Cannabis (1)

Cannabis -legalisera eller inte legalisera?

David Berkowicz Natur Beteende 3, Nacka Gymnasium

1

SammanfattningDetta är en uppsats om hur cannabisdebatten ser ut idag och hur den relaterar till Sveriges

politik, samt hur man kan förändra svensk narkotikapolitik för ett mer lyckat resultat. Genom

granskning av argument och fakta kom en slutprodukt som ska förbättra Sveriges

narkotikapolitik och förhoppningsvis göra båda parter av debatten nöjda.

2

Innehåll

• Innledning……………………………………………………………………….….….4

o Syfte………………………………………………………………………..…..4

o Frågeställning………………………………………………………………..…5

o Metod och källkritik……………………………………………………….…...5

• Vad är cannabis?.............................................................................................................6

o Effekt…………………………………………………………………………...7

o Missbruk………………………………………………………………………..8

• Historia…………………………………………………………………………………9

o Sverige…………………………………………………………………………9

• Kriminallitet och straff………………………………………………………………..11

• Skadeverkningar………………………………………………………………………14

o Psykiska skadeverkningar…………………………………………………….14

o Fysiska skadeverkningar……………………………………………………...17

• Argument, legalisera eller inte legalisera?....................................................................18

o Argument för legalisering…………………………………………………………………………….18

o Argument mot legalisering…………………………………………………………………………..20

o Argument möter varandra……………………………………………………………………………22

• Personliga åsikter samt åtgärder för en mer lyckad narkotikapolitik gällande cannabis

………………………………………………………………………………………...23

• Källförteckning…………………...…………………………………………………..25

3

Innledning

Den ständiga debatten om cannabis surrar runt bland ungdomar. Med hjälp av internet har

denna debatt blivit global och är en bidragande effekt av varför debatten på senare tid har tagit

fart.

Cannabis är olagligt och så väl böter som fängelsestraff kan förekomma vid narkotikabrott

gällande preparatet. Trots att det är olagligt är det en stor del av det svenska folket som brukar

drogen, inte minst ungdomar. I en undersökning av Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysningen (CAN) från 2009 utgav sig 6% av ungdomar mellan 18 - 29 års ålder

ha brukat cannabis under det senaste året. Inte nog med det, i en annan undersökning från fyra

av de största universiteten i Sverige slumpades 4500 studenter ut. Det visade sig att 27

procent av dessa studenter någon gång i sitt liv provat på narkotika varav hela 25 procent hade

prövat cannabis. Denna undersökning gjordes år 2003 då bruket av cannabis var betydligt

mindre enligt CAN. Detta är en väckarklocka om att cannabis är ett preparat som kommer att

ta en större plats i vår kultur. Det är inte ovanligt att vara på en ungdomsfest och se cannabis

brukas. Varför bruka cannabis på en fest när normen säger att om någon drog ska brukas så

ska det vara alkohol? Många svar jag har stöt på är att dem inte orkar bli bakfull för att dem

ska jobba dagen efter eller för att dem bara ska ta det lugnt under kvällen. Mer information

om cannabis till det svenska folket är välbehövt. När ett tabubelagt ämne som cannabis börjar

grävas fram så krävs det kunskap.

SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument kring legalisering av cannabis som är

relevanta, samt utifrån det göra en slutsats om det är möjligt att förbättra svensk

narkotikapolitik när det kommer till drogen cannabis.

4

Frågeställning • Vilka argument finns i legaliseringsdebatten?

• Hur kan svensk narkotikapolitik gällande drogen cannabis förbättras?

Metod och källkritikNär det kommer till fakta delen har jag använt mig av stora svenska undersöknings baser så

som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen och Brottsförebyggande rådet.

Jag har från dessa hemsidor hittat bland annat undersökningar samt annan fakta. Jag har även

använt mig utav tidigare skrivna C-uppsatser från Lunds universitet. Statens folkhälsoinstitut

har jag även hämtat mycket fakta från. Med andra ord är i princip allt från Internet, förutom

lite som jag har hämtat från en bok vid namn ”Legalisera narkotika?” skriven av Ted

Goldberg om publicerades år 2011 av Academic Publishing of Sweden. När det gäller

faktadelen ville jag vara extra noggrann att källorna var trovärdiga då cannabis är ett ämne

som många har fel uppfattning av och faktafel förekommer väldigt ofta.

Argumenten har jag hämtat från boken ”Legalisera narkotika?” och olika bloggar. Boken tar

upp många bra argument från olika länder samt där argumenten stöds med fakta. Det som är

nackdelen med boken är att de flesta argumenten handlar om narkotika i allmänhet och inte

just cannabis. Många av argumenten går i alla fall att använda angående cannabisdebatten.

Argumenten från bloggar är noga granskade så att en pålitlig källa finns till argumentet så det

inte bara är en personligåsikt.

Att hitta information om cannabis som är oviklad är svårt då debatt är så intensiv. Jag har

därför vart extremt noggrann med att endast välja källor där informationen är vetenskaplig

och inte vinklad för eller emot.

5

Vad är cannabis? 1

Cannabis är ett samlingsord för marijuana och hasch. Både hasch och marijuana är två droger

som kommer från växten Hampa. Hampa är en nässelväxt som tillhör familjen Cannabaceae.

Ett annat namn för Hampa är Cannabis sativa.

Förr i tiden odlade man Hampa i Sverige. Den typen av hampa man odlade i Sverige var av

nordeuropeiskt ursprung dvs. från Tyskland, Ryssland eller Finland. Denna typ av Hampa är

väldigt kortväxt om man jämför med den sydamerikanska hampan (2-3m kontra 4-6m höga).

De olika typerna av hampa är en art, men delas in i flera underarter.

