lägenheter runt gården: 33gårdsyta per lägenhet: 19 m2
Den här gården är en av områdets minstaoch formas av två vinklade huskroppar itvå och tre våningar. Gården är i stor settkringbyggd. En smal öppning leder utmot gatan och en till gårdens baksida, därdet finns en gräsremsa och några privatauteplatser. Lägenheterna nås via fyra trapp -hus som ligger i var sitt hörn av gården.Två av lägenheterna i bottenvåningen haregen entrédörr, flera har privata uteplatsersom ramar in gården.
En plattsatt gång löper runt gårdenoch skapar en gräns mellan husens privata
BETECKNINGAR
Skala 1:500
uteplatser och den gemensamma ochsammanhängande gräsmattan i mitten.Vid gräsmattan finns en liten sandlådamed bakbord och gungdjur och två sitt-bänkar. Några meter från sandlådanfinns ytterligare en bänk vid en liten vatt enkonst.
Grönskan på gården består av häckarsom avgränsar uteplatserna, två körsbärs -träd och gräsytan där det finns två småträdgrupper. Det finns bara två olikabusk arter och två trädarter på gården.
31
Många av de boende kring gården i Nevisborg tyckte att den var tråkig och innehållslös. Den är liten och innehåller inte så mycket mer än en gräsmatta, en sandlåda och några få träd- och buskarter.
32
De vuxna som vistades på gården med sina barn gjorde det uteslutande för att övervaka barnen. De upp fattade inte lekplatsen som en trevlig mötesplats, avståndet till närmaste uteplats är kort.Vid sittplatsen till höger finns gårdens konstnärliga utsmyckning; en liten vattenkonst.
SÅ ANVÄNDES GÅRDENGården användes framförallt av de yngrebarnen, med någon eller några föräldrar isällskap. Andra vuxna vistades på sinaprivata uteplatser, om de var ute.
SÅ TYCKTE DE BOENDENio hushåll intervjuades, fem barnfamiljer,tre par och en ensamboende. Totalt bodde28 barn vid den här gården, varav 13 varunder tio år.
Uppfattningen om gården varierade.Mest nöjda var de som hade privata ute -platser inne på gården. De tyckte att gårdenfungerade som en bra inramning till ute-livet på de egna uteplatserna.
En del tyckte att gården kändes trångoch instängd. Flera tyckte att den var trå-kig och innehållslös, men var glada överatt det åtminstone fanns en gräsmatta.Mer färg och mer blommor skulle enligthyresgästerna göra gården mer inbjudan-de och tilltalande.
Gårdens lekmiljö fick mycket kritik,för att ytorna var otillräckliga och för attdet fanns lite att göra. De äldre barnensökte sig till andra ställen, bland annat till
lekplatsen och dammen som finns i par-ken intill. Barnen som inte längre varsmåbarn, men inte tillräckligt stora föratt röra sig ute själva, hittade inget attgöra på gården.
Kvinnorna som följde med sina barnut sa att de enbart gjorde det för att bar-nen skulle övervakas. Ett visst umgängehade ändå utvecklats mellan några avdem, vilket gjorde besöken på gårdentrevligare. Men den enda sittplatsen fickdåligt betyg, bland annat för att det intefanns något bord. Övriga vuxna möttes när de var på väg tilleller från sina lägenheter, de hade ingetatt göra på gården. En grill och fler sitt -platser efterlystes.
RYMLIGHETENS BETYDELSEDen medelålders man som under inter-vjun frågade: ”Var skall jag gå ut och sättamig?” illustrerar att den här gården sak-nade attraktiva platser att vara på, fördem som inte hade en egen uteplats.Mannen hade ingen lust att sätta sig påbänkarna vid sandlådan. Andra sitt -platser saknades.
För uteplatsinnehavarna kunde går-den vara en tillräcklig omgivning tilluteplatsen. Men för övriga verkade denvara otillräcklig. Det fanns ingenstans attta vägen, i synnerhet inte om det var barnute och lekte på gården. Gården saknadeen lugn och avskild plats.
Även lekmöjligheterna begränsadesav gårdens storlek och kanske också avdet minimala utbudet av lekredskap.Gården är ett gemensamt uterum för 32lägenheter. I dessa bodde vid undersök-ningstillfället nära 30 barn. Den gräs-matta som fyller ut huvuddelen av gårdenär 18 gånger 14 meter. Det är inte särskiltmycket att dela på för gårdens barn ochvuxna. Det innebär också att förändrings-möjligheterna är begränsade.
