Budget 2014

Antagen av kommunfullmäktige den 28 november 2013, § 93

2

Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3 Planeringsförutsättningar 10 Förslag till beslut - Resultatbudget 12 - Finansieringsbudget 13 - Balansbudget 14 - Nettobudgetanslag, driftbudget 15 - Investeringsbudget 16 - Övriga beslut 17 - Särskilda budgetanvisningar 18 Driftbudget per verksamhetsområde

- Kommunfullmäktige 21 - Revision 23 - Överförmyndare 24 - Kommunstyrelse 26 - Kommunledningskontor 28 - Tekniskt kontor, skattefinansierat 32 - Tekniskt kontor, Va 37 - Tekniskt kontor, Avfall 39 - Räddningstjänst 41 - Byggnadsnämnd 44 - Fritids- och kulturnämnd 49 - Barn- och utbildningsnämnd 54 - Socialnämnd 63 - Miljönämnd 71 - Lönepott 77 - Pensioner 78 - Semesterlöneskuld 80 - Justering arbetsgivaravgifter 81 Investeringsbudget, detalj 83 Taxor och avgifter 92 Kommunfullmäktiges protokoll 111

3

Sammanfattning På följande sidor presenteras förslag till budget för verksamhetsåret 2014. Utgångsläge I juni 2013 beslöt kommunfullmäktige om ramar för 2014 till 2016. Beslutet grundade sig på då kända förutsättningar. Inlämnade driftbudgetförslag Nedan följer en sammanställning över inlämnade budgetförslag jämfört med tilldelade ramar: Verksamhetsområde Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Kommunfullmäktige 905 971 -66 Revision 684 684 0 Överförmyndare 458 527 -69 Kommunstyrelse 4 122 4 122 0 Kommunledningskontor 23 951 23 951 0 Tk, skattefinansierat 58 901 58 901 0 Tk, Va -46 -46 0 Tk, avfall -18 -18 0 Räddningstjänst 4 995 4 995 0 Byggnadsnämnd 1 859 1 809 +50 Fritid/kultur 12 522 12 522 0 Bun 264 565 264 565 0 Socialnämnd 134 148 134 148 0 Miljönämnd 3 713 3 713 0 Pensioner 9 506 9 504 +2 Lönepott 7 055 6 795 +260 Ökn semesterskuld 695 1 000 -305 Just arbetsgivaravgifter -4 000 -4 000 0 Intern ränteersättning -10 418 -10 418 0 Nya avskrivningar 2013, 2014 2 213 2 000 +213 TOTALT 515 810 515 725 +85 Som framgår ovan redovisades totalt en positiv avvikelse med 85 tkr jämfört med ram. Fr.o.m. sidan 21 kommenteras de inlämnade budgetförslagen, där också konsekvenserna av förslagen kan utläsas.

4

Inlämnade Investeringsförslag Den totala investeringsvolymen som nämnderna föreslagit uppgick till följande jämfört med ram: 2014 2015 2016 Förslag, tkr 80 558 51 924 56 144 Ram, tkr 72 908 34 760 37 630 Avvikelse, tkr -7 650 -17 164 -18 514 Som framgår ovan översteg föreslagna investeringar för åren 2014 till 2016 fastställda budgetramar med 43 328 tkr. Allmänna förutsättningar Befolkning 2013-11-01 10 950 Ränta genomsnitt 2014 2,25 % Utdebitering 22:27 Effekt av ny kostnadsutjämning 9 000 tkr Resultaträkning, inlämnade budgetförslag. Ovanstående inlämnade budgetförslag tillsammans med då preliminära skatte- och bidragsintäkter innebar följande resultatbudget för 2014: Inlämnade förslag Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Verksamhetens intäkter 163 062 155 749 -7 313 Verksamhetens kostnader -651 872 -645 368 6 504 Avskrivningar -27 000 -26 106 894 Nettokostnader -515 810 -515 725 85 Skatt/bidrag 527 353 529 428 2 075 Finansnetto -3 758 -3 550 208 Resultat 7 785 10 153 2 368 Resultat i procent av Skatt/bidrag (mål 2 %)

1,48 1,92

Som framgår ovan innebär de inlämnade budgetförslagen stor följsamhet till de ramar kommunfullmäktige antog i juni. Det förbättrade resultatet härrör främst från högre skatteintäkter pga förbättrad skatteunderlagsprognos än vad ramarna grundades på.

5

Budgetberedningens arbete Budgetberedningen har i sitt arbete med budgeten för 2014 bl a träffat presidierna i de olika nämnderna. Därefter har fortsatt arbete med förslagen skett i budgetberedningen. I detta arbete har nedanstående förändringar av inlämnade budgetförslag gjorts. Budgetberedningens förändringar, driftbudget Åtgärd Tkr

- = minskad kostnad/ökad intäkt + = ökad kostnad/minskad intäkt

Kommunstyrelsen Ökning med 150 tkr avseende bidrag till EU-samordnare +150 Kommunledningskontoret Ökning med 150 tkr avseende chefsutbildning +150 Tekniskt kontor, skattefinansierat Ökning med 140 tkr avseende ekologiska livsmedel +140 Socialnämnd Ökning av personaltäthet från 0,63 till 0,67 SÄBO +1 500 Ökning med 60 tkr avseende habiliteringsersättning +60 Föreslagen hemsjukvårdsavgift införs ej +300 Lönepott Ökning med 495 tkr avseende extra satsning på lärarlöner +495 Arbetsgivaravgifter Intäkt höjd från 4 000 tkr till 4 500 tkr avseende verkliga arbetsgivaravgifter

-500

Totalt förändring, verksamheterna +2 295 Räntekostnader Lägre räntekostnader pga lägre upplåning -20 Ny skatteberäkning pga ny skatteunderlagsprognos samt effekter av ny utjämning (SKL cirkulär 13:53)

-2 969

Sänkt skatt från 22:27 till 22:17 +2 062 Total förändring, nettokostnader +1 368

6

Budgetberedningens förändringar av investeringsplanen Som tidigare beskrivits innebar inlämnade budgetförslag avseende investeringar för åren 2014 till 2016 en nivå som översteg tidigare planer. Budgetberedningen har bearbetat förslagen och förändrat desamma. Nu liggande förslag från budgetberedningen redovisar följande investeringsnivåer för åren 2014 till 2016. Detaljerad redovisning återfinns fr.o.m. sidan 84. 2014 2015 2016 Inlämnade förslag 80 558 51 924 56 144 Budgetberedningen 76 358 45 774 52 644 Förändring -4 200 -6 150 -3 500 Som framgår ovan har reducering av investeringsvolymen skett med 13 850 tkr för de tre åren. Kommunstyrelsens förändringar Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 2013-11-13 om följande förändringar utifrån budgetberedningens beslutsunderlag: Driftbudget Åtgärd Tkr

- = minskad kostnad/ökad intäkt + = ökad kostnad/minskad intäkt

Lönepott Föreslagen höjning av lönepotten utgår

-495 tkr

Barn- och utbildningsnämnd Ökning av medel avseende förskoleverksamheten

+1 000 tkr

7

Skatt- och bidragsberäkning Förutsättningar för skatteberäkningen 2014. Sedan den första sammanställningen av inlämnade budgetförslag gjordes har vissa förändringar skett av förutsättningarna för skatt- och bidragsberäkningen. I nuläget gäller följande förutsättningar (SKL 2013:53) Befolkning 2013-11-01 10 950 Utdebitering 22:17 Skatteunderlagsökning 2012 till 2014 4,1 %, 3,5 % resp 2,9 % Kostnadsutjämningsavgift/invånare -286:- Regleringsbidrag/invånare 212:- LSS-avgift/invånare -2 428:- Med ovanstående förutsättningar beräknas de totala skatt- och bidragsintäkterna till 530 335 tkr för 2014. Utdebitering 22:17 Materialet bygger på en sänkning med 0:15 föranledd av skatteväxling med landstinget avseende färdtjänst mm, samt ytterligare sänkning med 10 öre. Upplåning För att klara likviditeten under 2014 uppskattas att nyupplåning bör sker med 40,0 mkr. Kommunens låneskuld har i budget för 2013 beräknats till totalt 215,0 mkr. I nuläget uppgår kommunens långfristiga låneskuld till 185 mkr, varav 15 mkr utgör räntebärande revers till Habo Energi AB. Utestående banklån (lån hos Kommuninvest AB) utgör således 170 mkr. Vid beräkning av kommunens räntekostnader för 2014 har förutsatts att kommunens låneskuld vid utgången av 2013 ej når beslutat maximal upplåning med 215 mkr, utan hamnar på 195 mkr. Med 2014 års beräknade nyupplåning, 40,0 mkr, skulle låneskulden vid 2014 års utgång uppgå till 235,0 mkr. Utöver den långfristiga upplåningen utnyttjas vid enstaka tillfällen den checkräkningskredit som kommunen har på sitt koncernkonto. Koncernkontot utgörs av kommunens och dess bolags samlade likviditet. För tillfället är kreditgränsen 35 mkr. Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR Fr o m 2013 finns möjlighet att, under vissa förutsättningar som kommunfullmäktige antagit, utjämna resultat över åren. För närvarande har kommunfullmäktige avdelat 13 200 tkr av det egna kapitalet i resultatutjämningsreserv, RUR. Innebörden av detta är att ev framtida negativa resultat enligt kommunfullmäktiges antagna riktlinjer kan accepteras. Det är således inte fråga om tidigare kostnadsförda avsättningar och därmed sparade medel. Disposition av RUR bedöms i nuläget ej vara aktuellt för 2014. Definitivt ställningstagande sker i samband med bokslut för 2014. IB 2014 Disp 2014 UB 2014 RUR, del av Eget Kapital 13 200 tkr 0 tkr 13 200 tkr

8

Kommunfullmäktiges mål för 2014 Kommunfullmäktige antog 2011-11-24 Visioner och mål för Habo kommun. En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Det innebär att vi ska hushålla med våra resurser så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande generationer. Vår tillväxt ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. ”Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning”. Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Mål

- Valfrihet för individen att välja olika pedagogiska inriktningar skall öka till 2015 - Alla elever som slutar i grundskolan i Habo ska vara godkända i alla ämnen - Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling - Alla förskolor/skolor ska ha lokala styrelser senast 2014

Relevanta KKIK-mått

- 18 A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? - 18 B Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? - 19 andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet.

I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre Mål

9

- Senarelägga inträdet i äldreomsorgen utifrån 2011 års nivå - Äldres upplevda nöjdhet ska öka utifrån 2011 års nivå

Relevanta KKIK-mått

- 26 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende - 27 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen - 29 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst

I Habo kommun ska alla känna social trygghet Mål

- Snabb hjälp och stöd för människor i utsatta situationer - Skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning

Relevanta KKIK-mått

- 9 Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök

- 30 Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag Mål

- Bli landets mest attraktiva kommun för företagande - Nya företagsetableringar som totalt sysselsätter minst 100 personer - Andelen traditionell kommunal verksamhet som bedrivs externt ska öka från 2011 års

nivå under förutsättning att kvalitén förbättras och blir mer kostnadseffektiv Relevanta KKIK-mått

- 32 Andelen förvärvsarbetande i kommunen - 33 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen - 34 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen

I Habo kommun trivs alla på jobbet Mål

- Öka andelen nöjda medarbetare inom Habo kommuns förvaltningar - Inför en kompetensutvecklingsplan för alla medarbetare i Habo kommun

I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv Mål

- Den upplevda folkhälsan ska öka genom ökade kultur och naturupplevelser - Antalet besökare på Biblioteket ska öka jämfört med 2011 års nivå

10

Planeringsförutsättningar Utdebitering 22:17 Materialet bygger på sänkt kommunalskatt med 0:15 öre, avseende skatteväxling för färdtjänst mm med landstinget, samt ytterligare 10 öre. Befolkning 10 950 invånare Befolkningstalet 1 nov 2013 är avgörande för skatt- och bidragsberäkningen. I materialet beräknas invånarantalet till 10 950 st. Detta är en ökning med 85 st jämfört med 1 nov 2012. Garanterad medelskattekraft 225 834 kr Materialet bygger på Sveriges Kommuner och Landsting:s (SKL) prognos över medelskattekraften. Enligt deras senaste prognos (SKL 13:53) uppgår denna till 196 377 kr. Av denna garanteras i utjämningssystemet 115 %. Kostnadsutjämningsavgift 286 kr per invånare Preliminärt beräknas kostnadsutjämningsavgiften till 286 kr per invånare. Definitiv avgift fastställs i december. Avgiften har beräknats efter ny kostnadsutjämning fr o m 2014. Jämfört med fastställd avgift för 2013 är det en sänkning med 1 022 kr per invånare. LSS-avgift 2 428 kr per invånare Avgiften per invånare minskar med 57 kr per år mellan 2013 och 2014. Definitiv avgift fastställs i början på 2014. Personalkostnadsökning 2014 Vid beräkning av personalkostnadsökningar under 2014 har förutsatts att samtliga avtalsområden höjs fr o m april. Arbetsgivaravgifter 38,98 % Materialet bygger på en arbetsgivaravgift med 38,98 %. Dock har upptagits en reducering av arbetsgivaravgifterna med 4 500 tkr. Detta föranleds av den lägre arbetsgivaravgift som gäller för ungdomar samt pensionärer samt lägre avtalsenliga avgifter än budgeterat. Räntenivå långfristig upplåning 2,25 % Vid beräkning av kommunens externa räntekostnader har räntan 2,25 % använts.

11

Förslag till beslut På följande sidor redovisas förslag till beslut avseende Resultatbudget Sidan 12 Finansieringsbudget Sidan 13 Balansbudget Sidan 14 Nettobudgetanslag Sidan 15 Investeringsbudget Sidan 16 Övriga beslut Sidan 17 Särskilda budgetanvisningar Sidan 18

12

Resultatbudget 2014, tkr

Verksamhetens intäkter 192 665 Verksamhetens kostnader -685 084 Avskrivningar -26 106 Verksamhetens nettokostnader

-518 525

Skatt/bidrag 530 335 Finansiella kostnader -4 980 Finansiella intäkter 1 450 Resultat 8 280 Nyckeltal Andel av skatt/bidrag Verksamhetens nettokostnader 97,77 % Finansnetto 0,67 % Resultat 1,56 %

13

Finansieringsbudget 2014, tkr

Medel från verksamheten 8 280 Försäljning av anl tillgångar 0 Nya lån 40 000 Regl icke rörelsekapital- påverkande poster

26 931

Summa tillförda medel 75 211 Nettoinvesteringar 76 358 Amortering 0 Summa använda medel 76 358 Förändring av rörelsekapital

-1 147

Lånefinansieringsgrad 52,4 %

14

Balansbudget 2014, tkr Rev Bokslut

2012 Budget

2013 Budget

2014 Anläggningstillgångar 444 973 477 808 528 060 Omsättningstillgångar 52 432 52 600 51 453 S:a tillgångar 497 405 530 408 579 513 Eget kapital 220 592 223 259 231 539 Avsättningar 25 408 25 744 26 569 Långfristiga skulder 165 000 195 000 235 000 Kortfristiga skulder 86 405 86 405 86 405 S:a Skulder 251 405 281 405 321 405 S:a eget kapital, avsättningar, skulder

497 405 530 408 579 513

Pensionsskuld intjänad före 1998 (inkl löneskatt)

205 740 218 177 210 652

Nyckeltal Soliditet 44,3 % 42,1 % 40,0 % Tillgångar/invånare 45 920:- 48 818:- 52 924:- Långfri skulder/invånare 15 233:- 17 948:- 21 461:- Eget kapital/invånare 20 365:- 20 548:- 21 145:- Förändring rörelsekapital, tkr 168 -1 147 Förändring eget kapital, tkr 2 267 8 280

15

Nettobudgetanslag 2014, tkr Verksamhet Enl KF Justering

Interna Ny fastställd budget 2014

Kommunfullmäktige 971 971 Revision 684 684 Överförmyndarverksamhet 527 527 Kommunstyrelse 4 272 4 272 Kommunledningskontor 24 101 419 24 520 Tekniskt kontor, skattefinansierat 59 041 -35 441 23 600 Va-verksamhet -46 1 -45 Avfallsverksamhet -18 -18 Räddningstjänst 4 995 629 5 624 Byggnadsnämnd 1 809 1 809 Fritids- och Kulturnämnd 12 522 2 202 14 724 Barn- och Utbildningsnämnd 265 565 25 630 291 195 Socialnämnd 136 008 7 152 143 160 Miljönämnd 3 713 2 3 715 Lönepott 6 795 -205 6 590 Pensioner (netto) 9 504 9 504 Ökad semesterlöneskuld 1 000 1 000 Justering arbetsgivaravgifter -4 500 -4 500 Intern ränteersättning -10 418 -389 -10 807 Nya avskrivningar 2013, 2014 2 000 2 000 Totalt 518 525 0 518 525 OBS! Efter kommunfullmäktiges fastställande av budget för 2014 har omräkning skett av interna poster samt tillägg gjorts för interna hyror. OBS!

16

Investeringsbudget 2014, tkr Kommunledningskontor Utgifter 3 210 Tekniskt kontor administration Utgifter 1 160 Tekniskt kontor, Fastighetsavdelning Utgifter 49 678 Tekniskt kontor, gata/park Utgifter

Inkomster 4 250 -100

Netto 4 150 Tekniskt kontor, va Utgifter 8 760 Inkomster -800 Netto 7 960 Tekniskt kontor, avfall Utgifter 400 Räddningstjänst Utgifter 300 Fritids-och Kulturnämnd Utgifter 600 Barn- och Utbildningsnämnd Utgifter 6 550 Socialnämnd Utgifter 2 350 Totalt nettoinvesteringar 76 358 Specifikation till ovanstående investeringar finns fr.o.m. sidan 84.

17

Övriga beslut - att partistödet för 2014 fastställs till 6 429:- (grundbidrag) samt 7 286:- (mandatbidrag) - att fastställa taxor och avgifter för 2014 enligt sidan 92 ff - att kommunens långfristiga upplåning vid utgången av 2014 får uppgå till högst 235 000 000:-, inklusive räntebärande revers till Habo Energi AB (15 000 000:-) - att utöver den maximala långfristiga upplåningen får tillfällig upplåning ske med högst 35 000 000:- - att utdebiteringen för 2014 fastställs till 22:17

18

Särskilda budgetanvisningar

Anslagsbindning 1 § Av kommunfullmäktige beviljade an- slag är bundna på verksamhets- område.

Budgetansvar 2 § Budgetansvaret åvilar ytterst respektive facknämnd och efter delegering även förvaltningschef.

Budgetavvikelser 3 § Budgetavvikelser i form av kostnader utöver givna anslag godtages inte. Budgetdisciplin skall råda för såväl drifts- som investeringsanslag.

Omdisponering av medel 4 § Respektive nämnd och styrelse med- gives rätt att under året, utan kommun- fullmäktiges särskilda beslut, inom till- delade drifts- och investeringsanslag omdisponera dessa i den utsträckning som verksamheten kräver. Omdisponering mellan drifts- och investeringsanslag får inte ske utan fullmäktiges medgivande.

Tilläggsanslag 5 § Förväntade intäkter och kostnader skall noga beräknas och därmed vara budgeterade. Tilldelade anslag mot- svarar i huvudsak den ekonomiska nettoomslutning facknämnden/sty- relsen förfogar över.

Tilläggsanslag beviljas undantagsvis av kommunfullmäktige genom särskilt beslut. Ny eller väsentligt förändrad verksamhet eller verksamhet med annat ändamål skall likaledes godkännas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag i form av överföringar av driftsanslag från tidigare år medges inte. Undantag kan medges för drifts- och investeringsprojekt. Redovisning av dessa skall ske på sätt som anges i 8 § andra stycket. För drift- och investeringsprojekt som belöper sig på flera verksamhetsår medges undantag. Överföring sker med det belopp som inte är förbrukat under året av exempelvis riktade statsbidrag, EU-bidrag eller motsvarande. För investeringsprojekt gäller överföringen även kommunala medel.

Inventarier 6 § Inköp av inventarier till belopp mot- svarande ett basbelopp exkl moms skall redovisas som driftskostnad. Inköp av inventarier till belopp över- stigande ett basbelopp exkl moms skall redovisas som investeringsutgift.

Personalkostnader 7 § Årlig lönekostnadsökning och lönebi- kostnader skall vara finansierade fullt ut. Beräknade årliga lönekostnads- ökningar budgeteras på ett centralt finanskonto. Efter avslutade löne- förhandlingar tillgodoföres resp nämnd anslag för full kostnadstäckning av avtalad lönekostnadsökning.

Investeringar 8 §

19

Investeringsprojekt som budgeterats och kostnadsberäknats till 1 000 000 kr eller däröver skall utöver en muntlig föredragning skriftligen redovisas vid varje tertialuppföljning. Dessutom skall redovisning ske av investeringsplanen vid samma tillfälle. Varje investeringsprojekt som är färdig- ställt skall slutredovisas med av- räkning mot beviljade anslag. Varje investeringsprojekt skall anmälas hos respektive nämnd och styrelse innan igångsättande.

Budgetuppföljning 9 § Nämnd och i förekommande fall för- valtning skall två gånger per år, dels efter fyra månader dels efter åtta månaders verksamhet till kommun- styrelsen redovisa periodens ekonomiska utfall och prognos för årsutfallet.

Budgetuppföljningen sker i form av en kortfattad skriftlig kommentar och siffersammanställning. Kommunstyrelsen har därefter att till kommunfullmäktige avge en budget- uppföljningsrapport. Respektive nämndordförande har att i kommunfullmäktige kommentera och analysera sin nämnds verksamhet, både vad gäller ekonomiskt utfall samt verksamhetsmässigt i form av volymtal mm

Verksamhetsuppföljning/Översyn 10 § Nämnder och styrelser skall åter-kommande effektivisera och rationalisera sin verksamhet i syfte att inrymma verksamhetens kostnader i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten.

20

Driftbudget per verksamhetsområde På sidorna 21 till 81 redovisas och beskrivs de olika verksamhetsområdenas driftbudget för 2014.

21

Nämnd: Kommunfullmäktige Ordförande: Rolf Westmar Verksamhetsområde: Kommunfullmäktige, Valnämnd, Partistöd Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 253 231 256 Övrig extern kostnad 412 464 705 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 12 10 10 Summa kostnader 677 705 971 Externa intäkter 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 677 705 971 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs i allmänna val för en period av fyra år. Val för perioden 2011 till 2014 skedde i september 2010 och resulterade i följande mandatfördelning, inom parantes anges mandatfördelning för föregående mandatperiod: Parti Antal mandat Moderata Samlingspartiet 12 (12) Kristdemokraterna 6 (6) Centerpartiet 2 (2) Folkpartiet liberalerna 2 (3) Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 11 (12) Miljöpartiet de gröna 1 (0) Sverigedemokraterna 1 (0) Totalt 35 (35) Kommunfullmäktige består av 35 ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige sammanträder normalt sista torsdagen i varje månad, undantaget dock juli månad. Således sammanträder kommunfullmäktige normalt 11 gånger per år.

22

I budgeten för 2014 ingår följande delar: Verksamhet Nettokostnad, tkr Kommunfullmäktige 421 Valnämnd 250 Partistöd 300 Totalt 971 Valnämnden består av fem ordinarie ledamöter med fem suppleanter. Partistödet uppgår totalt till 300 tkr. 15 % av summan delas ut som grundbidrag till varje i kommunfullmäktige representerat parti medan resterande bidrag delas ut som ett mandatbidrag. Detta innebär att grundbidraget uppgår till 6 429 kronor samt mandatbidraget till 7 286 kronor Kommunfullmäktige har också beslutat att kommunalt partistöd i Habo i huvudsak endast skall användas för aktiviteter i Habo kommun, samt att politiska partier som ej lyckas tillsätta sina platser i fullmäktige ej heller skall vara aktuella för kommunalt partistöd. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Tillägg har gjorts avseende EU-val samt riksdagsval, 241 tkr. Dessutom har kostnader för arvoden samt sammanträdesersättningar anpassats till verklig nivå, 25 tkr.

23

Nämnd: Kommunrevision Ordförande: Stellan Carlström Verksamhetsområde: Revision Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 166 276 222 Övrig extern kostnad 444 406 456 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 3 2 6 Summa kostnader 613 684 684 Externa intäkter 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 613 684 684 MÅLBESKRIVNING Kommunrevisionens syfte är att med oberoende, saklighet och integritet granska verksamheten i nämnder och styrelser. VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Prövning sker om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Granskning görs också av delårsbokslut. Revisorerna biträds i sitt arbete av sakkunniga i de fall detta anses behövas. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Trots oförändrad nominell nivå så anser revisorerna att vi kan genomföra revisionsverksamheten med oförändrad volym av granskningar.

