Budget 2017 - Sandviken · Investeringsplan för år 2017 uppgår till maximalt 365 miljo-ner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2018 och 2019 uppgår till maximalt 305,25

KommunplanResursplanInvesteringsplanExploateringsplan

Budget 2017

Innehållsförteckning

Gemensam plan

Organisation och övergripande kommentar

Sandvikenskommun

Fullmäktigebeslut 3

Kommunstyrelsens ordförande 4 - 5

Kommunens organisation 6

Kommunens styrprocess 7 - 8

Kommunens vision 9

Gemensamma planeringsförutsättningar 10 - 16

God ekonomisk hushållning 17

Finansiell analys 18 - 21

Personal 22

Finansiella rapporter 23 - 26

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 27 - 28

Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 29 - 33

Kunskapsnämnd 34 - 42

Omsorgsnämnd 43 - 52

Individ- och familjeomsorgsnämnd 53 - 62

Kultur- och fritidsnämnd 63 - 69

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd 70 - 78

Arbetslivsnämnd 79 - 85

Kommunstyrelse (förvaltning) 86 - 93

Gemensam finansiering 94 - 95

Investeringsplan 96 - 99

Exploateringsplan 100 - 105

3

Fullmäktigebeslut

Fullmäktigebeslut

Beslut enligt kommunfullmäktige

Skattesats 2017§ 202, 2016-11-21Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Sandvikens kom-muns skattesats för år 2017 till 21 kronor och 61 öre per skat-tekrona.

Budget 2017 § 203, 2016-11-21Kommunfullmäktige fastställer i sin helhet

Budget 2017 med flerårsplan för åren 2018 och 2019 innehål-lande information om nämndernas: Verksamhetsuppdrag Framgångsfaktorer Mål och mått Nämndens syn på framtida förutsättningar.

Budgeterade ramar baseras på befolkningsprognos 2016: 38 710 invånare för år 2017 39 265 invånare för år 2018 39 852 invånare för år 2019

Årlig generell rationalisering med 1 procent för åren 2017 till 2019.

Definitiv ekonomisk ram för år 2017 till 2 152 miljoner kro-nor.

Preliminär ekonomisk ram för åren 2018 och 2019 till 2 213,4 respektive 2 284 miljoner kronor.

Resultat för år 2017 budgeteras till 10 miljoner kronor, för år 2018 till 11 miljoner kronor och för år 2019 till 12 miljoner kronor.

Fördelning av kommunbidrag för år 2017: Tkr Kommunfullmäktige 6 792 Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 3 284 Kommunstyrelse 7 867 Kommunstyrelse projektmedel 23 237 Kommunstyrelseförvaltning 183 570 Kunskapsnämnd 871 924 Omsorgsnämnd 633 971 Individ- och familjeomsorgsnämnd 180 381 Kultur- och fritidsnämnd 123 680 Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 48 016 Arbetslivsnämnd 59 278 Totalt: 2 142 000

Verksamhetsförändringar 2017 för respektive nämnd. Kommunfullmäktiges riktade medel till respektive nämnd motsvarande 86 miljoner kronor, vilka följs upp i årsredovis-ning för år 2017.

Medborgarservice finansieras från och med 2017 i sin helhet inom kommunstyrelseförvaltningens budgetram.

Från kommunstyrelseförvaltningens ram 2017 överförs 180 000 kronor till individ- och familjeomsorgsnämnden av-seende kompletterande medel till barn- och ungdomsstrateg.

Fördelning av preliminär ram per nämnd för åren 2018 och 2019.

Investeringsplan för år 2017 uppgår till maximalt 365 miljo-ner kronor.

Preliminär investeringsplan för åren 2018 och 2019 uppgår till maximalt 305,25 respektive 296 miljoner kronor.

Exploateringsplan för år 2017 och preliminär exploaterings-plan för åren 2018 och 2019.

Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 miljoner kronor år 2017 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB.

organisation och övergripande kommentar

4

Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande

Sandvikens kommun fortsätter att öka sin befolkning vilket är mycket glädjande. Den sista augusti 2016 var invånarantalet 38 690 personer. Det är en ökning med 376 personer sedan den 1 januari 2016. De budgeterade ekonomiska ramarna för år 2016 baserades på invånarantalet den 1 november 2015. Då var antalet invånare i Sandvikens kommun 38 253 personer. Det är färre invånare än vad fullmäktige fastställt inför år 2016 och innebär därmed att skatteintäkterna är något lägre än budgeterat för det året. Inför budget 2017 har de ekonomiska ramarna baserats på 38 710 invånare. Det finns goda förhoppningar om att kommunen ska nå denna nivå till den 1 november 2016.

En ökande befolkning är också en utmaning. Just nu är det framför allt inom skola och förskola vi försöker hitta lösningar, eftersom antalet elever ökar. Men det behövs också fler bostäder inom kommunen. Därför försöker vi förbereda för bostadsbyggande såväl centralt i Sandviken, som inom kommundelarna. Fokus från flera aktörer inom kommunkoncernen är att främja ett ökat bostadsbyggande i kommunen, eftersom det nu råder brist på bostäder.

Sandvikens kommun har för den kommande treårsperioden en investeringsplan som innehåller projekt för totalt 966 mkr. Det är en betydande ökning i förhållande till den flerårsplan som fullmäktige tidigare preliminärt beslutat om. Vi i majoriteten är dock eniga om att detta är en nödvändig satsning för att möta framtiden. Investeringsplanen innebär att vi färdigställer önskemålen kring ett levande centrum, anpassar och utökar antalet platser inom förskola och skola och tillskapar ytterligare platser inom vård- och omsorgsboenden.

Investeringen i utveckling av centrum, som innefattar reinvestering i gågatorna och Jansasparken, nytt Drottningtorg samt reinvestering och ombyggnation av Drottningen fortsätter. I projektet är det gågatorna som nu ska färdigställas och beräknas vara klara under år 2017. Satsningen på centrumutveckling är viktig. En levande stadskärna är en av förutsättningarna för hela kommunens attraktionskraft. Vi är medvetna om att det varit stökigt i centrum i samband med byggnationen, men vi är övertygade om att det är en riktig satsning. Aktiviteter och mötesplatser i centrum genererar omsättning och tillväxt.

Vi har utrett till- och ombyggnationen av Gullvivans förskola i Järbo under 2016. Svårigheterna med att bygga om fastigheten samt behovet av en ytterligare avdelning har lett till att vi bygger en ny förskola. Arbetet har startats och delar tagits i bruk under 2016. Hela förskolan ska vara klar under 2017. Vi planerar också för en förskola med fem avdelningar Storvik, som påbörjas under 2017 och ska stå helt klar 2018.

En etapp 2 med fyra våningar planeras på omsorgsboendet Ängsbacken. I planen för etapp 2 ingår också att koppla ihop de två nybyggda delarna av Ängsbacken med den gamla

kvarvarande huskroppen. Det är med glädje vi konstaterar att etapp 1, som var inflyttningsklar under december 2015, blev bra och väl mottagen av de boende. Hela ”nya Ängsbacken” ska vara klart 2019.

Vi påbörjar också arbetet under 2017 med att ytterligare tillgänglighetsanpassa Parkbadet, samtidigt som vi investerar i en ny attraktion. Här beräknas vi arbetet är helt klara under år 2018.

För att främja miljön ytterligare bygger vi under 2017 och 2018, på samma plats, nytt centralkök och distributionscentral. Det kommer att minska transporterna ytterligare. Vår målsättning är samtidigt att kontinuerligt öka andelen närproducerad livsmedel inom våra verksamheter, något som också främjar miljön.

Ett ytterligare led i satsningen på miljön är att vi planerar att byta ut gatubelysningen till LED-lampor.

Kommunens samarbete med Sandvik AB och AGA Gas AB kring vätgassatsningen i Sandviken är en betydande miljösatsning som vi känner oss stolta över. Planer ha tagits fram för en vätgasstation vid Jernvallen, och ett antal vätgasbilar har upphandlats såväl inom kommunkoncernen som av Sandvik.

Den 22 juni 2016 invigdes Europas första elektrifierade trafikled utefter E16, i Sandviken. Det är en två kilometer lång forsknings- och demonstrationssträcka för ett tvåårigt försöksprojekt som ska visa vad som händer när långtradare, bussar och andra tunga transporter i fart kopplar upp sig mot ett luftburet elnät i vanlig trafikmiljö. Projektet väcker stor uppmärksamhet från både regionala, nationella och internationella besökare och medier. El-vägen, vätgassatsningen samt den vindkraft som olika aktörer satsar på inom kommungränsen utgör en betydande del av det nya konceptet ”Sandviken Pure Power”.

Arbetet med att bygga gator inom verksamhetsområdet Tuna ska fortsätta år 2017. Vi förbereder därmed för ytterligare etableringar i området.

Stadshuset, som uppfördes 1965 och är i stort behov av underhållsåtgärder när det gäller tekniska installationer, ska nu byggas om. Efter en den första etappen av ombyggnad kommer delar av förvaltningen att kunna flytta in i renoverade och ombyggda lokaler i slutet av 2017. Stadshuset ska i


5Kommunstyrelsens ordförande

framtiden innehålla fler arbetsplatser och arbetsmiljöriktiga lokaler. Arbetet fortsätter sedan med höghusdelen. ”I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre”. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje medborgarservice utvecklas så som vi önskat. Syftet med denna verksamhet är att underlätta för kommunens invånare i deras kontakter med kommunen och göra hela organisationen mer tillgänglig. Allt mer ärenden hanteras idag av medborgarservice, och verksamheten kommer att fortsätta utvecklas.

Den gemensamma nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, som startades den 1 april 2016 fortsätter, arbetet med att via samordning av resurser tillskapa en effektiv förvaltning. I tider då rekrytering av kompetent personal är en utmaning, tror vi att vi med hjälp av den gemensamma nämnden försäkrat oss om framtida kompetensförsörjning. De deltagande kommunerna är Sandviken, Hofors och Ockelbo med Sandviken som värdkommun för nämnden.

På uppdrag av kommunfullmäktige pågår ständigt arbetet inom förvaltningen för att effektivisera och samordna funktioner inom kommunkoncernen. Idag finns ett stort antal gemensamma funktioner som finansfunktion, IT-funktion, ekonomiadministration, ärendehanteringsverktyg och inköpsadministration. Vi tar nu ytterligare ett steg genom att Sandviken Energi AB diskuterar att från och med 1 januari 2017 ha gemensam löneadministration med kommunen.

Vi ser fram emot att ta emot kommunens första fristadskonstnär vid årsskiftet 2016/2017. I enlighet med fullmäktiges beslut blir det en fristadsförfattare som då kommer till Sandviken för att bo och efter egna önskemål få möjlighet att introduceras i kommunens kulturliv.

Ökningen av befolkningen i form av nyanlända samt fler födda barn inom kommunen jämfört med tidigare år innebär, för kunskapsnämnden, ökat antal elever och att ytterligare resurser i form av lokaler och personal erfordras. Resurserna behövs inom samtliga skolformer för att klara efterfrågan.

Det långsiktiga utvecklingsprogram för skola/förskola, för perioden 2016 – 2020, som fastställdes av kunskapsnämnden i september 2015, tydliggör vilka områden som ska prioriteras för att få en positiv utveckling. Det känns bra! Att det dessutom utformats ett utvecklingsprogram, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, och som fokuserar på att stärka kompetensen inom förvaltningen känns också positivt. Behörig och legitimerad personal är idag ett problem såväl lokalt som nationellt.

Alla elever och lärare har sedan skolåret 2014/15 tillgång till egen dator. År 2017 kommer cirka 6 500 datorer finns inom utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun. Detta gör att förväntningar finns på ett förändrat arbetssätt och arbetet med nästa generations lärande går vidare. Vi ser fram emot att få ut effekter av denna medvetna och långsiktiga satsning.

Vi har utrett tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Här framgår i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver förbättras och vi ger förslag på enkla åtgärder. Utredningen utgör också ett underlag för beslut om framtida inriktning och olika boendeformer. Den demografiska utvecklingen kommer att ställa omsorgsverksamheterna inför stora utmaningar. Vi vet att insatser som ger möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt är efterfrågade av såväl enskilda som intresseorganisationer.

Vi tror också att nya grupper med omsorgstagare eller brukare tillkommer med andra krav på verksamheten varför nya former av insatser behöver utvecklas. Ett ökat brukarfokus och brukarinflytande i frågor som rör den enskilde själv är viktigt på alla nivåer och tydliggörs också alltmer i lagstiftning och nationella riktlinjer. Vi ser positivt på en medverkan av brukarorganisationer och närstående, som ska ha möjlighet att medverka och bidra till verksamhetens kontinuerliga förbättring och utveckling.

Även om antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingen ökar i jämförelse med förra året så fortsätter arbetslösheten samtidigt att öka i kommunen. Arbetslösheten i Sandviken är för närvarande den högsta på 20 år. Inom integrations- och arbetsmarknadsområdet kommer under de närmaste åren åtgärdsprogram att behövas för att möta människors behov av omställning insatser med inriktning på studier för att kunna skaffa arbete och egen försörjning. Det måste ske i fortsatt nära samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och andra parter.

Arbetsmarknadens ökade kompetenskrav innebär att den eftergymnasiala utbildningen behöver och kommer att utökas. Något som är påkallat även från statligt håll. Den kommunala vuxenutbildningen kommer att öka i omfattning.

Det är med glädje vi ser att Movexum utvecklas och får en roll och funktion i det regionala innovationssystemet. Det är viktigt för att generera nya hållbara företag med starkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Medverkan i den regionala inkubatorn stämmer väl överens med Sandvikens kommuns ambition att tillhandahålla en fullvärdig science park – där inkubatorfunktion är en avgörande byggsten.

Vi satsar också på bredbandsutbyggnaden inom kommunen och medfinansierar under åren 2016 till 2018 totalt 13 mkr. Det sker i en samverkan mellan Sandvikens kommun och Sandviken Energi AB. Arbete pågår med att hitta lösningar för att nå ut med fiberanslutningar till landsbygden.

De förväntade pensionsavgångarna inom olika delar av den kommunala förvaltningen liksom bristen på utbildad personal inom olika sektorer innebär att kommunen står inför en utmaning när det gäller att rekrytera medarbetare med rätt kompetens i framtiden.

Peter KärnströmKommunstyrelsens ordförande


6

Kommunens organisation

KommunfullmäktigeValnämnden

Västra Samhälls-byggnads-nämnden

Västra Samhälls-byggnads-

förvaltningen

Kunskaps-nämnden

Kunskaps-förvaltningen

Arbetslivs-nämnden

Arbetslivs-förvaltningen

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritids-

förvaltningen

Kommun- styrelsen

Kommun-styrelse-

förvaltningen

Personalkontoret

Kommunledningskontoret

Ekonomikontoret

IT-kontoret

Tekniska kontoret

Inköpskontoret

Servicekontoret

Informationskontoret

Omsorgs-nämnden

Omsorgs- förvaltningen

Individ- och familjeomsorgs-

nämnden

Individ- och familjeomsorgs-

förvaltningen

Näringslivskontoret

Överförmyndarnämndeni Västra Gästrikland

Sandbacka Park Utvecklingskontoret

Kommunens organisation

Revisionen


7

Kommunens styrprocess

Kommunens styrprocess

Ekonomiska styrprinciper fastställdes av fullmäktige 2007, § 83, och presenteras kort nedan.Sandvikens kommun har från och med den 1 januari 2008, åter en traditionell nämnd- och förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delega tion som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder.

Inom Sandvikens kommun innehåller budgeten följande delar:

Kommunplan, som skall bygga på fastslaget visionsdokument, nu Vision 2015, de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma planeringsförut sättningarna och nämndernas framtagna nämndplaner. Dokumentet skall beskriva vilken verksamhet som skall bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år. Det skall finnas mål av inriktnings karaktär, som anger verksamhetens inriktning under följande år och på sikt, samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och anger hur verksamheten kan utövas ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt.

Kommunplanen skall av respektive nämnd brytas ner i mer detaljerade mål för de olika verksamheterna.

Resursplan, som för respektive nämnd redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen,

Investeringsplan, som redovisar, per objekt eller typ av objekt, vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra, samt

Exploateringsplan, som redovisar vilka exploateringsområden som defi nierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa respektive områden skall ske.

Den verksamhet som finns beskriven i kommunplanen skall följas upp såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt av respektive nämnd under det år budgeten avser. Målen i kommunplanen skall ses som den slutliga be ställningen från kommunfullmäktige på kommande års verksamhet. Inom respektive nämnds verksamhetsområden finns även andra styrdokument och planer som påverkar driften av verksamheten. Det är upp till respek tive nämnd att följa upp även dessa mål i en omfattning som fastslagits.

Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer anslaget (den ekonomiska ramen) på nämndsnivå. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag.

Nämnden har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och kommunplan och fastställer anslagen per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvarig) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster.

Förvaltningschef har ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och tar nämnds ordföranden ”i hand” på att ta på sig uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret.

Enhetschef/budgetansvarig har ansvaret och befogenheterna att driva sin resultatenhet inom ramen för sin budget, sin ”påse pengar”

Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Beslut i ärenden, som får ekono miska konsekvenser, skall oberoende på vilken nivå de tas vara försedda med tydlig finansieringshänvisning

Pengarna är yttersta restriktionen! Saknas ekonomiska resurser kan en in sats ej genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas skall först och främst omdisponering av ekonomiska resurser ske inom re-sultatenhetens ramar, därefter inom nämndens ekonomiska ramar. Först därefter kan anhållan om ytterligare medel tillställas kommunstyrelsen. Generellt gäller att en omdisponering av medel skall följa intentionerna i kommunplanen. En anhållan från nämnden om ytterligare ekonomiska re surser skall alltid åtföljas av en redovisning över vilka åtgärder och försök till lösningar som redan prövats inom nämnden. Kommunstyrelsen har därefter att ta ställning i frågan och komma med förslag till fullmäktige. Ett förslag till omdisponering av ekonomiska ramar skall alltid vara finansierat.

Ansvar och befogenheter skall följas åt och vara decentraliserade inom organisationen så långt som möjligt.I enlighet med detta är det ekonomiska ansvaret och befogenheterna att nyttja sin påse pengar decentraliserat till resultatenhet och enhetschef. Målsättningen är att man som enhetschef skall kunna påverka de resurser man har till sitt förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten och kostnader skall minimeras genom samutnyttjande av resurser.


8 Kommunens styrprocess

Omvärld Hållbar samhällsutveckling

Ekonomi

MedborgareMedarbetare

Vision 2025 & Övergripande målsättning

►

►►

►

►►

►

►

►►

StyrmodellFrån och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen ”Balanserad styrning”. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med ”Balanserad styrning” är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun.

Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2017 till 2019 finns ”Gemensamma planeringsförutsättningar” som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet för varje perspektiv kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och mått. Nämnden har att, utifrån kommunfullmäktiges mål, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd.


9

Kommunens vision

Kommunens vision

Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerarVi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer.

Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälleI vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov.

Ett delat ansvar – ett enat samhälleOavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande.

I Sandviken är världen alltid närvarandeGenom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden.

Den aktiva staden - fylld av liv och rörelseSandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av interna-tionell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser.

Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv.

Vår miljö – vårt ansvarI Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling.

Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

I Sandviken är världen alltid närvarandeHär känner vi oss hemma och gör varandra bättre

gemensam plan

10 Gemensamma planeringsförutsättningar

Gemensamma planeringsförutsättningar

De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en inledande del i kommunens och bolagens budgetprocess 2017 och budgetplan 2018-2019 där VISION 2025 är vägledande.

BefolkningsutvecklingSandvikens kommun har under senare år haft en positiv be-folkningsutveckling och uppgick i augusti 2015 till 38 068 invånare – att jämföra med 2014 års 37 619 invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år 2030. Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, ut-flyttning och inflyttning.En ny reviderad befolkningsprognos, uppdelad på olika ål-dersgrupper och kommundelar, kommer att tas fram och be-slutas om under våren 2016. Reviderad befolkningsprognos, se kommunfullmäktiges beslut den 13 juni 2016, § 124.

Källa: Demos, hämtad 2015-05-09. Avrundat till närmaste 50-tal.

Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2030) beräk-nas folkmängden uppgå till 40 850 invånare något som kom-mer att ställa långsiktiga krav på kommunens verksamheter att aktivt arbeta för en så positiv befolkningsutveckling. Befolkningsökningen förutsätter att den kommunala servicen klarar efterfrågan, främst inom skola och tillgängliga bostä-der.

Näringsliv och arbetsmarknadMänniskor är grunden för en ökad välfärd och förutsättningen för att finansiera välfärdssystemet och då krävs en uthållig ekonomisk tillväxt. Förutsättningarna varierar från plats till plats, och det är ofta nya idéer och förändrade förutsättningar

som skapar tillväxt. Kommuner och regioner kan bidra till att skapa arenor som bäddar för att människor startar och ex-panderar företag, men det finns brister i matchningen mellan näringslivets efterfrågan på arbetskraft med viss kompetens och utbudet av arbetskraft. Utan kraftfulla åtgärder för att stimulera kompetensutveckling av yrkesaktiva individer kom-mer denna brist att bestå.Samtidigt som den offentliga debatten kretsar kring nivån på arbetslöshet och inte minst ungdomsarbetslöshet redovisar SCB; efterfrågan på arbetskraft under perioden 2009 och 2030 ökar med 340 000 personer. Av dessa kommer 280 000 att efterfrågas av den offentliga sektorn, främst vård och om-sorg. Befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas öka med 150 000 personer och antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder minskar med 130 000 personer, vilket påvisar vikten av invandrad arbetskraft. Offentlig sektor är en framtida arbetsmarknad i en allt högre utsträckning.Också det privata näringslivet förväntas behöva tillskott av arbetskraft. Företag blir alltmer globala, men arbetskraften rekryteras i första hand på den lokala arbetsmarknaden. En bra matchning mellan efterfrågan och utbud blir avgörande för tillväxttakten i de funktionella arbetsmarknadsregionerna. För att lyckas anpassa sig till förändrade kompetenskrav ställs krav på utbildningssystemet där inriktningen behöver spegla arbetsmarknadens efterfrågan. Fortsatta satsningar behövs för att stödja små och medelstora företag där många nya jobb tillkommit.

Landets demografiska utveckling har stor betydelse; utan in-vandringen hade Sverige idag haft en krympande arbetskraft och för att möta framtidens behov behöver vi kunna utnyttja alla de resurser som finns i landet och en effektivare integra-tionsprocess är en förutsättning för detta.

”Konjunkturinstitutets barometer för oktober 2015 tyder på ett mycket gott läge i den svenska ekonomin och indikatorn är på den högsta nivån sedan 2011 – en stark signal om att den svenska ekonomin tuffar på riktigt bra”. (DI).

Kommunen har en förhållandevis god beredskap vad avser mark för att tillgodose nya etableringar. Bland annat har etableringar initierats på Tunaområdet och Lövbackens in-dustriområde har genom den nya östra rondellen gjorts mer tillgängligt. Lokaler för företagande saknas emellertid och här måste kommunen agera om inte marknaden gör det.Sandbacka Park är ett prioriterat objekt för utveckling av tjänstesektorn, en Science Park med en dynamisk miljö för företagsutveckling i nära samarbete med industri och regio-nala initiativ och kluster.

En förbättrad infrastruktur för att möjliggöra arbetspendling i en växande arbetsmarknadsregion har stor betydelse.Arbetspendlingen mellan Sandviken och Gävle berör drygt

Befolkningsutveckling

34000

35000

36000

37000

38000

39000

40000

41000

42000

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

2032

2034

2036

2038

2040

Tabell 2: Prognos totalbefolkning

Ålder 2014 2015 2016 2017 2020 2025 2030

0-w 37 833 38 350 38 850 39 350 40 350 40 649 40 850

gemensam plan

11Gemensamma planeringsförutsättningar

6000 personer och Sandviken/Gävle tangerar idag arbets-marknaden i Stockholm/Mälardalen.

En tredjedel av kommunens invånare bor utanför centralorten, vilka även innefattar ett stort antal företag. Att utveckla och stödja byalag/lokala utvecklingsgrupper är ett sätt att stärka landsbygdens utveckling. Bredband till landsbygden är en angelägen fråga då vi vill att små och medelstora företag ska kunna utvecklas också i kommundelarna och bredband kom-mer också att vara avgörande för att klara t ex hemsjukvård i framtiden. En kommunal bredbandsstrategi har tagits fram och Sandviken Energi AB/Sandnet fortsätter utbyggnaden av fiber.

Kommande utmaningarMedborgarnas växande förväntningar, krav på ökat inflytande och förändrade värderingar innebär att det demokratiska uppdraget kommer att kräva svåra prioriteringar när de eko-nomiska ramar som ska finansiera det offentliga åtagandet blir allt mer ansträngda. För detta behövs en uthållig ekonomisk tillväxt och att vi är framgångsrika vad gäller våra satsningar på integration och kompetensförsörjning . En stor utmaning för att behålla välfärdstjänster med god kvalitet, hög tillgäng-lighet och service är att vi lyckas rekrytera personal till fram-förallt skola, socialtjänst, omsorg.En tilltro till att befolkningen ökar enligt vår prognos ställer höga krav på kommunens verksamheter vad gäller bostäder, arbetstillfällen, integration och marknadsföring av kommunen som en bra plats att leva och bo på. Här väger också medbor-garinflytande, en öppenhet mot omvärlden och möjlighet för våra invånare att få insyn och känna delaktighet tungt om vi ska konkurrera med andra regioner. En stor utmaning är inte-gration av nyanlända medborgare i vår kommun.I länets Regionala utvecklingsstrategi (RUS) prioriteras kompetensförsörjning och infrastruktur och där känner vi oss lokalt väl rustade att bidra med goda exempel för att stärka regionen. En annan och än viktigare faktor är just integration.

Att lyfta fram den moderna industri- och kulturkommunen, tankar om industri-nav i samverkan med industrin i regionen, Forskning och Utveckling, Science park, akademi med flera är en angelägen fråga för att stärka vår region, liksom fortsatta satsningar på ett rikt kultur- och fritidsliv.

Skolans utbud, lokaler och utrustning måste kontinuerligt an-passas till barn-/elevantal, näringslivets behov, elevernas val samt ökad konkurrens från andra utbildningsanordnare. IT-stöd för lärande ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska material och metoder. Asylboenden i kommunen ställer också krav på lokaler för förskola och skola och vi ser redan idag stora svårigheter att rekrytera personal.

Försörjningsstödskostnaderna påverkas starkt av rådande kon-junkturläge. Kraftfulla insatser behövs för att motverka den höga arbetslösheten och fortsatta arbetsmarknadsinsatser är nödvändiga för att människor ska få arbete och känna sig del-aktiga i samhället, samtidigt som vi ser stora framtida behov vad gäller rekrytering av arbetskraft.

För att tillmötesgå medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och information har vi öppnat en ”Medborgarservice” med generösa öppettider och snabba svar.

I centrum skapas attraktiva mötesplatser i samband med att Sandviken Energi AB byter ut infrastruktur i gatorna, vilket är kommunens bidrag till att skapa en attraktiv miljö för han-del och mer liv och rörelse i staden. En centrumutvecklare är också anlitad för att bidra till handelns utveckling.

Sandvikenhus bygger 74 nya lägenheter, rustar och planerar för ytterligare bostadsbyggande. Fler bostadsaktörer har visat intresse och Kanalkyrkan öppnar i november 2015 sitt trygg-hetsboende Kanalgården.Efterfrågan på tillgängliga bostäder i centralt läge är stort och bostadsbyggandet måste de närmaste åren öka. Trygga mil-jöer, och ett differentierat boende, där medborgarens behov står i fokus skall erbjudas i kommunen och Sandvikenhus ska genom en aktiv bostadsförsörjning i nära samarbete med övri-ga aktörer bevara och utveckla befintligt bestånd. Framförallt efterfrågas mindre lägenheter för unga och fortsatt utbyggnad av trygghetsboende för äldre, det senare en viktig fråga om inte kostnaderna för vård- och omsorgsboende ska eskalera.En åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på om-fördelning mellan kommunens olika verksamheter.

InvesteringsvolymI de preliminära investeringsplaner som redovisas i kom-munens och de kommunala bolagens budgetar inför perioden 2016 till 2018 kan konstateras att investeringsvolymen ligger på en ovanligt hög nivå för att vara Sandviken kommunkon-cern. Den höga volymen beror på dels reinvesteringar i infra-struktur och byggnader, stora behov avseende förskolor och skolor, service och omsorgsboende och bostadsbyggandet. Dessutom fortsätter satsningen på utveckling av centrum.

För perioden 2016 till 2018 föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen cirka en (1) miljard kronor. Det ger ett snitt på cirka 333 miljoner kronor per år. Investering-arna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med 550 miljoner kronor under perioden. Betydande del av investeringarna kommer att finansieras externt. Exempel på detta är hyror, när det avser byggan-det av bostäder, och avgifter, när det gäller investeringar inom VA-området som enligt lag helt skall finansieras inom vattenkollektivet.

gemensam plan


I kommunens egen investeringsplan ligger investeringsni-våerna på i snitt 245 miljoner kronor årligen, eller totalt 730 miljoner kronor för perioden. Det innebär en ökning i förhål-lande till föregående års plan på cirka 80 miljoner kronor per år. Den ökade investeringstakten förutsätter också en ökad upplåning med cirka 450 miljoner kronor för perioden.

Räntenivåerna är fortsatt låga och förväntas förbli så en bra bit in på år 2017. På sikt kommer dock räntenivåerna att höjas igen. Prognoserna visar dock på att höjningarna kommer ske successivt i förhållandevis små steg och fördelat under flera år.

