Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
2013-01-16
Bröder!
Med ovanstående önskan hälsar jag Er
välkomna till ett nytt
Wirdablad. SS Jan-
Anders Tolf skrev för
några år sedan nedan-
stående rader om
broderskap Jag anser
att det gäller även
idag och vill gärna
delge Er dessa tankar.
.Broderskap—vad är det? Vad innebär egentligen broderskap för Dig?
Hur vill Du definiera broderskap? Systraskap
och syskonskap, är det samma sak? Slår man upp i
lexikon så hittar man "broderskapsrörelsen",
som är beteckningen på organiserade kristna
socialdemokrater, som innesluter både manliga
och kvinnliga. Söker man i telefonkatalogen i
USA eller England efter Ordenssällskap hittar man
ingenting under "brotherly organisations", men
väl under "fraternel organisations".
Brother på engelska betyder broder, men
även trosbroder, ämbetsbroder, medbroder.
Fraternal betyder broderlig. Fraternize bety-
der att förbrödra sig, umgås broderligt, vänskap-
ligt. Fraternity innebär broderskap, broderlig-
het, brödraskap, gille samfund.
Att vårt svenska språk är fattigt på ord upp-
täcker vi av av detta försök att få hjälp medatt
förklara begreppet broderskap .
Broderskap är för mig människors osynliga och
ohörbara sympati och kommunikation i har-
moni med varandra. Det är sinnenas gemenskap.
I detta abstrakta är ändå broderskapet något
mycket konkret, som alla kan ta emot och
förstå. Det handlar om att "bry sig" i alla for-
mer. Bry sig om främlingen och om den som
behöver hjälp på ett eller annat sätt. Broder-
skapet är i den meningen könlöst - det innefat-
tar brödraskap, systraskap och syskonskap.
Redan när vi invigs i Odd Fellow Orden tas vi
emot som bröder/systrar. Det handlar inte om
att uppvisa kunskaper eller färdigheter i att
kunna känna stämning och andakt eller om att
vara särskilt disponerad för andliga ting. Snarast
handlar det om en viljeyttring, att efter bästa
förmåga i eget tempo inordna sig i en gemenskap
med ömsesidig strävan att hjälpa varandra att
öppna kvalitativa värderingar tillsammans. I
förlängningen vill vi se alla medmänniskor som
bröder/systrar.
Om vi skulle sakna känslan av broderskap/
systraskap när vi går till vår Loge så skulle vi
säkert ändå få upplevel-ser av känsla och högtid,
men mer blir det inte. Det blir som en målning
utan inlevelse.
Broderskapet känner man och utvecklar
i gemenskap, när man ser varandra
och när man både får och tar. Männi-
skan behöver högtid, gemenskap och
glädje Broderskap är att få vara syster/broder eller att
ha systrar och bröder. Där man känner att
delar av ens liv är en gemensam angelägenhet.
Där man inte begär underhållning, men med
sin närvaro bidrar med innehållet.
Broderskap är ömsesidigt.
Agenda för våren
09 jan ARB. Klubbarr
16 Rec INV, HD
13 febr ARB, B II, DN, Rev,
Ansvarsfrihet, Klubbarr.
20 Rec I , Instr. INV
06 mars ARB, Instr-loge
Veteranafton, Klubbarr.
20 Rec II, Besök av B167.
03 apr ARB, B III, Vänafton,
Klubbarr
17 ARB, Ordens årsdag,
Musikgisssning.
15 maj ARB, Logens årsdag
Klubbarr
16 Besök hos B101
29 Rec III, Instr II, B INV,
HD
05 juni EXP, Utflykt, VK
OBS 1830
Januari
Ensam jag skrider fram på min bana.
Längre och längre sträcker sig vägen.
Ack, uti fjärran döljes mitt mål!
Dagen sig sänker, nattlig blir rymden.
Snart blott de eviga stjärnor jag ser
Men jag ej klagar flyende dagen.
Ej mig förfärar stundande natten.
Ty av den kärlek, som går genom världen.
föll ock en strimma in i min själ.
