0

Budget 2013 Med ekonomisk plan för 2014-2015

Beslutad i kommunfullmäktige 2012-12-13

1

Innehållsförteckning

1. Förslag till beslut ................................................................................................................................. 2

2. Sammanfattning................................................................................................................................... 3

3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar ................................................................................... 4

3.1. Samhällsekonomisk utveckling .................................................................................................... 4

3. 2. Skatteunderlaget .......................................................................................................................... 5

3. 3. Befolkningsutveckling ................................................................................................................. 6

3. 4. Finansiell analys .......................................................................................................................... 8

4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag ..................................................... 10

4.1. Kommunstyrelsen ....................................................................................................................... 10

4.2. Barn- och utbildningsnämnden................................................................................................... 11

4.3. Kultur- och fritidsnämnden ........................................................................................................ 11

4.4. Vård- och omsorgsnämnden ....................................................................................................... 12

4.5. Byggnadsnämnden ..................................................................................................................... 12

5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål) ................................................................................. 13

5.1. Verksamhetsmål för Bjuvs kommun 2013-2015 ........................................................................ 13

5.2. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ................................... 13

5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ... 14

6. Ekonomiska ramar/ budget 2013 och plan 2014-15 .......................................................................... 15

6.1. Kommunfullmäktige .................................................................................................................. 16

6.2. Kommunstyrelsen ....................................................................................................................... 17

6.2.1. Kommunledningskontoret (KS) .............................................................................................. 17

6.2.2. Räddningstjänsten (KS) ........................................................................................................... 18

6.2.3. Enheten för arbete och tillväxt (KS) ........................................................................................ 18

6.2.4. Samhällsutvecklingsenheten (KS) ........................................................................................... 19

6.2.5. Driftenheten (KS) .................................................................................................................... 19

6.2.6. Finansförvaltning ..................................................................................................................... 20

6.3. Byggnadsnämnd ......................................................................................................................... 22

6.4. Barn- och utbildningsnämnd ...................................................................................................... 23

6.5. Kultur- och fritidsnämnd ............................................................................................................ 24

6.6. Vård- och omsorgsnämnd .......................................................................................................... 25

6.7. Avgiftsfinansierad verksamhet ................................................................................................... 27

6.8. Investeringsbudget ...................................................................................................................... 28

7. Ekonomisk sammanställning ............................................................................................................. 29

7.1. Driftbudgetramar 2013-2015 ...................................................................................................... 29

7.2. Resultaträkningar 2013-2015 ..................................................................................................... 30

7.3. Balansräkning 2013-2015 ........................................................................................................... 31

7.4. Investeringsbudget för 2013 och plan 2014-2015 ...................................................................... 32

7.5. Kassaflödesanalys 2013-2015 .................................................................................................... 34

2

1. Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar

att godkänna mål för god ekonomisk hushållning

att anta kommunens övergripande verksamhetsmål

att godkänna driftbudget för år 2013 och plan för 2014-2015 i enlighet med föreliggande

förslag till skattefinansiering och resultatkrav för respektive nämnd och verksamhet

att fastställa resultatet i 2013 års driftbudget till totalt 6 697 tkr varav 3 197 tkr i den

skattefinansierade delen

att med hänsyn till förlusterna under år 2010-2011 fastställa resultatkravet i den

avgiftsfinansierade delen (va-verksamheten) till 3 500 tkr år 2013

att godkänna resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2013 och plan för

2014-2015 i enlighet med föreliggande förslag

att godkänna investeringsbudget för år 2013 och plan för 2014-2015 i enlighet med

föreliggande förslag

att kommunstyrelsen bemyndigas omdisponera investeringsprojekt upp till 2 000 tkr

att godkänna ny upplåning under 2013 om högst 15 miljoner kronor om detta av likviditetsskäl

skulle bli nödvändigt

att fastställa internräntan för år 2013 till 3,3 % (oförändrad)

att bevilja kostenheten höja det interna måltidspriset med 1 % för att täcka de förväntade

kostnadsökningarna inom enheten

att bevilja städenheten höja det interna priset med 2,1 % för att täcka de förväntade

kostnadsökningarna inom enheten

att nämnder och styrelse senast den 31 januari ska fastställa internbudget

att uppdra åt chefen för samhällsutvecklingsenheten och den tekniske chefen att utreda olika

alternativ för ett nytt bibliotek alternativt kulturhus i kommundel Bjuv

att uppdra åt barn- och utbildningschefen och den tekniske chefen att utreda det framtida

behovet av skollokaler i kommundel Bjuv och särskilt beskriva olika alternativ för

Brogårdaskolan

att entreprenadutsättning i kommundel Ekeby fullföljs och utvärderas. Utvärdering skall ske

årligen och på sådant sätt att det är fullt jämförbart med den verksamhet som sker i egen regi

och att det ges ett underlag för framtida beslut.

att utreda möjligheten till stimulansbidrag för införande av LOV, lagen om valfrihetssystem

(inom vård och omsorg), samt genomföra LOV senast 2014, gärna i samverkan med

närliggande kommuner

att ge Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att genomföra ”barnomsorgspeng för eget

barn”: föräldrar startar familjedaghem med möjlighet till mottagande av fler barn alternativt

bildande av familjedaghemskooperativ med ersättning enligt lagen om fristående förskola

att utreda möjligheterna till och att verka för att ta fram ett attraktivt trygghetsboende i

kommunen

att under 2013 utvärdera genomförda organisationsförändringar, särskilt med inriktning på

Kultur & fritid, Samhällsutvecklingsenheten och Arbete och tillväxt.

att flytta tennisbanorna från nuvarande område vid badet till tennishallen samt iordningställa

området till grönområde.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 oktober 2012 att fastställa skattesatsen till 20,89 (oförändrad)

för år 2013.

3

2. Sammanfattning

Under inflytande av den vikande internationella konjunkturen och den finansiella oron i världen

utvecklas den svenska ekonomin utvecklas för närvarande negativt. En avmattning av produktion och

sysselsättning sker och under 2013 väntas en svagare produktionsökning och högre arbetslöshet. För

Bjuvs kommun innebär det att skatteunderlaget beräknas öka långsammare under planperioden än

tidigare beräknat.

Bjuvs kommuns eget utgångsläge för budget 2013 är inte helt optimalt, eftersom prognosen i

delårsrapporten för 2012 visade på en budgetavvikelse i verksamheterna på sammanlagt 12,5 mkr.

Risken är stor att en del av detta följer med in i det nya budgetåret.

Resultatbudgeten för 2013 visar ett resultat på 3 197 tkr i den skattefinansierade delen och 6 697 tkr

inklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Det senare motsvarar 1,0 % av de samlade skatteintäkterna

och generella statsbidragen.

Förslaget till driftbudget 2013 och plan för 2014-2015 för de olika verksamheterna framgår av tabellen

nedan.

Tabell 1: Driftbudgetramar 2013

(tkr) Budget 2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Kommunfullmäktige -1 915 -1 930 -2 130 -1 930

Byggnadsnämnden -2 180 -2 330 -2 330 -2 330

Barn- och utbildningsnämnden -329 474 -337 147 -335 059 -334 959

Kultur- och fritidsnämnden -13 182 -13 254 -13 254 -13 254

Vård- och omsorgsnämnden -167 954 -175 140 -182 090 -189 690

Kommunstyrelsen

Arbete och tillväxt -44 311 -45 590 -44 590 -44 090

Samhällsutv.enheten -8 338 -8 180 -8 510 -8 510

Driftenheten -37 399 -35 986 -36 186 -35 186

Räddningstjänsten -6 262 -6 645 -6 645 -6 645

Kommunledningskontoret -25 291 -28 746 -28 846 -28 846

Löneökningar -9 675 -19 350 -31 450 -44 950

Finansförvaltning exkl skatter, finansnetto och löneökningar

-1 780 -730 -1 430 -2 430

Summa skattefinansierat -647 761 -675 028 -692 520 -712 820

Va-verksamheten 1 600 3 500 3 500 3 500

Total verksamhet -646 161 -671 528 -689 020 -709 320

Budgetramen för nämnderna och kommunstyrelsens olika enheter har justerats för att de interna

lokalhyrorna har reviderats. För de nämnder och enheter som fått höjda hyror har kompensation utgått

i form av ökad ram, medan Fastighetsenhetens skattefinansiering ersatts av ökade intäkter i form av

högre internhyror.

Kostnad för löneökningar budgeteras på finansförvaltningen i avvaktan på senare omfördelning.

Förslaget till investeringsbudget för 2013 omfattar totalt 32 750 tkr, varav 10 250 tkr avser va-

verksamheten och 22 500 tkr den skattefinansierade verksamheten. Det är en betydande minskning

jämfört med 2012 (totalbudget 49 653 tkr), vilket beror på bortfallet av de stora utgifterna för den

planskilda korsningen.

4

3. Ekonomiska och demografiska förutsättningar

3.1. Samhällsekonomisk utveckling

Informationen i detta avsnitt bygger till stor del på cirkulär 12:46 från Sveriges kommuner och

landsting (SKL), 11 oktober 2012.

Trots att skuldkrisen i euroområdet har förvärrats och att konjunkturen på flera håll i världen har

försvagats har Sveriges ekonomi fortsatt att växa ganska snabbt hittills under 2012. Konsumtion och

framför allt investeringar har växt i god takt, och även exporten har, trots starkare krona, ökat.

Sammantaget har tillväxten varit bättre än många bedömare väntade sig. Under våren och sommaren

har det emellertid kommit allt fler varningssignaler i omvärlden för att tillväxten viker globalt. SKL:s

bedömning av tillväxtutsikterna är förhållandevis dyster för svensk del. Bruttonationalprodukt (BNP)

och sysselsättning kommer att under det andra halvåret i år utvecklas betydligt svagare än under det

första. En effekt av det är att arbetslösheten bedöms stiga under senare delen av året, vilket kommer att

hålla tillbaka löneökningarna.

Förändringen i BNP för 2012 väntas stanna på 1,3 %, enligt SKL, vilket är en klar nedgång jämfört

med utfallet 2011 (3,9 %), och även lite sämre än vad SKL prognostiserade i december 2011.

Bedömningen inför 2013 är en något högre tillväxttakt (1,8 %). Arbetslösheten bedöms ligga på 7,7 %

för att sedan öka nästa år. Bedömningen är att den svenska ekonomin långsamt går mot bättre tider.

Euroområdets skuldproblem, finansiella obalanser i USA och Storbritannien samt sackande tillväxt i

en rad utvecklingsländer, t.ex. Kina, är de hinder som på kort sikt hämmar tillväxttakten i Sverige.

Det finns uppenbara risker att utvecklingen kan bli mer negativ än så, eftersom dessa bedömningar

bygger på att skuldkrisen i Europa löser sig under någorlunda ordnade former. Ett hastigt, oplanerat

uttåg ur eurosamarbetet för ett flertal länder skulle riskera leda till ett sammanbrott på de finansiella

marknaderna. Då påverkas givetvis även tillväxt och sysselsättning negativt.

Vad gäller den offentliga ekonomin i Sverige är finanserna i relativt gott skick överlag, trots

lågkonjunkturen. Det bedöms inte finnas några behov av besparingar, som i så många andra länder.

