Från verkstadshall till vardagsrum

Lunds universitetInstitutionen för kulturvetenskaperMasterprogram i ABMABM M73, Utveckling av verksamhetsbaserat projekt

Från verkstadshall till vardagsrum

Alexandra Holmberg

Maria Olofsson

Emma Sandgren

Innehållsförteckning

Rapport …........................................................................................................................ 3

Mål, effektmål och målgrupp …............................................................................ 3

Bakgrund …........................................................................................................... 3

Garagets verksamhet ….............................................................................. 4

Stadsdelens historia …............................................................................... 5

Byggnadens historia ….............................................................................. 6

Beskrivning och visualisering av projektet …....................................................... 8

Projektets förutsättningar …...................................................................... 8

Material …................................................................................................. 8

Utställning …............................................................................................. 9

Digitalt tillgängliggörande ….................................................................... 11

Förlängning av projektet …....................................................................... 12

Teoretisk analys …........................................................................................................ 14

Meningsskapande och kulturarv …....................................................................... 14

Platsens betydelse …............................................................................................. 15

Utställningsform …............................................................................................... 16

Målgrupp och tilltal ….......................................................................................... 17

Material och dess problematik ….......................................................................... 18

Källhänvisningar …...................................................................................................... 20

Kontaktpersoner …....................................................................................................... 22

2

Rapport

Vi har fått i uppgift att undersöka vilka olika typer av historiskt material det finns om den byggnad,

och det närliggande område, där stadsdelsbiblioteket Garaget bedriver sin verksamhet i Sofielund i

Malmö. I uppgiften ingår det även att utveckla idéer och förslag på hur man på ett enkelt sätt kan

tillgängliggöra detta material för att förmedla en historisk bild av byggnaden, samt dess

samhälleliga och geografiska kontext. I rapporten redogör vi för byggnadens och Sofielunds historia

utifrån det material vi har hittat. Därefter ger vi förslag på hur denna historia kan förmedlas till

Garagets besökare, både genom en fysisk utställning och en digital webblösning. Rapporten följs av

en teoretisk analys som på ett något mer övergripande plan tar upp olika frågeställningar som

arbetet har väckt hos oss.

Mål, effektmål och målgrupp

Rapporten har till syfte att fungera som ett underlag för en eventuell historisk utställning i Garagets

lokal, samt ge förslag på hur materialet angående byggnadens och Sofielunds historia kan användas

på webben eller i andra digitala förmedlingsformer. Ett av målen med dessa förslag och idéer är att

förmedla byggnadens och områdets historia, samt berättelser som knyter an till denna. Ett annat mål

är att besökarna själva får möjlighet att sätta sin egen tillvaro i relation till hur stadsdelens historia

har sett ut. I Garagets verksamhetsplan går det att läsa att deras verksamhet har som mål att vara

lättillgänglig och opretantiös, vilket vi har haft i åtanke (Malmö stad 2012).

I vårt arbete har vi inspirerats av Generic Learning Outcomes (GLO). Därför har vi satt upp

effektmål som vi vill att utställningen och webblösningen ska ge hos projektets målgrupp. Ett av

effektmålen är att besökarna lär sig om byggnaden och omgivningens historia. Vidare är ett

effektmål att besökarna ska inspireras att dela med sig av egna berättelser och bilder och på så vis

bidra till Garagets historieskrivning. Deltagandet går i linje med Garagets verksamhet och fyller

dessutom ett pedagogiskt syfte, då besökarna blir uppmärksammade på och lär sig om platsens

historia.

Målgruppen utgörs av bibliotekets befintliga besökare, men en förhoppning är att projektet ska leda

till att nya besökarkategorier upptäcker Garaget, samt dra till sig fler fysiska och digitala besök.

Bakgrund

För att skapa ett underlag för projektet, samt en förståelse för våra utställningsidéer, presenterar vi i

3

texten som följer den bild av Garaget och byggnadens samt Sofielunds historia som har

framkommit i vårt efterforskningsarbete.

Garagets verksamhet

När Garaget startade sin verksamhet 2008 hade det tidigare funnits ett behov av och önskemål från

människor i närområdet om en mötesplats (Malmö stad 2012). Visionen bakom Garaget är att

verksamheten ska fungera som en kreativ mötesplats där boende och föreningar i närområdet ska

kunna skapa nya möjligheter för individer och grupper att genomföra idéer samt förverkliga projekt.

Här sker ständigt en mängd olika arrangemang och genom att föra en öppen dialog med boende och

aktörer i närområdet ska Garaget vara en plats där den kulturella mångfalden ska kunna komma till

uttryck (Malmö stad 2012). Mötesplatsen Garaget innehåller ett stadsdelsbibliotek med fokus på ny

litteratur där brukaren själv får vara med och bestämma över utbudet. I byggnaden finns bland annat

även ett ekologiskt café, en kreativ öppen verkstad och möjlighet att låna bärbara datorer, samt ett

datorrum som endast barn och unga får utnyttja. Garaget ska vara som ett andra vardagsrum för

boende i närområdet, och fokus ligger därför på att miljön ska vara avslappnad och inbjudande,

vilket gör att Garaget definitivt inte stämmer överrens med den traditionella bilden av det ”tysta

biblioteket”.

Garagets verksamhet fokuserar alltså på samtiden, varför begreppet ”minnesinstitution” inte är

särskilt talande för verksamheten. Dock får bibliotekspersonalen frågor om byggnadens historia,

eftersom byggnaden definitivt andas en viss integritet och bär tydliga spår från sin forna funktion.

Frågorna från besökarna har väckt idén hos personalen om att förmedla ett historiskt material kring

byggnadens historia i det gamla Sofielund.

