O m

D r p o c h M o r d

A k a d e m i s k A f h a n d l i n gi

S v e n s k a L a g f a r e n h e t e n ,

med den vidtlagfarna Juridiska Facultetens samtycke

till offentlig granskning framstlld

af

J O H A N C H R . L I N D B L A DJuv. Utr. Doctor. Jnri* Patrii Docens,

och

G R E F V E W IL H E L M W ACHTMEISTERaf Smlands Nation

i Gustavianska Lrosalen d. 6 Juni 1832

p vanlig tid f. m.

1. Del.

C O C r -

U P * A L A ,

p a l m b l a d & c.

1 8 3 2 .

h % U

m o

< i b * ( i

brriiji i A. > ici bu A A

rr 3 11 r ; ^ k r. i y b I b ;1 - n v 8

o("-> : > im. . .. ; il. . ! ' vi . r I t.

/ i . lTr J i ' .TLi ) / H i: J ! l - j ;. sols...'' s! i-

. i v - i uh, >> .b n*>ltMiLL futaitArrfit;;')

- ni i b; ? **!*.! > j

: ; i

-

F r s t a C a p i t i / i : t .

Om Drap i allmnhet.

I ^ r p r e n l a g s t r i d i g h a n d l i n g e l l e r e t t 1 a g s t y i d i g t u n d e r l t a n d e , h v a r i g e n o m n g o n f r o r s a k a t e n a n n a n m e n n i s k a s d d .

Ti l l begreppet af dr p fordras sledes :i . s itt em men niska ljutit cloden.

H v a r j e va re l se , som tnjut er menskliga r t t igh e t e r , kan vara fremal f r de t t a b r o t t , u t a n allt alseende p na t ion , r e l ig ion, s t nd el ler lder *).

il. , vl.ra r .S vl fu l lndade b r o t t , som frsk till b r o t t

f ru ts t ta en person, moral isk el ler physisk, som ger eller gde den r t t i g h e t , em ot bvilken en brottsl ig handl ing var i t rigtad. F r r t t igheter ,

*) Se Feuerbachs Lein blich d. Peinlichen Rechts . 207. och Grhiiarins Grundstze d. Crimm. Rechts - W issen- scimft . 257.

som redan i ipjhrt, kan ngo t Sta tens skydd icke riml igen komma i frga. D e t r der f ro i j u r i diskt a (seende e t t n o n s e n s a t t anse for d r p eller frsk dertill sda na foretag och handl ingar emot en frment lefvande mennisba, h vil ka ovil lkor

ligen skolat orsaka dess d d , om den lefvat. H a r -

af fljer dock icke, a t t S ta ten skulle frblifva hel t

och hl l e t overksam em ot en p e r s o n , som p nm nde st t visat sig far l ig fr samhllet . M en

det ti llhr Pol ismagten , icke D o m a rem ag ie n , a t t emot en dylik pe rson vidtaga ndiga frsigt ighets- t g r d e r *).

n n u icke f ramfdda fos ter kunna fven var a l reml for i f rgavarande b r o t t :).

*) Nack den Grundstzen d. Deutschen Criminal Rechts ek ann in einem solchen Falle nie mehr als die Strafe des n c h s te n Versuchs Statt finden. Grolmann 1. c. p. 371.

Filangieri anser lika strall som fr fullndadt drp bra lggas. La Scienza della Legislatione.

**) Innan domstol kan flla en for mord eller drp anklagad person , mste , jemlikt regeln: prim o de corpore delicti constare debet- , vara behrigen u p ly s t , att den allidne verkligen l j u t i t d d e n , och icke blifvit sotdd. (Sot Sjukd om. Usurpatur vox illa fere de morbis gravioribus et epidemicis, unde habemus: G u l - s o t , h c l s o t , f a r s o t . Ihres Glossar. SvioGoth). U p - str hrvid ovisshet, kau Domstolen icke, emot den tilltalades enstndiga nekande, frklara honom fr ba-

nem gn , men vl frska med svrare fngelse att f

sanningen i ljuset, der bindande liknelser och om-

2:0 A t t det s le tt genom en dnnnn vi en ni slets handling eller underltande.

D e t r icke nog att erhlla uplysn ing de ro m , at t skad a blifvit d e n dde t i l lfogad: o rde t g e n o m

slndigheter fnnrts e mt

innefat tar , at t den t i l lfogade skadan p et t medel

ba r t e l ler omedelba r t st t ve rk a t dden och s

lunda de rmed s t t t i ngot causal - sam m anhang .

Ti ll e rhl lande af ndig visshet l i r o m , skall y e -

derbran le Lkare, efter anmod an al K o n u n g e n s

Befallningshalvande eller D o m a r e n i O r t e n , g e

nas t och utan t idsutdrgt fre taga en no g g ran n y t t r e

och inre besigtning den dda k ro p p e n , h v a r e f -

t r r In s t rumen te t derfver till D o m h af v an d e n f-

verleninas.

E f t e r Svensk L ag verkar det ingen olikhet i

s traf fet , om sre t eller skadan var i t ovi lkor l igen

ddande , s att ingen rddning var it mjlig (vulnus absolute l e th a l e j , el ler b lot t vanligtvis d d a n

de , u tan andra ti l lsttande ofall (vulnus p e r se le-

ihale) , eller i anseende till de serskilda och till

flliga omstndigheter , un d e r hvilka skadan bl i f -

vit tillfogad (vulnus pe r accidens lethale); i a l lm n

het ef ter meninsko - kroppens vanl iga beska ffen

het (in abs t rac to) , eller i anseende till den ddes

individuella k r o p p s -consti tut ion (vulnus in co nc re to

lethal'). Uti F l in tbergs Lagfarenhets B i b l i o thek 5.te delen p. 5g 8 . formales, a t t sedan. Kongl .

)> koitare eller lngre tid , p ngon fstning i likte

hnllas, br lverdomaren i alla sdana fall m ed sitt

underdniga hemstllande till Kongl. Maj:t inkom m a,

innan verkstllighet af dess utslag sker. Detta Bref

frutstter dock en b e s t m d t i d , som m vara kor

tare eller lngre

G t h a H o f R t t ansett T o r p a r e n C. E . , fr det lian med en str s hrcl t slagit unge drngen P . O. i h u f v u d e t , att h a n d e r a f dden l juti t , bra l if sitt mista och hal shu gg as - s frklara- Me Kong l . Maj:t , att som a f ransakningen b l i l - vit u t r n t , de t slaget icke var i t P. O. m nad t , utan Soldaten J. A., som var it kand lr fver- dd och ol jud frorsakat , och enl igt StadsFlt- skrens at tes t P. O. varit a f svag kroppsstllning, s a t t samma slag en t jockare hufvudskl k u n- 11 a t h a f t mindre verkan och icke frorsakat fraetwr eller fissurer, som det p P. 0 :s med - Hrt ; s borde C. E. umgl la si t t b ro t t med full man

Lika litet sorti man i al lmnhet vid Domsltol

fo rdr ar en absolut visshet angntle de fa c ta , hvtar -

p ett mls afgramle beror , lika litet kart en sdlan

visshet fordras i f r ga om causal -sammanhan |get

emel lan den ti l lfogade skadan och den der pa hl j

de dden. Ut i Besigtnings Ins t rumen te t behfiver

Lka ren derfre endas t meddela bes tamdt y t t r a m -

d e , om det gifna sre t eller skadan k u n n a t o r

saka den aflidnes dd , samt om anledning funmits

att f rmoda ngon annan ddsorsak.

Ofta a II i c! a menn iskor lng tid efter de t de

blifvit misshandlade, qch ju lngre denna tid r ,

slut finnas infrda. Vl ger Konungens Hgsta Dtoin-

stol emellan Riksdagarne at t , i anledning af inkomiman-

de frfrgningar om Lagens rtta mening och frsttand,

gifva frklaringar derfver , livilka dock kunna af IRik-

scns S tnder ogillas -, men skulle fven samma Dtoin-

stols Beslut i frekonimando inl, deraf Riks, St:r jcko

f inga i n gon scrskild profiling, anses sasom i haglig

ordning til lkomna frklaringar, s vore Svenska 1'ollkcts

urgamla rtt att deltaga uti Lagstiftningen af fgai be

tydelse. Reger. Formen . 19, 88 , och o i . Fin-

jier en Domare clt Kongl. Maj:ls Beslut vlgiuudaadl i

afseende p lagtillmpningen och de deruli anfrda. skl,

s rttar lian sig dercfter vid dylika fall, ulan att; lik-

yl beropa samma prejudikat, b vilket r oliupligljt.

Den s kallade N y a L a g S a m l i n g e n (ju fo.io) iinne-

Jiller, bland andra , me p re jud ika te r , pp- 88 och

go andra spalten, livilka ro af den beskaudict: . att

de icke bort offentliggras.

desto svrare mste det var a for L k a r e n att y t t r a sig om den tillfogade skadans lethal itet . R e dan uti vra ldre lagar var (let s t ad g ad t , a t t den som gifvit annan lmfvudsr eller I ivar jehanda r det helst r , som man m a dd a*f f a , skulle v r d a (ansvara lr) dem tills Nat t och jamianga (r) v a r u te , och ej ln gre , s vida icke H ra d s - N m nden vi t tnade, a t t han a f handave rkan hans dde r blef. L and sLagen Sr. Jfr m. Vilja Cap. i6-. , UplandsLagen Manhelgis Br. F locken 25. , S u de rm am iaL a gen Manh . B r . F l . 4., Hels ingeLagen samma Balk Fl. i o , W e s tg t h a Lagen (St jernhje lms Upl). Srarn. Br. Fl. 5. I fverenss tmmelse hrifled, men med ovilkorl iginskrnkning i afseen.de p t iden, inom hvilken dden skall hafva fijt, nemligen inom n a t t och ar , r a . 3g. Kap. MB. redigerad. AfTider den slagne el ler s rade e f t e r nm nde tids frlopp, 6a anses den brot ts lige icke esm d r p a r e , och pliktas endast fr slagen efter 54 el ler 5. Kap , L ikas om det linnes a t t den slagne icke a f den e rhl lna skadan, u tan a f ngon invrtes s jukdom eller annan orsak allidit. A n d r a mom en te t i nyssnmnde . h a r gifvit anledning till e t t missfrs t nd och en deraf hr r ra nde oriktig t i l lmpning al sam ma L a g ru m , hvilken r ganska vdlig och betnklig fr Al lmnna Skerheten. Man liar nemligen ansett ddsstraff icke k u n n a , jemlikt j : s ta mom. , dmas den brot tsl ige , d L k a r e attesten innehl li t : at t om tjenlig lka rev rd bli f-

vit i tid anvnd, hade 1 if vet ku nnat rddas , e h u r u

detsammas frlust of vifvelaktigt var i t en o m e d e l

b a r fljd a f de t i l l fogade s ren eller slagen. E m .

