HandlingHär handlar det om tavlor som kommer till liv och i syn-nerhet den den inramade titelmålningen ”Tavlan” somföreställer ett kungadöme med slott och omgivande land-skap. Den målade figuren Lola stiger fram och presenterarsig. Hon berättar om de ”kompletta” som bor i slottet, hurde skrattar och tror sig vara i paradiset. I skuggan, däre-mot, lever ett förälskat par som måste gömma sig dåRamon är en komplett, alltså färdigmålad, men inte hanskäresta Claire som är halvfärdig. Sedan finns det de somkallas ”kluddar”, enkla skisser som lever nästan helt utanhopp. Det är således en uppdelad värld som beskrivs medpå ena sidan de färdigmålade och på den andra alltifrån

enkla skisser till nästan färdiga figurer. Och det är dekompletta som har all makt.

I slottet tisslar och tasslar de kompletta om hur rysligade ofärdiga och kluddarna är. ”Bort med dig, ohyra!”,säger två kompletta till en ung ofärdig kvinna som sökerinträde till slottet. Två andra jagar en skiss med järnrör.

De båda älskande kan bara umgås på natten, aldrig rik-tigt se varandra i dagsljus. De hoppas att Konstnären endag skall komma tillbaka och göra klart vad han påbörjat.I slottet utgår man från att Konstnären inte återvänder –”vi är de kompletta, det måste vara avsikten med dethela”, resonerar de. ”Det är vi som har rätt att bo i slottet– inte de ofärdiga. Ni behöver inte skämmas för att ni ärde vackra och bästa”, säger deras ledare, kallad Ljusbring-aren. Kludden Sudd kommer in – och alla ger sig påhonom och misshandlar och slänger ut honom. En vänkallad Pennan finner honom illa tilltyglad i trädgårdennedanför slottet.

Pennan flyr iväg med Ramon och vår berättare Lola i enkanot längs floden som sedan strömmen tar och för in iden skrämmande skogen – in i en fantastisk värld avfärgstarka, vackra blommor; en fredlig värld, visar det sig.De försöker ta sig vidare, de går i cirklar, hittar inte fram.Lola går in i ett slags dimma och svävar iväg och Pennanoch Ramon kommer efter och hittar henne – i ett rummed tavlor. Under tiden är deras vänner oroliga över vadsom har hänt dem. Claire söker sig till skogen på jakt eftersin älskade Ramon.

Tavlan

Konst och politik – hör de ihop? Klart de gör – och har

så gjort under långliga tider. Den uppslagsrika filmen

Tavlan visar på ett lekfullt sätt hur konst utifrån olikasynsätt hänger samman med det omgivande samhället

– både direkt via sitt motiv och i hur vi ser och värderar

konst samt konstens roll i våra liv.

Rekommenderad för åk 3/4/5/6

EN FILMHANDLEDNING AV

ANDREAS HOFFSTEN

lade, före detta ofärdiga och kluddar fram och blandar sigmed de kompletta som blir förtjusta över deras färg-granna kläder. Alla gamla oförrätter är som bortblåsta.

Claire och Ramon går avsides och målar Claire färdig,med rouge på kinden och blå ögonskugga. Lola betraktardem på avstånd och går sedan tillbaka till ateljén. Honhittar ett hål i väggen som leder ut i det fria – där hon påhåll ser Konstnären stå och måla vid sitt staffli i Gudssköna natur. Lola går fram och Konstnären lyfter upphenne. De småpratar kring hans målande och han sägersom svar på hennes frågor: ”En enkel teckning är inte säl-lan bättre än en överarbetad målning”.

Lola går vidare ut i naturen ner mot havet, fri och medlustfyllda tankar kring vad konst är och vad verklighet är– egentligen?

Konsten & livetVem har inte fantiserat om att kliva in i en tavlas lockandevärld? Att leka i den miljö och med de människor sombefolkar en målning, att gömma sig och kanske barasmyga på en spännande gestalt? Filmen Tavlan av regissö-ren Jean-François Laguionie bjuder på en parallell tillvarodär barn kan lära om skapande såväl som om tyngreämnen som rasism, förtryck och mänskliga rättigheter –samt förstås den övergripande frågan om konstens roll ivåra liv. "Ars longa, vita brevis", som läkaren Hippokrateslär ha sagt (fast antagligen på grekiska). Det vill säga livetär kort men konsten lång – kanske rentav evig?

Det finns en uppsjö av kloka ord som sagts om män-niskans förhållande till konsten. Med konsten skriver vi inoss i evigheten – i alla fall de som lyckas fånga ochgestalta sin tid. Konstens och kulturens roll i samhälletoch för oss människor kan inte överskattas men likafulltär dess värde inte lätt att översätta i reda pengar. Det ärden ena sidan av konsten – den andra handlar väl just ompengar, om konsten som investering. Köp de rätta nam-nen i dag och du har pensionen räddad flera gånger om!

