BOVBLADET

Blomsterodlingens vänner i Finland rf.

Nr. 392015

INGER KULLBERG, ordförande Inger har trädgård i Kyrkslätt och hon är en stor rosenentusiast. Björkelund öppnas ofta för Öppna trädgårdar.Inger fotar gärna och vi får ofta se hennes vackra bilder på föredrag och i BOV-bladet.

MAGNUS BJÖRKVALL, vice-ordförande, styrelsemedlem & trädgårdsmästare. Magnus drar upp våra BOV-plantor, en hel massa meconopsis och han driver också Perenna Björkvall, Helsing-fors enda plantskola.

NINA GALLEN, sekreterare i föreningen, trädgårdsmästare & merkonom. Nina försöker tämja styv lerjord till trädgård i Kylmälä, norra Kyrkslätt. Iris, Agapanthus, chili, äppel och doftpelargoner hör till långtidsfavoriterna.

ANDREA ÅBERG, styrelsemedlem & trädgårdsmästare. Andrea är en stor pionentusiast med öga för mycket andra vackra trädgårds-växter och en hejare på tomater. Andrea organiserar beställningarna av BOV-plantorna.

HENRIKA ARLE, redaktör för BOV-bladet, styrelsemedlem, ekonom & trädgårdsmästare. Henrika är redaktör för BOV-bladet och sköter om webben, teknik på mötena och de sociala medierna som BOVarna deltar i.

ULRICA CRONSTRÖM, styrelse-medlem & trädgårdsmästare. Ulrica är också biolog och en stor an-hängare av ekologisk odling. Förra hösten fick vi höra om hennes intressanta resa till Kazakstan, äp-plets hemland.

ELISABETH “LISEN” GRANBERG, kassör och styrelsemedlem. Lisen är också trädgårdsmästare & ekonom. Höstens möten inleds i september då vi får höra Lisen berätta om hur hennes trädgård blev till.

PÅ PÄRMEN Inger Kullberg höll i februari föredrag om blommande buskar och träd, här syns prydnad-säpplet Malus ‘Kadetti’ en vacker finsk sort.

STYRELSEN

OM FÖRENINGENAnsvarig för bovarnas hemsida, Bovbladet och facebook: Henrika Arle henrika.arle@gmail.com

Bibliotekarier: Maria Suursalmi maria.suursalmi@saunalahti.fi och Eva Vikstedt evikstedt@gmail.comChefsvärdinna: Birgitta Jakas birgitta.jakas@gmail.com

Föreningens bankkonto: Aktia FI4840551820097214Medlemsavgift 2015 22€ / år.

Bovbladet utkommer 2 ggr om året i maj och december. Följande vårs- och hösts program finns i allmänhet redan tidigare på hemsidan.

2

APRILMÖTET

Brita Svartström och Inger Kullberg berättade om Primula-släktet.

10

Kära Bovar

Den vinter som har gått får vi kanske kalla ”Vintern som aldrig kom” Men vi fick ändå en vit jul och det var så fantastiskt vackert. Juldagen var den kallaste dagen -15 grader. Men så blev det töväder och mycket hala vägar och trottoarer. Det är säkert många som har gått försiktigt för att undvika halkolyckor.

Våren kom med Trädgårdsutställningen i Helsingfors. Det var med iver jag begav mig iväg för att njuta av vackra planteringar och fynda nyheter. Men jag blev så besviken. Jag tror att det var många med mig som förundrat frågade: Var är trädgårdsmässan? Badtunnor, båtar, växthus fanns i stora mängder. Lökar av olika slag fanns att köpa men olika växter, små sticklingar var i minoritet. Varför är plantskolor inte intresserade att komma med sina produkter? Kanske det är för tidigt på säsongen. Nästa år får det bli Älvsjömässan.

Ett litet fynd gjorde jag i allafall. Jag köpte en Rhododendron ’Snipe’, ca 15 cm hög med massor av knoppar. Just nu blommar den helt översållad av små rosafärgade blommor. Den lär bli knappt 50 cm hög efter 10 år, tål inte stark värme och vill inte ha kallare vintrar än -20 grader. Jag får skydda den om det blir kallare.

Jag önskar alla BOVar en fin sommar med blomsterglädje. Kom ihåg den Nationella Trädgårdsdagen Öppen Trädgård den 28 juni.