Garaget idag

4

Stadsdelens historia

Garaget ligger på Lönngatan i industri- och bostadsområdet Sofielund, som är en del av Södra

Innerstaden i Malmö. Marken var från början del av Västra Skrävlinge socken och Västra Kattarps

by. Området beboddes först under slutet av 1700-talet, när greve Tage Thott lät bygga den stora

egendom som skulle få namnet Sofielundsgården. I samband med industrialiseringen vid mitten av

1800-talet växte ett behov av bostäder åt befolkningen som sökte sig till staden och arbetet vid

industrierna. De flesta industrierna anlades längs Norra Grängesbergsgatan i östra delen av

Sofielund. Sofielund var municipalsamhälle från 1896, innan området blev en del av Malmö stad

1911. Samma år fick Lönngatan sitt nuvarande namn i stället för Järnvägsgatan (Gamla Sofielunds

Byalag 2000). Stadsdelen kallades i folkmun vid slutet av 1800-talet för Svinaryssland, ett namn

som syftade till att invånarna ofta hade grisar på gårdarna och det ansågs ligga långt bort, precis

som Ryssland (Dahlberg 2006, ss. 4-5, 11).

Sofielund separerades i två delar, när järnvägen mellan Malmö Västra station och Ystad drogs längs

nuvarande Lönngatan redan 1874. Lönngatan är således en betydelsefull gata för området. Den

utgör gränsen mellan Norra Sofielund och Södra Sofielund, och den ansluter även till

Spårvägsgatan och knutpunkten Södervärn. Närheten till järnvägen bidrog antagligen till att

industrierna valde att etablera sig i området under 1800-talet. Idag är spårtrafiken i Malmö stad ett

minne blott och stadsbanan längs Lönngatan är numera cykelbana.

Flygfoto över Sofielund taget 1977, från Bilder i Syd AB

5

Stora delar av Sofielund skonades när flera av de äldre bostadsområdena i Malmö jämnades med

marken för rivningsvågen under 1960- och 70-talen. Stadsdelen har behållit sin karaktär som

arbetarområde, även om de flesta industrierna numera är nedlagda. Idag ryms kultur- och

konstföreningar i de äldre fabrikslokalerna och hyrorna för både lokaler och bostäder är ofta lägre

än i andra delar av Malmö. Sofielund har även behållit en låg standard och är en relativt fattig

stadsdel, trots närheten till centrum. Stadsdelen fortsätter att vara ett område för nyinflyttning, men

det är inte längre bönder som flyttar närmare arbetet i industrierna, utan studenter och människor

från andra länder som bosätter sig i stadsdelen.1 I Sofielund talas det idag ungefär 150 olika språk

och det är en stadsdel där många olika kulturer lever sida vid sida. Den bild som målas upp av

Sofielund, och kanske framförallt bostadsområdet Seved som på senaste tiden fått mycket

uppmärksamhet i media, är ofta negativt laddad. Malmö stad beskriver området som ett av Malmös

”problemområden”, och Södra Innerstaden är överst på listan över upplevd stökig och otrygg

utemiljö i Malmö enligt en trygghetsmätning från 2011.2 Detta ökar behovet av platser som inbjuder

till samtal och möten, och detta är också själva kärnan i Garagets verksamhet (Malmö stad 2012).

Byggnadens historia

Byggnaden som idag hyser Garaget är en tillbyggnad till det före detta verkstadskomplex som finns

i kvarteret Trevnaden, som förr hette kvarteret Facklan och Elden. Garagets byggnad samt de

intilliggande husen byggdes av Maskinfabriksaktiebolag Thule, ett företag som tillverkade

verktygsmaskiner, bland annat slipmaskiner och hyvlar för arbete i järn och metall (Svensk

industrikalender 1947). År 1908 byggde det då nystartade företaget fabriksanläggningens tidigaste

byggnader och under de kommande 40 åren byggdes de övriga byggnderna i komplexet. År 1942

tillkom den stora maskinhallen som ligger längs med Lönngatan, och det är denna byggnad som

idag är Garaget. Den sista nybyggnationen gjordes 1948 då Maskinfabriksaktiebolag Thule lät

bygga nya kontorslokaler i korsningen vid Lönngatan och Lantmannagatan (Melchert & Lund

2002). Thule lade ner all sin verksamhet i slutet av 1950-talet och därefter tog Åkermans över

lokalerna. Åkermans använde maskinhallen, alltså nuvarande Garaget, till att montera ihop

dumpers, men de stannade inte kvar i komplexet längre än fem - sex år.3

1 Karlsson, Stefan (2011-07-01). Sofielund. http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo/P-S/Sofielund.html [2012-09-12]2 Mamlö stad (2011-10-18). Fortsatta trygghetsproblem i Södra Innerstaden men flera förbättringar. http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Sodra-Innerstaden/Arkiv/Nyhetsarkiv/10-18-2011-Fortsatta-trygghetsproblem-i-Sodra-innerstaden-men-flera-forbattringar.html [2012-09-26]3 Dessa uppgifter kommer från en intervju med Georg Hansson gjord 2012-09-20. Georg arbetade för Åkermans och hans far Otto arbetade för Maskinfabriksaktiebolag Thule. Enligt Georg lade Thule ner sin verksamhet 1957 eller 1958 och Åkermans flyttade från byggnaderna 1962 eller 1963.

6

Bild från Georg Hanssons bildsamling föreställande Maskinfabriksaktiebolag Thule,samt ett utdrag ur Svensk industrikalender från 1947

Under 1960- och 70-talen användes Facklan och Garaget som yrkesskola för byggnadsarbetare,

bland annat murare. I slutet av 1970-talet flyttade Malmö Stadsteaters dekorateljéer in i Facklan.