Människan har i alla tider sysslat med konst. Det harhandlat om att sitta runt elden och berätta historier, for-mulera sin egen tid. Ju mer spännande iscensatt, destomer uppburen blev berättaren. Och om de hundratalsmålningarna i Lascauxgrottan i Dordogne i Frankrike –bilder av uroxar, vildhästar och hjortar målade cirka 15000 år före Kristus. Konsten har troligen alltid haft enfunktion, en roll att spela, men lika säkert givits ett este-tiskt uttryck. Längtan efter skönhet och harmoni ligger

Pennan, Ramon och Lola hamnar i en krigsmålning meden massa soldater och Lola tas tillfånga. Målningen skild-rar slaget vid Solferino (ett berömt och mycket blodigtslag 1859 mellan den österrikiska armén och franska ochitalienska trupper och som indirekt ledde till bildandet avRöda Korset). Stolliga generaler har bara krig i huvudet.Men trumslagaren Mechanda lyckas frigöra Lola och till-sammans flyr de bort från kriget och ut ur målningen ochupptäcker att de nu befinner sig i en konstnärsateljé.

I ateljén träffar de nakenmodellen Madame och figurenHarlekin. De frågar alla tavlor om de vet var Konstnärenär – men så får de syn på honom i form av ett själv-porträtt! Konstnären som inte har några särskilt höga tan-kar om ”konstnären”; han vill vara sig själv, säger han,inte en avbild.

Lola samtalar med Madame om vad skönhet är och ommän. ”Män älskar kvinnor, men de föredrar att drömma”,säger hon. Lola går därpå in i en tavla som föreställerVenedig mitt under den berömda karnevalen, där folketbär masker och dansar över broar, längs kanalerna medsina stiliga gondoler. Lola ger sig in i staden på jakt efterKonstnären. Samtidigt söker Döden fånga Pennan somdock lyckas undkomma. Lola hittar hundratals konstnärerpå Markusplatsen vid Dogepalatset.

De går in i ett palats – och via palatset återigen in i själv-porträttet av Konstnären. De är tillbaka i ateljén och berKonstnären måla klart alla halvfärdiga figurer. ”Men dåbehöver jag färg: ockragult, ultramarin, cinnoberrött,veronagrönt …” Först börjar självporträttet med resternaav den kompis som Pennan har burit med sig hela tiden ien påse. Och minsann, han kommer till liv!

Mechanda och Lola smyger åter in i krigsmålningen –där ett tillsynes evigt krigande tycks råda. De har i hem-lighet målat alla soldaters uniformer i samma blåa färgmedan de sov och inför dagens stridande blir förvirringentotal – vem är nu fiende och vän?

I skogen har Pennan och Sudd burit små påsar med färgoch erbjuder nu alla att måla sig själva för att bli kom-pletta – och fria. Samtidigt fängslas Ramon av de kom-pletta som slänger in honom i en fängelsehåla tillsam-mans med Claire.

I slottet träder Ljusbringaren fram på slottets teater sombyggts upp i trädgården. Där förs nu Claire och Ramonupp på scenen – och hånas och förnedras. ”Avskaffa allaskillnader, sade du – ja, ni ska få er önskan uppfylld – niska svartmålas och förintas.” Men nu träder alla nymå-

alldeles säkert djupt nerbäddade i våra gener. Och underen lång period var konstens uppgift att ära och hedrasåväl den religiösa som den världsliga makten. Först imodern tid när den blev marknadsstyrd kom kravet på attvara nyskapande, med ett starkt personligt uttryck.

Tavlan för indirekt ett resonemang kring vad konst är,vilken dess roll är för oss människor, vad den symbolise-rar och om den överhuvudtaget är viktig.

• Vad är konst? Är vad som helst konst? Vem bestämmervad som kan kallas för konst?

• Filmen rymmer såväl grodperspektiv, fågelperspektivoch översiktsperspektiv som närbild, halvbild och helbild.Filmen arbetar med ett rikt och varierat antal perspektiv isina bilder – vad är perspektiv? (Det finns en berömddefinition: ”Med perspektiv menas en försvinnande allé”.)Perspektiv handlar om både geometri och betraktarensposition. Minns ni några scener i filmen där ni tänkte påjust perspektivet och där perspektivet fick en betydelse iberättelsen? Tänk till exempel på vad det innebär närman betraktar en person nerifrån respektive uppifrån.

