brännhett om svensk skog

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 1

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 2

Brännhett om svensk skogEn studie om råvarukonkurrensens ekonomi

robert lundmark och patrik söderholm

sns förlag

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 3

brännhett om svensk skog

En studie om råvarukonkurrensens ekonomiRobert Lundmark och Patrik SöderholmFörsta upplaganFörsta tryckningen

© 2004 Författarna och SNS FörlagOmslag: Patrik SundströmSättning: Manne SvenssonTryck: Kristianstads Boktryckeri, Kristianstad 2004

isbn 91-7150-952-6

SNS FörlagBox 5629

114 86 StockholmTelefon 08-507 025 00

Fax 08-507 025 25

E-post order@sns.seHemsida www.sns.se

SNS – Studieförbundet Näringsliv och Sam-hälle – är ett fristående nätverk av ledandebeslutsfattare i privat och offentlig sektor medengagemang i svensk samhällsutveckling. Syf-tet är att skapa underlag för rationella beslut iviktiga samhällsfrågor genom forskning ochdebatt.

SNS bedriver samhällsforskning med forskarefrån universitet och högskolor i Sverige ochutlandet, ger ut böcker på eget förlag samtarrangerar konferenser, kurser och lokalamedlemsmöten. SNS är en allmännyttig ideellförening som finansieras genom medlems-avgifter, forskningsanslag, bokförsäljning ochkonferensavgifter samt genom årsavgifter frånföretag, myndigheter och organisationer.

Innehållsförteckning

Förord 13

Sammanfattning 15

1 Introduktion 19

1.1 Frågeställningar och studiens syfte 20

1.2 Viktiga avgränsningar och definitioner 21

1.3 Disposition 23

2 Utnyttjandet av skogsråvaror inomskogsindustrin och energisektorn 25

2.1 Skogsråvarans användningsområden 26

2.2 Råvaruflödet 28

2.3 Bioenergins framväxt 30

2.3.1 Forskning och utveckling 30

2.3.2 Reglerande lagstiftning 31

2.3.3 Energi- och miljöskatter 32

2.3.4 Investeringsbidrag 34

2.4 Skogsindustrin 35

2.4.1 Sågverksindustrin 36

Spån 39

Sågverksflis 41

2.4.2 Träskiveindustrin 42

2.4.3 Massa- och pappersindustrin 43

2.4.4 Konkurrensen om skogsråvarorna inom skogsindustrin 45

2.5 Energisektorn 46

2.5.1 Energisektorns användning av skogsbränsle 47

2.5.2 Bränsleslag 50

Avverkningsrester 50

Förädlade trädbränslen 51

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 5

Biprodukter från skogsindustrin 53

2.5.3 Skogsindustrins direkta bidrag till energiförsörjningen 54

2.6 Sammanfattande kommentarer 55

3 Råvarukonkurrensens ekonomi 58

3.1 Direkt konkurrens om skogsråvaran och energiskatternas roll 59

3.2 Utbud och efterfrågan på skogsråvaror 62

3.3 Är konkurrensen om skogsråvaran ett samhällsekonomisktproblem? 65

3.4 Sammanfattande kommentarer 69

4 Energipotentialen i den svenska skogen:en litteraturgenomgång 71

4.1 Restriktioner på uttaget 72

4.2 Tidigare studier av den svenska skogens energipotential 73

4.2.1 Antaganden om restriktioner på uttaget 74

4.2.2 Potentiellt uttag av trädbränsle 75

4.2.3 Regionala variationer 77

4.3 Kostnader för trädbränsleuttag 80

4.3.1 Kvantiteter och potentialer 80

4.3.2 Kostnader 81

4.4 Konsekvenser för råvarukonkurrensen: en kritisk analys 85

4.4.1 Effekter av teknisk utveckling 86

4.4.2 Fokus på genomsnittliga snarare än marginella kostnader 87

4.4.3 Regionala kostnadsskillnader 88

4.4.4 Internationell handel med trädbränslen 88

4.5 Slutsatser om trädbränsleutbudet 90

5 Konkurrensen om skogsråvaran: omfattning och framtidsutsikter 91

5.1 Utbudet av skogsråvaror 92

5.1.1 Avverkningsrester från slutavverkning och gallring 93

5.1.2 Industriella biprodukter 96

5.1.3 Massaved 97

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 6

5.1.4 Regionala aspekter på utbudet 99

5.2 Efterfrågan på skogsråvaror 100

5.2.1 Träskiveindustrin 102

5.2.2 Massa- och pappersindustrin 104

5.2.3 Energisektorn 105

5.2.4 Regionala aspekter på efterfrågan 107

5.3 Analys av råvarukonkurrensen 108

5.3.1 Konkurrenssituationen för enskilda skogsråvaror 109

Rundvirke (massaved) 109

Energisektorns betalningsvilja för massaved 111

Industriella biprodukter 115

5.3.2 Övergripande konkurrenssituation 118

5.3.3 Regionala aspekter på råvarukonkurrensen 121

5.3.4 Utsikterna för utökad internationell handel med trädbränslen 122

5.4 Slutsatser om råvarukonkurrensens omfattning och framtidsutsikter 125

6 Sysselsättningseffekter 127

6.1 Att inte se skogen för alla träden – Vanliga argument rörande bioenergins sysselsättningseffekter 128

6.2 Långsiktiga effekter på sysselsättning och arbetslöshet 131

6.3 Kortsiktiga och regionala sysselsättningseffekter 133

6.4 Slutsatser om råvarukonkurrensens sysselsättningseffekter 135

7 Energibeskattningens effekter på den svenskaekonomin och dess sektorer 138

7.1 Analys av energiskatter i en allmän jämviktsmodell 140

7.2 Modellen 141

7.3 Scenarier och översikt av modellsimuleringarna 143

7.3.1 Basscenario 143

7.3.2 SNED-scenarier 144

7.4 Effekter på näringslivets sektorer, bränsleanvändning ochvaruproduktion 146

7.4.1 Fördelningseffekter på näringslivets sektorer 146

7.4.2 Bränsleanvändning 147

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 7

7.4.3 Produktionsförändringar 148

7.5 Anpassningen mot de nya jämvikterna 150

7.6 Slutsatser om energibeskattningens ekonomiövergripandeeffekter 152

8 Energipolitiken åt skogen? En samhälls-ekonomisk analys av den svenska energi- ochmiljöbeskattningen 154

8.1 Miljöekonomisk värdering av de svenska bränsleskatterna 156

8.1.1 Biomassa eller naturgas? En illustration av miljövärderings-problemet 157

8.1.2 Energiproduktionens miljökostnader: lärdomar från tidigarestudier 159

8.1.3 Koldioxidens skadekostnader 165

8.2 En kostnads- och miljöeffektiv energi- och miljöbeskattning 167

8.2.1 Att fokusera på målen snarare än medlen 167

8.2.2 Nationella åtaganden för att lösa ett globalt problem 171

8.3 Energipolitikens behov av stabilitet och långsiktighet 174

8.3.1 Energipolitikens långsiktiga konsekvenser 175

8.3.2 Faran med statlig ransonering av råvaruanvändningen 176

8.4 Slutsatser om energipolitiken och konkurrensen om skogs-råvaran 179

9 Slutsatser och lärdomar för framtiden 181

9.1 En sammanfattning av studiens resultat och slutsatser 181

9.2 Framtida forskningsområden 186

Appendix A: Energifakta och omräkningstabeller 189

Appendix B: Enheter 193

Noter 194

Referenser 198

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 8

Figurförteckning

Figur 1.1 Definitioner och begrepp för biobränsle 22

Figur 2.1 Ett exempel på användning av ett barrträd (volym-procent) 29

Figur 2.2 Råvaruflödet av skogsråvaror och biprodukter mellan berörda industrier 29

Figur 2.3 Utveckling av genomsnittspris för sågtimmer (leverans-virke) för gran och tall (fasta priser, 2001 års prisnivå)samt produktion 37

Figur 2.4 Produktionsvolym och exportpris för sågade barrträvarorfrån Sverige mellan 1983–2002 (fasta priser, 2001 årsprisnivå) 38

Figur 2.5 Produktionsbalans för sågverk med en årsproduktion>5 000 m3 (volymprocent) 38

Figur 2.6 Användningsområden för spån, 1990, 1995 och 2001 39

Figur 2.7 Realt genomsnittligt spånpris, fritt sågverk (fasta priser,2001 års prisnivå) 40

Figur 2.8 Prisutveckling på sågverksflis för olika prisområden(fasta priser, 2001 års prisnivå) samt total produktionav sågverksflis oavsett användningsområde 41

Figur 2.9 Produktionsvolym och importpris av spånskivor ochträfiberskivor i Sverige mellan 1978–2002 (fasta priser,2001 års prisnivå) 43

Figur 2.10 Utvecklingen av genomsnittspriset på massaved(leveransvirke) för gran, tall och björk (fasta priser,2001 års prisnivå) samt produktion 44

Figur 2.11 Produktion och exportpris av mekanisk och kemiskpappersmassa för bruk i Sverige mellan 1980–2002

(fasta priser, 2001 års prisnivå) 45

Figur 2.12 Produktion av skogsflis och kross samt dessas realpris,1993–2002 (fasta priser, 2001 års prisnivå frittförbrukare) 51

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 9

Figur 2.13 Produktion av förädlade trädbränslen och dessasrealpris, 1993–2001 (fasta priser, 2001 års prisnivå frittförbrukare) 52

Figur 2.14 Produktion av biprodukter samt dess realpris, 1993–2002

(fasta priser, 2001 års prisnivå fritt förbrukare) 54

Figur 2.15 Sammanfattning över träfiberförsörjningen 2001,miljoner m3fub 56

Figur 3.1 Konkurrens om skogsråvaran som en konsekvens avenergiskattehöjningar 60

Figur 3.2 Utbud och efterfrågan för en konkurrensutsatt råvara 63

Figur 4.1 Prognostiserat utbud av trädbränslen i Sverige kring2010 85

Figur 4.2 Svensk nettoimport av skogsråvaror mellan 1961 och2002 89

Figur 5.1 Prisutvecklingen för produkter som styr efterfrågan påskogsbaserad biomassa (1990 = Index 100) 101

Figur 5.2 Lokalisering av större massabruk, sågverk, träskivepro-ducenter och kraftvärme- och värmeverk 122

Figur 8.1 Emissioner till luft av gas- och biobränsleanvändning(kraftvärme) 158

Figur 8.2 Koldioxidutsläpp (CO2) från gas- och biobränsle-användning (kraftvärme) 158

Figur 8.3 Estimerade miljökostnader för olika elproduktions-tekniker 160

Figur 8.4 En jämförelse mellan totala samhällsekonomiska kost-nader och produktionskostnader + skatter för storavärmeverk (MWh producerad värme) 162

Figur 8.5 En jämförelse mellan totala samhällsekonomiska kost-nader och produktionskostnader + skatter för kondens-kraftverk (MWh producerad el) 163

Figur 8.6 En jämförelse mellan totala samhällsekonomiska kost-nader och produktionskostnader + skatter för kraft-värmeverk (MWh producerad el) 163

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 10

Tabellförteckning

Tabell 2.1 Faktiskt behov och tillgänglighet av skogsråvaror iSverige 2001 (1996) 28

Tabell 2.2 Energi- och miljörelaterade skatter i Sverige 2003 33

Tabell 2.3 Barrsågtimret fördelat på olika leveransformer ochägarkategorier 2000 (1995), procentuella andelar 36

Tabell 2.4 Önskvärda råmaterial fördelade på industriprodukt 46

Tabell 2.5 Energitillförseln i Sverige 1990 och 2001 47

Tabell 2.6 Användning av biobränsle 48

Tabell 4.1 Sammanställning över antaganden om utbudsrestrik-tioner 74

Tabell 4.2 Potentiellt uttag av skogsråvaror för energiutvinning 75

Tabell 4.3 Potentiellt uttag fördelat på bränsleslag (TWh/år) 76

Tabell 4.4 Uppskattning av regional skogsbränslepotential(TWh/år) 79

Tabell 4.5 Beräknade kostnader och tillgänglighet för svensktträdbränsle år 2010 83

Tabell 5.1 Bruttoersättning till skogsägare för uttag av avverk-ningsrester, uppdelat på landsdelar 95

Tabell 5.2 Regionala skillnader i utbudet av skogsråvaror, uppde-lat per region 100

Tabell 5.3 Potentiell användning av rundvirke 109

Tabell 5.4 Konkurrenspotentialen för rundvirke 110

Tabell 5.5 Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall vid uttag avmassaved för leverans till massa- och pappersindustrin(MPI) och energisektorn för tall och gran 112

Tabell 5.6 Energisektorns betalningsvilja för massaved enligt tvåstudier (SEK per m3fub) 113

Tabell 5.7 Konkurrenspotentialen för industriella biprodukter 116

Tabell 5.8 Tillgång och användning av trädbränsle i angränsandeländer (TWh/år) 123

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 11

Tabell 5.9 Minimum, maximum och genomsnittligt bränslepris i 20

europeiska länder samt i Sverige (SEK per MWh) 124

Tabell 6.1 Sysselsättningseffekter vid utnyttjande av trädbränslenenligt två studier 129

Tabell 7.1 Hills (1999) allmänna jämviktsmodell 142

Tabell 7.2 Summering av resultat från basscenariot, procentuellförändring 143

Tabell 7.3 Viktiga skillnader mellan de olika scenarierna 144

Tabell 7.4 Summering av SNED-simuleringarna (baserade påHills modell) 145

Tabell 7.5 Detaljerade sektoriella resultat, procentuell förändring 147

Tabell 7.6 Procentuella förändringar i bränslekonsumtionen förutvalda sektorer 148

Tabell 7.7 Produktionsförändring för olika produkter 150

Tabell 8.1 Statliga FoU-utgifter till energisektorn i miljoner SEK(2002 års prisnivå) 170

Tabell A.1 Densitet och fuktighet hos ved och bark 189

Tabell A.2 Omvandlingstabell för trädbränsle 189

Tabell A.3 Omvandlingstabell för förädlade biobränslen 190

Tabell A.4 Fastmasseprocent per m3s 190

Tabell A.5 Energivärden på trädbränsle 190

Tabell A.6 Densitet och fuktighet hos ved och bark 191

Tabell A.7 Erfarenhetstal från praktiken 192

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 12

Förord

Det projekt som ligger till grund för denna studie har drivits av Stu-dieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och har genomförtsunder sommaren och hösten 2003. Utöver författarna har projektetinvolverat Professor Bengt Kriström, Sveriges Lantbruksuniversi-tet, Umeå, och Anna Dahlqvist, fil.mag. Luleå tekniska universitetsom båda har bidragit med underlagsrapporter till studien. Vi villtacka Bengt och Anna för deras värdefulla insatser.

Projektet har i sin helhet erhållit finansiellt stöd från följandeorganisationer:

En referensgrupp bestående av representanter från flertalet av de eko-nomiska bidragsgivarna har följt arbetets gång och har givit värdefullinformation och råd som har hjälpt vårt arbete framåt. Vi vill tackareferensgruppen med medlemmar från både skogs- och energisektornsamt berörda myndigheter – för konstruktiv hjälp under projektetsgång, och speciellt Jörgen Hallberg, Mikael Hannus, Bo Holm, Bengt’Nippe’ Hylander, Hans Jennsjö, Bengt Karlsson, Marcus Larssonsamt Marianne Svensén. Forskarna bär dock ensamma ansvaret förvalda ämnen, metodansatser och slutsatser av analyserna.

13

• AssiDomän Cartonboard• Billerud AB• Göteborg Energi• Holmen AB• Kappa Kraftliner AB• Korsnäs AB• Lunds Energi AB• M-real• Naturvårdsverket• Rottneros AB

• SCA Graphic Sundsvall AB• Statens energimyndighet• Stora Enso• Swedwood International AB• Sydkraft• Södra Cell Miljö• Umeå Energi AB• Vattenfall• ÅF-Cellpap

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 13

Utöver de finansiella bidragen vill vi tacka Jan-Olof Edberg vidSNS för insamlingen av forskningsmedel och för mycket värdefulltadministrativt stöd under projektets gång. Vidare har en tidigare text-version fått konstruktiva kommentarer av Anna Dahlqvist, PontusGrahn, Bengt Kriström, Marian Radetzki och Kristina Söderholm.

Vi riktar vårt uppriktiga tack till alla nämnda personer och orga-nisationer. Projektet som sådant skulle inte ha kommit till ståndutan deras engagemang.

Luleå i april 2004

Robert Lundmark och Patrik Söderholm

14

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 14

Sammanfattning

Den ökade användningen av trädbränslen för energiproduktions-ändamål har inneburit att en mer intensiv konkurrens uppstått omden svenska skogsråvaran. Syftet med denna studie är att analysera:(a) råvarukonkurrensens omfattning och dess eventuella ekonomiskakonsekvenser; samt (b) den samhällsekonomiska rationaliteten iden energipolitik och bränslebeskattning som främst har drivit framråvarukonkurrensen.

Konkurrensen om skogsråvaran har mycket litet att göra med denfysiska tillgängligheten på råvaran utan är främst en fråga om huru-vida förändringar i efterfrågan från en användargrupp leder till signi-fikanta prisförändringar som drabbar andra användare. En viktig deli analysen är därför att undersöka de utbuds- och efterfrågeförhål-landen som gäller för olika skogsråvaror. Generellt gäller att ju pris-okänsligare dessa är desto intensivare blir råvarukonkurrensen. Istudien visas att utbudskurvan för skogsbränslet troligtvis är mindreflack än vad som framkommer av tidigare undersökningar. Dettainnebär att uttagskostnaderna för skogsbränslet kan stiga relativtsnabbt vid ökad efterfrågan, framförallt på grund av förekomsten avregionala marknader, transportkostnader etc. Utökad import avträdbränslen från länder med lägre trädbränslepriser kan dock lindradenna priseffekt, samtidigt som en ökande internationell efterfråganpå det svenska trädbränslet i stället kan leda till en mer intensivkonkurrens.

Två viktiga villkor måste vara uppfyllda för att skogsråvaran skautgöra ett ekonomiskt gångbart bränsle för energiproduktion. Prisetpå råvaran måste vara tillräckligt lågt för att kunna konkurrera medfossilbränslebaserade energiteknologier. Samtidigt måste prisetvara tillräckligt högt för att inte skogsägaren ska få en högre ekono-misk avkastning av att i stället leverera råvaran till skogssektorn.Det första av dessa villkor är idag i hög grad uppfyllt, speciellt i värme-

15

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 15

sektorn där skatterna på fossilbränslen är relativt höga. Analysenvisar att det idag förekommer en tydlig konkurrenssituation mellanträskiveindustrin och energisektorn om olika industriella biproduktersåsom sågspån. Konkurrensen förstärks av att träskiveindustrin barai begränsad omfattning kan substituera mellan olika råvaror i produk-tionen. Om massaveden har det länge inte funnits någon omfattanderåvarukonkurrens, även om den förekommit på marginalen. Fortfa-rande är massa- och pappersindustrins betalningsvilja för massavedgenerellt sett högre än energisektorns, men införandet av elcertifikatunder 2003 och medföljande kvot för förnybar elektricitet kan drivaupp efterfrågan på bioenergi än mer och på så sätt intensifiera kon-kurrenssituationen.

Effekterna av en reformerad energibeskattning analyseras medhjälp av en så kallad allmän jämviktsmodell. Modellresultaten tyderpå att konkurrensen om biomassan tenderar att bli mindre intensiv,om energibeskattningen reformeras enligt den så kallade Skattened-sättnings-kommitténs (SNED) förslag om likformig energibeskatt-ning för alla industrisektorer, men mer intensiv om man i ställetutgår från ett scenario där den nuvarande koldioxidskatten – medgällande sektorsindelning – fördubblas.

De totala långsiktiga effekterna av råvarukonkurrensen på densvenska sysselsättningen och arbetslösheten är med stor sannolikhetobefintliga. Däremot kan regionala effekter på arbetslösheten upp-stå i och med att vissa sektorer drabbas (direkt eller indirekt) av denenergibeskattning som orsakat konkurrensen. Dessa strukturomvand-lingseffekter är troligtvis mer omfattande i scenariot med en fördubb-lad koldioxidskatt jämfört med det scenario som bygger på SNED-förslaget. Det är dock svårt att hävda att dessa strukturomvandlings-effekter i sig utgör skäl nog att ändra beskattningen som sådan.Frågan om huruvida energibeskattningen ska förändras och om rå-varukonkurrensen är ett problem eller inte är snarare kopplad tillfrågan om den är samhällsekonomiskt effektiv och/eller på bästasätt bidrar till att uppfylla de energipolitiska målen.

Vad som framstår som mycket viktigt är att energipolitiken germarknadens aktörer stabila spelregler för investeringar. Såväl energi-som skogssektorn är mycket kapitalintensiva och dessas framtid beror

16

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 16

i hög grad på investeringar i ny teknik och nya anläggningar. Denstörsta faran är därför en politik som skapar stor osäkerhet om värdetav framtida investeringar och/eller gör tidigare investeringar olön-samma. En alltför ryckig energipolitik kan äventyra båda dessaindustriers framtid till föga nytta för miljön eller uppfyllandet avandra viktiga samhällsmål.

För att koldioxidbeskattningen ska vara fullt ut effektiv krävs attden är lika hög för alla användare. SNED-förslaget innebär i dettaavseende ett steg i rätt riktning. Det som dock framstår som ganskaklart är att höjningar av den nuvarande koldioxidskatten antagligenär relativt verkningslösa när det gäller att minska utsläppen ytterli-gare. Utrymmet för ytterligare substitution från fossilbränslen motbiobränslen i värmesektorn är ganska litet, varför det finns skäl attsöka efter mer kostnadseffektiva utsläppsreduktioner på andra håll.

I Sverige kan en hög fossilbränslebeskattning bli kontraproduktivsåväl ekonomiskt som miljömässigt. Sverige har relativt omvärldenganska höga kostnader för koldioxidreduktion, och detta tillsam-mans med klimatproblemets genuint globala karaktär talar för att visom land har mycket att tjäna på utsläppshandel såväl nationelltsom internationellt. Studier visar till och med att utsläppshandel in-om exempelvis EU skulle stärka konkurrenskraften hos den svenskaenergiintensiva industrin. Det finns därför starka motiv för att Sve-rige som land ska verka aktivt för att åstadkomma en internationellsamordning av klimatpolitiken snarare än att genomföra ambitiösaunilaterala klimatåtgärder.

Det finns tecken på att bioenergin idag ges för stort utrymme dådet gäller att uppnå de energipolitiska målen. Ett antal tidigare stu-dier indikerar att de miljökostnader som uppstår vid biomassabase-rad energiproduktion ibland kan vara lika höga eller till och med hög-re än motsvarande kostnader för naturgas. Eftersom produktions-kostnaderna för naturgasbaserad energiproduktion ofta är lägre ände för biomassa, indikerar detta att naturgasen skulle kunna ha enmer framträdande roll i det svenska energisystemet. Det finns docken betydande osäkerhet om värdet av koldioxidens skadekostnader.

Förnyelsebar energi i allmänhet och bioenergin i synnerhet fram-ställs ofta som en universallösning för att i ett enda svep uppnå en rad

17

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 17

olika energi- och miljöpolitiska mål (koldioxidreduktion, i övrigtmiljövänlig energiproduktion, försörjningstrygghet etc), men det ärtveksamt om förnyelsebara energikällor alltid utgör den mest kost-nadseffektiva lösningen för att uppnå alla dessa mål. Det bör samti-digt påpekas att detta är en ”ögonblicksbild”. Bioenergisektorn ären dynamisk industri med betydande potential för teknisk utveck-ling, och den kan på sikt bli mer samhällsekonomiskt fördelaktig änvad som nu är fallet. Det finns ingen anledning att motverka dennautveckling och utestänga trädbränslet från vissa användningsområ-den. Energipolitiken bör inte försöka ersätta de ekonomiska mark-nadernas grundläggande uppgift – att på ett effektivt sätt allokerasamhällets resurser – utan i stället fokusera på de värden som inte ärprissatta på någon marknad (till exempel miljökostnader, försörj-ningstrygghet etc). Det är dock viktigt att bioenergin i framtiden”endast” utgör ett av flera medel för att nå de uppsatta energipoli-tiska målen, och inte framställs som ett mål i sig självt.

18

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 18

1. Introduktion

Den svenska skogen har haft en stor betydelse för den svenska eko-nomins utveckling under de senaste århundradena. På samma gånghar också skogsresurserna genom historien varit upphovet tillmånga konflikter om användandet (se till exempel Lundgren, 1987).Idag har skogen kanske fler användningsområden än någonsin tidi-gare. Den är en plats för rekreation, turism och viltjakt, den utgören livsmiljö för många djur- och växtarter, varav en del är utrotnings-hotade, och den ska förse såväl skogs- som energisektorn med råva-ror. Det finns därför idag ett stort antal källor till intressekonflikterkring skogen som ekonomisk resurs. Denna studie handlar om kon-kurrensen mellan skogs- och energisektorn om den svenska skogs-råvaran.

Under 1990-talet har ett flertal energipolitiska styrmedel somstödjer användandet av skogsbaserad biomassa för energiproduk-tion införts. De politiska målen rörande förnyelsebar energi, skatter(inte minst de på fossilbränslen), subventioner, samt nyligen handelmed el-certifikat är några av de instrument som tillsammans påverkaranvändandet av biomassa i energisektorn. Johansson m.fl. (2002)visar exempelvis att utan existerande miljö- och energiskatter skullelivstidskostnaden (det diskonterade nuvärdet av investerings-, drifts-,och bränslekostnader) för att producera fjärrvärme med olja ellerkol som bränsle vara lite drygt hälften än motsvarande kostnad medbiobränsle. Med dagens skatter på bränslen är kostnaden för kol ocholja för värmeproduktion nästan dubbelt så stor som den förbiobränsle. Ur miljösynpunkt är den dominerande orsaken till främ-jandet av biomassa kopplad till oron för global uppvärmning. För-sörjningstrygghetsargument och en politisk viljeinriktning att främjaen diversifierad energimix ligger också bakom det starka stödet.

Energipolitiken påverkar således produktionen av skogsråvaror ochdärmed också de ekonomiska förhållandena för träskiveindustrin,

19

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 19

sågverksindustrin, och massa- och pappersindustrin samt övriga skogs-baserade branscher. Om fossila bränslen är beskattade och högt pris-satta kommer konsumentpriserna för energi att stiga, vilket leder tillatt biomassa också kan prissättas högt eftersom biomassa är substi-tut för fossilbränslen i energisektorn. För de enskilda skogsråvaru-företagen kan det således bli attraktivt att leverera biomassa tillenergisektorn i stället för till massa- och träskiveindustrin, eftersomenergiföretagen kan betala bättre. På detta sätt kan energipolitikenge upphov till en ökad konkurrens om skogsråvaran. I Sverige ärdetta kanske tydligast för träskiveindustrin, vars viktigaste råvara,spånet, också blivit ett attraktivt bränsle i värmesektorn.

Den uppkomna situationen har givit upphov till protester frånvissa av skogsindustrins representanter. De befarar att energipoliti-ken rubbar konkurrensen om skogsråvaran och betonar bland annatatt Sverige kommer att tappa betydande exportinkomster om,exempelvis, massaveden eldas i stället för att användas till massa-produktion (se till exempel Skogsindustrierna, 2003). Från före-språkare för bioenergin hörs i stället krav på en allt aktivare energi-politik som än mer än tidigare främjar energiproduktion medbiobränslen (se till exempel, SVEBIO, 1998). Dessa representanterhävdar ofta att energipotentialen i de svenska skogarna är hög ochatt det inte finns någon uppenbar konfliktsituation mellan skogs-respektive energisektorns olika behov. Debatten har fått extra inten-sitet av att det svenska energibeskattningssystemet ofta varit underutredning, och under våren 2003 lade den så kallade Skattenedsätt-ningskommittén (SNED) fram sitt betänkande (SOU 2003:38).Deras förslag innebär en omfattande reformering av de svenskaenergi- och miljöskatterna och det kan – om förslaget omsätts ipraktisk politik – få betydande effekter på biomassaanvändning ochproduktion.

1.1 Frågeställningar och studiens syfte

Den ovan beskrivna utvecklingen och den efterföljande debattenger upphov till åtminstone två viktiga frågor. För det första, vilkenär omfattningen och vilka är konsekvenserna av den ökande använd-

20

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 20

ningen av biomassa i energisektorn – för de svenska skogsråvarumark-naderna och för den svenska ekonomin? För det andra, vilken är denoptimala användningen av skogsråvaror utifrån ett samhällsekono-miskt perspektiv?

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i dessa frågorbidra med en analys av: (a) omfattningen av och de ekonomiska kon-sekvenserna av den ökade konkurrensen om skogsråvarorna; samt (b)den samhällsekonomiska nyttan och kostnaden av den energipolitikoch energibeskattning som har drivit fram konkurrensen.

Dessa frågor måste dessutom belysas med hänsyn till internatio-nella förhållanden och utvecklingstendenser, vilka blivit allt vikti-gare inom biobränsleområdet. En viktig observation som ligger tillgrund för denna studie är också att utvecklingen inom de industriersom analyseras här har varit mycket dynamisk; den tekniska utveck-lingen inom energianvändning, bränsleval etc, har varit betydandeoch de ekonomiska och politiska förhållandena som styr dessa valhar undergått ständiga förändringar. Detta talar emot att det skullefinnas ett generellt svar på frågan om huruvida skogen ska ”brännas”eller ”vidareförädlas”; snarare pekar det på vikten av att utforma enlångsiktigt hållbar energipolitik som ger marknadens aktörer korrektasignaler – om exempelvis miljökostnader, värdet av försörjnings-trygghet etc, – men överlåter åt samma aktörer att inom ramen fördessa policyincitament själva välja hur skogsråvaran kommer till sinbästa användning.

1.2 Viktiga avgränsningar och definitioner

I figur 1.1 presenteras de definitioner av biobränsle som utgörsvensk standard. Biobränsle är bränsle som härstammar från biolo-giskt material och indelas i olika grupper beroende på ursprung,tillverkningsmetod, fraktionsstorlek etc. Trädbränsle är alla biobräns-len där träd eller delar av träd är utgångsmaterial och där ingenkemisk omvandling har skett (jfr returlutar). Trädbränsle kan haanvänts till annat, som till exempel rivnings- och emballagevirke ochklassificeras då som återvunnet trädbränsle. Skogsbränsle är träd-bränsle utan tidigare användning. Hit räknas bränsle producerat av

21

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 21

stammar, grenar och toppar (grot), barr och stubbar, liksom bränslefrån skogsindustrins avfall och biprodukter som bark, spån och flis.Primärt skogsbränsle kallas ibland den del av skogsbränslet som kom-mer direkt från skogen. I figur 1.1 markeras med fet stil de sortimentsom analyseras i denna studie.

figur 1.1. Definitioner och begrepp för biobränsle.Källa: Svensk standard SS 18 71 06.

Främst behandlas skogsbränslen såsom avverkningsrester (grot),stamved (ej inkluderad i figur 1.1), spill och biprodukter från industrin(spån, bark, etc). Återvunnet trädbränsle (såsom rivningsvirke)samt energiskogsbränsle (som har odlats specifikt för energiändamål)behandlas inte i studien. Likaså ägnas ingen uppmärksamhet åt vass-och halmbränsle, returpapper samt åt så kallade returlutar. Vi foku-serar dessutom enbart på användningen av skogsbaserad biomassa iel- och värmesektorn. Den potentiella framtida användningen av bio-bränslen inom transportsektorn kommer inte att behandlas. Vidareligger fokus i första hand på barrträd på grund av att dessa trädtyperstår för den dominerande avverkningsvolymen. Det kan dock varavärt att notera att lövträd oftast har ett högre energivärde jämförtmed barrträd. De är därmed i högre grad åtråvärda för energisektorn

22

Biobränsle

Vassbränsle

Halmbränsle

Trädbränsle

Returpapper

Returlutar

Skogsbränsle

Energiskogsbränsle

Återvunnet trädbränsle

Avverkningsrester

Virke utan industriell användning

Biprodukter och spill från industri

Emballagevirke

Formvirke

Rivningsvirke

Spill från om- och nybyggnad

vilket kan leda till lokala konkurrenssituationer i anförskaffningenav lövträd.

Ovanstående avgränsningar gör att vi inte kan presentera någonheltäckande studie av alla de användningsområden som skogen har;vi kommer dock trots allt att kunna peka på viktiga ekonomiskaprinciper och förhållanden som bör beaktas då användarkonkurren-sen om den svenska skogen analyseras. På detta sätt hoppas vi attdenna studie ska bidra – och inspirera – till vidare analyser av såvälde valda som de närliggande frågeställningarna.

1.3 Disposition

I kapitel 2 presenterar vi en översiktlig redogörelse för hur de svenskaskogsråvarorna nyttjas inom skogs- respektive energisektorn. Kapitel3 presenterar en enkel teoretisk referensram som ligger till grund förden empiriska analys av råvarukonkurrensens ekonomi som följer ikapitel 4–9. I kapitel 3 diskuteras bland annat de ekonomiska ochpolitiska faktorer som avgör hur intensiv konkurrensen om skogs-råvaran kan bli, samt hur en samhällsekonomiskt optimal använd-ning av skogsråvaran kan identifieras.

I kapitlen 4 och 5 analyseras utbuds- och efterfrågesituationen förolika skogsråvaror som är (eller eventuellt kan bli) föremål för kon-kurrens mellan skogs- och energisektorn. Syftet med dessa kapitelär främst att analysera råvarukonkurrensens nuvarande omfattningsamt dess framtidsutsikter. Kapitel 6 analyserar eventuella sysselsätt-ningseffekter som kan följa vid ökad konkurrens om skogråvaran.

Kapitel 7 bidrar med en så kallad allmän jämviktsanalys av hurenergibeskattningen – och speciellt den nyligen framlagda SNED-utredningens förslag – påverkar den svenska ekonomin som helhetoch biomassaanvändningen i synnerhet. Kapitel 8 analyserar densvenska energipolitiken och beskattningen och försöker bidra tillden svåra diskussionen om vilka krav som måste vara uppfyllda föratt energibeskattningen ska vara samhällsekonomiskt önskvärd,samt huruvida den svenska energipolitiken lever upp till dessa krav.

I kapitel 9 sammanfattas de viktigaste slutsatserna i studien ochnågra centrala lärdomar för energipolitiken presenteras. Vi diskuterar

23

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 23

också vilka ytterligare kunskapsbehov som finns inom området, ochpekar på några viktiga riktlinjer för framtida studier i ämnet.

Appendix A ger en sammanställning av energifakta, virkesfaktaoch omvandlingstabeller för att underlätta en konsistent jämförelsemellan skogsindustrins och energisektorns råvaruanvändning,medan Appendix B sammanfattar betydelsen av en rad i studien van-ligt förekommande enheter.

24

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 24

2. Utnyttjandet av skogsråvaror inomskogsindustrin och energisektorn

Sverige är ett land med rika skogstillgångar. Den produktiva skogs-arealen utgör strax över 55 procent av den totala landarealen med enrelativt jämn fördelning mellan regionerna (Skogsstyrelsen, 2003).Gran och tall är de dominerande barrträden och utgör nästan heladet nationella skogsbeståndet. Björk är det mest vanliga lövträdet.Den årliga totala tillväxten i virkesförrådet låg kring 101 miljonerm3sk i genomsnitt för perioden 1996–2000 medan avverkningen år2001 var cirka 76 miljoner m3sk. Skogsråvaran kan generellt användasför vidareförädling till andra produkter eller till energiutvinning. Idetta sammanhang definieras den vidareförädlande industrin somskogsindustrin och detta ”kluster” inkluderar massa- och pappersin-dustrin, sågverksindustrin och träskiveindustrin. På liknande sätt defi-nieras den energigenererande industrin som energisektorn och dennainkluderar el-, kraftvärme- och värmeverk samt bränsleförädlings-industrin.

I samband med att energisektorn i allt högre grad har börjat ut-nyttja skogsråvaror för energiutvinning har det på vissa håll uppståtten konkurrenssituation med skogsindustrin om anskaffningen avråvaror. Aktörerna på råvarumarknaderna har olika ekonomiskadrivkrafter; avgörande är deras respektive konkurrenskraft sompåverkas av bland annat den nationella och internationella ekono-miska utvecklingen samt av politiska styrmedel. De ekonomiska”spelreglerna” är därför av central betydelse för skogsråvaransanvändningsområde.

Detta kapitel syftar till att ge en översikt av användningen av skogs-råvaror inom både skogsindustrin och energisektorn. Kapitlet inledsmed en generell överblick av hur skogsråvaran används idag (avsnitt2.1), följt av en övergripande bild av de flöden av skogsråvaror somförekommer från olika råvarukällor och användare (avsnitt 2.2).Avsnitt 2.3 bidrar med en kort historik över de energipolitiska styr-

25

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 25

medel som bidragit till den ökade användningen av skogsråvaran förenergiändamål. Denna översikt tar sin utgångspunkt i oljekrisernaunder 1970-talet och slutar med en kort beskrivning av de nya energi-skatter och politiska styrmedel som införts under 1990-talet framtill idag. Slutligen gör vi en sektoriell beskrivning över användandetav skogsråvaror för både skogsindustrin och energisektorn. Dessaavsnitt (2.4–2.5) är strukturerade efter användare och råvarukällorför att förenkla beskrivningen och för att en tydligare och mer trans-parant bild över de skogsråvaror som är speciellt konkurrensutsattaska kunna presenteras. Några avslutande kommentarer återfinns tillsist i avsnitt 2.6.

2.1 Skogsråvarans användningsområden

Av det industriella rundvirket som produceras (cirka 67 miljonerm3fub) används lite mer än hälften av sågverken som sågtimmeroch resterande av massa- och pappersindustrin som massaved. Vidförädling av sågtimret produceras biprodukter (råflis, torrflis,sågspån, kutterspån och bark) motsvarande cirka 50 procent avtimmervolymen. Huvuddelen av sågverksflisen går till massa- ochpappersindustrin, så kallad råflis, och en mindre del till träskivein-dustrin och till energiutvinning, så kallad torrflis. Det mesta avspånet som når den kommersiella biobränslemarknaden har upp-graderats till pellets eller briketter. Ett antal pelletsanläggningarhar startats under de senaste åren med ökad kapacitet som följd.Den årliga pelletskapaciteten ligger på cirka 1 miljoner ton per årmedan den faktiska produktionen var 570 000 ton år 2000. Utöverdetta producerades 190 000 ton briketter och 130 000 ton träpulverunder samma år (Ericsson m.fl., 2003).

Avverkningsrester från slutavverkning och gallring, beståendemestadels av toppar och grenar samt småträd, kan utgöra en stor rå-varukälla för energisektorn. (Den potentiella tillgången på avverk-ningsrester diskuteras i mer detalj i kapital 4). Användningen lågunder mitten av 1990-talet kring 9 TWh. Teoretiskt kan hela trädetanvändas till energiutvinning medan sågverksindustrin och massa-och pappersindustrin enbart kan använda delar av trädet. Trävaru-

26

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 26

industrin har dock historiskt kunnat betala det högsta priset förråvaran. Resterande delar av trädet används till massa, spånproduk-ter och bränsle. Fördelningskvoterna varierar dock över tiden i taktmed konjunktur och förändringar i andra ekonomiska och politiskaförutsättningar. I figur 2.1 presenteras en övergripande bild övervad ett typiskt barrträd kan användas till.

Tabell 2.1 presenterar de faktiska behoven av samt tillgänglighetenpå skogsråvaror i Sverige. Med behovet av rundvirke åsyftas här kon-sumtionen av industriellt rundvirke medan tillgängligheten visar detårliga inhemska uttaget. Skillnaden mellan konsumtion och uttag ba-lanseras av nettohandeln. Tillgängligheten på grot (avverkningsrester)och industriella biprodukter utgörs av faktisk produktion samt avuttagsvolymen av rundvirke. Delar av tabell 2.1 baseras på den volym-fördelning av ett typiskt barrträd som presenterades i figur 2.1.

27

Avverkningsrester

Toppar och grenar 28,1

Industribränsle

Bark

Renserirester

Spån

Lignin m.m.

6,6

1,3

2,6

19,2

Cellulosa

Sågutbyte

26,5

15,7

figur 2.1. Ett exempel på användning av ett barrträd (volymprocent).Källa: Skogsindustrierna.

tabell 2.1. Faktiskt behov och tillgänglighet av skogsråvaror i Sverige 2001 (1996).

Behov Inhemsk tillgänglighet

Rundvirke1

81,8 (70,4) 76,6 (69,4)Grot1 okänt 50,8 (46,2)Biprodukter2

16,6 (16,1) 17,3 (16,0)

1 miljoner m3sk2 miljoner m3fub, inkluderar biprodukter från sågverk och plywoodindustrin som levereras antingentill industrin, energisektorn eller som deponeras.Källor: Skogsstyrelsen (2003), Virkesmätningsrådet (2002) samt egna beräkningar.

2.2 Råvaruflödet

För att förenkla upplägget av och förståelsen för detta och kom-mande kapitel är det viktigt att klargöra de flöden av skogsråvarorsom sker till och mellan skogsindustrin och energisektorn. Figur 2.2visar de generella flödena av skogsråvaror som existerar mellan olikaråvarukällor och användare. I ett första led kan skogsråvarorna an-tingen komma från inhemska skogsbestånd eller importeras. Impor-ten kan bestå av sågtimmer och massaved eller av biprodukter somspån och sågverksflis från utlandet. Det inhemska skogsbeståndetlevererar sågtimmer, massaved samt avverkningsrester (grot). Tradi-tionellt har sågtimret använts i sågverksindustrin, massaveden i massa-och pappersindustrin och skogsflisen, i den mån uttag har skett, i ener-gisektorn. Okvistad massaved kan i mindre utsträckning levereras tillmassa- och pappersindustrin varvid kvistning etc. sker vid bruketoch genererar en mindre mängd skogsflis för leverans till energisek-torn eller till intern energiutvinning. Inom ramen för denna studiekommer även flöden av sågtimmer och, framför allt, massaved i formav trädbränsle till energisektorn att analyseras.

Sågverksindustrin spelar en viktig roll i konkurrensen om skogs-råvaran. Förutom själva produktionen av sågade trävaror uppstårdet biprodukter såsom spån och sågverksflis. Den enda andra källanav dessa biprodukter utgörs av import. Den sågverksflis som produ-ceras säljs vidare till antingen massa- och pappersindustrin (råflis),träskiveindustrin eller energisektorn (torrflis) – bränsleförädlingsin-dustrin inkluderad. Spånet1 saknar användning i massa- och pappers-

28

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 28

industrin men är den dominerande råvaran i träskiveindustrin ochbränsleförädlingsindustrin för framställning av pellets och briketter.Utöver detta bidrar sågverksindustrin och massa- och pappersindust-rin med värme – och i viss mån kraftvärme – till energisektorn. Skogs-industrin är dock ofta självförsörjande på värmeproduktion menmåste tillgodose sitt elbehov från annat håll.

figur 2.2. Råvaruflödet av skogsråvaror och biprodukter mellan berörda industrier.

Sågverksindustrins biprodukter tillsammans med möjligheten attanvända massaved och sågtimmer för energiutvinning är de flödensom är av speciellt intresse för denna studie och de är därför mar-kerade med feta flödeslinjer i figur 2.2. För att dessutom indikera attmassaved och sågtimmer idag endast i mindre utsträckning användsför energiutvinning är även dessa flödeslinjer streckade. Förändradeekonomiska och politiska förhållanden kan dock ändra detta förhål-

29

Massa ochpappersindustrin

Sågverksindustrin Spånskiveindustrin

Bränsleförädlingsindustrin

Energisektorn

SågtimmerMassaved(industriträdelar)

Massaved Sågtimmer

FlisSpånflis

Spånflis

Skogsflis

Pellets

etc

KraftvärmeVärme

Inhemskaskogsbestånd

Import

Spån

flis

SkogsflisTrädbränsle Trädbränsle

Värme

Spånflis

lande. Skogsflis från massa- och pappersindustrin har också en streck-ad flödeslinje för att indikera att flödet idag inte är omfattande.

2.3 Bioenergins framväxt

I början på 1970-talet var den svenska energiförsörjningen domineradav olja och motsvarade 80 procent av den totala energiförsörjningen.I och med oljekriserna under 1970-talet förändrades den svenskaenergipolitiken och det övergripande målet var att reducera beroendetav olja, framför allt genom byggandet av nya kärnkraftverk. Kärn-kraften blev dock snabbt kontroversiell i samband med olyckan påThree Mile Island i USA och föranledde en folkomröstning i Sverigeom kärnkraftens existens med tvetydigt resultat. Kärnkraften harnu, nästan 20 år senare, börjat fasas ut ur den svenska energiproduk-tionen.

Under 1990-talet ökade oron för växthuseffekten och blev tillsam-mans med avvecklingen av kärnkraften en av de viktigaste frågornainom svensk energipolitik. Konflikten mellan att reducera koldioxid-utsläppen, som följer av förbränningen av fossilbränslen, och avveck-lingen av kärnkraften har till del ansetts kunna lösas genom ökadanvändning av förnyelsebara energikällor. Bland dessa förnyelsebaraenergikällor räknas biomassa. Den under 1990-talet ökade politiskatilltron till möjligheten att använda biomassa för energiutvinning hardärför föranlett (a) ökade offentliga anslag för forskning och utveck-ling; (b) avskaffandet av reglerande lagstiftning; (c) höjda energi-och miljöskatter på fossilbränslen och (d) investeringsbidrag. Varoch en av dessa punkter kommer att i mer detalj granskas i följandeavsnitt.2

2.3.1 Forskning och utveckling

Efter den första oljekrisen 1973 startade ett offentligt finansieratenergiforskningsprogram med målet att reducera Sveriges oljebero-ende. Sedan dess har det kontinuerligt utgått offentlig finansieringför forskning om och utveckling av bioenergi. I medeltal har statensedan 1975 satsat cirka 940 miljoner SEK per år (uttryckt i 2000 års

30

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 30

priser) för energiforskning varav bioenergi har tilldelas cirka 11 pro-cent. Inriktningen för bioenergins forskning och utveckling hardock skiftat över åren beroende på förändringar i prioriteringarnainom energipolitiken och allteftersom nya forskningsområdenutvecklats. Till exempel ansågs skogsbaserad bioenergi inte vara enpraktisk energikälla i början på 1970-talet, mestadels beroende påresursbegränsningar och konkurrerande användning inom skogsin-dustrin (se också avsnitt 2.3.2). Emellertid ökade intresset för bio-energi snabbt och användningen av avverkningsrester, biprodukteroch energiskogar för energiutvinning påskyndades. Som en konsek-vens av den forskning och utveckling som har skett har en rad nyateknologier och tillämpningar introducerats.

2.3.2 Reglerande lagstiftning

Från och med 1975 och under cirka 20 år var marknaden för träfiber-råvara reglerad genom Byggnadslagen 1975–1987 och Lagen om Trä-fiberråvara 1987–1993. De första regleringarna introduceradesunder en tid då det rådde en allmän oro för ett utbudsunderskott påträfiberråvaran för skogsindustrin. Tillväxten i efterfrågan på skogs-råvaran förväntades bli väsentligt högre än skogstillväxten.

År 1975 introducerades därför en extra paragraf till Byggnadslagen.Paragrafens huvudsakliga innebörd var att tillstånd behövdes för var-je expansion vilken krävde en viss mängd träfiberråvara. Lagen ap-plicerades på företag och stipulerade att ett företag fick öka sin kapa-citet i en anläggning om samtidigt kapaciteten minskade i en annananläggning. Energisektorn inkluderades inte inledningsvis av regler-ingen men dess kraftiga expansion ledde till slut till rädsla föröverutnyttjande av skogsråvaran som bränsle. Från 1983 och framåtomfattades därför även energisektorn av regleringen (Hansing ochWibe, 1992).

Skogstillväxten och avverkningsnivån utvecklades på ett sådantsätt att prognosen från 1975 snart framstod som felaktig. Tillväxteni skogen var mycket högre än vad som estimerats medan efterfråganvar avsevärt lägre. Under 1989 uppgick avverkningsnivån till cirka70 procent av skogstillväxten och skogstillgångarna var större än

31

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 31

någonsin. Dessutom började importen av skogsråvaror att öka under1980-talet. Således var situationen ett tiotal år efter regleringensinförande helt annorlunda. Det fanns inget underskott på skogsråva-ran, importen var hög och ständigt växande och det huvudsakligaproblemet var att få avverkningsnivån att stiga i Sverige. Som ettresultat föreslogs en revidering av regleringen. Resultatet blev Trä-fiberlagen. Lagen reglerade större utnyttjningsvolymer för bådeenergiutvinning och industriell användning.

År 1991 skedde en utredning av Träfiberlagen (SOU 1991:22). Enav slutsatserna var att prövningen av nyttjandet av träfiberråvarainom skogsindustrin kunde upphävas. En ändring genomfördesockså 1991, då prövningsplikten inskränktes till att enbart gällaanvändning av mer än 10 000 m3f såg- och kutterspån för energiända-mål. Lagens syfte var alltså att motverka brister inom träskiveindust-rins försörjning med spån. Vidare ansågs prövningen inom bränsle-sektorn inte fungera väl. Utredningen fastslog att lagens avsikt varatt skogsindustrin skulle ha förtur till förädlingsbara råvaror och attendast överskottet fick användas för energiutvinning, eftersom energi-politiska styrmedel kunde komma att driva upp efterfrågan och prispå framförallt spån vilket ansågs kunna hota träskiveindustrins exist-ens. I juli 1993 upphävdes dock lagen.

2.3.3 Energi- och miljöskatter

Energibeskattningen har en relativt lång historia i Sverige. Skatterpå oljeprodukter introducerades redan under 1970-talet med syfteatt minska oljekonsumtionen genom substitution. Detta resultera-de, under 1980-talet, i en signifikant reduktion av oljekonsumtionenmedan användningen av biomassa, kol, och elektricitet ökade. Somen del av en större skattereform i början av 1990-talet förändradesbeskattningen av energi markant. En koldioxidskatt introduceradesmotsvarande 0,25 SEK per kg koldioxid medan den rena energiskat-ten sänktes med 50 procent. Emellertid pålades mervärdesskattenpå energikonsumtion. Konkurrenskraften mellan fossilbränslen ochbiomassa förändrades genom reformen tydligt till biomassans fördel.

I ett försök att behålla konkurrenskraften för den svenska industrin

32

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 32

befriades den från energiskatten i början av 1993 och koldioxidskattenreducerades till 25 procent av den generella nivån. Den generella kol-dioxidskatten har dock successivt höjts under de senaste tio åren ochvar under 2003 0.76 SEK per kg CO

2(och således 0.19 SEK per kg

för industrin). Utöver bränsleskatter finns det miljöskatter som be-skattar svavel- och kväveoxidutsläpp samt skatt på kärnkraftkapacitet.Slutligen föreligger det en skatt på konsumtionen av elektricitet. Deenergi- och miljörelaterade skatter som tillämpas i Sverige år 2003

summeras i tabell 2.2.

tabell 2.2. Energi- och miljörelaterade skatter i Sverige 2003.