Prognosen för skatteintäkterna i Bjuvs kommun kommer alltså från SKL och grundar sig på

antaganden om sysselsättning, tillväxt, löneökningar m.m. SKL gör i sin senaste rapport (11 oktober)

bedömningen att skatteunderlaget i Sverige kommer att växa lite långsammare än tidigare beräknat för

2012 och 2013.

SKL har alltså reviderat upp sin ökningstakt för skatteunderlaget från 3,7 % i april till 3,9 % i oktober.

Detta medför för Bjuvs del att prognosen för 2012 års avräkning av skatteintäkterna blir positiv med

519 kr per invånare, eller sammanlagt 7,7 mkr. Det är en förbättring även i jämförelse med prognosen

från april med ca 1,7 mkr, men sämre jämfört med augustiprognosen. Slutavräkningen för 2011

påverkar resultatet för 2012. Den avräkningen som bokades upp i bokslutet 2011 var endast preliminär

och nu gör SKL bedömningen att skatteunderlaget för 2011 ökade med 0,3 procentenheter mer än vad

man antog i december. Det innebär 73 kr per invånare, eller ca 1,1 mkr för Bjuvs kommuns del. Det är

0,5 mkr sämre än bedömning i augusti.

Tabell 2: Nyckeltal för den svenska ekonomin enligt SKL

Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

BNP 6,3 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2

Sysselsättning, timmar 2,5 2,3 0,2 -0,2 1,2 1,4 1,0

Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5

Timlön, nationalräkenskaper 0,4 2,5 3,3 2,9 3,2 3,6 3,9

Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 2,6

(Källa: Cirkulär 12:46, SKL)

5

3. 2. Skatteunderlaget

De dystrare utsikterna för samhällsekonomin medför att skatteunderlaget (de samlade taxerade

inkomsterna) väntas öka långsammare än de tidigare prognoserna från i våras. Dels blir ökningen av

sysselsättningen betydligt lägre, och dels väntas lönerna inte stiga lika mycket. Den sammantagna

effekten på skatteunderlaget är en lägre tillväxt 2012-2013 än tidigare beräknat.

Tabell 3: Olika skatteunderlagsprognoser

Proc förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016

SKL, okt 2012 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 4,6

Reg, sep 2012 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5

ESV, sep 2012 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5

SKL, aug 2012 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6

SKL, apr 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3

(Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV), Regeringen (VP, BP), Sveriges Kommuner och Landsting.)

Som framgår av tabell 3 är SKL:s prognos från oktober reviderad i jämförelse med prognoserna från

augusti respektive april. Tillväxten under 2013 bedöms nu till 3,42 %, medan prognosen i april låg på

3,8 %. För 2014 är den senaste prognosen ungefär på samma nivå. Regeringens uppfattning den

ekonomiska tillväxten framöver är mer optimistisk än andra bedömare, inkl SKL. Därför är

regeringens utvecklingstal för skatteunderlaget högre.

De beräkningar som Bjuvs kommun baserar sin intäktssida på är SKL:s senaste prognos för skatter

och bidrag från den 11 oktober 2012. Utvecklingen för Bjuvs kommuns del under perioden 2012-2016

framgår av tabell 4.

Tabell 4: Skatter och bidrag för Bjuvs kommun, prognos (SKL 2012-10-11)

(tkr) 2012 2013 2014 2015 2016

Skatteintäkter 473 673 497 477 510 441 532 900 557 413

Inkomstutjämning 176 643 187 227 192 098 200 550 209 799

Kostnadsutjämning -6 043 -4 979 -5 025 -5 069 -5 113

Regleringsbidrag 7 323 6 882 2 943 -1 846 -6 113

LSS-utjämning -20 279 -20 079 -20 261 -20 440 -20 616

Slutavräkningar 8 810 0 0 0 0

S:a intäkter 640 127 660 247 680 196 706 095 735 371

Fastighetsavgift 26 728 26 728 26 728 26 728 26 728

Summa intäkter 666 855 686 976 706 924 732 823 762 099

Budgeterade skatter och statsbidrag 659 436 683 025 700 006 721 499

Utdebiteringen för Bjuvs kommun uppgår 2012 till 20:89. För åren 2013-15 beräknas oförändrad

utdebitering. En förändring av utdebiteringen med en krona skulle betyda att skatteintäkterna

förändrades med 23,7 mkr.

Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från den 11 oktober. Eftersom det befolkningsantal

som SKL har räknat med bedöms vara något för högt i förhållande till den befolkningsprognos som

kommunen tagit fram särskilt för Bjuv, har en nedjustering av skatteintäkterna gjorts med ca 4,2 mkr

år 2013, 7,6 mkr 2014 och 12,5 mkr år 2015. Utöver detta har en försiktig uppräkning gjorts av

fastighetsavgiften; med 0,2 mkr 2013, och 0,5 mkr per år 2014-2015. Totala skatter och statsbidrag för

år 2013 beräknas därför till 683 025 tkr.

6

Från och med 2005 garanterar den statliga inkomstutjämningen kommunerna 115 procent av

medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta

genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade

nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag.

Kostnadsutjämningen baseras på faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Kostnads-

utjämningen skall inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller

effektivitet. Bjuv har, jämfört med riket, gynnsamma strukturella förhållanden i de flesta delmodeller

vilket innebär att kommunen betalar en avgift. Avgiften beräknas uppgå till 5,0 mkr 2013. Regeringen

väntas under hösten 2012 lägga ett förslag till förändringar i kostnadsutjämningen, vilket

förhoppningsvis kan påverka Bjuvs kommun positivt från år 2014.

3. 3. Befolkningsutveckling

Den 2 juli 2012 fanns det enligt officiell statistik (KIR) 14 872 invånare i kommunen. Det är en

ökning med 21 personer sedan årsskiftet, men 30 personer färre än vid samma tid 2011. Ökningen

under det första halvåret 2011 var således större än samma period 2012 och därefter minskade

befolkningen under det andra halvåret 2011 med ca 50 invånare.

Under 2011 ökade befolkningen i kommunen med 10 personer. Flyttningsnettot var negativt, medan

födelseöverskott var positivt.

Tabell 5: Befolkningsstatistik 2006-2011 (SCB)

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Folkmängd, 31 dec 14 199 14 470 14 613 14 813 14 841 14 851

Andel 0-17 år 23,8 % 23,4 % 23,3 % 22,9 % 22,7 % 22,4 %

Andel 65 år och äldre 16,4 % 16,4 % 16,7 % 17,0 % 17,4 % 17,8 %

Andel utländsk bakgrund 20,8 % 22,1 % 23,2 % 23,9 % 24,7 % 25,1 %

Vid årsskiftet var 50,2 % av befolkningen i kommunen män och 49,8 % kvinnor. I riket som helhet var

det däremot ett par tiondelars procent övervikt för kvinnor. Bjuv hade en större andel unga människor

än riket med 22,4 % under 18 år (20,2 % i riket). Andelen äldre, 65 år och uppåt, var 17,8 %, vilket

var något lägre än riket (18,8 %). Medelåldern i Bjuv var 40,3 år, knappt ett år lägre än i riket. Ungefär

en fjärdedel, 25,1 %, hade vid årsskiftet utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för riket var 19,6 %.

Den nuvarande ökningen av kommunens totala befolkning ställer knappast några större krav på

anpassningar av den kommunala servicen. Däremot finns det två andra tendenser som går att utläsa ur

de senaste 5-6 årens befolkningsförändringar. För det första är det en stadigt ökande andel äldre i

befolkningen. Andelen 65 år och äldre har ökat med 1,4 procentenheter sedan 2007. Det är en

utveckling som med största säkerhet kommer att fortsätta, vilket den senaste befolkningsprognosen

från april 2011 också visade. Detta ställer ökade krav på äldreomsorgen. Redan de senaste två åren har

hemtjänsten märkt av markant ökade behov, vilket föranlett resursförstärkningar i inledningen av

2012. Det är rimligt att anta att behoven och därmed kostnaderna för äldreomsorgen kommer att stiga.

För det andra är det uppenbart att andelen med utländsk bakgrund ökat kraftigt sedan 2006, från en

femtedel av befolkningen till en fjärdedel. Det medför förändrade behov inom förskola och skola, t.ex.

i form av resurser till förberedelseklasser och till handledning på modersmål.

Bjuvs kommun tar varje år fram en befolkningsprognos som ett led i att planera den kommunala

verksamheten, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. De uppgifter som presenteras här nedan i

tabellen är en del av den prognos, som stod klar i april 2012. Förutsättningarna för prognosen är bland

annat det planerade bostadsbyggandet och kommunens befolkningsstruktur.

Kommunens befolkning förväntas öka från 14 851 personer i slutet av år 2011 till 14 880 i slutet av

2012 och 15 001 i december 2016. Först i slutet av 2016 väntas alltså kommunen passera 15 000

personer.

För åldersgruppen 1-5 år, d.v.s. förskolebarnen, väntas en marginell minskning över hela perioden

2012-2016. För budgetåret 2012 är prognosen en genomsnittlig minskning på 4 barn. Åldersgruppen

6-15 är de som finns i skolans verksamhet f-9. I slutet av 2016 väntas de vara 87 fler än i periodens

7

inledning. För budgetåret 2012 innebär prognosen emellertid en minskning med 12 personer. Först

2014 väntas befolkningsgruppen åter öka. För åldersgruppen i gymnasieskolan (16-18 år) kommer det

att ske en markant nedgång efter 2011. För budgetåret 2012 är minskningen 28 individer.

Tabell 6: Befolkningsutveckling 2011-2016, Bjuvs kommun

Tidpunkt 0 år 1-5 år 6-15 år 16-18 år 19-64 år 65-79 år 80- år Totalt

2011-12-31 177 949 1 774 652 8 662 1 964 673 14 851

2012-12-31 185 945 1 762 624 8 694 1 981 689 14 880

2013-12-31 185 959 1 765 606 8 666 2 057 682 14 920

2014-12-31 182 952 1 816 523 8 729 2 071 679 14 952

2015-12-31 175 948 1 840 494 8 741 2 112 671 14 981

2016-12-31 177 939 1 861 490 8 755 2 125 654 15 001

2016 - 2011 0 -10 87 -162 93 161 -19 150

Prognosen förutsäger en kommande ökning i åldersgruppen 65-79 på 161 personer över perioden. För

budgetåret 2012 är uppgången 17. Den äldsta gruppen, 80 år och uppåt, minskar något över

femårsperioden, men ökar (+16) budgetåret 2012.

Diagram 1: Prognostiserad befolkningsutveckling 2011-2016 för de tre kommundelarna

Prognosen visar också utvecklingen för de tre kommundelarna, vilket framgår av diagram 1 ovan. I

kommundelen Bjuv väntas befolkningen öka med 93 över perioden. Uppgången sker främst bland dem

över 65 år. För Billesholm beräknas en uppgång med 7 individer. Det är gymnasieungdomar och unga

vuxna som går ned, medan antalet äldre växer. I Ekeby väntas befolkningen öka med 53 personer över

femårsperioden. Ökningar sker främst bland skolbarn 6-15 år och i gruppen 65-79 år, medan

minskningar sker i gymnasieålder och bland 80 år och uppåt.

Befolkningsutvecklingen påverkar också hur skatteintäkterna förändras. Eftersom den faktiska

befolkningen enligt KIR och prognosen från KAAB inte motsvarar den prognos som SKL/SCB har för

avräkningsdatumet den 1/11 har en nedjustering av skatteprognosen gjorts.