Ateljéerna innehöll ett snickeri, en smedja, ett tapetseri samt ett måleri för dekor och attributmakeri.

På den tiden bestod Malmö Stadsteater av musikteater, opera samt dans- och dramateater. I början

av 1990-talet delades dock Malmö Stadsteater upp i tre olika bolag, men ända fram till november

1999 nyttjades Facklan i syftet att framställa scener och dekorer, till exempel för föreställningar

som La Cage Aux Folle (1985), Sound of Music (1990) och Kristina från Duvemåla (1995).4

Mellan 2002 och 2005 användes verkstadshallen som garage för Malmö stads elektriska gatutåg och

det är från denna tid i byggnadens historia som nuvarande Garaget har hämtat sitt namn. Eltågen

kallades i folkmun för Larven eftersom de var gröna och ringlade sig fram längs gatorna - inte på

räls utan på hjul. De kallades för tåg eftersom dess konstruktion påminde om tåg på så vis att ett

”lok” drog två mindre vagnar. Eltågen gick mellan Södervärn och Hermodsdal, längs Lönngatan

förbi Garaget.5 Projektet med eltågen var ett experiment med miljövänliga transportmedel och en

del i projektet Ekostaden, som avslutades i slutet av 2005.6

4 Mailkonversation med Dan Sörensen (2012-09-18), verkstadschef på Malmö Opera, som började arbeta i de gemensamma verkstäderna 1986. Det är dock oklart i vilken eller vilka byggnader som Malmö Stadsteaters ateljéer fanns, men detta är något som kan tas reda på vid en märmare konversation med Dan Sörensen och andra som arbetade i ateljéerna.5 Ståhl, Susanne (2005-04-22). Allan och Christer slutar rulla. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/allan-och-christer-slutar-rulla/ [2012-09-19]6 För mer information om Ekostaden besök: http://www.ekostaden.se [2012-09-21]

7

Beskrivning och visualisering av projektet

Vi föreslår att det framtagna materialet förmedlas genom både en fysisk utställning och en digital

webblösning kopplat till Garagets webbplats. Detta för att Garagets besökare ska kunna ta del av

byggnadens historia, oavsett om de befinner sig i det fysiska rummet eller på webben. På det här

viset nås även en bredare besökarkategori.

Projektets förutsättningar

Garaget är en mötesplats där det ständigt sker en mängd olika aktiviteter. Lokalen utnyttjas nästan

varje dag, och även på kvällarna, av olika föreningar, grupper och nätverk. Därför är det ett krav att

inredningen i lokalen ska vara lätt att flytta undan och ändra om. Således ska även en utställning

som figurerar på Garaget vara flexibel och enkelt kunna ställas undan när det behövs. En utställning

i lokalen måste även anpassas så den inte stör bibliotekets besökare, till exempel med användning

av ljud och ljus. Vi har alltså inte samma möjligheter när vi utformar en utställning på Garaget som

en utställning på ett museum.

Eftersom Garaget är en plats som används av en varierad skara brukare med olika bakgrunder och

framförallt olika modersmål ska texterna som relaterar till utställningen formuleras på enkel

svenska, samt engelska.

Material

Efter att ha gjort efterforskningar hos bland annat Malmö stadsarkiv och stadsbyggnadskontoret,

samt genom att ta kontakt med personer med anknytning till Garagets historia, har vi hittat talande

fotografier och mycket information om både byggnaden och det omkringliggande området. Detta

material finns delvis i privatpersoners ägo men också hos bland annat stadsarkivet,

stadsbyggnadskontoret, Malmö Museer och Bilder i Syd. Därför föreslår vi att utställningen berättar

främst om byggnaden och människorna som verkat där, vilket sätts in i en större kontext genom

Sofielunds historia.

För att skapa en relation mellan dagens besökare och dåtidens brukare av byggnaden tänker vi oss

att man tar kontakt med personer som verkat i Garaget, och de omkringliggande byggnaderna,

under de olika verksamheter som har huserat i kvarteret. Vi har bland annat kontaktat Malmö

Operas verkstadschef Dan Sörensen. Han arbetade i Malmö Stadsteaters ateljéer när dessa befann

sig på Facklan. Det finns även fler som arbetade där vid detta tillfälle och som kan tänka sig att bli

8

intervjuade om hur det var att arbeta i byggnaden, men detta var något som vi på grund av tidsbrist

inte hunnit med.

Vi har däremot gjort en intervju med Georg Hansson, som är medlem i Gamla Sofielunds Byalag.

Georg arbetade för Åkermans då de befann sig på Facklan, och hans far Otto arbetade på

Maskinfabriksaktiebolag Thule. Från tiden då Thule bedrev sin verksamhet har Georg en stor

fotosamling i form av negativ som han har ärvt från sin far. Här finns bilder inifrån verkstäderna

men även på evenemang som anordnades i lokalerna för de anställda och deras familjer, såsom

familjefester, danser och teaterkvällar.

Garagets historia är i mycket en mansdominerad sådan, vilket är något som man bör vara

uppmärksam på och kanske faktiskt påpeka för besökarna. Men vi föreslår även att man kan arbeta

för att hitta berättelser från kvinnor som har verkat i byggnaden för att även få in deras perspektiv

och visa att även de har verkat där.

Exempel på material i form av en byggnadsritning från stadsbyggnadskontoret i Malmö

Utställning

Vi föreslår att det historiska materialet förmedlas genom en ”vardagsrumsutställning” på Garaget.