l igt en sdan tolkning vore d r p a re icke skyldige

till dden i andra fall , an d de meddelade sja*-

gen m. m. varit absolut d d a n d e , och et t sdamt

y t t r an d e l re r en forsigl ig och samvetsgrann L i -

k a r e , som e r in r a r sig, huru , genom konstens stii-

ga nde , s r och s k ad o r , hvilka fordom ansgos f(r

obot l iga , nu mera icke ar o det , hgst sllan m e d

dela , helst oin en rnenniskas lif e ller dd der jp

skulle bero. De skador , som i o c h f r s i g vta-

rj t ddl iga , skola, e h v a d de kunnat botas elher

i cke, dmas ef ter i m om .; de t e r , som geno m

utebl i fven L k a re v rd eller annor ledes b l i f v i i t

ddliga och sledes b lott f r a n l e d t , icke (rr-

orsakat d d en , ro att hnfras under 2:dra. M oim.

a f omfrm aide

*j Se 4:de Kiap. 0111 drp af vllande.Att samma frvillelse ger rtirii, rrande do n n a

frga , fven i andra Lnder, visar nllientika amnivk-

11 ingen till i 45. Art. af Bayerska Lagen: Man tiviffthierber die sonderbarsten Behauptungen an. Dalliiu

gehrt, dass eine Tdlnng durch Verwundung, wcel-

clie im Fall zeitiger und zweckmssiger lllle zu lnei-

len gewesen sein wrde, oder welche ein Schriltsttel-

V idare skall skadan hafva blifvit den dde o r sakad a f annan person * ) , som r und er kas tad la ga ansva r fr hvad han gr och l ter . Af ltte- l igen insedda skl r en kor tare tid stadgad fr o myndighets tillstn det i afseende p c r im in e l l an civila handlingar. S vl q vinna soin yngl ing r myndig vid i5 urs lder , d f r g a r 0111 iak t t agande a f brottmlslagarne. F re denna lder kal las man fvermage. U n d e r lrsta s tadium deraf, eiler tills fylda 7. r, ro barn frn allt ansvar b e friade. D e re f t e r ro de fr sina v i 1 j a * gern inga r ansvarige, dock icke lika med mog ande man v*y.

zu ld ten vorgenommen liat, fordern knnte, dass man al- ienKrften aufbiethe, diesclidlihen Folgen seiner verbre- cherischen That abzuvvenden, oder ais ob jene entfernte Mglichkeiten der Heilung, die berdiess oft selbst von Aerzten sehr bestritten sind, nicht geradehin mit der rechtswidrigen Absicht des Mrders im Widerspruch gestanden wren.

Enligt Preussiska Lagen skall gerningsmannen mista lif- vet , om lian lemnat den slagna i hjelplst tillsfncL, hvar- igenom den dde gtt miste om den vrd , som kunnat rdda haus lif. :dra Del. 20. Tit. 818. $ .

*) Sa kallad t s j e l f m o r d , ssom icke ngot egentligt drp, frekommer sledes icke i denna afhandling.

**) M o g a n d e n i a n och t i l l l a g a a r k o m m e n nyttjas endast i frga oiii brott och lfstas derm ed den, som upntt i 5. r. Ordet m y n d i g nyttjas deremot bde i Civil och Criminal Lagarne, u tm rkande i de frra rttigheten att rada fver sig och gods si t t , och i de

] o

D ra p e r afvita n g o n , r lian l ikaledes frn ansvar f r i , men p det icke ngon genom ltsad galenskap vid el ler ef ter et t drps beg en de m lyckas at t undg lagligt straff, ba r Kong!. Maj:t

den 9 Mars i 8a6 . f r o r d n a t , att, vid s dan t u p - gifvet frhl lande, D o m s to len , jemte noggra nn t iakt tagande af livad i a fseende p r ansakn ingar i brot tml , till v innande af ndig fu lls tndighet , r e dan Ur freskrifvot, skal l , sedan vederbrande L kares betyg om den tilltalades s innesbeskaffenhet blifvit in lb rd rad t , fver lemna d e t s a m m a , jemte ransakningen till Kongl . Sundhets Collegium, hvar s u t l t an d e i mnet br a fvakt as , in n an Domstolen dess beslut meddelar . Begr en afvita rnenniska ng o t brot t u nde r de lucida intervalla lian kan h a f v a , skall han der fr s tnda laga ansvar .

Angende smngngare och dem, som genom tvingande eller p bedrgl igt sat t blifvit a f s tarka d rycker aldeles fverlastade och d e ru n d e r beg t t b r o t t , finnes uti gllande L a g intet stadgande. D deras of rmga a t t stlla sig L a g till e f te r rttelse icke h r r r t a f deras eget vl lande, l r e r icke ngon domare , vid sdan t uplys t frhl lande,

scdnare skyldigheten att fullt ansvara fr otilltna handlingar. L)emia olika myndighets-lder infrdes frst genom tongl. Resolutionen den 3o October 1721. F re denna tid var man i alla afseenden myndig vid l 5 ar* lder.

anse sg kunna dma dem ng ot s traf f fr hvad ftrott som helst de u n d e r det ta t il lstnd begtt*) . H a r en person t il ifrcne u n d e r smnvandring af- h n d t en menniska lifvet eller eljest skadat ngon, s h a d e han de r a f haf t tillrcklig anledning a t t v id taga ndiga frs ig t ighetsmt t fr f r a m t i d e n , men d det icke sket t och en menniska t e r blif- vit o e r fr hans medvetslsa f re tag , kan han fr dlenna under l tenhet icke undg ansvar.

D fs tu m m a m e n n i s k o r , hvilka icke erhl l i t den intellectuella och religieusa b i ldning, som man genom e r fa re nh eten funni t kunna dem meddelas , m s t e jem vl anses vara ofrmgne a t t inse sina handl ingars juridiska beskaffenhet, och kunna fljaktligen icke derfr stllas till ansvar i,:)

3:o A tt denna handling eller detta underltandev .

vav lagstridigt.

JDen i a l lmnhet a n t a g n a mening, att den, som var it orsak till annans dd, altid ar skyldig till an

*) Jfr. K. Frodn, emot svalg och dryckenskap den 17 Apr. 1733. 5.

**) Hvis Dvstumme ere opvoxne uden saadan Dannelse, som behoves, for at give dem klare egveber om Ret og Uret, maa de i Tilfaelde af Drab, behandles som de, d e r mangle Fornuftens rug.> Systematisk Udvikling

a Materien om Jdanddrab af rstcd. Eunom ia 3 :dje

del. p. ab.

svar r e r f o r , till det mins ta vdabo t , ger icke

ngon gru nd i Sverigs Lag. E n d as t vid de fr

menniskors lif farliga under i t anden eller handl in

g a r , som vanligen fre tagas mera fr nje an n y t

t a , nemligeu skjutning och stenkas tning, r man

pligtig atl iakttaga den yt ter s t a lrs ig t ighet , s att

icke ngot menniskol if dervid v a r d e r spildt. 29 Kap.

2 . MB. \ id andra lofliga handl ingar fordrar

hvarken Lag el ler frnuft en sdan grad af fr*

s ig t ighet , som ieke l a te r frena sig med den drift

och verksamhet h v a r och en i sin stad br aga*).

Icke heller ar man skyldig till ansva r derfr,. att

man icke vidtagit en viss tg r d , hvar igcnom ett eller flere menniskol if skulle hafva blifvit r d d a

d e , s vida icke en slik under l tenhet r i L a

gen med st raff belagd ag:de Kap. 5 ;dje . och 61 Kap. 5 . M.B. Genoin anbr ingande af s k l edare boningshus skulle menniskolifs spillande,

*) Engelska och Danska Lagarne g i detta afseende l in g - re. Ssom homicidium per infortunium, derfr inlet

straff ger ru m , anse de , om under arbete med yxa, sjelfva yxan flyger af skaflet och ddar ngon. Black-

stone Commentaries on the laws of England samt Dan

ska Lagen fete Boken i i : t e Kap: .3 Arl. Hade den arbetande, frr n han brjade 'hugga, tillsett det yxa 11

varit ordentligeu ocli skert fstad vid skaflet, skulle

ngon olycka icke intrffat, livilket i omfrmlde fall

skett genom underltande af en dylik lrsigtighet, der-

l r ansvar br bestmmas jernlikt 29 Kap. M.B. Jfr.

Deuteron. Cap. 1 g. vers. 5.

der igenom at t skan antndt ett sd an t hus, kun na t f rekom m as , men det ta frsigtighetsmti r icke i Lag anbefalldt.

Ut i fregende s .dra punkt r o anfrda de subjectiva frhllanden , soin upphfva s t raf fbarheten a f et t begnget drp. I anseende till s e r - skilda y t t re (objectiva) omstndigheter ger man i fljande fall at t afhnda en menniska lifvet:

a) F r Fdernes landets y t t r e f r s v a r och skerhet r man bert t igad at t nedlgga en b e vpnad fiende, fvensom poster p fs tningsverken eller vid gevret f , sedan det blifvit mrk t eller orn sommaren d T ap to r slaget, skjuta p den som o:ne gnger anropad: Halt wer da ! icke s tadnat och svara t , eller skt smyga sig bort . Tjenstgu rings Reglementet fo r Armeen, och Krigs A r tiklar ne.

b) T i l l den i n r e s k e r h e t e n s v idmagthl - lande l igger det den execut iva magtens innehaf- vare a t t franstal ta om afrttning a f de per son er , hvi lka dertill blifvit i laglig ordning dmde. D execution r b r j a d , skall den fullndas p det stt, at t del inquenten mister lifvet , och br u p - sko f h rm ed icke ske fr hvar jehanda mjligen intrffande h nde lse r , ssom att r e p e t , hvarmed ngon blifvit hngd , brus ti t m. m.; n mindre be- lifves ngon anmlan om en sdan hndelse hos Kongl. Maj:st el ler Dess Befallningshafvande.

