Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
De bortglömda
urfolken
En kritisk diskursanalys om samernas och den
nordamerikanska ursprungsbefolkningens
framställning i svenska historieläroböcker
KURS: Historia för ämneslärare, 61–90 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet
FÖRFATTARE: Ida Swärd
EXAMINATOR: Radu-Harald Dinu
TERMIN: VT 20
De bortglömda urfolken:
En kritisk diskursanalys om samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i svenska historieläroböcker
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare
historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten
framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman
Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori.
Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa
maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga
undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt ”vi och dem” perspektiv, där de två
ursprungsfolken framställs som ”dem”. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort
och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk
som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från
nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området,
vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något
vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet.
The Forgotten Native People:
A Critical Discourse Analysis of the Sami and the Native North Americans portrayal in Swedish History Textbooks
Abstract
The purpose of this study is to examine how the Sami and the native north Americans are
portrayed in contemporary history textbooks in the latter history courses of upper secondary
school. More specifically the study focuses on the portrayal of history and cultural encounters
and whether they are in accordance with Gy11’s curriculum, which is the curriculum of the
Swedish upper secondary school. The study has been conducted by using Norman Fairclough’s
critical discourse analysis together with Homi Bhabha’s postcolonial theory. Fairclough’s
method highlights relations of power within the text, whereas Bhabha’s theory emphasises how
these relations of power are constituted. The result shows that it occurs an “us and them”
perspective within some of the textbooks, where the native people are portrayed as “them”.
When they are mentioned, they are only mentioned shortly and without any further explanation
which does not give the students the knowledge of native people as the curriculum expresses.
Besides, they are always mentioned in relation to or in separation from the nation-state, never
alone. The result accords with earlier research within the field, that shows that neither the Sami
nor the native north Americans are given any particular room within the Swedish historical
writing at upper secondary school.
Innehåll
1 Inledning ....................................................................................................................................1
1.1 Syfte och frågeställningar .................................................................................................2
1.2 Begrepp .............................................................................................................................2
2 metod och teoretisk ansats ......................................................................................................2
2.1 Källor ..................................................................................................................................4
2.2 Avgränsningar och källkritik .............................................................................................5
3 Forskningsläge .........................................................................................................................6
4 Bakgrund ................................................................................................................................. 10
4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund ................................................................................. 10
4.2 Samernas historia ........................................................................................................... 11
4.3 Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia ............................................. 12
5 Resultat ................................................................................................................................... 13
5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska ursprungsbefolkningens
historia i läroböckerna? .............................................................................................................. 13
5.1.1 Epos 2 och 3 ............................................................................................................ 13
5.1.2 Alla Tiders Historia 2–3........................................................................................... 15
5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2–3......................... 16
5.1.4 Samband Historia Tema ......................................................................................... 16
5.1.5 Sammanfattande delanalys .................................................................................... 17
5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och
”majoritetssamhället”?................................................................................................................ 18
5.2.1 Epos 2 och 3 ............................................................................................................ 18
5.2.2 Alla Tiders Historia 2–3........................................................................................... 20
5.2.3 Perspektiv på historien historiebruk och historievetenskap 2–3 ......................... 20
5.2.4 Samband Historia Tema ......................................................................................... 22
5.2.5 Sammanfattande delanalys .................................................................................... 23
6 Avslutande analys och diskussion ........................................................................................ 24
6.1 Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i
relation till Gy11:s läroplan? ...................................................................................................... 24
6.2 Jämförelse med tidigare forskning ................................................................................ 27
6.3 Slutdiskussion ................................................................................................................. 29
7 Käll- och Litteraturförteckning ................................................................................................ 31
Källor ........................................................................................................................................... 31
Litteratur ...................................................................................................................................... 31
1
1 INLEDNING
I svenska gymnasieskolan får eleverna lära sig om USA:s historia och hur det succesivt har
kommit att bli ett av världens mäktigaste länder. Precis som med många andra länders historia
får eleverna lära sig om historien i samband med den europeiska expansionen - kolonialismen.
Ursprungsfolket som levde där innan européernas invasion nämns följaktligen bara i förbifarten
och tenderar att hamna i marginalen. Gällande Sveriges ursprungsfolk, samerna, sker i princip
samma sak, de hamnar i skuggan av majoritetsbefolkningens historia.
Bo Andersson, professor i Historia, skriver i boken Vi och Dom; på fördomens marknad i
skolans värld, att dagens svenska elever besitter mer kunskaper om Amerikas urfolk än Sveriges
urfolk.1 Dessutom skriver han vidare att det finns många likheter mellan de två urfolken, både
i hur de har blivit behandlade av staten samt i hur deras situation ser ut idag.2 Med utgångspunkt
i Anderssons resonemang, ämnar jag i denna uppsats att studera hur samerna respektive den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i historieskrivningen som återfinns i
historieläroböckerna. Dels för att se om det finns likheter i hur de två urfolken framställs samt
för att se om någon av dem ges mer utrymme i läroböckerna.
I läroplanen för gymnasiet under övergripande mål och riktlinjer står det att varje elev ska ha:
”kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och
tornedalingar) kultur, språk, religion och historia”. Samt att varje elev ”har kunskaper om och
insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet”.3 Att elever ska
ges kunskap om specifikt samernas kultur och historia samt ges kunskap om olika kulturarv är
därför centralt i denna studie. Vanja Lozic, fil. dr i historia, skriver i boken
Historieundervisningens utmaningar; historiedidaktik för 2000-talet, att begreppet kulturarv
handlar om att förmedla den kollektiva kulturen för att förklara hur den nationella identiteten
”vi” har blivit till. Genom att definiera det kollektiva via historia och kultur, skriver Lozic att
det skapas identiteter som både kan ge upphov till ett inkluderande och exkluderande kulturarv.4
Av den orsaken är en intressant aspekt att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i
läroböcker, då läroböcker spelar en stor roll vid förmedlingen av kulturarv.
1 Bo Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld. Mjölby: Atremi AB,
2016, s. 59. 2 Andersson. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld, s. 352. 3 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm:
Skolverket, 2011. 4 Vanja Lozic. Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups, 2011, s 22.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur samerna respektive den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen framställs i samtida svenska läroböcker på gymnasiet. Vidare ämnar
studien undersöka hur källmaterialen skildrar de två ursprungsfolkens historia med ett fokus på
ett ”vi och dem” perspektiv.
För att uppnå syftet kommer studien att utgå ifrån följande frågeställningar:
- Hur framställs samernas respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningens
historia i läroböckerna?
- Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället?
- Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen i
relation till Gy11:s läroplan?
1.2 Begrepp
Ett genomgående inslag i uppsatsens olika avsnitt är att det förekommer olika benämningar på
den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I tidigare forskning samt i de undersökta
läroböckerna benämns de mestadels som ”indianer”, vilket egentligen är ett samlingsnamn för
ursprungsbefolkningen över hela den amerikanska kontinenten. I mina egna analyser använder
jag mig av benämningen ”den nordamerikanska ursprungsbefolkningen”, men i flertalet avsnitt
förkommer som sagt benämningen ”indianer” då detta är hur de benämns i källmaterialet.
2 METOD OCH TEORETISK ANSATS
I och med att uppsatsens syfte är att undersöka hur de två ursprungsfolken framställs i
läroböcker utifrån ett ”vi och dem” perspektiv, kommer jag därför analysera det befintliga
språket i läroböckerna. Till hjälp kommer jag utgå ifrån den kvalitativa metoden kritisk
diskursanalys som fokuserar på samhällsstrukturer och maktstrukturer i texter. I boken
Diskursanalys som teori och metod beskrivs begreppet diskurs som en social process som
handlar om att människors kunskap och förståelse om världen påverkas av bestämda
framställningar av verkligheten.5 I denna bok ges en utförlig förklaring av Norman Faircloughs
kritiska diskursanalys, där språket är en viktig komponent eftersom språket kan avslöja om
texter är selektiva i sitt berättande och i sin förmedling. Dessutom studeras huruvida språket är
5 Marianne Winther Jørgensen & Louise Phillips. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur,
2000, s. 7.
3
med och formar sociala strukturer, maktförhållanden eller om texten försöker förändra eller
påverka maktförhållanden.
Inom kritisk diskursanalys handlar det således om att undersöka det som skrivs men också om
det som inte skrivs för att se rådande normer och mönster i samhället. 6 Faircloughs
diskursanalys handlar om att synliggöra hur symboler via språk och historia ger uttryck i
människors meningsskapande. Därför är specifikt läroböcker intressant att undersöka då dessa
ska förmedla vad som anses vara viktig kunskap.
En central aspekt för denna studie är därför att studera hur olika grupper och individer framställs
med hjälp av språket. I min undersökning kommer jag använda delar av Faircloughs
tredimensionella analysmodell där det första steget är att undersöka vad texten säger om
ursprungsfolken och vilka ordval som används. Nästa steg i analysmodellen handlar om den
diskursiva praktiken, alltså syftet med texten och hur den används. I denna studie kommer dock
den diskursiva praktiken inte analyseras då alla läroböcker är skrivna i utbildningssyfte. Den
tredje aspekten Fairclough tar upp i sin diskursanalys är den sociala praktiken som innebär att
den ideologiska makten kan avspegla sig i samhället, exempelvis genom vad som tas med i
historieskrivningen.7 Med det i åtanke kommer denna studie undersöka hur det som tas upp i
läroböckerna står i relation till gymnasieskolans läroplan och värdegrund för att förstå
läroböckernas direktiv.
Faircloughs kritiska diskursanalys kommer även att integreras med Homi Bhabhas
postkoloniala teori för att lättare förstå relationen mellan ursprungsfolken och
majoritetssamhället. Bhabha är en litteratur- samt kulturkritiker och en av samtidens främsta
teoretiker inom just postkolonial teori. Hans teori fokuserar på och förklarar stereotyper och
andregörande.