Inger Kullberg

FRÅN MÖTENAFEBRUARIMÖTET

Inger Kullberg berättade om blommande buskar och träd.

17

5

JANUARIMÖTET

Tor Linholm berättade om hur han blev växthus-odlare.

13

MARSMÖTET

Leif Blomqvist presenter-ade innehåll från sin nya bok “Rosor i norr”.

ORDFÖRANDES SPALT

3

Några dagar efter att årets första snödroppar slog ut i mars, laddade jag ner programmet InDesign och började planera layouten och innehållet för vårt nya BOV-blad.

Många andra föreningstidningar, för att inte tala om trädgårdstidningar, ges ut i större format än gamla BOV-bladets A5, så bara budgeten höll, ville jag gärna testa ett större format. I det gamla bladet blev det ofta lite trångt med många bilder och mycket text. Lena Boström tipsade om ett trevligt tryckeri i närheten av mig, och efter en titt på prislistorna visade det sig vara fullt möjligt att göra ett större BOV-blad i färg.

Nu när BOV-bladet utvecklas, vill jag gärna att ni andra BOVar deltar i projektet. Det kommer antagligen i så gott som varje nummer att finnas plats för medlemmarnas bidrag. Jag planerar också att dela med mig det som vi 37 BOVar som deltar i BOV-prat diskuterar och visar bilder på. Till BOV-prat hittar ni genom att skriva adressen facebook.com/groups/bovprat eller via en länk som finns i den vänstra spalten på vår hemsida (länken syns inte om man surfar med smarttelefon).

Läser ni BOV-bladet i ett elektroniskt format, som jag planerar att testa, så är det nu bara att trycka med fingret eller musen på olika länkar eller fält, ifall applikationen ISSUU fungerar som den lovar. BOV-bladet kommer inte nödvändigtvis alltid att komma ut i en e-version, men för det här numret testade jag det litet som ett övningsarbete. Det roliga är att Bovbladet på det här viset är modernare än de flesta av de vanliga trädgårdstidningarna. Kotipuutarha finns visserligen som arkiv i pdf-format, men utan länkar och sådant så vitt jag vet. Ett par företag har gett ut trädgårds/reklamtidningar, men dem ids jag inte räkna med!

Nu när BOV-bladet börjar vara färdigt har jag redan hunnit med att dela snödropparna mot slutet av deras blomning (det var en lång blomningsperiod) och de första primulorna har slagit ut. Dem kan ni läsa mer om i bladets sista föredragsrapport.

Trevlig trädgårdssommar och god odlingsframgång önskar Henrika Arle

P.S. vill ni se mer av mina blombilder kan ni följa mig på Instagram, där ser ni betydligt mer än på min blogg som sällan uppdateras. Instagram @henrikahki och bloggen www.cameragardening.com

LEDARE

4

JANUARIMÖTET

JAG EN VÄXTHUSODLARE?Sammandrag över föredrag på bovarnas möte 21.1 2015 av Tor Lindholm

Det är mången gång ett större beslut än man kunnat tänka sig att skaffa sig ett växthus. Som i andra sammanhang är beslutet större ju mera man är villig att investera, men dessutom innebär beslutet att den personliga rörelsefriheten beskärs och en ansenlig del av till-budsstående tid måste disponeras för växthuset. Beslutet kan som regel inte fattas helt självsvåldigt, det krävs nämligen kring växthuset välvilliga stödpersoner som ställer upp då det behövs.

Vilken ambitionsnivå?

Redan vid den inledande planeringen bör man göra klart för sig sin ambitionsnivå. Miniminivån är att man bygger en ”solfångare”, ett enkelt hus som utnyttjar drivhuseffekten och ger värmekrävande od-lingsväxter bättre tillväxtmöjligheter. Vill man förlänga odlingssäsongen något (1 maj – 30.9) krävs utrust-ning för frostbekämpning och utsträcker man den ytterligare (1.4 – 31.10) förutsätts det redan något slag av uppvärmningssystem. Om man har för avsikt att jobba bekvämt i växthuset eller kanske rentav sitta och njuta av drivhusatmosfären med en iskall dryck i handen måste naturligtvis detta beaktas i dimensi-oneringen.

Vid uppgörande av budgeten för projektet konfronteras man ofrånkomligt med illusionen om billiga egna grönsaker. Man kan få dem hur dyra som helst. De tekniska lösningarna kan inkludera automatisk bevattning, luftning, uppvärmning och kanske rentav jordvärme. Syftet med automatik av olika slag är naturligtvis att det tillåter kortare eller längre frånvaro för odlaren.