Med det menar vi att man tillfälligt ändrar om ett av de arragerade vardagsrummen till att vara en

utställningshörna, förslagsvis det första till höger för att utställningen ska vara så synlig som

möjligt. Utställningen blir på så vis en del av rummet och inte bara några skärmar som står avskiljt

från den ordinarie verksamheten. Vi tänker oss att utställningen ska bestå av bilder och berättelser

som visas i gamla och nya ramar, som hängs på ett kollageliknande sätt. Ramarna ska vara av

blandat utseende, gärna av både äldre stil och moderna, mer strama ramar, och i olika storlekar.

Bilderna hängs på två till tre tapetserade skärmväggar på hjul, likt de som finns på Garaget idag,

och bildar på så sätt väggar i vardagsrummet. Vissa av bilderna kan placeras på byråar och hyllor

9

för att öka på vardagsrumskänslan. Tanken är att man fyller hyllorna och byråarnas lådor bredvid

med litteratur och annat material om byggnaden, Malmö och speciellt om Sofielund, och att

besökare kan slå sig ner i sittgruppen och bläddra i böckerna. I anslutning till sittgruppen föreslår vi

att en touchskärm placeras med den digitala delen av vårt projekt, som vi redogör för nedan, så att

intresserade besökare även kan nå mer information direkt. En touchskärm kan möjligtvis även locka

besökare att gå fram till utställningen.

Bild av den första soffgruppen som möter Garagets besökare samt en skiss av tavelkollaget

Vi föreslår att bilderna ordnas någorlunda kronologiskt så att besökarna lätt får överblick i tid när de

tar del av utställningen. Vi vill avsluta berättelsen med några fotografier från Garaget idag, på både

byggnaden, samt på anställda och besökare. Detta för att sätta in Garaget i en historisk kontext och

för att få besökarna att se att de är en del av historien. För att förstärka detta tänker vi oss att det

bland de sista ramarna finns en spegel, där besökaren ser sig själv i sammanhanget.

Intill de olika bildgrupperingarna placeras texter på enklare svenska och engelska. Texterna ska

beskriva vad som syns på bilderna samt ge en kortfattad historisk presentation. Här placeras även

kortare citat och utdrag från intervjuer. Alla bilder numereras och i en tillhörande folder presenteras

relevant information om bilderna. Här kan det även finnas en QR-kod som leder besökaren till

webblösningen av projektet.

10

Detta sätt att presentera materialet tycker vi skulle passa väl in i Garagets koncept att vara ett andra

vardagsrum, samt att det formmässigt matchar inredningen i lokalen med sittgrupper som skapar

flera olika vardagsrum. Dessutom anser vi att detta lättsamma sätt att göra utställningen på stämmer

överrens med den välkomnande och opretantiösa verksamhet som omnämns i Garagets

verksamhetsplan (Malmö stad 2012).

Digitalt tillgängliggörande

Vi har flera idéer på hur man kan förmedla byggnadens och områdets historia på webben eller på en

touchskärm. Ett sätt som vi tror mycket på är att utveckla en webbplats där besökare dels få ta del

av historiska fakta och bilder genom att orientera sig i materialet, och dels själva kan dela med sig

av bilder och historier. På så vis kan man engagera besökarna till aktivt deltagande i projektet.

Inspirationen till denna typ av webbplats har vi hämtat från danska Væggen, ett projekt producerat

av Københavns Bymuseum.7 På Væggen använder man sig av lager på lager av klickbara bilder,

och användarna kan även själva ladda upp bilder, kommentera andras bilder och skriva in historier

knutna till en plats.

Utformningen av Garagets webbplats kan likna tavelkollaget i den fysiska utställningen, där man på

webbplatsen klickar på bilderna i ramarna för att få mer information. Bilderna kan leda besökaren

till filmer på YouTube, en artikel eller en annan webbplats som bilderna relaterar till. Vi tänker oss

att det på webbplatsen publiceras längre artiklar än den information som figurerar i den fysiska

utställningen, samt att även intervjuerna med personer som tidigare arbetat i byggnaden kan läggas

ut i sin helhet. Besökarna ska kunna bläddra bland bilderna och välja vilken de vill klicka på.

På webbplatsen kan det också finnas en funktion där besökaren själv kan bidra med berättelser,

bilder och kommentarer. Det kommer alltid finnas tomma ramar för besökarna att fylla med eget

material. Denna interaktivitet tror vi kan vara en bra utgångspunkt för att väcka besökarnas intresse

för historia, inte bara sin egen utan även andras. Man måste dock vara medveten om att denna

funktion kräver underhåll även efter att webbplatsen gjorts tillgänglig, eftersom det av besökarna

uppladdade innehållet behöver gås igenom och kontrolleras. För att ett sådant arbete ska kunna

utföras krävs tydliga riktlinjer för vad som får finnas på webbplatsen. Ett sätt att minska dessa

problem är att beökarna måste skapa ett konto för att kunna lämna kommentarer och ladda upp

material. Det är även viktigt att nå ut till besökarna och berätta att webbplatsen finns. Man kan till

7 Vi är dock medvetna om att Væggen är ett stort projekt som kostar väldigt mycket pengar, så vi tänker oss inte att Garaget ska ha möjlighet att göra något i samma skala. Läs mer om Væggen på: http://www.copenhagen.dk/dk/det_sker/vaeggen1/ [2012-09-13]

11

exempel marknadsföra sidan genom att låta kända profiler dela med sig av sin relation till

byggnaden och stadsdelen, i samband med webbplatsens lansering.8

Skiss av webbplatsen med klickbara ramar

Ett mindre projekt som är mer lättgenomförligt är att på Garagets nuvarande webbplats skapa en

sida som handlar om Garagets och Sofielunds historia. Här tänker vi oss en film, inspirerad av äldre

journalfilmer, som kompletteras med beskrivande texter i artikelform. Filmen kan bestå av

fotografier och rörlig bild, med berättaröst som talar om Sofielunds historia och de verksamheter

som funnits i byggnaden.9 Berättarrösten bör tala ett tydligt språk och i en takt som gör att den blir

lätt för Garagets besökare att förstå. Vår tanke är att filmen berättar områdets och byggnadens

historia kronologiskt eftersom det ska vara lätt för besökarna att ta till sig informationen. Liksom

tavelkollaget i den fysiska utställningen slutar filmen i nutiden. Förutom på webbplatsen kan det

även vara möjligt att visa filmen på den touchskärm som redan finns på Garaget. I så fall ska finnas

hörlurar, för att ljudet inte ska störa andra besökare.