Bhabha skriver att den koloniala diskursen alltid haft ett behov att definiera en sorts bestämd
benämning gällande kulturell, historisk och rasenlig skillnad. Denna bestämda benämning
bidrar till att upprätthålla synen på ”den andre”, då det forna maktsystemet är baserat på att
konstruera människor med annan etnicitet och kulturell bakgrund som underlägsna. Bhabha
menar att trots att vi befinner oss i en postkolonial tid, så tillskrivs stereotyper på människor i
forna kolonier utifrån tidigare kunskap som leder till en tilldelad identitet.8
6 Winther Jørgensen & Phillips. Diskursanalys som teori och metod, s. 70ff. 7 Ibid., s. 72ff 8 Homi Bhabha. The Location of Culture. London: Routledge, 2012. E-bok, s. 94ff.
4
Han skriver att de tilldelade identiteterna uppstår ur en sorts osäkerhet, som utgår från en
konstituerad sanning och därmed ständigt upprepas, trots att de inte riktigt kan bevisas.
Osäkerheten kring de tilldelade identiteterna, går hand i hand med uppkomsten av stereotyper
som Bhabha beskriver i sin teori som något simplifierat och komplext som kräver en fördjupad
analys.9
Vidare förklarar Bhabha att hudfärg och kultur är de största kategoriseringarna gällande ras-
och kulturell dominans. Dock menar han att hudfärg inte behöver symbolisera en sak, utan
hudfärg kan symbolisera flera olika aspekter, men att det nästan alltid står i relation till eller
åtskillnad mot en annan ras, kultur eller historia. Det är alltså separationen eller kontrasten
mellan etniciteter eller kulturer som bibehåller ”vi och dem” perspektivet.10
Med utgångspunkt i Homi Bhabhas teori om stereotyper och framställning av den andre,
kommer denna uppsats studera hur svensk läroboksframställning av samer respektive den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen kan korreleras till Bhabhas tankar. Detta kommer
genomföras genom att undersöka med vilka formuleringar samerna och den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen framställs, samt genom att undersöka om det finns någon tydlig
separation i läroböckerna mellan ursprungsfolken och majoritetssamhället.
Bhabha tar även upp något som han kallar ”national narratives”, där han menar att de nationella
berättelserna gällande folkets historia oftast förmedlar en elit och underordnadrelation bland
olika grupper. Han skriver vidare att begreppet ”folket” symboliserar två saker, nämligen ett
objekt inom den nationalhistoriska pedagogiken, samtidigt som folket är ett subjekt i sin samtid.
Bhabha menar att beskrivningen om ”folket” i den nationalhistoriska pedagogiken därför
försvårar formationen av en modern social värld, då beskrivningen inte stämmer överens med
hur det ser ut idag.11 Därför ämnar jag att med hjälp av Bhabhas ”national narratives” undersöka
om läroböckerna bidrar till att bibehålla en sorts specifik identitet som ger upphov till att vissa
identiteter lämnas utanför den nationella berättelsen.
2.1 Källor
Det valda källmaterialet för studien är fyra samtida läroböcker inom ämnet historia.
Läroböckerna är inriktade mot historieämnets senare kurser 2 och 3 och är därför kompatibla
med Gy11.
9 Bhabha, The Location of Culture, s. 95ff. 10 Ibid., s. 107ff. 11 Ibid., s. 206ff.
5
Perspektiv på Historien: Historiebruk och Historievetenskap 2–3 är skriven av Lars Nyström,
Hans Nyström och Örjan Nyström och är utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken är som titeln
avslöjar inriktad på historiebruk och historievetenskap med tillhörande övningar där eleverna
får träna på att analysera historiska texter. Boken syftar till att utveckla elevers kritiska och
reflekterande synsätt på historien för att eleverna själva ska kunna göra historiska
undersökningar. Utöver detta inriktar sig läroboken på historieskrivningens rötter och
historieämnets utveckling.12
Alla tiders Historia 2-3 är skriven av Birgitta Almgren, Hans Almgren och Olle Larsson och är
utgiven år 2012 av Gleerups. Läroboken har ett stort och tydligt fokus på källkritik, historiebruk
och historiesyn, där en del heter ”Om historia” där källkritik och historiebruk står i fokus. Del
två av boken är mer tematiskt upplagd och heter ”Ur historien”.13
Epos 2 och 3 är skriven av Robert Sandberg och Christina Douglas och är utgiven år 2013 av
Liber AB. Boken innehåller 15 olika teman och är inriktad på det kulturhistoriska området som
framförallt tillhör kursen Historia 2b. Boken ämnar ge inspiration både till elever och lärare att
göra egna historiska undersökningar för att börja tänka mer historiskt med en ingång på då och
nu.14
Samband Historia Tema är skriven av 20 olika kapitelförfattare där författarna är experter inom
varsitt område. Redaktör är Niklas Ericsson och läroboken är utgiven år 2013 av förlaget
Sanoma Utbildning AB. Boken är uppbyggd i olika teman som sätts in i större sammanhang
och i sambandsmodeller. Även här är källkritik och historiebruk centralt.15
2.2 Avgränsningar och källkritik
I min undersökning har jag valt att fokusera på läroböcker för historiekurserna 2a, 2b kultur och
3 för gymnasiet. Detta för att dessa tre kurser är tematiskt inriktade med ett stort fokus på kultur,
vilket kan ge en fördjupning om just urfolk. Dessa tre kurser behandlar bland annat kulturmöten,
vilket är en central aspekt i min undersökning. Anledningen till att jag valt att undersöka hur
ursprungsfolk presenteras i läroböcker, är för att läroböcker fortfarande är ett flitigt använt
läromedel, särskilt i historieundervisningen. Att jämföra samernas respektive den
nordamerikanska ursprungsbefolkningens framställning i läroböckerna är av intresse eftersom
12 Lars Nyström, Hans Nyström & Örjan Nyström. Perspektiv på historien 2–3. Malmö: Gleerups Utbildning AB,
2012, s. 3. 13 Birgitta Almgren, Hans Almgren & Olle Larsson. Alla Tiders Historia 2–3. Malmö: Gleerups Utbildning AB,
2012, s. 3. 14 Robert Sandberg & Christina Douglas. Epos 2 och 3. Stockholm: Liber AB, 2013, s. 3. 15 Niklas Ericsson (red.). Samband Historia Tema. Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2013, s. 13f.
6
USA:s historia har en stor plats i den svenska historieundervisningen. En annan anledning till
att undersöka Nordamerikas urfolk är för att Bo Andersson nämner i sin bok att det i vissa fall
finns mer skrivet om indianernas historia än samernas historia i svenska läroböcker.16 Genom
att studera både samerna och ”indianerna” blir således ”vi och dem” aspekten ännu tydligare i
och med att ”indianernas” och samernas historia och öden påminner om varandra.
I mitt urval av källmaterial har jag gått utefter vilka läroböcker jag har sett på mina olika VFU-
platser samt utefter populära och återkommande bokserier i historieundervisningen. Utöver det
försökte jag välja böcker från olika förlag, då förlagen och författarna kan ha stor inverkan på
innehållet.
I min studie ämnar jag studera hur de två ursprungsfolken framställs i svenska läroböcker med
hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Specifikt kommer jag studera dem utifrån
oberoende- samt tendenskriteriet, då dessa är relevanta för undersökningens syfte. Vidare är jag
medveten om att fyra samtida läroböcker inte ger en rättvis bild av hur de två ursprungsfolken
generellt sett framställs i historieundervisningen på gymnasiet, men jag hoppas kunna ge en
bild av hur olika läroböcker kan förmedla olika normer och värderingar. Att läroböckerna tar
hänsyn till tre historiekursers centrala innehåll gör såklart att vissa aspekter kanske inte ges
plats att nyanseras. Min ambition är dock inte att undersöka det kvantitativa i läroböckerna,
utan att undersöka hur språket som används förmedlar kunskap och normer om samerna och
den nordamerikanska ursprungsbefolkningen.
3 FORSKNINGSLÄGE
Inom området av läromedelsgranskning av både svenska och internationella läromedel, finns
det en hel del tidigare forskning att tillgå kring specifikt läroböcker. Forskning har även gjorts
om ursprungsfolks och minoriteters representation i skolans läromedel, både nationellt och
internationellt.
Henrik Åström Elmersjös avhandling, En av staten godkänd historia, behandlar både dessa
områden genom att studera statens inverkan på svenska läromedel i historieämnet mellan åren
1938–1991 samt genom att studera vad som har betonats eller tagits bort i historieböckerna
under dessa år. Gällande statens medverkan menar han att olika politiska, internationella,
ekonomiska och sociala transformationer haft inverkan på både skolans och läromedlens
omförhandling genom åren. Det som granskats har framförallt varit vad som ansetts vara
16 Andersson. Vi och Dom; på fördomens marknad i skolans värld.
7
betydelsefull historia för samtiden samt vad den förmedlar om Sverige och världen. Dock menar
han att den traditionella respektive den moderna synen på historien haft svårigheter att enas om
vad historieskrivningen ska ta upp.17
Åström Elmersjö tar även upp aspekten om historiens huvudpersoner, där han menar att
beroende på vilken identitet som skolan önskas förmedla till de svenska skolungdomarna, har
varit avgörande för vilka personer eller grupper som getts utrymme i historieskrivningen. Under
1900-talets mitt och andra hälft började man engagera sig i att projicera ”folkets” historia
framför enskilda kungar och drottningar inom historieämnet. Under denna omvandlingsprocess,
lämnades dock samerna utanför ”folkets” historia. Åström Elmersjö skriver vidare att samerna
knappt fått något utrymme i de svenska historieläroböckerna, och när de tagits upp har de
framställts som exotiska med en tydlig åtskiljning från det som klassats som ”det svenska
folket”.18
Även Bo Andersson, professor i ämnesdidaktik och historia, har forskat om samerna i den
svenska historieundervisningen. I hans bok, Vi och Dom – på fördomens marknad i skolans
värld, studerar han hur samernas förutsättningar och rättigheter korrelerar med den svenska
skolans värdegrund och vad det i sin tur förmedlar för normer till skolungdomarna. Liknande
Åström Elmersjös formulering kring statens inblandning i historieämnet, menar Andersson att
vad ”storsamhället” ansett varit nyttigt och intressant har varit avgörande för hur stort utrymme
samerna fått i historieundervisningen. Andersson betonar framförallt hur en ”vi och dem”
känsla kan ge upphov till tankar om över- och underlägsenhet, och att fokus på det annorlunda
framför det gemensamma bidrar till att bibehålla myter och uppfattningen av
minoritetsgrupper. 19 Andersson, liksom Åström Elmersjö, påpekar samernas nästintill
obefintliga plats i både de svenska läroplanerna och läroböckerna. Han menar att det
traditionsstyrda historiestoffet är det som genomsyrar läromedlen i och med att detta är vad
både lärare och läroboksförfattare förhåller sig till, då det är det finns mest forskning och
källmaterial om.20
Både Åström Elmersjö och Andersson betonar i deras forskning att det som anses som
användbar kunskap för majoritetssamhället är det som har fått genomsyra skolans
historieundervisning. Med inspiration av deras forskning, kommer jag i min undersökning
17 Henrik Åström Elmersjö. En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och
omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Lund: Nordic Academic Press, 2017, s. 262ff. 18 Åström Elmersjö, s. 166ff. 19 Andersson, s. 107. 20 Andersson, s. 58f.
