Embed Size (px)
Citation preview
Varmt välkomna!
Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Tre insatsområden i visionen 1. Regelverk för att kombinera kvalitet, säkerhet, effektivitet,
sekretess och integritet
2. Enhetligare begreppsanvändning för informationsutbyte – säkerställer kvalitet och säkerhet i vård och omsorg
3. Standarder för säker behörighet och säkra processer
Bäst i världen på strukturerad och entydig dokumentation! Socialstyrelsen 7 december 2016
Gomorron!
Så bidrar Socialstyrelsen till strukturerad och entydig dokumentation Anna Aldehag, enhetschef
Strategier för att nå målet Lotta Holm Sjögren och Erika Ericsson, utredare
Utblick Australien! Erika Ericsson
5
Vision e-hälsa 2025
Informationsstruktur och fackspråk – en del av e-hälsa!
6
Instruktion för Socialstyrelsen Förordning (2015:284)
”skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde” ”skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde”
7
Utgångspunkter
• Verksamhetens och individens behov styr vilken information som ska ”hållas” i systemen
• Information ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse
• Information ska kunna tillgängliggöras i relevant kontext, till rätt person, vid rätt tillfälle
• För att utnyttja digitaliseringens potential, krävs gemensamma standarder för semantiken
8
• Grundläggande ”byggstenar” för utveckling av struktur och fackspråkligt innehåll i elektronisk dokumentation kopplad till patienten/brukaren: – Nationell informationsstruktur (process-,
begrepps- och informationsmodeller) – Nationellt fackspråk (termbank, klassifikationer,
begreppssystemet Snomed CT)
Socialstyrelsen skapar förutsättningar för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg
9
Strategier för att nå målet
Regeringsuppdrag 2016 Lotta Holm Sjögren Erika Ericsson
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation!
= semantisk interoperabilitet …Information ska dokumenteras på ett sätt så att mottagaren kan tolka informationens innebörd och sammanhang
11
Regeringsuppdrag 2016
Socialstyrelsen ska • se över formerna för de insatser som myndigheten
gör inom ramen för arbetet med den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket
• analysera ändamålsenlighet och användbarhet hos de produkter och tjänster som vi tillhandahåller, utifrån behoven
…för att regeringen ska kunna se över det ansvar som staten ska ha långsiktigt
12
Gemensam informationsstruktur
• Nationell informationsstruktur (NI) • Nationellt fackspråk
– Snomed CT – Klassifikationer – Termbanken
13
Återanvändning av information
14
Tillämpning av gemensam informations-struktur ger förädlade produkter
Exempel: • Levnadsvanor (SoS) • Uppmärksamhetsinformation (SoS) • IBIC (SoS) • …
15
Dialog med intressenter
Workshops och intervjuer med användare och intressenter • Referensgrupp för gemensam informationsstruktur, med
landstingsföreträdare • Referenspersoner från socialtjänstområdet • Sveriges Kommuner och Landsting • Inera • eHälsomyndighetens samverkansgrupp • Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam
informationsstruktur • It-leverantörer i kommuner och landsting
17
Nästa fas i utvecklingen
GI Utveckling…
Strategi? - samordning - kunskapsöverföring - utveckling
18
Olika angreppssätt för att nå målet om en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Olika angreppssätt
Kunskaps-underlag
Påverkan
Uppföljnings-underlag
Påverkan
Dokumentation
20
Vad görs?
• Inom hälso- och sjukvården används (vissa av) grundprodukterna i olika utvecklingsarbeten, men antalet tillämpningar är ännu begränsat.
• Inom socialtjänsten har Socialstyrelsen utvecklat tillämpningar inom vissa områden: – Individens behov i centrum (äldre & funktionshindrade) – Barns behov i centrum – Klassifikation för socialtjänstens insatser (KSI)
21
Strategier för långsiktig utveckling
Strategier för…
•Samordning •Kunskapsöverföring •Utveckling
Nationell samordning • Gemensam målbild • Tydlig ansvarsfördelning (främst mellan stat och huvudmän) • Gemensamma prioriteringar • Långsiktig plan
• Små möjligheter att lokalt bygga den kompetens som behövs • Krävs en specialiserad målgrupp för Socialstyrelsens användarstöd • Regionala kompetenscentra för informatik
• Det är huvudmännens ansvar att utveckla en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation • Socialstyrelsen ska ge användarstöd i tillämpningen av den gemensamma informationsstrukturen • Någon ska förvalta
23
Process för utveckling av strukturerad dokumentation
Process
Gemensam informationsstruktur
”Förädling” Utvecklade produkter/
tillämpningar
Användarstöd
Förvaltning Vidareutveckling
• Behoven • Överblick • Politiken • Omvärlden • Styrning
25
Analys: Användbarhet och ändamålsenlighet
• Användarna har kännedom om gemensam informationsstruktur
• Användarna har förståelse för ändamålet
med gemensam informationsstruktur
• Användarna har kunskap om användning
av gemensam informationsstruktur
Vad visar analysen?
