DE FEM TRIANGLARNAS BOK

1

2

DE FEM TRIANGLARNAS BOK Innovationspyramidens treenighetslära

2012-09-23

GÖSTA SUNDBERG Fallvägen 17

820 23 Bergvik Mobil 0735 – 12 48 28

[email protected]

3

DE FEM TRIANGLARNAS BOK

Innovationspyramidens treenighetslära

GÖSTA SUNDBERG Fallvägen 17

820 23 Bergvik

Sammanfattning Krav ställs på politik, näringsliv och forskning att utveckla innovationer för att möta

globala utmaningar. Det saknas kunskapsbildning som har omedelbar påverkan och som ser gemensamma mönster och strukturer i olika verksamhetstyper.

Skriften ger tre bidrag. Det första är ämnet innovatörskunskap och innovationsklockan. Skriften inleds med

reflektioner kring ämnets identitet och frågor som berör forskningsteori. Rollen som innovatör och kunskapsbildare hämtar karaktär, mål och energi ur innovatörsperspektivet. Innovatören svarar för att förverkliga ett förlopp genom vilket nya idéer vinner insteg i ett samhälle. Innovatörens praktiska kunskap, vita kunskap, är en förutsättning för att i innovationsprocessens form uppdelad i 12 slag visar erfarenhetsgrundad kunskap, vis kunskap, och okunskap, vissen kunskap. Ny kunskap med tiden. En dialogmetod.

Det andra är en innovationspyramid. Innovation i regelbunden och likvärdig triangulär samverkan stat - högskola - näringsliv, ideellt – individuellt – industriellt, idégivare – idébärare – idéfinansiär, forskning – utveckling – försäljning för utmaningsdriven spetsinnovation. Pyramidbildande exempel 1986-2012 visar vit kunskap hos innovatören i små innovativa teknikbaserade högskolerelaterade företag. Förutsättningar skiljer i fråga om behov av idékraft för kritiska händelser, patent, riskkapital, tidiga kundrelationer och partners. Erfarenheter påvisar dålig verkningsgrad på offentligt innovationsstöd.

Det tredje är innovationspyramidens treenighetslära - idékraft, förutsättning och kritisk händelse för innovation. Innovationer som fötts är Apple Center, grafiskt gränssnitt gruppkommunikation, Learning Center, Internetbaserat gymnasieskola, evidensbaserad hälsoskola för biologisk föryngring, miljövänligt tidsdelat hälsoboende, effektivt husbyggande och patent på byggmaterial innefattande fasomvandlingsmaterial och klimathölje som lagrar nattkyla för att kyla och sol för att värma.

Skriften är en ansats till läromedel i innovatörskunskap och syftar till dialog.

Nyckelord: Innovatörskunskap, klockinnovation, innovationspyramid, treenighetslära, Apple, Internet, lärande, hälsa, Ecoturism, fasomvandlingsmaterial.

4

Förord Många förnuftiga människor bidrog till denna skrift. Jag började intressera mig för

innovation på teknisk linje på Brännkyrka Gymnasium 1974. Skrev uppsats om vetenskapen och världsutvecklingen. Under krigstid skapas nya uppfinningar snabbt för att förgöra och förstöra. Kan man inte ”pressa” vetenskapsmännen att skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? Tack för uppmuntran lärare i svenska!

Tar vi vara på Innovatörerna? skrev Handelsbankens VD Tom Hedelius på DN Debatt 1979. Han lyfte fram fruktbart samarbetet mellan universitet, entreprenörer och riskvilligt kapital i Silicon Valley. Stort tack för mentorsstöd vid kritiska händelser 1992 och 1998. Tack Sören Olsson, Europachef Apple, som marknadsförde Macgruppen i hela världen.

Tomas Sandberg, professor emeritus i energiföretagande vid KTH lyfte vikten av avgränsning då förhandskontakt togs våren 1986. Han bidrog till fallstudie Apple.