• Nazisterna i Tyskland på 1930-talet försökte utrota detfula i livet, såväl människor som inom konsten – exempel-vis i de bokbål man arrangerade av misshaglig litteratur.("Varhelst man bränner böcker kommer man förr ellersenare också att bränna människor", skrev den tyske för-fattaren Heinrich Heine). Det talades om ”entartetekunst”, det vill säga degenererad konst. Konstnärer somKlee, Kandinskij, Chagall, Mondrian och Käte Kollwitzmotarbetades eller förbjöds verka. Även många filmre-gissörer tvingades i exil från Tyskland till Hollywood. Detfinns fler exempel ur historien där diktaturer får för sigatt viss konst bör förbjudas. Kan konst vara farlig elleromstörtande? Vilken är konstens uppgift i samhället –förutom att underhålla och vara skön och vacker?

• Tänk på scenerna med tavlan om Kriget och konstensroll där och diskutera kring ironins och humorns kraft närdet handlar om att avväpna en hotande situation. Komi-kens kraft är stor!

• Vilken slags konst gillar du? Figurativ/föreställande?Naturalistisk? Nonfigurativ/fantasifull/symbolisk? Vilkaär dina favoriter inom konsten – böcker, konst, musik,film? Skriv ner fem i varje kategori, jämför och motivera.

• Har du någon gång fantiserat om att stiga in i en tavla, idet landskap eller den miljö som finns där? Berätta.

• Hur ser ni på konst, finns det bättre eller sämre? Kankonst vara ”sämre”, i så fall på vilket sätt?

• En målad tavla består av såväl linjer och ytor som avfärg. Och färger har igenom konsthistorien ofta förknip-pats med olika känslor, i en mer eller mindre betydelsebä-rande symbolik. Vilka färger förknippar du med oskulden,döden, kärleken, svekfullheten respektive avunden?

• Tavlan är en klatschig film med en fin pastellaktig färg-skala och dramatisk musik. Naturligtvis har filmensdesign påverkats eller hämtat inspiration från olika håll,framförallt från Modernismen, det tidiga 1900-taletskonst som bröt sig loss från en tvingande realism för att i

stället bejaka fantasin där exempelvis Solen inte nödvän-digtvis måste vara rödgul eller kanske ens rund. Plockafram bilder av Chagall, Matisse (Madame är ju som klipptoch skuren här!), Picasso (Penna och Sudd) och Modigli-ani och se om ni kan hitta några beröringspunkter.

• Vem är egentligen Konstnären alla väntar på – och sommånga hoppas ska ställa allting tillrätta? Är det Gud? Ärdet Staten? En symbol för Rättvisan? Hur tänker ni?

• Pröva själva att analysera en tavla. Titta på detaljerna;vad kan de betyda eller kanske symbolisera? Eller kanskede bara lägger till en stämning, en kommentar till någotannat i bilden? Eller bara skänker balans och rytm tillverket? Varifrån kommer ljuset? Känns måningen/skulpturen glad eller kanske hotande? Låt fantasin flöda– inget är fel, alla har rätt till sin känsla och tanke. Menglöm inte att ingenting är där av en slump – någon litenroll spelar alltid minsta detalj! Det är ju trots allt någon-ting som konstnären vill förmedla! Och varför inte prövabåde så kallad figurativ och nonfigurativ konst, förestäl-lande och abstrakt?

Frihet jämlikhet syskonskapI filmen visas en hierarkisk värld upp där vissa är – elleranser sig vara – förmer än andra. Ett klassamhälle av klas-siskt snitt. Och filmens tema om vad som är fin konst fun-gerar som en symbol eller klangbotten för en sån uppdel-ning av samhället, ett sådant tänkande. De som kallas dekompletta står över de halvfärdiga och längst ner i densociala rangordningen befinner sig skisserna, exempelvisPennan och Sudd som vi lär känna. I slottet där de kom-pletta bor härskar en stiligt klädd man – som stigen urtavlan med motiv från Venedig, likt själva Dogen – meddet ironiska namnet Ljusbäraren – men i realiteten enbakåtsträvare av format, snarare en mörkrets fanbärare. Och vi har den Romeo och Julia-inspirerade kärleks-

historien mellan Ramon och Claire, en komplett respek-tive en ofärdig eller, med andra ord, en adel och en bor-gare, överklass och medelklass. På senare år har det isamhällsdebatten blivit något omodernt att tala i begreppav klasser i samhället, vi vill ju gärna tänka oss Sverigesom ett jämlikt och rättvist land. Och allt är förvisso rela-tivt här i världen och Sverige tillhör naturligtvis de merjämlika länderna i ett globalt perspektiv men lika säkertär det att klyftan mellan fattig och rik har vidgats i vårtland. De rika blir rikare, de fattiga fattigare. Och, precissom det alltid har varit, det är de som föds med silverskedi mun som har det bättre förspänt i livet. Här har – menar

många – den svenska skolan misslyckats i sin ambition attvara en nivellerande, utjämnande faktor. Skolan har bliviten del av det övriga samhällets segregation som tar siguttryck i utbildning och boende.Tavlan rymmer till och med en del rätt brutala eller i alla

fall rättframma scener. Såsom scenen när ett par män frånde kompletta går på jakt efter några skisser med järnrör(här finns ju en viss svensk beröringspunkt) och miss-handlar Sudd intill oigenkännlighet.