SkatteintäkterDe ekonomiska förutsättningarna för kommunen för åren 2017-2019 är fortsatt besvärliga. Kommunens eget skatteun-derlag ökar inte i paritet med riket. Anledningen är främst den höga arbetslösheten som fortfarande råder inom kommunen. Dessutom verkar ökningen av kommuninvånare som vi sett under de senast åren, mattas något. Vi räknar dock fortfarande

med ett ökat invånarantal, och kan konstatera att kommunens egna befolkningsprognoser är fortsatt väldigt viktiga.

Skatteintäkterna beräknas öka med ett belopp på mellan 70 och 80 miljoner kronor beroende på år under perioden. Det är en liten förbättring i förhållande till tidigare år, och beror till största delen på den befolkningsökning som vi kunnat konsta-tera under perioden 2013 till 2015. Varje ökad invånare ger i nuläget en skatteintäktsökning till kommunen på cirka 50 000 kronor.

Skatteintäktsökningen mellan åren innebär att utrymme ej finns för större nya verksamheter utan att andra verksamheter tas bort eller minskas. Kostnadsökningen för den idag drivna verksamheten bör däremot täckas. Därför ställs fortfarande krav på ständiga förbättringar och ökad effektivitet.

Balanserad styrning Balanserad styrning är kommunens styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder och verksamhe-ter inriktas mot gemensamma mål utifrån kommunfullmäkti-ges övergripande mål och mått. Utifrån Vision 2025 är det fem perspektiv som anger de vikti-gaste fokusområdena.

gemensam plan


MEDBORGAREFramgångsfaktorerMedborgardialog – Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningarSynpunktshantering – Förstå medborgarnas/brukarnas behovTillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhetServicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet

Mål 2017-2018 Mått

Medborgarna är nöjda med den kommunala ser-vicen.

Målnivå: NMI index ska successivt öka till 57

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Medborgar- In-dex, NMI.

Värde 2012: NMI 54Värde 2013: NMI 51Värde 2014: NMI 56

Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter, därmed stärks demokratin.

Målnivå:NII index ska successivt öka till 45

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Inflytande – In-dex, NII.

Värde 2012: NII 38Värde 2013: NII 37Värde 2014: NII 41

Medborgarna upplever att tillgängligheten i kom-munen är god.

Målnivå: Index för bemötande och tillgänglighet ska successivt öka till 57.

Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI – del bemötande och tillgänglighet.

Värde 2012: NMI bemötande och tillgänglighet 53Värde 2013: NMI bemötande och tillgänglighet 52Värde 2014: NMI bemötande och tillgänglighet 56

gemensam plan


MEDARBETAREFramgångsfaktorerLedarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och målGemensam värdegrund

Mål 2017-2018 Mått

Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklings-inriktat.

Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014

Målnivå 2: Lägst nivå 3,5

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018Värde 2013: MMI 74 för cheferVärde 2014: MMI 74 för chefer

Mätmetod 2: Intern medarbetareundersökning 2015 och 2017 via intranä-tet, skala 1-5Värde 2015: Saknas

Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete.


Målnivå 2: Lägst nivå 3,5

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018Värde 2013: MMI 70Värde 2014: MMI 69

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.Värde 2015: Saknas

Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten.


Målnivå 2: Lägst nivå 3

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018.Värde 2014: Saknas

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.Värde 2015: Saknas

gemensam plan


HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLINGFramgångsfaktorerMiljö – Ett ekologiskt hållbart samhälleSamhällsbyggande – genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo, verka och utvecklas i kommunen.Folkhälsa – genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration

Mål 2017-2018 Mått

Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i.

Målnivå 1: NRI-index ska successivt öka till 60

Målnivå 2: NKI-index ska successivt öka till 75

Målnivå 3: NRI-index ska successivt öka till Trygghet 60

Mätmetod 1: SCB medborgarundersökning ”Nöjd-Region-Index NRI”. Värde 2013: NRI 53Värde 2014: NRI 58

Mätmetod 2: SKL undersökning INSIKT ”Nöjd-Kund-Index” NKIVärde 2013: NKI 67Värde 2014: NKI 70

Mätmetod 3: SCB medborgarundersökning ”Nöjd-Region-Index NRI” del Trygghet.Värde 2013: NRI, Trygghet 52Värde 2014: NRI, Trygghet 55

Medborgarna i Sandvikens kommun har en god och jämlik hälsa.

Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten 2014.

Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät

Värde 2014: Den upplevda goda fysiska, psykiska ochsociala hälsan för män 71 % och kvinnor 70 %

Miljö- och klimatpåverkan minskar inom kom-munens geografiska område.

Målnivå 1: Energiförbrukning per kWh/m2 minskar successivt under perioden

Målnivå 2: Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser minskar successivt under perioden.

Målnivå 3: Vattenkvaliteten i Storsjön förbätt-ras successivt under perioden.

Mätmetod 1: Statistik över energiförbrukning i kWh/m2 i lokaler ägda av kommunen i form av fjärrvärme och elförbrukning.Värde 2013: 216 kWh/m2

Värde 2014: 213 kWh/m2

Mätmetod 2: Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet samt Nationella emissionsdatabasen.Värde 2012: Utsläpp av växthusgas 7,48 ton CO2/år och invånare Värde 2013: Utsläpp av växthusgas 7,32 CO2/år och invånare

Mätmetod 3: Statistik inhämtas från Länsstyrelsen i GävleborgVärde 2013: Total-kväve: Österfjärden 748 µ/l och Västerfjärden 639 µ/l. Total-fosfor: Österfjärden 34 µ/l och Västerfjärden 40 µ/l

gemensam plan


EKONOMIFramgångsfaktorerHelhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar.Ledarskap – Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.

Mål 2017-2018 Mått

Sandvikens kommun genererar ett årligt posi-tivt resultat.

Målnivå: Öka resultatet med minst 1 mkr årligen.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsre-dovisning.

Värde 2013: Budgeterat resultat 6 mkr, Positivt resultat 40 mkr.Värde 2014: Budgeterat resultat 7 mkr.

Nämnderna avsätter en buffert inom budget-ramen för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget

Mätmetod: Budgeterad buffert och hur den disponeras under året.

Värde 2014: 0,3 %Värde 2015: 0,71 %

Kommunens verksamheter effektiviseras kon-tinuerligt.

Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år

Mätmetod: Effektiviseringar redovisas inom respektive nämnd som bud-getårets verksamhetsförändringar.

Värde 2014: SaknasVärde 2016: Budgeterat för samtliga nämnder 2016

OMVÄRLDFramgångsfaktorerOmvärldsbevakning - OmvärldsanalysInternationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk.Kommunen är en positiv faktor för omvärldenIntegration – mötesplatser och insatser inom kommunen främjar samhällsgemenskapen.

Mål 2017-2018 Mått

Sandviken är en mångkulturell kommun.

Målnivå: Öka kunskapen för att ta vara på positiva effekter från mångkulturella insatser.

Mätmetod: Uppföljning av mångkulturella insatser.

Värde 2014: Saknas

Sandviken har en positiv inflyttning från såväl andra delar av Sverige som från andra delar av världen.

Målnivå: Nettoinflyttning 250 invånare per år.

Mätmetod: SCB, statistik

Värde 2013: 207Värde 2014: 596

Sandviken har mötesplatser för ökad integra-tion.

Målnivå: Antalet mötesplatser och insatser ökar successivt under perioden.

Mätmetod: Redovisa antalet platser där det sker insatser med fokus på integration.

Värde 2014: Saknas

gemensam plan

17

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att ”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer”.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar.

Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har här fastställt tre finansiella mål för året. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet, Balanserad styrning.

Finansiella målTre finansiella mål har kommunfullmäktige fastslagit inför år 2017.

För år 2017 uppgår det budgeterade resultatet till 10 mkr.

Det andra målet är att investeringsvolymen för år 2017 skall uppgå till maximalt 365 mkr.

Det tredje målet är att kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 mkr under året.

VerksamhetsmålKommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning, perspektivet ekonomi, fastställt tre mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.

Det första målet är att Sandvikens kommun årligen skall generera ett positivt resultat. Resultatet skall öka med minst 1 (en) mkr årligen.

Det andra målet är att en buffert på en procent ska avsätts inom budgetramen för respektive nämnd för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Det tredje målet är att kommunens verksamheter skall effektiviseras kontinuerligt, med minst 1 % av kommunbidraget per år. Detta skall redovisas som budgetårets verksamhetsförändringar inom respektive nämnd.

gemensam plan

18 Finansiell analys

Finansiell analys

Modell för finansiell analys

Sandvikens kommun använder en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning.

Fyra perspektivDen ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten.

ResultatHär kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling.

KapacitetDen andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar.

RiskMed den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld.

KontrollMed aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

Den ekonomiska modellen – InnehållsförteckningResultat-kapacitetTabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidragTabell 2: InvesteringsvolymTabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarnaTabell 4: Årets resultatTabell 5: SoliditetTabell 6: SkuldsättningsgradRisk - KontrollTabell 7: LikviditetTabell 8: PensionsskuldIdentifierade problem

RK-modellen: Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven

Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?

Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårighe-ter på lång sikt?

Föreligger några risker som kan påverka kommu-nens resultat och kapacitet?

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Investerings- relaterade mått Årets resultat

Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt

Likviditetsmått Finansiella netto-tillgångar Valuta och ränterisk Totala pensionsskulden Borgensåtagande

Budgetföljsamhet Prognossäkerhet

Resultat Kapacitet

Risk Kontroll

Resultat Kapacitet

Risk Kontroll

gemensam plan

19Finansiell analys

Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2015 redovisat resultat, för år 2016 prognos för helår baserad på delårsrapport från augusti och för åren 2017 till 2019 budget.

Resultat - Kapacitet

En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Prognosen för 2016 är i delårsrapporten för augusti, ett överskott på 24,5 mkr. Avskrivningarnas andel och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ökar under åren 2017 till 2019. Den höga investeringsnivån medför ökade avskrivningar som kommer att ta större andel av verksamheternas kostnadsutrymme. Det kommer även att påverka finansnetto negativt genom högre räntekostnader. Åren 2017 till 2019 innehåller ett budgeterat överskott som ger en nettokostnad under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning.

Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag(%) 2015 2016 2017 2018 2019

Nettokostnad exkl avskrivningar 94,5 94,4 94,5 94,1 93,9

Avskrivningar 4,5 4,4 4,6 4,8 4,9

Finansnetto 0,3 -0,0 0,5 0,6 0,7

Total nettokostnadsandel 99,3 98,8 99,5 99,5 99,5

Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning enligt gällande redovisningsregler. Det har medfört att både investeringsvolym och avskrivningar ökar i och med att planerade underhållsåtgärder inte är en direkt kostnad utan fördelas över en längre period. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på denna höga nivå. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. De största investeringarna under kommande åren utgörs av nya förskolor och skolor, underhåll av förskolor och skolor, vård- och omsorgsboenden samt investering i infrastruktur.

Tabell 2: Investeringsvolym mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Investeringsvolym (mkr) 215,0 262,2 365,0 305,2 296,0

Avskrivningar (mkr) 86,5 92,0 101,0 108,0 114,0

Investeringar/Avskrivningar (%) 248,6 285,0 361,4 282,6 259,6

Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarnaMkr 2015 2016 2017 2018 2019

Medel från den löpande verksamheten 99,7 122,2 118,9 139,3 148,9

Investeringsvolym 215,0 262,2 365,0 305,2 296,0

Självfinansieringsgrad (%) 46,4 46,6 32,6 45,6 50,3

Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsnivå och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över en åren 2015 till 2019 kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 44 procent.

gemensam plan

20 Finansiell analys

Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk, se andra nyckeltalet i tabell 4. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet inflationsskyddat (värdeskyddat) år 2016, övriga år endast till viss del. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskottet och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. För åren 2015 till 2019 försämras soliditeten successivt till 21,2 procent. En höga investeringsnivå och relativt låg resultatnivå försämrar soliditeten över tiden. Soliditet inklusive pensionsskuld, som tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen, stiger successivt till 3,5 procent år 2019. Den positiva utvecklingen av soliditeten inklusive pensionsskuldens ansvarsförbindelse beror på att ansvarsförbindelsen minskar i högre takt än det egna kapitalet ökar.

Tabell 4: Årets resultat Mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0

Årets resultat/eget kapital % 1,4 2,5 1,0 1,1 1,2

Årets resultat/skatteintäkter % 0,7 1,2 0,5 0,5 0,5

Tabell 5: Soliditet % 2015 2016 2017 2018 2019

Soliditet 42,5 33,9 27,6 24,1 21,2

Soliditet inkl pensionsskuld 0,9 3,2 3,4 3,6 3,5

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad för budgetperioden beräknas successivt öka till 78,8 procent. Den långfristiga skuldsättningsgraden ökar med anledning av en hög investeringsnivå för budgetperioden medan den kortfristiga skuldsättningsgraden minskar. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt eller när utbetalning ska ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter 1997. Den delen av pensionsskulden kommer att öka successivt i framtiden. Den del som avser ansvarsförbindelser och gäller pensionsåtaganden som intjänats före 1998 kommer däremot att minska. Skuldsättningsgraden för avsättningar minskar i förhållande till totala skuldsättningsgraden.

Risk - Kontroll

Likviditetsmått visar kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En likviditet under 100 procent kan innebära att kommunen måste låna pengar för att klara sina kortsiktiga betalningsskyldigheter. Det innebär även att kommunen måste ha en aktiv likviditetsplanering för att klara stora utbetalningstillfällen under året. Sandvikens kommun är tillsammans med de kommunala bolagen knuten till ett koncernkontosystem. Koncernkontosystemet gör det möjligt för de olika juridiska personerna att effektivt utnyttja varandras eventuella överlikviditet, innan externa lån tas. En avtalad checkkredit på 200 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av kraftiga svängningar i penningflödet.

Tabell 7: Likviditet % 2015 2016 2017 2018 2019

Likviditet 58,6 57,1 56,6 61,8 66,1

Tabell 6: Skuldsättningsgrad% 2015 2016 2017 2018 2019

Total skuldsättningsgrad 57,5 66,1 72,4 75,9 78,8

Varav avsättningsgrad 6,5 5,2 4,4 4,3 4,2

Varav kortfr skuldsättningsgrad 25,7 27,3 26,0 23,6 22,4

Varav långfr skuldsättningsgrad 25,3 33,5 42,0 48,0 52,1

gemensam plan

21Finansiell analys

Den budgeterade resultatnivån för år 2016 är 9 mkr och för år 2017, 10 mkr. Detta är helt i enlighet med fullmäktiges beslut, men fortfarande lågt. Resultatnivån bör ökas på sikt. En successiv ökning redovisas i flerårsplanen.

Utmaningarna inför år 2017 till 2019 är fortsatt stora. Det gäller inom många av de verksamheter som nämnderna har att ansvara för. Inte minst med tanke på demografiska förändringar och ökad befolkning. Handlingsutrymme erfordras därför så att resurser kan avsättas för en utveckling av kommunens verksamheter. Det är därför viktigt att samtliga nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert, en procent av kommunbidraget, för oförutsedda händelser.

Kommunens investeringsvolym är hög under den kommande treårsperioden, totalt 966 mkr. Investeringsnivån påverkas delvis av nya regler avseende komponentavskrivning på fastigheter och gator/vägar. I investeringsplanen för 2017 finns 36 mkr för reinvestering i fastigheter och gator. Dessutom satsas på förskole- och skollokaler, vård- och omsorgsboende, en sista etapp i centrum samt en ombyggnation av stadshuset. Den höga investeringsvolymen medför att nyupplåningen ökar. På sikt kan det också leda till högre finansiella kostnader, som då tar ekonomiskt utrymme från driften av den ordinarie verksamheten. Dagens mycket låga räntenivåer, ibland till och med negativa, beräknas dock bestå under 2017 och en bra bit in på 2018. En höjning av dagens räntenivå, med en procent, ger ökade räntekostnader med omkring 3,5 mkr årligen för kommunen.

Kommunen står inför fortsatt stora pensionsutbetalningar under kommande år. Detta ställer krav på dels att kostnaderna kan finansieras och dels att likviditet finns för att klara utbetalningarna. Ett förslag om att kommunernas samtliga pensionsförpliktelser fortsättningsvis ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen, och tas upp i balansräkningen ser kommunen som något positivt. Det innebär att även pensionsförpliktelser intjänade före 1998 föreslås redovisas som en skuld i balansräkningen på samma sätt som alla andra skulder. Det nya redovisningssättet innebär ingen förändring när det gäller utbetalningar och deras påverkan på likviditeten. Det blir däremot en resultatpåverkande post, som blir viktig att få en acceptans för inom kommunorganisationen.

Kerstin RydingEkonomichef

Den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen det vill säga pensioner intjänade före 1998 är viktig att beakta eftersom de skall finansieras de närmaste åren. Skulden motsvarar värdet på framtida pensionsutbetalningar och beräknas genomsnittligen för perioden 2017 till 2019 uppgå till cirka 870 mkr. Det innebär att cirka 83 procent av den totala pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Av det fjärde nyckeltalet i tabell 8 framgår det hur soliditeten påverkas om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen avsatt medel som vid delårsbokslut augusti 2016 uppgick till 57 mkr.

Identifierade problemDen finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Nedan redovisas några identifierade problem som kan vara viktiga att lyfta fram.

År 2016 har inneburit en fortsatt befolkningsökning för Sandvikens kommun. Även inför åren 2017 till 2019 visar befolkningsprognoserna på en ökande befolkning. En ökad befolkning innebär på sikt en ökning av kommunens skatteintäkter, men medför också ökade kostnader för exempelvis skola, omsorg och bostadsförsörjning.

Det prognostiserade resultatet för år 2016 är i delårsrapporten 24,5 mkr. Totalt prognostiserar nämnderna tillsammans ett underskott på -3,7 mkr. Fyra av nämnderna redovisar negativa prognostiserade resultat för helåret 2016, varav individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett större prognostiserat underskott på -14,5 mkr. Med anledning av detta har kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 4 oktober 2016 beslutat att ”Till kommunstyrelsens möte, den 1 november 2016, kalla individ- och familjeomsorgsnämnden för att närmare förklara och ge sin bild av den ekonomiska situationen inom nämndens verksamheter, samt informera kommunstyrelsen om vidtagna åtgärder med anledning av den uppkomna situationen”. För att kommunen som helhet ska nå målen inom god ekonomisk hushållning och leverera positiva resultat för respektive år är en av de viktiga hörnstenarna, att nämnderna håller sig inom givna ekonomiska ramar.

Tabell 8: Pensionsskuld Mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Avsättningar för pensioner 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2

Pensioner äldre än 1998 955,6 905,0 884,1 866,4 859,4

Total pensionsskuld 1104,0 1059,1 1046,1 1048,7 1064,6

Soliditet inkl pensionsskuld (%) 0,9 3,2 3,4 3,6 3,5

gemensam plan

22

Personal

Personal

Stor arbetsgivare som möts av komplexa kravSandvikens kommun är en stor arbetsgivare med cirka 3000 personer anställda med mycket skiftande yrkesroller och ar-betsuppgifter. Kommunen står inför flera stora utmaningar på personalområdet. Nya generationer av brukare ställer andra krav på de tjänster som kommunen erbjuder. Införandet av ny teknik förändrar dessutom arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Medelåldern bland de kommunalt anställda är hög och det innebär att många kommer att gå i pension inom en femårs-period. Det är därför viktigt att kommunens personalpolitik fortsätter att utvecklas så att vi kan erbjuda en bra och utveck-lande arbetsmiljö för våra anställa. Kompetensförsörjning kommer allt mer att stå i centrum. Att rekrytera personal med rätt kompetens har blivit en allt större utmaning. Därför har kommunen påbörjat en utveckling av sitt arbete med mark-nadsföring och rekrytering.

PersonalpolitikDen 26 mars 2012, § 31, reviderade kommunfullmäktige det Personalpolitiskt programmet för Sandvikens kommun och de kommunala bolagen. Det Personalpolitiska programmet är ett strategiskt övergripande politiskt måldokument där det framgår vad Sandvikens kommun som arbetsgivare vill åstad-komma inom ett antal områden på det personalpolitiska områ-det. Programmet ska fungera som ett stöd för förtroendevalda, chefer och ledare samt övriga medarbetare.

Följande perspektiv speglas:

MedarbetarskapDu som medarbetare är en viktig tillgång i organisationen. Du trivs på arbetet och känner arbetsglädje. Du är nöjd med din arbetsinsats som är värdefull för samhället och dess utveck-ling. Du utvecklas, både personligt och professionellt.

Arbetsmiljön präglas av öppenhet, delaktighet och respekt.

LedarskapLedarna är öppna och prestigefria inför mötet med människor. Ledarskapet präglas av mod, tydlighet och nyfikenhet. Le-darna arbetar för ökad jämställdhet och mångfald.

Ledarna förstår sambandet mellan arbete och hälsa och ar-betar aktivt med friskfaktorer som bibehåller och utvecklar hälsa.

Rekrytering och kompetensutvecklingSandvikens kommun och de kommunala bolagen är attraktiva arbetsgivare som ger möjlighet till professionell och personlig utveckling. Det är viktigt att rekrytera rätt person till rätt plats och att kompetensutveckla befintliga medarbetare.

Sandvikens kommun ser det livslånga lärandet och möjlighet till utbildning och utveckling som avgörande framgångsfakto-rer för medarbetarna och verksamheten.

LönLönepolitik ar ett styrmedel för att nå målen för verksamheten och se till att personalförsörjningen tryggas. Med lönepoliti-ken uppmuntrar kommunen och dess bolag också medarbe-tarna att uppnå ett gott arbetsresultat.Lönen ska stimulera medarbetarna till förbättringar av verk-samheternas effektivitet, produktivitet och kvalitet.

Lönestorleken ska spegla arbetets innehåll och svårighets-grad samt ansvar och befogenheter.

Arbetsmiljö och hälsaVår arbetsmiljö är vårt gemensamma ansvar. Tillsammans arbetar vi för ett långsiktigt hållbart arbetsliv.

Vi mår bra till kropp och själ. Vi upplever god livskvalitet och hälsa.

MångfaldMångfald skapar ett öppet och demokratiskt samhälle. Olik-heter berikar kommunens arbetsplatser och vi respekterar varandras olikheter och vågar använda dem.Kommunens arbetsplatser är attraktiva för medarbetare i alla livsfaser och är tillgängliga för alla.

Sandvikens kommun arbetar för att utjämna könsfördelningen och öka mångfalden på arbetsplatserna.

gemensam plan

Finansiella rapporter


Resultatbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 *) 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 496,3 600,0 562,0 565,2 569,3Verksamhetens kostnader -2 326,3 -2 565,0 -2 628,9 -2 697,1 -2 770,4Avskrivningar -86,5 -92,0 -101,0 -108,0 -114,0Verksamhetens nettokostnader -1 916,5 -2 057,0 -2 167,9 -2 239,9 -2 315,1 Skatteintäkter 1 601,5 1 656,7 1 756,0 1 831,6 1 910,4Generella statsbidrag och utjämning 334,9 424,5 431,8 433,6 434,1Finansiella intäkter 12,2 16,2 17,4 21,5 29,0Finansiella kostnader -18,1 -15,9 -27,3 -35,8 -46,4Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2016.

Resultatbudgeten visar en sammanfattning av budgeterade intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultatbudgeten är indelad i tre delar. Den första delen benämns Verksamhetens nettokostnader. Detta resultat fås genom att verksamhetens kostnader och avskrivningar minskas med de intäkter som genereras i verksamheten. Nettokostnaden är den del av verksamhetens

kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I nästa steg redovisas kommunens inkomstkällor skatter, generella statsbidrag och utjämningar. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Resultatet visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten Årets resultat i redovisningen av eget kapital.

sandvikens kommun 23

24 Finansiella rapporter

Balansbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016* 2017 2018 2019Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 554,9 1 725,1 1 989,1 2 186,3 2 368,3-varav mark, byggnader och anläggningar 1 401,9 1 551,5 1 777,8 1 953,5 2 122,3-varav maskiner och inventarier 152,9 173,6 211,3 232,8 246,0Finansiella anläggningstillgångar 375,0 742,5 1 110,0 1 410,0 1 750,0Summa anläggningstillgångar 1 929,9 2 467,6 3 099,1 3 596,3 4 118,3Förråd mm 16,8 16,0 19,0 19,0 17,0Fordringar 242,8 405,0 510,0 600,0 710,0Kortristiga placeringar 58,1 53,0 28,0 17,0 10,0Kassa och bank 43,9 0,0 0,0 0,0 0,0Summa omsättningstillgångar 361,6 474,0 557,0 636,0 737,0Summa tillgångar 2 291,5 2 941,6 3 656,1 4 232,3 4 855,3 Eget kapital och skulder Eget kapital 959,8 973,8 998,3 1 008,3 1 019,3Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0Summa eget kapital 973,8 998,3 1 008,3 1 019,3 1 031,3Avsättning pensioner 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2Övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Summa avsättningar 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2Långfristiga skulder 580,6 986,8 1 535,0 2 032,0 2 530,0Kortfristiga skulder 588,7 802,4 950,8 998,7 1 088,8Summa skulder 1 169,3 1 789,2 2 485,8 3 030,7 3 618,8Summa eget kapital och skulder 2 291,5 2 941,6 3 656,1 4 232,3 4 855,3 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2016.

Balansbudgeten syftar till att visa den ekonomiska ställningen vid budgettillfället. Balansbudgeten är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder och eget kapital. I balansbudgeten framgår vilket värde kommunens tillgångar är upptagna och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar som har ett bestående värde över ett år, till exempel fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande

sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Det egna kapitalet visar därmed relationen mellan verksamheten och ägaren. Genom att följa det egna kapitalet mellan åren, kan utvecklingen av kommunens ekonomi utläsas. I en balansbudget ska alltid tillgångssidan och skuldsidan vara i balans, det vill säga de ska alltid vara lika stora.

sandvikens kommun


Finansieringsbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Den löpande verksamheten Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0Avskrivningar 86,5 92,0 101,0 101,8 102,6Avsättning pension, inkl skatt/ränta 3,5 5,7 7,9 20,3 22,9Övriga ej likviditetspåverkande poster -4,3 0,0 0,0 0,0 0,0S:a medel från verksamheten 99,7 122,2 118,9 133,1 137,5 Förändringar fordringar -68,5 -22,4 17,0 10,0 2,0Förändringar skulder 113,1 123,4 4,1 -148,9 -100,5S:a fordringar och skulder 44,6 101,0 21,1 -138,9 -98,5 Förändring likvida medel drift 144,3 223,2 140,0 -5,8 39,0 Investering och finansiering Investeringsnetto materiella tillgångar -212,8 -262,2 -365,0 -305,2 -296,0Investeringsnetto finansiella tillgångar -14,1 5,1 25,0 11,0 7,0Upplåning 89,0 496,5 700,0 700,0 700,0Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utlämnade lån 0,0 -506,5 -500,0 -400,0 -450,0Amortering utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0S:a investering och finansiering -137,9 -267,1 -140,0 5,8 -39,0 Förändring likvida medel inv & fin -137,9 -267,1 -140,0 5,8 -39 Total förändring likvida medel 6,4 -43,9 0,0 0,0 0,0

Finansieringsbudgeten beskriver hur medel anskaffas och hur de används. Den utgår från de faktiska inbetalningar (inkomster) som antas inkomma och utbetalningar (utgifter) som antas bli gjorda under året. Förutom förändring av likvida medel beskriver också finansieringsbudgeten hur investeringar och amorteringar

av långfristiga skulder antas bli finansierade. Meningen är att finansieringsbudgeten skall ge en heltäckande bild över verksamhetens likvidflöden, från driften, finansieringen och investeringarna.


26 Finansiella rapporter

Driftbudget per nämnd 2017 (Mkr) Netto-

kostnadKommun-

bidrag

Intäkter Kostnader % *)Kommunfullmäktige 0,0 -6,8 -6,8 6,8 0,3%Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 12,7 -16,0 -3,3 3,3 0,2%Kommunstyrelse 0,0 -31,1 -31,1 31,1 1,5%Kommunstyrelsens förvaltning 441,6 -625,1 -183,5 183,5 8,6%Kunskapsnämnd 105,0 -976,9 -871,9 871,9 40,7%Omsorgsnämnd 125,4 -759,4 -634,0 634,0 29,6%Individ- och familjeomsorgsnämnd 104,5 -284,9 -180,4 180,4 8,4%Kultur- och fritidsnämnd 22,2 -145,9 -123,7 123,7 5,8%Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 35,3 -83,3 -48,0 48,0 2,2%Arbetslivsnämnd 97,8 -157,1 -59,3 59,3 2,8%Summa 944,5 -3 086,5 -2 142,0 2 142,0 100%*) Andel i % av det totala kommunbidraget

0,3% 0,2%

1,5%

8,6%

40,7%29,6%

8,4%5,8%

2,2% 2,8%

Kommunbidrag 2017

Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland

Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltning

Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd

Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd

Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd Arbetslivsnämnd

sandvikens kommun

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse

Målgrupp och verksamhetsuppdragMålgruppen är primärt kommunens invånare. Kommunfull-mäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommun-fullmäktige tillsätter en kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållande beslutas av fullmäktige.

Kommunfullmäktige sammanträder nio gånger per år. An-talet ledamöter uppgår till 51 och mandaten fördelas mellan följande politiska partier; Socialdemokraterna 21 mandat, Moderata samlingspartiet åtta mandat, Vänsterpartiet fem mandat, Centerpartiet tre mandat, Liberalerna två mandat, Sverigedemokraterna sju mandat, Landsbygdspartiet Obero-ende två mandat, Kristdemokraterna ett mandat och Miljöpar-tiet de gröna två mandat.

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell betydelse eller av annan större vikt för kommun, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer och revisorsersättare, grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, årsredovisning och ansvarsfri-het, samt folkomröstning i kommunen.

