Cirkus xz:Hunger Games.qxd - Svenska Filminstitutet

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Bakgrund: Chaplin och CirkusCharlie Chaplin började arbetet med ”Cirkus” redan 1925och det skulle alltså komma att dröja närmare tre årinnan filmen var färdigställd. Om ”Cirkus” sägs ibland attdet allra märkligaste med filmen är att den alls blev färdig– en mer otursförföljd inspelning är svår att hitta i film-

historien, som ju ändå bjuder på många skräckhistorierfrån behind the scenes.

Idén till filmen sägs ha sprungit ur en för Chaplin åter-kommande mardröm: han är fast i en påtvingad situationhögt uppe i luften och måste utföra något som han blirförhindrad av något yttre hot, till exempel apor, attutföra. Mardrömmen kom att iscensättas som filmens kli-max: Charlie tvingas genomföra ett halsbrytande lin-dansnummer inför ett fullsatt cirkustält högt uppe underkupolen. Säkerhetslinan lossnar och han blir attackeradav apor som klättrar på honom och biter honom i näsan.Redan innan inspelningen ens påbörjats var olyckan

framme: Allt var klart för start när det enorma cirkustältetsom utgjorde den scenografiska stommen förstördes i enstorm. De första veckornas inspelning ägnades sedan deoerhört krävande lindansscenerna som Chaplin utfördesjälv – ofta just så högt uppe i luften som det ser ut i denfärdiga filmen. Det var den gode vännen Henry Bergman,som spelar rollen som den gamle sorgsne clownen i fil-men, som lärde Chaplin att gå på lina. Dock blev de fyraförsta veckornas filmmaterial förstört genom slarv i labo-ratoriet – med följden att Chaplin bytte ut hela laboratori-epersonalen och började om från början.

En annan mycket komplicerad och tidsödande scen varden när Charlie blir instängd i en lejonbur och försökerpåkalla hjälp utan att det sovande lejonet vaknar. Vilketdet förstås gör – men Charlie blir i sista stund räddad av

Cirkus

Charlie Chaplins ”Cirkus” från 1928 är kanske den minstkända av hans stumfilmer. Det beror på att regissörensjälv länge helst ville glömma bort den: Inspelningen varnämligen extremt besvärlig och försvårades bland annatav en brand, en stöld och en psykisk kollaps. Filmen ut-spelar sig i cirkusmiljö där Den lille luffaren gör succésom ofrivillig clown och där han blir förälskad i cirkusdi-rektörens dotter. Den genomsyras av en vemodig charmoch bjuder på lika halsbrytande som komiska stuntnum-mer – som Chaplin naturligtvis själv utförde trots att demedförde livsfara.

Rekommenderad från åk 2

EN FILMHANDLEDNING AV

MALENA JANSON

för det första eftersom fondvyn hade förändrats radikaltnär ett helt kvarter rivits och ersatts av ett stort modernthotell. För det andra – den sista olyckan som drabbadeinspelningen – eftersom hela det tåg av cirkusvagnar somförekommer i filmens slut stals av ett gäng studenter somhade tänkt bränna upp dem. Tack och lov återfanns ochåterfördes de till inspelningsplatsen innan så skedde.

”Cirkus” fick världspremiär i New York den 6 januari1928 och blev nästan lika hyllad av kritikerna som ”Guld-feber”. Lita Grey-affären tycktes nu glömd och Chaplinvar återigen pressens älskling. ”Cirkus” blev också denförsta av Chaplins filmer som mottog en Oscarstatyett vidgalan 1929. Flera av scenerna har tydligt inspirerat efter-följande regissörer, inte minst Orson Welles som i ”Ladyfrom Shanghai” imiterade den suggestivt förvirrande sce-nen i en spegelsal. Men, som sagt, själv ville Chaplin längeglömma filmens existens och i självbiografin från 1964nämns den knappt med ett ord. Några år senare, 1970,återvände han dock till den. ”Cirkus” fick då nypremiäroch Chaplin skrev ett helt nytt soundtrack, bland annatden nu klassiska sången ”Swing, little girl” som han själv,som 80-åring, sjöng. Därmed fick filmen slutligen denåterupprättelse den sannerligen förtjänade.