Placeringen kräver omtanke

Husets placering på tomten bör övervägas noga, felbeslut ångrar man sig länge. Det finns naturligtvis estetiska aspekter men av betydelse är också anslutningen av vatten och el. Med tanke på allt som skall transporteras från och till växthuset är det skäl att i förväg begrunda transportvägarna. Det kan rentav finnas behov av att komma in i växthuset med skottkärra, vilket också kan påverka valet av kärra.

Växthuset skall stå ljust, skuggande skogar kan framförallt senare på sommaren och mot hösten bidra till att tomaternas och gurkornas tillväxt avstannar. Härefter skall man besluta, om det inte varit klart redan från start, om man skall köpa en byggsats eller planera och bygga huset själv. Ställer man ambitionerna väldigt högt kan kommunens tekniska myndigheter förutsätta byggnadslov.

1. Byggnadsskedet. 2. Snart färdigt att tas i bruk. 3. El och en möjlighet till lite uppvärmning är behändigt speciellt på våren.

321

5

Konstruktionsplanering

Bygger man själv ett hus av glas krävs det en stabil grund för att spänningar och köld inte skall krossa glasen vintertid. Glastak är tyngre än plastalternativ och förutsätter därför grovare konstruktioner. Vill man undvika takstolar inne i huset ställer det speciella krav på de stödjande byggnadstekniska lösningar-na. Huset bör byggas på väldränerat botten och i utsatta lägen kan konstruktionerna byggas av impreg-nerat virke. Ett växthus kan inte ha för mycket luftningsfönster.

Det är vanligtvis trångt i ett amatörväxthus. Vid planeringen skall man säkra tillräckligt svängrum, möj-ligheter att jobba i huset, inga onödiga skrymslen och tillräckligt med avställningsytor. Bäddarna får inte vara för breda, man skall bekvämt kunna jobba över hela ytan. En större jordvolym i bäddarna innebär en mindre risk för ”störningar” men ger mera arbete. Ren torv är lättare att handskas med en tyngre jordar.

Försök göra det enkelt!

Man skall undvika sådana fast konstruktioner som försvårar städning och tvättning. Grunden för ama-törens och framförallt ekoodlarens växtskydd är hygien, inga döda eller halvdöda växtdelar i knutarna. Lättare sagt en gjort! Det gäller för övrigt det mesta i växthusodling men det skall inte stoppa Dig.

Automatisk ventilering lönar sig också i hobbyväxthus. En indragen slang underlättar bevattning betydligt.

1 2

6

1. Växthuset i vinterskrud. Sålådorna får köldbehandling. Till vänster är en mindre del inpaketerad i plast. 2. På våren börjar det spira i sålådorna och tulpanerna blommar. 3. På sommaren växer gurkorna i rask takt.4. Växthuset på sommaren med odlingslådor utanför. Flera sådder per sommar ger många skördar.

43

BIDRAG TILL BOVBLADET!Har ni något roligt att dela med er om era trädgårdar eller ert trädgårdsintresse?

BOV-bladet tar gärna emot bidrag! Skicka in material till henrika.arle@gmail.com senast den 1.11.2015

SOMMARUTFÄRDEN ÄR REDAN DEN 13.6.BOVarnas sommarutfärd 2015 går till Raseborgsnejden lördagen den 13.6. Vi besöker Öuddens ar-boretum på Fåfängö kl. 11 och efter det Gullö Gård för lunch och en titt på den fina köksträdgården. Wikströms buss avgår från Kiasma-muséets turisthållplats kl. 9.00. Bussen stannar vid hållplatserna Iso Omena kl. 9.10 och Kyrkslätt kl. 9.25. Vi är tillbaka vid Kiasma senast kl. 17.00.

Lunch äter vi ca kl. 13.30 på Gullö Gård.

Lunchen har två alternativ som båda serveras med grönsallad och potatis. I priset ingår även efterrätt och kaffe.

Alt. 1: Lax Alt. 2: Viltfärsbiffar eller köttbullar

Utfärden kostar 25€ (= lunchens självkostnadspris) som betalas på Gullö Gård. Max. antal i bussen 50 personer.