De förtroendevalda revisorerna är kommunfullmäktiges or-gan för beredning av ärendet om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna samt de enskilda ledamöterna i dessa. Revi-sorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsen-ligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna är rättvisande och att den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Det sker en samordnad revi-sion av kommunens nämnder och bolag. Syftet är att skapa ett redskap för ägarens kontroll och uppföljning av den totala kommunala verksamheten.

Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner samverkar från och med 1 januari 2015 i en gemensam överförmyndarnämnd, se separat avsnitt gällande Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland.

I en gemensam nämnd för verksamhetsstöd, med Gävle som hemvist, samverkar Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner. Kommunerna avser att samverka inom olika områden i större utsträckning än idag. Genom att samverka i en gemensam nämnd kan kommunerna använda befintliga resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, något som gynnar alla.

Samverkan inom välfärds- och rehabiliteringsområdet sker via ett gemensamt förbund tillsammans med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Gävleborg.

Från och med 1 april 2016 samverkar Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner i en gemensam samhällsbyggnadsnämnd, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, se separat avsnitt.

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter samt har uppsikt över nämnd-ernas och bolagens verksamhet. Styrelsen bevakar de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Det åligger styrelsen särskilt att bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, verkställa fullmäktiges beslut, ha hand om den ekonomiska förvaltnin-gen och i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har läm-nat över till styrelsen.

I kommunstyrelsens uppdrag ingår även ansvaret för mark- och exploateringsfrågor, beställning av verksamhet förlagda till de kommunala bolagen samt strategiska näringslivsfrågor.

Till styrelsen finns två beredande organ, kommunstyrelsens serviceutskott respektive utvecklingsutskott Utskotten har till uppgift att förutom bereda ärenden till styrelsen, fatta beslut i ärenden som har delegerats till utskottet.

Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommun-er och landsting finns i kommunen en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser.

Den verksamhet som kommunstyrelsen har ett eget direkt ansvar för presenteras under rubriken Kommunstyrelsens förvaltning.


28 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse

Verksamhetsförändringar 2017

Inom kommunstyrelsens ram ryms anslag till projektmedel och oförutsedda händelser motsvarande 23,2 miljoner kronor.

Ekonomiska resurser, mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Kommunfullmäktige Kommunbidrag 6,3 6,6 6,8 6,9 7,1Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -6,2 -6,6 -6,8 -6,9 -7,1Resultat 0,1 Kommunstyrelse Kommunbidrag 7,6 7,6 7,9 8,1 8,3Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -6,7 -7,6 -7,9 -8,1 -8,3Resultat 0,9 Projektmedel och oförutsedda händelser Kommunbidrag 15,3 29,2 23,2 23,1 23,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -12,2 -29,2 -23,2 -23,1 -23,0Resultat 3,1 Totalt Kommunbidrag 29,2 43,4 37,9 38,1 38,4Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -25,1 -43,4 -37,9 -38,1 -38,4Resultat 4,1

sandvikens kommun

Överförmyndarnämnden i västra Gästrikland

Målgrupp och verksamhetsuppdragEnligt lag (Föräldrabalken) ska det i varje kommun finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Nämnden har även ansvar för ärenden enligt lag om god man för ensamkom-mande barn (2005:429). Från och med 1 januari 2015 har kom-munerna i västra Gästrikland, Sandviken, Hofors och Ockelbo en gemensam överförmyndarnämnd, Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland, där Sandvikens kommun är värdkommun.

I verksamheten ingår att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. VerksamhetsbeskrivningÖverförmyndarnämnden består av fem ledamöter och tre ersättare. Sandviken som värdkommun väljer tre ordinarie och en ersättare. Hofors kommun respektive Ockelbo kommun väljer en ledamot och en ersättare var.

Nämnden ansvarar för tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Personer som inte själv kan ta hand om sig och sin egendom riskerar att drabbas av rättsförlust. Det kan handla om omyndiga eller personer som på grund av hög ålder eller psykiskt funktionshinder inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sina personliga behov och sitt välbefin-nande. För den som har behov av hjälp medverkar överförmyn-darnämnden till att god man, förvaltare eller förmyndare utses. Nämnden kontrollerar att de utsedda personerna fullgör sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Till nämndens förfogande finns ett gemensamt överförmyndar-kontor, placerat i Sandviken. Kontoret svarar för beredning och verkställighet av ärenden inom nämndens ansvarsområden.

Den gemensamma nämnden och kontoret arbetar med att ta fram mål för verksamheten samt utveckla verksamheten så att bland annat respektive kommun bibehåller en lokal anknytning och tillgänglighet.

Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland står under tillsyn av Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Volymer/VerksamhetsmåttAntal ärenden 2015 2016 2017 2018 2019Totalt 1039 990 1032 1040 1025God man, förvaltare, förmyndare 770 767 809 830 830

- varav Sandviken 530 516 536 547 547- varav Hofors 176 183 198 203 203- varav Ockelbo 64 68 75 80 80

Ensamkommande barn 269 223 223 210 195

- varav Sandviken 158 140 140 135 130- varav Hofors 47 53 53 50 45- varav Ockelbo 64 30 30 25 20Antal årsarbetare 2,7 2,8 3,8 3,8 3,8

Överförmyndarnämnden i västra Gästriklandsandvikens kommun 29

MEDBORGARE

Framgångsfaktorer God serviceTillgänglighet

Mål 2017 Mått

Tillgången till gode män och förvaltare är god.

Målnivå: Nämndens handläggning av förslag till gode män och förvaltare sker inom två veckor.

Mätmetod: Egen mätning

Värde 2015: Saknas

Handläggare erbjuder service på lokal nivå i respektive medlemskommun.

Målnivå: Under 2017 utarbeta former för till-gänglighet inom samtliga medlemskommuner.

Mätmetod: Egen mätning.

Värde 2015: Saknas

MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Inflytande och dialogKompetensutveckling

Mål 2017 Mått

Bibehålla och utveckla kompetensen hos hand-läggarna.

Målnivå: Delta i adekvata utbildningar inom verksamhetsområdet.

Mätmetod: Intern statistik

Värde 2015: Saknas


Målnivå: Antalet ärenden i nämnden minskar 2017 jämfört med 2016.

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning på Intranätet

Värde 2015: Saknas

Medarbetarna är väl förtrogna med målen för sin arbetsplats.

Målnivå: Förbättring utifrån index 2015.


Värde 2015: Saknas

30 Överförmyndarnämnden i västra Gästrikland sandvikens kommun

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Framgångsfaktorer Trygghet - RättssäkertMinimerad sårbarhetVäl rustad för förändringar och volymökningar

Mål 2017 Mått

Tillgodose att personers rättigheter och ekonomi förvaltas på rätt sätt av god man, förvaltare och förmyndare.

Målnivå: Antalet granskningar med anmärk-ning, som utförs av handläggare, minskar jäm-fört med 2016.


Värde 2015: Saknas

Rutiner och verksamhetssystem stödjer och minskar verksamhetens sårbarhet.

Målnivå: Undersöka om befintliga rutiner och verksamhetssystem är tillräckliga för att mini-mera sårbarheten.


Värde 2015: Saknas

Gode män och förvaltare har adekvat utbild-ning för sitt uppdrag.

Målnivå: Tillgodose att nya gode män och förvaltare får tillgång till utbildning och kor-rekt information om uppdraget.


Värde 2015: Saknas


EKONOMI

Framgångsfaktorer Effektivt resursutnyttjandeSamverkan Väl rustad för förändringar och volymökningar

Mål 2017 Mått

Nämnd och verksamhet håller sin budgetram.

Målnivå: Minst nollresultat.

Mätmetod: Regelbunden uppföljning, vid delårsrapport och årsredovisning.

Värde 2015: Resultat +0,3 mkr.

En buffert avsätts för oförutsedda händelser.

Målnivå: 1 % av kommunbidraget avsätts till buffert för samtliga medlemskommuner

Mätmetod: Egen mätning, avsatt buffert.

Värde 2015: Saknas

Plan för att möta förändringar och volymök-ningar finns.

Målnivå: Plan för att möta förändringar och volymökningar tas fram 2017.


Värde 2015: Saknas

OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsbevakning

Mål 2017 Mått

Omvärldsbevakning genom att ta del av rap-porter och information som har påverkan på verksamheten.

Målnivå: Kunskap om omvärlden.

Mätmetod: Egen statistik

Värde 2015: Saknas

Bidra till att godemän aktivt stödjer ensam-kommande barn i syfte att underlätta integra-tion.

Målnivå: Säkerställa att gode män deltar i obligatorisk utbildning.

Mätmetod: Egen statistik

Värde 2015:

32 Överförmyndarnämnden i västra Gästrikland sandvikens kommun


Utökningar• Administrativa resurser

Reduceringar• Ökade intäkter

Verksamhetsförändringar på lång sikt

FramtidsbildNya administrativa lokaler i ett ombyggt stadshus innebär att tillgängligheten för verksamhetens besökare förbättras.

Under 2015, som var ett exceptionellt år vad gäller antalet ensamkommande barn, ökade volymen rejält. Första halvåret 2016 är tendensen nedåtgående. Hur framtiden ser ut är svår att bedöma. Flyktingsituationen och politiska beslut kan komma att påverka verksamheten i framtiden.

Antalet personer som är i behov av god man eller förvaltare tenderar att stagnera.

Långsiktiga utökningarNya lokaler i stadshuset kommer att ge ökade hyreskostnader.

Långsiktiga reduceringarMed en anpassning av statsbidrag till den volymförändring som antas ske inom området ensamkommande barn beräknas nämn-dens intäkter öka.

InvesteringarNågra investeringar är för budgetåret och flerårsplanen inte aktuellt. Behovet av inventarier i samband med återflytt till stadshuset ingår i investeringsanslag upptagna av kommunsty-relsens förvaltning.

Budget Budget Plan Plan 2016 2017 2018 2019

Överförmyndarnämnden i Västra GästriklandKommunbidrag 0,1 0,2 0,2 0,2Övriga intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,1 -0,2 -0,2 -0,2Resultat

Överförmyndarverksamhet Kommunbidrag 2,7 3,1 3,2 3,2Övriga intäkter 3,5 13,0 13,1 13,1Kostnader -6,2 -16,1 -16,3 -16,3Resultat

Totalt Överförmyndarnämnden i Västra GästriklandKommunbidrag 2,8 3,3 3,4 3,4Övriga intäkter 3,5 13,0 13,1 13,1Kostnader -6,3 -16,3 -16,5 -16,5Resultat

Ekonomiska resurser, Mkr


34 Kunskapsnämnd

Kunskapsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragMålgruppen utgörs av barn och ungdomar. Kunskapsnämn-dens verksamhet ska tillgodose behov av grundläggande ut-bildning i enlighet med nationella styrdokument. Detta inne-bär att ansvara för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola* och därtill hörande stödfunktioner. * där ingår grundsärskola inkl inriktning träningsskola, gymnasiesärskola inkl verksamhetsträning.

Verksamhetsbeskrivning Kommunens förskoleverksamhet består av ca 100 förskoleav-delningar. En förskola erbjuder pedagogisk omsorg för både förskolebarn och barn i skolåldern upp till 12 år vardagar efter 18.30 samt helger. Det finns också en förskola med en särskild avdelning för barn med funktionsnedsättning och två dagbarnvårdare erbjuder pedagogisk omsorg. Dessutom finns två familjecentraler med öppna förskolor. Förskolornas peda-gogiska arbete utgår från värdegrunden och från barnens in-tressen och förmågor. Den kompetensutveckling som genom-förs är främst inriktad på läroplanens prioriterade områden, nämligen språkutveckling, matematik, naturvetenskap, teknik och interkulturellt arbete.

Kommunens grundskoleverksamhet består av 17 enheter. Av de folkbokförda eleverna i kommunen studerar 90 % i kommunens grundskolor. Alla F-6 skolor organiserar också skolbarnsomsorg (fritidshem), där de flesta elever i åldern 6-9 år deltar. Fokus kommande år är att skapa en likvärdig skola med förbättrade kunskapsresultat, allt i enlighet med utveck-lingsprogrammet.

Grundsärskolans och gymnasiesärskolans verksamheter präg-las av varje individs behov och förutsättningar, vilket medför hög personaltäthet med olika personalkategorier.

Kommunens gymnasieskola, Bessemerskolan, erbjuder 8 yrkesprogram, 5 högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Dessutom finns möjligheter att välja idrottsinriktningar i form av riksidrottsgymnasium och nationell idrottsutbildning. Av de folkbokförda eleverna i kommunen studerar 63 % i kommunens gymnasieskola. In-troduktionsprogrammet är i nuläget en betydande del av gym-nasieskolans verksamhet. Fokus kommande år är att identi-fiera, styra och förbättra verksamhetens processer, bland annat för att åstadkomma en mera likvärdig utbildning.

Elevhälsans uppdrag är att arbeta främjande och förebyggan-de. Där ingår även att se till att skolan möter varje barn och elev så att de får adekvat stöd och stimulans att nå så långt som möjligt. Inom Elevhälsans organisation har skolorna till-gång till medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala insatser. Professionerna skolläkare, skolsköter-

ska, skolpsykolog, specialpedagog, talpedagog och skolkura-tor finns som stöd. För att stödet till skolorna ska bli med hög kvalitet och effektivitet så arbetar personalen i team. Varje team består av skolsköterska, skolkurator och specialpedagog.

Det finns också en flerspråkighetsenhet med syfte att sam-ordna resurserna för nyanlända i alla skolformer.

Volymer/Verksamhetsmått

Barn- och elevprognosSärskola ingår inte i underlaget

Antal årsarbetare

2015 2016 2017 2018 20191160 1260 1290 1330 1360

Utfall PrognosFörskola 2015 2016 2017 2018 2019Barnprognos utifrån de som efterfrågar barnomsorg 1) 1814 1969 2060 2120 2160

Antal barn högsta nivå på våren 1814 1969

Antal barn genomsnitt mars och oktober 1741 1860

Antal platser i organisationen 1770 1877 1849 1849 1849Antal platser i fristående förskolor 95 95 95 95 95Antal barn till andra kommuner 10 10 10 10 10Prognostiserad platsbrist 116 176 216

sandvikens kommun

Kunskapsnämnd

Grundskola 2015 2016 2017 2018 2019Elevprognos enl befolkningsprognos våren 2016 4240 4300 4420 4550 4650Elever som kommunen har kostnader för i genomsnitt 4189 4375 4520 4620 4720

Varav asylsökande elever i genomsnitt 82 145 40 5 5Elever i kommunens grundskolor 3877 4014 4150 4238 4329Varav elever från andra kommuner 63 50 50 50 50Elever till fristående grundskola/utom kommunen 400 408 420 432 441Fritidshem 1470 1550 1580 1610 1640

Gymnasieskola 2015 2016 2017 2018 2019Elevprognos enl befolknings-prognos våren 2016 1680 1750 1770 1830 1890

Elever som kommunen har kostnader för i genomsnitt 1281 1440 1580 1630 1690Varav asylsökande elever i genomsnitt --- 80 50 5 5

Elever i kommunens gymnasieskola 1040 1122 1225 1260 1320Varav elever från annan kommun i genomsnitt 231 210 220 230 230Elever till fristående gymnasieskola/utom kommunen i genomsnitt 469 527 575 600 600

Observera att det finns både 15-, 19- och 20-åringar i gymnasieskolan, det kan vara upp till 100-150/år utöver antalet folkbokförda 16 - 18-åringar, dvs ”ordidnarie” gymnasieålder.


36 Kunskapsnämnd

Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv• Tydligt ledarskap med tydliga, prioriterade mål och uppdrag• Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete med särskilt fokus på analys• Tillgång till digitala resurser• Tydliga informations- och kommunikationsvägar/Forum för delaktighet och inflytande• Respektfullt bemötande• Kompetensutveckling som stödjer uppdraget• Effektiv användning av stödresurser • Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter• Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och högskolor

MEDBORGARE

Mål 2017 Mått

Förskola/skola/fritidshem utformas och anpas-sas så att alla barn/elever når målen och ut-vecklas så långt som möjligt

Målnivå: resultaten förbättras jämfört med föregående mätperiod

Mätmetod: Betyg åk 6, behörighet till nationellt program, andel gymnasie-examen, föräldraenkät, elevenkät

Värde 2015: Genomsnittlig betygspoäng åk 6 13,1Behöriga till yrkesprogram 80 %Andel med gymnasieexamen y-progr 91 %Andel med gymnasieexamen h-progr 96 %Förskola, tillräckligt stöd 3,6Grundskola åk 8, hjälp i skolarbetet 3,1

Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll ökar.


Mätmetod: Enkätresultat

Värde 2015: Förskola, utforma vht i samråd med barnen 3,2Grundskola åk 8, påverka hur/vad 2,4Gy-skola åk 2, hänsyn till elevernas åsikter 3,1

Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskrimine-rande strukturer.



Värde 2015: likvärdig behandling pojkar - flickorFörskola 3,7Grundskola åk 8 2,7Gy-skola åk 2 3,3

sandvikens kommun

Kunskapsnämnd

MEDARBETARE

Mål 2017 Mått

Medarbetarna upplever att deras arbetsinsats bidrar till högre kunskapsresultat.


Mätmetod: Medarbetarundersökning

Värde 2015: Saknas

Medarbetarna upplever sitt arbete stimulerande och utvecklande.



Värde 2015: Saknas

Medarbetarna upplever att de har en rimlig arbetsbelastning.



Värde 2015: Saknas


38 Kunskapsnämnd


Mål 2017 Mått

Alla barn och elever får kunskap och stöd för en hälsosam och aktiv livsstil.



Värde 2015: Förskola, kost, rörelse och motorik 3,6Grundskola åk 8, kost och motion 86 %Gy-skola åk 2, kost och motion 86 %

Alla barn och elever känner sig trygga i för-skola/skola.



Värde 2015: trygghetFörskola 3,7Grundskola åk 8 3,2Gy-skola åk 2 3,6

Alla barn och elever utmanas och stimuleras till att lära sig mer.



Värde 2015:Förskola, roligt 3,8Grundskola åk 8, lust att lära 2,1Gy-skola åk 2, lust att lära 2,5

Alla barn och elever har kunskap om vikten av att ta hänsyn till miljön.

Målnivå: Resultaten förbättras jämfört med föregående mätperiod.


Värde 2015: hänsyn till miljönFörskola 3,4Grundskola åk 8 82 %Gy-skola åk 2 80 %

sandvikens kommun

Kunskapsnämnd

EKONOMI

Mål 2017 Mått

Verksamheterna anpassas till givna ekono-miska ramar.

Målnivå: Budget i balans

Mätmetod: Ekonomisk uppföljning månadsvis

Värde 2015:

Fungerande resursfördelningsmodell imple-menteras under perioden.

Målnivå: Resursfördelningsmodell införd 2017

Mätmetod:

Värde 2015:

En buffert avsätts inom budgetram för oförut-sedda händelser.

Målnivå: 1 % av tilldelat kommunbidrag

Mätmetod: Budgeterad buffert i budgethandlingar

Värde 2015:

OMVÄRLD

Mål 2017 Mått

Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla män-niskors lika värde.



Värde 2015: lära om respekt för människors lika värdeGrundskola åk 8 2,7Gy-skola åk 2 3,2

Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde kännetecknas av hög kvalitet och bidrar till Sandvikens goda renommé.


Mätmetod: NMI (synen på kommunens verksamhet)

Värde 2015: Förskola 63Grundskola 56Gymnasieskola 59

Vid rekrytering eftersträvas att öka andelen flerspråkiga medarbetare.


Mätmetod: Personalstatistik (ansökningar)

Värde 2015: saknas


40 Kunskapsnämnd


UtökningarFörvaltningen, alla skolformer

• Akademi Sandviken/utvecklingsprogrammet (kom-petensutveckling: ”Det flerspråkiga klassrummet” kurs vid HiG (30 personer/termin som skall ha ned-sättning med en halvdag/vecka) ”IKT-användning för undervisning och lärande” 7,5 hp kurs vid HiG (15 personer /termin som skall ha nedsättning med en halvdag/vecka).

• Utveckling av analysarbetet på enheter (vikariekost-nader)

Generella utökningar med tanke på inflödet av elever: • lokaler, personal och måltider. • studiehandledare, modersmålslärare, modersmåls-

stöd. • undervisning i fler moderna språk grundskola/gym-

nasiet exempelvis arabiska. • läromedel och tekniska lösningar som möjliggör

kommunikation och inkludering av alla elever

Förskola• Plan för Nästa generations lärande i förskolan, inves-

teringar i teknik som stöd för metoder och lärande• 8 nya förskoleavdelningar• 1 förste förskollärare

Grundskola/Fritids• Norrsätraskolan, fullt utbyggd F-9• Sätra förskola/skola, projektering • 1 förste fritidspedagog• Skolbibliotek, tre enheter

Särskola/Fritids

Gymnasieskola • Kommunala aktivitetsansvaret• Industritekniska programmet, nav i Gästrikland• Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL), reno-

vering av lokaler

Elevhälsa• Utökad elevhälsa i form av ett elevhälsoteam utifrån

ett ökat elevantal

Reduceringar• Effektiviseringar av förvaltningens samtliga verk-

samheter har skett/sker genom att resurser i form av lokaler och personal nyttjas fullt ut i hela kommu-nen.


Framtidsbild Utvecklingsprogram Ett långsiktigt utvecklingsprogram för förskola/skola har fast-ställts i nämnd i september 2015. Det innebär en långsiktig strategi för perioden 2016-2020 som tydliggör vad som är prioriterade områden för en förväntat positiv utveckling. Det säkerställer att resurser för utvecklingsarbete styrs till dessa områden. Efter en period av många reformer, nya krav och politiska förändringar på riksnivå är det viktigt att skapa tyd-lighet för alla som arbetar med utbildning för barn och unga. Skolinspektionens tillsyn 2014 har förstärkt insikten om att likvärdigheten mellan förskolor och skolor måste öka. Arbe-tet kräver resurser och omstruktureringar. En övergripande kompetensplattform, ”Akademi Sandviken”, utformas i syfte att konkretisera insatser för att stärka personalens kompetens. Dessa utvecklingsinsatser kommer att bygga på forskning och beprövad erfarenhet och riktas mot de fokusområden som finns i utvecklingsprogrammet. Som en följd av att likvärdig-heten mellan förskolor och skolor måste öka är målsättningen att besluta och införa en resursfördelningsmodell som byg-ger på grundbelopp per elev och tillägg för socioekonomiska faktorer i budgetarbetet för budget 2017. Utmaningen i att förbättra likvärdigheten är i första hand att ge alla barn och elever förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt.

Befolkningsökning Många nyanlända kommer till kommunen samtidigt som fler barn föds jämfört med tidigare år. Detta påverkar förskola/skola i stor utsträckning. Kommunen är enligt lag skyldig att tillhandahålla förskoleplats inom fyra månader från ansök-ningsdatum. Dessutom har nya riktlinjer från statsmakterna kommit som gäller att generellt minska gruppstorleken i förskolan, vilket kan komma att öka behoven av platser upp till motsvarande ytterligare 19 avdelningar, utöver det som framgår under utökningar. I skolan bör asylsökande erbjudas plats inom en månad, medan elever med uppehållstillstånd omedelbart ska erbjudas skolplacering. Flera lokaler och per-sonal krävs inom samtliga skolformer för att klara efterfrågan. En ständig rörelse inom grupper medför nya konstellationer och behov av omorganisationer, vilket påverkar arbetsmiljön för såväl barn/elever och personal.

Samverkan Utökad samverkan kring barn och unga mellan kunskapsför-valtningens skolformer och andra förvaltningar/ myndigheter i kommunen är nödvändig med tanke på stora behov av sär-skilt stöd eller andra insatser som kräver att resurser samnytt-jas. Kunskapsförvaltningen uppfyller idag exempelvis inte de krav som uttrycks i styrdokumenten gällande bland annat svenska som andraspråk, språkstöd och studiehandledning på modersmålet. Även språk- och samhällsträning skulle behöva utökas för äldre nyanlända elever, liksom verksamhet på som-marlovet för att ge dem möjlighet att knyta kontakter utanför

sandvikens kommun

Kunskapsnämnd

skolan. Ett helhetsgrepp i kommunen krävs för att ta tillvara nyanländas kompetens och klara rekryteringsbehoven inom alla förvaltningar.

Personalförsörjning/rekrytering Behöriga/legitimerade sökande saknas såväl lokalt som nationellt i nuläget och behovet av personal är akut i för-skola/skola. Samarbetet med till exempel högskolor, arbetsförmedlingen och andra förvaltningar behöver utökas för att andra yrkeskategorier ska få möjlighet att prova läraryrket, till exempel i form av traineetjänster och generellt behövs snabba lösningar, ett ”snabbspår” med validering och kompletteringar av tidigare utbildningar kommer att bli nöd-vändigt. Befintlig pedagogisk personal kan erbjudas att bred-da sin kompetens, och möjligheter att stärka organisationen med andra yrkeskategorier kan skapas för att underlätta.

Nästa generations lärande Alla grundskole-, särskole- och gymnasieelever/lärare har tillgång till datorer eller iPads, vilket ställer förväntningar på förändrade arbetssätt. Arbetet med nästa generations lärande går därför vidare till nästa steg med flera områden i fokus:

• ökat kollegialt samarbete • utökat användande av digitala läromedel och alterna-

tiva lärverktyg • spridning av metoder för lärande med stöd av IT • effektivare hantering av analysunderlag • ökade möjligheter till inkludering och anpassningar• kompetensutveckling

Riktade insatser inom området planeras för att uppnå ökad måluppfyllelse. Förskolan ska nu prioriteras när det gäl-ler digitala lärmiljöer. Nästa generations lärande i förskolan ska utgå från verksamhetens behov av att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation samt ökade möjligheter till individualisering.

UngdomsarbetslöshetKunskapsförvaltningens verksamhet syftar till att ge grunden för ett gott framtida vuxen-/yrkesliv. I nuläget är fokus på att öka behörigheten till nationella program i gymnasieskolan samt i nästa steg minska avhoppen från nationella program. Kunskapsförvaltningen samverkar via kommunala aktivitets-ansvaret (KAA) och gymnasiet med arbetslivsförvaltningen, Göranssonska stiftelserna och arbetsförmedlingen kring olika projekt som syftar till att få unga till studier, praktik eller ar-bete. Exempelvis:

• Ung i Gävleborg, Ung i Sandviken• Delegationen unga till arbete • Plug-In 2.0• Första steget (där förskolan erbjuder sommarpraktik)

Många unga vuxna är arbetar i förvaltningens vikariepool, vilket innebär en väg att prova på pedagogiska yrken.

KostnaderOm trenden med stor inflyttning håller i sig ökar förvaltning-ens kostnader på motsvarande sätt. Satsning på kompetensut-veckling i syfte att höja måluppfyllelsen kommer att innebära ökade kostnader.

Långsiktiga utökningarAkademi Sandviken/utvecklingsprogrammet (kompetensut-veckling) ”Det flerspråkiga klassrummet” kurs vid HiG (30 personer/termin som skall ha nedsättning med en halvdag/vecka) ”IKT-användning för undervisning lärande” 7,5 hp kurs vid HiG (15 personer /termin som skall ha nedsättning med en halvdag/vecka).Konsekvenser av förvaltningsövergripande rekryterings- och kompetensutvecklingsplan.Plan för Nästa generations lärande i förskolan, investeringar i teknik.Investeringar i digitala läromedel.

Sätra förskola/skola

Långsiktiga reduceringarI samband med ny- och utbyggnad av förskolorna i Storvik och Järbo, reduceras antalet enavdelnings förskolor.En översyn av Bessemerskolans utbud kan i förlängningen eventuellt leda till reduceringar.

Investeringar För de tre budgetåren anslås ett årligt investeringsanslag till inköp av inventarier. Utemiljön för förskolor och skolor har ett årligt anslag samt diverse investeringar. Utökat investe-ringsanslag gällande inventarier för utökning, renovering och nybyggda lokaler.


42 Kunskapsnämnd

Ekonomiska resurser, Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Kunskapsnämnd Kommunbidrag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kostnader -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,1Resultat Förskola Kommunbidrag 186,1 193,2 214,8 219,5 225,0Övriga intäkter 28,1 25,8 35,2 36,0 36,9Kostnader -220,7 -219,0 -250,0 -255,5 -261,9Resultat -6,5 Grundskola Kommunbidrag 344,9 358,5 403,4 412,5 422,7Övriga intäkter 26,9 24,6 27,2 27,8 28,5Kostnader -385,4 -383,1 -430,6 -440,3 -451,2Resultat -13,6 Grund-och gymnasiesärskola Kommunbidrag 25,6 25,7 26,8 27,5 28,1Övriga intäkter 8,6 6,8 4,5 4,6 4,8Kostnader -31,4 -32,5 -31,3 -32,1 -32,9Resultat 2,8 Gymnasieskola Kommunbidrag 162,0 165,5 192,0 196,4 201,2Övriga intäkter 39,3 32,9 32,8 33,5 34,4Kostnader -202,9 -198,4 -224,8 -229,9 -235,6Resultat -1,6 Övrig verksamhet och elevhälsa Kommunbidrag 43,2 55,5 25,2 25,8 26,4Övriga intäkter 2,8 2,8 5,2 5,3 5,5Kostnader -45,5 -58,3 -30,4 -31,1 -31,9Resultat 0,5 Gemensamt (utvecklingsmedel) Kommunbidrag 7,5 8,0 8,7 8,9 9,1Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -7,5 -8,0 -8,7 -8,9 -9,1Resultat Totalt Kunskapsnämnd Kommunbidrag 770,3 807,4 871,9 891,6 913,6Övriga intäkter 105,7 92,9 104,9 107,2 110,1Kostnader -894,4 -900,3 -976,8 -998,8 -1023,7Summa -18,4

sandvikens kommun

Omsorgsnämnd

Omsorgsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragOmsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorg enligt soci-altjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt hälso- och sjuk-vårdslagen (1982:763), HSL. Utöver detta ansvarar nämnden för utförandet av insatser beslutade enligt socialförsäkrings-balken (2010:110), SFB.