Bengt-Arne Vedin är generalsekreterare för Ruben Rausings fond. Han var regeringens innovationsutredare 1993 och adjungerad professor i Innovationskunskap vid KTH och handledare i fallstudie Apple 1986 -1991. Aspekter innovationsmekanismer och kreativ individ, grupp, innovativ organisation och innovationspolitik har varit vägledande för fallstudierna 1986-2012. Kursen Innovation gav goda exempel. Kursen Projekt och råd från handledare Gunnar Selin adjungerad professor i Projektteknik omsattes i praktik.

Albert Danielsson är professor emeritus i Industriell ekonomi vid KTH. Han inspirerade under promenad i september 1986 att utifrån intresse göra anteckningar. Tack för alla insiktsfulla inspirerande inlägg på högre seminarier, inte på mina anteckningar vid tre tillfällen 1986-92, utan till de med analyser och slutsats. Tack för resa historiska vingslag Wienerkretsen, bad- och kafékulturen och Wittgeinsteins hus i Wien Budabest.

Sökande efter metod som har omedelbar påverkan på innovation har resulterat i deltagande i tre kurser i forskningsteori. Stort tack till Jan Bärmark, professor emeritus i Vetenskapsteori, som sökte insikt i Tibet mitt i kurs. Tore Nordenstam, professor emeritus i Filosofi som i Wien höll föredrag klädd i historisk baddräkt. Bo Göranzon, professor emeritus i Yrkeskunnande och teknologi, med dialogseminarier på Dramaten.

Stort tack till doktorandkollegor genom åren. Henrik Blomgren, Universitetslektor, Affärsutveckling och Entreprenörskap vid KTH, ställde reflekterande frågor. Christan Berggren professor i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet där industriell innovation är ett bärande tema utstrålade, inspirerande lyskraft inför doktorsavhandling Det nya bilarbetet. Mats Engwall är professor i Industriell ekonomi. Seminariedialog doktorsavhandling Jakten på det effektiva projektet gav ökad insikt i projekt. Staffan Laestadius är professor i industriell utveckling vid KTH och forskarutbildningsansvarig. Vid möte fördes dialog om ansats till avhandling, antropologiskt perspektiv, innovation, IT och skola. Mötet inspirerade för utbildning till lärare på Lärarhögskolan i Stockholm och examensuppsats Mobilt mentorskap i traditionell skola.

Bertil Nyberg, VD på Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och Stockholm Universitet bidrog till studier inom innovation på Teleinformatik vid KTH. Inom projekt Lära med IT gavs möjlighet att utveckla innovationsmodell. John Skår, Professor emeritus i företagsekonomi, blev handledare och belyste kritiska händelser.

Lars Arosenius, ordförande i KTH Alumini, var god affärscoach på Teknikhöjden. Särskilt tack till Fredrik Setterwall, professor emeritus, ordförande i Mobila Gymnasiet och forskare inom fasomvandlingsmaterial (PCM). Daniel Carlsson, civilekonom och civilingenjör och affärsutvecklingscoach inriktning material på KTH Innovation bistod med konsultstöd för patentansökan byggmaterial innefattande PCM och klimatskal.

Avslutningsvis ett tack till kollegor, nära och kära. Ingen nämnd ingen glömd.

5

INNEHÅLL

DEFEMTRIANGLARNASBOK.............................................................................................. 2Sammanfattning ...................................................................................................................... 3

Förord ......................................................................................................................................... 4Bakgrund.................................................................................................................................... 6

METOD ........................................................................................................................................ 9Reflektionerkringinnovatörkunskapochämnetsidentitet............................................. 9Enhetlighetimaterialetförattbildakunskap? ...............................................................................10Problemensenhetlighet? ...........................................................................................................................10Kunskapsmåletsenhetlighet?..................................................................................................................11Teoretiskenhetlighet? ................................................................................................................................11Metodologiskenhetlighet?........................................................................................................................12Perspektivetsenhetlighet?........................................................................................................................12Innovatörskunskapochkunskapsbildarensdubblaroll–databildareochinnovatör...13