Gården framstår som särskilt otill-räcklig i förhållande till sin roll som närauterum och lekplats. Flera delade ocksååsikten att gården hade kunnat vara meraupplevelserik att se ut över.
33
34
Rymliga gårdar äranvändbara gårdar
De sex exemplen visar att rymliga gårdarär mer användbara än trånga gårdar.Rym ligheten har stor betydelse, framför-allt genom att en rymlig gård ger plats förflera olika användningssätt.
Självklart har även sociala förhållan-den betydelse för hur gården sedananvänds. Det visar intervjuerna med demsom bodde på de olika gårdarna. Kännsgården eller bostadsområdet otryggt kandet påverka lusten att vistas ute. Omväntkan det bli lättare att ta gården i anspråkom man känner sina grannar, eller någoneller några av de grupper som brukarvistas på gården. De som har tillgång tillandra platser för utevistelse och rekrea-tion; ett fritidshus eller en kolonilott, kanvara mindre intresserade av att användagården. Gården kan å andra sidan varamycket betydelsefull för dem som saknardessa alternativ, eller av olika skäl vistasmycket i sin bostad.
Rymligheten och gårdens utformning
bestämmer med andra ord inte hur går-den används, men skapar en ram av möj-ligheter. Man kan se gården som ett miljö -erbjudande. Av gårdsstudien framgår attfolkhemsgården ligger närmare de boen-des förväntningar på sin utemiljö äninnerstadsgården. En rymlig gård upp-levs som ett rikare miljöerbjudande.
I förhållande till gårdens olika rollerhar rymligheten olika stor betydelse. Engenerellt formulerad slutsats är att rym-lighetens betydelse främst visar sig närbarn och vuxna gör, eller önskar göra,något på gården. Det som spelar roll ärvilken grad av avskildhet som är gynnsamför aktiviteten, men också om aktivitetenkan upplevas som störande av andra. Detvill säga hur aktiviteten kan samsas medandra aktiviteter och krav i den kollektivamiljön. Här följer en sammanfattandegenomgång av rymlighetens betydelse förgårdens roll som bostadsnära uterum,lekplats, mötesplats och utsikt.
Gården som bostadsnära uterumFör att gården ska fungera som bostads-nära uterum måste den innehålla platsersom människor uppfattar som använd -bara för olika vardagsaktiviteter. Rymlig -heten har stor betydelse i två avseenden.Det måste finnas utrymme för olika akti-viteter och tillräckligt stora avstånd. Äravstånden mellan sittplatser, lekplatser,uteplatser eller fönster korta, uppstår lätten känsla av påträngande närhet.
Vad som får plats på en gård är natur-ligtvis tänjbart. Man kan odla i små kru-kor och spela badminton på en miniplan.Men det går inte att bortse från att ut -rymmet är centralt, både för vad som fak-
tiskt är möjligt att göra och för om gårdenska uppfattas som tillräckligt lockandeför det man vill göra.
Gårdsexemplen visar att de privatauteplatserna genomgående var upp -skattade och väl använda som bostads -nära uterum, på både rymliga och trångagårdar. Hushållen som saknade egna ute -platser hade svårare att hitta lämpligaomgivningar för sina vardagsaktiviteterutomhus. Detta gällde både miljon -programs gårdarna och nittiotalsgård arna.Sittplatser i olika lägen efterfrågades;gärna vackra och ombonade platser, endel i skyddade lägen eftersom det finnsmänniskor som inte vill känna sig expo-neras för andra blickar. Denna efterfrå-
35
Privata uteplatser är genomgående mycket upp -skattade och använda bostadsnära uterum, både pårymliga och trånga gårdar. En större uteplats somden här ger plats för både samvaro och aktiviteter,exempelvis att odla.
gan är lättare att tillfredsställa på de rym-liga gårdarna än på de trånga gårdarna. På trånga gårdar är det svårt att hitta ut -rymme för flera olika ställen att vara på.Konkurrensen om de ytor som finns ökarmed krympande utrymme. Om det barafinns en sittplats, vems är då den? På smågårdar är det stor risk att hela gården kännsoanvändbar, eftersom all mark ligger närafönster och fasaderna eller någons privatauteplats.
ATT TÄNKA PÅ: ■ Tillgång till olika platser att vara på
och saker att göra stärker gårdens rollsom bostadsnära uterum.
■ Ordna gärna sittplatser på flera olikaställen.
■ Skapa gärna utrymme både för en -skilda och gemensamma aktiviteter,till exempel odlingar och grillplatser.
