Upload
hoangthu
View
219
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Val av truckbatteri och laddare
Truckbatterier – allmänt
Batterival
Livslängdsfaktorer
Laddare – allmänt
Laddningsförlopp – allmänt
Knallgas – syre och väte
Vattenpåfyllning
Vattenkvalitet
Underhåll
Anteckningar
1
Lite batterikunskap Innehåll ........................................................................................................... 1 Val av truckbatteri och laddare .................................................................... 2 Truckbatterier – allmänt ................................................................................ 3 Konstruktion ..................................................................................................... 3.1 Batteristorlek .................................................................................................... 3.1 Lite batterikemi ................................................................................................ 3.2 Pausladdning ................................................................................................... 3.3 Självurladdning ................................................................................................ 3.4 Kyl- och fryshus ............................................................................................... 3.4 Batterival ........................................................................................................ 4 Standardbatteriet ............................................................................................. 4.1 Elektrolytcirkulationsbatteriet ........................................................................... 4.1 CSM-batteriet, kopparsträckmetall .................................................................. 4.1 CSM-batteriets konstruktion ............................................................................. 4.2 VRLA-batteriet med gelelektrolyt (dryfit) - underhållsfritt ................................ 4.3 Livslängdsfaktorer ........................................................................................ 5 Hur länge håller ett batteri? ............................................................................. 5.1 Definition av laddningscykel ............................................................................ 5.1 Vad påverkar livslängden hos ett batteri? ....................................................... 5.2 Varför blir strömuttaget för stort? ..................................................................... 5.2 Varför sulfaterar ett batteri? ............................................................................. 5.2 Laddare – allmänt .......................................................................................... 6 W-laddningskarakteristik .................................................................................. 6.1 I-laddningskarakteristik .................................................................................... 6.1 Exempel på konstantströmladdningskurvor .................................................... 6.2 Laddningsförlopp – allmänt ......................................................................... 7 Knallgas – syre och väte ............................................................................... 8 Vattenpåfyllning ............................................................................................. 9 Manuell ............................................................................................................ 9.1 Automatisk ........................................................................................................ 9.2 Vattenkvalitet ................................................................................................. 10 Underhåll ......................................................................................................... 11 Varje dag .......................................................................................................... 11.1 Varje vecka ...................................................................................................... 11.2 Varje månad .................................................................................................... 11.2
3. 1
Val av truckbatteri och laddare Batteriet är truckens hjärta
Ett friskt hjärta ger ett gott liv, ett dåligt hjärta ger ett dåligt liv. Ta ett gott råd från din läkare:
"Du ska bruka och anstränga ditt hjärta, men inte missbruka och överanstränga det". Om du
byter ut ordet "hjärta" mot ordet "batteri", har du fått ett gott råd från din batterileverantör.
Utan bröd inga dåd
Sunda kostvanor förlänger ditt liv och ger dig bättre ork att vara aktiv. Rätt ström i rätt mängd
förlänger batteriets liv, och låter det ge sitt bästa under hela sin livslängd.
Välj därför alltid ett batteri som är tillräckligt stort för den trucktyp och det arbete det ska
användas till. Använd alltid en korrekt dimensionerad laddare, som ger batteriet optimal och
korrekt laddning.
Hjärna och muskler
– rätt kombination av laddare och batteri gör vardagen lättare Det är inte bara batteristorleken (kapaciteten) du ska tänka på när du väljer batteri. Också batteritypen är av stor betydelse för effektiv drift och lång livslängd.
3. 2
Truckbatterier – allmänt Konstruktion
Ett truckbatteri är uppbyggt av ett antal enskilda celler på vardera 2 V. Ett 48 V-batteri består
således av 24 seriekopplade celler, som alla har samma kapacitet i amperetimmar. Varje
cell är uppbyggd av bruna, positiva, fyllda rör och grå, negativa, smorda plattor, som
innehåller olika blylegeringar (rörplattelektroder). Till skillnad från ett startbatteri, där det är
de positiva elektroderna som har formen av plattor, utgörs de positiva elektroderna i ett
truckbatteri av rör. Detta beror på att ett startbatteri ska kunna avge hela sin laddning som
hög ström under kort tid, för att starta bilen, medan ett truckbatteri ska kunna ge ström under
längre tid – hela arbetsdagen.
Elektrolyten, som leder till uppkomsten av en elektrisk spänning mellan batteriets positiva
och negativa pol, består av utspädd svavelsyra.
Exempel
Ett 48 V-batteri på 500 Ah består av 24 seriekopplade celler inbyggda i en målad eller
levasintbelagd batterilåda, som normalt är tillverkad av järn. Varje cell ger spänningen 2 V
och innehåller 500 Ah, vilket grovt kan översättas till att batteriet kan avge 100 A
kontinuerligt under 5 timmar, vilket motsvarar den nominella 5-timmarskapciteten.Om man i
stället tar ut t.ex. 200 A, räcker batteriet bara i cirka 2 timmar och inte, som man skulle
kunna tro, 2,5 timmar.