8
studera huruvida maktrelationer är synliga eller ej i de olika läroböckerna och om det i så fall
ger upphov till ett ”vi och dem” perspektiv.
En internationell studie som inriktar sig på framställningen av den amerikanska
ursprungsbefolkningen i amerikanska historieläroböcker, har gjorts av Tony R Sanchez,
professor i sociala studier. Han har i sin studie granskat 15 läroböcker publicerade mellan 1991-
2004 för elever i de äldre åldrarna och undersökt huruvida den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen framställs med utgångspunkt i fem olika huvudvärderingar med
tillhörande underkategorier. Sanchez skriver att många läroböcker beskriver individer eller
grupper med endast ett fåtal meningar vilket ger en orättvis och endimensionell bild av dem
som i sin tur bidrar till att fasthålla särskilda stereotyper. Han skriver vidare att för att kunna
bryta de stereotypa och ensidiga framställningar av minoriteter, är det viktigt att lärare som
använder sig av materialet är kunniga inom ämnet och att de kan bidra med ett större djup än
vad läroböckerna lyckas förmedla.21 Sanchez noterar i sin studie att jämfört med tidigare
granskningar av amerikanska läroböcker, så har de valda läroböckerna ett större omfång av text
och bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Dock saknar fortfarande många av
läroböckerna ett vidare djup och problematisering vilket bidrar till en skev bild av dem.
Sammanfattningsvis visar studien att tre av 15 läroböcker lyckas återge en sann, noggrann och
nyanserande beskrivning av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen. För att ändra synen
på och framställningen av de amerikanska ”indianerna”, menar Sanchez att ett stort ansvar
ligger hos dem som använder sig av läroböckerna, då författarna och publiceringsbolagen
kommer fortsätta att skriva och sälja sådant som de vet säljer.22
Sanchez studie visar att läroböckers beskrivning av indianerna vidhåller särskilda stereotyper
kring dem på grund av att ingen vidare nyansering och problematisering ges. Detta är något jag
ämnar studera i min undersökning också, för att se om liknande problem går att urskilja i de
svenska läroböckerna.
Hur etniska grupper framställs i historieböckerna har Harald Runblom, professor i historia,
undersökt. Hans studie tillhör en granskning som Skolverket gjorde 2006 på uppdrag av
regeringen där ett antal läroböcker inom bland annat historieämnet granskades med skolans
värdegrund som utgångspunkt. Runblom analyserade om läroböckerna på något vis hade en
diskriminerande eller kränkande framställning gällande etnisk tillhörighet. Runblom börjar i sin
21 Tony R. Sanchez. The Depiction of Native Americans in Recent (1991–2004) Secondary American History
Textbooks: How Far Have We Come?. Equity & Excellence in Education. Vol. 40, nr. 4, 2007: 311–320, s. 311f. 22 Sanchez., s. 317.
9
rapport med att definiera etnicitet som en social konstruktion genom att förklara begreppet som
en dualistisk term mellan ”vi” och ”de andra”. Vidare förklarar han att givna kategorier och där
med identiteter kan vara problematiskt för elever, då de inte ges chans att skapa en egen
uppfattning om sig själv, vilket står som en del av skolans värdegrund. Med andra ord är det
oerhört viktigt vad för sorts begrepp som används i läroböckerna och hur dessa beskrivs, för att
minimera risken att skapa åtskillnad mellan olika etniciteter.23
I läromedelsanalysen urskiljer Runblom att läroböckerna visar att det finns ett tydligt
eurocentriskt synsätt, där länder utanför Europa oftast tas upp i samband med europeisk
erövring. I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolan ska sträva mot att ge elever
kunskap om de svenska minoriteterna, däribland samerna. Detta menar Runblom att
historieböckerna misslyckas med att förmedla, då det lilla som återges om samerna är kortfattat
och inte ger utrymme för vidare nyansering. Däremot menar han att historieböckerna lyckas
skildra kulturmöten bra och att det inte förekommer några diskrimineringar i läromedlen han
granskat.24
Även Runbloms studie som studerar etniciteters framställning i läroböcker i enighet med
värdegrunden ligger nära min studie, då jag vill jämföra framställningen av ursprungsfolk med
vad som står i skolans värdegrund och läroplan. Runbloms studie gjordes 2006 och i och med
att jag ska studera läroböcker för Gy11 är det intressant att studera om våra resultat skiljer sig
från varandra.
Det som framkommit utav tidigare forskning gällande samernas samt den nordamerikanska
ursprungsbefolkningens framställning och plats i läroböcker både i Sverige och internationellt,
är att det som står antingen ger en otillräcklig bild utav ursprungsfolkens kultur och historia,
samt att historieskrivningen ger upphov till ett ”vi och dem” perspektiv. Detta kommer att
jämföras med mina resultat av de undersökta samtida läroböckerna.
23 Harald Runblom. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. I I enlighet med
skolans värdegrund, Skolverket (red), Stockholm: Skolverket, 2006, s. 3f. 24 Runblom, s. 46ff.
10
4 BAKGRUND
4.1 Gy11:s Läroplan och Värdegrund
Gymnasieskolans läroplan och värdegrund vilar på skollagen som syftar till att elever ska
inhämta och utveckla olika kunskaper och värden för det demokratiska samhället. I
värdegrunden för gymnasieskolan står det vidare att elever ska främja förståelse för andra
människor och att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av till exempel etnisk
tillhörighet. I värdegrunden nämns också att gymnasieskolan ska förmedla ett internationellt
perspektiv som ska bidra till att utveckla elevers förståelse för den kulturella mångfalden inom
landet.25
Under övergripande mål och riktlinjer i läroplanen står följande två mål för eleverna:
o har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
o har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,
sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia 26
Under normer och värden står följande:
o kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor,
kultur, språk, religion och historia 27
Det är med utgångspunkt i ovan nämnda punkter från gymnasiets läroplan och värdegrund som
resultatet i studien kommer jämföras och diskuteras med. Detta för att se om de studerade
läroböckerna följer läroplanen och om resultaten skiljer sig åt mellan de olika läroböckerna.
Värt att nämna är också att fram till år 1991 ansvarade svenska staten för att granska och
godkänna historieläroböckerna i skolan. Idag har bokförfattarna och bokförlagen större frihet
kring vilket innehåll som tas med, och de som granskar läroböckerna är istället lärarna.28
25 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. 26 Ibid., 2011 27 Ibid., 2011 28 Åström Elmersjö, En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel och
omförhandlingen av historieämnet 1938–1991, s. 9.
11
4.2 Samernas historia
Lennart Lundmark skriver i sin bok, Stulet land: svensk makt på samisk mark, att FN:s
definition av ett ursprungsfolk är en folkgrupp som bott i ett särskilt geografiskt område i landet
då erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser skedde. Samt att
folkgruppen behållit delar av sina sociala, ekonomiska och kulturella institutioner.29
Lundmark skriver vidare att forskning kring hur länge samerna som folkgrupp har existerat i
Sverige är svårt att fastställa, men att det garanterat finns bevis från vikingatiden och framåt.30
Omkring år 1500 tvingades samerna börja betala skatt till den svenska staten och under 1600-
talet började även kyrkan intressera sig för samerna genom att inrätta kyrkor och skolor runt
om i Lappland i hopp om att få bort samernas egna ”hedniska” religion.31
Sedan 1500-talet började samerna succesivt bli av med sina markegendomar, men det var under
1800-talet de största förändringarna skedde. Under denna tid började kapitalistiska tankar att
cirkulera, vilket påverkade samerna som stod utan någon vidare politisk makt. Samerna ansågs
som primitiva och lämnades därför utanför i samhället i samband med att en mer avancerad och
effektiv samhällsorganisation växte fram. I takt med att jordbruket effektiviserades och blev
lönsammare ansågs samernas rättigheter, försörjningsmöjligheter och handelsvaror inte lika
nödvändiga längre. Samerna lämnades utanför lagstiftningen av markområden och började vid
den här tiden trängas undan av nybyggare.32
Bo Andersson skriver om samernas utanförskap enligt följande: ”Samerna har varit isolerade
inuti men samtidigt ställda utanför i storsamhällets värld”.33 Andersson menar att det svenska
majoritetssamhället har ignorerat och förtryckt samerna genom att hålla dem utanför politiska
och ekonomiska angelägenheter, vilket har etablerat en tydlig ”vi och dem” aspekt. Även
Lundmark skriver att en tydlig nonchalans från statens sida gällande samernas rättigheter
bevisades när det i slutet av 1800-talet gjordes ett antal undersökningar gällande samernas
äganderätt. Staten resonerade som så att samerna inte hade någon egentlig historia utan att de
hade bott i Lappland utan några specifika rättigheter.34
I slutet av 1800-talet började ett nytt ideologiskt tankesätt prägla den svenska politiken, den så
kallade rasbiologin. Utifrån denna rasistiska politik framhölls det att det fanns biologiska
29 Lennart Lundmark. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront, 2008, s. 7. 30 Lundmark., s. 13. 31 Ibid., s. 54. 32 Ibid., s. 75ff. 33 Andersson, s. 76. 34 Lundmark, s. 104.