De svenska klimatförhållandena är inte optimala för att odla sydamerikanskhampa. Detta på

grund av vår temperatur och våra långa ljusa dagar under sommaren, som är den enda årstiden

vi kan odla på, så skulle resultatet var en väldigt fröfattig hampväxt. Den nordeuropeiska

hampan skapar betydligare mer frön i svensktklimat jämfört med sydligare typer av växten.

Hampan kan man finna som både monoika-1 och dioka2 sorter. De monoväxterna ger bättre

skörd än de diolika då dem mognar snabbare och ger högre kvalitet på produkten.3

Så till själva drogen cannabis ett samlingsord för både marijuana och hasch. Marijuana är en

blandning av torkade blommor och blad från hampan.4 Det finns många typer av slang ord för

marijuana. Några av dem är maja, jazztobak, mary jane, CB, röka mm.

Cannabinoider är ett kemisktämne som man finner i cannabis. Det är av cannabinoider man

blir berusad av. Den cannabinoiden i cannabis som har störst påverkan är

tetrahydrocannabinol även kallat THC.5 Utöver THC finns det ungefär 400 andra verksamma

ämnen i drogen.7 Det finns länder som använder THC-produkter som medicin, dvs. cannabis.

Medicinen används för att:

• Lindra illamående i samband med andra medicinska behandlingar

1 Både han- och hon könade växter dvs. tvåkönade.2. Där han- Och honkönet disponeras på 2 olika exemplar.3. http://www.hampa.net/page4/page4.html 4. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/cannaba/canna/cannsat.html 5. http://can.se/sv/Drogfakta/Cannabis-hasch-och-marijuana/

7. http://www.fhi.se/PageFiles/7915/R-2009-13-Skador-av-hasch-o-marijuana.pdf

6

http://can.se/sv/Drogfakta/Cannabis-hasch-och-marijuana/

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/cannaba/canna/cannsat.html

http://www.hampa.net/page4/page4.html

• Kontrollera kräkningar vid bl.a. användning av medicinsk behandling av AIDS-

viruset.

• Hindra viktminskning hos patienter med AIDS.

• Kontrollera kramper hos patienter med epilepsi.

• Reducera trycket i ögonen hos patienter med glaukom.

• Reducera smärta hos patienter med multipel skleros (MS).6

Koncentrationen av THC har ökat med åren. För ungefär 20 år sedan var koncentrationen av

THC i marijuana 0,1 – 4 procent, och i hasch 3 – 5 procent. På senare år har manipulation av

cannabis salvia plantan gjort så att THC-halten i drogen har ökat. En mätning från år 2000

visar att en ökning på THC-halten i marijuana har gått från 0,1 – 4 procent till 6 – 20 procent.

Cannabis förbrukas oftast via handrullade cigaretter, pipa eller bong, dvs. genom rökning.

Man kan även inta drogen via mat eller dryck.5

Effekt

Effekten av ett cannabisrus brukar delas upp i två olika kategorier. Den första kategorin är det

positiva ruset. Det positiva ruset beskrivs som lugnande, lyckoframkallande och distanserande

från vardagen. Den andra kategorin är det negativa ruset. Det negativa ruset beskrivs som

ångestladdat, panik samt milda psykossymptom som t.ex. att man känner sig förföljd. Något

som även händer under ett cannabisrus är försämrad 2tidsuppfattning, försämrad koordination,

försämrat korttidsminne, försämrad koncentrationsförmåga samt splittrad tankeverksamhet.7

Ruset varierar över vilken typ av planta cannabisen kommer ifrån. I regel brukar man säga att

ett rus brukar vara i två till tre timmar. När man är påverkad blir man torr i munnen, får röda

ögon samt höjd aptit. Det är ingen bakfylla på cannabis som det är på alkohol, istället känner

man seg lite trött och seg. Hjärnan är påverkad upp till två dagar efter ett cannabisrus.

De symptom som man märker av på dessa två dagar är försämrad inlärningsförmåga samt

försämrat korttidsminne. Efter ett cannabisrus så bryts THC ner till THC-metaboliter.

25. http://can.se/sv/Drogfakta/Cannabis-hasch-och-marijuana/6. http://www.chem.ox.ac.uk/mom/cannabis/cann1.htm

7

http://www.chem.ox.ac.uk/mom/cannabis/cann1.htm


THC-metaboliter lagras i fettvävnader eftersom de är fettlösliga. THC-metaboliterna bryts ner

väldigt långsamt. Därför kan hjärnan påverkas av dessa även fast THC inte längre kan mätas

via urin.5

Missbruk och beroende

Enligt lagen anses enstaka bruk av cannabis som missbruk. Detta är något jag inte kommer att

förhålla mig till. En bättre definition av missbruk görs FASS (Farmaceutiska specialiteter i

Sverige).

”Missbruk (DSM IV)

I det system som tagits fram för att tydligt kunna ställa diagnos på patienter med psykiska

besvär

(DSM-systemet), ska minst 1 av följande påståenden gälla under en och samma 12-

månadersperiod:

1. Att vid upprepade tillfällen ha använt en substans, så att man misslyckats med att klara av

sina skyldigheter i hemmet, skolan eller arbetet. 15

2. Att ha upprepat bruket i situationer där det medför stora risker för fysisk skada, t ex

rattfylla.

3. Att vid upprepade tillfällen ha haft problem med rättvisan, t ex polisen, på grund av

droger.

4. Att ha fortsatt med drogbruket trots att det givit upphov till återkommande sociala problem

pga. drogeffekterna.

5. Att symtomen aldrig uppfyllt kraven för beroende av drogen enligt vad som krävs, se

nedan.

Beroende (DSM IV)

Minst 3 av följande situationer ska gälla under en och samma 12-månadersperiod för att

diagnosen

Beroende ska slås fast:

1. Det sker en tillvänjning (toleransutveckling), med antingen behov av en påtagligt ökande

mängd för att få effekt eller minskad effekt vid ett fortsatt bruk.