Förlängning av projektet

Ett ytterligare förslag är att man har ett mer övergripande historiskt tema på Garaget under

utställningsperioden. Förslagsvis med filmvisningar av gammalt dokumentärmaterial samt

journalfilmer, men även spelfilm som relaterar till Malmö. Dessa visningar kan efterföljas av

diskussioner om vad som skiljer då från nu, vilka likheter och skillnader det finns mellan att leva i

8 Mette Bom, danska Kulturstyrelsen (2012-09-24), föreläsning angående projektet 1001 fortaellinger om Danmark.Se mer på: http://www.kulturarv.dk/1001fortaellinger/ [2012-09-26]9 Flera exempel på sådana filmer finns att se på: http://www.mitthjartasmalmo.se/start/ [2012-09-19]

12

Malmö nu och då, eller vilka bilder av Malmö som målas upp i filmerna. Fler filmvisningar är

dessutom något som efterlyses i Garagets brukarundersökning från 2011 (Malmö stad 2011).

Det historiska materialet kring Garaget skulle även kunna sammanlänkas med kommunens

artikelsamling Kulturarv Malmö A-Ö eller A-Ö över historiska byggnader, som presenterar

byggnader och platser med kulturhistoriskt värde och en del av Malmös kulturarv.10 Där skulle man

kunna publicera en särskild text om Garaget och Facklans historia. Som bibliotek har Garaget

möjlighet att anlita en lämplig författarkontakt med kunskaper om byggnaden och stadsdelens

historia, vilket har varit tillvägagångssättet för de övriga artiklarna i samlingen.

Efter utställningsperioden kan utställningen förslagsvis leva vidare genom att några av bilderna

placeras ut runt om i lokalen. På så vis kan besökare påminnas om av vad som skett tidigare i

byggnaden och sedan vända sig till Garagets webbplats för att där hitta mer information.

Exempelvis kan QR-koder användas för att dirigera besökaren till webbplatsen. Att projektet i viss

mån får leva vidare känns särskilt viktigt då tanken är att besökarna själva ska kunna bidra med

material. Detta material i sig blir en historieskrivning som bör vara tillgänglig även efter

utställningens slut. Vår förhoppning är att projektet ska uppmuntra till delaktighet och i

förlängningen skänka Garagets besökare större kunskap om byggnadens och omgivningens historia.

10 Malmö stad. Kulturarv Malmö A-Ö. http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo/Om-Kulturarv-Malmo-A-O.html [2012-09-10]

13

Teoretisk analys

Vid all utställningsplanering finns det en mängd olika faktorer som man måste ta hänsyn till. Detta

är så klart något som vi har försökt vara uppmärksamma på i vårt arbete med utställningsförslaget

till Garaget. Under arbetets gång har det väckts frågor och funderingar om hur vi egentligen ska

kunna förmedla byggnadens historia på bästa sätt. Allt material som ställs ut genomgår en

förändring i just det ögonblick då det går från vardagliga objekt eller någons privata upplevelser till

museiföremål eller berättelser som är tillgängliga för allmänheten (Bohman & Lindvall 2003, ss.

88-89 ; Smeds 2007). Utställningar skapas för att en avsändare vill förmedla historia och budskap,

och detta är ett gammalt medel för kommunikation som kanske i grund och botten är länkat till

människans önskan att förstå omvärlden.

Meningsskapande och kulturarv

Vi människor har ett starkt behov av att skapa mening i vår tillvaro och världen runt omkring oss.

Detta tycks vara något som är medfött och något som vi kanske sällan reflekterar över. För vad vore

egentligen livet utan förståelse för vår omvärld? John H. Falk och Lynn D. Dierking (2000, s. 113ff)

menar att samma sak gäller när en besökare går in i en byggnad, vare sig det är ett museum, ett

bibliotek, eller egentligen vilken byggnad som helst; besökaren försöker först utvärdera byggnadens

utrymme och helhet innan han eller hon uppmärksammar detaljer. Människan behöver alltså

ständigt orientera sig och veta var hon befinner sig (Falk & Dierking 2000, s. 113ff). Så även

Garagets besökare, då de har ställt frågor om byggnadens historia, vilket är en av anledningarna till

att vi fick uppgiften att forma idéer på hur man kan förmedla densamma.

Den före detta verkstadslokalen är inte byggd för vare sig ändamålet bibliotek eller

utställningsverksamhet. Men byggnaden i sig är ett industrihistoriskt kulturarv som genom att vara

bevarat ställer ut sig själv. I samma stund som Garaget förmedlar byggnadens historia lyfter man

förhoppningsvis även fram exempelvis verkstadsarbetarnas berättelser. Bevarandet av

industrisamhällets kulturarv i sin helhet är därför en fråga om demokrati och delaktighet, där

tidigare underrepresenterade gruppers historia blir del av kulturarvet. Frågan gällande för vem

urvalen görs, vems berättelser som bevaras och vilka som egentligen inkluderas i

kulturarvsbegreppet är något som ständigt måste hållas aktuellt (Bergdahl 2003).