Skattetyp Skattenivå Kommentar

Energiskatt Varierar mellan 10–70 Ingen skatt på bränsle som SEK/MWh för fossilbränslen. används inom industrinSkatten är högre för bensin eller för elgenerering.och diesel.

Koldioxidskatt Generell nivå på 0,76 SEK/kg Ingen skatt på bränslen somkoldioxid motsvarande 140–210 används för elgenerering ochSEK/MWh. skattenivån för industrin är

koldioxid. För elintensiva industrier förkommer speciella skattereduktioner.

Svavelskatt 30 SEK/kg Tillämpas på vissa typer avolja, kol och torv. Om svavlet separeras från utsläppen kanskatten partiellt återbetalas.

Kväveskatt 40 SEK/kg NO2

Tillämpas på värme- ochkraftvärmeverk med enkonsumtion över 25 GWhbränsle per år.

Skatt på kärn- Motsvarande 0,027 SEK/kWh kraftens el-kapacitet

Elkonsumtionskatt 0,12–0,18 SEK/kWh1 Ingen skatt på el konsumeradav industrin.

Mervärdesskatt 25 procent Tillämpas på all energikonsumtion.

1 Den lägre nivån tillämpas i norra Sverige medan nivån är högre i resterande delar av landet. Källor: Johansson m.fl. (2002) och SOU 2003:38.

33

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 33

Det finns en bred uppfattning om att den nuvarande svenskamodellen för energibeskattning är behäftad med många problem.Ett antal sådana problem identifierades redan i Skatteväxlingskom-mitténs betänkande (SOU 1997:11), och deras analys ligger i sin turtill grund för den så kallade Skattenedsättningskommitténs betänkan-de (SNED-utredningen), som lades fram under våren 2003 (SOU2003:38). SNED påpekar att det största problemet med de svenskaenergiskatterna är den sektoriella indelningen av näringslivetsbeskattning. I industrisektorn beskattas exempelvis bränslen förmotordrivna fordon fullt ut, medan samma bränslen som användstill andra ändamål inte alls belastas med någon energiskatt ochendast med 25 procent av koldioxidskatten. Vidare beskattas bränslensom används till energiutvinning olika beroende på var de används.För att ytterligare komplicera det hela beskattas bränsle somanvänds för värmeproduktion och för generering av elektricitetenligt olika principer. Dessutom är dessa huvudelement inte enhet-liga utan en rad undantag och ytterligare reduktioner existerar. Ettsådant system strider bland annat mot principen att miljöstyrandeskatter ska tillämpas så generellt som möjligt för att ge bästa styreffektoch minska kostnaderna.

2.3.4 Investeringsbidrag

År 1991 blev det möjligt att söka investeringsbidrag för ny elkrafts-kapacitet, om biomassa används som bränsle. Inledningsvis utgickbidrag på 4 000 SEK per kW och föranledde byggandet av 16 nyaanläggningar, bestående av 12 kraftvärmeanläggningar för fjärrvärmeoch 4 mottrycksanläggningar inom industrin. Några år senare redu-cerades bidraget till 3 000 SEK per kW eller maximalt 25 procent avinvesteringskostnaden. Ytterligare 9 anläggningar beviljades bidragmed den något lägre bidragsnivån. Investeringsbidragen motsvarar ensubvention på cirka 0,08–0,10 SEK per kWh (Johansson m.fl., 2002).

Det ekonomiska stödet till användandet av biomassa för elgene-rering har förändrats under 2003. Under våren 2002 föreslog statenett skift från investeringsbidrag till ett system med så kallade el-cer-tifikat, vilket infördes i maj 2003. El-certifikatet är inte enbart

34

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 34

begränsat till biomassa utan inkluderar de flesta förnyelsebara energi-källor (sol- och vindenergi, småskalig vattenkraft etc.). Certifikat-systemet är baserat på att konsumenterna (i det svenska fallet distri-butörerna) måste köpa så kallade ”gröna” certifikat motsvarande enspecifik andel av deras elkonsumtion. Producentens inkomst kom-mer därmed att vara lika med summan av el och certifikat sålda.Detta fungerar således i praktiken som en subvention till förnyelse-bara elkraftkällor och säkerställer en given marknadsandel förelproduktion åt dessa.

2.4 Skogsindustrin

Skogsindustrin har historiskt haft en betydande inverkan på Sverigesekonomiska utveckling. I jämförelse med övriga Europa är detenbart i Finland som en liknande betydelse av skogsindustrin förden inhemska ekonomin kan påvisas. Trävaruindustrin, som inklu-derar sågverks- och träskiveindustrin, tillsammans med massa- ochpappersindustrin sysselsatte nästan 78 000 personer under år 2002.Räknat i andelen sysselsatta av den totala sysselsättningen inomnäringsgren C-E arbetade 10,7 procent inom skogsindustrin. För-ädlingsvärdet låg år 1999 på 43 207 miljoner SEK och motsvarade11,6 procent av den totala tillverkningsindustrins förädlingsvärde.Skogsindustriprodukternas bidrag till nettoexporten låg dessutompå 88 000 miljoner SEK under år 2001 (Skogsstyrelsen, 2003).

Skogsråvaror används på många sätt och inom många varierandeindustriella processer. De dominerande sektorerna inom skogsindust-rin – sågverkindustrin, träskiveindustrin och massa- och pappers-industrin – skiljer sig mycket åt gällande anläggningsstorlek, kapi-talintensitet, ägarstruktur och teknologi. Störst är skillnaderna mellansågverksindustrin, som ofta är en traditionell relativt småskalig in-dustri, och de två övriga sektorerna som är mycket kapitalintensiva.För att underlätta presentationen av sektorernas viktigaste huvuddragkommer varje sektor att kort beskrivas: prisutvecklingen och använd-ningen av dess primära skogsråvara presenteras tillsammans med enbeskrivning av sektorns slutprodukter och eventuella biprodukter.Även produktionsnivåer diskuteras.

35

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 35

2.4.1 Sågverksindustrin

Produktionen av sågade trävaror var år 2000 cirka 16,4 miljoner m3

där 98 procent utgjordes av barrträd. Av denna produktion svaradesågverk med en produktionskapacitet på över 5 000 m3 för 97 pro-cent i 245 regionalt utspridda produktionsanläggningar. Sågverkmed en produktion överstigande 100 000 m3 stod för över 50 pro-cent av den totala produktionen. Bolagssågverk, sågverk med inte-grerad fiberindustri, svarade för 22 procent av produktionen, skogs-ägareföreningar för 12 procent och köpsågverk för 66 procent (Nav-rén m.fl., 2000).

Utöver användningen av inhemsk råvara importerades 7,9 pro-cent av landets totala sågtimmerförbrukning. Köpsågverken stodför nästan 90 procent av importen. Huvudandelen av sågtimret an-skaffades dock inom den egna regionen. Uppgifterna om leverans-former för barrsågtimmer i tabell 2.3 är hämtade från Navrén m.fl.(2000) och gäller för sågverk med en årsproduktion större än ellerlika med 5 000 m3. Generellt har leveransvirkevolymen minskatsedan 1995 till förmån för ökat uttag från egen skog och import.

tabell 2.3. Barrsågtimret fördelat på olika leveransformer och ägarkategorier2000 (1995), procentuella andelar.

Ägarkategori Leveransvirke Egen skog Avverkningsrätt Import

Köpsågverk 67,7 (74,5) 3,3 (1,8) 18,8 (22,2) 10,0 (1,5)Bolagssågar 19,2 (33,0) 66,0 (56,9) 12,3 (9,7) 2,4 (0,4)Skogsägare- 65,5 (80,9) 11,8 (7,3) 19,2 (11,4) 3,4 (0,5) föreningar

Totalt 55,8 (64,5) 19,6 (16,5) 17,3 (17,8) 7,4 (1,1)

Källa: Navrén m.fl. (2000).

Användandet av den dominerande råvaran sågtimmer har, underperioden 1963 fram till 2002, ökat från lite drygt 15 miljoner m3fubtill mer än 35 miljoner m3fub. Slutet av 1960-talet såg en ökning påproduktionen av sågtimmer men under perioden fram till mitten av1990-talet var produktionen relativt konstant. Figur 2.3 redovisarproduktionen och prisutvecklingen för sågtimmer av barrträd. Pris-utvecklingen har under de senare åren visat en sjunkande trend med

36

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 36

prisnivåer kring 400 SEK per m3fub. Notera dock att årsskiftet1994/95 skedde en övergång till en ny dataserie, som försvårar jäm-förelser med tidigare år.

Produktionen av sågade trävaror har sedan år 1980 ökat från cirka11 miljoner m3 till strax över 15 miljoner m3

2002, samtidigt som detreala exportpriset har sjunkit från över 2 460 till ungefär 1 771 SEKper m3. Figur 2.4 presenterar den historiska utvecklingen av produk-tionsvolym och exportpris av sågade barrträvaror i Sverige mellanåren 1980–2002.

Sågverkens biprodukter, i form av sågspån, kutterspån och flis,utgör viktiga insatsvaror för andra industrier, både inom skogs- ochenergisektorn. Utbudet av dessa biprodukter bestäms av efterfråganpå sågade träprodukter och kan enbart i liten utsträckning påverkasav sin egen efterfrågan. I figur 2.5 redovisas produktbalansen för såg-verk med en årsproduktion över 5 000 m3. Under produktionspro-cessen försvinner nästan 50 procent av sågtimrets volym till bipro-dukter. Traditionellt är sågverk lokaliserade nära massabruk eller

37

0

100

200

300

400

500

600

700

800

1967

196819

6919

7019

7119

7219

7319

7419

7519

7619

7719

7819

7919

8019

8119

8219

8319

8419

8519

8619

87198

819

8919

90199

119

9219

93199

419

95199

619

9719

9819

9920

0020

0120

02

SE

K p

er m

3f u

b

0

5

10

15

20

25

30

35

40

mil

jone

r m

3f u

b

Produktion Sågtimmer av barrträdPris Sågtimmer TallPris Sågtimmer Gran

figur 2.3. Utveckling av genomsnittspris för sågtimmer (leveransvirke) förgran och tall (fasta priser, 2001 års prisnivå) samt produktion.Källa: Skogsstyrelsen (2003).

träskivefabriker för att minska transportkostnaderna, som utgör enbetydande del av priset på spån och flis.

figur 2.5. Produktionsbalans för sågverk med en årsproduktion>5 000 m3 (volymprocent).Källor: Navrén m. fl. (2000); Virkesmätningsrådet (2002) samt egna beräkningar.

38

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Pro

dukt

ion

mil

jone

r m

3f

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

Rea

lt e

xpor

tpri

s SE

K p

er m

3f

Produktion Exportpris

Sågade trävaror

Spån

Kutterspån

Flis 35

3 47

10

Övrigt 5

figur 2.4. Produktionsvolym och exportpris för sågade barrträvaror frånSverige mellan 1983–2002 (fasta priser, 2001 års prisnivå).Källa: FAO (2003).

Spån

Spån produceras i samband med sågning och hyvling av träd i såg-verk och kan betraktas som en biprodukt i den mening att det ärefterfrågan på sågade trävaror som styr utbudet av spån. Köparna avspån har alltså liten möjlighet att via marknadskrafter direkt påver-ka utbudet av spån.

Det är huvudsakligen tre aktörer som efterfrågar spån: träskive-industrin, bränsleförädlingsindustrin och kraft- och värmeprodu-centerna. År 2001 fanns det cirka 4,5 miljoner m3f spån tillgängligtför försäljning av vilket närmare 24 procent gick till träskiveindustrin,71 procent användes för vidareförädling till bränsle och till direkt-förbränning i energisektorn. Resterande spån används som bränsleinom sågverken och till marginella användningsområden såsom ströi stall.

I figur 2.6 presenteras de olika användningsområdena för spånöver tiden. Vad som är speciellt värt att notera är den stora ökningsom skett av användningen av spån inom den sektor som producerarförädlade bränslen. Större delen av denna ökning har tillkommit viaen ökad produktion av spån men en del även på bekostnad av enminskad användning inom träskiveindustrin.

39

0

1000

2000

3000

4000

5000

1990 1995 2001

m3f

Övrigt Internt Direktförbränning Skivindustrin Förädlade bränslen Totalt mängd spån

figur 2.6. Användningsområden för spån, 1990, 1995 och 2001.

Källa: STEM (2003).

Spånpriserna förhandlas oftast för ettåriga kontrakt men även läng-re kontraktstider förekommer och priserna kan anges antingen frittsågverk eller fritt kund. En officiell sammanställning av spånpriserförkommer inte men olika branschorganisationer såsom SågverkensRiksförbund samlar in prisuppgifter från sina medlemmar. I figur2.7 redovisas en sammanställning av det reala spånpris (2001 årsprisnivå) fritt sågverk som gjorts av Sågverkens Riksförbund. Prisetredovisas både i termer av SEK per m3f samt som SEK per MWh.

Det bör dock påpekas att det oftast förekommer prisskillnader påspån beroende på vad slutanvändningen är. Generellt har värmeverkför direktförbränning av spån möjlighet att betala ett högre pris ändet pris som träskive- och bränsleförädlingsindustrin betalar. Figur2.7 visar också på den ökning i spånpriserna som skett sedan år2000; denna ökning har dessutom accentuerats under 2002/2003

då vissa träskivefabrikanter mött mer än 50-procentiga kostnadsök-ningar för råvaran (se exempelvis Trä- och möbelindustriförbundet,2003a). Eftersom råvarukostnadens andel av de totala kostnadernaofta är betydande i träskiveindustrin innebär detta en betydlig kon-kurrensförsämring (se avsnitt 2.4.2).

40

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Rea

lt s

pånp

ris

SEK per MWh SEK per m3f

figur 2.7. Realt genomsnittligt spånpris, fritt sågverk (fasta priser, 2001 årsprisnivå).Källa: STEM (2003).

Sågverksflis

Mellan åren 1981 och 2002 har det reala priset på köpflis mer änhalverats, med en drastisk prissänkning i början på 1990-talet föratt under senare delen av 1990-talet och början på 2000-talet planaut kring 200 SEK per m3f. I figur 2.8 redovisas flispriser för olikaområden. Märk väl att Centrala Sågverksföreningen och VärmlandsSågverksförening sedan 1999 är sammanslagna till Sågverk Mellan-sverige och tillämpar samma prissättning. Priserna är generelltberäknade efter ett transportavstånd på 50–150 km där hänsyn tagitstill hopsjunkningstillägg (ej vid vägning). I priset ingår även ettkvantitetstillägg baserat på leverans av 50 000 m3s.

Överenskommelser om priset på sågverksflis träffas mellan såg-verken och köparen (massaindustrin eller energiproducenterna)för perioder av några månader upp till ett år. Sedan ett antal år vägsflisen inom de flesta områden i stället för att volymmätas. Inomtidigare prisområde I (Sverige norr om Ljungans ådal – omfattarSÅGAB Sågverken Norrland) prissätts flisen fritt vägen E4 medtransportavdrag, medan priset i övriga landet avser fritt sågverk.Till grundpriserna förekommer premier för leveranstidpunkt, kon-

41

0

2

4

6

8

10

12

14

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Milj

oner

m3f

0

100

200

300

400

500

600

SE

K p

er m

3f

ProduktionSÅGAB Sågverken NorrlandCentralaVärmlandsSåg I Syd

figur 2.8. Prisutveckling på sågverksflis för olika prisområden (fasta priser,2001 års prisnivå) samt total produktion av sågverksflis oavsett användnings-område.Källa: Skogsstyrelsen (2003).

tinuitet, kvantiteter m.m. Numera sker kvalitetsprissättning på flis ide flesta prisområden i den mening att bra flis betalas med ett högrepris än flis av sämre kvalitet.

Under 1981–2002 har produktionen ökat med mer än 4 miljonerm3f. Tyvärr är den officiella produktionsstatistiken bristfällig ochutelämnar många år, varför produktionsnivåerna av sågverksflis ärhärledda från sågtimmerproduktionen och sågutbytet. Jämförelsermellan de härledda produktionsnivåerna och de enstaka observerbarafaktiska produktionsnivåerna överensstämmer i mycket hög utsträck-ning.

Den största avnämaren för sågverksflis är massa- och pappersin-dustrin som år 2001 konsumerande 90 procent av den totala produk-tionen av sågverksflis på 12,2 miljoner m3f. Resterande kvantitetergick till energisektorn och träskiveindustrin som under samma år kon-sumerade 1,1 miljoner m3f respektive 0,1 miljoner m3f.

2.4.2 Träskiveindustrin

År 2002 producerades 295 000 m3 träfiberskivor och 564 000 m3

spånskivor i tio produktionsanläggningar i Sverige, mestadels förinhemsk konsumtion. För denna produktion användes cirka 1,1 miljo-ner m3f spån (90 procent sågspån och resterande 10 procent kutter-spån) och cirka 100 000 m3f sågverksflis och annan träfiberråvara avvilken en del användes för energiutvinning istället för som insatsvara.Mellan 60 och 70 procent av spånet köps in direkt från sågverk ochresterande från bränsleleverantörer. Egenproduktion av spån frånexempelvis flis eller knubb förekommer i viss utsträckning.

Substituerbarheten mellan olika råvaror är i denna industri begrän-sad av den slutgiltiga produkten. Det föreligger dock vissa möjligheteratt substituera råvaror. Att använda andra typer av vedråvara än spån,till exempel olika typer av flis, rundved av lägre kvalitet och massaved,ökar kostnaderna jämfört med såg- och kutterspånsanvändning.

42

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 42

Införskaffningen av vedråvara utgör den största enskilda kostnadenför träskiveproduktion och motsvarar omkring drygt 30 procent avde totala kostnaderna. Kemikalier, energi, kapitalkostnader, arbets-kraft och övriga kostnader motsvarar å andra sidan vardera mellan6 och 17 procent av de totala kostnaderna.

2.4.3 Massa- och pappersindustrin

De största produktionsanläggningarna inom skogsindustrin åter-finns inom massa- och pappersindustrin. Internationell konkurrensoch skalfördelar har successivt ökat kapaciteten på det genomsnittli-ga bruket. Som en konsekvens måste massa- och pappersbruken säker-ställa en stor tillgång av konkurrenskraftiga råvaror, och använder sigdärför av olika källor för att tillgodose sin konsumtion. Vid en för-ändrad marknadssituation kan bruken, inom vissa gränser, byta tillden källa som för stunden är mest gynnsam. Den dominerade råvaranär massaved – antingen från björk, tall eller gran. I figur 2.10 redovi-sas produktions- och prisutveckling av massaved mellan åren 1967

43

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1978

1979

1980

1981

198219

8319

8419

8519

8619

8719

8819

8919

9019

9119

9219

9319

9419

9519

9619

9719

9819

99200

020

0120

02

Pro

duk

tion

100

0 m

3

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

Rea

lt im

port

pri

s SE

K p

er m

3

Produktion Träfiberskivor Produktion Spånskivor

Importpris Träfiberskivor Importpris Spånskivor

figur 2.9. Produktionsvolym och importpris av spånskivor och träfiberskivori Sverige mellan 1978–2002 (fasta priser, 2001 års prisnivå).Källa: FAO (2003).

och 2002. Notera att en ny serie påbörjades 1995 vilket gör jämförel-ser med tidigare år svåra.

Produktionen av massaved har under perioden varierat mellan 20

miljoner m3fub och 30 miljoner m3fub. Slutet av 1970-talet såg enminskning i produktionen av massaved men under perioden framtill mitten av 1990-talet var produktionsnivån relativt konstant. Pris-utvecklingen har under de senare åren visat på en sjunkande trendmed prisnivåer kring 200 SEK per m3fub.

Utöver användningen av massaved införskaffas en betydande kvan-titet sågverksflis för att komplettera den egna flisproduktionen. Detkan föreligga kvalitetskrav på sågverksflisen som begränsar dessanvändning eller substituerbarhet med egenproducerad flis. År 2001

införskaffades cirka 11 miljoner m3fub sågverksflis för produktion avpappersmassa inom massa- och pappersindustrin.

Figur 2.11 presenterar produktionen av och exportpriset för mekaniskrespektive kemisk pappersmassa (sulfat) i Sverige mellan åren 1980

och 2002. Den dominerade typen av massa är sulfat med en produk-tion på strax över 6 miljoner ton år 2002.

44

figur 2.10. Utvecklingen av genomsnittspriset på massaved (leveransvirke)för gran, tall och björk (fasta priser, 2001 års prisnivå) samt produktion.Källa: Skogsstyrelsen (2003).

0

100

200

300

400

500

600

196719

68196

919

70197

119

7219

7319

7419

7519

76197

719

7819

7919

8019

8119

8219

8319

8419

8519

8619

8719

8819

8919

9019

9119

9219

9319

9419

9519

9519

9619

9719

9819

9920

0020

0120

02

SEK

per

m3f

ub

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Milj

oner

m3f

ub

ProduktionPris Massaved TallPris Massaved GranPris Massaved Björk

Nivån på det reala exportpriset för sulfatmassa har under periodenfluktuerat kraftigt, från en högsta nivå på mer än 6 200 SEK per torrton under mitten och slutet på 1980-talet till en lägsta nivå kring3 300 SEK per torr ton under början och slutet av 1990-talet. Pris-utvecklingen för mekanisk pappersmassa har varit mer jämn över denstuderade perioden.

2.4.4 Konkurrensen om skogsråvarorna inom skogsindustrin

Innan en analys av den nuvarande och framtida konkurrensen mellanskogsindustrin och energisektorn kan ske är det viktigt att också be-skriva råvarukonkurrensen mellan de olika sektorerna inom skogs-industrin. Konkurrensen om de olika skogsråvarorna sammanfattasi tabell 2.4.

Skilda sektorer av skogsindustrin konkurrerar i olika grad sins-emellan beroende på vilken skogsråvara som beaktas. Tillverkningenav spån- och träfiberskivor använder sig främst av biprodukter somär mindre lämpliga för massatillverkning. Massaved kan användas iden mån nödvändig fliskapacitet existerar. Massaved är den råvara

45

figur 2.11. Produktion och exportpris av mekanisk och kemisk pappersmassaför bruk i Sverige mellan 1980–2002 (fasta priser, 2001 års prisnivå).Källa: FAO (2003).

0

1

2

3

4

5

6

7

8

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Pro

duk

tion

ton

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

Rea

lt e

xpor

tpri

s S

EK

per

tor

r to

n

Produktion Mekanisk Produktion SulfatExportpris Mekanisk Exportpris Sulfat

om vilken det råder den mest intensiva konkurrensen inom skogs-industrin. Konkurrens har också uppstått mellan sågverk och massa-bruk på grund av att vissa moderna sågverk har utrustats för attanvända rundvirke av mindre diameter, en produkt som traditionellthar använts som massaved.

tabell 2.4. Önskvärda råmaterial fördelade på industriprodukt.

Rundvirke Biprodukter

SågtimmerMassaved Flis och spån Andra biprodukter Stor Liten

diameter diameter

Sågade trävaror ++ ++ (+) – – Spånskivor (+) (+) ++ ++ + Träfiberskivor (+) (+) ++ ++ + Massa (+) (+) ++ ++ –

++ Önskvärt råmaterial + Användbart råmaterial(+) Användbart men sällan använt – Icke-användbart råmaterialKälla: Dielen m.fl. (2000).

Trots att den internationella handeln med skogsråvaror har ökatspelar de inhemska tillgångarna fortfarande en betydande roll. Upp-handlingen av råvaror, där träfiber är den dominerande delen, utgörexempelvis cirka 46 procent av massa- och pappersindustrins totalarörelsekostnad (Skogsstyrelsen, 2003). Skogstillgång och införskaff-ningskostnader är därmed viktiga konkurrensfaktorer.

2.5 Energisektorn

Under perioden 1990 fram till 2001 har den totala energitillförselni Sverige ökat från 569 TWh till 616 TWh, en ökning på totalt 7,6procent (se tabell 2.5). Under samma period har tillförseln av bio-bränsle, inklusive returlutar, ökat från 65 TWh till 98 TWh och utgörnu cirka 16 procent av den totala energitillförseln. Skogsindustrin ärden dominerande producenten och konsumenten av biobränsle.

Det totala energibehovet i Sverige förväntas öka med 27 procentfram till 2020 (NUTEK, 1996). Denna ökning samt kompensationför en eventuell avveckling av kärnkraften måste därför tillgodoses.

46

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 46

Eftersom en utbyggnad av vattenkraften inte är politiskt önskvärdoch en ökad användning av fossila bränslen står i konflikt med upp-satta miljömål förväntas förnyelsebara energikällor i mycket hög gradkunna tillgodose framtidens energibehov. Bioenergin förväntas spelaen mycket viktig roll i denna utveckling.

tabell 2.5. Energitillförseln i Sverige 1990 och 2001.

Energislag Tillförsel Andel Tillförsel Andel(TWh) 1990 (%) 1990 (TWh) 2001 (%) 2001

Råolja/oljeprodukter 187 33 191 31

Kärnkraft 201 35 206 33

Biobränsle 65 11 98 16

Vattenkraft 73 13 64 10

Kol 31 5 25 4

Gas 7 1 7 1

Övrigt 5 1 25 4

Totalt 569 100 616 100

Källor: STEM (2002) och Brunberg (1998).

Detta avsnitt fortsätter med en kort beskrivning av energisektornstotala användning av biobränslen för att sedan mer i detalj beskrivade olika användningsområdena. Typen och formen av biobränslevarierar mellan användningsområden och så även ursprunget avsjälva trädråvaran. Av denna anledning är det viktigt att redovisa destörsta källorna för skogsbränsle. Eftersom skogsindustrin i sig är enstorproducent av energi, mestadels för internt bruk, avslutas stycketmed en beskrivning av skogsindustrins bidrag till den svenska energi-försörjningen.

2.5.1 Energisektorns användning av skogsbränsle

Biobränslet används huvudsakligen inom industrin, fjärr- och kraft-värmesektorn samt inom småhussektorn. Tabell 2.6 visar biobränsletsursprung tillsammans med dess användning och kvantiteter för åren1990 och 2001. Inom industrin utgör massa- och pappersindustrinsbiprodukter, exempelvis returlutar, den övervägande största enskilda

47

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 47

posten motsvarande cirka 35 TWh. Denna produktion användsdock mestadels internt och är således i mindre utsträckning till-gänglig på marknaden i form av fjärrvärme. Sågverk och övrig trä-varuindustri använde 2001 cirka 8 TWh, också mestadels för egnaenergibehov.

tabell 2.6. Användning av biobränsle.

Ursprung Användning Mängd, Andel, Mängd, Andel,TWh 1990 %1990 TWh 2001 %2001

Trädbränsle Massaindustri 8,2 12,6 7,7 7,9Sågverk 6,4 9,8 8,3 8,6Fjärrvärme 3,6 5,5 18,6 19,2Småhus 10,2 15,7 9,3 9,6

Returlutar Massaindustri 27,6 42,5 34,5 35,6

Biobränsle Skogsindustri 0,5 0,8 2,6 2,7för elprod. Kraftvärme 0,6 0,9 1,8 1,9

Övrigt Skogsindustri 0,8 1,2 0,7 0,7

(torv, m.m.) Fjärrvärme 2,6 4,0 4,8 4,9

Avfall Fjärrvärme 4,0 6,2 5,0 5,2

Statistisk 0,5 0,8 3,7 3,8osäkerhet

Summa 65 97

Källor: STEM (2002) och Brunberg (1998).

Den huvudsakliga användningen inom renodlad energiproduktionsker i fjärr- och kraftvärmeverk men även direktförbrukning avbiobränslen i förädlad form (pellets, briketter m.m.) eller oförädladform förekommer i småhussektorn motsvarande 9,8 TWh. Det ärinom fjärr- och kraftvärmesektorn den största ökning av biobränsle-användningen har skett sedan 1990. Cirka 29 TWh biobränsle an-vändes för värmeproduktion i fjärrvärmeverk under år 2001. Träd-bränslet svarade för 18,6 TWh medan resterande andel utgjordes avtallbeckolja, avfall, torv och övriga biobränslen. Sedan 1990 har an-vändandet av trädbränsle inom värmeproduktionen femdubblatsoch består främst av avverkningsrester och biprodukter från skogs-industrin.

48

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 48

Fjärrvärme innebär att värme säljs till många olika kunder i ett tät-bebyggt område från ett enda värmeledningssystem som ofta om-fattar hela bebyggelsen. Den svenska fjärrvärmesektorn har, sedanden första utbyggnaden under 1940-talet, vuxit markant och beståridag av cirka 200 företag som producerar och distribuerar värme ifjärrvärmenätet. Hög energieffektivitet, låga utsläpp och flexibiliteti bränslevalen har dominerat utvecklingen. Idag står fjärrvärmen fördrygt 40 procent av uppvärmningsbehovet av bostäder och lokaler iSverige. År 2001 levererades 45,7 TWh fjärrvärme av vilka 62 pro-cent, eller 29 TWh, producerades med biobränsle. Detta kan jäm-föras med 1980-talet då olja stod för drygt 90 procent av den tillfördaenergin i kraft- och fjärrvärmeverken. Fjärrvärmen i Sverige har underen lång tid vuxit stadigt. Enligt en prognos presenterad av SvenskFjärrvärme beräknas den framtida årliga tillväxten ligga kring 2–3

procent (Svensk Fjärrvärme, 2003). Prognosen är baserad på enökning av fjärrvärmeproduktionen från cirka 50 TWh idag till cirka60 TWh år 2010. Tillväxten anses möjlig framförallt genom att ihögre utsträckning förtäta befintligt fjärrvärmenät samt genom attbygga små fjärrvärmenät i mindre samhällen. Lokala myndigheterhar en stor påverkan på utformningen och planeringen av energi-tillförseln. Ägandet har också traditionellt varit kommunalt vilketofta gör bränslevalen till en kommunal angelägenhet. I valet mellanolika bränslen kan därför politiska överväganden och andra besluts-kriterier vara lika viktiga som relativpriser. Fjärrvärmesektorn harspelat en central roll i utvecklingen av biobränsle. Flexibiliteten ivärmesektorn har underlättat substitutionen från fossila bränslentill biobränslen.

I Sverige finns det cirka 1,7 miljoner villor och småhus. För upp-värmning och varmvatten används drygt 50 TWh bränslen och elektr-icitet. Förutsättningarna för uppvärmning av villor och småhusvarierar i hög grad mellan bland annat förorter i storstäder, tätorts-bebyggelse i övrigt, lantgårdar och fritidshus. Energianvändningenför uppvärmning omfattar ett brett spektrum av olika energikällor,energibärare och uppvärmningssätt. Användningen av trädbränsleni villor och småhus uppgick till cirka 9,3 TWh år 2001. Huvuddelenav trädbränslet utgörs traditionellt av brännved med mindre delar

49

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 49

flis och pellets. Den årliga användningen av trädbränsle, uttryckt ienergitermer, har varit relativt konstant under det senaste decenniet.

2.5.2 Bränsleslag

Energisektorn tillgodoser sitt behov av skogsbränsle huvudsakligengenom flisning eller krossning av avverkningsrester, flisning ellerkrossning av biprodukter från skogsindustrin och genom produktionav förädlade skogsbränslen som pellets, briketter och träpulver. Skogs-bränsle används i många olika former. Från användarens perspektivär det inte alltid tillräckligt att beskriva skogsbränslets ursprungutan även bränsleformen vid användning måste definieras. Produk-tionen av skogsbränslen varierar kraftigt regionalt. Huvuddelen avproduktionen av bränsleflis och kross sker i Svealand och Götalandmedan enbart 10 procent sker i Norrland.

Avverkningsrester

Avverkningsrester (grot) inkluderar skogsbränslen som grenar, top-par, småträd och lågkvalitativa stammar som saknar användning imassa- och pappersindustrin. Uttag av avverkningsrester kan skebåde vid gallring och vid slutavverkning. Det är framförallt i sambandmed slutavverkning som betydande synergieffekter kan uppstå mellanuttag av rundvirke och avverkningsrester. Den största kostnadsan-delen bärs av rundvirket medan en mindre kostnad tillkommer föruttaget av avverkningsrester.

Flisning av avverkningsrester producerar skogsflis och sker antingeni anslutning till avverkningsplatsen eller vid förbränningsanläggning-en. Bränslet lämpar sig bäst i medelstora och större anläggningareftersom dessa anläggningar har bättre möjligheter att använda flisav varierande kvalitet. Kvalitetskraven varierar dock med anläggning-arnas förbränningsteknik och kan därför anses som anläggningsspe-cifika. Figur 2.12 visar produktions- och realprisutvecklingen förskogsflis och kross mellan åren 1993 och 2002. Under den angivnaperioden har produktionen stigit från nästan 5 000 GWh till drygt8 500 GWh.En kraftig ökning skedde mellan åren 1995 och 1996 men

50

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 50

sedan dess har produktionen fallit tillbaka något. Realpriset har legatrelativt konstant kring 110–125 SEK per MWh för värmeverk ochkring 100–120 SEK per MWh för industrin och avser fritt förbrukare.

För att underlätta en jämförelse med skogsindustrin gällandeuttag och användning av skogsråvaror har produktionen av skogsflisoch kross, som i figur 2.12 uttrycks i GWh, omräknas till m3f. Om-räkningen är baserad på antagandet att skogsflisen har en fukthaltpå 50 procent vilket ger ett energivärde på 2,6 MWh per ton och attdet går 0,8 ton per m3f. Resultatet indikerar att produktionen avavverkningsrester i form av skogsflis motsvarade cirka 1,5 miljonerm3f år 1993 och ökade till 2,6 miljoner m3f år 2002.

Förädlade trädbränslen

Med förädlade trädbränslen menas att skogsbränslet behandlas såatt dess egenskaper förändras och att bränslet därmed blir bättrelämpat för sitt ändamål. De former av förädlade trädbränslen somdet normalt talas om är pellets, briketter och träpulver. Genom attförädla biobränslet förenklas transporten och förbränningen. Dettamedför till exempel att det går att använda mindre pannor eller

51

figur 2.12. Produktion av skogsflis och kross samt dess realpris, 1993–2002

(fasta priser, 2001 års prisnivå fritt förbrukare).Källa: Skogsstyrelsen (2003).

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Pro

dukt

ion

GW

h

0

20

40

60

80

100

120

140

Rea

lpri

s SE

K p

er M

Wh

Produktion Pris Värmeverk Pris Industri

pannor som är konverterade från olje- eller koleldning. Nya marknadsområden blir tillgängliga i samband med att trans-

porterna av bränslet förbättras och att transportkostnaderna sjunker.Detta ger dessutom upphov till möjligheten att utnyttja skalfördelaroch därmed reducera priset ytterligare. Vidare underlättas inköpenav bränsle eftersom det är lättare att kvalitetssäkra förädlade träd-bränslen än till exempel skogsflis.

Den vanligaste råvaran vid tillverkning av briketter, pellets och trä-pulver har traditionellt utgjorts av biprodukter från sågverk och frånden övriga trävaruindustrin. Sågverksflis och spån dominerar menäven halm, energigräs och torv kan användas. Tillverkningen skeroftast i anslutning till sågverk och snickerifabriker. Som ett resultat avförbättrade produktionsprocesser och förbränningstekniker kommersubstituerbarheten mellan olika former av skogsbränsle att öka. Redanidag är dock möjligheterna att använda olika former av skogsbränslestora i produktionsprocessen av förädlade trädbränslen.

Produktionen av förädlade trädbränslen sker i ett 30-tal anläggning-

52

figur 2.13. Produktion av förädlade trädbränslen och dess realpris, 1993–2001

(fasta priser, 2001 års prisnivå fritt förbrukare).Källa: Skogsstyrelsen (2003).

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Pro

dukt

ion

GW

h

140

145

150

155

160

165

170

175

Rea

lpri

s SE

K p

er M

Wh

Produktion Realt Pris

ar regionalt utspridda över landet. Av den totala produktionen utgörträpulver och briketter cirka 15 procent vardera medan pellets stårför 70 procent av produktionen. Ett flertal av producenterna ingår ikoncerner där även sågverk ingår, och detta underlättar inköpen avråvaror. Cirka 35 procent av råvarorna införskaffas internt inomkoncernen medan resterande införskaffas via den öppna marknadenmed löpande avtal, vanligtvis mellan 1 och 3 år.

Produktionen av förädlade trädbränslen har mellan åren 1993 till2001 ökat från nästan 1 400 GWh till mer än 5 100 GWh. Dennaökning motsvarar nästan en fyrdubbling av produktionen. Samti-digt har prisnivån i reala termer legat relativt konstant, endast ensmärre ökning från 154 SEK per MWh till nästan 165 SEK per MWhfritt förbrukare har skett.

Biprodukter från skogsindustrin

Mycket av det som gäller för avverkningsrester och behandlas somskogsflis är också sant för sågverksflis. Skillnaden är att massa- ochpappersindustrin inte kan använda skogsflis på grund av inbland-ning av allt för många lågkvalitativa träfibrer. Produktionen avbiprodukter från skogsindustrin för energiutvinning presenteras ifigur 2.14. Här visas att produktionen har ökat med nästan 5 000

GWh från lite drygt 4 000 GWh år 1993 till mer än 9 000 GWh år2002.

Användningen har överlag legat relativt konstant sedan slutet av1980-talet. Det skedde en kraftig ökning mellan 1993 och 1995 menanvändningen sjönk igen det följande året. Prisutvecklingen har bådeför värmeverk och för industrin uppvisat små fluktuationer och enrealprisnivå kring 100 SEK per MWh för värmeverk och kring 77

SEK per MWh för industrin (avser fritt förbrukare).Biprodukterna från skogsindustrin består av ett flertal olika

bränsletyper och former. Det är därför svårt att direkt omräknaenergiproduktionen till volym eftersom de olika bränslena har oli-ka energivärden. En grov fingervisning kan dock ske genom attberäkna medelvärdet av energivärdet för flis, sågspån, kutterspånoch bark och använda detta värde som bas för omräkningen. Detta

53

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 53

visar att konsumtionen av biprodukter från skogsindustrin i energi-sektorn motsvarade ca 1,6 miljoner m3f år 1993 och 3,4 miljoner m3får 2002.

2.5.3 Skogsindustrins direkta bidrag till energiförsörjningen

Skogsindustrin använder biprodukter från interna produktionspro-cesser för att generera el och värme av huvudsakligen ekonomiska skäl.Returlutar, som uppkommer vid kemisk massatillverkning, tillvara-tas och förbränns för att återvinna kemikalier och generera energi.Energitillförseln som uppkommer används internt. I vissa fall bjudsenergi ut till energimarknaderna, oftast i form av fjärrvärme men äveni begränsad omfattning som el till externa kunder. Den större delenav energiproduktionen inom skogsindustrin används dock internt utanatt bjudas ut på någon marknad. År 2001 genererades 34,5 TWh ener-gi från returlutar, exklusive elproduktion (STEM, 2002).

Trädbränslen används för energiutvinning både inom massaindust-rin och inom sågverken och består mestadels av bark, spån och andrabiprodukter. Sammanlagt under år 2001 använde massaindustrin 7,7

54

figur 2.14. Produktion av biprodukter samt dess realpris, 1993–2002

(fasta priser, 2001 års prisnivå fritt förbrukare).Källa: Skogsstyrelsen (2003).

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Pro

duk

tion

GW

h

0

20

40

60

80

100

120

Rea

lpri

s SE

K p

er M

Wh

Produktion Pris Värmeverk Pris Industri

TWh trädbränsle i form av biprodukter medan sågverken och övrigaträvaruindustrin använde 8,3 TWh.

2.6 Sammanfattande kommentarerDetta kapitel har bidragit med en presentation av användningen avskogsråvaror i Sverige. Skogsindustrins och energisektorns råvaru-försörjning har diskuteras med stöd av produktionssiffror för olikaskogsråvaror och dessas prisbildning samt omfattningen av flödenamellan de olika sektorerna. Utifrån den genomgång som gjorts är detpå sin plats med en sammanfattande illustration över användandetoch flödena av skogsråvaror. Figur 2.15 visar på användning och flö-den av skogsbränsle från svensk skog och import till olika slutanvänd-ningsområden för år 2001 där samtliga flöden är uttryckta i miljonerm3fub. Vad som utelämnas i figur 2.15 är energisektorns möjlighetatt utnyttja framför allt massaved för energiutvinning. En sådan ut-veckling är dock möjlig vid fortsatt höga energipriser och fortsattpolitisk prioritering av biobränsle (se bland annat avsnitt 5.3.1).Fördelningen, eller storleken på flödena, mellan de olika användnings-områdena av skogsråvarorna varierar med respektive industris betal-ningsvilja, som i sin tur bestäms av marknadspriset för deras pro-dukter. Till exempel, skulle energipriset stiga skulle det innebära enökad efterfrågan på spån från energisektorn vilket kan resultera iminskade kvantiteter till andra användare.

Det bör poängteras att figur 2.15 endast visar en statisk bild överråvaruflödena. Värdet av detta kan diskuteras men tidsserierna förframförallt de större flödena, det vill säga massaved och sågtimmer,visar att dessa volymer inte har förändrats mycket över tiden. Tillexempel har volymförändringen för massaved mellan åren 1995 och2001 varit maximalt 5 procent av den totala volymen. Motsvarandesiffror för sågtimmer visar på liknande variationer. Massaved är denråvara om vilken det råder den mest intensiva konkurrensen interntinom skogsindustrin. Konkurrens har också uppstått mellan sågverkoch massabruk på grund av att vissa moderna sågverk har utrustatsför att använda rundvirke av mindre diameter, en produkt som tra-ditionellt har använts som massaved.

55

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 55

För de mindre omfattande flödena, det vill säga biprodukterna frånsågverken, är det mer intressant att studera dynamiken. Av dentotala produktionen av biprodukter har andelen som går till energi-sektorn ökat med drygt 30 procent mellan åren 1997–2001 medansågverkens biprodukter som levereras till industrin har legat relativtkonstant (Virkesmätningsrådet, 2002). Detta kan ses som en kom-binerad konsekvens av lägre sågutbyte vid sågverken samtidigt somstörre delar av sågtimret numer sönderdelas i sågningsprocessen.

Den framväxt trädbränsleanvändningen har haft i Sverige kan ihög grad härledas från den politiska viljan att minska utsläppen avväxthusgaser och önskan att avveckla kärnkraften utan ytterligareutbyggnad av vattenkraft. Denna vilja har uttryckts via offentliga an-slag för forskning och utveckling inom bioenergiområdet, nya ochhöjda energiskatter, investeringsbidrag till nya eller konverterade bio-bränsleanläggningar och genom avskaffandet av reglerande lagstift-ning.

Vissa skogsråvaror har alternativa användningar. Detta gällerfrämst spån som används för energiproduktion (antingen direkteller i förädlad form) men också som en viktig insatsvara i träskive-industrin. Det finns också en möjlighet att massaveden – som tradi-tionellt allokerats till massaindustrin – även kommer att användas

56

Export Import

Från skogen63,7

Brännvedo.dyl.

1,7

Till lager

Faktiskanvändning

66,4

Sågverk34,6

Massa &pappers-industrin

42,8

6,2 0,6

11,2

Sågtimmer

34,6

Massaved

31,8

Spånskive-industrin

1,2

Flis

12,2

0,1

Spån

4,5

12,1

Energisektorn4,3

1,1

111,1

3,4 0,2

3,2

figur 2.15. Sammanfattning över träfiberförsörjningen 2001, miljoner m3fub.Källa: Virkesmätningsrådet (2002) samt egna beräkningar.

för energiändamål utifall än mer ambitiösa energipolitiska styrmedelinförs. En del av de trädbränslen som används inom energisektorn,exempelvis avverkningsrester, har i princip ingen alternativ använd-ning. Dessas användning är dock ändå av ekonomisk betydelse fören potentiell råvarukonkurrens. De olika trädbränslena konkurreraralla med varandra i energisektorn, och om konkurrenskraften för ex-empelvis avverkningsrester försämras ökar möjligheterna för attandra bränslen – med alternativa användningsområden – blir merattraktiva.

Sammanfattningsvis visar detta på betydelsen av en ekonomiskanalys av de utbuds- och efterfrågeförhållanden som råder på träd-bränslemarknaden. Detta kapitel har presenterat de olika producen-terna och användarna och dess betydelse i sammanhanget, medannästa kapitel lägger fram en enkel teoretisk referensram som kanligga till grund för en sådan analys.

57

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 57

3. Råvarukonkurrensens ekonomi

Det faktum att en eller flera industrier efterfrågar samma skogsrå-vara behöver inte med nödvändighet betyda att det råder en inten-siv konkurrens om råvaran mellan dessa industrier. Konkurrensenuppstår snarare i och med att förändringar i efterfrågan från enindustri orsakar signifikanta prisförändringar för de andra industri-erna. Om exempelvis efterfrågan på spån ökar i energisektorn lederdetta till en prishöjning på spånet, och även träskiveindustrin fårbetala ett högre pris på råvaran trots oförändrad konsumtion. Juhögre prishöjningen är desto mer drabbas träskiveindustrin av för-ändringar i energisektorns efterfrågan, och ju mer intensiv upplevskonkurrensen.

En viktig komponent i en studie om råvarukonkurrensens ekono-mi inom skogssektorn är således att analysera prisbildningen påskogsråvarorna. En sådan analys är inte minst viktig för att förståhur priserna på dessa råvaror kommer att utvecklas – och därmedockså hur intensiv konkurrensen om råvarorna kan bli – om efter-frågan på biomassa i energisektorn ökar ännu mer som en konsekv-ens av nya, till exempel gröna certifikat, och/eller förändrade energi-politiska styrmedel, till exempel högre koldioxidskatt. Detta kapitelsyftar bland annat till att presentera en enkel teoretisk referensramsom kan ligga till grund för en sådan mikroekonomisk analys. Detbör påpekas att den teoretiska analys som presenteras nedan endastger en förenklad – men trots allt användbar – utgångspunkt för denmer detaljerade empiriska analys som följer i kommande kapitel.Analysen här syftar framförallt till att klargöra de ekonomiska prin-ciper och samband som är viktiga för att förstå råvarukonkurren-sens förutsättningar, konsekvenser och önskvärdhet.

I avsnitt 3.1 presenterar vi en enkel teoretisk modell som illustre-rar energiskatternas betydelse för konkurrensen om skogsråvaran.Denna analys fördjupas i avsnitt 3.2 där vi i mer detalj tar upp bety-

58

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 58

delsen av egenskaperna hos utbudet och efterfrågan för prisbild-ningen på marknaden för skogsråvaran. I avsnitt 3.3 diskuterar vifrågan om huruvida konkurrensen om råvaran är att betrakta somett samhällsekonomiskt problem eller inte, medan avsnitt 3.4 sam-manfattar de viktigaste lärdomarna från kapitlet i sin helhet.

3.1 Direkt konkurrens om skogsråvaran ochenergiskatternas roll

Under de senaste femtio åren har de svenska skogsråvarorna främstanvänts inom skogsindustrin. För att skogsbaserad biomassa idagska vara ett ekonomiskt gångbart bränsle också i energisektorn mås-te två villkor vara uppfyllda (Sedjo, 1997). För det första krävs attpriset på biomassan är tillräckligt lågt för att säkerställa att exempel-vis inte fossilbaserad energiproduktion blir mer konkurrenskraftig. Ikapitel 2 visade vi att i Sverige är detta villkor på grund av rådandeenergiskattestruktur ofta uppfyllt i värmesektorn men inte alls isamma utsträckning i kraftindustrin (vars bränsleanvändning ärobeskattad). Det andra villkoret för lönsam biomassabaserad energi-produktion är att skogsägarna får en högre ekonomisk avkastningav att leverera biomassan till energisektorn jämfört med motsvarandeavkastning vid leverans till skogssektorn. Sammanfattningsvis inne-bär ovanstående att biomassans pris å ena sidan måste vara tillräck-ligt lågt för att kunna konkurrera med andra energiteknologier mensamtidigt tillräckligt högt för att inte skogsindustrin ska bjuda ivägbiomassan från energisektorn. Det går inte att ge entydigt svar påhuruvida detta andra villkor är uppfyllt i Sverige eller inte; det varie-rar i hög grad beroende på produkt, lokala förhållanden och rådandemarknadssituation (se vidare avsnitt 5.3).

Figur 3.1 visar en förenklad bild av två slutmarknader – energi ochskog – för en representativ skogsbaserad råvara i en liten öppen eko-nomi som den svenska. Råvaran antas här vara en homogen produkt,och vi har därför en gemensam utbudskurva oavsett slutanvändare.Detta utbud möts dock av två efterfrågekurvor, eftersom råvaran kananvändas både för energiproduktion och för att producera skogspro-dukter. I den högra delen av figur 3.1 visas skogsindustrins efterfrå-

59

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 59

gekurva, vars negativa lutning indikerar att efterfrågan sjunker vidstigande pris. Vi antar inledningsvis att efterfrågan på råvaran sombränsle i energisektorn bestäms fullt ut av importpriset på kol, somantas vara givet. Detta innebär att energisektorns efterfrågekurvaantas vara helt horisontell (se vänstra delen av figur 3.1), ett antagan-de som vi dock släpper i avsnitt 3.2.

I Sverige och i de flesta andra länder är de privata kostnaderna (skat-ter och subventioner exkluderade) för att producera el och värme medfossilbränslen lägre än om biomassa från skogen används (se tillexempel Bärring m.fl., 2003). I en sådan situation är efterfrågan påbiobränsle i energisektorn låg och representeras i figur 3.1 av den ned-re horisontella efterfrågekurvan. Skogssektorns betalningsvilja förråvaran är vid detta låga kolpris generellt sett högre än energisektorns,och en marknadsjämvikt etableras där utbudskurvan skär skogssek-torns efterfrågekurva. Motsvarande Qs

0 MWh av råvaran kommer attkonsumeras i produktionen av skogsprodukter, medan inget av råva-ran går till energiproduktion. Vid det rådande priset, PrisSkog, kan

60

figur 3.1. Konkurrens om skogsråvaran som en konsekvens av energiskatte-höjningar.

SEK/MWh

UtbudSkog+Energi

Q (MWh)

EfterfråganSkog

QS0

PrisKol

PrisKol+skatt

PrisSkog

QS1 QS+E

EfterfråganSkog+Energi

inte skogsråvaran konkurrera med kolet om marknadsandelar i ener-gisektorn och skogsägarna är inte intresserade av att sälja skogen tillenergisektorn på grund av den senares låga betalningsvilja.

Det finns dock en bred uppfattning om att förbränningen av fos-sila bränslen leder till en rad oönskade effekter för samhället, inteminst på grund av utsläppen av växthusgaser och av det importbe-roende som uppstår på fossila bränslen. Biobränslen framstår därförför många som ett mer miljövänligt och dessutom också inhemsktenergialternativ. Av dessa och andra skäl beskattas därför i Sverigevärmeverkens användning av fossila bränslen (SOU 2003:38). I vårenkla modell innebär en sådan skatt att efterfrågan på biomassa stiger,och den horisontella efterfrågekurvan i figurens vänstra del skiftaruppåt. Skatten leder till att energisektorn nu kan konkurrera borten del av skogssektorns konsumtion av råvaran. För att identifieraden nya marknadsjämvikten måste vi summera de två efterfråge-kurvorna horisontellt.