2. Det uppstår typiska abstinenssymtom eller att bruket fortsätter för att undvika sådana

symtom.

3. Drogen används i större mängd eller under längre tid än man tänkt sig från början.

8

4. Man har ständigt en önskan att minska intaget.

5. Drogbruket ägnas mycket tid.

6. Drogbruket påverkar viktiga sociala aktiviteter.

7. Drogbruket fortsätter trots kunskap om skadeeffekterna.” 8

HistoriaDe första spåren av cannabis som är registrerat är från Asien någon gång mellan 4000 f.Kr. -

10 000 f.Kr. Dem använde cannabis plantan till fibrer, mat och kläder. Dessa spår hittade man

i delar av Kina och Taiwan.9 Cannabis har använts till mycket genom sina år. Jag tänkte nu

berätta om hur historian om cannabis gör att synen på cannabis är som den är i dagens

Sverige.

SverigeFör ca 100 år sedan uppstod det en moralpanik som vi ser idag i Sverige gällandes droger. Det

var inte för än så sent som 1960-talet som man började se klara tecken på drogmissbruk.

Droger som brukades under denna tid var bland annat amfetamin, cannabis, LSD och opiater.

I samband med detta skapades Narkomanvårdskommitten år 1965. Endast 3 år efter dvs. 1968

trädde narkotikastrafflagen i kraft. Narkotika var inget som brukade diskuteras som missbruk

innan 60-talet. Det var inte ett problem som fanns i den svenska vardagen.3

Cannabis användes som lugnande medicin fram till 1950-talet i Sverige. Sverige skrev 1961

på ett avtal från allmänna narkotikakonventionen som sade att bruket av opiater och cannabis

regleras till bruk enbart vid medicinska och vetenskapliga ändamål.

År 1976 blev Socialdemokraterna av med makten i Sverige och istället trädde moderaterna

fram i rampljuset. Moderaterna kände 1977 att en större satsning på narkotikapolitiken var

välbehövd. Regeringen valde ut en ledningsgrupp som skulle föreslå andra typer av insatser

mot droger i Sverige. Satsningen var inte lika strikt mot cannabis vilket gjorde att man lättare

38.http://lup.lub.lu.se/luur/download?

func=downloadFile&recordOId=1765772&fileOId=1768743

9

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1765772&fileOId=1768743


kom undan med det. Ändringar gällande cannabis infördes i början av 1980-talet efter att man

med hjälp av vetenskapliga studier kommit fram till de faror som cannabis medför. Hårdare

tag mot cannabisbruk infördes. Man kan väldigt tydligt se ändringen i brottsstatistiken efter

lagändringen, narkotikabrotten ökade från 22500 år 1979 till 68000 år 1982. Vid denna tid var

det inte olagligt att bruka droger utan man kunde endast bli dömd för innehav eller affärer

kring narkotika. Men ännu en lagändring trädde i kraft år 1988 då man kriminaliserade bruk

av droger, dock var det inget fängelsestraff på innehav. Fängelsestraff på grund av innehav

införskaffades år 1993.

Idag byggs cannabis upp att vara en mycket farlig drog av media, b.la. väljer Aftonbladet ofta

att kalla cannabis för dödsknark och gillar att dra all typ av narkotika över en och samma

gräns. Faktum är att straffen för innehav av olika typer av narkotika varierar väldigt mycket

beroende på vad det är för drog. För att få en månads fängelse kräver det ett innehav på 50

gram, till skillnad från t.ex. heroin där gränsen går vid 0,05 gram. Givetvis är det en stor

4skillnad på doser mellan de två olika drogerna, men straffen är ändå märkbart annorlunda.10

Kriminalitet och straffDet finns ingen lag i Sverige som tillåter att bruka cannabis, varken för medicinska eller

njutningsskäl.11 Dock legaliserades nyligen en munspray vid namnet Sativex som innehåller

cannabinoder och som brukas i medicinskt syfte.12

Cannabisinnehav brukar delas upp i tre kategorier enligt lagen. Ringa narkotikabrott,

narkotikabrott och grovt narkotikabrott.

Strafftabell Ringa Narkotikabrott Narkotikabrott Grovt Narkotikabrott

4 12. http://www.cannabis.se/artiklar/13961-sativex-godkaend-i-sverige10.http://lup.lub.lu.se/luur/download?


10



http://www.cannabis.se/artiklar/13961-sativex-godkaend-i-sverige

Hasch/Marijuana Mindre än 50 gram

Mellan 50 gram och

2,5 kg Mer än 2,5 kg

Straff

Böter eller fängelse i högst

sex månader Fängelse i högst 3 år

Fängelse i lägst 2 år och

högst 10 år

Denna tabell är hämtad ifrån http://www.medicinskmarijuana.com/slaws.html

Fängelsestraff är inte det enda eller vanligaste domen mot cannabisbrott. Den vanligaste typen

av straff är böter. Tabellen nedan är en rekommendation om antal dagsböter per mängd

5cannabis för eget bruk vid ringa narkotikabrott. Denna tabell är ifrån åklagarmyndigheten.