7 324

3 8993 628

7 417

3 9063 681

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

Bjuv Billesholm Ekeby

2011-12-31

2016-12-31

8

3. 4. Finansiell analys

Nettokostnadernas utveckling

För att den ekonomiska utvecklingen ska vara hållbar på sikt bör inte verksamhetens nettokostnader

öka mer än vad skatteintäkter och statsbidrag (skattenettot) ökar. Skattenettot beräknas enligt SKL:s

prognos växa stadigt över perioden 2013-2015. I förhållande till det prognostiserade utfallet 2012

väntas skattenettot bli 2,2 % större 2013. Ökningen mellan 2013 och 2014 är 2,5 % och för 2015 är

förändringen +3,1 %. Verksamhetens nettokostnader för den samlade verksamheten enligt den budget

som lagts håller sig också kring dessa värden. I förhållande till delårsprognosen 2012 stiger

nettokostnaderna 2013 med 2,4 % enligt den budget som föreslå här. Ökningen 2014 är 2,6 % och för

2015 blir den 2,9 %.

Tittar vi däremot endast på den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader blir ökningstakten

högre det första året. 2013 stiger nettokostnaderna med 2,8 %, år 2014 med 2,6 % och 2015 med 2,9

%. Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader håller sig alla tre åren på drygt 99 % av

skattenettot.

Investeringsvolym

Investeringsvolymen kommer att vara hög under 2012 p.g.a. det stora projektet planskild korsning. För

2013-2015 beräknas investeringsvolymen sjunka avsevärt. 2014 beror den låga nivån på att

statsbidragen för planskild väntas inkomma då. Det finns även utrymme avsatt i investeringsbudgeten

för tre större projekt: bibliotek/kulturhus, skolor i kommundel Bjuv och vision 2020 (d.v.s. Storgatans

förlängning). Dessa projekt väntas komma igång de närmaste åren, men utgifter och kostnader är ännu

inte beräknade.

Tabell 7: Investeringsvolym, 2009-2015

2009 2010 2011 Prog

2012

Bu

2013

Plan

2014

Plan

2015

Nettoinvesteringar (mkr) 56,1 32,8 28,8 49,2 32,8 9,9 22,0

Investeringars andel av nettokostnader 9,5 % 5,2 % 4,6 % 7,5 % 4,9 % 1,4 % 3,1 %

Finansiering av investeringar

För 2013 ligger budgeten på skattefinansierade investeringar inkl exploatering på 22,5 mkr och på

avgiftsfinansierade på 10,3 mkr, totalt 32,8 mkr. Inom den skattefinansierade verksamheten väntas det

finnas ett utrymme på 21,8 mkr i avskrivningar och 3,3 mkr i resultat, sammanlagt 25,2 mkr. De

planerade investeringarna i skattefinansierad verksamhet håller sig alltså inom utrymmet och är

självfinansierade. Utrymmet på va-sidan däremot är något lägre än de planerade investeringarna.

Avskrivningarna beräknas till 5,5 mkr och resultatet till 3,5 mkr, sammanlagt 9,0 mkr.

För den kommunala verksamheten sammantagen, skattefinansierat och avgiftsfinansierat, uppgår de

planerade investeringarna 2013 till 32,8 mkr. Utrymmet är något större i form av 27,3 mkr i

avskrivningar och 6,8 mkr i resultat, summa 34,1 mkr.

Kassaflödet för 2013 väntas bli svagt negativt (se punkt 7.5). Kommunens likviditet är redan i

dagsläget beroende av att checkkrediten utnyttjas. Ett negativt kassaflöde under 2013 kan därför

innebära att ny upplåning måste genomföras.

Tillgångar och skulder

Tabell 8: Soliditet, 2009-2015

(procent) 2009 2010 2011 Prog 2012

Bu 2013

Plan 2014

Plan 2015

Eget kapital som andel av totala tillgångar 30,6 29,7 32,2 34,4 35,1 37,2 38,8

De totala skulderna i balansräkningen (inklusive vidareförmedlade lån till Bjuvsbostäder) var vid

ingången till 2012 ca 441 mkr. De väntas under 2012 minska till 436 mkr som en följd av

9

amorteringar av lån och minskning av kortfristiga skulder. 2013 beräknas de totala skulderna ligga

kvar på samma nivå. Den beräknade upplåningen uppgår till 5-10 mkr. Om det budgeterade resultatet

blir verklighet väntas emellertid det egna kapitalet öka mer procentuellt sett än de samlade

tillgångarna, varför soliditeten därför förbättras något. År 2014-2015 väntas den totala skulden åter

kunna minska. Merparten av skulden utgörs av långfristiga banklån, som vid slutet av 2012 väntas

uppgå till 338 mkr.

10

4. Nämndernas budgetskrivelser och yttranden över åtgärdsförslag

Som ett inledande skede i budgetprocessen inför 2013 fick förvaltnings- och enhetschefer under våren

i uppdrag att lämna underlag till budgetberedningen. Uppdraget inkluderade huvudsakligen

bedömningar av verksamheternas utveckling och behov, möjligheterna till effektiviseringar samt

beskrivning av ekonomiska och andra konsekvenser av föreslagna förändringar. Dessa

budgetskrivelser har behandlats i kommunstyrelsen och nämnderna. Nedan följer en sammanfattning

av redovisade verksamhetsförändringar och ekonomiska konsekvenser för det närmaste budgetåret.

4.1. Kommunstyrelsen

Enheten för arbete och tillväxt

I enhetens skrivelse pekas på följande tvingande verksamhetsförändringar: ny skollag och ny

förordning ställer ökade krav på vuxenutbildningen; en stigande andel unga medborgare i åldern 19-

24, vilket kan väntas leda till ökad arbetslöshet och behov av försörjningsstöd; de balanserade medlen

från tidigare statsbidrag till flyktingar är slut; finansieringen av kommunens medlemskap i Bjuvsam

faller bort. De ekonomiska konsekvenserna för 2013 av ovanstående beräknas av enheten till 5,1 mkr i

förhållande till budget 2012.

Vidare framför enheten sin bedömning att kostnaderna för försörjningsstödet kan minska under 2013

med 0,5 mkr.

De investeringsbehov som tas upp är ett program för läs- och skrivinlärning inom särvux och inköp av

datorer. De sammanlagda utgifterna uppgår till 270 tkr.

Samhällsutvecklingsenheten

Enheten har i sin skrivelse avseende kommunstyrelsens ansvarsområden inte fört fram några tvingande

förändringar. Däremot redovisas i skrivelsen en rad satsningar som enheten menar följer av

kommunfullmäktiges befolkningsmål om 5 000 fler invånare år 2020. Målet innebär att det tillförs ca

350 bostäder varje år. Det kräver följande resurstillskott 2013: 1,0 exploateringsingenjör, motsvarande

2,0 planarkitekter, samt utredningsmedel. Den sammanlagda kostnadsökningen blir 1,9 mkr.

Vidare framhåller enheten det viktiga att satsa på socialt hållbar utveckling och föreslår att det avsätts

0,4 mkr årligen. Slutligen behöver kommunens hemsida utvecklas och göras mer tillgänglig och

användarvänlig till en kostnad av 100 tkr.

Driftenheten

Enheten har i sin skrivelse fört fram följande tvingande förändringar: att kostnadsindexet för

asfaltering har gått upp ca 10 % det senaste året; att dagvattenavgift för gator och allmän platsmark

blir lagstadgat; ökad befolkning kräver nybyggnation och ökade kostnader för underhåll; att

lagstiftning väntas om obligatorisk ventilationskontroll; ändrade krav på inomhusmiljön väntas; att

exploatering av nya områden medför kostsamma investeringar för vatten och avlopp och ökat

underhåll; högre krav på rening av dag- och spillvatten väntas. Den samlade ekonomiska effekten av

detta är 2013 0,6 mkr.

Andra önskvärda förändringar är: höjd asfaltsbudget med 2 mkr; underhållet av gångbanor behöver

förstärkas; maskinparken är i behov av förnyelse; en översyn av antalet lekplatser bör göras;

inventeringar av gatubelysningen samt gatu- och parkytorna behöver göras; en större centralt placerad

upplevelsepark bör utredas; medlen till trafiksäkerhetsåtgärder behöver höjas; kommunens grönytor

behöver kvalitetshöjas; samt att fastighetsbeståndet måste inventeras och underhållsplanen uppdateras.

Den samlade ekonomiska konsekvensen år 2013 bedöms till 4,1 mkr.

Enheten listar också de olika investeringsbehov som framkommit, bland annat i maskiner och fordon, i

kommunens fastigheter och i lekutrustning och trafiksäkerhetsåtgärder. Investeringsutgifterna

summeras till 8,1 mkr för 2013.

11

Räddningstjänsten

I skrivelsen lyfts en tvingande förändringar fram, nämligen införandet av en kriskommunikatör inom

Skåne Nordväst på prov 2013-2014. Bjuvs kostnad bedöms till 25 tkr. Andra förändringar är att det

förebyggande arbetet utvecklas enligt målprogram samt att det finns behov av att utföra årliga

kontroller på handbrandsläckare. Tjänsten har också behov av att utöka den administrativa resursen

med 20 % till en kostnad av 85 tkr.

Vad gäller investeringsbehov lyfter Räddningstjänsten fram en ny skumbil, som det i dag inte finns

någon inom Bjuvs Räddningstjänst. Vidare nämns investering i ledningsstöd. Totalt redovisas 0,5 mkr

i investeringsbehov.

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret för i sin budgetskrivelse fram en rad tvingande förändringar: ökad it-

samverkan inom Skåne NV; ökade kostnader för programlicenser; ökad kompetensutveckling;

helårseffekt av ny ekonom; driftkostnader av ett nytt ärendehanteringssystem; traineeverksamhet;

turismsatsning inom Skåne NV; samt underskott i överförmyndarverksamheten. Totalt uppgår dessa

kostnadsökningar till 1,9 mkr.

Andra önskvärda förändringar som framhålls från kommunledningskontoret är: 1,0 tjänst förstärkning

av it-enheten; jurist- och utredarkompetens motsvarande 1,0 tjänst; marknadsföring av varumärket;

höjt friskvårdsbidrag; inköp av modul för digitala anställningsavtal; samt medel till jämställdhets- och

mångfaldsarbetet. Sammanlagt skulle det handla om kostnadsökningar 2013 på 1,5 mkr.

På investeringssidan framhålls behovet av att renovera i och kring kommunhuset (0,5 mkr) samt

projektering och genomförande av etapp 2 av Bjuvs centrum.

4.2. Barn- och utbildningsnämnden

De tvingande verksamhetsförändringar som nämnden har framfört är: fler barn i förskolan (främst

Ekeby); pris- och volymförändringar i gymnasieskolan; större barngrupper i förskolan; ökning av

elevantalet i grundskolan; studiehandledning på modersmålet; en eventuell höjning av det externa

grundbidraget p.g.a. ändrad hyressättning; en ny avdelning på Valleberga förskola; samt fler ärenden

inom familjerätten. Den sammanlagda kostnadsökningen av dessa år 2013 är 2,6 mkr.