Filmens handlingFilmen öppnar med en fartfylld scen från en cirkusfö-reställning. En ballerina avslutar sitt nummer till häst ochblir därefter utskälld och omkullknuffad av sin styvfar cir-kusdirektören som menar att hon misslyckats och följakt-ligen inte ska ha någon middag. Han skäller även ut demisslyckade clownerna: "Och ni ska föreställa roliga!"

Utanför cirkustältet går Den lille luffaren omkring,hungrig och pank, och tittar förstrött på de olika attrak-tionerna. En ficktjuv stjäl klocka och plånbok ur en rikmans fickor och när polisen närmar sig stoppar han kvickt


cirkusballerinan. Scenen krävde två inhyrda lejon (somkostade 150 dollar per dag inklusive en skötare) varav detena inte var helt vänligt inställt och Chaplin har i efter-hand erkänt att de uttryck av skräck han visar i filmenofta var äkta. Lejonscenen tog många dagar och hela 200tagningar att få till. Efter ett halvårs filmande bröt så eneld lös och när den till slut släckts var tältet och en stordel av den dyrbara elektriska utrustningen och scenogra-fin totalförstörda av eld och vatten.

Vidare sammanföll arbetet med filmen med Chaplinskanske mest turbulenta och olyckliga period i privatlivet.Han hade nyligen gift sig med den mycket unga Lita Greysom ursprungligen spelade den kvinnliga huvudrollen i”Guldfeber” (1924). Hon byttes ut när hennes graviditetblev omöjlig att dölja och de två ingick ett äktenskap omvilket Chaplin i sin självbiografi från 1964 skriver endastnågra rader: "Under inspelningen av ”Guldfeber” gifte jagmig för andra gången. Eftersom vi har två vuxna sönersom jag är väldigt fäst vid ska jag inte gå in på några de-taljer. Vi var gifta i två år och försökte få det att fungeramen det var hopplöst och slutade i en hel del bitterhet."

När Lita Grey ansökte om skilsmässa 1927, mitt underinspelningen av Cirkus, kom pressen att frossa i osmakligadetaljer kring parets äktenskap och, inte minst, deras sex-liv. Mediedrevet och advokatförhandlingarna varade iflera månader och Greys 52-sidiga juridiska anklagelse-skrift gentemot Chaplin, som syftade till att driva honom ikonkurs, kom att pirattryckas i pocketböcker som såldesom smör till den skandalhungriga amerikanska publiken.Chaplin förlorade en förmögenhet men hade ju ett ansen-ligt kapital att ta av. Värre var kanske att en psykisk kol-laps avbröt inspelningen av ”Cirkus” och Chaplin flyddeoffentligheten i hela åtta månader.

När arbetet med ”Cirkus” återupptogs var det inte såmycket kvar att spela in men det drog ändå ut på tiden,


och obemärkt ner dem i Charlies bakficka. Charlie rör sigbland snabbmatsstånden, förföljd av ficktjuven som för-söker ta tillbaka stöldgodset. En polis kommer på honomoch ger klockan och plånboken till Charlie och uppmanarhonom att räkna så att alla pengarna finns kvar. Överlyck-lig köper Charlie en handfull varmkorvar men blir tagenpå bar gärning av den ursprunglige ägaren till stöldgodsetnär han ska betala. Den rike mannen påkallar polis ochnu börjar en vild jakt genom tivoliområdet som involverarficktjuven, Charlie och flera poliser. Bland annat blir detflera förvirrade vändor in i en spegelsal.

Till slut rusar Charlie in i cirkustältet under pågåendeföreställning. Från att ha dåsat till av uttråkning piggnarnu publiken till och gapskrattar åt den rolige lille mannensom jagas av polisen, snubblar, faller och tycks göra alltgalet. När Charlie rusat ut igen återlämnar han stöldgod-set till polisen och cirkusföreställningen återgår till devanliga numren. Men artisterna blir utbuade och publi-ken skriker: "Ta in den rolige mannen igen!" Vid det lagethar Charlie utmattad lagt sig för att vila i en liten ponny-sulky utanför tältet. När det är middagsdags för cirkusfol-ket sitter ballerinan och sörjer utanför sin vagn. En avclownerna erbjuder henne sin middag men cirkusdirektö-ren kommer på dem och skäller ut dem igen. Därefter hit-tar han Charlie och erbjuder honom ett jobb vid cirkusen:"Kom i morgon bitti så ska vi testa dig!"