I figur 3.1 utgörs den aggregerade efterfrågekurvan av den feta,”knäckta” linjen. Vid den nya marknadsjämvikten är priset högre äni den initiala jämvikten (och i vårt exempel är det lika med priset påkol plus skatten), och den totala utbjudna kvantiteten har också sti-git och motsvarar Q

s+e. Den del av detta som går till skogssektorn

utgörs av Q 1

s medan resterande kvantiteter, Q

s+e– Q 1

s, konsumeras

av energisektorn. Energisektorns andel av råvaruutbudet består i sintur av två delar. Först har vi den del som är ett resultat av den högreaggregerade efterfrågan, Q

s+e– Q 0

s, medan den andra delen, Q 0

s– Q 1

s,

motsvaras av den kvantitet som energisektorn – på grund av sinökade betalningsvilja – ”bjudit bort” från skogsektorn.

Analysen ovan visar att en viktig faktor som styr prisbildningenpå en skogsråvara är efterfrågeutvecklingen i energi- respektive skogs-sektorn. Det är rimligt att utgå ifrån att om efterfrågeutvecklingenär fundamentalt olika i de olika industrierna, hög i den ena och lågi den andra, kommer konkurrensen om råvaran att upplevas somspeciellt besvärande för den sektor där efterfrågan är låg. Denna sek-tor måste betala mer för varje enhet av råvaran, även om dess andelav den konsumerande kvantiteten minskar (såväl i absoluta somrelativa termer). Mer specifikt visar också analysen att en viktig fak-

61

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 61

tor som påverkar den relativa efterfrågeutvecklingen på skogsråvarorär energibeskattningen av fossilbränslen. Den ökar energisektornsbetalningsvilja för biobränslen och driver därmed också upp prisetpå skogsråvaran.

I praktiken kommer också utseendet på utbudskurvan att spela enstor roll för hur priset på råvaran påverkas av ett ökat efterfråge-tryck. Detta beror på att i realiteten är inte efterfrågan på biomassaför energiändamål så priskänslig som figur 3.1 visar (speciellt inte påkort- och medellång sikt), och detta leder i sin tur till att storlekenpå den prishöjning som följer av energisektorns högre betalnings-vilja inte enbart kommer att bero på nivån på skattehöjningen utanockså på lutningen på utbudskurvan. Denna fråga behandlas i avsnitt3.2. Där fokuserar vi också i mer detalj på efterfrågekurvans utseendeoch dess betydelse för råvarukonkurrensens ekonomi.

3.2 Utbud och efterfrågan på skogsråvaror

I Sverige säljs en rad olika typer av skogsråvaror, till exempel avverk-ningsrester, flis, spån, massaved, timmer etc., och utbudsförhållan-dena skiljer sig åt för var och en av dessa produkter. Det är ocksåviktigt att komma ihåg att inte alla skogsråvaror används i både skogs-industrin och energisektorn. Detta betyder dock inte att utbudssitua-tionen för dessa är ovidkommande för hur konkurrensen yttrar sigmellan andra råvarutyper. Vi återkommer till denna senare punktnedan då vi diskuterar efterfrågans betydelse. Initialt fokuserar vidock på utbudet av en representativ skogsprodukt, som efterfrågasför såväl skogs- som energiproduktionsändamål. Figur 3.2 illustreraren sådan situation.

I figur 3.2 visas skogsråvarans utbudskurva, de sektorspecifika efter-frågekurvorna samt den aggregerade efterfrågekurvan. Utbudskurvanvisar att ett högre pris krävs för att attrahera ökad produktion avskogsråvaran. Det exakta utseendet på utbudskurvan, såsom hurbrant lutningen är, kommer att variera mellan olika skogsråvaror,men det råder få tvivel om att utbudskurvan ökar monotont medpriset för alla råvaror. Sett från slutkonsumentens perspektiv ökarmarginalkostnaden vid ökad efterfrågan, inte minst allteftersom

62

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 62

transportavstånden från råvaruproducent till kund blir längre(Johansson, 2001; Radetzki, 1997). Ju brantare lutningen är destomer påverkas priset på råvaran vid en given efterfrågeändring frånendera sektorn, och konkurrensen om råvaran blir mer intensiv. Enväsentlig del av denna studie kommer att analysera utbudssituationenför olika skogsråvaror, dels genom att bygga på tidigare studier (kapi-tel 4) och dels genom egna observationer och analyser (kapitel 5).

Figur 3.2 visar också att utbudet är begränsat av en restriktion, Q*.Denna restriktion är mycket väsentlig för biomassans ekonomi, efter-som den gör att utbudet begränsas till en maximal nivå även om pri-serna stiger kraftigt. Med andra ord, vid tillräckligt höga priser ärutbudskurvan i princip vertikal och detta gäller alla råvaror. Nivån pårestriktionen bestäms i huvudsak av två faktorer, dels av vilken tids-horisont som utbudsanalysen gäller och dels av vilken typ av råvarasom avses.

På kort sikt kommer utbudet att vara begränsat av produktionskapa-citeten. Utbudet av massaved är exempelvis begränsat av skogs-

63

figur 3.2. Utbud och efterfrågan för en konkurrensutsatt råvara.

SEK/MWh

Q (MWh)Q*

Pris

EfterfråganEnergi

EfterfråganSkog

EfterfråganEnergi+Skog

QS+E

UtbudEnergi+Skog

industrins avverkningskapacitet och av hur mycket som är biolog-iskt möjligt att ta ut vid en viss tidpunkt. På lång sikt kan dockskogsindustrin investera i mer avverkningsutrustning, bygga nyavägar, och därmed sätts restriktionen vid en högre kvantitet (sålänge en sådan är möjlig biologiskt och reproduktionsmässigt sett).Detta resonemang gäller dock endast för en så kallad huvudprodukt,det vill säga en produkt – såsom sågtimmer – vars pris är avgörandeför skogsägarens ekonomiska överlevnad.

Utbudssituationen blir dock annorlunda för en så kallad biprodukt.En sådan produkt produceras ofta parallellt med huvudproduktenmen dess pris har ingen inverkan på hur mycket som produceras avhuvudprodukten (Tilton, 1992). Spån och avverkningsrester ärexempel på biprodukter inom skogssektorn. Utbudskurvan för enbiprodukt har väsentligen samma generella utseende som den i figur3.2, men restriktionen bestäms nu av produktionsnivån för huvud-produkten. Utbudet av spån från sågverksindustrin kommer exempel-vis på kort sikt aldrig att kunna bli högre än vad som kan ges av pro-duktionen av sågade trävaror. Om sågverksindustrin exempelvisminskar sin produktion minskar även utbudet av biprodukter vilketkan resultera i kraftiga prishöjningar på biprodukterna om dessefterfrågan samtidigt ökar.

Efterfrågekurvans utseende för de två sektorerna kommer ocksåatt spela en viktig roll för hur intensiv konkurrensen om råvaranupplevs. Ju fler substitutionsmöjligheter som finns i produktionenav energi eller skogsprodukter – det vill säga ju flackare efterfråge-kurvorna är – desto mindre intensiv kan konkurrensen komma attupplevas. Om efterfrågan ökar på spån och priset stiger, kommervissa värmeverk att relativt lätt kunna substituera bort från spånetoch i stället använda andra biobränslen (se Wibe, 2001). Träskive-industrin har dock ofta inte samma möjligheter till billig råvaru-substitution och måste kanske i stället betala det högre priset. Påsamma gång gynnas dock träskiveindustrin av den flexibilitet somfinns i energisektorn, en flexibilitet som ju i praktiken sätter ett takpå prishöjningen på spån. En vikig komponent i analysen av råvaru-konkurrensens ekonomi är således att försöka förstå hur stora dessaoch liknande substitutionsmöjligheter är i praktiken.

64

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 64

Det faktum att energisektorn har lätt att substituera mellan olikabiobränslen har också ytterligare implikationer för analysen av råvaru-konkurrensens ekonomi. Emedan de olika skogsindustrierna i regelendast använder en specifik skogsråvara (sågtimmer, massaved, spånetc.), möts energisektorn av ett brett utbud av olika biobränslen(stamved, grot, spån, flis, bark etc.), som den med relativ lätthet kansubstituera mellan. Vissa av dessa bränslen efterfrågas också i skogs-sektorn medan andra i princip endast används för energiändamål.Det är uppenbart att den direkta konkurrensen om råvaran endastuppstår i det första fallet. En viktig poäng är dock att även utbudetpå icke-konkurrensutsatta råvaror kan spela en avgörande roll förkonkurrensen om exempelvis massaveden.

Idag används redan till viss del avverkningsrester i den svenskaenergisektorn, men det finns de som fruktar att i takt med en alltmerambitiös energipolitik kommer massaveden att i hög grad konkur-reras bort från skogssektorn och i stället användas för energipro-duktion. Det som avgör om (och i så fall när) detta blir verklighet ärbland annat hur stor kostnaden och potentialen för andra biobräns-len är. Alternativt uttryckt, avverkningsrester är idag, i vissa fall, ettattraktivt biobränslealternativ men ju snabbare kostnaden för dettastiger vid ökad efterfrågan desto större är sannolikheten att massa-veden snart också blir ett attraktivt biobränsle. För att förstå denframtida ekonomiska situationen för skogsråvaror såsom massavedkrävs alltså att hela utbudskurvan för biobränslen undersöks, intebara utbudskurvan för de bränslen som det råder direkt konkurrensom.

3.3 Är konkurrensen om skogsråvaran ettsamhällsekonomiskt problem?

Det är uppenbart att en ökad konkurrens om skogsråvaran inte mednödvändighet gynnar alla aktörer på marknaden. Men det är mindreuppenbart huruvida en sådan situation motiverar politiska ingreppoch styrmedel, det vill säga om konkurrensen i sig representerar ellerger upphov till ett marknadsmisslyckande som orsakar en oönskadallokering av samhällets resurser. För att reda ut denna fråga måste

65

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 65

vi ta stöd i den normativa ekonomiska teorin – eller välfärdsekonomin(se Johansson, 1991).

I en ekonomi där balansen mellan utbud och efterfrågan avgörvilka varor som ska produceras och konsumeras samt hur dessa produ-ceras, kommer utfallet – givet att vissa viktiga villkor är uppfyllda –att vara samhällsnyttigt. Marknadskrafterna säkerställer att marginal-kostnaden för producenterna motsvarar marginalnyttan hos konsu-menterna och samhällsnyttan är därmed maximerad. I en någorlundavälfungerande marknadsekonomi är därför konkurrens om en givenråvara inget problem i sig självt. Att priset på råvaran stiger för allasektorer då efterfrågan i en viss sektor ökar är snarare något önsk-värt. Prishöjningen signalerar till alla konsumenter att råvaran nu ärknappare, och den ger ett incitament till dessa att hushålla medanvändningen och kanske söka efter substitut. Det finns inga sam-hällsekonomiska motiv för staten att här exempelvis subventioneranågon sektor eller alla de ”drabbade” sektorerna eller att regleraanvändningen av skogsråvaran i linje med den gamla träfiberlagen(se avsnitt 2.3.2). Marknadsmekanismerna säkerställer att råvarankommer till sin bästa användning, och det finns mycket litet somtalar för att staten skulle klara av denna uppgift på ett bättre sätt änföretagen på marknaden.

Detta gäller givetvis också för andra produktionsfaktorer och kon-sumtionsvaror. Om en viss person förbrukar mycket el och efterfrå-gan på elvärme ökar på grund av höga oljepriser, skulle vi ha lite för-ståelse för denne om han hävdade att staten skulle kompensera ho-nom för detta eller att han hade en större rätt till el än de tillkomnakonsumenterna. Vi borde också idag vara tacksamma för att densvenska staten inte hindrade industrins höga efterfrågan på arbets-kraft i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, trots att dettaledde till att jordbruket tappade stora delar av sin arbetskraft. Kon-kurrens om en produktionsfaktor är i sig inget motiv för statligaingrepp, snarare tvärtom. För att sådana ingrepp ska vara motiveradekrävs att vi har ett marknadsmisslyckande av något slag, det vill sägaen situation där marknadskrafterna inte klarar av att fullfölja singrundläggande uppgift. Det är dock svårt att identifiera några mark-nadsmisslyckanden på de svenska skogsråvarumarknaderna som ger

66

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 66

ett direkt motiv till att förhindra eller lindra råvarukonkurrensen somsådan.

Vissa debattörer betonar ibland att den ökande efterfrågan påskogsråvaror från energisektorn tränger undan värdefull skogsexportoch att Sveriges nettoexport minskar som ett resultat (eftersom denenergiimport som undviks i och med ökad biomassaanvändning ärliten i jämförelse). Följaktligen, hävdas det, borde råvarukonkurren-sen begränsas. Detta resonemang finner dock mycket litet stöd i denekonomiska litteraturen. För det första är det svårt att hävda attråvarukonkurrensen på sikt överhuvudtaget påverkar handelsnet-tot, men även om det vore så innebär inte detta att ”problemet” börlösas via skattesystemet. Hög export har inget egenvärde, specielltinte så länge landets handelsnetto är i någorlunda balans. Handels-balansen är dessutom en makroekonomisk fråga, som sköts bäst viaväxelkurs- och penningpolitiken snarare än genom att stötta vissa”utpekade” sektorer. Motsvarande argument gäller för sysselsätt-ningseffekter och arbetslöshet; även sådana effekter regleras bäst viafinans- och penningpolitiken samt genom regionalpolitiska åtgär-der och inte genom att främja speciellt arbetskraftsintensiva sekto-rer.

Så här långt har vi betonat att råvarukonkurrens i sig självt inteär något samhällsekonomiskt problem som motiverar statliga styr-medel eller ingrepp. Det som dock gör konkurrensen om den svenskaskogsråvaran speciell är att den inte är ett resultat av en marknads-driven utveckling utan i stället en konsekvens av energibeskattning-en, och speciellt då beskattningen av koldioxid i värmesektorn. Enkritisk analys av råvarukonkurrensen bör därför fokusera på energi-politikens mål och medel snarare än på konkurrensen som sådan.

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv motiveras beskattningen avkoldioxidinnehållet i fossila bränslen av att koldioxidutsläpp utgörett marknadsmisslyckande. De ger upphov till externa kostnader,det vill säga negativa bieffekter av energiproduktionen som delsdrabbar andra producenter och konsumenter och som dels inte ärprissatt på någon marknad (se exempelvis Johansson, 1991). Dettainnebär att de privata kostnaderna för energiproduktionen är lägreän de samhälleliga, och om inte denna skillnad synliggörs för energi-

67

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 67

producenterna ges dessa ett incitament att släppa ut mer koldioxidän vad som är önskvärt. Detta motiverar därför införandet av skatterpå koldioxidinnehållet i fossila bränslen samt på andra miljöfarligautsläpp såsom svavel- och kvävedioxid. Vad som dock är mindreklart är på vilken nivå dessa skatter ska införas för att på bästa sättsignalera om bränslets miljöskador. Vi vet exempelvis att naturgasger upphov till lägre koldioxidutsläpp per energienhet än kol ocholja men högre än biomassa, men hur översätter vi dessa skillnaderi kronor och ören? I vilken utsträckning reflekterar de svenskaenergiskatterna faktiska skillnader i miljöskador mellan bränslen?Teoretiskt sett ska miljöskatter (i princip) sättas på en nivå somsammanfaller med värdet av den marginella externa kostnaden vidden samhällsekonomiskt optimala utsläppsnivån.3 Det finns en radstudier som försökt ”sätta pris” på energiproduktionens miljökost-nader (för en översikt, se Sundqvist och Söderholm, 2002). Viktigaslutsatser från dessa studier är att miljöprissättning är en formidabeluppgift som lätt kan leda till svårtolkade och – i viss mån – ”skaki-ga” resultat, men att det trots allt finns många viktiga lärdomar attdra från sådana försök. I denna studie kommer vi att med utgångs-punkt från ett antal miljövärderingstudier granska den svenskaenergibeskattningen (se kapitel 8).

En vikig miljöskattemässig princip är också att miljörelateradeskatter bör tas ut så generellt som möjligt för att uppnå bästa styr-effekt och åstadkomma en kostnadseffektiv kostnadsreduktion. Attexempelvis beskatta samma bränsle eller utsläpp olika i skilda sekto-rer ger felaktiga signaler eftersom miljöeffekterna ofta inte varierarmed användningen.

Beslut om nivån på energibeskattningen kompliceras ytterligareav att vissa sektorer i den svenska ekonomin är mer utsatta för inter-nationell konkurrens (inte minst massa- och pappersindustrin) änandra, och av denna anledning kan differentierade skatter bli aktu-ella (SOU 2003:38). Det som motiverar en sådan differentiering äratt de konkurrensutsatta sektorernas möjlighet att övervältra ökadekostnader på sina kunder kraftigt begränsas av konkurrensen på deninternationella marknaden. Detta är speciellt relevant för så kalladefiskala (ej miljörelaterade) skatter såsom den generella energiskat-

68

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 68

ten. Sådana skatter bör ha så små snedvridande effekter på ekono-min som möjligt och detta uppnås bland annat genom att beskattarörliga skattebaser lågt (och orörliga skattebaser högt). I praktikeninnebär detta att de energiintensiva industrisektorer som agerar påen internationell marknad ibland bör belastas med relativt lågaenergiskatter. Det politiska motivet för att undanta elproduktionenfrån koldioxidskatt är att inhemsk produktion annars skulle miss-gynnas till förmån för importerad elkraft.

Skattedifferentiering kan dock också vara relevant för miljöskattersom syftar till att åtgärda globala problem, såsom koldioxidutsläpp.I dessa fall är det ointressant var i världen utsläppen sker. Om skattenendast leder till att produktionen minskar i Sverige men ökar i om-världen är inget vunnet för den svenska ekonomin och – minst likaviktigt – för det globala klimatet. De globala koldioxidutsläppenkan till och med öka om produktionen i omvärlden är mer koldioxid-intensiv. Dessa problem skulle kunna lösas med hjälp av gemensam-ma internationella skatter och regler, men sådana finns i hög gradinte ännu. För en nation med ett starkt miljösamvete gäller det dåatt finna en balans mellan en ambitiös nationell klimatpolitik å enasidan och diplomatiska åtgärder för att åstadkomma en internatio-nell harmonisering av miljöskatter och/eller handel med överförbarautsläppsrätter å den andra. Ett för starkt fokus på den nationellapolitiken kan bli kontraproduktiv (se Bergman och Radetzki, 2003).I vår analys av den svenska energipolitiken (kapitel 8) kommer deinternationella aspekterna på miljö- och energibeskattningen att fårikligt med utrymme.

3.4 Sammanfattande kommentarer

Detta kapitel har syftat till att diskutera de centrala ekonomiskafrågeställningar som är relevanta för analysen av konkurrensen omen skogsråvara. Samtidigt utgör det en enkel teoretisk grund för denempiriska analys som följer i kommande kapitel. Vi har specielltbetonat betydelsen av att analysera utbuds- och efterfrågesitua-tionen för de olika skogsråvarorna. Vi har också pekat på att råvaru-konkurrensen som sådan inte utgör ett samhällsekonomiskt problem

69

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 69

som motiverar statliga åtgärder och tillrättavisningar. Det som dockgör den svenska konkurrensen om skogsbiomassan speciell är attden är en direkt konsekvens av beskattningen av koldioxid och energi.Endast om denna energipolitik kan motiveras utifrån rimliga sam-hällsekonomiska principer, kommer den råvarukonkurrens vi seridag att vara en oundviklig – men dock i förlängningen också önsk-värd – konsekvens av politiken. Finns däremot brister i politikenblir utfallet på de svenska skogsråvarumarknaderna inte det önskade.I så fall är det politiken som ska ändras, inte råvarumarknadernasfunktion.

I kapitel 4 redogör vi för och granskar kritiskt ett antal tidigarestudier som försökt beräkna potentialen och utbudssituationen förskogsbaserade biobränslen i Sverige. Med utgångspunkt i dessa stu-dier bidrar kapitel 5 med en empirisk analys av utbudet av och efter-frågan på skogsråvaror. Kapitel 6 diskuterar de sysselsättningseffektersom kan uppstå då skogsråvaran i allt högre grad används förenergiproduktion. I kapitel 7 analyserar vi med hjälp av en allmänjämviktsanalys hur olika energiskattereformer kan påverka densvenska ekonomin, dess delsektorer och speciellt bioenergianvänd-ningen. Fördelen med denna analys är att den – till skillnad från denmer detaljerade analysen i kapitel 5 – tar hänsyn till de inbördesberoenden som finns mellan olika marknader i ekonomin. Nackdelenär dock att många marknadsspecifika egenskaper inte kan fångas upp.Kapitel 8 diskuterar ingående den svenska energipolitiken utifrånett samhällsekonomiskt perspektiv. Här resoneras också kring omdet finns ett behov av en reformerad energibeskattning och därmedockså en förändrad konkurrenssituation för skogsråvaran.

70

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 70

4. Energipotentialen i den svenskaskogen: en litteraturgenomgång4

I kapitel 3 betonade vi betydelsen av att analysera utbudssituationenför de olika skogsråvaror som kan tjäna som biobränslen i energi-produktionen. Det finns en rad studier som försöker estimera densvenska skogens potential för att tillgodose energisektorn medbiobränslen. I detta kapitel redogör vi för ett antal sådana studier,och på vilket sätt dessa analyser kan hjälpa oss att förstå konkurrensenom den svenska skogsråvaran.

De senaste decennierna har ett antal avverkningsberäkningarutförts under ledning av Skogsstyrelsen. Den mest använda förberäkning av bränslepotentialen har varit Avverkningsberäkning 1992

– AVB 92 (SOU 1992:76). I april 2000 presenterades nya avverk-ningsberäkningar, vilka också kan utnyttjas som underlag för beräk-ningar av trädbränslepotentialen. De nya beräkningarna finns pre-senterade i Skogliga konsekvensanalyser 1999 (SKA 99). Såväl SKA 99

som AVB 92 har förutom att beräkna den maximala avverkningsnivånockså genomfört egna beräkningar av skogsbränslepotentialen.Både SKA 99 och AVB 92 exkluderar rundvirke (massaved) sommöjligt bränslealternativ för energisektorn. Samtliga studier somredovisas i detta kapitel har skattat tillgången på trädbränsle utifrånAVB 92. De olika studierna har dock antagit olika faktiska avverk-ningsnivåer baserade på varierande efterfrågeförväntningar gällan-de skogsprodukter. De studier som redovisas antar således sammafysiska potential för trädbränslet. Skillnaderna i beräkningarna upp-kommer främst på grund av att de olika studier antar skilda ekolo-giska, tekniska och ekonomiska restriktioner.

I avsnitt 4.1 redogörs för de restriktioner som föreligger för skogs-uttag och som tillämpas i varierande omfattning i de olika studierna.Avsnitt 4.2 behandlar de olika studiernas syn på den potentiella till-gången av skogsbränsle i Sverige utifrån givna förutsättningar ochantaganden. I avsnitt 4.3 presenteras uttagskostnaderna för de olika

71

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 71

kategorierna av skogsbränsle, i den mån dessa har inkluderas i stu-dierna. Avsnitt 4.4 analyserar kritiskt de antaganden och angrepps-sätt som ligger till grund för många av dessa tidigare studier samtdiskuterar vad för typ av kompletterande analys som är nödvändigför att fullt ut förstå den nuvarande omfattningen – och den fram-tida potentialen – för konkurrensen om den svenska skogsråvaran.

4.1 Restriktioner på uttaget

De studier som behandlar tillgången av skogsbränsle och som ärinkluderade i denna litteratursammanställning avviker med avseendepå de restriktioner som föreligger vid skogsbränsleuttag från desvenska skogarna. Detta avsnitt belyser de restriktioner som användsi studierna. Teoretiskt sett kan samtliga skogsbestånd i Sverige av-verkas. Detta är dock varken önskvärt eller praktiskt genomförbart.För att säkerställa ett långsiktigt hållbart skogsbruk bör det årligauttaget av skog inte systematiskt överskrida den årliga tillväxtstak-ten. Men även inom ramen för denna tillkommer andra begräns-ningar av möjligt uttag. Dessa begränsningar kan vara av ekologisk,teknisk eller ekonomisk karaktär.

Uttag av biomassa från ett område innebär att näringsämnen försbort från ekosystemet. Större delen av dessa näringsämnen finns ibarr, löv och kvistar hos ett växande träd. Om uttag av avverk-ningsresterna sker finns det därmed en risk för att markens långsik-tiga produktionsförmåga påverkas. För att lindra näringsbortfalletvid uttag av avverkningsrester har Skogsstyrelsen gett ut allmännaråd om begränsningar vid uttag av träddelar utöver stamvirke påskogsmark (Skogsstyrelsen, 1986). Bland annat innebar dessa rådatt om trädrester togs ut vid gallringen rekommenderades inte uttagvid slutavverkning av beståndet. Enbart ett uttag av avverknings-rester under en rotationsperiod rekommenderades. Bortförsel av när-ingsämnen kan dock kompenseras med en ökad tillförsel av träaskatill skogsmarken (SOU 1992:90). Askåterföring gör det möjligt attavlägsna mer avverkningsrester än vad som tidigare rekommende-rats av Skogsstyrelsen utan att det hotar den långsiktiga produkti-viteten. Med askåterföring är det nämligen möjligt att inte bara

72

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 72

avlägsna avverkningsrester vid slutavverkning utan också vid första-gallringar, något som ger den största mängden avverkningsrester. Avdenna anledning är Skogsstyrelsens allmänna råd, vilka gällde tilloch med 1999, idag reviderade och tillåter nu större uttag av avverk-ningsrester, dock endast under villkoret om omfattande askåterföring.

En del av den kvantitet som är tillgänglig efter beaktandet av eko-logiska och legala restriktioner kommer inte nödvändigtvis att varatillgänglig på grund av tekniska begränsningar. Med detta avses attdet till exempel ofta förekommer spill vid skörd och transport vilketreducerar faktiskt uttag gentemot det potentiella. Hur mycket somfaller bort på grund av tekniska svagheter beror på vilken typ avuttag som sker. Avseende avverkningsrester i slutavverkning kan enstor del av tillgången tillvaratas, men vid gallringar försvåras insam-lingen genom att det blir fler och mindre insamlingsställen. Avgö-rande för hur stora mängder trädbränsle som kommer att utnyttjasi praktiken är de ekonomiska förutsättningarna, det vill säga kost-naderna för att ta ut de olika skogsbränslerna och marknadernas betal-ningsförmåga. Vissa av de studier som presenteras här tar med eko-nomiska restriktioner i analysen. Det är dock ofta svårt att utläsaexakt på vilka grunder de gör det, annat än att sådana bränsletillgång-ar som ansetts vara uppenbart för dyra att tillvarata har räknats bort.

4.2 Tidigare studier av den svenska skogensenergipotential

I detta avsnitt redogör vi för ett antal studier som beräknar och ana-lyserar Sveriges potentiella tillgång av skogsbaserade biobränslen.Ingen av dessa redovisar dock några detaljerade kostnader för utbudet(se i stället avsnitt 4.3). Studierna är utförda vid följande institutio-ner:5

• Skogsindustrierna (utförd av Jaakko Pöyry) (Jaakko Pöyry, 1995)• Biobränslekommissionen (SOU 1992:90)• Sveriges lantbruksuniversitet (SIMS) (Hektor m.fl., 1995)• Ingenjörsvetenskapliga Akademin (IVA) (se Skogsstyrelsen, 1996)• Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) (se Skogsstyrelsen, 1996)

73

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 73

4.2.1 Antaganden om restriktioner på uttaget

Tabell 4.1 sammanfattar de antaganden som de olika studierna gjortangående restriktioner på utbudet av trädbränslen. Det potentiellauttaget av trädbränsle beror på restriktioner såsom tillämpad skörde-metod och betalningsviljan hos köparna av trädbränslet.

tabell 4.1. Sammanställning över antaganden om utbudsrestriktioner.

Gemensamma antaganden:1992 års avverkningsberäkningar (AVB 92).Mängden avverkningsrester beror på avverkningen av stamved för

industrins behov.

Antaganden gemensamma för SIMS och Biobränslekommissionen: Stamved är inte aktuellt att använda som bränsle, utom eventuellt

gallringsved.Begränsning av ekologiska restriktioner, som följd av bl.a. genombrott

för askåterföring.

SIMS, specifika antaganden:Tekniska framsteg gör det möjligt att tillvarata rester i högre grad.Skogsgränser är inget hinder.

Biobränslekommissionens specifika antaganden:Vissa schablonmässiga tekniska och ekonomiska restriktioner.

Skogsindustriernas, LRF och IVA, specifika antaganden:Oförändrade ekologiska restriktioner.Gallringsveden går i allmänhet till skogsindustrin.Vissa ekonomiska restriktioner.

Källa: SOU 1995:139.

I SIMS-studien bedöms det som rimligt att pågående teknikutveck-ling på så lång sikt som 25 år leder till metoder som möjliggör uttagav i stort sett hela den ekologiskt tillgängliga kvantiteten. SIMS-studien har därför inte beaktat vare sig ekonomiska eller tekniskabegränsningar. Resultaten från SIMS-studien representerar en poten-tial på så lång sikt att efterfrågan och teknisk utveckling har drivitfram en situation där teknik och ekonomi inte längre sätter någrabegränsningar av betydelse för tillgängligheten. SIMS-studien beak-

74

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 74

tar emellertid inte hur mycket av denna potential som skulle kun-na utnyttjas ekonomiskt på kort- och medellång sikt. Denna studieär därför av mycket begränsat värde då det gäller att förstå priskon-kurrensen om den svenska skogsråvaran. De övriga studierna antardock att det finns vissa ekonomiska och tekniska restriktioner, ochdessa beräknas oftast enligt givna schabloner.

4.2.2 Potentiellt uttag av trädbränsleTabell 4.2 sammanfattar det beräknade potentiella uttaget av skogs-råvaror för energiproduktion som redovisas i de fem studierna. SIMS,Biobränslekommissionen, LRF, IVA och Jaakko Pöyry bygger allasina analyser på den maximala potentiella avverkningsnivån som isin tur baseras på AVB 92. Dock är studierna oeniga om hur storden faktiska efterfrågan på trädprodukter kommer att vara, varvidden prognostiserade faktiska avverkningsnivån blir olika. Därmedredovisas också skillnader i potentialen för avverkningsrester.

tabell 4.2. Potentiellt uttag av skogsråvaror för energiutvinning.

Studie Restriktioner Potential 2005 Potential 2020

(TWh) (TWh)

SIMS Ekologiska 121–129 130–132

Biobränslekommissionen Ekologiska 76–88 –

TekniskaEkonomiska

IVA Ekologiska 61–651

77–852

TekniskaEkonomiska

Skogsindustrierna Ekologiska 53 –TekniskaEkonomiska

LRF Ekologiska 51 61

TekniskaEkonomiska

1 Bedömningen avser år 2000.2 Bedömningen avser år 2010.

75

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 75

Tabell 4.3 ger en mer detaljerad redovisning av hur den totala poten-tialen fördelas på olika bränsleslag. Hur mycket avverkningsrestersom produceras per avverkat träd varierar med art, ålder och trädensläge. Biobränslekommissionen och SIMS har använt samma metodför att beräkna bruttotillgången avverkningsrester från en viss av-verkningsnivå. Båda studierna antar att askåterföring sker i en om-fattande utsträckning. Jaakko Pöyry å andra sidan beräknar mängdenavverkningsrester enligt då rådande praxis, det vill säga utan askåter-föring, och drar dessutom slutsatsen att det på grund av för högakostnader endast kommer att vara möjligt att tillvarata avverknings-rester vid slutavverkningar. Som en konsekvens beräknar JaakkoPöyry den potentiella mängden avverkningsrester till cirka 40 procentlägre än den som presenteras av SIMS och Biobränslekommissionen.Stamved från förstagallringar kan användas av skogsindustrin förmassatillverkning eller av energisektorn för energiutvinning. Dennatyp av stamved är mindre lämplig för produktion av sågade trävaror.Ny teknik har dock ökat sågverkens möjligheter att utnyttja rund-virke med mindre diameter. Speciellt värt att notera när det gällerstamveden är dock distinktionen mellan studierna avseende tekniskutveckling.

tabell 4.3. Potentiellt uttag fördelat på bränsleslag (TWh/år).

Studie Återvunnet Primärt Industriella Summaskogsbränsle1 biprodukter

SIMS 4 101–109 16–17 121–129

Biobränslekommissionen 4 60–69 12–13 76–86

IVA 4 54–60 19–21 77–85

Skogsindustrierna 4 26 17 47

LRF 4 31 20 55

1 Trädbränsle som inte tidigare har haft någon annan användning (t.ex. grot).

Källa: STEM (1999).

I Jaakko Pöyrys studie förespås en betydande teknisk utveckling inomskogsindustrin. Författarna menar att den tekniska utvecklingen till-sammans med en ökad efterfrågan på massa och papper kommer att

76

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 76

utesluta att stamved från förstagallringar används för energiproduk-tion. I studien framhålls att tekniska framsteg inom skogindustrinkan innebära att stamveden från gallring även blir lämplig för tillexempel tillverkning av kvalitetspapper, vilket ökar efterfrågan påstamved för massa- och papperstillverkning. I studien föreslås dess-utom att mängden stamved som inte efterfrågas av skogsindustrinska få stå kvar oavverkad i skogen för att tillgodose en ökad efter-frågan av stamved vid tillverkning av skogsprodukter. SIMS ochBiobränslekommissionen anser i stället att stamved från gallringarkan användas för energiutvinning, när efterfrågan på skogsproduktersjunker under den maximala potentiella avverkningsnivån. I SIMSoch Biobränslekommissionens studier förespås i stället en avsevärdteknisk utveckling inom trädbränslesektorn. Detta motiveras medatt trädbränslesektorn utgör en stor potential för att tillämpa denteknik som den samlade tekniksektorn erbjuder. Ny teknik inomträdbränslesektorn kan komma till stånd såväl genom att effektivare,redan tillgänglig, teknik tillämpas i större omfattning som genomnya innovationer. Ju mer verksamheten växer desto större blir detekonomiska utrymmet för teknisk utveckling, detta eftersom en störremarknad kan bära större investeringar för utveckling och produktionav bland annat utrustning och maskiner. Den fortsatt snabba expan-sionstakt som bedöms trolig för trädbränslen kommer därför sanno-likt, hävdas det, att leda till att den tekniska utvecklingen går snabbareinom trädbränslesektorn än inom relaterade sektorer som nått mermogna utvecklingsstadier.

4.2.3 Regionala variationer

Förutsättningarna för uttag av skogsbränsle varierar kraftigt mellanolika regioner i Sverige. Förutom skillnader i biologiska, ekologiskaoch terrängspecifika egenskaper som tillåter större eller mindre uttagav skogsbränsle har transportmöjligheterna och dess kostnader enstor inverkan på det lokala utbudet av och efterfrågan på skogsbräns-le. Orsaken är att energitätheten är betydligt lägre för skogsbränslejämfört med fossila bränslen. Energiinnehållet i ett ton eldningsoljaär cirka 11 MWh. Motsvarande siffra för förädlade trädbränslen är

77

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 77

cirka 5 MWh medan energiinnehållet i oförädlade trädbränslen ärcirka 3 MWh per ton.

I vilken omfattning skogsbränsle kan transporteras från regionermed överskott till regioner med underskott beror alltså i hög gradpå transportkostnaden. Billigaste transportmedlet är båt följt av tågoch till sist lastbil. När det gäller inhemska skogsbränslen som avverk-ningsrester och industriella biprodukter krävs oftast att dessa initialtmåste transporteras med lastbil innan omlastning kan ske till tåg ellerbåt vid en terminal. Detta medför ökade kostnader för tåg-och båt-transporter, varför lastbil oftast är det mest kostnadseffektiva trans-portmedlet vid sträckor upp till 150 kilometer. För sträckor upp till500 kilometer blir tågtransport billigare och för riktigt långa trans-portavstånd är båttransport ofta det billigaste alternativet. Idagtransporteras skogsflis i genomsnitt cirka 70–80 kilometer och trans-portkostnaderna utgör då omkring 20–25 procent av priset (Börjes-son, 2001).

I ett scenario där stora mängder skogsflis transporteras från över-skottsområden som Dalarnas, Jämtlands, Kronobergs och Jönköpingslän till underskottsområden som Stockholms län blir transportav-stånden mellan 300 till 600 kilometer. Detta innebär att det blir kost-nadseffektivt med omlastning till tåg och att transportkostnadernablir cirka dubbelt så höga – 45–55 SEK per MWh jämfört med 20–25

SEK per MWh utan omlastning. Den totala kostnaden för skogsflisökar därmed från cirka 110 till 130–140 SEK per MWh (Börjesson,2001). Denna kostnad är dock fortfarande låg i jämförelse med fos-sila bränslen, som till exempel olja, som inklusive skatter har ettbränslepris kring 285 SEK per MWh (STEM, 2002).

Tabell 4.4 är återskapad från Börjesson (2001) och visar på deregionala skillnaderna i skogsbränslepotentialen, den regionala pro-duktionen av skogsbränslen samt kvoten mellan regionens produk-tion och den regionala potentialen för skogsbränsle. Baserat på Bio-bränslekommissionens utredning (SOU 1992:90) och Lönner m.fl.,(1998) beräknas att skogsbränslepotentialen ligger omkring 56 TWhper år.

78

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 78

tabell 4.4. Uppskattning av regional skogsbränslepotential (TWh/år).

Län Skogsbränsle- Regional- Produceratpotentialen1 producerat2 /potential

Stockholm 0,9 0,9 100

Uppsala 1,3 0,5 39

Södermanland 1,3 0,4 31

Östergötland 2,5 1,3 51

Jönköping 3,2 0,5 17

Kronoberg 2,7 0,3 12

Kalmar 3,0 0,3 9

Gotland 0,4 0 7

Blekinge 0,7 0 7

Skåne 1,9 1,0 50

Halland 1,3 0,1 7

Västra Götaland 5,3 1,2 22

Värmland 4,4 0,3 7

Örebro 2,1 0,6 30

Västmanland 1,4 0,1 9

Dalarna 5,6 0,1 2

Gävleborg 3,5 0,2 5

Västernorrland 3,5 0,2 5

Jämtland 3,8 0,3 7

Västerbotten 4,0 0,5 13

Norrbotten 3,3 0,2 8

Sverige 56 9,1 16

1 Inkluderar avverkningsrester och viss andel stamved. Baserat på Lönner m.fl., (1998), SOU1992:90 samt Börjesson och Gustavsson (1996). 2 Inkluderar inte importerat skogsbränsle. Baserat på data från Holm (1999) avseende dagensuttag av skogsbränsle inom respektive balansområde (1–4) som har används som ett genomsnittför alla län inom respektive balansområde. Eftersom dessa uppskattningar baseras på aggregeradedata är de således behäftade med stor osäkerhet och stora lokala avvikelser kan förekomma.Källa: Börjesson (2001).

Som framgår av tabell 4.4 utnyttjas skogsbränslepotentialen till fulloendast i Stockholms län. I andra storstadslän, som till exempel Skåneoch Östergötland, beräknas att cirka hälften av den totala potentialenutnyttjas. I glesbefolkade skogslän utnyttjas enbart cirka en tiondelav potentialen.

Tidigare studier av energipotentialen i den svenska skogen – såvälden nationella som de regionala – indikerar att det finns relativt få

79

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 79

tekniska hinder för att öka utnyttjandet av skogsbränsletillgångarna.Det är dock en väsentlig skillnad mellan potential och tillgänglighet åena sidan och ekonomiskt utbud å den andra. Det är det sistnämndautbudet som är avgörande för råvarukonkurrensen. Tyvärr belysesde ekonomiska hindren endast ytligt i de studier som presenteratsså här långt. För att klargöra de ekonomiska restriktionerna, och föratt få en tydligare bild av utbudsbeteendet, krävs en mer detaljeradanalys av kostnaderna för att använda olika fraktioner av den svenskabiobränslepotentialen.

4.3 Kostnader för trädbränsleuttag

Förutom potentiellt uttag av trädbränsle måste en kostnadsstrukturläggas ovanpå för att kunna avgöra kvantiteten trädbränsle som bjudsut vid olika prisnivåer. Lönner m.fl. (1998) beräknar kostnaderna påmedellång sikt (cirka 10 år) för uttag av olika typer av trädbränsleni Sverige. Deras analys består av två steg: först en bedömning av hurstor ekologisk och teknisk potential som finns för varje typ av träd-bränsle och sedan en genomsnittskostnadsbedömning. Eftersomdenna studie är den mest omfattande och noggrant utförda analysenav kostnaderna för trädbränsleuttag i Sverige ges den speciellt ut-rymme här. Avsnittet fortsätter med en beskrivning av beräknings-grunderna för både tillgängliga kvantiteter av trädbränsle och derasrespektive uttagskostnader. Efterföljande avsnitt kommer att kri-tiskt granska och peka på – för analysen av råvarukonkurrensen – vik-tiga begränsningar i analysen.

4.3.1 Kvantiteter och potentialer

För att beräkna den framtida potentialen på medellång sikt (år 2010)för trädbränsleuttag har Lönner m.fl., (1998) utgått från ovan nämn-da SIMS-studie. Bruttotillgången för alla sortiment uppskattas till125 TWh per år (jfr tabell 4.2). De ekologiska begränsningarnamedför en reduktion av dessa med cirka 8 procent. De tekniska be-gränsningarna reducerar tillgången med ytterligare 20 procent.Kvar blir 92 TWh, vilket motsvarar drygt 70 procent av bruttotill-

80

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 80

gången. Av denna totalsumma utnyttjades år 2001 drygt 44 TWh.Den outnyttjade potentialen ligger således kring 48 TWh per år.

Det är dock viktigt att notera att potentialen för trädbränslen ärberäknad utifrån antaganden om en viss framtida teknisk utveck-ling, som innebär att fullt utnyttjande av potentialen ska kunna rea-liseras först kring år 2010. Av den ekologiskt och tekniskt tillgängligaoutnyttjade kvantiteten utgjordes ungefär hälften av avverknings-rester vid slutavverkning, 15 procent av småträd i gallring, 20 procentav avverkningsrester vid gallring och resten av vrak och återvunnetträdbränsle. Av den outnyttjade potentialen bedöms drygt 15 procentvara ekonomiskt otillgänglig inom den studerade tidsperioden.Enligt skattningen uppgår således den ekologiskt och tekniskt till-gängliga kvantiteten till cirka 92 TWh per år, medan de ekonomiskabegränsningarna reducerar denna till 78 TWh per år vilket liggernärmare 2001 års faktiska användningsnivå.

4.3.2 Kostnader

Biprodukter från skogsindustrin samt vrak, återvinningsbränsle ochbrännved kommer enligt Lönner m.fl. (1998) att kunna användasför energiutvinning till en kostnad av 80–94 SEK per MWh i bety-dande kvantiteter (cirka 32 TWh per år). Det mesta av mängdenavverkningsrester i slutavverkning, träd i klen gallring och avverk-ning på icke-skogsmark beräknas uppgå till 36 TWh per år och pro-duceras till kostnader kring 97–108 SEK per MWh. Ytterligare 10

TWh bränslen från slutavverkningar med högre svårighetsgrad ochklen gallring med en medeldiameter under 10 cm kan producerastill en kostnad strax under 115 SEK per MWh. Detta antyder medandra ord att cirka 78 TWh trädbränslen är tillgängliga på medel-lång sikt till en kostnad av 115 SEK per MWh eller lägre. Detta kanjämföras med prisnivån för trädbränslen i form av skogsflis somunder 2002 låg kring 123 SEK per MWh (Skogsstyrelsen, 2003).Kostnaderna för avverkningsrester i slutavverkning är baserade påuppgifter publicerade i forskningsrapporter, skogs- och energi-företags kostnadsdata samt budgetofferter från maskintillverkare.Beräkningarna är främst baserade på studier av effektiva metoder och

81

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 81

tekniker. Generella kostnader för ersättning till markägare samtkostnader för administration har antagits enligt nivåer som gene-rellt brukar gälla inom branschen. Vidare antas ett transportavståndpå 70 kilometer. De kostnadspåverkande faktorer som identifieratsoch de antagna tröskelnivåer (där kostnaderna ökar) är:

• Terrängtransportavstånd (< 400 m, 400–700 m samt > 700 m)• Terrängförhållanden (normal och svår terräng)• Koncentrationen av grot (<30 ton TS per ha samt >30 ton TS perha)

Både koncentration av avverkningsrester och terrängtransportav-stånden har en klar inverkan på kostnaderna. Vidare är det dyrareatt tillvarata bränsle från gallringar än från slutavverkningar, menunderlag saknas för mer detaljerade kostnadsberäkningar för bränsle-uttag från gallringar. Beräkningarna är därför osäkra. Kostnadernaför direkta bränsleavverkningar med avseende på träd i klen gallringär till stor del baserade på uppgifter från branschföreträdare, dettapå grund av att denna typ av uttag än så länge förekommer i ganskaliten omfattning.

Den kvantitet som redovisas som industriella biprodukter avserdet som återstår efter det att skogsindustrin har täckt sitt industri-ella behov. Hur stort skogsindustrins behov är av biprodukten beräk-nas med hjälp av olika scenarier. Exempelvis argumenteras det föratt träskiveindustrin har genomgått stora strukturomvandlingar på1980- och 1990-talet vilket resulterat i nedläggningar av anläggningaroch minskad produktion med minskat råvarubehov som följd. Dettainnebär att den för bränsleändamål tillgängliga spånkvantiteten harökat. Dessutom utgår Lönner m.fl. (1998) från att den tillgängligakvantiteten såg- och kutterspån ökar då skogsindustrin ökar sinproduktion av trävaror.

82

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 82

tabell 4.5. Beräknade kostnader och tillgänglighet för svenskt trädbränsle år 2010.

Kategori Kvantitet Kostnad(TWh) (SEK/MWh)

Brännved 7,4 80–94

Virke utan industriell användning 4,7 80–94

Skogsindustrins biprodukter 15,3 80–94

Återvunnet trädbränsle 4,1 80–94

Grot i slutavverkning, normal terräng, >30 ton TS/ha, 13,5 97

terrängtransportavstånd <400 m.Stående småträd 0,9 97

Kvarlämnade träd, lumpade stamdelar 1,2 97

Träd i klen gallring, normal terräng, dbh >10 cm. 5,2 98

Grot i slutavverkning, svår terräng, >30 ton TS/ha, 5,8 101

terrängtransportavstånd <400 m.Grot i slutavverkning, normal terräng, >30 ton TS/ha, 3,3 103

terrängtransportavstånd 400–700 m.Grot i slutavverkning, normal terräng, <30 ton TS/ha, 1,8 105

terrängtransportavstånd <400 m.Träd i klen gallring, svår terräng, dbh >10 cm. 1,7 108

Avverkning på icke skogsmark 2,2 108

Grot i slutavverkning, normal terräng, >30 ton TS/ha, 3,8 108

terrängtransportavstånd >700m.Grot i slutavverkning, svår terräng, >30 ton TS/ha, 1,3 108

terrängtransportavstånd 400–700 m.Träd i klen gallring, normal terräng, dbh <10 cm. 0,6 110

Grot i slutavverkning, svår terräng, <30 ton TS/ha, 0,8 111

terrängtransportavstånd <400 m.Grot i slutavverkning, normal terräng, <30 ton TS/ha, 0,6 114

terrängtransportavstånd 400–700 m. Grot i slutavverkning, svår terräng, >30 ton TS/ha, 1,3 115

terrängtransportavstånd >700m.Grot i slutavverkning, normal terräng, <30 ton TS/ha, 0,7 121

terrängtransportavstånd >700m.Grot i slutavverkning, svår terräng, <30 ton TS/ha, 0,2 121

terrängtransportavstånd 400–700 m. Träd i klen gallring, svår terräng, dbh <10 cm. 0,2 122

Grot i slutavverkning, svår terräng, <30 ton TS/ha, 0,3 130

terrängtransportavstånd >700m.Grot i gallring, normal terräng, >30 ton TS/ha 5,7 138

Grot i gallring, normal terräng, <30 ton TS/ha 2,1 157

Grot i gallring, svår terräng, <30 ton TS/ha 0,8 177

Träd från röjningar 2,2 Ej angivet

Ackumulerad kvantitet 89,6

Källla: Lönner m.fl. (1998).

83

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 83

Kostnaderna för de industriella biprodukterna och återvinningsvirketbestår huvudsakligen av transportkostnader till någon avnämare ochär betydligt lägre än kostnaderna för något annat sortiment. De harantagits vara lika med eller ligga under gällande prisnivå för spånoch bark. Kostnaden för industriella biprodukter beräknas till80–94 SEK per MWh. Denna kostnad är dock inte specifik förskogsindustrins biprodukter utan beräknas totalt för hela kategorindär även brännved, virke utan industriell användning samt återvun-net trädbränsle ingår. Detta kostnadsantagande motiveras utifrånNUTEK:s prisstatistik för industriella biprodukter som ligger iomfånget 80–94 SEK per MWh. Tabell 4.5 sammanfattar de kost-nader och kvantiteter som redogjorts för ovan. Resultaten tyder påatt utbudskurvan för trädbränsle är relativt flack. Om skattningarnaär någorlunda korrekta innebär detta att ganska stora ökningar avutbjuden kvantitet kan ske utan att priset på biobränsle höjs nämn-värt. Kostnads- och kvantitetssambandet illustreras också i figur 4.1.

Figur 4.1 indikerar att cirka 78 TWh trädbränsle skulle kunnas tasut till en kostnad på cirka 122 SEK per MWh. Detta kan jämförasmed prisnivån för skogsflis som i genomsnitt låg kring 123 SEKunder 2002. Som en konsekvens skulle, på medellång sikt, lite drygt78 TWh trädbränslen kunna bjudas ut med 2002 års prisnivå. Dettakan jämföras med de cirka 44 TWh trädbränslen som konsumeradesår 2001 (se tabell 2.6). Noteras bör dock att trädbränslena är rela-tivt känsliga för transportkostnader och används mest regionalt. Ettökat uttag skulle mest troligt innebära längre transporter till andraregioner med betydligt högre transportkostnader än de som ärinkluderade i beräkningarna (se vidare avsnitt 4.4.2).

Som framgår av figur 4.1 inkluderas inte massaved i analysen. Detframhålls ofta att massa- och pappersindustrins betalningsvilja förmassaved har varit så pass mycket högre än energisektorns att någonnämnvärd konkurrens inte har uppstått kring denna skogsråvara.Validiteten i detta argument kommer dock att analyseras i merdetalj i kapitel 5.