Anmälningar tas emot före 28.5 av Nina Gallen och Inger Kullberg, gärna per e-post. Meddela lunchalternativ 1 eller 2 och vilken hållplats du stiger på/av. Anmälningsdatumet kommer väldigt snabbt i och med att utfärden blev tidigare än planerat. Därför mejlade vi alla Bovar, vars e-post adress vi känner till. Om du har en e-post adress som sekreteraren saknar, berätta gärna vilken den är för oss.

Nina Gallen tel. 050 526 1189, gallen@netti.fi eller Inger Kullberg tel. 040 548 8906, inger.kullberg@kolumbus.fi

Årets sommarutfärd var ursprungligen tänkt att ske i augusti men tidigarelades bl.a. för att rododendronblomningen borde vara fin i år.

Välkommen med!

7

VÄGGKALENDERN 2016BOVarna ska få en egen väggkalender. För första gången ska vi presentera våra vackraste blomster i form av en trädgårdskalender för år 2016. Meningen är att kalendern ska finnas till salu - för ett facilt pris - i oktober.

Vi efterlyser bidrag från så många BOVar som möjligt och hoppas kunna presentera en ny BOV-fotografs bil-der varje månad. Projektet sköts av en arbetsgrupp som består av Eva Vikstedt som ansvarig samt Ulrica Cron-ström och Marina Korkman som medlemmar.

Bilderna vi efterlyser ska vara i liggande format och motivet ur finländska trädgårdar. Särskilt intresserade är vi av tidiga vårväxter eller glödande höstbilder. Vi vill också gärna få med dina bästa trädgårdstips. Månadens gröna knep ska ge dig hjälp att lyckas med sådd, plantering och vård av trädgårdens nyckful-la primadonnor.

Gruppen behöver materialet “före semestrarna” dvs mot slutet av juni. Ta gärna kontakt med Eva Vikstedt: evikstedt@gmail.com eller 040-5765294 om närmare detaljer.

DISKUTERAT PÅ BOV-PRAT Ni vet väl BOVar om att vi har en diskussionsgrupp på Face-book?

Vi är ett 30-tal som är med än så länge. I våras beundra-de vi de första blommornas ankomst och på vintern kom vi ihåg den gångna sommaren. Många medlemmar visade sina bilder och frågade varandra om ditt och datt. Vi var många som suckade djupt över rosor, pioner, klematisar och allt möj-ligt annat!

Vi fick bland annat se:

1. Anna Lindholm: Pionen ‘Buckeye Belle’

2. Anne-May Winqvist: Klematis (Atragene-Gruppen)

3. Gunilla Westman: Rosen ‘Ritausma’

Riktigt klurigt var det att försöka lista ut vad för en krukväxt Veronica Söderlund hade hemma. Efter några gissningar kom hon själv ihåg att det var ett snöax, en Whitfieldia elongata. En riktigt ovanlig inneväxt! Vet någon annan BOV mer om växten?

Kom med och diskutera!

Vi har en behändig ny kortlänk: facebook.com/groups/bovpratDet finns också en direkt länk från vår hemsida.

1

2

3

8

LITE NEDSTÄMMANDE OM CITY-KANINERNA

Ulla-Brita Karppinen skickade in en berättelse

BOV – bladet nr 38, dec. 2014, innehåller sorglig läsning om kaninernas envishet och förstörande av växtlighet. Mina erfarenheter från näromgivningen under ca 5 senaste år är följande.

Öster om Centralparken i Åggelby och Bocksbacka har kaniner funnits i åtminstone 5-6 år i parker och sporadiskt besökt några bekantas radhustomter. Antalet hålls i styr tack vare rävar som finns åtminstone i Åggelby.

Väster om Centralparken: I Norra Haga finns de enligt bekanta runt kyrkan, vidare i sluttningarna mot våningshusen och på radhustomterna. Mittemot dessa finns en halvstor koloniträdgård vars jord, upp-delning och vattenförsörjning staden förbättrade för 3-4 år sedan med strålande resultat av flitiga odlare efter ny början. Nu har de flesta bytt ut grönsaker och blommor mot vinbärsbuskar.

