6
2013-01-16 Bröder! Med ovanstående önskan hälsar jag Er välkomna till ett nytt Wirdablad. SS Jan- Anders Tolf skrev för några år sedan nedan- stående rader om broderskap Jag anser att det gäller även idag och vill gärna delge Er dessa tankar. .Broderskap—vad är det? Vad innebär egentligen broderskap för Dig? Hur vill Du definiera broderskap? Systraskap och syskonskap, är det samma sak? Slår man upp i lexikon så hittar man "broderskapsrörelsen", som är beteckningen på organiserade kristna socialdemokrater, som innesluter både manliga och kvinnliga. Söker man i telefonkatalogen i USA eller England efter Ordenssällskap hittar man ingenting under "brotherly organisations", men väl under "fraternel organisations". Brother på engelska betyder broder, men även trosbroder, ämbetsbroder, medbroder. Fraternal betyder broderlig. Fraternize bety- der att förbrödra sig, umgås broderligt, vänskap- ligt. Fraternity innebär broderskap, broderlig- het, brödraskap, gille samfund. Att vårt svenska språk är fattigt på ord upp- täcker vi av av detta försök att få hjälp medatt förklara begreppet broderskap . Broderskap är för mig människors osynliga och ohörbara sympati och kommunikation i har- moni med varandra. Det är sinnenas gemenskap. I detta abstrakta är ändå broderskapet något mycket konkret, som alla kan ta emot och förstå. Det handlar om att "bry sig" i alla for- mer. Bry sig om främlingen och om den som behöver hjälp på ett eller annat sätt. Broder- skapet är i den meningen könlöst - det innefat- tar brödraskap, systraskap och syskonskap. Redan när vi invigs i Odd Fellow Orden tas vi emot som bröder/systrar. Det handlar inte om att uppvisa kunskaper eller färdigheter i att kunna känna stämning och andakt eller om att vara särskilt disponerad för andliga ting. Snarast handlar det om en viljeyttring, att efter bästa förmåga i eget tempo inordna sig i en gemenskap med ömsesidig strävan att hjälpa varandra att öppna kvalitativa värderingar tillsammans. I förlängningen vill vi se alla medmänniskor som bröder/systrar. Om vi skulle sakna känslan av broderskap/ systraskap när vi går till vår Loge så skulle vi säkert ändå få upplevel-ser av känsla och högtid, men mer blir det inte. Det blir som en målning utan inlevelse. Broderskapet känner man och utvecklar i gemenskap, när man ser varandra och när man både får och tar. Männi- skan behöver högtid, gemenskap och glädje Broderskap är att få vara syster/broder eller att ha systrar och bröder. Där man känner att delar av ens liv är en gemensam angelägenhet. Där man inte begär underhållning, men med sin närvaro bidrar med innehållet. Broderskap är ömsesidigt. Agenda för våren 09 jan ARB. Klubbarr 16 Rec INV, HD 13 febr ARB, B II, DN, Rev, Ansvarsfrihet, Klubbarr. 20 Rec I , Instr. INV 06 mars ARB, Instr-loge Veteranafton, Klubbarr. 20 Rec II, Besök av B167. 03 apr ARB, B III, Vänafton, Klubbarr 17 ARB, Ordens årsdag, Musikgisssning. 15 maj ARB, Logens årsdag Klubbarr 16 Besök hos B101 29 Rec III, Instr II, B INV, HD 05 juni EXP, Utflykt, VK OBS 18 30 Januari Ensam jag skrider fram på min bana. Längre och längre sträcker sig vägen. Ack, uti fjärran döljes mitt mål! Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig förfärar stundande natten. Ty av den kärlek, som går genom världen. föll ock en strimma in i min själ. ERIK GUSTAF GEIJER

Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

  • Upload
    others

  • View
    4

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

2013-01-16

Bröder!

Med ovanstående önskan hälsar jag Er

välkomna till ett nytt

Wirdablad. SS Jan-

Anders Tolf skrev för

några år sedan nedan-

stående rader om

broderskap Jag anser

att det gäller även

idag och vill gärna

delge Er dessa tankar.

.Broderskap—vad är det? Vad innebär egentligen broderskap för Dig?