■ Privata uteplatser är mycket uppskat-tade bostadsnära uterum.
■ Även mycket små egna uteplatser kanvara uppskattade.
■ En tydlig rumslig avgränsning kangöra uteplatserna mer användbara.
■ På små gårdar finns en stor risk att deprivata uteplatserna gör att hela gårdenuppfattas som privat. Det kräver ettaktivt val. Vilka önskemål kan och skagården tillfredsställa?
Gården som lekmiljöBarnfamiljerna var mer nöjda med lek-miljöerna på de större gårdarna än på demindre. Rymligheten garanterar inte attlekmiljöerna blir bra, men utrymme är engrundläggande förutsättning. Leken i sigbehöver plats. Barn i olika åldrar kan dess -utom behöva olika platser för sin lek, vilketockså kräver utrymme.
Lekplatserna på gården i Västerbergavann mest gillande, både hos de vuxnaoch bland barnen. Här fanns utrymmeför flera olika lekplatser och för lekar sompassade barn i olika åldrar. Miljön hadeutformats på ett intresseväckande sätt,vilket stimulerade barnens lek.
Ingen av de trånga gårdarna kundeerbjuda intressanta lekmiljöer, inte ensför de mindre barnen. I stort sett allaintervjuade barnfamiljer var missnöjda.Gårdarna användes i begränsad utsträck-ning, och då bara av de minsta barnen.Det var uppenbart att barnens lek egent-
ligen krävde mera utrymme än vad somfanns till hands och att utrymmet interäckte till för alla åldrar. Det begränsadeutrymmet bäddade också för konfliktermed andra brukarkategorier.
De äldre, mer utrymmeskrävande ochofta mer störande, barnen motas mereller mindre bort från innerstadsgårdarna.Problemet är att gatorna ofta fungerarsom barriärer i den här typen av områd en.Gården blir härigenom viktigare förbarnen än i bostadsmiljöer där de kan tasig till andra lekmiljöer på ett trafiksäkertsätt. Detta innebär att barnens behovåsido sätts i en allt tätare stadsmiljö, trotsen ökande medvetenhet om utelekensstora betydelse för barnens utveckling.
ATT TÄNKA PÅ:■ En bra lekmiljö kräver utrymme och
ska erbjuda möjligheter för barn iolika åldrar.
■ Det är viktigt med en inspirerandelekmiljö, en god inramning har betyd else för barnens lek.
■ Inte bara de minsta barnen, utan ävenbarnen i yngre skolålder har behov avlekmiljöer på gården, särskilt om denomgivande trafikmiljön är sådan att deinte själva kan ta sig till andra platser.
■ Leken fungerar ofta som motor fördet sociala livet på gården. Även enliten sandlåda kan fungera som sam-lingsplats för föräldrar med små barn.
■ Aktiv lek på en liten, kringbyggd gårdmed en stor andel hårdgjorda ytorkan förorsaka buller och orsaka kon-flikter mellan de boende. Gräsytoroch vegetation har en bullerdämp andeeffekt.
36
En sandlåda och några sittplatser, det är vadinnerstadsgårdarns lekmiljöer brukar innehålla. Det
är lekmiljö som möjligen kan tillfredsställa de allraminsta barnens behov, men definitivt inte räcker till
för de barn som är lite större. De som är för stora försandlådan, men för små för att söka sig till andra,
mer spännande lekplatser på egen hand, miss -gynnas när gårdarna blir för små. Rymligheten har
stor betydelse för gårdens roll som lekmiljö.
37
Gården som mötesplatsRymlighetens betydelse för gårdens rollsom mötesplats är inte entydig. Slump -mässiga möten på gården kräver ingasärskilda utrymmen. De förutsätteristället platser där människors stöterihop; trapphus, entréer, gångvägar ochliknande ställen. Närhet gör att chansenatt mötas ökar. Det finns teorier somsäger att rums lig närhet främjar kontakt.Men det räcker inte med att vi ser varand-ra för att vi ska lära känna varandra.
När människor är ute på gården ochgör olika saker skapas tillfällen till mötensom kan leda till att de lär känna varandra.
Här spelar rymligheten stor roll. Upp -fattas miljön som användbar får den enviktig betydelse för det sociala livet. Bådebarn och vuxna kan mötas på lek platsen,när de sköter gården, odlar, grillar till-sammans eller har gårdsfest. För ut -sättningen är att det finns utrymmen sompassar för dessa verksamheter.