E h u r u en d r p a t e , eller den sit t l i f frverkat*

icke h a r ngon laglig r t t igh et a t t fa behlla det ,

ge r likvl icke ngon enskild r t t ighet al t skilja

l ionom frn ver lden. E t t slikt in g re pp uti en

S ta ten t i l lkommande r t t ighet r belagd med 200

dalers b t e r , hl ften till K o n u n g e n och hlften

till H r a d e t eller Staden. 25 . K a p . 2. . M.B. N g o n mlsgande andel kan h r icke kom m a i

f rga. D e t t a btes-ansvar r dck alt f r rifiga

s t raf f , i fall o m s t n d ig h e t e r n a , som frefinnas

i den drapnes gern in g , var i t a f den mi ldrande

beskaffenhet , a t t i N devg skt befrielse fril

ddsst raffet icke skligen kun na t afsls. Med dra-*

p r e i nyssnmnde lagrum frsts endas t vil ja-

d r p a r e , icke de a f v l l ande, om hvi lka icke r

f r g a i de f ru tg en de Kapit len .

c) V a r d e r m a n s f v e r f a l l e n a t t h a n

l i f s i t t e j f r l s a k a n , u t a n a t t h a n d r

p e r d e n h o n o m l i f t r n g e r , o c h g i t t e r

h a n d e n n d m e d f u l l a s k l v i s a ; v a r e

d f r a l l t s t r a f f f r i , o c h d e n h a n d r a p

l i g g e o g i l d . 26 Kap. 4 . M B . * ) .

D en d r pa re fregi fver , at t han, med begag

n ande a f denna natu r l iga och genom positiv Eng

*) Qui, cum abler tueri se non possunt, damni culpam

dederint, innoxii sunt. Vim enim vi defendere omnes

leges omniaque jura permittunt. L- 45 .4 . D.ad beg.

Aquiliam.

faststllda rtt ighet till n dvr n , b eg t t de t d r p , h v a r f r han till talas, mste det upplysas :

aa) a t t d r p a r e n b l i l v i t f v e r f a l l e n a f d e n d r p t e . H a r den frre p et t el ler annat stt frst fverfallit den andra och sajjiedelst sjelf gifvft anledning till s lagsmle t , kan han fr sin gerning, ssoin icke af laga ndvrn pka l lad , ej u n d g ansva r ef te r 24 Kap. M.J. O rd en V a r d e r m a n f v e r f a l l e n u tmrka , at t n gon re dan b r j a t frfva vld emot ens person el ler ock r i fullt beg repp dertill. L sa h o te l ser a f hvad beskaffenhet som helst g ifva icke n gon r t t ighet a t t vldfra den hotande. Men om denne till ika visar sig beredd at t verkstlla h o te lsen , ssom genom at t spnna bssa e l ler resa an n a t vapen e m o t d e n , hvars lif han h o t a t , s r hote lsen icke hvad man kallar ls.

O r d e t f v e r f a l l a innefa t tar att de t u tfvade vldet skall v a r a olagligt. D e t vld, som anvndes emot r y m d f nge , p det han t e r mt t e varda g r i p e n , och hvar t i l l man ger i L a g g r u n dad r t t i g h e t , m edf re r sledes ingen tilltelse fr den r y m d e a t t st ta sig till motvrn . G r han d e t , k o m m e r han a t t der fr s tnda Jaga an svar , u t a n afseende p den fregifna anledningen till vldet.

fverfallen r icke hel ler d en , som frivilligt inlter sig i d u e l l , och kan derfre drp der* vid icke anses beg nge t i ndvrn.

bb) o 11 f v e r f a l l a n d e t v a r i t r i g t a d t e -

m o t d r p a r e n s l i f e l l e r e l j e s t f r e n a d t

m e d e n f v e r h n g a n d e l i f s f a r a .

F rs k a t t stta eller skuffa ngon nede r frn

t a k , stllning e ller annan hjd medfr i a l lm n

h e t l ika s to r l a r a f r den fverfallnes l i f , som

einot honom r ig tade ddande vapen.

Sedan fa ran u p p h r t , behfves ieke vidare

ng o t sjelffrsvar. F l j ak t l igen , om den fve r-

fa l lne , ef ter a t t hafva af vapnat den an dra , el ler

denne aflossat sitt skot t m en skjutit f rb i , drper

l i onom, kan sdant icke nnses f r d r p i n d

v r n , u t an ssom anna t v i l j a -d r p . P e rd u r a t

i l lud spat ium inculpatae defensionis quoad ag

gressor fuer i t depulsus , au t u l t ro recesser i t , vel

poen i t ent ia in ipso facinoris mom en to tac tus , vel

quod conatum ejus eventus des t i tuer i t ; puta si

gladius f r ac tus s i t , aut sclopetum ignem non ac

ce p e r i t , vel ab e r rav e r i t , i ta u t in praesens nocere

ampl ius n e q u e a t , nobisque sit facultas in tuta

loca nos recipiendi . N a m ultio in ju r j , et c a u

tio in f u t u r u m magist ratui cur eri t . Puffen -

dorff. Jus Naturae e t Gent iunn Lib . II. Cap. v.

. V I I I .

O fv a n ci terade lag rum medger icke att straff-

l t dda d e n , som syl tar endas t t ngon b i n

a f k r o p p e n , genom hvars lrlust l ifvet icke s t

tes i ngon fara. Man mste sledes ska p

a n n a t mindrfc vldsant siit t frekomma frlusten at en k r o p p s h m . Qnid dicemus rlc per iculo m ut i l a t onis m e m b r i 0; Sane cum d n n n u m fnem- bri t praesertim e praecipuis, valde si t g rav e , et * vitae . quasi sequiparabile : adde q u o d vix sciri q u e a t , an non periculum mortis pos t se t r ah a t , si al i ter vitari neque a t , putem intentantem p e - riculuin occidi rec te posse. Hugo G r o t i u s , de ju re belli et pacis. Dib. II . Cap. l. . v r . D e n na G ro t i i mening fverensstinmer icke med v rL a g ;

c c) a t t n g o n a n n a n u t v g t i l l r d d n i n g n a t t d r p a d e n f v e r f a l l a n d e i c k e f u n n i t s .

D e t t a fr dock icke tagas allt fr s t rngt , em ed a n den som r s t add i lifsfara icke kan ga de t lugn och den fa t t n ing , som fordras fr att i h a s t tillse* om fararn kan med skerhet undvikas genom att fly eller nnedelst anvndande af mindre vldsam tgrd. Om drparen beqvmligen kunna t fly undan och smedelst rdda sitt l if, s h a r han visserligen fverskridi t nodvrnsrt ten fmoderamen deculpatae; tutelae), men han liar dock icke g jort sig skyldig til] hgre ansvar n fr d r p af vllande r s tadgadt , en r ddsskadan tillfogades den fverfal lande icke fr at t violera ngon hans r tt ighet hvarken till lif el ler k ro p p , u tan fr at t undvika faran a t t sjelf mista lifvet ,

2

till hvilken den d r p te y a r or sa k , oi:h hvarfr---

utan dennes l i f icke blifvit epildt *).

Rt t igheten till ndvrn (moderamen incut--

pat tutelee) r icko inskrnkt till vissa pe rsone r yj

u tan gller fo r och emot alla u tan un dantag.

D a ut i i f r gavarande l agrum nm nes endasf

den f v e r f a l i n e s r t t ighe t a t t r dda sig s /el f, ,

skulle det kunn a sattas i f r ga , hu ru v id a en t redjei

person gde ko m m a honom till hjelp och, p stti

han ku nde , undanrdja lifsfaran. Vid jemnfrelsei

af 24 Kap. i . M.B : d r p e r m a n e l l e r v q v i n n a n g o n m e d v i l j a o c h u t a n r t t e r *

l i f s n d fr sig eller a n n a n , f inner m an life-

v l , al t det icke var it Lagst i f tarens mening att :

p nmnde st t insk rnka sjelflrsvaret . Och sfu

v idt afseende m a lstas d e r a , a t t u ti Mosaiskai

L a g e n , som icke to rd e fa f rnk nnas al l t afse

ende vid to lkningen a f Sveriges L a g , u t t ry ck lL .

gen finnes s tadgadt , a t t om t redje m a n , som so

ker lijelpa en fverfal len u r en hotande l i l sfara, ,

dervid drper den fver fa l lande, u t an a t t life vll

fverskrida laga n d v r n , de t t a d r p r sak ;

*) Hat jemand, der an sich im Stande der N othwehr s ith i

befindet, mit tJeberschreilmig der Grnzen derselben,,

seinen Gegner getdtet, so soll w ider ihn zwei-biss

vier-jhrige Feslungsstrafe statt finden. Allgemeiness

Landrecht fr die Preussischen Staaten, 4 ; le r a n d , 2:terr Theil , 2:ster T ite l, 820 f. For v ilja-drp 'stadgar samma Lag ddsstraff.

l s t* ) ; s frfaller all anledning till tvifvel i denna f r ga **). Dessutom upmanas h v a r och en a f den r e n a natur l iga knslan , emot hvilken in gen vis Lagst if tn ing st ter sig i opposi t ion , a t t b is t den , som a f annan v a rde r fverfal len , och det desto s tarkare, ju s trre fa ran r fr den o - ekyldige.

. * k 1 /!. . . ! I ' I . ' }

I fljande s e r s k i l d a f a l l upphfva de y t t re o m s tndi gh et er , hva r u n d e r e t t d rp blifvit beg n g e t , allt straff derfr .