BUN för också fram andra önskvärda förändringar: utveckling av förskolans pedagogiska utemiljö;

ersättning för statsbidrag till två projekt inom matematik respektive läsa-skriva-räkna; höjt

grundbidrag för skolår 7-9; förstärkt specialpedagogisk resurs i skolår f-6; en IKT-samordnare för

lärplattform och pedagogik; metodutveckling för barn som utsatts för misshandel; samt ökade

driftkostnader på Grävlingen och Brogårdskolans modul. Den sammantagna kostnadsökningen av

dessa förslag är 5,4 mkr år 2013.

BUN framhåller också behovet av investeringsmedel, totalt 3,5 mkr år 2013, till inventarier,

ombyggnad av slöjdsalarna på Varagårdsskolan, nya lokaler för Grävlingens uteförskola, modul till

Brogårdaskolan, uteförråd till förskolan, samt datorer och smartboards.

4.3. Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden har inte fört fram några tvingande förändringar inför 2013. Andra

önskvärda förändringar finns däremot: ett tillskott till gruvmuséet för att täcka verksamhetens

underskott; samt ett anslag för olika arrangemang i kommunen. De summerade ekonomiska

konsekvenserna för år 2013 av dessa förändringar är ca 140 tkr i ökade driftkostnader. Nämnden

framhåller också att lokalfrågan för Bjuvs bibliotek måste lösas under 2013.

Därutöver rapporteras ett investeringsbehov på 0,7 mkr för att införa självbetjäning på alla bibliotek.

Tekniken heter RFID och finns i andra kommuner i Skåne nordväst.

12

4.4. Vård- och omsorgsnämnden

Vård och omsorgsnämnden har i sin skrivelse tagit upp följande tvingande verksamhetsförändringar:

skärpta krav på bemanning i demensboenden; en förstärkning i Socialtjänstlagen av den äldres rätt till

värdighet och välbefinnande; volymökningar inom hemtjänsten; behovet av uppsökande verksamhet;

en utökning av åtta platser i särskilt boende; delning av gruppboende i två mindre enheter; att antalet

personer inom LSS-kretsen ökar och ställer större krav på boenden; fler personer med behov av daglig

verksamhet inom LSS, behov av förstärkning av 1,0 enhetschef inom LSS; samt delning av ett särskilt

boende för personer med psykiska funktionshinder (Ekoxen). Den sammanlagda kostnadsökningen av

dessa förändringar år 2013 uppgår till 7,7 mkr.

Andra önskvärda förändringar som VON för fram är: en satsning på dagverksamhet för personer med

minnesproblem och demenssjukdom; hemtagningsteam (från sjukhus); förstärkning av

rehabiliteringen med 1,0 tjänst arbetsterapeut; Silviacertifiering (kompetensutveckling); samt medel

för kompetens- och uppdragsutveckling för samtliga personalkategorier. Kostnaden 2013 för dessa

förslag summerar till 2,7 mkr.

Kostenheten redogör i sin skrivelse för behovet att förstärka enhetens administration med en

halvtidstjänst assistent, när nuvarande kostchefen går i pension. Ett annat önskemål är att stegvis öka

andelen ekologiska livsmedel, vilket förts fram i arbetet med det kostpolitiska programmet.

Nämnden för också fram en del investeringsbehov: sängar, möbler och andra inventarier till nya

platser på särskilt boende; nytt larm till Varagården; inventarier till nya lokaler inom daglig

verksamhet; samt inventarier och utrustning. Totalt summerar dessa förslag till 2,2 mkr. Utöver detta

finns inom kostenheten behov av att köpa in inventarier och maskiner för 0,6 mkr år 2013.

4.5. Byggnadsnämnden

En tvingande verksamhetsförändring som tagits upp av Byggnadsnämnden är en förstärkning med 1,0

bygglovshandläggare för tillsyn enligt de skärpta kraven i Plan- och bygglagen.

Med hänsyn till kommunfullmäktiges befolkningsmål för nämnden fram andra förslag: dels ytterligare

förstärkning med bygglovshandläggare 2014-2015, och dels 0,5 tjänst GIS-ingenjör och 0,5 tjänst

administratör inom kart- och mätningsverksamheten år 2013 samt medel till inköp av data och

mätning. Dessa förslag summerar till 0,8 mkr år 2013.

På investeringssidan finns det behov av att satsa 250 tkr på ett nytt kartsystem (GIS), vilket handlas

upp gemensamt inom 6K.

13

5. Kommunens mål och styrprinciper (KF:s mål)

De verksamhetsmål som fanns i budgeten för 2012-2014 håller på att arbetas om och ett förslag till

nya och reviderade verksamhetsmål kommer att presenteras till kommunstyrelsens arbetsutskott den 3

oktober.

5.1. Verksamhetsmål för Bjuvs kommun 2013-2015

Boende, omsorg och trygghet

I ett 20–25-årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska ha 5 000 fler invånare.

Tillgängligheten inom barnomsorgen ska öka under 2013 och 2014.

Kvaliteten på gator och gång- & cykelvägar ska höjas i förhållande till statusen år 2012.

Den årliga befolkningsökningen ska uppgå till minst 100 personer.

Egenförsörjningsgraden bland Bjuvs kommuns invånare ska öka jämfört med 2012.

En kvalitetshöjning för medicinskt färdigbehandlade och demenssjuka personer ska ske 2013 jmf med

2012.

Fler boendealternativ för personer inom LSS-kretsen ska utvecklas under 2014 och 2015.

Näringsliv och utbildning

I ett 20–25-årsperspektiv är målsättningen att andelen invånare i Bjuvs kommuns befolkning som har

eftergymnasial utbildning ska motsvara riksgenomsnittet samt att det ska ske en nettoökning av

företag i kommunen på 15 %.

Den sammantagna utbildningsnivån i Bjuvs kommun ska öka med 1 % om året.

Andelen grundskoleelever som klarar målen i alla ämnen ska öka med 5 % årligen.

Inom ramen för energiförsörjningsområdet ska kommunen stödja och främja minst två projekt som

syftar till ett hållbarare samhälle, 2013 – 15.

Miljö, hälsa och natur

I ett 20–25-årsperspektiv är målsättningen att Bjuvs kommun ska vara ett miljö- och klimatsmart

boendealternativ och ett gott exempel på en kommun som har skapat långsiktigt hållbara lösningar

socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Andelen barn och ungdomar i Bjuvs kommun som uppger att de mår bra och känner sig friska ska öka

med 5 % årligen.

Skötseln av kommunens parker och grönområden ska förbättras jämfört med 2012 och det ska bli

tryggare för kommuninvånarna att vistas på dessa platser.

Personalen i Bjuvs kommun ska uppleda en ökad grad av samverkan och delaktighet.

5.2. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning

Resultaträkningens resultat ska årligen uppgå till minst 1 % av det s.k. skattenettot (totala

skatteintäkter och statsbidrag inklusive konjunkturstöd och fastighetsavgift) under perioden 2013-

2015.

Kommunens soliditet (eget kapital som andel av totala tillgångar) ska ha en positiv utveckling över

planperioden (2013-15).

14

5.3. Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning

Styrelse och nämnder skall hålla budget.

Kommunens verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Styrelse och nämnder skall under året i regelbundna uppföljningar från sina förvaltningar få

information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet.

Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur

budgetföljsamhet ska uppnås.

Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärder

genomförs samt redovisa resultatet av dessa.

Styrelse och nämnder ska ha en rättvisande och aktuell redovisning.

15

6. Ekonomiska ramar/ budget 2013 och plan 2014-15

Utgångspunkt för budgeten år 2013 och planen för 2014-2015 är innevarande års (2012) budget.

Hänsyn har tagits till de slutsatser som kan dras av bokslutet 2011 och de utfallsprognoser som gjorts

under innevarande år. Delårsrapporten innehöll en utfallsprognos som pekade på ett positivt resultat

för 2012 på 19,2 mkr, varav den skattefinansierade verksamheten stod för 18,4 mkr och va-

verksamheten 0,7 mkr. Detta prognostiserade resultat inkluderade en engångsintäkt i form av

återbetalda premier från AFA Försäkring på 11,3 mkr. Helårsprognosen exklusive denna post visade

på ett resultat på +7,8 mkr totalt.

Personalkostnaderna, som för 2012 beräknas uppgå till ca 450 mkr, utgör den tyngsta utgiftsposten i

kommunens samlade budget och svarar för ca 60 % av bruttokostnaden. Beräkningarna för 2013-2015

bygger på årliga avtalsenliga löneökningar med mellan 2,0 och 3,0 procent per år. Medlen för att täcka

löneökningarna budgeteras på finansförvaltningen (kommunstyrelsen) och när utfallen är kända

kommer det att göras en ramjustering. Eftersom fördelningen av 2012 års löneöversyn inte är beslutad

och genomförd följer även det årets pengar med till 2013 och vidare. Det innebär att verksamheternas

budgetramar åren 2013-2015 grundar sig på löner i 2011 års nivå. Fördelningen av respektive års

löneökningar kommer att skrivas fram för nya beslut när utfallen av löneöversynerna föreligger.

Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till

inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och

beakta den i sina internbudgetar.

Budgetramen för nämnderna och kommunstyrelsens olika enheter har justerats för att de interna

lokalhyrorna har reviderats. Utifrån en ny beräkningsmodell har hyrorna ändrats, vilket medfört att

hyreskostnaden för en del verksamheter kommer att öka. Budgetramarna har då höjts för att

kompensera kostnadsökningen. Summan av ökningarna är lika med minskningarna, som främst fallit

ut på Fastighetsenheten, vars skattefinansiering i budget 2012 är borta i budget 2013 och alltså ersatt

med höjda internhyror.

Styrelsen/nämnderna tilldelas en budgetram (skattefinansiering) som fastställs av kommunfullmäktige

för styrelse/nämnd, vilket således är anslagsbindningsnivån om inte annat uttryckligen anges i

fullmäktiges budget. I skattefinansieringen inkluderas kapitalkostnader (avskrivningar och intern

ränta). Eventuella överskott på kapitalkostnaderna får inte användas till andra ändamål. Den tilldelade

skattefinansieringen är likvärdig med de nettokostnader som styrelsen/nämnden förväntas redovisa vid

varje årsslut. Nämnderna ska tillämpa bruttobudgetering och bruttoredovisning för att uppnå

jämförbarhet mellan budget och bokslut.

Kommunfullmäktige beslutar om vilka verksamheter som ska bedrivas i nämnder och styrelser då

detta är en principiell fråga. Det innebär att nämnderna inte kan inrätta eller dra in hela verksamheter

utan beslut av kommunfullmäktige. Även andra principiella frågor beslutas av fullmäktige.

Kommunfullmäktiges mål (avsnitt 5) är överordnade och preciseras här vad gäller respektive nämnds

verksamhet.

Nedan anges nettokostnader (summan av bruttointäkter och bruttokostnader) med minustecken före

beloppen. En negativ ramförändring innebär alltså en ökad nettokostnad, en positiv att

nettokostnaderna minskar.

16

6.1. Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige (KF) är kommunens högsta beslutande organ och består av 31 ledamöter.

Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Det gäller bl a budget, skatt,

taxor och avgifter. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som skall finnas och vad nämnderna

ska göra samt utser ledamöter till nämnderna. Fullmäktige sammanträder en gång i månaden förutom i

juli.