Morgonen därpå börjar Charlie dona med sin frukostöver en liten brasa. Cirkusballerinan kommer ut ur sinvagn och grabbar åt sig en bit av hans bröd när han inteser. Han blir först arg men veknar sedan och delar brödetmed flickan. De har trevligt tillsammans tills cirkusdirek-tören kommer och beordrar Charlie att komma med ochvisa vad han går för. Innan han följer med ger Charlie ismyg flickan ett ägg som han tagit av en kringflaxandehöna. Clowntestet går uselt. Charlie, visar det sig, kan intevara rolig på befallning och han misslyckas med alla desketcher han uppmanas utföra. Det slutar med att direktö-ren kastar ut honom. På väg ut från cirkusen träffar hanballerinan igen och blir helt betagen av henne.

De fyra män som arbetar som hantlangare på cirkusen,och bland annat bär in och ut rekvisitan, säger plötsligtupp sig i protest mot att de inte fått lön på länge. I despe-ration uppmanar cirkusdirektören chefsrekvisitören attanställa "vem som helst – genast!" och det råkar bli Char-lie som ännu inte lämnat cirkusområdet. Hans första upp-gift blir att bära in en trave tallrikar i manegen men hanjagas av en ilsken mulåsna, tappar alla tallrikar, falleröver manegekanten i famnen på en dam. Till publikensstora förtjusning. Därefter uppmanas han att bära in troll-karlens magiska bord, utan att röra den vita knappen pålångsidan. Naturligtvis kommer han åt knappen ochförstör fullständigt den rosenrasande trollkarlens parad-nummer. Gäss, smågrisar och ballonger far upp ur hattarpå bordet, Charlie försöker desperat och förgäves stoppatillbaka dem och publiken gapskrattar. Cirkusdirektöreniakttar det hela och hans vrede övergår snart i glad förvå-ning: "Mannen är en sensation utan att veta om det!"Charlie anställs som hantlangare, ovetande om att hanutgör cirkusens dragplåster och stjärnartist.

Vardagen vid cirkusen blir hård för både Charlie ochballerinan men de två försöker hålla varandra vid gott

mod. Vid ett tillfälle uppmanas Charlie blåsa ner ettgigantiskt piller i en hästhals men "hästen blåste först",Charlie sväljer pillret, får panik, jagas återigen av mulås-nan och flyr in i en vagn som snart visar sig vara lejonbu-ren. Lejonet sover och Charlie smyger för att öppna bur-dörren men råkar i stället låsa den med en regel utifrån.Skräckslagen försöker han skaffa hjälp utan att väckalejonet. Till slut kommer ballerinan förbi men vid åsynenav Charlie i lejonburen svimmar hon. Charlie stänker vat-ten på henne, lejonet vaknar och just när lejonet börjarryta kan han fly ut och klättra upp på en hög stolpe. NärCharlie kommit ner förklarar flickan för honom att han ärcirkusens huvudattraktion och att han inte borde behövautföra så mycket slitgöra. När direktören dyker upp kräverCharlie högre lön.

Nu blir det bättre tider för både Charlie och flickan sombehandlas med respekt och uppskattning av cirkusdirek-tören. Flickan blir spådd av en sierska och Charlie åhörseansen genom cirkustältet: "Du kommer snart att hittakärleken i en mörk, stilig man som finns i din närhet."Övertygad om att sierskan talat om honom skaffar Charlieen förlovningsring och vet inte till sig av kärlekslycka.Tills en ny cirkusstjärna dyker upp: Rex, lindansaren.Mörk, stilig och omedelbart uppvaktad av ballerinan.Nedslagen, bitter och svartsjuk drömmer Charlie om attutmana Rex men vet att han inte har en chans. Tillsam-mans med ballerinan tittar han på lindansarens nummeroch jublar vid minsta felsteg men imponeras också av denhalsbrytande uppvisningen.