Hur vill Du definiera broderskap? Systraskap

och syskonskap, är det samma sak? Slår man upp i

lexikon så hittar man "broderskapsrörelsen",

som är beteckningen på organiserade kristna

socialdemokrater, som innesluter både manliga

och kvinnliga. Söker man i telefonkatalogen i

USA eller England efter Ordenssällskap hittar man

ingenting under "brotherly organisations", men

väl under "fraternel organisations".

Brother på engelska betyder broder, men

även trosbroder, ämbetsbroder, medbroder.

Fraternal betyder broderlig. Fraternize bety-

der att förbrödra sig, umgås broderligt, vänskap-

ligt. Fraternity innebär broderskap, broderlig-

het, brödraskap, gille samfund.

Att vårt svenska språk är fattigt på ord upp-

täcker vi av av detta försök att få hjälp medatt

förklara begreppet broderskap .

Broderskap är för mig människors osynliga och

ohörbara sympati och kommunikation i har-

moni med varandra. Det är sinnenas gemenskap.

I detta abstrakta är ändå broderskapet något

mycket konkret, som alla kan ta emot och

förstå. Det handlar om att "bry sig" i alla for-

mer. Bry sig om främlingen och om den som

behöver hjälp på ett eller annat sätt. Broder-

skapet är i den meningen könlöst - det innefat-

tar brödraskap, systraskap och syskonskap.

Redan när vi invigs i Odd Fellow Orden tas vi

emot som bröder/systrar. Det handlar inte om

att uppvisa kunskaper eller färdigheter i att

kunna känna stämning och andakt eller om att

vara särskilt disponerad för andliga ting. Snarast

handlar det om en viljeyttring, att efter bästa

förmåga i eget tempo inordna sig i en gemenskap

med ömsesidig strävan att hjälpa varandra att

öppna kvalitativa värderingar tillsammans. I

förlängningen vill vi se alla medmänniskor som

bröder/systrar.

Om vi skulle sakna känslan av broderskap/

systraskap när vi går till vår Loge så skulle vi

säkert ändå få upplevel-ser av känsla och högtid,

men mer blir det inte. Det blir som en målning

utan inlevelse.

Broderskapet känner man och utvecklar

i gemenskap, när man ser varandra

och när man både får och tar. Männi-

skan behöver högtid, gemenskap och

glädje Broderskap är att få vara syster/broder eller att

ha systrar och bröder. Där man känner att

delar av ens liv är en gemensam angelägenhet.

Där man inte begär underhållning, men med

sin närvaro bidrar med innehållet.

Broderskap är ömsesidigt.

Agenda för våren

09 jan ARB. Klubbarr

16 Rec INV, HD

13 febr ARB, B II, DN, Rev,

Ansvarsfrihet, Klubbarr.

20 Rec I , Instr. INV

06 mars ARB, Instr-loge

Veteranafton, Klubbarr.

20 Rec II, Besök av B167.

03 apr ARB, B III, Vänafton,

Klubbarr

17 ARB, Ordens årsdag,

Musikgisssning.

15 maj ARB, Logens årsdag

Klubbarr

16 Besök hos B101

29 Rec III, Instr II, B INV,

HD

05 juni EXP, Utflykt, VK

OBS 1830

Januari

Ensam jag skrider fram på min bana.

Längre och längre sträcker sig vägen.

Ack, uti fjärran döljes mitt mål!

Dagen sig sänker, nattlig blir rymden.

Snart blott de eviga stjärnor jag ser

Men jag ej klagar flyende dagen.

Ej mig förfärar stundande natten.

Ty av den kärlek, som går genom världen.

föll ock en strimma in i min själ.

ERIK GUSTAF GEIJER

Page 2: Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

Tillbakablick Den 3 oktober hade vi höstens första grad-

givning. Där ÖM Jan Hansson kunde hälsa

45 broder välkomna. Vänskapens grad

gavs till Brr Daniel Ekerot, Björn Hedin

och Carl-Magnus Mölstad samt Br Anders

Eriksson från 101 Ansgarius. Dramatise-

ringen utfördes på ett mycket föredömligt

sätt av CM Bengt Vennersten och hans

medhjälpare Brr Magnus Lindén, Tomas

Palmgren, Thomas Bertilsson samt Håkan

Gunnarsson Hindström.