Målgruppen är äldre personer, personer med omfattande och varaktig funktionsnedsättning och personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer över 18 år med behov av hälso- och sjukvård i hemmet. Insatserna ska utgå från den enskildes individuella behov.

Kommunfullmäktige ansvarar för Kommunala pensionärsrå-det och Kommunala handikapprådet vilka administreras av omsorgsförvaltningen.

Nämnden har formulerat en värdegrund för allt arbete inom organisationen. Nämnden formulerar mål som styr den opera-tiva verksamheten.

Nämnden har arbetsgivaransvar för förvaltningens personal med undantag för förvaltningschefen. Nämnden ansvarar för att verksamheten inom nämndens verksamhetsområde bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160), AmL. Nämn-dens arbetsmiljöansvar omfattar även förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde.

VerksamhetsbeskrivningPersoner som kommer i kontakt med verksamheten ska kunna vara trygg i att de får ett gott bemötande samt god vård och omsorg när de behöver samhällets stöd. Inflytande från bru-kare/omsorgstagare, till exempel delaktighet och självbestäm-mande, bidrar till en god vård och omsorg. Engagerad perso-nal, närvarande och stödjande chefer, kompetensutveckling, effektiv organisation, tydliga rutiner, mål samt lagstiftning och tillsyn är andra viktiga delar.

Nämndens verksamhet består av handläggning enligt SoL och LSS, där behov av insatser utreds, beslutas och följs upp. Verkställighet sker inom förvaltningens enheter, förutom till exempel delar av personlig assistans som utförs av privata assistansanordnare.

Insatser som erbjuds enligt SoL är till exempel hjälp i hem-met i form av personlig omvårdnad, social samvaro och/eller serviceinsatser, ledsagning, boendestöd, deltagande i dagverk-samhet, korttidsvistelse, vård- och omsorgsboende samt stöd till den som vårdar närstående i hemmet.

Med stöd av LSS erbjuds insatser i form av personlig assis-tans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttids-vistelse, korttidstillsyn, bostad med särskild service för barn och unga respektive vuxna samt daglig verksamhet.

Vård och omsorg inkluderar hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå, för personer 18 år och äldre som tillhör hemsjukvården samt för personer inom särskilda boendeformer, dagverksamhet och daglig verksamhet.

Förebyggande öppna verksamheter erbjuds i form av träff-punkter. Anhörigstöd ges i form av avlösning i hemmet, kort-tidsvistelse, dagverksamhet, anhörigcirklar och uppsökande verksamhet.

Förvaltningen arbetar med att utveckla förhållningssätt för att skapa förtroende och arbeta stödjande i samverkan med anhörig.

Inom förvaltningen ställs krav på ett situations anpassat ledar-skap. Dialog och samarbete skapar en effektiv organisation där medarbetarna får ta ansvar och växa. Uppdraget är att stödja och uppmuntra det gemensamma arbetet så att verk-samheten i sin helhet når de uppsatta målen.

Förvaltningschefen har i uppdrag av omsorgsnämnden att ansvara för förvaltningen och dess verksamhet. Verksamhe-ten är organiserad i tre områden för vilka Verksamhetschefer ansvarar. Övergripande finns funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska samt funktioner för personal, ekonomi och ad-ministration som stöd till alla enheter.


44 Omsorgsnämnd

PrognosInsatser och beslut 2014 2015 2016 2017-2019Hemtjänst - Timmar 19 905 20 294 20 700 ökning- Personer 1 140 1 163 1 185 ökning Personlig assistans - SFB, brukare 57 57 58 +/-0varav med privat utförare

33 35 35 +/-0

- LSS, brukare 24 20 19 +/-0varav med privat utförare

13 10 12 +/-0

Socialpsykiatri (boendestöd)

- Brukare 121 122 123 ökning Hemsjukvård (inskrivna ärenden)

265 272 284 ökning

Lägenheter i vård- och omsorgsboende: - Äldreboende 277 256 256 -8- Demensboende 139 139 139 16- Servicebostad 42 42 42 ökning- Gruppbostad 35 35 35 +/-0- Boende för socialpsykiatri

16 16 16 +/-0

- Boende för neuropsykiatri

24 24 24 +/-0

- Korttidsvistelse (SoL)

56 56 56 +/-0

- Korttidsvistelse (LSS)

6 6 6 +/-0

- Antal dagar med betalningsansvar

0 35 70 ökning

Antal årsarbetare 1130 1104 1104 ökning


sandvikens kommun

Omsorgsnämnd

MEDBORGARE

Framgångsfaktorer DelaktighetTillgänglighetDialog

Mål 2017 MåttOmsorgstagarna, anhöriga och medborgarna är nöjda med omsorgsförvaltningens service och bemötande.

Målnivå: Ökat värde jmf föregående resultat

Mätmetod: För omsorgstagare äldre – resultat av öppna jämförelser.För omsorgstagare funktionsnedsättning – egen mätning.

Medborgarna – Resultat av nöjd medborgarindex (endast äldreomsorg), kompletterat med egen mätning (funktionsnedsättning)

Värde 2015: Ordinärt boende äldre 90 % Boende äldre 81 %Omsorgstagare LSS 71 %

För medborgarna, äldre – NMI 50För området funktionsnedsättning - 71 % uppgav ett positivt svar

Omsorgstagarna upplever inflytande och delak-tighet över sin dagliga situation.

Målnivå: Ökat värde i öppna jämförelser, jmf föregående resultat

Genomförandeplaner finns upprättade inom 3 veckor.

4 minimässor per år alt 1 stor mässa genomförs.

Omsorgsnämnden genomför dialoger med in-tresseorganisationer och i fokusgrupper.

Mätmetod:Resultat enligt öppna jämförelserIntern statistik

Värde 2015: Ordinärt boende - påverkar tider 57 % - hänsyn till åsikter och önskemål 83 %Boende - påverkar tider 54 % - hänsyn till åsikter och önskemål 78 %Funktionsnedsatt - påverkar tider 55 % - hänsyn till åsikter och önskemål 80 %

Angående genomförandeplaner finns inget värde för 2015

En mässa genomfördes i Göransson arena

Under 2015 genomfördes dialoger via KPR och KHR samt det så kallade LSS-rådet

Omsorgsförvaltningens information ska vara god och innehållsmässigt väl anpassad till den informationssökande.

Den fysiska tillgängligheten till och i lokaler som används inom ansvarsområdet, är god.

Målnivå:För information via hemsidan:För äldreomsorg, bibehålla nivån. För område funktionsnedsättning, ökat värde jmf föregående resultat.

Information via andra kanaler, 75 % ska ange ett positivt svar på frågan ”Har du fått den in-formation du behövde?”

Samtliga enheter inom nämndens ansvarsom-råde är tillgänglighetsinventerade.

Mätmetod:Nationell mätning avseende hemsidan för gruppen äldre. Egen mätning för området funktionsnedsättning. Egen undersökning.

Värde 2015: 91 % uppgav ett positivt svar inom området äldre 69 % uppgav ett positivt svar för området funktionsnedsättning

Parkeringstillstånd och färdtjänst räknas in här och påverkar resultatet.

För de två senare målnivåerna saknas värde för 2015.


46 Omsorgsnämnd

MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Kompetens Engagemang Gott ledarskap

Mål 2017 MåttMedarbetarna upplever ledarskapet som utveck-lingsinriktat och tillgängligt för medarbetaren i den utsträckning som medarbetaren behöver

Målnivå: Ökat värde jmf föregående resultat

Enkäten ska ha en svarsfrekvens på minst 70 %

Mätmetod: Medarbetarenkät

Värde 2015: Pga av för låg svarsfrekvens (ca 25 %) redovisas inget resultat för 2015. Resultatet för 2014 redovisas i stället.Ledarskapet;- är bra på att organisera och utveckla vår verksamhet 75 %- är tillgänglig för mig i den utsträckning jag behöver 82 %


Medarbetarna får den utbildning och den kom-petensutveckling medarbetaren behöver för sitt arbete

Målnivå: Ökat värde jmf föregående år

Medarbetarna ges kunskap i ansvarsfördelning och beslutsvägar.

Enkäten ska ha en svarsfrekvens på minst 70 %

Mätmetod: Medarbetarenkät

Värde 2015: Pga av för låg svarsfrekvens (ca 25 %) redovisas inget resultat för 2015. Resultatet för 2014 redovisas i stället.Inflytande: - Jag kan påverka min arbetssituation, 77 % - Jag sätter mål för mitt arbete tillsammans med min närmaste chef vid utvecklingssamtal, 86 %

Jag får den utbildning/kompetensutveckling jag behöver, 80 %

Information delgavs under satsningen på gemensamma utbildningstillfällen för enhetschefer och arbetsplatsombud.

Vision 2025 och nämndens mål är levande och styrande i verksamheten.

Målnivå: Enheterna ska ha formulerat aktiviteter till samtliga mål som är tillämpliga för enheten.

Mätmetod: Granskning

Värde 2015: Samtliga enheter har formulerat aktiviteter som är tillämpliga för enheten.

sandvikens kommun

Omsorgsnämnd


FramgångsfaktorerKompetens Långsiktighet Tillgänglighet

Mål 2017 MåttOmsorgstagarna ska uppleva att det känns tryggt att bo hemma med stöd från förvaltning-ens medarbetare.

Omsorgstagarna ska uppleva det tryggt och attraktivt att bo i förvaltningens vård- och om-sorgsboenden.

Omsorgstagare ska uppleva att förvaltningens medarbetare bemöter dem på ett bra sätt.

Målnivå: För personer 65 år och äldre, bibehålla nivån. För personer under 65 år, ökat värde jmf före-gående resultat.

Mätmetod: Resultat av öppna jämförelser

Egen undersökning

Värde 2015: 87 % av omsorgstagarna i ordinärt boende uppger att de är mycket/ganska trygga 88 % av omsorgstagarna i boenden uppger att de är mycket/ganska trygga84 % av omsorgstagarna inom LSS uppger att de alltid/oftast upplever sig trygga98 % av omsorgstagarna i ordinärt boende uppger att de alltid/oftast be-möts bra95 % av omsorgstagarna i särskilt boenden uppger att de alltid/oftast be-möts bra90 % av omsorgstagarna inom LSS uppger att de alltid/oftast bemöts bra

Förvaltningen ska arbeta för god och jämlik hälsa.

Målnivå: Aktivt bidra till att minska ungdomsarbetslös-heten.

Medarbetarna ska ges kunskaper för att arbeta med ett habiliterande/rehabiliterande arbetssätt.

Medarbetarna ska ges kunskaper om Våld i nära relation.

Andelen brukare med behov av enskild praktik eller arbete ska erbjudas sådan.

Medarbetarna ska ges kunskaper om drogföre-byggande arbetet.

Alla patienter som erbjuds kommunal hälso- och sjukvård, får erbjudande om riskbedöm-ning. Alla risker som upptäcks ska åtgärdas.

Förvaltningen ska erbjuda en kvalitetssäkrad vård i livets slut.

Antal oönskade händelser inom hälso- och sjuk-vård ska minska jmf med föregående år.


Senior Alert, Palliativa registret

Värde 2015: Inget värde för 2015 finns att redovisa.

Fortbildning genomfördes under 2015.

Ingen insats under 2015

Samtliga som hade önskemål om enskild praktik fick det.

Ingen insats under 2015.

Det har skett 1047 riskbedömningar. - Risk för fall hade 52 %. Av dessa åtgärdades 87 %.- Risk för undernäring hade 60 %. Av dessa åtgärdades 88 %.- Risk för trycksår hade 23 %. Av dessa åtgärdades 85 %.

Smärtskattningar fanns i 50 % av de registrerade dödsfallen.

Av inkomna avvikelser var det 464 gånger som patienten inte fått det ordi-nerade läkemedlet.


48 Omsorgsnämnd

Minska negativ påverkan på miljö och klimat.

Målnivå: Öka andel samanvändning av tjänstebilar, i balans med effektivt nyttjande av arbetstiden. Antalet mil/bil ska öka utan att totala milantalet ökar.

Drivmedelsåtgången av fossila bränslen ska minskas.


Redovisning av vidtagna åtgärder.

Värde 2015: Drivmedelsåtgången minskar generellt på alla bilar tack vare nyare mindre bilar med bättre teknik. Minskningen var 5 % 2015. Förvaltningen för-brukade ca 54 000 liter på drygt 60 bilar som i snitt går 1500 mil per år. Förbrukning per mil i genomsnitt är 0,6 liter. 47 bilar är miljöbilar. Under 2016 konverteras samtliga till miljöbilar (exkl bussarna).

EKONOMI

Framgångsfaktorer Delaktighet/inflytande Ansvarstagande Uppföljning Långsiktighet

Mål 2017 MåttOmsorgsförvaltningen genererar ett årligt posi-tiv resultat.

Målnivå: Omsorgsförvaltningen strävar efter ett årligt positivt resultat.


Värde 2015: Resultatet för 2015 uppgick till + 7,3 miljoner.

En buffert avsätts inom budgetramen för oförut-sedda händelser.

Målnivå: En buffert motsvarande 1 % av kommunbidra-get är avsatt.


Värde 2015: För 2015 fanns en buffert på 2 miljoner avsatt.

Förvaltningen effektiviseras kontinuerligt.

Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år, på befint-lig verksamhet.

Mätmetod: Intern statistikIntern redovisning

Värde 2015: Värde för 2015 saknas

sandvikens kommun

Omsorgsnämnd

OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsintresse Lyhördhet Nyfikenhet Omvärldskunskap Språkkompetens

Mål 2017 MåttKunskaper om olika kulturer ska erbjudas för-valtningens medarbetare

Målnivå:En föreläsningsdag om kulturer ska genomföras och ett arbete har genomförts på respektive en-het som bidrar till kunskap och insikter.


Värde 2015:Utbildning om olika kulturer erbjöds genom en föreläsning i november/december 2015.

Förvaltningen arbetar aktivt med ökade möjlig-heter för integrering

Målnivå: De som har behov av att kommunicera på annat språk än det talade svenska språket ska så långt som möjligt erbjudas personal som kommunice-rar på/med aktuellt språk.

Förvaltningen medverkar i och driver olika projekt för ökad integrering

Antalet språkkompetenser bland medarbetarna ska öka.

Andelen medarbetare med tillsvidareanställning ska öka i förhållande till visstidsanställningar.


Värde 2014: Av 33 svarande enhetschefer uppger 11 att de sammantaget har 38 bru-kare/omsorgstagare med sådant behov. En enhet med 5 sådana brukare/omsorgstagare uppger att de inte fått sådant erbjudande. Övriga brukare/omsorgstagare har fått erbjudande.

Antal registrerade språkkompetenser uppgick till 17, utöver engelska och svenska.

Förvaltningens träffpunkter ska utvecklas till integrerande mötesplatser.

Förvaltningens arbetsplatser ska utvecklas till integrerande mötesplatser

Målnivå: Förvaltningen ska utveckla träffpunkterna i rikt-ning mot målet.

Varje enhet har ett systematiskt arbete för att möjliggöra integration

Mätmetod: Intern statistik/dokumentation

Värde 2015: Under 2015 skedde ingen särskilt riktad aktivitet för att utveckla träffpunk-terna till integrerade mötesplatser.


50 Omsorgsnämnd


Utökningar• Särskild lönesatsning på undersköterskor• Ökade hyreskostnader (ombyggnation Smassen 47)• Volymökning, fler personer 80 år och äldre• Utökning med undersköterskor inom hemsjukvården• Utökning platser äldreomsorgen samt konvertering till

demensplatser• Minskning av delade turer• Verksamhetsresor• Team förstärkt boendestöd

Reduceringar• Effektivisering


Framtidsbild Utveckling och effektivisering inom förvaltningen sker konti-nuerligt.

I samverkan med Tekniska kontoret har en utredning gjorts av tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Den utmynnar i slutsatser om i vilka bostadsområden tillgängligheten behö-ver höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja tillgänglighetshinder. Utredningens helhetsanalys av bostads-behovet för äldre ger underlag till förslag för framtida inrikt-ning och olika boendeformer. Här behöver även hänsyn tas till behovet av boende för personer med särskilda behov, som av olika skäl mår bäst av att bo enskilt.

Behovet av resurser i hemsjukvård och hemtjänst har ökat, varför det är viktigt att följa utvecklingen inom dessa verk-samheter.

Arbete med att införa återrapportering i hemtjänsten via di-gital teknik pågår. Den tekniska utvecklingen är positiv och medför att ytterligare förändringar kan och bör ske av verk-samheten, till exempel avseende e-hälsa, e-tjänster, hantering av lås utan nycklar, teknik som komplement till exempel till-syn, med mera.

Möjligheten att bo kvar hemma så länge som möjligt med rätt insatser framförs av enskilda och intresseorganisationer som en viktig fråga. En sådan satsning är även samhällseko-nomiskt riktig. Personer med demenssjukdom och personer med någon form av funktionsnedsättning förväntas öka. Nya grupper brukare/omsorgstagare tillkommer med andra krav på verksamheten och nya former av insatser utvecklas. Antalet personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar.

Vi ser även en ökning av ansökningar från personer med dub-beldiagnoser i form av psykiatri och missbruk. Sammantaget förutsätter detta välutbildade och engagerade medarbetare som kan ge insatser som den enskilde behöver och som ska-par trygghet. Dialog inom kommunen, främst individ- och familjeomsorgen har lett till utvecklade samverkansformer och överenskommelser. Dialogen med landstinget pågår för att tydliggöra ansvarsfördelningen. Inom områdena stöd till personer med funktionsnedsättning respektive psykisk ohälsa sker ett länsgemensamt arbete med stöd från Sveriges kom-muner och landsting (SKL).

Arbetet med att utveckla daglig verksamhet, dagverksamhet och anhörigstöd är områden som nämnden funnit viktiga att prioritera under kommande period.

Ett ökat brukarfokus och brukarinflytande i frågor som rör den enskilde själv, samverkan, stöd och behandling är aktuellt på alla nivåer. Detta tydliggörs också alltmer i lagstiftning och nationella riktlinjer. Brukarorganisationer och närstående ska ha möjlighet att medverka i och bidra till verksamhetens utveckling. Det ger förutsättningar för kontinuerlig förbättring och utveckling.

Omsorgsförvaltningen arbetar systematiskt med uppföljning och förbättring. Som underlag för detta arbete används en-kätunderökningar, granskningar, intern kontroll, öppna jämfö-relser, synpunktshantering och avvikelsehantering. Ytterligare underlag är uppgifter i kvalitetsregister som t ex Senior alert, palliativa registret och BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Det är av vikt att dessa underlag analy-seras för att ge underlag till förbättringar i ett helhetsperspek-tiv. Utveckling ska ske av Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

Mellankommunala och regionala nätverket för samverkan skapar den gemensamma struktur som efterfrågas. I den upp-rättade handlingsplanen beskrivs bland annat förbättringsom-rådena styrning, ledning och implementering av styrdokument för vårdkedjan mellan myndigheter.

Socialstyrelsen har i de allmänna råden om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12) gett rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket SoL om lämplig utbildning och erfarenhet för den personal som i sin yrkesutövning ger äldre personer stöd och hjälp efter beslut enligt 4 kap. 1 och 2 §§ SoL. Nämnden avser att förhålla sig till de allmänna råden i framtida rekrytering. Mer komplicerade målgrupper kräver ny kunskap och handledning. En viktig faktor för kompetensutveckling är en god samverkan med gymnasieskolan, högskolor och andra myndigheter.

sandvikens kommun

Omsorgsnämnd

De förväntade pensionsavgångarna inom förvaltningen i kom-bination med befolkningsutvecklingen medför att Sandvikens kommun står inför en utmaning de närmaste tio åren när det kommer till att rekrytera utbildade medarbetare motsvarande antalet anställda som går i pension samt för att möta det ökan-de antalet äldre äldre. Det behövs fler än de som väntas gå ut från gymnasieskolans och vuxenutbildningens omvårdnads-program för att täcka behovet av bl a omsorgspersonal och sjuksköterskor i kommunen. Det finns behov av en ökad andel medarbetare som har annan språklig eller kulturell bakgrund.

Långsiktiga utökningarArbete för att skapa fler tillgängliga bostäder som möjliggör kvarboende samt alternativa boendeformer som till exempel trygghetsboenden bör ske. Med anledning av de förändringar som skett, och kan antas fortsätta ske, kommer en utökning av antalet bostäder med särskild service enligt LSS att behövas. Vid ett kommande behov av utökning av vård- och omsorgs-boenden finns även behov av att inrätta nya tjänster.

Långsiktiga reduceringarÖkad trygghet genom bra bostäder, bra hemtjänst samt ökad kunskap hos personalen minskar också behovet av att utöka vård- och omsorgsboende. Satsning på teknisk utveckling är nödvändig. Ett ökat antal trygghetsboenden minskar behov av vård- och omsorgsboenden. Ett optimalt antal boende- och korttidsplatser minskar mera kostsamma insatser i hemmet.

InvesteringarÄngsbacken etapp 2 är den stora investeringen under bud-getperioden 2017-2019. Installation av nyckelfria lås inom hemtjänsten är också aktuellt. I slutet av perioden finns behov av inventarier till nytt serviceboende som planeras. Därutöver finns årliga anslag för inköp av inventarier samt diverse in-vesteringar.


52 Omsorgsnämnd


Ordinärt boende (handikappomsorg)Kommunbidrag 11,2 10,0 10,5 10,8 11,1Övriga intäkter 1,1 0,8 0,8 0,8 0,8Kostnader -9,00 -10,8 -11,3 -11,6 -11,9Resultat 3,3 Vård- o omsorgsboende (handikappomsorg)Kommunbidrag 72,9 75,9 77,8 79,4 81,1Övriga intäkter 9,2 7,5 7,5 7,5 7,5Kostnader -84,6 -83,4 -85,3 -86,9 -88,7Resultat -2,5 Daglig o öppen verksamhet (handikappomsorg)Kommunbidrag 14,2 14,4 14,9 15,2 15,5Övriga intäkter 0,7 0,4 0,3 0,3 0,2Kostnader -14,9 -14,8 -15,2 -15,5 -15,8Resultat 0,00 Personlig assistansKommunbidrag 35,6 38,4 38,8 39,9 41,2Övriga intäkter 36,3 40,5 41,1 41,1 41,1Kostnader -71,0 -78,8 -79,8 -81,0 -82,3Resultat 0,9 Övriga insatser enligt LSSKommunbidrag 15,9 15,2 14,6 14,8 15,0Övriga intäkter 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1Kostnader -13,7 -15,3 -14,7 -14,9 -15,1Resultat 2,4 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 2,0 4,0 5,0 5,0 5,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -4,0 -5,0 -5,0 -5,0Resultat 2,0 Totalt OmsorgsnämndKommunbidrag 586,2 606,5 634,0 648,3 664,3Övriga intäkter 126,9 122,5 125,4 125,4 125,3Kostnader -705,8 -728,9 -759,4 -773,7 -789,9Resultat 7,3

Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019OmsorgsnämndKommunbidrag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0Resultat 0 Administration och ledningKommunbidrag 68,5 76,5 82,9 84,7 86,8Övriga intäkter 9,0 0,6 0,2 0,2 0,2Kostnader -75,9 -77,1 -83,2 -85,0 -87,0Resultat 1,6 Ordinärt boende (äldreomsorg)Kommunbidrag 126,8 128,5 132,8 136,0 139,7Övriga intäkter 23,4 28,6 29,1 29,1 29,1Kostnader -152,2 -157,1 -161,9 -165,1 -168,8Resultat -2 Vård- och omsorgsboende (äldreomsorg)Kommunbidrag 211,1 214,8 225,6 230,8 236,4Övriga intäkter 44 41,1 43,3 43,3 43,3Kostnader -253,9 -255,9 -268,9 -274,0 -279,7Resultat 1,2 Daglig o öppen verksamhet (äldreomsorg)Kommunbidrag 7,9 8,1 8,5 8,7 8,9Övriga intäkter 2,3 2,1 2,0 2,0 2,0Kostnader -10,3 -10,2 -10,5 -10,7 -11,0Resultat -0,1 HemsjukvårdKommunbidrag 19,1 19,7 21,6 22,0 22,5Övriga intäkter 0,7 0,8 1,0 1,0 1,0Kostnader -19,3 -20,5 -22,6 -23,0 -23,5Resultat 0,5

sandvikens kommun

Individ- och familjeomsorgsnämnd


Målgrupp och verksamhetsuppdragSamhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhälls-livet. Socialtjänsten ska med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att fri-göra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verk-samheten ska bygga på respekt för människornas självbestäm-manderätt och integritet (Socialtjänstlagen 1 kap 1 §).

Socialtjänstens specifika uppdrag inom kommunen är att bi-stå individer och familjer som av olika orsaker behöver stöd. Lagstiftningen som utgör grunden för det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen är socialtjänstlagen (SoL), för-äldrabalken (FB), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Individ- och familjeomsorgsnämnden ska svara för service, upplysningar, råd och stöd till utsatta barn och deras familjer, vård och behandling till personer med missbruksproblematik, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer samt enskilda som vistas i Sandvikens kommun.

Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för samord-ning av drogförebyggande- och trygghetsfrämjande arbete samt folkhälsofrågor. Syftet med verksamheten är att effekti-visera och utveckla redan befintligt arbete samt att inspirera och initiera till nya aktiviteter och verksamheter som är främ-jande och förebyggande. Uppdragen är kommunövergripande. Nämnden ansvarar för handläggning av serveringstillstånd och tillsyn över befintliga serveringsställen.

Individ- och familjeomsorgsnämndens främsta grundläggande värdering är respekt, vilket i synnerhet gäller för de personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter. En an-nan viktig utgångspunkt är samverkan, som är en förutsätt-ning för samhällsnytta, bättre resursutnyttjande, kompetensö-verföring och helhetsperspektiv.

VerksamhetsbeskrivningBarn- och familjeenheten och ungdomsenheten vänder sig till barn i åldern 0-12 år respektive 13-20 år och deras familjer. Enheterna utreder och bedömer behovet av insatser, bedriver motivations- och behandlingsarbete samt ger råd, stöd och information. Sandvikens Familjecenter är en öppenvårdsverk-samhet som arbetar med stödjande och behandlande insatser till familjer med barn- och ungdomar i åldern 0-20 år. Verk-samheterna verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden samt att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver.

Ekonomienheten utreder och bedömer behovet av försörj-ningsstöd. Enheten ger människor stöd och rehabilitering för att ge förutsättningar till egen försörjning genom utbildning eller arbete.

Vuxenenheten arbetar främst med missbruks- och beroen-defrågor. Enheten utreder och bedömer behovet av insatser. Verksamheterna inom enheten bedriver motivations- och be-handlingsarbete samt ger råd, stöd och information. Enheten verkar för att människor med beroendeproblematik ska leva ett drogfritt liv.

Familjerättsenheten bistår enskilda personer, föräldrar, barn samt myndigheter i familjerättsliga frågor. Familjerätten ska ta tillvara barns rättigheter och verka för att hänsyn tas till barns bästa i beslutsfattande.

Verksamheten för ensamkommande barn tillhandahåller boende för ungdomar. Utöver boende ska verksamheten sörja för att ungdomarna får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen, att skolgången fungerar på ett tillfredsställande sätt och att integration i samhället sker utifrån den enskildes förutsättningar och önskemål.

Individ- och familjeomsorgen har ett särskilt ansvar att upp-märksamma och ge stöd till personer som utsätts för våld i nära relation samt brottsoffer generellt. Barn som utsätts för våld eller bevittnar våld ska särskilt uppmärksammas.

Individ- och familjeomsorgen har ett kommunövergripande uppdrag för det strategiska folkhälsoarbetet. Där ingår myn-dighetsutövning gällande serveringstillstånd samt tillsyn över serveringsställen, samordning av det drogförebyggande arbetet, trygghetsfrämjande åtgärder samt generella folkhälso-insatser. Verksamheten leder arbetet inom ramen för kommu-nens samverkansöverenskommelse med polisen.


54 Individ- och familjeomsorgsnämnd


Antal vårddygn institution 2007 - 2015exklusive ensamkommande barn

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

Barn Ungdom Vuxna

20072008

20092010

20112012

20132014

2015

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Försörjningsstöd 2000 - 2015

2013 2014 2015 Aktualiseringar *) - barn och ungdom 628 669 708 - vuxna 253 235 282 Familjehem *) 90 98 106 placerade barnHem för vård eller boende *) - barn 0 - 12 år, inkl föräldrar 922 1095 1582 vårddygn- ungdom 13 - 20 år 1793 2762 2829 vårddygn- vuxna 6099 6900 7207 vårddygn

Ensamkommande barn - utredningar 15 34 140 - barn 60 59 219 Sandvikens familjecenter 279 317 328 barnFörsörjningsstöd 1220 1160 1160 hushållÅrsarbetare 113 115 128

* Exklusive ensamkommande barn

sandvikens kommun


MEDBORGARE

Framgångsfaktorer Tillgänglighet - lätt att få information om kommunens verksamhet. Medborgardialog - fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar.Förstå medborgarnas/brukarnas behov - synpunktshantering.

Mål 2017 MåttAlla brukare ska känna sig respektfullt be-mötta av personalen inom individ- och famil-jeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med personalens bemötande ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 96 %Värde 2015: 97 %

Alla brukare ska uppleva delaktighet i kontak-ten med individ- och familjeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med delaktigheten ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 92 %Värde 2015: 93 %

Individ- och familjeomsorgens webbinforma-tion är god.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Svarsfrekvens individ- och familjeomsorgens webbinformation. Mätning via SKL årliga webbplatsundersökning.