Historia och kulturarv är inte något givet utan det formas efter de behov som finns i samhället. Vad

historieskrivningen har för fokus, vilka teman som tas upp och hur det behandlas är och kommer

14

alltid vara styrt av aktuella kunskaper och intressen (Bohman & Lindvall 2003, ss. 88-89). Bohman

och Lindvall beskriver det som att det finns en gigantisk hög av lämningar av det förflutna och att

människor ur olika sammanhang med olika syften plockar upp olika saker. Sedan placeras dessa

“fynd” i nya sammanhang som ger dem mening och betydelse och på så vis blir fynden historia och

kulturarv. Därmed är all historia och allt kulturarv produkter av val; det finns alltid för något och för

någon. Industrialismens lämningar är många i Sverige, och det dröjde ett tag innan även dessa

började räknas som kulturarvsrelevanta områden eller byggnader. I antologin Otydligt, otympligt,

otaligt: det industriella kulturarvets utmaningar ger Peter Aronsson (2005) en bild av hur industrier

har kommit att bli just kulturarv. Industriminnen ansågs länge vara en motsägelse till de både ordet

kultur och arv; industri sågs som motsatsen till kultur, och som en bild av det moderna och det

föränderliga, medan kultur är något som är konstant. Dessutom påminde industrierna bara om

fattigdom, elände och förnedring. Det var först på 1970-talet som det väcktes ett bredare intresse för

industriarvets bevarande, då olika kulturmiljövårdsprogram och SAMDOK bidrog till detta faktum

(Aronsson 2005, ss. 19-20 ; Bergdahl 2003).

Platsens betydelse

Platsen för vårt projekt, Garaget, är ett stadsdelsbibliotek i Malmö. Vårt förslag på förmedlig av

kulturarv är således planerat för en annan kontext än den museala. Det finns dock flera likheter

mellan museer och bibliotek. Ett bibliotek är en minnesinstitution precis som museet och båda

tillhör samhällets utbildningsinfrastruktur (Falk & Dierking 2000, s. 129). Biblioteket som

institution kan bredda sin verksamhet genom utställningar. Folkbibliotekens uppdrag involverar att

förmedla information, upplysning, utbildning och kulturell verksamhet, vilket då kan göras genom

exempelvis utställningsverksamhet (Wijkander 2004, s. 13). Så gjordes redan under 1960-talet, när

Riksutställningar lät mindre utställningar på givna teman turnera mellan folkbiblioteken runt om i

landet. Vid denna tidpunkt var det dessutom många bibliotek som var intresserade av att vidga sin

traditionella verksamhet för att efterlikna kulturhus (Persson 1994, s. 12). Garagets verksamhet med

biblioteksservice, ekologiskt café, scen, kreativ verkstad, utställningar och mycket mer tycker vi

definitivt kan liknas vid ett kulturhus.

När vi människor besöker ett museum förväntar vi oss troligtvis att under vårt besök mötas av en

eller flera utställningar. Utställningsverksamheten är ju själva kärnan i museernas utåtriktade

arbete.11 Garagets besökare, å andra sidan, kommer dit för att ta del av det utbud som i vanliga fall

finns där. De flesta anger att de kommer dit för att låna böcker, fika, låna datorer eller plugga

11 Björn Magnusson Staaf, föreläsning om arbetsledning, museer och utställningar (2012-09-17).

15

(Malmö stad 2011, s. 1). På Garaget finns, som vi tidigare nämnt, flera olika verksamheter och

funktioner parallellt med den traditionella biblioteksfunktionen, bland annat en mindre

utställningsverksamhet. Men 63% av de svarande i Garagets brukarundersökning från 2011 anger

att de inte tar del av den utställningsverksamhet som finns där idag (Malmö stad 2011, s. 19). De

utställningar som vi har sett på Garaget har båda varit skärmutställningar, placerade längst bort i

rummet utan större kontakt med bokhyllor och sittgrupper, och på så vis upplevs de vara något

osynliga. Besökarna anger bland annat att de inte tagit del av utställningarna på grund av brist på

information eller att de inte ens visste om att utställningar finns på Garaget (Malmö stad 2011, s.

19). Detta har vi haft i åtanke när vi utformade vårt formförslag till den fysiska förmedligen av

Garagets historia. Det är även därför vi har valt att placera utställningen längre fram i rummet, så att

besökare som kommer in i lokalen ska lockas att gå fram och se vad som ställs ut. Utställningen är

alltså anpassad och planerad för att vara på just Garaget.

Utställningsform

För den fysiska delen av projektet har vi föreslagit en mindre skärmutställning med text och bild.

Bilderna blir del av en av de arrangerade vardagsrummen och beskrivs genom texter. Bilderna ska,

liksom inramade fotografier i den verkliga vardagsrumsmiljön, vara dekorativa och en del av

vardagsrumsinredningen på Garaget. Det rör sig därmed inte om någon klassisk utställning, utan det

kan vara otydligt vad som är utställt och inte. Frågan är därför vilka faktorer som gör att besökarna

uppfattar att en utställning är just en utställning? Nationalencyklopedin definierar en utställning

som: ”[Ett] medium för visuell kommunikation. Det används till att rumsligt ordna objekt för

betraktande.” (Nationalencyklopedin, Utställning). I denna definition är utställning ett vitt begrepp,

och egentligen möts vi dagligen av utställningar i olika former, vilket gör att vi kanske inte

reflekterar över det. Den situation då människor verkligen är medvetna om att det är en utställning

de ser är antagligen då de gör ett museibesök, eftersom museum är så starkt kopplade till just

utställningsverksamhet. När utställningsverksamheten flyttar ut från museet tenderar den därför att

gå obemärkt förbi. Detta är någonting man måste ha i åtanke vid utställningar på exempelvis

bibliotek, kanske speciellt i vårt fall då utställningen ska passa in i omgivningen, även om detta

också är ett medvetet drag. Kanske är det, i vårt fall, kombinationen och ordnandet av text och bild

som kommer göra att besökare uppfattar att det är en utställning. Dessutom kan det placeras en

titeltext med projektets namn ovanför bilderna på väggarna, för att dra besökares blickar till

utställningen.