K Br Jan Bökmark talade om den fortsatta

vandringen inom Odd Fellow med vän-

skap och tillit. Vädret denna onsdag var grått och med

några regnskurar.

Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade

vi under stjärnhimlen till ”You ll never

walk alone” med Papa Bue s Viking Jazz-

band.

Efter logesammanträdet uppmärksamma-

des jubilarerna Billy Loberg och Kenny

Gustavsson med telegram och blommor.

Vid den efterföljande brödramåltiden ser-

verades det förrätt med Gubbröra på kav-

ring, Mozzarellagratinerad kycklingfilé

med tomatsås och ris.

För recipienderna talade Br Björn Hedin.

Den 17 oktober kunde ÖM Br Jan Hans-

son hälsade 44 bröder välkomna till kväl-

lens sammanträde. Br Peter Gunnarsson

rapporterade om projektet julgåvan. I år

siktar vi på 100 st julpaket att dela ut via

stadens diakoner till behövande familjer.

Öppen diskussion fördes i logen kring

ordens religiösa ställning och den otydliga

röda tråden med vad man kommunicerar

ut från Storlogen och vad som finns i våra

ritualer och verk. I matsalen var det dukat

för den traditionella oktoberfesten.

Vädret denna onsdag bjöd på klarblå him-

mel och drygt 10 varma grader.

Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade

vi under stjärnhimlen till ”Oh mi babbino

caro” av Giacomo Puccini.

Den 31 oktober hade 44 bröder infunnit

Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF

sig. Kvällen huvuduppgift var att välja

StRepr för de kommande 4 åren. Eftersom

Br Magnus Lindén återtagit sin nominering.

valdes enhälligt av logen Br Åke Wenrup.

ÖM Br Jan rapporterade ifrån resan till B167

Grimskär den 30 oktober. 17 Brr ifrån vår

loge fick där se Brr Hans-Christian Lofthus

och Lars Hansson få Kärlekens Grad. Br Jan

framförde även ÖM Br Lars Lindells häls-

ning till alla Wirdalandsbröder.

Vädret denna kväll var klart och kyligt.

Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi

under stjärnhimlen till Violinromans nr 2 av

Beethoven.Vid den efterföljande brödramål-

tiden serverades det raggmunk med fläsk.

Den 14 november var återigen en högtids-

dag då vi fick ta på oss fracken för att ge en

III grad.43 bröder hade infunnit sig och vi

hade besök av vår nye DSS Br Sture Nils-

son. Sanningensgrad gavs till Brr Roland

Schaarschuch och Patrico Aguliera-Silva.

Gradgivningen dramatiserades av CM Br

Tomas Palmgren och hans medhjälpare Brr

Magnus Lindén, Thomas Bertilsson samt

Stig Ganmark. K Br Jan Bökmark anknöt

sitt tal till kvällens gradgivning och talade

om sanningen.

Vädret denna kväll var mulen och varm för

årstiden

Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade vi

under stjärnhimlen till Andantio ur Konsert

för flöjt och harpa av Wolfgang Amadeus

Mozart.

Vid den efterföljande brödramåltiden serve-

rades det sydamerikans buffé.

För recipienderna talade Br Roland

Schaarschuch.

Den 5 december hälsade Br ÖM 44 bröder

välkomna till kvällens sammanträde, som

bl.a. innehöll en paketauktion vars behåll-

ning gick till brödragåvan. Br Peter Gun-

narsson informerade om julprojektet och där

packningen av lådorna på CityGross ska

göras torsdagen den 20 december kl 17.45.

ÖM Br Jan Hansson läste upp ett med-

delande från DSS Br Sture Nilsson där han

vill ha förslag på frågor att diskutera med

Storsiren vid dennes besök i Växjö i mars

2013.