Mängden cannabis Antal dagsböter (mellan 50-1000 kronor)

högst 1 gram 30

därutöver t.o.m. 3 gram 40










därutöver till 50 gram 140 – 150

Denna tabell är hämtad ifrån http://www.medicinskmarijuana.com/slaws.html116

512. http://www.cannabis.se/artiklar/13961-sativex-godkaend-i-sverige11.http://www.medicinskmarijuana.com/slaws.html

611.http://www.medicinskmarijuana.com/slaws.html

13.http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML

%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&

%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1968:64

11

http://www.medicinskmarijuana.com/slaws.html

http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?$%7BHTML%7D=sfst_lst&$%7BOOHTML%7D=sfst_dok&$%7BSNHTML%7D=sfst_err&$%7BBASE%7D=SFST&$%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1968:64







Cannabis faller in under lagen Narkotikastrafflagen (1968:64). Cannabis relaterade brott

straffas alltså på samma sätt som annan narkotika, men något lindrigare som tidigare nämnt.13

Under år 2010 anmäldes ungefär 87 500 narkotikabrott i Sverige. Det är mer än en dubblering

av narkotikabrott på tio år. Detta visar inte prov på att bruket har öket, utan bara att fler

anmälningar har gjorts.

Cirka 42 procent av alla narkotikabrott som begås idag är av preparatet cannabis.15

Efter att man gjorde eget bruk av narkotika olagligt 1988 så står det idag för ungefär hälften

av alla anmälningar.14

1

15.http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180001291/2010_16_narkotikastatistik

_2009.pdf

12

http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180001291/2010_16_narkotikastatistik_2009.pdf


Majoriteten av alla narkotikabrott begås av män. Ungefär 14 procent av alla narkotikabrott

under 2009 begicks av kvinnor enligt en undersökning av BRÅ. Något som även är värt att

anmärka är att 5 procent av alla narkotikabrott som begås av kvinnor slutar med fängelse

straff, varav det är 10 procent fängelsestraff för män. Detta är en konsekvens av att män har

högre procentsats innehav av narkotika än kvinnor, medan kvinnor har högre procentsats bruk

av narkotika. Dock är bruk av narkotika vanligast hos båda könen, 55 procent för män och 65

7procent för kvinnor.

Den åldersgrupp som begår flest narkotikabrott i relation till medelfolkmängden är personer

mellan 18 - 20 år. Åldersgruppen 21- 29 år är dock inte långt efter. Den åldersgruppen som

begår minst narkotikabrott är dem mellan 50 - 59 år. Dem mellan 18 - 20 år begick år 2009

1050 narkotikabrott per 100 000 invånare, jämfört med dem mellan 50 - 59 års ålder som

endast begick 62 narkotikabrott per 100 000 invånare.15

Skadevärkningar

Psykiska skadeverkningar

Detta kapitel är väldigt beroende utav hur långt och intensivt missbruket är.

Som tidigare nämnt är några av effekterna av cannabis splittrad tankeverksamhet,

försämrad tidsuppfattning och distanserande från verkligheten. På grund av dessa

effekter, och några till, så anses preparatet vara mycket psykopatogent.

Nedan är en lista på olika psykiska tillstånd som kan inträffa vid bruk av cannabis.

Preparatet kan påverka på psykiskt genom att skapa psykiska störningar, utlösa latent

sjukdom eller förvärra en redan befintlig störning. 8

• ”– Beroendeutveckling

715.http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180001291/2010_16_narkotikastatisti

k_2009.pdf

14.http://www.bra.se/bra/brott--statistik/narkotikabrott.html


13

http://www.fhi.se/PageFiles/7915/R-2009-13-Skador-av-hasch-o-marijuana.pdf

http://www.bra.se/bra/brott--statistik/narkotikabrott.html



• Psykoser:

o Toxiska psykoser

Cannabisutlöst psykos

o Funktionella psykoser

Schizofreni

• Depressioner

• Amotivationssyndrom

• Impulsivt våldsbeteende”7

Samsjuklighet är en vanlig term när man pratar om sjukdomar gällande cannabis. Med

samsjukhet menar man att en person lider av flera sjukdomar/störningar på samma gång. En

amerikansk undersökning från 2006 stödjer att samsjuklighet är vanligt inom missbruk eller

beroende av cannabis.

När det gäller samsjuklighet är det 3 olika typer av psykiska störningar som dominerar:

• ”Affektiva sjukdomar

(olika typer av depressioner och manodepressiv sjukdom): 30 procent

• Ångestsjukdomar

(panikångest, fobier, tvångssyndrom m.fl.): 24 procent

• Personlighetsstörningar

(antisocial, schizoid m.fl. personlighetsstörningar): 48 procent”

Psykoser

Det finns två olika typer av cannabispsykoser, Toxiska psykoser och Funktionella psykoser.

Toxiska psykoser är vad som oftast brukar gå under namnet haschpsykos. Vad som händer vid

en haschpsykos är att man börjar hallucinera och uppfattar sig själv samt omgivningen

surrealistiskt. Ett annat ord för när man befinner sig i detta tillstånd är konfusion. Det är en

14

kortvarig psykos som oftast håller i några timmar, men som även kan hålla några dygn. Denna

psykos inträffar oftast vid bruk av cannabis med högre halt av THC. Om bruket fortsätter

under psykosen är det inte omöjligt att man kan se symptom på schizofreni.

Funktionella psykoser är något man inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det exakt är. Vid

toxiska psykoser ser man symptom på psykos direkt, det gör man inte vid funktionella

psykoser. Det är symptom som kan uppstå flera år efter ett cannabisbruk. Det som händer är

att tankarna påverkas. Detta kan sitta i under en längre tidsperiod och är vad många forskare

påstår skapa schizofreni. För att denna psykos ska inverka krävs det ett intensivt bruk.

En samling av studier visar att man löper två till tre gånger större risk för ett psykotiskt utfall

vid cannabisbruk.

DepressionerDet finns ett samband mellan depression och cannabisbruk. För att detta samband ska verka

kräver det intensivt bruk som är långvarigt. Det är vanligt att om folk som lider av depression

brukar cannabis så framkallas ångest. Medan det för andra kan dämpa depressionen.