84

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 84

4.4 Konsekvenser för råvarukonkurrensen: enkritisk analys

Om de beräkningar som ligger till grund för tabell 4.5 är korrektainnebär det att efterfrågan på trädbränsle kan öka utan specielltkännbara priseffekter för skogssektorn. Den framtida konkurrensenom den svenska skogsråvaran borde således överlag bli ganska måttlig.Stamvedens fulla potential och kostnader är dock inte medräknadei ovan nämnda studie. Det bör också påpekas att kostnadsanalyseninte syftar specifikt till att studera priskonkurrensen, och resultatenbör därför tolkas med försiktighet då det gäller att dra slutsatser områvarukonkurrensen. Vi ska här peka på några faktorer som tyder pådetta.

85

20

40

60

80

100

120

140

160

180

10 20 30 40 50 60 70 80 90

Brä

nnve

d

Vir

ke u

tan

ind

ustr

iell

an

vän

dnin

g

Skog

sind

ustr

iern

as r

estp

rodu

kter

Åte

rvu

nnet

trä

dbr

äns

le

Gro

t i

slu

tavv

erk

nin

gSt

åend

e sm

åträ

dK

varl

äm

nad

e tr

äd, l

um

pad

e st

amd

elar

Trä

d i

kle

n ga

llrin

g

Gro

t i

slu

tavv

erk

nin

g

Gro

t i

slu

tavv

erk

nin

g

Avv

erk

ning

på

ick

e sk

ogsm

ark

Gro

t i

slu

tavv

erk

nin

g

Gro

t fr

ån g

allr

ing

SE

K/M

Wh

TWh

2002 års prisnivå på skogsflis

figur 4.1. Prognostiserat utbud av trädbränslen i Sverige kring 2010.

Källa: Lönner m.fl. (1998).

4.4.1 Effekter av teknisk utveckling

En kostnadsförbättrande åtgärd skiftar utbudskurvan nedåt, vilketinnebär att samma mängd trädbränsle kan bjudas ut till en lägre pris-nivå. Kostnadsberäkningarna för uttag av trädbränsle antar att dentekniska utvecklingen inom trädbränslesektorn kommer att varatämligen stark. Exempelvis antas energianvändningen av stamvedfrån gallringar kunna öka med 15 procent inom 5–10 år. För att pro-duktionskostnaderna ska minska, och utbudskurvan ska skifta nedåt,krävs en teknisk utveckling inom produktionen och transporten avframförallt avverkningsrester och biprodukter. Detta kan ske genomen förbättring av skördetekniken, tillvaratagningsmöjligheter ellernågot annat framsteg som innebär att utbjuden kvantitet kan fort-sätta att öka för att möta en stigande efterfrågan utan att priserna förden skull skjuter i höjden.

För att kunna bedöma om detta blir verklighet måste dock ocksåden eventuella tekniska utvecklingen inom den övriga skogsin-dustrin beaktas. Exempelvis kan sågverken antas ha ett incitamentatt minska sina spillprodukter, och det skulle göra att marginalkost-naden för spån och flis kommer att stiga redan vid lägre kvantiteterän de som anges i tabell 4.5. Likaså kan man tänka sig att träskive-industrin effektiviseras som ett resultat av den internationella kon-kurrensen och därmed efterfrågar mer spån, vilket begränsar utbu-det och höjer kostnaden för energisektorn. Det finns många rele-vanta scenarier, och det är möjligt att dessa senare tekniska framsteginte kommer att vara lika markanta som de som antas i kostnads-beräkningarna ovan. Vår poäng kvarstår dock: det faktiska utbudetav trädbränslen kommer på sikt att bestämmas av den relativa (ochinte av den absoluta) nivån på den tekniska utvecklingen. Genom attenbart beakta kostnadsreduceringar som främjar utbudet av träd-bränsle men bortse från sådana som kan begränsa dessas potential,riskerar de aktuella studierna att överskatta den framtida ekonomiskapotentialen för skogsbränslebaserad energiproduktion.

Det är också värt att notera att kostnadsuppskattningarna tilldelar är baserade på tillämpandet av ”bästa tillgängliga teknik”.Emedan detta beskriver en idealsituation är det dock mycket tvek-samt om det är ekonomiskt rimligt att anta en generell användning

86

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 86

av de mest effektiva metoder som finns tillgängliga. Olika teknikerhar olika ekonomisk livslängd, och även om nya, mer effektiva, tek-niker och metoder görs tillgängliga på marknaden är det inte eko-nomiskt för alla användare att omedelbart anamma dessa (inte ensinom en tidshorisont på tio år).

4.4.2 Fokus på genomsnittliga snarare än marginella kostnader

Kostnadsberäkningarna i Lönner m.fl. (1998) bygger även på anta-gandet att de totala kostnaderna för trädbränslekategorierna divi-deras med potentiell mängd tillgängligt bränsle för den specifikabränslekategorin. Denna förenkling kan dock endast göras för att ut-skilja grova riktlinjer för utbudskurvans utseende. Ansatsenanvänds ofta i ekonomiska studier och bygger på antagandet attmarginalkostnaden är konstant (och därmed lika med genomsnitt-skostnaden) upp till kapacitetsbegränsningen. Emedan sådana ana-lyser är relevanta för att exempelvis analysera konkurrenskraftenför olika bränslesortiment har de dock ett begränsat värde när detgäller att skapa förståelse för den relevanta utbudskurvans lutning.För att kunna beakta vilka konsekvenser som en ökad användningav trädbränsle har på specifika delmarknader och prisbildningen pådessa måste de individuella utbudskurvorna beaktas separat. Ienlighet med teoretiska och empiriska studier är det sannolikt attutbudskurvorna för biprodukterna inte är konstanta utan snararestiger monotont med priset. Detta beror inte minst på ökandeavstånd och transportkostnader vid stigande efterfrågan, framför-allt gäller detta för avverkningsrester vars energivärde är lågt i för-hållande till volymen.

Det bör påpekas att kostnadsberäkningarna ovan tar viss hänsyntill stigande marginalkostnader då de antar att genomsnittskostnadenstiger då vissa tröskelvärden på exempelvis terrängtransportavståndenuppnås. Vår bedömning är dock att detta inte är tillräckligt för att fulltut fånga upp den ökade otillgängligheten på vissa bränslesortiment.Ett konkret exempel är antagandet att kostnaden för skogsindustrinsbiprodukter kan likställas med det existerande marknadspriset(1999) på samma produkter. Detta resonemang förutsätter att kost-

87

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 87

naden på marginalen förblir oförändrad vid en ökning av spånkon-sumtionen.

4.4.3 Regionala kostnadsskillnader

Det potentiella uttaget av trädbränslen samt den kostnad till vilketuttag kan ske är i Lönner m.fl. (1998) beräknat på en nationell nivå.Det nationella potentiella uttaget bryts sedan ner till fyra balans-områden där separata uttagspotentialer beräknas. Börjesson (2001)kompletterar dessutom denna analys. Tyvärr saknas liknandeberäkningar av kostnaderna per balansområde. I stället antas detimplicit att varje balansområde har samma kostnad som det natio-nella genomsnittet. Detta kan vara en nödvändig förenkling på grundav dataproblem men förfaringssättet utelämnar viktig informationrörande regionala kostnadsstrukturer. Det är högst osannolikt attsamtliga regioner i Sverige uppvisar samma kostnadsstruktur.

Exempelvis låg priset på sågverksflis vid årsskiftet 2002/2003

kring 236 SEK per m3f i SÅGABs prisområde (norra Sverige) frittsågverk medan det i Sågverken Mellansveriges prisområde låg kring217 SEK m3f fritt sågverk. Detta speglar de lokala förutsättningarnasom påverkar prisbildningen på skogsbränslen exkluderat eventuellaskillnader i transportkostnader. En nationell kostnadsstruktur kanalltså i vissa avseenden vara missvisande om prisbildningen sker påen lokal nivå med många delmarknader. Ett sätt att förbättra kost-nadsanalysen skulle således vara att förutom att beräkna uttagspo-tentialen av trädbränsle per region även skatta uttagskostnadernaper region och på så sätt konstruera regionala utbudskurvor.

4.4.4 Internationell handel med trädbränslen

Möjligheten att bedriva internationell handel med trädbränsle kanfungera som ytterligare en restriktion i den inhemska uttagspotentia-len. Ett fast importpris kan fungera som ett tröskelvärde där ytter-ligare inhemskt uttag inte längre blir kostnadseffektivt när de in-hemska uttagskostnaderna (inklusive transportkostnader) överskriderimportpriset. Vid detta tröskelvärde blir det billigare att importera

88

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 88

trädbränslen än att tillvarata svenska tillgångar av trädbränsle. Sve-riges roll i den internationella handeln av trädbränslen har ökatöver åren men är fortfarande relativt begränsad i perspektivet avvad som faktiskt används inhemskt men relativt omfattande i jäm-förelse med andra länders handel. Figur 4.2 sammanfattar Sverigesnettoimport av rundvirke, flis och spån, vedbränsle och trädrester.

Ökad import av trädbränslen gör samtidigt att konkurrensen omden svenska skogsråvaran blir mindre intensiv. Kunskapen om poten-tialen för ökad import är mycket ofullständig, men vi vet att de in-hemska priserna på avverkningsrester och biprodukter ofta är mycketlägre i närliggande länder än motsvarande priser i Sverige (tillexempel i Lettland där de är ca 50 procent av de svenska priserna, seVesterinen och Alakangas, 2001). Importen begränsas dock fortfa-rande av relativt höga transportkostnader. Det finns ett stort behovav att bättre förstå potentialen och kostnaderna för att importeraträdbränsle till Sverige.

89

figur 4.2. Svensk nettoimport av skogsråvaror mellan 1961 och 2002.

Källa: FAO (2003).

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001

Milj

oner

m3

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1000

m3

Rundvirke (miljoner m3)Flis & spån (1000 m3)Vedbränsle (1000 m3)Trädrester (1000 m3)

Samtidigt som importen kan ”lätta upp” råvarukonkurrensen kanen ökad efterfrågan på biobränslet också öka trycket på den svenskaskogen i form av ökad exportefterfrågan. I vilken mån denna utveck-ling blir en realitet beror i hög grad på den energipolitiska utveckling-en gällande förnyelsebara energikällor i EU och dess medlemsländer.

4.5 Slutsatser om trädbränsleutbudet

Detta kapitel har syftat till att ge en översikt av de studier somberäknat tillgång och tillgänglighet på det svenska skogsbränslet. Vihar också identifierat en studie som går ett steg längre och också upp-skattar kostnaderna för de olika trädbränslesortimenten. Det börframstå som klart att detta steg är helt avgörande för att analysenska kunna ge några som helst implikationer om råvarukonkurrens-situationen för olika bränslesortiment. Resultaten från denna kost-nadsstudie tyder vid en första anblick på att efterfrågan från energi-sektorn på skogens råvaror kan öka markant inom en tioårsperiodutan att det för med sig några signifikanta prishöjningar. Dennaslutsats har fått ett ganska stort genomslag i debatten om biomassansframtid (se till exempel Berntsson m.fl., 2003), och det har därför varitmeningsfullt att i detalj granska den analys som ligger till grund fördenna slutsats.

De kostnadsuppskattningar som görs för olika trädbränslesorti-ment i Lönner m.fl. (1998) är väsentliga för att ge en övergripandebild av utbudet av skogsbränslen i Sverige, och för att analysera denrelativa konkurrenskraften mellan olika sortiment. I vår analysbetonar vi dock att det sätt på vilket dess beräkningar genomförtsmedför att de är av något begränsat värde när det gäller att förutsägapriseffekterna av ökad trädbränsleanvändning. Detta beror främstpå att kostnadsanalysen bygger på vissa specifika antaganden omteknisk utveckling samt att den främst fokuserar på genomsnitts-snarare än marginalkostnader. Den analys som gjorts måste medandra ord kompletteras med en mer explicit undersökning av skogs-bränslets ekonomiska förutsättningar samt av potentialen för fram-tida råvarukonkurrens om den svenska skogen.

90

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 90

5. Konkurrensen om skogsråvaran:omfattning och framtidsutsikter

Syftet med detta kapitel är att identifiera och empiriskt analysera demarknadskrafter som styr allokeringen av skogsråvaror i Sverige,och som således är relevanta för att förstå konkurrenssituationen områvaran mellan skogsindustrin och energisektorn. Analysen kommeri första hand att belysa den nuvarande omfattningen av råvarukon-kurrens samt, till viss del, analysera möjliga framtidsutsikter. I höggrad baseras kapitlet på den enkla teoretiska referensram som pre-senterades i avsnitten 3.1 och 3.2, och ska också ses som ett komple-ment till den litteraturöversikt som presenterades i kapitel 4. Vi hari dessa tidigare kapitel argumenterat för att konkurrensen om skogs-råvaran ytterst är en fråga om prisbildning, och att en detaljerad för-ståelse för efterfråge- och utbudssituationen för olika råvaror därmedär väsentlig. På samma gång är dock många tidigare studier av densvenska skogens biobränslepotential endast av begränsat värde idetta sammanhang då priseffekterna bortses ifrån eller inte behandlasi sådan detalj som är nödvändig.

Kapitlet fokuserar i första hand på skogsråvaror från avverkningoch gallring samt på biprodukter från skogsindustrin, främst spånoch flis. Returlutar och bark som bränsle för kraftvärme- och värme-produktion inkluderas inte i analysen. Dessa produkter används redanidag för energiutvinning vid berörda industrier och har ett obetyd-ligt marknadsvärde utanför denna användning.

Vi börjar detta kapitel med en analys av de faktorer som påverkarutbudet av olika typer av skogsråvaror. Eftersom både skogsindustrinoch energisektorn införskaffar sina skogsråvaror från samma källahar vi inte ansett det analytiskt nödvändigt att separera utbudet förde två användarna.6 En analys av de faktorer som påverkar efterfrå-gan på skogsråvarorna följer sedan. Till skillnad från utbudsanaly-sen struktureras efterfrågeanalysen upp efter användare och inte efterråvarukälla. Detta beror på att varje användare uppvisar unika efter-

91

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 91

frågebeteenden och påverkas därmed nödvändigtvis inte fullt utav samma faktorer som andra användare. Kapitlet avslutas med ensammanfattande analys av konkurrenssituation gällande de svenskaskogsråvarorna.

5.1 Utbudet av skogsråvaror

Utbudet av skogsråvaror i Sverige och internationellt har generellttre begränsningar som avgör storleken på möjligt uttag (se ocksåavsnitt 4.1). En viktig restriktion utgörs av den ekologiska begräns-ningen som inkluderar miljömässig hållbarhet, bevarandet av hän-synskrävande biotoper och skyddandet av känslig miljö. På nationellnivå innebär det att uttaget från våra skogar inte överskrider tillväx-ten och att områden som bedöms känsliga eller på andra sätt värde-fulla skyddas. Den ekologiska begränsningen bestäms till stor delpolitiskt och baseras på vetenskapliga beslutsunderlag. Över tidenhar det vuxit fram en omfattande lagstiftning som kan begränsauttagen (till exempel Skogsvårdslagen, Miljöbalken etc.). De begräns-ningar som mer direkt sätter restriktioner på uttagen är vad som ärtekniskt och ekonomiskt möjligt. Det är svårt att särskilja på dessabegränsningar i realiteten eftersom den teknik som utnyttjas ocksåsätter gräns för vad som är ekonomiskt möjligt och vice versa. Detekniska begränsningarna avgör produktiviteten som i sin turavgörs av topografiska och andra terrängspecifika egenskaper samtav utvecklingen av ny teknik. Inom ramen för den tekniska begräns-ningen avgörs sedan vad som är ekonomiskt möjligt, och detta berori sin tur på rådande marknadssituationer och konjunktur. Vilkenbegränsning som är bindande för den enskilde skogsägaren varierarfrån fall till fall men för det mesta torde den vara av ekonomiskkaraktär.

Det är framför allt utbudet för de skogsråvaror som är – eller harpotentialen att bli – konkurrensutsatta som kommer att analyserasi detta avsnitt. Tre specifika skogsråvaror är då av intresse: (a)avverkningsrester från slutavverkning och gallring; (b) industriellabiprodukter; och (c) massaved. Avverkningsrester från slutavverk-ning och gallring saknar i princip alternativ användning inom skogs-

92

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 92

industrin – utom för egen direkt energiutvinning – men inkluderashär på grund av dess påverkan på det aggregerade utbudet av träd-bränsle. Om uttagskostnaderna för avverkningsrester stiger eller ompotentialen minskar kan konkurrensen om andra skogsråvaror istället öka då energisektorn relativt lätt kan substituera mellan olikasortiment. För att få en korrekt bild av utseendet på skogsbränsletsutbudskurva är det därför viktigt att även inkludera avverknings-rester. Som framgår i kapitel 2 är det huvudsakligen sågverken somproducerar industriella biprodukter i form av spån eller sågverks-flis.7 Dessa produkter är de skogsråvaror som idag är utsatta för denmest intensiva konkurrensen. Massaved är den dominerande råva-ran för massa- och papperstillverkning. Utbudet bestäms av avverk-ningsnivån som i sin tur bestäms av en rad ekonomiska faktorer.Massa- och pappersindustrin är stora ägare av skogsbestånd antingendirekt eller indirekt via hel- eller delägda dotterbolag.

5.1.1 Avverkningsrester från slutavverkning och gallring

Uttag av avverkningsrester omfattar de skogsråvaror som kommerdirekt från skogen och består huvudsakligen av grenar och toppar(grot) samt stammar med liten diameter (småträd) som blir kvarefter avverkning. Vid gallring och röjning sker uttag än så längeenbart i liten omfattning. I dagsläget sker ett uttag motsvarande5–10 procent av de totalt tillgängliga kvantiteterna (se tabell 2.1 ochfigur 2.12). Tyngdpunkten ligger i de södra delarna av landet därutnyttjandet kan uppgå till över 50 procent. Kännetecknande fördenna trädbränslekvalitet är att den faller ut i samband med uttagav skog som också ger sågtimmer och massaved. Utbudet av avverk-ningsrester är alltså starkt korrelerat med avverkningsnivåerna påmassaved och sågtimmer. Vid ökad avverkningsnivå ökar ocksåutbudet av avverkningsrester relativt proportionerligt.

Stora delar av trädets näringsinnehåll finns i toppar och grenar.Vid uttag av avverkningsrester förs därför stora mängder mineraleroch näringsämnen bort från avverkninsplatsen. Detta näringsbort-fall måste kompenseras för att skogsbruket ska vara långsiktigt håll-bart. Askåterföring är ett alternativ som diskuteras för att möjliggöra

93

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 93

uttag av betydande kvantiteter avverkningsrester utan att störa när-ingstillförseln. Beräkningar visar att näringsbortfallet vid slutav-verkning tillsammans med tillvaratagande av avverkningsrestermåste kompenseras med cirka 1–2 ton aska per hektar (Naturvårds-verket, 1997). Kostnaden för askåterföring i stor skala är mycketosäker, främst på grund av att teknisk utveckling sker snabbt ochännu har inga standardiserade metoder utvecklats. Beroende påframställningsprocessen av aska (granulerad eller pelleterad) samtpå transport- och spridningskostnader varierar kostnaden för ask-återföring mellan cirka 600 och 1 000 SEK per ton vilket motsvararcirka 5 SEK per MWh (Naturvårdsverket, 1997). Om askan i ställetläggs på deponi bör kostnaderna för detta ställas i relation till kost-naderna att återföra askan till skogsmarken. En deponering avaskan medför i regel att den bör behandlas för att kunna hanteras.Därtill tillkommer kostnader för hantering, administration, avgifttill deponianläggning och avfallsskatt. En återföring av aska till sko-gen behöver därför inte nödvändigtvis bli ett dyrare alternativ än attlägga askan på deponi, utan kan tvärtom bli ett billigare alternativ närmetoder och system för en storskalig återföring av askan utvecklats.

Jämfört med Sverige har Finland en relativt låg kostnad för till-varatagandet av avverkningsrester. Finland har en snarlik avverk-ningsmiljö, i form av liknande terrängförhållanden och låg vägtät-het, men de finska bolagen har tidigt utvecklat kostnadseffektivasätt att tillvarata avverkningsrester. Som jämförelse kan nämnas attFinland har ett kostnadsläge kring 83 SEK per MWh för avverk-ningsrester medan det i Sverige ligger kring 110 SEK per MWh(Hakkila, 2003). Genom att gradvis börja tillämpa befintlig teknikfrån till exempel Finland eller genom att utveckla ny teknik är dettroligt att uttagskostnaderna för avverkninsgrester sjunker och där-med ökar dess attraktionskraft för energisektorn. Ett exempel pådetta är balning av avverkningsrester, som komprimerar materialför att reducera kostnaderna för transport och flisning. Vidare harmöjligheterna för att utnyttja skalfördelar vid flisning vid slutan-vändaren ökat. Kostnaden för uttag av avverkningsrester kan dåminska i medeltal 20—30 procent jämfört med konventionell flis-ning vid vägkant (Glöde, 2000).

94

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 94

Den ekonomiska kompensationen till skogsägare för avverknings-rester är generellt låg och ligger någonstans mellan 0 och 10 procentav skogsbränslekostnaden. Detta motsvarar en inkomstökning påcirka 1–2 procent för uttag av avverkningsrester jämfört med enbartrundvirke. Den ekonomiska kompensationen till skogsägarna hardärmed inte varit en viktig pådrivare av användandet av skogsbränslei Sverige under 1980- och 1990-talen. Utbudet hålls i stället tillbaka,samtidigt som de biologiska konsekvenserna av uttag av avverknings-rester fortfarande är oklara. I tabell 5.1 redovisas en beräkning avse-ende skogsägarens bruttointäkt per hektar av uttag av avverknings-rester. Beräkningen beaktar inte skogsägarens merkostnad för uttagav avverkningsrester och bygger på antagandet att 50 procent avavverkningsresterna tas tillvara. Vidare antas det att avverknings-rester betalas med 10 SEK per m3s. Tabell 5.1 visar framför allt attuttaget av avverkningsrester leder till en relativt liten inkomsthöjningför den enskilde skogsägaren.

tabell 5.1. Bruttoersättning till skogsägare för uttag av avverkningsrester,uppdelat på landsdelar.

Landsdel Avverkning m3sk per ha Ersättning till skogsägare per ha (SEK)

Norra Norrland 142 885

Södra Norrland 210 1 331

Svealand 225 1 426

Götaland 276 1 924

Källa: Lantz (1997).

Andra faktorer än ekonomisk kompensation kan dock ofta spela enstörre roll i skogsägarens beslut om att sälja avverkningsrester.8 Ettexempel är att det blir lättare att plantera om skogen när avverk-ningsresterna är borttagna. Även skogsägarens attityd till skogsbräns-le spelar roll. Den ekonomiska kompensationen kan dock mycketväl behöva höjas för att inte skapa barriärer för en ökad användningav avverkningsrester för energiutvinning. Sammanfattningsvis kande faktorer som påverkar utbudet av avverkningsrester samman-ställas till fem huvudpunkter.

95

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 95

• Avverkningsnivå på huvudprodukterna massaved och sågtimmer• Kostnader för askåterföring• Skogsvårdsrekommendationer• Tillämpning av förbättrad eller ny teknik• Ekonomisk kompensation till skogsägare

5.1.2 Industriella biprodukter

I tillverkningen av sågade trävaror uppstår biprodukter som mot-svarar nästan 50 procent av stamträdets volym. Det finns alltså enklar koppling mellan produktionsvolymen av sågade trävaror ochutbudet av biprodukter i form av spån och flis. Som ett resultat ärutbudet av spån ofta mycket prisokänsligt. På marginalen går det attöka utbudet av spån genom noggrannare uppsamling och uppköpfrån mindre och inte så gynnsamt lokaliserade sågverk samt genomökad import. Utbudets prisokänslighet innebär dock att dettaenbart kan ske med en signifikant prisökning som följd. Åtminstonepå kort sikt kan utbudet betraktas som fast och helt givet av förutsätt-ningarna på marknaden för sågade trävaror. Endast om efterfråganpå sågade trävaror tilltar och om den möts av ökad produktion ökarockså utbudet av spån och flis.

Teknisk utveckling, såsom förbättrad hantering och sågningspro-cess, torde öka sågutbytet vid ett typiskt sågverk och därmed minskautbudet av biprodukter. Sågutbytet indikerar den andel av timret somresulterar i sågade trävaror medan resterande delar blir till spån, flisoch andra biprodukter. I realiteten har dock sågutbytet minskat övertiden. År 2000 låg det genomsnittliga sågutbytet i Sverige på 47,0procent medan det 1984 låg på 49,7 procent (Navrén m.fl., 2000).

Den strukturella förändring som har pågått inom sågverksindust-rin under en tid, och som pekar mot större produktionsanläggningar,har en osäker inverkan på utbudet av biprodukter. Genom att utnytt-ja skalfördelar och synergieffekter vid sammanslagningar koncent-reras produktionen av sågade trävaror till ett mindre antal produk-tionsanläggningar. Detta ökar utbudet av biprodukter regionalt viddessa anläggningar, medan det på andra orter sker en minskning avutbudet. Dessa effekter är lokala till sin karaktär men kan få allvarliga

96

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 96

konsekvenser för närliggande uppköpare av sågverkens biprodukterpå grund av höga transportkostnader. Samtidigt blir de sågverk somtidigare hade en för låg produktionsnivå för att motivera uppköp nuen mer signifikant aktör på marknaden. Även om transportavståndenkan bli längre är det också möjligt att de transportekonomiska förut-sättningarna förbättras i form av att större kvantiteter biprodukterkan köpas från samma sågverk.

Det är också ekonomiskt rationellt för skogsindustrin att via tek-nisk utveckling försöka öka träfiberutnyttjandet i sina produktions-processer för att minska inköpskostnaderna eller för att öka produk-tionen. Som en konsekvens kommer med sådan ny teknik utbudetav industriella biprodukter att minska. De faktorer som påverkarutbudet av spån och flis kan sammanfattas i följande punkter:

• Sågutbytet vid sågverken• Produktionen av sågade trävaror• Omstrukturering och teknikutveckling i den svenska sågverks-industrin

5.1.3 Massaved

De faktorer som ytterst sätter begränsningar på utbudet av massa-ved, både på lång och på kort sikt, är de ekologiska, tekniska, legalaoch ekonomiska förutsättningar som gäller vid avverkningstillfället.Vid högre prisnivåer på massaveden förväntas utbudet öka både somen följd av att skogsägarna vill höja sina marginaler och att det blirekonomiskt att avverka skogsbestånd som tidigare varit för dyra attutnyttja (figur 2.10 presenterar produktionen av massaved samt dessprisutveckling över tiden).

Marknaden för massaved i Sverige har oftast klassat som imperfekt(exempelvis Bergman och Brännlund, 1995). En bristfällig konkur-rens och marknadsofullständigheter kan ofta tyda på en låg priselas-ticitet för utbudet. Ett antal studier har estimerat utbudets priselasti-citet i Sverige för rundvirke i allmänhet och för massaved i synnerhet.Skattningarna visar vanligtvis på ett prisoelastiskt utbud (exempelvisBergman och Nilsson, 1999). Oavsett orsakerna till ofullständighe-

97

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 97

terna har det långsiktiga utbudet av rundvirke aldrig varit särskildkänsligt för prisförändringar. För att utbudet ska expandera måsteavverkningstakten öka. Följaktligen, om skogsarealen är orörlig,måste rotationstiden på skogen minska, eller alternativt måste skogs-utnyttjandet öka. I detta sammanhang kan den fundamentala mark-nadsmekanismen beskrivas i två separata processer. Den första ärden traditionella förflyttningen längs en utbudskurva som ett svarpå prisförändringar på massaveden. Den andra utgörs av skift i ut-budskurvan som ett svar på förändringar i avkastningen, värdet påskogsprodukter, kostnader, diskonteringsränta och optimal rota-tionstid.

Avkastningen på skogsinvesteringar styrs av investeringens var-aktighet, den biologiska tillväxttakten, förväntad framtida avkast-ning och kapitalkostnaderna. Emedan det existerar ett visst spelrumgällande själva produktionsprocessen är investeringarnas varaktig-het och den biologiska tillväxttakten i stort orörliga i produktionen avmassaved. Prisets misslyckande när det gäller att signifikant öka dentillgängliga kvantiteten på marknaden antyder också att den förvän-tade framtida avkastningen inte nämnvärt påverkar utbudet. Kvar-varande påverkbara variabel som styr avkastningen blir då inves-teringskostnaden.

Rotationstiden på skog påverkar den långsiktiga avverkningstakt-en som, i sin tur, påverkar den kvantitet massaved som bjuds ut viden given tidpunkt. Precis som en ökning av rotationstiden minskarkvantiteten massaved tillgänglig för avverkning minskar en hög alter-nativkostnad rotationstiden. Förändringar i antalet avyttringsbarabestånd genom denna mekanism orsakar skift i utbudskurvan. Somen respons till högre avkastningar från andra investeringar kortasrotationstiden som fulländas genom att öka avverkningstakten oav-sett prisnivån. Följaktligen kommer den kortsiktiga utbudskurvanatt skifta till höger med ökat utbud som följd.

Eftersom avverkning av massaved sker i samverkan med avverk-ning av sågtimmer påverkas utbudet av massaved även av prisbild-ningen på sågtimmer. Det kan därför hävdas att avverkning av enbartmassaved inte är ekonomiskt försvarbart utan att en viss proportionsågtimmer också avverkas. Av denna orsak är det viktigt att inte

98

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 98

enbart analysera prisbildningen på massaved utan även den för såg-timmer. De mest väsentliga faktorer som påverkar utbudet av massa-ved kan sammanfattas i följande punkter:

• Prisbildningen på rundvirke• Investeringskostnader i skogsbestånd• Diskonteringsräntan• Avverkningskostnad

5.1.4 Regionala aspekter på utbudet

Utbudsfaktorerna är ofta nationella till sin karaktär i den meningatt de inte påverkar en region mer än någon annan. Några undan-tag finns dock och dessa kommer att belysas kort här. De lokala ochregionala förutsättningarna styr i viss utsträckning möjligheternaatt producera skogsbränsle. Utbudet av skogsbränslen som avverk-ningsrester styrs av avverkningsnivån som i sin tur bestäms av till-gången på produktiv skogsmark, skogstillväxt etc. Dessutom kantillämpning av metoder som näringsoptimerad skogsgödsling kommaatt öka produktiviteten på skogsmarken ytterligare och förutsätt-ningarna för näringsoptimerad skogsgödsling varierar mellan regio-nerna (Börjesson, 2001).

Under senare tid har importen av skogsråvaror, både till skogsin-dustrin och till energisektorn, ökat och betydelsen av närhet ochtillgången till lokala hamnar styr möjligheten av att importera råva-ror men underlättar även inhemsk handel med skogsråvaror (Roosm.fl., 2000). Samma sak gäller för industriella biprodukter som pro-duceras vid sågverk som är regionalt utspridda. Större sågverk liggernära kusten i Norrland, medan de i södra Sverige är utspridda medhögre koncentrationer i östra Småland och med få sågar i Skåne ochHalland. Centralt i detta sammanhang är transportkostnaderna förde olika råvarorna.

Tabell 5.2 visar översiktligt de regionala skillnaderna i utbudet avskogsråvaror uppdelat per region. Avverkningsnivån indikerar till-gången på massaved som utgör en relativt konstant proportion avden totala avverkningen. Enbart i region 4 sker det ett större uttag

99

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 99

av sågtimmer än massaved. Även tillgången på avverkningsresterbestäms av avverkningsnivån på grund av att uttag av enbart avverk-ningsrester inte förekommer. Utbudet av biprodukter är baserat påfaktiska leveranser av biprodukter från sågverken till industrin ochenergisektorn.

tabell 5.2. Regionala skillnader i utbudet av skogsråvaror, uppdelat per region.

Region1 Avverkningsnivå Varav massaved Biprodukter (miljoner m3) (%) (miljoner m3)

1 24,1 66 4,22 15,5 65 4,33 12,1 65 2,54 22,7 40 4,7

1 Regionsindelning: (1) Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt landskapetJämtland; (2) Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län samt landska-pet Härjedalen; (3) Örebro, Värmlands, Västra Götalands län samt Dalslandsdelen av Älvsborgslän; och (4) Södermanlands län samt övriga delar av Götaland som inte ingår i region 3. Källor: Skogsstyrelsen (2003) och Virkesmätningsrådet (2002).

5.2 Efterfrågan på skogsråvaror

Användningen av skogsråvaror är härledd från efterfrågan på denslutprodukt som produceras i respektive fall. Exempelvis sågas ellerhyvlas de grövre delarna av ett träd och används i träprodukter sominkluderar allt från konstruktionsmaterial till möbler, förpackningaroch leksaker. Efterfrågan på skogsråvaror är därför generellt settberoende av till exempel byggsektorns utveckling. Ekonomisk teoristipulerar att efterfrågan på en vara bestäms av en rad ekonomiskavariabler. Generellt går det att indela dessa variabler i övergripandevariabler och i industri- eller marknadsspecifika variabler. Bland deövergripande variablerna återfinns till exempel ekonomisk tillväxtoch samhälleliga preferenser, medan de industrispecifika variablernainkluderar prisutvecklingen på slutprodukterna och priserna påolika insatsvaror.

Vid avverkning är det ekonomiska drivkrafter och tekniska möjlig-

100

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 100

heter som ligger till grund för hur trädet utnyttjas. Marknadsprisetpå sågade trävaror, massa och energi utgör den dominerande driv-kraften inom ramen för vad som är tekniskt lämpliga användnings-områden. I figur 5.1 presenteras prisutvecklingen för sågade trävaror,industriel, fjärrvärme, pappersmassa och hushållsel. Värt att noterai figuren är den prisökning som skett på hushållselektricitet jämförtmed övriga produkter. Ökningen av priset på hushållselektricitetinnebär att alternativa bränslen för till exempel uppvärmning avbostäder blir mer attraktivt vilket ökar efterfrågan på skogsbränsle.

En växande ekonomi med expanderande avsättningsmarknadersom följd driver upp efterfrågan på skogsråvaror. En stigande natio-nalinkomst ökar konsumtionen som i sin tur genererar en högreaggregerad efterfrågan. Det vill säga, efterfrågan på energi, papperoch pappersprodukter samt på produkter innehållande spånskivorökar. Som en konsekvens kommer således också efterfrågan på skogs-råvaror att öka. Normalt kommer en del av efterfrågan att tillgodo-ses genom ökad import och en del kommer att tillgodoses genominhemsk produktionsökning.

101

figur 5.1. Prisutvecklingen för produkter som styr efterfrågan på skogsbase-rad biomassa (1990 = Index 100).Källa: SCB, Svenska Fjärrvärmeföreningens Statistik.

020

40

60

80

100

120

140

160

180200

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Pri

sind

ex

Sågade Trävaror Pappersmassa

IndustrielHushållsel

Fjärrvärme

Prisförändringar på andra insatsfaktorer, väsentliga i produktions-processen, påverkar också efterfrågan på skogsråvaror. En prisökningpå en insatsfaktor kan leda både till en ökad eller en minskad efter-frågan på skogsråvaror beroende på om de produktionstekniskt settbetraktas som substitut eller komplement. Produktionsprocessensamt tekniska begränsningar avgör typ och grad av andra insats-faktorer. Möjligheterna att i större utsträckning substituera mellaninsatsfaktorer i allmänhet och mellan råvaror i synnerhet är dockbegränsade av slutprodukt och av den givna produktionsteknolo-gin. Val av investeringar och teknisk utveckling kan dock på sikt för-bättra dessa möjligheter. Förutom att förbättra möjligheterna att skif-ta mellan olika råvaror i produktionen kan teknisk utveckling ocksåbidra till en mer generell kostnadsreduktion. Som en följd av dettaökar efterfrågan.

Till skillnad från utbudsanalysen kommer följande efterfrågeanalysatt indelas efter användare (och inte efter råvarukälla). Denna sär-skiljning motiveras främst på grund av att olika användare av skogs-råvaror har unika efterfrågeegenskaper som beror på slutprodukt,substitutionsmöjligheter, produktionsteknik etc.

5.2.1 TräskiveindustrinDen efterfrågan som träskiveindustrin har av spån och flis härledsdirekt från efterfrågan på deras slutprodukter. Detta innebär attpriset på spån- och träfiberskivor är en viktig bestämningsfaktor. Iavsnitt 2.4.2 presenterades de historiska priserna och produktions-volymerna för dessa produkter. Ett högre pris på slutprodukternamedför en vilja att öka produktionen och resulterar därmed i enökad efterfrågan på spån och flis.

Råvarusubstituten för spån och flis är få och begränsas av slutpro-dukten samt av produktionstekniken. I viss utsträckning kan träd-delar och massaved – framför allt sådan som ratas av massa- ochpappersindustrin – användas för egenproduktion av spån och flis.Nyinvesteringar och modernisering av produktionskapaciteten ochintroduktion av effektivare produktionsteknik, som även medger fler-valsmöjligheter gällande råvaror, förekommer dock. I nuläget skulledock en prisförändring på alternativa råvaror endast ha en marginell

102

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 102

effekt på efterfrågan av spån och flis (STEM, 2003). Den strukturella förändring som har skett och som fortfarande

pågår i träskiveindustrin påverkar efterfrågan. Antalet produktions-anläggningar har minskat från strax över 30 i slutet på 1970-talet tillatt enbart omfatta 10 anläggningar i början på 2000-talet. Detta harskett utan att den genomsnittliga produktionskapaciteten har ökat inämnvärd omfattning (Skogsindustrierna, 2002). Omstrukturering-en förväntas fortsätta, om än i mindre omfattning. Som en konsekv-ens kan även efterfrågan på spån och flis förväntas sjunka.

Internationellt finns en omfattande produktionskapacitet av trä-fiber- och spånskivor. Nya produktionsanläggningar i Europa harpressat ned importpriserna och utsätter den svenska träskiveindust-rin för hårdnande konkurrens.9 Som en följd är Sverige en nettoim-portör av träfiber- och spånskivor. År 2002 omfattade till exempelnettoimporten av spånskivor 227 000 m3 och för träfiberskivor varden 103 000 m3 (FAO, 2003). Samtidigt finns det tecken som tyderpå en stagnerande konsumtion av spånskivor i Europa. Därför finnsdet anledning att förvänta sig en minskad inhemsk produktion medminskad efterfrågan på spån och flis som följd.

De specifika faktorer som påverkar träskiveindustrins efterfråganpå spån och flis kan sammanfattas i följande punkter:

• Prisutvecklingen på träfiber- och spånskivor• Prisförändringar på alternativa råvaror• Fortsatt omstrukturering av träskiveindustrin• Fortsatt intensiv internationell konkurrens

Sammantaget torde efterfrågan på spån och flis från träskiveindustrinvara relativt prisokänslig. Begränsat utrymme att substituera frånspån och flis till andra råvaror samt hård internationell konkurrensindikerar att en prisökning på spån och flis inte kan kompenserasgenom en prishöjning av slutprodukten eller användandet av alterna-tiva råvaror. Denna prisokänslighet i efterfrågan är en mycket viktigförklaring till varför träskiveindustrin drabbats speciellt hårt av denökade konkurrensen om spånet. Följaktligen kan prisökningar på spånoch flis leda till omfattande minskningar av produktionsvolymen.

103

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 103

5.2.2 Massa- och pappersindustrin

I likhet med träskiveindustrin påverkar efterfrågan på massa- ochpappersindustrins slutprodukter efterfrågan på flis, men till skillnadfrån träskiveindustrin har massabruken en betydande egen kapaci-tet att producera flis från massaved. Upphandlingen av flis från såg-verken reduceras därmed. I avsnitt 2.4.3 presenterades den marknads-bild som massa- och pappersindustrin möter i form av produktions-och prisutveckling på massa.

Andelen köpflis varierar mellan massabruken samt över konjunk-turcyklarna och kan vid högkonjunktur uppgå till mellan 30 och 50

procent av flisbehovet. Vid fallande efterfrågan på slutprodukten ärdet i första hand upphandlingen av köpflis som minskar med mindreförändringar i den egna flisproduktionen. Som en konsekvens följermassabrukens flisefterfrågan samma konjunktursvängningar somslutprodukten. Vid ”normal” konjunktur ligger i snitt minsta ande-len köpflis kring 30 procent för större bruk vilket ligger på gränsenför vad den egna fliskapaciteten klarar utan kapacitetshöjande inves-teringar. Det är också viktigt att betona att införskaffningen av köp-flis inte enbart sker som ett komplement till egenproducerad flis.Beroende på den önskade slutprodukten i papperstillverkningeninförskaffas köpflis med olika fiberegenskaper. Upphandlingen avköpflis sker från både privatägda sågar och från bolagssågar. I denmån de enskilda massabruken har tillgång till bolagssågar sker pri-märt upphandlingen från dem. Egenproducerad flis och köpflis frånsågverk kan i detta sammanhang betraktas som substitut. Vid till-räckligt höga flispriser blir det mer attraktivt att bygga ut den egnafliskapaciteten, det vill säga när kapitalkostnaden för investeringenoch råvarukostnaden på marginalen är lägre än flispriset och trans-portkostnaden mellan sågverk och massabruk. Dessutom, vid stigandemassavedspriser kommer efterfrågan på köpflis att öka i den mån flis-priset understiger priset på massaved.

Vertikal integration – upphandling och samordning av produk-tionsprocesser mellan sammanhängande led i förädlingskedjan – ärett tydligt inslag i massa- och pappersindustrin. Av speciellt intressei detta kapitel är integrationen mellan sågverk och massabruk. För-utom vinsten av eventuella synergieffekter kan massabruken, via in-

104

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 104

tegration med sågverk, uppnå en högre nivå av flisförsörjning. Denflis som på detta sätt levereras till massabruken bjuds därmed inte utpå marknaden. Som ett resultat minskar efterfrågan på köpflis frånoberoende leverantörer – och i viss mån även utbudet av flis till-gängligt från andra aktörer som använder flis i sin produktion. Enökad efterfrågan på massa, speciellt vid redan höga produktionsni-våer, leder också till en ökad efterfrågan på flis från sågverken.

De specifika faktorer som påverkar massa-och pappersindustrinsefterfrågan på flis och massaved kan sammanfattas i följande punkter:

• Prisutvecklingen på papper och avsalumassa• Begränsningar i egen fliskapacitet (kort sikt)• Kapitalkostnad (lång sikt)• Vertikal integration

Efterfrågans priselasticitet på massaved och flis estimeras i denempiriska litteraturen oftast i omfånget 0,1 till 0,8 på kort sikt ochpå lång sikt till något lägre värden (exempelvis Rehn, 1995; Sama-kovlis, 2002; Lundmark och Söderholm, 2003). Detta indikerar atten 10-procentig ökning av priset kommer att reducera den efterfrå-gade kvantiteten med mellan 1 och 8 procent.

5.2.3 EnergisektornSkogsråvaror har ökat sin attraktion som bränsle (skogsbränsle) ienergiutvinningssyfte genom införandet av skatter på fossila bränslen.Politiskt motiveras dessa skatter främst av miljömässiga hänsynsta-ganden. Förbränning av biobränslen ger i likhet med fossila bränslenupphov till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser till atmo-sfären. Till skillnad från fossila bränslen är dock nettoutsläppen avkoldioxid från förbränning av biobränslen på lång sikt försumbaraeftersom koldioxiden upptas när biomassan växer. Ökningen i kon-sumtionen av skogsbränslen har i stor utsträckning skett i fastbränsle-anläggningar som utnyttjar biprodukter från skogsindustrin och av-verkningsrester. Ett tydligt exempel på detta är att det inte längre ärpriset på fossila bränslen som är prissättande för fjärrvärme utansnarare biobränslen i olika former (SOU 1992:90).

Energisektorns efterfrågan på skogsbränsle bestäms bland annat

105

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 105

av kostnaden för bioenergiproduktion jämfört med andra bränslen.Viktiga ekonomiska faktorer som är starkt kopplade till produktions-kostnaderna och som påverkar efterfrågan på skogsråvaror är mark-nadspriset på alternativa bränslen såsom kol och olja. Skatter på fos-sila bränslen har ökat värdet för många skogsbränslen och därmedbetalningsviljan för dessa. Förutom ökad konkurrens för redan be-fintliga industriella biprodukter, såsom spån och flis, innebär ökadeskatter på fossila bränslen att även uttag av avverkningsrester blivitmer intressant. Under det senaste decenniet har en viss teknikut-veckling skett som minskat kostnaderna för användningen av skogs-bränsle.

En förändring i relativpriset mellan två bränslealternativ ökarefterfrågan på det bränsle som har blivit relativt billigare. Efterfråganpå skogsbränsle påverkas i hög grad av priset på fossila bränslen.Således ökar efterfrågan på skogsbränsle, efterfrågekurvan skiftarutåt, vid stigande priser på fossila bränslen. Detta leder till stigandepriser på skogsbränslen för att kostnaderna för uttag av skogsbränslestiger med ökade kvantiteter eftersom att mer svårtillgängliga sorti-ment måste tas i anspråk. Så länge som skogsbränslepriset ökar rela-tivt mindre än priset på fossila bränslen, kommer skogsbränslen attvinna i konkurrenskraft. Skogsbränsle är i nuläget billigare attanvända för energiutvinning än fossila bränslen, en fortsatt stigandeefterfrågan på skogsbränsle är därför att vänta.

Kraftvärme- och värmeverkens möjligheter att på kort sikt sub-stituera mellan olika bränslealternativ avgör storleken på efterfråge-förändringen. På lång sikt och med ny förbränningsteknik ökar dockmöjligheterna att substituera mellan olika bränslen. I dagsläget kanskogsbränslen i viss utsträckning ersätta andra bränslen med befintligförbränningsteknik, men i andra fall behöver förbränningsteknikenanpassas till den nya råvaran. Vid direktförbränning av skogsbränslenär substituerbarheten mellan olika bränslen mycket goda, också påkort sikt (se exempelvis Wibe, 2001). Substituerbarheten mellan oli-ka råvaror inom bränsleförädlingsindustrin har under senare tid sti-git i takt med att nya förbrännings- och förädlingstekniker harutvecklats. Större inslag av grot, bark och torv förekommer nu änvad som var fallet tidigare. Detta talar för en fortsatt tillväxt för för-

106

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 106

ädlade trädbränslen och i synnerhet för pellets som har ett högtenergiinnehåll, är av homogen kvalitet och är relativt lätthanterligtbåde vid transport och vid eldning jämfört med andra trädbränslen.Viktigt för tillväxten för bränsleförädlingsindustrin är också utform-ningen av beskattningen för biobränsle som indirekt påverkar prisetpå slutprodukterna och därmed efterfrågan på spån och flis.

De faktorer som påverkar efterfrågan på skogsbränsle från energi-sektorn kan sammanfattas till följande punkter.

• Marknadspriser för andra bränslen, inte minst fossilbränslen• Skatter på olika energislag• Subventioner och bidrag• Installerad förbränningsteknik• Priserna på värme och elektricitet (inklusive priset på el-certifikat)

Möjligheten att substituera mellan olika bränslen bidrar starkt tillutformningen av energisektorns efterfrågestruktur och således av rå-varukonkurrensens intensitet. Denna bränslesubstituerbarhet är somtidigare nämnts hög och förbättras dessutom kontinuerligt i taktmed utvecklingen av nya förbränningsmetoder.

5.2.4 Regionala aspekter på efterfråganEfterfrågan på skogsråvaror är regional i det avseende att anlägg-ningarna som nyttjar skogsråvarorna är lokaliserade i en specifik regi-on. Det avgörande hindret för en mer nationell marknad är kostna-derna för att transportera skogsråvaran till användaren. Generelltsett ökar transportkostnaderna proportionerligt med transportav-ståndet och bidrar därmed till att skapa regionala efterfrågeområ-den. Skogsbränslena har till exempel lägre energitäthet än fossilabränslen, vilket gör dem speciellt skrymmande och kostsamma atttransportera. Skogsbränslenas transportkostnader är därmed högreän motsvarande kostnader för fossila bränslen, vilka produceras ochtransporteras storskaligt. Skogsbränsleanvändning är således mestekonomisk där det är korta avstånd mellan produktion och konsum-tion. Ökat uttag leder också till ökade transportavstånd, vilket visarvikten av att utveckla metoder för att sänka transportkostnaderna.

Utöver transportkostnaderna varierar förutsättningarna för an-

107

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 107

vändningen, och därmed efterfrågan, av skogsråvaror mycket mellanolika regioner i Sverige. Marknadernas mönster, infrastrukturen ochaktörerna skiljer sig i väsentlig omfattning åt mellan regionerna (seockså avsnitt 5.3.3).

5.3 Analys av råvarukonkurrensen

Förutsättningarna för råvarukonkurrensen har förändrats vid ettflertal tillfällen under det senaste decenniet, framförallt i form avhögre skatter på fossila bränslen och annat mer direkt stöd tillbiobränsleanvändning. Genom avdrag och nedsättningsregler förgenerering av elektricitet och energiintensiva industrier begränsa-des emellertid effekterna i huvudsak till värmemarknaden. Kon-kurrensen mellan olika användningsområden om skogsråvaran kananalyseras utifrån ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Påkort sikt påverkas råmaterialvalet i befintliga anläggningar av relativ-priset (inklusive skatt). För energisektorn kan det röra sig om relativ-priset mellan till exempel kol och oförädlade biprodukter från såg-verken. Skogsindustrin har generellt sämre substitutionsmöjligheterän energisektorn. På längre sikt, när det är fråga om att ersätta ellerexpandera befintliga anläggningar, är det också andra faktorer änrelativpriset mellan alternativen som påverkar råmaterialvalet. Sådanafaktorer är bland annat anläggningskostnader, drift- och underhålls-kostnader samt livslängden för den planerade anläggningen.

Baserat på tidigare avsnitt kommer vi här att analysera förhållandetmellan traditionell användning av skogsråvaror, såsom tillverkningav massa, sågade trävaror etc., och den ökande storskaliga använd-ningen av skogsråvaror för energiutvinning. Analysen består inled-ningsvis av en kvalitativ utvärdering av de konkurrensutsatta skogs-råvarorna följt av en mer kvantitativ analys, i den mån en sådan ärmöjlig inom ramen för denna studie. Slutligen kommer en analys avden övergripande konkurrenssituationen att ske.

108

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 108

5.3.1 Konkurrenssituationen för enskilda skogsråvaror

I detta avsnitt analyseras enskilda marknader för skogsråvarorutifrån uppkommen konkurrenssituation. Vi kommer inledningsvisatt identifiera graden av konkurrens om enskilda skogsråvaror mellanolika aktörer för att sedan diskutera utsikterna för framtiden. Ökandekonkurrens förväntas ske inom de flesta råvaruflöden men två flödenär av speciellt intresse för skogsindustrin och energisektorn:

• Rundvirke (framförallt massaved)• Industriella biprodukter (spån, flis etc.)

Rundvirke (massaved)Beroende på avverkningsregion, förvaltningssystem, teknik etc.,uppvisar skogsråvaror olika egenskaper. Olika typer av skogsråvarorpassar bättre eller sämre som råvara beroende på ändamålet för dessanvändning. Tabell 5.3 ger en översikt av rundvirke med dess poten-tiella användning oavsett om det avser slutavverkning eller gallring.Som tabellen visar har de flesta flera teoretiskt konkurrerande använd-ningsområden. Ekonomiska och tekniska hänsynstaganden avgörhuruvida det uppstår faktisk konkurrens om råvaran. Eftersom dess-utom trädart och förvaltningssystem varierar från en region till enannan varierar också råvarukonkurrensen mellan regioner.

tabell 5.3. Potentiell användning av rundvirke.