En mycket givande diskussion fördes i

logen med anledning av detta meddelande

och följande punkter diskuterades;

logens religiösa ställning där det

idag finns motsägelsefulla beslut

inom vår orden.

minimering av punkter av före-

ningsteknisk natur på logemöten,

där också vikten av att föra logens

tradition vidare argumenterades.

förslag väcktes om att logen borde

omsätta något/några budord i prak-

tisk handling under de kommande

åren. D.v.s. diskutera vad de olika

delarna av budorden innebär i

dagens samhälle och hur kan vi

förverkliga dessa.

ÖM Br Jan Hansson uppmanade deltagar-

na att ta med sig de framförda tankarna

hem, då de kommer att tas upp på nytt vid

nästa års första sammanträde. Vädret denna kväll var snörikt och kallt.

Innan Brr lämnade Ordenssalen lyssnade

vi under stjärnhimlen till Romans ur Pasto-

ralsvit av Lars-Erik Larsson.

Efter logesammanträdet uppmärksamma-

des jubilaren StRep Br Åke Wenrup med

blommor.

Vid den efterföljande brödramåltiden ser-

verades det Pannbiff med lök, skysås &

brynt potatis, lingonsylt, sallad, smör &

bröd.

K Br Jan Bökmark talade om att resa. Inte

bara om att resa kort eller långt i världen

utan även en inre resa. Måltiden följdes

sedan av en paketauktion där StRep Br

Åke Wenrup på förtjänstfullt sätt höll i

klubban och Br Per Hallenborg förde pro-

tokoll över avgivna bud och där hela be-

hållningen går till välgörande ändamål.

Den 19 december kunde ÖM Br Jan

Hansson hälsa 48 bröder välkomna till

kvällens sammanträde. Ett särskilt välkom-

men riktades till kvällens gäster Brr Eje

Erngård & Tommy Sällström från B101

Ansgarius samt Br Göran Sten från B119

Haqvin Spegel.

Vädret denna onsdag var mulen och bjöd

på ett par minusgrader.

Innan Brr lämnade ordenssalen överläm-

Page 3: Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF

nade ÖM Br Jan Hansson ett telegram till Br

Åke Wenrup med anledning av Br Åkes hög-

tidsdag.

Efter sammanträdet hölls julloge, tillsammans

med inbjudna damer, med bland annat tänd-

ning av adventsljus, julbetraktelse av Kaplan

samt Luciatåg av Ceciliakören från Växjö

Domkyrka som bjöd välklingande sång ledd

av Yvonne Steen-Olander.

Broder Patricio Aguliera-Silva inbjöd till det

rikt dukade julbordet. Vilket uppskattades av

både bröder och inbjudna damer

Broder ÖM syntes trivas med gäster i väntan

på att bli inbjuden att ta för sig av julbordet.

Stig

Ålamiddag Den

23

okto-

ber

var vi

några-

bröder

från

vår loge som åkte till Sölvesborg för att

besöka Logen Nr 48 Tredenborg i Söl-

vesborg. Efter logesammanträdet bjöds

vi på ett dig-

nande åla-

bord med

stekt ål,

”rökad” ål

och andra

läckerheter.

Och inte att

förglömma ålasop-

pan.

Det var en mycket

god och trevlig

kväll och alla var

glada och nöjda

med resan. Vi blev

också inbjudna till nästa års ålamiddag i

Sölvesborg.

Fyra goda ting finns i världen .

Torr ved, för att göra upp en brasa .

Lagrat vin, att dricka vid brasan

Gamla böcker att läsa i.

Och gamla vänner att anförtro sig åt.

ALFONS VON KASTITIEN

givning och denna kväll skulle vi få se

en Sanningens Grad.

Precis som i Växjö har Horsens flera OF

-loger men skillnaden är att dom har

lyckan att ha en egen fastighet. Det

vackra huset ligger mitt stan och bygg-

des för hundra år sedan just till ordens-

hus.

Vi välkomnades av ÖM Jens Jensen Höj

och ett 30-tal bröder. Som alltid när man

besöker andra loger känns förbrödring-

en omedelbar och det var inte alls främ-

mande, men visst var det lite annorlunda

mot vad vi är vana vid. I förrummen

betalades maten och vi kunde få en öl

och en gammeldansk till mycket facila

priser.

Vi fördes in av CM på sedvanligt sätt

och fick se en fantastiskt vacker ordens-

sal. Efter logens öppnande så hade de ett

fint sätt

att

komma

ner i

varv. En

av brö-

derna

valdes ut

varje

kväll och fick spela ett musikstycke.