I Södra Haga breder kaninerna ut sig på vardera sidan om kustbanan sedan 4-5 år i den kuperade terrängens syd - sydvästra sluttningar. Mitt husbolag med aktiva invånare satsade för 2-3 år sedan på lökväxter och marktäckare i sluttningen mot gatan för att binda jorden och glädja alla förbipasserande. Nu är hela sluttningen (ca 30 m) perforerad av kaninhål och plantorna rubbade och rivna. Övre kantens olvonbuskar har barskrapade rötter utåt då kaninerna gjort breda ingångar till sina underjordiska laby-rinter. Nedersta våningens lokaler har var sin egen terrass på gårdssidan. Där har jag två 1 x 3 m rabatter med 6 lökväxter och 7-8 perenner. I november blev allt som ännu var grönt uppätet utom skugg-grönan (Pachysandra) och halva skuggbräckan. Det klarnar först under våren vad som repar sig och lämnas i fred.

I Stenhagen finns en äldre koloniträdgård mellan RK:s blodtjänst och kustbanan. Där har de flesta od-larna för länge sedan övergått till bärbuskar. I Köpingsparken bredvid Hagabäcken har staden noggrant nyplanterade träd med enskilda stamskydd och buskar med omslutande stängsel. Där får kaninerna också söka sig till de öppna granntomterna.

Tillsvidare har kaninerna antagligen inte fö-rekommit i rodo-atsalea –parken som befin-ner sig mitt emellan Norra och Södra Haga. Om staden ensidigt behöver jaga bort dem också därifrån, blir områdena runtomkring ännu mera ansatta av kaninerna. Alla tom-tägare som vissa år tävlat om vackraste planteringarna i olika stadsdelar som staden själv uppmanat till, kolonilotternas odlare som köat och betalar för sina lotter och alla trädgårdsföreningar borde förena sig om en skrivelse till staden om bekämpningshjälp till de värst drabbade områdena. Det har sta-den ju själv medverkat till genom aktionen i Centralparken som omnämns i BOV –bladet 38. Annars får vi nöja oss med bara gräs-mattor och bärbuskar. Att önska kaninerna mot Esbo till andra odlares och vänners harm är för sent, då kaninerna redan för många år sedan lärde sig simma eller gick längs bron från Lövö till Otnäs och vidare.

27.3.2015 Ulla-Brita Karppinen

Kommer ni BOVar ihåg Saga Johanssons knep om att rädda gnagar-skadade buskar och träd? Jag tror det finns åtminstone några BOVar som haft en viss framgång med den här “skydda-med-målartejp-tills det-blir-bättre” metoden. Målartejp läggs på så fort man märker skadan och träden och buskarna verkar ganska ofta överleva. Foto: Ulrica Cronström

9

BLOMMANDE BUSKAR OCH TRÄDav Inger Kullberg

Vid planering av en trädgård kan man jämföra buskar och träd med hemmets möbler. Förstås är de mera rotfasta och något svårare att flytta än möbler inne i huset. De ger i alla fall strukturer åt en träd-gård, bildar kanske häckar runt om, ger insynsskydd och skyddar från kalla vindar. De kan dölja vissa partier som man vill gömma. En blommande buske får gärna vara solitär så att den kan beundras från alla håll samt att man kan gå nära den och dofta på den. Genom att plantera buskar kan man dela in trädgården i olika rum och göra dem mer spännande. Hela trädgården behöver inte kunna ses på en gång.

Träd ger höjd åt en trädgård samt också skydd under heta soliga dagar. Vissa träd och buskar är lång-samväxande och andra snabbväxande och fyller snabbare upp sitt ändamål.

Själv har jag oftast valt våra inköp till vår trädgård efter riklig blomning och doftegenskaper. Genom noggranna val kan man få blomning från tidig vår till sensommar.

En aspekt är också att tänka på att man med dessa växter kan erbjuda mat åt humlor, bin, fjärilar och fåglar. En blommande sälg välkomnas av humlor och bin som redan har vaknat.

En rikt förgrenad buske vid fågelmatningsplatsen gillas av alla fåglar som söker skydd undan rovfåglar. De tycker också om att sitta och knäcka sina frön på buskens grenar.

Det går bra att utnyttja marken under buskar och träd till att planera tidigt blommande växter, speciellt lökväxter passar bra.

Plantering av vårdträd var mycket vanligt förut. När man byggde sitt hus planterade man också ett träd gärna då ett träd som blir långlivat eftersom man räknade med arr huset skulle bli gammalt. Detsamma gäller för märkesdagar eller vid ett barns födelse.

Jag vill berätta om vissa av mina favoriter och hoppas att ni får något tips.