24

Nämnd: Överförmyndarverksamhet Överförmyndare: Ragnwald Ahlnér Verksamhetsområde: Överförmyndarverksamhet Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014

Personalkostnader 601 367 436 Övrig extern kostnad 62 88 88 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 5 3 3 Summa kostnader 668 458 527 Externa intäkter 57 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 57 0 0 Nettokostnad 611 458 527 MÅLBESKRIVNING I varje kommun skall det finnas en överförmyndare. Överförmyndarverksamheten står under Länsstyrelsens tillsyn (efter 1 juli 2012 länsstyrelsen i Östergötlands län). Följande verksamhetsmål skall infrias under 2014: Granskning av årsräkningar 90 % klara till 1 maj Granskning tillgångsförteckning och sluträkning (kompletta och felfria)

2 veckor från inlämningsdatum

Handläggningstid ansökningsärenden (uttag och dylikt)

2 veckor från komplett och felfri ansökan till beslut

Vitesföreläggande 2 månader från sista datum Rekrytering av ställföreträdare Påbörjas inom 1 vecka från

anmälan/ansökan/föreläggande Svar på frågor Inom ramen för förvaltningslagens

serviceskyldighet

25

VERKSAMHETSBESKRIVNING Totalt uppgår antalet ärenden (2013-08-31) till 65 st. Dessutom är några ansökningar om god man under handläggning. Det föreligger också anmälningar från socialtjänsten/hälso- och sjukvården, där dessa bedömer att det finns behov av ställföreträdarskap. Av de 65 ärendena är 39 st godmanskap, 5 st förvaltarskap och 1 st blandat godmanskap/förvaltarskap samt 20 st förmyndarskapsärenden. Det föreligger ett konstant behov av nya ställföreträdare. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Verksamheten har under 2013 blivit dyrare än budgeterat. Orsaken är att antalet huvudmän som själva bekostar sin ställföreträdare har minskat. Budgetförslaget för 2014 har anpassats till den högre nivån.

26

Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen (politisk verksamhet) Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 1 787 1 511 1 921 Övrig extern kostnad 2 034 2 333 2 118 Kapitalkostnad 0 29 28 Övrig intern kostnad 243 205 205 Summa kostnader 4 064 4 078 4 272 Externa intäkter 138 25 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 138 25 0 Nettokostnad 3 926 4 053 4 272 MÅLBESKRIVNING Kommunstyrelsen antar varje år (eller vartannat år) verksamhetsmål för kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsens uppgifter regleras i kommunallagen samt i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsens ledningsfunktion innebär bl a att övergripande leda och samordna - utvecklingen av den kommunala demokratin - utformningen av personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - energiplanering och energihushållning - organisations- och förändringsarbete för att effektivisera administrations- och nämndarbete Kommunstyrelsen är också arbetslöshetsnämnd samt ansvarar för underhåll och förvaltning av kommunens fasta egendom med undantag av sådant som fullmäktige delegerat till annan nämnd. Kommunstyrelsen är också ansvarig för räddningstjänsten samt näringslivsfrågorna.

27

VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, 13 ersättare samt 2 insynsplatser. Under mandatperioden 2011 till 2014 är fördelningen enligt följande: Moderaterna 3 ledamöter Kristdemokraterna 2 ledamöter Centerpartiet 1 ledamot Folkpartiet 1 ledamot Socialdemokratiska arbetarpartiet 4 ledamöter Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har var sin insynsplats. Budgeten för 2014 innehåller följande delar Kommunstyrelsens kostnader 2 536 tkr Folkhälsoprojekt (akt 151) 70 tkr Bidrag till Vätterns Vattenvårdsförbund (akt 150) 35 tkr Bidrag till konsumentrådgivning (id 1540) 61 tkr Bidrag till Europakorridoren (akt 153) 15 tkr Bidrag till Welcome to work (akt 157) 15 tkr Bidrag Science Park (akt 152) 50 tkr Bidrag Tillväxtarena Habo (akt 158, 159) 100 tkr Näringsliv och turism 1 390 tkr Totalt 4 272 tkr KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Kommunstyrelsens kostnader. Budgeten för 2014 har ökats med kostnader för E-rådet 85 tkr, samt kostnader för gemensam finansiering av EU-samordnare 150 tkr. Dessutom budgeteras personalkostnad, 410 tkr, för barn- och utbildningschefen för 5 månader, då ny förvaltningschef beräknas anställas fr o m augusti. Förebyggande arbete bland barn- och ungdomar. Tidigare budgeterade kostnader överförs till barn- och utbildningsnämnden, 430 tkr.

28

Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Kommunledningskontor Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Antal årsarbetare: 21,17 Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 12 766 15 243 15 374 Övrig extern kostnad 8 272 8 674 8 780 Kapitalkostnad 0 2 259 2 163 Övrig intern kostnad 437 1 085 1 084 Summa kostnader 21 475 27 261 27 401 Externa intäkter 1 310 1 293 1 293 Interna intäkter 1 269 1 246 1 588 Summa intäkter 2 579 2 539 2 881 Nettokostnad 18 896 24 722 24 520 MÅLBESKRIVNING Kommunledningskontoret administrerar och verkställer uppgifter inom kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens verksamhetsområde. Följande målsättningar gäller för kontorets arbete: - ärenden för behandling i kommunstyrelse och kommunfullmäktige skall vara väl beredda så att återremisser pga ofullständigt beslutsunderlag minimeras - handläggningstiden skall vara så kort som möjligt - verka för att göra Habo kommun till en attraktiv kommun att bo och leva i - skapa förutsättningar för ökat antal sysselsättningstillfällen inom kommunen - verka för rationaliseringsåtgärder mellan kommunens förvaltningar - löpande ekonomisk- och verksamhetsuppföljning skall ske efter 1:a tertialet. Efter 2:a tertialets utgång redovisas delårsrapport per sista augusti med prognos för helåret. - kontorets arbete skall av andra förvaltningar och externa intressenter upplevas som positivt och serviceinriktat.

29

VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunledningskontoret är organiserat i fyra avdelningar: Kanslienhet 3,00 årsarbetare Personalenhet 7,25 årsarbetare (inkl bemanningsenhet 2,25) Ekonomienhet 4,60 årsarbetare IS/IT-enhet 5,00 årsarbetare Växel 1,32 årsarbetare Totalt 21,17 årsarbetare Kontorets budget för 2014 innehåller följande verksamheter: Verksamhet Nettokostnad, tkr Kommunledningskontoret, personal och verksamhetskostnader, inkl internhyra.

17 035 tkr

Växel -79 tkr Kapitalkostnader 2 163 tkr Facklig tid 589 tkr Medlemskap Leader 400 tkr Avgift till Sv Kommunförbund 265 tkr Regionförbundet 366 tkr Primärkommunala nämnden 52 tkr Försäkringar 729 tkr Företagshälsovård (centrala medel) 100 tkr Personaltidning 85 tkr Arbetsmarknadsåtgärder 2 205 tkr Subvention friskvård 300 tkr Gratifikationer/minnesgåvor 60 tkr Central kompetensutvecklig 250 tkr Totalt 24 520 tkr Kanslienheten sköter ärendeberedningen inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Inom avdelningen handhas också centrala funktioner såsom posthantering, arkivering mm. Personal- och löneenheten svarar för administrativt stöd till förvaltningarna avseende lön, försäkringar, pensioner mm. Andra övergripande frågor är förhandlingsarbete (kollektivavtal), personalpolitik, utbildning, företagshälsovård, anpassningsåtgärder, internkonsult mm. Fr o m hösten 2013 har pooler inrättats inom bun och soc som administreras av bemanningsenheten. IT-stödet i kommunen är centraliserat till IS/IT-enheten, vilken för närvarande består av 5 tjänster. Ekonomienheten samordnar budget- och flerårsplanearbetet, upprättar bokslut samt samordnar den löpande ekonomiska uppföljningen. Vidare sköts kommunens krav-verksamhet samt medelsförvaltning. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014

30

Enligt ram har följande förändringar gjorts till 2014:

- Ökade licenskostnader mm 176 tkr - Minskade kostnader inköpssamarbete Jönköping -170 tkr - Länstrafikkostnader -100 tkr - Ökade anslag för central utbildning +150 tkr - Interndebitering av fastighetsförsäkring -305 tkr - Tillfälligt anslag arbetstidsmodul utgår, -40 tkr

FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Kommunen har stora pensionsavgångar samt behov av nya kompetenser framöver. Nyrekrytering pga stora pensionsavgångar fortsätter, bl a chefspersonal. Kompetenser som saknas och efterfrågas är GIS, juridik, EU, information samt näringslivs frågor. Investeringsbudget För investeringar under 2014 har följande medel anslagits: Inventarier, IT-investeringar ospec 300 tkr Helpdesksystem 400 tkr E-myndighet 250 tkr Virtuella klienter i skolan 800 tkr Virtuella klienter i adm 450 tkr IT-utrustning Alléskolan 2 150 tkr Back-up räddningstjänsten 60 tkr System center 450 tkr IT-utrustning kommunhuset 250 tkr Inventarier kommunhuset 100 tkr Totalt investeringar 3 210 tkr Helpdesksystem Ett IS/IT-ärendehanteringssystem som registrerar alla inkommande ärenden för att snabbare kunna åtgärda problemen. E-myndighet Uppbyggnad av E-tjänster för kommuninvånarna. Exempelvis att göra barnomsorgsplaneringen till en fullständig e-tjänst som integreras med barnomsorgssystemet. Virtuella klienter i skolan En personlig ”virtuell” VDI-dator för skolans elever. Detta innebär att eleven har sin egen virtuella dator under sin skoltid, som kan nås från skolan samt hemifrån.

31

Virtuella klienter i administrationen Virtuella klienter för administrationen innebär att datorkapaciteten finns i centrala servrar. Systemet innebär också högre säkerhet och tillgänglighet. Man kan således koppla upp sig utifrån, och behöver inte vara beroende av arbetsplatsens traditionella dator. Speciellt användbart är detta för personal inom äldreomsorg och hemsjukvården. De kan då, med hjälp av speciell identifiering, flytta sig från olika arbetsplatser och ändå nå den information de behöver. Serverrum kommunhuset (Avser år 2015) Nuvarande serverrum i kommunhuset har brister. Framförallt är kylningen inte tillfredsställande. Problemet med detta är bl a lokalens låga takhöjd och ytan i sig är för liten. Alternativa lösningar är under diskussion. Ett alternativ kan vara att utnyttja källarlokalerna i stationshuset. System center System center är flera olika delar. Bl a möjliggör detta att åtgärder kan ske centralt ifrån utan att aktuell arbetsplats behöver besökas. Det innebär också ökad säkerhet på datorer och ökad prestanda. En annan del är ett migreringssystem där vid nyanställning uppgifter om personers behörighet kan administreras på ett effektivt sätt. Ytterligare en del är ett effektivare övervakningssystem där konditionen på servrar och datorer kan övervakas. Projektet beräknas pågå under ca tre år.

32

Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Teknisk verksamhet, skattefinansierat Förvaltning: Tekniskt kontor Förvaltningschef: Svante Modén Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 32 752 35 272 34 335 Övrig extern kostnad 38 781 38 582 38 979 Kapitalkostnad 2 290 26 763 25 474 Övrig intern kostnad 13 024 12 899 14 069 Summa kostnader 86 847 113 516 112 857 Externa intäkter 14 785 13 647 12 094 Interna intäkter 39 838 75 532 77 163 Summa intäkter 54 623 89 179 89 257 Nettokostnad 32 224 24 337 23 600 MÅLBESKRIVNING Tekniska kontoret förvaltar kommunens egendomar i mark, anläggningar och byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som produktion av mat, städ- och vaktmästeritjänster samt telefoni. Tekniska kontoret ansvarar dessutom för kommunens vatten & avlopp och renhållning. Tekniska kontoret har under 2012 formulerat och förankra specificerade mätbara verksamhetsmål som utgår från visioner och mål som antagits i kommunfullmäktige i november 2011. F.o.m 2013 ingår kapitalkostnader och internhyresintäkter i tekniska förvaltningens budget. VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska kontoret består av en stab och fyra enheter: Enheter Årsarbetare Staben 3,50 Plan & byggenheten 5,55 Fastighetsenhet 51,60 Gatu-enheten 3,54 VA/avfalls-enheten Kostenheten

7,88 21,43

33

Totalt 93,50 Kontorets budget för 2014 innehåller följande verksamheter: Verksamhet Nettokostnad, tkr Administration inkl. bostadsanpassningar 2 975 Fastighetsenheten -20 076 Gata/Parkenheten 15 495 Kostverksamheten -268 Tillkommande kapitalkostnader 25 474 Summa 23 600 Staben består av förvaltningschef, förvaltningsassistent samt en miljöingenjör. Här sköts de övergripande frågorna inom förvaltningen med beredning av ärenden för politisk behandling och assistenttjänster åt den egna verksamheten. En controller som arbetar under ekonomiavdelningen hjälper förvaltningen med budget och uppföljning samt planering och utredningar för egna och kommunstyrelsens behov. Man handlägger även markägarfrågor såsom arrenden och markåtkomst och andra exploateringsfrågor. Staben bevakar även kommunens intressen inom ansvarsområdet genom kontakter med andra kommuner, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter och genom att delta i olika utvecklingsprojekt. Allmänt Tekniska kontorets verksamhet påverkas starkt av den kraftiga tillväxten som sker och har skett i Habo. Nya gator och grönytor med lekplatser kräver utökade resurser både för planering, genomförande och för skötsel och underhåll. Den stora inflyttningen med många barnfamiljer kräver stora insatser från Tekniska kontoret. Den närmaste planeringsperioden innehåller ett stort antal om- och tillbyggnadsprojekt för kommunens verksamheter och ett flertal omfattande VA- och gatuprojekt. Plan- & byggenheten har ett stort antal projekt inom fysisk planering som ska genomföras. Byggnadsnämndsenheten består av två bygglovsingenjörer, en fysisk planerare, en nämndsekreterare/handläggare, en assistent och en trafik- byggingenjör som dessutom har rollen som enhetschef. Enheten arbetar med bygglovshanteringen och sekreterarskapet i Byggnadsnämnden, upprättande av detaljplaner och översiktsplaner. Enheten svarar även för exploaterings- och fastighetsbildningsärenden, adressättning samt expeditionella arbetsuppgifter. Privata konsulter utnyttjas för ajourhållning av kommunens kartor samt och utsättningar. Enhetens personalkostnader belastar byggnadsnämnden men är organisatoriskt placerade under Tekniska kontoret. Fastighetsenheten består av en enhetschef, två byggnadsingenjörer, en arbetsledare och en städledare. I verksamheten finns även 4 drifttekniker och 44 årsarbetare som vaktmästare, gatu- parkarbetare, reparatör, OSA-lag och lokal-vårdare. Gatu/VA/avfalls-enheten består av en enhetschef, tre ingenjörer, en arbetsledare för VA samt en assistenttjänst. Enheten består av tre avdelningar: Gata, Vatten- och avloppsreningsverk inkl. VA-ledningar samt avfallshantering. VA-avdelningen sysselsätter utöver arbetsledaren, 3 drifttekniker. Det övergripande beställaransvaret för gatu- och parkskötsel som genomförs av fastighetsavdelningen ingår också i enheten.

34

VA-verksamheten och avfallshanteringen redovisas som egna taxefinansierade områden. Kostenheten består av en enhetschef och en biträdande kostchef med ca 21 årsarbetare i form av kokerskor, ekonomibiträden och serveringspersonal. Habo Kost utgör en egen resultatenhet med uppdrag att leverera mat till skolor och förskolor, äldreboende både på Kärrsgården och ute i samhället samt besökande i Restaurang Kärrsliljan. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Då kraftiga reduceringar har gjorts i förhållande till ramäskandet som endast innehöll volymförändringar och ej några kvalitetsförbättringar så kommer Tekniska kontoret sannolikt inte att i önskad grad kunna uppfylla de krav som ställs från kommuninnevånare och övriga kommunala verksamheter. Gatu- och fastighetsunderhållet kommer att ytterligare halka efter och skapa merkostnader på sikt. En viss förstärkning av underhållsbudgeten för gator och fastigheter har dock lagts in då lönekostnader och övriga fasta kostnader justerats mot VA-kollektivet och byggnadsnämndens verksamheter. Dessa kostnader har tidigare belastat skattekollektivet och speglar nu med det nuvarande budgetförslaget de verkliga kostnaderna för dessa verksamheter. Bostadsanpassningsbidragen är svåra att förutse, åldringsbehoven och anpassningar för sjukdoms- och olycksfall har tenderat att öka. Strävan att äldre ska kunna bo kvar och vårdas i hemmet i stället för att flytta in till kommunala vårdboenden resulterar i en ökning av anpassningsbehoven. Dyra anpassningar av äldre villor ökar då det saknas alternativa bostäder i kommunen. Kostnaderna för bostadsanpassningar kommer med största sannolikhet att fortsätta överstiga budgeten. Fastighetsenhetens anslag har minskat kraftigt de senaste åren med hänsyn taget till att volymen ökat med ny skola och nya förskolor. Det finns ett uppdämt underhållsbehov av många verksamhetslokaler eftersom det invändiga underhållet under de senaste åren varit mycket begränsad i förhållande till behoven som finns definierade i underhållsplanen och önskemålen från verksamheterna. Underhållet har ett flertal år minskats utifrån de behov som presenterats i budget och trots en viss förstärkning av underhållsnivån i budgetförslaget för 2014 så släpar underhållsnivån efter. Utfallet för kostnaderna för akut underhåll har de senaste åren ökat som ett resultat av att det planerade underhållet inte kan utföras enligt plan. Bristande underhåll påverkar fastighetsvärden negativt och sänker trivseln i lokalerna, i vissa fall kan det också få hälsokonsekvenser för personer som vistas där. Besparingarna kommer även att resultera i att utrustningsnivån på lekplatser på skolor och förskolor måste begränsas eftersom de skärpta säkerhetskraven medför att en del lekutrustning måste tas bort vilket medför att lekmiljöerna försämras. Gatu/parkenheten har lämnat ett budgetförslag som innebär att verksamheten kan bedrivas i liknande omfattning som under 2013. De kvalitetsförbättringar som föreslagits i samband med rambudgeten ingår inte fullt ut i det nu angivna budgetförslaget. Att verksamheten bedrivs i liknande omfattning betyder bland annat skötsel av grönytor, slyröjning, reparation av skadade lekredskap, visst beläggningsunderhåll, utbyte av trasiga belysningspunkter, underhåll av skyltar och andra anordningar, barmarksrenhållning och snöröjning. Det finns ett ackumulerat behov av att underhålla beläggningen på våra gator. I dag är underhållstakten så pass låg att den genomsnittliga restlevnadstiden för gatubeläggningen blir lägre varje år. På sikt kommer det innebära högre kostnader för underhåll då åtgärderna som krävs kommer vara större och kostsammare. Ett annat område där det finns behov av kvalitetshöjningar är inom tillgänglighetsåtgärder.

35

Allmänna platser ska vara tillgängliga för alla. Enligt Boverkets föreskrifter ska hinder avhjälpas så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. För enhetens del innebär det att göra tillgänglighetsanpassningar av t.ex. gångbanor, lekparker och andra allmänna platser. Aktuellt budgetförslag rymer dock bara en bibehållen låg nivå på dessa åtgärder. Kostenhetens kostnader för råvaror ökar varje år utan full kompensation genom höjda kostpriser. Kommunen har fastställt både i det Kostpolitiska programmet och i Miljöprogrammet att andelen ekologiska livsmedel ska öka. 2011 skulle de utgöra minst 10 % av livsmedelsinköpen, i kronor räknat, och 2020 är målsättningen 50 %. För att nå målet 2020 måste nivån öka med 5 % per år. 2012 uppnåddes drygt 15 % och vid halvårsskiftet 2013 var 19,8 % av livsmedelsinköpen ekologiska. Ekologiska livsmedel är i genomsnitt 30 % dyrare. Konsekvensen av budgeten för 2014 är att andelen kommer att sjunka till 2011 års nivå, dvs. 10 % och vi kommer inte att uppnå de fastställda målen. Under 2014 kommer produktionen till förskolor och skolor att minska pga. lägre barnantal. Då minskningen är fördelad på många enheter kommer det inte gå att påverka de fasta kostnaderna för fr.a. personal och lokalhyra, men även transporter, licensavgifter, kapitalkostnader och utrustningar. Centralköket kommer att kunna kompensera detta till viss del med de kunder som kommer från det äldreboende som nu drivs av Carema, men övergår till kommunal regi från oktober 2013. Men detta är heldygnskunder och kräver mer bemanning på morgon, eftermiddag och helger. Bun har framfört att man vill minska kökstjänsterna i mottagningsköken på två förskolor, från 100 % till 75 % vilket innebär en kostnadsminskning på 200 tkr. Detta är den bemanning som den privata entreprenören har i liknande förskolekök. Här bör man beakta att våra verksamheter inte ser likadana ut och därmed inte har samma organisation. Att minska arbetstiden med 25 %, två timmar per dag, kommer självklart att få konsekvenser för måltidsverksamheten på förskolan. Servicen blir sämre och måltiden får en lägre kvalité. Habo Kost har målmedvetet under många år jobbat för att höja kvalitén på verksamheten i mottagningsköken. Vi serverar idag mycket fina sallader och grönsaker som tillreds på förskolan och kan idag se som resultat att barnen äter mer och mer grönsaker. Så ofta som det är möjligt bakas det bröd. Allt som går tillreds på plats så nära serveringstillfället som möjligt. Man kokar potatis, ris och pasta och gör sitt eget potatismos. Dessa kök gör även de flesta av sina inköp direkt från grossisten, vilket avlastar centralköket som varken har de förvaringsmöjligheter eller personalresurser som krävs för att ta emot och vidarebefordra varorna till resp. kök. En annan viktig aspekt är att det är en arbetsuppgift som kräver ansvar och engagemang hos kökspersonalen och gör deras arbete mer stimulerande och av högre kvalité. Innan man fattar beslut om neddragning vore det önskvärt att man avvaktar den utvärdering av hur nuvarande entreprenad har fungerat. Utvärderingen ska göras innan man påbörjar en ny upphandling av måltidsservice. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Genom det låga anslaget för fastighetsunderhåll kommer åtgärdandet av eftersatt underhåll inte att kunna hämtas igen. Tekniska kontoret har i möjligaste mån försökt prioritera åtgärder som inte medför allt för stora konsekvenser på lång sikt, men ytterligare minskade insatser ökar risken för fukt- och vattenskador i våra byggnader då även vissa underhållsåtgärder som berör klimatskalen, såsom tak och fönsterbyten tvingas skjutas på framtiden Den begränsade underhållsbudgeten innebär i princip att merparten av det invändiga underhållet uteblir. Det eftersatta underhållet medför därför även att arbetsmiljön och trivseln försämras i kommunens verksamhetslokaler. Kommunens expansion medför att volymen ökar kraftigt vad gäller lokalutrednings- och lokalplaneringsuppdrag för övriga kommunala verksamheter.

36

Ökade myndighetskrav från t.ex räddningstjänst, Arbetsmiljöverket och livsmedelsverket, samt EU-direktiv avseende lekplatser, medför att anpassningar måste genomföras utöver rena underhållsåtgärder, vilket belastar anslagen för den tekniska verksamheten. Anslaget för underhållsbeläggning på kommunens gator räcker inte till så att den önskade underhållstakten kan genomföras. Konsekvenserna blir, förutom missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen. Beläggningsstandarden inventerades under år 2011 och resultatet från den visar att anslagen behöver höjas med 2,5 Mkr per år för att under en tioårsperiod komma ikapp med underhållet. För att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt prioriteras underhållet på gator som nästan har nått sin fulla livslängd. Det betyder att gator som redan har passerat sin fulla livslängd och därför har sämst funktion inte åtgärdas vilket kan vara svårt att motivera för kommuninnevånarna. Gatuunderhållet kommer alltså i första hand att koncentreras till de åtgärder som innebär att man i möjligaste mån förhindrar att de prioriterade gatorna når den dåliga statusen som de sämsta gatorna har. Gatu/parkavdelningen har sedan ett antal år tillbaka fått utökade resurser genom det så kallade OSA-arbetslaget. Då man successivt arbetat för, och även lyckats hitta ett väl fungerande arbetssätt för gruppen i det dagliga arbetet, så har avdelningen fått en bra resursförstärkning vilket bidragit till i en ökad nivå på framför allt grönyteskötseln i kommunen. Gatubelysningen består fortfarande till viss del av belysningskällor som innehåller kvicksilver. Arbetet med att byta ut dem mot andra, mer energieffektiva ljuskällor har pågått sedan år 2011. I första hand skar bytet till LED. Driften av gatubelysningen köps in från Habo Kraft. Under 2013 kommer ett nytt avtal för detta att tas fram eftersom förutsättningarna förändras då gatubelysningen ska utformas med avseende på estetik, trafiksäkerhet, energieffektivitet och driftsäkerhet. Under 2013 har en konvertering skett från det tidigare GIS-verktyget Geosecma till det nya webbaserade Geosecma för ArcGIS. I samband med återanställning av en ingenjörstjänst på Gata/VA-enheten har valet gjorts att inrikta tjänsten mer mot GIS. Det nya GIS-verktyget erbjuder många möjligheter, men resurser krävs för att utveckla och driva ett fortsatt användning av GIS i kommunen.