ERIK GUSTAF GEIJER
Tillbakablick Den 3 oktober hade vi höstens första grad-
givning. Där ÖM Jan Hansson kunde hälsa
45 broder välkomna. Vänskapens grad
gavs till Brr Daniel Ekerot, Björn Hedin
och Carl-Magnus Mölstad samt Br Anders
Eriksson från 101 Ansgarius. Dramatise-
ringen utfördes på ett mycket föredömligt
sätt av CM Bengt Vennersten och hans
medhjälpare Brr Magnus Lindén, Tomas
Palmgren, Thomas Bertilsson samt Håkan
Gunnarsson Hindström.
K Br Jan Bökmark talade om den fortsatta
vandringen inom Odd Fellow med vän-
skap och tillit. Vädret denna onsdag var grått och med
några regnskurar.
Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade
vi under stjärnhimlen till ”You ll never
walk alone” med Papa Bue s Viking Jazz-
band.
Efter logesammanträdet uppmärksamma-
des jubilarerna Billy Loberg och Kenny
Gustavsson med telegram och blommor.
Vid den efterföljande brödramåltiden ser-
verades det förrätt med Gubbröra på kav-
ring, Mozzarellagratinerad kycklingfilé
med tomatsås och ris.
För recipienderna talade Br Björn Hedin.
Den 17 oktober kunde ÖM Br Jan Hans-
son hälsade 44 bröder välkomna till kväl-
lens sammanträde. Br Peter Gunnarsson
rapporterade om projektet julgåvan. I år
siktar vi på 100 st julpaket att dela ut via
stadens diakoner till behövande familjer.
Öppen diskussion fördes i logen kring
ordens religiösa ställning och den otydliga
röda tråden med vad man kommunicerar
ut från Storlogen och vad som finns i våra
ritualer och verk. I matsalen var det dukat
för den traditionella oktoberfesten.
Vädret denna onsdag bjöd på klarblå him-
mel och drygt 10 varma grader.
Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade
vi under stjärnhimlen till ”Oh mi babbino
caro” av Giacomo Puccini.
Den 31 oktober hade 44 bröder infunnit
Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF
sig. Kvällen huvuduppgift var att välja
StRepr för de kommande 4 åren. Eftersom
Br Magnus Lindén återtagit sin nominering.
valdes enhälligt av logen Br Åke Wenrup.
ÖM Br Jan rapporterade ifrån resan till B167
Grimskär den 30 oktober. 17 Brr ifrån vår
loge fick där se Brr Hans-Christian Lofthus
och Lars Hansson få Kärlekens Grad. Br Jan
framförde även ÖM Br Lars Lindells häls-
ning till alla Wirdalandsbröder.
Vädret denna kväll var klart och kyligt.
Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi
under stjärnhimlen till Violinromans nr 2 av
Beethoven.Vid den efterföljande brödramål-
tiden serverades det raggmunk med fläsk.
Den 14 november var återigen en högtids-
dag då vi fick ta på oss fracken för att ge en
III grad.43 bröder hade infunnit sig och vi
hade besök av vår nye DSS Br Sture Nils-
son. Sanningensgrad gavs till Brr Roland
Schaarschuch och Patrico Aguliera-Silva.
Gradgivningen dramatiserades av CM Br
Tomas Palmgren och hans medhjälpare Brr
Magnus Lindén, Thomas Bertilsson samt
Stig Ganmark. K Br Jan Bökmark anknöt
sitt tal till kvällens gradgivning och talade
om sanningen.
Vädret denna kväll var mulen och varm för
årstiden
Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi
under stjärnhimlen till Andantio ur Konsert
för flöjt och harpa av Wolfgang Amadeus
Mozart.
Vid den efterföljande brödramåltiden serve-
rades det sydamerikans buffé.
För recipienderna talade Br Roland
Schaarschuch.
Den 5 december hälsade Br ÖM 44 bröder
välkomna till kvällens sammanträde, som
bl.a. innehöll en paketauktion vars behåll-
ning gick till brödragåvan. Br Peter Gun-
narsson informerade om julprojektet och där
packningen av lådorna på CityGross ska
göras torsdagen den 20 december kl 17.45.
ÖM Br Jan Hansson läste upp ett med-
delande från DSS Br Sture Nilsson där han
vill ha förslag på frågor att diskutera med
Storsiren vid dennes besök i Växjö i mars
2013.