Tager man qvinna med vald och soker emot 'hennes vilja fr m ja sin onda lusta och varder i tfiy d r - p en ; liggk ogild 25 Kap. i . M .B . D r p e t r l ika u rs g t l ig t , ehvad det begs af qvinnan sjelf el ler ngon an n a n , som ko m m er henne till hjelp. Skullo den brot ts l ige a f en el ler annan orsak af- s t i f rn vidare frsk att ful lborda sin onda vilja, s h a r behofvt a f ndvrn u p h r t , och f r s ledes qvinnan icke saklst afhnda honom lifvet***).

*) Se Abrhamssbns Anmrkningar till LandsLagen p. 762.**) Preuss. Lagen innehller bestmdt stadgande brom:

Vjedr hat die' fugttiss die ihm oder den seinigen, oder seinen Mitbrgern drohende Gefaln* einer unrechtmssigen Beschdigung, durch der Sache angemessene Hlfs- mittel abzuwenden. itHer Th., ao:ster Tit., .517 .

***) I foVdtta tider knde det icke imputeras makar, om den ena drpte den, som begick hor med den andra af d em , d de brottslige funnos bar gerning, och icke mannen, bm han jfcmvl drpte sin hustru. (JplandsLa- gen, Arfda Balken 6:te f l , Westm.Laget! B. i 3 och i 4

IVarder then som edsSre bryter i samma grr-

ning drpen , sargad eller slagen ;

helst r. Ge nom att hmnas H satt ml och bStt*), el ler den som vittnade mot honom fr R t t a , eller fr t h y at t han de r sin sak l r honom vardo ( frsvarade) , brytes ock edsre. 18:7. MB. Blif- ver ngon Riksdagsman u n d e r pstende Riksdag eller u n d e r dess reso r till och i frn Riksdagen ined ord eller gerningar o fredad , sedan han till knnagifvi t , a t t han i sdant rende sladd r , el ler ock ef ter Riksdagen p vldsamt sa t t , i och fr Riksdagsgromlen , an tas tad , d skall sdant , enligt 111 . R eg er . F o rm e n ssom Edsre sb ro l t anses och straffas. Riksdags Ordningen 5 77. O a k ta d t det ta Grund lagen s s tadgande to rde det dock finnas betnkligt fr en Riksdagsman, som blifvit med ord ofr edad, a t t hafva d rpt den s lunda o f r edande ,

hon frfvar hor, och skall lian derfor straffas med blott 1 5 ra ingelse. Code Penal, Artt. 3a 4 , 3 u6 . Hos Romarn kunde mannen under vissa vilkor sak hist drpa den , 8om fvade nmnde brott med han hustru, L. a 4 D. Ad Leg. Jul. de adult.

Apud Persas, qui uxorem una cum adultero occidit, novam insuper vestem prmii loco accipit. Puf- fendorfl 1. c. p. 274.

*) Detta u t t r y c k , som uti nu gllande Lag icke linnes p ngot annat stllo n uti 18 Kap. 7 . MB., frekommer ofta i gamla Lagarne och betyder: Mhmnav sedun mlet r forlikt och bterna b e t a l d a Glossarium till Westg.Lagen af Collin och clilyter. Nu m ra torde hrmed bra frsts h r a r och en genom dom eller frlikning afgjord ak

aa

Arakten tages , s vida den sig tillbrligon frhl ler i sitt em bete , uti Korigl. Maj:ts hgn och beskydd , s at t ingen m a dem af f ron te ra , skada eller nesa tillfoga, eller p dem sig i ngon mt to f r ta ga; gandes vakten i sdant fall Kong l . Maj:ts Ndiga t i llstnd sig frsvara frs t u tan slag och sedan , om nden p t r n g e r , och med godo intet kan ut r t t a s , med v r n h u g g , s a t t om d e r u ta f ng o n skada skulle den t i ll fogas, som beflnnes vakten ve la t fve rfa l la , l ivilken till at t fr laga bul ler och ol jud, utskickad r , d va rd e ogildt livad honom sker. Kongl . P lacat , d. 4 Maj i (564. Y t t er l iga re ro vakter anbefal lde genom Kongl. Brefvet den 26 Juni 1682 a t t , n r ngon dem fverfaller el ler med hugg och slag m t e r , d de oljud och tu m u l l e r 0111 nat te t id ska a t t h indra , skjuta ska rp t p d e m , som fr am fa r a i sitt onda. ups t och in te t p g jord tvarning vilja r t t a sig- Och om ngo n olycka dem h n d e r , ant ingen till d r p el ler s r a m l , d skall vakten alldeles d e r - fre hllas fri och otiltald.

B ry ter t ju f sig in genom jen ster eller eljest i grd oeh hus om nattetid , och f r sr eller varder drpen ; vare ogildt. Satter han sig till mot- V d m , ehvad det r natt eller d a g , vare lag sam m a Cap. 4o: 7 M B*) . T v e r t emot tydliga o rd a ly -

*) * Om cn tjuf beslagen varder att han bryter sig in och fr bugg till duds, sa skali ingen blodsrtt g K fver

delsen i de tta l a g ru m , f rm enar L i n d *), att s a m

m a v i lk o r , som fo rd ras fr nd v rn s-d rp i all-

innhett, fven i d e t ta serskilda fall skulle glla.

O m s v o re och 111a.11 fljaktligen icke gde a t t

d rp a en in b ro t t s t ju f om n a t te t id , f r r n f rsk f rgfves blifvit g jo rd t a t t allgsna honom p a n

n a t s t t , kunde] t jufven re d an v ara i den s tll

n ing m e d en anlagd bssa eller an n a t v a p e n , a t t

de t v o re fr sen t a t t skrida till det y t te rs ta m e d

let. D e t r sannolik t , a t t d e n , som n a tte t id m ed

vald re d a n b a n a t sig vg in i lst r u m , i afsigt

a t t s t j la , r b e red d a tt fven utfva person lig t v a ld , .tminstone om m an skulle ska h in d ra honom

f rn aitt fu l lbo rda s t lden , och d lijelp v id s dan tiid icke ltteligen kunde pkallas eller e r hllas , vore tju fven s m ycket sk ra re a t t undg

a t t bli e r tappad , om han ddade den e ller dem ,

som s.atte sig em ot honom och skte v r ja sin

egendom). H rp g ru n d a r sig den i b e r rd e lag

r u m , om m ed an tagande a f L inds m ening v o re- - I

drparen. a Mos. Bok. Cap. aa v. a. Hrmed fvc-r- enssttmmer S0I0113 Lag, livilken Demosthenes o in lor- jnler uti sin O ration em ot Timocrates.

Lex duodecim tabularum furem uoclu deprehensum occidere p erm ittit: u t tamen id ipsum cum cla- more testiiicetur. Interdiu autem deprehensum ita perm ittit occidere, si is se telo defendat: ut tam en ajrpio cum clamore testiiicetur. L. 4 1 I), ad L. Arjuil,

*) Om Domareus profiling.

fverfld ig t, stadgade r t t ig h e t a tt utan- omgng dda en in h ro t ts t ju f om nattetid . L inds mening r s m ycket vdligare fr allmnna sk e rh e ten , som en rn a re , genom densamm as an tagande , skulle se det mest befarade h in d re t lor hans r. at tetid t i l lernade grolva b ro t t fullkomligen undanr jd t. Begifver tjulven sig p flykten d han f r in r- k e r , att m enniskor linnas p stllet och ro v a k n a , eller a f annan o rsak , s h a r all l a r a fr pe rso n och egendom u p h r t , och fljaktligen f- ven r tt ighe ten a t t d rpa den flyende. A f t ju f , som finnes frsk gern in g , n a t t eller d a g , f r garen vl taga de t stu lna te r (52 .* i M B ) , men ej drpa honom d e r f re , a l t han sker i rsvara och bibehlla livad han tag i t , u tan a t t likvl u t - fva personligt vld eller ens gra frsk dertill. D r p i dessa bda omfrmlda fall k u nna lagligen icke anses an n o r lu n d a , n ssom v i l ja -d rp .

Betrffande bevisningen i de fall d rp fregilves hafva skett fr a t t vrja sig eller gods s i t t , a r d e t s tadgad t , a t t d r p a r e n s k a l l m e d f u l l a s k l v i s a r a t t e r n d t i l l d r p e t . 2^; 4 M B. D vittnen sllan ro a t t tillg i dessa m l, kan denna d rp a ren liggande bevisning vanligen icke stadkom m as onnorledes n genom l ik n e lser och om stndigheter. Bland dessa ro n g ra a f synnerlig v ig t , ssom d rparens och den d r p tes f regende lefnadsvandel och frhllande till h v a ran d ra k o r t fre d r p e t , den frres s trax t der-

e f te r g jo rda anm lan hos v ed e rb ra n d e om livad som h n d t , om den d rp te var it frsedd m ed vapen vid tillf llet, hans frklaring p ddssngen, d a han ej d tt p stllet. G enom dessa och a n d ra till d r p a re n s f rm n sam m antrffande om stnd ighe te r m ste r t t e r nd anses v ara d ag a lagd,

d) S t l le r sig d r p a re , eller an n a r ogernings- "inan till v rn em ot t h e n , som honom gripa och fnga v il l , eller i f rn rym m ande h in d ra , och v a rd e r t d r p e n : ligge ogild. 2 0 : i Al.B *).

Sam m a lag om uprorsm an v arder d r p en , sedan frsk frgfves blifvit g jord t att i godo stilla u p ro re t . t : 5 M.B.

E h u ru en person r dmd fridls p stt 26 : i AIB. s tad g a r , r det likvl icke nu som fo rd o m **) tilltet att d r p a honom u tan vrjande h an d , om han hr i Ilandet an trffas , endast a t t gripa och fra. honom i hkte.

evj Till fljd a f de psychologiska g ru n d e r , p hvilka im putabili te ten h v i la r , antaga C rim ina li-

*) Uti Ndig proposition till Riks. S t:r vid Riksdagarne i 8a 3 ocb i 8a 8 i 85o freslog K. M., att lngvaktare skulle f skjuta efter rym d brottsling, d lian icke, efter 3:ne serskilda tillrop , l t taga sig, bvilket Riks. S t:r i und. afslogo.