I smyg börjar nu Charlie att öva lindans, alltmedan bal-lerinan och Rex kurtiserar allt mer öppet. Charlies humor-nummer går allt sämre och han faller återigen i onåd hoscirkusdirektören som hotar med avsked. En kväll saknasRex när det är dags för hans lindansnummer och direktö-


ren uppmanar Charlie att ta hans plats – annars får hansparken. Charlie är skräckslagen men ser sin chans attimponera på ballerinan. Han iklär sig Rex kostym och fåren av teknikerna att arrangera en säkerhetslina åt honom.Styv i korken ger han sig upp på linan som är spänd högtuppe vid taket och utför de mest fantastiska konster. Plöts-ligt lossnar säkerhetslinan och i samma stund som Charlieinser detta attackeras han av ett gäng apor som sluppitlös. De klättrar på honom, skymmer hans sikt, biter ho-nom i näsan och drar ner hans byxor. Publiken är förfärad,vågar knappt titta, men Charlie lyckas ta sig till linans slut,sätta sig på cykeln som tar honom ner till golvet, ut ur täl-tet och hela vägen in i en butik mittemot.

Cirkusen är vid det här laget i allmänt upplösningstill-stånd; direktören slår sin styvdotter ballerinan och närCharlie protesterar får han sparken. På natten camparCharlie i närheten och plötsligt dyker ballerinan upp. Honhar rymt från cirkusen och vill slå sig ihop med Charlie.Men Charlie har en annan idé och ber henne vänta enstund. Han söker upp Rex, ger honom förlovningsringenhan köpte tidigare och ber honom att gifta sig med balleri-nan. Nästa morgon är Charlie best man på deras bröllopoch slänger ivrigt risgryn över det lyckliga paret. När deberättar för cirkusdirektören kan denne inte annat änacceptera situationen och erbjuder dem att jobba kvar vidcirkusen. "Bara om han också får vara kvar" svarar balleri-nan och pekar på Charlie. Direktören går motvilligt medpå detta men när cirkusen drar vidare och vagnarna rullariväg väljer han att inte följa med. Han känner sig somfemte hjulet. Snart är han ensam kvar på den plats där täl-tet stod. Han sitter ner, tydligt melankolisk. Men så fårhan ny energi, studsar upp, kickar iväg en pappersboll ochspatserar bort mot nya, okända äventyr, svängande sinbambukäpp.

Inför visningen: introduktion För att lättare finna fokus på samhällsfrågor i samtaletefter ”Cirkus” kan det vara bra att redan i en kort intro-duktion till filmen före visningen "plantera" några tankarhos barnen. Utan att värdera eller styra deras upplevelsekan man rikta deras uppmärksamhet mot några intres-santa aspekter av filmen. Till exempel såhär:

Vi ska se en film som heter ”Cirkus”. Den handlar om enensam och fattig man som råkar få jobb på en cirkus efter-som folk tycker att han är så rolig. Men han är bara rolignär han är sig själv, inte när han verkligen försöker vararolig. Och då är det ju ganska svårt att jobba som en clownpå en cirkus och vara tvungen att vara rolig hela tiden –också när man känner sig ledsen.

Den här mannen har inget namn – men vi kan kallahonom Charlie. För han spelas av Charlie Chaplin. Chaplinhar också skrivit manuset, regisserat och gjort musiken tillfilmen. Är det någon som sett en film av Chaplin förut?Vet hur han ser ut? När han gjorde ”Cirkus” var han fak-tiskt världens mest berömda person – alla visste vem hanvar och nästan alla älskade honom. Han var också en avvärldens rikaste människor. Ändå gjorde han alltså en filmsom handlar om en fattig och ganska ensam människa.Det kanske beror på att han själv var väldigt fattig när hanvar liten. Då bodde han ensam med sin bror i London ochnär han var i er ålder arbetade han för att kunna få matoch betala hyra. Och han sade långt senare, när han varrik och berömd, att han aldrig kunde glömma hur det var

att vara fattig och hungrig och att han aldrig skulle vänjasig vid att leva lyxigt.