En mycket givande diskussion fördes i
logen med anledning av detta meddelande
och följande punkter diskuterades;
logens religiösa ställning där det
idag finns motsägelsefulla beslut
inom vår orden.
minimering av punkter av före-
ningsteknisk natur på logemöten,
där också vikten av att föra logens
tradition vidare argumenterades.
förslag väcktes om att logen borde
omsätta något/några budord i prak-
tisk handling under de kommande
åren. D.v.s. diskutera vad de olika
delarna av budorden innebär i
dagens samhälle och hur kan vi
förverkliga dessa.
ÖM Br Jan Hansson uppmanade deltagar-
na att ta med sig de framförda tankarna
hem, då de kommer att tas upp på nytt vid
nästa års första sammanträde. Vädret denna kväll var snörikt och kallt.
Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade
vi under stjärnhimlen till Romans ur Pasto-
ralsvit av Lars-Erik Larsson.
Efter logesammanträdet uppmärksamma-
des jubilaren StRep Br Åke Wenrup med
blommor.
Vid den efterföljande brödramåltiden ser-
verades det Pannbiff med lök, skysås &
brynt potatis, lingonsylt, sallad, smör &
bröd.
K Br Jan Bökmark talade om att resa. Inte
bara om att resa kort eller långt i världen
utan även en inre resa. Måltiden följdes
sedan av en paketauktion där StRep Br
Åke Wenrup på förtjänstfullt sätt höll i
klubban och Br Per Hallenborg förde pro-
tokoll över avgivna bud och där hela be-
hållningen går till välgörande ändamål.
Den 19 december kunde ÖM Br Jan
Hansson hälsa 48 bröder välkomna till
kvällens sammanträde. Ett särskilt välkom-
men riktades till kvällens gäster Brr Eje
Erngård & Tommy Sällström från B101
Ansgarius samt Br Göran Sten från B119
Haqvin Spegel.
Vädret denna onsdag var mulen och bjöd
på ett par minusgrader.
Innan Brr lämnade ordenssalen överläm-
Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF
nade ÖM Br Jan Hansson ett telegram till Br
Åke Wenrup med anledning av Br Åkes hög-
tidsdag.
Efter sammanträdet hölls julloge, tillsammans
med inbjudna damer, med bland annat tänd-
ning av adventsljus, julbetraktelse av Kaplan
samt Luciatåg av Ceciliakören från Växjö
Domkyrka som bjöd välklingande sång ledd
av Yvonne Steen-Olander.
Broder Patricio Aguliera-Silva inbjöd till det
rikt dukade julbordet. Vilket uppskattades av
både bröder och inbjudna damer
Broder ÖM syntes trivas med gäster i väntan
på att bli inbjuden att ta för sig av julbordet.
Stig
Ålamiddag Den
23
okto-
ber
var vi
några-
bröder
från
vår loge som åkte till Sölvesborg för att
besöka Logen Nr 48 Tredenborg i Söl-
vesborg. Efter logesammanträdet bjöds
vi på ett dig-
nande åla-
bord med
stekt ål,
”rökad” ål
och andra
läckerheter.
Och inte att
förglömma ålasop-
pan.
Det var en mycket
god och trevlig
kväll och alla var
glada och nöjda
med resan. Vi blev
också inbjudna till nästa års ålamiddag i
Sölvesborg.
Fyra goda ting finns i världen .
Torr ved, för att göra upp en brasa .
Lagrat vin, att dricka vid brasan
Gamla böcker att läsa i.
Och gamla vänner att anförtro sig åt.
ALFONS VON KASTITIEN
givning och denna kväll skulle vi få se
en Sanningens Grad.
Precis som i Växjö har Horsens flera OF
-loger men skillnaden är att dom har
lyckan att ha en egen fastighet. Det
vackra huset ligger mitt stan och bygg-
des för hundra år sedan just till ordens-
hus.
Vi välkomnades av ÖM Jens Jensen Höj
och ett 30-tal bröder. Som alltid när man
besöker andra loger känns förbrödring-
en omedelbar och det var inte alls främ-
mande, men visst var det lite annorlunda
mot vad vi är vana vid. I förrummen
betalades maten och vi kunde få en öl
och en gammeldansk till mycket facila
priser.