Utöver kommunfullmäktige redovisas här valnämnden, revisionsnämnden och överförmyndar-

nämnden. Kostnaderna för överförmyndarverksamheten däremot redovisas under kommunstyrelsen.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats och som

inkluderar kommunfullmäktige, valnämnd, överförmyndarnämnd och kommunrevision.

Tabell 9: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -1 915 -1 915 -1 915

Allmänna val 0 -200 0

Kommunrevisionen -15 -15 -15

Ny ram -1 930 -2 130 -1 930

År 2011 kostade kommunfullmäktige och de tre nämnderna 2 046 tkr. Prognosen för 2012 är ett utfall

på hela året på 1 921 tkr.

Kommunrevisionens kostnader beräknas öka med 15 tkr från och med 2013. Denna post fanns inte

med i det förslag som behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott.

År 2014 kommer det att hållas allmänna val och därför finns ett tillskott på 200 tkr.

17

6.2. Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen (KS) ska samordna och leda förvaltningen av kommunens angelägenheter. KS

bereder ärenden till kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. KS ska ha uppsikt över samtliga

verksamheter samt ansvar för kommunens utveckling och ekonomi.

Om det i någon av kommunstyrelsens enheter när internbudgetarna ska utformas uppkommer ett

väsentligt budgetutrymme till följd av att förutsättningarna ändrats får detta utrymme inte förbrukas

för annan verksamhet inom enheten, utan ska budgeteras centralt inom kommunstyrelsen för

oförutsedda utgifter.

6.2.1. Kommunledningskontoret (KS)

Kommunens kansli svarar för ärendeberedning och sekreterarskap i kommunfullmäktige,

kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt valnämnden. Inom kommunledningskontoret handläggs

även ärenden som rör överförmyndarverksamheten, upphandlingar och it. Under kommunkontoret

sorterar också växel/reception, vaktmästeri och arkiv. Ekonomienheten arbetar med budget och

ekonomisk planering, bokslut och årsredovisning, in- och utbetalningar, debiteringar och

kravverksamhet m.m. Personalenheten ansvarar för personaladministrativa strategier,

organisationsfrågor, personal- och lönepolitik, rekrytering, personalutveckling samt arbetsmiljöfrågor.

Kostnaderna för kommunstyrelsen och dess arbetsutskott ingår också i kommunledningskontoret.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats och som

alltså inkluderar kommunledningskontoret, ekonomienheten och personalenheten.

Tabell 10: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -25 291 -25 291 -25 291

Överförmyndarverksamheten -600 -600 -600

Kommunstyrelsen -500 -500 -500

Visionsarbetet -100 -100 -100

Friskvårdsbidrag -100 -200 -200

Utvecklingsprojekt och marknadsföring -700 -700 -700

Kompensation för höjda internhyror -1 455 -1 455 -1 455

Ny ram -28 746 -28 846 -28 846

Nettokostnaderna i 2011 års bokslut var för kommunledningskontoret 33 062 tkr. I samband med

omorganisationen i början av 2011 flyttades verksamheter med budget på 6,5 mkr till

samhällsutvecklingsenheten. Det prognostiserade underskott för 2012 är enligt delårsrapporten 1,4

mkr.

Överförmyndarverksamheten är i 2012 års budget underfinansierad och måste förstärkas med 600 tkr.

Även kommunstyrelsens politiska verksamhet är underfinansierad 2012 och förstärks med 500 tkr.

Medel för att driva visionsarbetet vidare tillförs med 100 tkr. Friskvårdsbidraget (i dag 450 kr per

anställd) höjs i två steg till den dubbla nivån år 2014. Som alternativ till penningbidraget ska de

anställda kunna få ett årskort på våra bad i Bjuv och Billesholm. För utvecklingsprojekt och

marknadsföring tillförs 700 tkr (posten är ändrad från det förslag som behandlades i ksau).

Kompensation föreslås också med 1 455 tkr för ökade lokalkostnader till följd av omläggningen av

internhyrorna.

18

6.2.2. Räddningstjänsten (KS)

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för planering enligt Lag om skydd mot olyckor och

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

beredskap. Räddningstjänsten har ansvaret för att samordna detta arbete direkt under

kommunstyrelsen. Räddningstjänstens ansvarsområde är sotnings-, tillstånds-, tillsyns-, utrycknings-,

samt förebyggande, rådgivande, och skadeavhjälpande verksamhet.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats.

Tabell 11: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -6 262 -6 262 -6 262

Kompensation för höjda internhyror -383 -383 -383

Ny ram -6 645 -6 645 -6 645

Nettokostnaderna 2011 uppgick till 6 285 tkr. Prognosen för 2012 är, enligt delårsrapporten, att

budgeten hålls.

Räddningstjänsten föreslås få kompensation för ökade lokalkostnaderna som en följd av omläggningen

av internhyrorna. I övrigt är ramen oförändrad.

6.2.3. Enheten för arbete och tillväxt (KS)

Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknads- och integrationsfrågor samt vuxenutbildning.

Enheten för arbete och tillväxt ligger således under kommunstyrelsen och rapporterar till dess utskott

för arbete och tillväxt. Enhetens/utskottets verksamheter är:

vuxen- och försörjningsstöd, som arbetar med stöd till vuxna, framför allt missbrukare och

ekonomiskt bistånd till enskilda och familjer,

integrationsfrågor,

Navet, en plattform för bl.a. samarbete över myndighetsgränser och för möten med bland

andra medborgare och näringslivet

Futurum, som arbetar med vuxenstudier, yrkesvux, svenska för invandrare, särvux och viss

uppdragsutbildning samt på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden verkställer

gymnasieskolans individuella program.

Arbetsmarknadsenheten, som har till uppdrag att stödja deltagare från arbetsförmedlingen och

socialtjänsten att så snabbt som möjligt bli självförsörjande genom arbete eller studier.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för enheten.

Tabell 12: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -44 311 -44 311 -44 311

Intäkter från statsbidrag slut -522 -522 -522

Försörjningsstöd 300 1 300 1 800

Kompensation för höjda internhyror -1 057 -1 057 -1 057

Ny ram -45 590 -44 590 -44 090

Nettokostnaderna i bokslutet 2011 slutade på 45 874 tkr. I samband med omorganisationen i början av

2012 flyttades verksamheter med 1,6 mkr i budget till andra enheter/nämnder, främst

19

samhällsutvecklingsenheten. Enligt delårsrapporten 2012 väntas året sluta med ett underskott på 1,3

mkr.

Inför 2013 sker några förändringar. Dels förstärks budgeten med anledning av det bortfall av intäkter

som balanserats från tidigare statsbidrag, vilka nu tagit slut. Dels är bedömningen att kostnaderna för

försörjningsstödet kommer att minska med 300 tkr. Dels föreslås kompensation för ökade

lokalkostnader med 1 057 tkr som en följd av omläggningen av internhyrorna.

Vad gäller försörjningsstödet har det under 2012 skett en klar minskning av kostnaderna i jämförelse

med förra året. 2011 uppgick de totala kostnaderna till 19,7 mkr och för 2012 är prognosen 17,5 mkr.

Statistiken visar både något färre hushåll, men framför allt lägre kostnader per hushåll. Enhetens

bedömning är därför att man med aktiva insatser ska kunna bringa ner kostnaderna ytterligare under de

kommande åren. Utskottets målsättning för försörjningsstödet är att under mandatperioden (senast

2014) ha minskat de årliga kostnaderna med 8,0 mkr.

6.2.4. Samhällsutvecklingsenheten (KS)

Den 1 april 2012 bildades den nya samhällsutvecklingsenheten dit delar av kommunledningskontorets

ansvar överförts tillsammans med planfrågor och hållbarhetsfrågor. Enheten fungerar även som

förvaltning åt byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden (KoF).

Kommunstyrelsen ansvarar genom samhällsutvecklingsenheten för ett antal olika

verksamhetsområden:

planfrågor

mark och exploatering

näringslivsfrågor, turism och evenemang

information och marknadsföring

hållbarhetsfrågor (inklusive budget-, konsument-, och energirådgivning)

projekt ungdomsintegration i samverkan med KoF.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för enheten.

Tabell 13: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -8 338 -8 338 -8 338

Avgift till Skånetrafiken upphör 228 228 228

Våtmarker -70

Social hållbarhet -400 -400

Ny ram -8 180 -8 510 -8 510

Eftersom enheten är nybildad under 2012 finns inget utfall för 2011 att jämföra med. Enligt prognosen

i delårsrapporten väntas 2012 sluta med ett mindre överskott (ca 100 tkr).

Förändringarna i budgeten är tre: dels upphör en avgift som kommunen erlagt till Skånetrafiken, vilket

minskar ramen med 228 tkr; dels budgeteras ett bidrag på 70 tkr till ett våtmarksprojekt; och dels

satsas 400 tkr på social hållbarhet från och med 2014.

6.2.5. Driftenheten (KS)

Inom kommunstyrelsens ansvarsområde ligger även de tekniska frågorna som t ex kommunens vatten-

och avloppsverk, gator, parker, trafik, och fastigheter.

Driftenheten ansvarar för drift och underhåll av kommunala vägar, gator och gång- och cykelvägar;

drift och underhåll av allmän platsmark; den kommunala städverksamheten; drift och underhåll av

kommunala fastigheter samt de avtal som kommunen har med andra fastighetsägare, t ex

20

Bjuvsbostäder; drift och underhåll av bad- och sportanläggningar; samt va-verksamheten

(beställarfunktion mot NSVA).

I den organisationsöversyn som kommunen genomfört och som trädde i kraft den 1 april inrättades

driftenheten som en sammanslagning av tidigare projekt- och utförarenheten och fastighetsenheten.

Syftet var att skapa förutsättning för en driftorganisation som kan utnyttja gemensamma resurser

optimalt. I och med att ansvaret för den operativa delen av va-verksamheten övergått till NSVA som

även hanterar debiteringen av abonnenterna, minimeras samverkan mellan gata/park och va.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för enheten.

Tabell 14: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -37 399 -37 399 -37 399

Asfaltering - 1 500 -1 500 -500

Generell ramökning -500 -500 -500

Ungdomstaxa på friluftsbadet -100 -100 -100

Ökade kapitalkostnader -1 350 -1 350 -1 350

Förändrad internhyresberäkning 4 863 4 863 4 863

Ny ram -35 986 -36 186 -35 186

I bokslutet för 2011 redovisade fastighetsenheten nettokostnader på 5 420 tkr och projekt- och

utförarenheten på 24 292 tkr, sammanlagt 29 712 tkr. I samband med omorganisationen i början av

2012 tillfördes driftenheten verksamheter med budget på 9,1 mkr (i huvudsak bad och

idrottsanläggningar från KOF). Enligt delårsrapporten prognostiseras ett underskott vid årets slut på

1,1 mkr.

Inför 2013 förstärks Driftenhetens budget med 1 500 tkr för asfaltering, med 500 tkr i generell

ramökning, samt med 100 tkr för merkostnader som en följd av lägre taxa på badet.

Enheten tillförs också kompensation för de ökade kapitalkostnaderna, som främst är en följd av att den

planskilda korsningen aktiveras. Avskrivningarna för denna uppgår till 718 tkr årligen och 2013 är

räntekostnaden 782 tkr.