Värde 2014: 92 %Värde 2015: 92 %

Alla brukare ska uppleva sig nöjda med infor-mationen i kontakten med individ- och famil-jeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med informationen ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 95 %Värde 2015: 97 %

Alla brukare ska uppleva sig nöjda med till-gängligheten inom individ- och familjeomsor-gen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med tillgängligheten ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 88 %Värde 2015: 91 %

Medborgardialoger utvecklas för att stärka demokratin.

Målnivå: Fyra medborgardialoger

Mätmetod: Mäta antalet medborgardialoger.

Värde 2014: 7 styckenVärde 2015: 3 stycken



MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Ledarskap – tydliga uppdrag och mål.Medarbetarskap – tydliga uppdrag och mål.Gemensam värdegrund.

Mål 2017 Mått Medarbetare upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete.

Målnivå: Lägst nivå 3,5

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5

Värde 2015: 4,2

Medarbetare ska uppleva ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat

Målnivå: Lägst nivå 3,5

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 3,85

Medarbetare är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i Balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten

Målnivå: Lägst nivå 3

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 3,5

Medarbetare upplever att de har en rimlig ar-betsbelastning

Målnivå: Lägst nivå 3

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: Saknas

sandvikens kommun



Framgångsfaktorer Trygghet - social sammanhållning och socialt stöd.Folkhälsoperspektivet är integrerat i nämndernas verksamhet.Folkhälsa - genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration.Tidiga insatser för barn och vuxna - motverka utanförskap.

Mål 2017 MåttSamverkan med andra verksamheter, kring vuxna som riskerar utanförskap

Målnivå: 70 %

Mätmetod: Andelen brukare som varit i åtgärd och som gått ut i egen försörjning ska uppgå till minst 70 % under året. Mäts via verk-samhetsstatistik.

Värde 2014: 56 % Värde 2015: 67 %

Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i

Målnivå: NRI ska successivt öka till Trygghet 60

Mätmetod: SCB medborgarundersökning ”Nöjd – Region – Index NRI” del Trygghet

Värde 2014: 55 Värde 2015: 53

Medborgarna i Sandviken har en god och jäm-lik hälsa.Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrånNationella folkhälsoenkäten 2014

Mätmetod: Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät

Värde 2014: Den upplevda goda fysiska, psykiska och sociala häl-san för män 71 % och kvinnor 70 %.Värde 2015: Saknas*

*Nästa undersökning från Folkhälsomyndigheten kommer 2017



EKONOMI

Framgångsfaktorer Samordning - samverkan.Helhetssyn - alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar.Ledarskap - uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.

Mål 2017 MåttHem för vård eller boende (hvb) i egen regi för vuxna ska alltid prövas före externa place-ringar.

Målnivå: Andel vårddygn i hvb egen regi, vuxna, 35 %

Mätmetod: Andelen vårddygn på hvb i egen regi för vuxna ska uppgå till minst 35 % av de totala vårddygnen under året. Mäts via verksamhetsstatis-tik

Värde 2014: 33 % Värde 2015: 34 %

Öppenvården för barn och ungdom ska alltid prövas före externa placeringar.

Målnivå: Andel öppenvårdsinsatser, barn och ungdom, 70 %

Mätmetod: Andelen öppenvårdsinsatser för barn och ungdom ska uppgå till minst 70 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsens årliga statistik mängdinsatser för barn.

Värde 2014: 64 % Värde 2015: 59 %

Öppenvården för vuxna ska alltid prövas före externa placeringar.

Målnivå: Andel öppenvårdsinsatser, vuxna, 30 %

Mätmetod: Andelen öppenvårdsinsatser för vuxna ska uppgå till minst 30 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsens årliga statis-tik mängd insatser för vuxna.

Värde 2014: 29 % Värde 2015: 30 %

Minskade kostnader för institutionsplaceringar för vuxna.

Målnivå: 15,6 mkr.

Mätmetod: Kostnaden för institutionsplaceringar för vuxna ska minska med minst 10 % jämfört med 2015. Mäts via verksamhetsstatistik.

Värde 2014: 12,0Värde 2015: 15,6

sandvikens kommun


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerKulturell kompetens i de sociala tjänsterna för barn och vuxna.Omvärldsanalys - omvärldsbevakningInternationell strategi - deltagande i väl definierade projekt och nätverk.

Mål 2017 MåttPersonalen ska ha kunskaper om många kultu-rer i syfte att öka kvaliteten i de sociala tjäns-terna.

Målnivå: Fyra utbildningsinsatser

Mätmetod: Antalet genomförda utbildningsinsatser rörande kunskap om många kulturer under året.

Värde 2014: FyraVärde 2015: Sju


Utökningar• Utökad bemanning i form av HR-konsult 1,0 tjänst, 0,5

mkr • Utökad bemanning inom familjehemsvården 1,25 tjänst,

0,7 mkr• Utökad bemanning inom administration myndighetsutöv-

ning 3,0 tjänster, 1,5 mkr• Ökade kostnader för familjehemsvård p g a ökat antal

placeringar av barn och unga, 5,0 mkr• Ökade kostnader för institutionsvård vuxna, 7,5 mkr• Lönesatsning socialsekreterare, 0,7 mkr• Finansiering av folkhälsostrategtjänst 0,3 mkr.

Reduceringar• Kostnadsreduceringar av konsulentstödd familjehems-

vård• Kostnadsreducering institutionsvård vuxna• Kostnadsreducering avseende socionomkonsulter


Framtidsbild Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde tenderar att ut-vidgas allt mer, dels genom att nya målgrupper definieras och lyfts fram, dels genom den förskjutning av ansvar för vissa grupper som ständigt pågår. Individ- och familjeomsorgen har begränsade möjligheter att göra strikta prioriteringar eller avgränsningar av arbetsuppgifter som andra myndigheter kan göra på grund av socialtjänstens lagstadgade yttersta ansvar för att invånarna får behövligt stöd och hjälp.

Individ- och familjeomsorgens resultat och arbetsförhållanden speglar samhällsutvecklingen och konjunkturläget i landet. Det kräver en fördelningspolitisk diskussion på riksnivå men behöver också uppmärksammas på lokal nivå. De ökade kraven och det allt vidare ansvarsområdet går till viss del att bemöta med kompetenshöjning, tydlig inriktning mot öppen-vårdslösningar samt bättre samverkan med de myndigheter som trots allt delar ansvaret för samhällets utsatta grupper. Det är dessa utvecklingsområden som individ- och famil-jeomsorgsnämnden behöver fortsätta prioritera inför framti-den. Utbildning är en grundläggande skyddsfaktor för barn och ungas möjlighet till en fortsatt gynnsam livsutveckling. Samverkan med skolan är därför av avgörande betydelse för att motverka att barn och unga slås ut från skolans värld.

Handläggningen inom barnavårdsområdet präglas av ökade krav från lagstiftaren med bland annat begränsad tid för in-ledande bedömningar av anmälningar och krav på att inleda utredning i alla anmälningar där det finns misstankar om att barn utsatts för eller bevittnat våld. Uppföljning av placerade barn och unga i familjehem och på institution ska ske på ett mer omfattande sätt, och samverkan med barns nätverk och andra verksamheter och resurser krävs i högre utsträckning än tidigare i alla utredningar och insatser för utsatta barn. Kraven på att utveckla metoder i utredning och insats för specifika målgrupper av barn som lever i olika riskmiljöer som miss-bruk/beroende och övergrepp/våld i nära relationer blir allt tydligare från lagstiftarens sida. I arbetet med att höja nivån av inflytande och delaktighet kring barnet, dess föräldrar och nätverk samt samverkanspartners bedöms ett nätverksorien-terade arbete med en tydligare metodik inriktad på risk- och skyddsfaktorer få större utrymme i handläggningen av utsatta barn. Ärendeinflödet av framför allt yngre barn ökar. Kom-binationen av ökade krav på verksamheten och en allt högre



arbetsbelastning bedöms efter översyn innebära att beman-ningen behöver bevakas för att kunna uppnå målen om hög kvalitet och effektivitet i arbetet och samtidigt klara av att upprätthålla en god arbetsmiljö.

Inom ungdomsgruppen går det att se vissa förändringar fram-för allt på några års sikt. Minskningen av ungdomskrimina-litet och drogmissbruk fortsätter, och ökningen av psykisk ohälsa förefaller fortsätta öka. Det blir vanligare med intro-verta ungdomar som ibland uppvisar ett tydligt självskadebe-teende, och mindre vanligt med utagerande ungdomar som i grupp ägnar sig åt störande aktiviteter och skadegörelse.

Familjehemsrekryteringen står inför stora utmaningar då det blivit allt svårare att rekrytera kompetenta familjehem. Anta-let barn och unga som placeras i familjehem ökar och har en komplex problematik som ställer stora krav på familjehem-men. Verksamheten är i allt högre utsträckning hänvisad till företag som tillhandahåller familjehem, så kallad konsulent-stödd familjehemsvård, till väsentligt högre kostnader än tra-ditionella familjehem. Nämnden har sedan flera år uttalat att familjehemsvård ska utgöra ett alternativ till institutionsvård. Förvaltningens arbete utifrån den målsättningen medför en kostnadsökning inom familjehemsvården. Under flera år har pengar från institutionsvården överförts till familjehemsvår-den utifrån nämndens viljeinriktning.

Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att ligga på en hög nivå. De senaste åren har präglats av hög arbetsbelastning inom ekonomienheten. Den stora utmaningen under kom-mande år är att möta de utrikesfödda hushåll som två år efter ankomsten till Sverige förs över till kommunen från Arbets-förmedlingen då etableringstiden tar slut, och i de fall egen försörjning saknas. Detta medför fortsatt höga försörjnings-stöds- och personalkostnader. Bemanningen har utökats men behöver troligen förstärkas ytterligare kommande år.

Inom vuxenenheten är de ärenden som aktualiseras mer kom-plexa och svårhanterliga än tidigare då personerna ofta har mer sammansatta problem, bestående av både ett missbruk samt någon form av psykiatrisk eller neuropsykiatrisk funk-tionsnedsättning. Gruppens behov är svåra att tillgodose i öppenvård. En stor andel av de personer som vårdas på insti-tution har omfattande behov av insatser från individ- och fa-miljeomsorgen och verksamheter inom omsorgsförvaltningen, men även från landstingets psykiatri.

En ny målgrupp som uppmärksammats inom vuxenvården är personer som uppnått pensionsålder och som inte tidigare varit kända. När de aktualiseras har ofta ett långt gånget och mycket omfattande alkoholmissbruk framträtt. Gruppen unga vuxna (20-24 år) utgör en stor grupp. Om andelen unga vuxna som hamnar i en negativ livsutveckling är konstant kommer

detta att kräva större fokus på och kunskap om tidiga inter-ventioner samt ett varierat utbud av öppenvårdsinsatser.

Det stora antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sve-rige har ökat trycket på landets kommuner. Migrationsverkets prognoser för kommande år gällande antalet asylsökande en-samkommande barn är mycket osäkra. Antalet anvisade barn har minskat under de första månaderna 2016 men det är ovisst hur mottagandet kommer att utvecklas. Årstidsvariationer påverkar liksom regeländringar gällande gränskontroller.

Den stora ökningen av antalet asylsökande barn ställer höga krav på resurser som finns runt barnen. Det är svårt att få plat-ser i skolan, framför allt inom grundskolan. Handläggningsti-derna för asylärenden vid Migrationsverket har blivit längre, vilket i den direkta verksamheten innebär ett lågt genomflöde av ungdomar, men också svårigheter för ungdomar som under längre tid får leva i ovisshet och under svårare ekonomiska förutsättningar. Verksamheten står inför stora förändringar och utmaningar.

Bostadsbristen påverkar verksamheten påtagligt. Placeringar av vuxna och ungdomar på institution kan i vissa fall inte avslutas eftersom bostadsfrågan inte kan lösas. Den innebär förutom förlängda vårdtider och att det blir stopp i genomflö-det i de interna verksamheterna, att den enskildes möjligheter till utveckling och självständighet försenas.

Massmedias bevakning av socialtjänsten är många gånger problematisk eftersom brister som uppmärksammas ibland ligger utanför verksamhetens påverkansmöjligheter, och som tillfredsställer behovet av att publicera uppseendeväckande nyheter istället för att beskriva faktiska tillkortakommanden. Konsekvenserna av detta innebär påfrestningar för persona-len, tveksamhet för blivande socionomer att söka sig till yrket och att enskilda inte törs söka hjälp. Ett sätt att beskriva en mer nyanserad bild av socialtjänsten är via medborgardialo-ger, vilket bör ske i större utsträckning.

Långsiktiga utökningarKostnadsökningen i familjehemsvården beror dels på svårig-heterna att rekrytera familjehem, vilket innebär att rekryte-ringen i högre utsträckning sker via företag där kostnaderna är högre, dels på att fler barn och unga är i behov av familje-hemsvård. Behov finns av att utöka bemanningen av familje-hemssekreterare för att öka möjligheterna att rekrytera och ge stöd till familjehemmen.

Inom vuxenvården syns ett ökat behov av placeringar på insti-tution för gruppen samsjuka, det vill säga personer med miss-bruk och psykisk funktionsnedsättning. Det är inte möjligt att tillgodose gruppens behov till fullo genom öppenvårdslös-ningar i egen regi, men genom ett utökat samarbete med om-

sandvikens kommun


sorgsförvaltningen är ambitionen att förkorta vårdtiderna och som en förlängning på institutionsvården erbjuda insatser från respektive förvaltning i hemmiljön.

En av de största utmaningarna inför framtiden är att minska personalomsättningen av socialsekreterare och därmed även behovet av nyrekrytering. Att rekrytera och behålla kompe-tent personal blir i detta sammanhang av avgörande bety-delse för att upprätthålla tillräcklig kompetens och kvalitet i verksamheten. En av förutsättningarna för att lyckas är att bemanningen av socialsekreterare utökas eftersom en alltför hög arbetsbelastning påverkar personalen och kvaliteten i handläggningen negativt. Det faktum att de nyanställda är nyexaminerade och ofta saknar erfarenhet av yrket gör att behovet av introduktion och inskolning har ökat. När redan befintlig personal är alltför tyngd av arbetsbördan på grund av låg bemanning och vakanser finns inte tillräcklig tid för att skola in de nya i arbetet. En resursförstärkning möjliggjordes 2016 men alla tjänster har inte kunnat tillsättas. För att under-lätta, avlasta och renodla socialsekreterarnas arbetssituation behöver administrativa tjänster tillskapas.

För att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med personal- och kompetensförsörjning behöver förvaltningen en heltids-resurs inom personalområdet. Kvalitetssäkrad rekrytering, kontakt med högskolor, praktiksamordning och ansvar för introduktion är viktiga komponenter i detta arbete.

Socialsekreterarnas löneläge har uppmärksammats under några år eftersom yrkesgruppen har låg lön i förhållande till utbildningsnivå, ansvar och marknadsläge i regionen. Social-sekreterarnas arbetsuppgifter är i arbetsvärderingen bedömda som bland de högst kvalificerade handläggaruppgifterna i kommunen, vilket ytterligare visar på behovet av hög kompe-tens och låg personalomsättning. Kommunstyrelsens arbets-utskott har under fyra år beslutat att prioritera yrkesgruppen i lönerevisionen men några medel har inte tillskjutits. Löne-satsningen behöver fortsätta under ytterligare några år för att kunna nyrekrytera och behålla personalen.

Kommunfullmäktige anger i sina mål att folkhälsoarbete är en framgångsfaktor för en hållbar samhällsutveckling. Ansva-ret för samordning av det kommunövergripande strategiska folkhälsoarbetet åvilar individ- och familjeomsorgsnämnden efter beslut av kommunfullmäktige 2010-05-24 § 56. Inom verksamheten finns två tjänster samt en alkoholhandläg-gare. Landstinget, numera Region Gävleborg, har sedan 2004 finansierat merparten av en av tjänsterna. Regionen har i en skrivelse föreslagit regionstyrelsen att upphöra med finansieringen från och med 2017. För att kunna fortsätta ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste därför den kommunala finansieringen lösas.

Långsiktiga reduceringarIndivid- och familjeomsorgsnämnden ser små möjligheter att genomföra kostnadsreduceringar som motsvarar verk-samhetens behov av utökningar utan att det får långtgående konsekvenser för enskilda individer, personalens arbetsmiljö och för kommunens ekonomi. Verksamheten som bedrivs är lagstadgad. Nedläggning av boenden och neddragning eller upphörande av öppenvårdsverksamheter kommer att inne-bära att motsvarande tjänster behöver köpas externt, att vissa målgrupper inte kommer att kunna erbjudas stöd och att insti-tutionsplaceringarna kommer att öka och därmed kostnaderna.

Genom att konsekvent prioritera insatser inom kommunen med de resurser som finns inom individ- och familjeomsor-gen och i samverkan med andra aktörer har antalet vårddygn på institution minskat för barn- och ungdomsgruppen. Detta har varit en förväntad utveckling då nämndens strategi är att ersätta institutionsplaceringar med öppenvårdslösningar samt köp av konsulentstödd familjehemsvård med traditionella fa-miljehemsplaceringar för barn och ungdomar. Denna strategi och arbetssätt kommer att fortsätta även kommande år men utvecklingen av antalet biståndsinsatser är svår att förutse eftersom en liten volymökning av antalet placerade kan gene-rera höga vårdkostnader utifrån den enskildes behov.

Svårigheterna att rekrytera socialsekreterare har inneburit att socionomkonsulter anlitats inom myndighetsutövningen. Ett förväntat resultat av ett mer långsiktigt rekryteringsarbete är att samtliga konsulter ska ersättas med tillsvidareanställd personal.

Bedömningen är att verksamheten med en hög bemanning får bättre förutsättningar att utreda, bedöma och följa upp insatser, vilket på sikt leder till kostnadsreduceringar. En hög bemanning av socialsekreterare medför kostnadsreduceringar inom familjehemsvård och institutionsvård för ungdom och vuxna. Tid kan frigöras för rekrytering och stöd till familje-hem samt mer tid för planering av insatser i öppenvård och samverkan med andra kommunala förvaltningar och samver-kanspartners. Samma förhållande gäller området försörjnings-stöd. Med mer personal finns mer tid för kartläggning av enskildas behov och bättre matchning mot olika arbetsmark-nadsinsatser.



InvesteringarInga specifika investeringar planeras förutom de av kommun-fullmäktige avsatta medel till individ- och familjeomsorgs-nämnden om 0,1 mkr.


Bokslut Budget Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019Individ- och familjeomsorgsnämndKommunbidrag 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,1 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0Resultat -0,2 Missbruksvård för vuxna Kommunbidrag 19,8 22,5 28,1 28,6 29,9Övriga intäkter 2,1 1,4 2,0 1,8 1,8Kostnader -35,0 -23,9 -30,1 -30,4 -31,7Resultat -13,1 Barn o ungdomsvård Kommunbidrag 60,9 65,8 72,2 73,7 74,6Övriga intäkter 46,1 44,1 100,1 100,1 101,0Kostnader -115,4 -109,9 -172,3 -173,8 -175,6Resultat -8,4 FörsörjningsstödKommunbidrag 64,8 65,6 66,4 68,0 70,0Övriga intäkter 1,1 1,0 1,6 1,6 1,6Kostnader -63,4 -66,6 -68,0 -69,6 -71,6Resultat 2,5 Övrig verksamhet Kommunbidrag 8,9 8,9 10,9 11,2 11,5Övriga intäkter 2,3 1,8 0,7 0,7 0,7Kostnader -9,9 -10,7 -11,6 -11,9 -12,2Resultat 1,3 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 0,0 1,7 1,8 1,8 1,9Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -1,7 -1,8 -1,8 -1,9Resultat 0,0 Totalt Individ- och familjeomsorgsnämndKommunbidrag 155,3 165,4 180,4 184,3 188,8Övriga intäkter 51,6 48,3 104,4 104,2 105,1Kostnader -224,8 -213,7 -284,8 -288,5 -293,9Resultat -17,9

sandvikens kommun

Kultur- och fritidsnämnd


1) Lägre besöksantal 2016 på gund av att träningsbassängen är under reparation.

2) Högre antal 2016 då alla grundskoleelever inbjuds att delta på Göransson Arena konserten.


Målgrupp och verksamhetsuppdragKultur- och fritidsnämndens målgrupp är kommunens invå-nare, föreningar, organisationer och besökare i kommunen.

Sandvikens ambition är att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Genom ett varierat utbud av kultur- och fritidsakti-viteter bidrar kommunen till hög livskvalitet för medborgarna och därmed en positiv utveckling av samhället. Ett rikt kultur- och fritidsliv av god kvalitet ökar även kommunens attrak-tionskraft och bidrar till inflyttning, turism och lokalisering av nya verksamheter. Barn- och ungdomsverksamhet prioriteras och satsningar på barns och ungdomars eget skapande och initiativförmåga uppmuntras.

VerksamhetsbeskrivningNämnden ansvarar för kommunens kultur- och fritidsverk-samhet.

I kulturverksamheten ingår Kulturcentrum med bibliotek, konsthall, kulturskola, uthyrning och program samt ungdoms-verksamhet. Kulturverksamheten omfattar även stöd till ide-ella kulturföreningar och arrangemang samt museer.

Inom fritidsverksamheten ingår idrotts- och fritidsanlägg-ningar, stöd till idrottsföreningar och ungdomsgårdar. Nämn-den driver även Parkbadet samt ansvarar för friluftslivsfrågor inklusive friluftsbad. Föreningsdrift och brukarmedverkan främjas på anläggningarna som ett komplement till den kom-munala driften. Övriga områden är stöd till sociala föreningar och studieförbund.

Verksamheten är organiserad i sex administrativa enheter: ledning/stab, kulturskola, bibliotek, kulturenheten, Parkbadet och fritidsenheten. Bibliotek, kulturskola och kulturenheten ingår i Kulturcentrum som är ett kulturhus med kommunen och Folkets Hus som huvudmän.

Prognos 2015 2016 2017 2018 2019Biblioteken Antal lån / år 281571 300000 300000 300000 300000 - andel barn- och ungdomsmedier 47% 50% 50% 50% 50%

Antal besökare 334859 339500 340000 340000 340000Konsthallen Antal besök 7859 8000 8500 9000 9000Parkbadet Antal besök 1) 174394 210000 210000 210000 210000Föreningsstöd Idrottsföreningar kronor / invånare 189,5 175 175 175 175

Idéburna föreningar kronor / invånare 15 13 13 13 13

Kulturföreningar kronor / invånare 47 40 40 40 40

Sociala föreningar kronor / invånare 28 28 28 28 28

Ungdomsgårdar kronor/invånare 123 118 162 162 162

Studieförbund kronor/invånare 30 34 34 34 34

Kulturskolan Antal elever i frivillig verksamhet 850 850 900 900 900

Antal barn i grund-skoleverksamhet 2) 2 400 4000 2400 2400 2400

Kulturcentrum Antal offentliga arrangemang 400 350 350 350 350

Andel för barn och unga 50% 50% 50% 50% 50%

Årsarbetare 83 82 82 82 82


64 Kultur- och fritidsnämnd

MEDBORGARE

Framgångsfaktorer Medborgardialog – mötesplatser. Kommunicera nämndens förutsättningarSynpunktshantering – Förstå medborgarnas/brukarnas behovTillgänglighet - Lätt att få information om nämndens verksamhetIntegration – mötesplatser och insatser inom kommunen främjar samhällsgemenskapen.

Mål 2017 MåttMedborgarna är nöjda med nämndens verksam-het

Målnivå: • NMI kultur ska vara oförändrat eller

öka jämfört med tidigare år• NMI fritid ska vara oförändrat eller öka

jämfört med tidigare år• NMI för både kultur och fritid ska vara

högre än genomsnittet för kommuner med 30 000 – 49 999 invånare.

Mätmetod: Statistiska centralbyråns medborgarundersökning (Nöjd-Medborgar-Index)Egna mätningar av besökarnas upplevelser

Värde 2015: NMI Kultur: 74NMI Fritid: 66

Genomsnittligt NMI för kommuner med 30 000 – 49 999 invånareKultur: 64Fritid: 61

Medborgarna i Sandviken har möjlighet att på-verka nämndens verksamheter

Målnivå: alla enheter genomför minst en doku-menterad brukarundersökning/brukardialog

Mätmetod: antal dokumenterade brukarundersökningar/brukardialoger

Värde 2015: värde saknas

Medborgarna i Sandviken har möjlighet att på-verka nämndens verksamheter

Målnivå: Minst två genomförda och dokumen-terade medborgardialoger, varav en ungdoms-dialog.

Mätmetod: antal dokumenterade medborgardialoger

Värde 2015: en medborgardialog

Medborgarna upplever att tillgängligheten inom nämndens verksamhet är god.

Målnivå: antalet besök ska öka

Mätmetod: antal besök på kultur- och fritids hemsida

Värde 2015: 28 260 st

Medborgarna upplever att tillgängligheten inom nämndens verksamhet är god.

Målnivå: tappade samtal ska minska

Mätmetod: andel tappade samtal via medborgarservice


Främja ökad integration och mångfald.

Målnivå: alla enheter genomför insatser

Mätmetod: Redovisa antalet insatser med fokus på integration och mång-fald


sandvikens kommun


MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Ledarskap - Tydliga uppdrag och målMedarbetarskap - Tydliga uppdrag och målGemensam värdegrundJämställdhet

Mål 2017 MåttLedarskapet upplevs tydligt och utvecklings-inriktat.

Målnivå 1: bibehållen, eller ökad MMI

Målnivå 2: 3,5

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018

Värde 2014: MMI ledarskap och utveckling: 88 % har svarat betyg 3 eller 4 (skala 1- 4)

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 4,05

Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete

Målnivå 1: bibehållen, eller ökad MMI

Målnivå 2: 3,5

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018

MMI: totalt MMI-index MMI: inflytande

Värde 2014: MMI total 79

MMI inflytande: 95 % har svarat betyg 3 eller 4 (skala 1- 4)

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 4,4

Kultur- och fritidsförvaltningen är en jämställd arbetsplats på alla nivåer.

Målnivå: jämställdheten har ökat

Mätmetod: Fördelning mellan antalet tillsvidareanställda män och kvinnor på alla nivåer.

Värde 2015: 39% män, 61% kvinnor




Framgångsfaktorer Miljö – Ett ekologiskt hållbart samhälleSamhällsbyggande – genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo, verka och utvecklas i kommunen.Folkhälsa – genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder och social sammanhållningJämställdhetÖkat samarbete mellan kommunens förvaltningar

Mål 2017 MåttÖka antalet personer som tar del av nämndens utbud.

Målnivå: Öka antalet personer som tar del av nämndens utbud jämfört med tidigare år.

Mätmetod: Egen mätning av antal besökare, elever med mera

Värde 2015: Antal lån bibliotek: 281 571Antal besök biblioteket: 334 859Antal besök Konsthallen: 7859Antal besök Parkbadet: 174 397Antal elever Kulturskolan: 850

Främja öppna mötesplatser

Målnivå: alla enheter genomför insatser

Mätmetod: antal utvecklingsinsatser

Värde 2015: 5st, alla enheter

Främja tillgänglighet till friluftsliv och sponta-nidrott

Målnivå: minst fyra insatser

Mätmetod: antal utvecklingsinsatser

Värde 2015: 4 st

Ett jämställt nyttjande av lokaler och övriga resurser

Målnivå: Ökad jämställdhet i idrottsverksamhet

Mätmetod: Fördelning mellan flickor och pojkars aktivitetsnivå mätt i LOK-stöd.

Värde, 2015: saknas

Ett jämställt nyttjande av lokaler och övriga resurser

Målnivå : Ökad jämställdhet bland Kultursko-lans elever

Mätmetod: Fördelning mellan antal flickor och pojkar som är elever på kulturskolan.

Värde, 2015: 65% flickor, 35% pojkar.

Bidra till lägre ungdomsarbetslöshet

Målnivå: 5st praktikplatser

Mätmetod: Antal ungdomspraktikplatser, ålder 18-24år

Värde 2015: saknas

sandvikens kommun


EKONOMI

Framgångsfaktorer Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramarLedarskap – Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål

Mål 2017 MåttGod ekonomisk uppföljning

Målnivå: resultat enligt budget för förvalt-ningen

Mätmetod: budgetuppföljning

Värde 2015: Resultat 2,7mkr

Ett mer effektivt nyttjande av lokaler

Målnivå: Oförändrad eller höjd nyttjandegrad

Mätmetod: Nyttjandegrad idrottshallar och salar

Värde 2015: 29 %

OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsbevakning – Omvärldsanalys

Mål 2017 MåttÖkat kunskaps- och erfarenhetsutbyte med parter utanför Sandvikens kommun

Målnivå: Delta i minst två nätverk eller pro-jekt inom kultur- och fritidsområdet

Mätmetod: Antalet nätverk eller projekt som förvaltning deltar i.

Värde 2015: fler än 5 st, alla enheter deltar




Utökningar• Skapa fler kommunala mötesplatser med höjd kvali-

tet för ungdomar• Koordinator och omkostnader för fristadskonstnär• Breddat utbud för fler och nya målgrupper på Kul-

turskolan

Reduceringar• Enligt den årliga kostnadsreduceringen


FramtidsbildKommunens kultur, idrott och friluftsliv är viktig faktor för tillväxt och attraktivitet.

Kulturcentrum är en viktig strategisk satsning för att förverk-liga visionen om den aktiva staden, fylld av liv och rörelse.

Kulturcentrum bör utvecklas som mötesplats för fler genom ökade möjligheter till kultur - och nöjesupplevelser och eget skapande.

Alla barn bör garanteras samma tillgång till kulturupplevelser i skolan

Kommunens deltagande i det internationella fristadsarbetet är en viktig markering för yttrandefrihet och det fria ordet.

Kommundelarna har behov av gemensamma samlingsplatser för föreningsliv, kulturupplevelser och möten över genera-tionsgränser.