Fattigdom då och nuFilmen utspelar sig i USA på 1920-talet. Precis som nufanns det många människor som var väldigt fattiga, precissom Charlie. Hur märker man att han är fattig? (Han hartrasiga kläder, han är hungrig och han har ingenstans attbo, till exempel.) Hur gör han för att skaffa mat? (Äter avbarnets varmkorv.) Men plötsligt ligger det en plånbok ihans ficka – hur gick det till? (En ficktjuv lade den där.)Vad gör han för pengarna? (Köper massor av varmkorv.)Är det OK att han köper mat för pengarna, tycker ni, trotsatt de inte är hans? Är det någonsin OK att ta från någonannan, tycker ni? Det finns ju en annan sagofigur somstjäl från de rika för att ge åt de fattiga – vem? Är det OK?

Det som Robin Hood gör, att ta från rika och ge till fat-tiga, kallas fördelningspolitik och det gör man hela tiden iSverige. Vet ni hur? (Genom skatter.) De som tjänar myc-ket pengar får betala mycket i skatt till staten/landet ochde som är fattiga betalar mindre. Och skatterna användssedan till skolor, dagis och sjukvård så att alla ska ha rådatt kunna gå på dagis, i skolan och gå till en läkare när deär sjuka. Men ändå finns det människor som är fattiga iSverige också – varför, tror ni? Sverige är ju ett väldigt riktland, här finns gott om pengar – och då borde det väl intefinnas fattiga människor här? Men det är faktiskt så, att påsenare år så har de som redan var rika förut blivit alltrikare och de som var fattiga förut har blivit allt fattigare.Man brukar säga att klassklyftorna har ökat. Att Sverigehar blivit ett orättvisare land.

• Vilka är det framför allt som är fattiga i Sverige – vet nidet? (Invandrare, arbetslösa, långtidssjuka ochensamstående föräldrar.) Varför är det just de här perso-nerna som blir fattiga? Hur märker man att någon är fattigi Sverige? Syns det alltid på en person, sådär som det syns


på Charlie i filmen? Vad kan man göra åt det? Kan ni göranågot åt det, tror ni?

Empati och solidaritetFastän Charlie är fattig och hungrig ger han en bit brödoch ett ägg till flickan – varför, tror ni? Vet ni vad det bru-kar kallas med ett fint ord när man precis känner vad enannan människa känner och alldeles förstår den perso-nen? Det brukar kallas att man känner empati, att man ärempatisk. Och Charlie är väldigt empatisk, för han förstårdirekt att flickan lider och är hungrig och vill hjälpahenne. Man brukar säga att det är en egenskap som ärspeciell hos människan, att nästan inga andra levandevarelser kan känna empati. Men att människan gör detnästan från början – redan små barn förstår varandra ochhjälper varandra även om de inte kan prata medvarandra. Charlie visar ju att han är empatisk flera gångeri filmen – minns ni några fler gånger? (Till exempel närhan kastar mat åt flickan när hon sitter i trapetsen ochnär han lever sig in i lindansarens svåra balansnummer.)

• Men när man hjälper andra som har det svårare än ensjälv brukar man också kallas solidarisk. Man kan varasolidarisk på många olika sätt. Till exempel kan manskicka mat, pengar och kläder till de som bor i fattiga län-der. Eller man kan hjälpa en klasskompis som har detsvårt i skolan eller hemma och försöka se till att hon ellerhan får det bättre. Charlie Chaplin, kan man säga, varsolidarisk med de människor som kände sig ensamma ochutanför, de som hade det fattigt och svårt och de som blevdåligt behandlade av andra. För han gjorde filmer om denlille luffaren Charlie som var just en sådan människa.Men trots att Charlie hade det tufft så kan man säga atthan alltid vann mot de som var elaka och orättvisa. Vemär det som är särskilt elak mot honom i ”Cirkus”? (Cirkus-direktören.) På vilka sätt är cirkusdirektören elak? Hur ärdet när filmen slutar – har Charlie "hämnats" på cirkusdi-rektören? På vilket sätt?