12
underlägsna raser med medfödda säregenheter. Samerna blev utpekade som en sådan ras, vilket
ledde till rasbiologisk forskning på samers skallar, gravar och egenskaper. I samband med
denna forskning ökade de rasistiska tankarna gentemot den samiska befolkningen. De
framställdes som en svagare ras som skulle kunna rubba den ”svenska” rasen, vilket ledde till
att samerna skulle åtskiljas från den svenska kulturen, både gällande arbete och skola.35
Samerna ansågs behöva en enklare skolgång för att korrelera med deras simplare tankesätt,
vilket ledde till en begränsad skolgång som fasthölls ända fram till 1962 då grundskolan
infördes i Sverige. Med andra ord gjordes en stor åtskillnad mellan samerna och det ”svenska
folket” under den här tiden. Samerna gick från att vara en inhemsk kultur till en säregen ras.
Det var först år 1971 som beteckningen ”lapp” ersattes av ”same” och än idag finns viss
åtskiljning kvar, framförallt då vissa myndigheter inte anser att det finns bevis på att samerna
har blivit bestulna landområden då det inte finns några papper påskrivna från tiden då det
skedde.36
4.3 Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia
I boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown görs en grundlig förklaring av
den nordamerikanska ursprungsbefolkningens öden mellan åren 1860–1890, samt deras
påverkan av kolonisationen av Amerika innan dess. Brown beskriver hur kolonisationen
började med Christofer Columbus 1492 då han trodde han hade kommit till Indien och därför
kallade ursprungsbefolkningen för indios, vilket lever kvar än idag i form av benämningen
indianer. Columbus beskrev indianerna som väldigt vänliga vilket han utnyttjade snabbt genom
att införa tvångsarbete och slaveri. Dessutom försökte han få indianerna att leva mer utefter
europeiska seder.37
Under de kommande seklen anlände miljontals nybyggare och kolonisatörer, vilka liksom
Columbus inte respekterade ursprungsfolken utan tog deras land, våldförde sig på dem samt
fördrev dem djupare in i vildmarken. Brown skriver hur den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen blev färre och färre samt hur deras kultur och civilisation började
ödeläggas. I början av 1800-talet då kapitalismen började blomstra samt då europeiska
invandrare i större utsträckning anlände till Amerika, började vissa politiker värna om
indianernas land vilket ledde till att särskilda avtal skrevs för att skydda indianernas territorium.
35 Ibid., s. 152. 36 Ibid., s. 247. 37 Dee Brown. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Stockholm: Karneval förlag, 2015, s. 23.
13
Dessa avtal bröts dock gång på gång på grund av att fler nybyggare anlände samt på grund av
fyndet av guld på indianernas mark.38
I mitten av 1800-talet i samband med nya ideologiska tankar, så som rasbiologin, påstod
politikerna i Washington att den vita europeiska rasen var den överlägsna rasen. Politikerna
ansåg att det var deras plikt att värna över indianernas landområden då indianerna ansågs som
en underlägsen ras. I samband med denna rasistiska politik försökte man civilisera och kristna
hela den amerikanska kontinenten. Om indianerna gjorde motstånd, hade de vita rätt till att föra
krig mot dem. Denna tid ledde till att myten kring ”vilda västern” myntades, där indianerna
snabbt blev tilldelad skurkrollen.39 På grund av den hårda politiken som fördes gentemot
indianerna på 1800-talet, förminskades deras landområden och population drastiskt. Än idag
kämpar den nordamerikanska ursprungsbefolkningen för sina rättigheter och de klassas som en
utav USA:s fattigaste minoritetsgrupper.40
5 RESULTAT
Resultatet disponeras utifrån att jag besvarar mina två första frågeställningar i varsin resultatdel.
I de två resultatdelarna presenteras varje läroboks resultat för sig följt av en sammanfattande
delanalys där resultaten ifrån de fyra läroböckerna analyseras och jämförs med hjälp av
Faircloughs första analysverktyg och Bhabhas postkoloniala teori.
5.1 Hur framställs samernas respektive den amerikanska
ursprungsbefolkningens historia i läroböckerna?
5.1.1 Epos 2 och 3
Inledningsvis i min undersökning av samernas respektive den nordamerikanska
ursprungsbefolkningens framställning i denna lärobok, började jag med att studera
innehållsförteckningen samt förklaringen av bokens 15 teman. I sakregistret i slutet av boken,
står amerikanska ursprungsbefolkningen nämnd med en sidas sidhänvisning. Samerna finns
också med i sakregistret med en sidhänvisning till totalt fyra sidor av bokens 384 sidor. Med
hjälp av denna information förstod jag att det inte fanns ett specifikt tema om just ursprungsfolk,
men jag valde att läsa alla kapitel kursivt för att se om samerna respektive den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen nämndes i samband med något av de andra temana.
38 Brown., s. 32. 39 Ibid., s. 35. 40 Ibid., s. 32 ff.
14
Den del som specifikt berör samernas historia är kapitlet som heter ”Skogen, människorna och
djuren” med underrubriken ”Urbefolkningens rätt”. Här nämns att rovdjurspolitiken i Sverige
är en del av en månghundraårig kamp mellan samerna och staten. Vidare beskrivs att samerna
har bebott betydligt större områden än vad de gör idag men att från 1500-talet och framåt så
började staten beskatta samerna för deras land. Samtidigt tog de även ifrån samerna deras
landområden och gav den till nybyggare och började bygga gruvor. Intressetvisten mellan
bönder och samer tas också upp, samt ”lapp ska vara lapp politiken” som beskrivs enligt
följande: ”Den som var same skulle syssla med rennäring och inget annat, enligt den svenska
staten”.41 Utöver det står det att: ”Sedan ville kronan i samspel med kyrkan även omvända
samerna till kristendomen och utrota så mycket som möjligt av den samiska religionen och
ibland också den samiska kulturen”.42 En annan aspekt som tas upp är att samerna gick från att
vara jägare och fiskare till att mer och mer gå över till renskötsel. De benämns därefter som ”de
renskötande samerna”.
Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns inte alls i denna lärobok.
Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg som är att studera texten i form av ordval
med mera i Epos 2 och 3, så förekommer uttryck så som ”de renskötande samerna” flertalet
gånger i texten.43 Detta uttryck kan tolkas på olika sätt där ”de renskötande samerna” kan ses
som att samerna enbart förknippas med renar, vilket kan bidra till en stereotyp kunskapssyn om
samerna, då andra sorters näringar inte nämns. Att rennäringen utgör en stor del i både den
samiska historien och samtiden är ett faktum, men hur uttrycket tolkas, beror på vad som står
skrivet om samerna i styckena innan, alltså förförståelsen och hur det nämns i sitt sammanhang.
Genom att studera det selektiva, alltså vad som tas med eller ej i en text kan det påvisa
maktskillnader, vilket i detta fall handlar om att samernas historia inte ges så stor plats och då
upplevs som mindre viktig.44 Exempelvis ges ingen vidare förklaring av ”lapp ska vara lapp-
politiken”, utan den förklaring som presenteras är: ”Den som var same skulle syssla med
rennäring och inget annat, enligt den svenska staten”. Att den politiken baserades på rasbiologi
och något som kom att förminska samerna som människor är inget som nämns. Följaktligen går
det i detta fall konstatera att genom att selektivt välja bort de komplicerade delarna av samernas
historia, delges ej eleverna hela historien, utan bara valda delar utav den. Däremot ges
förklaringen att samerna har bebott betydligt större landområden än vad de gör idag, men att
41 Sandberg & Douglas. Epos 2 och 3, s. 376f. 42 Ibid., s. 376f. 43 Ibid., s. 376. 44 Winther Jørgensen & Phillips, s. 87ff.
15
deras land blivit bestulet av svenska staten. Den givna informationen tyder på en maktskillnad
mellan samerna och staten där läsaren exponeras för ett annat perspektiv, vilket i sig är en sorts
maktpåverkan.
5.1.2 Alla Tiders Historia 2–3
I denna lärobok nämns istället ingenting om samerna vare sig i innehållsförteckningen eller i
sakregistret, dock finns det sidhänvisningar till ”indianerna” på två sidor i sakregistret.
Det som nämns om indianernas historia finns i kapitlet som heter ”Migration” under rubriken
”Emigrationen på 1800-talet”. Den första meningen som står om indianerna inom detta område
lyder: ”Nordamerikas förlorare blev indianerna, precis som indianerna i Syd- och
Mellanamerika något århundrande tidigare.”45 Vidare står det att indianerna fördrevs från sina
hem och att olika stammar från 1830-talet och framåt fördrevs till det så kallade
indianterritoriet, där indianerna kunde bo så länge de vita nybyggarna inte behövde området,
vilket blev fram tills järnvägens framfart. I samband med järnvägen blev prärien värdefull i och
med att man kunde ta sig dit samt transportera boskap. Därför reducerades indianerna och deras
boskap ytterligare. Sist i stycket kring indianernas historia står det ”Bebyggelsen av prärien
blev en viktig pull-faktor för immigranter från Europa”.46
Alla tiders historia 2–3 är den enda av läroböckerna som nämner något om den
nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia. Genom att analysera ordvalen går det att
konstatera att det är ett rätt nedlåtande språk som används för att beskriva deras historia, med
tanke på att de beskrivs som förlorare samtidigt som de beskrivs med den stereotypa
benämningen indianer. I sin helhet kan det dock även tolkas som kritik mot kolonialismens
grymheter, där urfolkens öden lyfts fram. Detta gör det komplicerat att applicera Faircloughs
första analysverktyg, då ordvalen kan tolkas som negativa men själva syftet som positivt. Den
sista meningen i stycket: ”Bebyggelsen av prärien blev en viktig pull-faktor för immigranter
från Europa” 47 visar dock att ursprungsbefolkningens historia hamnar i bakgrunden av
européernas historia. Istället för att fokusera på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens
öden beskrivs istället en viktig orsak till emigrationen från Europa, vilket i sin tur förminskar
urfolkens historia.