37

Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: VA-verksamhet Förvaltning: Tekniskt kontor Förvaltningschef: Svante Modén Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 2 241 2 290 2 982 Övrig extern kostnad 6 354 7 804 7 020 Kapitalkostnad 3 922 4 216 3 636 Övrig intern kostnad 1 762 1 111 1 983 Summa kostnader 14 279 15 421 15 621 Externa intäkter 13 927 14 691 14 866 Interna intäkter 818 730 800 Summa intäkter 14 745 15 421 15 666 Nettokostnad -466 0 -45

MÅLBESKRIVNING Tekniska kontoret svarar för driften av denna verksamhet som består av vatten- och avloppsreningsverken med ingående färskvatten- dagvatten- och avloppsledningar samt tillhörande tryckstegrings- och pumpstationer. Följande målsättningar gäller:

- Att alltid kunna tillhandahålla ett rent färskvatten och på effektivast möjliga sätt rena avloppsvattnet före återgång till naturen.

- Att utföra förebyggande underhållsåtgärder för att undvika driftstörningar - Att omgående sätta in erforderliga resurser vid uppkomna ledningsbrott och skador Att

minimera störningar för den enskilde och drift- och produktionsbortfall för industrin.

VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen och en arbetsledare och tre årsarbetare ansvarar för driften. Personalen arbetar med drift, tillsyn och underhåll av såväl avloppsverk, vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reningsdammar. Även underhåll och byten av vattenmätare ingår i verksamhetens uppgifter. Arbetet styrs i stor utsträckning av olika lagkrav och personalen arbetar efter fastställda egenkontrollprogram. I arbetet görs en tydlig skillnad på de arbetsuppgifter som är kopplade till dagvatten och avlopp och de som rör dricksvatten. Hanteringen av dricksvatten klassas

38

som livsmedelsproduktion och följer därför den lagstiftningen. Verksamheten har beredskap dygnet runt, året runt och hela personalstyrkan på delar på beredskapen. Samtliga delar av VA-verksamheten omfattas av de volymökningar som nyexploatering och utbyggnad av det kommunala va-ledningsnätet innebär. Under 2013 året har utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp färdigställts i Västerkärr, vilket är det första området av flera omvandlingsområden där utbyggnad ska ske. 2014 planeras utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp i Domsand samt delar av Fiskebäck. Habo avloppsreningsverk har ett nytt miljötillstånd som tillåter att avloppsvatten från 17 000 personekvivalenter tas emot och behandlas. Det nya tillståndet är förenat med villkor som ställer höga krav på såväl reningsprocessen som tillhörande dokumentation men även krav på olika utredningar som ska genomföras. På dricksvattensidan fokuserar vi mycket på att utveckla våra egenkontroller för att alltid ligga i framkant när det gäller övervakning och uppföljning. Allt i syfte att ha en hög säkerhet och undvika att drabbas av otjänligt vatten viket har skett i flera andra kommuner de senaste åren, bland annat ett utbrott av cryptosporidium i Östersund år 2011. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Den budget som är föreslagen för 2014 innebär en höjning av Bruknings- och anläggningsavgiften med 2 %. Höjningen motiveras av volymökningar. Förslaget innehåller även en utökning med 1,0 tjänst. Värt att notera är att en hög utbyggnadstakt av va-systemet kommer leda till fortsatta taxehöjningar under ett antal år framöver eftersom kapitalkostnaderna kommer att öka med ca 300 – 500 tkr/år. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER VA-verksamheten står inför stora utmaningar framöver. Det kommunala va-nätet ska byggas ut i ett flertal områden där det i dag saknas kommunalt vatten och avlopp. Den av EU beslutade vattenförvaltningen ska införlivas i kommunens arbete vilket ställer krav på bland annat långsiktiga vattenförsörjningsplaner, förnyelseplanering för befintliga va-ledningar samt höga krav på de olika reningsprocesserna. Dagvattenfrågorna är aktuella då vi genom olika nationella och regionala klimatprogram måste se till att ha en beredskap för att hantera stora flöden. I praktiken innebär det att ta fram en dagvattenpolicy samt att anlägga fördröjningsmagasin och anpassa ledningsdimensioner. Dagvatten är också en fråga som engagerar kommuninvånarna, man ställer höga krav på att kommunen ska kunna leda bort vattnet även vid kraftiga regn. Redan nu är det tydligt att kostnaderna för VA kommer att öka framöver. 2012-2013 genomfördes utbyggnad av kommunalt VA i Västerkärr. 2014 kommer utbyggnad att ske i Domsand/Fiskebäck och därefter följer fler områden. Dessa utbyggnadsområden kommer att resultera i kraftigt ökade kapitalkostnader vilket innebär ökade kostnader för abonnenterna.

39

Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Avfallsverksamhet Förvaltning: Tekniskt kontor Förvaltningschef: Svante Modén Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 856 788 802 Övrig extern kostnad 5 345 6 291 5 819 Kapitalkostnad 666 716 615 Övrig intern kostnad 551 549 1 423 Fondavsättning 2 032 743 931 Summa kostnader 9 450 9 087 9 590 Externa intäkter 9 077 8 554 9 228 Interna intäkter 373 533 380 Summa intäkter 9 450 9 087 9 608 Nettokostnad 0 0 -18 MÅLBESKRIVNING Tekniska kontoret svarar för driften vid kommunens deponi- och återvinningsanläggning. Följande målsättningar gäller:

- Verksamheten skall bedrivas utifrån de miljökrav som gäller - Kunderna skall bli väl mottagna och informerade om kravet på utsortering av avfall - Anläggningen skall vara välkomnande med en lättillgänglig återvinningscentral - Avslutning av deponin skall ske enligt fastställd avslutningsplan

VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen. Driften utförs på beställning av personal från fastighetsenhetens kommunförråd. Inhämtning av hushållsavfall och slam sker med hjälp av extern entreprenad Hushållsavfallet tillsammans med brännbart verksamhetsavfall omlastas på Sibbabo och transporteras vidare till Torsviks förbränningsanläggning. Icke brännbart avfall transporteras till Vetlanda för

40

deponering. I budgeten för 2014 planeras att 931 tkr fonderas för framtida arbeten med att avsluta och sluttäcka kommunens deponi. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Inför 2014 föreslås inga stora förändringar i budgeten för avfallsverksamheten. Medel finns upptagna i budgeten för framtagandet av en sluttäckningsplan. Resultatet från den planen kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med att sluttäcka den sedan 2008 avslutade deponin. Avfallstaxa Kostnaden för verksamheten bedöms bli ca 400 tkr högre för 2014. Avfallstaxan föreslås höjd med 2 %, vilket bedöms möjliggöra fondavsättning med 931 tkr FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Inom avfallsområdet finns det två stora utmaningar. Det första är sluttäckningen av deponin som kommer utmana oss både kostnadsmässigt och i frågan om resurser, kunskap och tid. Den andra stora utmaningen är att bygga ut dagens insamlingssystem till att även omfatta separat matavfalls- och förpackningsinsamling. För att klara utmaningarna framhålls det i kommunens avfallsplan hur viktigt det är att samarbeta med andra kommuner. En avfallsutredning pågår tillsammans med Jönköping och fem andra kommuner i länet för att bland annat se över framtida matavfallsinsamling.

41

Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Räddningstjänst Förvaltning: Räddningstjänsten Förvaltningschef: Bengt Martinsson Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 3 035 3 577 3 521 Övrig extern kostnad 1 784 1 648 1 643 Kapitalkostnad 0 257 249 Övrig intern kostnad 161 781 783 Summa kostnader 4 980 6 263 6 196 Externa intäkter 834 540 557 Interna intäkter 56 15 15 Summa intäkter 890 555 572 Nettokostnad 4 090 5 708 5 624 MÅLBESKRIVNING Räddningstjänstens uppgifter regleras av främst i Lagen om skydd mot olyckor. I Handlingsprogram trygghet och säkerhet i Habo kommun regleras kommunens organisation och satsningar på arbetet för skydd mot olyckor i kommunen. Räddningstjänstens verksamhet regleras dessutom i Delprogram till Handlingsprogram Trygghet och säkerhet, Operativa insatser och Brandförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten samordnar också kommunens uppgifter enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Räddningstjänsten är organiserad under kommunstyrelsen. Räddningstjänstens övergripande mål:

- Målsättningen för räddningstjänsten är att vid brand, oljeutflöde, kemikalieolycka, ras, översvämning, trafikolyckor eller annat nödläge avvärja eller begränsa skada på människor, egendom och miljö. Dessutom genom tillsyn, ritningsgranskning, rådgivning och annan förebyggande verksamhet minska risken för att brand eller andra nödlägen uppstår.

- Ge god service åt företag och enskilda personer samt bedriva omfattande intern och extern utbildning.

- Genom upprättande av riskanalys och insatsplaner minimera och analysera ev risker så att skadorna på miljön kan undanröjas.

VERKSAMHETSBESKRIVNING

42

Räddningstjänsten i Habo kommun består av 1 heltidsanställd stf räddningschef, 1 dagtidstjänst (50 %) samt 16 deltidsanställda brandmän och befäl. Härutöver är avtal tecknad med Jönköpings kommun avseende bl a räddningschef. Operativa organisationen består av 1 styrkeledare (brandbefäl) och 4 brandmän.

Bokslut 2011

Bokslut 2012

Budget 2013

Budget 2014

Budget 2015

Antal anställda heltid 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 deltid 16 16 16 16 16 Beredskapsstyrka 1+4 1+4 1+4 1+4 1+4 Antal tillsyns objekt 70 70 70 75 75 Antal tillsyner per år 38 30 50 50 50 Antal utbildade i brand och sjukvårdskurser för allmänheten

506

473

600

600

600

Antal räddningstjänstinsatser 80 127 95 95 95 Nettokostnad kr per invånare 383 377 435 430 KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Lag om skydd mot olyckor som gäller sedan 1 jan 2004 medför ett ökat ansvar för arbete med skydd mot olyckor och därmed ökade kostnader för kommunen och räddningstjänsten. Ram för 2013 bedöms ge möjlighet att bedriva verksamhet i omfattning enligt ställda krav. Kommunens uppgifter avseende krishantering bedöms rymmas inom tilldelade statliga bidrag till verksamheten. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Kommunen och räddningstjänsten har enligt Lagen om skydd mot olyckor uppgift att arbeta med olycksförebyggande arbete i kommunen. Lagen ger kommunen ett stort ansvar inom området skydd mot olyckor. Kommunen har dock en möjlighet att till delar välja inriktning och omfattning. I Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet som antagits av kommunfullmäktige 2012 har Habo kommun valt att arbeta i ett brett spektra med kommunens olycksförebyggande arbete. Under de kommande åren medför detta ett omfattande arbete inom kommunen i syfte att verka för att Habo kommun även i fortsättningen upplevs som en trygg och säker kommun. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap gäller sedan 1 september 2006. Lagen reglerar bestämmelser om kommuners och landstings uppgifter och rätten till ersättning från staten. I Handlingsprogram för krishantering som antagits av kommunfullmäktige redovisas kommunens planering och arbetssätt vid kriser. Inom kommunen har räddningstjänsten ett samordningsansvar under kommunstyrelsen men flera arbetsuppgifter åligger övriga förvaltningar. Under de närmsta åren skall kommunen planera och arbeta vidare för mindre sårbarhet i samhället bland annat med hänsyn till klimatförändringar. Ett utökat samarbete mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län har genomförts under senare år i syfte att effektivisera i första hand den operativa organisationen. Detta samarbete fortsätter att utvecklas under de kommande åren inom såväl den operativa som förebyggande delen av verksamheten. 2011 påbörjades ett samarbete med ett gemensamt RäddsamF-kontor i länet i syfte att

43

ytterligare utveckla samverkan inom räddningstjänsten. RäddsamF-kontoret bedrivs som ett projekt under 2011-2013 med stöd från bl a Regionförbundet. Utvärdering kommer att ske under 2014. Det nya kommunikationssystemet RAKEL som är infört inom räddningstjänsten kan också nyttjas för annan kommunal verksamhet. Under 2013-2014 skall detta utredas vidare. Under senare år har det blivit allt svårare att rekrytera deltidsanställda brandmän. Inom RäddsamF-kontoret bedrivs arbete för att skapa förutsättningar för att kunna rekrytera deltidsanställda brandmän. Arbetet inriktas också på mångfald och jämställdhet. INVESTERINGAR Räddningstjänsten har idag 5 fordon, 1 bandvagn och 1 terräng Mc. Normal nyttjandetid/avskrivningstid av tunga brandfordon (släckbil, tankbil, jeep) inom räddningstjänsten kan beräknas till 15 – 20 år och för övriga fordon 7-10 år. Fordonen går normalt ganska få mil men den tekniska utvecklingen och tillgång på bl a reservdelar begränsar nyttjandetiden/livslängden. Räddningstjänsten äger en bandvagn som överlåtits på kommun av staten. Bandvagnen är en god resurs vid transporter under svåra förhållanden. Kommunen ansvarar för löpande drift och underhåll. Detta kan på sikt innebära vissa ökade kostnader. RAKEL (radiosystem) som skall nyttjas av samhällets räddningstjänst (kommunal räddningstjänst, ambulans, polis m.m.) är uppbyggt i F-län under år 2009/2010. Sedan 2012 är räddningstjänsten fullt ut anpassad till Rakel. Typ Beteckning Årsmodell 2013- 2014 2015 2016 Anm

Släckbil 801 2006 Slangbil/Jeep 802 2011 Släckbil 805 1991 1 000 Transportbil 806 2002 400 Förstainsatspersonbil 808 2010 Bandvagn 812 1980 Terräng Mc 816 1993 Materiel, utr 100 200 200 300 Radiomateriel 100 100 100 100 TOTALT 200 300 300 1 800

44

Nämnd: Byggnads- och trafiknämnd Ordförande: Zaine Andersson Verksamhetsområde: Fysisk planering Förvaltning: Tekniskt kontor Förvaltningschef: Svante Modén Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 2 076 2 871 2 902 Övrig extern kostnad 1 048 834 673 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 12 0 389 Summa kostnader 3 136 3 705 3 964 Externa intäkter 2 391 1 866 2 155 Interna intäkter 34 0 0 Summa intäkter 2 425 1 866 2 155 Nettokostnad 711 1 839 1 809 Fördelning per kostnadsställe Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Byggnadsnämnd 130 218 178 Personalkostnader 1 960 2 712 2 683 Övriga kostn.myndighetsutövning 197 100 327 Bygglovsintäkter -1 854 -1 800 -2 065 Översiktsplanering -1 25 50 Detaljplanering -125 100 171 Kartverksamhet 373 384 351 Fastighetsbildning (överfört till inv.) 0 0 0 Trafiksäkerhet 31 100 114 Totalt 711 1 839 1 809

45

MÅLBESKRIVNING Långsiktiga mål Byggnadsnämnden har som mål att i all verksamhet erbjuda en hög servicegrad för både privatpersoner och företagare. Tydlig information om gällande regler ska ges och det ska vara enkelt att komma i kontakt med plan- och byggenheten för rådgivning. I övrigt ska ärenden kunna avgöras snabbt utan att kvaliteten på arbetet blir lidande. Byggnadsnämnden ska i sitt arbete med fysisk planering skapa förutsättningar för bra bostads-, företags-, trafik- och rekreationsmiljöer samt möjlighet till en bra service. Kommunens översiktsplan ska ses över vid varje mandatperiod och ett långsiktigt mål är att det ska finnas fördjupade översiktsplaner för alla tätorter. Det är vidare viktigt att byggnadsnämnden tillsammans med övriga enheter i kommunen och privata intressenter förbereder mark för bostads- och industribebyggelser genom detaljplaneläggningar. En stor del av byggnadsnämndens verksamhet utgörs av bygglovsprövningar och med dem tillhörande uppgifter. Plan- och byggenheten har i jämförelser med andra kommuner förhållandevis korta handläggningstider och det är enkelt för kommuninvånarna att få personlig kontakt med respektive handläggare. För att rationalisera ansökningsprocessen och därmed underlätta för både plan- och byggenhetens tjänstemän och kommuninvånarna, bör det inom en snar framtid införas möjlighet att söka bygglov via internet. Digitalisering av byggnadsnämndens arkiv är ytterligare ett medel för att förenkla ärendehandläggningen, likaså införande av ett för verksamheten anpassat verksamhetssystem. Det är viktigt att plan- och byggenhetens höga servicegrad bibehålls, dock kan det vara nödvändigt med en viss omprioritering så den lagstadgade tillsynen av bland annat enkelt avhjälpta hinder och OVK kan uträttas. Detta är nödvändigt för att fastigheter och allmänna platser i kommunen blir tillgängliga för alla och i övrigt uppfyller uppställda tekniska krav. En av byggnadsnämndens uppgifter är att upprätthålla en god kvalitet på kommunens primärkarta, samt att till Lantmäteriet utföra uppgifter som syftar till att hålla fastighetskartan uppdaterad. Bra kartmaterial är en förutsättning för inte bara byggnadsnämndens, miljönämndens och tekniska kontorets arbete utan kan även vara till stor nytta för andra förvaltningar inom kommunen. Det är därför viktigt att det centralt i kommunen satsas på GIS (geografiskt informationssystem). Slutligen ska byggnadsnämnden, tillika kommunens trafiknämnd, verka för en god trafikmiljö samt en god trafiksäkerhet. I samtliga verksamhetsområden ska nämnden verka för att en hållbar ekologisk samhällsutveckling uppnås i kommunen, att en god stads- och landskapsmiljö upprätthålls samt att kulturmiljöer bevaras. Kortsiktiga mål Fysisk planering

- Arbetet med att ta fram en detaljplan ska kunna påbörjas omgående efter att byggnadsnämnden lämnat positivt planbesked. Arbetet ska bedrivas så att ett planarbete enligt normalt förfarande ska kunna vinna laga kraft inom ett år, med ett enkelt planförfarande bör denna tid kunna halveras.

- För att kunna möjliggöra byggnation av centrumnära bostäder, ska representanter från byggnadsnämnden vara delaktiga i anvisning av lämplig mark och upprättande av för ändamålet nya detaljplaner.

Bygglov etc.

46

- Ansökningar om bygglov och anmälan ska behandlas inom sex veckor (ska jämföras med de tio veckor som är lagstadgade enligt PBL).

- Information om gällande regler ska regelbundet ske via hemsidan och Habonytt - Möjligheter för verksamhetsstöd, digitalt arkiv och e-tjänster planeras utredas under

år 2014.

Tillsyn - Utveckla den juridiska kompetensen inom tillsynsområdet - Skapa rutiner för tillsynsarbete avseende enkelt avhjälpta hinder

Kartverksamhet

- Ajourhålla primärkartan - Ajourhålla lägenhetsregister

Trafik

- Informera i samband med införandet av nya hastigheter - Upprätta det trafiksäkerhetsprogram som byggnadsnämnden uppmanas att ta fram

enligt kommunens handlingsprogram för brott, olyckor och kriser VERKSAMHETSBESKRIVNING Bemanning Verksamheten bedrivs idag utan egen förvaltning, men sex personer är anställda av tekniska kontoret för att fullgöra byggnadsnämndens uppgifter. Under 2014 kommer bemanningen vara reducerad på grund av partiell föräldraledighet och uppgår därför till 5,4 tjänster. Ansvarsområden Upprättande av översiktsplan med fördjupningar och tillägg. I detta arbete behövs vanligtvis hjälp från utomstående konsulter för olika utredningar. Upprättande av detaljplaner. I detta arbete deltar i huvudsak den fysiske planeraren med hjälp av andra tjänstemän på enheten samt teknisk chef. Även i detta arbete krävs hjälp från utomstående konsulter. Verksamheten ska till stor del vara avgiftsfinansierad. Handläggning av bygglov och anmälan innefattar bland annat granskning av ansökningar, beslut, bevakning av olovligt byggande och arkivering. Verksamheten sköts uteslutande av enhetens tjänstemän och ska vara avgiftsfinansierad. Prövning av strandskyddsdispenser och tillsyn över att reglerna om strandskydd efterlevs. Kart- och mätverksamhet innefattar ajourhållning av kommunens primärkartor. Enheten arbetar även med adressättning och förser regelbundet Lantmäteriet med uppgifter. Inmätningar av byggnader etc. görs av inhyrd konsult. Besluta om lokala trafikföreskrifter samt i övrigt verka för en bättre trafiksäkerhet. I detta arbete deltar främst enhetschefen samt tjänstemän från gata/VA-enheten.

Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder, OVK samt funktionskontroll av hissar ska utföras av nämndens tjänstemän. Taxa

47

För byggnadsnämndens verksamhet finns en plan- och bygglovstaxa vilken antogs av kommunfullmäktige inför år 2013. Byggnadsnämnden anser att denna taxa tills vidare ska vara oförändrad, dock sker uppräkning av avgifterna parallellt med att prisbasbeloppet höjs för varje år. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Då större delen av nämndens verksamhet är direkt beroende av byggkonjunkturen och marknaden är den svår att planera. Budgeten för år 2014 är satt utifrån antagandet att byggnationen i kommunen fortsätter i ungefär samma takt som föregående år. Till skilllnad från föregående år har enhetschefens hela lön lagts direkt under byggnadsnämndens budget och samtliga lönekostnader har lagts ut proportionerligt på nämndens olika verksamhertsområden (ID). Likaså belastar overheadkostnader som tidigare belastat tekniska kontoret byggnadsnämndens budget. En kostnad för införande av digitalt arkiv finns med i investeringsbudgeten för år 2014. ID 2901: Beräknade kostnader för byggnadsnämndens sammanträden har sänkts i förhållande till 2013 års budget. Medel för utbildning har omfördelats från byggnadsnämnden till plan- och byggenheten. ID 2902: Bostadsbyggandet förväntas till största del ske på Bränninge Ängar, och möjligtvis kan byggnation påbörjas på Västra Solhöjden och Södra Bränninge i slutet av året. Under året finns det också en möjlighet att byggnationen av 40 st lägenheter på Parksäter kommer igång, likaså kan det bli aktuellt med byggnation av lägenheter på Gröne Vägen. Bostadsbyggandet på landsbygden förväntas vara lika frekvent som tidigare år. ID 2903: Den översiktliga planeringen i kommunen måste bedrivas med god framförhållning för att snabbt kunna möta förändringar i efterfrågan på mark, utbyggnadsriktningar, detaljplaner m.m. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer inte att påbörjas förrän tidigast år 2015, men medel bör dock avsättas redan år 2014 för förberedande arbete. ID 2904: Arbetet med att ta fram nya detaljplaner kommer troligtvis fortsätta med samma omfattning som de senaste åren. Behov av att justera äldre detaljplaner till dagens förhållanden och behov uppkommer regelbundet och upprättande av helt nya detaljplaner för olika ändamål sker i takt med att kommunen växer och förtätas. ID 2905: Det är av stor vikt att kommunens primärkarta hålls uppdaterad och budgeten för år 2014 medger att ajourhållning av primärkartan kan fortsätta i normal takt. ID 2910: Enligt kommunens handlingsplan för brott, olyckor och kriser uppmanas byggnadsnämnden att ta fram ett trafiksäkerhetsprogram. Medel för detta program finns med i 2014 års budget. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Fysisk planering Hot: Ett hot är att översiktsplaneringen inte görs i den takt som Habo kommun utvecklas vilket kan leda till kortsiktiga beslut. Ett annat hot är att initiativ till upprättande av nya detaljplaner inte tas vilket medför att intäkter för finansiering av tjänsten för fysisk planerare begränsas. Möjligheter: Om intresset för detaljplaner skulle svalna skulle den övergripande samhällsplaneringen kunna prioriteras med t.ex. översyn av översiktsplanen och aktualisering för de fördjupade översiktsplaner för tätorterna. Med den kompetens vi har på enheten skulle det också vara möjligt att vid arbetsbrist sälja tjänster till andra enheter på tekniska kontoret.

48

Kartverksamhet Hot: Under 2014 måste ajourhållningen av primärkartorna minst fortsätta i normal takt. Om nämnden under åren därefter inte får ökade medel för ajourhållning kommer man inte kunna uppnå god kvalitet på kartmaterial i de mindre tätorterna och kommer också riskera att tappa den goda kartkvalitet som vi nu har i Habo tätort. Möjligheter: Det nya GIS-program som kommunen införskaffade under 2013 kommer att kunna bidra till att mer information blir tillgänglig för flera förvaltningar vilket kommer underlätta i vår verksamhet. Tekniska kontoret har anställt en ny kartingenjör som kommer arbeta mycket med GIS. Denne kartingenjör ska först och främst arbeta med tekniska kontorets uppgifter men förhoppningsvis kan hans kunskap vara till hjälp för även andra förvaltningar. Bygglov Hot: Byggandet är mycket beroende av det samhällsekonomiska läget avseende bland annat ränteläget och bankernas lånekrav. Om räntan stiger, den egna insatsen för att låna pengar ökar eller om världsekonomin faller så kommer det säkert att påverka antalet bygglovsansökningar. För byggnadsnämndens verksamhet så skulle det leda till lägre bygglovsintäkter. Arkivet för bygglovsärenden börjar bli fullt och en utökning av arkivytan fordras. Istället för detta bör modern teknik för arkivering tillämpas. Likaså bör möjligheten att söka bygglov på nätet inom en snar framtid införas för att utöka servicen för kommuninvånarna och rationalisera arbetet för plan- och byggenheten. Möjligheter: Om antalet bygglov och anmälningar skulle minska skulle det innebära att tjänstemännen kan fördjupa sig mer i lagstiftningen och de regelverk som styr verksamheten. Kvaliteten skulle höjas och kommuninvånarna skulle kunna få bättre rådgivning vid bygglovs- och anmälningsärenden. Ett mindre antal bygglovsärenden skulle också innebära att tjänstemännen kan arbeta mer med andra delar av nämndens ansvarsområden, t.ex. jobba för att vi får en tillgänglig kommun för alla genom tillsyn av enkelt avhjälpta hinder. Om byggnadsnämndens arkiv digitaliseras kommer handläggningen av ärenden och övrig service effektiviseras. Det kommer dessutom leda till att nämndens arkiv inte kommer att behöva utökas.