Ju snabbare man laddar ur ett batteri, desto mindre blir dess användbara kapacitet.
Batteristorlek
När trucken arbetar drar den ström från batteriet.
Batteriet laddas därvid ur, och måste sedan laddas upp
på nytt. Dessa båda förlopp – urladdning följd av
uppladdning – utgör tillsammans battericykel. Ju mer
ström en viss arbetsuppgift kräver, desto större ska
batterikapaciteten vara för att batteriet inte ska få
onödigt kort livslängd.
Batteriets fysiska storlek begränsas av truckens batteriutrymme. Ju större batteriutrymme,
desto högre batterikapacitet kan installeras i trucken. De enskilda celler batterier består av
tillverkas därför i många olika höjder och bredder. Stor cellvolym, det vill säga stor mängd
aktivt material, ger hög batterikapacitet. GNB Industrial Power har t.ex. 125 olika celltyper i
sitt standardsortiment.
Ovan ser du ett litet urval av olika truckceller som kan kombineras i tusentals olika
batterilådor för alla trucktyper i hela världen.
3. 3
Lite batterikemi
I ett nytt, fulladdat bly/syra-batteri med rörplattelektroder är plattorna rena, alltså fria från
sulfatrester, och elektrolytdensiteten har sitt korrekta värde, 1,29 g/cm3 (1290 g/l).
När batteriet laddas ur, använder blyplattorna den omgivande fria svavelsyran i elektrolyten
för att leverera ström till förbrukaren. Som restprodukt från denna reaktion bildas sulfater.
Sulfaterna fastnar på plattorna och hindrar med tiden strömproduktionen allt mer, och till slut
kan batteriet inte avge mer ström. Batteriet är då helt urladdat och sulfaterat.
Sulfaterna löses upp Densiteten
stiger
Sulfaterna löses upp
Plattorna sulfateras
Densiteten
sjunker
Plattorna sulfateras
Spänningen stigerSpänningen j k
UppladdningUrladdning
Plattorna i ett urladdat batteri är därför fyllda med sulfater, och elektrolytdensiteten (g/l) har
sjunkit betydligt under strömproduktionen. När batteriet sedan laddas upp, splittras
sulfaterna. Teoretiskt borde de reagera fullständigt med den nu mycket svaga syran i
batteriet.
I verkligheten sjunker de emellertid, eftersom de är mycket tyngre än den omgivande
vätskan, ner till cellkärlets botten och är därför inte till någon nytta för de rensade plattorna.
Batteriladdaren fortsätter därför med den så kallade efterladdningen, under vilken den ström
laddaren driver genom batteriet i huvudsak utnyttjas för att röra om elektrolyten, så att de
tunga resterna förs uppåt i cellerna, där elektrolytens syrahalt är något lägre. När laddaren
indikerar att uppladdningen är avslutad, är plattorna rena och syrahalten jämn i hela
batteriet.
När ett truckbatteri används sker strömproduktionen på de ställen där resistansen är lägst
och avståndet till omgivande syra kortast. Det betyder att strömmen produceras på
plattornas yta. Efter hand som ytan sulfateras flyttar strömproduktionen allt längre in i
plattorna, och avstannar till slut helt. Vid uppladdning av batteriet drivs den här processen i
motsatt riktning.
3. 4
Pausladdning
Vid pausladdning av ett delvis urladdat standardbatteri blir plattorna delvis rensade och klara
för drift. De rensade plattorna måste emellertid arbeta i elektrolyt med ganska låg syrahalt,
eftersom de tunga sulfaterna sjunkit till botten i cellerna. Dessa sulfater blandas med den
utspädda syran när gaspunkten uppnåtts och efterladdningen startat. Pausladdning kan
användas även om gaspunkten inte
uppnås, men de rensade plattorna
arbetar inte optimalt förrän
elektrolytdensiteten åter nått sitt
korrekta värde. Om pausladdning
krävs, bör man därför vä
elektrolytcirkulationsbatteri eller ett
CSM-batteri (kopparsträckmetall), eller
en batteriladdare med kemisk
elektrolytomrörning.
lja ett
När kan man pausladda?
I vissa fall räcker inte batterikapaciteten till för en hel arbetsdag. För att inte ladda ur
batteriet djupare än 80 % måste man i sådana fall pausladda. Nedan visas
urladdningskurvor för tre batterier. Alla tre batterierna klarar hela arbetsdagen, men endast
ett av dem behandlas batteritekniskt korrekt.