45 Larsson, Almgren & Almgren. Alla Tiders Historia 2–3, s. 227. 46 Ibid., s. 227. 47 Ibid., s. 227.
16
5.1.3 Perspektiv på historien Historiebruk och historievetenskap 2–3
I innehållsförteckningen av denna bok finns ingen tydlig överskrift eller underrubrik som
antyder att det finns ett specifikt kapitel om ursprungsfolk eller om samer och den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I sakregistret går det dock att utläsa att samerna finns
nämnda på tre av bokens 240 sidor. Den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns inte
alls i sakregistret, men efter att ha läst hela boken kursivt upptäckte jag att de nämns väldigt
kort på två ställen i boken. Det som nämns om de båda urfolken har inget med deras historia att
göra, utan mer om deras relation till majoritetssamhället vilket därför kommer lyftas fram i
nästa frågeställning.
5.1.4 Samband Historia Tema
Innehållsförteckningen i denna bok visar ej på något innehåll om specifikt samer eller den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen. I bokens sakregister finns benämningen ”indianfolk”
på en sida av bokens 453 sidor och ”indiankultur” på totalt två sidor. Benämningen ”samer”
finns också med på totalt två sidor i boken. Efter att ha läst boken kursivt insåg jag att varken
samerna eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns utöver de angivna
sidhänvisningarna.
Det enda som nämns om samernas historia finns i kapitlet som heter ”Människor och deras
värde” under avsnittet ”Vi” och ”dom”. Där står följande: ”Under efterkrigstiden har flera
urfolk börjat kräva politiska rättigheter, till exempel de svenska samerna”.48 På samma sida
finns en bild på samer som utför renskötsel med fjäll i bakgrunden med bildförklaringen ”De
svenska samerna har fått stöd från andra urfolk för att stärka sina rättigheter”. Dessutom ges en
förklaring på vad som menas med urfolk där följande står skrivet: ”etniska grupper som är
ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område, till exempel samer,
indianer och inuiter”.49 Detta nämns i stycket där nationalism förklaras och problematiseras.
Den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia nämns ej i denna bok.
I Samband Historia Tema går det att urskilja liknande tendens som i Epos 2 och 3 gällande det
selektiva, då det som står om samernas historia är en kortfattad förklaring om deras politiska
kamp. Vad denna kamp innebar eller varför de behövde kämpa för sina rättigheter framgår ej.
Det enda som tas upp är att de och andra urfolk på något sätt har varit förtryckta och att de vid
48 Ericsson (red). Samband Historia Tema, s. 139. 49 Ibid., s. 139.
17
denna tidpunkt började ta upp kampen. Trots att intentionen är att lyfta samernas och andra
urfolks kamp, blir en diskurs i detta fall utelämnandet av information som bidrar till att eleverna
varken får reda på samernas historia eller hur de har blivit behandlade.
5.1.5 Sammanfattande delanalys
Gemensamt för alla studerade läroböcker är att de inte berättar ursprungsfolkens historia annat
än i samband med nationens historia. De nämns oftast i förbifarten och i Perspektiv på historien
2–3 nämns som sagt varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningens
historia överhuvudtaget. I övriga läroböcker framställs samernas och den nordamerikanska
ursprungsfolkets historia i samband med kolonisationen och utifrån ett tydligt andregörande
perspektiv. I och med att båda ursprungsfolkens historia inte nämns utifrån deras perspektiv
utan i åtskillnad eller som en konsekvens av nationens historia, finns en befintlig maktdiskurs
vilket Bhabha skriver bidrar till ett tydligt ”vi och dem” perspektiv.50 Gällande texterna går det
att urskilja att tystanden, eller det selektiva, talar sitt klara språk, alltså att ursprungsfolkens
historia inte verkar relevant på grund av det bristfälliga utrymme det ges. Istället läggs fokus på
majoritetssamhällets historia där en kortversion av nationens syn på ursprungsbefolkningens
historia presenteras. Denna relation mellan urfolken och majoritetssamhället har visat sig
väldigt tydligt utifrån den första frågeställning vilket kommer problematiseras och analyseras
ytterligare i nästa resultatdel.
Precis som Bhabha skriver så uppkommer de vanligaste stereotyperna utifrån antaganden om
människors sätt att vara utefter hudfärg och kultur.51 Därför ger framförallt kapitelnamnet
”Skogen, människorna och djuren” i Epos 2 och 3 en uppfattning kring att samerna endast är
förknippade med naturen, då den enda gången de nämns utförligt är i detta kapitel. Samma
stereotypa syn ges i Samband Historia Tema där den enda gången samerna nämns visas bilden
på renar som förstärker synen på samerna som ett sorts naturfolk. Dessutom nämns de endast i
kapitlet som heter ”Vi” och dom” vilket bara det frambringar en tydlig åtskillnad där samerna
förknippas med det annorlunda och det som inte anses tillhöra normen. Trots att själva
åtskillnaden i benämningen ”Vi” och ”dom” tenderar att vara negativt laddat, går det återigen
att tolka syftet olika. Kapitlet ämnar lyfta fram skiljaktigheter mellan olika grupper i samhället,
samt att belysa hur historien ibland är med och genererar ett ”vi och dem”. Därför kan man i
detta fall konstatera att Faircloughs första analysverktyg måste användas i sin helhet, inte bara
50 Bhabha., s. 118. 51 Ibid., s. 107f.
18
för att analysera vissa specifika ord eller meningar. Dessutom kan det ibland vara svårt att
komma ifrån vissa stereotypa förklaringar, då vissa antaganden till viss del stämmer. Därför
behöver framställningen av samerna som ett sorts naturfolk inte vara negativt, men i dessa fall
blir det en ensidig framställning i den bemärkelse att ingen annan aspekt av samernas kultur tas
med.
5.2 Hur beskrivs kulturmöten/relationen mellan ursprungsfolken och
”majoritetssamhället”?
5.2.1 Epos 2 och 3
I kapitlet som heter ”Resenärer och turister” finns i slutet av kapitlet några fördjupningstexter
med tillhörande frågor, där en av texterna är skriven av Engelsmannen David Hughes 1964 och
heter The road to Stockholm, and Lapland. Denna text berör en reseskildring från just 1964 och
handlar om David Hughes resa i norra Sverige. Till texten finns ett antal fördjupningsfrågor där
eleverna ska ta reda på mer om bland annat samernas historia, kulturmöten och benämningar.52
I och med att texten är skriven för ca 55 år sedan, så nämns samerna med benämningen ”lappar”
och visar ett tydligt ”vi och dem” perspektiv med flertalet stereotypa inslag. Exempelvis skriver
Hughes att resan i norra Sverige kändes som en resa bakåt i tiden och att miljön kändes tidlös
och mystisk. Vidare skriver han att:
”I Jokkmokk fann vi att svenskarna där hade en mycket kluven inställning till lapparna. En
del av dem verkade störas av tanken av att ha så primitiva människor nära inpå sig, och
gjorde sitt bästa för att ignorera dem.”53
I hans text beskrivs samerna som ociviliserade, exotiska och underlägsna som nästa exempel
visar: ”De hjulbenta lapparna har en kylig och närmast arrogant uppsyn när de gungar fram på
Jokkmokks gator, och verkar fortfarande vara präglade av gamla oförrätter och rädslor”.54
Dessa diskriminerande ord är som sagt inte lärobokens ord, utan David Hughes ord från 1964
som läroboksförfattarna önskar lyfta fram i utbildningssyfte.
Ytterligare ett exempel på relationen mellan samerna och majoritetssamhället i boken är synligt
i kapitlet ”Skogen, Människorna och Djuren”, där det nämns att det funnits en långvarig kamp
mellan samerna och den svenska saten. Under rubriken ”Renbetesmålen” framgår det att
Sverige fram till nyligen haft och fortsätter ha svårt att acceptera samernas rättigheter då det
52 Sandberg & Douglas, s. 249f. 53 Ibid., s. 247. 54 Ibid., s. 247.
19
framförallt påverkar den svenska näringen. Samernas perspektiv inkluderas också genom att
nämna att de än idag kämpar för sina rättigheter gällande rennäringen, samt att de har svårt att
få igenom sina rättigheter på grund av tvister med markägare och olika myndigheter.55
Det enda tillfälle som den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns i boken är i samband
med européernas ankomst till Amerika i kapitlet som heter ”Migration”. Det står beskrivet att
deras ankomst förde med sig en av de största befolkningskatastroferna någonsin då
ursprungsbefolkningen dog som flugor på grund av sjukdomar som européerna hade med sig.
Dock beskrivs inte specifikt den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, utan ursprungsfolk
generellt över hela den amerikanska kontinenten. Vidare beskrivs att ursprungsfolk över hela
den amerikanska kontinenten inte hade något att säga till om där européerna hade makten.56
Genom att applicera Faircloughs första analysverktyg, att studera texten, i Epos 2 och 3 där
samernas och majoritetssamhällets relation beskrivs i dagsläget, blir en synlig diskurs den
påverkande diskursen. I denna text nämns inte enbart majoritetssamhällets perspektiv, utan
även samernas perspektiv. Samernas kamp mot olika instanser i samhället framställs med hjälp
av ett kritiskt och problematiserande synsätt i detta stycke.