Vi fördes in av CM på sedvanligt sätt
och fick se en fantastiskt vacker ordens-
sal. Efter logens öppnande så hade de ett
fint sätt
att
komma
ner i
varv. En
av brö-
derna
valdes ut
varje
kväll och fick spela ett musikstycke.
Denna kväll fick vi njuta av Elvis Pres-
ley.
Efter sedvanliga punkter på dagordning-
en var det dax för gradgivning. Vi fick
se en 3:e grad som var helt olik den som
vi gör i Sverige. Spännande, men vi
kanske tyckte den var lite långdragen. Kvällens brödramåltid var också lite
annorlunda men mycket välsmakande
och trevlig. Som vanligt hölls tal och vi
bjöd in våra danska vänner för att be-
söka oss. Vi får väl se när detta blir men
förhoppningsvis redan nu i maj.
Så var det 12 trötta bröder som efter en
lång dag behövde lite vila och på kort
promenadavstånd låg hotellet.
Resan hem dagen därpå gick via en
snabb sväng in i det tyska landet för att
fylla på
dryckesför-
rådet där-
hemma.
Efter en
trevlig resa
utan missö-
den börjar
tankarna snurra om det finns möjlighet
att besöka andra länder. Kanske Norge
nästa gång?
Magnus L
Besök i Danmark
Måndag 5 november äntrade 12 brö-
der 2 minibussar för att besöka en dansk
loge, 93 Erik Menved i Horsens.
Färden gick via Ljungby och E4:an och
E6:an och broarna över till Jylland.
Efter lite matuppehåll så var vi framme
i den idylliska staden och hittade vårt
hotel i hygglig tid så vi kunde ta en liten
runda på stan och inmundiga något stär-
kande efter den långa bussresan. Rebec-
casyster Ingegerd Agger, som tidigare
bott i Hovmantorp och flyttat tillbaka
till fäderneslandet, hjälpte oss med kon-
takter med vår broderloge samt hotel-
bokningar. Syster Ingegerd upplät fri-
kostigt sovplats till 3 av oss i sin lägen-
het så kostnaden för oss alla på så sätt
kunde hållas nere.
Så var det dax att snygga till oss för att
besöka vår broderloge. Klädsel för
kvällen var "kjole med vitt" dvs frack. I
Danmark bär man alltid frack vid grad-
Den 28 oktober gav Odd Fellow-kören
förstärkt med Oddkestern en konsert i
Ordensalen. Många systrar och bröder
med anhöriga hade mött upp som synes
nedan.
Kören består av bröder och systrar från
båda brödralogerna och rebeckalogen och
leddes av Birgitta Pettersson. Konferen-
cier var Harald
Gustavsson som
även spelade på sitt
dragspel och sjöng
några visor.
Efter konserten
bjöds det på kaffe
och tårta i klubblo-
kalerna för en trev-
lig eftermiddags-
samvaro under
höstmörkret.
Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF
Wirdaland början till ny loge i Växjö
Pelitionarerna. Slående från vänster ExÖM Henning Ericsson. ExCM Carl-Axel Thor-stenson och ExOM Stig Ganmark, samt sittande StRepr Inge Noreblad och ExStRepr Arne Möller.
Ett nytt steg togs inom Odd Fellow Orden i Växjö den 16 december 1992, då brödraföreningen WIRDALAND konsti-tuerades under l:e deputerade storsiren br .Bernt Rehns eminenta ledning. DDSS br Göran Bringsarve för 14:e di-striktet, DDSS br Lennart Carlsson för 4:e distriktet, representanter för lägret nr 6 Utklippan, bland dem HP br John Bohlin, samt representanter för 14:e distriktets brödraloger och rebeckalogen nr 70 Elin Wägner hedrade konstitueringssamman-trädet med sin närvaro och uttalade samt-liga sin önskan om framgång i del arbete, som mötesledaren angav som en krävande uppgift, nämligen att skapa en ny Odd Fellow-loge.