Denna kväll fick vi njuta av Elvis Pres-

ley.

Efter sedvanliga punkter på dagordning-

en var det dax för gradgivning. Vi fick

se en 3:e grad som var helt olik den som

vi gör i Sverige. Spännande, men vi

kanske tyckte den var lite långdragen. Kvällens brödramåltid var också lite

annorlunda men mycket välsmakande

och trevlig. Som vanligt hölls tal och vi

bjöd in våra danska vänner för att be-

söka oss. Vi får väl se när detta blir men

förhoppningsvis redan nu i maj.

Så var det 12 trötta bröder som efter en

lång dag behövde lite vila och på kort

promenadavstånd låg hotellet.

Resan hem dagen därpå gick via en

snabb sväng in i det tyska landet för att

fylla på

dryckesför-

rådet där-

hemma.

Efter en

trevlig resa

utan missö-

den börjar

tankarna snurra om det finns möjlighet

att besöka andra länder. Kanske Norge

nästa gång?

Magnus L

Besök i Danmark

Måndag 5 november äntrade 12 brö-

der 2 minibussar för att besöka en dansk

loge, 93 Erik Menved i Horsens.

Färden gick via Ljungby och E4:an och

E6:an och broarna över till Jylland.

Efter lite matuppehåll så var vi framme

i den idylliska staden och hittade vårt

hotel i hygglig tid så vi kunde ta en liten

runda på stan och inmundiga något stär-

kande efter den långa bussresan. Rebec-

casyster Ingegerd Agger, som tidigare

bott i Hovmantorp och flyttat tillbaka

till fäderneslandet, hjälpte oss med kon-

takter med vår broderloge samt hotel-

bokningar. Syster Ingegerd upplät fri-

kostigt sovplats till 3 av oss i sin lägen-

het så kostnaden för oss alla på så sätt

kunde hållas nere.

Så var det dax att snygga till oss för att

besöka vår broderloge. Klädsel för

kvällen var "kjole med vitt" dvs frack. I

Danmark bär man alltid frack vid grad-

Page 4: Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

Den 28 oktober gav Odd Fellow-kören

förstärkt med Oddkestern en konsert i

Ordensalen. Många systrar och bröder

med anhöriga hade mött upp som synes

nedan.

Kören består av bröder och systrar från

båda brödralogerna och rebeckalogen och

leddes av Birgitta Pettersson. Konferen-

cier var Harald

Gustavsson som

även spelade på sitt

dragspel och sjöng

några visor.

Efter konserten

bjöds det på kaffe

och tårta i klubblo-

kalerna för en trev-

lig eftermiddags-

samvaro under

höstmörkret.

Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF

Wirdaland början till ny loge i Växjö

Pelitionarerna. Slående från vänster ExÖM Henning Ericsson. ExCM Carl-Axel Thor-stenson och ExOM Stig Ganmark, samt sit­tande StRepr Inge Noreblad och ExStRepr Arne Möller.

Ett nytt steg togs inom Odd Fellow Orden i Växjö den 16 december 1992, då brödraföreningen WIRDALAND konsti-tuerades under l:e deputerade storsiren br .Bernt Rehns eminenta ledning. DDSS br Göran Bringsarve för 14:e di-striktet, DDSS br Lennart Carlsson för 4:e distriktet, representanter för lägret nr 6 Utklippan, bland dem HP br John Bohlin, samt representanter för 14:e distriktets brödraloger och rebeckalogen nr 70 Elin Wägner hedrade konstitueringssamman-trädet med sin närvaro och uttalade samt-liga sin önskan om framgång i del arbete, som mötesledaren angav som en krävande uppgift, nämligen att skapa en ny Odd Fellow-loge.

Till föreningens förste ordförande val-des Ex Storrepresentant br Arne Möller som författat följande vältaliga motive-ring till namnet och det tilltänkta sigillet.

"Syftet att skapa förutsättningar för yt-terligare en loge är att med bibehållandet av kontakten till 101 Ansgarius, börja en verksamhet med samma ideella mål, där en ensartad livssyn skall komma att prägla verksamheten.