AmotivationssyndromAmotivationsyndrom är om man får svårt att följa långsiktiga planer, hålla

koncentrationen upp en längre tid, ned satt sexualitet och socialt tillbakadragen. Ett

syndrom som ofta framkallas av ett kroniskt cannabismissbruk.

Cannabis och våld

Forskare kring ämnet är överrens om att cannabis har en lugnande effekt snarare än en

aggressiv framtoning. Men eftersom forskarna vet hur drogen påverkar hjärnan och

psyket så har frågan om cannabis relaterat våld ändå tagits upp flera gånger.

15

Man har kommit fram till att personer med en eller flera psykiska störningar kombinerat med

cannabisburk kan leda till våldshandlingar.

År 1994 genomfördes en undersökning på 268 fångar i staten New York som satt inne för

mord. 18 av dessa fångar ansåg att deras narkotika rus påverkade deras handling till

brottet. 9Dock var 15 av dessa 18 fångar även påverkade av alkohol och en blandning av

droger när dem begick brottet. De resterande tre fångarna var påverkade av alkohol och

cannabis när dem gick sina brott. En av dessa tre personer förklarade drogernas

inverkan på brottet så här ”En kan man hantera – men två samtidigt gör en förvirrad”.7

Fysiska skadeverkningar

Cannabis under graviditet

THC är en substans som kan transportera från mammans blodomlopp till fostrets blodomlopp.

Detta gör att upprepat intag av THC i fostrets blodomlopp kan göra direkt skada när fostret

ligger i moderns mage.

De vanligt synliga effekterna som fostret kan drabbas av är minskad vikt och längd vid

födseln. Medan de grövsta effekterna är skador på fostrets centrala nervsystem. Dessa

nervskador påverkar kognitiva funktioner och visar första symptom när barnet är vid ungefär

fyra års ålder.7

Cannabis påverkan på andningsorgan

I studier som från bland annat Folkhälsoinstitutet så finns det starka hypoteser om att

cannabisbruk påverkar lugnarna på många negativa sätt som KOL och lungcancer.7 Nya

studier från USA visar på att detta inte alls stämmer. En 20 års lång studie har följt 5000

9 7. http://www.fhi.se/PageFiles/7915/R-2009-13-Skador-av-hasch-o-marijuana.pdf

16


vuxna personer som röker cannabis dagligen. Resultatet visade sig vara att lungorna inte

påverkas alls utav preparatet.18

10Argument, legalisera eller inte legalisera?

Argument för legalisering”Visste ni att det inte finns ett enda bekräftat dödsfall kopplat till cannabis? Enligt

vårdförbundet dör 7,000 personer årligen i Sverige av tobaksrelaterade orsaker, cancerfonden

säger 10,000. 195,000 dör årligen i Europa p.g.a. alkohol enligt en EU utredning. (Ytterligare

115,000 om man räknar in ”fördröjda” dödsfall)”.19

Dessa siffror stöds av bland annat Vårdförbundet. Detta går givetvis att motargumentera med

många punkter från kapitlet om psykiska och fysiska skadeverkningar.

”Ett av de ständigt återkommande argumenten mot cannabis är att det är en inkörsport till

tyngre droger. Den kopplingen finns och kan beskådas i hela vårt samhälle. Jag anser att det

är ett av de största enskilda argumenten för en reglerad legalisering. Kopplingen består

nämligen inte i att det är drogen i sig som för brukare och missbrukare mot tyngre droger utan

det är kontakten med den kriminella världen. En knarklangare ser hellre att dess kunder

använder tyngre droger då de har högre vinstmarginal än cannabis och är lättare att

transportera och smuggla.”19

Detta argument kommer ifrån ”The Drug Policy Alliance (DPA)” Vilket är en Amerikans

organisation som är för legalisering. Detta argument är i princip ett argument som är översatt

till svenska från DPAs hemsida. Argumentet stöd av dessa

“Morral, Andrew R.; McCaffrey, Daniel F. and Susan M. Paddock. “Reassessing the

marijuana gateway effect.” Addiction 97.12 (2002): 1493-504.


18. http://www.foxnews.com/health/2012/01/11/marijuana-doesnt-appear-to-harm-lung-

function-study-finds/

19. http://blogg.passagen.se/oscarwolf/entry/legalisera_beskatta_och_reglera_cannabis

17

http://blogg.passagen.se/oscarwolf/entry/legalisera_beskatta_och_reglera_cannabis

http://www.foxnews.com/health/2012/01/11/marijuana-doesnt-appear-to-harm-lung-function-study-finds/



United States. National Household Survey on Drug Abuse: Population Estimates 1994.

Rockville, MD: U.S. Department of Health and Human Services, 1995.11

National Household Survey on Drug Abuse: Main Findings 1994. Rockville, MD: U.S.

Department of Health and Human Services, 1996.

D.B. Kandel and M. Davies, “Progression to Regular Marijuana Involvement:

Phenomenology and Risk Factors for Near-Daily Use,” Vulnerability to Drug Abuse, Eds. M.

Glantz and R. Pickens. Washington, D.C.: American Psychological Association, 1992: 211-

253.”20

Trots stöd av forskning kan man ändå dra sig till straffskalan på narkotikabrott. Som nämnt i

kriminallitet och straff kapitlet så ger tyngre droger alvarligare straff. Varför skulle då en

knarklangar vilja utsätta sig för risk av att sälja tyngre droger när det är alvarligare straff?

”Vad prioriteras inom ramen för svensk prohibition? Officiellt bygger den svenska

narkotikapolitiken på tre ben – rättssystemet, vård och behandling samt förebyggande

åtgärder. 2002 gjorde forskaren vid SoRAD Mats Ramstedt ett ambitiöst försök att beräkna

hur resurserna för narkotikabekämpning fördelades mellan dessa. Han presenterar en ’låg

uppskattning”, en ”hög uppskattning” och en ”baslinjeuppskattning” som ligger däremellan.