Nyckeltal Bokslut

2012 Budget 2013

Budget 2014

Antal bygglov 174 220 200 Antal anmälan 81 50 50

49

Nämnd: Fritids- och Kulturnämnd Ordförande: Åke Lundgren Verksamhetsområde: Fritids- och kulturverksamhet Förvaltning: Fritids- och kulturförvaltningen Förvaltningschef: Thomas Lundh Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 6 632 6 953 7 387 Övrig extern kostnad 4 867 4 886 4 386 Kapitalkostnad 0 706 670 Övrig intern kostnad 1 947 4 143 4 166 Summa kostnader 13 446 16 688 16 609 Externa intäkter 1 094 783 919 Interna intäkter 1 038 966 966 Summa intäkter 2 132 1 749 1 885 Nettokostnad 11 314 14 939 14 724 MÅLBESKRIVNING Fritids- och kulturnämnden ska skapa förutsättningar för och medverka till att ge alla kommuninvånare ett rikt fritids- och kulturliv.

- Invånarna ska stimuleras till god livskvalitet genom upplevelser, kunskap, ökad medvetenhet, mångsidighet och hälsobefrämjande aktiviteter.

- Verksamheten ska präglas av tillgänglighet och god service. - Prioritera barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid genom att skapa möjligheter för dem

att uppleva, delta och påverka. - Samverka med övriga förvaltningar om barns och ungas psykiska hälsa. - Alternativa driftsformer för lokaler och anläggningar samt nya verksamhetsformer ska

stimuleras. VERKSAMHETSBESKRIVNING

Förvaltningen Förvaltningen ansvarar för kommunens fritids-, kultur- och biblioteksverksamhet. Förvaltningen har till uppgift att administrera verksamheten, övervaka och kontrollera verkställigheten av beslut samt att i samarbete med berörda organ och organisationer planera för anläggningar och aktiviteter inom nämndens område. I verksamheten ingår även att ansvara för nämndens olika anläggningar. Förvaltningen hjälper föreningslivet i kommunen med råd i fråga om dess verksamhet samt svarar för bidragssystemets tillämpning.

50

Den utåtriktade fritidsverksamheten bedrivs som fritidsgårdsverksamhet, ferieverksamhet och simundervisning. Förvaltningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens idrotts-, fritids- och friluftsanläggningar liksom fritidsgården Gunnarsbo och sporthallen. Detta sker dels genom egen personal och dels genom omfattande samarbete med föreningar. Personal: Förvaltningschef 100 %, assistent/handläggare 100 %, handläggare 100 %

Föreningsstöd Eftersom föreningslivet utgör grundbulten i kommunens fritids- och kulturutbud är det mycket angeläget att detta stöds såväl ekonomiskt som med lokaler och anläggningar. Ekonomiskt stöd till föreningslivet som till sin huvuddel ska baseras på aktivitet. Barn och ungdomsverksamhet ska prioriteras. Balans i verksamhetsutbudet mellan pojkar och flickor ska eftersträvas. Säkra stöd till föreningar med 100 000 avseende verksamhet för funktionshindrade. Säkra stöd till föreningslivet med minst 1 223 000.

Anläggningar och lokaler Nuvarande anläggningsstandard och resurser för drift och underhåll av egna anläggningar ska bibehållas. Samverkan ska ske med föreningar i drifts- och underhållsfrågor. Personal: Idrottsplatsvaktmästare 3x100 % Säkra stöd till föreningsdrivna lokaler och anläggningar på 2013-års nivå. Kostnaderna för drift av egna utomhusanläggningar ska ej överstiga 18kr/kvm. Nyttjandegraden vid sporthallarna A+B+C och Alléhallen ska uppgå till minst 90 % av disponibel tid Utvändig renovering av omklädningspaviljong - Slätten 2014 – 600 000 Gräsklippare – 2015 – 250 000

Fritidsverksamhet Verksamheten ska i första hand utgöras av ungdomsstödjande arbete inriktat mot tonårsgruppen och andra insatser i samverkan med föreningslivet och andra organ. Stor vikt ska läggas vid drogförebyggande arbete. Personal: Enhetschef 100 %, fritidsassistenter 3x100 %, fritidsassistent 1x80 %. Öppethållande på fritidsgården till kl 24.00 under fredags- och lördagskvällar. Stödja föräldravandringar. Öka föräldrakontakterna. Utveckla verksamheten för att nå fler barn och ungdomar.

51

Samarbeta med övriga verksamheter för att hjälpa barn och ungdomar som socialt inte mår bra. Öka ungdomars engagemang i lokala samhällsfrågor. Bedriva simundervisning i samverkan med skolan och uppnå minst 80% simkunnighet i åk 2 samt komplettera med sommarsimskola.

Bibliotek Huvudbiblioteket i Habo ger kommuninvånarna tillgång till information, tidningar, tidskrifter, böcker och andra medier. Programverksamhet förekommer i olika former. Personal: Bibliotekschef 100 %, Bibliotekarier 2x100 %, Biblioteksassistent 75%. Specialavdelningar för hembygdslitteratur, släktforskning och lättläst ska tillhandahållas. Genomföra bokskola för alla sexåringar i förskoleklass. Bedriva sagostunder, utställningar, föredrag med mera Biblioteket ska ge alla kommuninvånare tillgång till information, tidningar, tidskrifter, böcker och andra medier samt främja intresset för läsning och litteratur. Utveckla samverkan med skolbiblioteken och arbeta för en gemensam biblioteksdatabas. Särskilt prioritera arbetet med att stimulera barn och ungdomar till att läsa för att förbättra språkutveckling, fantasi och inlevelseförmåga. Personer med utländskt ursprung och funktionshindrade ska ha tillgång till böcker och medier anpassade efter deras behov. Genomföra schemalagda biblioteksbesök med bibliotekskunskap för årskurs 4. Bibehålla bokdepositioner på skolor, vårdcentrum och andra institutioner. Säkra stöd till mediainköp med minst 410 000

Inventarier bibliotek– 2016 – 250 000

Kulturverksamhet Kommunens traditionella arrangemang vid Valborgsmässoafton, Nationaldag, Lucia och julmarknad genomförs i samarbete med föreningar, kulturskolan och skolan. Musik- och teaterverksamhet sker i samverkan med kulturskolan och skolan. På biblioteket ordnas utställningar i utställningshallen under hela året. Förvaltningen ansvarar för kommunens konstsamling; inköp, registrering och vård. Resurser ska årligen avsättas för inköp av konst. Nämnden ska verka för utsmyckning av nya kommunala lokaler och anläggningar.

52

Bevaka och bevara fornminnen, kulturmiljöer och värdefulla byggnader samt fatta beslut om nya gatunamn. Konstfesten arrangeras årligen under vecka 40 Dokumentation av Habos Historia beräknas vara klar under 2014 Förvaltningen ska stödja lokalhistorisk forskning och dokumentering. Nämndens ambition är stödja musik, dans, film och teaterverksamhet samt att öka de ekonomiska och personella resurserna för allmänkulturell verksamhet. Besökcentrum Vätterbäckar - Lokal- och industrihistoriskt museum 2016 – 4 000 000 Folkbildning Studieförbund som erhåller statsbidrag och arbetar för att utjämna utbildningsklyftor samt prioriterar verksamhet för missgynnade grupper får enligt fastställda regler kommunalt bidrag för sin verksamhet i kommunen. Förutom studiecirklar ordnar studieförbunden även kulturprogram. Förvaltningen deltar i det lokala folkbildningsrådet. En viss del av bidraget till studieförbunden har gjorts om till ett projektbidrag för riktade insatser som kan sökas av alla studieförbund. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Från mitten av 90-talet har fritids- och kulturnämndens andel av kommunens totala budget minskat från ca 5 % till ca 2%. Detta samtidigt som kommunen växer kraftigt. Fritids- och kulturförvaltningens administrativa personal har dessutom under senare år i allt större omfattning arbetat med och deltagit i olika kommungemensamma uppgifter inom bland annat information, näringsliv, turism med mera vilket inneburit att mindre tid ägnats åt fritids- och kulturfrågor Fritids- och kulturnämnden anser att fritids- och kulturverksamheten är mycket viktig för kommunens attraktionskraft och har stor social och hälsobefrämjande betydelse speciellt för barn och ungdomar. Budgetnivån 2014 kommer innebära: att en utvändig renovering av omklädningspaviljongen vid friidrottsanläggningen kan genomföras. att den allmänkulturella verksamheten vad gäller kulturarrangemang kan utvecklas enligt nämndens ambitionsnivå eftersom resurser tillförts 2014. att förändringar kan bli aktuella beroende på vilka beslut som fattas rörande Besökscentrum Vätterbäckar och industrihistoriskt museum.

53

NYCKELTAL OCH FAKTA Bokslut

2011 Bokslut

2012 Budget

2013 Budget

2014 Nettokostnad/inv, kr 1 043 1 044 1 095 1 345 Nämndens andel av totala nettokostnaden, procent 2,6 2,6 2,4 2,5 Kontant föreningsstöd, tkr 1 139 1 207 1 223 1 223 Antal medlemmar i ungdomsorg 2 270 2 385 2 200 2 350 Antal aktiviteter (lok.akt.stöd)

5 399 5 810 5 300 5 800

Antal idrottsplatser 2 2 2 2 Banyta, kvm 64 000 64 000 64 000 64 000 Kostnad/kvm banyta, kr 17 21 18 18 Kostnadstäckningsgrad, % 53 56 53 54 Aktivitetstimmar 4 400 4 200 4 400 4 300 Antal sporthallar 3 3 3 3 Öppethållandetimmar 4 896 4 896 4 800 4 800 Kostnad/öppethållandetimme 122 109 115 110 Aktivitetstimmar 4 850 4 896 4 800 4 800 Kostnadstäckningsgrad, % 56 61 60 60 Antal anställda 3 3 3 3 Antal årsarbetare 3 3 3 3 Alléhallen ÖT/NT 921/647 1653/1188 1500/1000 1500/1100 Antal fritidsgårdar 1 1 1 1 Antal besök/dag 75 75 70 70 Simkunnighet i åk 2, % Uppgift

Saknas 80 80 80

Antal anställda 5 5 5 5 Antal årsarbetare 4,8 4,8 4,8 4,8 Antal bibliotek samt filialer 2 2 2 2 Antal anställda 5 5 5 5 Antal årsarbetare 4,2 4,2 4,2 4,25 Antal lån 76 511 72 158 77 000 73 000 Antal aktiva låntagare 2 811 2 754 3 000 2 800 Antal lån/inv 7,1 6,7 8 8

Nettokostnad/inv, kr 240 234 230 235 Antal nya media 2 908 2 528 3 000 2 500 därav barnmedia 1 400 1 205 1 500 1 250 Öppethållandetimmar/vecka 41 41 41 41 Antal besök 83 938 77 357 85 000 79 000 Antal utställningar 7 9 7 9 Bidrag Studieförbund, tkr 413 398 413 413

54

Nämnd: Barn- och Utbildningsnämnd Ordförande: Niklas Fungbrandt Verksamhetsområde: Barn- och utbildningsverksamhet Förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef: Roger Johansson Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 143 985 152 777 149 847 Övrig extern kostnad 104 437 106 061 114 189 Kapitalkostnad 0 2 019 1 679 Övrig intern kostnad 20 858 21 630 42 496 Summa kostnader 269 280 282 487 308 211 Externa intäkter 18 986 16 466 17 016 Interna intäkter 90 0 0 Summa intäkter 19 076 16 466 17 016 Nettokostnad 250 204 266 021 291 195 Fördelning per verksamhet. Verksamhet Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Kulturskola 3 794 4 005 4 173 Grundskola inkl f-klass 106 734 115 522 131 952 Barnomsorg 81 212 84 235 91 429 Gymnasieskola 41 073 44 050 43 050 Komvux och sfi 1 813 1 852 1 852 Nämnd och administration 15 578 16 357 18 739 Totalt 250 204 266 021 291 195

55

Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade i februari 2013 om verksamhetsförändringar inför budget 2014. Med andra ökande kostnader innebar detta att barn- och utbildningsnämnden äskade 1 579 tkr. mer än vad som tilldelades i budget 2013. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2013 att barn- och utbildningsnämnden i ramar skulle få 262 606 tkr. Detta innebär att kostnaderna för nämndens verksamheter måste minska med ca 2 % utifrån det framtagna ramförslaget. Barn- och utbildningsnämnden diskuterade i maj 2013 hur kostnadsminskningarna skulle fördelas och gav förvaltningen i uppdrag att beräkna budget utifrån det givna förslaget. Inga formella beslut fattades i det läget, utan ska tas i samband med budgetbeslutet i augusti 2013. Det nu framtagna budgetförslaget innebär att barn- och utbildningsnämnden måste minska sina kostnader med 3 100 tkr. MÅLBESKRIVNING Barn och utbildningsnämnden i Habo kommun ansvarar för förskola/pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, svenska för invandrare (Sfi) samt uppföljning för ungdomar 16–20 år. Verksamheten regleras av skollagen, läroplan för förskolan, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, läroplan för det frivilliga skolväsendet samt förordningar för grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat i bl.a. reglemente för Barn- och utbildningsnämnden. Nyckeltal Samtliga nyckeltal i detta budgetförslag är hämtade från SCB:s redovisade nyckeltal för 2012. För omsorg och skola samlas dessa in i oktober varje år. Detta kan innebära att t.ex. personaltätheten ser olika ut vid olika tidpunkter. VERKSAMHETSBESKRIVNING Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden har förutom budget för arvoden, en mindre summa för konferenser, förbrukning, internationella projektbidrag mm. Förvaltning Förvaltningskansliet bemannas med sex heltidstjänster, enhetschef/placeringsassistent, förvaltningsekonom, nämndsekreterare/handläggare, utvecklingsledare, kvalitetssamordnare och förvaltningschef. Under 2014 kommer pensioneringar ske, men hur detta kommer att påverka verksamheten är inte klarlagt i nuläget. Utveckling av IS/IT inom förskola och skola har tidigare legat som en investering, men från 2014 har dessa medel överförts till driftsmedel och ligger under förvaltningen. Dessutom finns ca 13,0 tjänster utlagda på olika förskole- och skolområden i form av förskolechefer, rektorer och administrativ personal Kostnadsminskning

56

I 2013 års budget finns en liten ”buffert”, som sparas in i 2014 års budgetförslag, 100 tkr. Den önskade utökningen av administrativ personal pga. ökat antal elever sparas också bort i detta förslag, ca 225 tkr, ca 0,5 tjänst.

Förskolor I kommunen finns idag totalt 15 förskolor varav 11 i kommunens regi. Förskolorna tillhör administrativt ett förskoleområde och leds av förskolechef. Förskolan i Brandstorp har s.k. utökad verksamhet med fritidshemsverksamhet. De fyra privata förskolorna är Förskolan Solstrålen, Förskolan Framtiden, Förskolan Äventyret och Habo Montessori AB. Alla dessa fyra enheter har idag ett tillsvidareavtal, där ersättning beräknas i samma storlek som motsvarande kommunal verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare beslutat att volymberäkningen skall utgå från 6, 17 barn per årsarbetare, 0,05 tjänst/avdelning som husansvariga och 0,5 kökstjänst för en-avdelning, 0,75 kökstjänst för 2-3 avdelningar och 1,0 kökstjänst för 4-avdelningar. Dessutom finns en summa budgeterad för ev. tilläggsbelopp, dvs. resurser för barn med särskilda behov, som både de kommunala som privata förskolorna får söka utifrån barnets behov, därav de lägre statistiktalen. I slutlig budget har barn- och utbildningsnämnden fått ytterligare 1000 tkr. som förstärkning till barn med särskilda behov. Alla förskolor får en schablontilldelning till matkostnader, förbrukning, inventarieanskaffning, vikariekostnader och städ/vaktmästeri. Många av våra förskolor är idag relativt nya, vilket innebär att behovet av nyanskaffning av inventarier inte är så stort. Nyckeltal

Förskola 15 okt. 2012 Habo kommun Kommungrupp Riket Inskrivna barn per årsarbetare* 5,3 5,5 5,3

* kommunal förskola Kostnadsminskning Då barn- och utbildningsnämnden i flera år haft som önskan att öka personaltätheten i förskolan, läggs inga generella, pedagogiska, besparingar på förskolan inför 2014, förutom att kökstjänsterna på två förskolor föreslås minskas med 25 % per förskola. De två förskolorna är inte tillagningsenheter utan bara mottagningskök. I dagsläget är dessa tjänster på 100 % men minskas till 75 %, vilket ger en kostnadsminskning, ca 200 tkr. Detta innebär att Barn- och utbildning ”köper” mindre tjänst från Habo Kost. Habo Kost har meddelat att man inte klarar att genomföra detta i nuläget, utan ska genomföra besparingen, när någon tjänst uppstår. Medel för att driva en öppen förskola fanns med i verksamhetsförändringar för 2014, ca 300 tkr. Då Familjecentralen, där den öppna förskolan ska verka, först beräknas bli klar i januari 2015, har dessa kostnader tagits bort i budgetförslaget för 2014.

57

Annan pedagogisk verksamhet (Familjedaghem) Annan pedagogisk verksamhet leds av enhetschef, som tillika är placeringsassistent. I budgetförslaget finns 2 dagbarnvårdare budgeterade för första halvåret 2014. Då pensioneringar sker vid halvårsskiftet, kommer denna verksamhet att upphöra som kommunal verksamhet. I dagsläget finns inget intresse att vara anställd som dagbarnvårdare och efterfrågan från familjer har minskat mycket de senaste åren. En fristående enhet finns i Fagerhult. De barn som idag finns placerade i familjedaghem kommer att placeras på förskolor i kommunen, som också då övertar kostnaderna. Fritidshem Fritidshemmen är både lokal- och verksamhetsmässigt integrerade med grundskolan, vilket skapat många samordningsvinster både för fritidshemmen och skolan. För skolans del innebär integreringen att det finns goda möjligheter till gruppdelningar de första åren i grundskolan, vilket är positivt för läsinlärning o.d. Barnantalet på fritidshemmen ökar i och med att antalet barn i de lägre åren ökar och att man kan se att fler barn stannar längre upp i åldrarna på fritidshemmen. Tidigare budget bygger på schablonen 17,4 barn/årsarbetare. Nyckeltal

Fritidshem 15 okt. 2012 Habo kommun Kommungrupp Riket Elever per årsarbetare 17,9 19,8 19,7

*Kommunala fritids Kostnadsminskning För att hamna i budgetbalans måste personalminskningar ske, motsvarande 675 tkr. Detta innebär ca 1,5 tjänst totalt sett. Därmed hamnar fritidshemsschablonen på 18,1 barn/årsarbetare.

Förskoleklass/Grundskola Förskoleklass och Grundskolan utgör Barn och utbildningsnämndens mest omfattande verksamhet. Skolenheterna är Fagerhult skola år F-5, Bränningeskolan år F-5, Kråkerydsskolan år F-5, Malmgårdsskolan år F-1, Alléskolan F-5 och Hagabodaskolan år 2-9. Verksamheten är indelad i fyra skolområden. Varje enhet leds av en rektor. Från höstterminen 2014 kommer årskurs 6 gå kvar på sina ursprungsskolor för att sedan flyttas upp till Hagabodaskolan först i årskurs 7. Förskoleklass Verksamheten budgeteras enligt schablon med 14,1 elever per lärare, vilket i statistik för riket ligger över genomsnittet. Verksamheten måste bedömas ihop med grundskola och fritidshem, då skolorna bedriver en samlad skoldag där samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna är av stor betydelse. Nyckeltal Förskoleklass

Förskoleklass 15 okt. 2012 Habo kommun Kommungrupp Riket Antal elever per lärare (heltid) 13,8 15,6 15,6

Kostnadsminskning Även inom förskoleklass kommer personalminskningar ske, motsvarande 450 tkr, ca 1 tjänst, vilket innebär att den nya schablonen hamnar på 15,1 elever per lärare.

58

Grundskola Grundskolans budget beräknas enligt en schablon med olika faktorer som klasstal, medellön, undervisningstid mm. Utifrån att stora förändringar sker under hösten 2014, då årskurs sex ska gå kvar i sina ursprungsskolor, att matematikämnet har fått ytterligare 120 timmar i årskurs 1-3 från hösten 2013 och att timplanen är förändrad, är det svårt att jämföra schabloner. Utöver detta fördelas medel ut som tilläggsbelopp. Detta söks per termin för barn med mycket stora behov av stöd. Det kan gälla tekniska hjälpmedel eller assistentstöd. Fördelning av resurser för läromedel, inventarier m.m. sker i form av elevpeng. Städ, vaktmästeri osv. fördelas enligt avtal med tekniska kontoret och kommunens städpolicy. I detta budgetförslag har kostnader för läromedel utökats med 700 tkr. Skolinspektionen utdelade i sin granskning av Habo kommun föreläggande om att läromedlen i kommunen, främst Hagabodaskolan var bristfällig. Nyckeltal Grundskola

Grundskola 15 okt 2012 Habo kommun Kommungrupp Riket Antal elever per lärare (heltid) 11,5 12,1 12,0

* exkl. modersmål och svenska som andraspråk Kostnadsminskning För att hamna i budgetbalans måste personalminskningar ske, motsvarande 1 750 tkr., ca 4 tjänster. Dessutom föreslås att vaktmästerikostnader minskas med ca 200 tkr., ca 0,5 tjänst. Detta ska tas från Hagabodas vaktmästeri, genom att Barn- och utbildning ”köper” mindre tjänst från Tekniska. Personalfortbildning Kraven på ökad kompetensutveckling för pedagogisk personal ligger fast. Behov av kompletterande utbildningar för att tillsvidareanställd personal ska få legitimationsbehörigheter fortsätter. Under läsåret 2013/2014 deltar Habo kommun i det s.k. Mattelyftet med alla lärare som undervisar i matematik. Staten skjuter till medel. Fortsatt kompetensutveckling i Läs o Skriv planeras. Dessutom ska en stor kompetensutvecklingsinsats läggas på Hagabodaskolan, som fått mycket kritik från Skolinspektionens granskning av Habo kommun.

Skolmåltider I dagsläget har förvaltningen två leverantörer av mat, Habo kost och Sodexo. I detta budgetförslag finns utökade kostnader för ökande elevantal. Kommunfullmäktige ska under hösten 2013 ta beslut om hur den fortsatta skolmåltidsverksamheten ska se ut efter sommaren 2014, då avtalet med Sodexo går ut. Om ny upphandling sker kan kostnadsbilden komma att förändras.