Träddel Diameter Användning

Topp och grenar 0 <Ø<7–8 cm Lämnas kvar på markenEnergi

Topp och grenar Ø>7–8 cm MassaEnergiLämnas kvar på marken

Stam 7–8<Ø<12–25 cm Massa(Sågtimmer)EnergiLämnas kvar på marken

Ø>12–25 cm Sågtimmer

Källa: Dielen m.fl. (2000).

109

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 109

Tabell 5.4 summerar den potentiella konkurrenssituationen förrundvirke mellan skogsindustrin och energisektorn. Konkurrensenmellan skogsindustrin och energisektorn är primärt koncentreradtill ”större” grenar och uttag från gallringar. Toppar och grenar meden diameter mindre än 7–8 cm saknar industriell användning ochanvänds uteslutande för energiutvinning. Ett ökat uttag av dennakategori har därmed en liten konsekvens för skogsindustrin ävenom ekonomiska restriktioner föreligger. För träddelar med flera av-sättningsmarknader (energi och industri) kommer konkurrensför-utsättningarna att bero på den inkomst som kan genereras inom deolika sektorerna.

tabell 5.4. Konkurrenspotentialen för rundvirke.

Användning KonkurrensKälla Typ Energi Sågtimmer Massa Energi<>Ind

Slutavverkning Stam – ✕ (✕) –Topp & gren ✕ – ✕ hög(stor)Topp & gren ✕ – – –(liten)

Gallring Stam ✕ ✕ ✕ högTopp & gren ✕ – (✕) mellanTunngallring ✕ – – –

Rundvirke produceras i samband med slutavverkning eller gallringoch kan utgöras av trädets stam samt av toppar och grenar i den måndessa inte klassas som avverkningsrester. De primära användnings-områdena är som sågtimmer, massaved och som skogsbränsle tillenergisektorn. Det är i synnerhet toppar och grenar av högre dia-meter samt stammar från gallring som kan vara konkurrensutsatta.Massa- och pappersindustrin kan även vid höga produktionsnivåervisa sig villig att köpa toppar och grenar från gallring – i den månde är lämpliga för massaproduktion – och därmed skapa en konjunk-turberoende konkurrenssituation för denna skogsråvara.

110

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 110

Energisektorns betalningsvilja för massaved

Huruvida massaved utgör ett attraktivt bränslealternativ för energi-sektorn beror på massavedens kostnadsläge jämfört med alternativabränslen. Generellt måste energisektorns betalningsvilja för massa-veden överstiga den prisnivå på massaved som skogsindustrin kanbetala. Med andra ord måste skogsägarna erhålla en högre ekono-misk avkastning av att leverera sina skogsråvaror till energisektornjämfört med motsvarande avkastning vid leverans till skogsindust-rin (se kapitel 3). Det finns ett fåtal studier som empiriskt försökeruppskatta energisektorns betalningsvilja för massaved (Parikka ochVikinge, 1994; Johansson, 2001; Wiberg, 2002; och Hallberg,2003). En sammanställning av dessa ger en fingervisning om och iså fall när massaved i större volymer kan bli ett intressant alternativför energiutvinning och därmed öka råvarukonkurrensen mellanskogsindustrin och energisektorn.

Antaganden rörande fukthalten, som bestämmer energivärdet imassaveden, flisningskostnader och transportavstånd skiljer sig åtmellan de olika studierna. Därför skiljer också resultaten mellanstudierna. Utöver detta går det att dela in studierna i två gruppe-ringar efter vald ansats. Johansson (2001) och Hallberg (2003) för-söker besvara frågan vart skogsägarna ska sälja en skördad och klarkubikmeter massaved. Det vill säga vilken sektor är villig att betalamest? Parikka och Vikinge (1994) däremot studerar först ochfrämst massaved från gallringar och inkluderar därför hela produk-tionskedjan, det vill säga från avverkning till slutleverans. Utgångs-punkten är alltså att skördekostnaderna skiljer sig åt beroende påom skogsägaren väljer att skörda massaveden för leverans till skogs-industrin eller för energiutvinning. Det ekonomiska utfallet för deolika alternativen beror alltså inte bara på slutkundens betalnings-vilja utan även på kostnaderna för att ta fram råvaran. En annanviktig skillnad mellan denna och de andra två studierna är också attParikka och Vikinge analyserar förhållandena i en specifik region(Gästrikland) och de fokuserar enbart på förstagallringsbestånd.Detta innebär bland annat att de i analysen utgår från faktiska, snarareän schablonmässiga, transportavstånd.

111

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 111

Resultaten från Parikka och Vikinges (1994) studie sammanfattasi tabell 5.5. De kostnader som redovisas i tabell 5.5 är baserade på enfukthalt på 55 procent och varierande transportavstånd (se ovan).Vidare antas ett terrängtransportavstånd på 170 meter och att bränslebetalas med 105 SEK per MWh. Kostnaderna för transport till vidare-förädling i skogsindustrierna är 26 SEK per m3fub medan motsva-rande kostnad till värmeverket är 70 SEK per m3fub. Resultatenfrån Parikka och Vikinge (1994) indikerar att en vinstmaximerandeskogsägare i första hand kommer att sälja till massa- och pappersin-dustrin eftersom det ekonomiska utfallet är betydligt mer gynnsamt.

tabell 5.5. Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall vid uttag av massavedför leverans till massa- och pappersindustrin (MPI) och energisektorn för talloch gran.

Kostnader1 Tall GranMPI Energi MPI Energi

Avverkning 87 54 93 71

Skotning eller flisning/terrängtransport 34 64 23 55

Vidaretransport 26 70 26 65

Krossning vid värmeverk – 29 – 28

Administration 30 30 30 30

Sammanlagd kostnad 177 247 172 249

Intäkter vid MPI och värmeverk1

Massaved 304 329

Bränsle 337 312

Ekonomiskt utfall 127 90 157 63

1 SEK per m3 fub gagnvirke. Källa: Parikka och Vikinge (1994).

Johansson (2001) och Hallberg (2003) skiljer sig något åt gällandede antaganden som görs. Johansson antar till exempel en fukthalt på35–40 procent och ett schablonmässigt transportavstånd på 50 kilo-meter med en kostnad på 41 SEK per m3fub medan Hallberg använ-der en 45 procentig fukthalt och ingen transportkostnad. För att för-enkla jämförelsen kommer dock även en transportkostnad att läggaspå Hallbergs basresultat motsvarande 41 SEK per m3fub. Eftersom

112

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 112

Johansson fokuserar på tall och gran utan att särskilja på dem bäggekommer enbart genomsnittet för dessa två trädarter att användasfrån Hallbergs resultat trots att han också inkluderar fler arter somframförallt är vanliga i södra Sverige (bok, ek, asp etc.). Det kan ock-så vara värt att notera att Johansson (2001) i första hand belyserbetalningsviljan för massaved från ett norrländskt perspektiv medanHallberg (2003) inte har något specifikt regionalt fokus. Tabell 5.6sammanfattar några centrala resultat från de två studierna.

tabell 5.6. Energisektorns betalningsvilja för massaved enligt två studier (SEK per m3fub).

Johansson (2001) Hallberg (2003)

Energivärdet i massaveden 256 224

Flisningskostnad vid värmeverk 47

Transportkostnad 41 41

Betalningsvilja energisektorn 168 183

Källor: Johansson (2001) och Hallberg (2003).

Betalningsviljan för energisektorn för massaved ligger mellan 168–183

SEK per m3fub fritt kund beroende på transporthänsyn och studie.Detta kan jämföras med medelpriset på massaved under de två förstakvartalen 2003 som låg kring 212 SEK per m3fub för gran och tall imedeltal. Även med en inflationsjustering ligger energisektornsbetalningsvilja under prisnivån på massaved. Därmed finns det ingenomfattande konkurrenssituation mellan skogsindustrin och energi-sektorn om massaveden. Detta motsäger dock inte att det redan idag– i vissa enskilda fall (där exempelvis transportkostnader gör det lön-samt) – förekommer att enskilda värmeverk bjuder över massa- ochpappersindustrin.

Det är också viktigt att betona att massaved inte är en homogenprodukt. Skogsindustrins kvalitetskrav är oftast högre än energisek-torns motsvarande krav. Det som skogsindustrin ratar används i förs-ta hand till energiutvinning i den mån det tillvaratas. Vidare varieraribland också kvalitetskraven för massa- och pappersindustrin i taktmed efterfrågeförändringar. Vid stigande produktion börjar sämre

113

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 113

kvaliteter av massaved att användas för att möta den stigande efter-frågan. Som ett resultat kan också konkurrensen om de lägre kvali-teterna massaved tillta med stigande produktionsnivåer på massa-och pappersprodukter.

Ovannämnda studier visar sammantaget att även om det idag inteförekommer någon betydande konkurrens om massaveden är margi-nalerna inte alltid stora och en sådan konkurrenssituation kan därföruppstå i och med införandet av nya och/eller mer ambitiösa energi-politiska styrmedel. Ett aktuellt sådant styrmedel är införandet avelcertifikat som under 2003 ytterligare stimulerat användningen avbiobränslen i elkraftsektorn. Wiberg (2002) visar att ett elcertifikatpå 60 kr per MWh för elproduktion i värmekraftverk kan (vid ettelpris på ca 200 kr per MWh) ge en betalningsvilja för skogflis på ca215 kr per m3fub (inga antaganden om transportkostnader görsdock här). Under 2003 har certifikatpriserna legat väsentligt högreän 60 kr per MWh, men det är vikigt här att påpeka att det sombestämmer efterfrågan på biomassa från elkraftsektorn är i slutän-dan inte i så hög grad certifikatpriset utan (a) den kvot som satts påförnyelsebar energi som helhet, samt (b) den relativa konkurrens-kraften mellan biomassaeldad kraft och vindkraft, sol etc.10 Under2003 har över 70 procent av alla utfärdade elcertifikat varit förbiobränsle. Om den andelen ökar på grund av ökad relativ konkur-renskraft för bioenergin och/eller kvoten ökas kommer också kon-kurrenstrycket på den svenska skogsråvaran att öka ytterligare.

I kapitel 2 presenterades pris- och produktionsutvecklingarna försågtimmer och massaved (figurerna 2.3 och 2.10). Intressant att note-ra är den starka korrelation som existerar mellan priserna på såg-timmer och massaved. Detta stärker argumentet att uttaget av dessaskogsråvaror sker i samproduktion. Vad som är av intresse här är dockhur en ökad användning av framförallt massaved inom energisek-torn kan leda till en förändrad prisutveckling och produktionsnivåpå massaveden. Emellertid är det svårt att utan detaljerade konsum-tionsuppgifter från energisektorn rörande förbrukningen av massa-ved för energiutvinning och användandet av ekonometriska modellerklart separera de olika påverkande faktorerna på prisutvecklingenför massaved. Eftersom en mycket begränsad mängd massaved idag

114

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 114

används för energiutvinning är det svårt att analysera vilken effektdenna användning har haft. En stark koppling till energisektorn ärdock uppenbar i samband med oljekriserna i början av 1970- och1980-talet. Till exempel ökade priset på massaved med cirka 65 pro-cent i reala termer mellan 1972 och 1975 till vilket oljekrisen bordevara den mest bidragande faktorn.11 Den reala prisnivån har sedermerafallit tillbaka och låg 2002 på ungefär samma nivå som under slutetav 1960-talet. En marginell ökning av massavedsanvändningen inomenergisektorn för energiutvinning kommer mest troligt att ha relativtsmå effekter på prisnivån.

Industriella biprodukter

Som framgår av tabell 5.7 kan de flesta industriella biprodukter an-vändas både som råmaterial och för energiutvinning, vilket indike-rar en hög grad av potentiell konkurrens. Utöver detta kan andraanvändningsområden som deponi, kompostering etc. starkt påverkakonkurrensen regionalt trots mycket begränsad användning inomdessa områden. I andra sammanhang kan sågverk finna det svårt atthitta ett kostnadseffektivt sätt att avyttra sina biprodukter på. Logis-tiska problem som transportavstånd mellan säljare och köpare kanmycket väl avgöra biprodukternas ekonomi. I de flesta fall kan dockbiprodukter ses som en strategisk resurs. De ger skogsindustrin enmöjlighet att diversifiera sina råvaruuppköp och därmed bli mindreberoende av en marknad. Användandet av biprodukter tillåter dess-utom skogsindustrin att sänka sina processkostnader för råmaterialoch stärker därmed dess internationella konkurrenskraft. Vidare ärutbudet av biprodukter mindre känsligt för skogsägarnas villighetatt avverka och sälja de nödvändiga kvantiteterna (och kvaliteterna)av rundvirke som skogsindustrin efterfrågar. Slutligen ger använ-dandet av biprodukter större möjligheter att vertikalt integrera såg-verk och massatillverkning för att på så sätt ta vara på logistiska ochekonomiska fördelar.

Tabell 5.7 summerar konkurrenspotentialen för industriella bipro-dukter. Eftersom bark saknar användning inom skogsindustrin utomför egen energiutvinning föreligger det heller ingen direkt konkurrens

115

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 115

om denna biprodukt. Spån har användningsområden både som skogs-bränsle och som råmaterial i träskivetillverkning och kan därför ut-sättas för en hög konkurrens. Även sågverksflis kan användas förenergiutvinning eller som råmaterial för träskive- och massa- ochpappersindustrin. Konkurrensen varierar med massa- och pappers-industrins behov av att komplettera sin egen fliskapacitet med såg-verksflis samt träskiveindustrins möjlighet att utnyttja flis.

tabell 5.7. Konkurrenspotentialen för industriella biprodukter.

Användning KonkurrensBiprodukt Energi Massa Skivor Energi <> Industri

Bark ✕ – – –Spån ✕ – ✕ högFlis ✕ ✕ ✕ hög

I dagsläget är den faktiska råvarukonkurrenssituationen i Sverigebetydligt mer påtaglig för industriella biprodukter än för rundvirke.Genom att studerade pris- och produktionsförändringar som pre-senterades i kapitel 2 går det att dra tentativa slutsatser om i vilkenutsträckning energisektorns ökande användning av industriella bi-produkter har påverkat prisbildningen. Notera att kvantiteten indust-riella biprodukter som produceras är så gott som oberoende av pris-nivån på samma biprodukt, eftersom det är produktionen av sågadeträvaror och dess prisbildning som även styr produktionen av indust-riella biprodukter.

Det kan vara intressant att iaktta hur den produktionsökning avsågade trävaror som skedde vid mitten 1990-talet sammanfaller meden ökad produktion av sågverksflis och spån (se figurerna 2.4, 2.6 och2.8). Utöver denna produktionsökning har produktionsnivån legatrelativt konstant; det vill säga mellan åren 1980–1993 och 1994–2002

går det att urskilja två separata trender i produktionsnivån som lig-ger relativt konstant. Detta skedde samtidigt som realpriset på såga-de trävaror minskade under hela den studerade perioden. Översatt iekonomiska termer skedde det ett skift i utbudskurvan för sågade trä-varor som också skiftade utbudskurvan för sågverksflis och spån. Bort-

116

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 116

sett från detta skift i utbudet av industriella biprodukter är det troligtatt eventuella prisförändringar till största delen kan härledas från för-ändringar i efterfrågna på industriella biprodukter och inte från för-ändringar i utbudet.

Efterfrågan på sågverksflis och spån uppvisar tydligt separata tren-der. Både sågverksflis och spån möter en efterfrågan från energisek-torn och från skogsindustrin. Gällande sågverksflis är massa- ochpappersindustrin den dominerande uppköparen och därmed i storutsträckning även prissättande. Det reala priset på sågverksflis indi-kerar att en reducerad efterfrågad kvantitet från massa- och pappers-industrin inte kan absorberas fullt ut genom ökat uppköp från energi-sektorn utan sänkta priser. Oberoende av prisområde uppvisar denreala prisutvecklingen för sågverksflis en negativ trend. Vidare ärmassa- och pappersindustrins kostnadsandel för sågverksflis starktcyklisk och följer den allmänna konjunkturen (se bland annat Lund-mark och Söderholm, 2003). Följaktligen har den lågkonjunktur somdominerat början av 2000-talet med reducerad efterfrågan på såg-verksflis från massa- och pappersindustrin och medföljande prispressmöjliggjort ökad möjligheter för energisektorn att expandera sinauppköp av sågverksflis. Till exempel har produktionen av förädladeträdbränslen ökat markant under perioden medan direkt förbrän-ning av skogsbränslen har legat på en relativt konstant nivå. Kvanti-teterna är dock små relativt massa- och pappersindustrin och påverkardärmed inte prisbildningen i alltför stor omfattning. Vid förbättradekonjunkturer kommer massa- och pappersindustrin att börja efterfrå-ga större kvantiteter sågverksflis och då pressa priset uppåt. Eftersommassa- och pappersindustrin är den dominerande aktören torde enökad användning av sågverksflis i energisektorn inte leda till alltföromfattande prisförändringar. De större prisfluktuationerna uppståristället genom massa- och pappersindustrins eget agerande.

När det gäller spån är det framförallt bränsleförädlingsindustrinsom är den dominerande aktören. Omkring 50 procent av allt spånanvändes år 2001 i vidareförädling till pellets, briketter eller träpul-ver (STEM, 2003). Det går även att urskilja en tydlig positiv trendpå spånpriset efter år 2000. Priset har ökat som en konsekvens avden ökade efterfrågan på spån från framförallt bränsleförädlingsin-

117

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 117

dustrin, som mer än femdubblade sin användning av spån mellanåren 1990 och 2001. Denna priseffekt påverkar även andra användareav spån som tvingas betala ett högre spånpris än vad som annars hadevarit fallet. Det bedöms också att träskiveindustrins anskaffnings-kostnad för spån kommer att öka ytterligare framöver (STEM, 2003).

Substitution till andra råvaror och import, eftersom spånprisernai dagsläget är lägre i våra grannländer, kan vara två möjliga sätt förträskiveindustrin att täcka sitt råvarubehov. Emellertid har träskive-industrin mycket begränsade möjligheter att utnyttja annan råvaraän spån i sin tillverkningsprocess. Beroende på råvarusammansätt-ningen krävs olika insatser i produktionen med associerade kostnader.Branschen har uppskattat att i jämförelse med en helt spånbaseradskiva blir råvaru- och processkostnaderna drygt 70 kr högre per m3

för det näst billigaste redovisade alternativet med 50 procentsågspån, 20 procent kutterspån, 20 procent rundved och 10 procentrötskadad rundved (Rosengren, 1998). Det bör observeras attkutterspån endast finns tillgänglig i ringa mängd eftersom merpar-ten går till bränsleframställning. Detta innebär att spånet endast ibegränsad omfattning kan ersättas med andra råvaruslag. Eftersomdet inte är transportekonomiskt att transportera spån över längreavstånd än 200–300 kilometer, är import av råvara inte heller någotrealistiskt alternativ för det stora flertalet anläggningar. En viss im-port av spån förekommer från Norge med utnyttjande av returfrak-ter. Energisektorns ökade användning av spån och den medföljandeprisökningen kommer att innebära svårigheter för träskiveindustrin– som verkar i en internationell konkurrens – att klara en sådankostnadsökning. Stigande spånpriser är dock enbart en förklaringtill den strukturomvandling som sker i träskiveindustrin. Teknisktsett äldre produktionsanläggningar konkurrerar med modernare,effektivare teknik internationellt, varför en stor del av svensk träskive-industri i dagsläget är känslig för förändringar i spånpriset.

5.3.2 Övergripande konkurrenssituation

I föregående avsnitt analyserades konkurrensen på de enskilda skogs-råvarumarknaderna utan större hänsyn till de interaktioner som olika

118

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 118

marknader har sinsemellan. Att analysera enskilda marknader är vik-tigt i syfte att finna hur pris- och kvantitetsförändringar uppkommer.Denna möjlighet minskar då vi aggregerar de olika skogsråvarornaeftersom de handlas på olika marknader och har olika egenskaper.Däremot finns det mycket att vinna, framför allt när det gäller energi-sektorns bränsleval på att studera konkurrenssituationen från en hög-re aggregerad nivå. Till exempel saknar avverkningsrester använd-ningsområden i träskiveindustrin men utgör en viktig, eller poten-tiellt viktig, råvarukälla för energisektorn – spånet kan användas avbägge aktörerna. Trots att träskiveindustrin saknar intresse föravverkningsrester är de viktiga för energisektorn på grund av densubstituerbarhet de har mot till exempel spån. Genom förändradepriser på avverkningsrester ändras även dess relativpris i förhållandetill spån. Som en konsekvens ändrar energisektorn sin bränslemixoch efterfrågar mer (eller mindre) spån som i sin tur, via marknads-krafterna, påverkar träskiveindustrin. Genom att analysera den över-gripande konkurrenssituationen går det således att analysera dennaoch liknande marknadsinteraktionseffekter.

I tabell 4.5 presenterades ekologiskt och tekniskt tillgängliga kvan-titeter av industriella biprodukter och avverkningsrester från slut-avverkning och gallring samt till vilken kostnad dessa skogsråvarorkan insamlas för. Baserat på denna tabell har en utbudskurva kon-strueras genom att rangordna de olika skogsråvarorna efter deras re-spektive produktionskostnad (Lönner m.fl., 1998). Det kan varaviktigt att återigen poängtera att det sätt på vilket produktionskost-naderna och de tillgängliga kvantiteterna har beräknats vilar på vis-sa strikta antaganden. Dessa antaganden diskuteras i kapitel 4. Valetatt trots detta använda dessa beräkningar beror på avsaknaden avalternativa kostnadsberäkningar samt önskan om att kunna jämföraresultaten med andra studier.

På grund av det sätt på vilket kvantiteterna och kostnaderna harberäknats (genomsnittskostnader snarare än marginalkostnader) gårdet inte att särskilja avverkningsrester från industriella biprodukterutan att förlora möjligheten att använda det analytiska verktyg somstår till förfogande. Det vill säga, att beräkna en separat utbudskurvaför industriella biprodukter är inte möjligt utan omfattande mark-

119

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 119

nadsundersökningar på grund av biprodukternas ekonomiska karak-tär. Trots detta kan det vara av intresse att studera de industriellabiprodukternas kostnadsstruktur i förhållande till avverkningsrester-nas kostnadsstruktur eftersom energisektorn har relativt lätt att sub-stituera mellan dessa skogsråvaror. Figur 4.1 visar de kvantiteter träd-bränslen som bjuds ut vid olika prisnivåer. Notera att utnyttjandetav massaved för energiutvinning inte ingår i figuren. Emellertid haren ökad efterfrågan på energi pressat upp energipriserna och gjortmassaved mer attraktivt för energisektorn, varför det kan vara nogså viktigt att även inkludera massaved i denna helhetsbild. Enligtfigur 4.1 finns det en potential att utöka användningen av industriellabiprodukter för energiutvinning med 15,3 TWh per år på medellångsikt till en kostnad på 80–94 SEK per MWh. Detta placerar industri-ella biprodukter som ett av de billigaste bränslealternativen för energi-sektorn. Industriella biprodukter är således ett av de första trädbräns-len som köps upp av energisektorn. Som konsekvens därav saknarenergisektorn i nuläget ekonomiska incitament att minska sinanvändning av industriella biprodukter.

I en kvantitativ studie estimerar Ankarhem m.fl. (1999), medhjälp av en simultan ekonometrisk modell, både skogsindustrinsoch energisektorns utbuds- och efterfrågeelasticiteter på vissa skogs-råvaror. Biobränslets utbudelasticitet estimeras exempelvis till i prin-cip noll. En förklaring kan vara att uttaget ligger mycket nära kapa-citetsbegränsningen och att ytterligare prisökningar därmed intekan resultera i en ökning i utbjuden kvantitet. Detta resultat, sombaseras på årsdata för perioden 1967–1994, kontrasterar klart motföreställningen att utbudskurvan skulle vara flack vilket Lönner m.fl.(1998) föreslår. Även Bohlin och Roos (2002) finner med hjälp av enenkätstudie riktad till skogsägare stöd för att utbudets egenpriselas-ticitet för avverkningsrester är låg. Se också Lundmark (2003) somockså finner stöd för denna slutsats.

Ankarhem m.fl. (1999) finner inget stöd för att det idag skulle fin-nas en konfliktsituation mellan utbudet av skogsprodukter till energi-kontra skogsindustrin under den studerade perioden. Författarnamenar att detta bland annat beror på att de produkter som använtsför energiändamål (exempelvis avverkningsrester) inte har någon

120

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 120

alternativ användning i skogsindustrin. Samtidigt är det viktigt attpåpeka att deras ekonometriska studie inte inkluderar träskivein-dustrin. Med andra ord, givet de avgränsningar som gjorts är intedetta någon överraskande slutsats för den givna tidsperioden. Betal-ningsviljeanalysen för massaved som presenterades ovan stämmeröverens med detta resultat; under de senaste decennierna har det inte– med undantag för spån – förekommit någon intensiv konkurrensmellan skogsindustrin och energisektorn om skogsråvaran.

5.3.3 Regionala aspekter på råvarukonkurrensenSom en konsekvens av de regionala skillnaderna i utbud och efter-frågan på skogsråvaror kommer också råvarukonkurrensens intensi-tet att variera beroende på regionala omständigheter. Till exempelkan en ny värmeanläggning i en region med balans mellan utbudoch efterfrågan på biprodukter pressa upp priserna och följaktligenreducera konkurrenskraften hos närliggande skogsindustrier somanvänder samma biprodukter. Lokal prisbildning förekommerockså i stor utsträckning. Detta är en följd av den marknadsstruktursom råder på de olika marknaderna. Upphandling och försäljningsker oftast via större samägda bolag där de enskilda parterna inte tardirekt del i prisbildningen.

En stor del av skogsindustrin är lokaliserad nära kusten, specielltmassaindustrin, något som möjliggör sjötransporter av större kvan-titeter råvaror. Även värmeproducerande anläggningar i fjärrvärme-nät, för flerbostadshus och för industrin, ligger i stor utsträckningnära kusterna eller kring tätbefolkade områden (se figur 5.2). Kost-nadsfördelningen mellan produkter, transport och andra kostnads-ställen varierar beroende på typ av slutprodukt. Eftersom trans-portkostnaden kan ses som en multipel av transportavståndet kantransportavståndet vara en avgörande faktor för om en skogsråvarafrån en viss region är konkurrenskraftig i en annan region eller ej.Sammantaget innebär detta att det med hänsyn till fördelningen avskogbestånd, industri och värmeanläggningar kan uppstå regionalaobalanser.

121

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 121

5.3.4 Utsikterna för utökad internationell handel med trädbränslen

Traditionellt har trädbränslen använts i samma geografiska regionsom de produceras i. Under senare år har dock detta mönster för-ändrats i norra Europa genom storskalig användning av trädbränsleni fjärrvärmeproduktion och genom ökat utbud av återvunnet träd-bränsle, industriella biprodukter och bättre möjligheter att tillvarataavverkningsrester. Den internationella handeln har därmed ökat somett resultat av viljan att kontrollera avfallshantering och energipolitik.Sjötransporter tillåter transport av stora volymer trädbränsle till läg-re kostnad än till exempel järnväg och lastbil. Emellertid saknas till-förlitlig handelsstatistik i de flesta länder på en tillräckligt detaljeradnivå för att tillåta separering av olika flöden av olika trädbränslen.Vanligtvis särskiljer inte statistiken på slutanvändningsområden för

122

figur 5.2 Lokalisering av större massabruk, sågverk, träskiveproducenter ochkraftvärme- och värmeverk.Källa: Skogsstyrelsen (2003).

importen, vilket gör att det är svårt att särskilja skogsråvaror som an-vänds för energiutvinning från de skogsråvaror som används sområmaterial i skogsindustrin.

Höga skatter på fossila bränslen och en väl utbyggd och utveckladförbränningskapacitet av fasta bränslen i Sverige har tillsammans meden ny, mer omfattande, avfallslagstiftning i vissa europeiska länder,som Tyskland och Nederländerna, föranlett en ökad import av åter-vunnet trädbränsle och andra biobränslen fram till för några årsedan. Emellertid, i samband med att EU:s energipolitiska mål röran-de förnyelsebar energi har påskyndat konvertering och nybyggnadav fastbränsleanläggningar, har importen av återvunnet trädbränsletill Sverige nästan upphört idag. Denna utveckling har främjats avden starka köpkraft för biobränslen de svenska värmeverken har irelation till utländska konkurrenter som använder obeskattade ellerlägre beskattade fossila bränslen. Ett villkor för handeln med skogs-bränslen är att transportsystemet är baserat på låga rörliga trans-portkostnader mellan involverade regioner.

Som framgår av tabell 5.8 finns det en viss potential att öka impor-ten av vissa typer av trädbränsle till Sverige från angränsande länder.På grund av bristfällig statistik saknas uppgifter för Ryssland och i vissmån även för Estland. Nettotillgången består av cirka 122 TWh; mer-parten finns i Tyskland och Polen. Detta kan sättas i relation till denkvantitet trädbränsle som används i Sverige idag: cirka 44 TWh.

tabell 5.8. Tillgång och användning av trädbränsle i angränsande länder(TWh/år).

Land Avverkningsrester Biprodukter Återvunnet trädbränsle NettotillgångTillg. Anv. Tillg. Anv. Tillg. Anv.

Tyskland 39,4 15,3 11,1 11,1 22,5 3,3 43,3Finland 26,7 1,4 13,1 12,8 0 1,9 23,6Lettland 2,2 0,6 3,3 1,4 0 0 3,6Polen 28,1 11,1 18,9 0 11,1 1,7 45,3Estland 8,3 ? ? 1,7 ? ? 6,6Danmark 3,1 2,5 1,4 1,7 0 0,3 0

Summa 108 31 48 29 34 7 122,5

Källa: Vesterinen och Alakangas (2001).

123

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 123

På grundval av ett frågeformulär som besvarades av företag somhandlar med trädbränslen har Vesterinen och Alakangas (2001) sam-manställt genomsnittliga prisnivåer på trädbränsle i 20 europeiskaländer, Sverige inkluderat. Tabell 5.9 presenterar de lägsta, högstaoch genomsnittliga priserna på olika typer av trädbränsle samt de pri-ser som de svenska företagen rapporterade.

tabell 5.9. Minimum, maximum och genomsnittligt bränslepris i 20 europe-iska länder samt i Sverige (SEK per MWh).

Bränsletyp Minimum Maximum Genomsnitt Sverige

Avverkningsrester34 277 114 113

Tyskland Italien

Industriella biprodukter 19 302 79 96

Rumänien Polen

Inhemsk brännved34 466 175 –

Slovakien Storbritannien

Träavfall–133 110 32 68

Irland Polen

Förädlade trädbränslen109 607 279 158

Lettland Tyskland

Övrig biomassa 28 400 156 –

Slovakien Polen

Källa: Vesterinen och Alakangas (2001).

Priserna inkluderar inte transportkostnader, men det är ändå intres-sant att notera att träavfall i genomsnitt är mer än dubbelt så dyrt iSverige, medan förädlade trädbränslen är avsevärt billigare i Sverigeän genomsnittligt pris. Det finns således en tydlig potential för im-port, bland annat från Lettland som uppvisar mycket låga priser påbland annat avverkningsrester och industriella biprodukter såsomspån. Vinterbäck och Hillring (2000) visar att sådan import i höggrad sker redan idag, inte minst från de baltiska länderna. Vid rimligatransportkostnader finns det också en potential för att öka densvenska exporten av trädbränslen, speciellt om de biobränslebaseradeenergiproduktionsanläggningarna som planeras i Europa blir verklig-het.

124

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 124

Trots stora ökningar av trädbränsleimport för energiutvinningunder 1990-talet kan ökningstakten successivt komma att mattas avunder kommande år. Den främsta orsaken är den politiska viljan iEuropa att öka biomassaanvändningen för energiutvinning vilketkommer att pressa upp de svenska importpriserna. Detta kommer attgöra det mindre attraktivt för svenska energiproducenter att impor-tera. Till viss del är denna utveckling redan påbörjad. Flödena avreturträ från Holland och Tyskland har mer eller mindre upphörtunder den senaste tiden, sedan tyskarna byggt bioeldade kraftanlägg-ningar för att uppnå EU:s mål avseende förnybar energi. Även debaltiska priserna på trädbränslen har av samma skäl ökat markantunder den senaste perioden. Ett sannolikt scenario är därför snarareatt Sverige inom en överskådlig framtid kommer att bli en nettoex-portör av biobränslen till Europa.

5.4 Slutsatser om råvarukonkurrensens omfattning och framtidsutsikter

Detta kapitel har utifrån utbuds- och efterfrågeförhållanden analy-serat konkurrenssituationen för enskilda skogsråvarumarknader samtden övergripande konkurrenssituationen mellan skogsindustrin ochenergisektorn. Konkurrens om en skogsråvara är i detta sammanhangdefinierat som möjligheten för en sektor att signifikant påverka pris-nivån genom förändrat agerande och därmed förändra situationenför andra aktörer som också utnyttjar samma skogsråvara. Inled-ningsvis har därför de faktorer som påverkar utbudet och efterfråganpå olika skogsråvaror diskuterats. Detta har följts av en analys avråvarukonkurrensens nuvarande omfattning.

Resultaten visar att det förekommer tydlig konkurrens mellanträskiveindustrin och energisektorn i införskaffandet av industriellabiprodukter såsom sågspån. Som en konsekvens av energisektornsökade användning av dessa produkter har prisnivån pressats upp tillen nivå som har gjort det svårt för träskiveindustrin att konkurrera.Om massaveden finns idag ingen omfattande råvarukonkurrens,även om den kan förekomma på marginalen. Fortfarande är massa-och pappersindustrins betalningsvilja för massaved i de flesta fall

125

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 125

högre än energisektorns, men om högre energiskatter och införandetav elcertifikaten driver upp efterfrågan på bioenergi än mer kanmassaveden i högre grad komma att bjudas bort från massa- och pap-persindustrin.

Utbudskurvan för skogsbränslet är med stor sannolikhet mindreflack än vad som ofta påstås. Detta innebär att uttagskostnadernaför skogsbränsle kan stiga relativt snabbt vid ökad efterfrågan. Före-komsten av regionala marknader, transportkostnader etc. är de vik-tigaste orsakerna bakom utbudskurvans utseende. Internationellhandel kan dock lindra priseffekterna genom möjligheten att im-portera så länge som importen är billigare än den inhemska produk-tionen.

Detta visar sammantaget att en skattestimulerad användning avskogsbränslen inte kan ske utan effekter på den övriga ekonomin.Effekterna av en beskattning är inte alltid begränsade till den sektorsom myndigheterna direkt avser att beskatta. Kopplingen mellanbeskattningen av fossila bränslen och skogsindustrins råvaruförsörj-ning är ett sådant exempel. På grund av skogsindustrins, och specielltträskiveindustrins, relativt prisokänsliga efterfrågan på skogsråvarorför beskattningen med sig att skogsråvaran blir dyrare. Energisek-torns efterfrågan på skogsbränslen ökar på grund av bränslebeskatt-ningen och pressar upp priset på råvaran. Det bör även noteras attdessa oavsiktliga effekter av energipolitiken inte enbart är negativa.En positiv effekt är ökad internationell handel med skogsråvaror ochdärmed skapandet av internationella marknader för skogsråvaror.Utvecklingen av internationella marknader och effektiva transport-metoder möjliggör för regioner med överskott att exportera till regio-ner med underskott.

126

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 126

6. Sysselsättningseffekter

Bioenergins ökade attraktionskraft är en direkt konsekvens av denökade beskattningen på fossilbränslen under 1990-talet samt av stat-ligt stöd till biomassaprojekt (i form av FoU-åtgärder och subven-tioner). På samma gång som beskattningen överlag haft önskadeeffekter på biomassautnyttjandet som sådant, påverkar skatternaockså övriga delar av ekonomin och därmed även möjligheterna attuppnå andra viktiga politiska mål. Sysselsättning och arbetslöshetutgör centrala politiska mål om vilka det råder så gott som fullstän-dig politisk enighet. Det är därför relevant att analysera de sysselsätt-ningseffekter som kan följa av det mer intensiva utnyttjandet av bio-massa från skogen och av den uppkomna konkurrenssituationen områvaran.

Det som gör denna fråga intressant är inte bara dess ekonomiskaoch politiska betydelse, utan även det faktum att det i detta fall rådermycket delade meningar om storleken på sysselsättningseffektensamt dess betydelse för olika branscher. Ett mycket vanligt argumentär att ett ökat biomassautnyttjande leder till betydande positiva syssel-sättningseffekter (se till exempel Stridsberg, 1998). Många av skogs-industrins förespråkare pekar dock på att ökad konkurrens om bio-massan kommer att slå ut ett stort antal jobb inom skogsindustrin(Skogsindustrierna, 2003). Utvecklingen inom träskiveindustrinframhålls ofta som ett varnande exempel. Syftet med detta kapitelär att kritiskt granska och utvärdera dessa båda argument, samt för-söka bringa klarhet i vad vi kan förvänta oss för sysselsättningsef-fekter i detta fall.

I avsnitt 6.1 redogör vi kort för ett antal tidigare studier som upp-skattat sysselsättningseffekterna av ökad biomassaanvändning, menkritiserar också de utgångspunkter och antaganden som ligger tillgrund för dessa undersökningar. Vi gör här också en viktig distink-tion mellan kort- och långsiktiga sysselsättningseffekter. Kapitlet av-

127

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 127

slutas sedan med en diskussion om sysselsättningseffekterna i de falldå energisektorns betalningsförmåga för exempelvis spån eller massa-ved överstiger träskiveindustrins respektive massabrukens betalnings-förmågor. Avsnitt 6.2 behandlar långsiktiga effekter på sysselsätt-ning och arbetslöshet medan avsnitt 6.3 analyserar motsvarande kort-siktiga effekter. Ett avslutande avsnitt 6.4 sammanfattar de viktigas-te lärdomarna från analysen.

6.1 Att inte se skogen för alla träden– Vanliga argument rörande bioenerginssysselsättningseffekter

Det finns ett stort antal tidigare studier som argumenterar för att ökatbiobränsleutnyttjande medför signifikanta positiva sysselsättnings-effekter. Fördelarna med att stödja bioenergi är därför inte enbartmiljörelaterade utan de inkluderar också skapandet av nya arbets-tillfällen. Tabell 6.1 sammanfattar resultaten från två olika studiersom båda bedömt sysselsättningsökningarna vid en expansion avträdbränsleanvändningen. Båda studierna behandlar ett brett sorti-ment av biobränslen (även energiskog, brännved, halm etc.), medanvi i tabellen endast rapporterar de effekter som kan hänföras tillträdbränsleanvändning.

Resultaten från de båda studierna skiljer sig åt gällande storlekenpå effekterna men är helt ense om riktningen på dem. Ökad använd-ning av skogsbränsle för med sig positiva sysselsättningseffekter.NUTEK (1996) konstaterar bland annat att om hänsyn även tas tillenergiskog, halm och brännved, kommer en ökning av biobränsle-användningen från 75 TWh per år (1996) till 150 TWh per år attskapa cirka 7 500 årsarbeten. Stridsberg (1998) analyserar äveneffekterna på energiomvandlingssektorn och konstaterar att enökning i biobränsleanvändningen med 70 TWh mellan 1993 och2020 ökar sysselsättningen med omkring 30 000 årsarbeten.

128

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 128

tabell 6.1. Sysselsättningseffekter vid utnyttjande av trädbränslenenligt två studier.

Område och råvarutyp Sysselsättningseffekter, manår per TWh

Stridsberg (1998) NUTEK

RåvaruproduktionAvverkningsrester 190 115

Spån, bark 40

BränsleförädlingBriketter 140 36

Pellets 220 75

Pulver 200 23

AnvändningIndustri 250

Lokaler 200

Fjärrvärme 84

Elgenerering 84

Källor: Stridsberg (1998; citerad i SLU, 1999), och NUTEK (1996; citerad i Naturvårdsverket, 1997).

Det som är karakteristiskt för dessa (och andra liknande) studier äratt de i huvudsak fokuserar på de nya arbetstillfällen som skapas,men endast i begränsad omfattning behandlar effekterna på befint-liga verksamheter. Stridsberg (1998) tar dock hänsyn till att syssel-sättningen minskar i fossilbränslesektorn genom bortfallande pro-duktion och tillförsel av olja. Men han bortser å andra sidan helt fråneffekterna på skogsindustrin och konstaterar i stället att ”[s]yssel-sättningen från detta verksamhetsområde är i stort sett redan etable-rad, varför vi i vår fortsatta behandling av ämnet bortser från skogs-industrin” (s. 6).

Från skogsindustrihåll kritiseras dock denna syn kraftigt och detpekas i stället på att arbetstillfällen går förlorade, då skogsråvarankonkurreras bort från den traditionella skogsbaserade industrin. Ianslutning till ”Forest-Based Industries Forum” som EU-kommiss-ionen och de skogliga organisationerna i Europa arrangerade i feb-ruari 2003 presenterades ett material som visar på sysselsättnings-effekterna av att använda ett ton torrved till bioenergiändamål snarare

129

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 129

än till att producera massa, papper och andra träprodukter.12 Där kon-stateras att ett ton torrved ger en sysselsättningseffekt motsvarandetvå mantimmar om veden används som bioenergi, medan mot-svarande effekter för massa- och pappersindustrin och trävaru-industrin är 124 respektive 54 mantimmar per ton torrved. Enligtdessa siffror skulle med andra ord en övergång från traditionelltskogsråvaruutnyttjande till energiproduktion innebära en betydandenegativ effekt på sysselsättningen. Likartade argument används föratt hävda att om ett ton ved används för energiproduktion snarareän för tillverkning av papper och kartong, ersätter detta visserligenen import av olja och/eller kol men samtidigt går mångfalt mer för-lorat i exportintäkter från papperstillverkning (Skogsindustrierna,2003).

Vilket av ovanstående resonemang ger en korrekt och fullständigbild av konsekvenserna? Svaret på denna rättframma fråga är: Ing-et! Vi kommer nedan (i avsnitt 6.2) att argumentera för att på långsikt är de samlade nettosysselsättningseffekterna (och motsvarandeeffekter på arbetslösheten) av ökad trädbränsleanvändning med allsannolikhet obefintliga, detta även om denna ökade användninginnebär att annan användning av skogsråvaran konkurreras ut. På kortsikt däremot är det uppenbart att arbetslöshet och negativa syssel-sättningseffekter av strukturomvandlingskaraktär kan följa som enkonsekvens av råvarukonkurrensen, troligtvis inte på nationell nivåmen regionalt (avsnitt 6.3).

Med kort sikt menas här den tid det tar innan ekonomin anpassatexempelvis efterfrågan på olika produktionsfaktorer till de ändradeekonomiska förhållandena. För energi- och skogssektorerna kandetta handla om flera år eftersom efterfrågan på olika råvaror är starktknuten till den existerande produktionskapaciteten och investeringari nya anläggningar (samt nedläggning av existerande anläggningar)inte kan göras i en handvändning. Detta innebär således att även omsysselsättningseffekterna av ökad bioenergikonsumtion på lång siktär obefintliga, kan anpassningsperioden i vissa fall vara ganska ut-dragen och medföra betydande – såväl positiva som negativa – regio-nala sysselsättningseffekter.

130

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 130

6.2 Långsiktiga effekter på sysselsättning ocharbetslöshet

Ett uppenbart problem med de valda ansatserna är att de tenderaratt fokusera på brutto- snarare än på nettoeffekterna; en politiskprioritering av bioenergi skapar jobb i energisektorn medan jobbförsvinner i exempelvis massa- och pappersindustrin och träskive-industrin. En intressant observation är också att lönekostnadernasandelar av det totala produktionsvärdet är nästan identiska (drygt12 procent) i massa- och pappersindustrin (SNI 21) och i sektornför el-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk (SNI 40–41), se SOU2003:38. Motsvarande andel i trävaruindustrin (SNI 20) är baramarginellt högre (knappt 14 procent). Det är alltså svårt att hävdaatt den ena användningen av skogsråvaran skulle vara mer arbets-kraftsintensiv än den andra.

Men även en sådan observation är – om än mer relevant än de somhänvisas till ovan – även den för enkel. Permanent hög sysselsättning(och således låg arbetslöshet) uppnås inte genom att prioritera arbets-kraftsintensiva samhällssektorer. Det mest grundläggande problemetmed ovanstående analyser är i stället att de helt bortser från relativ-priseffekter och från vad som händer i ekonomin i övrigt. För att varamer specifik, att biomassan används för energiändamål snarare än föratt producera träskivor måste bero på något (till exempel energiskat-tehöjning, teknisk utveckling, ändrade preferenser etc.), och detta”något” förändrar en lång rad ekonomiska förutsättningar i ett stortantal sektorer. En energiskattehöjning på fossilbränslen innebärexempelvis att alla konsumenter av fossilbränslebaserad energi (såvälhushåll som företag) får betala mer för den. Detta ger dem ett inci-tament att börja använda andra bränslen, vilket dämpar den initialaprishöjningen men också gör att de som levererar substitutbränslenfår en ökad lönsamhet och kan producera mer. Det slutliga utfalletberor givetvis också på om skattehöjningen på energi kompenserasmed en skattesänkning på något annat. Det bör vara uppenbart avdetta enkla exempel att efterfrågan på arbetskraft ökar i vissa sekto-rer men faller i andra, och att skatteändringen inte bara påverkar ettfåtal sektorer utan ett stort antal sektorer.

131

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 131

Det finns ett starkt stöd i den ekonomiska litteraturen (och enbred enighet bland ekonomer) att nettoeffekten på lång sikt av denna”kedjereaktion” är noll. Priser och löner anpassar sig till en nivå där”full” sysselsättning råder. Arbetslöshet och låg sysselsättning berorinte på fördelningen av arbetskraften mellan sektorer eller på att”mer värdefulla” aktiviteter ersatts av ”mindre värdefulla”. Snarareberor sysselsättningsproblem i det långa loppet på arbetsmarknadensfunktionssätt och kan inte heller genom lösas att offentliga medelsatsas på vissa utvalda sektorer. Sterner m.fl. (1998) konstaterar blandannat:

”Används offentliga medel för att på något sätt subventionerabiobränslen kommer antingen resurser (och därmed även sysselsätt-ning) att tas från annan offentlig eller privat verksamhet eller såkommer en ökad upplåning att ske. Det senare kan i och för sig hapositiva sysselsättningseffekter på kort sikt men detsamma kan sägasom i stort sett all offentlig verksamhet; förmodligen finns dessutomannan offentlig verksamhet som skulle ha större kortsiktiga keynes-ianska effekter. Det finns dock knappast någon seriös bedömaresom anser att en ökad offentlig upplåning skulle ha positiva långsik-tiga sysselsättningseffekter.”13

Ej heller kommer arbetslösheten överlag permanent att öka omvissa sektorer drabbas av energiskattehöjningar. Givetvis gäller attom staten konsistent ökar skatterna på energi utan att sänka andraskatter, kan en fundamental strukturomvandling i den svenska eko-nomin (och speciellt i industrin) ske, med stora anpassningssvårig-heter som följd. I en bakgrundsrapport till SNED-utredningen(SOU 2003:38) visar exempelvis Lundberg och Svensson (2002) attcirka 4 000 arbetstillfällen skulle försvinna i skogsindustrin omsamma energiskatter som idag läggs på hushållen också lades på in-dustrin. På samma gång skapas dock jobb i andra sektorer av sam-hället. Effekten på industrin dämpas dessutom om andra skatter(såsom arbetsgivaravgiften) sänks på samma gång.14

Det vi vill framhålla i detta avsnitt är inte att minskad sysselsätt-ning inte för med sig negativa effekter på ekonomin och på välfärden,utan helt enkelt att det är väldigt svårt att påvisa att sysselsättningenpå lång sikt alls påverkas – varken negativt eller positivt – av om staten

132

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 132

satsar mer på bioenergi. Däremot kan givetvis de kortsiktiga effek-terna på vissa sektorer vara betydande.

På ungefär samma sätt bör vi analysera effekterna på import ochexport; alla förhållanden i ekonomin som förändras av skatteändring-en måste tas med. På lång sikt finns det – om valutamarknadernafungerar någorlunda effektivt – få skäl att tro att nettoeffekten av enskattehöjning skulle vara varken positiv eller negativ. Även om såvore fallet på lite kortare sikt är det dock inte skäl nog att ändrabeskattningen. Precis som den totala sysselsättningen i landet han-teras bäst med arbetsmarknadspolitiska åtgärder och penning- ochfinanspolitiken bör landets bytesbalans styras med valutapolitiken.Att försöka bygga välstånd genom att i stället prioritera sektorersom är mer exportintensiva än andra bygger på en merkantilistisksyn, som det sedan länge funnits varken teoretiskt eller empirisktstöd för.

6.3 Kortsiktiga och regionala sysselsättningseffekter

För att förstå vidden av den kortsiktiga effekten av råvarukonkurren-sen på sysselsättningen kan vi studera figur 3.1 i kapitel 3. Där visadevi att en skattehöjning på fossilbränslen medför en ökad betalnings-förmåga för skogsråvaran hos energiproducenterna. Detta resulteradei två separata effekter: först en höjning i den aggregerade efterfråganpå råvaran, Q

s+e– Q 0

s, och sedan, Q 0

s– Q 1

s, som motsvarar den kvan-

titet som energisektorn ”bjuder bort” från skogsektorn. Det bör klar-göras att båda dessa effekter ger upphov till sysselsättningseffekter; idet första fallet genom att resurser (inklusive arbetskraft) måste tasfrån någon annan del av ekonomin,15 och i det andra fallet i form avatt existerande användning av skogsråvaran inte längre är ekono-miskt lönsam. Den sistnämnda effekten är naturligtvis den som ärmest uppmärksammad i debatten eftersom den drabbar en specifikbransch, medan den första effekten oftast ”sprids ut” på ett flertalbranscher.

Rent principiellt kan det antas att produktionsminskningenQ 0

s– Q 1

smotsvaras av ett visst sysselsättningsbortfall, och det går då

att räkna ut denna minskning genom att undersöka vilka användare

133

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 133

(träskivefabriker eller massa- och pappersbruk) som inte klarar avatt betala det högre priset på skogsråvaran.16 Till detta kommer ock-så de eventuella underleverantörer och kunder som är direkt bero-ende av de aktuella fabrikerna. Storleken på den totala effektenberor på en rad faktorer såsom transportavstånd, skogsindustrinslokalisering i förhållande till värmeverken, möjligheter till importav skogsråvaran17 samt arbetsintensiteten i produktionen. Ingenmöjlighet har dock funnits att inom ramen för denna studie kvanti-tativt uppskatta dessa i huvudsak regionala sysselsättningseffekter.