Kommunens ungdomsgårdar bör utvecklas till öppna mötes-platser som uppmuntrar och tar tillvara ungdomars initiativ och ambitioner genom ett coachande förhållningssätt.

Parkbadet bör förbli en komplett friskvårdsanläggning med moderna attraktioner.

Det finns behov av nya idrottsanläggningar.

Friluftslivet är en tillgång som bör göras mer tillgängligt och attraktivt för både barn och vuxna.

Kommunala idrottsanläggningar kan användas till fler arrang-emang och tävlingar. Bättre boendemöjligheter för tillresande är framgångsfaktor.

Långsiktiga utökningar• Kulturskolan breddar sitt utbud av olika konstnärliga ut-

trycksformer• Alla barn garanteras kulturupplevelser i skolan• Ny idrottshall i kommunen• Kommunens spår, leder, bad och naturmiljöer görs mer

attraktiva och tillgängliga• Möjlighet till spontanidrott och rörelse utomhus under

trygga förhållanden förbättras

Långsiktiga reduceringar• Dåligt utnyttjade anläggningar för enskilda eller ett fåtal

idrotter, ersätts med färre, större anläggningar som an-vänds av flera idrotter

Investeringar

Belysning elljusspår LEDGymutrustning ParkbadetInventarier biblioteksfilialerJernvallen A-hallen Parkbadet, ny attraktionJernvallen, orienteringstavlaUtomhusbad tillgänglighetNy sarg ishallen Jernvallen

sandvikens kommun



Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Kultur- och fritidsnämndKommunbidrag 0,9 0,9 1,0 1,1 1,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,1 -0,9 -1,0 -1,1 -1,0Resultat -0,2 KulturverksamhetKommunbidrag 50,6 51,5 53,2 54,2 55,5Övriga intäkter 4,1 3,0 2,7 2,7 2,7Kostnader -54,4 -54,5 -55,9 -56,9 -58,2Resultat 0,3 FritidsverksamhetKommunbidrag 58,4 59,6 62,4 63,9 65,5Övriga intäkter 23,7 19,5 19,5 19,5 19,5Kostnader -80,2 -79,1 -81,9 -83,4 -85,0Resultat 1,9 Övrig verksamhet Kommunbidrag 5,1 5,4 5,9 6,0 6,3Övriga intäkter -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -5,0 -5,4 -5,9 -6,0 -6,3Resultat -0,2 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,3 -1,2 -1,2 -1,3 -1,3Resultat 0,9 Totalt Kultur- och fritidsnämndKommunbidrag 116,2 118,6 123,7 126,5 129,6Övriga intäkter 27,5 22,5 22,2 22,2 22,2Kostnader -141,0 -141,1 -145,9 -148,7 -151,8Resultat 2,7


70 Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragSandviken, Hofors och Ockelbos kommuner samverkar i en gemensam samhällsbyggnadsnämnd, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd. Till nämnden hör en gemensam förvaltning benämnd Västra Gästriklands samhällsbyggnads-förvaltning.

Samhällsbyggnadsnämndens målgrupp är de fysiska och ju-ridiska personer som söker olika typer av lov, tillstånd eller vill ha fastighetsbildningsåtgärder utförda. Som exempel kan nämnas kommunernas invånare, fastighetsägare, företagare.

Tillståndsprövning och tillsyn sker i huvudsak enligt miljö-balken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagstiftningen. Samhällsbyggnadsnämnden ska även tillgodose behoven av grundläggande geografiska data och följdprodukter från dessa data. Nämnden inrymmer Sandvikens kommuns lantmäteri-myndighet och medverkar med lantmäteriteknisk rådgivning i samhällsbyggnadsprocessen. Vidare ansvarar nämnden för skolskjuts- och färdtjänstverksamheten i Sandviken samt bo-stadsanpassningsbidrag i Sandviken och Hofors.

VerksamhetsbeskrivningSyftet med samverkan är att skapa en organisation som sä-kerställer en effektiv och rättssäker kommunal service för medborgare och näringsliv. Samverkan möjliggör ett bredare utbud av tjänster med ökad tillgänglighet. Sammantaget ska-par detta goda möjligheter för hållbar samhällsutveckling.

Den gemensamma nämnden ska bedriva en ekonomiskt effek-tiv verksamhet inom miljö-, livsmedel-, bygg-, och planområ-det i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens inom nämndens verksamhets-område.

Förutom ovan nämnda verksamhetsuppdrag ingår även mät-ning, beräkning, kartering (MBK), trafikfrågor, tobak och receptfria läkemedel, skyddsjakt, strategiskt miljöarbete och naturvård med mera. För vissa av de ingående kommunerna ingår även uppdrag inom bostadsanpassning, skolskjutsar och färdtjänst samt ansvar och uppdrag som kommunal lantmäte-rimyndighet (KLM).

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, genom miljö- och hållbarhetsenheten, ansvarar för tillsyn enligt miljöbal-ken, livsmedels-, smittskydds-, strålskydds-, receptfria läke-medels- och tobakslagstiftningen. Tillsynen omfattar bland annat miljöfarlig verksamhet, strandskydd, livsmedelshante-ring, inomhusmiljö och offentliga lokaler. Samhällsbyggnads-förvaltningen är även prövningsmyndighet för vissa av de verksamheter som omfattas av nämnda lagstiftningar.

Inom miljö- och hållbarhet ingår de strategiska miljöfrågorna som rör kommunernas organisationer såsom naturvård, miljö-målsarbete, hållbart resande samt energieffektivisering.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, genom plan- och byggenheten, ansvarar för fysisk planering i de samver-kande kommunerna. Huvuduppgifter inom fysisk planering är att ta fram översikts- och detaljplaner, handlägga bygglov, anmälan och tillsyn enligt plan- och bygglagen. I bygglovs-handläggningen ingår det även att utföra granskning och över-syn av byggandet. I planhandläggningen ska det planeras och utformas för nya byggnader och områden för att positivt bidra till livet i samhället, till stads- och landskapsbilden. Föränd-ring av bebyggelse sker på sådant sätt att befintliga kvaliteter och värden tas tillvara. Vid all planering är grönområden och vattendragens funktion för livsmiljön av central betydelse. Inom plan- och byggenheten ingår även trafikingenjörens arbetsuppgifter såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser, ytt-randen, vägföreningsbidrag och beslut om flytt av fordon.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, genom Kart- och lantmäterimyndigheten, ansvarar för geografisk information inom kommunerna. Det innebär bland annat att hålla kommunernas primärkartor och utföra mät-, kart- och beräkningsverksamhet. Enheten ansvarar även för utveckling och samordning av kommunernas geografiska informations-system. Utöver detta ingår även namnsättning av allmänna platser och gator samt adressättning. Sandvikens kommunala lantmäterimyndighet (KLM) finns i organisationen. KLMs kärnverksamhet består av fastighetsbildning i Sandvikens kommun. Fastighetsrättslig rådgivning kan ges till alla sam-verkande kommuner.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd beslutar även om bidrag till bostadsanpassning för personer med funktions-nedsättning enligt lagen om bostadsanpassning i Hofors och Sandvikens kommuner. I nämndens ansvarsområde ingår även skolskjuts- och färdtjänsthandläggning för Sandvikens kommun.

Inom det övriga verksamhetsområdet ligger ansvaret för för-valtningens administrativa uppgifter såsom ekonomi, diariefö-ring, fakturahantering samt nämndsadministration. Adminis-trationen fungerar även som stöd till förvaltningens samtliga verksamheter.

sandvikens kommun


Volymer/Verksamhetsmått Prognos

Antal inkomna ärenden 2015 2016 2017-2019

Miljö- och hållbarhet Livsmedel 346 Ökar Ökar- nyregistrerade anläggningar - Ökar ÖkarHälsoskydd 278 Ökar ÖkarMiljöskydd 935 Ökar ÖkarKansli 1 Ökar ÖkarAntal avslutade ärenden 1 471 * *Ärendebalans/öppna ärenden 506 * * Plan- och bygg Bygglov 580 Ökar ÖkarDetaljplaner 2 Ökar ÖkarPlanbesked 10 Ökar ÖkarTrafik (tillstånd, skrotbilar, synpkt.mm) ** Ökar Ökar

- p-tillstånd ** Ökar ÖkarÖvrigt (tillsyn mm) 34 Ökar ÖkarAntal avslutade ärenden 462 * *Ärendebalans/öppna ärenden 111 160 * Lantmäteri och Geo Info Grundkartor 4 Ökar ÖkarNybyggnadskartor 17 Ökar ÖkarFastighetsbildning 78 Ökar ÖkarAntal avslutade ärenden * * Ärendebalans/öppna ärenden 86 * Bostadsanpassning 263 konstant Andel avslutade ärenden 238 Ärendebalans/öppna ärenden 36 * Färdtjänst och skolskjuts2 Färdtjänstberättigade 1304 Minskar KonstantFärdtjänstresor3 21 564 Konstant KonstantSkolskjuts 1 032 Ökar ÖkarAndel avslutade ärenden * * Ärendebalans/öppna ärenden * *

Övrig verksamhet Allmänna ärenden 449 minskar konstant Totalt 26 897 - -Antal avslutade ärenden 2 171 * *Ärendebalans/öppna ärenden* 653 * *

* Rutin för att ta fram alla delar av ärendestatistiken i alla ärendehanteringssystem saknas. Detta är under utveckling.

** 2015 ingick trafikärenden och p-tillstånd i allmänna ärenden. Prognos

Antal inkomna ärenden 2015 2016 2017-2019

Antal årsarbetare 47 72Ökar

*** Under 2016 bildar bygg- och miljöverksamheterna i Hofors, Ockelbo och Sandviken en gemensam nämnd, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, vilket innebär en utökning av antalet årsarbetare.



MEDBORGARE

FramgångsfaktorerMedborgardialog – medborgarna ska ha ett bra inflytande i processerna.Tillgänglighet – Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnds, VGS, tillgänglighet upplevs som god.Tydlig service – medborgarna får bra service och kvalitet på de tjänster som de efterfrågar.

Mål 2017 Mått

VGS verksamheter har nöjda medborgare.

Målnivå: Index för antalet nöjda medborgare som är i kontakt med verksamheterna tas fram 2017.

Mätmetod: SKL:s undersökning INSIKT ”Nöjd-Kund-Index”, NKIVärde 2015: Saknas

VGS och dess verksamheter ger medborgarna möjlighet att påverka inom nämndens verk-samhetsområden.

Målnivå: Antal medborgardialoger ökar i jämförelse med år 2016.

Mätmetod: Egen mätning/inventering

Värde 2015: Saknas

VGS verksamheter är tillgängliga för med-borgarna.

Målnivå: Resultatet från SKL:s webbunder-sökning 2015 ökar.

Mätmetod: SKL:s webbundersökning, ”Information till alla”Värde 2015: Bygga och bo – Sandviken: 88 %; Hofors: 80 %; Ockelbo: 84 %; Miljö – Sandviken: 100 %; Hofors: 53; Ockelbo: 84

sandvikens kommun


MEDARBETARE

FramgångsfaktorerLedarskap – tydliga uppdrag och mål.Attraktiv arbetsgivare – positiv arbetsplatsKompetent och flexibel personal – medarbetarna erbjuds kompetensutveckling och deras kunskaper nyttjas optimalt.Accepterad och levande värdegrund.Personligt ansvar – medarbetarna har ett personligt ansvar för sitt arbete.

Mål 2017 MåttMedarbetarna upplever att närmsta chef har ett ut-vecklingsinriktat ledarskap.

Målnivå: Tydligt och utvecklingsinriktat ledarskap ökar till 4,0 på MMI.

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning via intranätet

Värde 2015: Tydligt och utvecklingsinriktat ledarskap 3,7

Medarbetarna upplever att de är motiverade i sitt ar-bete.

Målnivå: Motiverade och delaktiga medarbetare ökar till 4,0 i intern medarbetarundersökning.


Värde 2015: Motiverade och delaktiga medarbetare 3,8

Medarbetarna har kännedom om Vision 2025 i Sand-vikens kommun, vision för Hofors kommun och vi-sion Ockelbo kommun.

Målnivå: Vision 2025, balanserad styrning och ansvar för helheten ökar till 3,8 i intern medarbetarundersök-ning.


Värde 2015: Vision 2025, balanserad styrning och ansvar för helhe-ten 3,4




FramgångsfaktorerOffensivt miljö- och energiarbete.Ansvar för natur- och miljövärdenGod planberedskapNy översiktsplanKulturskydda byggnader och kulturvärdenSkapa attraktiva och trygga miljöer och förutsättningar för barn och ungdomar.

Mål 2017 MåttSkapa trygga miljöer för kommunernas invånare.

Målnivå: Förbättring utifrån NMI 2015, trafiksäker-het gång- och cykelvägar

Mätmetod: SCB’s medborgarundersökning NMI, Nöjd-Medborgar-Index, trafiksäkerhet gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhet gator och vägar

Värde 2015: Sandviken: NMI trafiksäkerhet gång- och cykelvägar: 6,1; Hofors: 5,7; Ockelbo: 5,3

Skapa attraktiva förutsättningar för kommunernas näringsidkare.

Målnivå: Förbättring utifrån NKI 2015, del bygglov och miljö- och hälsoskydd.

Mätmetod: SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsut-övning, Nöjd-Kund-Index, NKI.

Värde 2015: NKI bygglov: Sandviken: 71; Hofors: -; Ockelbo: -; NKI miljö- och hälsoskydd: Sandviken: 65; Hofors 55; Ockelbo: -

VGS sprider kunskap om skyddsföreskrifterna i sam-band med tillsyn av vattenskyddsområden inom VGS geografiska verksamhetsområde.

Målnivå: Upprättande av rutin för informationsläm-nande vid tillsynsbesök vid miljöfarlig verksamhet i anslutning till vattenskyddsområde.

Mätmetod: Egen uppföljning

Värde 2015: Saknas

Energibesparingar, hållbart byggande och miljöanpas-sat beteende aktualiseras för kommunkoncernen, nä-ringslivet och privatpersoner.

Målnivå : NMI, del miljö ökar.

Mätmetod: SCB:s medborgarenkät, NMI, Nöjd-Medborgar-Index, del miljö.

Värde 2015: Hofors: 47; Ockelbo: 49; Sandviken: 61Värde 2014: Hofors: 45; Ockelbo: saknas; Sandviken: 58Värde 2013: Hofors: 50; Ockelbo: 46; Sandviken: 57

VGS verkar för att ”Överenskommelser kring åtgärds-arbete för miljömål och klimatanpassning” med Läns-styrelsen genomförs och följs upp.

Målnivå: Minst två stycken åtaganden utförs.


Värde 2015: Saknas

VGS ansvarar för att Ockelbo kommun har ett aktuellt miljömålsprogram.

Målnivå: Uppdaterat miljömålsprogram.


Värde 2015: Saknas

sandvikens kommun


EKONOMI

FramgångsfaktorerHelhetssyn – alla ska hålla sig inom fastställda ramar.Kostnadseffektivitet – samhällsbyggnadsnämnden har en anpassad och kostnadseffektiv organisation.Ledarskap – Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.

Mål 2017 MåttVGS håller sig inom sin budgetram.

Målnivå: Nollresultat vid bokslutet 31/12 2017.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning.

Värde 2015: -1 891 tkrVärde 2014: -1 891 tkrVärde 2013: -75 tkr

VGS har en avsatt buffert inom budgetramen för ut-vecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Målnivå: Minst 1,0 % av Sandvikens kommunbidrag.

Mätmetod: Budgeterad buffert och hur den disponeras under året.

Värde 2016: 1,0 %

VGS samverkar inom förvaltningen, kommunen, kommunkoncernen och grannkommunerna för att nå en ökad effektivitet.

Målnivå: Utveckling av rutiner för samordning inom VGS. Minst tre nya rutiner/arbetsprocesser tas fram under år 2017.

Mätmetod 1: Egen uppföljning.

Värde 2015: Saknas.



OMVÄRLD

FramgångsfaktorerSamarbete och samverkan – Bra relationer med högskolor och universitet.Omvärldsbevakning – omvärldsanalysInternationell strategi – Deltagande i väl definierade projekt och nätverk.

Mål 2017 MåttVGS verksamheter har förståelse för hur plan- och bygg-, miljöskydd-, hälsoskydd, och livsmedelsprocesserna fungerar i andra kulturer.

Målnivå: Öka kunskapen från mångkultu-rella insatser.


Värde 2015: Saknas

VGS bidrar till förbättring av bostadsbilden i Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommuner

Målnivå: Index för andel antagna/godkända detaljplaner för bostadsändamål tas fram 2017.

Mätmetod: Egen uppföljning/mätning

Värde 2015: Saknas

VGS utvecklar verksamheterna genom regio-nala, nationella eller internationella nätverk.

Målnivå: Ett studiebesök per verksamhets-område.

Mätmetod: Egen uppföljning.

Värde 2015: Sex stycken studiebesök totalt på förvaltningen.

sandvikens kommun



Utökningar• Samhällets behov av ett ökat bostadsbyggande kom-

mer att medföra ett ökat tryck på detaljplanering samt bygglov och fastighetsbildning

• Hög resursåtgång för plan- och byggenheten för rådgivning och handläggning med anledning av flyktingsituationen

• Bostadsanpassningsåtgärder• Slutförande av avloppsprojektet ”Rent vatten” för Ock-

elbo kommun.• GIS-projekt för analys av ”GIS-läget” i Hofors, Ockelbo

och Sandvikens kommuner.• Samordnad digital samhällsbyggnadsprocess – uppdrag

av regeringen.• Digitalisering av arkiv• Flyktingsituationen medför till ökat elevantal - påverkar

skolskjutsverksamheten• Strategiskt arbete med natur- och vattenvård - Sandvikens

kommun.• Planerad samt händelsestyrd tillsyn mot så kallade svart-

byggen och andra olovliga åtgärder inom plan- och bygg-lagstiftningen

• Bebyggelseinventering för byggnader med kulturvärden i Ockelbo kommun.

• Övergång till tjänstebaserad uppdatering av byggnadsgeometrier och adresser.

Reduceringar• Slutförande av avloppsprojektet ”Rent vatten” för Ock-

elbo kommun förväntas finansieras via taxa.• Effektivisering - nytt karthanteringssystem vid kommu-

nala lantmäterimyndigheten.• Planerad samt händelsestyrd tillsyn mot så kallade svart-

byggen och andra olovliga åtgärder inom plan- och bygg-lagstiftningen

• Övergång till tjänstebaserad uppdatering av byggnadsgeometrier och adresser.


FramtidsbildVästra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd arbetar för att verksamheterna ska utvecklas till en modern organisation där samhällsbyggnadsprocessen är sammanhållen och framåtsyf-tande. Nämnden arbetar även med att stärka planprocesserna i kommunen med syfte att skapa en bättre planberedskap. Verk-samheterna inom nämnden är till stor del konjunkturkänsliga.

I dagsläget pågår ett flertal utredningar på riksnivå kring hur bostadsbyggande kan stimuleras. Det kommer att påverka kommunernas arbete utifrån plan-, bygg- och fastighetsbild-ningslagen på ett flertal sätt. Framför allt ökar trycket på att

kapa tider i kommunernas fysiska planeringsprocesser vilket ställer högre krav på kompetensförsörjning framöver.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utvärdera tids-frister för byggnadsnämndernas handläggning av ärenden. Vidare ska Boverket ge förslag till sanktionssystem för de fall då byggnadsnämnderna överskrider den fastställda tiden för handläggning. Detta kan komma att kräva verksamhetsföränd-ringar för att klara handläggningstiderna vid hög belastning.

Genomförandet av vattendirektivet fortgår vilket betyder att kommunernas engagemang samt skyldigheter och krav kom-mer att öka. Inför framtiden ser Västra Gästriklands samhälls-byggnadsnämnd det som en prioriterad fråga att jobba med att förbättra de tre kommunernas vattenförekomsters vattenkva-litet.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning har i upp-drag från kommunstyrelsen (KS2015/572) att leda och ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för Sandvikens kommun. Översiktsplanen är ett vägledande och strategiskt dokument och kommunens avsiktsförklaring kring utveckling av den fysiska miljön. Översiktsplanen är även ett politiskt måldokument för att leda och samordna utvecklingen för en god och långsiktig hållbar livsmiljö.

I detta sammanhang är geografiska informationssystem (GIS) viktiga hjälpmedel för arbetet. För att nå regeringens mål att digitala tjänster ska ett förstahandsval i offentlig sektor, be-höver stabila tekniska förutsättningar finnas samt arbetssätt skapas så att det är enkelt att arbeta med GIS. Förvaltningen kommer att arbeta för att sprida kunskap om och därmed möjliggöra en mer slagkraftig användning av kommunens geografiska information i olika planerings- och beslutssam-manhang. Med bildandet av den gemensamma samhällsbygg-nadsnämnden och förvaltningen med Sandviken, Ockelbo och Hofors kommuner finns ett behov av att hitta gemensamma lösningar för GIS då de tre kommunerna arbetar med olika systemlösningar.

Samhällsbyggnadsnämnden ska genom fastighetsbildning och åtgärder för fastighetssamverkan medverka i genomförandet av planerad bebyggelse och infrastruktur och lägga grunden för en rationell drift av byggnader och av anläggningar.

Boverket ser ett stort behov av nyproduktion av hyresrätter och bedömer att behovet av nybyggnation av bostäder är stor. Detta medför ett ökat behov av planlagd mark för bostäder.

Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat kommuner tagit fram åtgärdsprogram gällande miljömål samt klimat- och energiarbete och en handlingsplan för klimatanpassning. I juni 2016 har kommunerna inom VGS geografiska verksam-hetsområde alla skrivit varsin överenskommelse med Läns-styrelsen kring genomförande av åtgärder i ovan nämnda åtgärdsprogram till och med år 2020. VGS nämnd ansvarar långsiktigt för att resurser finns för att kunna driva på kom-



munernas miljö- och klimatarbete samt följa upp genomföran-det av åtgärder.

Alla mät- och kartuppdrag i Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommuner utförs av egen personal. Uppdragsverksamheten utökas bland annat genom att fastighets- och energibolagen ser samordnings- och kvalitetsvinster när resultaten tas om hand på ett samordnat sätt och lagras i en gemensam databas. Databasstrukturen är kvalitetssäkrad, generell och innehål-let kan lätt delas med andra aktörer. Mätinsatser görs utifrån ambitionen i översiktsplanerna i kommunerna och i tät dialog med Plan- och byggenheten.

En strategi med tillhörande riktlinjer tas fram som visar hur kommunerna ska arbeta med sina geodetiska stomnät i plan och höjd. Ett fast markerat stomnät är en grundläggande in-frastruktur för mätning. För samhällsbyggnadsprocessen och för ett hållbart byggande är det av största vikt att planeringen bygger på korrekt geografisk information och att det som byggs hamnar där det är avsett.

Långsiktiga utökningarVid tillbakaflytt till Stadshuset i Sandviken kommer nämnden påverkas av högre hyreskostnader.

För att i framtiden kunna leverera en större uppdaterad bas-karta för alla samverkande kommunerna behöver kart- och lantmäterienheten förstärkas med personella resurser. Dess-utom efterfrågas ytterligare mät- och lagringsinsatser från de kommunala bolagen.

När beslut är tagna för hur GIS-läget ska vara i kommunerna kommer det sannolikt att krävas strukturella förändringar avseende verksamhets- och IT-stöd. Dessa kostnader kom-mer sannolikt att fördelas i kommunen och således inte enbart hamna inom denna förvaltning. Det är i dagsläget svårt att uppskatta kostnaderna för ett genomförande av detta.

Långsiktiga reduceringarEn e-tjänstplattform har tagits fram vilket ger möjligheter att ta fram e-tjänster för bland annat ansökningar. Införandet av e-tjänster förväntas på sikt att bland annat ge tidsvinster i ärendehanteringen.

InvesteringarKommande investeringar:Kontorsmöbler kopplat till de utökningar som sker i samband med verksamhetsförändringarna 2017.

Ekonomiska resurser, Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Kommunbidrag 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,9 -0,8 -0,8 -0,8 -0,9Resultat -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0Miljö- och hälsoskydd

Kommunbidrag 2,1 2,8 3,0 3,1 3,2Övriga intäkter 3,5 8,2 9,9 10,1 10,3Kostnader -5,2 -11,0 -12,9 -13,2 -13,5Resultat 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0Fysisk planering

Kommunbidrag 8,4 7,7 9,1 9,3 9,5Övriga intäkter 9,9 14,2 19,0 18,8 18,3Kostnader -17,6 -21,9 -28,1 -28,1 -27,8Resultat 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0Bostadsanpassningsbidrag

Kommunbidrag 3,9 3,9 4,2 4,2 4,3Övriga intäkter 0,0 0,2 0,3 0,3 0,3Kostnader -4,4 -4,1 -4,5 -4,5 -4,6Resultat -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0Färdtjänst och skolskjutsar

Kommunbidrag 22,5 22,2 23,5 24,1 24,7Övriga intäkter 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7Kostnader -26,0 -24,5 -25,2 -25,8 -26,4Resultat -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0Övrig verksamhet

Kommunbidrag 5,6 6,7 6,8 7,0 7,2Övriga intäkter 0,1 3,1 4,4 4,5 4,6Kostnader -7,4 -9,8 -11,2 -11,5 -11,8Resultat -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0Gemensamt (utvecklingsmedel)

Kommunbidrag 0,0 0,4 0,5 0,5 0,5Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Totalt Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Kommunbidrag 43,3 44,5 48,0 49,1 50,3Övriga intäkter 15,5 28,0 35,3 35,4 35,2Kostnader -61,5 -72,5 -83,3 -84,5 -85,5Resultat -2,7 0,0 0,0 0,0 0,0

sandvikens kommun

Arbetslivsnämnd 79

Arbetslivsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragArbetslivsnämndens övergripande uppdrag är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad genom jobb och studier för olika målgrupper i kommunen. I detta ingår bland annat ansvaret för etablering och integration av flyktingar med up-pehållstillstånd.

Nämnden ansvarar för följande insatser och målgrupper;Nya invandrande kommunmedlemmar som sökt skydd i Sve-rige samt bostadsort och arbete i Sandviken.Invandrare som behöver svenskundervisning (sfi). Vuxna som behöver utbildning från grundläggande nivå till eftergymnasial nivå.Vuxna som behöver särskild undervisning (särvux).Arbetslösa som behöver olika former av stöd och träning samt praktik för att komma i arbete.Vissa kompetensförsörjningsinsatser till företag och offentlig sektor bland annat i samarbete med Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. VerksamhetsbeskrivningEfterfrågan på Arbetslivsnämndens insatser har ökat kraftigt sedan finanskrisens intåg hösten 2008. Idag finns i Sandviken över 1 200 fler arbetslösa i olika programåtgärder och arbets-marknadsanställningar, varav merparten inom kommunala ar-betsmarknadsprogram och projekt, jämfört med år 2007. Det finns sedan länge ett etablerat och väl fungerande samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Under år 2015 hade nämndens arbetsmarknadsverksamheter 1 034 deltagare, vilket är en minskning jämfört med år 2014 då deltagarantalet uppgick till 1 224. Denna volymminskning av arbetsmark-nadsinsatser berodde på utebliven finansiering från EU, då ingen av tre inlämnade EU-projektansökningarna under år 2015 blev beviljade. Sedan Etableringsreformens införande i december 2010 har antalet till Sandviken inflyttade flyktingar med uppehållstill-stånd ökat från mindre än 200 till nästan 700 år 2015. Den stora invandringen förväntas fortsätta med rådande läge i världen och begränsas egentligen endast med tillgången av bostäder.

Flyktingmottagningen ställer höga krav för Svenska för in-vandrare (sfi) inom vuxenutbildningen som växt från knappt 250 studerande till över 700 sedan Etableringsreformens bör-jan och förväntas att öka ytterligare under åren 2017 - 2019. Behovet av övrig vuxenutbildning, från grundläggande till eftergymnasial nivå, har ökat kraftigt under de senaste åren främst på grund av stora omställningsbehov och höjda kun-skapskrav på arbetsmarknaden samt den höga arbetslösheten.

Under år 2015 har arbetslösheten, såväl för hela åldergruppen 16-64 år som för unga män 18-24 år, ökat i Sandviken till skillnad från utvecklingen i landet som helhet. Det är enbart unga kvinnor som minskat sin arbetslöshet under 2015, men från en mycket hög nivå. I relation till antalet personer i ar-betskraften var arbetslösheten i Sandviken hela 14,3 procent vid årsskiftet 2015. Det är den högsta arbetslöshetsnivån i Gävleborgs län, som är det län som har landets högsta arbets-löshet. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken uppgick till 27,9 procent i december 2015, vilket var den 5:e högsta bland lan-dets 290 kommuner. Andelen arbetslösa unga män 18-24 år uppgick vid samma tid till hela 31,0 procent i Sandviken. Det kan exempelvis jämföras med en arbetslöshet för unga män på 11,7 procent i Uppsala och 13,9 procent i Falun.

Hittills har den öppna arbetslösheten kunnat hållas tillbaka genom den stora omfattningen av programåtgärder och arbets-marknadsrelaterade anställningar i samarbete med Arbetsför-medlingen. Detta har också bland annat inneburit att kommu-nens kostnader för försörjningsstöd har kunnat hållas tillbaka, och att många kommuninvånare erhållit ersättning för aktiva insatser istället för passivitet med bidrag. Den långsiktigt håll-bara lösningen för att möta nuvarande utveckling består emel-lertid av vuxenutbildningen och fler personer till studier. Detta är nödvändigt för att klara pågående stora omställningar på arbetsmarknaden och för att fler kommuninvånare ska klara att uppfylla kraven på dagens arbetsmarknad.