Gällande texten om David Hughes resa i Lappland 1964 går det att urskilja att samerna under
denna tid utsattes för diskriminering, både i form av att de kallades lappar och att det fanns
rasistiska inslag i form av hur man såg på samerna. Genom att analysera Hughes språk, finns
bevis på diskriminering och att det fanns en tydlig åtskillnad mellan samerna och resten av
folket. Här blir alltså Bhabhas ord om separation eller åtskillnad mellan folkgrupper extra tydlig
då det skapar en tydlig ”vi och dem” känsla. I denna text lyfts samerna fram med en negativ ton
samt med ett tydligt utanförskap där normen är den västerländska mannen. I och med att de
beskrivs med ord som ”primitiva” och ”ociviliserade”, skapas här stereotypen att samerna helt
enkelt skiljer sig från den svenska normen. Texten är också skriven ur ett annat perspektiv än
samernas, vilket leder till ytterligare en maktskillnad då eleverna får läsa om samerna utifrån
ett tydligt andregörande perspektiv. För att tydliggöra ger texten från 1964 en tydlig ”vi och
dem” känsla, medan läroboken istället poängterar problematiken med ett ”vi och dem”. I detta
fall stämmer därför inte Bhabhas ord om att postkoloniala texter oftast förmedlar gamla
hierarkier som tenderar att bestå.57 Här ämnar läroboken att synliggöra och ifrågasätta David
55 Ibid., s. 377f. 56 Ibid., s. 312f. 57 Bhabha., s. 100.
20
Hughes reseskildring från 1964, vilket gör att eleverna får mer förståelse för samernas historia
samtidigt som ett ”dem” problematiseras.
5.2.2 Alla Tiders Historia 2–3
Det kapitel som nämner den amerikanska ursprungsbefolkningen heter ”Migration” och här får
man läsa att i samband med Christofer Columbus upptäcktsresa 1492 så förändrades
världskartan. Vidare står det att kolonisatörerna tvingade indianerna att arbeta på plantagerna
men att det inte fungerade i längden då majoriteten dog av olika sjukdomar som européerna
förde med sig. I denna förklaring beskrivs hela den amerikanska kontinenten och inte bara den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen.58
5.2.3 Perspektiv på historien historiebruk och historievetenskap 2–3
I kapitlet som heter ”Andra perspektiv på historien” finns en underrubrik som heter ”Segrarnas
historia” där både samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen nämns i samband
med majoritetssamhället. Det som står är att den historia som oftast finns tillgänglig är segrarnas
historia och inte de koloniserade folkens historia. Den osynliga historien och de som blivit
överkörda av ”segrarna” förklaras vidare: ”Förtryckta och diskriminerade minoriteter,
exempelvis de svarta eller indianerna i USA, eller samerna i Sverige, skildras nästan alltid ur
majoritetsbefolkningens perspektiv”.59
I samma kapitel finns även en underrubrik som heter ”Det postkoloniala perspektivet” där
postkolonialism förklaras och problematiseras. Författarna problematiserar vissa
historieperspektiv, där en problematisering är ”Hur skulle bilden av den amerikanska
kontinentens historia se ut om man istället valde den indianska ursprungsbefolkningens
perspektiv?”60
Det sista stycket i kapitlet heter ”Nya perspektiv berikar”, här nämns samernas kamp mot
majoritetssamhället väldigt kort. Det som står är följande: ”Med tiden har allt fler följt Mobergs
exempel och försökt skriva ”sin” historia, exempelvis etniska minoriteter som samer…”61.
Vidare står det: ”Att erövra en plats i historien har varit en del av deras kamp för socialt
58 Larsson, Almgren & Almgren, Alla Tiders Historia 2-3, s. 223. 59 Nyström, Nyström & Nyström, Perspektiv på historien 2–3, s. 193. 60 Ibid., s. 191f. 61 Ibid., s. 195.
21
erkännande, och ett led i deras strävan att forma en egen identitet. På så sätt läggs ständigt nya
perspektiv till vår bild av historien…”.62
Film som historieförmedlare är också något som lyfts fram i denna lärobok. Läroboksförfattarna
lyfter fram att filmmediet har haft stor inverkan på historieuppfattningen bland filmtittare. De
lyfter fram de amerikanska westernfilmerna som ett exempel där motivet oftast varit en
amerikansk skapelseberättelse berättat av vita män som sökt den amerikanska drömmen.
Filmerna symboliserar ofta hjältemod och obegränsade möjligheter bland nybyggarna där
indianerna har getts skurkrollen i from av hotfulla vildar som angriper ”de skyddslösa
nybyggarna”63. Dock skriver de vidare att efter 1960-talet har westernfilmer försökt skildra en
mer nyanserad bild av förhållandet mellan indianer och vita.
I Perspektiv på Historien 2–3, problematiseras det eurocentriska perspektivet genom att ta upp
att den ofta tillgängliga historien är segrarnas historia och att ursprungsfolk nästan alltid skildras
ur majoritetsbefolkningens perspektiv”.64 Genom att belysa detta får eleverna reda på att den
historia som oftast finns tillgänglig endast visar en sida av historien och att exempelvis
ursprungsfolks perspektiv hamnar i skuggan av segrarnas historia. I samma kapitel lyfts även
bilden på hur den amerikanska historien skulle se ut om indianernas perspektiv skulle belysas
istället. Denna lärobok lyckas bra med att problematisera maktskillnader som eleverna
exponeras för genom olika traditionella historieskrivningar. Den visar på att det alltid finns två
sidor av historien och att eleverna uppmanas ha ett kritiskt förhållningssätt till fakta. Genom att
korrelera dessa två exempel med Faircloughs första analysverktyg, går det alltså att konstatera
att dessa avsnitt är med och skapar ett ifrågasättande av rådande maktförhållanden. Texten
används som en maktpåverkan för att ifrågasätta snäva perspektiv samt för att påverka rådande
maktdiskurser inom historieskrivningen.
Trots att Perspektiv på Historien 2–3 informerar och problematiserar hur ursprungsfolk har
blivit behandlade och att de mer eller mindre har hamnat i skymundan av de ”stora
berättelserna” i majoritetssamhället, kvarstår känslan av ett ”vi och dem”. Detta blir extra
framträdande i förklaringen: ”Att erövra en plats i historien har varit en del av deras kamp för
socialt erkännande, och ett led i deras strävan att forma en egen identitet. På så sätt läggs
ständigt nya perspektiv till vår bild av historien…”.65 Genom att analysera uttrycken ”deras
62 Ibid., s. 195. 63 Ibid., s. 79f. 64 Ibid., s. 193. 65 Ibid., s. 195.
22
kamp” och ”vår bild”, bildas uppfattningen att det finns en tydlig åtskillnad mellan samerna
och majoritetssamhället. Även om inte syftet är att göra en åtskillnad blir det en tydlig sådan
just på grund av att urfolk separeras från det som anses vara ”vi”. Bhabha skriver i sin teori att
den postkoloniala diskursen bidrar till att bibehålla bestämda definitioner vid förklaringar av
rasenliga skillnader, vilket blir väldigt tydligt i dessa exempel.66 Dock är det ibland svårt att
komma ifrån ett ”vi och dem”, då definitionen ”vi” handlar om vad människor identifierar och
förknippar sig med. Förmodligen vill samer och andra ursprungsfolk hålla kvar vid sin kultur
och religion som definierar dem som människor. Därför behöver inte Bhabhas ord om bestämda
definitioner nödvändigtvis generera något negativt, så länge dessa definitioner problematiseras
och återges med respekt för andra kulturer.
Sammantaget lyckas denna lärobok återge en bra och problematiserande framställning av
relationen mellan ursprungsfolk och majoritetsbefolkningen. I stycket som handlar om
westernfilmer och indianer står det att indianerna har getts skurkrollen i from av hotfulla vildar
som angriper ”de skyddslösa nybyggarna”67. Detta problematiseras genom att betona att detta
förr var den vita mannens skapelseberättelse, vilket ger eleverna insikt i hur relationen mellan
indianer och nybyggare såg ut och att det oftast berättades ur en synvinkel. Dock hade det
kunnat finnas någon ytterligare förklaring till varför och på vilka premisser indianerna
tilldelades skurkrollen.
5.2.4 Samband Historia Tema
Under rubriken ”Etnicitet, nationalism och ”ras” i kapitlet som heter ”Människor och deras
värde” står det om när den norske socialantropologen Harald Eidheim skulle jämföra de två
etniska grupperna norrmän och samer i nordligaste Norge. Det står att han upplevde det svårt
då de arbetade med samma saker, talade samma språk, bar samma typ av kläder och att de alla
var kristna vilket gjorde att han inte kunde avgöra vem som var same eller norrman.68 Vidare
står det.
”Men själva visste de alla exakt vilka som var norrmän och vilka som var samer. Samerna
betedde sig nämligen som norrmän mot främlingar, eftersom de skämdes över sitt ursprung. Det
fanns så många negativa föreställningar om samerna att de hellre framstod som norrmän.”69
66 Bhabha., s. 94ff. 67 Nyström, Nyström & Nyström, s. 79f. 68 Ericsson (red.)., s. 138. 69 Ibid., s. 138f.
23
Ett exempel på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens relation till majoritetssamhället
finns i delen som heter ”Människor och slavar”. De nämns i samband med kolonisationen som
började på 1500-talet, där det står följande: ”Miljoner indianer dukade under i européernas
sjukdomar…” samt: ”När det blev ont om indianer började man skeppa afrikanska slavar över
atlanten”70. Efter det läggs stort fokus på den transatlantiska slavhandeln som täcker flertalet
sidor i boken.
Genom att applicera Faircloughs analysverktyg på resultatet ifrån Samband Historia Tema, går
det i stycket om socialantropologen som skulle jämföra norrmän och samer att se olika
tendenser. Formuleringen om att samerna skämdes över sitt ursprung och att det fanns många
negativa föreställningar om dem, bidrar till stora frågetecken kring varför det var så. Genom att
inte förklara det ytterligare framstår samerna som en försvagad och underlägsen grupp i
samhället, vilket ger upphov till en tydlig makthierarki i kodning av texten. Om texten däremot
förstås i sin helhet, där det står att socialantropologen hade svårighet att skilja de två
etniciteterna åt utseende- och beteendemässigt, går det att urskilja syftet. Här försöker
läroboksförfattarna problematisera ett ”vi och dem” genom att belysa att rasenlig separation
grundas utefter specifika uppfattningar och inte endast utefter utseende. Texten försöker alltså
problematisera uppkomsten av andregörande genom att ge ett tydligt exempel på där ett ”vi och
dem” har förekommit.