**) Se i 4 Cap. Dr. B. m. Wilja LL.

s te rn a , a tt b ro t t , som ngon b eg r i e tt sdan t ofrvlladt ti lls tnd, a t t , o ak tad t knnedom om strafflagen , den ej knnde verka p h o n o m , icke kan im puteras *) P g ru n d a f orda lydelsen uti 2 * : j MJ3. kan icke heller en Svensk D o m a re lgga den ngot an sv a r , som b eg tt e t t d r p , ssom enda m edlet fo r rddn ing1 a f sitt eget lif u r en gonskenlig och ofrvllad lifslara. I slika fall kan strafflagens hot icke u tr t ta ngot, ' em edan menniskan icke m ot sin n a tu r u n d e r k a s ta r sig en sker och nrvarande dd fr a t t u n d vika en oviss och icke n rv aran d e **). A f

*) Lehrb. d. peinl. R. v. Feuerbach . 8 8 g i. Kants Methapliys. Anfangsgriiude der Rechtsl. Eiuleit. XL1. i sted , L. c. p. 3o.

**) There is one species of homicide se defendendo, w here the party slain is equally innocent as be who occasions his dea th : and yet this homicide is also ex cusable from the great universal principle of self pre-. ervation, which prom pts every m an to save his own life preferably to tha t of ano ther, w here one of them jnust inevitably perish. As, among others, in th a t case m entioned by Lord Bacon, w here two persons being sh ipw recked , and getting on the same p la n k , but finding it not abfe to save them b o th , one of them thrusts the other from it , -whereby he is drow ned. He who thus preserves his owne life at the expence o f another m an's, is excusable through unavoidable necessity and the principle of self-defence; since their both remaining on the same weak plank is a m utual, though innocent, attem pt u p o n , and an endangering

hgst sllsam beskaffenhet r den hndelse, som om ta. las uti den bek an ta skriften: Reise ber den Sund. Z w ei Offiziere, die a u f e in e r R eise von Stockholm nach A b o Schifibruch litten un d sich n eb s t ih rem B ed ien t e n , einem F in n en , au f einem Balken re tte ten , stell* teil lezterem v o r , dass wenn n ich t e iner von ih n en frey willig diesem lezten H a l t en tsage , sie alle drei u n feh lb a r u n te rgehen m iis ten , sie schildert e n ihm die N o th , in die ih r T o d K in d e r u n d F am ilie strzen w r d e : nun so l e b t w o h l , r ie f d e r b rave F in n e , n n d b e g r u b s i c h i l l d e n \ Y e l l e n . . . . . . .

A N D R A K A P I T L E T .

Om de serskilda slag af drap och dess delning.

F r a t t lemna behrig garantie t den Allmnn a S k e rh e ten , h a r s val v a r som alla an d ra civiliserade L n d ers L ag s t i f ta re stadgat ansvar ej b lo tt f r d e h an d l in g a r , som blifvit fretagna i a f - sigt a t t v io lera en annans r t t , u tan fven f r dem, som vl icke blifvit fretagna i sdan afsigt,

of, each others life. blackslone Commentaries on tlie Laws of England s. 186'. 5:te Upl.

men h v a ra f man likvl ha ft skal a tt b e fa ra en slik violation. I anledning h ra f och ined afseende p den inre (subjectiva) g runden till den handl i ng, som frorsakat en annans dd , eller h u ru v id a ndam let med densamma varit a t t beg en violation eller ieke, delas d rp uti V i 1 j a (upstligt) d r p (homicidium dolosum) och d r p a f v l l a n d e (homicidium culposmn). D r p med vilja (upst) begs antingen e f t e r f v e r l g g n i n g och m e d b e r d t m o d , u tan anledning a f n g o n vid s a m ma tillflle upkommen osmja (homicidium praem ed i ta tu m ), eller i b r d s k i l l n a d (homic. r e pentinum ) *).

*) T ransunit af Hgsta Domstolens Protokoll fver Justitia render, hllet den io Januari 1831.

Fredrogs i underdnighet: *i:o S rea HofRtts un-derd. skrifvrelse f d. i 3. sistl. October tillika med des samma dag meddeldte, Koiigl. Maj:ts Ndiga profiling hemstldte, Utslag, angule drngen Anders ilanson i F rstad , saint hans b rder, Bonden Per lianson och drngen Hans Hanson i G rngsj, af hvilka Anders Hanson, ssom fvertygad att Pingstdagen d. 3o Maji i 83o hafva s vldsamt behandlat Torparen Lars Ols- son i Grngsj, att han deraf dden lju tit, r vorden i frmgo af a 4 Cap. 9 . och 3g Cap. 2 . Missg. Br., dmd att, sig sjelf till straff och andra till varning, gifva Hf fr lif och varda halshuggen ; r r ~ =

H g sta D o m s t o l e n fa n n H o fR t te n s U ts la g vara

la g l ig e n grundadt.

B e tr ffand e d e n s k ta N A d c n , s enr a f r a n s a k - n in g c n i c k e f r e k o m ngon a n l e d n in g a t t b e l v i f l a A n -

M ed afseende p 5 det svrare ddsstraff, h v a r - m ed vissa vilja - d r p aro b e la g d a , de lar man dem uti e n k l a (homicidia simplicia) och q v a l i - f i c e r a d e (homic. qvalificata).

ders Hansons upgift, det den af honom Lars Olofsson utfvade vldsam het blifvit i b r d s k i l l n a d ocli u - t a n u p s t begngen, samt a tt ngot m ordgevr eller vapen dervid icke blifvit begagnadt, tillstyrkte Hgsta Domstolen, att Anders Hansson, med frskning frn ddsstraff, kunde f umglla sitt b ro tt med T rettio par s p , uppenbar kyrkopl. och Tio rs arbete i Fstning.

Ut Supra.

In f idem Protocolli

Aug. von Stahl*

Hgsta Domstolen har sledes tillsty rk t Nd p den g rund , att drpet skulle hafva skett u t a n u p p s t . Om s varit, hade HofRttens Utslag i c k e varit lag-O Oligen g ru n d ad t, ty Anders Hanson hade d icke bort dm as till hgre ansvar n mansbot, efter 28 Kap. M.B., af hvars rubrik kan inhem tas, att det angr drp, om sker u t a n u p s t a t t d r p a . Men nu emedan drpet var begnget med uppst, som dock uppkom m it i samma brda sk illnad , s var A. Hanson skyldig till ddsstraff, efter de af HofRtten beropade lagrum. Att b r d s k i l l n a d och u p s t icke ro , ssoin det v ill synas H. D:s citerade y ttrande, motsatta begrepp, torde ej nrmar n som nu skett hehfva visas.

1* Om enkelt vilja - drp..*? f - Y i \ * ; * * ' b Q } \ * c : i* i ' ' ) * *r t ' | " i i ^

Jernte de nu an f rda och genom gngna knfak* t e r e r p d rp i a l lm n h e t , fordras till det, hvar^ om h r r frga:

A t t d e t s l a g e l l e r d e n s k a d a , h y a r a f d e n a f l i d n e l j u t i t d d e n , b l i f v i t h o n o m m e d v i l j a t i l l f o g a d .

G en o m en m indre vl lyckad redaction a f i . a 4 Kap. M B . , hvares t m era afseeilde synes Iiaf- Va blifvit fstadt p korthe ten n tyd lighe ten a f sjelfva s tadgande t, h a r det missfrstnd u p p s t t t hos en och an n an , a t t sam m a lagrum icke skulle ga tillm plighet i andra fall n da d r p a re n s afsigt v a r i t a tt afhnda den d r p te lifvet (dolus determ inatus .) A f Lagens s tadgande uti 9 . nm nde K ap ., jem nfrdt med 59 K ap. 2 < 1 mom., h o rd e dock d e , som ro al denna m en ing , finna tillrcklig anledning till tvifvel p riktigheten deraf.

M d drpm l a f v i l j a frsts n u , lika som ef te r gamla L ag a rn e * alla de d rp , som icke skett a full v d a eller v l l a p d e * hvilka voro uptagna i en serskild Balk uti L ands och &bad* L agarne u n d e r nam n af D r p m, Br . m e d v d a , och som frekom m a uti 2 8 , 2 9 , 3o , 5a och 53. K app. al nu gllande Lag, Att man un d er den tid L a n d sL a g en nnu glde artsg ett d rp vara med vilja b eg n g e t , eh u ru det icke var it den b ro tts l ige aisigt att beroiya en annan lifvet, (dolus i n -

de term ina tus 1. culpa dolo de term ina ta ) to rde f anses tillrekligen s ty rk t genom Abrahanissons A n m rk n in g tilli 3 K ap. D r. Br. med V ilja , s. 7 4 4 i *E j frikallas ngon d r p a re if rn lifsstraff, fr-det

a t t h a n ej h a f t u p p s t annan lifvet a t t a fhda , u tan allenast a t t s l , d dden upp dess tgrd f l je r , och dess u p s t varit a t t gra det o n d t r , hvilket slutes of det, d n g o r f re tager sig d e t , so m olofligt och frbudit r ; D e r i re d e r n - go r s l r annan m ed vilja med n go t j e r n , s a t t han d r , e l ler kas tar honom m ed en s te n , d e r *n gon kan dd a f w ard a , s a tt han blifver d d : **derf, eller s lr honom med ngo t t r d , der ngon kan med dd slagen v a r d a , s a tt han *'dr; den belgges med lifsstraff S t ter n gor! annan af h a t , eller kastar ngot p honom ined frakt, eller s l r honom a f ovnskap med sin hand, s a tt han d r ; den fUes till l ifss traff H rm ed fverenstm m er 4 :de Mose Bok. K 55. vv. 16 - 31*

D vr L a g , enligt hvd nu visadt r , med v i l ja -d r p f rs t r ej blo tt de d rp , som begs m ed bestm dt u p p s t a l t skada annan till l i fv e t , u tan afven dem , sojn ske med ups t att tillfoga annan personlig t vld a f livad beskaffenhet som heldst, hade L ag en s s tadgande : D raper man eiler qvin-na nSgon med vilja , k u n n a t erhlla fljande lydelse , ssom fullt enlig med L agstif ta rens m ening , hvilken derigenom hade b lifv it tillrckligt tydlig och k la r : Tillfogar man eller qvintta na gon med

vilja tdan skada, ait han der a f d id tn ljuttr*). X enlighet hrm ed hade fven ru b r ik en till 28 Ka p , som nu gifvit en kad anledning t ti ll om fnnlde frvillelse, bort vara redigerad.