1. Forsythia ovata, tidig forsythia. Höjd: 1-2 m2. Daphne mezereum ’Album’, tibast. Höjd: 0,5 – 1 m.3. Rhododendron ’Kullannuppu’4. Rhododendron ’White Light’5. Amelancier laevis, kopparhäggmispel. Höjd: 1-4 m6. Fothergilla major, stor häxal. Höjd: 1 meter7. Crategus x media ’Paul’s Scarlet’, rosenhagtorn. Höjd: 5-7 m.8. Malus, purpurapel-Gruppen. ’Kadetti’ blir ett ca 4 m högt träd eller buske.9. Malus, purpurapel-Gruppen. ’Hopa’ blir ett ca 4 m högt träd eller buske.

Till höger: Hydrangea ‘Endless Summer’

FEBRUARIMÖTET

10

87

3

54 6

21

9

1716

12

1413 15

1110

18

10. Rhododendron catawbiense ‘Grandiflorum’ parkrododendron. Höjd: kan bli nästan meter.11. Buddleja davidii Höjd: 2-3 m. Blommar på årsskotten. Fjärilsfavorit.12. Syringa vulgaris, syren. Höjd: 3-5 m13. Myriacaria germanuca, klådris. Blir 50 -80 cm i naturen. I vår trädgård är den ca 1,5 m.14. Prunus padus ‘Colorata’, blodhägg. Höjd: 6-8 m. 15. Kolkwitzia amabilis, paradisbuske. Höjd: 2-3 m. 16. Deutzia, hybriddeutzia ’Mont Rose’. Höjd 1-2 m. Lite känslig.17. Weigela ‘Red Prince’, trädgårdsprakttry Höjd: 1-2 m beror på sort.18. Rosa ’Merveille’, hör till Gallica-Gruppen, lågväxande. Årets ros 2015, förädlad av Pirjo Rautio.

* * *

FAVORITREDSKAP & FRÅGEPANELPå oktobermötet skall vi ha lite annat program än vi är vana med. Det har ofta varit tal om att ha ett föredrag om trädgårdsredskap, men eftersom vi i styrelsen inte tyckte att vi kunde komma på någon enskild expert på redskap, beslöt vi oss för att vän-da på steken och be alla intresserade BOVar att berätta om sina favoriter.

Vi kommer också att ha en frågepanel samma kväll. På frågor svara Henrika Arle, Magnus Björkvall och Brita Svartström. Långavarigare BOVar kommer kan-ske ihåg att det är en gammal tradition som vi väcker upp på nytt. Ni får väldigt gärna skicka in frågor i förväg. Då kan vi kanske färdigt gräva fram bilder som stöd för våra svar. Skicka frågorna till Henrika som delar med sig av dem till Brita & Magnus.

henrika.arle@gmail.com

Många av Ingers rekommenda-tioner finns i huvudstadsregionens trädgårdscentra. Speciellt Puutar-haliike Reiman, Sofielund och Muhevainen-kedjan brukar ha ett brett urval!

Annars brukar många intressanta buskar och småväxta träd kunna shoppas på BOVarnas resor. Kom bara ihåg att packa dem väl! Bred-bottande kassar och korgar pas-sar bäst. Plantorna bör dessutom alltid märkas ordentligt.

13

MARSMÖTET

ROSOR I NORRI mars hade vi besök av Leif Blomqvist, plant-skoleman från Pedersöre och författare av flera trädgårdsböcker.

Den nyaste boken kom ut på svenska förra året och nu i år på finska. Vi var ett 60-tal BOVar som kommit till Brage för att höra Leif Blomqvist tala.

Leif driver den välkända plantskola Blomqvistin taimisto i Pedersöre. Plantskolan är berömd också utan-för Finland och också svenskarna tycker om att anlita den. Speciellt är den bra för alla som söker växter till ett lite kärvare klimat. Pedersöre ligger i zon IV. Leif har haft plantskoleverksamhet på heltid 20-25 år, men före det började han med att sälja svartvinbärsbuskar ur bakluckan på en Ford Taunus på Jakob-stads torg.