5.2.5 Sammanfattande delanalys
Det som framkommit av samtliga läroböcker är att när samerna nämns i samband med
majoritetssamhället, framställs de vid första anblick som passiva och underlägsna gentemot
majoritetssamhället. Samtliga läroböcker som berör samerna problematiserar dock
andregörandet mellan samerna och majoritetssamhället. Gällande texterna om den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen i Epos 2–3, Alla tiders Historia och i Samband
Historia Tema saknas dock en problematisering. Språket som används är kortfattat och
generaliserande då ursprungsfolket benämns med ordet ”indianer” som dessutom innefattar
hela den amerikanska kontinenten. Alltså framställs ”indianerna” som ett enda folk vilket bidrar
till en stereotyp syn på ”indianer” och vilka dem är. Vidare förmedlar texterna att många av
ursprungsbefolkningen helt plötsligt dog utan att ha gjort något vidare motstånd då någon
nyansering eller annat perspektiv än det europeiska ej inkluderas. I Alla tiders historia 2–3 står
det att ”majoriteten dog” och i Samband Historia Tema står det ”miljoner indianer dukade
70 Ibid. s. 181f
24
under”, båda utan att förklara vad detta innebar för den nordamerikanska
ursprungsbefolkningens population och kultur. I Samband Historia Tema skrivs följande: ”När
det blev ont om indianer började man skeppa afrikanska slavar över atlanten”.71 Med denna
mening framställs ursprungsfolket snarare som en produkt än ett folk. När de väl framställs gör
de det i kontrast till det resterande samhället, aldrig enskilt. Alltså bidrar generaliseringen och
den korta förklaringen om dem till en stereotyp förståelse där texten förmedlar en tydlig
maktskillnad på grund av den information som utelämnas.
Maktdiskursen mellan européerna och urfolk har funnits ända sedan början av kolonisationen,
vilket gör att texterna i dessa läroböcker ej är med och förändrar maktdiskursen utan snarare
vidmakthåller den. Epos 2–3 använder dock ordet ”befolkningskatastrofer” i samband med
förklaringen av ursprungsbefolkningens död vilket ger en insikt i att det faktiskt rör sig om en
katastrof och att ”indianerna” faktiskt är ett människofolk. Genom att betona massdöden med
”befolkningskatastrof”, framstår indianernas öden som en stor konsekvens av den europeiska
expansionen.
6 AVSLUTANDE ANALYS OCH DISKUSSION
Följande del har delats upp i olika avsnitt. Inledningsvis har jag svarat på den tredje
frågeställningen med hjälp av resultaten från de två första frågeställningarna och jämfört med
punkterna ifrån läroplanen i Gy 11. Detta har gjorts som en sammanfattande analys/diskussion
med hjälp av Bhabhas postkoloniala teori och Faircloughs tredje analysverktyg. Avslutningsvis
har jag jämfört mina resultat med tidigare forskning följt av en slutdiskussion.
6.1 Hur framställs samerna respektive den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen i relation till Gy11:s läroplan?
I läroplanen för gymnasiet står det att eleverna: ”har kunskaper om och insikt i centrala delar
av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet”.72 Vad som anses vara det svenska,
nordiska och västerländska kulturarvet är inte utskrivet, utan här finns det möjlighet för
tolkningsutrymme.
Faircloughs tredje analysverktyg, den sociala praktiken, är användbar för att undersöka rådande
normer. Den sociala praktiken är kopplad till ideologiska diskurser i samhället och hur dessa
ideologier är synliga i den diskursiva praktiken, som i detta fall är i de undersökta
71 Ericsson (red.), s. 181f 72 Skolverket. 2011
25
läroböckerna.73 Det mest framträdande samt återkommande ordet i läroplanen för gymnasiet är
ordet demokrati som betyder folkstyre. Att ”folkets” historia därför ges en stor plats i
historieskrivningen är inte konstigt, i och med att demokrati handlar om specifikt folket. Som
Lozic skriver kan dock framställningen av ”vi” i historieskrivningen generera både ett
inkluderande och ett exkluderande ”vi”.74 Genom att analysera resultatet utifrån frågeställning
ett och två, går det att fastställa att gällande samerna och den nordamerikanska
ursprungsbefolkningen råder ett exkluderande då deras kultur och historia knappt ryms inom
den svenska eller västerländska historiekanonen. Vissa av läroböckerna är dock mer
inkluderande och synliggör samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens
missförhållanden genom historien, vilket är bättre än att inte nämna dem överhuvudtaget.
Utifrån den sociala praktiken kan man alltså se att det svenska och västerländska kulturarvet
som regeringen vill förmedla utifrån vad som står i läroplanen, handlar om
majoritetsbefolkningens identitet. Sedan är det upp till läroboksförfattarna och bokförlagen att
tolka det som står i läroplanen för att därefter producera en passande lärobok. Baserat på
resultatet verkar arbetarklassen och i vissa fall kvinnorna utgöra ”folket” då dessa var med och
kämpade för vårt lands och västvärldens demokratiska och jämställda samhälle. Dessutom är
läroböckerna tematiskt upplagda där ett genomgående inslag i samtliga böcker är det
eurocentriska perspektivet. I och med att urfolken inte synliggörs i läroböckerna varken på
nationell eller internationell nivå framställs de som mindre viktiga. Vad som utges vara centrala
delar i kulturarven avspeglar sig därför väldigt tydligt i läroböckernas framställning av
historien, särskilt med tanke på att Lozic skriver att kulturarv handlar om att förmedla den
kollektiva kulturen för att förklara hur ”vi” har blivit till.75 Det som blir problematiskt i många
av läroböckerna är att det helt enkelt läggs för stort fokus på ”vi”, vilket medför att exempelvis
urfolkens historia ej får plats.
Som resultatet visar i frågeställning ett och två, nämns samernas och den nordamerikanska
ursprungsfolkets historia kortfattat och alltid i relation till nationens ”egen” historia. De ges
inget eget avsnitt utan nämns oftast i förbifarten utan vidare nyansering. Trots att det framgår
av läroplanen att det är skolans ansvar att varje elev: ”har kunskaper om de nationella
minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk,
religion och historia”76, syns inte detta något nämnvärt i de undersökta historieläroböckerna.
73 Winther Jørgensen & Phillips, s. 79. 74 Lozic, s. 22. 75 Ibid., s. 22. 76 Skolverket, 2011
26
Epos 2 och 3 är helt klart den lärobok som inkluderar samernas historia mest, medan Alla Tiders
Historia 2-3 inte nämner samerna någonstans i läroboken. Tystanden talar sitt klara språk, vilket
gör att eleverna inte får några specifika kunskaper om samerna som det står i läroplanen. Trots
att läroplanen gäller alla ämnen, borde ändå samernas historia kunna täckas i specifikt
historieämnet. Genom att studera den sociala praktiken i detta avseende, kan ”kunskaper om
samernas historia” snarare tolkas som kunskaper om samernas historia i relation till
majoritetssamhällets historia. Om detta är något som lever kvar från den långvariga kampen
mellan samerna och nationalstaten eller om det handlar om en sorts generell okunskap överförd
från tidigare politiska system, är dock svårt att avgöra och inte heller min avsikt att komma
fram till.
Vidare i läroplanen står det att elever ska främja förståelse för andra människor och att ingen i
skolan ska utsättas för diskriminering på grund av till exempel etnisk tillhörighet.77 Någon
konkret diskriminering mer än fördjupningstexten om samerna och Lappland från 1964 framgår
inte i läroböckerna. Dock förmedlas ett tydligt mönster i samtliga läroböcker som ger upphov
till en ”vi och dem” känsla. Trots att det framgår av läroplanen och värdegrunden att elever:
”kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur,
språk, religion och historia”, framställs ibland ursprungsfolken som ”dem” utan någon vidare
nyansering. Min tro är inte att det är ett medvetet val att framställa de två ursprungsfolken på
det sättet, men genom att applicera Faircloughs analysverktyg och Bhabhas teori, blir vissa
maktskillnader ännu tydligare. I detta fall är det extra tydligt att det som inte nämns eller på
sättet det nämns, bidrar till en ”vi och dem” känsla. Att påpeka är dock att Perspektiv på
Historien 2-3 lyckas förmedla ett kritiskt synsätt på definitionen av just ”vi och dem”, som gör
att eleverna uppmuntras till att bli mer källkritiska gentemot det eurocentriska perspektivet.
Jag vill påstå att tystanden kring de två urfolkens historia går att koppla till den sociala
praktiken, då historieämnet handlar om att se samband mellan det förflutna och samtiden.
Genom att synliggöra samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen förtryck i
historien och deras samtida kamp, kan det få nationalstaterna att framstå på ett sätt de ej vill.
De två ursprungsfolkens historia och rättigheter är fortfarande känsliga ämnen, då det finns
flera ouppklarade tvister mellan dem och olika instanser i samhället. Med tanke på att
exempelvis samerna ej getts någon direkt plats i svenska historieläroböcker tidigare, kanske det
lever kvar i det politiska systemet än idag på grund av okunskap och osäkerhet. Som ovan sagt
77 Skolverket, 2011.
27
är det dock upp till läroboksförfattarna och bokförlagen att avgöra vad som ska stå med i
läroboken, men med tanke på att de vill gå med vinst, skriver de om sådant de vet säljer. Med
anledning av att värdegrunden förespråkar respekt för skillnader i kultur och historia, kanske
samernas och den nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia är svår att beröra då det
fortfarande råder meningsskiljaktigheter mellan urfolken och vissa myndigheter.