Icke alltid r det en ond afsigt, som bestm m e r en menniska a t t m ed vilja a fhnda en annan lifvet. E rfa ren h en h a r m er n en gng visat, att den brottslige t ro t t sig derigenori u tr t ta ngot godt, antingen fr den drpte sjelf, som han velat b e f r ia frn e t t physiskt eller psychiskt ondt, eller an d ra menniskors h a t och illvillja, eller ock fr S am h lle t , f rn hvilket han velat allgsna en frm ent farlig person **). E l te r Svensk L a g kan h r - '1 p icke ngot afseende gras, ej en gng om d r p e t skett p den drp tes egen begran. Regeln :

*J Rrande ratta frstndet af 2q5:te Art. u ti Frans. Strafflagen: L?homicide commis volontairement est qualifi meurtre" (d ip ), liar Cassations Domstolen uti serskilda fall l rk la ra t: "11 n est pas ncessaire pour constituer ce crim e, que fau teu r des coups, qui ont donn la m o rt, ait eu dessein de tu e r ; il snllit que les coups aient t ports vo lontairem ent; dans lin len tio n de la lo i, celui qui, volontairement, exerce des violences de nature ce qu elles puissent ter la v ie , se rend coupable de toutes les suites quelles peuvent avoir."

**) L saren torde er in ra s ig h n d e l s e n ned S a n d o c h

K o t z e b u e . I F in la n d afr t lades l r l iera r se d a n e n

m a n s p e r s o n , so in p a f r l l sp la ts e n f r k la r a d e , att hau

d o c k l r d e d en tr s te n m e d s ig i gr a f v e n , att h a l v a

m e d egen han d d d a t en e la k m e n n i s k a .

voUttti non f i t injuria % gom blifvit anfrd a f d e m, hvilka frsvara en m otsatt m e n in g , r icke a n v n d b a r i frga om de r tt ighe te r , livarmed man icke ef te r eget behag och godtfinnande ger a t t gra och l ta *).

O m annan person, n den d rparen ville skada till lit eller k ro p p , genom misstag eller m isshugg blifvit d d a d , u rsg ta r det honom icke , u tan g n g e d e r o m s o i n a n n a t v i l j a - d r p . 24 Kap. 8 M.B. M en om ngot serskildt p e rso n ligt f rh l lande gde ru m emellan d rparen och den drp te (ssom emellan frldrar och b a r n , husbondefolk och tjenstehjon m. fl.), p* g ru n d h v a ra f svra re ddsstraff r i L agen stadgadt, kan i thy fall ngo t afseende d e ra icke gras.

Skulle s hnda , a tt den som , efter hvad a n - frdt r un d er 5:dje k arak te ren , ansvarslst k u n n a t drpa n g o n , em ot sin vilja och upps t r ka t dda en a n n a n , anses det icke fr vilja -drp . 29 Kap. i $. M.B.

*) Feuerbacb, som fven varit af den mening, att rgot straff icke kunde i omnmnde fall lggas drparen, har uti sednare Uplagorna af sin Lehrbuch des penliclien Rechts . 35 tertagit detta pstende.

Preuss. Lagen stadgar uti $. 834 Tit. 20. Andra delen: "Wer einen ndern auf dessen Verlangen tdtet , hat 8echs-bis zehn -jh rige Festungs-oder Zuchthaus- Strafe verw irkt.*

M e d v i l j a t i l l f o g a d anses all den skada,'

som r en o m e d e l b a r effect a f en annans med

u p s t a l t skada fre tagna handling. A f sdan

g ru n d stadgar v r L ag uti 24 Kap. 9 . ddsstraff fr slag med blotta h anden , deraf en a n

nans dd varit en om edelbar fljd inom natt och

r . Att d en , som i vredesm ode och sledes icke

a f okynne kastar s te n , s tng , t r eller annat f-

ver plank eller tak , eller genom fenstor och glugg

m. m . , fr a t t trffa den han v e t vara andra

sidan eller nedanfr, s att denne eller annan men-

niska d e ra f dden f r , skall s tnda ansvar efter

nyssnm nde lag ru m , skulle icke behfva an m r

kas, om det ej blifvit i serskildt fall satt i frga.

D en strre eller m indre sannolikheten att handlin

gens effect skall m otsvara ups te t minskar icke

straf lbarheten fr det verkstllda brottet. A rddsskadan te r endast en m e d e l b a r verkan a f en

annans handling , hvars ndaml var a lt s tad

kom m a en personlig r tts-violation , s anses den

i c k e m e d v i l j a f ro rsakad , sa vida ej handlin

gen var frenad med gonskenlig lifsfara , d. v. s.

a t t den brotts lige fru tse tt eller kunnat fru tse ,

a t t , efter na tu rens vanliga ordning , en annans

dd d e ra f s k u l l e eller l t t e l i g e n k u n d e

blifva en m edelbar fljd: H var som i vredesmode

skjuter eller kastar annan i sirum eller s jo , eller

stter neder a f t a k , stllning eller annan hjd , s

"att han deraj dden lju ter ; g tfve l i f j r l i f a 4

Kap. 7 $ *Y Sftmina lag Mr det, om Kona vraker ,sitt foster ut mark eller g a ta , s att det af htin- "ger, kold eller annor hndelse dr. 16 K ap. 5 . M.B. G enom orden vrker mark eller gata h a r

*) Genom Utslag d. i 4 Januari x83o dmde Svea HofRtt Tornvktaren J. Almqvist att varda halshuggen, i f r- mgo a f detta lagrum , fr det han i vredesmode skuffat T im m erkarlen Anders Lindqvist frn fversta steget af en tra jjp a , i 3 steg hg, sa att han fll baklnges u tfr trappan och slog hufvudel emot en nedanfr befintlig stenhll , hvaraf han dog p g:de dygnet derefter. Hgsta Domstolen fann HofRltem Ut- slag vara lagligen grundadt; Men em edan, efter i'an- sakningens franledande, ovnskap emellan Lindqvist och Almqvist icke gt rum fre det besk Lindqvist vid ilrgakom ne tillflle gjort hos Almqvist och hans hustru , och icke heller misshlligliet dervid upstSlt i annan m tto , n att Almqvist, upmanad af sin hustru , skt frm Lindqvist a tt begifva sig bort; ty och d den if- ve r, livartill Almqvist blifvit bragt genom hustruns hftighet, synes liafva frorsakat, att han icke lemnat upmrksamhet at stllets vdliga belgenhet och utan alsigt att tillfoga Lindqvist ngon skada till lifve t, skuffat honom , s att han fallit utfr trappan och erhllit den svra st t, som frorsakat hans dd; funno II. D:s flesta Ledamter dessa mildrande omstndigheter innefatta anledningar alt i underd. tills ty rka, att A. mtte af Nd frn ddsstraffet frskonas och i stllet f umglla sitt brott med 20 dagars fngelse vid v. o. br., underg en Sndags uppenbar kyrkoplikt, samt i 2 r hllas till arbete Fstning. Bland de mildrande, men af H. D. ic-ke om nm nda, om stndigheterna frekom

Lagstiftaren u tm rk t , att fostre t skall blifvit liksom handlst u tsa tt under b a r h im m el, och sledes, ena sidan, a tt det icke blifvit lagdt ngot lnt st lle , eller p sdant stt och under s dana om stndigheter u tsa t t , a t t d e ra f visade sig m odrens f u l l a u p s t att a fhnda fo s tre t lifvet (ssom om det blifvit en k^ll v in te rn a t t lagdt p gatan u tan o inkldnad), i hvilket fall m odren vore ansvarig e f te r 16 Kap. 1 . 1 m om .; sam t den a n d r a , a t t det icke heller blifvit lem nadt p s dant stlle u n d e r t a k , der det var sannolik t, a t t an d ra m enniskor skulle finna b a rn e t , innan det h u n n i t d (ssom i frstuga a f bebodt hus), eller ock m ark eller g a ta , men med sdan om vrd n a d , derigenom modrens bem dande att frekom ma lifsfaran vore uppenbart. I detta senare fall kan hon ej anses amiorledes u ssom den der genom groft vllande frorsakat sitt fosters dd. 16: 1 andra mom. D ifrgavarande 5.te $. icke r anna t an en undantagslag ifrn hvad frut r s tadgadt uti 12: 2 , likasom i . innefa tta r u n dantag ifrn i 4 : 1, kan och f r den icke tillmpas vidstrktare n ordalydelsen m edger , d. . d e t t nyfdt barn af okta sng blifvit a f m odren

fven, att Lindqvist genom ett ohfviskt yttrande emot hustru Almqvist sjelf franledt oenigheten.

Skallar man annan annat stlle, s att han deraf ialler omkull och stter sig till dds, derfr stadgas ansvar uti 28: 2 M.B.

p omformlte stt bortvrkt. F r e tt icke nys* f ru t f ram f d t barn r vl den d e ra f upkom - mande lifsfaran mindre u p p en b a r , men and ra om s tnd ighe te r , ssom tid och o r t , svag k ropsbe- skaffenhet eller nrvarande sjukdomstillstnd m. m , kunna f refinnas , hvilka gra lifsfaran lika uppenb a r fr e t t ngra r gammalt b a rn , hvilket icke kan hjelpa sig sjelft d e ru r , som for e tt nyfdt foster. K an d e t nu icke anses sannolik t, a tt m odren s lunda u tsa t t sitt b a rn , endast i afsigt a tt meddela de t en slags aga , inen icke heller u p - lyses a tt Het skett med fu llt uprt a t t komma b a rn e t om l i fv e t , s synes hon i de flesta fall icke kunna u n d g a tt straffas ef te r i q : 2. Samma lag gller fr m oder , om hon p enahanda stt v rk er s i t t akta barn mark eller ga ta och det derigenom om kom m er, fvensom fr annan pe rso n , hvilken dertill varder f rv u n n en , ehvad ba rn e t r nyfd t eller icke.