Upp- laddning Fullt
uppladdat Gasning
Upp-ladd-ning
80% 80 % är korrekt
urladdningsdjup
Urladdnings-
djup
PausPaus
Alla tre batterierna är fulladdade vid arbetsdagens början, och alla tre får två pauser under
den aktuella arbetsdagen. Vid arbetsdagens slut är ett av batterierna djupurladdat – det
gröna, som inte pausladdats alls. Det röda batteriet pausladdas under dagens första paus,
vilket resulterar i att batteriet når gaspunkten innan det kopplas bort från laddaren. Det
hinner nämligen laddas mer än vad som tagits ut.
Det blå batteriet sätts inte på pausladdning förrän under arbetsdagens andra paus, när
truckföraren vet att laddningen inte hinner nå till gasningsgränsen. Med lite eftertanke och
rätt laddare kan alltså pausladdning göra god nytta.
3. 5
Självurladdning
Förutom urladdning i form av strömuttag för drift, sker självurladdning i truckbatterier.
Batteriets laddning förbrukas sakta av sig själv – både de positiva rören och de negativa
plattorna sulfaterar nämligen spontant. Så länge batteriet är i daglig drift har detta ingen
betydelse, eftersom de regelbundna uppladdningarna kompenserar för självurladdningen.
Om batteriet däremot står avställt under en längre tid, kan man tydligt se att
elektrolytdensiteten sjunker. Självurladdningen är cirka 5–7 % av batterikapaciteten per
månad, men varierar mycket med batteriets ålder och omgivningstemperaturen.
Ett batteri som inte ska användas på en tid bör därför förvaras i ett kallt, torrt och frostfritt
utrymme – och alltid fullt uppladdat.
Kyl- och fryshus
När ett truckbatteri används i kall miljö minskas dess kapacitet, samtidigt som spänningen
och elektrolytdensiteten stiger.
Det innebär att batterier som ska användas i kyl- och fryshus måste väljas större än normal,
samt att batteriladdare och batteriindikator måste justeras efter den aktuella
genomsnittstemperaturen. En normalt inställd laddare kan inte ladda ett kallt batteri helt fullt,
vilket medför sulfatering av batteriet och därmed ytterligare kapacitetsminskning. Den mest
lämpliga kombinationen för drift i kall miljö är ett CSM-batteri och en "intelligent" laddare som
kan kompensera för temperaturen.
Temperaturens inverkan på batterikapaciteten
Elektrolyttemperatur Batterikapacitet
+30°C 100%
+20°C 95%
+10°C 90%
0°C 80%
-10°C 70%
-20°C 50%
-30°C 35%
4. 1
Batterival Standardbatteriet
Det vanliga blybatteriet med svavelsyraelektrolyt har inte förändrats väsentligt under de mer
än 100 år det funnits. Det är den batterityp som används mest överallt i världen, och den
uppfyller väl de krav som ställs på ett batteri under normala driftförhållanden. Om man kan
håller sig inom de tillåtna gränserna, alltså uttag av 80 % av batterikapaciteten under de
cirka 5 körtimmar som motsvarar en full arbetsdag, är standardbatteriet det rätta valet. Det
finns ingen anledning att betala för ett mer avancerat eller kraftigare batteri, om man inte
behöver det.
Elektrolytcirkulationsbatteriet
Om trucken inte har plats för ett batteri med kapacitet för en
hel arbetsdag, eller om den tillgängliga tiden för uppladdning är
kortare än 8 timmar, är det ofta fördelaktigt att välja ett batteri
med elektrolytcirkulation. Denna batterityp lämpar sig väl för
pausladdning och för uppladdning på ända ner till 6 timmar.
Man måste dock ha klart för sig, att man trots allt tvingats köpa
ett batteri som är för litet, och således slits hårdare.
Batterilivslängden blir alltså något kortare, hur mycket beror på
hur står merförbrukning man har.
Fördelen med cirkulationsbatteriet är att de tunga sulfaterna,
som normalt sjunker till botten, även vid små
"påfyllningsladdningar" blir omrörda och genast lyfts upp till
plattornas övre delar med hjälp av luftinblåsning. Batteriet är
lite dyrare än standardbatteriet och kräver en med luftpump
försedd specialladdare, som normalt ska köpas tillsammans
med batteriet. Merkostnaden är ofta försvarbar, eftersom
alternativet många gånger är att behöva köpa in ett extra
batteri för att klara hela arbetsdagen.
CSM-batteriet, kopparsträckmetall
Mindre inre resistans samt hög och styv spänning gör CSM-batteriet idealiskt för hård drift
och tunga lyft i riktigt krävande materialhantering. Ju snabbare batteriets laddning ska
förbrukas, desto mer berättigat är CSM-batteriet. Resistansen i CSM-batteriets negativa
koppargaller är bara en trettondel av resistansen i traditionella blygaller. Det minskar
energiförlusten med upp till 25 %. Du får alltså ut mer nyttig energi ur ett batteri med samma
kapacitet.