Till föreningens förste ordförande val-des Ex Storrepresentant br Arne Möller som författat följande vältaliga motive-ring till namnet och det tilltänkta sigillet.
"Syftet att skapa förutsättningar för yt-terligare en loge är att med bibehållandet av kontakten till 101 Ansgarius, börja en verksamhet med samma ideella mål, där en ensartad livssyn skall komma att prägla verksamheten.
Vårt mål synes vara att i likhet med wirdafolket, när dessa byggde upp sitt land, ur etisk moralisk synvinkel odla upp tegar med god grogrund för skördar, inte nyttiga och välsignelsebringande endast för en ny loge utan för hela Ordens verksam-
het. Ett namn, som skall knyta samman förgången tid med vår moderna, bör därför enligt vår mening ha en reell grund i landet och folket med dess skönhet och resning. Därför talar mycket för att man må fästa namnet Wirdaland på Odd Fellow Ordens svenska utbredningskarta, till framtida hågkomst av alla och envar Odd Fellow-bröder.
För att ytterligare understryka betydel-sen av gemenskap i vårt samhälle faller blickarna osökt på de gamla vårdträden, som Hyltén-Cavallius har omnämnt i bo-ken "Wärend och Wirdarne".
Den gamla vislandaasken har existerat som ett konkret exempel på ett vårdträd rned gamla anor. Med sina 24 fot i om-krets vid basen var den ansenlig och hölls i vördnad av ortsbefolkningen. Dessutom finns den avbildad i Hyltén-Cavallius bok. Därför finner vi det angeläget att till symbol för en i vardande ny Odd Fellow-loge föreslå 'den gamla Wislanda-asken', vid vars fot Odd Fellow Ordens tre länkar ytterligare accentuerar begreppet samhö-righet. Må symbolen bliva lyckobringande för Wirdaland! Under den efterföljande måltiden hölls flera tal. Bl.a. blickade en av initiativtagarna till bildandet av den nya brödra-föreningen, br Henning Ericsson, ExÖM i moderlogen nr 101 Ansgarius, tillbaka och gav en resumé över förening-en Wirdalands tillblivelse. Moderlogens StRepr, br Inge Noreblad, den andre av initiativtagarna, utvecklade i sitt tal tankar kring den nya brödraf öreningens möjlighet till tillväxt och utveckling samt tecknade tänkbara framtidsvyer.
Bland de "dopgåvor", som kom den nya Odd Fellow-telningen till del, bör särskilt uppmärksammas en förnämlig ordförandeklubba, som bl.a bär förening-ens symbol, den gamla vislandaasken Klubban skänktes av ExÖM i logen Nr 101 Ansgarius br Torsten Nordwall, som också svarat för såväl design som till-verkning. Karl-Axel Thorstenson Protokollsekreterare
För de yngre och nytillkomna bröder kan
det kanske vara intressant att få reda på hur
vår loge kom till. Här ett referat ur SOFT
1993 som berättar om hur vår början till
loge gick till genom att vi först konstitue-
rade en förening.
För de yngre bröderna kan det kanske
vara intressant att se vad som hänt i lo-
gen under årens lopp. Så jag har lagt ut
Wirdabladet fr.o.m. 2005 på vår hemsida
under sidan ”Dokument”. Dock måste
man logga in på sidan för att komma åt
den. Finns intresse ska jag också lägga in
tidigare Wirdablad i den mån jag får tag
på dem.
Sången är av sorg upprunnen
men av sång är glädje vunnen
Zacharias Topelius
- VI möter hela tiden människor som Inte har mat för da-gen. Och vi upplever att fler lever mycket knapert. Kajsa Jo-hansson är diakon i Växjö och under tors-dagskvällen var hon med när medlem-mar ur Odd Fellow packade ihop 100 skänkta matlådor till de mest nöd-ställda.
För andra året i rad organiserade Odd Fellow loge 165 Wirdaland arbetet kring matlådorna som sedan diakonin i Växjö delar ut. och för andra året kom också den skänkta maten från City Gross. Vi ville försöka hjälpa till på nära håll och inte bara internat-ionellt. Någon stadsmission finns inte i Växjö och när vi vände oss till diakonin så var det just den här typen av matlådor som ef-terfrågades, säger Peter Gunnarsson som koordinerade arbetet för Odd Fellows som i sin tur tog kontakt med matvaruked-jan i Växjö i fjol och fick napp.