Grundad på den sistnämnda uppskattar han att 24 % av de satsade pengarna gick till vård och

behandling, 75 % till rättsliga åtgärder, 1 % till förebyggande åtgärder och 0,1 % till harm

reduction åtgärder. Mig veterligen finns inget som tyder på att prohibitionerna har ändrats

dramatiskt sedan dess. Alltså, i den svenska narkotikapolitiken tilldelas rättsystemet tre

gånger så mycket resurser som vård och behandling – och i jämförelse satsas det knappt

någonting alls på förebyggande åtgärder.

En som ställt sig kritisk till detta är regeringens särskilda utredare Gerhard Larsson som

menar att ”det är hög tid att prioritera upp vård och behandling”. Även jag är kritisk och har

länge argumenterat för större satsningar på förebyggande åtgärder. Svensk prohibition vilar i

mycket stor utsträckning på den restriktiva/repressiva kontrollpolitiken och det satsas alldeles

för lite på det som prohibitionsförespråkarna själva menar ska utgöra narkotikapolitikens

”humanitära motvikt”.”16 s.141-142

Ett väldigt stadigt argument som når ut till individen där vård oftast har en stor betydelse.

Siffrorna visar annorlunda och vill på ett sätt ”smutskasta” dem som hanterar narkotika

politikens övermän som lägger för mycket pengar på rättsliga åtgärder är vård.

11

20. http://www.drugpolicy.org/facts/drug-facts/marijuana/sources#other_drugs

18

http://www.drugpolicy.org/facts/drug-facts/marijuana/sources#other_drugs

Om man kollar på kapitlet om psykiska och fysiska skadeverkningar så kan många även där

får en uppfattning om att det är bättre att satsa pengar på att hjälpa dem med missbruk och

förse vård till dem som lidar av någon störning, än att klassa dem som kriminella och sätta

dem inför ännu hårdare press.12

”För att ställa sig bakom legalisering behöver man inte tycka att det är bra att människor

konsumerar psykoaktiva droger. Det räcker med att man rent moraliskt anser att vuxna bör ha

rätt att välja vad de för in i sin egen kropp – utan rädsla för att bli bestraffad. Det vill säga,

den kan vara en moralisk princip att samhället inte ska ingripa när man skadar sig själv, utan

bara när man gör andra illa. Detta ser man tydligt vad gäller tobaksrökning. Trots att det är

hälsovådligt får man röka tobak. Men man får inte göra det i offentliga byggnader där andra

kan ta skada av röken.”16 s.143

Frågan är hur moraliskt rätt invånarna i Sverige tycker det är att någon närstående står och

brukar cannabis tillåtet eller om man helt enkelt ska acceptera varje individs egna val.

Man kan åter igen vända sig till kapitlet om skadeverkningar, men man den ovanstående

frågan skulle ändå stå kvar i sin startposition.

Argument mot legalisering

”I litteraturen från länder där det finns stora och mycket fattiga områden i städerna sätts ofta droger i samband med dessa stadsdelars problem. Legaliseringsanhängare brukar dels poängtera att de flesta mord har ett samband med strider mellan langarna, och dels framhålla att mängder av egendomsbrott begås för att betala de höga priserna på illegala droger (som är ju ett resultat av prohibition). Dessutom poängterar legaliseringsanhängare att langarnas iögonfallande livsstil utgör en frestelse för unga människor att satsa på en kriminell bana istället för skolan. Allt detta skulle ändras till det bättre i och med legalisering. Så t.ex. skulle den delen av den organiserade brottsligheten som ännu inte diversifierat till andra områden än droger slås ut. Därmed skulle inte langarna utgöra en fullt synlig rollmodell för ungdomar. Alla typer av brottslighet skulle minska och livskvaliteten i allmänhet i dessa områden skulle bli bättre. Med andra ord, att legalisera är inte att kapitulera för brottslingar, utan ett sätt att ta ifrån dem deras vinster. Och som grädde på moset skulle hälsan hos rekreationskonsumenter (och även i viss mån hos problematiska konsumenter) förbättras då de kommer att köpa rena droger i kända doser”16 s.146

12116. Goldberg, Ted, 2011, Legalisera narkotika? Academic Publishing Of Sweden, Solna.

19

Detta är ett av huvudargumenten för legaliseringsanhängare. Precis som i det tidigare nämnda argumentet så beskriver FSSS beroende och missbruk enligt en modell som tyder mycket på ett beteende, och inte inriktat på drogen i sig. Man kan även se på kriminalitet som ett beteende. Det går inte att förutse hur kriminaliteten skulle se ut med en legalisering. Det man vet är att cannabisbrott skulle försvinna.

Något som gör detta argument bra är förhindringen av följdbrotten av cannabisbrott. Ekonomiska uppgörelser och makt uppgörelser skulle helt försvinna inom cannabis 13kriminaliteten.

Den ökade halten av THC i cannabis kan även med detta argument gå i graven. Som man kan läsa i slutet på detta argument så kan man som konsument vara säker på att man köper rena doser och inte något med farlig besprutning eller någon annan typ av skademedel. Den höga halten THC skulle troligtvis sänkas i och med en legalisering då starkare doser har starkare negativa effekter.