Utställningen är i första hand ett visuellt arrangemang, som det är möjligt att fördjupa sig i genom

16

texter. Eva Persson (1994, s. 39) menar att texter i utställningar tenderar att tävla om

uppmärksamheten med bildmaterialet. Därför har vi föreslagit att texterna hålls relativt kortfattade.

Målgruppen ska även kunna ta till sig utställningen endast genom enklare svenska och engelska.

Texter är generellt sett en viktig del av en utställning och det är svårt att komma ifrån det skrivna

ordet i den, då det skriva språket till stor del är det medium som museum förmedlar sin kunskap via

(Ahlsén, Berg & Berg 2005, s. 180). Texterna i utställningen är viktiga för att besökarna till fullo

ska kunna ta till sig det vår utställning vill berätta.

Den som är intresserad av mer information kring utställningen och byggnadens historia hänvisas till

projektets digitala plattform. Webbplatsen blir en ytterligare dimension till upplevelsen av den

fysiska utställningen. Där har vi föreslagit att man publicerar fler bilder, längre artiklar och

intervjuer samt ett användargenererat material. Roderick Davies (2001) talar om den typen av

pedagogik som engagerar museibesökarna och fokuserar på deras önskemål och behov. Davies

menar att nya tekniker och webblösningar kan vara en metod för att nå nya besökarkategorier samt

locka besökare till det fysiska museet. Biblioteket kan arbeta på liknande sätt. Garagets verksamhet

bygger sedan tidigare på besökardelatagande och man är van att lyssna på besökarnas önskemål.

Förslaget om ett projekt kring byggnadens historia är i sig ett resultat av detta arbete. Genom

projektets digitala plattform ges dessutom möjlighet för besökarna själva att fördjupa sig i

materialet och dela information. På så vis går man från hierarkisk envägskommunikation till något

som kan liknas vid en basar där alla kan delta, besökarna får komma till tals med kommentarer och

synpunkter. Detta är något som Mette Bom, vid danska Kulturstyrelsen, kallar för demokratisk

interaktion, eftersom klass, etnicitet, kön, ålder och social status inte spelar någon roll - alla kan

delta. Sociala medier och interaktiva plattformer där brukare kan komma till tals markerar ett

paradigmskifte, ett demokratisk sådant.12

Målgrupp och tilltal

Eilean Hooper-Greenhill (1999, s. 141) menar att när man som utbildare planerar situationer för

lärande, vare sig det är utställningar, workshopar eller föreläsningar så måste man veta vad ens

besökare kan ta till sig. Som utbildare kan man först planera effektivt om man har en verklig

målgrupp i åtanke. Besökargruppens karaktär bör influera val av inte bara tema utan även mängd av

material och hur man väljer att presentera materialet. När vi har planerat våra förslag till

utställningen och webbsidan har vi från början haft Garagets beökare i åtanke och vi har anpassat

12 Mette Bom, danska Kulturstyrelsen (2012-09-24), föreläsning angående projektet 1001 fortaellinger om Danmark. Se mer på: http://www.kulturarv.dk/1001fortaellinger/ [2012-09-26]

17

våra val utifrån dem.

Tilltalet i utställningen är anpassat Garagets besökare, med texter på enklare svenska och engelska.

Besökarna har delaktigheten i Garagets verksamhet som gemensam nämnare. De är även bosatta i

Malmö, i de flesta fall i närområdena och mer specifikt i Sofielund. Trots detta vore det felaktigt att

betrakta målgruppen som homogen och att tala om ett “vi” i utställningen. Om man definierar vilka

dessa “vi” är så utesluter man i samma stund “de andra”. Därför har vi valt att ge berättelserna en

mer personlig prägel, där mindre historier blir talande för en större grupp. Vi vill undvika att

använda oss av bestämd form singular i utställningstexterna då vi pratar om hela grupper,

exempelvis “verkstadsarbetaren” när vi talar om alla som har arbetat i verkstadshallen. Maria

Ahlsén, Johanna Berg och Kristina Berg (2005, s. 180) menar att ett sådant språkbruk tenderar att

släta över de olikheter som finns mellan individer i ett kollektiv och istället göra dem till

“schabloniserade symboler” för det kollektiv de representerar.

Material och dess problematik

Vår uppgift var att utforma en förmedlande situation på webben eller i lokalen på ett förbestämt

tema. Temat var således bestämt innan vi visste vad det fanns för historiskt material att tillgå.

Kanske rådde det från början en föreställning om att allt material fanns att hitta i Stadsarkivets

samlingar, vilket antagligen är en vanlig uppfattning. Men i själva verket var och är

insamlingsarbetet mer omfattande och invecklat än så. Frågan är i vilken ände man som

utställningsproducent bör skapa sin idé? Är det i det redan tillgängliga materialet eller i en

frågeställning? Eva Persson beskriver i Utställningsform (1994, ss. 9-11) problematiken som alltid

uppstår i att leta material som ska ställas ut i ett visst syfte. Från början finns en idé om att

rekonstruera en miljö eller en historia så korrekt som möjligt, med rätt föremål på rätt plats. Men i

slutändan är det alltid någon som anser att föremålen är presenterade på fel sätt, eller att

utställningen inte förtäljer den sanna historien. En rekonstruktion är ju trots allt en efterkonstruktion

som någon eller några anser vara riktig. Den kan vara mer eller mindre talande för den allmänna

uppfattningen, men den kan aldrig vara objektiv eller fullständigt riktig för alla individer i

samhället.