Som en följd av att en ny beräkningsmodell för internhyrorna tagits fram höjs hyrorna, vilket gör att

Fastighetsenheten, som ingår i Driftenheten, kommer att få kraftigt ökade interna intäkter. Detta

neutraliseras genom att skattefinansieringen för Fastighetsenheten tas bort. Därför minskar

Driftenhetens ram med 4 863 tkr.

6.2.6. Finansförvaltning

I finansförvaltningen ingår för det första den samlade statliga intäktssidan för kommunen, d.v.s.

skatteintäkter, statsbidrag och avgifter inom utjämningssystemet samt kommunal fastighetsavgift. I

tabellen nedan framgår de budgeterade intäkterna för åren 2012-2015.

Tabell 15: Budgeterade skatteintäkter, statsbidrag och fastighetsavgift, 2012-15

(tkr) 2012 2013 2014 2015

Skatteintäkter 475 028 493 326 502 823 520 376

Inkomstutjämning 177 045 187 227 192 098 200 550

Kostnadsutjämning -5 647 -4 979 -5 025 -5 069

Regleringsbidrag 7 520 602 2 943 -1 846

LSS-utjämning -20 510 -20 079 -20 261 -20 440

21

Kommunal fastighetsavgift 26 000 26 928 27 428 27 928

Summa statliga intäkter 659 436 683 025 700 006 721 499

De i tabellen ovan redovisade beloppen är enligt de prognoser som SKL lämnat för Bjuvs kommun i

oktober 2012 med justering av skatteintäkterna för befolkningsantalet.

Det är viktigt att komma ihåg att den samlade intäktssidan är en prognos, som troligen kommer att

förändras och att förändringen kan bli både negativ och positiv. Om konjunkturutvecklingen det

närmaste 1-1,5 året blir markant sämre än vad som antas i prognosen från SKL finns det risk att

intäkterna till kommunen också hamnar en bit lägre än vad som budgeterats.

För det andra ingår i finansförvaltningen det s.k. finansnettot, d.v.s. de externa räntekostnader och -

intäkter som kommunen betalar, huvudsakligen på sina lån. Räntekostnaderna har sjunkit något under

2012 som en följd av lägre räntor och inför 2013 kommer därför kostnaderna att sjunka något. Med i

beräkningen finns också borgensavgift och utdelning från Bjuvsbostäder med 540 tkr.

Resten av finansförvaltningen är huvudsakligen pensionskostnader, arbetsgivaravgifter samt de

personalomkostnader och den internränta som utgör en del av kapitalkostnaden för kommunens

verksamheter.

Tabell 16: Övrig budget för finansförvaltningen, 2012-2015

(tkr) 2012 2013 2014 2015

Pensionskostnader -35 509 -35 809 -36 509 -37 509

Sociala avgifter -101 560 -101 700 -101 700 -101 700

Internränta 13 168 13 918 13 918 13 918

Kalkylerade personalomkostnader 123 478 123 618 123 618 123 618

Övrigt -1 357 -757 -757 -757

S:a exkl finansnetto och löneökning -1 780 -730 -1 430 -2 430

Finansnetto -4 850 -4 800 -4 800 -4 800

S:a exkl löneökning -6 630 -5 530 -6 230 -7 230

Löneökningar (ackumulerat) -9 675 -19 350 -31 450 -44 950

Totalt finansförvaltningen -16 305 -24 880 -37 680 -52 180

De löneökningar som budgeteras på finansförvaltningen ska sedan fördelas i verksamheternas ramar.

Eftersom fördelningen av 2012 års löneöversyn inte är beslutad och genomförd följer även det årets

pengar med till 2013 och vidare. Det innebär att verksamheternas budgetramar åren 2013-2015

grundar sig på löner i 2011 års nivå. Fördelningen av respektive års löneökningar kommer att skrivas

fram för nya beslut när utfallen av löneöversynerna föreligger.

22

6.3. Byggnadsnämnd

Byggnadsnämnden ansvarar för frågor om byggande och fastighetsbildning, samt övervakar

efterlevnaden av plan- och bygglagen, föreskrifter och beslut. Byggnadsnämnden prövar vidare

ansökningar om bygg-, rivnings- och marklov samt ansvarar även för kommunens kart- och

mätverksamhet. Bevarandefrågor, kulturminnesvård och namngivning ingår också i nämndens ansvar.

Från och med den 1 april ingår byggnadsnämndens verksamhet i samhällsutvecklingsenheten. De

förändringar som den nya organisationen inneburit för nämnden är att planfrågor numera ligger helt på

kommunstyrelsen och att det har skett en förstärkning på bygglov och tillsyn med en handläggare.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för

nämnden.

Tabell 17: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -2 180 -2 180 -2 180

Intäktsbortfall -150 -150 -150

Ny ram -2 330 -2 330 -2 330

Nettokostnaderna 2011 uppgick enligt bokslutet till 2 532 tkr. Omorganisationen innebar att

planfrågorna flyttades över till ks och med det minskade nämndens budget med 467 tkr. Enligt

delårsrapporten 2012 prognostiseras ett större underskott på 0,7 mkr p.g.a. intäktsbortfall.

Mot bakgrund av det underskott som prognostiseras för 2012 och som beror på att intäktssidan väntas

sluta under budget föreslås en förstärkning av nämndens budget med 150 tkr. Ett eventuellt

intäktsöverskott år 2013 får inte utnyttjas för att öka kostnaderna utöver 2012 års budget.

23

6.4. Barn- och utbildningsnämnd

I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsansvar ingår förskola, förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, träningsskola, skolbarnomsorg, musikskola, samt stöd- och samordningsenheten, som

består av elevhälsan, fritidsgårdar och socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp.

Verksamheten är organiserad i sex områden med följande verksamheter:

Område 1: Billesholm, förskola och grundskola samt särskola

Område 2: Ekeby, förskola och grundskola

Område 3: Bjuv Västra, förskola och grundskola samt särskola

Område 4: Bjuv Östra, förskola och grundskola samt förberedelseklasser

Område 6: Stöd- och samordningsenhet: elevhälsan, fritidsgårdar och barn- och ungdomsgruppen

(socialtjänst för barn och unga 0- 20 år)

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för

nämnden.

Tabell 18: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -329 474 -329 474 -329 474

Ökat barn- och elevantal, 6-15 år -1 700 -700 -1 900

Pris- och volymförändring, gymnasieskolan -3 688 400 1 700

Fler barn i förskolan -425 -425 -425

Höjd förskolepeng -1 000 -1 000

Modersmålsundervisning, matematikprojekt -750 -750 -750

Barnomsorg på obekväm arbetstid, ”nattis” -1 100 -3 100 -3 100

Kompensation för höjda internhyror -10 -10 -10

Ny ram -337 147 -335 059 -334 959

Utfallet för nettokostnaderna 2011 blev 325 385 tkr. I samband med införandet av kommunens nya

organisation överfördes ansvaret och budget (5,7 mkr) för musikskolan och fritidsgårdarna till BUN

från KOF. Prognosen för helåret 2012 som tagits fram i delårsrapporten visar på ett större underskott

på 6,5 mkr.

Förändringarna i BUN:s budget inför 2013 är bland annat volymförändringar. Elevantalet i åldern 6-15

år stiger och därmed kostnaderna i förskoleklass, grundskola och fritidshem (sammanlagt 1 700 tkr).

Även i förskolan ökar barnantalet något och kostnaderna med 425 tkr. Den största förändringen gäller

gymnasieskolan, där elevantalet ökar inför 2013, för att därefter sjunka. Det som också driver

kostnaderna i gymnasiet är en kombination av högre priser och en förskjutning i elevernas val mot

dyrare yrkesinriktade program. Sammantaget förstärks budgeten 2013 med 3 688 tkr avseende

förändringarna i gymnasieskolan.

750 tkr tillförs för att tillgodose behovet av studiehandledning på modersmål, vilket Skolinspektionen

förelagt kommunen, samt för att möjliggöra en fortsättning av matematikprojektet, för vilket de

statliga medlen upphör.

Vidare införs s.k. ”nattis”, d.v.s. barnomsorg på obekväm arbetstid i två steg. År 2013 förlängs

öppethållande på 2 förskoleavdelningar och 2014 erbjuds barnomsorg även nattetid. Slutligen finns

inför 2014 med en höjning av pengen inom förskoleverksamheten.

Nettoeffekten av omläggningen av internhyresberäkningen blir marginell för BUN:s del, endast 10 tkr.

Förskolorna får emellertid lägre hyror, medan skolorna får högre med den nya beräkningsmodellen.

24

6.5. Kultur- och fritidsnämnd

Kultur- och fritidsnämnden är huvudman för bibliotek, museer, lotteritillstånd och föreningsbidrag.

Nämnden har verksamhets- och avgiftsansvar för kommunens badanläggningar. I nämndens ansvar

ingår vidare uthyrning av föreningslokaler, föreningskontakter, kulturfrågor och arrangemang.

Från den 1 april ingår kultur- och fritidsnämndens verksamhet, efter en omorganisation, i

samhällsutvecklingsenheten. Idrottsanläggningar och baden har flyttats över till driftsenheten, men

nämnden har fortsatt ansvar för verksamhets- och avgiftsfrågor. Musikskolan och fritidsgårdarna har

övertagits av BUN.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för

nämnden.

Tabell 19: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -13 182 -13 182 -13 182

Ungdomstaxa på friluftsbadet 200 200 200

Bjuvsfestivalen -300 -300 -300

Andra evenemang -100 -100 -100

Lägre internhyror 128 128 128

Ny ram -13 254 -13 254 -13 254

2011 års nettokostnader slutade på 27 744 tkr. I samband med omorganisationen fördes budget på 14,6

mkr till ks och BUN. Prognosen för 2012 är att budgeten hålls. Nämnden har också fått tillskott under

2012 med 200 tkr för att täcka intäktsbortfallet av en lägre badtaxa för sommarsäsongen.

Inför 2013 föreslås två tillskott till nämndens budget, nämligen dels 300 tkr för Bjuvsfestivalen och

dels 100 tkr för andra evenemang. Förstärkningen 2012 med 200 tkr för ungdomstaxa halveras och

förs över till Driftenheten (ks) som ansvarar för personalen.

För nämndens del blir effekten av att internhyrorna beräknats på ett nytt sätt att kostnaderna sjunker

med 128 tkr.

25

6.6. Vård- och omsorgsnämnd

Vård- och omsorgsnämnden (VON) ansvarar för insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL), Lagen om

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om

bostadsanpassningsbidrag och Livsmedelslagen.

Äldreomsorgen består bl.a. av tre särskilda boenden, ett i varje kommundel; hemtjänst, uppdelad i två

områden, Bjuv respektive Billesholm och Ekeby; hemsjukvård; rehabilitering; korttidsvård; kultur i

vården och anhörigstöd; samt myndighetsutövning och administration.

Handikapp- och psykiatriomsorgen består bl.a. av insatser enligt LSS och LASS (lag om

assistansersättning) för barn och vuxna; insatser inom socialpsykiatrin; externa placeringar; samt

myndighetsutövning och administration.

Budgetram

Budget för 2013 och planen för 2014-15 utgår från den rambudget för 2012 som beslutats för

nämnden.