Vårt mål synes vara att i likhet med wirdafolket, när dessa byggde upp sitt land, ur etisk moralisk synvinkel odla upp tegar med god grogrund för skördar, inte nyttiga och välsignelsebringande endast för en ny loge utan för hela Ordens verksam-

het. Ett namn, som skall knyta samman förgången tid med vår moderna, bör därför enligt vår mening ha en reell grund i landet och folket med dess skönhet och resning. Därför talar mycket för att man må fästa namnet Wirdaland på Odd Fellow Ordens svenska utbredningskarta, till framtida hågkomst av alla och envar Odd Fellow-bröder.

För att ytterligare understryka betydel-sen av gemenskap i vårt samhälle faller blickarna osökt på de gamla vårdträden, som Hyltén-Cavallius har omnämnt i bo-ken "Wärend och Wirdarne".

Den gamla vislandaasken har existerat som ett konkret exempel på ett vårdträd rned gamla anor. Med sina 24 fot i om-krets vid basen var den ansenlig och hölls i vördnad av ortsbefolkningen. Dessutom finns den avbildad i Hyltén-Cavallius bok. Därför finner vi det angeläget att till symbol för en i vardande ny Odd Fellow-loge föreslå 'den gamla Wislanda-asken', vid vars fot Odd Fellow Ordens tre länkar ytterligare accentuerar begreppet samhö-righet. Må symbolen bliva lyckobringande för Wirdaland! Under den efterföljande måltiden hölls flera tal. Bl.a. blickade en av initiativtagarna till bildandet av den nya brödra-föreningen, br Henning Ericsson, ExÖM i moderlogen nr 101 Ansgarius, tillbaka och gav en resumé över förening-en Wirdalands tillblivelse. Moderlogens StRepr, br Inge Noreblad, den andre av initiativtagarna, utvecklade i sitt tal tankar kring den nya brödraf öreningens möjlighet till tillväxt och utveckling samt tecknade tänkbara framtidsvyer.

Bland de "dopgåvor", som kom den nya Odd Fellow-telningen till del, bör särskilt uppmärksammas en förnämlig ordförandeklubba, som bl.a bär förening-ens symbol, den gamla vislandaasken Klubban skänktes av ExÖM i logen Nr 101 Ansgarius br Torsten Nordwall, som också svarat för såväl design som till-verkning. Karl-Axel Thorstenson Protokollsekreterare

För de yngre och nytillkomna bröder kan

det kanske vara intressant att få reda på hur

vår loge kom till. Här ett referat ur SOFT

1993 som berättar om hur vår början till

loge gick till genom att vi först konstitue-

rade en förening.

För de yngre bröderna kan det kanske

vara intressant att se vad som hänt i lo-

gen under årens lopp. Så jag har lagt ut

Wirdabladet fr.o.m. 2005 på vår hemsida

under sidan ”Dokument”. Dock måste

man logga in på sidan för att komma åt

den. Finns intresse ska jag också lägga in

tidigare Wirdablad i den mån jag får tag

på dem.

Sången är av sorg upprunnen

men av sång är glädje vunnen

Zacharias Topelius

Page 5: Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

- VI möter hela tiden människor som Inte har mat för da-gen. Och vi upplever att fler lever mycket knapert. Kajsa Jo-hansson är diakon i Växjö och under tors-dagskvällen var hon med när medlem-mar ur Odd Fellow packade ihop 100 skänkta matlådor till de mest nöd-ställda.

För andra året i rad organiserade Odd Fellow loge 165 Wirdaland arbetet kring matlådorna som sedan diakonin i Växjö delar ut. och för andra året kom också den skänkta maten från City Gross. Vi ville försöka hjälpa till på nära håll och inte bara internat-ionellt. Någon stadsmission finns inte i Växjö och när vi vände oss till diakonin så var det just den här typen av matlådor som ef-terfrågades, säger Peter Gunnarsson som koordinerade arbetet för Odd Fellows som i sin tur tog kontakt med matvaruked-jan i Växjö i fjol och fick napp.