Basvaror som räcker länge och så en del färskvaror med julanknytning som prinskorvar och köttbullar fanns med i lådor-na. I vissa av lådorna som ska gå till barnfamiljer stoppade Peter Gunnarsson ner en nalle. Han är glad att han kan göra nå-gons julhelg något ljusare men är samtidigt ledsen över att mathjälpen ska behövas. Julhelgen är besvärlig och det kan gälla för många. Till oss kommer barnfamiljer, ensamstående och utförsäkrade. Får
Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF
man samhällets stöd till ett exi-stensminimum så klarar man inte när något extra stöter till, säger Kajsa Johansson. Hon och de tolv kollegorna i Växjö har plockat ut 55 hushåll som får en matlåda men det egentliga behovet tror båda är betydligt större. I bered-skap finns också ytterligare 45 redan packade lådor. Att vända sig till oss känns säkert inte lätt och vi kan omöjligt veta hur många som skulle behöva en sådan här låda egentligen. Vi känner till föräldrar som låter barnen äta först. För att i alla fall de ska bli mätta. För dem innebär en sådan här låda att man inte behöver gå hungrig i julhelgen, säger Catrin Sörbris, även hon diakon och på plats när Odd Fellow sorterade.
Helst hade de båda sett att inga lådor alls behövts delas ut men så ser inte samhället ut i dag menar de och Catrin Sörbris är tydlig med att hon gärna sett en politisk om-sväng-ning. Om det är lokala beslut eller på regeringsnivå som behövs vet jag inte men jag skulle önska att man såg de här behoven.
JENS NIELSEN
Nedanstående artikel var införd i Smålandsposten den 21 december anledningen var, att ett antal
Wirdalandsbröder hade samlats på City Gross i Växjö för att packa de varor, som företaget skänkt
som julgåva till behövande Växjöbor. Initiativtagare till denna fina insats är vår broder Peter Gun-
narsson, som redan förra året - som nyinvigd broder - föreslog att vår loge skulle söka samarbete
med City Gross i detta ärende.
Fler Växjöbor har fått det svårare att klara vardagen, det märker diakonerna Catrin Sörbris och Kajsa Johansson dagligen i sitt arbete.
Mörka Småland
Ett svarthårigt folk smög omkring i skogen
när ljushyllta främlingar strömmade in.
Dessa medförde hästen och harven och plogen
och satte upp gärdsgård kring odlingen sin.
Och de mörka familjerna stod väl och blängde
på de nykomna ilsket och lidelsefullt.
Halmskallar! sa de om håret som hängde
i tovor på deras huvudskult.
Men ett umgänge måtte ha ordnats med åren
ty Småland är fullt av brunetter alltjämt.
Då och då bland blondinerna framträder spåren
av forntida kärlekar klart och bestämt.
Och vi som ibland är cendré till aspekten
och aldrig bekymras av härkomsten vår
har massor med mörka personer i släkten .
Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF
nen. Vid kaj ligger flera lastfartyg, bl
a en och annan lejdbåt med sina tyd-
ligt påmålade svenska färger på si-
dorna. Men vid Betongskjulet vid
Stigbergskajen, vid Amerikakajen är
det tomt. Vi får veta att det under
kriget inte förekommer någon passa-
gerartrafik till New York och att
Svenska Amerikalinjens stolthet
Gripsholm nu tjänstgör som internat-
ionellt Röda Korsfartyg. Men den
livfulla ruljangsen i Fiskhamnen
strax bredvid fortgår som vanligt.
Och en intensiv julgranskommers
hålls också igång. Ivriga småpojkar
hjälper många av granköparna med
hembärning mot en 25-öring som
tack för hjälpen. Huttrande hemgå-
ende husfolk hukar i snålblåsten.
Hamnen är ännu isfri, men sjöröken
stiger.
Och vi måste vidare, åter in till sta´n
och mot alla affärerna längs Östra
Hamngatan. Storögda tar vi barn del
av den spännande och löftesrika jul-
skyltningen.