Ett viktigt budskap här är dock att vi redan idag ser att den nega-tiva sysselsättningseffekt som illustreras ovan till viss del är en reali-tet för träskiveindustrin. Denna industri sysselsatte cirka 900

anställda år 2000, men den siffran befaras minska till cirka 500 per-soner under den närmaste tiden (Trä- och möbelindustriförbundet,2003a). Ett antal stängningar av enheter/linjer i Storuman, Laxåoch Karlit har aviserats, och det råder idag stor osäkerhet om dennya Hultsfredsanläggningens långsiktiga lönsamhet. Denna utveck-ling kan ha betydande regionala effekter. Genom sin lokalisering,ofta i glesbygd och skogsregioner, har träskiveindustrin ofta enmycket viktig roll för närregionens ekonomi.

Det finns idag – givet rådande skattenivåer – ingen överhänganderisk för att samma utveckling skulle ske i stor skala inom massa- ochpappersindustrin på grund av en omfattande konkurrens om massa-veden (se avsnitt 5.3.1). I och med införandet av elcertifikat hardock efterfrågan på bioenergi från el- och kraftvärmesektorn ökat,och detta kan på sikt – i takt med skärpta kvoter för förnyelsebarenergi – intensifiera konkurrenssituationen. Konkurrensen kan ocksåbli mer omfattande utifall dagens skatter på fossila bränslen höjsännu mer. Som framgår i kapitel 8 är dock den samhällsekonomiskanyttan av en sådan ökad beskattning på fossilbränslen inom ramenför existerande skattesystem – det vill säga med gällande sektorsin-delning – troligtvis ganska liten.

Även om de effekter som beskrivs i detta avsnitt är kortsiktigakan de trots det vara omfattande och innebära stort lidande för demsom drabbas av varsel etc. Detta visar tydligt att en kraftig satsningpå biobränslen inte kan ske utan kostnader för samhället. Frågan är

134

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 134

dock hur myndigheterna ska hantera denna typ av problem. En förs-ta viktig observation är att det inte går – och det är heller inte önsk-värt – att till varje pris undvika strukturomvandling. En sådan in-ställning bygger nämligen på den mycket tvivelaktiga föreställningenatt ”status quo” alltid är bättre än alla andra möjliga alternativ. Där-emot finns det tydliga samhällsekonomiska motiv för att underlättaomställningen genom exempelvis riktat regionalpolitiskt och arbets-marknadspolitiskt stöd.

I fallet med skogsråvaran föreslår en del att de industrier som drab-bas av konkurrensen ska erhålla indirekta skattelättnader i form avatt extra skatter läggs på de biobränslen som det råder konkurrensom. Detta är bland annat slutsatsen i en utredning om träskivein-dustrins råvaruförsörjning (Rosengren, 1998). Där föreslås att en be-gränsad energiskatt om 2 öre per kWh på sågspån för energiända-mål bör införas. Det är dock tveksamt om en sådan skatt skulle varaden bästa lösningen; den ökar kostnaderna för energisektorn på ettsätt som är svårt att motivera samhällsekonomiskt. Den strider ocksåmot principen om att ha en så enkel och transparent energibeskatt-ning som möjligt. SNED-utredningen konstaterar också att en lös-ning på träskiveindustrins råvaruförsörjningsproblem ”bör sökasutanför skattesystemet” (SOU 2003:38, s. 294).18

Vårt resonemang så här långt förutsätter att de energiskatter somgett upphov till råvarukonkurrensen är fullt ut effektiva och samhälls-ekonomiskt motiverade, men om så inte är fallet ska givetvis dessakorrigeras i första hand (se vidare kapitel 8).

6.4 Slutsatser om råvarukonkurrensenssysselsättningseffekter

Det resonemang som vi fört ovan visar att en relevant analys av rå-varukonkurrensens sysselsättningseffekter inte kan utgå från enjämförelse av hur många arbetstillfällen som ”skapas” av ett ton vedi en sektor jämfört med den sysselsättning samma ton ved ger i enannan del av ekonomin. Analysen måste i stället först och främstutgå från det som orsakar råvarukonkurrensen, nämligen energiskat-terna, och sedan undersöka hur förändringar i dessa skatter påver-

135

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 135

kar ekonomin som helhet och inte enbart de direkt inblandade sekto-rerna. Vi har argumenterat för att de totala långsiktiga effekterna avråvarukonkurrensen på svensk arbetslöshet och sysselsättning är iprincip obefintliga.

Däremot står det också klart att olika industrisektorer på kort siktkan drabbas av nedläggningar med förlorade arbetstillfällen somföljd. Utvecklingen inom träskiveindustrin utgör ett exempel på ensådan strukturomvandlingseffekt och en liknande utveckling kanuppstå inom massa- och pappersindustrin om massaveden i högregrad än vad som nu är fallet blir ett lönsamt bränsle för energisek-torn. Detta är naturligtvis en viktig lärdom för dem som tror att detgår att främja bioenergi utan att några negativa effekter uppstår påandra håll i ekonomin. Den arbetslöshet som uppstår regionalt kaninnebära omfattande samhällsekonomiska kostnader på kort sikt(inte minst i form av sociala problem och personligt lidande). Dettaär något som motiverar införandet av olika regionalpolitiska syssel-sättningsåtgärder, men vilka specifika åtgärder som är mest effektivamåste bedömas från fall till fall.

Det är dock svårt att hävda att dessa kortsiktiga strukturomvand-lingseffekter utgör skäl nog att ändra beskattningen som sådan (viasärbehandling av vissa industrier). Energi- och miljöbeskattningenär ett led i en långsiktig styrning av bränsleval, investeringar ochteknikval i energiproduktionen. På lång sikt är svårt att påvisa varkenpositiva eller negativa sysselsättningseffekter. Detta betyder intemed nödvändighet att energibeskattningen är motiverad om de målden vill uppnå kan nås på ett mer samhällsekonomiskt effektivt sätt.De som bekymrar sig för råvarukonkurrensens omfattning och kon-sekvenser måste i första hand ställa sig frågan om den energipolitiksom är orsaken till råvarukonkurrensen är befogad eller inte.

Det är viktigt att påpeka att den optimala energipolitiken inte nöd-vändigtvis är den som till varje pris undviker råvarukonkurrens. Ettexempel får illustrera detta. För att undvika direkt råvarukonkurrensskulle staten exempelvis kunna besluta att endast skogsråvaror somsaknar alternativ användning ska användas för energiproduktions-ändamål. Detta skulle visserligen underlätta för massaindustrin ochträskiveindustrin, men det skulle också öka kostnaderna för att uppnå

136

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 136

de energipolitiska målen och därmed fördyra produktionen i andrasektorer. Samtidigt som regionala sysselsättningseffekter inte börutgöra ett hinder för att tillämpa generella energi- och miljöskatter,är det av mycket stor vikt att denna beskattning är långsiktigt stabiloch förutsägbar. I annat fall kommer den ökade osäkerheten atthämma investeringsviljan i de kapitalintensiva energi- och skogs-sektorerna och därmed försvåra anpassningen i de olika sektorerna.

I kapitel 7 analyserar vi med hjälp av en allmän jämviktsmodellhur olika utformningar av energibeskattningen – och speciellt detenergibeskattningsförslag som lagts fram av SNED-utredningen –påverkar den svenska ekonomin i allmänhet och konkurrensen omskogsråvaran i synnerhet. I kapitel 8 analyseras den svenska energi-politikens mål och medel i syfte att utröna huruvida energi- och miljö-beskattning är samhällsekonomiskt effektiv vad gäller råvarukonkur-rensen.

137

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 137

7. Energibeskattningens effekterpå den svenska ekonomin och desssektorerI kapitel 5 presenterade vi en mikroekonomisk analys av de delmark-nader som påverkar hur konkurrensen om den svenska skogsråvaranutvecklas. I detta kapitel höjer vi aggregeringsnivån och försöker attmed hjälp av en så kallad allmän jämviktsmodell ge ett ”fågelper-spektiv” på hur den svenska ekonomin kan komma att anpassa sigtill förändringar i energibeskattningen. Det finns två viktiga skäl tillvarför en sådan analys är relevant.

Det första skälet är det allmänt accepterade faktum att den svenskaenergibeskattningen – framförallt skatten på koldioxid – har varitden främsta orsaken till energisektorns ökade efterfrågan på skogs-baserad biomassa under 1990-talet (se kapitel 2). Förändringar ienergibeskattningens storlek och/eller utformning kan därför ocksåfå stor betydelse för den framtida konkurrensen om skogsråvaran.För att en relevant analys av råvarukonkurrensens ekonomiskaeffekter ska kunna göras måste vi utgå från energiskatternas effekterpå ekonomin (se också avsnitt 6.2). Energi- och miljöskatterna påver-kar inte enbart enskilda marknader separat utan skatternas effekterfortplantar sig i ekonomin, och det finns därför ett behov av en all-män jämviktsanalys som beaktar dessa inbördes beroende markna-der. Att aggregeringsnivån höjs innebär dock också att de sektor-specifika resultaten bör tolkas med försiktighet.

Ett andra skäl till valet av fokus i detta kapitel är att det finns enbred uppfattning om att den nuvarande svenska modellen för energi-beskattning är behäftad med många problem. Ett antal sådana pro-blem identifierades redan i Skatteväxlingskommitténs betänkande(SOU 1997:11), och deras analys ligger i sin tur till grund för Skatte-nedsättningskommitténs betänkande (SNED-utredningen), somlades fram under våren 2003 (SOU 2003:38). Där påpekas att detstörsta problemet med de svenska energiskatterna är den sektoriella

138

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 138

inledningen av näringslivets beskattning. Bränslen som används tillenergiutvinning beskattas olika beroende på var de används. I in-dustrisektorn beskattas exempelvis bränslen för motordrivna fordonfullt ut medan samma bränslen som används till andra ändamål intealls belastas med någon energiskatt och endast med 25 procent av kol-dioxidskatten. Ett annat problem är att även bränsle som används förvärmeproduktion och för generering av elektricitet beskattas enligtolika principer. Dessutom är dessa huvudelement inte enhetliga utanen rad undantag och ytterligare reduktioner existerar. Ett sådantsystem strider bland annat mot principen att miljöstyrande skatterska tillämpas så generellt som möjligt för att ge bästa styreffekt ochminska kostnaderna.

Utöver att den nuvarande energibeskattningen ter sig samhälls-ekonomiskt ineffektiv strider den också med EG:s statsstödsregler,som innebär att en medlemsstat (som huvudregel) inte får tillämpaolika beskattningsnivåer inom näringslivet. SNED-utredningen gördärför ”bedömningen att den nuvarande modellen för näringslivetsenergibeskattning inte kan förordas som ett tänkbart alternativ förframtiden. En ny energibeskattningsmodell måste således utarbe-tas” (SOU 2003:38, s. 147). I kommitténs förslag till ny modell fast-slås att all näringsverksamhet bör behandlas lika i energibeskattning-en. Näringslivet belastas därför i förslaget endast med miljöstyrandeskatter medan hushållen och offentlig förvaltning också betalar fis-kala skatter (energiskatt). Koldioxidskatten för näringslivet sätts till19 öre per kg CO2

, vilket motsvarar 25 procent av nivån som gällerför hushåll och offentlig sektor. Energisektorn (el och värme)beskattas i enlighet med det övriga näringslivet. Utöver dessa gene-rella principer föreslår också kommittén att en ny generell begräns-ningsregel ska införas för de företag som kan definieras som energi-intensiv industri.

Det är ännu oklart i vilken utsträckning SNED-utredningens för-slag kommer att omsättas i praktisk politik, men helt klart är attbehovet av en reform är stor och kommitténs förslag utgör ett rele-vant scenario för en analys av hur den svenska ekonomin – och inteminst skogs- och energisektorerna – påverkas av ändrade energi-skatter. I detta kapitel tillämpas allmän jämviktsanalys för att stu-

139

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 139

dera dessa effekter. Analysen bygger på tre olika scenarier: ett bas-scenario för jämförelsesyfte där den nuvarande koldioxidskattenfördubblas samt två scenarier som bygger på (men inte exakt repli-kerar) SNED-utredningens förslag.

I avsnitt 7.1 förklaras i övergripande termer allmänna jämvikts-modellers företräden och begränsningar. Avsnitt 7.2 sammanfattarkort strukturen på den modell som använts i denna studie. De olikaenergibeskattningsscenarier som ligger till grund för analysen presen-teras i avsnitt 7.3, varefter resultaten från modellsimuleringarna föl-jer i avsnitt 7.4. I avsnitt 7.5 diskuteras rimligheten i resultaten ochkompletteras med en analys av de anpassningskostnader som kan upp-stå. Kapitlet avslutas med avsnitt 7.6 som sammanfattar de viktigastelärdomarna från analysen.

7.1 Analys av energiskatter i en allmänjämviktsmodell

I en allmän jämviktsmodell beskrivs ekonomin som ett system avömsesidigt beroende marknader. En förändring i energiskatternasom vid första påseende endast påverkar ett fåtal marknader kan ipraktiken påverka hela ekonomin. Fördelarna med detta ”fågelper-spektiv” är flera. Det hjälper bland annat till att klargöra indirektaoch komplexa samband vilka kan vara svåra att upptäcka med alter-nativa ansatser. En koldioxidskatt har en direkt påverkan på prisetpå fossila bränslen, som i sin tur påverkar priset på substitutbränslen,såväl som inkomsterna för dem som säljer fossila bränslen etc. Dessaspridningseffekter fortplantar sig i ekonomin och dessa går att ana-lysera med hjälp av en allmän jämviktsmodell.

Det finns ytterligare fördelar med en modell där inkomster ochutgifter för ekonomins olika aktörer behandlas på ett inbördes kon-sistent sätt. Exempelvis är det ofta av intresse – inte minst då effek-terna av en skatteväxling ska analyseras – att belysa samspelet mellanolika skattebaser. En höjning av koldioxidskatten påverkar konsum-tionen av fossila bränslen men därmed också indirekt den del avenergiskatten som ”träffar” dessa bränslen. Det finns dock ocksåanledning att peka på några av osäkerhetsfaktorerna som med nöd-

140

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 140

vändighet uppkommer vid tillämpandet av beräkningsbara allmännajämviktsmodeller. Modellerna bygger på efterfråge- och utbuds-samband som inte är kända med säkerhet. Denna typ av osäkerhetär inte unik för den ansats som har valts här utan gäller för mångaandra empiriska analyser inom samhällsvetenskapen. Det går inteatt på förhand veta exakt hur konsumenter och företag kommer attreagera på förändringar i skattesystemet. Detta innebär att manoftast bör vara försiktig med att dra definitiva slutsatser utifrån stor-leken på de förändringar som presenteras utan snarare fokusera upp-märksamheten på förändringarnas riktning.

I den modell som används i detta kapitel förekommer inga imper-fektioner på arbetsmarknaden; arbetskraften är fullt rörlig mellansektorer och modellen utgår med andra ord från ”full” sysselsätt-ning. Detta innebär att det inte går att explicit analysera arbetslös-hetseffekter och andra anpassningskostnader. En kvalitativ analys avdessa effekter följer dock i avsnitt 7.5.

Modellernas tillämplighet beror naturligtvis också på vilka frågorde avser att finna svar på. Med nödvändighet är de flesta allmännajämviktsmodeller tämligen aggregerade och bortser därmed frånviktiga institutionella förhållanden och/eller detaljer i skattesystemet.De ska därför ses som komplement – snarare än som substitut – tillmer disaggregerade analyser. Den modell som presenteras i dettakapitel är inte speciellt utformad för att analysera råvarukonkurrensenmellan skogs- och energisektorn. Den kanske viktigaste svaghetenär att el- och värmeproduktionen inte behandlas som separata sek-torer, beroende på begränsningar i grunddata. Trots det kan model-len, hävdar vi, ge några indikationer på hur den svenska ekonomin– och även mer specifikt skogssektorn – kan komma att anpassa sigtill förändringar i energibeskattningen.

7.2 Modellen

Vi använder här Hills (1999) allmänna jämviktsmodell som är rela-tivt aggregerad när det gäller sektorsindelning. Den är dock ganskadetaljerad när det gäller representationen av olika utsläppsteknolo-gier och tillåter också en detaljerad utformning av energi- och miljö-

141

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 141

skattesystemet. Hills modell fångar explicit upp substitutionsmöjlig-heterna mellan olika typer av bränslen. Vidare beräknar modellenutsläppen av exempelvis koldioxid direkt utifrån bränsleanvänd-ningen och utsläpp från industriella processer. Ett element i Hillsmodell som möjliggör en detaljrik analys av efterfrågan på energi äratt den skiljer mellan produktionssektorer och varor. Därmed fångarden exempelvis upp den för oss viktiga observationen att produk-tionssektorn ”Skogsbruk” framställer två varor: ”skogsprodukter”och ”biobränslen”. Modellens övergripande struktur presenteras ikorthet i tabell 7.1, och en mer detaljerad beskrivning av modellensuppbyggnad finns i Hill och Kriström (2002b).

tabell 7.1. Hills (1999) allmänna jämviktsmodell.

Hill1

Antal sektorer 17

Antal varor 20

Energisubstituerbarhet BetydandeUtsläpp CO

2, NOx, SO

2

Energi- och miljöskatter NuvarandeArbetskraft 2 typerDynamik NejHushåll 1 typ

1 Modellen är baserad på 1996 års data.

Som basscenario är många skatteväxlingsalternativ möjliga. Koldioxid-skatten skulle kunna sättas på en nivå så att rådande miljömål upp-nås. Emellertid kommer enbart en beaktning av en fördubbling avkoldioxidskatten att analyseras här. Detta scenario har redan provatsi flera andra studier med svenska data vilket möjliggör meningsfullajämförelser. Utöver detta basscenario bygger också analysen på tvåscenarier som syftar till att representera viktiga komponenter i dens.k. SNED-utredningens förslag till nytt energiskattesystem.

142

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 142

7.3 Scenarier och översikt avmodellsimuleringarna

7.3.1 Basscenario

Basscenariot bygger på en fördubbling av den nuvarande koldioxid-skatten (givet rådande undantagssystem). Denna höjning förenasmed en sänkning av löneskatten för att reformen ska vara budget-neutral. Tabell 7.2 ger en summering av simuleringsresultaten frånbasscenariot.

tabell 7.2. Summering av resultat från basscenariot, procentuell förändring.

Välfärdsförändring1 Utsläppsförändring Förändring i löneskatten

Hill – 0,6 – 9,0 – 3,1

1 Procentuell förändring av årlig real inkomst uttryckt som den summa pengar som hushållenkan avstå/måste kompenseras med om de skall uppnå samma välfärdsnivå som om politiken/sce-nariot genomfördes. Ett negativt tecken indikerar att scenariot leder till en välfärdsförlust (miljö-förbättringen exkluderad).

Resultaten indikerar att bruttokostnaden för koldioxidskatteföränd-ringen är positiv, detta eftersom reformen leder till en negativ väl-färdsförändring. Prislappen för en fördubbling av koldioxidskattenvisar på en minskning av den reala inkomsten på 0,6 procent. Dessaresultat visar också att den skatteväxling som basscenariot utgörinte leder till någon ”dubbelvinst” för den svenska ekonomin. Ävenom värdet av den förbättrade miljökvaliteten kan antas vara striktpositiv får vi en lägre realinkomst för hushållen. Det bör dessutomnoteras att anpassningskostnader inte finns medräknade.19

De sektorspecifika resultaten i form av förändring i förädlings-värden överensstämmer med resultaten från liknande studier. För-hållandandevis koldioxid- och kapitalintensiva sektorer såsom stål-,gruv- och massa- och pappersindustrin är ”förlorarna” av den simule-rade skattereformen. Överlag är dock förändringarna för dessa sek-torer relativt små. Som väntat är petroleumindustrin den som harmest att förlora på skatteomläggningen, vilket är en naturlig följd avatt efterfrågan på fossilbränslen går ned då priserna stiger. Bland ”vin-narna” finns bland annat tillverkningsindustrin och elproducenterna.

143

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 143

7.3.2 SNED-scenarier

Två scenarier som syftar till att representera vissa centrala aspekteri Skattenedsättningskommitténs betänkande kommer att användas:SNED 1 och SNED 2. I båda fallen tillämpas en 25 procentig kol-dioxidskatt för hela näringslivet (inklusive el- och värmesektorn).Skillnaden mellan dessa två scenarier rör den generella energiskattenpå petroleum. I SNED 1 utgår ingen energiskatt på bränslen somanvänds i industrin medan det i SNED 2, i enlighet med det gällandeSNED-förslaget, inte ges någon skattelättnad för bränslen somkommer från petroleumsektorn. Denna avsaknad av en skattelätt-nad för bränslen från petroleumsektorn är väsentlig eftersom dessaskatter utgör en betydande del av den svenska statens totala skatte-intäkter. Även i SNED-scenarierna justeras löneskatten så att denoffentliga sektorns storlek förblir oförändrad. I dessa fall gäller dockatt löneskatterna måste höjas för att uppnå budgetneutralitet.Tabell 7.3 sammanfattar de mest väsentliga skillnaderna mellan detre scenarier som används i detta kapitel. En mer detaljerad beskriv-ning av alla tre scenarier finns att tillgå i Kriström (2003).

tabell 7.3. Viktiga skillnader mellan de olika scenarierna.

Skatteändringar Kommentar

Basscenario Fördubbling av Sänkning av Oförändrad storlekkoldioxidskatten. löneskatten på offentlig sektor

SNED 1 25 procent koldioxidskatt i Höjning av Oförändrad storlek alla näringslivssektorer. löneskatten på offentlig sektorIngen generell energiskattför bränslen som används inäringslivet (elektricitetexkluderat).

SNED 2 Samma som SNED 1 plus Höjning av Oförändrad storlek att energiskatten för löneskatten på offentlig sektorpetroleumprodukterbibehålls.

Jämfört med idag kommer situationen för tillverkningsindustrin attvara i princip oförändrad när det gäller beskattningen av fossilabränslen, eftersom denna sektor redan åtnjuter skattereduktioner

144

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 144

på koldioxid- och energiskatterna. Huvudidén i SNED-förslaget ärdock att alla näringslivets sektorer ska erhålla samma reduceradeskatt på koldioxid och energi från användandet av fossila bränslen.Det bör noteras att elektricitet inte är inkluderat i de skatter somförändras i modellen (eftersom el och värme inte är separerade), vilketgör att hela omfånget i SNED-förslaget inte fångas upp av modellen.Trots detta kan vi från dessa simuleringar erhålla viktig informationom hur ekonomin i stort påverkas av SNED-förslaget.

En summering av de SNED-liknande simuleringarna presenterasi tabell 7.4. Förändringen i välfärden är positiv för två av SNED-scenarierna (utan att hänsyn tagits till miljökvalitetsförändringar).SNED 1 ger den mest markanta välfärdsförbättringen. Detta berorfrämst på att en liten skattebas byts ut mot en stor och att den tota-la skattereduktionen är som störst i SNED 1. Både scenarierna anty-der också ökade utsläpp av koldioxid och svavel. Intressant att note-ra är också ökningen av kväveoxidutsläpp, vilken reflekterar en för-ändring i bränslevalen inom el- och värmesektorn (framförallt ensubstitution från biomassa till fossilbränslen). Tabell 7.4 visar ocksåatt de totala intäkterna från energiskatterna faller som ett resultat avSNED-reformerna, speciellt i SNED 1 som inkluderar skattelättna-der för petroleumprodukter. SNED 2 resulterar i en skatteförlust påknappt 1 procent, en siffra som ligger relativt nära de resultat sompresenteras i SNED-kommitténs egna betänkande (SOU 2003:38).

tabell 7.4. Summering av SNED-simuleringarna (baserade på Hills modell).

Existerande SNED 1 SNED 2

Förändring i välfärd1 (%) 0,5 0,02

Förändring i CO2

utsläpp (%) 17,4 3,21

Förändring i SO2

utsläpp (%) 9,98 4,82

Förändring i NOx utsläpp (%) 30,2 0,72

Förändring i energiskatteintäkter (%) –30,4 –0,65

Energiskatteintäkter (miljarder SEK) 33,075 23,01 32,86

Förändring i CO2

skatteintäkter (%) –17,28 –3,59

CO2

skatteintäkter (miljarder SEK) 13,261 10,97 12,78

Totala förändringar i miljöskatteintäkter (%) –26,41 –1,39

Förändring i löneskatt2

2,85 0,36

1 Approximativt lika med den procentuella förändringen i real inkomst. Se tabell 7.2 för enexakt definition.2 Förändringen i löneskatten är den förändring som krävs för att göra reformen budgetneutral.

145

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 145

7.4 Effekter på näringslivets sektorer,bränsleanvändning och varuproduktion

Resultaten från simuleringarna av Hills allmänna jämviktsmodellindikerar också i vilken riktning de två SNED-scenarierna påverkar(a) förädlingsvärden, produktion och koldioxidutsläpp i olika sekto-rer; (b) bränsleanvändningen i den svenska ekonomin; samt (c) pro-duktionen av olika varor. Dessa modellresultat presenteras över-siktligt i detta avsnitt. Det är dock återigen på sin plats att påpekaatt resultaten – givet modellens begränsningar – bör tolkas med för-siktighet och med fokus på förändringarnas riktning snarare än pådessas storlek.

7.4.1 Fördelningseffekter på näringslivets sektorer

Tabell 7.5 visar hur de två SNED-scenarierna påverkar produktion,förädlingsvärde och koldioxidutsläpp i den svenska ekonomins sek-torer. Vid SNED 1 ser vi som väntat den största produktionsföränd-ringen i petroleumsektorn följt av jordbrukssektorn, vilket följer avde stora relativa skattelättnaderna som existerar för dessa sektorer iSNED 1. Bland ”förlorarna” finns bland annat kemiindustrin ochstålverken. Orsaken till detta är att dessa industrier inte på någotsätt upplever skattereformen som någon förbättring. De åtnjuterredan sedan tidigare fördelarna av skattenedsättningen. För demresulterar den simulerade reformen väsentligen enbart i ökadearbetskraftskostnader.

SNED 2 visar på generellt mindre förändringar jämfört medSNED 1. Som väntat krymper petroleumsektorn eftersom dess skatte-nedsättning tas bort. Överlag indikerar resultaten i tabell 7.5 att skogs-samt massa- och pappersindustrierna endast påverkas marginellt avde två SNED-liknande reformerna. Förädlingsvärdet i skogssektornkrymper något, bland annat på grund av vikande efterfrågan på bio-massa (se också avsnitt 7.4.2). Massa- och pappersindustrin framstårdock som en (marginell) ”vinnare”. Vi kan också notera att el- ochvärmesektorn expanderar och ökar sina utsläpp av koldioxid, inteminst på grund av substitution från biomassa till fossilbränslen.

146

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 146

tabell 7.5. Detaljerade sektoriella resultat, procentuell förändring.

SNED 1 SNED 2Output VA1 CO2

2 Output VA1 CO2

2

Jordbruk 8,30 0,71 71,31 0,03 0,03 0,22

Skogsbruk 1,60 –0,15 84,42 –0,42 –0,35 –0,31

Fiske 1,39 1,41 2,77 –0,22 –0,16 –0,18

Mat 2,75 2,83 5,30 0,00 0,03 0,07

Massa och papper 1,07 1,19 7,28 0,01 0,01 –0,21

Kemikalier –0,34 0,00 –0,16 0,03 0,07 –0,04

Stålindustri –0,78 –0,47 –0,87 0,30 0,35 0,17

Tillverkningsindustri –1,14 –0,81 20,42 –0,05 0,00 –0,20

Elektricitet och värme 1,78 1,02 18,62 1,21 0,89 18,22

Gasverk 1,10 0,32 2,73 11,54 11,55 11,60

Vatten och avlopp 0,65 0,52 27,40 –0,03 –0,02 0,40

Konstruktion 0,27 –1,42 68,64 0,01 0,07 0,06

Transport 2,03 1,71 15,28 –0,02 0,05 –0,09

Handel och service 0,90 0,84 127,94 0,00 0,05 0,07

Boende 0,18 0,22 134,15 –0,03 0,03 1,13

Gruvdrift 2,07 1,30 8,19 1,25 1,21 1,45

Petroleum 18,07 18,19 17,65 –0,78 –0,76 –0,67

1 VA visar den procentuella förändringen i förädlingsvärde jämfört med basvärdet. 2 CO

2visar den procentuella förändringen i koldioxidutsläpp relativt basvärdet.

7.4.2 Bränsleanvändning

Tabell 7.6 visar hur de två energiskattereformerna samt basscenariotpåverkar efterfrågan på bränslen i de olika sektorerna. Intressant attnotera i SNED 1 är hur tillverkningsindustrin och el- och värme-sektorn substituerar bort från biobränslen och hur den sistnämndaökar sin efterfrågan på kol och även petroleum. Andra sektorer, såsommassa- och pappersindustrin, ökar sin användning av biobränslen.

SNED 2 uppvisar liknande resultat. El- och värmesektorn byter utbiobränslen mot fossila bränslen som nu är mer förmånligt beskat-tade. Det förekommer också mindre ökningar i konsumtionen av bio-bränslen inom vissa andra sektorer. Dessa resultat kan kontrasterasmed dem som ges av modellsimuleringarna från vårt basscenario (detvill säga en fördubbling av existerande koldioxidskatter). Vi finner dären motsvarande ökning av konsumtionen av biomassa i el- och värme-sektorn, kombinerat med markanta minskningar av fossilbränslean-vändningen (speciellt kol). Massa- och pappersindustrins konsum-

147

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 147

tion av biomassa sjunker dock på grund av de högre priserna. Bas-scenariot indikerar med andra ord en ökad konkurrens om biomas-san, medan de SNED-liknande reformerna snarare tyder på en ”sva-lare” marknadssituation för skogsråvarorna.

7.4.3 Produktionsförändringar

De produktionsförändringar för olika typer av produkter som följerav SNED-reformerna rapporteras i tabell 7.7. Tabellen baseras påresultaten från SNED 1; skillnaderna mellan SNED 1 och SNED 2är i detta fall mycket liten. Av intresse för denna studie är den minsk-ning av biobränsleproduktionen som kan observeras. Detta indikeraratt skogssektorn lägger om sin produktion och minskar sitt utbudav biobränsle till förmån för andra skogsbaserade produkter. Alltefter-som ekonomin går mot högre koldioxidanvändning, minskar efter-frågan på biobränsle och således också produktionen.

tabell 7.6. Procentuella förändringar i bränslekonsumtionen för utvalda sektorer.

SNED 1Biobränsle Gas Kol Petroleum

Jordbruk 2,18 4,67 74,26

Skogsbruk 84,42

Fiskeri 1,78 2,77

Mat 6,82 2,67 3,44 11,84

Massa och papper 5,19 –0 ,04 –0 ,56 8,41

Kemikalier 4,15 –0 ,55 –1 ,15 0,54

Stål 3,42 –1 ,41 –1 ,84 0,65

Tillverkning –0 ,88 –7 ,73 –5 ,93 30,32

Elektricitet och värme –20,17 2,81 50,57 10,00

Gasverk 2,62 2,57 3,18

Vatten och avlopp 20,40 20,34 27,61

Konstruktion 0,32 68,83

Transport 11,95 15,28

Handel och service –13 ,32 –22 ,95 133,99

Boende 5,20 114,92 139,68

Gruvdrift 1,18 3,44 11,97

Petroleum 18,73

148

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 148

tabell 7.6. Forts.

SNED 2Biobränsle Gas Kol Petroleum

Jordbruk 4,41 0,08 0,06

Skogsbruk –0,31

Fiskeri –0,18 –0,18

Mat 1,27 0,13 0,10 0,11

Massa och papper 1,66 –0,18 –0,39 –0,21

Kemikalier 1,68 –0,16 –0,22 –0,19

Stål 1,87 0,00 –0,03 –0,03

Tillverkning 1,67 –0,19 –0,23 –0,22

Elektricitet och värme –13 ,17 24,78 70,20 –6 ,48

Gasverk 11,60 11,60 11,60

Vatten och avlopp 0,41 0,40 0,40

Konstruktion 0,06 0,06

Transport –0 ,08 –0 ,09

Handel och service 22,18 –0 ,27 –0 ,29

Boende 43,70 0,88 –0 ,69

Gruvdrift 1,47 1,45 1,45

Petroleum –0 ,71

BasscenarioBiobränsle Gas Kol Petroleum

Jordbruk –3 ,75 –1 ,71 –14 ,63

Skogsbruk –14,32

Mat –2 ,94 –5 ,98 –4 ,01 –8 ,56

Massa och papper –0 ,74 –13 ,33 –11 ,75 –17 ,15

Kemikalier –2 ,77 –13 ,01 1,13 –0 ,81

Stål –3 ,85 –11 ,21 –0 ,92 –10,15

Tillverkning 1,12 –10,22 –17 ,43 –10,33

Elektricitet och värme 18,39 –6 ,70 –26 ,11 –2 ,81

Gasverk –8 ,94 –8 ,90 –9 ,12

Vatten och avlopp –5 ,77 –5 ,73 –7 ,20

Konstruktion –0 ,19 –12 ,81

Transport –6 ,12 –6 ,24

Handel och service –13 ,84 4,78 –13 ,62

Gruvdrift –1 ,87 –5 ,48 –11 ,75

Petroleum –9 ,07

149

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 149

Den modell (Hill, 1999) som används här är dock inte tillräckligtdisaggregerad för att möjliggöra en mer ingående analys av skatte-reformernas effekter på skogsindustrin. Intuitivt tyder dock resulta-ten på att skogsägarna kommer att öka produktionen av massavedoch sågtimmer och samtidigt minska produktionen av trädbränsle.Detta trycker ner priset på biobränslet, vilket i sin tur leder till enökad efterfrågan på skogsråvaranfrån massa- och pappersindustrin.Detta ger ytterligare stöd åt vårslutsats att de SNED-liknande skat-tereformerna som analyseras här in-nebär en mindre intensiv konkur-rens mellan skogs-och energisektornom den skogsbaserade biomassan.

Av en modellanalys som initieratsav Svensk Energi, och vars resultatpresenteras översiktligt i SNED-ut-redningens slutbetänkande (SOU2003:38), bekräftas att biobränsletskonkurrenskraft sjunker något vidinförande av SNED-förslaget. Sam-tidigt förändras denna situationmed införandet av elcertifikat, som”garanterar en hög nivå på biobrän-sleanvändningen” (s. 532).

7.5 Anpassningen mot de nya jämvikterna

De simuleringsresultat som presenterats i detta kapitel är baseradepå jämviktsförhållanden till vilka ekonomins aktörer endast anpassarsig gradvis och ibland inte utan betydande kostnader. Dessa anpass-ningskostnader har inte modellerats explicit. Såsom också påpekatstidigare bygger modellen på en ganska grov sektorsindelning sominte fångar upp alla mikroekonomiska samband. Av dessa anledning-ar är det relevant att här komplettera de övergripande resultaten från

150

tabell 7.7. Produktionsförändringför olika produkter.

Sektor Produktionsförändring1

Jordbruk 1,086

Skogsbruk 1,021

Fiskeri 1,014

Biobränsle 0,919

Mat 1,029

Massa och papper 1,011

Kemikalier 0,995

Stål 0,992

Tillverkning 0,987

Elektricitet och värme 1,018

Gas 1,011

Vatten och avlopp 1,007

Konstruktion 1,002

Transport 1,021

Handel och service 1,009

Boende 1,002

1 Initialproduktionen är normaliserad till ett (1).

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 150

de olika scenarierna med några av de sektorspecifika lärdomar somföljde ur kapitel 5.

Det är tre huvudsakliga scenarier som analyserats i detta kapitel:ett scenario som bygger på det existerande energiskattesystemet menmed en höjd ambitionsnivå vad gäller koldioxidskattenivån, och tvåsom bygger på en ny sektorsindelning av energiskatterna (SNED).Utfallen i termer av biomassanvändning skiljer sig åt markant, då vijämför det så kallade basscenariot med de två SNED-baserade scena-rierna. Det finns också anledning att tro att anpassningskostnadernamot de nya jämvikterna skiljer sig åt väsentligt mellan dessa huvud-scenarier.

I SNED-fallen är det sannolikt att tro att anpassningen till de nyajämvikterna sker relativt smidigt; energisektorn har en betydandeflexibilitet i sina bränsleval och kan ofta utan omfattande merkost-nader substituera från biomassa till fossilbränslen inom ramen förexisterande produktionskapacitet. Det faktum att SNED-scenariernainnebär mindre ambitiösa klimatpolitiska åtaganden – inte minst gäl-lande biomassaanvändning i värmeproduktionen – kan dock inne-bära att den osäkerhet som redan finns inom energisektorn om värdetav framtida investeringar kan öka än mer. Konsekvensen blir att inci-tamenten att bibehålla bränsleflexibiliteten förstärks ytterligare; detär dock oklart vad de samhällsekonomiska kostnaderna för en sådanosäkerhet är.

Anpassningskostnaderna blir troligtvis mer omfattande om en för-dubbling av koldioxidskatten genomförs (det så kallade basscenariot).En sådan höjning skulle öka efterfrågan på bioenergi. På kort siktskulle efterfrågeökningen sannolikt bli ganska blygsam eftersom po-tentialen för ökad biobränslekonsumtion i värmesektorn är begrän-sad (SOU 2003:38), samtidigt som de ekonomiska förutsättningarnaför en ökad biobränsleanvändning i transportsektorn än så länge ärsmå. På något längre sikt kan dock efterfrågan öka betydligt mer,och detta kommer då – såvida inte en ökad import sväljer en stor delav ökningen – att driva upp priserna på skogsråvaran. På så sätt upp-står en mer intensiv konkurrens om skogsråvaran och sannolikt ocksåom massaveden. Detta förstärks av att de skogsbaserade industrierna– till skillnad från energisektorn – bara med betydande svårigheter

151

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 151

kan substituera mellan olika råvaror. Den skogsbaserade industrin ärmycket kapitalintensiv och den produktionskapacitet som är i brukär inte anpassad för att klara av en stor flexibilitet i råvaruanvänd-ningen. Risken för nedläggningar av anläggningar som inte kanbetala de högre råvarupriserna finns därmed (se också avsnitt 6.3).

Den prishöjning på skogsråvaran som följer av en fördubblad kol-dioxidskatt kan bli stor, utifall utbudskurvan för trädbränslet är såprisoelastisk som vissa studier tyder på (t.ex. Roos m.fl., 2003; Ankar-hem m.fl., 1999; Lundmark, 2003). Storleken på prishöjningen berorockså på utvecklingen i de olika branscher som står för utbudet; enkonjunkturnedgång i sågverksindustrin skulle exempelvis begränsautbudet av spån och flis och – allt annat lika – leda till en mer intensivråvarukonkurrens.

Sammantaget tyder ovanstående på att anpassningskostnadernaför ekonomin är större i det fall då basscenariot blir verklighet,framförallt i form av negativa sysselsättningseffekter på de traditio-nella användarna av skogsråvaran. Det är dock viktigt att i detta sam-manhang påpeka att detta i sig säger litet om vilket av dessa scenariersom sammantaget är det önskvärda ur samhällsekonomisk synpunkt.Den bästa energipolitiken är heller inte nödvändigtvis den politiksom minimerar råvarukonkurrensens intensitet (se också kapitel 8).Vad som framstår som viktigt är dock att energipolitiken måste gemarknadens aktörer stabila spelregler för investeringar. Såväl energi-som skogssektorn är mycket kapitalintensiva och dessas framtidberor i hög grad på investeringar i ny teknik och nya anläggningar.Den största faran är därför en politik som skapar stor osäkerhet omvärdet av framtida investeringar och/eller som gör tidigare invester-ingar olönsamma.

7.6 Slutsatser om energibeskattningensekonomiövergripande effekter

Syftet med detta kapitel har varit att med hjälp av en allmän jämvikts-analys studera hur den svenska ekonomin och dess delsektorer an-passar sig till olika förändringar i energibeskattningen. Speciell upp-märksamhet har ägnats åt två scenarier som bygger på SNED-utred-

152

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 152

ningens förslag, och som bland annat betonar behovet av att tillämpaen generell koldioxidskattenivå för alla näringslivets sektorer.

Resultaten från modellsimuleringarna bör tolkas med försiktighet,inte minst då det gäller de sektorspecifika utfallen. Några viktiga slut-satser kan dock dras. De SNED-liknande scenarierna innebär över-lag en ökning av koldioxidutsläppen och en minskning av statens tota-la intäkter från energi- och miljöskatterna. Resultaten tyder också påen reducerad efterfrågan på biobränslen på grund av substitution tillfossilbränslen i energisektorn. På samma gång är effekterna på skogs-industrin mindre markanta. Massa- och pappersindustrin ökar sinefterfrågan på skogsbaserad biomassa på grund av det lägre priset, ochdenna sektor framstår som en ”vinnare” medan skogsägarna mins-kar sin produktion. De totala effekterna för dessa sektorer är docköverlag ganska små. Sammanfattningsvis tyder modellresultaten påatt konkurrensen om biomassan tenderar att bli mindre intensiv omenergibeskattningen reformeras enligt SNED förslagen, speciellt omman jämför med scenariot där koldioxidbeskattningen fördubblas.Det är också sannolikt att anpassningskostnaderna mot den nya jäm-vikten – i form av regionala sysselsättningsbortfall – blir mer om-fattande i basscenariot.

Vi har i detta kapitel framförallt fokuserat på den generella struk-turen på det svenska energibeskattningssystemet och på hur dennapåverkar ekonomin. Mycket lite uppmärksamhet har ägnats åt nivånpå energi- och miljöskatterna, och huruvida dessa kan motiverasutifrån de miljöskador som utsläppen ger upphov till. Vi har hellerinte analyserat hur den optimala beskattningen påverkas av det fak-tum att stora delar av den svenska ekonomin är starkt konkurrens-utsatt. Dessa frågor analyseras dock i mer detalj i kapitel 8.

153

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 153

8. Energipolitiken åt skogen?En samhällsekonomisk analys av den svenskaenergi- och miljöbeskattningen

Vi har tidigare i denna studie betonat energi- och miljöbeskattning-ens viktiga betydelse för bioenergins konkurrenskraft, och därmedockså för hur intensiv konkurrensen om skogsråvaran är och kanbli. Nivån på skatterna, men även hur dessa är fördelade på olikasektorer, har betydelse för hur hög efterfrågan på skogsbränslet blir.Detta innebär att frågan om huruvida konkurrensen om skogsråvaranär ett samhällsekonomiskt problem i grunden handlar om till vilkengrad den svenska energibeskattningen kan anses vara samhällsekono-miskt motiverad. Detta kapitel syftar därför till att bidra med ennormativ analys av den svenska energi- och miljöbeskattningens ut-formning.

Det bör betonas att vi här inte gör några anspråk på att ifrågasättade grundläggande målsättningarna för den svenska energipolitiken,som i sin tur ligger till grund för den svenska energi- och miljöbe-skattningen. I 1997 års energipolitiska program – som fortfarandeutgör basen för energipolitiska beslut i Sverige – fastslås bland annatatt energipolitiken ska

• trygga tillgången på el och annan energi på internationellt kon-kurrenskraftiga villkor• skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnads-effektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,miljö, och klimat• bidra till skapandet av stabila förutsättningar för ett konkurrens-kraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenskaindustrin.

154

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 154

Det som ligger i fokus för vår analys är snarare de medel med vilkamyndigheterna försöker uppnå dessa grundläggande mål. Ett viktigtmedel i energipolitiken är just främjandet av förnyelsebara energi-former och således också bioenergi. Vi betonar också förekomstenav underliggande målkonflikter (mellan exempelvis miljömålet ochmålet om bibehållen internationell konkurrenskraft) som på ett tyd-ligare sätt måste lyftas fram i den politiska debatten.

För att analysen ska vara meningsfull är det nödvändigt att göra endistinktion mellan miljöstyrande skatter och fiskala skatter (SOU 1997:11). Miljöstyrande skatter syftar främst till att styra exempelvis bräns-levalen inom energisektorn mot en mindre utsläppsintensiv riktning.Dessa skatter utgör sällan – och ska inte heller utgöra – en stabil skat-tebas för staten. Viktiga egenskaper hos effektiva miljöstyrandeskatter är i stället att de, så långt det är praktiskt möjligt, reflekterar(de marginella) miljöskadorna och att de tillämpas så generellt sommöjligt (se kapitel 3). De svenska skatterna på koldioxid och svavel-dioxid är i huvudsak miljöstyrande skatter. Dessa bör alltså vara olikastora för olika bränslen eftersom bränslen såsom kol, gas och träd-flis ger upphov till olika stora utsläpp och därmed till varierandemiljöskador. De fiskala skatterna syftar främst till att utgöra en stabilinkomstkälla för staten, varför de bör utformas på ett sådant sätt attdet har så små snedvridande effekter som möjligt på ekonominsproduktions- och konsumtionsmönster. Detta innebär bland annatatt nivån på de fiskala skatterna i regel bör variera mellan olika sek-torer utifrån bland annat efterfrågans egenpriselasticitet. Den svens-ka energiskatten är i huvudsak fiskal men den är också i viss månmiljöstyrande eftersom dess nivå varierar med bränsle. Det är dockinte helt klart vad som motiverar den existerande differentieringenmellan bränslen (Finansdepartementet, 2000).

I detta kapitel analyserar vi tre viktiga aspekter rörande den svenskaenergi- och miljöbeskattningen med direkt relevans för konkurrensenom skogsråvaran. I avsnitt 8.1 uppmärksammar vi bränsleskatternai den svenska energisektorn. Dessa skatter – främst deras relativa nivå-er – har en stor betydelse för bränsleval och investeringar i el-, värme-och kraftvärmesektorn (till exempel för valet mellan biomassa ellergas). Frågan är dock om dessa skatter i möjligaste mån reflekterar de

155

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 155

miljöskador som utsläppen ger upphov till. En sådan analys är viktigsom underlag för att identifiera de energialternativ som på bästa sättkombinerar kraven på billighet och miljövänlighet. I avsnitt 8.2 ana-lyseras fördelningen av skatterna på olika sektorer (snarare än skat-ternas nivåer), och hur den påverkar möjligheterna att exempelvisuppnå givna miljömål på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.Denna fråga är inte minst intressant givet den svenska ekonominsöppenhet mot omvärlden. I avsnitt 8.3 diskuteras huruvida den svens-ka energi- och miljöbeskattningen är dynamiskt effektiv, det vill sägaom den kommunicerar stabila spelregler för investeringar samt sti-mulerar till teknisk utveckling i såväl skogs- som energisektorn.Avsnitt 8.4 sammanfattar de viktigaste slutsatserna i kapitlet.

8.1 Miljöekonomisk värdering av de svenskabränsleskatterna

I kapitel 3 diskuterade vi kort den ekonomiska teorin bakom en opti-mal miljöbeskattning. Vi konstaterade där att den praktiska rekom-mendationen är att en optimalt satt miljöstyrande bränsleskatt skamotsvara nivån på den marginella skadekostnaden som bränslet gerupphov till vid exempelvis utvinning och förbränning (en så kalladPigouskatt). Eftersom skilda bränslen ger upphov till olika storamiljöeffekter (till exempel olika stora koldioxidutsläpp per produ-cerad energienhet) är det av vikt att bränsleskatterna skiljer sig åtmellan bränslen på ett sätt som så nära som möjligt reflekterar devarierande miljöskadorna. Om de miljöstyrande skatterna inte upp-fyller detta grundläggande villkor kommer det att leda till att bränsle-valen i energisektorn snedvrids. Om situationen är sådan att bio-massa från skogen ges en utifrån miljövärderingssynpunkt omotive-rad fördel i bränslebeskattningen, kommer efterfrågan på skogsrå-varan från energisektorn att vara för hög och den rådande konkur-rensen om råvaran blir då samhällsekonomiskt ineffektiv, i detta fallför intensiv. Men i en situation där exempelvis beskattningen av kol-dioxid från fossila bränslen är för lågt satt, allt annat lika, kommerdet omvända att gälla. Efterfrågan på biomassa borde öka som ettresultat av en högre (optimal) skatt på koldioxiden och således borde

156

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 156

också konkurrensen om skogsråvaran bli mer intensiv. Dessa exem-pel visar återigen att konkurrensen om skogsråvaran inte är ett pro-blem i sig självt, men att den blir ett problem om den politik som gettupphov till konkurrensen – det vill säga energi- och miljöskatterna –inte är samhällsekonomiskt motiverade.

8.1.1 Biomassa eller naturgas?En illustration av miljövärderingsproblemet

Ett första steg i en ekonomisk analys av olika bränslens miljöeffek-ter är att identifiera den fysiska miljöpåverkan i form av utsläpp sombränslena ger upphov till. Denna skiljer sig i regel åt mellan bränslen,vilket bidrar till att någon typ av värdering av respektive miljöeffektmåste till för att kunna väga de olika effekterna mot varandra. De ex-terna miljökostnaderna måste sedan adderas med de interna produk-tionskostnaderna (investerings-, drifts- och bränslekostnader) för atten korrekt samhällsekonomisk jämförelse mellan olika bränslealter-nativ ska kunna ske. Endast i de fall då ett bränsle ger lägre utsläppav samtliga miljöskadliga ämnen samt har lägre produktionskostnaderper energienhet jämfört med alternativen är valet mellan olika bräns-len givet. I alla andra fall måste olika miljöeffekter vägas mot var-andra och/eller måste de totala miljökostnaderna ställas emot deinterna produktionskostnaderna.

Miljöpåverkan för hela bränslekedjorna för naturgas och biomassa– från skog respektive naturgaskälla till förbränning och avfallshan-tering – har identifierats i en studie som är framtagen av ÅF-Energi-konsult (Bohlin m.fl., 1995). Figurerna 8.1 och 8.2 illustrerar utsläppenav olika emissioner från naturgas och biomassa (avverkningsrester)för kraftvärmeproduktion i Sverige. Dessa resultat är inte med nöd-vändighet representativa för alla situationer utan precis som alla lik-nande studier bygger de på specifika antaganden om transportav-stånd, energieffektivitet, teknikval etc. Vi presenterar här dessaresultat främst för att de på ett väldigt tydligt sätt illustrerar denvärderingsproblematik som så gott som alltid uppstår då olika energi-slag med varierande miljöegenskaper och produktionskostnader skajämföras med varandra.

157

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 157

158

figur 8.1. Emissioner till luft av gas- och biobränsleanvändning (kraftvärme).Källa: Bohlin m.fl. (1995).

figur 8.2. Koldioxidutsläpp (CO2) från gas- och biobränsleanvändning(kraftvärme).Källa: Bohlin m.fl. (1995).

0

20

40

60

80

100

120

140

Partiklar NO2 S CO NH3 VOC N2O CH4

mg/

MJ

nytt

iggj

ord

ener

giBiobränsle Naturgas

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

Biobränsle Naturgas

mg/

MJ

nyt

tigg

jord

ene

rgi

Figur 8.1 visar att för de flesta ämnena är utsläppen per energienhethögre för biomassaalternativet. Enda undantaget är utsläppen av växt-husgasen metan (CH4), som är högre för den naturgaseldande kraft-värmen. Figur 8.2 visar att även när det gäller koldioxid (CO

2) ger

naturgasalternativet signifikant högre utsläpp än biomassa.20 För attkunna väga de respektive miljöeffekterna mot varandra och sedan isin tur mot de interna produktionskostnaderna för respektive bränsle-slag måste vi ”sätta ett pris” på utsläppen, det vill säga använda kro-nor och ören som en gemensam måttstock. Exemplet ovan visar attvärderingen av de skador som koldioxidutsläppen orsakar ofta är avfundamental betydelse för valet mellan fossilbränslen och biomassa;alla miljöeffekter måste dock beaktas för att samhällsekonomisktrationella bränsleval ska kunna tas.