Tabell 20: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Rambudget 2012 -167 954 -167 954 -167 954

Volymökningar i hemtjänsten -2 700 -3 700 -3 700

Hemtagningsteam -500 -500 -500

Delning gruppboende, LSS -1 000 -1 000 -1 000

Förstärkning, demensboende -500 -500 -500

Uppsökande verksamhet -100 -100 -100

Fler platser i särskilt boende -1 200 -4 800

Fler vårdtagare på LSS-boende -2 000 -6 000

Enhetschef, LSS -300 -600 -600

Ökad volym, personlig assistans -1 000 -1 000

Delning av psykiatriboende -1 350 -1 350

Kompensation för höjda internhyror -2 086 -2 086 -2 086

Ny ram -175 140 -182 090 -189 690

I 2011 års bokslut noterades nämnden för nettokostnader på 167 664 tkr. Omorganisationen i 2012 års

början berörde endast marginellt VON i och med att personal och budget för 252 tkr tillfördes

nämnden. I delårsrapporten 2012 redovisade nämnden en helårsprognos på -1,0 mkr.

Den största budgetförändringen inför 2013 gäller hemtjänsten, som sett en kraftig volymökning de

senaste åren. Den har fortsatt även 2012 och inför 2013 behövs ett tillskott på 2 700 tkr i hemtjänsten.

Personaltätheten inom hemtjänsten ska öka och i första hand ska heltidstjänst erbjudas.

Vidare sker en satsning på hemtagningsteam, för att underlätta för den enskildes övergång från

sjukhus till ordinärt boende och samtidigt minska belastningen på korttidsboende. Ett gruppboende

inom LSS har för många vårdtagare och måste delas, vilket kräver ökad bemanning. Inom

demensboende sker en förstärkning med 500 tkr med hänsyn till skärpta lagkrav. Från halvårsskiftet

2013 ges möjlighet att starta med uppsökande verksamhet för att bättre kunna kartlägga de äldres

behov av omsorg. Från halvårsskiftet tillsätts också en enhetschef inom LSS-verksamheten.

I planen för åren efter 2013 finns sedan satsningar på ytterligare åtta platser i särskilt boende, på fler

platser inom LSS-boende, på ökade insatser inom personlig assistans samt på delning av ett särskilt

boende för psykiskt funktionshindrade (Ekoxen).

26

VON kompenseras med 2 086 tkr för att lokalkostnaderna ökar som en följd av omläggningen av

internhyresberäkningen.

De boende på särskilt boende skall aktiveras för ökad livskvalitet. Kommunen ska också satsa på

förebyggande verksamheter för dementa och andra som behöver stimulans i sin vardag. Därmed

avlastar med dem som vårdar i hemmet och uppskjuter flyttning till särskilt boende.

6.6.1. Kostenheten

Under Vård- och omsorgsnämnden ansvar finns också Kostenheten, som sköter kommunens

måltidsverksamhet. Denna enhet ska vara självfinansierad och har därför ingen skattefinansiering.

Dess kostnader tas ut på interndebitering av måltiderna. Enheten behöver förstärkas med en assistent

på halvtid fr.o.m. den 1 juli 2013 till en kostnad av 110 tkr detta år. Denna kostnadsökning är beviljad

och kommer att täckas genom en begränsad prishöjning.

Kostnadsförändringarna för enheten avseende kapitalkostnader, löneökningar och prisökningar visar

på en genomsnittlig kostnadsökning på 1 %. För att täcka denna föreslås att enheten beviljas en

prishöjning på 1 %. I detta är inräknat 2013 års löneökningar. De verksamheter vars kostnader ökar

p.g.a. att internpriset höjs kompenseras för detta i fördelningen av de medel som finns avsatta för

löneöversynen 2013.

Kvaliteten på maten skall vara densamma oavsett var den tillagas. Med hjälp av en enkät skall man

kunna mäta hur man upplever maten.

27

6.7. Avgiftsfinansierad verksamhet

Den avgiftsfinansierade verksamheten avser vatten och avlopp (va). Drift och underhåll samt

avgiftsdebitering sköts sedan oktober 2010 av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA).

Taxan i Bjuvs kommun höjdes inför 2011 och åter 2012. Ett nytt beslut om taxan för 2013 kommer att

fattas av kommunfullmäktige i slutet av 2012.

Bakgrunden är också att 2010 slutade med en betydande förlust i den här verksamheten, -10,3 mkr.

Den ackumulerade förlusten under perioden 2007-2011 uppgår till 22,2 mkr, varav 2010-2011 står för

11,3 mkr. Mot bakgrund av förlusten 2010 beslutade Kommunfullmäktige i budget för 2011 att va-

verksamheten de närmaste åren ska budgetera överskott för att på så sätt kunna återställa förlusterna,

som täckts med skattemedel. 2011 slutade emellertid med en ny förlust på knappt 1,0 mkr, men 2012

är prognosen ett överskott på 0,7 mkr. I denna budget föreslås att kommunfullmäktige förnyar beslutet

om resultatkrav för att under 2013-2015 återställa förlusterna från 2010-2011.

Budgetram

I avsnitt 7.2. redovisas en resultaträkning. Här redovisas endast det resultatkrav som finns för denna

verksamhet.

Tabell 21: Förslag till budget

(tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015

Resultatkrav 2012 1 600 1 600 1 600

Förändrat resultatkrav 1 900 1 900 1 900

Nytt resultatkrav 3 500 3 500 3 500

I den resultatbudget för va-verksamheten som återfinns i avsnitt 7.2. har tagits hänsyn till den

investeringsnivå som föreslås, de förändringar i kapitalkostnaderna som blir följden, samt det

budgeterade resultatkravet. Det är framför allt kravet på ett resultat på 3,5 mkr, som gör att taxan i så

fall måste höjas med i storleksordningen 5-6 % inför 2013.

28

6.8. Investeringsbudget

Den investeringsbudget som föreslås här omfattar totalt 36 240 tkr, vilket kan jämföras med 2012 års

budget på 49 653 tkr. Det är således drygt 13,4 mkr mindre 2013 och denna volym håller sig ungefär

till det finansieringsutrymme som kommun själv genererar genom avskrivningar och resultat.

Den stora förändringen finns på va-sidan. Budgeten för 2013 uppgår till 19 190 tkr i jämförelse med

8 510 i 2012 års budget. Även för 2014-2015 är nivåerna klart högre: 14 060 tkr respektive 13 560 tkr.

Bakgrunden är de stora behov som finns att renovera och byta ut t.ex. ledningar på kommunens

anläggningar.

2012 upptas merparten av investeringsbudgeten av projektet Planskild korsning. Detta beräknas vara

avslutat i slutet av året. Därför finns det i stället utrymme för en del andra projekt år 2013. En hel del

satsningar görs på fastigheter och gatu- och parksidan. Ett större projekt är den centrala lekplats

kombinerad med en skateboardpark som planeras i kommundel Bjuv (3 500 tkr).

Investeringsnivåerna för budgetåren 2014 respektive 2015 är relativt låga, men det finns tre projekt

som inte är utgiftsberäknade ännu, nämligen bibliotek/kulturhus i Bjuv, Storgatans förlängning inom

ramen för Vision 2020 och skolor i kommundel Bjuv, närmare bestämt Brogårdaskolans framtid.

Kommunfullmäktige föreslås tillsätta utredningar i både biblioteksfrågan och kring Brogårdaskolan.

29

7. Ekonomisk sammanställning

I de följande tabellerna finns sammanställning av driftbudgetramar, resultaträkning, balansräkning och

kassaflödesanalys för det närmaste året, 2013, och för de två år som följer i planen, 2014-2015.

Jämförelser görs också med innevarande budgetår, 2012, och 2011 års bokslut. Slutligen redovisas

också investeringsplanen.

7.1. Driftbudgetramar 2013-2015

Tabell 22: Driftbudgetramar 2013-2015

(tkr) Utfall 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Budget 2013

Plan 2014 Plan 2015

Kommunfullmäktige -2 046 -1 915 -1 921 -1 930 -2 130 -1 930

Byggnadsnämnden -2 532 -2 180 -2 909 -2 330 -2 330 -2 330

Barn- och utbildningsnämnden -325 385 -329 474 -335 936 -337 147 -335 059 -334 959

Kultur- och fritidsnämnden -27 744 -13 182 -13 182 -13 254 -13 254 -13 254

Vård- och omsorgsnämnden -167 664 -167 954 -168 954 -175 140 -182 090 -189 690

Kostenheten 604 0 200 0 0 0

Kommunstyrelsen

* Utskottet för arbete och tillväxt -45 874 -44 311 -45 591 -45 590 -44 590 -44 090

* Samhällsutvecklingsenheten 0 -8 338 -8 235 -8 180 -8 510 -8 510

* Driftenheten 0 -37 399 -38 503 -35 986 -36 186 -35 186

* Fastighetsenheten -5 420 0 0

* Projekt- och utförarenheten -24 292 0 0

* Räddningstjänsten -6 285 -6 262 -6 262 -6 645 -6 645 -6 645

* Kommunledningskontoret -33 062 -25 291 -26 678 -28 746 -28 846 -28 846

S:a skattefinansierad verksamhet -639 699 -636 306 -647 971 -654 948 -659 640 -665 440

Avgiftsfinansierad verksamhet

Vatten och avlopp (va) -954 1 600 736 3 500 3 500 3 500

SUMMA STYRELSE OCH NÄMNDER

-640 654 -634 706 -647 235 -651 448 -656 140 -661 940

Kommungemensamt

Pensionskostnader -35 739 -35 509 -36 316 -35 809 -36 509 -37 509

Intern ränta 18 439 13 168 13 512 13 918 13 918 13 918

Ej beslutade löneökningar

-9 675 -9 675 -19 350 -31 450 -44 950

Övrigt 29 648 20 561 23 818 21 161 21 161 21 161

SUMMA VERKSAMHETER -628 306 -646 161 -655 896 -671 528 -689 020 -709 320

Nettokostnadsförändring, totalt

4,4 % 2,4 % 2,6 % 2,9 %

30

7.2. Resultaträkningar 2013-2015

Tabell 23: Resultaträkning 2013-2015, total kommunal verksamhet

(tkr) Utfall 2011 Budget

2012 Prognos

2012 Budget

2013 Plan 2014

Plan 2015

Verksamhetens intäkter 139 055 137 542 134 171 136 800 137 200 138 400

Verksamhetens kostnader -740 360 -757 024 -763 604 -781 028 -798 720 -820 120

Avskrivningar -26 851 -26 650 -26 457 -27 300 -27 500 -27 600

S:a verksamhetens nettokostnader -628 156 -646 132 -655 890 -671 528 -689 020 -709 320

Skatteintäkter 468 347 475 028 484 119 493 326 502 823 520 376

Statsbidrag och utjämning 180 034 184 408 184 372 189 699 197 183 201 123

Finansiella intäkter 7 272 7 350 7 494 7 300 7 300 7 300

Finansiella kostnader -12 305 -12 229 -12 266 -12 100 -12 100 -12 100

Resultat före extraord. poster 15 192 8 425 7 829 6 597 6 086 7 279

Extraordinära poster 0 0 11 324 0 0 0

ÅRETS RESULTAT 15 192 8 425 19 153 6 697 6 186 7 379

Nyckeltal Årets resultat i % av skattenettot* 2,3% 1,3% 2,9% 1,0% 0,9% 1,0%

Nettokostnaderna i % av skattenettot* 96,9% 98,0% 98,1% 98,3% 98,4% 98,3%

* Skattenettot avser summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften.