Hvilken g ru n d e n r till det m indre svra ddsstraff, sorra r stadgadt uti l t i : 5 , em ot det u t i 12: 2 , skalll framdeles visas vid egentligt b a rnam ord *).

*) D a n sk a och Ntorska Lagarne gra i c k e n gon sk i l ln a d i straffet f i k t a o c h okla b.u ns b o r t v r k a n d e , ej h e l le r g r e s d er a fse 'ende p , af h v i lk e n d e t sk e r : D e r s o m n o g e n kan bettides eller n ja k t ig o v e r b e v i s e s , e n te n ait eget e l ler a n d e n s barn paa v i ld e Mai k , h v o r F o lk lk k e e r e , c i l e i r le t te l ig fo r m o d e s att k o m m e , att b e n -

F rgr eller frdrlfver kona sitt foster; skall hon ock mista lifvet. 16: 5 . Genom frgrning

lgge og forlade, da 8kal den agtes som Manddraber,

og have sit Liv forb rud t, om end skjndt B arnet, ved

Gudi F orsyn , kunde findes og i Live erholdes; men lgges det i Marken paa allare V eje, eller saa nan* ved Bye, at det Folk letteligen kan forekomrne, da

straffes den, som sligt g j r, lil Kagen og brndes paa Kinden; Mo 11 lgges Barn i Haus eller Bye (stad), livor

det strax af Folk kan findes og reddis, da straflis den

det gjort haver, til Kagen uden Brnde. 6-6-10.

Preussiska Lagen stadgar rrande detla b ro tt : Hat

die Mutter ein lebendiges Kind an einem O rte, wo e nicht leicht gefunden werden kann , ausgeselzt oder

anssetzen lassen: so hat s ie , wenn der Tod des Kinde* dadurch verursacht' w orden , die Strafe des Schwerdts

verw irkt. Ist die Aussfzrung an einem von Menschen gewhnlich besuchten O rte und m it solchen Anstalten

geschehen, woraus der Vorsalz, das Leben des Kinde

erhalten zu wollen, erhellet: so findet, je nachdem das- Kind leben bleibt, oder um kom ini; sechsmonalhliche

bis dreijhrige Zuchthaus-Strafe statt. 2 :ter H>. 20:ster Tit. 969 u. 971. . Ofullstndigheten i dessa sta

odas fostret i m oderlifve t, hvadan det fratnf- des ddt. H a r en hafvande qvinna genoi in-

. . - i

pi'vus par les articles 349 et 35o, l enfant est demeur m util ou estropi, laction sera considre comme b l e s s u r e s v o l o n t a i r e s lui faites par la personne qui l a expos et dlaiss; et si la m ort sen est ensuivie, l action sera considre comme m eurtre ; au prem ier cas, les coupables subiront la peine applicable aux blessures volontaires; e t , au second cas, celle du meurtre. Art. 35 i. Ceux qui auront expos et dlaiss en un lieu non solitaire un enfant au-dessous de lge de sept ans accomplis, seront punis d 'un em prisonnem ent d trois mois a un an , et dune am ende de seize franc* cent Francs. Art. 35a.

Bayerska Lagen innehller da mest bestmda och fullstndiga sladganden rrande ifrgavarande b ro tt: Ael- te rn , welche ih r K ind, das wegen jugendlichen Alters, Krankheit oder Gebrechlichkeit, sich selbst zu helfen unvermgend is t, von sich thun uud in klilosen Zustand versetzen, im g l e i c h e n a n d e r e P e r s o n e n , welche an K indern , Kranken oder Gebrechlichen, zu deren Verpflegung sie verbunden, sind, eine solche Handlung begehen, diese machen sich in folgenden Fllen des Verbrechens der Aussetzung schuldig. Art. 174. 1st die Aussetzung auf eine solche Art , an einem solchen O rte , und un ter solchen Umstnden geschehen, da9i durchaus keine Gefahr fr das Lehen des A usesetztenbefrchtet werden konnte , s o hat der V erbrecher, wenn dem ungeachtet der Ausgeselzfc dabei um das Leben gekommen, ein- bis vierjhriges Arbeitshaus Verwirkt. Art. 170. Geschah die Aussetzung auf eine dem Lebe d e s Ausgesetzten zwar nicht ungefhrliche Art; jedoch

eller u tv rlrs medel befordra t J i t t fosters framfdande i n n a n det nnu r fullgnget och dess krops- l i g a utbildning kan fortsttas u tom m oderlifvet, e ller som L agen kallar missfdsel, sa ha r hon derigenom gjort sig skyldig till ansvar fr fostrets fordrifvande *). V r L ag gr ingen skillnad i s traffe t , oin modren varit hafvande i flera mnad e r eller blott ng ra veckor, sam t om fos tre t, innan det frgjordes eller frdrefs , genom rrelse m oderlifvet visat tecken till anitrialiskt lif eller icke.

dergestalt, an einem solchen O rte , und u n te r solchen Umstnden, dass dessen baldige R ettung , w enn nicht mit Gewissheit, doch mit W ahrscheinlichkeit vorauszusehen w ar; so ist der Verbrecher zu ein -b is vier-jhrigem Arbeitshause, und wenn der Ausgesetzte sein Leben dabei verloren, zu v ier- bis achtjhrigem Arbeitshause zu verurtheilen. Art. 176. W enn die Aussetzung auf solche Art , an einem solchen O rte , oder unter solchen Umstnden geschehen is t, wo die Rettung des Ausgesetzten mit W ahrscheinlichkeit nicht erw artet w erden konnte, so sind, je nachdem der Tod des Ausgesetzlen erfolgte oder nicht, die Gesetze w ider vollbrachte oder versuchte Tdtung anzuwenden. Art. 177. U ti Anm. till denna Art. heter det : Es ist der hier gebrauchte Ausdruck Tdtung sehr bedeu tend , er begreift alle Arten derselben, den Mord, den Todschlag, den Kindermord in sich.

*) Detta kallades fordom blgmord. Westm.L. Kristn. B.r FI. a 5 .

Eniigt Bayerska L:n straffas frgrning och frdrif- ning ined allmnt arbete Iran i till 8 r.

Hissar man hund folk, eller jagar, a f f- v e rm o d , h s t , o x a , eller anna t d ju r , ngon, a t t honom ther med skada g ra ; s trafles, som han th e t med egen hand gjordt h ad e , ehvad the t r d rp eller sr . 3 5 : 2.

S t r a f f e t fo r enkelt v il ja -d rp r a tt mista lifvet och varda halshuggen, hvarjemte d r p a re n , om han var den aflidnes nnnaste skyldem an, f rv e rk a t rttigheten till a r f efter honom bde f r sig och dem som genom honom kunde kom m a a t t arfva. 6 Kap. 1 . B *). Var d rp a ren f- v e rm ag e , ldre n 7 r och yngre n if> r , d btes a f gods hans 5o daler. O rka r han ej b ta , varde med ris agad hemma i huset eller vid T ings e ller R dstu fvu d rr , allt som ondskan

*) 1 likhet med Sveriges Lag stadgas uti Danska och N orska Lagarne : Hvo soin drber anden, og det ikke skeer af Vaade eller Ndvaerge, bde Liv for Liv. 6- 6-.

Fransyska Lagen freskrifver ddsstraff fr enkelt vilja-drp, d ett annat brott fregtt eller efterlljt drpet eller derm ed varit 1 ren ad t. Art. 3o4. I annat fall Fastningsarbete p liistid.

sterrikiska SlraflLagen stadgar ddsstraff fr drp med bestm dt upst att alhnda annan lifvet, soin i samma Lag kallas m ord, men lr andra drp (dolo indeterminato I culpa d o lo d e t e r m in a ta ) , 5 till 10 Ars svrt lngelse 17, 119, 1 2 3 , 185.

Allgemeines LandReclit fr die Preussischen Staaten innehller ddsstraff fr enkelt vilja- drp j men

eller lclren Ur till. Fy lle r han sn ar t i 5 r och p rfves hans ondska och arghet vara s t rre n

em ot dess lder s v a r a r j straffes d som mogande m an. 5 i Kap.

Ehvad d rparen ar utlndsk eller inlndsk ma n , skall han fr d rp den o r t , de r Svensk L a g Ur gllande, e f te r densamma dmas vid Svensk D o m sto l , d han h r i landet ertappas *). D e som tillhra utlndska M issionerna njuta dock

s kallad ex te r r i to r ia l - ra t t , och kunna p g rund deraf , fr b ro t t de hr beg , icke stllas till a n svar e f te r and ra n sitt eget L ands L ag a r och v id sam m a L ands Domstolar.

om den brottslige frutsett lifsfaran ej ssom en ndvndig, blott sannolik, fljd af hans handling, och det tillika, r sannolik t, att han icke hade fr afsigt a t t d rpa, s skall han underg fstningsstraff frn 10 r till och med p lifstid. 2:ter Th. 20:ster Tit. 8 0 6 , 81 i ocli 8

Efter Bayerska Lagen straffas drp i brd skillnad med Tukthusarbete p obestmd tid. r det b egnget efter fverlnggning och med beradt m od , s k a llas det mord och straffas med doden. Art. i 46 , i 5 i .

*} D etta var, uttryckligen stadgadt uti Lands Lagen: Drper utlcindsker man ngon, fare swa om han, som inlndsker haj de det gjort, utan han af Jiiktno flyr. * Diapm. B:r m. Vilja Kap. 16.

I afsccnde p Ryske Understar r bestind b l- vercnskominelse hrom trffad em ellan Vr Regering o c h den Ryska. Kongl, Kung. 5 Pcc. 1821.