Idén bakom CSM-batteriet
Idén bakom CSM-batteriet bygger på Ohms lag, enligt vilken spänningsfallet i ett batteri är
lika med strömmen gånger batteriets inre resistans. Ju mindre den inre resistansen är, desto
mindre blir såväl spänningsfallet som energiförlusten i form av värme. I stället får du ut mer
användbar energi och därmed längre drifttid.
4. 2
CSM-batteriet och pausladdning
Tack vare den låga inre resistansen både avger och upptar CSM-batteriet laddning
snabbare och jämnt fördelad över cellens hela höjd och bredd. Det innebär att
cellspänningen stiger snabbare, varför CSM-batteriet under en pausladdning upptar större
energimängd än ett standardbatteri.
CSM-tekniken utvecklades ursprungligen som en nödvändig förutsättning för ubåtsbatterier.
Den är i dag patenterad av Exide Technologies.
CSM-batteriet har tydliga fördelar
Mer energi, upp till 25 %, och därmed längre drifttid än
standardbatterier,
Hög och konstant spänning vid hård drift, till skillnad från
standardbatteriet som under hela driftförloppet lämnar gradvis
fallande spänning. Den fallande spänningen är till förfång för
truckens elektronik, som reagerar genom att dra högre ström.
Mindre värmeutveckling och därmed slitage på batteriet under
dess hela livslängd.
CSM-batteriets konstruktion
1. Galler av kopparsträckmetall 10. Patentpol
2. Blybelagt negativt CSM-galler 11. Cellock
3. Perforerat skyddshölje 12. Flexibelt skruvförband
4. Separator 13. BFS-flottör
5. Negativ smord gallerplatta 14. BFS-lock
6. Positivt blygaller 15. Tätningslock
7. Positiv rörplatta 16. Polskruv
8. Negativt plattaggregat, pol 17. Tätningsring
9. Positivt plattaggregat, pol
4. 3
Batterier med gelelektrolyt (dryfit) - underhållsfria
Dryfit-batterier är slutna, ventilreglerade (VLRA) underhållsfria truckbatterier med samma
mått som standardbatterier. Batteritypen har emellertid något lägre kapacitet per
volymenhet.
Dessutom är det tillåtna urladdningsdjupet för dessa batterier endast cirka 70 %, till skillnad
från standardbatteriets 80 %. Det innebär att den användbara kapaciteten i en given truck
blir betydligt mindre än den kapacitet trucken ursprungligen är konstruerad för. Om man
överväger ett dryfit-batteri måste man därför vara helt klar över hur batteriet kommer att
användas och hur stor kapacitet som kommer att krävas under en hel arbetsdag.
Fördelar med dryfit
Ingen vattenpåfyllning
Tidsbesparing och eventuellt också bättre driftekonomi, eftersom för låg elektrolytnivå
förkortar ett batteris livslängd.
Lägre energiförbrukning
Bättre ekonomi, lägre elförbrukning vid uppladdning eftersom omrörningstiden bortfaller.
Inget elektrolytspill
Bättre ekonomi, ingen syra i batterilådan eller på golvet, mindre arbete med
batterirengöring.
Nästan ingen gasbildning
Miljövänligt, bättre ekonomi, mindre laddningsrum och mindre krav på ventilation och
utsug.
Nackdelar med dryfit
Mindre urladdningsdjup
Sämre ekonomi, eftersom det krävs ett större batteri än vid drift med öppna batterier.
Högre inköpspris
Sämre ekonomi, eftersom dryfit-batterier i allmänhet är cirka 50 % dyrare än
standardbatterier.
5. 1
Livslängdsfaktorer Hur länge håller ett batteri?
Livslängden för ett batteri, räknat i antal dagar, beror helt på hur mycket man använder
batteriet varje dag. Batteriets livslängd skiljer sig alltså mellan olika användare.
Batterilivslängd enligt IEC 254-1
5–6 år eller cirka 1500 laddningscykler
vid normal drift med ett strömuttag och
maximalt urladdningsdjup 80 % per
dygn. Livslängden för ett dryfit-batteri är
cirka 1200 laddningscykler, men denna
batterityps tillåtna urladdningsdjup är
endast 70–75 %.
Definition av laddningscykel
En laddningscykel är en urladdning följd
av en uppladdning. Ju fler cykler ett
batteri genomlöper per dygn, desto
kortare blir dess livslängd.