Skolskjutsar Skolskjutsavtalet med Carlsteins Trafik AB är förlängt och gäller fram till 2015-06-30. I budgetförslaget finns en indexuppräkning med 5 %. Under hösten 2014 måste en ny upphandling ske, som ska träda i kraft höstterminen 2015

Särskolan

59

De elever som är inskrivna i särskolan kan vara individintegrerade i grundskolan, gå i grundsärskoleklass, gå på träningsskola eller tillhöra gymnasiesärskolan. Krav för att bli inskriven i särskola är att det finns en utvecklingsstörning, med därtill hörande pedagog – social - psykolog- och läkarutlåtande. Slutligen är det vårdnadshavarna som beslutar om ett barn skall skrivas in i särskolan. Det låga antalet elever i varje årskurs, som behöver gå i särskoleklass eller träningsskola, gör det svårt att ordna fungerande klasser i Habo kommun. Därför köper barn- och utbildningsnämnden denna verksamhet av Jönköpings kommun genom ett samverkansavtal. Några få elever är individintegrerade i grundskolan i Habo kommun. Skolor med individintegrerade elever erhåller ett personaltillskott om 0,2 tjänst + ev. assistentstöd, som söks som tilläggsbelopp. Elevvård I kostnaderna för elevvård finns skolpsykolog, kurator, skolsköterskor och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet söks per termin till barn- och elever med mycket stora behov av särskilt stöd. Då behovet av tilläggsbelopp ökat kraftigt, har förvaltningen i detta budgetförslag valt att utöka medlen för barn i behov särskilt stöd, ca 800 tkr. Detta innebär att grundschablonen för t.ex. grundskola minskat men att dessa medel till del kommer tillbaka i riktade medel för barn i behov av särskilt stöd. Habo kommun har sökt och fått statliga medel för ytterligare en kuratorstjänst, där staten står för 50 % av kostnaderna och kommunen står för 50 %. Den kommunala kostnaden är flyttad från kommunstyrelsens budget, barnsamordnare, som inrättats under hösten 2013. Statsbidraget varar i två år. Antal skolsköterskor har ökat med 25 % pga. ökat elevantal. Vuxenutbildning Enligt skollagen 20 kap måste en kommun erbjuda utbildning motsvarande grundläggande vuxenutbildning, särvux och sfi (svenska för invandrare). Dessutom står det att kommunen skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning, som svarar mot efterfrågan och behov. Från 2009 köps all vuxenutbildning genom ett samverkansavtal med Jönköpings kommun. Habo kommun får i avtalet möjligheter till insyn och påverkan, får ta del av studie- och yrkesvägledning och de studerande från Habo kommun får söka utbildningar på samma villkor som studerande från Jönköping. Ev. kan nya statliga medel tillkomma för att minska arbetslösheten i landet. Kostnadsminskning Den indexuppräkning som tidigare budgeterats har tagits bort, ca 50 tkr. Gymnasieskolan Habo kommun bedriver ingen egen gymnasieutbildning. Kommunen tecknade sommaren 2011 ett nytt samverkansavtal med Jönköping, där de flesta elever går, som sträcker sig fram till 2014-06-30. Om inte uppsägning sker från någon part förlängs avtalet med ett år i taget. Kostnaderna för gymnasieskolan är svårbudgeterade. Alla kommuner får minskade statsbidrag till gymnasiestudier, men hur detta kommer att slå prismässigt för t.ex. Habo kommun, gentemot vår

60

samverkanspartner Jönköpings kommun är idag osäkert, då många olika faktorer påverkar kostnaderna för gymnasieskolan. Kostnadsminskning I detta budgetförslag har indexkostnaderna bara räknats upp med två procent, då Jönköpings kommun har egna sparkrav på verksamheten, ca 800 tkr. Detta är kommunicerat med ekonomichefen för barn- och utbildning i Jönköpings kommun, men naturligtvis kan andra politiska beslut i lägeskommunen påverka kostnaderna under 2014.

Kulturskolan

Kulturskolan i Habo kommun utgör ett verksamhetsområde, ledd av en Kulturskolechef och bedriver sin verksamhet på Malmgårdsskolan och i de olika skolenheterna. Kulturskolan har de senaste åren närmat sig den reguljära skolan allt mer. Habo kommuns avgifter för att delta i kulturskolans aktiviteter är låga, men en viss höjning beslutades 2009. Lokalfrågan för Kulturskolan beskrivs nedan. Kostnadsminskning Den schabloniserade utökningen, då elevantalet ökar, har tagits bort i detta budgetförslag, ca 200 tkr. Detta innebär att det procentuella antalet elever som kan erbjudas verksamhet inom Kulturskolan kommer att minska. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Möjligheter Vid olika kvalitetsmätningar kan man se att barnomsorg och skola i Habo kommun, genom åren, håller hög kvalitet. Detta gäller både kunskapsresultat och kostnadseffektivitet. Skolinspektionen gjorde under våren 2013 en granskning av hela Habo kommuns barn- och utbildningsverksamhet. Överlag får verksamheterna gott betyg, förutom Hagabodaskolan, där ett förändringsarbete krävs och har startat. Det är fortfarande relativt ”lätt” att anställa kompetent och utbildad personal till de tjänster som uppstår i skolan. Habo kommun ligger högt i ranking vad det gäller utbildningsnivå på den pedagogiska personalen. Man kan också utläsa i Skolverkets redovisning om t.ex. personaltäthet inom förskola, fritidshem och skola att Habo kommun i de flesta verksamheterna ligger i fas med eller lite bättre än motsvarande kommuner. För att bättre klara svåra rekryteringsproblem i framtiden har barn- och utbildningsnämnden ett samarbete med Högskolan i Jönköping kring studenters praktik. Dessutom har ett likartat samarbete startat med Högskolan i Borås. Hot Hotbilden berör främst de ekonomiska förutsättningarna. Totalt sett har Barn- och utbildningsnämnden ett mycket ”slimmad” organisation, som snabbt blir sårbar om vissa nyckelpersoner eller personalgrupper inte finns tillgängliga eller minskar i antal.

61

En kostnadsminskning på ca 4 100 tkr. innebär för barn- och utbildningsnämndens verksamheter en kvalitetsförsämring, som kommer att slå mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola inom Habo kommun. Eftersom alla idag har rätt att välja förskola och skola var man vill, kan vi bara minska kostnaderna i kommunens egna verksamheter. Naturligtvis slår det också sedan mot andra anordnare, då vår lägre ”skolpeng” kommer att slå igenom i vissa verksamheter. Vi kan inte påverka kostnader i t.ex. särskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildning, då vi där inte har några egna verksamheter, och därmed måste betala den kostnad anordnaren begär. Vi kan heller inte påverka kostnader i förskolan, vad det gäller interkommunalt, då kommunerna i länet beslutat att ersätta enligt lägeskommunens kostnader. Detta motsvarar ca 35 % av totalbudgeten. Under de senaste åren har vi inom skola och förskola sett allt fler barn och elever, som lider av fysisk eller psykisk ohälsa och det är dessa som på olika sätt hamnar vid sidan om verksamheten och som i sin tur senare renderar andra stora kostnader för kommunen. I dagsläget har kommunen ca 2 ungdomar i skolåldern placerade på olika institutioner. Sedan har barn- och utbildningsförvaltningen 4 elever placerade i speciella skolenheter för barn- och ungdomar med stora behov av stöd, främst utifrån ett psykiskt hälsoproblem. Varje sådan elev kostar verksamheten mellan 400-600 tkr per år och elev, totalt runt 3 000 tkr. per år. Om personaltätheten minskar ges sämre möjligheter till nya gruppdelningar och sämre möjligheter att se det enskilda barnet och dess förutsättningar. Vad man inte rakt upp och ner kan säga är om resultaten försämras. Det förs i Sverige idag en stor diskussion om detta, där vissa forskare hävdar att t.ex. antal elever i en klass inte påverkar resultatet lika mycket som den enskilde lärarens kompetens. Vad vi däremot kan se är att antalet barn/elever med olika typer av diagnoser ökar. Det gäller bl.a. ADHD, ADD, Autismliknade problem, grav språkstörning och liknade problematik. Dessa barn kräver extra omsorg och ibland extra resurser för att de ska klara av skolan och dess krav. Här kommer den nytillsatta tjänsten som barnsamordnare förhoppningsvis vara en bra förstärkning för att på ett bättre sätt ta tillvara alla kompetenser som finns runt barn i behov av särskilt stöd. Kan man då inte göra ytterligare kostnadsminskningar inom administration och förvaltning? När vi jämför förvaltningens personaltäthet med motsvarande kommuner, har Habo kommun redan idag en ”slimmad” organisation, samtidigt som verksamheterna växer. Förskolechefer och rektorer har idag fler anställda under sig än motsvarande kommuner. Vi ser också i arbetsmiljöenkäten för barn- och utbildningsförvaltningen att stressfaktorer är den fråga som får sämst resultat, med risk för psykisk och fysisk ohälsa. Lokalförsörjning Förskolan Behovet av lokaler till förskolan kan i dag anses vara täckt för de närmaste åren. Osäkerheten att beräkna platsbehov inom barnomsorg har ökat med en allt större frihet att välja omsorg för den enskilda familjen, samtidigt som nyinflyttningen och barnafödandet varierar kraftigt beroende på den allmänna konjunkturen.

62

Svårigheten gäller inte den ekonomiska beräkningen då alla barn inom omsorg och skola är värd en viss omsorgs eller skolpeng, utan mer hur stor barnökningen kommer att bli och därmed behovet av lokaler Grundskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut om att årskurs sex ska gå kvar på sina ursprungsskolor och att Hagabodaskolan bara ska bli en årskurs 7-9 skola innebär att några skolor måste anpassas till detta. Fagerhults skola är inför höstterminen 2013 helt anpassad och i stort totalrenoverad. Bränningeskolan, Kråkerydskolan och Hagabodaskolan F-6, måste anpassas under våren 2014. Alléskolan byggs till för att klara tre parallellklasser, ytterligare 225 elever från hösten 2014. Vad det gäller Hagabodaskolan, åk 7-9, krävs ganska stort underhåll och anpassning till antal elever. No-salarna renoveras under 2013. Ytterligare underhåll och anpassning har att göra med kommunens planer på en ny Kulturskola tillsammans med träffpunkt Ankaret och hur elevutvecklingen kommer att bli. Kulturskola Kulturskolans behov av större och bättre anpassade lokaler till verksamheten är akut. Habo kommun bör under våren 2014 besluta om inriktning. Investeringsbudget 2014 I investeringsbudget för 2014 har barn- och utbildningsnämnden i rambeslutet erhållit 6 550 tkr. Dessa investeringar skall täcka:

1. Inventarier Alléskolan, etapp två, 6 000 tkr

2. Inventarier Bränningeskolan, anpassning åk 6, 200 tkr

3. Inventarier Kråkerydskolan, anpassning åk 6, 200 tkr

4. Inventarier Öppen förskola, 150 tkr

63

Nämnd: Socialnämnd Ordförande: Hans Jarstig Verksamhetsområde: Social verksamhet Förvaltning: Socialförvaltning Förvaltningschef: Peter Olofsson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 91 683 102 269 109 080 Övrig extern kostnad 58 295 56 907 39 048 Kapitalkostnad 0 477 399 Övrig intern kostnad 18 639 15 158 14 662 Summa kostnader 168 617 174 811 163 189 Externa intäkter 37 304 35 260 19 103 Interna intäkter 14 570 4 257 926 Summa intäkter 51 874 39 517 20 029 Nettokostnad 116 743 135 294 143 160 Fördelning per verksamhet. Verksamhet Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Nämnd, central adm, kommunrehab, färdtjänst

12 845 14 781 15 906

Äldre- och funktionshinderomsorg, exkl psykiskt funktionshindrade

65 644 78 786 83 536

Funktionshinderomsorg, psykiskt funktionshindrade

4 563 5 723 6 304

LSS, funktionshinderomsorg 15 355 15 104 16 828 Individ- och familjeomsorg 18 336 20 900 20 586 Totalt 116 743 135 294 143 160 Målbeskrivning Socialnämndens verksamhet ska sätta individen i fokus. Handläggning inom nämndens område ska ha god kvalitet och ske skyndsamt. Insatser och åtgärder ska föregås av noggrann utredning. Personalen ska ha ändamålsenlig utbildning och deras kreativitet och erfarenheter ska tillvaratas. Verksamhetsbeskrivning

64

Socialnämndens verksamhet omfattar tre huvudområden

o Äldreomsorg, ÄO o Funktionshinderomsorg, FO o Individ- och familjeomsorg, IFO

Ofta behandlas äldre- och funktionshinderomsorgen i ett sammanhang, ÄFO. Från 2013 har hemsjukvården förts över till kommunens organisation. Från 2014 övergår ansvaret för färdtjänst i olika former till länstrafiken. Socialnämnden ansvarar också för:

o Kommunens flyktingmottagning o Yttrande angående värdeautomatspel o Beslut och tillsyn avseende serveringstillstånd o Beslut och tillsyn avseende detaljhandel med öl o Tillsyn avseende handel med tobak o Tillsyn avseende handel med nikotinläkemedel o Kommunala pensionärsrådet o Kommunala funktionshindrades råd o Budget- och skuldrådgivning

Äldre- och funktionshinderomsorg Äldre- och funktionshinderomsorg är samlingsnamnet för alla de insatser som ges till personer med funktionshinder och som beror på ålder eller sjukdom/funktionshinder.

Verksamhetsspecifika lagar för äldre- och funktionshinderomsorgen

o Socialtjänstlagen, SoL o Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS (Få personer över 65 år omfattas av

insatser enligt denna lag) o Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

All verksamhet förutom den s k frivilligverksamheten inom äldre- och funktionshinderomsorgen är biståndsbedömd och grundar sig på myndighetsbeslut enligt någon av de verksamhetsspecifika lagarna. Undantag från detta är:

o Den öppna fritidsverksamhet som bedrivs via dagverksamheten där biståndsbeslut ej krävs o Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

65

Äldre- och funktionshinderomsorg - exklusive LSS och långvarigt psykiskt funktionshinder enligt SoL Vårdtagare under 65 år och som har funktionshinder som inte hänförs till långvarigt psykiskt funktionshinder ingår i denna verksamhet. Inom verksamheten finns ordinärt boende och särskilt boende. Med ordinärt boende avses personer som bor i ”egen” bostad. Inom ordinärt boende kan man få insatser i form av tidsbegränsade biståndsbeslut. Antal personer som har beslut om hemtjänst uppgick i juli 2013 till ca 119 personer. Omfattningen i tid varierar mycket från person till person. Personer i ordinärt boende kan få hjälp i form av hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och korttidsvård. Personer med stora omvårdnadsbehov kan beviljas särskilt boende, SÄBO. Biståndsbesluten är vanligtvis inte tidsbegränsade. Habo kommun har fn 87 lägenheter i särskilt boende, SÄBO samt 14 korttidsplatser. Under 2014 kommer SÄBO lägenheterna att minska till 80 varav 44 kommer att vända sig till personer med demenssjukdom och de övriga till personer med somatiska behov.

Funktionshinderomsorg Nedan beskrivs verksamhetsområdet funktionshinderomsorg enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS samt långvarigt psykiskt funktionshinder enligt socialtjänstlagen, SoL. Funktionshinderomsorgen avser insatser till personer under 65 år. Undantag är personer som fyllt 65 år och som haft personlig assistent enligt LSS innan de fyllt 65 år. Dessa personer får behålla sina insatser i form av personlig assistent även efter 65 års ålder. Insatser enligt LSS

o Rådgivning och personligt stöd o Personlig assistent o Kontaktperson o Avlösarservice i hemmet o Korttidsvistelse o Korttidstillsyn (Skolungdomar över 12) o Boende

- Familjehem - Bostad med särskild service

o Daglig verksamhet (Sysselsättning) Inom Habo kommun var 54 personer LSS-berättigade i juli 2013. I övrigt ges insatser enligt socialtjänstlagen, se tidigare avsnitt. Boendestödet (40 personer år 2013) bedrivs inom Habo-Fyrans verksamhet. Daglig verksamhet har tidigare köpts av Jönköpings kommun men sköts i allt större omfattning av den egna kommunen. För närvarande verkställs beslut om bostad med särskild service eller serviceboende för personer med psykiskt funktionshinder, genom köp av plats på behandlingshem. Från hösten 2013 kommer behoven i huvudsak att kunna tillgodoses i kommunen genom tillkomsten av ett sådant boende i den egna kommunen – se nedan.

66

Bostad med särskild service LSS 9:9 En ny boendeverksamhet och stödverksamhet enligt LSS 9:9 startar i form av bostad med särskild service eller serviceboende. Det är ett antal enskilda personer med beslut om bostad med särskild service. Den boende har en egen lägenhet, men hartillgång till en gemensamhetslokal/personallokal i lägenhetsområdet och personal kan stödja den enskilde utifrån bedömt behov under veckans alla dagar och alla timmar. Verksamheten täcker upp ett större behov som tidigare fått tillgodoses genom köp av bostad i annan kommun. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården utförs med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen. Från 2013 ansvarar kommunerna i Jönköpings län för hemsjukvård under dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Enligt avtalet mellan kommunerna och landstinget gäller att ”Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som pga sjukdom och/eller funktionshinder inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning utan stora påfrestningar eller olägenheter …” . Man skrivs då in i kommunal hemsjukvård. Personalgrupperna som arbetar med verksamheten består av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och övrig vårdpersonal i hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende. Antalet patienter (hälso- och sjukvårdslagen benämner målgruppen för ”patienter”) uppgår till ca 175, varav ca 90 bor i ordinärt boende. Genom ett avtal så ansvarar Habo även för Mullsjös hemsjukvård under natten.

Kommunrehab I begreppet hemsjukvård ingår även utprovning, anpassning och förskrivning av i stort sett alla hjälpmedel som Haboborna kan behöva. Träning är också en uppgift inom hemsjukvården. Kommunrehab ansvarar för hjälpmedel till alla kommuninnevånare oavsett ålder eller hemsjukvårdsinsatser. Arbetstekniska hjälpmedel kan behövas i verksamheter där det finns personal. Rehabilitering ges till personer i det särskilda boendet inklusive korttidsplatser och dagverksamheter, men även de som bor i sin ordinarie bostad. I det rehabiliterande arbetet arbetar man i huvudsak med att handleda vårdpersonalen så att de kan arbeta rehabiliterande.

Individ- och familjeomsorg Det huvudsakliga arbetet inom Individ- och familjeomsorgen bedrivs på frivillig grund från klientens sida. Det finns även tvångslagar inom verksamhetsområdet. Verksamhetsspecifika lagar i huvudsak

o Socialtjänstlagen, SoL o Lagen om vård av unga, LVU (Tvångslag) o Lagen om vård av missbrukare, LVM (Tvångslag) o Föräldrabalken

Individ och familjeomsorgen organiseras i tre grupper

o Familjegrupp o Ekonomi och Vuxengrupp o Öppenvårdsgrupp

Kommentarer till budget 2014

67

I driftbudget finns följande förändringar jämfört med 2013 års budget:

• 51 boendeplatser i särskilt boende övergår i egen regi från oktober 2013. Verksamheten har tidigare funnits under rubriken externa kostnader.

• Utökning med 75 % tjänst undersköterska för dagverksamhet (Gnistan), inför 2013 reducerades bemanningen med 75 % på enheten

• Utökning i budget med 100 % socialsekreterare (som missats i budget 2012) • Hemsjukvård i form av sjuksköterskor, sjukgymnast och undersköterskor samt drift för denna

verksamhet. Budget för hemsjukvård har ”vävts” in i sina olika delar i den kommunala budgeten.

• Hjälpmedelskostnaden har ökat efter kommunaliseringen av hemsjukvården • Ett enskilt hemsjukvårdsärende har överförts från primärvård till kommunen • Ytterligare enhetschef har rekryterats för halva hemtjänsten och dagverksamheten • Personalförstärkning för att klara ökade krav på vårdinsatser och vårdplanering i hemmet i

form av 25 % arbetsterapeut, 25 % sjukgymnast och viss ökning sjuksköterskor • Ökning av biståndsbedömarnas tjänstgöringsgrader (deltider har blivit heltider) • Personalpoolen ökar i omfattning. Avsikten är att minska behovet av timvikarier • Bemanning i en familjecentral finns med under en del av året • Daglig verksamhet LSS samlas på Malmgatan (f d korttidshemmet) och flera brukare slipper

åka till grannkommunen för att få del av insatser

Under 2013 har en äldreboendeavdelning renoveras så att Eken, Björken och Linden är upprustade. Vårdentreprenaden på halva Kärrsgården upphörde den 30 september 2013. 51 boendeplatser har övergått till kommunal drift. Budgeten 2014 är beräknad med utgångspunkt från att minska antalet äldreboende med 10 platser till totalt 80 platser. Omdisponering mellan de olika avdelningarna (demens respektive somatik) har påbörjats under 2013. Bemanningen i särskilt boende har fastställs till 0,67 personal/boende och budgeten har justerats för detta. Flera utredningar av hemtjänsten pekar på god kvalitet men höga personalkostnader. Rationaliseringar har gjorts och fler diskuteras. Ersättningsmodellen för LOV behöver förändras då den bygger på att 75 % av personaltiden sker hemma hos kunden, något som visat sig svårt (i landet i stort ligger siffran på 50-60 %) Under sommaren 2013 öppnades det nya korttids-fritidshemmet LSS vid Kråkeryd (tidigare bedrevs denna verksamhet vid Malmgatan). Verksamheten tar främst emot funktionshindrade barn och unga som bor i det ordinarie hemmet. Hemsjukvården har kommit igång. Ett nytt område att utveckla. Fråga efter fråga att lösa bockas av på ett positivt sätt. Nattetid ansvarar Habo för Mullsjös patienter enligt avtal. Avtalet om mottagande av ensamkommande flyktingbarn mellan 16-18 år sades upp efter beslut i KF. Under hösten 2013 avvecklades HVB-boendet i Västerkärr och kvar finns nu ett elevboende i Habo samhälle. Diskussioner pågår om fortsättningen av frågan. Vårdplanering i hemmet: utskrivning från sjukhus där personen behöver fortsatt vård och omsorg föregås av en gemensam vårdplanering (vpl) som sker på sjukhuset. Den enskilde, anhöriga, biståndsbedömare, och sjukvårdspersonal deltar. Fram till 2013 sköttes detta av landstinget. Från årsskiftet köper kommunen denna insats. Planeringen i Jönköping, Mullsjö och Habo är att vpl ska ske i personens hem. De första veckorna tillhandahålls ett ”startpaket” med hemtjänst, hemsjukvård och hjälpmedel. Efter några veckor bedöms det varaktiga behovet som sedan rullar på. Det förändrade arbetssättet kräver inledningsvis mer stöd av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och biståndsbedömare. Det långsiktiga behovet av hemtjänst har erfarenhetsmässigt reducerats.

68

Ekonomiåtgärder Förändrade kostnader

• Sköterskebehov: Habo säljer hemsjukvård nattetid till Mullsjö. I första budgetförslaget togs ingen intäkt upp men bedöms ge ca + 1200 tkr i intäkt per år

• ”Vårdplanering i hemmet”: se ovan. Bedöms kräva 0,50 tjänst sköterska. Kostnad ca 250 tkr

• ”Vårdplanering i hemmet” kräver utökning med 25 % arbetsterapeut. Kostnad ca 100 tkr

• Enhetschef: ny enhet ”hemtjänst 2” från december 2013. Innehåller halva hemtjänsten och dagverksamheterna. Kostnad ca 600 tkr

• Datalicenser: ökad kostnad för MS-licenser. Kostnad ca 100 tkr • Hjälpmedel: kommunen kommer att betala hjälpmedel till boende på f d

caremaavdelningar. Kostnad ca 80 tkr • Personalpool: inom äldreomsorgen utökas personalpoolen. Totalt 395 % tjänst, en

nettoökning med 75 % tjänst. Underlättar kontinuiteten i vården och minskar behovet av korttidsvikarier. Kostnad ca 350 tkr

• Bostad med särskild service LSS: För att slippa köpa boendeplatser LSS (kostnad ca 1300 tkr/person och år i gruppbostad) startar hösten 2013 ett serviceboende då brukare flyttar åter efter avslutad skolgång. Reducerar LSS utjämningsbeloppet med två års eftersläpning. Kostnad ca 2770 tkr.

• Daglig sysselsättning LSS: en bas för daglig sysselsättning. Platser behöver inte alltid köpas externt och personalen kan stödja flera personer med beslut i adekvata lokaler (hittills utspridda i olika lokaler eller i köpta Jönköpingsplatser). Kostnad: 394 tkr.

• Kontaktpersoner/ledsagning LSS: fler beslut innebär ökad kostnad. Kostnad ca 110 tkr

• Placering LSS: Ett nytt ärende/person sedan budget äskades. Kostnad ca 350 tkr. • Avlösarservice LSS: fler ärenden. Kostnad ca 200 tkr • Familjecentral: Planeras tillsammans med skola och landsting. Bemannas med 50 %

tjänst under andra halvan 2014. Kostnad ca 185 tkr • F d caremaavdelningar skall ”bemannas upp” så det blir 0,67 personal/boende även

här

Reduceringar • Familjebehandling: 50 % tjänst tas bort. Minskad kostnad ca 228 tkr • Föreningsbidraget: från socialnämnden minskas. + 40 tkr • Särskilt boende: anpassad bemanning på de avdelningar som drivits i egen regi och

även på f d Carema avdelningar till 0,67 personal/boende • Fönsterputs: fri fönsterputs upphör. + 40 tkr • Bilar: efter hand tar tekniska kontoret över hanteringen av leasingbilar. Bedöms bli

enhetligare och ev spara bilar och bränsle samt arbetstid • Behandlingshem: En restriktivare bedömning kan ge ca 500 tkr sänkt kostnad

Framtid

• Liksom hela landet åldras kommunen vilket innebär att behoven av olika ”äldreomsorgsinsatser” t ex hemtjänst, hemsjukvård, dagvård, dagcentral och lämpliga boenden ökar.

• Ersättningssystemet till hemtjänsten (LOV) och utförandet av insatserna behöver ses över och kontinuerligt arbetas med i en positiv anda där den goda kvaliteten bibehålls

• Äldreboendet i Kärrsgården profileras mot ”somatiska behov respektive demensbehov” och demensavdelningarna ökar

69

• Tre avdelningar får en mindre omfattande upprustning i samband med omprofileringen till demensavdelningar

• En ny enhet, Hemtjänst 2, tar hand om halva hemtjänsten och dagverksamheten för äldre

• Genom tillkomsten av serviceboende kan fler personer med LSS beslut få sitt behov av stödinsatser tillgodosett i kommunen

• Daglig sysselsättning LSS får en ny ”bas” på Malmgatan i f d korttidshemmets lokaler. Behovet av att köpa sysselsättningsplatser i annan kommun minskar

• Avtalet om mottagande av ensamkommande flyktingungdomar mellan 16-18 år sades upp under året. Diskussioner om framtiden pågår.