De bästa ursprunget

Vill man odla rosor i Finland rekommenderar Leif rotäkta rosor, dvs. rosor som inte alls ockulerats. Då har rosen man vill ha ympats via ett “öga” till rotsystemet på en mer starkväxande rosart. I Holland används Rosa laxa som rotmaterial och det är inte bra eftersom rosarten inte är speciellt härdig i Fin-land. Redan danska förädlare använder Rosa multiflora (den japanska klätterrosen) som är härdigare, men vet goda förädlare att rosorna skall ha ett hem “norr om Stockholm” kan rosen Rosa canina komma i fråga som rotmaterial. Rosa canina (stenros/koiraruusu) är den härdigaste som rotstock, men tyvärr har den en större benägenhet att bilda rotskott. Speciellt saknar Leif uppgifter om vilka rotstockar som använts, när plantorna säljs i handeln.

Årets ros 2015, ‘Merveille’ som Pirjo Rautio förädlat har Leif skickat på mikroförökning till Uleåborgs uni-versitet. Då kommer plantorna att bli rotäkta.

14

I sin barndom blev Leif först förtjust i vår vanliga härdiga finska midsommarros (föreg. sida nedan). Den blev en av hans första favoriter. Sedermera har Leif specialicerat sig på härdiga rosor, gamla pålitliga och många nya kanadensiska sorter.

De kanadensiska rosorna som släpps ut på marknaden går igenom en rigorös godkänningsprocess. En grupp experter i ett konsortium testar rosorna noggrannt. Det finns tre kända grupper, Leif rekommend-erar speciellt flera sorter ur Parkland- och Explorer serierna. den tredje gruppen kallas Artist-rosor.

Parkland rosor:

Rosorna i Prairie-serienRosorna i Morden-serien

+ Rheinaupark, Winnipeg Parks, Adelaide Hoodless, Hope for Humainty och Cuthbert Grant

För tillfället finns det 25 rosor listade i Explorer-serien. Leifs rekommen-dationer var bl.a.:

‘William Baffin’ (3.), klätterros, ser riktigt bra ut i verkligheten, som Leif formulerade saken. Rosen blir 2,5-3 m hög.

‘John Davis’, kan också användas som klätterros, halvdubbel ljusröd och remonterande

‘Marie Victorin’ (5.) med persikoton-ade blommor, remonterande och en lägre buske

‘Champlain’, djupröda blommor, 90 cm hög

‘Henry Hudson’, låg rugosa hybrid, ljusröda knoppar och vita blommor

På bild: 1. Rosa ‘Morden Centennial’2. Rosa ‘Morden Blush’3. Rosa ‘William Baffin’4. Rosa‘Prairie Celebration’5. Rosa‘Marie-Victorin’6. Rosa ‘Prairie Snowdrift’ 65

43

21

15

‘Wasagaming’ är en pålitlig kanadensare.‘AC Navy Lady’ är en mycket mörk kanadensare.

‘Sointu’ är en av de nya finska sorterna. ‘Thérèse Bugnet’ rekommenderade Leif som häckros.

DE VANLIGASTE PLÅGORNALeif påminner, att liksom andra växter, är också rosor alltid mer resistenta mot sjukdomar och skadedjur-sangrepp när de är friska och välväxta.

Bland de vanligaste sjukdomarna för rosor är:

1. Mjöldagg. Det är en sjukdom som tyvärr övervintrar. Fuktiga vårar och torra varma somrar är speciellt lämpliga för angrepp. Man skall hålla buskarna luftiga och inte plantera på alltför torra platser. Att ge kalium (PK- gödsel dvs. höstgödsel kan hjälpa på långsikt)

2. Rosrost. Som är en svårare sjukdom. Kommer fuktiga somrar och höstar. Kom ihåg att inte vattna bladen på buskarna, utan jorden under bladen.

3. Svartfläcksjuka. Bekämpas bäst genom att undvika fuktiga lägen och plantera på öppna soliga platser. Sjukdomen kommer mest på hösten, tyvärr övervintrar den.

321

16

ANDRA REKOMMENDATIONER: ‘AC Navy Lady’ hör inte till någon kanadensisk grupp, men är snygg, under 1 m, resistent och har en mycket mörk färg.

‘Lac Majeau’, rugosa typ. doftar, lättodlad.

‘Wasagaming’, gammal kanadensare. Stora blommor, snygg, starkväxande.

‘Thérèse Bugnet’, till exempel som häckros

‘Sointu’, ny finsk sort som Peter Joy m.fl. tagit fram 1 m hög

‘Splendens’, francofurtana, Valamoros, namnet kommer p.g.a. de vallmolika blommor -inte klostret!

‘Ritausma’, bekant för många BOVar, Leif rekommenderar den också. 150 cm bred och hög. Taggig, remonterar.