O m d r p , begngne utlndsk o r t , stadgar 1734 rs L ag ingen ting v idare , an a t t Svensk m a n , som gr d r p Svensk m an u trikes och d e r ej va rd er g r ipen , u tan kom m er h i t i R iket in , skall dmas der han fngas , ef te r Svensk R tt . 10 K ap . 22 . Rttegngsbalken. Svenske mn njuta sledes skydd a f Svenska L ag a rn e emot h v a ra n d ra , fven d de uppehlla sig i frem - m ande L and. E n lig t Conventionen med Ryssland d. 17 Jan u a r i 1821 skola Svenske m n , som be* g t t s t rre e ller mindre bro tt inom R y sk a O m r d e t och sederm era flyktat till Sverige, dmas vid Svensk Domstol efter Svensk Lag. Kongl Kung. 5 Dec. 1821. P enahanda stt br fven f rfaras m ed de inlndske inn , som begtt drp i and ra frem m ande L n d e r och hr varda g r ip n e , em edan detta frfarande synes vara enda utvgen a t t p en gng upr tth lla den A llm nna F o lk r t te n och tillika gra billigt afseende p Iivarje m edborgares r t t till skydd inom sitt F d e r n e s la n d , hvartill h o re r a tt fr sina gern ingar icke s tnda anna t eller h rd a re ansvar n Svensk L ag stadg a r , och hvilken r tt ighe t icke frloras an n o r le - des n genom Landsfrvisning *). B estm m er det F rem m an d e L ande ts L ag m indre sv r t straff n V r L a g , synes sdant b ra komma den b ro t t -

*j 1 de flcsla S tater ar utlelvcrering af egna understarefrbjuden .

lige till godo *). Den anfrda grunden for tillmpningen a f Svensk L ag p e t t u tom lands , g e nom en brottslig handling, upkom m et r tts f rh llande gller icke i nm nde hnde lse , och saknas eledes skl till af vikande f rn den a llm nna , af alla uplysta ju rister e rk n d a , regeln, a t t u t o m l a n d s u p k o m n a r t t s f r h l l a n d e n b r a b e d m a s e f t e r d e t f r e m m a n d e l a n d e t s l a g a r **)

*) Med denna sigt fverebsstmmer Preussiska Lagstiftningen: Es kommt allen denen, welche wegen aus- wrts begangener Verbrechen innerhalb Landes bestraft w erden sollen, zu statten, wenn die hiesigen Gesetz eine gelindere Strafe auf das auswrts begangene Verb re c h e n bestimmt haben. 2:ter T h . 20 Tit. i 5. $. Fljaktligen skall i motsatt fall, jem likt i 4 ., det F rem - mande Landets Lag tillmpas.

**) Kongl. LagCommittn h ar , i likhet med hvad sterrikisk Lagen nti 3o $. samt Promulgations Edictet till Bayerska Lagen den xo Maj x8 x3 innehller, u ti 1 Kap. 1 $. a f Str. B. freslagit, att Inlndsk man skall dmas e fte r Sveriges Lag vid Svensk Domstol l r brott, som han frolvat inoni eller utom de frenade Rikena Sveng och Norrige. Detta lagbud synes vara allt fr ovillkorligt och bra modifieras i enlighet med hvad h r of van r anm rkt.

Emot enahanda stadgande uti $.5 e KU ins c hr o d'* Entwurf eines peinlichen Gesetzbuches fr die Anr- pfaltzbaierischen Staaten innehller Feuerbachs Kritik al detta frslag, 2:dra delen pp. 3 8 strnga anm rkningar, men h va r Bayerska Regeringen icke synes hafva

r d rp a ren frem m ande u n d e r s te , b r han u t le fve re ras till det L a n d , der ifrn han r , ty den ena staten f r icke e m o t A llm nna Folkrtten v a ra ngon asile fr d em , som begtt b ro tt inom en annan Stat. Med flera L n d e r ro serskilda fverenskommelser hrom trffade *).

gjort vidare afseende, n att den uptagit samma stadgande u ti Promulgations Edictet, i stllet fr att intra det uti sjelfva Codex, hvartill Frslaget var utarbetadt af Feuerbacb. Denne utm rkte Criminalist synes fven halva m ildrat sin mening. Uti io:de Upl. af sin frr nmnde L ehrbuch, Giessen 1828, y ttra r han p. 3a Noten a): Die Gesetzgebung ist durch diesen Grundsatz (att inlndske mn icke kunna fr brott, begngna utomlands, straffas efter andra lagar n det Lands, der b ro tte t r begnget) nicht beschrnkt. Der U nterthan, welcher einen fremden Staat oder Unterthan verletzt, handelt w ider den Vlkerrechtlichen Frieden und gefhrdet dadurch seinen S taat, der eben darum ein eignes rechtliches Interesse hat, solche Beleidigungen als Verbrechen wider sich selbst zu betrachten und zu trafen. Daher ist in verschiedenen besonderen S tra fgesetzgebungen die Beleidigung fremder Staaten oder Unterthanen entweder fr ein eignes (Staats-) Verbrechen e rk l r t , oder es sind die Strafgesetze uneinges c h r n k t auch auf Auswrtige, so ferne durch Unterthanen ein Verbrechen an ihnen begangen wird, ausgedehnt. *>

Att vid Svensk Domstol tillmpa Utlndsk Strafl- Lag i allm nhet skulle mta flera hinder s vl i afseende p sjelfva lagskipningen om straffets execution.

*) Vnskap och Frenings Frbundet emellan Sverige och

V r Lags strnghet, i s m tto att den belg

ger med ddsstraff fven de drp, hvilka begs i

b rd skillnad, utan afsigt att afhnda annan lif- v e t , har K. M ., med begagnande af Sin bend- n in g s ra t t , i sednare t id e r b rukat u n d an r d ja , medelst straffets m ildrande till fstn ingsarbte p lifs- tid eller vissa r. D e t r derf re a f v ig t , att alla de om stndigheter, eom kunna leda till u p - lysning om den brottsliges afsig t, noga ef te rfrg a s , tvensom de m o tiv e r , hvilka till gernm gen franledt. K. Svea H R :s Universal d. 5 i O ctober 1820.

1 * : , * ; J r

H a r d rparen rym t och kommit p fri fo t, och sker han ej K onungens lejd inom N a t t och r ifrn den dag d rp e t begecks; eller f r han le jd , och kom m er ej fram frfallols inom den tid honom i lejdebrefvet frelagd r ; s dmes lian fridls fver hela R ike t och btes a f hans gods full mansbot 000 daler. 26: 1 . * ) D etta lag

R yssland, 18 Art., af den 3o Nov. 1799, jfd med 20. Art. i Fredstractaten emellan Samma Lnder 7 Ang. 1743. HandelsTractaten emellan Sverige samt Portugal, Neapel och Sicilien d. 29. Juli i 64t . Conventionen emellan Sverige och Republ. Genua d. 3o Mars 1796. FredsTractaten emellau Sverige och England d. 21. Jan. 1720 stadgar endast om utlelverering af hvardera Rikets liender och rebeller.

*) Lejdebrel ro vanligen af fljande innehll: AVI CarlJohuti etc. etc. Core vetterlig t, att hos Oss har N. N.

ru m Ysar, m ed hvilken del omsorg 1734 rs L ag s t if ta re , u tan afseende p omgng och tids- u t d r g t , velat bereda fven t en g ro f brottsling tillflle a t t , u tan risque fr sin personliga frihet i , innan han dm es, andraga livad har. kan till sitt f rsva r , eh u ru han genom att rym m a skligen kunde anses hafva f rv e rk a t detta beneficium juris.

i und. andragit, liurnsom lian af fruktan fr funnit sig franlten att taga sin tillHykt til] , hvarest han, enligt fretedt bevis uu vistas; anhllande s i und. a tt p W rt Ndiga Lejde f i Riket terkom m a, fr a tt . Och som W i, sedan vederbrande hrfver hrde blifvit, funnit godt att till denna anskning lcmna W art Ndiga bifall; alis skall han N. N. vara frpligtad, a t t efter u tverkadt bevis af vederbrande Beflhafvare i O rten der han vistas, 0111 dagen nr han delta Wrt Ndiga lejdebref undftt och p terresan sig begifver , inom 6 veckor Frn samma dag hos W ar Befallningsliafvande den Ort, der han frut vistats eller sitt hem vist haft, sig anmla och d varda satt under behrig bevakning p eget underh ll, till dess b ro tte t vid vederbrlig domstol varder afdmdt; Och der saken fr honom s u tfaller, att han ej finner sig njd hr i Riket qvarblifva ; S lemne Wi ho nom fritt a tt inom 6 veckor frn den dag laga Utslag i mlet faller i sin frra skerhet sig begilva. D et r frdenskull till W re Befallningsliafvande och andre Beflhafvande W ar Ndiga och allvarliga vilja och befallning, det de hrem ot icke i ngon mtto tillfoga honom N. N. ngot h inder, men eller frfng. T ill ytterm era visso hafve Wri detta etc.

Uti d tp m l rned vilja gller hvarken frlik

ning eller mlsgandes f rb n , utan skall den

brottslige ovillkorligen dmas a t t gifva lif for lif. Anmles lrlikning vara trffad, s be ro r det lik

vl af K onungens eller Hans D om hafvandes prf- n ing, huruvida d rparens gerning r s d a n att

han mlsganden frlika m och lif sitt behlla, d. v. s. om drpet skett a f vllande. I andra fall synes de tta lagrum icke bra anvndas, om det

ock nu fr tiden skulle kom m a i frga. Med

K onungens Dom hafvande l re r nu icke kunna fr

sts ngon annan n Hgsta D om sto len , som e n

ligt 17 . Re ger. F o rm . u tfvar Konungens doras-

r tt .

F r n det i 24:de Kap. s tadgade ddsstraff

innefa tta r 25 Kap. 2 . e t t u ndan tag , oin n e m - ligen den d rp te genom n gon g ro f missgerning hade f rverka t s i t t lif. Straffet r d endast 200

dalers b t e r , hlften till K onungen och hlften till H radet eller Staden. U tlndska Criminalister

ro a f olika m eningar huruvida de t br anses s

som drp a tt a fh n d a en slik missddare lifvet,

en r han frlorat sin r tt dertill *). Vid tillmp-

*) uEs ist kein Vei brechen vorhanden w enn die Handlung einem Rechte w idersp rich t, dessen der Verletzte von dem Staate liir verlustig erk lrt worden ist. Feuerb. 1. c. . 34. I noten hrvid anm rker frfattaren Wer einen zum Tode V erurtheilten t d te t, ohne durch kmt oder