• Flera verksamheter sköts i länssamverkan t ex socialjour, barnahus, familjehemsrekrytering och personliga ombud

• Familjecentral planeras där socialtjänsten blir en viktig spelare tillsammans med bl a skola och landsting

70

Personal Förutom tillsvidareanställd personal har förvaltningen pga verksamhetens art ett stort antal timanställd personal. Timanställd personal är ej redovisad här. Verksamhet

Årsarbetare

2013

Antal personer

2013 Årsarbetare

2014

Antal personer

2014 Gemensamt Förvaltningsövergripande ledning och administration 13

13 15,5

16

Kommunrehab 4,65 6 4,15 6 Summa 17,65 19 19,65 22 Äldreomsorg - administration (ÄFO) 8,25 8 8,20 9 - anhörigkonsulent 0,50 1 0,50 1 - pool (inkl facklig tid 80 %) 3,20 4 3,95 5 - hemtjänst 42,20 48 41,65 47 - hemtjänst, natt 0,0 4,51 6 - korttidsplatser 9,66 12 10,79 15 - dagverksamhet 4,15 6 4,15 6 - sjuksköterskor 13,40 16 15,75 19 - särskilt boende, egenregi 32,40 41 29,782 40 - särskilt boende egenregi 2 (övertag från entreprenad) 0,0

29,75

38

Summa 113,76 136 149,02 186 Funktionshinderomsorg, LSS och långvarigt psykiskt funktionshinder, SoL

- personlig assistent m fl (exkl anhörigvård) 33,65

Ca 40 29,04

46

- Psykiskt funktionshinder 5,49 6 6,69 7 Summa

39,14

Ca 46

35,73

53

IFO, individ- och familjeomsorg - administration, budget/skuldrådg. 0,6 1 1,0 1 - samordnare 1,0 1 1,0 1 - familj ekonomi vuxen 8,25 10 8,1 8 - öppenvårdsgrupp 2,50 3 2,5 3 - flyktingverksamhet administration, ledning 3,0

4 1,0

1

- flyktingverksamhet 8,0 8 0,0 0 Summa 23,35 27 13,60 14 TOTALT 193,90 Ca 228 218 275

1 Denna personalgrupp har funnits även tidigare år men har inte ingått i redovisningen. Det är alltså inga nya tjänster. 2 Ett par personer har flyttat över från särskilt boende, egen regi 1 till särskilt boende, egen regi 2. Antalet årsarbetare stämmer med vad som finns i personalbudgeten vid ingången av 2014 för respektive verksamhet. Ytterligare rekryteringar inom SÄBO 2 sker i början av 2014.

71

Nämnd: Miljönämnd Ordförande: Bertil Engström Verksamhetsområde: Miljö- och hälsoskydd Förvaltning: Miljöförvaltningen Förvaltningschef: Annica Malmer Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 5 074 5 718 5 768 Övrig extern kostnad 3 676 4 874 5 007 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 568 751 729 Summa kostnader 9 318 11 343 11 504 Externa intäkter 6 210 7 414 7 619 Interna intäkter 136 164 170 Summa intäkter 6 346 7 578 7 789 Nettokostnad 2 972 3 765 3 715 MÅLBESKRIVNING Inom verksamhetsområdet ska miljönämnden och miljöförvaltningen arbeta för en hållbar utveckling d.v.s. en utveckling som tillgodoser våra nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. De övergripande målsättningarna för miljöförvaltningen är att för kommuninvånarna i Habo och Mullsjö kommuner samt på nämndens uppdrag: - Medverka till att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. - Kontrollera att miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen, strålskyddslagen m.fl. lagar och förordningar följs. - Arbeta med att förebygga och undanröja miljö- och hälsoproblem. Utgångspunkten för arbetet är nationell lagstiftning, EU-lagstiftning, miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå samt den globala miljöutvecklingen. Enligt reglementet ska nämnden bland annat ”uppmärksamt följa dels utvecklingen inom sakområdet och dels den allmänna utvecklingen inom kommunerna och dess närmaste omgivning, samt ta nödvändiga initiativ som behövs i frågor om miljö, hälsoskydd, livsmedel, smittskydd, tobak, renhållning, säkerhet och naturvård”.

72

Miljönämnden försöker ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Planeringen av arbetet utgår ifrån synsättet ”största möjliga miljö- och folkhälsonytta” med utgångspunkt i de av riksdagen antagna 16 nationella miljökvalitetsmålen samt relevanta folkhälsomål. Målen anger det tillstånd i den svenska miljön som är nödvändig för en hållbar utveckling. Prioriterade utvecklingsområden under 2014 Miljö- och hälsoskydd

- Tillsyn enligt verksamhetsplanen. - Öka verksamhetsutövarnas kunskap och användning av egenkontroll. - Regionala och nationella projekt inom området.

Livsmedel

- Kontroll enligt verksamhetsplanen. - Projektinriktad kontroll (PIK). - Nationella projekt inom området.

Naturvård - Åtgärder i Vätterbäckarna för att främja biologisk återställning. - Kalkning enligt kalkningsplanen.

VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsområdet för miljönämnden är Habo och Mullsjö kommuner. Antalet fast anställda på miljöförvaltningen är 9,5 årsarbetare (1 förvaltningschef, 7 miljöinspektörer och 1,5 assistenter). Verksamhetsområden: Verksamheten är indelad i områdena: Miljö- och hälsoskydd, livsmedel och naturvård. De två första områdena avser främst tillsyn och kontroll utifrån nationell lagstiftning samt EU-lagstiftning. I arbetet ingår planerade inspektioner, offentlig kontroll, handläggning av ärenden som initieras av invånare, företag och andra myndigheter samt riktade informationsaktiviteter. Tillsyn och kontroll är verktyg som samhället har för att säkerställa en framtida hälsosam och god miljö. Arbete med naturvård är frivilliga åtaganden för kommunerna. Verksamhetsinriktning och prioritering: Arbetet på miljöförvaltningen är målstyrt. Verksamheten inriktas på att försöka arbeta förebyggande med syfte att öka kunskapen hos verksamhetsutövare och allmänhet. Mål och aktiviteter fastställs i den årliga verksamhetsplanen som antas av miljönämnden. Prioriteringar av valda aktiviteter i planen sker utifrån största möjliga miljö- och folkhälsonytta och den behovsutredning som görs årligen. Behovsutredningen beskriver alla de uppgifter nämnden är ålagd att utföra enligt reglemente och lagstiftning samt resursbehovet för detta. Miljöskydd Området: Tillsyn sker på miljöfarliga verksamheter, vilka är verksamheter med utsläpp till luft, vatten eller mark eller som hanterar kemikalier och avfall. Exempel på miljöfarliga verksamheter är industrier, mekaniska verkstäder, drivmedelsstationer, reningsverk, vindkraftverk, lantbruk och enskilda avlopp. För installation av värmepumpar och anläggande av enskilda avlopp ska anmälan respektive ansökan inlämnas till miljönämnden. Handläggning sker även av ärenden gällande renhållning, cisterner, köldmedia, bekämpningsmedel, avfall m.m. Tillsynen av enskilda avlopp som startade med en inventering 2007 fortsätter. Vid inventeringen visade det sig att ca 700 avlopp var undermåliga med hög risk för förorening, ca 700 hade mindre väl

73

fungerande reningsförmåga och ca 700 st hade tillfredsställande rening. Tillsynen bedrivs utifrån ”största möjliga miljönytta”, där krav i första hand ställs på avloppen med sämst reningsförmåga. Inriktning: Verksamhetens inriktning är att arbeta målstyrt och försöka frigöra mer tid för planerad tillsyn. Den planerade tillsynen bedrivs därför projektinriktat. Händelsestyrda ärenden t.ex. anmälningar om förändringar i verksamheterna och värmepumpar prioriteras före planerad tillsyn. Tillsynsbesök bör ske varje år på B-verksamheter, vartannat år på C-verksamheter och vart femte år på U-verksamheter. Hälsoskydd Området: Inom verksamhetsområdet ingår bl.a. tillsyn av skolor och förskolor, hotell, lägergårdar, idrottsanläggningar, badplatser, samlingslokaler, frisörer och hygienlokaler. Klagomål på exempelvis fåglar, katter och hundar som skapar olägenheter, buller, luktolägenheter, radon, fukt och mögelproblem hör också till hälsoskyddsområdet. Arbetet syftar till att förebygga och undanröja olägenheter. Inriktning: Hälsoskydd är till stor del ett händelsestyrt verksamhetsområde med inkommande klagomål. Inriktning på tillsynen är att försöka genomföra mer planerad tillsyn. Tillsynsbesök på anmälningspliktiga verksamheter (skolor, förskolor, bassängbad, solarier och hygienbehandling med risk för blodsmitta) och strandbad bör ske varje år, tillfälligt boende och camping vart tredje år och övriga objekt vart femte år eller vid behov. Tillsynen sker projektinriktat. Livsmedel Området: Branscher som ingår i livsmedelskontrollen är bl.a. tillagnings- och mottagningskök, restauranger, caféer, butiker, kiosker, livsmedelsindustrier och vattenverk. Inriktning: Livsmedelsverksamheterna prioriterats utifrån riskklasser som anläggningarna klassas in i enligt principen ju lägre riskklass desto känsligare verksamhet. Inriktningen är att riskklass 1-3 ska få minst ett tillsynsbesök varje år, riskklass 4 vart annat år och riskklass 5 vart tredje år. Genom erfarenhetsklassning kan verksamheterna påverka sin riskklass. De som sköter sig bra, klassas om till en högre riskklass. Enligt lagstiftningen är egenkontrollen av mycket stor betydelse och ett av kraven för en verksamhetsutövare att få bedriva verksamhet. Händelsestyrd tillsyn förekommer bl.a. genom registreringar av nya verksamheter/ägarbyte, anmälan om matförgiftning, dricksvattenprovtagning m.m. Miljöförvaltningen deltar i de PIK-projekt (projektinriktad kontroll på livsmedelsområdet) som samordnas av länets PIK-grupp. Gruppen består av miljöförvaltningarna i länet. Naturvård Området: 10 av 20 bäckar som rinner till Vättern är i ett nationellt sammanhang särskilt värdefulla ur natur- och/eller fiskesynpunkt i Vättern. En mycket stor del av öringreproduktionen har sitt ursprung i Habos Vätterbäckar. Åtgärder pågår för att förbättra reproduktionsmöjligheterna för öringen. Detta finansieras till största del av länsstyrelsen/Naturvårdsverket men även kommunala medel behövs. Kalkning av vattendrag sker utifrån en antagen kalkningsplan. Inriktning: Biologisk återställning i Vätterbäckarna i Habo kommun fortsätter med förprojekteringar och fysiska åtgärder. Kalkning av sjöar och vattendrag fortsätter som planerat även 2014. Strategiskt miljöarbete

74

Området: Samordningsansvaret för det strategiska miljöarbetet ligger på kommunstyrelserna i Habo och Mullsjö kommuner men budgeten för arbetet ingår i miljönämndens budget. En heltidsanställd miljöstrateg för arbetet finns placerad på miljöförvaltningen. Ett kommungemensamt miljöprogram för Habo och Mullsjös strategiska miljöarbete samt en energi- och klimatstrategi för vardera kommunen antogs 2009. Programmet håller nu på att omarbetas. Inriktning: Miljöstrategen arbetar med att driva på och följa upp arbetet med åtgärderna i miljöprogrammet och energi- och klimatstrategin och nu även med att ta fram ett nytt miljöprogram. Strategen ingår även i det gemensamma miljömålsarbetet i länet. Budgeterade kostnader och intäkter per område 2014 Verksamhet Budget 2014 Kostnad,

tkr Intäkt, tkr Netto, tkr

Nämnd 300 0 300 Förvaltning 3 007 10 2 997 Hälsoskydd 578 128 450 Livsmedel 840 614 226 Miljöskydd 2 462 1 190 1 272 Skadedjur 38 0 38 Strategiskt miljöarbete 555 0 555 Summa gemensam verksamhet 7 780 1 942 5 838

Ersättning från Mullsjö, 39 % 0 2 276 -2 276 Biologisk återställning, 100 % 1 500 1 500 0 Biologisk återställning, 85 % 1 425 1 275 150 Kalkning, 100 % 777 777 0 Kalkning, 85 % 22 19 3 Totalt

11 504 7 789 3 715

KONSEKVENSER AV BUDGET 2014 Den senaste behovsutredningen som gjordes på miljöförvaltningen, för 2013 visar på ett behov av ytterligare 2,4 tjänster för att klara tillsynen och övriga uppgifter som miljönämnden är ålagd att utföra enligt lagstiftning och reglemente. Med hänvisning till behovsutredningen äskades pengar till ytterligare en halv tjänst. Konsekvenserna om ingen ytterligare tjänst skapas blir fortsatt hårda prioriteringar i verksamheten med följd att inte allt hinns med. De ökade intäkterna genom höjda timavgifter 2013 (268 tkr) kan täcka upp del av en tjänst, men måste i första hand täcka det intäktsbortfall som skedde till följd av omklassificeringen av livsmedelsverksamheterna 2012 (157 tkr) och den besparing på 2 % har lagts på nämnderna inför 2013 och 2014. Konsekvenserna för miljönämnden inför 2014 (121 tkr

75

besparing) blir att de ökade intäkterna täcker upp besparingen istället för att gå tillbaka till företagen i form av ökad tillsyn och kontroll. FRAMTIDEN – HOT OCH MÖJLIGHETER Hot Ökad administration: Handläggarna måste prioritera kärnverksamheten och ska inte lägga tid på administration som kan skötas av assistenter. Allt eftersom verksamheten utvecklas och förändras måste förvaltningen fortsätta hitta vägar för att underlätta handläggningen ex. genom att utveckla rutin- och informationsverksamheten. Kompetens/sårbarhet: Det ställs höga krav på kompetens hos medarbetare på miljöförvaltningen. Lagstiftningen ändras ofta och nya tillsynsuppgifter kommer till. En liten förvaltning är sårbart då det är svårt att specialisera sig och en handläggare ibland är ensam att bevaka ett område. Mycket tid behöver läggas på kompetensutveckling för att hålla kunskapsnivån uppe. Rekrytering/jämställdhet: Det är viktigt att kommunerna i framtiden kan vara attraktiva, jämställda arbetsplatser. Detta för att kunna rekrytera kompetent personal och även få personal att stanna kvar i kommunal verksamhet. Akademiker måste kunna erbjudas en bra löneutveckling även inom den kommunala sektorn. Det är i dag svårt att rekrytera män till inspektörsjobb, något som kan tyda på sämre löneutveckling. Möjligheter Mål/prioriteringar: Tillsyns- och kontrolluppdraget utifrån lagstiftningen är omfattande. Det är därför viktigt att i verksamhetsplanen precisera vad som ska göras och vilka mål som ska uppnås. Inte bara för att uppnå miljöresultat, utan också i syfte att den psykosociala arbetsmiljön ska vara god. Det som prioriteras ska genomföras på ett systematiskt och projektinriktat arbetssätt. Behovsutredningen och tidsredovisningen är bra hjälpmedel vid prioriteringar. Miljönytta, kvalitetssäkring och effektivitet är nyckelord. Händelsestyrd-planerad tillsyn/kontroll: Händelsestyrd verksamhet (ex klagomål, ansökningar, anmälningar, registreringar) läggs numera in i verksamhetsplanen för att ingå i den långsiktiga planeringen. På så sätt undviks den ständiga ”konflikten” mellan den planerade och den händelsestyrda tillsynen, som annars lätt upplevs som ”störande”. Ökade resurser skulle givetvis skapa bättre utrymme för att genomföra mer planerad tillsyn och kontroll. Projektinriktad tillsyn/kontroll: Tillsyn och kontroll i projektform utgör en möjlighet genom att man fokuserar på ett tillsynsområde i taget. Härmed ökar förståelsen för projektet hos verksamhetsutövarna och fler objekt kan gås igenom på en kortare tid, med ökad miljö- och folkhälsonytta som följd. Egenkontroll: Krav på egenkontroll har funnits inom livsmedelslagstiftningen sedan början av 1990-talet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet sedan 1999, när miljöbalken trädde i kraft. Syftet med egenkontroll är att verksamhetsutövaren ska ha rutinmässig kontroll på risker i sin verksamhet och undanröja dem. Fortfarande är kunskapsnivån och tillämpningen ofta bristfällig. Förvaltningen prioriterar ökad kunskap av egenkontroll hos verksamhetsutövarna. Samverkan lokalt/i länet/nationellt: Samverkan i länet genom miljösamverkan f och även nationellt genom gemensamma projekt är en möjlighet speciellt för mindre kommuner som Habo och Mullsjö. Här erhålls hjälp med projektupplägg, utbildning och sammanställningar. Projekten får även större genomslagskraft och uppmärksamhet när flera kommuner samverkar. Lagstiftningen är komplicerad

76

och samsyn krävs vid regeltolkning för en enhetlig och rättvis tillsyn. Samverkan inom kommunerna är oerhört viktig. Med den kompetens som finns i en kommunorganisation finns alla förutsättningar för att skapa bra beslut. Inom miljö-, bygg- och räddning har en gemensam rutin för handläggning av ärenden tagits fram. Vätterbäckarna: Biologisk återställning av Vätterbäckarna pågår och här finns stora möjligheter att återskapa miljöer som ökar naturvärden och öringreproduktion. Enligt den antagna politiska visionen för mandatperioden ska den biologiska mångfalden öka. Vätterbäckarna är ett långsiktigt strategiskt utvecklingsområde för Habo kommun som bidrar till en god livsmiljö för flora och fauna men också för att attrahera invånare och turister. Ett Besökscentrum för Vätterbäckarna och Vätterns omgivningar i Habo skulle öka denna attraktionskraft. Vattendirektivet: Effekterna av vattendirektivet har tydliggjorts av Vattenmyndigheterna i ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan. Syftet är att genom ett systematiskt arbete bevara och förbättra kvalitén i sjöar, vattendrag kust- och grundvatten. Åtgärder som kommer att bli aktuella är t.ex. åtgärder av avlopp samt jord- och skogsbruk för att minska läckage av näringsämnen till yt- och grundvatten. Åtgärderna överensstämmer med nämndens miljömålsarbete. Nyckeltal miljönämnden 2009-2012 Nyckeltal Bokslut 2009 Bokslut

2010 Bokslut

2011 Bokslut

2012 Nettokostnad/invånare (kr/inv) 274 278 257 274 Nettokostnad av total kommunbudget (%)

0,7 0,7 0,6 0,7

Antal registrerade ärenden 1 621 802 1 109 1 259 Antal delegationsärenden 590 341 405 320 Taxor/avgifter i % av bruttokostnaden

21 22 25 22

77

Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Central lönepott Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 0 546 6 590 Övrig extern kostnad 0 0 0 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 0 0 0 Summa kostnader 0 546 6 590 Externa intäkter 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 0 546 6 590 VERKSAMHETSBESKRIVNING Budgetförslagen är upprättade i 2013 års lönenivå. Upptagen lönepott avser 2014 års beräknade löneökning fr o m april. Lönepottens beräkningar bygger på de antaganden om löneutveckling som ligger till grund för Skl:s skatteberäkning.

78

Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Pensioner Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 25 233 24 581 23 924 Övrig extern kostnad 866 675 580 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 0 0 0 Summa kostnader 26 099 25 256 24 504 Externa intäkter 14 440 15 000 15 000 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 14 440 15 000 15 000 Nettokostnad 11 659 10 256 9 504 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kostnaderna för pensioner beräknas enligt följande: Budget 2013 Budget 2014 Utbetalningar individuell del 10 371 10 679 Utbetalningar övrigt 9 196 7 965 Premier 782 855 Skuldförändring -289 -141 Löneskatt, 24,26 %, inkl FORA 4 946 4 896 Administrativa kostnader 250 250 KP-avifter (ingår i PO-pålägget) -15 000 -15 000 Nettokostnad 10 256 9 504 Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade ”blandmodellen”. Detta innebär att pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 kostnadsförs genom avsättningar i boksluten. Dessa avsättningar uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 15,9 mkr inkl löneskatt. Pensionsrättigheter intjänade tom 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och ingår således ej i de skulder som redovisas i balansräkningen. Denna skuld beräknas vid utgången av 2012 till ca 205,7 mkr inklusive löneskatt.

79

Budgetförslaget för 2014 grundas på KPA:s prognos 2012-12-17. Dessutom har upptagits 200 tkr för ev nya förtidspensioneringar.

80

Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Förändring av semesterlöneskuld Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 1 163 695 1 000 Övrig extern kostnad 0 0 0 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 0 0 0 Summa kostnader 1 163 695 1 000 Externa intäkter 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 1 163 695 1 000 VERKSAMHETSBESKRIVNING Semesterlöneskulden förändras genom att den årligen beräknas på en ny lönenivå. För 2014 uppskattas förändringen till 1 000 tkr. Dessa kostnader ingår ej i nämndernas budgetar. Däremot ingår volymförändringar av semesterlöneskulden i nämndernas budgetar.

81

Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: Thomas Werthén Verksamhetsområde: Justering arbetsgivaravgifter Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader - 5 096 -3 000 -4 500 Övrig extern kostnad 0 0 0 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 0 0 0 Summa kostnader - 4 123 -3 000 -4 500 Externa intäkter 7 188 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad - 12 284 -3 000 -4 500 Personalkostnaderna i nämndernas budgetar är beräknade med ett personalomkostnadspålägg (po) på 38,98 % vilket inbegriper arbetsgivaravgifter med 31,42 %. För ungdomar resp pensionärer gäller dock lägre arbetsgivaravgift med 15,49 % resp 10,21 %. Effekterna av den lägre arbetsgivaravgiften beräknas innebära lägre arbetsgivaravgifter med ca 4,5 mkr

82

Investeringsplan 2014 till 2016

83

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

Kommunledningskontor

10005 Inventarier, IT-investeringar ospec

350 300 300 300 11020 E-myndighet

250 700 200

11021 Back-up

22 11023 Virtuella klienter i administrationen

646 450

11024 Trådlösa nät i skolan

629 11026 Active Directory

22

11027 Hårddisklagring centralt

400 11029 Utrustning Kammarsalen

10

11030 Time Care Pool

16 11032 Brandvägg

1 128

11033 Virtuella klienter i skolan

800 11034 Byte växel

2 270

11035 Systemverktyg

300 11036 IT-utrustning LSS korttidsboende

60

11037 Helpdesksystem

400 11038 IT-utrustning Alléskolan 2

150

11039 Back-up RTJ

60 11040 System center

450 300 350

11041 IT-utr kommunhuset inkl nya sammanträdesrum

250 11042 Kommunhuset, inventarier

100

Serverrum kommunhuset

420

Totalt kommunledningskontor

5 853 3 210 1 720 850

Tekniskt kontor, administration

20100 Markinköp

1 455

21095 Fastighetsbildning, Lantm.kostnader

750 21095 Fastighetsbildning, intäkter

-300

21097 Uppgradering GIS (Geosecma -ArcGis)

75

84

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

21120 Plotter & GPS kart & mätverksamhet

150 21130 Digitalisering ritningar

100 100

21131 Uppgradering INCIT. Hyresmodul och utbildning

150 21133 Centralkök, utrustning

200 0 0 0 x

21990 Ospecificerat

305 910 910 910

Tekniskt kontor, fastighetsavdelningen

21002 Brandskyddsåtg. enl. säk.plan, Mål/Visioner

400 300 400 21003 Styr/övervakningssystem

100 0 0 0 x

21008 Tillb Eken, Linden, Björken + ren allm ytor

459 21009 Eken, Linden, Björken, lägenheter, ombyggnad

2 540

21022 Vårdcentrum, utemiljö trädgård dränering Mål/Visioner 2 800

1 000 1 000 800 21052 Alléskolan

1 578

21052 Alléskolan, ombyggn för matvagnar mm 2 000

1 000 1 000 21063 Energiåtg. Enl. miljö- & klimatplan Mål/Visioner

400 0 0 0 x

21068 Serverrum räddningstjänst, Back-up 600 0 600 600 21080 LSS, korttidsboende 7 000 3 539 3 461 3 460 21081 Omb hissar enl lagkrav 2012 2 000 0 2 000 1 300 21091 Habo stn slussar för hiss 500 0 500 500 21098 Kameraövervakning

200 200

21099 Familjecentral 8 500 42 8 458 3 400 5 058 21102 Tillbyggnad Räddningstjänsten för ambulansen 2 650 0 850 850 0 2 650

Överskott 2013

21104 Takomläggning Hagabodaskolan hus 5 1 300 0 1 300 1 300 21105 Uppvärmningssystem Fagerhultskolan

502

21106 Renovering säkerhetsanpassn lekplatser Mål/Visioner

256 200 300 300 21115 Fagerhults skola Hus 2 6 975 3 313 3 662 3 662

21115 Nya fönster matsal Fagerhultsskolan 250

100 150 21115 Omb/utb skola/fritids, Fagerhult

250

21116 Ny utomhusbelysning i förskolor Mål/Visioner

150 150 21118 Alléskolan, etapp 2 37 315 47 30 268 10 270 27 000

21119 Omb. för Hemsjukvård 750 100 650 650 21121 Ny ventilation Räddningstjänsten

400

85

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

21122 Ombyggnad NO-salar, Hagabodaskolan 8 100 0 8 100 8 100 21123 Rivning Ladugård Lilla Bränninge

200

21124 Rivning Munkvillan

200 21125 Utbyggnad kommunhuset 11 160 0 11 000 8 160 3 000 22000 Inventarier, städ/vaktmästeri