Som utställare vill man kanske ofta berätta en specifik historia, och denna idé föds ju utifrån hur

utställaren uppfattar omvärlden. Men då eftersökandet av material väl har kommit igång upptäcker

man ofta att materialet inte berättar den historia som man har föreställt sig - så även i vårt arbete

med Garagets historia då vi upprepade gånger ändrade utställningens fokus. Det är svårt att lägga

18

fram en allmängiltig historiebeskrivning utan att generalisera för mycket, och det är något som vi i

så stor utstäckning som möjligt vill undvika! Detta kan antagligen stämma in på all

utställningsverksamhet; att man vill berätta en övergripande historia om samhället där man även

lyfter fram olika individer. Ett redan befintligt material i exempelvis en museisamling kan

presentera en viss historiebild som tillkommit under förhållanden färgade av tiden för insamlingen.

Att endast utgå ifrån ett sådant material kan därför vara problematiskt. Kanske är det inte så enkelt

som att man antingen utgår ifrån materialet eller frågeställningen, utan att en utställningsidé snarare

föds i en kombination av de båda? Material och föremål levandegörs ju trots allt när det väcks

tankar och ställs frågor kring dem.

19

Källhänvisningar

Ahlsén, Maria, Berg, Johanna & Berg Kristina (2005). Hela historien? Tjugo frågor till en

utställning. I Aronsson, Inga-Lill & Meurling, Birgitta (red.). Det bekönade museet:

genusperspektiv i museologi och museiverksamhet. Uppsala: Uppsala universitet.

Aronsson, Peter (2005). Kulturarvets berättelser - industriarvets meningar. I Alzén, Annika &

Burell, Birgitta (red.). Otydligt, otympligt, otaligt: det industriella kulturarvets utmaningar.

Stockholm: Carlsson.

Bergdahl, Ewa (2003). Från industriminne till industrisamhällets kulturarv. Nordisk museologi. Vol.

2. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.nordiskmuseologi.org/Gamle%20numre/NM_mat%202-

2003.pdf [2012-09-25]

Dahlberg, Hans (red.) (2006). Sofielund: från Svinaryssland till mångkulturell stadsdel. Malmö

högskola: Malmö.

Davies, Roderick (2001). Overcoming Barriers to Visiting: Raising awareness of, and providing

orientation and navigation to, A museum and its collections through new technologies. Museum

Management and Curatorship. Vol. 9. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.tandfonline.com.ludwig.lub.lu.se/doi/pdf/10.1080/09647770100501903 [2012-09-26]

Falk, John H. & Dierking, Lynn D. (2000). Learning from museums: visitor experiences and the

making of meaning. Walnut Creek: AltaMira.

Gamla Sofielunds Byalag (2000). Gamla Sofielunds historia: 1609-1948. Gamla Sofielunds

Byalag: Malmö.

Hooper-Greenhill, Eilean (1999). Learning from learning theory. I Hooper-Greenhill, Eilean (red.).

The educational role of the museum. 2. ed. London: Routledge.

Melchert, Daniel & Lund, Carola (2002). Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö: en översiktlig

inventering. Malmö kulturmiljö: Malmö. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800015368/del4_low.pdf [2012-09-12]

20

Malmö stad (2011). Brukarundersökning 2011. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://issuu.com/garaget/docs/brukarunders_kning_till_hemsidan [2012-09-21]

Malmö stad (2012). Garaget Verksamhetsplan 2012. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://issuu.com/garaget/docs/verksamhetsplan_2012_klar [2012-09-12]

Nationalencyklopedin. Utställning. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/utställning [2012-

09-25]

Persson, Eva (1994). Utställningsform: i kroppen på en utställare: 1967-1993. Stockholm: Carlsson

i samarbete med Riksutställningar och Arbetets museum.

Smeds, Kerstin (2007). Vad är museologi? RIG - Kulturhistorisk tidsskrift. Vo.l. 90, nr. 2.

[Elektronisk] Tillgänglig: http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/view/3734/3411 [2012-09-30]

Svensk industrikalender 1947 (1918-2000). Stockholm: Industrilitteratur. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://runeberg.org/svindkal/1947/0507.html [2012-09-21]

Wijkander, Britta (2004). Utställningsverksamhet på folkbibliotek. Magisteruppsats, Institutionen

för ABM, Uppsala universitet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?

pid=diva2:213316 [2012-09-25]

21

http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/view/3734/3411

Kontaktpersoner

Bo Andersson

Fotograf - Malmö Stadsarkiv

E-post: [email protected]

Telefon: 040-10 53 03

Ludovít M. Dobrík

Museiintendent - Malmö Museer


Telefon: 0734 - 35 64 09

Georg och Elsa Hansson

Gamla Sofielunds Byalag

Idunsgatan 17, Malmö


Telefon: 040-85 553

Lennart Holmgren

Pensionerad skådespelare och före detta arkivarie på Malmö Stadsteater


Elzbieta Lejczak

Arkivansvarig - Malmö Stadsteater


Telefon: 040-20 85 70

Lars Nihlberg

Fastighetsförvaltare Malmö stad / Stadsfastigheter


Telefon: 040-34 18 85 alt. 0721-87 80 97

Stadsbyggnadskontoret Arkiv


22

Dan Sörensen

Verkstadschef / Workshop Manager - Malmö Opera


Telefon: 040-20 85 80

23

Documents

Från verkstadshall till vardagsrum