Den bästa driftrytmen för ett batteri är en laddningscykel per dygn, vilket innebär att batteriet
ska sättas på uppladdning när arbetsdagen är slut och batteriet är urladdat till högst 80 %
urladdningsdjup (dryfit 70–75 %), och vara fulladdat när nästa dags arbete börjar.
Större urladdningsdjup än 80 % (70–75 %) klassas som djupurladdning och gör
batteriets garanti ogiltig.
I princip är pausladdning, alltså laddning till ej helt fulladdat tillstånd av ett ej helt urladdat
batteri, fullt tillåtet. Det finns emellertid risk för att temperaturen stiger för högt, eller att
gasgränsen nås (detta räknas som 1 laddningscykel). Pausladdning bör därför bara tillgripas
om batterikapaciteten är otillräcklig för en hel dags arbete, och bara om man är säker på
att inte nå batteriets gasgräns.
5. 2
Antal
cykler Diagrammet visar ett batteris livslängd i antal laddningscykler vid olika urladdningsdjup.
Urladdningsdjup och livslängd:
80 % urladdningsdjup ger 100 % livslängd,
90 % urladdningsdjup ger cirka 75 % livslängd.
1500
Urladdningsdjup i% 60% 70% 80% 90%
Vad påverkar livslängden hos ett batteri?
jupurladdning:
tur:
roreningar, fel etc.
rför blir strömuttaget för stort?
D Maximalt 80 % urladdningsdjup
Överuttag: Maximalt 80 % av kapaciteten
Hög tempera Maximalt 50 °C i elektrolyten
Överladdning: "Bränner ur" batteriet
Underladdning: Sulfaterar batteriet
Underhåll: Fel elektrolytnivå, fö
Va
tt för litet batteri har valts
mtidigt
rförare …
och främmande föremål i hjulen
rbanebeskaffenhet
arför sulfaterar ett batteri?
E
Körning och lyftning sker sa
Truckföraren ville egentligen bli race
Fel på trucken – stort slitage, tjuvbroms, smuts
För mycket extra utrustning på trucken
Fel däcktyp, körning i motlut, olämplig kö
V
m batteriet står avställt utan att vara uppladdat
det "slött"
unkterna ovan är huvudorsakerna till att ett batteri inte uppnår sin förväntade livslängd.
livslängd kan undvika allihop.
O
Om batteriet inte urladdas till 80 % då och då blir
Om batteriet inte blir fullt uppladdat
Om batteriet arbetar vid hög temperatur
Om batteriet efterfylls med syra
P
Vissa av faktorerna förstör batteriet mycket fort, andra sliter ner det över lite längre tid.
Gemensamt för samtliga faktorer är dock, att man med lite eget engagemang i batteriets
6. 1
Det är ju batteriet som håller trucken igång, och detta faktum är ofta det enda användaren
fokuserar på. Laddaren glöms mer eller mindre bort, och betraktas för det mesta bara som
ett fördyrande nödvändigt ont.
Det är laddaren som fyller batteriet med "bränsle", så att batteriet i sin tur kan leverera
energi till trucken, som bensinen till en bils bensinmotor. Och vem skulle komma på tanken
att försöka driva en motor konstruerad för 98 oktan med 92-oktanig bensin?
Felaktig uppladdning av ett batteri kommer helt enkelt att med tiden, eller ibland mycket fort,
förstöra batteriet.
Det är därför mycket viktigt att göra helt klart för sig vilket arbete man vill att ens
batterisystem ska utföra, både nu och i framtiden. Är det tung eller normal drift, står lång
eller kort uppladdningstid till buds, bedrivs arbetet endast några timmar varje dag eller är det
24-timmarsdrift? Dessa frågor bör man ha svaret på innan man köper laddare.
Laddare – allmänt
6. 2
Det finns i dag två typer av laddare: konstant
konstantströmladdare (I-laddare).
effektladdare (W-laddare) och
W-laddningskarakteristik
Konstanteffektladdaren avger samma effekt
(W) under nästan hela uppladdningsförloppet,
vilket innebär att strömmen gradvis minskar
under uppladdningen. Efterhand som
batterispänningen stiger, sjunker strömmen i
motsvarande grad, tills spänningen når
gasgränsen (cirka 2,4 V per cell) där vattnet
börjar spjälkas i väte och syre. Härefter faller
strömmen till cirka 25 % av laddarens
märkström och ligger kvar där till
uppladdningen är slutförd. Denna fas kallas gasfasen. När batteriet är fulladdat avbryter
laddaren uppladdningen. De flesta laddare börjar sedan underhållsladda batteriet.
Underhållsladdningen kan ske antingen med konstant ström eller med strömpulser som
upprätthåller batteriets spänning.
