2015‐11‐12

1

Svein Ruud, Energi och bioekonomiSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära‐Nollenergibyggnader

Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 )om byggnaders energiprestanda (EPBD2)‐ Nära Nollenergibyggnader (NNE)

2015‐11‐12

2

En nära‐nollenergibyggnad är… 

… en byggnad som har mycket hög energiprestanda, …

Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi 

som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi 

från förnybara energikällor,

inklusive energi från förnybara energikällor som

produceras på plats, eller i närheten.

(Direktivet om byggnaders energiprestanda, artikel 2.2)

Detta innebär …

Mycket bra energiprestanda Fokus på bra byggnad!

‐Mycket energieffektivt klimatskal Boverkets ansvar

‐Mycket energieffektiva installationer

‐ Randvillkor: kostnadsoptimalt (LCC)

Stor andel förnybar energi  Fokus på energiförsörjning!

‐ inklusive producerat på fastigheten Andra myndigheters ansvar

(eller i dess närhet)  och delvis Boverkets ansvar

2015‐11‐12

3

Föreslagna målnivåer för nya byggnader enligt Energimyndigheten (ER 2010:39)

Krav på medlemsstaterna att införa nära‐nollenergibyggnader

Alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader, senast den 31 december 2020

Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2018

Medlemsstaterna ska upprätta nationella planer för att öka antalet nära-nollenergibyggnader

(Direktivet om byggnaders energiprestanda, artikel 9)

2015‐11‐12

4

Regeringens handlingsplan 2012: Vägen mot nära‐nollenergibyggnader 

Nära-noll bör innebära skärpta krav

Inte tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje

Kontrollstation 2015

Utvärdering av lågenergibyggnader och vissa demonstrationsprojekt

Handlingsplan 2014‐2016

Uppdrag till Energimyndigheten och Boverket att utvärdera lågenergibyggnader (Kontrollstation 2015)

Uppdrag till Energimyndigheten att genomföra demonstrationssatsning

Uppdrag till Boverket att ta fram kvantitativa riktlinjer

2015‐11‐12

5

Kontrollstation 2015

Inventering av drygt 30 lågenergibyggnader

Påbörjat långtidsmätning i ca 20 av dessa

LCC‐ och LCA beräkningar av olika åtgärder

Ligger delvis till grund för Boverkets ”Förslag till svensk tillämpning av nära‐

nollenergibyggnader ‐ Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje”

RAPPORT 2015:26 REGERINGSUPPDRAG

föreslår att systemgräns levererad (köpt) energi ska användas

Den mängd energi som energiprestandakraven ska ställas på är 

den energi som levereras till byggnadens tekniska system för 

uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens 

fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas 

på plats eller i närheten.

Anm.  Ingen större skillnad mot tidigare = samma systemgräns

Hushålls‐/verksamhetsenergi ingår fortfarande inte 

2015‐11‐12

6

föreslår att fritt flödande energi inte ingår i den mängd energi som energiprestandakravet ställs på

Detta för att främja användningen av energi från förnybara energikällor 

som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten. 

Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, mark, luft och vatten. 

Med uttrycket på plats eller i närheten menas att anläggningen, under vissa 

förutsättningar, kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen.

Anm.  Viss utvidgning av vad som ingår jämfört mot tidigare

föreslår att viktningsfaktorer används

Den el som används för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten föreslås 

viktas med en faktor på 2,5. För övriga energislag föreslås viktningsfaktorn 1.

Viktningsfaktorn för el är framtagen med utgångspunkt i att undvika att 

energikraven särskilt främjar användning av elenergi för uppvärmning.

Viktningsfaktorerna kan användas som primärenergifaktorer i energi‐

prestandadirektivets mening, för att uppfylla direktivet i detta avseende.

Anm. Innebär att ytterligare undermätare för el kan behövas

2015‐11‐12

7

föreslår att byggnadens energiprestanda, Espec, beräknas utifrån den levererade (köpta) energin enligt:

s förslag till kvantitativ riktlinje – nivå

För en byggnad i Stockholm får energiprestandan inte 

överstiga nivåerna i tabellen ovan. 

För byggnader placerade i övriga landet tillkommer en

justering för skillnader i klimatet.

2015‐11‐12

8

För ett elvärmt småhus innebär  s förslag att …

… köpt el exklusive hushållsel =

(80 ‐ 5)/2,5 + 5 ≈ 35 kWh/m2 år 

vilket kan vara mycket svårt att klara 

i ett Stockholmsklimat! 

SP:s synpunkter på avsnitt 5.3.1 Småhus 

Boverkets omräkning från ett fjärrvärmt småhus på 80 kWh/m2 år till småhus med 

frånluftsvärmepump är felaktig. Det fjärrvärmda småhuset måste i detta fallet vara 

utrustat med en effektiv ventilationsvärmeåtervinning. Inverkan av denna måste tas 

hänsyn till innan beräkning av prestanda med frånluftsvärmepump kan beräknas. Detta 

då både frånluftsvärmepumpen och ventilationsvärmeåtervinnaren använder sig av 

samma värmekälla. Till de 80 kWh/m2 år måste då först ca 30 kWh/m2 år läggas till. 