27
Återkommande åsikter
Användarstöd
• Mer! • Målgruppsanpassat
– till experter och beslutsfattare
• Andra former än idag – webb och workshop
Tillgänglighet
• Bättre sökbarhet i produkterna
• Format som är anpassade till mottagaren
• Bättre verktyg för bl.a. distribution
Samordning
• Bättre samordning mellan aktörer
• Tydligare styrning • Ansvarsfördelning i
utvecklingsarbetet
28
Reflektioner och planerade åtgärder
Användarstöd
• Mer! • Målgruppsanpassat
– till experter och beslutsfattare
• Andra former än idag – webb och workshop
Tillgänglighet
• Bättre sökbarhet i produkterna
• Format som är anpassade till mottagaren
• Bättre verktyg för bl.a. distribution
Samordning
• Bättre samordning mellan aktörer
• Tydligare styrning • Ansvarsfördelning i
utvecklingsarbetet
29
Reflektioner och planerade åtgärder
Användarstöd
• Mer! • Målgruppsanpassat
– till experter och dels beslutsfattare
• Andra former än idag – webb och workshop
Tillgänglighet
• Bättre sökbarhet i produkterna
• Format som är anpassade till mottagaren
• Bättre verktyg för bl.a. distribution
Samordning
• Bättre samordning mellan aktörer
• Tydligare styrning • Ansvarsfördelning i
utvecklingsarbetet
Utveckling av webbaserat stöd
pågår Utbildningar i
workshopformat till specialiserade
mottagare planeras
Prioritera användarstöd
Förbättra distributionssätt
Strategier för samordning och
utveckling föreslås
Detta är nödvändigt men
måste lösas gemensamt!
Verktyg för bl.a. urval ur Snomed CT
planeras
En översyn av format och
distributionssätt för NI pågår
30
Studiebesök hos Australian Digital Health Agency 17–20 oktober 2016
Bakgrund
• Socialstyrelsen arbetar för att Snomed CT ska komma i användning i Sverige
• Australien är ett av de mest framgångsrika länderna när det gäller användning och utveckling av Snomed CT
• Studiebesöket sammanföll med IHTSDO-möte i Nya Zeeland
Syfte och mål med resan
•Syfte: kunskapsbyggnad och en möjlighet att diskutera hur man tagit sig an arbetet med Snomed CT i Australien
•Mål: få igång en diskussion om hur olika aktörer i Sverige kan arbeta gemensamt för att öka användningen av Snomed CT
Deltagare
Den privata hälso- och sjukvården omfattar både sjukhusvård, primärvård och apotek.
Hälso- och sjukvård i Australien
Den offentliga hälso- och sjukvården bedrivs på lokal och regional nivå av delstater och territorier.
Hälso- och sjukvården bedrivs både i offentlig och privat regi och finansieras till 70 % av skattemedel.
http://www.aihw.gov.au/australias-health/2014/health-system/
• Den statliga myndighet som håller i de nationella e-hälsofrågorna för hälso- och sjukvården i Australien
• Myndighetens uppdrag motsvarar en blandning av Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, Inera AB och till viss del SKL
• Ansvarar för Snomed CT, LOINC och den nationella läkemedelsterminologin – men inte för hälsorelaterade klassifikationer
• Ansvarar även för andra delar av informatikområdet • Har ett nära samarbete med forskningsvärlden (CSIRO) och
tillsammans med dem har det nationella releasecentret för Snomed CT en mycket hög teknisk och terminologisk kompetens
Snomed CT i sjukvårdens grunddokumentation • Snomed CT har valts som nationell referensterminologi
och det har kommunicerats att det är Snomed CT som bör användas i grunddokumentationen
• Den högre graden av struktur i dokumentationen har bl.a. bidragit till en kvalitetshöjning i de statistiska underlagen
• För kvalitetssäkring av innehållet i terminologin samarbetar man med specialistföreningar och professionella organisationer
Informatik och tekniska standarder
• Ansvarar för e-hälsostandarder i Australien och tar fram nationella specifikationer för olika områden
• Har testat openEHR och arketyper men övergett den ansatsen
• Står nu i ett vägskäl att välja mellan HL7 CDA och HL7 FHIR – lutar åt FHIR
• De använder inte Contsys eller CIMI
Mål: förenkla användningen av kliniska terminologier och kodverk • ”One stop shop” för alla de kliniska terminologier
och kodverk som myndigheten ansvarar för. • Med hjälp av tekniska lösningar ”göms”
komplexiteten i t.ex. Snomed CT för användare och utvecklare: – nationella tjänster som förenklar distribution,
versionshantering, konsekvent användning … – tjänsterna kan dupliceras regionalt och lokalt
• Lösningarna har tagits fram genom ett nära samarbete med forskningsorganisationen CSIRO.
Terminologiserver
Gemensam portal för kliniska terminologier
Mappningar
• Utför inga mappningar mellan lokala kodverk och Snomed CT
• Tillhandahåller regelverk och råd för mappning • Anser att mappningar försvårar incitamentet att gå
över till Snomed CT • Vill undvika förvaltning av mappningsfiler • Utför inte heller några mappningar mellan
klassifikationer och Snomed CT
Connectathons för att väcka intresse och bygga kunskap
• Ordnad testmiljö med anslutning till terminologiservern, för leverantörer som vill utveckla verktyg utifrån de produkter och tjänster som NCTS tillhandahåller
• Bidrar till kunskapshöjning hos parterna samt till utveckling av produkterna och standarderna
• Ett connectahon (med fokus på teknik) skulle kunna inledas med ett ”codeathon” med fokus på innehåll – i syfte att ta fram urval ur Snomed CT som sedan används i den tekniska utvecklingen
• Studiebesök på Princess Alexandra Hospital där Snomed CT används i (vissa) it-system
• Hela sjukhuset digitaliserades på tre veckor
• Massiv utbildningsinsats och tydlig styrning från ledningen
https://www.researchgate.net/publication/309728638_Pioneering_digital_disruption_Australia%27s_first_integrated_digital_tertiary_hospital
Nästa steg …
• Publicera en gemensam reserapport
• Internt diskutera vilka delar varje deltagarorganisation själv bör ta till sig av
• Externt diskutera vad deltagarorganisationerna bör göra tillsammans
”Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation” http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-8-25
Anna Aldehag: [email protected] Lotta Holm Sjögren: [email protected] Erika Ericsson: [email protected]
Tack!
Tack