I-laddningskarakteristik
Konstantströmladdaren avger laddarens
märkström under hela
huvudladdningsförloppet, tills gasgränsen
(cirka 2,4 V per cell) nås. Därefter skiljer sig
laddningskarakteristiken något åt mellan olika
ddaren att
strömmen blivit så låg att den egentliga
är
ikroprocessorstyrda. Laddningsförloppet avkänns kontinuerligt och uppladdningen regleras
med utgångspunkt från de avkända värdena. Den senaste utvecklingen av dessa laddare är
högfrekvensladdaren, som är den för batteriet mest skonsamma laddartypen.
Laddningsförlopp
W-laddningskarakteristik
Laddningsförlopp
IUI-laddningskarakteristik
batterityper.
I schemat till vänster fortsätter la
hålla konstant spänning på 2,4 V per cell tills
gasfasen kan börja.
En av många fördelar med konstantströmladdare är att batteriet är i stort sett fulladdat när
gaspunkten nås. Det innebär väsentligt förkortad uppladdningstid. Dessa laddare
m
6. 3
Exempel på konstantströmladdningskurvor
2100 HFP pna rörplattb tterier
- IWa-ladd
Konstant ström tills batteriet är nästan fulladd t, därefter minskande ström tills spänningen
under en given mätperiod är konstant. 10 mi
2100 HFP h lattb tterier
- IUIU-laddningskurva
Konstant ström tills spänningen når 2,35 V p
strömmen sjunkit till 10 % av märkströmmen
är fulladdat. Fortlöpande underhållsladdning
Ovanstående är bara två exempel på laddningskurvor för ett öppet och ett slutet batteri. De
laddningskurvor olika batterileverantörer föreskriver kan emellertid skilja sig åt. Det är därför
klokt att kontrollera vilken laddningskurva en sedan gammalt befintlig laddare har, om man
vill använda den för ett nyinköpt batteri.
högfrekvens för öp a
ningskurva
a
nuters underhållsladdning var 6:e timma.
ögfrekvens för slutna rörp a
er cell, därefter konstant spänning tills
. Därefter hålls strömmen konstant tills batteriet
så att cellspänningen inte sjunker under 2,3 V.
7
lmänt Laddningsförlopp – al Huvudladdning
t
r
enna fas in upp till 20 % större laddning i batteriet än en standardeffektladdare.
Efterladdning
Uppladdningstiden definieras som tiden mellan det ögonblick då laddaren kopplas in och de
ögonblick då gasgränsen (cirka 2,4 V per cell) nås. En konstantströmladdare matar unde
d
Laddningstiden från det ögonblick då gaspunkten nås till det ögonblick laddningen avslutas
skiljer sig åt mellan olika laddare. I vissa fall är efterladdningstiden en viss procentsats av
huvudladdningstiden, i andra fall styrs den av mikroprocessorns program.
Underhållsladdning
När batteriet är fulladdat fortsätter de flesta laddare med underhållsladdning i en eller annan
rm, för att motverka batteriets självurladdning. fo
Utjämningsladdning
issa laddare är programmerade för att fortsätta laddningen med svag ström under många
Stäng alltid av laddaren eller tryck på laddarens pausknapp innan du kopplar bort ett batteri från eller ansluter ett batteri till laddaren. Om du drar isär laddningskontakten medan den är strömgenomfluten, finns risk för gnistbildning.
V
timmar, för att korrigera spänningen över de celler som eventuellt har för låg spänning.
8
Knallgas – syre och väte
Ett batteri som kopplas bort från laddaren innan laddningen är avslutad, kommer i de flesta
ll att stå och avge gas. Ett batteri som är färdigladdat med locket stängt tar lång tid på sig
och
nga ut den syrahaltiga elektrolyten i omgivningen, och personer som råkar befinna sig i
ärheten kommer således att få syra över sig.
ara framme, kan syran neutraliseras någorlunda genom sköljning med
tora mängder vatten, varefter man omedelbart ska söka läkare.
Undvik rökning, gnistbildning och öppen eld i närheten av batterier.
Ögonen är mest utsatta – använd alltid skyddsglasögon.
Ögonsköljflaskor ska alltid
fa
att bli av med sina gaser. Detta medför att luften omkring batteriet innehåller vätgas, som
exploderar vid minsta gnista.
Om ett batteri exploderar, kommer det med stor sannolikhet att spränga cellocken
slu
n
Om olyckan skulle v
s
OBS!
finnas i närheten av laddaren.
9. 1
men bara med avjoniserat vatten!
Vattenpåfyllning När ett batteri avger gas är det vattnet som försvinner ur elektrolyten – inte syran.
Det betyder att elektrolytens syrakoncentration stiger, samt att plattorna inte längre kommer
att vara täckta. Detta "dödar" ett batteri mycket snabbt. För att undvika detta ska batteriet då
och då efterfyllas med vatten –
Vattenpåfyllningen kan skötas på många olika sätt. Nedan följer några exempel.