”Många skadliga verkningar har tillskrivits cannabis – men samtliga är ifrågasatta. Bland de negativa effekterna som har diskuterats kan nämnas att den orsakar eller åtminstone framkallar ”cannabispsykos”, cancer, bronkit, rubbningar i könsceller, fördröjd (eller till och med stympad) social och/eller känslomässig mognad, amotivationssyndromet, lusten att ta ”starkare” droger, förvirring m.m. De som anser att riskerna med cannabis är klart överdrivna i debatten poängterar att eftersom 142-190 miljoner människor i världen använde cannabis år 2009 och det stora flertalet av dessa inte anser sig ha tagit skada av det, kan inte drogen vara alltför farlig. Motargumentet är att tillräckligt många har tagit skada för att drogen ska förbjudas. Exakt hur många som är tillräckligt många för att motivera ett förbud är en etisk bedömning och kan därmed inte fastställas vetenskapligt.”16 s.149

Detta är ett utav prohibitionsangängarnas huvud argument. Vem skulle vilja göra något sådant mot sig själv? Genom att gå tillbaka till kapitlet om psykiska och fysiska skadeverkningar så kan man lätt ge stöd till detta argument. Som nämnt i slutet av argumentet så är detta en etisk bedömning och argumentet inriktar sig därmed mycket hos individen.

”Narkotika kan användas för att undvika att handskas med personliga svårigheter. Så t.ex. kan

man ta en drog för att stå ut med en dålig livssituation hemma, ett destruktivt arbetsliv,

negativa sociala eller sexuella relationer osv. Med andra ord, istället för att ta itu med problem

och därigenom växa som människa, tar man till droger för att undvika problem – och

därigenom stagnerar mognadsprocessen. Vanligtvis framhävs detta som särskilt allvarligt

under tonåren – då ungdomar ska utvecklas till vuxna individer. Och det är i tonåren som

många gör sin narkotikadebut.”16 s.150


20

Detta ett möjligt resultat om man lider av amotivationsyndrom. Man blir distanserad och

undviker gärna jobbiga situationer.

Om man istället kollar på depression så är det samma princip. För vissa personer fungerar det

att dämpa ångest med hjälp av cannabisbruk medan det har motsatt effekt för andra, vilket

stödjer detta argument. 14

”I Sverige finns inte en enda undersökning som visar att majoriteten av befolkningen vill

legalisera narkotika, inte ens om man begränsar frågan till att bara gälla cannabis. I vilken

utsträckning ska hänsyn tas till detta? Visserligen är det den politiska ledningens uppgift att

leda, men också att grunda sina beslut i väljarnas vilja. Legaliseringsanhängarna anser att

politiker bör visa ledarskap i denna fråga medan prohibitionsanhängare menar att politiken

ska följa den allmänna opinionen.”16 s.152-153

En demokrati brukar styras av vad majoriteten tycker. Det gör att prohibitionsanhängarna har

rätt i det dem säger att vi bör följa den allmänna opinionen. Om man kolla på statisk från

CAN, som finns att hitta vid kapitlet om kriminalitet och straff, så kan man se en stark ökning

av cannabiskonsumenter, framförallt bland de unga. Detta kan leda vidare och tillslut vända

opinionen.

Argument möter varandra

”Legaliseringsanhängare poängterar att prohibition medför stora ekonomiska kostnader för

samhället. De menar att legalisering skulle nedbringa utgifterna inom alla delar av

15rättsapparaten – polisen, tullen, domstolsväsendet och kriminalvården. Alla dessa

kostnader skulle minskas avsevärt i och med legalisering samtidigt som vi skulle få en

reell intäktsökning genom skatter och avgifter på produktion och försäljning.

Men prohibitionsanhängarna anser att dessa vinster skulle förvandlas till förluster genom att

fler människor skulle få problem med droger. Detta argument avvisas dock av

16legaliseringsanhängarna som menar att riskerna för en radikal ökning av problematisk

konsumtion är mycket överdrivna. Statistiken tyder på att de allra flesta som använder

droger förblir rekreationskonsumenter. I Sverige är det bara fyra av hundra som prövar

1416. Goldberg, Ted, 2011, Legalisera narkotika? Academic Publishing Of Sweden, Solna.15


21

droger, och fyra av tusen samtliga människor 16-75-år, som ”fastnar”. Men

prohibitionsanhängare godtar inte detta argument. De menar att dessa låga siffror beror

på att vår nuvarande lagstiftning 17skyddar människor och pekar på antalet

alkoholproblematiker som ett varnande exempel för vad som skulle hända om vi skulle

legalisera andra droger. Legaliseringsanhängarna kontrar att det bara finns ett vist antal

människor i samhället som har en sådan kombination av livserfarenheter,

personlighetsegenskaper och biologiska anlag att de riskerar att bli problematiska

konsumenter av legala psykoaktiva substanser. Dessa har redan funnit alkohol och/eller

psykoaktiva läkemedel, och därmed är ingen signifikant ökning av antal

storkonsumenter att vänta. Vad som möjligen kan hända, enligt

legaliseringsanhängarna, är att dagens problematiska konsumenter byter preparat, eller

att kombinationen av droger i deras blandkonsumtion ändras.”16 s.145

För att stödja det första argumentet så är den spanska modellen väldigt passande där alla

intäkter skattas vilket driver vinst till staten. Samt ett sådant system skulle medföra mindre

poliskostnader genom att inte lägga lika mycket pengar på rättsliga åtgärder samt våldsbrott

mellan olika kriminella organisationer som konkurrerar i droghandel.

Med prohibitionsanhängarnas svar kan man gå in på argumentet kring var pengarna inom

svensk narkotikapolitik går och kasta om siffrorna. Det kommer leda till en minskad kostnad

av rättsliga åtgärder, men ökad vård och behandling. Frågan är var siffran hamnar. Om man

ser det ur ett humanistisktperspektiv istället för ett ekonomisktperspektiv, vad är mer rättvist

om individen och är det värt att lägga en extra peng på ett förse personliga intressen före

ekonomiska intressen?

Prohobitionsanhängarnas och legaliseringsanhängarnas gemsvar på ämnet om att legalisering

av droger kan leda till liknande situationer som alkoholproblematiken är väldigt intressant.