Idag råder emellertid viss osäkerhet om vuxenutbildningens lokalmässiga utvecklingsförutsättningar. Vuxenutbildningen, som tidigare hade utbildningscentra på Norrsätraskolan på-började under 2015 överlämningen av lokaler till grundsko-lan. Sfi öppnade nya lokaler på Hammarskolan hösten 2015 och övriga vuxenutbildningen flyttade i augusti 2016 till Ols-backaskolan, men ytterligare verksamhetslokaler behövs för vuxenutbildningens nuvarande och växande volym.

sandvikens kommun

80 Arbetslivsnämnd

Prognos Antal 2015 2016 2017 2018 2019Mottagna invandrare totalt 694 600 650 650 650Studerande i svenska för invandrare (sfi) 705 750 800 850 850Heltidsstuderande grundläggande och gymnasial utbildning 471 600 700 840 1 000

Studerande i särskild undervisning för vuxna 24 25 25 25 25

Deltagare i arbets-marknadsaktiviteter 1 134 1 400 1 400 1 400 1 400

Arbetslösa (december resp år) 2 652 2 800 3 000 3 000 3 000

Årsarbetare 136 150 155 160 160


MEDBORGARE

Framgångsfaktorer Öppenhet och tillgänglighet.

Mål 2017 Mått Nämnden och förvaltningen genomför dia-logmöten inom nämndens verksamhetsom-råden, och förvaltningen informerar löpande om verksamheten med en särskild informa-tionsinsats på hemsida och i sociala medier minst en gång per månad.

Målnivå: Minst 4 dialogmöten där nämnden deltar samt en informationsinsats minst en gång per månad

Mätmetod: Räkna antal medborgar-/dialogmöten samt antal informationsinsatser

Värden 2015: Fyra medborgar- dialogmöten. Månadsvisa informationsinsat-ser.

Verksamhetens deltagare ska vara nöjda med de aktiviteter förvaltningen genomför.

Målnivå: Minst 90 % av deltagarna i arbets-marknadsaktivitet ska vara nöjda med den verksamhet och insatser förvaltningen ansva-rar för.

Målnivå: Införa enkätmätning för vuxenut-bildningen

Mätmetod: Deltagarenkäter vid aktiviteternas avslutning.

Värde 2015: Arbetsmarknadsverksamhet 97 %

Deltagare inom arbetsmarknadsaktiviteter ska bedöma att de nått sitt personliga mål som uppsattes vid aktivitetens start.

Målnivå: Minst 90 % av deltagarna ska be-döma att de nått sitt personliga mål som upp-sattes vid aktivitetens start.

Mätmetod: Deltagarenkäter vid aktiviteternas avslutning.

Värde 2015: Arbetsmarknadsverksamhet 93 %

sandvikens kommun

Arbetslivsnämnd 81

MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Ledarskap.Medarbetarskap.Delaktighet.

Mål 2017 Mått Chefer och medarbetare inom förvaltningen ska vara nöjda med sin arbetssituation.

Målnivå: Lägst nivå 4,0 på den interna medarbetarundersökningen

Målnivå: Sjukfrånvaro under 3 %

Mätmetod: Statistik

Värde 2015: Medarbetarundersökning snitt 4,33 Värde 2015: Sjukfrånvaro 4,18 %

Medarbetare känner till Vision 2025 och för-står målen i balanserad styrning.

Målnivå: Varje enhet har minst 2 gånger per år uppföljning av målen i balanserad styrning

Mätmetod: Antal uppföljningar av målen i balanserad styrning.

Värde 2015: 3 uppföljningar per 150430, 150831 och 151231


Framgångsfaktorer ArbeteStudierEget företagande

Mål 2017 Mått Nämndens verksamheter ska bidra till håll-bar samhällsutveckling genom att utveckla individers arbetsförmåga och kompetens. Kompetensförsörjning och jobb bidrar även till trygghet och utveckling för såväl företag som individer.

Målnivå: Minst 3 400, varav 1 400 i arbets-marknadsprogram/projekt och 2 000 i den samlade vuxenutbildningen, ska delta i ar-betsmarknadsaktiviteter och/eller utbildning inom nämndens verksamhetsområden under året. Målnivå: Andelen deltagare som går till ar-bete, utbildning eller eget företagande efter avslutad arbetsmarknadsaktivitet ska öka jämförbart med föregående år. Målnivå: I genomsnitt går minst 80 % av deltagarna till vidareutbildning, arbete eller eget företagande efter avslutad yrkesutbild-ning.

Mätmetod: Antal deltagare i olika arbetsmarknadsprogram och projekt samt i den samlade vuxenutbildningen.

Värde 2015: 1 134 personer i arbetsmarknadsverksamhet och 1 887 i den samlade vuxenutbildningen. Mätmetod: Andelen deltagare inom arbetsmarknadsverksamhet som går till arbete, utbildning eller eget företagande.

Värde 2015:Extraprojektet 23 %Aktivitetscenter för unga 33 %Arbetsmarknadscentrum 12 %Aktivitetscenter för språk och företagande 18 %

Mätmetod: Andelen deltagare i yrkesutbildning som går till vidareutbild-ning, arbete eller eget företagande.

Värde 2015:Verkstadsutbildning 78 % Vård- och omsorgsutbildning 90 %

sandvikens kommun

82 Arbetslivsnämnd

Organiserade insatser för fysiskt och psy-kiskt välmående har visat sig vara en viktig komponent och framgångsfaktor på vägen till arbetsmarknaden, framförallt för ungdomar och utrikes födda.

Målnivå: I de program och projekt där det är möjligt och ändamålsenligt bör deltagarna erbjudas hälsoaktivitet.

Målnivå: Minst 1 100 personer inom nämn-dens finansierade verksamheter ska delta i olika organiserade aktiviteter inom hälsa, kost och motion under året.

Mätmetod: Redovisa de friskvårdsaktiviteter som bedrivs.

Värde 2015: Ingen mätning

Mätmetod: Antalet personer som deltagit i hälsofrämjande aktiviteter.

Värde 2015: Ingen systematisk registrering per person har gjorts.

Vuxenutbildningen i Sandviken behöver öka sin volym inom såväl grundläggande- och gymnasial nivå som yrkes- och högskolenivå.Vuxenutbildningen i Sandviken behöver ock-så öka andelen studenter som får godkända betyg samt även öka andelen som genomför hel yrkesutbildning.

Målnivå: Fr.o.m. 2015 och inom den när-maste 5-årsperioden fördubbla antal stude-rande inom vuxen- och högskoleutbildning.

Målnivå: Andelen godkända betyg ska ligga på minst riksnivå 87 %.

Målnivå: Andel av eleverna som genomför hel yrkesutbildning ska vara minst 90 %.

Mätmetod: Antal studerande inom vuxen- och högskoleutbildning.

Värde 2015: Grund- och gymnasieutbildning 471 helårsstuderande

Mätmetod: Andel godkända betyg.

Värde 2015: 86 %

Mätmetod: Andel som genomför hel yrkesutbildning.


sandvikens kommun

Arbetslivsnämnd 83

EKONOMI

Framgångsfaktorer Helhetssyn.Effektiv förvaltning.Ekonomi i balans.

Mål 2017 Mått Nämndens verksamheter ska sträva efter att förbättra kostnadseffektivitet.

Målnivå: Nettokostnaderna per brukare/del-tagare/studerande ska vara oförändrade eller minska i jämförelse med året innan.

Mätmetod: Statistik från verksamheten

Värde 2015: Arbetsmarknadsverksamhet 16 800 kr per deltagare Integrationsverksamhet 0 kr per deltagare Grund- och gymnasieutbildning 33 860 kr per heltidsstuderande Svenska för invandrare 8 847 kr per studerande

Förvaltningens ekonomi i balans.

Målnivå: Förvaltningen ska hålla sig inom budgetram

Mätmetod: Månatlig budgetuppföljning.

Värde 2015: Underskott -5.356 tkr

Nämnden verkar för nämnds- och förvalt-ningsövergripande aktiviteter och projekt

Målnivå: Antal nämnds- och förvaltningsö-vergripande aktiviteter och projekt.

Mätmetod: Räkna antal aktiviteter och projekt.


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerVälkomna nya invandrande kommunmedlemmar.Mångkulturella arbetsplatser.Utvecklingsarbete med internationellt perspektiv.

Mål 2017 Mått En betydande del av nämndens utvecklings-arbete och samverkan över förvaltnings- och kommungränserna sker inom ramen för EU-projekt. Särskilt inom ramen för den europe-iska socialfonden ingår utbyte med liknande verksamheter i andra europeiska länder som ett inslag i projekten. Nämndens verksamheter ska under året be-driva innovativa utvecklingsprojekt med EU-finansiering och inslag av europeiskt utbyte.

Målnivå: minst tre större EU-projekt

Mätmetod: Antal EU-projekt

Värde 2015: Inget projekt

sandvikens kommun

84 Arbetslivsnämnd

För utrikesfödda som saknar erfarenhet från arbetsmarknaden i nya hemlandet utgör möj-ligheterna till praktik en viktig erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Nämndens verksamheter ska aktivt arbeta för att utrikes födda ska erhålla praktik.

Målnivå: Minst 750 utrikes födda ska erhålla aktivitet inom förvaltningens arbetsmark-nadsverksamhet

Målnivå: Minst 150 utrikesfödda inom eta-bleringen ska erhålla praktik inom såväl pri-vat som offentlig sektor under året.

Mätmetod: Antal utrikes födda i aktivitet Värde 2015: Ingen mätning

Mätmetod: Antal utrikesfödda i praktik.

Värde 2015: 141 praktikanter varav kommunen 52, privata 82 och föreningar 7.

Integration är en gemensam aktiv process som innebär att vi ska lära känna varandra och lära av varandras historia och kultur. Upplevelsen att vara en del av samhället och känna samhörighet är lika viktig för utrikes födda som för inrikes födda personer. Målnivå: Under år 2017 genomföra kart-läggning av mötesplatser mellan utrikes födda och inrikes födda inom förvaltningens verksamheter.

Mätmetod: Beskrivning av mötesplatser



Utökningar• Fler utbildningsplatser inom Svenska för Invandrare sfi

med omkring ytterligare 50-100 platser år 2016-2017 (in-klusive personer med uppehållstillstånd boende på asylan-läggningarna).

• Fler studerande på vuxenutbildningen. Omkring 100 fler studieplatser år 2016 och 200 fler studieplatser år 2017.

• Fortsatt hög inflyttning av flyktingar med uppehållstill-stånd. Totalt uppskattas ca 600-650 inflyttade år 2016 och åren framöver. Påkallar behov av mer personal inom integrationsenheten samt fler praktikplatser och arbetsmarknadsrelaterade anställningar för att förebygga ökningar av kostnader för kommunens försörjningsstöd.

• Fler deltagare i arbetsmarknads- och vägledningsprogram, främst beroende på ökade ambitioner inom den nationella arbetsmarknadspolitiken samt nya EU-projekt för ungdo-

mar och långtidsarbetslösa inklusive utrikes födda. Fler arbetsmarknadsrelaterade anställningar för ungdomar och långtidsarbetslösa.

• Fler gymnasieungdomar i feriepraktik och arbetsmark-nadskunskap i tidigare åldrar.

Reduceringar• Endast aktuellt om det blir neddragningar inom den stat-

liga arbetsmarknadspolitiken som renderar minskade statsstöd, eller om volymen EU-medel minskar, eller om statsbidragen till vuxenutbildning minskar, eller om ut-flyttningen av flyktingar som genererar etableringsstöd blir mycket stor. En reducering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna i kommunen renderar som regel ännu större kostnadsökningar för kommunens försörjningsstöd, efter-som en sådan reducering också reducerar statsbidragen från Arbetsförmedlingen.

sandvikens kommun

Arbetslivsnämnd 85


FramtidsbildStrukturförändringarna inom näringsliv och arbetsmarknad i Sandviken, tillsammans med ambitionerna inom den natio-nella arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, kommer att rendera behov av en successiv och påtaglig ökning av antalet studieplatser inom kommunens vuxenutbildning under den kommande 4-5-årsperioden. Sandviken tillhör en av de kom-muner i landet som är hårdast prövad av strukturförändringar och arbetslöshet, särskilt vad gäller nytillträdande på arbets-marknaden. Samtidigt tenderar kompetensbristen att öka inom en rad yrkesområden, där i flera avseenden behovsnivån gäl-ler gymnasial yrkesutbildning. Detta gäller inte minst inom vård- och omsorgssektorn där kommunen själv är en av de största avnämarna.

Arbetsmarknadens ökade kompetenskrav innebär även att den eftergymnasiala utbildningen behöver utökas både vo-lym- och innehållsmässigt, vilket påkallar utveckling av kom-munens Lärcentrum som framledes bland annat kan innehålla Yrkeshögskoleutbildningar både på plats i Sandviken och på distans.

Inom integrations- och arbetsmarknadsområdet kommer stora volymer åtgärdsprogram att behövas under ytterligare 3-4 år för att möta den höga arbetslösheten med aktiviteter och omställningsinsatser med ännu större inriktning på studier. Detta behöver även fortsättningsvis ske i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och bland andra Europeiska Socialfon-den. För att långsiktigt förebygga inflödet av unga arbetslösa behöver insatser också sättas in i tidigare åldrar, dels för att öka motivationen för studier och för att öka kunskapen om den arbetsmarknad som väntar efter skolan.

Långsiktiga utökningarMot bakgrund av hittillsvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad i Sandviken behöver kommunens vuxen-utbildning (exklusive sfi) expandera till att bli ungefär dubbelt så stor år 2018 jämfört med omfattningen år 2015. Detta inne-bär bland annat motsvarande ökningsbehov av personal och lokaler med mera.

Även antalet platser i Svenska för invandrare kommer san-nolikt att öka påtagligt under en period fram t.o.m. år 2017-2018, för att sedan stabiliseras och successivt långsiktigt minska mot bakgrund av Migrationsverkets prognoser.

Långsiktiga reduceringarI takt med ökade utbildningsinsatser och förbättrad kom-petensmatchning på arbetsmarknaden, i kombination med förbättrad i konjunktur, kommer kommunens arbetsmarknads-program och åtgärder successivt att kunna minskas på lång sikt.

Investeringar

Lokaler och inventarier för att klara utökning av CVL:s verk-samheter.Tre fordon till arbetsmarknadsverksamhet och ett fordon till CVL.


Bokslut Budget Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019Arbetslivsnämnd Kommunbidrag 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,8 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 0,0 Vuxenutbildning Kommunbidrag 27,2 29,6 37,9 38,8 39,7

Övriga intäkter 23,6 30,4 30,3 31,1 32,0Kostnader -53,2 -60,1 -68,2 -69,9 -71,7 -2,4 Kompetensförsörjning Kommunbidrag 14,1 12,1 15,7 16,1 16,5Övriga intäkter 71,7 72,6 67,3 68,3 69,3Kostnader -89,5 -84,7 -83,0 -84,4 -85,8 -3,7 Övrig verksamhet Kommunbidrag 3,7 4,2 4,2 4,2 4,3Övriga intäkter 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2Kostnader -3,8 -4,4 -4,4 -4,5 -4,5 0,3 Gemensamt (utvecklingsmedel) Kommunbidrag 0,4 0,5 0,6 0,6 0,6Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 0,4 Totalt Arbetslivsnämnd Kommunbidrag 46,2 47,3 59,3 60,6 62,0Övriga intäkter 95,7 103,2 97,8 99,6 101,5Kostnader -147,3 -150,6 -157,1 -160,3 -163,5 -5,4

sandvikens kommun

86 Kommunstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning

Målgrupp och verksamhetsuppdragKommunstyrelsens förvaltning stödjer kommunstyrelsen i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Arbetet genomförs i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar och bolag. Kommunledningsverksamheten svarar för det interna stödet och servicen till kommunens olika verksamheter i form av ekonomi- och personaladministration, information, juridik, IT, kost och städ med mera. Den tekniska verksamheten inom kommunstyrelsens förvaltning svarar för att kommunens in-vånare och besökare erbjuds en väl fungerande utomhusmiljö, med god standard på gator och vägar, att det finns ändamåls-enliga lokaler för kommunens egen verksamhet. Näringslivs-verksamhet ska erbjuda service till företag på orten. Turismen riktar sig till besöksnäringen i kommunen.

VerksamhetsbeskrivningKommunstyrelsens förvaltning är organiserad i tio kontor med ansvar för såväl kommunövergripande funktioner som intern service inom kommunens organisation. Flertalet av kontoren bistår mot ersättning kommunala bolagen med stöd och service.

Ekonomikontoret samordnar kommunens- och kommunkon-cernens ekonomi. Detta innebär bland annat upprättande av budget, delårsbokslut/bokslut, årsredovisning, samt ekono-miska uppföljningar. Kontoret samordnar även den finansiella strategin och planeringen inom koncernen.

Informationskontoret arbetar med information och marknads-föring både inom organisationen och till övriga samhället. Kontoret svarar bland annat för informationsstöd till kom-munkoncernen, kommunens grafiska profil, information till nyinflyttade med mera. Inköpskontoret är en central inköps- och upphandlingsfunk-tion som i första hand svarar för förvaltningsgemensamma upphandlingarna, avtalstecknande, uppföljningar med mera. Samordning av kommunkoncernens avtal och inköp sker för ett totalekonomiskt tänkande samt och för att stimulera miljö-tänkandet och utveckla det sociala ansvarstagandet vid inköp och upphandling.

IT-kontoret är en intern serviceorganisation som ansvarar för samordning, förvaltning och utveckling av kommunkoncer-nens IT-plattform för data och telefoni.

Kommundirektören och kommunledningskontoret stödjer kommunstyrelsens i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Kommunledningskontoret arbetar med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ärendehantering, juridik och utredningsfrågor, statistik och

omvärldsbevakning och är kommunens arkivmyndighet. Kon-toret ansvarar även för Medborgarservice som ger medbor-gare vägledning och svar på många förvaltningsärenden samt hjälp till rätt kontakt. Därutöver ingår i kontorets ansvar att administrera det årliga uppdraget till Högbo Bruk AB, gällan-de kultur- och fritidsverksamhet, vård av den kulturhistoriska miljön vid Högbo bruk, med mera.

Näringslivskontorets uppdrag är att arbeta för att fler företag startar, utvecklas och etableras i Sandvikens kommun. Kon-toret erbjuder företagare myndighetslotsning, nätverk och kontaktytor, kunskap och information om kommunen och förmedlar även kontakter gällande ledig mark och lokaler. Inom näringslivskontorets ansvarsområde ingår turism/be-söksnäring. Uppdraget är att stödja och skapa förutsättningar för att aktörer inom besöksnäringen utvecklas enskilt och/eller tillsammans.

Personalkontoret arbetar som intern konsult med råd och stöd till all kommunal verksamhet och har ett övergripande ansvar för personalfrågor, organisationsutveckling och omvärldsbe-vakning. Kontoretarbetar bland annat med löne- och pensionsadministration, förhandlingar, arbetsrätt, jämställdhet, arbetsmiljö, ledar-skapsutveckling och rekrytering. Bistår även vissa kommu-nala bolag med löneadministration och HR-funktion.Sandbacka Park är en science park där samverkan mellan företag, organisationer, högskola och samhället främjar ut-veckling, företagande och innovationer. Verksamheten drivs i nära samarbete med det regionala näringslivet och offentliga samarbetspartners. Sandbacka Park är dels en regional mötes-plats för företag, studerande och forskare och dels en motor för utvecklingsprojekt. Insatser görs inom ett antal fokus-områden: industriell IT, materialteknik samt energieffektiva samhällen.Servicekontoret svarar för intern service till kommunens olika verksamheter i form av kostservice, städservice, verksamhets-vaktmästare, post, bilpool och distributionscentral.

Tekniska kontoret samordnar arbetet med kommunens mark och fastigheter, exploateringsverksamhet och tomtkö, kris- och beredskapsplanering. Kontoret leder och styr fastighets-förvaltning, teknisk förvaltning, parkskötsel och skogsförvalt-ning liksom årliga uppdrag till bolagen Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB. Inom kontorets ansvarsområde ligger även kommunens medlemskap i Gästrike Räddningstjänstför-bund.

sandvikens kommun



* Inkluderar även service åt vissa bolag inom kommunkoncernen.

2015 2016 2017 2018 2019Matportioner - förskola 285 000 285 000 310 000 315 000 315 000- grundskola 630 000 630 000 650 000 660 000 660 000- gymnasiet 180 000 180 000 190 000 200 000 200 000- vård och omsorgsboende 330 000 330 000 350 000 350 000 350 000- ordinärt boende 75 000 75 000 85 000 85 000 85 000Löneutbetalningar per månad * (genomsnitt) 4539 4800 4950 5000 5000Persondatorer i nätverk 8400 8500 8600 8700 8800Belagd yta körbanor och gång- o cykelvägar - tusental kvm 1156 1156 1156 1156 1156

Förvaltad ägd lokalyta - tusental kvm 270 268 269 274 274Antal företag 3448 3500 3600 3700 3800Antal årsarbetare 303 304 310 313 315- varav Servicekontor 175 172 175 178 180



MEDBORGARE

FramgångsfaktorerKommunikation – information – dialogTillgänglighetRespektfullt bemötande

Mål 2017 Mått

Medborgare får tjänster och service av god kvalitet.

Målnivå: Andelen nöjda medborgare ökar.

Mätmetod: SCB medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI.

Värde 2015: NMI 56

Former för medborgarnas inflytande och möjlighet att påverka verksamheterna införs.

Målnivå: Antalet tillfällen där medborgarna ges möjlighet att påverka ökar.

Mätmetod: Egen uppföljning/mätning.

Värde 2015: Ett 20-tal medborgardialoger.

Tillgängligheten i kommunen är god.

Målnivå: Tillgängligheten ökar. SCB med-borgarundersökning NMI, del bemötande och tillgänglighet.

Mätmetod: SCB medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI, del bemötande och tillgänglighet.

Värde 2015: NMI, del bemötande och tillgänglighet 59.

MEDARBETARE

FramgångsfaktorerTydligt ledarskapMedarbetarskap – inflytande, dialog, meningsfullhet och laganda.Tillåtande klimat

Mål 2017 Mått

Cheferna upplever att de har ett tydligt upp-drag.

Målnivå: Index tas fram 2017.


Värde 2015: Saknas

Medarbetarna känner att de har inflytande inom sin verksamhet.



Värde 2015: Medarbetarnas inflytande: 4,3

Medarbetarna är väl förtrogna med målen för sin arbetsplats.



Värde 2015: 3,7

sandvikens kommun



FramgångsfaktorerReducera miljöpåverkanStrategiska upphandlingar som stödjer en hållbar utveckling.Företagande – EntreprenörskapSkapa attraktiva och trygga miljöer och förutsättningar för barn och ungdomar.

Mål 2017 Mått

Medborgarnas behov av trygghet, genom inte-gration i kommunen, beaktas i verksamheterna.

Målnivå: Barn och ungdomars trygghet ökar.

Mätmetod: LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) eller SCB:s medborgarundersökning, NRI (nöjd-region-index) del trygghet

Värde 2013: LUPP 2013Värde 2015: NRI – del trygghet 18-24 år: 49

Genom samverkan med näringslivet och inom kommunkoncernen bidrar förvaltningen till att fler personer kommer i arbete eller annan sys-selsättning.

Målnivå: Antalet sysselsatta ökar.


Värde 2015: Saknas

Medborgarnas möjligheter till ett aktivt liv främjas genom framtagandet av en kommun-täckande cykelstrategi.

Målnivå: NMI avseende gång- och cykelvägar ökar.

Mätmetod: SCB’s medborgarundersökning, NMI, nöjd-medborgar-index del gång- och cykelvägar

Värde 2015: NMI, del gång- och cykelvägar 58

Förvaltningen arbetar aktivt för minskad nega-tiv miljöpåverkan genom att minska energiför-brukningen.

Målnivå: Energiförbrukningen i kommunägda lokaler minskar inom förvaltningen, kWh/m2.

Mätmetod 1: Egen uppföljning

Värde 2015: Saknas

Förvaltningen arbetar aktivt för minskad nega-tiv miljöpåverkan genom ökad andel närprodu-cerade livsmedel.

Målnivå: Andelen närproducerade livsmedel ökar.


Värde 2015: 24,7 %



EKONOMI

FramgångsfaktorerSamverkan i kommunen och koncernen.

Mål 2017 Mått

Förvaltningen håller sin budgetram.

Målnivå: Förvaltningen har minst nollresul-tat.

Mätmetod: Uppföljning månatligen, vid delårsrapport och årsredovisning Värde 2015: 11,7 mkr

En buffert avsätts för oförutsedda händelser.

Målnivå: 1 % av kommunstyrelseförvalt-ningens kommunbidrag avsätts till buffert.

Mätmetod: Egen mätning, avsatt buffert.

Värde 2015: 1,0 % avsatt

Samverkan ökar mellan kommunen och kom-munkoncernen, för att nå ökad effektivitet.

Målnivå: Utveckla övergripande koncernge-mensamma funktioner och rutiner.


Värde 2015: 16 koncerngemensamma funktioner och rutiner.

sandvikens kommun


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsanalys Internationell strategiDeltagande i väl definierade projekt och nätverkSamarbete och samverkanBra relationer med högskolor och universitet.

Mål 2017 Mått

Öka mångfalden inom kommunstyrelsens förvaltning.

Målnivå: Antalet individer som, inom kom-munstyrelsens förvaltning, bereds tillfälle för att få erfarenhet/praktik från arbetslivet ökar.


Värde 2015: Saknas

KS förvaltning leder och samordnar aktivite-ter för bostadsbyggandet i enlighet med fast-ställt bostadsförsörjningsprogram.

Målnivå: Ett antal aktiviteter kring bostads-byggandet i kommunen genomförs under år 2017.


Värde 2015: Saknas

Förvaltningen har bra relationer med högsko-lor och universitet.

Målnivå: Antalet aktiviteter för att skapa nya mötesplatser i samverkan med högskolor och universitet ökar.


Värde 2015: Saknas




Utökningar• E-arkiv, fortsatt utredning• Koncernsamordning av lönehantering• Koncernsamordning av ekonomi- och finansadministra-

tion• Koncerngemensam användning av Beställning• Driftbidrag till trygghetsboende• Medlemskap i Stockholm Business Alliance• IT-verktyg Balanserad styrning, systemförvaltning• Ökad andel närproducerade livsmedel• Resurs för elsäkerhet och energibesparing• Resurs för utveckling av centrum

Reduceringar• Barn- och ungdomsstrateg överförd till individ- och fa-

miljeomsorgsnämnden• Intäkter från koncernsamordning av lönehantering• Intäkter från koncernsamordning av ekonomi- och finans-

administration• Intäkter från koncerngemensam användning av Beställ-

ning• Intäkter från övriga förvaltningar avseende närproduce-

rade livsmedel• Ökade hyresintäkter för resurs till elsäkerhet och energi-

besparing• Intäkter från koncernsamordning dokument- och ärende-

hanteringssystem, W3D3


FramtidsbildKommunstyrelsens tekniska verksamhet står inför stora utma-ningar avseende kommande behov av lokaler för skolor och förskolor, olika sorters omsorgsboenden samt andra typer av bostäder. Befolkningsökningen under de gångna åren och den som prognostiseras framåt under perioden innebär att bostäder måste nyproduceras i en högre takt. Bostadsförsörjningspro-grammet blir en grund att stå på i detta arbete. Under 2015 har sex egnahemstomter och en arrendetomt sålts. Intresset för att bygga på egnahemstomter ökar. Arbetet med att hitta attraktiva områden för villatomter intensifieras.

Efter en ombyggnad av Stadshuset första etapp kommer delar av förvaltningen att kunna flytta in i renoverade och ombyggda lokaler under år 2018. Stadshuset ska då innehålla fler arbetsplatser och arbetsmiljöriktiga lokaler för bland an-nat delar av kommunstyrelsens förvaltning. Ombyggnation av Stadshusets höghusdel, fortsätter under ytterligare en tid.

Kommunledningskontoret kommer under 2018 att adminis-trera valet till riksdag, landsting och kommun. Under 2019 administreras valet till EU-parlamentet.

Arbetet med det länsövergripande e-arkivprojektet pågår, och kommer att fortsätta åren framöver.

Andelen ekologiska livsmedel uppgick under år 2015 till 28 procent, och kommer att öka ytterligare. Samtidigt kommer antalet lokala leverantörer och närproducerad mat öka. Distributionscentral (DC) i egen regi innebär att kommunen inte behöver köpa denna tjänst, utan bara upphandla transpor-ter. Detta ger en större konkurrenssituation i samband med ny upphandling, eftersom det möjliggör för fler leverantörer att lämna anbud. Nytt Centralkök behövs eftersom det gamla inte håller den standard som idag krävs. Att få DC och centralkök tillsammans effektiviserar arbetet och minskar transporterna ytterligare.

Samarbetet inom koncernen utvecklas ytterligare med syfte att stärka kompetensen och effektivisera verksamheten.

Anpassning till regionens digitala agenda ska ske. Vad bety-der digitaliseringen för Sandviken och vilka insatser behövs? Detta är frågor som behöver besvaras under perioden. Dess-utom träder EU:s nya datalagringsdirektiv i kraft senast 2018. Detta behöver koncernen anpassas till. Beroende på krav från verksamheterna kan uppdragen mot IT-kontoret förändras, exempelvis kan krav på ökat öppethållande avseende service och support bli aktuellt.

Cheferna på olika nivåer inom kommunen kommer att behöva stöd och kompetensutveckling. Chefer tenderar till att bli en bristvara, och ett aktivt stöd till cheferna blir allt viktigare.

IT-verktyg för uppföljning av Balanserad styrning och an-nan kvalitetsuppföljning, är budgeterat under år 2016. En förstudie har startats för att utgöra underlag för kommande upphandling. Upphandlingen kommer sannolikt att kunna slutföras under år 2017, medan implementation av verktyget kommer under år 2018.