100 200 200 200

22001 Omb Kärrsgården 5 200 0 5 200

5 200 22002 Ankaret, kulturskoledelen 11 000 172 10 828 500 100 5 114 5 114

22003 Sporthall, läktare, ventilation 8 000 0 8 000

300 3 850 3 850 22004 Ankaret/Hagabodaskolan, vidareutveckling 34 500

34 500

500 8 000 9 000 17 000

22005 Hagabodaskolan anpassning ÅK 6 3 500

3 500

1 000 2 500 22006 Bränningeskolan anpassning ÅK 6 1 000

1 000

1 000

22007 Kråkerydsskolan anpassning ÅK 6 2 500

2 500

2 500 22008 Utbyte av takbeläggning Vårdcentrum 9 000

2 000 3 500 3 500

22009 Enkelt avhjälpta hinder (Mål/ Vision)

70 70 70

Utbyte av Inuvision erätts med WEB factory

300

Beläggning grusplan Sporthallen

300

Renovering duschrum Tennishall

200

Tillbyggnad, GC kommunförråd 800 0 800

800

Skärmtak, entré Vårdcentrum,

450

Hagabodaskolans skolgård Mål/Visioner 500 0 500

500

Tennishallen Utbyte av golvbeläggning 500 0 500

500

Konvertering av el-värme, Brandstorps fsk Mål/Visioner 900 0 900

900

Dränering av förskolegård, Slättens fsk Mål/Visioner

100

Tilläggsisolering Brandstorps fsk Mål/Visioner 600 0 600

600

Tilläggsisolering Fagerhults matsal Mål/ Visioner 600 0 600

600

Dränering av förskolegård,Bränninge fsk Mål/ Visioner

150

Utbyte fönster altandörrar Vårdcentrum 2 800

300 500 2 000

Ombyggnad fasader/fönster Kärrs fsk 400

400

Utbyte av läckande rötskadat tak Fagerhults skola Hus1 400

400

Rivning Hagabodaskolan Hus 4

150

Skärmtak förskolor skolor (Mål/Visioner)

0 0 0 x

Tillgänglig för alla barn utomhusmiljöer (Mål/Visioner)

0 0 0 x

Tillgänglighetsanpassning Furusjö fsk Mål/ Visioner

200

Parkering utemiljö Fagerhults fsk

400

86

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

Tekniskt kontor gata/park

21025 Toppbeläggningar, Sjogarp, Lybäcksvägen 700

450 250 21036 Div trafiksäkerhetsåtgärder

200 0 0 0 x

21042 Habo tätort, bussfickor/väderskydd

200 21042 Habo tätort, bussfickor/väderskydd, statsbidrag

-100

21043 Lekplatser, upprustning

200 0 0 0 x 21050 Bränninge II, gata (avsmaln.Br.gård bla)

830 300 2 500

21062 Bränningevägen, GC-väg

4 125 21069 Väganslutning Sjogarpsleden-bostadsområde

260

21070 Skyttevägen, gata/gc-väg 2 110 289 1 821 1 820 21071 Trafiksäkerhetsåtg + GC-väg Kråkerydsvägen

240

21072 Gatubelysning reinvesteringar

500 500 500 300 21073 GC-väg, Sjogarp-enskild väg g:a Sjogarp

-380

21074 GC-väg, enskild väg g:a Sjogarp-Fiskebäck

-20 21076 Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen

1 000

21088 Lilla Bränninge, gata

750 21089 Omläggning gata, Parkg, Långg. 5 000 205 4 795 4 795 21109 Trafikskyltar, pga hastighetsöversyn

300

21110 Länsväg 1815, Habo kyrka 650 0 650 150 0

Ej aktuellt 21111 Skyttevägen, gata/gc-väg (OK-gränsen) 600 0 600

600

21117 Parkeringsplatser Kärrsgården 500 0 500 500 21126 Gatubelysning, utbyte styrsystem

200

21127 Utsmyckning/planteringar, infarter och rondeller

100 0 0 0 x 21128 Tillgänglighetsanp. Busshållpl. av stationsområdet 1 800 0 1 800 1 800

21128 Bidrag från länstrafiken (eventuellt) -900 0 -900 -900 24000 Inventarier, gata/park

1 300 400 600 1 000

24001 Industrigatan, tillfartsväg 500

500 24002 Domsand - Fiskebäckstomt, belysning 300

300

24003 Domsand - Fiskebäckstomt, standardhöjning gator 500

500 24004 Toaletter, rastplats Västgöte 300

300

24005 GIS-modul gata/park

200 24006 Tumbäck industriområde 1 100

1 100

87

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

Exploatering Västra Solhöjden, etapp 1 10 500

0 0 10 500

Tomtförsäljning Västra Solhöjden etapp 1

0 0

Habo centrum, gata, Skolgatan 3 600 0 3 600

1 600 2 000

GC-väg Kärrsvägen-Slätten 650 0 650

650

Koloniträdgårdar

700

GC-väg Hjovägen 1 000

1 000

GC-väg Munkaskogsvägen Slättens idrottsplats 500

500

Gästgivaregatan 3 600

1 600 2 000

Fagerhult, Fagerlidsvägen mfl 4 000

1 800 2200

Totalt Tekniskt kontor, skattefinansierat

70 592 54 988 41 594 36 844

Tekniskt kontor, Va

71002 Bränningeområdet, va, etapp 1 7 250

250 0 0 7 000 71002 Bränningeområdet, va anslutningsavgifter -1 200

0 -1 200

71009 Dagvatten Ekebacken

527 71010 Anslutningsavgifter

-1 000 -800 -800 -800

71011 Utrustning vattenverk, pumpar, frekvensomriktare

288 200 200 200 71012 Förnyelse, vattenledningar

500 500 500 500

71013 Utrustning avloppsverk, polymerutr, pumpar mm

200 200 200 200 71014 Förnyelse avloppsledningar

500 500 500 500

71016 Bränninge, Grantorpet VA 450 0 450 450 71017 Dagvattenavledning

500

71018 Väster Kärr kommunal VA-anläggning 9 400 9 801 -401 -400 71018 Väster Kärr kommunal Anslutningsavgifter -4 200 0 -4 200 -4 200 71019 Väster Kärr Anslutning Avlopp till Mullsjö 1 800 329 1 471 1 470 71025 Utbyte av styr & övervakning

560 560 560

71026 Habo centrum , va, Parkgatan/Långgatan 5 000 216 4 784 4 780 71027 Ombyggnad reningsverk

1 257

71028 Ventilation Habo avloppsreningsverk (ARV) 4 165

365 3 800 71029 Plan för ledningsnätet

250

71031 VA-anslutning Mölekullen

200

88

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

71032 Fiskebäckstomt kommunal VA-anläggning 4 500 0 4 500 500 3 000 1 000

Habo centrum , va, Skolgatan 3 600 0 3 600

1 600 2 000

Fiskebäckstomt anslutningsavgifter -4 000 0 -4 000

-4 000

Eket, Ebbarp mfl. kommunal VA-anläggning

500

Eket, Ebbarp mfl., VA-anläggningsavgifter

Gästgivaregatan VA 3 600

1 600 2 000

Fagerhult, Fagerlidsvägen mfl 4 000

1 800 2 200

Furusjö väster, VA enligt VA-plan 2 500

500 2 000

Totalt tekniskt kontor, va

6 997 7 960 1 860 8 900

Tekniskt kontor, avfall

76001 Containrar

198 76002 Övervakningskamera

200

76003 Väderskydd elavfall

200

Totalt tekniskt kontor, avfall

198 400 0 0

Räddningstjänst

13000 Inventarier

100 200 200 300

13001 Radiomateriel

100 100 100 100

Förstainsatspersonbil

250

Terräng Mc

200

Transportbil

400

Släckbil

1 000

Totalt räddningstjänst

200 300 300 1 800

89

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

Fritid- och kulturnämnd

31018 Konstgräs Slätten

4 000 31019 Ny isbana Slätten

250

31020 Axiell Arena, webb-baserad bibliotekskatalog

100 31021 Byta av armaturer grusplan Slätten

150

31022 Bilderbokstråg

50 31023 Renovering omkl paviljong Slätten

600

Verksamhetsyta fritidsgård (avhängigt Träffp Habo)

Gräsklippare

250

Inventarier bibliotek

250

Besökscentrum Vätterbäckar inkl industrhist museum

4 000

Totalt fritid- och kulturnämnd

4 550 600 250 4 250

Barn- och utbildningsnämnd

40010 Inventarier tillbyggnad Fagerhult

250 41001 IT-utveckling

912

41005 Inventarier, Alléskolan, etapp 2

6 000 41006 Inventarier, Kråkeryd

200

41007 Inventarier, Bränninge

200 41008 Inventarier, öppen förskola, familjecentral

150

Totalt barn- och utbildningsnämnd

1 162 6 550 0 0

Socialnämnd

50010 Arbetstekniska hjälpmedel ÄHO

65 51004 Inv nya lokaler ungdomsfritids/korttids

400 50 50

51011 Inventarier särskilt boende, efter renovering

203 51016 Medicinteknisk apparatur

150

90

Total Redov Återstår att Rev budget Budget Ram Ram

Projekt Investeringar 2013 - 2016 utgift tom 2012 finansiera 2 013 2 014 2 015 2 016 2017-

51017 Inventarier dagverksamhet

500 51018 Rehab,, takskena, träningsredskap mm

200

51019 Möbler Sörgården

100 51020 Komplettering SÄBO

50

51021 Nyckelskåp

250 51022 Tvättstuga inom hemtjänst

400

51023 Stolar, gardiner personalrum ÄFO

50 51024 Möbler, inventarier bostad med särsk service

100

51025 Inventarier och möbler demenscenter

500

Totalt socialnämnd

668 2 350 50 0

TOTALT NETTOINVESTERINGAR

90 220 76 358 45 774 52 644

x-markerade projekt finansieras av projekt 21990 Ospecificerat.

Taxor och avgifter

92

Taxor och avgifter Kommunstyrelsen Tekniska kontoret

Taxa 2013 Taxa 2014 VA-taxa (exkl moms)

a) Fast avgift/år Mätarstorlek Ø 20 mm (Qn 2,5) 1 196:- 1 220:- Mätarstorlek Ø 25 mm (Qn 6) 3 569:- 3 640:- Mätarstorlek Ø 40 mm (Qn 10) 8 339:- 8 506:- Mätarstorlek Ø 50 mm (Qn 15) 11 897:- 12 135:- Mätarstorlek ≥ Ø 65 mm (Qn 25) 24 521:- 25 011:-

b) Förbrukningsavgift per m³ 22:24:- 22:68:-

c) Tomtyteavgift per 100-tal m² 67:00:- 68:34:- För bostadsfastighet med högst två lgh tas avgift ut för högst 1 200 m²

d) Fast avgift (särskild reningsavgift) per

kg i spillvattenavlopp avledd extra föroreningsmängd enl taxebilaga 1, för:

SSsed- sedimenterbar suspenderbar substans 2:63 2:63 BOD7- organiskt material mätt som biokemisk syreförbrukning

5:30 5:30

P- totalfosfor 103:74 103:74 N- totalkväve 0:00 0:00 Vatten till byggarbetsplats 22:24 per m³ alt 670:- 22:68 per m³ alt 683:-

Anläggningsavgift (exkl moms) Bostadsfastighet

a) Avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkt för V, S och Df

16 517:- 16 847:-

93

Taxa 2013 Taxa 2014

b) Avgift avseende upprättande av varje uppsättning av förbindelsepunkter för V, S och Df

30 492:- 31 102:-

c) Avgift per m² tomtyta

Avgiften tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enl a), b) och d)

25:40:- 25:90:-

d) Avgift per lägenhet 22 869:- 23 326:-

Annan fastighet (t ex industri)

a) Avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df

16 517:- 16 847:-

b) Avgift avseende upprättande av varje

uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df

30 492:- 31 102:-

c) Avgift per m² tomtyta 31:76:- 32:40:-

Delvis anslutning Avgift för framdragen servisledning en ledning 70 % av avgift enl pkt a) 70 % av avgift enl pkt a) två ledningar 85 % av avgift enl pkt a) 85 % av avgift enl pkt a) Avfallsavgift, exkl moms Taxa 2013 Taxa 2014 I nedanstående ingår avfallsskatter Permanent- Fritids- Permanent- Fritids- boende boende boende boende Grundavgift per år, exkl moms 80-liters kärl 898:- 347:- 916:- 354:- 140-liters kärl 1 297:- 499:- 1 323:- 509:- 190-liters kärl 1 576:- 1 607:- 240-liters kärl 1 954:- 751:- 1 993:- 766:- 370-liters kärl 3 078:- 3 140:- 660-liters kärl 4 544:- 4 635:- Tömningsavgift per år, exkl moms Differentierad prislista från entreprenad- upphandlingen. Tömning varannan vecka

80-liters kärl 389:- 227:- 397:- 232:- 140-liters kärl 394:- 227:- 402:- 232:- 190-liters kärl 400:- 408:- 240-liters kärl 402:- 227:- 410:- 232:- 370-liters kärl 820:- 836:- 660-liters kärl 920:- 938:-

94

Hämtning varje vecka 240 liter 704:- 718:- Hämtning varje vecka 660 liter 1 836:-

1 873:-

Taxa 2013 Taxa 2014 Extrasäck hushållsavfall i samband med ordinarie tömning

26:- 26:50:-

Trädgårds- och grovavfall/m³ samt vitvaror/hämtning efter avrop

341:- 347:80:-

Latrin kr/hämtning (hämtnings- och hanteringskostnad

(110:- + 30:-) 140:- (112:- + 31:-) 143:-

Tillägg för extra hämtning efter budning av hushållsavfall (kärl/säck) eller latrin

305:- 311:-

Avgifter Återvinningscentral Sibbabo, inkl moms

m³/ton m³/ton Industri- och verksamhetsavfall brännbart 368/736:- 375:-/751:- Industri- och verksamhetsavfall ej brännbart 478:-/1 051:- 489:-/1 072:- Träavfall från verksamheter 105:-/525:- 107:-/536:- Tryckimpregnerat virke från verksamhet 525:-/2 469:- 536:-/2 518:- Tomtpris, exkl moms Avser befintliga tomter. Vid nyexploatering åsätts tomtpriset individuellt för varje område.

Markpris, industri Brandstorp 20:-/m² 45:-/m² Markpris, industri övrigt inom centralorten 45:-/m² 90:-/m² Markpris, småhus centralorten 120:-/m² 240:-/m² Nytillkomna tomter, övrigt (Fagerhult, Furusjö, Baskarp, Brandstorp)

65:-/m² 130:-/m²

Avstyckningsavgift, exl. moms

16 000:- 16 000:-

Torgplats Taxa 2013 Taxa 2014

Per 3 m plats Tillägg för eluttag

Per 3 m plats

Tillägg för eluttag

Tillfällig saluplats (avgift per tillfälle) 130:- 40:- 130:- 40:- Fast saluplats i tre månader 1 183:- 364:- 1 183:- 364:- Tillkommande kostnad per månad för fast saluplats

394:- 121:- 394:- 121:-

Fast saluplats i 12 månader 4 732:- 1 456:- 4 732:- 1 456:- Tillfällig saluplats avser plats som nyttjas tillfälligt. Fast saluplats kan tecknas för minst tre månader och högst 1 år. Vid tecknande av fast saluplats faktureras hela beloppet vid ett tillfälle. Samtliga saluplatser avser tre meter. Överskrids den ytan tas avgift ut för ytterligare en saluplats.

95

Behandlingsavgift enskilda avlopp, exkl moms Taxa 2013 Taxa 2014 Taxa 2013 Taxa 2014 Taxa 2013 Taxa 2014

Per

tömmningstillf

Per

tömmningstillf

Tillkommer vid budning inom

1 vecka

Tillkommer vid budning inom

1 vecka

Tillkommer vid budning inom

1 arb dag

Tillkommer vid budning inom

1 arb dag Trekammar-brunnar & slutna tankar

≤ 3 m³ 741:- 756:- 184:- 188:- 914:- 932:- > 3≤6 m³ 1 140:- 1 163:- 184:- 188:- 914:- 932:- > 6≤9 m³ 1 544:- 1 575:- 184:- 188:- 914:- 932:- Volym >9m³ Tillägg/m³

121:- 123:-

Slanglängd >20 m/10 m

74:- 75:-

96

KOMMUNSTYRELSEN RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Taxa tillstånd och tillsyn Taxa 2013 Taxa 2014

Tillstånd och Tillsyn Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE).

Tillsyn enligt LSO och LBE Grundavgift 500: - 500: - Timpris 500: - 500: - Tillstånd enl LBE, timpris 500: - 500: - Avgift för tillsyner enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och tillstånd och tillsyner enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) konstrueras med en grundavgift och en rörlig avgift. Grundavgiften utförs som en schablon där viss förberedelse, efterarbete och resor ingår. Den rörliga avgiften är baserad på arbetskostnader och administrationskostnader. Den rörliga avgiften tas ut efter nedlagd tid på respektive tillsynsobjekt (byggnad och/eller verksamhet). Den rörliga avgiften delas in i halva timmar. Varje påbörjad halv timme debiteras.

Taxa för automatiska brandlarm Automatiska brandlarm Taxa 2013 Taxa 2014 Återställningsavgift om larm inte orsakats av brand eller annat nödläge eller annan godtagbar anledning

2 500: - 2 500: -

Anslutningsavgift 1 500: - 1 500: - Årligt abonnemang 1 050: - 1 050: -

97

Taxa för brandskyddskontroll För utförande av brandskyddskontroll enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Priserna är exklusive moms. Taxa 2013 Taxa 2014 Objekt i småhus Grundavgift Inställelse för utförande av brandskyddskontroll 130: - 117: - Kontrollavgift Kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal. Se nedan Villapanna fastbränsle: 45 minuter 390: - 351: - Villapanna oljeeldad: 35 minuter 303: - 273: - Lokaleldstad: 35 minuter 303: - 273: - Lättbesiktigad anläggning* 25 minuter 217: - 195: -

Kontroll av tillkommande objekt. Samma skorsten som första objekt. Se nedan

Villapanna fastbränsle: 20 minuter 173: - 156: - Villapanna oljeeldad: 15 minuter 130: - 117: - Lokaleldstad: 15 minuter 130: - 117: -

Kontroll av tillkommande objekt. Egen skorsten. Se nedan Villapanna fastbränsle: 35 minuter 303: - 273: - Villapanna oljeeldad: 25 minuter 217: - 195: - Lokaleldstad: 25 minuter 217: - 195: - Lättbesiktigad anläggning* 20 minuter 173: - 156: -

* med lättbesiktigad anläggning avses okomplicerad eldstad ansluten till fristående rökkanal med endast en genomföring och som inte går i något schakt.

1.3 Tilläggsavgift För kontroll genom temperaturmätning, tryckmätning, röktrycksprovning

eller läckagemätning uttas ersättning för mertiden med pris, som anges i punkt 4.3 nedan.

2. Övriga objekt Kontrollavgift utgår med pris som anges i punkt 4.3 nedan.

3. Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår ersättning med pris som anges i punkt 4.3.

98

4. Särskilda bestämmelser 4.1 För extra inställelse, då kontrollen inte har kunnat utföras enligt ordinarie

avisering och skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning med en extra grundavgift enligt 1.1 i taxan.

4.2 För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektsinnehavaren begärt detta, utgår ersättning med pris som anges i punkt 4.3 med ett tillägg på 15 % om arbetet sker i anslutning till ordinarie arbetstid och med tillägg på 50 % om arbetet sker på annan tid. Med ordinarie arbetstid menas vardagar kl 07.00-16.00.

4.3 Timersättning utgår med 468:00 kr. Påbörjad kvartstimme räknas som hel kvartstimme.

4.4 Vid beräkning av arbetstidens längd enligt punkterna 2, och 3 ovan inräknas förflyttningstiden till och från förrättningsplatsen, dock längst avståndet från centrum i Habo tätort till förrättningsplatsen.

4.5 I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen.

99

Taxa för rengöring/sotning För utförande av rengöring (sotning) enligt lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Taxekonstruktionen är förändrad, varför jämförelse med taxa 2013 ej är meningsfull. Taxorna är exklusive moms. 1. Regelbunden rengöring (sotning) av objekt i småhus och lägenheter Taxa 2014 1.1 Grundavgift För inställelse för rengöring (sotning) utgår avgift med

Inrymmer fastigheten komplementbyggnader, vilkas avstånd till småhuset inte överstiger 200 m, så anses rengöringsobjekt i dessa tillhöra småhuset.

108:00

1.2 Objektsavgift För rengöring (sotning) av objekt med tillhörande rök- och förbindelsekanal

eller bikanal i småhus utgår avgiftenligt nedan. I avgiften ingår omhändetagande av de produkter (sot från konvektionsdelar och rökkanaler) som genererats vid rengöringsarbetet. Detta gäller ej för restprodukter (aska), som uppstår vid förbränning av bränslet i eldstaden.

1.2.1 Första objektet i varje byggnad byggnad 151:00 1.2.2 Varje tillkommande objekt utöver första objektet 81:00 1.3 Lägenheter i flerbostadshus I de fall rengöring (sotning) budas och debiteras mot varje enskild

bostadslägenhet gäller avgift enligt 1.1 och 1.2. Utförs rengöring (sotning) i flera lägenheter samtidigt, samordnat av en beställare, gäller avgift enligt 2.1 och 2.2

1.4 Avvikelser Om det vid utförandet av rengöring (sotning) enligt ovan föreligger

omständigheter eller sådana avvikelser som medför att tidsåtgången för rengöringsarbetet avsevärt förlängs, uttas ersättningen för rengöring i stället i form av grundavgift enlig 1.1 samt timersättning enligt 3.1. Vid dessa tillfällen ska rengöringsföretaget skriftligen informera fastighetsägaren om detta, samt vilka årgärder som kan/bör vidtas för att underlätta arbete.

2. Övriga objekt

100

För rengöring (sotning) i byggnader som ej är småhus och/eller där värmepannans effekt överstiger 60 KW samt imkanaler i storkök, utgår ersättning enligt 2.1 och 2.2

2.1 Inställelseavgift För inställelse för rengöring enligt 2.0 uttas en avgift om per man och tillfälle

om Avgift för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att rengöringsobjetet kräver detta.

162:00

2.2 Objektsavgift För rengöring (sotning) enligt 2.uttas ersättning per man och timma med pris,

som anges i 3.1. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris.

3. Timersättning 3.1 Timersättning Timersättning utgår med

För arbete under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. För övertidsarbete räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme.

324:00

4.0 Övriga bestämmelser 4.1 Extra inställelse I de fall aviserad rengöringsförrättning inte kan utföras på grund av att

avbokning ej skett och tillträde inte är möjlig, utgår ersättning med grundavgift. För den rengöringsförrättningen som sedan genomförs vid annat tillfälle debiteras enligt nedan. I de fall ombokning sker och till tid då arbete pågår i området, utgår ersättning enligt 1. Om ombokning sker till tid då arbete inte pågår i området utgår ersättning som anges i 2.1 och 2.2. Ersättning enligt 2.2 gäller för tid på plats.

4.2 Arbete utom ordinarie arbetstid För arbete, som utförs utom ordinarie arbetstid (06-17), orsakat av att objektet

inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, uttas ersättning per man och timme med pris som anges i 3.1 samt tillägg motsvarande den ökade lönekostnaden i kr.

4.3 Speciell teknisk utrustning och förbrukningsmaterial I angivna ersättningar ingår kostnaden för konventionell teknisk utrustning.

För användande av speciell teknisk utrustning exempelvis tvättaggregat samt kemikalier och annat förbrukningsmaterial utgår tilläggsersättning enligt överenskommelse. Stoftsug anses vara konventionell utrustning.

101

4.4 Beställt arbete För undersökningsarbete, urbränning eller annat av kund beställt arbete inom

ramen för den föreskrivna rengöringen uttas ersättning per man och timma med pris som anges enligt 2.

102

BYGGNADSNÄMNDEN

Taxa 2013 Taxa 2014 Taxan behandlas av Kommunfullmäktige 2012-11-29. Taxan revideras årligen med förändringar i prisbasbeloppet.

Bygglovsavgiften i ett standardärende beräknas enligt formeln mPPB x OF x HF x N. mPPB = milliprisbelopp (2013: 44,5; 2014: 44,4)

OF = objektsfaktor som är fastställd i taxan HF = handläggningsfaktor som är fastställd i taxan N = faktor som bestäms av kommunen, fn 0,8 Exempel på bygglovavgifter Bygglovsavgift för friliggande enbostadshus med garage, sammanlagd bruttoarea max 299 kvm.