Utanförskap och scenskräck ”Cirkus” är ju på många sätt en väldigt rolig film. Var detnågot särskilt som ni tyckte var extra roligt? Ändå fickCharlie Chaplin idén till filmen ur en mardröm: handrömde att han var högt uppe i luften och var tvungen attgöra något men att det var någonting som hindradehonom att göra det. Det finns ju en scen i filmen somskildrar just den mardrömmen – vilken? Men man kanockså säga att hela filmen handlar om en man, Charlie,som är tvungen att göra något som han inte vill göra ochsom han känner att han inte riktigt klarar av. Nämligenatt vara rolig. Han vill ju inte vara rolig – han bara råkarvara det. Han vill ju egentligen göra allting rätt – det bararåkar bli fel så att alla skrattar åt honom. Är inte detegentligen ganska sorgligt? Har ni själva varit med om attalla skrattar åt er någon gång fastän ni inte alls menat attvara roliga? Det kan kännas ganska hemskt. Och det kanockså kännas hemskt att vara tvungen att göra något somman absolut inte vill och känner att man inte klarar av.

• Och det är ju inte bara Charlie som känner så – nästaningen som jobbar på cirkusen verkar trivas. Kan ni genågra exempel? Hur tror ni att det är att jobba på cirkuspå riktigt – roligt, jobbigt, svårt, spännande, läskigt? Varje

kväll är man på ett nytt ställe och ska ha en ny föreställningför en ny publik och varje kväll måste man lyckas med sinanummer och se glad och snygg ut. Men det finns ju fleraandra yrken som man har det så inom – kommer ni pånågra? (Artister, tv-kändisar, kända politiker etcetera.)Många som är "kändisar" tycker nog också att det är väldigtjobbigt, att man alltid måste se glad och snygg ut fastänman kanske egentligen är arg, ledsen eller bara vill varaifred.

• I slutet av filmen säger ju cirkusdirektören att Charlie fårjobba kvar på cirkusen trots allt som har hänt och att hanfår bo i den sista cirkusvagnen. Varför tror ni inte att Char-lie vill det? Känner han sig utanför där fastän det kan blihans hem? Eller vill han inte ha något hem? Vill han varahelt fri? Vart tror ni att han tar vägen efter filmens slut?

Inspelningsteknik och stumfilmsestetikDet tog tre år för Charlie Chaplin att göra ”Cirkus”. Det varen ovanligt lång tid och det berodde på flera olika saker.Till exempel att Chaplin gärna ville göra så mycket sommöjligt själv i sina filmer. Han skrev manus, han regisse-rade, gjorde musiken, klippte filmen och spelade huvudrol-len. Och han ville själv göra alla stunts, alla trick, framförkameran. För att spela in ”Cirkus” blev han till exempeltvungen att lära sig att gå på lina. Det var hans kompisHenry Bergman, han som spelar den gamla clownen i fil-men, som lärde honom. Eftersom Chaplin var en väldigtduktig dansare och akrobat och hade bra balans lärde hansig fort. Han ville också att scenerna inne i lejonburenskulle se så äkta ut som möjligt och därför spelades nästanallting in inne i buren – i stället för att "fuska" och klippaihop olika filmsekvenser så att det såg ut som om han varinne i buren fast han inte var det. Han hyrde in två styckenlejon och en lejonskötare. Det var väldigt dyrt. Det ena lejo-net var lugnt av sig men det andra var vildare och iblandvar Chaplin riktigt rädd – och det kan man faktiskt se i fil-men.