‘Williams Double Yellow’ – bäst av de gula harrisonii-sorterna.

Rosa ‘Mundi’ (bilden t.h.)

Som ett allmänt råd påminde Leif om att vill man odla remonterande rosor måsta man komma ihåg att de kräver lite mer av jorden och i gödselväg. De är inte lika lätta som midsommarosen och de andra pimpinellifolia/spinossisima sorterna!

“Rosor i norr” blev nominerad till Sveriges bästa trädgårdsbok 2014, men den vann inte. Boken är dock en trevlig rosbok och den kan beställas via Blomqvist plantskolas hemsidor, via flera nätbokbutiker och den lär också finnas i de större bokaffärerna. Cirkapris € 32. http://www.blomqvistintaimisto.com/

Boken har också utkommit på finska i år med några tilläggssidor.

På bilden: Leifs fotografi på Ingers honungsros, Rosa helenae ‘Hybrida’

BILDER: Leif Blomqvist RAPPORT: Henrika Arle

17

APRILMÖTET

PRIMULOR

På BOVarnas aprilmöte höll Brita Svartström och Inger Kullberg ett väldigt roligt föredrag om primulor.

Rapport: Henrika Arle Bilder: Inger Kullberg

Släktet har 400-500 arter som alla växer på norra halvklotet. Primula kommer från latinets primus=den förste. Det är oftast perenner. Gullvivan Primula veris är den mest kända vivan.

Bladen hos vivorna sitter i rosett. Blommorna är ofta samlade i flock eller också i våningar. Primulor för-ökas genom delning eller med frö.

Brita rekommenderar att man planterar många plantor tillsammans då kommer de bäst till sin rätt. Många av dem trivs i gräsmattan under buskar eller i torvpartier. Några kan odlas vid vattendrag och dammar. Ormbunkar, rododendron och vackra bladväxter är goda grannar. Primulorna blommar i maj-juni.

Vivorna kan delas in i tre odlingsgrupper

1. Sur till neutral jord som är humusrik, fuktig näringsrik jord.

2. Måttligt näringsrik jord, fuktig men väldränerad.

3. Humusrik, fuktig men väldränerad och något kalkhaltig jord.

18

1. Primula flaccida, inget svenskt namn 2. Primula alpicola ‘Alba’, månviva 3. Primula vialii, hyacintviva 4. Primula ‘Blue Sap-phire’ 5. Primula aurantiaca, orange kandelaberviva 6. Primula bulleyana, gul kandelaberviva 7. Primula ‘Andrea’ 8. Primula x ‘Garryarde Guinevere’ 9. Primula ‘Ken Dearman’

987

654

321

Bild: Henrika Arle

Varifrån får man mera Primulor?

Listan på BOV-plantor brukar alltid innehålla representanter från Primula-släktet. Många arter är relativt enkla att föröka från frö och flera sorter kan delas. Många dubbla och storblommiga sorter finns till salu på vårvintern, både i trädgårdscentrum och större snabbköp. Ett bra fröurval har bla. Chiltern Seeds och Plant World Seeds

19

SOMMARENS PROGRAM23.5. Trädgårdsmarknad på Margareteberg kl 10-15 Inspektorsgränden 3, Esbo

3.6. BOVplantornas utdelning på Perenna Björkvall kl 17-19 Halmkärvsvägen 4, Helsingfors

13.6. Sommarutfärd till Öuddens arboretum och Gullö 23-25.6. BOVarnas resa till östra Finland

28.6. Öppna trädgårdar kl 12-18

HÖSTENS MÖTEN 16.9. Lisen Granberg: Min trädgård - hur man bygger upp en ny trädgård21.10. Favoritredskap & Frågepanel (Brita, Magnus, Henrika) 18.11. Inneväxter - Henrika Arle9.12. Sommarens resa presenterad av BOVar

Mötena börjar kl.18.30. Bibliotekarieverksamhet och annan samvaro kan inledas från och med kl.18.00.

Månadsmötena hålls på Bragehemmet, Kaserngatan 28, i Helsingfors.

Om den nedre dörren är stängd, använd den nya dörrkoden #4452A

FÖLJ MED FÖRENINGENS VERKSAMHET PÅ FACEBOOK: www.facebook.com/blomsterodlingensvanner

ALL AKTUELL INFORMATION: WWW.BLOMSTERODLINGENSVANNER.ORG

20