Manuellt
En enkel vattenpåse försedd med slang
och slidventil.
En vattenkanna med vanlig hällpip.
En vattenkanna med självstängande
ed
nvänd bara utrustning i vilken
atterivattnet inte kan komma i
ed metall, eftersom vattnet vid
etallkontakt snabbt tar upp jon
AccuPub med lysdiodförsedd
fyllningspistol
hällpip.
En uppblåsbar "HandyFil" m
påfyllningsrör och manuell
vattenavstängning.
A
b beröring
er.
m
m
en den bekvämaste
en
m
llen fyllts på
nings-
pistolen automatiskt av vattentillförseln. Med
hjälp av olika distansstycken kan AccuPub
användas till alla celltyper.
Inget spill av vatten eller frätande syra.
Alltid samma elektrolytnivå i alla celler
efter varje påfyllning.
Påfyllningen avbryts automatiskt när cellen
är fylld till rätt nivå.
Det krävs inga extra tillbehör och ingen
extrautrustning på batterierna.
Passar alla batterifabrikat tack vare de
utbytbara distansstyckena.
Fortfarande manuell – m
på marknaden. AccuPub består av
påfyllningsvagn som pumpar ut vattnet geno
en optisk påfyllningspistol. När ce
till korrekt vätskenivå stänger påfyll
9. 2
Automatisk
anuell vattenpåfyllning tar tid. Därför finns det numera flera olika automatiska system att
öpa, för att underlätta arbetet för den personal som sköter daglig tillsyn av batterierna.
em, som
d sådana nivåreglerande proppar, vilka är inbördes
rbundna med plastslangar. Hela systemet avslutas med en snabbkoppling, som ska
anslutas till en passande vattenförsörjningsenhe stem på
marknaden. Systemen fungerar på olika sätt,
slangförbindelse är densamma i alla tre.
BFS-systemet
M
k
Automatisk vattenpåfyllning bygger på att cellpropparna är anslutna till ett slangsyst
är förbundet med en central vattenförsörjning, som kan vara mobil eller fast installerad. De
speciella cellpropparna för automatisk påfyllning stänger själva av vattentillförseln när
respektive cell är fylld.
Samtliga celler i batteriet är försedda me
fö
t. Det finns idag tre välkända sy
men principen med proppar och
st utbrett. Vattenförsörjningsenheten utgörs
tentank, som kan ge ett vattentryck på mellan
0,3 och 2 bar övertryck
(minst 3 m
BFS-systemet är det system som i dag är me av
en BFS-vattenvagn eller en högt placerad vat
vattenpelare).
, är den enklaste
atterier att
gn.
Bild
Indikatorcylinder
Ventilcylinder
Vattencylinder
Avgasningscylinde
T-cylinder för vatten anslutning
en visar 4 celler med monterad BFS-system
Bilden visar konstruktionen hos ett BFS-lock
Om man har relativt få
batterier
lösningen en vanlig 25-liters
vattendunk med slang och
snabbkoppling.
Har man många b
fylla, rekommenderas en
mobil vattenva
9. 3
temet Aqua-Jet-sys
När påfyllningstanken är fylld och trycksatt kopplas
slangsystemet in, och efter mindre än en halv
minut är batteriet är klart att användas.
ysteme
Aqua-Jet-systemet arbetar med högt tryck och är
marknadens snabbaste vattenpåfyllningssystem.
Systemet består av batteriets slangförbundna
celler. Därtill kommer en extern vattenförsörjning
samt en pump som kan ge det erforderliga trycket i
tanken.
Autofil-s t
Autofil-systemet består också det av batteriets
angförbundna celler och en extern påfyllnings-
agn eller en väggmonterad box, men här sk
åfyllningen, till skillnad från i de andra s
ed hjälp av undertryck.
Gemensamt för alla påfyllningssystem är dock alltid: Efterfyll enbart med avjoniserat vatten.
sl
v er
ystemen, p
m
Autofil-systmet, som tidigare var mycket populärt,
håller i dag på att försvinna från marknaden.
10
litet Vattenkva mS - microSiemens
omkring 250 mikrosiemens.
at vatten ligger på 0–5 mS, men om vattnet förvaras i transparenta dunkar kommer
ess konduktans med tiden att stiga så mycket att vattnet blir otjänligt som batterivatten.
e
t ska förvaras under någon längre tid.
m vattnet kommer i beröring med metall, t.ex. i vattenkranar, rör eller påfyllningspistoler,
tiger dess konduktans till 50–60 mS. Detta är helt oacceptabelt, eftersom vattnets
onduktans helst inte ska överstiga 10 mS och absolut inte får vara högre än 20 mS.
m man har många batterier i drift och förbrukar mycket vatten, är det ofta lönsamt att
avjoniseringsanläggning.