• Hur uppfattar ni det klassmässiga perspektiven i filmen?Vad tänker ni om att vissa människor är förmer och bättreoch viktigare än andra? Vad berättar Tavlan om demokra-tiska värden, om medmänsklighet, om vår förmåga tillempati?

• Pennan är sur och vrång när han far in i djungeln medRamon och Lola. Varför, tror ni? Beskriv filmens huvudfi-gurer, vilka är de, vad vill de, vilka är deras karaktärs-drag?

• Om ni var Ljusbringaren – hur skulle ni bestämma attdet skulle vara?

• Döden är med på ett hörn i scenerna från det karneval-festande Venedig. Vilka symboler eller attribut brukar viförknippa med döden i konsten? Liemannen, svartkläddmed djupa mörka ögonhålor, kanske?

Att läsa• Glaumann, Hannah; En konstbok för barn. Rabén &Sjögren, 2004. Boken rymmer berättelser utifrån olikakonstverk, exempelvis den tacksamma ”Wilhelm Tellsgåta” av Salvador Dalí men även helt abstrakt konst –mest för lite yngre barn.

• Woolf, Felicity; Konst – att se och förstå. Alfabeta, 1992.Tjugofyra konstverk ur den västerländska konsthistorienalltifrån 1400-talets Illuminerade böcker över Turner ochPicasso till Jackson Pollock. En del bra frågor mot verkenkring symboler och tips på hur man kan se.

• Alfons, Harriet; Min nya Skattkammare – Bildriket.Natur & Kultur, 1984. En klassiker med en mängd bilderatt tillsammans fantisera och samtala kring.

• Eberstein-Virgin, Tina; Att uppfatta konst. Natur & Kul-

tur, 1983. En bok som delvis i dialogform samtalar medvanliga människor kring tankar, känslor och associationersom konstverk kan väcka.

• Gettings, Fred; Att förstå konst. Rabén & Sjögren, 1988.Handlar mer om hur ett konstverk är uppbyggt med exem-pel på geometri, proportioner, komposition, s k dolda cirk-lar och färgens roll.

• Billgren, Ernst; Vad är konst?. Bokförlaget Langenskiöld,2008. Lustfyllda och nyfiket överraskande tankar kringvad konst är, på vilka villkor den skapas och vad den inne-bär för människor.

• Linde, Ulf; Sammelsurium. Albert Bonnier, 2011.Förskräcks inte över inledningens intellektuella höjd, välöver krönet är det lättsammare och roligare. Om att läsaav och fascineras av konst.

• Zetterholm, Finn, Lydias hemlighet. Ett magiskt konstä-ventyr. Opal förlag, 2004/2010. En ungdomsroman om enkreativ flicka som hittar en väg in i tavlorna på konstmu-seet.

Frankrike, Belgien 2011

Orginaltitel: Le Tableau

Producent: Armelle Glorennec & Eric Jacquo

Manus: Anik Le Ray

Regi: Jean-François Laguionie

Design: Jean Palenstijn, Jean-François Laguionie, Rémi Chayé & Julien

Bisaro

Musik: Pascal Le Pennec

Svensk dialogregi: Joakim Jennefors

Svenska röster

Sudd & Döden – Henrik Ståhl

Lola – Mikaela Ardai Jennefors

Ramon – Albin Flinkas

Claire – Mikaela Tidemark

Konstnären – Bengt Järnblad

Pierrot mfl – André Ferrari

Raymonde, Gertrude – Annica Edstam

Garance – Vanna Rosenberg

Penna mfl – Peter Sjöquist

Ljusbringaren mfl – Christian Fex

Janine – Myrra Malmberg

Tekniska uppgifter

Längd: 76 minuter

Censur: från 7 år

Svensk premiär: 7 december 2012

Distribution

Njutafilms, David Bagares gata 24, 111 38 Stockholm Tel 08-21 08 04,

wwwnjutafilms.com

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution sedan den

har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och bokar

film.

Redaktion

Malena Janson, Film & samhälle, Svenska Filminstituet, februari 2013

Produktionsuppgifter