Basvaror som räcker länge och så en del färskvaror med julanknytning som prinskorvar och köttbullar fanns med i lådor-na. I vissa av lådorna som ska gå till barnfamiljer stoppade Peter Gunnarsson ner en nalle. Han är glad att han kan göra nå-gons julhelg något ljusare men är samtidigt ledsen över att mathjälpen ska behövas. Julhelgen är besvärlig och det kan gälla för många. Till oss kommer barnfamiljer, ensamstående och utförsäkrade. Får

Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF

man samhällets stöd till ett exi-stensminimum så klarar man inte när något extra stöter till, säger Kajsa Johansson. Hon och de tolv kollegorna i Växjö har plockat ut 55 hushåll som får en matlåda men det egentliga behovet tror båda är betydligt större. I bered-skap finns också ytterligare 45 redan packade lådor. Att vända sig till oss känns säkert inte lätt och vi kan omöjligt veta hur många som skulle behöva en sådan här låda egentligen. Vi känner till föräldrar som låter barnen äta först. För att i alla fall de ska bli mätta. För dem innebär en sådan här låda att man inte behöver gå hungrig i julhelgen, säger Catrin Sörbris, även hon diakon och på plats när Odd Fellow sorterade.

Helst hade de båda sett att inga lådor alls behövts delas ut men så ser inte samhället ut i dag menar de och Catrin Sörbris är tydlig med att hon gärna sett en politisk om-sväng-ning. Om det är lokala beslut eller på regeringsnivå som behövs vet jag inte men jag skulle önska att man såg de här behoven.

JENS NIELSEN

Nedanstående artikel var införd i Smålandsposten den 21 december anledningen var, att ett antal

Wirdalandsbröder hade samlats på City Gross i Växjö för att packa de varor, som företaget skänkt

som julgåva till behövande Växjöbor. Initiativtagare till denna fina insats är vår broder Peter Gun-

narsson, som redan förra året - som nyinvigd broder - föreslog att vår loge skulle söka samarbete

med City Gross i detta ärende.

Fler Växjöbor har fått det svårare att klara vardagen, det märker diakonerna Catrin Sörbris och Kajsa Johansson dagligen i sitt arbete.

Mörka Småland

Ett svarthårigt folk smög omkring i skogen

när ljushyllta främlingar strömmade in.

Dessa medförde hästen och harven och plogen

och satte upp gärdsgård kring odlingen sin.

Och de mörka familjerna stod väl och blängde

på de nykomna ilsket och lidelsefullt.

Halmskallar! sa de om håret som hängde

i tovor på deras huvudskult.

Men ett umgänge måtte ha ordnats med åren

ty Småland är fullt av brunetter alltjämt.

Då och då bland blondinerna framträder spåren

av forntida kärlekar klart och bestämt.

Och vi som ibland är cendré till aspekten

och aldrig bekymras av härkomsten vår

har massor med mörka personer i släkten .

Page 6: Broderskap—vad är det?ganmark.se/Wirdabladet 130116.pdf · Dagen sig sänker, nattlig blir rymden. Snart blott de eviga stjärnor jag ser Men jag ej klagar flyende dagen. Ej mig

Informationsskrift för Odd Fellow logen Nr 165 Wirdaland IOOF

nen. Vid kaj ligger flera lastfartyg, bl

a en och annan lejdbåt med sina tyd-

ligt påmålade svenska färger på si-

dorna. Men vid Betongskjulet vid

Stigbergskajen, vid Amerikakajen är

det tomt. Vi får veta att det under

kriget inte förekommer någon passa-

gerartrafik till New York och att

Svenska Amerikalinjens stolthet

Gripsholm nu tjänstgör som internat-

ionellt Röda Korsfartyg. Men den

livfulla ruljangsen i Fiskhamnen

strax bredvid fortgår som vanligt.

Och en intensiv julgranskommers

hålls också igång. Ivriga småpojkar

hjälper många av granköparna med

hembärning mot en 25-öring som

tack för hjälpen. Huttrande hemgå-

ende husfolk hukar i snålblåsten.

Hamnen är ännu isfri, men sjöröken

stiger.

Och vi måste vidare, åter in till sta´n

och mot alla affärerna längs Östra

Hamngatan. Storögda tar vi barn del

av den spännande och löftesrika jul-

skyltningen.