Vanligt stadsvatten har normalt en konduktans på
Avjoniser
d
Detta beror på att bakterier i vattnet utsöndrar salt. Därför bör vattnet förvaras i färgad
dunkar eller ställas i ett mörkt rum om de
O
s
k
O
investera i en egen
11. 1
Underhåll Hellre förebygga än bota
Var alltid uppmärksam på dina batterier och se till att de "har det bra". Synliga fel och brister
ka avhjälpas snarast, för att de inte ska leda till dyrbara reparationer som hade varit lätta att
atteriets kapacitet och fräter sönder batterilådan. För lite elektrolyt i cellerna orsakar
e
itta till batteriet och avhjälp eventuella fel i tid, så förlänger du batteriets livslängd.
a
addaren ningen av
genom lampa lyser.
aren eller ausknapp.
rka av batteriet och stäng
s
undvika. En defekt kabel orsakar onödigt hög ström. Smutsiga och fuktiga cellock orsakar
krypströmmar som får batteriets laddning att läcka bort till ingen nytta. Elektrolytspill minskar
b
sulfatering och förstör batteriet. Allt detta kan undvikas om man ägnar några minuter varj
dag åt batteriet.
T
Förutom skötselåtgärderna ovan är det några saker som måste göras varje dag, varje veck
respektive varje månad.
Varje da
Morgon
– vid arbetets början
Kontrollera att lfullbordat laddtruckbatteriet. Detta indikerasatt en grön
Stäng av laddtryck på dess p
Tobatterilocket. Anslut batteristtrucken och kö
ickkontakten till r iväg.
g – vid arbetets slut
Kväll
Kör trucken så nära laddaren att batteriets och laddarens stickkontakter kan nå varandra.
Stäng av trucken med dess nyckelströmbrytare.
Öppna batterilocket så att gaserna kan ventileras ut under laddningen.
Anslut laddarens och batteriets stickkontakter till varandra.
Slå till laddarens ström-brytare, om sådan finns.
Kontrollera, innan du lämnar laddaren, att den börjat arbeta. Detta indikeras genom att en röd lampa lyser. På vissa laddare är indi-keringslampan i stället gul.
Koppla isär batteriets och laddarens stickkontakter genom att dra i själva kontakterna.
11. 2
Underhåll
Kontrollera varje vecka, t.ex. på fredag eftermiddag innan batteriet
nivån ligger över blyplattor och ån är för låg, ska batteriet fyllas
tskeytan står 1–2 cm över plattornas ket, eftersom cellerna då kommer
tteriet laddas. Använd aldrig något atterivatten.
beluttag och stitill att cellocken är stängda. Rengör
nivå ska ske efter avslutad
Mät temperaturen i batteriets mittersta cell, när den är fulladdad och i vila. Temperaturen får inte överstiga 5
°C. Gör nu densitetsmätninerna och notera det högsta och det
h minimivärdena skiljer sig för ammalt batteriet är, ska batteriet era skillnaderna mellan cellerna.
ytdensitet och ceger med sjunkan
.
Varje vecka
Varje månad
sätts på laddning, att elektrolytseparatorer. Om elektrolytniv
avjoniserat batterivatten tills väöverkant. Fyll inte på för mycatt "koka över" nästa gång baannat än godkänt, avjoniserat bKontrollera cellförbindelser, kaavhjälp eventuella defekter. Se
armt vatten ochrtorka sedan.
änd skyddsglasögon.
OBS! vatten till rätt
på med avjoniserat vatten tills vätskeytan i cellerna står precis ovanför plattornas överkant – inte mer. Om man laddar ett batteri i vilket elektrolytnivån är för hög, kommer elektrolyt att svämma över och rinna ner i batterilådan, och om detta har sker för ofta måste batteriet skickas in för justering av elektrolytens syrakoncentration. Om man laddar ett batteri i vilket plattorna är blottade, förstör man batteriet lite i taget. Kontrollera därefter elektrolytnivån mitt i veckan, efter avslutad uppladdning och när batteriet är i vila. Om nivån är för låg, fyll på
ckkontakter, och
batteriet med vborste och efteAnv
Påfyllning av uppladdning.
0 °C, och normalt är g eller den omkring 30
på cellta värdet. Om maximi- oc
på hur gddas för att elimin
Sambandet mellan elektroltabellen nedan. Värdena stiNominell temperatur är 30 °C
spänningsmätninglägsmycket åt, beroende utjämningsla
llspänning visas i de temperatur.
Temp. Densitet Spänning
0°C 1.31 kg/l 2.15 V
15°C 1.30 kg/l 2.14 V
30°C 1.29 kg/l 2.13 V
45°C 1.28 kg/l 2.12 V