18 552:- 18 510:-

Garage 35 kvm, eget ärende inom detaljplanelagt område

4 556:- 4 545:-

Tillbyggnad industri (normal art) 300 kvm 22 428:- 22 377:- Enkel oisolerad lagerhall 300 kvm 25 916:- 25 857:- Nybyggnadskarta 6 675:- 6 660:-

103

FRITIDS- OCH KULTURNÄMNDEN

Taxa 2013 Taxa 2014 Konstgräsplan Slätten (föreningar från kommunen) 80: -/tim -”- (övriga förhyrare) Övriga avgifter: Bastubad

20: -

250: -/tim

20: - Medlemskort fritidsgården Lövet 50-200: -/år 50-200: -/år Lotteritillstånd § 14 300: - 300: - Lotteritillstånd § 11 0-800: - 0-800: - Simundervisning *) 300: -/elev 300: -/elev Avgift för ej återlämnad nyckel 200: - 200: - Sporthall: A-hall och C-hall

80: -/tim

80: -/tim

B-hall 60: -/tim 60: -/tim Alléhallen 80: -/tim 80: -/tim Styrketräning 80: -/tim 80: -/tim Kråkerydskolans gymnastikhall 50: -/tim 50: -/tim Bränningeskolans gymnastikhall 50: -/tim 50: -/tim Gunnarsbo: Samlingssal

500: -/tillf

500: -/tillf

Konferensrum 150: -/tillf 150: -/tillf Konferensrum bibliotek 150:-/fillf 150:-/fillf Scen 1 000: -/tillf 1 000: -/tillf Kopiering: SV/A4 första 10 ex. sedan 1:-/st

3:-

3:-

SV/A3 första 10 ex. sedan 1:-/st Färg/A4

3:- 6:-

3:- 6:-

Färg/A3 12: - 12: - OH SV 3: - 3: - OH färg *) Från och med andra barnet 50 % syskonrabatt, 50 % rabatt för barn som inte lärt sig simma första året

6:- 6:-

104

Taxa 2013 Taxa 2014 Förkommet lånekort 20: - 20: - Förkommen streckkodsetikett 10: - 10: - Förkommet chip 10:- 10:- Förkommen DVD-ficka 10:- 10:- Beställning av bok 10:- 10:- Fjärrlån 20: - 20: - Övertidsavgift per bok och dag (endast vuxenböcker) 2: - 2: - Övertidsuttag 14-dagarslån per bok och dag (Även Music-cd)

3: - 3: -

Maxbelopp per återlämningstillfälle 300: - 300: - Plastkassar 2:00 2:00 DVD-lån 20: - 20: - Övertidsuttag DVD per dag 10: - 10: - Fax,scanning inrikes, respektive utrikes 10: - resp 20: - 10: - resp 20: - Schablonavgifter för förkomna böcker: Barn, skön

75: -

75: -

Barn, fack 75: - 75: - Vuxen, skön 175: - 175: - Vuxen, fack (Undantag görs vid spec. dyrbara böcker och helt nya böcker som kan köpas in igen)

175: - 175: -

Tidskrifter 30: - 30: - Ljudbok 175: - 175: - DVD-film 300: - 300: - CD-ROM 100: - 100: - Music-cd 180: - 180: - Pocketbok 50: - 50: -

105

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Taxa 2013 Taxa 2014 (I förekommande fall tillkommer mervärdesskatt enligt gällande regler)

Kulturskoleavgifter Avgifterna delas in i aktiviteter A, B, C, D och E A: Instrumental/sångundervisning, (minst 12ggr/termin), innefattar även orkesterundervisning, i den mån kulturskolan har praktisk möjlighet att erbjuda sådan. B: Gruppundervisning. 10 ggr/termin. Ex: Barngrupper/popgrupper/dans C: Instrumenthyra. I den mån kulturskolan har instrument så hyr vi ut under första spelåret. Debiteras oavsett tredje aktivitet och/eller syskonrabatt. D: Kostnadsfri undervisning:: ”Tredje aktiviteten” Elev som deltar i fler än två aktiviteter debiteras ej fr o m tredje aktiviteten. A-aktivitet debiteras alltid. E: Syskonrabatt Avgift debiteras ej fr o m tredje syskonet. Specialelever: Elever som vill spela fler instrument/solosång enligt aktivitet A, måste ansöka om detta. Elev som antagits som specialelev betalar hel avgift på samtliga aktiviteter A.

900: -/år

770: -/år

300: -/år

0: -/år

0: -/år

900: -/år

770: -/år

300: -/år

0: -/år

0: -/år

Barnomsorgsavgifter: Maxtaxa tillämpas Se www.habokommun.se (Kommunal service, barnomsorg, regler). Avgift uttages 12 månader per år.

106

SOCIALNÄMNDEN

Taxa 2013 Taxa 2014 Fr o m 2002-07-01 gäller MAXTAXA inom äldreomsorgen, vilket innebär att högsta avgift som får tas ut är 48 % av prisbasbeloppet per månad. Socialnämnden antog 2004-09-01 ett förslag, för beslut i fullmäktige, på nytt avgiftssystem för äldre- och handikappomsorgen. Ingen kan betala mer än 1 776 kr/mån, beroende på inkomst blir den slutliga avgiften mellan 0 – 1 776 kr/mån. Avgifterna grundar sig på en procentsats av högsta avgift och förändras med prisbasbeloppet (44 400 kr, 2014). Samtliga avgifter avrundas till närmaste jämna krontal. Hemtjänstavgift: Hemtjänstavgiften i Habo delas upp i service- och omsorgsavgifter.

Serviceinsatser - har makar/sambos en serviceinsats delas avgiften lika mellan dem.

Städning (varannan vecka), 25 % av maxavgift 445:-/mån 444:-/mån Tvätt- och klädvård (varannan vecka), 20 % 356:-/mån 355:-/mån Inköpsservice (en gång/vecka), 15 % 267:-/mån 266:-/mån Promenader (1-2 ggr/vecka), 20 % 356:-/mån 355:-/mån Matdistribution 10:-/port (max 310:-

/mån) 10:-/port (max

310:-/mån) Omsorgsinsatser - är indelade i 3 nivåer beroende på antal hjälptillfällen. Personer i särskilt boende med helinackordering hamnar i nivå 3. För personer i särskilt boende med hemtjänstavgift är nivåindelningen som i ordinärt boende.

Nivå 1: 1-5 hjälptillfällen/vecka, 35 % av maxavgift 623:-/mån 622:-/mån Nivå 2: 1-2 hjälptillfällen/dag, 70 % 1 246:-/mån 1 243:-/mån Nivå 3: 3-4 hjälptillfällen/dag, 100 % 1 780:-/mån 1 776:-/mån Trygghetslarm – 10 % av maxavgift 178:-/mån

178:-/mån

Extra larmklocka till make/maka, 5 % av maxavgift 89:-/mån 89:-/mån Avgift för regelbunden ledsagning är uppdelad i 3 nivåer som beror på omfattning

Nivå 1: -4 timmar/mån, 25 % av maxavgift 445:-/mån 444:-/mån Nivå 2: 5-10 timmar/mån, 70 % 1 246:-/mån 1 243:-/mån Nivå 3: 11- timmar/mån, 100 % 1 780:-/mån 1 776:-/mån Enstaka ledsagning – 15 % av maxavgift 267:-/tillfälle 266:-/tillfälle Avgift för korttidsplats – avgiften för korttidsplats endast dag- eller nattetid är 2/3 av fastställd avgift, vid dubbelbeläggning minskas avgiften med 15 %.

Omsorgsavgift, 100 % av maxavgift/månad 59:-/dygn max 1 780:-/mån

59:-/dygn max 1 776:-/mån

107

Taxa 2013 Taxa 2014 Avgift för dagverksamhet – delas upp i 3 nivåer beroende på behovet av insatser, utöver detta debiteras för lunch och mellanmål

Nivå 1: 1 besök/vecka, 16 % av maxavgift 285:-/mån 284:-/mån Nivå 2: 2 besök/vecka, 32 % 570:-/mån 568:-/mån Nivå 3: 3 besök/vecka, 48 % 854:-/mån 852:-/mån Färdtjänst Enligt länsövergripande avtal Avgifter för ansökningar om serveringstillstånd enligt alkohollagen

Avgifterna beräknas efter gällande basbelopp (44 500 kr, 2013) och avrundas till närmaste jämna hundratal kronor.

Permanenta tillstånd Nytt tillstånd, servering till allmänheten, 13,5 % 6 000:- 6 000:- Nytt tillstånd, servering till slutna sällskap, 13,5 % 6 000:- 6 000:- Utökat serveringstillstånd*, 7,5 % 3 300:- 3 300:- *gäller utökat/förändrat alkoholsortiment, utökade/ändrade serveringstider, ombyggnad av lokaler, förändring av/ny inriktning på verksamheten, ändrade ägarförhållanden mm.

Tillfälliga tillstånd Tillstånd, servering till allmänheten, 5,0 % 2 200:- 2 200:- Tillstånd inkl tillsynsavgift, servering till slutna sällskap 500:- 500:-

108

Taxa 2013 Taxa 2014 Avgifter för tillsynsverksamhet enligt alkohollagen Tillsynsavgiften delas upp i grundavgift och tillsynsavgift

Grundavgift 2 000:- 2 000:- Årsomsättning (öl, vin, sprit) kronor - 50 000, 1,5 % 700:-/år 700:-/år 50 001 – 100 000, 2,5 % 1 100:-/år 1 100:-/år 100 001 – 250 000, 6,0 % 2 700:-/år 2 700:-/år 250 001 – 500 000, 12,0 % 5 300:-/år 5 300:-/år 500 001 – 1 000 000, 18,0 % 8 000:-/år 8 000:-/år 1 000 001 - 29,0 % 12 900:-/år 12 900:-/år Tillsynsavgifter för folköls- och tobaksförsäljning samt nikotinläkemedel till konsument

Folkölsförsäljning, 2,0 % 900:- 900:- Tobaksförsäljning, 1,0 % 400:- 400:- Försäljning av receptfria läkemedel, 1,0 % 445:- 444:-

109

MILJÖNÄMNDEN I HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Nuvarande taxor för miljönämndens verksamhet har antagits av Kommunfullmäktige i Habo 2012-10-25, § 86, och i Mullsjö 2012-06-19, § 53. Taxorna omfattar verksamhet som regleras av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, strålskyddslagen och uppdragsverksamhet. Taxorna i sin helhet finns tillgängliga på miljöförvaltningens hemsida www.habokommun.se Ovanstående beslut innebär att taxorna årligen ska räknas upp med index. För 2014 innebär detta en uppräkning med 1,48 procent. Sammantaget kommer timtaxan avseende livsmedelskontrollen att höjas från nuvarande 1 070 kr till 1 086 kronor och timtaxan avseende miljötillsynen från 870 kronor till 883 kronor. KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Taxa 2013 Taxa 2014 Generellt för kommunstyrelsen och övriga nämnder Avgifter för kopiering av allmänna handlingar exkl moms - för allmänheten

3: - per kopia oberoende av antal kopior

3: - per kopia oberoende av antal kopior

- för föreningar Upp till 25 kopior 2: -, därefter 1: - per st för efterföljande kopior

Upp till 25 kopior 2: -, därefter 1: - per st för efterföljande kopior

110

Kommunfullmäktiges protokoll

111

Dnr KS13/130

§ 93 Bud

Beslut Kommunfullmäktige beslutar att DRIFTBUDGET 1. Kommunfullmäktiges nettobudgetanslag uppgår till 971 000 kronor.

2. Kommunrevisionens nettobudgetanslag uppgår till 684 000 kronor.

3. Överförmyndarverksamhetens nettobudgetanslag uppgår till 527 000

kronor.

4. Kommunstyrelsens nettobudgetanslag uppgår till 4 272 000 kronor.

5. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag uppgår till 24 101 000 kronor.

6. Tekniska kontorets nettobudgetanslag uppgår till 59 041 000 kronor.

7. VA-verksamhetens nettobudgetanslag uppgår till -46 000 kronor.

8. Avfallsverksamhetens nettobudgetanslag uppgår till -18 000 kronor.

9. Räddningstjänstens nettobudgetanslag uppgår till 4 995 000 kronor.

10. Byggnadsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 1 809 000 kronor.

11. Fritids- och kulturnämndens nettobudgetanslag uppgår till 12 522 000 kronor.

12. Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 265 565 000 kronor.

13. Socialnämndens nettobudgetanslag uppgår till 136 008 000 kronor.

14. Miljönämndens nettobudgetanslag uppgår till 3 713 000 kronor.

15. Nettobudgetanslaget till lönepott uppgår till 6 795 000 kronor. 16. Nettobudgetanslaget till pensioner uppgår till 9 504 000 kronor.

17. Nettobudgetanslag till ökad semesterlöneskuld uppgår till 1 000 000 kronor. 18. Nettobudgetanslag till justering av arbetsgivaravgifter uppgår till

-4 500 000 kronor. INVESTERINGBUDGET

112

19. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag uppgår till 3 210 000 kronor.

20. Tekniskt kontorets nettobudgetanslag, administration, uppgår till 1 160 000 kronor.

21. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, fastighetsavdelning, uppgår till 49 678 000 kronor.

22. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, gata/park uppgår till 4 150 000

kronor.

23. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, vatten/avlopp uppgår till 7 960 000 kronor.

24. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, avfall, uppgår till 400 000 kronor.

25. Räddningstjänstens nettobudgetanslag uppgår till 300 000 kronor.

26. Fritid- och kulturnämndens nettobudgetanslag uppgår till 600 000

kronor.

27. Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 6 550 000 kronor.

28. Socialnämndens nettobudgetanslag uppgår till 2 350 000 kronor.

TAXOR OCH AVGIFTER 29. Taxor och avgifter för år 2014 fastställs enligt sidan 93 och följande

sidor i arbetsutskottets beslutsunderlag.

SKATTESATS 30. Utdebiteringen för år 2014 fastställs till 22:17 kronor. PARTISTÖD 31. Partistödet för år 2014 fastställs till 6 429 kronor i grundbidrag samt

7 286 kronor i mandatbidrag. UPPLÅNING 32. Kommunens långfristiga upplåning vid utgången av år 2014 får uppgå

till högst 235 000 000 kronor, inklusive revers till Habo Energi om 15 000 000 kronor.

33. Utöver den maximala långfristiga upplåningen, får tillfällig upplåning

ske med högst 35 000 000 kronor. SÄRSKILDA BUDGETANVISNINGAR 34. Kommunfullmäktige antar Särskilda budgetanvisningar, enligt sid 18-

19 i arbetsutskottets beslutsunderlag, i 2014 års budget.

ÖVRIGT

113

I övrigt fastställer kommunfullmäktige förslag till Budget 2014 enligt kommunstyrelsens förslag. Reservationer: Jarl Karlsson (S), David Svensson (S), Mats Spånberg (S), Viveca Rydberg (S), Thomas Gustavsson (S), Mary Eklund (S), Nicklas Gustavsson (S), Monica Haraldsson (S), Per Jansson (S), Gunnar Pettersson (S), Göran Rehn (S), Morgan Malmborg (SD) samt Margareta Fick (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna förslag. Kommunfullmäktiges behandling Thomas Werthén (M) inleder med att berätta att dagens behandling av budget för 2014 är slutet på en lång process som började tidigt 2013. Thomas Werthén konstaterar att de ramar som fullmäktige beslutade fastställa i juni 2013 var realistiska och inlämnade förslag från nämnderna innebar inga stora avvikelser. Under budgetarbetet i budgetberedningen har vissa förändringar skett efter att vi lyssnat på synpunkter från nämnderna. Prioriteringar måste dock göras och alla kan inte få allt man önskar sig. Kommunstyrelsens förslag har en bred förankring och Thomas Werthén upplever budgeten som stark. Majoriteten föreslår en skattesänkning med 10 öre. Thomas Werthén yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jarl Karlsson (S) instämmer med att budgetprocessen skett i en positiv anda. Det är positivt att förstärkning skett av grundbemanning inom äldreomsorgen och att förskoleverksamheten fått ytterligare en miljon kronor. Socialdemokraterna står dock fast vid oförändrad skatt vilket innebär ett resultat på 10,3 miljoner kronor, vilket i princip uppfyller målsättningen om två procents resultat. Vid senaste gruppmötet för socialdemokraterna bestämdes att en extra satsning bör göras på lärarlönerna med 495 000 kronor. Jarl Karlsson hänvisar också till skrivelsen från lärarorganisationerna. Jarl Karlsson föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag förutom skattesänkningen på 10 öre samt att tillägg ska ske med ytterligare 495 000 kronor till höjda lärarlöner. Åke Lundgren (KD) instämmer med tidigare talare beträffande årets budgetprocess. De flesta frågorna har lösts gemensamt och det är positivt att nämnderna har följt tilldelade ramar. Åke Lundgren upplever det också glädjande att förskoleverksamheten fått ytterligare 1 miljon kronor att användas i första hand för barn med särskilda behov. Åke Lundgren berättar att kristdemokraterna står bakom skattesänkningen som utlovades i samband med att kommunen skulle få bättre skatteutjämningsbidrag. Åke Lundgren yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag både beträffande driftbudget och investeringsbudget. Anders Rickman (FP) ser det som glädjande att budgetprocessen förlöpt så bra. Enligt Anders Rickman måste vi närma oss skattesatserna i Jönköping och därmed sänka skatten. Ju mer skulder kommunen drar på sig ju mer får vi bära med oss i ”ryggsäcken”. Prutning har skett med ca 6-7 miljoner på investeringsbudgeten men investeringsnivån är för hög vilket Folkpartiet lämnat in en motion om. Prioritering måste ske av vård, skola

114

och omsorg och det är positivt med kvalitetsförstärkning av äldreboenden och förskoleverksamheten. Folkpartiet yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Rose-Marie Timell Johansson (KD) yrkar på att investeringsbudgeten ändras gällande projekt 22003 sporthall, läktare och ventilation. Pengarna fanns med 2012-2013. De är i denna budget framflyttade till 2015-2016. Rose-Marie Timell Johansson vill lägga tillbaka avsatta medel till 2014 och 2015 så att upprustning kan påbörjas snarast. Rose-Marie Timell Johansson föreslår att investeringsbudgeten utökas med 3 850 000 kronor 2014 och samma summa 2015, totalt 7,7 miljoner kronor. Det är viktigt att våra barn och ungdomar har en meningsfull fritid och det är nödvändigt att förbättra ventilationen i sporthallen. Speciellt när det är mycket folk i sporthallen är luften mycket dålig. Morgan Malmborg (SD) vill öka välfärden och vill se lägre skatter för vanligt folk samt minskad byråkrati. Morgan Malmborg har följande yrkanden:

– Ökad personaltäthet från 0,67 till 0,71 på särskilda boenden till en kostnad på 1,5 miljoner kronor

– Lönepotten för lärare ökas med som tidigare planerat 495 000 kronor

– Kommunen bör anställa 20 fler sommarjobbare till en kostnad på 100 000 kronor

– För att minska byråkratin yrkar vi på att antalet tjänstemän minskas med 5 styck samt att kommunen inför anställningsstopp för tjänstemän. Detta räknar Morgan Malmborg med blir en besparing på 3-6 miljoner kronor per år.

– Beträffande investeringsbudgeten yrkar Morgan Malmborg att vi tillsammans med Trafikverket anlägger en gång-och cykelbana från Habo-Mullsjö och att en miljon kronor anslås under 2014 för projektering.

– Sporthallen behöver renoveras med ny läktare och ventilation, kostnad 7,7 miljoner kronor.

– För att främst våra pensionärer och lågavlönade ska få lite drägligare tillvaro yrkar Morgan Malmborg på sänkt skattesats med 20 öre till 22:07.

Sonja Rundgren (C) framhåller också att budgetprocessen varit mycket bra och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sonja Rundgren påpekar särskilt att det är positivt att budgeten för ekologiska livsmedel ökats med 140 000 kronor, att uttag av hemsjukvårdsavgift ej kommer att ske samt att extra medel anslagits till förskoleverksamheten och personaltätheten inom äldreomsorgen. Lars Elwing (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag i sin helhet. Lars Elwing kommenterar att investeringsbudgeten kommer att svida framöver och måste minskas. En ökad prioritering måste ske. Det är positivt att ramarna i stort sett hållits beträffande driftbudgeten. Hans Jarstig (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och ser det

115

som mycket positivt med en ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Zaine Andersson (M) tackar budgetberedningen för arbetet och tillstyrker kommunstyrelsens förslag i sin helhet. Propositionsordning Ordförande finner att det finns flera förslag beträffande både driftbudget, investeringsbudget och skattesats. Förslagen tas i tur och ordning. Driftbudget - yrkanden 5. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag enligt kommunstyrelsens förslag uppgår till 24 101 000 kronor. Morgan Malmborg (SD) föreslår att budgeten ska utökas med 100 000 kronor för att kommunen ska anställa ytterligare 20 sommarjobbare. Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 13. Socialnämndens nettobudgetanslag enligt kommunstyrelsens förslag uppgår till 136 008 000 kronor.

Morgan Malmborg (SD) yrkar på att personaltätheten inom särskilt boende ska ökas från 0,67 till 0,71 till en kostnad av ytterligare 1,5 miljoner kronor. Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Morgan Malmborgs förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att utöka kommunledningskontorets budgetram med 100 000 kronor. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 34 ja-röster och 1 nej-röst. Se bilaga 1A. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 15. Kommunstyrelsen föreslår att nettobudgetanslaget till lönepotten

uppgår till 6 795 000 kronor.

Jarl Karlsson (S) och Morgan Malmborg (SD) yrkar på att lönepotten ska utökas med en särskild satsning på lärarlöner på 495 000 kronor. Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Propositionsordning

116

Följande propositionsordning godkänns: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Jarl Karlssons och Morgan Malmborgs förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att utöka ramen för lönepotten med 495 000 kronor. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 22 ja-röster och 13 nejröster. Se bilaga 1B. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. För övriga anslag inom driftbudgeten finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Investeringsbudget - yrkanden 21. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, fastighetsavdelning, uppgår enligt kommunstyrelsens förslag till 49 678 000 kronor. Rose-Marie Timell Johansson (KD) och Morgan Malmborg (SD) yrkar att medel för upprustning av sporthall, läktare och ventilation ska tidigareläggas med ytterligare 3 850 000 kronor 2014 och 3 850 000 kronor 2015, totalt 7,7 miljoner kronor. Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Rose-Marie Timell Johanssons och Morgan Malmborgs förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att utöka investeringsbudgeten med totalt 7,7 miljoner kronor. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 33 ja-röster och 2 nej-röster. Se bilaga 1C. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 22. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, gata/park uppgår enligt kommunstyrelsens förslag till 4 150 000 kronor. Morgan Malmborg (SD) har föreslagit att 1 miljon kronor anslås under 2014 för projektering av gång-och cykelväg från Habo till Mullsjö. Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Beträffande övriga punkter på investeringsbudgeten finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Taxor och avgifter

117

Ordförande konstaterar att det inte finns något annat förslag än kommunstyrelsens förslag. Skattesats - yrkanden 30. Kommunstyrelsen föreslår att utdebiteringen för 2014 fastställs till 22:17 kronor innebärande en skattesänkning med 10 öre. Jarl Karlsson och socialdemokraterna har föreslagit oförändrad skatt, 22:27. Morgan Malmborg (SD) har föreslagit en skattesänkning med 20 öre till 22:07. Ordförande ställer proposition på de olika förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordförande finner att kommunstyrelsens förslag ska utgöra huvudförslag och avser därför att ställa de övriga två förslagen mot varandra. Ordförande finner att socialdemokraternas förslag om oförändrad skatt ska utgöra motförslag gentemot kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: Den som bifaller att socialdemokraternas förslag om oförändrad skatt ska utgöra motförslag röstar ja, den som bifaller Morgan Malmborgs förslag ska utgöra motförslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat om en skattesänkning med 20 öre till 22:07. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 15 ja-röster och 1 nej-röst. 19 ledamöter avstår. Se bilaga 1D. Således har kommunfullmäktige beslutat att socialdemokraternas förslag om oförändrad skatt ska utgöra motförslag i huvudvoteringen. Följande slutliga propositionsordning godkänns: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som bifaller Jarl Karlssons och socialdemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat om oförändrad skatt. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 22 ja-röster och 12 nej-röster. 1 ledamot avstår. Se bilaga 1E. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag om en skattesänkning med 10 öre innebärande

118

att utdebiteringen för år 2014 fastställs till 22:17 kronor. Partistöd, upplåning, särskilda budgetanvisningar Ordförande finner att det inte finns några andra yrkanden än kommunstyrelsens förslag. Övrigt Morgan Malmborg (SD) har föreslagit att byråkratin ska minskas genom att antalet tjänstemän minskas med fem stycken samt att kommunen inför anställningsstopp för tjänstemän vilket han räknar med kommer att innebära en besparing på 3-6 miljoner kronor per år. Yrkandet behandlas under punkten övrigt eftersom Morgan Malmborg inte preciserat inom vilket område besparingen ska ske. Ordförande ställer proposition på förslaget och finner att kommunfullmäktige avslagit detsamma. För övrigt fastställer kommunfullmäktige förslag till budget 2014 enligt kommunstyrelsens förslag. --- Beslutet skickas till: Samtliga nämnder