Det totala resultatet för år 2013 beräknas till 6 697 tkr, vilket utgör 1,0 % at det s.k. skattenettot

(summan av skatteintäkter och generella statsbidrag). Den skattefinansierade delen budgeteras till

3 197 tkr.

Tabell 24: Resultaträkning 2013-2015, skattefinansierad verksamhet

(tkr) Utfall 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

Verksamhetens intäkter 103 459 97 952 94 431 94 876 94 860 95 498

Verksamhetens kostnader -708 493 -726 184 -731 961 -750 754 -768 480 -789 568

Avskrivningar -22 209 -21 850 -21 826 -21 750 -21 650 -21 550

S:a verksamhetens nettokostnader -627 244 -650 082 -659 356 -677 628 -695 270 -715 620

Skatteintäkter 468 347 475 028 484 119 493 326 502 823 520 376

Statsbidrag och utjämning 180 034 184 408 184 372 189 699 197 183 201 123

Finansiella intäkter 4 244 7 350 7 494 7 300 7 300 7 300

Finansiella kostnader -9 235 -9 879 -9 536 -9 500 -9 350 -9 300

Resultat före extraord. poster 16 146 6 825 7 093 3 097 2 586 3 779

Extraordinära poster 0 0 11324 0 0 0

ÅRETS RESULTAT 16 146 6 825 18 417 3 197 2 686 3 879

Nyckeltal Årets resultat i % av skattenettot 2,5% 1,0% 2,8% 0,5% 0,4% 0,5%

Nettokostnader i % av skattenettot 96,7% 98,6% 98,6% 99,2% 99,3% 99,2%

31

Tabell 25: Resultaträkning 2013-2015, va-verksamhet

(tkr) Utfall 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

Verksamhetens intäkter 35 596 39 590 39 740 41 924 42 340 42 902

Verksamhetens kostnader -31 867 -30 840 -31 643 -30 274 -30 240 -30 552

Avskrivningar -4 641 -4 800 -4 631 -5 550 -5 850 -6 050

S:a verksamhetens nettokostnader -912 3 950 3 466 6 100 6 250 6 300

Finansiella intäkter 3 028 0 0 0 0 0

Finansiella kostnader -3 070 -2 350 -2 730 -2 600 -2 750 -2 800

Resultat före extraord. poster -954 1 600 736 3 500 3 500 3 500

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0

ÅRETS RESULTAT -954 1 600 736 3 500 3 500 3 500

Resultatet i den avgiftsfinansierade delen budgeteras till 3 500 tkr i syfte att under perioden 2013-2015

hämta hem förlusterna 2010-2011.

7.3. Balansräkning 2013-2015

Tabell 26: Balansräkning 2013-2015

Utfall 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

· immateriella 5 995 2 244 5 130 4 266 3 402 2 538

· materiella 385 925 416 007 406 927 412 241 394 465 389 749

· finansiella 187 131 185 346 185 346 183 561 181 776 179 991

Omsättningstillgångar 74 973 96 531 70 099 71 124 72 149 72 174

S:a tillgångar 654 023 700 129 667 502 671 192 651 792 644 452

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER

Eget kapital -210 533 -203 159 -229 686 -236 383 -242 569 -249 948

· varav årets resultat -15 192 -8 625 -19 153 -6 697 -6 186 -7 379

Avsättningar -2 160 -1 749 -2 138 -1 905 -1 820 -1 791

Skulder

· långfristiga -331 856 -341 683 -338 596 -335 336 -332 076 -328 816

· kortfristiga -109 475 -153 539 -97 082 -97 568 -75 327 -63 897

S:a eget kapital, avsättningar och skulder

-654 023 -700 129 -667 502 -671 192 -651 792 -644 452

Balansräkningen för 2013-2015 är ett resultat av i huvudsak dels budgeterade resultat och

investeringar, dels de beräknade avskrivningarna och dels antaganden om amorteringar och upplåning.

För kommentar till soliditetens utveckling, se avsnitt 3.4. Finansiell analys ovan.

32

7.4. Investeringsbudget för 2013 och plan 2014-2015

Tabellen nedan visar det summerade utfallet 2011, den budget för 2012 som har skrivits fram till

kommunfullmäktige med prognostiserat utfall och vidare förslag till budget 2013 och plan 2014-2015.

Tabell 27: Investeringsbudget 2013 och plan 2014-2015

(tkr) Upparb.

t. 2011 Utfall

120831 Ack utfall

t.o.m. aug -12 Budget

2012 Prognos

2012 Budget

2013 Plan 2014

Plan 2015

Skattefinans. exkl exploatering

Ridstigar 0 0 0 60 50

GC Norr Ekeby Skola 0 0 0 300 300

Omb Varagårdsskolan Samv 456 30 486 50 30

Investeringar KS 0 56 56 1 380 880 700 700 700

Nytt ärendehanteringssystem 0 0 0 1 500 0 1 500

Planskild korsning Storg. 12 848 20 832 33 680 30 500 30 500 -2 000 -17 200 0

Skolor, kommundel Bjuv

1 000 xxxx xxxx

Bibliotek/kulturhus

500 500 xxxx

Renovering av kommunhuset

500

Central lekplats/skateboardpark

1 000 2 500

Nytt kartsystem, GIS

250

RFID, självbetjäning alla bibliotek

700

Kägelresningsmaskiner, bowlinghall

1 500

Trafiksäkerhetsåtgärder

600 800 750

Maskiner och fordon, gata/park

1 850 1 100 800

Ombyggnad, förrådet Verkstadsg.

300

Lekutrustning, parker

250 250 250

Nytt golv, sporthallen Brogårda

800

Ny ventilation, Valleberga förskola

650

Tak, Varagården

500

Maskiner och fordon, fastighet

200 200

Tillgänglighetsanpassning, fastighet

250 250 250

Lekutrustning, fastighet

250 250 250

Golv, Ekeby sporthall

800

Tak, Varagårdsskolan

150 150

Golv, Skaparglädjens förskola

100

Utredning, trygghetsboende

500

Flytt/markarbeten, tennisbarnorna

1 000

Oförutsedda fastighetsinvesteringar

300

Övrigt, Driftenheten

1 000 1 000

It-program, Särvux

200

Datorer

70

Varagårdsskolans kök 4 161 335 4 496 0 335

Hissar 0 115 115 700 700

Tillgänglighetsanp. gator 0 0 0 400 300

Tillagningskök enl KF bes 276 0 276 200 200 1 200 1 200 250

Arbetsmiljöåtgärder 414 0 414 200 200 200 200 200

Tibbarp 1:91 3 368 0 3 368 70 70

Utveckling friluftsbadet 113 236 348 250 225

Pendlarpark. Bjuv Station 717 142 860 283 225

Vision, Bjuv 0 0 0 1 000 1 000 2 000 xxxx xxxx

Ombyggnad av Vallmons fsk 0 0 0 450 450

Inventarier BUN 150 754 904 800 800 1 000 1 000 1 000

Utredning, slöjdsalar V-g-skolan

100

Förskolor Ekeby

550

33

(tkr) Upparb.

t. 2011 Utfall

120831 Ack utfall

t.o.m. aug -12 Budget

2012 Prognos

2012 Budget

2013 Plan 2014

Plan 2015

Brogårdaskolan, modul

350

Uteförråd, förskola

100

Elevdatorer, smartboards

450 450 450

Valleberga förskola 2012

250 250

Grävlingens förskola 2012

120 120

Inventarier VO 31 566 597 600 600 1 000 1 000 1 000

Sängar m.m. t nya särbo-platser

350

Nytt larm till Varagården

780

Nytt LSS-boende

150 160

Inventarier, daglig verks (LSS)

100

Inventarier, KOF

200 200 200

S:a skattefinans. exkl exploatering 22 534 23 066 45 601 39 113 37 235 21 500 -5 200 8 460

Exploateringsverksamhet

Markförvärv 0 57 57 500 500 3 000 3 000 2 000

Valleberga 2:139 0 0 0 225 225

Expl Bjuvstorps Ind omr 0 72 72 630 630

Markförsäljning 0 0 0 -1 000 -400 -2 000 -2 000 -2 000

Brogårda 8:4/Slutstycket 8 714 0 8 714 1 675 1 675

S:a exploateringsverksamhet 8 714 129 8 843 2 030 2 630 1 000 1 000 0

Affärdsdrivande verksamhet, va

Sydvattenansl Ljungsgård 5 016 1 020 6 037 0 1 020 -5 750

NSVA, olika projekt 1 876 1 550 3 426 8 510 8 340 16 000 14 060 13 560

S:a affärsdrivande verksamhet 6 893 2 570 9 463 8 510 9 360 10 250 14 060 13 560

Totalt, investeringar 38 141 25 766 63 906 49 653 49 226 32 750 9 860 22 020

Planen för 2014-2015 är inte fullständig, främst avseende de tre större projekten Bibliotek/kulturhus,

Skolor kommundel Bjuv och Vision Bjuv, d.v.s. centrumutvecklingen i Bjuv. Dessa projekt väntas bli

ganska omfattande, men det finns i dagsläget inga beslut på vad som ska göras och därför inte heller

några beräkningar.

Vad gäller det projekt som benämns NSVA, olika projekt kommer detta att specificeras i ett senare

beslut i kommunstyrelsen. Beloppet ska betraktas som en maximal ram.

34

7.5. Kassaflödesanalys 2013-2015

Tabell 28: Kassaflödesanalys 2013-2015, total verksamhet

Utfall 2011

Budget 2012

Prognos 2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

Resultat 15 192 8 425 19 153 6 697 6 186 7 379

Ej likviditetspåverkande poster

· Av- och nedskrivningar 26 851 26 650 26 457 27 300 27 500 27 600

· Avsättningar 56 -410 -22 -233 -85 -29

· Övrigt 505 0 0 0 0 0

Förändringar av rörelsekapital

· Kortfristiga fordringar -5 455 0 5 000 0 0 0

· Förråd 2 356 0 0 0 0 0

· Kortfristiga skulder -55 093 0 -8 000 0 0 0

MEDEL FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET -15 588 34 665 42 588 33 764 33 601 34 950

Förändring anläggningstillgångar

· Nettoinvesteringar -28 829 -47 623 -46 596 -31 750 -8 860 -22 020

· Försäljningar av anl.tillg. 1 030 1 000 400 2 000 2 000 2 000

· Förvärv av anl.tillg. -330 -500 -500 -3 000 -3 000 -2 000

MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKS. -28 130 -47 123 -46 696 -32 750 -9 860 -22 020

Finansiella förändringar

· Nyupptagna lån 40 000 20 000 10 000 0 0 0

· Amortering av lån -3 635 -3 260 -3 260 -3 260 -3 260 -3 260

· Långfristiga fordringar 6 035 1 760 1 760 1 760 1 760 1 760

MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKS. 42 400 18 500 8 500 -1 500 -1 500 -1 500

KASSAFLÖDE -1 317 6 042 4 392 -486 22 241 11 430

Kassaflödet för 2013 bedöms alltså bli svagt negativt. Det beror alltså på att summan av investeringar

och amorteringar väntas bli något större än summan resultat och avskrivningar.