De som bodde på trånga gårdar tycktedet var svårt att hitta platser att vara påoch saker att göra. Om gården inte upp-fattas som användbar i förhållande tillden första och andra rollen; som utenärabostadsrum och som lekmiljö, för detmed sig att även gårdens funktion sommötesplats reduceras.
ATT TÄNKA PÅ:■ Det sociala sammanhangets alla
beståndsdelar påverkar gårdens funk-tion som mötesplats. Trivsel ochsämja stärker funktionen.
■ Återkommande gårdsarrangemangkan skapa umgängestraditioner ochöka gårdens användning.
■ Väl utformade entréer och kommuni-kationsytor inne på gården ökar chanserna till spontana möten.
■ En gård med utrymme för mångaolika aktiviteter erbjuder samman-hang där de boende både kan mötasoch får chans att lära känna varandra.
■ Tillgång till träffpunkter inne på går-den; en gemensam grillplats, träff -platser under tak och bänkar och bordär exempel på saker som erbjuderkon kreta förutsättningar för um -gänge.
■ Uppfattas gården inte som användbari rollen som bostadsnära uterum ochlekplats så för det med sig att ävengårdens funktion som mötesplatsreduceras.
På en trång gård blir alla avstånd korta. Det be -gränsar gårdens användbarhet. Den här gemensam-ma uteplatsen lockar inte till användning, eftersomden ligger så nära en privat uteplats.
Gården som utsiktRymlighetens betydelse för gårdens rollsom utsikt är sammansatt. Utifrån vissaaspekter kan man tala om den som entämligen neutral faktor. Människor kanuppskatta anblicken av både större ochmindre gårdar. Värdeomdömena snygg,välskött eller prydlig är inte kopplade tillgårdarnas rymlighet. I ett av nittiotals -exemplen, T1, var det tydligt att det litepåkostade och stiliga draget i miljön fickpositiv uppmärksamhet.
Men det finns upplevelsevärden somkräver utrymme, exempelvis lummiggrönska, öppenhet och ljus. Invånarna påmiljonprogramsgårdarna nämner dessakvaliteter oftare än invånarna på nittio-talsgårdarna. Det hänger sannolikt sam-man med att det fanns plats för mycketmer av uppvuxen och lummig växtlighetpå miljonprogramsgård arna. På en litengård tar ofta gång- och angöringsytornaen större andel av markutrymmet än påstörre gårdar. De hård gjorda ytorna tog igenom snitt upp knappt 60 procent avgårds rummet på nittiotalsgårdarna, medanmotsvarande värde för miljon programs -gårdarna var 35 procent. I grova drag varsåledes två tredjedelar av miljonprograms-gårdarna gröna, medan två tredjedelar av nittiotalsgårdarna var hårdgjorda.
Miljonprogramsgårdarnas rikareväxtlighet kunde också förmedla en natur -upplevelse i årstidsväxlingarna, i vegeta-tionens växtkraft och i det djurliv somäven en urban grönska kan innehålla.
Denna aspekt, gården som vardagsnatur,förekom inte på nittiotalsgårdarna. Därvar det ingen av de intervjuade som togordet ”natur” i munnen när de beskrev singård, och ingen berörde gårdens djurliv.Den nittotalsgård som fått en mer detalj-rik utformning än övriga, Läderfabriken,berömdes för grönskan och den mjukaoch småskaliga karaktären. Det visar atten omsorgsfull utformning är betydelse-full.
En stor respektive liten gård gernaturligtvis olika rumsupplevelser. Olikamänniskor värderar rymligt och trångt påolika sätt. En stor yta kan upplevas somöppen och rymlig, men också kännas ödslig. Ett litet rum kan å sin sida kännasintimt och mysigt, men även kvävandeoch trångt. I intervjuerna avtecknar sigtre olika typer av reaktioner på gårdsrum-mens storlek. Miljonprogramsgårdarnasrymliga karaktär beskrivs i uppskattandeordalag. Någon antydan om att de kundevara ”för” rymliga eller ”för” stora före-kom inte. Nittiotalsgårdarnas rumslighetfick både positiva och negativa omdömen.De mindre gårdsrymmen kunde bådeuppfattas som små och intima, men ävenförmedla en känsla av instängdhet.
Inte bara rumsliga och estetiska kvali-teter påverkar upplevelsen av gårdensutsikt. Det gör även gårdslivet. Liv ochrörelse på gården framhålls av flera somen positiv aspekt. Även här får rymlig -heten betydelse, eftersom större ytor gerfler möjligheter till utomhusaktiviteter.