Om man kollar på FASS beskrivning av missbruk och beroende (se sida 6 och 7) så följer det

mer ett mönster av beteende än krav på en specifik drog, vilket stödjer

legaliseringsanhängarna.

17

22

Personliga åsikter samt åtgärder för en mer

lyckad narkotikapolitik gällande cannabis

Eftersom det är svårt att veta hur samhället skulle se ut om legalisering infördes så kan man

inte med argument påpeka exakt hur brottslighet och brukare/missbrukare kommer att

förändras. Legaliseringsanhängarnas argument tycker jag har stadigare ståndpunkter och har

en högre ratio mellan negativa och positiva följder.18

Jag skulle inte vilja se en legalisering, det skulle skapa för mycket oro och förvirring hos det

svenska folket. Att legalisera en drog är ett stort steg. En bättre lösning i mitt tycke skulle vara

cannabis sociala klubbar (CSC) som Ted Goldberg skriver om i sin bok Legalisera

narkotiska? CSC är som vilken annan organisation som helst. Det är cannabisbrukare som

skapar en klubb som en organisation där dem odlar och intar cannabis i form av eget bruk.

Det hela går till så att varje medlem skriver på ett avtal som visar på att dem inte ska sälja till

någon. Det krävs en myndig ålder för att ansöka till dessa klubbar. Om man kollar på hur

Sverige ser ut idag skulle en rimlig gräns vara 20 år som är samma gräns som systembolaget

har. Klubben hyr eller köper mark som dem tillsammans odlar på. Allt som säljs inom

klubben bokförs noggrant samt skattas. Detta är ett bra sätt att ta hänsyn till

legaliseringsanhängarnas argument som skattevinst vid eventuell legalisering. När en medlem

ska köpa från en planta får detta endast ske i klubbens lokal. Ett annat sätt är att man anordnar

klubbträff och brukar det tillsammans i klubbområdet. Doserna som säljs är små och bör

endast räcka till två till tre dagars bruk. Ekonomiska vinster investeras i föreningen.16 s.246-

247

Detta scenario är verklighet i Spanien och är framtagen av Martin Barriuso Alonso, president

idet spanska Cannabisföreningarnas Förbund.

För att denna modell ska fungera krävs fortfarande några säkerhetsåtgärder. Ted Goldberg

skriver om att Transform Drug Policy Foundation har utvecklat en modell med områden kring

cannabis som bör ses över vid eventuell legalisering. Genom att kombinera dessa två anser jag

18 16. Goldberg, Ted, 2011, Legalisera narkotika? Academic Publishing Of Sweden, Solna.

23

att man kan hitta en bra lösning till dagens problem. Alla lagförslag är inte nödvändiga i

kombinationen mellan dessa två modeller. Här är dem som jag finner relevanta:19

- En maxgräns av THC-halt

- Förpackningar med cannabis som tas med hem ska vara barnsäkra

- Licens liknande alkohollicens idag är ett måste för att få starta en klubb

- Inga andra droger än cannabis får säljas

- Obligatorisk information till nya medlemmar om cannabis

- En maxgräns av dos som säljs per tillfälle

- Åldersgräns (20 år)

- Ingen försäljning till någon som inte är i sitt sinnesfulla bruk

- Svensktmedborgarskap (för att förhindra drogturism)

- Reglering kring konsumtion på offentliga platser16 s.245-24620

Utöver dessa klubbar finns det fortfarande förändringar som bör ske. Bland annat bör inte lika

mycket pengar läggar på narkotika bekämpning som det görs idag. Med dessa

cannabisföreningar kommer mycket av problemet att försvinna. Med de pengar som

fortfarande ligger kvar inom narkotika politiken bör i alla fall minst 50 procent satsas på vård

för missbrukare.

Straffen bör hållas kvar då importering av cannabis inte kommer bli lika vanligt. Om det nu är

så att en förening försöker exportera sin produkt kommer föreningen genast att stängas ner

och ansvariga personer kommer att ställas inför rätta.

19 16. Goldberg, Ted, 2011, Legalisera narkotika? Academic Publishing Of Sweden, Solna.

20

24

Källförteckning

3 http://www.hampa.net/page4/page4.html

4. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/cannaba/canna/cannsat.html

5. http://can.se/sv/Drogfakta/Cannabis-hasch-och-marijuana/

6. http://www.chem.ox.ac.uk/mom/cannabis/cann1.htm




9. http://www.medicinskmarijuana.com/historia.html



11.http://www.medicinskmarijuana.com/slaws.html

12.http://www.cannabis.se/artiklar/13961-sativex-godkaend-i-sverige

13.http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML

%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&

%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1968:64

14.http://www.bra.se/bra/brott--statistik/narkotikabrott.html

15.http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180001291/2010_16_narkotikastatistik

_2009.pdf


17.http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=113498&originalURI=/amotivationssyndrom

18. http://www.foxnews.com/health/2012/01/11/marijuana-doesnt-appear-to-harm-lung-

function-study-finds/

19. http://blogg.passagen.se/oscarwolf/entry/legalisera_beskatta_och_reglera_cannabis

20. http://www.drugpolicy.org/facts/drug-facts/marijuana/sources#other_drugs

25

http://www.drugpolicy.org/facts/drug-facts/marijuana/sources#other_drugs

http://blogg.passagen.se/oscarwolf/entry/legalisera_beskatta_och_reglera_cannabis



http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=113498&originalURI=/amotivationssyndrom



http://www.bra.se/bra/brott--statistik/narkotikabrott.html








http://www.medicinskmarijuana.com/historia.html




http://www.chem.ox.ac.uk/mom/cannabis/cann1.htm


http://linnaeus.nrm.se/flora/di/cannaba/canna/cannsat.html

Documents

Cannabis (1)