Men det var mycket annat också som var besvärligt med attspela in ”Cirkus” som gjorde att det tog lång tid och blev enväldigt dyr film. Till exempel så förstördes hela cirkustältetav en storm en gång. En annan gång började det brinna såatt tältet, scenografin och mycket av den dyra utrustningenförstördes av eld och vatten. En gång blev alla cirkusvag-narna, som man ser i slutet av filmen när cirkusen rullariväg, stulna. Som tur var lyckades polisen hitta dem innantjuvarna hade bränt ner de som de hade tänkt göra som ettbus. Och mitt under inspelningen blev Chaplin sjuk och vartvungen att vila i åtta månader innan han kunde börjajobba igen. Det var för att han bråkade så mycket med sinfru som han höll på att skiljas ifrån. Och eftersom han varså känd så ville alla tidningarna skriva om de här bråkenoch journalister förföljde honom så att han till slut gömdesig. Så det är inte alltid så roligt att vara mest berömd i helavärlden. Man får inte ens vara ifred när man som mestbehöver det.

• ”Cirkus” är ju en så kallad stumfilm. Vad betyder det? Jo –att filmen är helt inspelad utan ljud. Personerna pratar juinte så att vi hör. Förstår vi ändå vad de säger? Ja, medhjälp av textskyltar och ännu mer med hjälp av deras kropp-sspråk. Skådespelarna i stumfilmer var experter på en


särskild skådespelarstil som heter pantomim. Det betyderatt man visar med sin kropp och med sina miner vad mankänner i stället för att säga det. Det är en svår konst somCharlie Chaplin var en verklig expert på. Hur skulle ni se utom ni var pantomimskådespelare och skulle visa att ni varrädda? Ledsna? Arga? Glada?Chaplin tyckte att stumfilmen och pantomimkonsten varmycket bättre än talfilm så när alla andra började göra tal-film i slutet av 1920-talet, ungefär när ”Cirkus” hade pre-miär, fortsatte han att göra stumfilmer. Till slut var det barahan kvar i hela världen som gjorde stumfilmer. Varför trorni att han fortsatte med stumfilmer? Jo – därför att hantyckte att pantomim var en finare konst än talskådespelerioch därför att han själv var så oerhört bra på det: kropp-sspråk, mimik, akrobatik. Det var också många skådespe-lare som inte kunde göra talfilmer och vars karriärer helttog slut när ljudfilmen kom. De hade kanske en röst eller ettsätt att prata som man inte tyckte passade. Men CharlieChaplin började till slut, 1940, att göra talfilm – ”Diktatorn”– och visade att han klarade det också.

• När ni såg Cirkus, tänkte ni mycket på att filmen var enstumfilm? Och/eller att den var svartvit i stället för i färg?Störde ni er på det eller tyckte det var dåligt? Om ni glömdebort det efter en liten stund – varför gjorde ni det, tror ni?Vad är det som gör en film bra? Är det någon särskild scensom ni kommer att minnas från Cirkus? Varför just den?

TipsTexter:

Barns tankar om fattigdom i Sverige (Stockholms stadsmis-sion, 2011)Charlie Chaplin, Min självbiografi (Norstedts/Pan, 1974)David Robinson, Chaplin. His Life and Art (McGraw Hill,1985)Rädda barnens rapport om barnfattigdomen i Sverige 2012,finns att ladda ner här:

http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/Pages/default.aspxFilmer:

Guldfeber (Charlie Chaplin, 1924)The Lady from Shanghai (Orson Welles, 1947)Robin Hood (Michael Curtiz, 1938)Robin Hood (K Costner, 200x)

USA 1928

Originaltitel: The Circus

Producent, manus & regi: Charlie Chaplin

Foto: Roland Totheroh

Scenografi: Charles D Hall

Originalmusik: Charlie Chaplin (1970)

I rollerna

En luffare - Charlie Chaplin

En cirkusballerina - Merna Kennedy

En cirkusdirektör - Allan Garcia

Rex, lindansare - Harry Crocker

En gammal clown - Henry Bergman

Chefsrekvisitör - Stanley Stanford

Trollkarl - Georg Davis

Tekniska uppgifter

Längd: 78 minuter

Format: dvd

Bild: 1,33:1

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 17 februari 1928

Distribution

FilmCentrum, Box 17099, 104 62 Stockholm www.filmcentrum.se bestall-

[email protected], 08 545 275 00

Redaktion

Andreas Hoffsten, Film & samhälle, Svenska Filminstitutet, juni 2012

Produktionsuppgifter

Documents

Cirkus xz:Hunger Games.qxd - Svenska Filminstitutet