ATT TÄNKA PÅ:■ Att en gård är välskött har stor bety-
delse för hur den upplevs som utsikt.Det gäller både mindre och störregårdar.
■ Grönska på gården är en mycket vik-tig utsiktskvalitet, oavsett gårdensstorlek.
■ Många uppskattar en växtlighet avträdgårdskaraktär, med fruktträd,bärbuskar och blommande växtsorter.
■ En genomtänkt utformning kan göraatt även en liten gård uppfattas somintressant och vacker.
■ En liten, kringbyggd gård kan kännastrång, särskilt om husen är höga.
38
Rymligheten kan i vissa avseenden vara en neutralfaktor för gårdens roll som utsikt. Den här inner -stadsgården i Lindköping är ganska liten men väl -skött, Den har utformats med omsorg och utsiktenöver gården beskrivs med de positiva värdeom -dömena snygg, grön och prydlig.
Nittiotalsgårdarna är för småHur ska man då tolka lagstiftningenskrav på ”tillräckligt stor friyta” för denbostadsnära utemiljön? Den här skriftenlevererar inga exakta rymlighetsvärden,men visar att möjligheterna att användagården reduceras kraftigt när ytorna ärsmå. Tre av de fyra beskrivna nittiotals-gårdarna har en storlek motsvarade ennormalstor villaträdgård. De ska delas av20 till 30 hushåll. Även med noggrann
utformning är de för små för att erbjudahyresgästerna en bostadsnära, grön miljö,med plats för rekreation, lek och kontakt-skapande möten. Gårdar i den här stor -leken reduceras i hög grad till miljöerenbart för ögat.
Att utforma små gårdar är en krävan-de uppgift. Bland annat fordras medvet-na prioriteringar, förmåga att skapa flexi-bilitet på en begränsad yta och förmågaatt på ett bra sätt hantera de problem enrumslig närhet skapar.
Att svara på frågan om vad som ärtillräckliga friytor kräver, utöver insiktenom att begränsade utrymmen begränsaranvändbarheten, också kunskap om vadden bostadsnära utemiljön kan ha för rolli människors vardagsliv. Hur vardagslivetsarenor ser ut har stor betydelse. Med ettsocialt perspektiv framstår den bostad s -nära utemiljön som en viktig resurs föratt göra staden till en bra plats att bo i.
39
Trångt eller rymligt – en riktigt trång innerstadsgård har inte mycket att erbjuda och kan kännasmörk och tråkig. Den rymliga gården kan hysa mer grönska och blir förstås också ljusare.
Mellan de poler dessa två bilder representerar finns olika möjligheter att skapa trivsamma ochfunktionella gårdar, avpassade för de behov olika kategorier av boende har.
I flera av de bostadsområden som byggts på senare år är hyresgästernas
gemensamma uterum, bostadsgården, inte så mycket större än en villa-
tomt. Men till skillnad från villatomten är det inte ett utan kanske 20 till
40 hushåll som ska dela på ytan. Det säger sig självt att det kan vara svårt
för alla dessa hushåll att på denna begränsade yta hitta plats för bostads-
nära vardagsaktiviteter utomhus; som att koppla av i solen, umgås med
vänner, grilla, odla eller leka.
Gårdarna som finns i många av eftekrigtidens bostadsområden är
betydligt större. Här finns det plats för barnens lek, för möten och för
grannskapsaktiviteter av olika slag. Det visar jämförande studier av
några nittiotals- respektive miljonprogramsgårdar i Linköping, Simris -
hamn och Staffanstorp.
Hur stor ska då en gård vara för att fungera som ett bostadsnära ute-
rum för många olika människor?
Några direkta storleksmått förmedlas inte här, däremot en bild av hur
olika människor använder och uppfattar en stor respektive liten gård. Och
tips på viktiga komponenter som kan bidra till att göra en gård attraktiv
och användbar.
Bostadsgården är en underskattad resurs. I ett socialt perspektiv kan
den bostadsnära utemiljön spela en viktig roll för människors trivsel och
därmed också för trygghet och stabilitet i ett bostadsområde.
författare: Eva Kristensson, landskapsarkitekt, teknologie doktor och forskarevid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds tekniska högskola.
redaktör: My Laurell, vetenskapsjournalist, Östhammars Media AB.
Formas Kundtjänst 162 89 Stockholmtel: 08-690 95 22, fax: 08-690 95 50e-post: [email protected]
Forskningsrådet för miljö, areellanäringar och samhällsbyggande,Formas ISBN 978 91 540 5984 3Nätbokhandel: www.formas.se