För att ytterligare förbättra informationen till invånare och besökare kommer antalet digitala informationsskyltar att öka. Flera kommunikationskanaler utvecklas med större närvaro inom sociala medier. Kommunikationsresurser efterfrågas från flera håll inom koncernen och kravet från medborgarna avseende tillgänglighet, åtkomst till information samt funktio-nella e-tjänster ökar.

sandvikens kommun


Servicekontoret har ett årligt anslag till diverse investeringar och dessutom finns ett årligt anslag till diverse investeringar för kommunledningsverksamheten.


Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019KommunledningsverksamhetKommunbidrag 105,1 107,0 110,9 113,4 116,4Övriga intäkter 192,7 189,1 208,2 211,8 215,2Kostnader -290,7 -296,1 -319,1 -325,2 -331,6Resultat 7,1 Teknisk verksamhetKommunbidrag 64,2 66,6 68,3 69,9 71,6Övriga intäkter 218,3 220,1 233,4 232,6 232,6Kostnader -278,2 -286,7 -301,7 -302,5 -304,2Resultat 4,3 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 1,7 3,4 4,4 4,4 4,4Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,4 -3,4 -4,4 -4,4 -4,4Resultat 0,3 Totalt Kommunstyrelsens förvaltningKommunbidrag 171,0 177,0 183,6 187,7 192,4Övriga intäkter 411,0 409,2 441,6 444,4 447,8Kostnader -570,3 -586,2 -625,2 -632,1 -640,2Summa 11,7

Sandbacka Park har idag stor betydelse som regional och na-tionell sammanhållande aktör i flera projekt och som en del i Science Park-strategin. Detta utvecklas ytterligare. Sandbacka Park ska synliggöras och fortsätta vara ett etableringsområde för innovativa företag.

Näringslivsstrategin som arbetas fram under år 2016 kommer att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med näringslivs-frågor under perioden.

Långsiktiga utökningarSamverkan inom koncernen ger både utökningar och reduce-ringar.Antalet bostäder som motsvarar nivån för att vara trygghets-boenden ökar.Fossilfria fordon och transporter.Verksamheternas behov av ökat öppethållande avseende ser-vice och support från IT-kontoret.IT-stöd för analys och upphandling.Utökade resurser till kommunskyddet.Utökade resurser till fastighetsförvaltningen.Medborgares och anställdas behov av åtkomst till information och kommunikation kräver ökad tillgänglighet och mobilitet av olika funktioner. Fler digitala informationsskyltar både ute och inomhus.

Långsiktiga reduceringarUtvecklad koncernsamverkan ger effektiviseringar i kommu-nen och kommunens bolag.Försäljning av tomter till egna hem och annan bostadsproduk-tion.Transporter och resor minskar.Minska mängd kött i måltidsverksamheten.Ett fullt utbyggt E-arkiv kräver mindre lokaler och effektivi-serar arkiveringsprocessen. Inflyttarservice samordnas med Medborgarservice.

InvesteringarInom kommunstyrelseförvaltningens eget ansvarsområde finns årliga investeringsanslag till fordon och IT-utrustning. Satsningen på IT inom förskola och skola är vid utgången av 2015 fullt utbyggt. Volymökningar och förändrad dollarkurs påverkar investeringsanslagen över tiden.

Under åren 2016 till 2018 kommer ombyggnation av Stadshu-set att genomföras. Förutom rent teknikförbättrande åtgärder i form av exempelvis värme, vatten och el kommer även loka-lytan att nyttjas mer effektivt, det vill säga rymma fler arbets-platser. Dessutom finns även anslag till inventarier i samband med ombyggnad av Stadshuset.


94 Gemensam finansiering

Gemensam finansiering

Kommunalskatt, skatteutjämning och statsbidragUnder denna rubrik redovisas kommunens skatteintäkter och effekterna av statens kommunalekonomiska utjämningssys-tem.

Beräkningen av skatteintäkterna bygger på oförändrad kom-munalskatt med 21,61 i skattesats. Skattesatsen är den andel (procent) av den beskattningsbara inkomsten som invånarna betalar i skatt till kommunen. Från år 2000 har kyrkan skilts från staten och församlingsskatten ersatts med en kyrkoav-gift som tas ut med viss procentsats av den beskattningsbara inkomsten. Avgiften behandlas i hanteringshänseende som en skatt. Församlingarnas kyrkoavgift redovisas i tabell för utdebitering.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet infördes i egentlig mening år 1966. Redan innan dess hade kommunerna fått någon form av statligt bidrag med syfte att utjämna skill-nader i ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner. För närvarande består utjämningssystemet av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, infö-randebidrag och regleringsbidrag/avgift. Under de senaste åren och för kommande budgetår har staten infört fler riktade statsbidrag jämfört med tidigare. Därmed bryts tidigare trend att statsbidrag integreras i utjämningssystemet.

Därutöver tillkommer intäkter från den kommunala fastig-hetsavgiften som ersätter den tidigare statliga fastighetsskat-ten på bostäder från och med 2008. Införandet var neutralt, såväl för kommunen som för staten då intäkten neutralisera-des av att anslaget till kommunalekonomisk utjämning mins-kades i motsvarande omfattning.

Det finns ett eget utjämningssystem för LSS-kostnader, (LSS = Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). LSS-utjämningen innebär att kostnaderna utjämnas på riksnivå och förutsätter att alla så kallade regionala avtal och utjämnings-system upphört. Inför år 2017 skall Sandvikens kommun pre-liminärt betala 16,5 miljoner kronor till systemet.

Grunden för kommunens skattintäkter och statsbidrag är anta-let invånare i Sandvikens kommun. Kommunfullmäktige har beslutat att framtagen befolkningsprognos år 2016 ska ligga till grund för beräkning av kommunens ekonomiska ramar. I prognosen antas befolkningsunderlag för år 2017 uppgå till 38 710 invånare och för efterföljande åren 2018 och 2019 ökar befolkningen till 39 265 invånare respektive 39 852 in-vånare. Den positiva befolkningsutvecklingen startade 2014 då ökningen var tre gånger så stor som föregående års ökning. Under 2016 har den positiva befolkningsutvecklingen fortsatt.

Finansiell verksamhetI budgeten har den långa och korta upplåningen hanterats på ett sådant sätt att nollikviditet uppnås. Intäktsberäkningen från utlåningen till bolagen inom koncernen Sandvikens kommun följer den antagna volymen på förmedlade lån enligt den mo-dell som kommunkoncernen arbetat efter under en följd av år.

Enligt denna modell fungerar kommunen som internbank åt bolagen inom koncernen Sandviken kommun. Det innebär att likviditetshanteringen är helt samordnad via koncernkonto, placering av likvida medel och upplåning sker centralt hos kommunen, som förmedlar delar av lånevolymen till bolagen i koncernen.

Med detta sagt kan vi konstatera att kommunens upplånings-volym, den 31 augusti 2016 uppgår till 1 003,5 miljoner kronor, varav 705,5 miljoner kronor är vidareutlånade till de helägda kommunala bolagen.

Utdebitering 2016Sandvikens kommun 21,61Landstinget 11,51Summa skattesatser 33,12 Kyrkoavgift inkl begravningsavgift Järbo 1,43Ovansjö 1,43Sandviken 1,39Årsunda/Österfärnebo 1,39

Skatter och statsbidrag, mkr

Bokslut 2015

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

Skatteinkomster 1 601,5 1 693,5 1 756,0 1 831,6 1 910,4

Inkomstutjämning 273,1 299,0 325,6 337,3 348,6

Strukturbidrag 3,9 4,0 - - -Kostnadsutjämning -5,9 4,4 19,6 19,8 20,2Regleringsbidrag/avgift -1,5 -9,1 -9,6 -19,5 -30,5

Utjämnings- avgift LSS -6,5 -6,9 -16,5 -16,7 -16,9

Kommunal fastighetsavgift 64,4 65,1 65,7 65,7 65,7

Generella bidrag 2,8 47,0 47,0 47,0

Bidrag flykting-mottagn*) 4,5 53,8

SUMMA 1 936,3 2 050,0 2 187,8 2 265,2 2 344,5*) Statsbidrag som ges som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen, totalt 58,3 mkr dec 2015-dec 2016.

sandvikens kommun

Gemensam finansiering

ProjektmedelI budgeten har medel reserverats för projekt och oförutsedda händelser med mera. Anslaget uppgår till 23,2 miljoner kro-nor och disponeras efter beslut i kommunstyrelsen.


Utifrån anläggningstillgångars bokförda värden belastas förvaltningarna med internränta i internredovisningen. Kost-naden motsvaras av en intäkt under kommunens finansförvalt-ning. Internräntan är av kommunstyrelsen fastställd till 1,75 procent för år 2017.

PensionerUtöver vad det allmänna pensionssystemet ger, utfäster kom-muner och landsting enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna en viss pension till de anställda. År 1998 har det gamla pensionsavtalet PA-KL ersatts av PFA-avtalet. Pensionsåtaganden gentemot de anställda består av två delar, dels pensionsrätter som intjänats före 1998, dels pensionsrätter intjänade från 1998 och framåt. Från och med 2006 gäller pensionsavtal – KAP-KL. Från och med 2014 gäller ett helt nytt avgiftsbestämt pensionsavtal AKAP-KL för arbetstagare födda 1986 och senare. KAP-KL fortsätter gälla för födda 1985 och tidigare. De ekonomiska effekterna blir till en början små.

Pensionskostnaderna består av tre delar, varav huvuddelen av kostnaden för dagens anställdas pensioner betalas ut via den avgiftsbestämda delen. Den betalas ut direkt till arbetsta-garens pensionskonto, vilket innebär att kommunen som ar-betsgivare har fullgjort sitt åtagande i och med utbetalningen. Därutöver tillkommer den förmånsbaserade pensionen som avser inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp. Den förmånsbase-rade pensionen är en framtida förpliktelse och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Slutligen har kommunen kostnader för pensionsutbetalningar som hänför sig till pen-sionsförmåner som är intjänade till och med 31 december, 1997. Den då uppkomna skulden kallas för ansvarsförbindelse och redovisas utanför balansräkningen.

Kostnaden för dagens anställdas pensioner fördelas på res-pektive verksamhet via ett internt personalomkostnadspålägg med 6,83 procent inklusive särskild löneskatt.

Boksl Budget Budget Plan PlanBelopp i mkr 2015 2016 2017 2018 2019 PensionskostnaderPensionsutbetalningar 54,7 53,2 54,6 56,8 59,4Pensionsavgift 61,2 63,5 66,7 69,8 72,9Förändring pensionsavsättning 4,6 5,1 4,8 13,7 15,6

Förvaltningskostnad 1,0 1,2 1,2 1,2 1,2 121,5 123,0 127,3 141,5 149,1PensionskuldAnsvarsförbindelse (före 1998) 955,6 935,7 884,0 866,4 859,2

Pensionsavsättning 148,4 154,0 164,3 175,2 198,4

Bokslut Budget Budget Plan PlanSkatteintäkter 2015 2016 2017 2018 2019Skatteintäkter 1 601,5 1 693,5 1 756,0 1 831,6 1 910,4Statsbidrag 334,9 356,5 431,8 433,6 434,1Kommunbidrag -1924,6 -2041,0 -2177,8 -2254,2 -2332,5 11,8 9,0 10,0 11,0 12,0Finansiell verksamhetKommunbidrag -27,7 -27,0 -17,5 -14,7 -12,6Övriga intäkter 45,4 46,1 44,8 50,5 59,0Kostnader -23,9 -19,1 -27,3 -35,8 -46,4 -6,2 PensionerKommunbidrag 51,3 53,5 53,3 66,5 73,1Övriga intäkter 72,3 69,5 74,0 75,0 76,0Kostnader -121,5 -123,0 -127,3 -141,5 -149,1 2,1 ProjektmedelKommunbidrag 15,3 29,2 23,2 23,1 23,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -12,2 -29,2 -23,2 -23,1 -23,0 3,1 Totalt GemensamtKommunbidrag 1640,4 1749,2 1815,0 1 906,5 1993,9Övriga intäkter 452,6 472,1 550,6 559,1 569,1Kostnader -2082,2 -2212,3 -2355,6 -2454,6 -2551,0 10,8 9,0 10,0 11,0 12,0


96 Investeringsplan

Investeringsplan

Investeringar

I investeringsplanen redovisas planerad anskaffning av materiella anläggningstillgångar, avsedda för verksamheternas stadigvarande bruk eller innehav. En anskaffning vars ekonomiska livslängd överstiger tre år och där anskaffningsvärdet är minst 20 000 kronor anses vara en investering. De investeringsprojekt som löper över flera år, periodiseras över dessa år i enlighet med planerad investeringstakt.

Kommunens investeringsvolym för år 2017 är beräknad till 365 miljoner kronor. Planen för år 2018 är 305,2 mkr och 296 mkr för år 2019.

Investeringen i utveckling centrum, inklusive Drottningen, som innefattar reinvestering i gågatorna och Jansasparken, nytt Drottningtorg samt reinvestering och ombyggnation av Drottningen fortsätter under 2017. Under 2017 är det gågatorna som ska färdigställas. För detta finns 11 mkr avsatta. Totalt kostar projektet, som avslutas i och med 2017, 82 mkr.

Till- och ombyggnationen av Gullvivans förskola i Järbo har utretts under 2016. Möjligheten att bygga om fastigheten och kunna tillmötesgå behovet av ytterligare en avdelning har lett till att en nybyggnation är den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen. Arbetet beräknas starta 2016 och bli klart under 2017. Totalt finns 47 mkr avsatta för projektet.

En förskola med fem avdelningar planeras i Storvik. 48 mkr, varav 38 mkr under 2017, är avsatt för projektet som ska vara klart under 2018.

Etapp 2 med fyra våningar planeras på äldreboendet Ängsbacken. Den totala investeringen uppgår till 130 mkr, varav 38 mkr under 2017. I etapp 2 ingår också en ombyggnation för att koppla ihop de två nybyggda huskropparna med den gamla kvarvarande huskroppen. Projektet ska vara klart 2019.

På Parkbadet planeras för en ny attraktion där nytt och tillgängligt trapphus med hiss ingår i projektet. Totalkostnad för projektet uppgår till 34 mkr, varav 27 mkr under 2017.

De största inventarieinvesteringarna finns under kommunstyrelsens förvaltning och utgörs till stor del av IT-utrustning. De största volymerna finns inom kunskapsnämndens verksamhet, exempelvis elevdatorer.

Stadshuset kommer att byggas om i etapper under perioden 2016 till 2019. Projektet omfattar reinvestering i infrastruktur samt ombyggnation för att få ändamålsenliga och arbetsmiljömässigt bra lokaler. Totalt är investering beräknad till 82 mkr. Under 2017 finns 35 mkr avsatta i investeringsplanen.

För reinvestering i fastigheter är 30 mkr avsatta per år för 2017, 2018 och 2019. Här sker arbetet fortlöpande och utgörs av underhåll av fastigheter.

Nybyggnation av centralkök och distributionscentral ska ske under 2017 och 2018. Projektet innebär att de två funktionerna byggs ihop och att antalet transporter inom kommunen därmed kommer att kunna minskas ytterligare. Totalt finns 33 mkr för projektet, fördelat på med 16,5 mkr per år.

Reinvestering i Björksätra-, Söder- och Murgårdsskolans ventilation med mera fortsätter under 2017, då 27,9 mkr avsats för ändamålet.

Övergång till miljövänlig LED belysningen för gator inom kommunen löper under flera år. År 2017 finns 7 mkr för projektet.

Gatubyggnation inom handelsområdet Tuna fortsätter för att förbereda för ytterligare exploatering av området. 2017 finns 9,5 mkr för denna investering.

Sandbacka Park har investeringsanslag för hyresgästanpassningar på 2 mkr

Varje nämnd har ett anslag för diverse investeringar som efter beslut i respektive nämnd kan disponeras av förvaltningen till olika mindre investeringsåtgärder.

sandvikens kommun

Investeringsplan

Investeringsplan – specifikation tkr

Projekt med kursiv stil är påbörjade Total utgift/ inkomst 2017 2018 2019Kunskapsnämnd Inventarier o utrustning gymnasieprogram 4 000 4 000 4 000Utemiljö, skola-förskola 1 000 1 000 1 000Inventarier, grundskola och förskola 4 600 4 000 4 000Gullvivans förskola 47 000 15 400 2 000 Inventarier Gullvivan 200 600 Förskola Storvik 48 000 38 000 9 000 Inventarier förskola Storvik 800 Inventarier Sandbacka förskola 300 Sätralinjens förskola, paviljonger 3 000 Inventarier Sätralinjens förskola 1 000 Norrsätraskolan anpassning högstadiet 1 000 Inventarier Norrsätraskolan 4 000 Inventarier skolbibliotek 600 300 Inventarier Fordonsgymnasiet 3 000 Diverse investeringar 500 500 500Summa 76 600 22 200 9 500 Omsorgsnämnd Omsorg inventarier 600 600 600Ängsbacken etapp 2 130 000 38 000 52 000 5 000Inventarier Ängsbacken etapp 2 600 Inventarier nytt serviceboende 200 Nyckelfria lås 1 500 Diverse investeringar 500 500 500Summa 40 600 53 900 6 100 Individ- och familjeomsorgsnämnd Diverse investeringar 100 100 100Summa 100 100 100


98 Investeringsplan

Kultur- och fritidsnämnd Reinvestering belysning elljusspår LED 500 500 Reinvestering gymutrustning Parkbadet 350 300 Inventarier biblioteksfilialer 300 300 In- och utlåningssystem huvudbiblioteket 300 Jernvallen A-hallen 2 000 Parkbadet, ny attraktion 34000 27 000 7 000 Jernvallen, orienteringstavla 200 Utomhusbad tillgänglighet 200 Ny sarg ishallen Jernvallen 2 000 Diverse investeringar 500 500 500Summa 33 050 8 900 500 Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier 100

Totalstation 400 Diverse investeringar 100 100 100Summa 200 500 100 Arbetslivsnämnd Inventarier YH 1 085 -bidrag -1 085 Inventarier Lärcentrum, CVL, SFI 900 Diverse investeringar 100 100 100Summa 1 000 100 100 Kommunstyrelsens förvaltning Nyanskaffning fordon 6 500 7 500 8 500IT-utrustning 34 000 34 000 34 000Stadshuset 82 000 35 000 30 000 7 000

Inventarier Stadshuset 3 000 3 000Div inv servicekontor 200 200 200Diverse investeringar 150 150 100Summa 78 850 74 850 49 800

Total utgift/ inkomst 2017 2018 2019

sandvikens kommun

Investeringsplan

Teknisk verksamhet, fastigheter - parkerDiverse investeringar inkl tillgänglighetsåtgärder 6 000 6 000 6 000Energibesp åtgärder 4 000 4 000 4 000Reinvestering fastigheter 30 000 30 000 30 000Trådlösa nät 200 200 200Sätra skola + förskola inkl gymnastik 120 000 2 000 29 000 75 000Nybyggnad centralkök & distributionscentral 33 000 16 500 16 500 Olsbacka, röda & vita huset samt markberedn pavilj 30 600 6 000 Björksätraskolan, reinvestering ventilation mm 10 900 9 000 15 500Murgården, reinvestering ventilation mm 10 000 8 900 9 600Söderskolan, reinvestering ventilation mm 7 000 9 000 10 000Summa 92 600 112 600 150 300 Teknisk verksamhet, gator Reinvestering gata 6 000 6 000 6 000Gatubelysning, byte till LED 39 000 7 000 7 000 11 000Utveckling centrum inkl Drottningen 82 000 11 000 Trafiklösn Gävlevägen 4 000Trafiklösning Återvinningscentralen Sandviken 2 000 Trafikplats Tuna E16 44 000 5 000 34 000GC-väg Industriv-Granvidjev inkl busshlp Järbov 4 500Gc-väg Hammarbygatan/Hamngatan 3 000Trafiklösning Västerled-Fredriksgatan 5 000Summa 26 000 18 000 67 500 Exploateringsområde Vallpigan, toppbeläggn 600 Tuna 1 9 500 3 000 Tuna 3 3 500 1 100 Mosaiken 1 000 Trumpeten 1 400 Sätra, huvudgata Hjalmarsmuren 1 000 5 000 10 000Summa 14 000 12 100 10 000 Fastighetsförvärv-försäljning Fastighetsförvärv 6 000 6 000 6 000Fastighetsförsäljning -6 000 -6 000 -6 000Summa 0 0 0 Sandbacka Park Div investeringar etapp 1-5 2 000 2 000 2 000Summa 2 000 2 000 2 000 TOTALT 365 000 305 250 296 000

Total utgift/ inkomst 2017 2018 2019


100 Exploateringsplan

Exploateringsplan

Exploateringsverksamhet består av åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att avyttra färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. Tillgångar som kommer att kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgångar.

Tuna 1Området ligger intill E16 och väster om Järbovägen. Planändringsarbetet beräknas att vinna laga kraft under våren 2017. Byggandet av vägar inom området kommer att fortsätta under 2017. När det gäller arbetet med en ny på- och avfart till E16, så har en vägplan för området påbörjats. Den beräknas vara klar under senare delen av 2017. Det gör att byggstart planeras för på- och avfart till och från Järbovägen, trafikplats Tuna, under 2018 och med ett färdigställande under 2019.En etablering har gjorts i området och diskussioner förs med fler intressenter. Kommunen planerar att bygga nytt centralkök med distributionscentral inom området under åren under 2017 och 2018.

Lövbacken 2Marken inom området har kontinuerligt förbelastats under flera år för att undvika framtida sättningar i marken. Arbetet kommer att fortsätta även under 2017 och 2018.

Sandbacka Park, etapp 6Arbetet med detaljplanen för Sandbacka Park, etapp 6, kommer att fortsätta under 2017.

Kanalgränd, centrala SandvikenEtt allt större intresse av centrumnära boende har bland annat resulterat i att Kanalgården, ett trygghetsboende i centrala Sandviken, byggts. I förlängningen av detta har kommunen tecknat ett föravtal med ytterligare en intressent, med avsikten att fortsätta utveckla resterande delar av Kanalgränd med företrädelsevis bostäder, gruppbostad och eventuellt förskoleverksamhet.Under 2015 upprättades ett markanvisningsavtal där syftet är att reglera genomförande och ekonomiska förutsättningar för bostadsbebyggelse inom detaljplanen för Kanalgränd.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 42,5 2,2 0,0 0,0 5,0Utgifter -31,3 -12,1 -9,5 -3,0 0,0 Nettoexploatering 11,2 -9,9 -9,5 -3,0 5,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 24,2 6,5 9,5 3,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 42,5 2,2 0,0 0,0 5,0Kostnader -7,1 -0,4 0,0 0,0 -0,9 Exploaterings-resultat i resultaträkning 35,4 1,8 0,0 0,0 4,1

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0Utgifter -2,8 -2,5 -0,3 -0,0 -0,0 Nettoexploatering 0,7 -2,5 3,2 0,0 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0Kostnader -2,8 -0,0 -2,8 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0

sandvikens kommun

Exploateringsplan

Byrängesvägen, HögboOmrådet är attraktivt för boende med ett aktivt friluftsliv. Vid början av 2013 påtalades att en VA- utredning behövdes för att utreda om området ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet. Utredningen är skjuten på framtiden. Planarbetet kommer att återupptas under hösten 2016 och färdigställas under 2017. Alternativa VA -lösningar kan vara möjliga inom området.

Stillbergsväg, SäljanOmrådet är färdigställt. Villatomterna är avstyckade och ingår i kommunens tomtkö. Tre tomter har sålts och bebyggts. Två tomter finns kvar för försäljning.

Kv Trumpeten, BarrsätraOmrådet ligger i Barrsätra, i närheten av Svavargatan -Valsargatan. Kommunen har tillsammans med intressenter ingått ett samarbete där avsikten är att utveckla markområdet för bostäder. Arbetet kommer att ske parallellt med en detaljplaneändring som påbörjas under senare delen av 2016.


Belopp i milj kr Prel tom Plan Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 2,4 0,0 0,0 2,4 0,0Utgifter -1,8 -0,0 -0,4 -1,4 -0,0 Nettoexploatering 0,6 0,0 -0,4 1,0 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggningstillgångar 1,4 0,0 0,0 1,4 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 2,4 0,0 0,0 2,4 0,0Kostnader -0,4 -0,0 -0,0 -0,4 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 2,0 0,0 0,0 2,0 0,0



Tapetseraren, centrala SandvikenKommunen har under 2016 påbörjat ett arbete med att ändra detaljplanen för området Tapetseraren längs Björkgatan. Avsikten med planändringen är att skapa större byggrätter. Ett markanvisningsavtal har upprättas, då det finns intressenter som vill bebygga området med bostäder. Fastigheten Tapetseraren 1 planeras bli såld under 2016 eller 2017.

RossnäsI december 2014 köpte kommunen 12 tomter av Högbo Bruk AB. Tomterna är prissatta och villatomterna ingår nu i kommunens tomtkö. Två tomter såldes 2015 och en tomt är såld under 2016.

Belopp i milj kr Prel tom Plan Plan Plan Totalt 2015 2016 2017 2018 Inkomster 8,2 2,1 1,4 1,4 1,4Utgifter -8,4 -8,4 -0,0 -0,0 -0,0 Nettoexploatering -0,2 -6,3 1,4 1,4 1,4 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 8,2 2,1 1,4 1,4 1,4Kostnader -8,4 -2,2 -1,4 -1,4 -1,4 Exploaterings-resultat i resultaträkning -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 2,6 0,0 0,8 1,8 0,0Utgifter -0,5 0,0 -0,1 -0,4 0,0 Nettoexploatering 2,1 0,0 0,7 1,4 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 2,6 0,0 0,8 1,8 0,0Kostnader -0,5 0,0 -0,1 -0,4 0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 2,1 0,0 0,7 1,4 0,0

sandvikens kommun

Exploateringsplan

Bredmossen, SandvikenOmrådet Bredmossen, vid Förrådsgatan, innehåller cirka 5 ha mark som är oexploaterad, varav cirka 15 000 – 20 000 m2 som har förbelastats under flera år och idag är klart för exploatering. Området är detaljplanerat som industrimark. Inom resterande del av exploateringsområdet kommer förbelastningen att fortsätta under kommande år. Området ligger vid E16 och i närheten av den planerade trafikplatsen Tuna, vilket ger ett attraktivt läge. Området bör utredas avseende gestaltning så att maximalt nyttjande av marken nås.Ett köpekontrakt är tecknat under 2016 och ett föravtal på ytterligare mark är tecknat med samma exploatör. Förhandlingar pågår med ytterligare exploatörer.


Vallpigan, VallhovAlla kvarvarande tomter är tingade och beräknas bli sålda under 2016. När alla tomter är bebyggda kommer ett sista lager asfalt att läggas på vägarna inom området.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 8,4 8,4 0,0 0,0 0,0Utgifter -8,7 -8,1 -0,0 -0,6 0,0 Nettoexploatering -0,3 0,3 0,0 -0,6 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 3,7 3,1 0,0 0,6 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 8,4 8,4 0,0 0,0 0,0Kostnader -5,0 -5,0 0,0 -0,0 0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 3,4 3,4 0,0 0,0 0,0



VallhovEtt stort behov av centrala villatomter gör att fler villatomter bör tas fram. Förslaget är att skapa ett nytt område för villor, vid Lexehällsvägen, intill exploateringsområdet Vallpigan i Vallhov. Tid för detaljplan, utredningar samt vägbyggnation gör att området tidigast 2020 kan erbjuda nya villatomter till tomtkön. Ännu finns ingen totalkalkyl för området, men 2017 belastas exploateringsområdet av kostnader för en detaljplan.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utgifter -0,0 -0,0 -0,4 -0,0 -0,0 Nettoexploatering 0,0 0,0 -0,4 0,0 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,0 -0,0 -0,00 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Hjalmarsmuren, Stensätra-SäljanKommunen kommer under 2016 att påbörja ett planprogram för att utforma området Hjalmarsmuren innehållande förskola, skola samt områden för boende i olika upplåtelseformer. Området kommer även att innehålla en ny huvudgata som sammanbinder Sätragatan i norr med Säljansvägen i söder. Huvudgatan bidrar till att minska trafikflödet längs intilliggande villagator. Arbetet medför att flera detaljplaner kommer att behövas. Området är idag ett större sammanhängande grönområde som består av blandskog och öppna grästäckta markytor.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utgifter -0,0 -0,0 -1,5 -5,5 -10,5 Nettoexploatering 0,0 0,0 -1,5 -5,5 -10,5 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 1,0 5,0 10,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

sandvikens kommun

Exploateringsplan

Tuna 3Tuna 3 är ett nytt exploateringsområde öster om Järbovägen. Området är tänkt för industri- och logistikverksamhet. Området är 2,5 ha stort. Ännu finns ingen totalkalkyl för området. Området kommer att innefatta ny väg till Gästrike återvinnares återvinningscentral. Vägen byggs under 2017 och betalas av Sandvikens kommun. Byggnationen sker i och med att den nya på/avfarten till E16 dras där befintlig infart ligger idag. Ny detaljplan kommer att påbörjas under 2018.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utgifter -0,0 -0,0 -3,5 -1,1 -0,0 Nettoexploatering 0,0 0,0 -3,5 -1,1 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 3,5 1,1 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

MosaikenDet som återstår i exploateringsområdet Mosaiken är att bygga den sista delen av vägen ner mot E16. I investeringsplanen för 2018 finns medel för att börja bygga.

Sörby 8:15, Årsunda Exploateringsområde för villatomter. Detaljplanen är klar och tomterna är lämnade för avstyckning. När avstyckningen är klar lämnas tomterna till tomtkön.


Documents

Budget 2017 - Sandviken · Investeringsplan för år 2017 uppgår till maximalt 365 miljo-ner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2018 och 2019 uppgår till maximalt 305,25