8.1.2 Energiproduktionens miljökostnader:lärdomar från tidigare studier

Intresset för att värdera energiproduktionens miljökostnader harökat markant sedan början på 1990-talet, och ett stort antal värde-ringsstudier har genomförts sedan dess. Det mest kända exemplet ärden så kallade ExternE-studien som sjösattes av europeiska Kommis-sionen i början på 1990-talet och som har resulterat i ett stort antalrapporter om elproduktionens miljökostnader i Europa (se bland an-nat EC, 1995; och EC, 1999). Sundqvist och Söderholm (2002) ana-lyserar resultaten från tidigare värderingsstudier och bidrar ocksåmed en kritisk analys av bland annat valda angreppssätt och utgångs-punkter i dessa studier. Figur 8.3 sammanfattar de estimerade miljö-kostnaderna för åtta olika elkraftsteknologier utifrån resultaten fråntotalt 63 studier.

Det som är speciellt slående med figur 8.3 är att de externa miljö-kostnaderna – även de för samma produktionsteknik – varierar kraf-tigt (notera användandet av en logaritmisk skala). De lägsta värdenaär i princip noll medan de högsta värdena i vissa fall är signifikanthögre än 80 öre per kWh (10 US cents per kWh, 1 USD = 8 SEK).Som jämförelse kan nämnas att den interna livstidkostnaden för attproducera elektricitet i en ny anläggning (kol eller gas) varierar mel-

159

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 159

lan 24 och 56 öre (3–7 US cent) (NEA/IEA, 1998). Den stora varia-tionen i resultaten gör det svårt att på ett tillförlitligt sätt samman-ställa en generell rangordning av de olika teknikerna utefter miljö-påverkan. Huruvida detta är ett problem i sig är dock inte givet. Åena sidan kräver ofta politiker att forskare ska ta fram generella ochpålitliga riktlinjer för vilka bränslen som är mer eller mindre miljö-skadliga. I praktisk politik är det svårt att tillämpa differentieradeskatter fullt ut, och ”schabloner” blir därför nödvändiga. På sammagång vet vi att vissa miljökostnader kommer att vara (och bör vara)olika även för samma produktionsteknik då hänsyn tas till lokali-sering, energieffektivitet, naturgeografi etc. Samtidigt kan det dockifrågasättas om variationerna i miljökostnader för exempelvis koleldadkraft och vattenkraft verkligen är så stora som framgår av figur 8.3.Resultaten bör därför tolkas och användas med stor försiktighet.

160

figur 8.3. Estimerade miljökostnader för olika elproduktionstekniker(Siffrorna inom parentes visar det totala antalet studier som ligger till grund förkostnadsuppskattningarna för respektive produktionsteknik).Källa: Sundqvist och Söderholm (2002).

Min-Max25%-75%Median

US

cen

ts/k

Wh

199

8 (l

ogar

itm

isk

sk

ala)

0,001

0,100

10,000

1000,000

Kol [36]Olja [20]

Gas [31]Kärnkraft [21]

Vatten [16]Vind [18]

Sol [11]Biomassa [22]

Trots den osäkerhet som kringgärdar estimaten i figur 8.3 ger dedock vissa indikationer om de olika bränslenas relativa miljökostna-der. Som väntat tenderar miljökostnaderna för kol- och oljeeldad kraftatt vara förhållandevis höga, under det att de förnyelsebara energi-källorna vind-, vatten- och solkraft visar upp ganska måttliga miljö-relaterade kostnader. Det som dock kan anses förvånande är att miljö-kostnaderna för biomassabaserad elkraft överlag är ungefär lika högasom de för naturgas, och avsevärt högre än motsvarande kostnaderför de andra förnyelsebara alternativen (vatten, vind och sol). I denmån dessa resultat är någorlunda pålitliga utgör de en grund för attkritisera en viktig komponent i den svenska energipolitiken, nämli-gen det nyligen införda stödsystemet för förnyelsebara energikällorsom bygger på så kallade gröna certifikat (Regeringens proposition2002/03:40). Detta system är kostnadseffektivt i den mening att detsäkerställer en given marknadsandel på elproduktion för de billigaste(utifrån interna produktionskostnader) förnyelsebara elkraftstekno-logierna. Resultaten i figur 8.3 tyder dock på att certifikatsystemettotalt sett kan vara samhällsekonomiskt icke-optimalt i den meningatt det utgår från att alla förnyelsebara energikällor är lika miljö-vänliga. Certifikatsystemets ineffektivitet skulle med andra ord beståi att det uppmuntrar förnyelsebar energi som sådan snarare än attdet fokuserar på de olika alternativens specifika miljöegenskaper (seockså Håkansson, 2003). Kanske borde i stället separata kvoter förde olika förnyelsebara energikällorna införas.

Som antytts ovan går det till och med att ifrågasätta om bioenerginalltid är mer fördelaktig ur miljösynpunkt än naturgas. Medianvärde-na för de två alternativen är i princip identiska (21,4 och 21,0 öre perkWh). Eftersom naturgasbaserad elproduktion i regel är billigare änbiomassabaserad el indikerar detta att de totala samhällsekonomiskakostnaderna ofta kan vara lägre för naturgas, och detta borde reflek-teras i existerande miljöskatter. Denna slutsats finner också stöd i endetaljerad SNS-studie om den svenska biomassans samhällsekonomiför el-, värme- och kraftvärmeändamål.

Miranda och Hale (1998, 2001) estimerar de samhällsekonomiskakostnaderna (produktionskostnader plus miljökostnader) för träd-bränslen och jämför dessa med motsvarande kostnader för kol, olja,

161

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 161

och gas. De kostnader som rapporteras omfattar såväl bränsleuttag,bearbetning, transport, förbränning som eventuellt omhänderta-gande av förbränningsrester. Studien fokuserar på användningen avtre olika trädbränslealternativ – träflis, träflis med RGK-teknik21

samt förädlade trädbränslen (pellets eller träpulver) – och på dessasanvändning i el-, värme- och kraftvärmetillämpningar. De samhälls-ekonomiska kostnaderna för varje bränslealternativ jämförs ocksåmed de kostnader som ligger till grund för energisektorns produk-tionsbeslut, nämligen produktionskostnaderna plus skatter. En effek-tiv miljöbeskattning implicerar att de samhällsekonomiska kostnader-na borde vara lika stora som summan av produktionskostnaderna ochskatten. Figurerna 8.4 (värme), 8.5 (elkondens) samt 8.6 (kraftvärme)sammanfattar några centrala resultat från Mirandas och Hales (1998)studie.

162

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Träfli

s

Träfli

s-

RGKFör

ädlad

e

Trädbr

änsle Kol

Olja

Naturga

s

SEK

per

MW

hvä

rme

Totala samhällskostnader Produktionskostnader + skatter

figur 8.4. En jämförelse mellan totala samhällsekonomiska kostnader ochproduktionskostnader + skatter för stora värmeverk (MWh producerad värme).

Källa: Miranda och Hale (1998).

163

figur 8.5. En jämförelse mellan totala samhällsekonomiska kostnader och produktionskostnader + skatter för kondenskraftverk (MWh producerad el).Källa: Miranda och Hale (1998).

0

200

400

600

800

1000

Träfli

s

Förä

dlade

Trädbr

änsle Kol

Olja

Naturg

as

SEK

per

MW

hel

Totala samhällskostnader Produktionskostnader + skatter

100

300

500

700

900

figur 8.6. En jämförelse mellan totala samhällsekonomiska kostnader ochproduktionskostnader + skatter för kraftvärmeverk (MWh producerad el).Källa: Miranda och Hale (1998).

0

200

400

600

800

1000

Träflis

Träflis

-

RGKFö

rädlad

e

Trädb

ränsle Kol

Olja

Naturg

as

SEK

per

MW

hel

Totala samhällskostnader Produktionskostnader + skatter1200

På grund av den gedigna osäkerhet som kringgärdar framförallt miljö-kostnadernas storlek redovisar författarna kostnadsintervall för varjebränsleslag. Som vi också beskrivit ovan i denna studie utgör detexisterande skattesystemet ett starkt incitament för framförallt värme-producenter att välja trädbränslen framför kol, olja och naturgas (fi-gur 8.4). Liknande incitament – dock inte lika starka sådana – exist-erar enligt Miranda och Hale i kraftvärmesektorn (figur 8.6), medanelproducenter oftast finner att de fossila bränslena är billigast (figur8.5), bland annat eftersom elkraftsektorn fortfarande inte betalarnågon koldioxidskatt.

Resultaten visar också att de existerande skatterna inte alltid påbästa sätt reflekterar de miljökostnader som respektive bränsle gerupphov till. Skatterna på värmeproduktion som baseras på fossilabränslen tenderar enligt författarna att ligga för högt och stimulerardärför till en konsumtion av biobränslen som är samhällsekonomisktomotiverad och således för hög. För kraftvärmesektorn visar förfat-tarnas resultat att biobränslet borde beskattas högre för att på ettbättre sätt reflektera de totala samhällsekonomiska kostnaderna.

Kol, olja och förädlade trädbränslen framstår ur samhällsekonomisksynpunkt som oattraktiva alternativ för den svenska energisektorn,och för kol och olja synliggörs detta på ett rationellt sätt i de existe-rande skatterna. Såväl för värme- som kraftvärmeproduktionen ten-derar – enligt Mirandas och Hales studie – det existerande skatte-systemet att i för hög grad premiera biobränsle på bekostnad avnaturgas. Biobränslets miljökostnader har inte synliggjorts i miljö-eller energibeskattningen, och de skatter som läggs på naturgasen ten-derar totalt sett att ofta vara högre än motsvarande miljökostnader.Till detta kommer en rad statliga subventioner – elcertifikat, investe-ringsstöd, FoU-stöd etc. – som ytterligare stimulerar användningenav biobränsle. Även för elkraftsektorn visar resultaten att naturgasger de lägsta samhällsekonomiska kostnaderna. Generellt sett gällerdock för elkraften att de existerande skatterna överlag är för lågaoch bör höjas för att på ett bättre sätt reflektera miljökostnadernaför respektive bränsle. I den mån Mirandas och Hales (1998) resul-tat är någorlunda pålitliga indikerar de att konkurrensen om densvenska skogsråvaran är för intensiv, eftersom den är en konsekvens

164

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 164

av en energipolitik som inte fullt ut kan försvaras utifrån samhälls-ekonomisk rationalitet.

På samma gång bör det återigen påpekas att miljövärderingsstu-dier är svåra att genomföra, och att resultaten därför bör tolkas medstor försiktighet. Detta gäller givetvis även Mirandas och Hales stu-die. Ett exempel på den osäkerhet som gäller vid värderingen av bio-massans miljökostnader och fördelar rör utförseln av kväve från skogs-marken vid uttag av avverkningsrester. I de delar av landet där kväve-nedfallet är som störst medför uttag av avverkningsrester att en mergynnsam kvävebalans i skogsmarken uppnås. Samtidigt får inte kväve-halten bli för låg. Miranda och Hale konstaterar att kväveutförselnmedför nettokostnader i norra Sverige men nettovinster i SödraSverige, och baserat på en norsk skadekostnadsstudie uppskattarförfattarna att miljökostnaderna generellt ligger mellan –4,2 SEKper MWhbränsle och 1,7 SEK per MWhbränsle beroende på geografisktläge. Börjesson (1999) bidrar också med en miljöekonomisk värder-ing av uttaget av avverkningsrester, där värderingen av själva kväve-avlastningen baseras på marginalkostnaderna för att minska utsläp-pen av kväveoxider. Han drar slutsatsen att kväveavlastningen i södraSverige innebär signifikanta miljövinster på totalt 65 SEK perMWhbränsle (det vill säga en miljökostnad på –65 SEK per MWhbränsle).Det är tydligt att biobränslets samhällsekonomiska utfall i hög gradberor på vilken av dessa två studier som på bästa sätt reflekterarmiljövärdet av kväveavlastningen.

8.1.3 Koldioxidens skadekostnader

I valet mellan fossilbränslen och biomassa spelar värderingen av deskadekostnader som följer av koldioxidutsläppen en central roll, ochäven om dessa kostnader råder stor osäkerhet. Utifrån tidigare stu-dier av biomassans konkurrenskraft framkommer detta tydligt. Vidrelativt sett låga värden på koldioxidskadekostnaderna kan oftanaturgas vara det samhällsekonomiskt optimala energivalet, men såfort avsevärt högre skadekostnader tillämpas förstärks biomassanskonkurrenskraft betydligt (Groscurth m.fl., 2000; Karlsson ochGustavsson, 2003). Miranda och Hale (1998) utgår från skadekost-

165

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 165

nadsintervallet 30–85 SEK per ton koldioxid (2003 års prisnivå). Tol(2003) sammanfattar resultaten från 22 olika analyser av koldioxid-utsläppens skadekostnader, och visar att fördelningen av skadekost-naderna är klart snedfördelad. Det finns ett stort antal observatio-ner som ligger inom det intervall som Miranda och Hale valt; vissaestimat är ännu lägre men det finns också en hel del studier somantyder att skadekostnaderna kan vara väsentligt högre (i vissa fallmer än 1 000 SEK per ton). Skillnaderna i resultat beror blandannat på vilken diskonteringsränta som valts för att räkna om kost-nader som infaller långt fram i tiden till nuvärden. Med stöd i dessa22 tidigare studier drar dock Tol (2003) slutsatsen att det är relativtosannolikt att koldioxidens skadekostnader överstiger 120 SEK perton (US$ 1 = 8 SEK). En sådan nivå på skadekostnaden innebär attMirandas och Hales resultat skulle behöva revideras, och att natur-gasens samhällsekonomiska övertag över biomassan i många fall skul-le ”ätas upp”. Osäkerheten kvarstår dock och överlag visar detta attdet kan finnas skäl att ifrågasätta varför inte naturgasen fått en störrespridning i Sverige på viss bekostnad av biomassan.

Den rådande osäkerheten om koldioxidutsläppens skadekostnaderär problematisk, givet att dessa kostnader ofta är helt avgörande förbedömningen av biomassans konkurrenskraft. Det kan till och medifrågasättas huruvida det är meningsfullt att explicit ”sätta ett pris”på dessa effekter: (a) vilka ju spänner över en väldigt lång tidsrymdoch är genuint globala; (b) vilka inrymmer en rad etiska ställnings-taganden (till exempel rörande framtida generationer, inkomstför-delning mellan länder etc.), och (c) gentemot vilka människor än sålänge har ganska diffusa preferenser (se till exempel Söderholm ochSundqvist, 2003; samt Groscurth m.fl., 2000).

Om vi accepterar dessa reservationer finns det i stället skäl attbetrakta klimatfrågan som ett kostnadseffektivitetsproblem, det villsäga ett problem där fokus ligger på att hitta det billigaste och bästasättet att uppnå ett politiskt bestämt utsläppsreduktionsmål för kol-dioxid (exempelvis det svenska åtagandet enligt Kyotoprotokollet).Här ges alltså i princip den politiska värderingen av koldioxidproble-met företräde framför den ekonomiska värderingen.22 Eftersom kol-dioxidfrågan är ett globalt problem – där utsläppens geografiska för-

166

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 166

delning är helt ovidkommande för miljönyttan – innebär dock intedenna ansats att man bör eller ska avstå från att kritiskt analyseranationella politiska åtagandena. I nästa avsnitt diskuterar vi hurSverige på bästa sätt kan bidra till den internationella klimatpolitikenoch säkerställa en kostnadseffektiv reducering av koldioxidutsläppen.

8.2 En kostnads- och miljöeffektiv energi-och miljöbeskattning 8.2.1 Att fokusera på målen snarare än medlen

En viktig förutsättning för en kostnadseffektiv koldioxidreduktionär att politiken stipulerar målen (till exempel fyra procents reduktionunder perioden 1990–2010) men lämnar det åt ekonomins aktörer(företagen och hushållen) att finna de mest effektiva medlen för attuppnå uppsatta mål. Detta innebär således bland annat att energipo-litiken bör rikta in sig på miljöeffekterna som sådana snarare än påatt stödja vissa utpekade bränslen och produktionstekniker. Figur 8.3indikerar att det är svårt att säga att en viss produktionsteknik gene-rellt sett är ”smutsig” eller ”ren”. Den tekniska utvecklingen gör ock-så att produktionsteknologin utvecklas. Gamla fossileldade kraftverkär exempelvis betydligt mer koldioxidintensiva än de nya och merenergieffektiva kondenskraftverken, och om tekniken med att fånga inoch permanent lagra koldioxid utvecklas ytterligare kan fossilbaseradkraft på sikt bli koldioxidneutral. Även de förnyelsebara energikäl-lorna utvecklas successivt och blir såväl billigare som miljövänligare.

Detta ger stöd åt den svenska politiken att använda sig av en kol-dioxidskatt för att angripa klimatfrågan; en sådan skatt missgynnarenbart koldioxidintensiv produktion snarare än kol- eller naturgas-baserad kraft som sådan. Den fokuserar således på målet snarare änpå medlen. Samma sak gäller det föreslagna införandet av en mark-nad för handel med koldioxidrätter (SOU 2003:60). Både skattenoch utsläppsrättshandeln säkerställer att marginalkostnaderna förkoldioxidreduktion blir lika stora för olika användare, och därmeduppnås en kostnadseffektiv reduktion.23 En dylik marknad säkerställeretablerandet av ett pris på koldioxiden, vilket i princip ger sammaincitament till koldioxidreduktion som en skatt gör. En omfattande

167

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 167

ekonomisk litteratur visar också att incitamenten för att investera iutvecklandet av ny miljövänligare energiteknik är starkare då eko-nomiska styrmedel används (där varje ton koldioxidutsläpp betingarett pris) än om politiken baseras på teknik- och bränslekrav och/ellerpå individuella gränsvärden för utsläpp (se till exempel Kemp, 1997).

Det finns dock viktiga delar av den svenska energipolitiken sominte kan anses uppfylla dessa grundläggande effektivitetskrav. De ska-dor som koldioxidutsläppen ger upphov till är oberoende av använd-ning och geografisk lokalisering. En viktig förutsättning för att enkostnadseffektiv koldioxidreduktion ska ske är därför att koldioxid-skatten tillämpas så brett som möjligt, det vill säga att alla sektorerbetalar samma koldioxidskatt. Detta är inte fallet i Sverige idag (sekapitel 7). Den kanske mest påfallande skillnaden är att värmesek-torn betalar full koldioxidskatt (76 öre per kg) medan elkraftsektornär helt befriad från samma skatt. Inom den övriga industrin betalasockså olika belopp beroende på användning. Den så kallade SNED-utredningen föreslår därför att hela industrin (inklusive elkraft- ochvärmesektorerna) betalar 25 procent av koldioxidskatten: 19 öre perkg (SOU 2003:38). I kapitel 7 visade vi att en sådan skatteomlägg-ning troligtvis skulle innebära att konkurrensen om biomassan blirmindre intensiv. I detta fall tycks det således finnas ett samhällseko-nomiskt argument för att den nuvarande konkurrensen om biomassanär alltfför omfattande.

Huruvida den nya föreslagna nivån på industrins koldioxidskattär tillräckligt hög för att säkerställa Sveriges klimatpolitiska åtagan-den är dock oklart. Detta är givetvis en viktig fråga. För att koldioxid-beskattningen ska vara fullt ut effektiv krävs både att (a) den är till-räckligt hög för att de klimatpolitiska åtagandena kan nås samt att(b) den är lika hög för alla användare. SNED-förslaget innebär fram-förallt ett steg i rätt riktning gällande den senare punkten, under detatt det är mer osäkert om det första villkoret är uppfyllt (se fotnot19). Det som dock står ganska klart är att ytterligare höjningar avden nuvarande koldioxidskatten (vars effekter på ekonomin ocksåanalyseras i kapitel 7) antagligen är relativt verkningslösa när detgäller att minska utsläppen ytterligare. Utrymmet för ytterligaresubstitution från fossilbränslen mot biobränslen i värmesektorn är

168

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 168

ganska litet, varför det finns skäl att söka efter mer kostnadseffektivautsläppsreduktioner på andra håll (SOU 2003:38).

Vi har redan pekat på att det nyligen införda elcertifikatsystemet,vilket i viss mån ersätter det gamla subventionssystemet för förny-elsebara energikällor, kan ifrågasättas. Inte för dess kostnadseffekti-vitet när det gäller att uppnå uppsatta mål för andelen förnyelsebarenergi i elkraftsektorn, utan snarare för dess behandling av ”förny-elsebara energikällor” som en homogen grupp av produktionstekno-logier med lika stora miljöfördelar. När det gäller koldioxidutsläpp ärvisserligen alla förnyelsebara energikällor lika gynnsamma, men detfinns också andra sätt att minska koldioxidutsläppen på. Dessa in-kluderar (a) livstidförlängningar av existerande kärnkraftverk och/eller (b) konverteringar av koleldade kraft- och värmeverk till natur-gas (Bergman och Radetzki, 2003). På längre sikt öppnar sig dessutom– som antytts ovan – möjligheten att göra även förbränningen avfossilbränslen koldioxidneutral. Detta indikerar att gröna certifikatinte är ett kostnadseffektivt system för att reducera utsläppen av kol-dioxid. Dessutom är det mycket tveksamt om energipolitiken ska an-vända sig av två medel – elcertifikat och koldioxidskatt – för att nåsamma mål (se Amundsen och Mortensen, 2001). Koldioxidskatt ellerutsläppshandel är tillräckliga och dessutom mer effektiva system föratt reducera koldioxidutsläppen.

Det finns dock också andra vanligt förekommande argument tillvarför förnyelsebara energikällor ska ges ett riktat stöd. Dessa harbland annat sin grund i att de är ”inhemska” och att ”förnyelsebarhe-ten” i sig är en fördel som motiverar stöd. Det kan också finnas skälatt stödja vissa nya tekniker, eftersom marknadskrafterna inte självaförmår etablera en ny marknad eller i varje fall fördröjer introduk-tionen på grund av trögheter och traditioner inom industrin (så kallad”technological lock-in”). Åtminstone detta sista skäl utgör en legitimgrund för att införa en certifikatmarknad eftersom denna säkerställeren given marknadsandel för en i förhand definierad teknologi ochdärmed skapar förutsättningar för ytterligare kostnadsreduceringari takt med att erfarenheten om teknologin ökar (så kallad ”learning-by-doing”). Argumentet att förnyelsebara energikällor ska stödjasför att de är ”inhemska” faller till stor del på empiriska grunder; en

169

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 169

stor andel av det trädbränsle som eldas i svenska värmeverk är im-porterat på grund av de lägre priserna i bland andra de baltiska län-derna. Idén att förnyelsebar energi ska stödjas på grund av att den ärjust ”förnyelsebar” måste ifrågasättas som princip. Det är svårt attidentifiera det marknadsmisslyckande som i detta fall motiverar ettstatligt ingripande (se till exempel Mäler, 1997).

tabell 8.1. Statliga FoU-utgifter till energisektorn i miljoner SEK (2002 års

prisnivå).

Område 1974 1981 1986 1991 2001

Effektiviserings- och sparåtgärder 34,8 527,5 336,5 233,7 315,3

Fossilbränslen 13,7 593,9 112,9 29,5 1,3varav olja och gas 13,7 1,0 2,2 17,2 0,0

kol 0,0 592,9 110,6 12,2 1,3

Förnyelsebar energi 0,0 670,5 210,7 99,3 245,0varav solenergi 0,0 170,5 76,5 28,1 27,1

vindkraft 0,0 158,1 27,3 13,6 35,2biomassa 0,0 335,1 96,6 54,9 169,2geotermisk 0,0 3,0 8,5 1,8 4,1vattenkraft 0,0 0,0 0,0 0,0 9,4

Kärnkraft 285,0 239,2 141,3 133,5 45,8

Elkraft, eldistribution och lagring 7,4 9,7 19,3 23,4 85,2

Övrigt 10,6 125,7 151,0 168,0 86,9

Total energirelaterad FoU-budget 351,5 2 166,3 971,7 687,3 779,4

Källa: International Energy Agency (IEA).

Att bioenergin fått en speciell roll i den svenska energipolitiken underdet senaste decenniet visas bland annat av hur den statliga FoU-bud-geten för energisektorn är fördelad på olika områden. Tabell 8.1 visardenna fördelning för utvalda år mellan 1974 och 2001. Vi ser här atti början på 1970-talet var intresset för förnyelsebara energiformermycket lågt. I 1975 års energiproposition konstateras det bland annatatt skogsråvaran är en knapp resurs som bäst lämpar sig för förädlingtill pappersmassa eller virke, ett något märkligt påstående eftersom

170

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 170

marknadens aktörer själva borde vara de bästa bedömarna av detta(se också avsnitt 8.3.2). I och med oljekrisernas inverkan på densvenska ekonomin ökade dock intresset för bioenergi kraftigt menmattades av något efter oljeprisfallet 1985/86. Under 1990-taletökade det statliga FoU-stödet till bioenergin igen, och år 2001 varbioenergins andel av de totala statliga FoU-utgifterna 22 procentjämfört med en motsvarande andel på 8 procent 10 år tidigare.

Det är inte vår avsikt här att försöka hävda att dessa satsningar ärmissriktade. Detta avsnitt visar dock överlag att den svenska stateni hög grad ser förnyelsebar energi i allmänhet och bioenergin i synner-het som medel för att uppnå flera olika energi- och miljöpolitiska målpå samma gång (försörjningstrygghet, koldioxidreduktion, i övrigtmiljövänlig energiproduktion etc.). Det har till och med till viss delblivit så att förnyelsebar energi på tveksamma grunder framhävssom ett mål i sig. Som regel är det mest effektivt med ett medel förvarje mål, samt att det för varje mål bör utformas politiska styrmedelsom säkerställer att målen uppnås på billigaste och bästa sätt. Detfinns därför skäl att se över den svenska energipolitiken utifrån dessapremisser. Bioenergin har med stor säkerhet en viktig roll att spelai den svenska energisektorn, men som antytts ovan finns det skäl atttro att den inte alltid utgör det mest effektiva medlet för att uppnåalla energipolitiska mål.

8.2.2 Nationella åtaganden för att lösa ett globalt problem

Klimatpolitiken är till sin natur en internationell – global – ange-lägenhet. Detta beror dels på att det ur miljösynpunkt är oväsent-ligt var i världen koldioxidutsläppen (och utsläppen av andra växt-husgaser) sker. Effekterna på klimatet blir desamma. Dessutom vetvi att kostnaderna för att reducera koldioxidutsläpp varierar kraftigtmellan länder. Det finns således starka ekonomiska skäl för att införakostnadseffektiva lösningar – såsom handel med utsläppsrätter – isyfte att uppnå de globala utsläppsmålen (Weyant, 1999). Såväl eko-nomiska som klimatstabiliserande argument talar med andra ordför att internationellt samarbete är helt väsentligt i klimatpolitiken.Å andra sidan har det visat sig att på samma gång som skillnaderna

171

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 171

i reduktionskostnader länder emellan utgör en möjlighet till effekti-visering av klimatåtgärderna är de också en orsak till att vissa länderväljer att stå utanför samarbetet. Detta och andra meningsskiljaktig-heter mellan Europa och USA kring klimatpolitikens utformning ochinnehåll förklarar bland annat varför USA under 2001 valde att läm-na det internationella klimatavtal som utarbetades vid Kyoto 1997.Ellerman (2000) visar att det är lång en väg att gå innan en genuintglobal klimatpolitik kan implementeras. Detta talar för att en interna-tionell handel med utsläppsrätter kanske först måste initieras gen-om att några länder eller regioner tar initiativet och visar vägen,ungefär på samma sätt som en ny valuta (till exempel euron) förstinförs i ett fåtal länder för att sedan sprida sig till allt fler.

Ovanstående resonemang väcker frågan om hur Sverige – med enförhållandevis liten andel av de globala koldioxidutsläppen – ska age-ra på den internationella klimatpolitiska arenan. Den svenska reger-ingen har valt en ambitiös strategi. De åtaganden som följer av Kyoto-avtalet och följande EU-interna överenskommelser innebär att Sve-rige kan öka sina utsläpp med 4 procent under perioden 1990–2010.Ändå antog regeringen i november 2001 ett väsentligt striktare åta-gande om att minska utsläppen med 4 procent under samma period.I samband med detta ställningstagande gavs dessutom utsläppshan-del ingen roll för att uppnå detta nya mål. Denna strategi ifrågasättskraftigt i det så kallade Continue-projektet som studerat den globalaklimatpolitiken och dess effekter på den svenska ekonomin (se blandannat slutrapporten Bergman och Radetzki, 2003). Det är inte densvenska regeringens vilja att bli ledande i klimatpolitiken som kriti-seras i denna studie utan snarare det sätt på vilket den vill ”gå före”i klimatarbetet.

Marginalkostnaderna för att reducera koldioxidutsläppen är rela-tivt höga i Sverige jämfört med andra länder.24 Detta beror blandannat på att den svenska elkraftsektorn redan nu släpper ut småmängder koldioxid på grund av det starka beroendet av vatten- ochkärnkraft, och på att betydande substitution från fossilbränslen tillbiomassa redan skett i värmesektorn. Förutsättningarna för att påett billigt sätt reducera koldioxidutsläppen i transportsektorn är (pre-cis som i många andra länder) än så länge relativt små. Analyserna

172

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 172

i Continue-projektet visar också att Sverige har mycket att vinna påutsläppshandel, såväl inom landet som internationellt. Detta blir spe-ciellt viktigt om Sverige väljer den mer ambitiösa linjen med 4 pro-cents reduktion av utsläppen.25 Dessa observationer har en stor bety-delse för hur Sverige ska välja att ta initiativet och utgöra ett ”gottexempel” i klimatarbetet. Farorna med den nu valda strategin (minus4 procents reduktion och ingen utsläppshandel) är flera.

Eftersom kostnaderna för att på egen hand möta de uppsatta åtagan-dena är relativt höga, kan detta avskräcka andra länder från att följadet ”goda exemplet” som Sverige vill visa upp. Demonstrationseffek-ten skulle därför med stor sannolikhet bli mer kraftfull, om Sverige istället för att genomföra unilaterala och relativt ambitiösa utsläpps-reduktioner verkade aktivt för att införa utsläppshandel på nationellsåväl som på internationell nivå (till exempel inom Norden eller EU).

Ytterligare ett problem med en unilateral svensk klimatpolitik äratt den kan vara direkt kontraproduktiv i utsläppshänseende. Omden svenska energiintensiva industrin (till exempel massa- och pap-persindustrin) beläggs med en i internationell jämförelse hög kol-dioxidbeskattning skadas dess internationella konkurrenskraft. Eneffekt av detta blir att produktionen i dessa industrier i högre gradsker utomlands. Eftersom svensk industri redan nu är generellt settenergieffektiv (och därmed mindre utsläppsintensiv) kan netto-effekten av detta bli att de totala utsläppen ökar. Då koldioxidut-släppens geografiska fördelning är irrelevant finns det inga fördelarför Sverige – varken ekonomiska eller miljömässiga – av att följa ensådan väg. Ett exempel på detta är elkraftens koldioxidutsläpp i Sve-rige. Om Sverige väljer att ensidigt införa höga koldioxidskatter förelkraftproduktion, ökar importen av koleldad elkraft från Danmarkoch Finland och de totala nordiska utsläppen ökar.26 Skattenedsätt-ningar för industrin (elkraftsektorn inkluderad) – av den typen somföreslås i SNED-utredningen – blir därför nödvändiga, åtminstonetill dess att en mer internationellt samordnad klimatpolitik intro-ducerats.

Ett intressant resultat som kommer fram ur Continue-projektetär att internationellt samordnade klimatåtgärder – till exempel enEU-gemensam utsläppshandel – skulle stärka konkurrenskraften för

173

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 173

den svenska energiintensiva industrin. Anledningen är återigen att desvenska energiintensiva branscherna är mer energisnåla än sina ut-ländska konkurrenter. När alla företag inom till exempel EU mötersamma pris för utsläppsrätter, blir effekten på de svenska företagenskostnader relativt sett mindre (Bergman och Radetzki, 2003). I dettafall finns således ingen konflikt mellan ett svenskt ambitiöst klimat-politiskt arbete å ena sidan och näringslivets internationella kon-kurrenskraft å den andra. Samtidigt understryker detta också äntydligare vikten av att Sverige i första hand väljer att vara en drivandekraft i det internationella förhandlingsarbetet och i utformandet aveffektiva institutioner för utsläppshandel i stället för att driva ensjälvständig klimatpolitik med få ekonomiska och miljömässiga för-delar.

8.3 Energipolitikens behov av stabilitet och långsiktighet

Vi har i tidigare avsnitt främst fokuserat intresset på energipolitikensstatiska effektivitet, det vill säga dess förmåga att vid en viss tid-punkt främja samhällsekonomiskt gynnsamma bränsleval samtsäkerställa en kostnadseffektiv koldioxidreduktion. Samtidigt är detminst lika viktigt att analysera politikens långsiktiga effekter (dessdynamiska effektivitet). Denna aspekt av energipolitiken inkluderarbland annat:

• Effekterna på investeringar och teknisk utveckling i industrin iallmänhet och, i vårt fall, investeringarna inom energi- och skogs-industrin. Det finns här ett stort behov av stabila spelregler för attstimulera långsiktigt produktiva investeringar på samma gång sommiljömålen uppnås; • Effekterna på bränsleval i ett långt tidsperspektiv då teknisk för-ändring kan ändra de ekonomiska förutsättningarna för olika energi-teknologier. Energipolitiken bör vara flexibel i sin utformning så attden inte själv hindrar introduktionen av ny och bättre teknik och påså sätt också användandet av nya bränslen och produktionsfaktorer.

I detta avsnitt fokuserar vi i tur och ordning på dessa två aspekter

174

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 174

och kommenterar kort huruvida den svenska energipolitiken upp-fyller de krav som anges.

8.3.1 Energipolitikens långsiktiga konsekvenser

När det gäller behovet av stabila spelregler för investeringar har densvenska energipolitiken varit långt ifrån idealisk under de senastedecennierna. Det kanske bästa exemplet på detta är den politiskaförvirring som omgärdat kärnkraften alltsedan de första kärnkrafts-reaktorerna byggdes i början och mitten på 1970-talet. Radetzki(2004) beskriver den svenska politiken kring kärnkraften i termerav ”en labil och oförutsägbar retorik och en förunderligt stabil prak-tik”. Eftersom de svenska energi- och skogsindustri är starkt kapital-intensiva leder oförutsägbarheten i kärnkraftspolitiken till att lång-siktiga, produktiva investeringar hålls tillbaka. Detta beror på attdet uppstår en genuin osäkerhet om framtida elpriser, som i sin turmarkant påverkar lönsamheten i många sektorer.27 Det bör också ståklart att betydelsen för biomassautnyttjandet och således för konkur-rensen om skogsråvaran i hög grad är beroende på om och i vilkentakt som den svenska kärnkraften avvecklas. Avsaknaden av enlångsiktigt stabil kärnkraftspolitik hämmar således investeringsviljaninte bara inom energisektorn, utan i hög grad även inom skogsin-dustrierna.

På ungefär samma sätt som de politiska svängningarna kring kärn-kraften har det senaste decenniets ändringar i energibeskattningenför värme- och kraftvärmesektorn skapat stor osäkerhet i sambandmed kapitalintensiva investeringsbeslut. I SNED-utredningens be-tänkande påpekas att den svenska lagen om skatt på energi (1994:1776) har ändrats omkring 50 gånger sedan dess införande 1995 (SOU2003:38). Detta har i vissa fall fått till följd att endast kraftvärme-projekt med kort återbetalningstid genomförts. Den svenska värme-sektorn har dessutom investerat betydande summor för att bibehållaflexibilitet i bränslevalen och kan därför idag snabbt reagera på för-ändringar i relativpriser samt bränsleskatter (SOU 1997:11; och Roosm.fl., 2003). Detta faktum leder i sig paradoxalt nog till att priseffek-terna av konkurrensen om skogsråvaran blir mindre signifikanta (alltannat lika). Om priset på skogsråvaran stiger tillräckligt högt kommer

175

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 175

värmesektorn med relativ lätthet att kunna substituera till fossil-bränslen; efterfrågan på biomassa sjunker och därmed dämpas deninitiala prishöjningen.28

Samtidigt är det svårt att hävda att ryckigheten i energibeskatt-ningen under 1990-talet totalt sett varit fördelaktig för någon sektori den svenska ekonomin. En industri som drabbats av den ökade kon-kurrensen om skogsråvaran i form av minskad produktion är träskive-industrin. Även om den energibeskattning som drivit fram dennasituation skulle ha varit samhällsekonomiskt optimal ur ett statisktperspektiv, har de ständiga förändringarna med stor sannolikhet med-fört en icke-önskvärd osäkerhet om avkastningen av framtida inves-teringar. Investeringar som kanske skulle ha varit lönsamma kan haskjutits på framtiden, och det blir också svårt för träskiveindustrinatt satsa långsiktigt på nya produktionsmetoder och/eller råvaror.Den energipolitik som skapat dagens besvärliga situation för träskive-producenterna kanske inte gäller längre om några få år, eller så blirden ännu mer accentuerad. På samma sätt finns idag en oro hos mas-sa- och pappersindustrin om hur framtidens politik (till exempel denyligen införda elcertifikaten) kan komma att påverka råvaruförsörj-ningen till industrin. Så länge osäkerheten består kan produktivainvesteringar i såväl FoU som ny produktionskapacitet hållas inne.

Investeringar är helt nödvändiga för att trygga den framtida välfär-den, och behovet av en långsiktigt hållbar energibeskattning är därförstort. Såväl energi- som skogssektorn har investerat betydligt i kom-petens, FoU-åtgärder och realkapital, vilket tillsammans betytt attSverige är mycket konkurrenskraftigt både då det gäller vidareföräd-ling av skogsråvaror samt utvecklandet av effektiv bioenergiteknologi.Det är svårt – och inte heller nödvändigtvis önskvärt – att i alla avse-enden undvika konkurrens om råvaran mellan dessa sektorer, mendet är också viktigt att inse att en instabil och ryckig energipolitik kanäventyra båda dessa positiva utvecklingar – till lite nytta för miljön.

8.3.2 Faran med statlig ransonering av råvaruanvändningen

Det finns många aspekter på hur en långsiktigt hållbar energi- ochmiljöbeskattning bör utformas. I SNED-utredningen (SOU 2003:

176

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 176

38) behandlas en rad viktiga frågor: fördelningen av energiskatternamellan sektorer, behovet av enkla och transparenta nedsättnings-regler för industrin samt harmonisering med existerande EU-regler.Vi vill här också betona att den tidigare diskussionen om att politi-ken bör fastställa målen snarare än medlen är minst lika viktig i ettdynamiskt perspektiv som i ett statiskt. Detta innebär återigen ettfokus på förutsägbara ekonomiska styrmedel såsom handel medutsläppsrätter snarare än på kvantitativa regleringar och teknikkrav.Vi har redan pekat på det faktum att ekonomiska styrmedel i högregrad än alternativa policyåtgärder ger kontinuerliga incitament förutvecklandet av renare energiteknik (se avsnitt 8.1.2).

Riktade miljöekonomiska styrmedel diskriminerar inte hellermellan teknologier; de håller således dörren öppen för nya tekniskalösningar även inom traditionellt ”smutsiga” teknikområden. Åter-igen, det är inte förbränningen av fossilbränslen i sig som är klimat-politikens huvudproblem utan utsläppen av växthusgaser. En dyna-miskt effektiv energipolitik bör stimulera till utvecklandet av kol-dioxidfri energiteknik men det finns i princip ingen anledning förpolitikerna att direkt eller indirekt styra teknikutvecklingen till vissaspeciellt utvalda bränsleslag och på samma gång aktivt styra bort tek-nikutvecklingen från andra.

En vanlig energipolitisk strategi har dock varit att reglera använ-dandet av olika bränslen. 1975 införde exempelvis EU ett direktiv somförhindrade nyinvesteringar i naturgasbaserad elkraft; naturgasenansågs vara en knapp resurs och den skulle sparas för ”ädlare” syften(såsom uppvärmning av bostäder). Den tekniska utvecklingen under1980-talet förde dock med sig att naturgasen blev ett mycket attrak-tivt bränsle för elproduktion. Idag är de billigaste nya kraftverkennaturgaseldande gaskombikraftverk (Bärring m. fl., 2003). EU-direk-tivet drogs tillbaka 1991; ett bibehållande av denna reglering hadeinneburit betydande samhällsekonomiska kostnader för de euro-peiska länderna. Det är dock också rimligt att anta att teknikutveck-lingen inom naturgaseldad elkraft antagligen hade varit ännu snab-bare och kanske än mer genomgripande i frånvaro av detta direktiv.

På ungefär samma sätt som EU: s gasdirektiv reglerade användning-en av naturgas i elkraftsektorn var den svenska marknaden för skogs-

177

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 177

råvara reglerad genom paragraf 136a i Byggnadslagen (1975–1987)och sedan genom Lagen om träfiberråvara (1975–1993), se ocksåavsnitt 2.3.2. Träfiberlagen byggde på föreställningen om att det fannsett stort underskott av träfiberråvara och lagens syfte var därför att viaett ransoneringssystem prioritera skogsindustrins behov av förädlings-bara råvaror under det att eventuella överskott av fiberråvara skulle fåanvändas för eldning och förbränning. Hansing och Wibe (1992) visardock att denna lagstiftning i stort endast hade negativa effekter. Alltannat lika minskade lagstiftningen kapacitetsökningen i den svenskamassaindustrin, och till skillnad från utvecklingen i Finland (där ingamotsvarande regleringar existerade) sjönk den svenska massa- ochpappersindustrins världsmarknadsandel efter införandet av lagen.Träfiberlagen uppmuntrade också till ökad import av träråvaror trotsatt den lagstiftande myndighetens intentioner var precis det motsat-ta. Ytterligare en negativ effekt med regleringen var att den tenderadeatt favorisera användare med goda möjligheter att påverka beslutsfat-tare snarare än de användare som hade hög betalningsvilja för råvaran.

Det finns i princip inga argument som talar för att ett återinföran-de av Träfiberlagen eller någon annan liknande reglering skulle säker-ställa ett mer rationellt användande av den svenska skogsråvaran.Marknadsmekanismerna ser till att resursen kommer till sin mestvärdefulla användning, och det utnyttjande som vid en viss tidpunktär mest rationellt behöver inte vara det vid en senare tidpunkt. Dåhar kanske den tekniska utvecklingen öppnat upp för nya och än merlönsamma användningsområden. En statlig reglering snedvrider dockinte bara användandet utan även den tekniska utvecklingen. En regler-ing av användandet signalerar till företag och användare att avkast-ningen på FoU-investeringar är högst osäker, eller till och med obe-fintlig, inom vissa utvalda områden. I det fall att ny teknik inom andraområden än de prioriterade trots allt utvecklas kan ett bibehållandeav regleringen innebära betydande samhällsekonomiska kostnader.

Energipolitiken bör således inte försöka ersätta marknadernasgrundläggande uppgift – att på ett effektivt sätt allokera samhälletsresurser – utan i stället fokusera på de värden som inte är prissatta pånågon marknad (till exempel miljökostnader, försörjningstrygghetetc.).

178

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 178

8.4 Slutsatser om energipolitiken ochkonkurrensen om skogsråvaranDen svenska energipolitiken har varit framgångsrik när det gäller attfrämja användningen av trädbränsle. Inlärningseffekter, som blandannat yttrar sig i kostnadsreduktioner och fallande pristrender förträdbränslet, har åstadkommits i utvecklandet av teknik, organisa-tion, marknader och logistik. Skatterna på fossilbränslen har, till-sammans med andra politiska styrmedel, verkat som en stark pris-signal till fördel för trädbränslet. Det som dock inte är klarlagt ärom denna biobränsleboom inom energisektorn kan anses vara sam-hällsekonomiskt motiverad.

Detta kapitel har visat att det finns skäl att hävda att så inte alltidär fallet. Ett antal tidigare studier indikerar att de miljökostnadersom uppstår vid biomassabaserad energiproduktion inte sällan ärlika höga eller till och med högre än motsvarande kostnader förnaturgas. Eftersom produktionskostnaderna för naturgasbaseradelkraft generellt sett är lägre än för biomassa, indikerar detta att natur-gasen skulle kunna ha en mer framträdande roll i det svenska energi-systemet. Den nuvarande politiska inställningen i frågan är attnaturgasen bör nyttjas inom ramen för det befintliga naturgasnätet.Detta är dock begränsat till Västsverige, och det bör finnas möjlighe-ter för en expansion av nätet (se till exempel Radetzki, 1996). Dessaslutsatser om naturgasens företräden är dock mycket känsliga för hurhögt skadekostnaderna från koldioxidutsläppen värderas. Vid en högvärdering av dessa kostnader är det tydligt, att biomassa såväl somandra förnyelsebara energikällor framstår som de mest samhällseko-nomiskt fördelaktiga energialternativen.

Koldioxidreduktionsmålen uttrycks oftast politiskt och den centralauppgiften för energipolitiken blir att uppfylla dessa mål på ett så kost-nadseffektivt sätt som möjligt. Här finns dock brister i den svenskapolitiken. Dessa problem är främst relaterade till det faktum att kol-dioxidutsläppens geografiska lokalisering är helt sekundär i termerav effekter på växthuseffekten. Detta talar för att koldioxidskattenska tillämpas så brett som möjligt för att vara kostnadseffektiv, detvill säga så långt det är möjligt ska samma skattesatser gälla för allasektorer (inklusive värme- och elkraftsektorerna). I kapitel 7 visade

179

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 179

vi att en sådan skatteomläggning troligtvis skulle innebära att kon-kurrensen om biomassan blir mindre intensiv. I detta fall tycks detsåledes finnas ett samhällsekonomiskt argument för att den nuva-rande konkurrensen om biomassan är för omfattande.

När det gäller nivån på de skatter som införs bör också hänsyn tastill det internationella beroendet. I Sverige kan en alltför hög fossil-bränslebeskattning lätt bli kontraproduktiv såväl ekonomiskt sommiljömässigt. Sverige har relativt omvärlden ganska höga kostnaderför koldioxidreduktion, och detta talar också för att Sverige som landhar mycket att tjäna på utsläppshandel såväl nationellt som interna-tionellt. Studier visar till och med att en internationell utsläppshan-del inom EU skulle gynna den svenska energiintensiva industrin.Det finns därför starka skäl för att Sverige ska verka aktivt för attåstadkomma en internationell samordning av klimatpolitiken –snarare än att genomföra ambitiösa unilaterala klimatåtgärder.

Vi har också i detta kapitel betonat betydelsen av att utforma ennågorlunda långsiktigt förutsägbar energipolitik och beskattning, sominte hämmar investeringar i ny kapacitet eller teknisk utveckling.Såväl energi- som skogssektorn är mycket kapitalintensiva och derasutveckling hämmas vid en ryckig och oförutsägbar energipolitik. Enviktig komponent i en långsiktigt hållbar energipolitik är en stabi-litet gällande politikens mål och en betydande flexibilitet gällandede medel som används. Detta talar för ett brett användande av eko-nomiska styrmedel såsom utsläppshandel men mot direkt statlig styr-ning av bränsleanvändning och teknikval.

Som antytts ovan finns det tecken på att bioenergi idag ges förmycket utrymme då det gäller att uppnå de energipolitiska målen.Konkurrensen om biomassan skulle med andra ord vara för intensiv.Samtidigt måste det påpekas att bioenergisektorn är en dynamiskindustri med betydande potential för teknisk utveckling, och den kanpå sikt bli än mer samhällsekonomiskt fördelaktig än vad som nu ärfallet. Det finns ingen anledning att motverka en sådan utvecklingoch utestänga trädbränsle och andra bioenergiformer från vissa an-vändningsområden. Det är dock viktigt att bioenergin i framtiden”endast” utgör ett av flera medel för att nå de uppsatta energipoli-tiska målen, och inte framställs som ett mål i sig.

180

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 180

9. Slutsatser och lärdomar förframtiden

Sverige har en lång historia av att utnyttja skogsråvaror i ekonomisktsyfte. Skogsmarken har betraktats som en ekonomisk resurs och enrad lagstiftningar har införts under det senaste århundradet för attsäkerställa att produktiv skogsmark sköts på ett sätt som garanterarlångsiktiga ekonomiska uttag. Genom regler rörande nyplantering hartillväxten i den svenska skogen vuxit stadigt under 1900-talet. Dennagoda tillväxt har dock inte kunnat förhindra uppkomsten av intresse-konflikter kring skogens nyttjande. Den nyttjandekonflikt som utgjortfokus i denna studie är frågan om huruvida skogsråvaran ska ”brän-nas” för energiändamål eller om den ska vidareförädlas i den skogs-baserade industrin.

Syftet med denna studie har varit att analysera (a) råvarukonkur-rensens omfattning och dess ekonomiska konsekvenser samt (b) denenergipolitik och beskattning som har drivit fram konkurrensen omskogsråvaran. I detta avslutande avsnitt sammanfattar vi de viktigasteslutsatserna från undersökningen och diskuterar några centrala frågorgällande den framtida utformningen av energipolitiken och bränsle-beskattningen. Vi pekar också på några återstående kunskapsbehovsom bör ligga till grund för framtida analyser inom ämnesområdet.