Det värker i

kroppen av

längtan efter

i vart fall

någon av

alla de jul-

klappar som

butikerna

visar upp. Vi

gläds åt de

rörliga tom-

tarna och

alla djuren i

fönstren hos Ferdinand Lundqvist.

Och där, snett emot på andra sidan

gatan har SKF åter byggt en fantas-

tisk skyltning med studsande stålku-

lor och tekniskt sinnrika konstrukt-

ioner som får kulor att bete sig på det

mest egendomliga sätt. Så beger vi

oss mot Västra Hamngatan. Och nu

möter vi den största hänförelsen. På

Kungsgatan snett emot Domkyrkan

går vi in på Gillblads, som lockar

inte bara med en fantastisk skyltning

utan också med en levande tomte!

Det härligaste med besöket blir, när

tomten delar ut en bok till vart och ett

av alla de barn som efter tyst väntan

blygt går fram och hälsar på honom.

Vilken lycka att som nyss läskunnig

få denna oväntade bokpresent. Den

julstämning som spreds genom

bokens berättelse lever ännu i minnet.

Boken? Jo, det var en illustrerad ut-

gåva i kvartoformat av Viktor Ryd-

bergs berättelse ”Lille Viggs äventyr

på julaftonen”. -- När jag inför årets

julloge förberedde mig för att hålla en

julbetraktelse, kom jag att tänka på

lille Vigg och trodde att det kanske

skulle passa bra just här, om jag läste

den gamla berättelsen. Men, som ni

vet, våra kära 1800-talsförfattare var

inte särskilt kortfattade i sitt skri-

vande, kanske särskilt inte när de rik-

tade sig till barn.

Jag avstår därför från att nu återge

denna berättelse om vikten av männi-

skors godhet och förnöjsamhet. I stäl-

let får mina nyss förmedlade, spridda

minnesbilder av vad jag i barndomen

fått uppleva av längtan, förväntan,

spänning och glädje inför julen utgöra

dagens julbetraktelse. Även om vi

barn i juletid nog mera greps av julens

härliga utanverk, så upplevde vi ändå

julens budskap mycket starkt. Och i

familjens hägn erbjöds vi den stillhet

och tid för eftertanke som julen ändå

bör stämma till.

Med detta sagt vill jag av hjärtat till er

alla rikta en uppriktig och varm öns-

kan om en god, avkopplande och

hugnesam julhelg. Jan B

Kaplans punkt.

Julloge 2012.

Snö! Finns det

något som mera

minner om jul och

ger julkänsla än

snö – snö i

mängd? Mina tan-

kar går till de första krigsvintrarna, som

var extremt kalla och snörika. Min bror

och jag, födda i Göteborg, hade efter

krigsutbrottet evakuerats därifrån till

Starrkärr några mil norrut i Götaälvda-

len. En gammaldags jul upplevde vi där

på en släktgård och bl a fick vi, insvepta

i stora pälsar njuta av traditionell släd-

färd till julottan. - Flytten från Göteborg

fortsatte efter kort tid till Borås, där vi

kom att bo kvar under hela vår skol-

gång. Våra föräldrar fann sig nog aldrig

tillrätta i denna textilens tämligen trista

tempelort, som under och efter kriget

blev en näst intill finsk filialprovins. Det

fanns säkert flera anledningar till att vi

under lång tid framöver

mycket ofta återvände

till Göteborg för kortare

och längre besök.

Nu är det inte långt till

jul. Det är kylig snövin-

ter i början av 40-talet.

För att börja smaka på

lite julstämning men

också för att förverkliga

julklappsönskningar

reser familjen från

Borås till sta´n. Med

tåg förstås. Väl framme

är en hamnpromenad som alltid ett

måste. Den nya bron över älven trafike-

ras av en och annan gengasdriven bil,

men främst av gnisslande spårvagnar.

Ibland får de stanna, då klaffen mitt på

bron fälls upp för att låta något fartyg

passera till eller från någon hamn i Vä-

nern. Färjorna pilar fram och åter mellan

hamnen och varven på Hisingssidan.

Det är höga ljud, liv och rörelse i ham-