Det värker i
kroppen av
längtan efter
i vart fall
någon av
alla de jul-
klappar som
butikerna
visar upp. Vi
gläds åt de
rörliga tom-
tarna och
alla djuren i
fönstren hos Ferdinand Lundqvist.
Och där, snett emot på andra sidan
gatan har SKF åter byggt en fantas-
tisk skyltning med studsande stålku-
lor och tekniskt sinnrika konstrukt-
ioner som får kulor att bete sig på det
mest egendomliga sätt. Så beger vi
oss mot Västra Hamngatan. Och nu
möter vi den största hänförelsen. På
Kungsgatan snett emot Domkyrkan
går vi in på Gillblads, som lockar
inte bara med en fantastisk skyltning
utan också med en levande tomte!
Det härligaste med besöket blir, när
tomten delar ut en bok till vart och ett
av alla de barn som efter tyst väntan
blygt går fram och hälsar på honom.
Vilken lycka att som nyss läskunnig
få denna oväntade bokpresent. Den
julstämning som spreds genom
bokens berättelse lever ännu i minnet.
Boken? Jo, det var en illustrerad ut-
gåva i kvartoformat av Viktor Ryd-
bergs berättelse ”Lille Viggs äventyr
på julaftonen”. -- När jag inför årets
julloge förberedde mig för att hålla en
julbetraktelse, kom jag att tänka på
lille Vigg och trodde att det kanske
skulle passa bra just här, om jag läste
den gamla berättelsen. Men, som ni
vet, våra kära 1800-talsförfattare var
inte särskilt kortfattade i sitt skri-
vande, kanske särskilt inte när de rik-
tade sig till barn.
Jag avstår därför från att nu återge
denna berättelse om vikten av männi-
skors godhet och förnöjsamhet. I stäl-
let får mina nyss förmedlade, spridda
minnesbilder av vad jag i barndomen
fått uppleva av längtan, förväntan,
spänning och glädje inför julen utgöra
dagens julbetraktelse. Även om vi
barn i juletid nog mera greps av julens
härliga utanverk, så upplevde vi ändå
julens budskap mycket starkt. Och i
familjens hägn erbjöds vi den stillhet
och tid för eftertanke som julen ändå
bör stämma till.
Med detta sagt vill jag av hjärtat till er
alla rikta en uppriktig och varm öns-
kan om en god, avkopplande och
hugnesam julhelg. Jan B
Kaplans punkt.
Julloge 2012.
Snö! Finns det
något som mera
minner om jul och
ger julkänsla än
snö – snö i
mängd? Mina tan-
kar går till de första krigsvintrarna, som
var extremt kalla och snörika. Min bror
och jag, födda i Göteborg, hade efter
krigsutbrottet evakuerats därifrån till
Starrkärr några mil norrut i Götaälvda-
len. En gammaldags jul upplevde vi där
på en släktgård och bl a fick vi, insvepta
i stora pälsar njuta av traditionell släd-
färd till julottan. - Flytten från Göteborg
fortsatte efter kort tid till Borås, där vi
kom att bo kvar under hela vår skol-
gång. Våra föräldrar fann sig nog aldrig
tillrätta i denna textilens tämligen trista
tempelort, som under och efter kriget
blev en näst intill finsk filialprovins. Det
fanns säkert flera anledningar till att vi
under lång tid framöver
mycket ofta återvände
till Göteborg för kortare
och längre besök.
Nu är det inte långt till
jul. Det är kylig snövin-
ter i början av 40-talet.
För att börja smaka på
lite julstämning men
också för att förverkliga
julklappsönskningar
reser familjen från
Borås till sta´n. Med
tåg förstås. Väl framme
är en hamnpromenad som alltid ett
måste. Den nya bron över älven trafike-
ras av en och annan gengasdriven bil,
men främst av gnisslande spårvagnar.
Ibland får de stanna, då klaffen mitt på
bron fälls upp för att låta något fartyg
passera till eller från någon hamn i Vä-
nern. Färjorna pilar fram och åter mellan
hamnen och varven på Hisingssidan.
Det är höga ljud, liv och rörelse i ham-