9.1 En sammanfattning av studiens resultat och slutsatser

De vikigaste resultaten och slutsatserna som följer utav studien kansammanfattas i ett antal punkter:

• Den stigande efterfrågan på skogsråvaror för energiproduktionunder 1990-talet är till stor del orsakad av de svenska energi- och kol-dioxidskatterna på fossila bränslen, samt av direkt stöd till biomassa-baserad värmeproduktion. Det nyligen införda elcertfikatsystemet sti-

181

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 181

mulerar också till ökad trädbränsleanvändning inom elkraftsektorn. • Inte alla skogsråvaror utgör en ekonomiskt relevant resurs inomskogssektorn, men i princip kan hela trädet förbrännas inom energi-sektorn. • Konkurrensen om skogsråvaran är inte en fråga om fysisk tillgäng-lighet på trädråvaran, utan den uppstår i och med att förändringar iefterfrågan från en användargrupp orsakar signifikanta prisföränd-ringar som även drabbar andra användare. En viktig del i analysenav råvarukonkurrensen är därför att undersöka de utbuds- och efter-frågeförhållanden som gäller för de olika skogsråvarorna. Bland annatär det av stor vikt att fastställa i vilken grad utbudet och efterfråganreagerar på prisförändringar. Generellt gäller att ju prisokänsligaredessa är, desto intensivare blir råvarukonkurrensen. • Tidigare studier av den fysiska och ekonomiska tillgänglighetenpå trädbränslen i Sverige tyder på att produktionen av trädbränslenkan öka signifikant utan betydande priseffekter. Det finns dock ettantal viktiga ofullkomligheter i dessa studier – framförallt avsaknadav marginalkostnadsanalys – som gör att de är av begränsat värdeför att förstå råvarukonkurrensens omfattning. • Utbudskurvan för skogsbränslet är troligtvis mindre flack – spe-ciellt på kort- och medellång sikt – än vad som framkommer utavovan nämnda studier. Detta innebär att uttagskostnaderna för skogs-bränslet kan stiga relativt snabbt vid ökad efterfrågan. Förekomstenav regionala marknader, transportkostnader etc. är de viktigaste orsa-kerna bakom denna effekt. Internationell handel kan dock lindra pris-effekterna genom möjligheten att importera från länder med lägreträdbränslepriser. • Två viktiga villkor måste vara uppfyllda för att skogsråvaran skautgöra ett ekonomiskt gångbart bränsle för energiproduktion. Prisetpå råvaran måste å ena sidan vara tillräckligt lågt för att kunna kon-kurrera med fossilbränslebaserade energiteknologier men samtidigttillräckligt högt för att inte skogsägaren ska få en högre ekonomiskavkastning av att i stället leverera råvaran till skogssektorn. • Analysen visar att det förekommer en tydlig konkurrens mellanträskiveindustrin och energisektorn om industriella biprodukter så-som sågspån. Denna situation förstärks av att träskiveindustrin bara

182

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 182

i begränsad omfattning kan substituera mellan olika råvaror i pro-duktionen. Om massaved har det länge inte funnits någon omfattanderåvarukonkurrens, även om den förekommit på marginalen. Fortfa-rande är massa- och pappersindustrins betalningsvilja för massavedgenerellt sett högre än energisektorns, men införandet av el-certifikatoch medföljande kvot för förnybar elektricitet under 2003 kan drivaupp efterfrågan på bioenergi än mer och på så sätt intensifiera råvaru-konkurrensen. • Det är också viktigt att betona att massaved inte är en homogenprodukt. Skogsindustrins kvalitetskrav är oftast högre än energisek-torns, och den ved som skogsindustrin ratar används till energiut-vinning i den mån den tillvaratas. Den framtida omfattningen av rå-varukonkurrensen beror också på en rad andra faktorer. Den tekniskautvecklingen spelar här en stor roll för vad som kommer att varalönsamt i framtiden. • Långa transportavstånd och därmed höga transportkostnadertillsammans med skogsråvarans relativt låga värde och omfattandevolym skapar lokala eller regionala marknader. Dessa marknaderkan skilja sig markant i utbudet och efterfrågan av skogsråvaror ochdärmed skapa intensiva lokala konkurrenssituationer.• Utvecklingen av den internationella handeln med trädbränslen kanockså i framtiden få en stor betydelse för råvarukonkurrensens om-fattning. Å ena sidan kan – som nämnts ovan – utökad import lind-ra de inhemska priseffekterna av en högre efterfrågan. Å andra sidanfinns det inom EU-länderna (och även inom många kandidatländertill EU) ambitiösa politiska planer på att stimulera energiproduktionbaserad på förnyelsebara energikällor. Om dessa planer fullföljs kandet på sikt innebära att Sverige blir ett betydande exportland avträdbränsle med ett ökat efterfrågetryck på skogsråvaran som följd. • De totala effekterna av råvarukonkurrensen på sysselsättningenoch arbetslösheten är på lång sikt i princip obefintliga. Däremot kanregionala effekter på arbetslösheten uppstå i och med att vissa sek-torer drabbas (direkt eller indirekt) av den energibeskattning somorsakat konkurrensen. Det är dock svårt att hävda att dessa kortsik-tiga strukturomvandlingseffekter utgör skäl nog att ändra beskatt-ningen som sådan (via särbehandling av vissa industrier). Energibe-

183

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 183

skattningen är i hög grad ett led i en långsiktig styrning av bränsle-val, investeringar och teknikval i energiproduktionen. • Vad som dock framstår som mycket viktigt är att energipolitikenger marknadens aktörer stabila spelregler för investeringar. Såvälenergi- som skogssektorn är mycket kapitalintensiva och dessas fram-tid beror i hög grad på investeringar i ny teknik och nya anläggning-ar. Den största faran är därför en politik som skapar stor osäkerhetom värdet av framtida investeringar och/eller som gör tidigare inves-teringar olönsamma. En alltför ryckig energipolitik kan äventyrabåda dessa industriers framtid.• En relevant analys av råvarukonkurrensens effekter kan inte utgåfrån en jämförelse av vad ett ton ved ger för effekter i en sektor jäm-fört med vad samma ton ved skapar i en annan sektor av ekonomin.Analysen måste i stället för denna hypotetiska och statiska jäm-förelse utgå från det som orsakar råvarukonkurrensen, såsom energi-skatterna, och sedan undersöka hur förändringar i dessa påverkarekonomin som helhet och inte enbart de direkt inblandade sekto-rerna.• I en del av studien analyserades med hjälp av en allmän jämvikts-analys hur den svenska ekonomin och dess delsektorer anpassar sigtill olika förändringar i energibeskattningen. Speciell uppmärksam-het ägnades åt SNED-utredningens förslag, som betonar behovet avatt tillämpa en generell koldioxidskattenivå för alla industrisektorer.Sammanfattningsvis tyder modellresultaten på att konkurrensenom biomassan tenderar att bli mindre intensiv om energibeskattning-en reformeras enligt SNED-förslagen, speciellt om man jämför medett basscenario där den nuvarande koldioxidskatten fördubblas.Anpassningskostnaderna för ekonomin är troligtvis högre i bassce-nariot, framförallt i form av negativa sysselsättningseffekter i dentraditionella användningen av skogsråvaran.• Råvarukonkurrensen som sådan utgör inte ett samhällsekonomisktproblem, som motiverar statliga åtgärder och tillrättavisningar. Frå-gan om huruvida konkurrensen om skogsråvaran är ett samhälls-ekonomiskt problem handlar i stället om i vilken utsträckning densvenska energipolitiken i allmänhet och bränslebeskattningen i syn-nerhet är samhällsekonomiskt effektiv eller inte. Finns brister i poli-

184

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 184

tiken, blir utfallet på de svenska skogsråvarumarknaderna inte detönskade. I så fall är det politiken – och inte i första hand råvaru-marknadernas funktion – som ska ändras.• Ett antal tidigare studier indikerar att de miljökostnader somuppstår vid biomassabaserad energiproduktion inte sällan är lika högaeller till och med högre än motsvarande kostnader för naturgas. Efter-som produktionskostnaderna för naturgasbaserad energiproduktionofta är lägre än de för biomassa, indikerar detta att naturgasen skullekunna ha en mer framträdande roll i det svenska energisystemet.Dessa slutsatser är dock mycket känsliga för hur högt skadekostna-derna från koldioxidutsläppen värderas.• För att koldioxidbeskattningen ska vara fullt ut effektiv krävs attden är lika hög för alla användare. SNED-förslaget innebär i dettaavseende ett steg i rätt riktning (det är dock mer osäkert om dennivå på koldioxidbeskattningen som antas i SNED-förslaget är till-räcklig för att uppfylla de nationella åtagandena om koldioxidredu-cering). Det som dock framstår som ganska klart är att höjningar avden nuvarande koldioxidskatten antagligen är relativt verkningslösanär det gäller att minska utsläppen ytterligare. Utrymmet förytterligare substitution från fossilbränslen mot biobränslen i värme-sektorn är ganska litet, varför det finns skäl att söka efter mer kost-nadseffektiva utsläppsreduktioner på andra håll. • Förnyelsebar energi i allmänhet och bioenergin i synnerhet fram-ställs ofta som ett medel för att samtidigt uppnå flera energipolitiskamålsättningar (koldioxidreduktion, i övrigt miljövänlig energipro-duktion, försörjningstrygghet etc.), men det är tveksamt om förny-elsebara energikällor alltid utgör den mest kostnadseffektiva lösning-en för att uppnå alla dessa mål. • I Sverige kan en hög fossilbränslebeskattning bli kontraproduktivsåväl ekonomiskt som miljömässigt. Sverige har relativt omvärldenganska höga kostnader för koldioxidreduktion, och detta talar föratt vi som land har mycket att tjäna på utsläppshandel såväl natio-nellt som internationellt. Studier visar till och med att en utsläpps-handel inom exempelvis EU skulle gynna den svenska energiinten-siva industrin. Det finns därför starka motiv för att Sverige somland ska verka aktivt för att åstadkomma en internationell samord-

185

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 185

ning av klimatpolitiken – snarare än att genomföra ambitiösa unila-terala klimatåtgärder.• En viktig komponent i långsiktigt hållbar energipolitik är en sta-bilitet gällande politikens mål men en betydande flexibilitet gällandede medel som används. Detta talar för ett brett användande av eko-nomiska styrmedel, såsom utsläppshandel, men tydligt mot direktstatlig styrning av bränsleanvändningen och teknikvalen (såsom varfallet i den nu avskaffade Träfiberlagen).

De avslutande punkterna berör frågan om huruvida den energipolitiksom drivit fram konkurrensen om skogsråvaran kan anses vara sam-hällsekonomiskt motiverad eller inte. Som antytts ovan finns dettecken på att bioenergi idag ges för mycket utrymme då det gälleratt uppnå de energipolitiska målen. Konkurrensen om biomassanskulle med andra ord vara för intensiv. Det bör samtidigt påpekasatt detta är en ”ögonblicksbild”. Bioenergisektorn är en dynamiskindustri med betydande potential för teknisk utveckling, och den kanpå sikt bli mer samhällsekonomiskt fördelaktig än vad som nu ärfallet. Det finns ingen anledning att motverka en sådan utvecklingoch utestänga trädbränslet från vissa användningsområden.

Energipolitiken bör inte försöka ersätta de ekonomiska marknader-nas grundläggande uppgift – att på ett effektivt sätt allokera samhäl-lets resurser – utan i stället fokusera på de värden som inte är pris-satta på någon marknad (till exempel miljökostnader, försörjnings-trygghet etc.). Behovet av en stabil och förutsägbar energipolitik ärmycket stort. Det är också viktigt att bioenergin i framtiden ”endast”utgör ett av flera medel för att nå de uppsatta energipolitiska målen,och inte framställs som ett mål i sig.

9.2 Framtida forskningsområden

Sverige har i många stycken en unik resurs i skogen. Det finns där-för ett nationellt intresse av forskning kring hur denna resurs kananvändas på bästa sätt. Denna studie har endast kunnat bidra mednågra reflektioner kring denna fråga. Av resultaten uppstår en radnya frågor som bara fått mycket ofullständiga svar inom ramen för

186

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 186

denna studie. Vi vill här speciellt peka på två viktiga forskningsom-råden för framtiden.

Ett viktigt forskningsområde med direkt relevans för råvarukon-kurrensens ekonomi är utvecklingen av den internationella handelnmed trädbränslen. Det finns idag en betydande framtida potentialför en utökad handel, och trädbränslen övergår då från att ses primärtsom en inhemsk resurs till att vara en internationell handelsvara. Deflesta europeiska länder uttrycker en politisk vilja att öka bioenerginsandel av den totala energiproduktionen, under det att de har varie-rande tillgång på inhemska skogstillgångar. Det är dock oklart vilkaländer som skulle ha de mest betydande komparativa fördelarna idetta fall, och därmed vilka länder som skulle vara köpare respektivesäljare på denna marknad. I denna forskningsinsats bör transport-kostnadernas betydelse för handeln analyseras, samt skillnaderna itransportkostnader mellan olika bränsleslag (till exempel för föräd-lade kontra icke-förädlade bränslen).

Samhällets energisystem blir alltmer integrerade, och det finns ettvidare behov av systemforskning om biomassans roll i dessa system.Emedan denna studie fokuserat på en viss aspekt av biomassaanvänd-ningen finns det skäl att bredda perspektivet och även inkludera andraanvändningar av skogsråvaran. Dessa inkluderar potentialen för bio-energi inom transportsektorn, skogens eventuella roll som koldioxid-sänka, samt avfallspolitikens betydelse för bioenergi- och träavfalls-användningen. Dessa områden kan bara till viss del analyseras iso-lerat, utan måste också sättas i ett större sammanhang där mångve-tenskapliga insatser kommer att vara fruktbara. Bland annat finnsinom detta område ett behov av forskning kring (a) olika styrme-dels statiska och dynamiska effektivitet, (b) energieffektivitets-åtgärder samt (c) miljöeffekterna av olika energitekniker.

En viktig utgångspunkt för all forskning inom detta område börvara att användningen av den svenska skogen är och ska vara förän-derlig över tiden. Skogens användningsområden har skiftat genomhistorien, och på detta sätt har skogen också kunnat bidra till att byg-ga upp den svenska välfärden. På samma sätt bör också de politiskastyrmedlen fokusera på de övergripande målen för politiken snarareän att direkt främja en viss användning av den svenska skogen.

187

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 187

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 188

AAppppeennddiixx AA:: EEnneerrggiiffaakkttaa oocchh oommrrääkknniinnggssttaabbeelllleerr

tabell a.1. Densitet och fuktighet hos ved och bark.

Trädslag Stamdel Fuktkvot Rådensitet Torr-rådensitet(%) (kg/ m3f) (kg/ m3f)

Min–Max Medel Min–Max Medel Min–Max Medel

Tall Splint 110–170 130 900–1 050 975 500–375 475

Kärna 45–30 35 700–450 550 525–375 410

Stamved ub 90–170 115 90–1 000 900 510–375 430

Bark 60–200 150 500–850 700 325–275 300

Stamved pb – – 850–975 875 – –Stubbved – – – – – 475

Gran Splint 110–170 130 850–1 050 925 450–375 400

Kärna 50–30 35 700–450 550 450–375 400

Stamved ub 70–170 100 800–1 000 825 450–375 400

Bark 90–180 140 775–850 800 425–300 350

Stamved pb – – 800–950 815 – –Stubbved – – – – – 435

Björk Yttre vedmantel 60–100 70 825–950 850 525–450 500

Central del 70–110 80 825–950 875 475–450 475

Stamved ub 60–110 75 825–950 875 510–450 490

Bark 60–110 75 850–950 875 525–475 500

Stamved pb – – 825–950 875 – – Asp Stamved ub 60–110 75 650–800 675 500–350 400

Bok Yttre vedmantel 65–85 80 1 000–1 075 1 060 625–575 580

Central del 65–85 80 1 000–1 025 1 025 685–575 580

Stamved ub 65–85 80 1 000–1 075 1 050 625–575 580

Ek Yttre vedmantel 90–70 75 975–900 950 525–500 525

Central del 75–70 70 1 100–1 000 1 050 625–575 600

Stamved ub 80–70 75 1 050–975 1 025 600–550 575

Källa: Fakta om biobränsle, www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html.

tabell a.2. Omvandlingstabell för trädbränsle.

Bränsle1 m3f MWh Ton

1 m3s Flis, 35–40% fukthalt. 0,37 0,8–1 0,31–0,28

1 m3s Sågspån, 50–55% fukthalt. 0,32 0,6–0,7 0,34–0,29

1 m3s Kutterspån, 10–15% fukthalt. 0,15–0,20 0,6–0,8 0,17–0,14

1 Densiteten varierar mycket för trädbränslen och detta kan gälla för en och samma fukthalt. Densitettorrsubstans = 400 kg/m3. Stamvedens torr-rådensitet varierar mellan 400 och 600 kg/m3 fastvolym. Källa: Fakta om biobränsle, www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html.

189

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 189

tabell a.3. Omvandlingstabell för förädlade biobränslen.

Bränsle MWh m3s

1 ton Träbriketter, 12–15 % fukthalt 4,5–5,0 1,5–1,81 ton Träpellet, 12–15 % fukthalt 4,5–5,0 1,5–1,81 ton Träpulver, 4–6 % fukthalt 4,8–5,2 4,5–5,0

Källa: Fakta om biobränsle, www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html.

tabell a.4. Fastmasseprocent per m3s.

Produkt Procent

Flis 34–37

Kutterspån 20–25

Sågspån 31–35

Källa: Fakta om biobränsle, www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html.

tabell a.5. Energivärden påträdbränsle.

Fuktkvot Energivärde% MJ/kg TS MJ/kg vått

8 19,00 17,60

9 18,98 17,41

10 18,96 17,23

11 18,93 17,05

12 18,91 16,88

13 18,88 16,71

14 18,86 16,54

14 18,86 16,54

16 18,81 16,21

17 18,78 16,05

18 18,76 15,90

30 18,47 14,20

60 17,73

80 17,24

100 16,75

135 15,89

Källa: Fakta om biobränsle, www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html.

190

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 190

tabell a.6. Densitet och fuktighet hos ved och bark.*

Bränsle Effektivt Fukthalt Effektivt Effektivt Askhalt Svavelvärmevärde % värmevärde värmevärde % %MJ/kg TS MJ/kg MWh/ton

Grot 19,2 45 9,5 2,6 1,5 0,05

Torrflis 19,2 12 16,6 4,6 0,8 0,03

Barkflis 19,2 55 7,3 2,0 3 0,05

Kutterspån 19,2 10 17,0 4,7 1,5 0,03

Sågspån 19,2 50 8,4 2,3 1,5 0,03

Salixflis 18,3 50 7,9 2,2 1,5 0,02

Frästorv 21,5 50 9,5 2,6 (2) 0,24

Stycketorv 21,5 40 12,0 3,3 (2) 0,24

Träpellet 19,2 10 16,8 4,7 1,5 0,04

Träbriketter 19,2 10 16,8 4,7 1,5 0,04

Träpulver 19,2 7 17,7 4,9 1,0 0,04

Brännved 19,2 25 13,8 – 3,8 1,0Halm 17,4 15 14,4 4,0 7 0,15

Rörflen, vår 17,2 14 14,3 4,0 5,5 0,1Stenkol – 12 27,2 7,6 10 0,6EO 1 35,9 GJ/m3

0,01 42,7 11,9 0,005 0,1

* Tabellen visar medelvärden eller typiska värden för respektive bränsle och bör därför endast betrak-tas som vägledande. Det kan förekomma mycket stora variationer inom varje bränsleslag beroende påbränslets ursprung, hantering, lagring samt årstidsvariationer.Källa: Fakta om biobränsle, www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html.

191

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 191

192

ta

be

ll

a

.7

.E

rfar

enhe

tsta

l frå

n pr

akti

ken.

Brä

nsle

/Ege

nska

per

Ask

halt

Fukt

halt

Fukt

halt

Torr

-råd

ensi

tet

Den

site

tV

ärm

evär

deV

ärm

evär

deV

ikt %

Nor

mal

%V

aria

tion

%kg

TS/

m3

fkg

/m3

NM

h/to

nM

wH

/M3

Sågv

erks

flis

barr

ved,

rå

1,8

54

51–59

410

–4

50

30

0kg

/m3

s1,9

0,55

MW

h/m

3

sSå

gver

ksfli

s ba

rrve

d, t

orr

0,3

23

18

–2

34

10

–4

50

20

0kg

/m3

s4

,1

0,78

MW

h/m

3

sSå

gspå

n0

,3

57

35–6

44

00

–4

20

350

kg

/m3

s1,9

0,6

5 M

Wh/

m3

sK

utte

rspå

n0

,4

12

10

–4

04

00

110

kg/m

3

s4

,5

0,4

3M

Wh/

m3

sB

ark,

bar

rträ

d2

,9

55

50

–6

030

0–34

04

00

kg

/m3

s1,55

0,6

0M

Wh/

m3

sB

jörk

träd

2,9

50

35–6

530

0–4

00

40

0 kg

/m3

s2

,9

1,0

MW

h/m

3

sA

vver

knin

gsre

ster

obe

arbe

tade

2,5

50

45–55

30

0–6

10

16

0kg

/m3

t2

,5

0,4

MW

h/m

3

tA

vver

knin

gsre

ster

flis

ade

2,3–3

45

40

–4

930

0–6

10

32

0 kg

/m3

s2

,6

0,8

5M

Wh/

m's

Avv

erkn

ings

rest

er k

ross

ade

4,5

45

39

–4

630

0–6

10

34

0kg

/m3

s2

,5

0,8

5M

Wh/

m3

sT

rädd

elar

obe

arbe

tade

250

40

–6

02

75–52

539

0 kg

/m3

t2

,3

1,0

MW

h/m

3

tE

k, fl

is1

18

15–2

050

0–6

25

34

0 kg

/m3

s1

MW

h/m

3

sN

edkl

assa

d m

assa

ved

1–1,5

50

475

kg/m

3

t2

,3

1,0

MW

h/m

3

tÅ

terv

inni

ngsv

irke

15–2

02

02

0–50

22

01

26

5 kg

/m3

s3,8

0,7

MW

h/m

3

sPe

llets

0,7

87–8

12

00

70

0 kg

/m3

s4

,5

2,6

MW

h/m

3

sB

rike

tter

0,7

12

12

–15

12

00

60

0kg

/m3

s4

,3

2,6

MW

h/m

3

sT

räpu

lver

0,5

53–5

28

0kg

/m3

s4

,9

1,2

MW

h/m

3

sE

nerg

isko

g2

,4

50

48

–55

38

0–4

00

150

kg/m

3

s2

,3

0,6

7M

Wh/

m3

sÅ

kerb

räns

le3–6

15

15–6

010

0kg

/m3

s4

0,35

MW

h/m

3

sT

orv

415

350

2,5

0,8

5M

Wh/

m3

sH

ushå

llsso

por

25

25

150

kg

/m3

s3,1

0,3

MW

h/m

3

s1

22

0kg

TS/

m3

s, d

et v

ill s

äga

råvu

lkde

nsit

etK

älla

: Fa

kta

om b

iobr

änsle

, ww

w.n

ovat

or.se

/bio

ener

gy/f

acts

/

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 192

AAppppeennddiixx BB:: EEnnhheetteerr

m3sk Skogskubikmeter. Avser volymen av en hel stam ovan stubbskärinklusive topp och bark.

m3f Kubikmeter fast mått, Avser verklig volym virke med eller utan bark

m3t Kubikmeter travat mått, Avser volymen av en virkestrave, erhållensom produkten av travens längd, bredd och höjd inklusive luft.

m3mi Kubikmeter fast mått, mittmätt volym. Avser volymen av en stock,beräknad som produkten av stockens längd och genomskärnings-arean mitt på stocken.

m3tr Kubikmeter fast mått, topprotmätt volym. Avser volymen av enstock och beräknas genom att mäta stockens längd och diametrarna10 cm innanför rot- respektive toppände. För rotstockar mäts rot-ändens diameter 45 cm innanför rotänden.

m3fpb Kubikmeter fast mått. Avser verklig volym av stam eller stamdelinklusive bark.

m3fub Kubikmeter fast mått. Avser verklig volym av stam eller stamdelexklusive bark.

m3to Kubikmeter fast mått, toppmätt volym. Avser volymen(toppcylindervolymen) av en stock, beräknad som produkten avstockens längd och arean 10 cm innanför toppänden och underbark.

m3s Kubikmeter stjälpt mått. Avser yttre volymen av flis, sågspån, barkoch liknande produkter inklusive luft i behållare, stack etc.

OB Obarkad ved.

HB Helbarkad ved.

TS Torrsubstans.

Fuktkvot Vattenvikten i virket dividerad med träets absolut torra vikt.

Fukthalt Vattenvikten i virket dividerad med träets fuktiga vikt.

193

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 193

194

Noter

1 Spånet inkluderar både sågspån och kutterspån. Sågspån har en hög fukt-halt och måste torkas innan det konverteras till pellets. Kutterspån är be-tydligt torrare och används huvudsakligen i brikettproduktion samt för in-blandning vid pelletsproduktion och som stallströ.

2 För en historisk översikt av användandet statliga styrmedel inom träd-bränslesektorn, se Schön (1993).

3 Den enkla regeln gäller dock inte i lika hög utsträckning om hänsyn äventas till miljöskatters effekter på arbetsutbudet och på näringslivets produk-tionsförmåga. Se exempelvis Aronsson (2003) och Mabey och Nixon (1997).

4 Detta kapitel bygger till stor del på en bakgrundsrapport som författatsinom ramen för detta projekt. Se Dahlqvist (2003).

5 En sammanfattande analys av vissa av dessa studier går också att finna iJohansson och Lundqvist (1999).

6 Detta är i vissa fall en förenkling. I praktiken kan exempelvis utbudsförhål-landena och kostnaderna för uttag skilja sig åt beroende på om massavedska användas för energiändamål eller för massaproduktion. Se bland annatParikka och Vikinge (1994).

7 En liten del produceras även i plywoodindustrin men överlag är denna pro-duktion av begränsat ekonomiskt intresse.

8 Se exempelvis Bohlin och Roos (2002) för en analys av hur utbudet av träd-bränsle påverkas av skogsägarens preferenser, ekonomiska villkor och strate-gier.

9 Den största kostnadsskillnaden mellan svenska och andra europeiska träskive-tillverkare ligger i införskaffningen av råmaterialet. Emellertid, genom för-ändrade energipolitiska mål i konkurrerande länder, det vill säga viljan attöka andelen energi genererad från förnyelsebara källor, förefaller det mycketrimligt att råmaterialkostanderna även i dessa länder kommer att stiga ochdärmed mildra den internationella konkurrensen för svenska tillverkare avträskiveprodukter. En annan noterbar skillnad är att kontinentala träskivetill-verkare i mycket större utsträckning använder sig av återvunnet trämaterial.

10 Även om priset på elcertifikaten blir väldigt högt innebär det inte med nöd-vändighet att efterfrågan på biomassa ökar, detta eftersom efterfrågan påelcertifikaten är given och främst bestämt av den politiskt uppsatta kvotenförnybar el. Undantaget är då någon köper certifikaten av altruistiska eller

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 194

moraliska skäl för att främja miljön, men den möjligheten finns redan på denavreglerade elmarknaden.

11 Detta beror också på att kostnaderna för uttag av massaved ökade i takt medökade energi- och bränslepriser.

12 Detta material finns delvis återgivet i Trä- och möbelindustriförbundet(2003a).

13 Se också Johansson (1997) som visar att en offentlig satsning på etanolproduk-tion inte kommer att ge upphov till någon sysselsättningsökning ur ett natio-nellt perspektiv.

14 Lundberg och Svensson (2002) visar också hur en 50-procentig ökning avelpriset skulle kunna påverka sysselsättningen i olika sektorer. Av derasmodellanalys framgår bland annat att över 7 000 jobb skulle försvinna imassa- och pappersindustrin medan exempelvis transportsektorn skulle ökasin sysselsättningsgrad med nästan 4 000 arbetstillfällen.

15 Detta visar också att även om energisektorn fullt ut skulle använda sig avskogsråvaror som inte har någon alternativ användning (t.ex. avverknings-rester), innebär detta inte att nettoeffekten på sysselsättningen blir positiv.

16 En tidig sådan analys finns i Statens Industriverk (1980). Se också Bångmanoch Wiberg (1981). Vid tiden för dessa studiers genomförande var det dehöga världsmarknadspriserna på olja (och inte höga energiskatter på fossil-bränslen) som var upphovet till det ökade efterfrågetrycket på skogsråvaran.

17 Ökade importmöjligheter minskar sysselsättningseffekterna. Om energisek-torn väljer att importera biomassa snarare än att konkurrera med inhemskaföretag om det nationella beståndet blir sysselsättningsbortfallet mindreomfattande, och på samma sätt kommer skogsindustrin mer lindrigt undanom de kan hitta nästan lika billiga råvaror att importera från andra länder.

18 I ett PM i samband med SNED-utredningen begär inte heller träskiveindustrinnågon särbehandling (Trä- och möbelindustriförbundet, 2003b). I PM:etframhålls dock vikten av att värmesektorn inte särbehandlas skattemässigtutan beskattas på samma sätt som det övriga näringslivet. Detta är ocksånågot som SNED-utredningen förespråkar i sitt slutbetänkande.

19 En detaljerad diskussion av välfärdseffekterna av skatteväxling samt på vilketsätt förekomsten av anpassningskostnader i ekonomin kan påverka utfalletåterfinns i SOU 1997:11. Se också avsnitt 7.5.

20 I Bohlin m.fl. (1995) antas standardmässigt att nettoutsläppet vid förbrän-ning av biomassa är noll, d.v.s. den koldioxid som frigörs vid förbränningenmotsvaras i ett långt tidsperspektiv av vad växtligheten tar upp. De emissio-ner som redovisas i figur 8.2 är därför endast de som uppkommer vid uttagetoch transporten av avverkningsresterna. För naturgas, å andra sidan, gene-reras majoriteten av koldioxidutsläppen vid förbränningen.

21 Användning av rökgaskondensering (RGK) gör det möjligt att återvinna

195

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 195

energin från den ånga som produceras vid förbränningen av biomassa. Dettaökar verkningsgraden.

22 Utgångspunkten här är att politiska beslut reflekterar folkviljan lika bra somrena miljökostnadsanalyser. Även politiska beslut innebär dock att ett ”pris”sätts på utsläppen. Om regeringen valt att uppnå en viss koldioxidreduktionrepresenterar marginalkostnaden för att uppnå detta mål ett implicit pris påkoldioxidskadan. Bergman och Radetzki (2003) rapporterar att den svenskamarginalkostnaden för koldioxidreduktion enligt Kyotoavtalet (+4 procent)ligger någonstans kring 250 SEK per ton koldioxid men att denna kostnadmer än fördubblas om Sverige driver den mer ambitiösa linjen att i ställetreducera utsläppen med 4 procent (som regeringen tillkännagav i november2001). På motsvarande sätt går det att betrakta den existerande svenska kol-dioxidskatten (0–760 SEK per ton beroende på sektor) som ett politisktbestämt pris på koldioxidskadorna. Det är vanligt att forskare adderarexempelvis koldioxidskatten (eller kostnaden för att reducera koldioxiden)till andra skadekostnader (svavel, kväve etc.) för att utröna vilket energial-ternativ som har lägst samhällsekonomiska kostnader (se t.ex. Börjesson,1999; Brännlund m.fl. 1999). Även denna metod har dock sina brister.Kostnaden för att agera enligt Kyotoprotokollet beror i hög grad på omhandel med utsläppsrätter blir av eller inte, och på hur utbredd en eventu-ell handel blir (t.ex. om USA:s deltar i handeln). Det är oklart vilken av dessasituationer som det svenska politiska deltagandet baseras på. Likaså är detsvårt att fastställa vad den faktiska politiska värderingen av koldioxidut-släppen är på basis av den svenska koldioxidskatten. Denna skiljer sig kraf-tigt åt mellan sektorer och den motiveras med stor sannolikhet inte enbartutifrån miljöskäl.

23 Det är mer tveksamt om förslaget om långsiktiga avtal mellan staten och in-dustrin med syfte att uppnå effektivare energianvändning i den energiinten-siva industrin kommer att främja en kostnadseffektiv reduktion av koldioxid(något som hävdas i förslaget från 2001). Skogsindustrierna (2000) är dockpositiva till ett sådant förslag.

24 För att vara mer exakt, marginalkostnaden för utsläppsreduktion stiger rela-tivt snabbt i takt med genomförda reduktioner.

25 Analysen visar bl.a. att välfärdseffekterna på den svenska ekonomin (i procen-tuell avvikelse från det angivna referensfallet) överlag är negativa (då ingenhänsyn tas till värdet av den åstadkomna utsläppsreduktionen). Dessa effek-ter ökar från –0,17 procent till –0,21 procent om Sverige uppfyller Kyoto-avtalet med respektive utan internationell utsläppshandel. Om Sverige istället väljer sin mer ambitiösa strategi blir välfärdseffekterna –0,26 procentvid handel men hela –0,65 procent om ingen internationell handel med ut-släppsrätter införs. Kostnaderna blir ännu högre om Sverige dessutom väljeratt uppnå de nationella åtagandena med existerande skattessystem snarareän med intern utsläppshandel som utjämnar marginalkostnaderna förreduktion mellan ekonomins olika sektorer. Se Hill och Kriström (2002a)samt Nilsson och Kriström (2002) för detaljerade resultat.

196

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 196

26 Bergman och Radetzki (2003) visar med hjälp av en nordisk elmarknads-modell att om Sverige inför en koldioxidskatt på ca 250 SEK per ton medaninga klimatpolitiska åtgärder införs i de övriga nordiska länderna, minskarde svenska koldioxidutsläppen med ca 1,7 miljoner ton medan den aggrege-rade utsläppsökningen i Danmark och Finland blir ca 4 miljoner ton. Orsakenär att ny naturgasbaserad elproduktion i Sverige ersätts med kolbaseradelkraft från dessa två grannländer.

27 Enligt modern investeringsteori leder ökad osäkerhet om framtiden tillhögre avkastningskrav, samt till ett starkare incitament att skjuta upp investe-ringsbeslut och/eller att investera i mer flexibla (och ibland dyrare) teknolo-gier än vad som annars varit fallet (se t.ex. Dixit och Pindyck, 1994).

28 Detta gäller dock inte om denna initiala prishöjning orsakats av högre skatterpå fossilbränslen. Då bibehålls (och t.o.m. förstärks) biomassans konkurrens-kraft relativt fossilbränslena.

197

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 197

Referenser

Amundsen, E. S. och J. B. Mortensen (2001). The Danish green certificatesystem: Some simple analytical results. Energy Economics, 23(5):489–509.

Ankarhem, M., R. Brännlund, och M. Sjöström (1999). Biofuels and the forestsector. I A. Yoshimoto, och K. Yukutake (red.). Global concerns for forestresource utilization: Sustainable use and management. Kluwer AcademicPublishers, Dordrecht.

Aronsson, T. (2003). Environmental policy, efficient taxation and unemployment.Umeå Economic Studies No. 607, Institutionen för nationalekonomi,Umeå universitet.

Bergman, L. och M. Radetzki (2003). Global klimatpolitik – Konsekvenser förSveriges ekonomi och energisektor. SNS Förlag, Stockholm.

Bergman, M. och M. Nilsson (1999). Imports of pulpwood and price discrimi-nation: a test of buying power in the Swedish pulpwood market. Journal ofForest Economics, 5(3):365–387.

Bergman, M. och R. Brännlund (1995). Measuring oligopsony power: anapplication to the Swedish pulp and paper industry. Review of IndustrialOrganization, 10(3):307–321.

Berntsson, T., L. Gustavsson och N. Hylander (2003). Syntesrappport –Systemstudier Bioenergi. ER 13:2003, Statens Energimyndighet, Eskilstuna.

Bohlin, A., A-K. Hjalmarsson, S-E. Wiklund och H. Åkesson (1995). Energi ochmiljö. Miljökonsekvenser vid användning av naturgas, biobränsle, olja och kol. ÅF-Energikonsult, Stockholm.

Bohlin, F. och A. Roos (2002). Wood fuel supply as a function of forest ownerpreferences and management styles. Biomass and Bioenergy, 22:237–249.

Brunberg, B., G. Andersson, B. Nordén och M. Thor (1998). Uppdragsprojektskogsbränsle – slutrapport. Redogörelse 6, SkogForsk.

Brännlund, R., B. Kriström och A. Sisask (1999). The economic and environ-mental impacts of biofuel taxes on heating plants in Sweden. I A. Yoshimotooch K. Yukutake (red.), Global concerns for forest resource utilization: Sustainableuse and management. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht.

Bångman, G. och A. Wiberg (1981). Skog som energi – En samhällsekonmiskbedömning. Rapport 31, Institutionen för skogsekonomi, SverigesLantbruksuniversitet, Umeå.

Bärring, M., O. Nyström, P-A. Nilsson, F. Olsson, M. Egard och P. Jonsson(2003). El från nya anläggningar. Rapport 03:14, Elforsk, Stockholm.

198

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 198

Börjesson, P. (1999). Miljöekonomisk värdering av skogsbränsleuttag med närings-kompensation. Rapport Nr. 1999/1, Vattenfall, Stockholm.

Börjesson, P. (2001). Framtida tillförsel och avsättning av biobränslen i Sverige –Regionala analyser. Rapport 34, Institutionen för teknik och samhälle, Lundsuniversitet.

Börjesson, P. och L. Gustavsson (1996). Regional production and utilisation ofbiomass in Sweden. Energy, 21:747–764.

Dahlqvist, A. (2003). Förstudie av trädbränslemarknaden, bakgrundsrapport,avdelningen för samhällsvetenskap/ nationalekonomi, Luleå tekniskauniversitet.

Dielen, L., S. Guegan, P-A. Lacour, P. Mäki, J. Stolp och A. Rytkönen (2000).EU energy policy impacts on the forest based industry. Stichting, Bos en Hout,Nangis, Wageningen.

Dixit, A. K. och R. S. Pindyck (1994). Investment under Uncertainty. PrincetonUniversity Press, Princeton.

Ellerman, A. D. (2000). Tradable permits for greenhouse gas emissions: A primerwith particular references to Europe. Rapport 69, MIT Joint Program on theScience and Policy of Global Change, Massachusetts Institute of Technology,Cambridge, USA.

Ericsson, K., S. Huttunen, L. Nilsson och P. Svenningsson (2003). Bioenergypolicy and market development in Finland and Sweden. För publicering iEnergy Policy.

Europeiska Kommissionen (EC), (1995). ExternE: Externalities of energy,Volymerna 1–6. Office for Official Publications of the EuropeanCommunities, Luxembourg.

Europeiska Kommissionen (EC), (1999). ExternE: Externalities of energy,Volymerna 7–10. Office for Official Publications of the EuropeanCommunities, Luxembourg.

FAO – Food and agriculture organization of the United Nation (2003).FAOstat Forestry (http://www.fao.org).

Finansdepartementet (2000). Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energi-skattemodell. Ds 2000:73, Fritzes, Stockholm.

Glöde, D. (2000). Integrerad skörd av GROT och gagnvirke – en systemanalys.Arbetsrapport 451, SkogForsk, Uppsala.

Groscurth, H-M. (2000). Total costs and benefits of biomass in selectedregions of the European Union. Energy, 25:1081–1095.

Hallberg, J. (2003). Personlig kommunikation, Sydkraft, augusti och november.

Hakkila, P. (2003). Development Technology for Large-scale Production of ForestShips. Wood Energy Technology Programme 1999–2003, Interim Report5/2003. National Technology Agency, Helsinki.

199

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 199

Hansing, J. och S. Wibe (1992). Rationing the supply of timber: the Swedishexperience. I Nemetz, P. N. Emerging issues in forest policy, UBC Press: Van-couver.

Hektor, B., G. Lönner och M. Parikka (1995). Trädbränslepotentialen i Sverige på2000-talet. Rapport 17, institutionen för Skog-Marknad Studier, Sverigeslantbruksuniversitet, Uppsala.

Hill, M. (1999). Green tax reforms in Sweden: The second dividend and the cost oftax exemptions. Beijer Discussion Paper Series No. 199, Beijerinstitutet,Kungliga vetenskapsakademin, Stockholm.

Hill, M. och B. Kriström (2002a). Effects on the Swedish economy of unilateralclimate policy. Arbetsrapport, Continue-projektet, SNS, Stockholm.

Hill, M. och B. Kriström (2002b). Sectoral EU trading and other climate policyoptions: Impacts on the Swedish economy, Arbetsrapport, Institutionen för skogs-ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå.

Holm, S. (1999). Underlagsdata till SKA 99: Skogliga konsekvensanalyser 1999.Skogsstyrelsen, Jönköping.

Håkansson, C. (2003). Gröna elcertifikat – ett bakvänt och ineffektivt system.Ekonomisk Debatt, 31(6):32–36.

IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change (2001). Climate change2001: Mitigation. Cambridge University Press, Cambridge.

Jakko Pöyry (1995). Skogsindustrierna – Utnyttjande av skogsbränsle i Sverige. JakkoPöyry Consulting AB.

Johansson, A. (2001). Massaved; är energiflis ett alternativ? – En ekonomisk studieom hur tranportkostnander påverkar vad massaveden skall användas till. Rapport306, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.

Johansson, B., P. Börjesson, K. Ericsson, L. Nilsson och P. Svenningsson(2002). The use of biomass for energy in Sweden – critical factors and lessonslearned. Report 35, Department of technology and society, Lunds universitet.

Johansson, J. och U. Lundqvist (1999). Estimating Swedish biomass energysupply. Biomass and Bioenergy, 17:85–93.

Johansson, O. (1997). Effekter på samhällsekonomi och sysselsättning av ensnabb introduktion av biodrivmedel i den svenska vägtransportsektorn.Bilaga 4 till OIika strategier för en introduktion av biodrivmedel till år 2002,Kommunikationsforskningsberedningen, Stockholm.

Johansson, P-O. (1991). An introduction to modern welfare economics. CambridgeUniversity Press, Cambridge.

Karlsson, Å. och L. Gustavsson (2003). External costs and taxes in heat supplysystems. Energy Policy, 31:1541–1560.

Kemp, R. (1997). Environmental policy and technical change: A comparison of thetechnological impact of policy instruments. Edward Elgar, Cheltenham.

200

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 200

Kretsloppsdelegationen (1998). Biomassa – en nyckelresurs. Kretsloppsdelegatio-nens rapport 1998:20 ISSN 1400-089X.

Kriström, B. (2003). Notes on a general equilibrium analysis of energy tax changes inSweden. Bakgrundsrapport, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lant-bruksuniversitet, Umeå.

Lantz, P. (1997). Stora regionala obalanser. Skogseko, nr. 2.

Lundberg, L. och L. Svensson (2002). Energibeskattning, internationell konkurrens-kraft och lokalisering av energiintensiv industri. Rapport till Skattenedsättnings-kommittén (SOU 2003:38), Stockholm.

Lundgren, N-G. (1987). Kampen om naturresurserna. SNS Förlag, Stockholm.

Lundmark, R. (2003). The supply of forest based biomass for the energy sector – thecase of Sweden. IR-03-059, International Institute for Applied Systems Analysis(IIASA), Laxenburg, Austria.

Lundmark, R. och P. Söderholm (2003). Structural change in Swedish waste-paper demand: a variable cost function approach. Journal of Forest Economics,9:41–63.

Lönner, G., B-O. Danielsson, B. Vikinge, M. Parikka, B. Hektor och P-ONilsson (1998). Kostnader och tillgänglighet för trädbränslen på medellång sikt.Rapport 51, Instututionen för Skog-Marknad Studier, Sveriges lantbruks-universitet, Uppsala.

Mabey, N. och J. Nixon (1997). Are environmental taxes a free lunch? Issuesin modelling the macroeconomic effects of carbon taxes. Energy Economics,19(1):29–56.

Miranda, M. L. och B. Hale (1998). Från skogsavfall till energi – kostnader och mil-jöeffekter. SNS Förlag, Stockholm.

Miranda, M. L. och B. Hale (2001). Protecting the forest from the trees: Thesocial costs of energy production in Sweden. Energy, 26:869–889.

Mäler, K-G. (1997). Beskattning av naturresurser. I SOU 1997:11, Skatter, miljö,och sysselsättning – Bilagedel. Fritzes Förlag, Stockholm.

Naturvårdsverket (1997). Konkurrens om biomassa: regionala obalanser. Rapport4716. Naturvårdsverkets förlag, Stockholm.

Navrén, M., M. Nylinder och R. Gustavsson (2000). Sågfakta 2000: Resultatfrån sågverksinventeringen 2000. Institutionen för skogens produkter ochmarknader, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.

Nilsson, C. och B. Kriström (2002). The cost of going from Kyoto to Marrakech:Swedish carbon policy in a multiregional model. Arbetsrapport, Continue-projektet, SNS, Stockholm.

Nuclear Energy Agency/International Energy Agency (NEA/IEA), (1998).Projected costs of generating electricity, OECD, Paris.

201

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 201

NUTEK – Närings- och teknikutvecklingsverket (1996). Effekter av ökadbiobränsleanvändning. NUTEK analys, Stockholm.

Parikka, M. och B. Vikinge (1994). Kvantiteter och ekonomi vid bränsle- ochmassaveduttag i förstagallring. Rapport 37, Institutionen för SIMS, SverigesLantbruksuniversitet, Uppsala.

Radetzki, M. (1996). Norsk gas i Sverige och Finland – Konkurrenskraftig ompolitikerna vill. Ekonomisk Debatt, (2):93–107.

Radetzki, M. (1997). The economics of biomass in industrialized countries:An overview. Energy Policy, 25(6):545–554.

Radetzki, M. (2004). Svensk energipolitik under tre decennier. SNS Förlag,Stockholm.

Regeringens proposition 2002/03:40. Elcertifikat för att främja förnybara energikällor.

Rehn, M. (1995). Technology in the pulp and paper industry – empirical studies of scaleeconomies, productivity growth and substitution possibilities. Avhandling 1995:20,Institutionen för skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå.

Roos, A., F. Bohlin, B. Hektor, B, Hillring och M. Parikka (2000). A geographi-cal analysis of the Swedish woodfuel market. Scandinavian Journal of ForestResearch, 15:112–118.

Roos, A., F. Bohlin, B. Hektor och B. Hillring (2003). Woodfuel procurementstrategies of district heating plants. Energy, 28:127–140.

Rosengren, B. (1998). Spånförsörjning till svensk träskiveindustri. Rapport tillNärings- och handelsdepartementet.

Samakovlis, E. (2001). Economics of paper recycling: efficiency, policies, and substitutionpossibilities. Umeå economic studies 563, Institutionen för nationalekonomi,Umeå universitet.

Schön, L. (1993). Statliga styrmedel på marknader för biobränslen i ett historiskt per-spektiv. Vattenfall Rapport 1993/16, Stockholm.

Sedjo, R. A. (1997). The economics of forest-based biomass supply. Energy Policy,25(6):559–566.

Skogsindustrierna (2000). Europe needs the forest industry. Skogsindustrierna,Stockholm.

Skogsindustrierna (2002). Skogsindustrin 2002: En faktasamling. Skogsindustri-erna, Stockholm.

Skogsindustrierna (2003). Eldning med massaved blir politik. Pressrevy, (13):1.

Skogsstyrelsen (1986). Skogsstyrelsens författningssamling: Skogsstyrelsens allmänaråd om begränsning vid uttag av träddelar utöver stamvirke på skogsmark.Skogsstyrelsen SKSFS 1986:1.

Skogsstyrelsen (1996). Tillgång till trädbränslen. Skogsstyrelsen, Skogsfakta(www.svo.se).

202

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 202

Skogsstyrelsen (2003). Skogsstatistiska årsboken 2003. Sveriges officiella statistik.Skogstyrelsen, Jönköping.

SOU 1991:22 – Statens offentliga utredningar. Översyn av lagstiftningen omträfiberråvara – betänkande av träfiberutredningen. Fritzes Förlag, Stockholm.

SOU 1992:76 – Statens offentliga utredningar. Skogspolitiken inför 2000-talet.Fritzes Förlag, Stockholm.

SOU 1992:90 – Statens offentliga utredningar. Biobränsle för framtiden:slutbetänkande av biobränslekommissionen. Fritzes Förlag, Stockholm.

SOU 1995:139 – Statens offentliga utredningar. Omställning av energisystemet.Fritzes Förlag, Stockholm.

SOU 1997:11 – Statens offentliga utredningar. Skatter, miljö och sysselsättning:Slutbetänkande från skatteväxlingskommittén. Fritzes Förlag, Stockholm.

SOU 2003: 60 – Statens offentliga utredningar. Handla för bättre klimat. FritzesFörlag, Stockholm.

SOU 2003:38 – Statens offentliga utredningar. Svåra skatter! Betänkande frånSkattenedsättningskommittén. Fritzes Förlag, Stockholm.

Statens Industriverk (1980). Ökad eldning med skogsråvara. SIND PM 1980:2,Stockholm.

STEM – Statens Energimyndighet (1999). Förnybara energikällor – nuläge ochuyvecklingsmöjligheter: en sammanställning av befintligt underlag. Statens Energi-myndighet, Eskilstuna.

STEM – Statens Energimyndighet (2000). Energiläget 2000. Statens Energi-myndighet, Eskilstuna.

STEM – Statens Energimyndighet (2002). Energiläget 2002. Statens Energi-myndighet, Eskilstuna.

STEM – Statens Energimyndighet (2003). Den svenska spånmarknaden i ett inter-nationellt perspektiv. Statens energimyndighet, Eskilstuna.

Sterner, T., B. Johansson och O. Johansson-Stenman (1998). Skall vi köra påsprit? Ekonomisk Debatt, 26(8):603–616.

Stridsberg, S. (1998). Biobränslenas sysselsättningseffekt. Rapport Nr. 1998/1, Vatten-fall, Stockholm.

Sundqvist, T. och P. Söderholm (2002). Valuing the environmental impacts ofelectricity generation: A critical survey. Journal of Energy Literature, 8(2):3–41.

SVEBIO. (1998). Trädbränslen – Skogens gröna guld. Möt Bioenergin!, Faktablad2/98, Stockholm.

Svensk Fjärrvärme. (2003). Fjärrvärme i framtiden – prognos och potential för fjärr-värmens fortsatta utveckling i Sverige. Svensk Fjärrvärme.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), (1999). Energi från skogen, SLU Kontakt 9,Uppsala.

203

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 203

Söderholm, P. och T. Sundqvist (2003). Pricing environmental externalities inthe power sector: Ethical limits and implications for social choice. EcologicalEconomics, 46:333–350.

Tilton, J. E. (1992). Economics of the Mineral Industries. I H.L. Hartman(red.). SME Mining Engineering Handbook (2nd edition), SME, s. 47–51.

Tol, R. S. J. (2003). The marginal costs of carbon dioxide emissions: An assessment ofthe uncertainties. Working Paper FNU-19, Centre for Marine and ClimateResearch, Hamburg University, Hamburg.

Trä- och möbelindustriförbundet (2003a). Träskive- och planmöbelindustrins situ-ation i Sverige. PM för uppvaktning av Näringsdepartementet, 5 mars.

Trä- och möbelindustriförbundet (2003b). Träskiveindustrin/ möbelindustrin ochSNED-utredningen. PM, 11 februari.

Vesterinen, P. och E. Alakangas (2001). Export-import possibilities and fuel prices –Task 2. Altener programme AFB-net V, VVT Energy, Finland.

Weyant, J. P. (red.), (1999), The costs of the Kyoto Protocol: A multimodelevaluation. Special issue of The Energy Journal.

Wibe, S. (2001). Substitution och teknologisk förändring inom den svenska fjärrvärme-sektorn. Rapport 124, Institutionen för skogsekonomi, Sveriges Lantbruks-universitet, Umeå.

Wiberg, R. (2002). Betalningsförmåga för biobränsle vid värme- och värmekraft-produktion. ÅF-IPK AB, Ångpanneföreningen, Stockholm.

Vinterbäck, J. och B. Hillring (2000). Aufbau eines europäischen Handels mitHolz-Brennstoffen. Holzforschung und Holzverwertung, 6:114–118.

Virkesmätningsrådet (2002). Sammanställningar över total virkesförbrukningoch produktion av skogsprodukter 1997–2001. Virkesmätningsrådet, Märsta.

Brännhett 3/5 04-05-03 16.37 Sida 204