Det som har blivit framträdande i denna undersökning är det som inte nämns, alltså det selektiva
i texterna. Det selektiva är i sin tur med och skapar en syn på hur de undersökta urfolken
uppfattas. Majoriteten av de undersökta läroböckerna har inte försökt förändra rådande
maktdiskurser gällande de två urfolkens historia. Dock har majoriteten av dem försökt påverka
synen på ”vi och dem”, särskilt gällande relationen mellan samerna och majoritetssamhället.
Bhabhas ord om att separationen eller åtskillnaden mellan folk är det som bibehåller känslan av
”vi och dem”, stämmer till viss del överens med resultatet ifrån läroböckerna.78 Vissa av
läroböckerna gör dock en ansats i att lyfta fram samernas historia, men i samtliga fall görs det
i kontrast till majoritetssamhällets perspektiv. Det är precis denna åtskillnad som Bhabha
påpekar bibehåller själva andregörandet även om syftet inte är att göra det. Bhabhas tes går
således att urskilja i samtliga läroböcker, men vissa av böckerna försöker aktivt att
problematisera andregörandet, vilket gör att benämningen ”dem” inte blir lika negativt laddad.
Bhabhas ”national narratives” går också att associera till resultatet i form av analysen om
kulturarv. I och med att benämningen ”folket” är tudelat, alltså att de är ett objekt i den
nationalistiska historieskrivningen men också ett subjekt i samtiden, framställs som sagt
historieskrivningen och kulturarven både som exkluderande och inkluderande. 79 Gällande
samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen tyder den rådande
historieskrivningen i de undersökta läroböckerna på exkludering, då de inte framställs som en
del av de nationella berättelserna, utan snarare som en konsekvens utav den nationella
expansionen.
6.2 Jämförelse med tidigare forskning
En aktuell aspekt på historieförmedlingen är genusperspektivet, där de tidigare dolda eller
glömda kvinnorna nu lyfts fram i flertalet kapitel. Detta kan kopplas samman med den aktuella
tidsandan där feminism och kvinnohistoria har blivit ett uppmärksammat ämnesområde i
samhället. Med det sagt, skulle jag vilja referera till Anderssons ord om att idag är det inte staten
78 Bhabha., s. 107ff 79 Ibid., s. 206ff.
28
som godkänner och bestämmer vad som ska stå i läroböckerna, utan det är marknaden och
försäljningssiffror som styr vad som lyfts fram i läroböckerna.80 Alltså är en tydlig diskurs även
den ekonomiska diskursen, där det som är aktuellt för tidsanandan har en stor påverkan på
innehållet i läromedlen. Kvinnoperspektivet syns och lyfts fram i samtliga undersökta
läroböcker, vilket kan ha påverkat ursprungsfolks plats och prioritering i böckerna. I jämförelse
med Tony R. Sanchez forskning om indianernas representation i amerikanska läroböcker, går
det alltså att se samma tendens i de svenska läromedlen, nämligen att läroböckerna fokuserar
på det aktuella och sådant som berörs i olika medier. Sanchez menar att författarna och
bokförlagen kommer fortsätta att skriva sådant de vet säljer och att detta påverkar urfolks
representation i läromedlen negativt då de inte ges tillräckligt med utrymme vilket ger en skev
bild av dem.81 Detta går att utläsa i de svenska läroböckerna med, både gällande samernas och
den nordamerikanska ursprungsbefolkningens representation och framställning.
Min studie visar att samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs med
ett andregörande perspektiv i samtliga läroböcker, även om syftet inte är att göra det. Detta är i
enlighet med Anderssons ord om att det traditionsstyrda stoffet i historieskrivning ger upphov
till att framställa samerna som annorlunda och underlägsna. 82 Som ovan sagt skiljs både
samerna och den nordamerikanska ursprungsbefolkningen från majoritetssamhället. När de väl
nämns gör de det från ett andregörande perspektiv vilket i vissa fall får dem att framstå som
annorlunda. Detta är något Åström Elmersjö problematiserar i sin forskning där projiceringen
av ”folkets” historia har fått samerna att hamna utanför ”folket”.83 Mitt resultat går således att
korrelera både till Anderssons och Åström Elmersjös forskning som visar att maktrelationer
mellan samerna och majoritetssamhället är framträdande. Min studie visar även att
andregörande perspektivet inte bara gäller samernas framställning i läroböckerna utan också
den nordamerikanska ursprungsbefolkningen.
En annan aspekt denna studie har betonat är huruvida läroplanen och värdegrunden stämmer
överens med resultatet ifrån läroböckerna. Detta har varit svårt att fastställa på grund av den
bristfälliga information samt plats som har getts de två urfolken. Värdegrundens ord om
förståelse och att ingen ska utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet,84 blir
problematisk på grund av den korta information eleverna exponeras för. Någon förståelse för
80 Andersson, s. 540. 81 Sanchez, s. 317. 82 Andersson, s. 107. 83 Åström Elmersjö, s. 166ff. 84 Skolverket, 2011
29
samerna eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen är svår att få, särskilt när de endast
nämns i kontrast till nationalstaten. Det resultat Runblom redovisade i läromedelsgranskning
från 2006, stämmer därför inte riktigt med denna studiens resultat. Runblom skriver att han
tycker att de undersökta läroböckerna lyckas förmedla kulturmöten bra och att ingen
diskriminering förekommer. 85 Som noterat tidigare, har inte heller jag observerat någon
förekomst av diskriminering, men gällande kulturmöten med nationalstaten beskrivs de två
urfolken utifrån ett tydligt eurocentriskt perspektiv, vilket gör att urfolkens perspektiv inte
skildras. Detta är extra tydligt mellan den nordamerikanska ursprungsbefolkningen och
européerna, då kulturmötena handlar om den europeiska expansionen och ”indianernas” död.
Sammanfattningsvis är det som framkommit utav mitt resultat att både samerna och den
nordamerikanska ursprungsbefolkningens historia åsidosätts i de undersökta läroböckerna.
Framställningen av deras historia och kulturmöten bidrar till en åtskillnad från det som anses
vara normen samtidigt som de förknippas med vissa stereotypa ord, som exempelvis ”indianer”.
De båda urfolken har en liknande historia i hur de har blivit behandlade av majoritetssamhället
och med denna studie går det också konstatera att det finns en liknande tendens i hur de
framställs i de undersökta läroböckerna. Dock måste det poängteras att tre av fyra undersökta
läroböcker lyckas bidra med en nyanserad och problematiserande framställning av specifikt
samernas och majoritetssamhällets relation. Detta gör att eleverna i denna aspekt ges kunskap
om föråldrade syner och stereotyper kring samerna.
6.3 Slutdiskussion
Det som framkommit utav resultatet är inte helt oväntat, då jag utav tidigare forskning inom
området har förstått att de två ursprungsfolken genom åren inte getts någon direkt tid i
rampljuset. Däremot tycker jag att det är förvånande att det i en av läroböckerna faktiskt nämns
mer om Amerikas urfolk än om Sveriges, när det i läroplanen står att eleverna ska ges kunskap
om specifikt samernas historia. Gällande min valda teori och metod tycker jag att de
komplimenterade varandra bra, då Faircloughs analysverktyg gjorde det möjligt att analysera
maktförhållanden och Bhabhas teori gav mer förståelse till varför maktförhållandena ser ut som
de gör. Dock är det viktigt att alltid se texten i sin helhet och inte enbart bedöma den med
utgångspunkt i enskilda ord och meningar, vilket är lätt hänt med Faircloughs första
analysverktyg och Bhabhas tes om ”vi och dem”.
85 Runblom, s. 46ff.
30
Under studiens gång väcktes tankar på att det skulle vara intressant att undersöka huruvida olika
digitala läromedel, så som dokumentärfilm framställer samerna respektive den
nordamerikanska ursprungsbefolkningen. Dels för att digitala läromedel är ett återkommande
läromedel idag och dels för att undersöka om språket och framställningarna skiljer sig från
läroböckerna. Sedan hade det varit intressant att göra en intervjustudie inom området både bland
lärare och elever, för att se hur de två ursprungsfolken berörs i undervisningen.
Utifrån resultatet av studien instämmer jag med Sanchez som skriver för att bryta den ensidiga
framställningen av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, och i detta fall även samerna,
ligger ett stort ansvar hos lärarna som använder sig av läroböckerna.86 För att göra våra urfolk
rättvisa och för att påverka rådande maktdiskurser, anser jag att det minsta vi kan göra är att
försöka återge en mer problematiserande och nyanserande bild än den som oftast ges i
läroböckerna.
86 Sanchez., s. 317.
31
7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Källor
Almgren, Birgitta, Almgren, Hans och Larsson, Olle. Alla Tiders Historia 2–3. Malmö: Gleerups
Utbildning AB, 2012.
Ericsson, Niklas (red.). Samband Historia Tema. Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2013.
Nyström, Hans, Nyström, Lars och Nyström, Örjan. Perspektiv på historien 2–3. Malmö: Gleerups
Utbildning AB, 2012.
Sandberg Robert och Douglas Christina. Epos 2 och 3. Stockholm: Liber AB, 2013.
Litteratur
Andersson, Bo. Vi och Dom på fördomens marknad i skolans värld. Mjölby: Atremi AB, 2016.
Bhabha, Homi. The Location of Culture. London: Routledge, 2012. E-bok.
Brown, Dee. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee. Stockholm: Karneval förlag, 2015.
Lozic, Vanja. Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet. Malmö: Gleerups,
2011.
Lundmark, Lennart. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront, 2008.
Runblom, Harald. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. I I
enlighet med skolans värdegrund, Skolverket (red), Stockholm: Skolverket, 2006.
Sanchez, Tony R. The Depiction of Native Americans in Recent (1991–2004) Secondary American
History Textbooks: How Far Have We Come?. Equity & Excellence in Education. Vol. 40, nr. 4, 2007:
311–320.
Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011.
Stockholm: Skolverket, 2011.
Winter Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur, 2000.
Åström Elmerjsö, Henrik. En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av svenska läromedel
och omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Lund: Nordic Academic Press, 2017.