(80 + 30 ‐ 5)/2,5 + 5 = 47 kWh/m2 år 

Hade det istället handlat om att räkna om till ett småhus med berg‐, mark‐ eller utelufts‐

värmepump så kan ventilationsvärmeåtervinningen behållas och omräkning göras på så 

sätt som Boverket redovisat. Då fås 35 kWh/ m2 år som ett rimligt värde. 

2015‐11‐12

9

SP:s synpunkter på avsnitt 3.6 Tekniskt tillgänglig nivå 

Den föreslagna nivå för elvärmda småhus är för låg om förutsättningen är att  det 

ska ske med en frånluftsvärmepump. Både branschens uppskattning av rimlig 

nivå och SP:s beräkningar indikerar att en rimlig nivå är i ca 45* kWh/m2 år.

SP är också mycket tveksamma till den föreslagna nivån för ej elvärmda 

flerbostadshus. 70* kWh/m2 år är enligt vår bedömning en mer rimlig nivå 

*) i ett Stockholmsklimat

SP:s synpunkter på avsnitt 4.5.4 Nivå på viktningsfaktorn

Vi bedömer liksom Boverket att en viktningsfaktor på 2,5 är lämplig 

för beräkning av en värmepumps genomsnittliga prestanda.  

Denna kan då användas för att beräkna en rimlig skillnad i energikrav 

mellan en ej elvärmd byggnad och en elvärmd byggnad.

Däremot kan den föreslagna beräkningsformeln

leda till mycket konstiga resultat.  

2015‐11‐12

10

SP:s synpunkter på avsnitt 5.1.1 Beräkning av byggnaders specifika energianvändning

Vi förordar att den av Boverket föreslagna beräkningsformel inte används utan 

att all levererad (köpt) energi räknas utan viktningsfaktor, samt att man bibehåler 

nuvarande relativt inarbetade indelningen av kravnivåerna i elvärmda och ej 

elvärmda byggnader.

Av samma skäl förordas att hushålls‐ och verksamhetsel även fortsättningsvis inte 

ingår i systemgränsen. Men för att kunna göra en korrekt korrektion av uppmätt 

energianvändning måste det ställas krav på mätning av denna energi.

SP:s synpunkter på avsnitt 5.1.2 Kravnivåer på byggnaders specifika energianvändning

SP föreslår att de föreslagna kravnivåerna i kWh/m2 år ändras enligt följande:

För att uppmätt energianvändning ska kunna korrigeras på ett korrekt sätt bör hushålls‐och verksamhetsel mätas och läsas av minst en gång per månad. Därutöver bör man  fastställa vad som är ett normalt/standardiserat brukande för olika typer av byggnader. Detta avseende inomhustemperatur, samt  användning av varmvatten, hushålls‐ och verksamhetsenergi.

Uppvärmnings-form

Småhus Flerbostadshus Lokaler*> 130m2 > 35 m2/lgh ≤ 35 m2/lgh Kontor

Ej el 80 70 80 50El 45 35 40 30

2015‐11‐12

11

SP bifaller Boverktes förslag avseende att …

… nuvarande fyra klimatzoner ersätts med korrektionsfaktorer.

… en korrektionsfaktor införs för småhus med Atemp < 130 m2.

… det införs en utökad systemgräns för fritt flödande energi.

SP föreslår vidare att …

… det utreds närmare hur varmvattenanvändningen ska mätas och korrigeras.  

… lokalbyggnader delas in i flera kategorier med olika kravnivåer avseende specifik 

energianvändning utifrån deras olika förutsättningar.

… nuvarande tillägg för högre flöden ses över. Med fler lokaltyper samt antagande om 

värmeåtervinning och behovsstyrd ventilation kanske det inte behövs några tillägg alls.

… kravet på Um‐värde för småhus skärps till ≤ 0,30 W/K m2 Aom.

… krav på klimatskalets lufttäthet återinförs, förslagsvis qn50 ≤  0,3 l/s m2 Aom för småhus 

och qn50 ≤  0,4 l/s m2 Aom för flerbostadshus och lokalbyggnader.

2015‐11‐12

12

s preliminär tidplan

Uppdragen (utvärdering och förslag) rapporterade till regeringen: 15 juni

RK remiss av förslag till tillämpning av NNE: 18 juni – 31 aug

Regeringsbeslut och regeringens skrivelse till riksdagen: Oktober

Boverket remiss förslag till föreskrifter (NNE) i BBR: 1 nov - 15 dec

Justering efter remissbehandling

Förslag till föreskrifter skickas för EU-notifiering: 1 feb. – 1 juni 2016

15 juni 2016: Beslut föreskrifter (Boverket): 15 juni 2016

Föreskrifterna (NNE) i BBR träder i kraft: 1 juli 2016

Tack för uppmärksamheten!