Praktiskdialogbaseradmetod ...................................................................................................142Bildningsfokus............................................................................................................................................153Valavfall .......................................................................................................................................................164Mediaval ........................................................................................................................................................195Datainsamling .............................................................................................................................................196Dataanalys ....................................................................................................................................................197Avbildning ....................................................................................................................................................198Involveralitteratur...................................................................................................................................209Draslutsatser,förklara ...........................................................................................................................2010Vernissage,symposium .......................................................................................................................2011Läromedelförbildning ........................................................................................................................2012Nyafrågeställningar ..............................................................................................................................20

Exempel–GöstaSundbergssaga...............................................................................................21Draslutsats.Förklara.Vadkanvisas?–TjänstgöringH.M.K.Ordonnans ............................22

FALLSTUDIE ............................................................................................................................23Avbildning .........................................................................................................................................23Kreativindivid................................................................................................................................................23Kreativgrupp..................................................................................................................................................24Innovativorganisation................................................................................................................................25Innovationspolitik ........................................................................................................................................29Innovationsmekanismer............................................................................................................................32

ANALYSOCHSLUTSATS.......................................................................................................34Avbildning .........................................................................................................................................34Innovationsprocessensledord...................................................................................................35Idégivare‐Idébärare‐Idéfinansiär ......................................................................................................35Högskola–Stat–Näringsliv.....................................................................................................................38Forskning‐Utveckling–Försäljning....................................................................................................38Ideellt–Individuellt–Industriell ..........................................................................................................39Idékraft–kritiskhändelse‐förutsättningar.....................................................................................39

Efterord ....................................................................................................................................47Referenser ...............................................................................................................................48Litteratur ...........................................................................................................................................48GöstaSundberg................................................................................................................................50MannenbakomDefemtrianglarnasbok ...........................................................................................50

6

Bakgrund Steve Jobs stod framför oss återförsäljare på Grand Hotel och sa:

”Jag kommer alltid arbeta för Apple även om jag är städare” Han tackade ödmjukt nej till besök hos oss. Han skulle ta en promenad på egen hand

och uppleva Stockholm. Därefter flyga helikopter till Lunds Universitet för invigning av Europas första Apple University.

Hans ord våren 1985 skildrar en utmaningsdriven innovatörs erfarenheter av att hantera företagande, med dess glädjeämnen och svårigheter. Senare under året lämnade han Apple och startade Next Computer. Upplevelse var att han inte drog jämt med VD John Sculley som han rekryterat 1983 från PepsCO med orden:

”Vill du sälja sockervatten resten av livet, eller vill du förändra världen?”. Steve Jobs ord har inspirerat till denna skrift som uttryck för innovatörens kunnande

som innebär att handla klokt i en svårbedömd och mångfacetterad verklighet där den stora utmaningen är att utveckla världen.

Situationer som en innovatör hanterar har drag av sådan karaktär. En person med kraft och resurser att handla. En person som kombinerar handlingskraft med kunnande och ödmjukhet.

En innovatör som Steve Jobs svarar för att förverkliga innovationer, förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där. Han var idébärare av den första kommersiellt framgångsrik persondatorn Apple II där idégivare var Wozniak och idéfinansiär Markulla. Steve Jobs var innovatören bakom den första kommersiellt gångbara datorn med ett musdrivet grafiskt gränssnitt.

Hur ser Steve Jobs kunnande ut som är till hjälp vid kritiska händelser? 1986 köpte Apple Next Computer vars operativsystem blev Mac OsX. Steve Jobs

återkom som VD 1997. Då som den största enskilda aktieägare i Disney som köpt Pixar Animation Studios. Apple gick med mer än en miljard dollar i förlust och sålde datorer med ett föråldrat operativsystem. Han städade. Han lade ner olönsamma produkter för att få upp nettomarginalerna och fördjupade samarbetet med Microsoft som även investerade riskkapital.

Företaget visade vinst men en kraftigt minskad omsättning. Fokus blev innovation, formgivning, integration av hårdvara och mjukvara och marknadsföring. Den konformade, färgglada konsumentdatorn blev en framgång. Omsättningen steg, marginalerna steg och vinst ökade. Framgångsrika innovationer blev en bärbar hårddisk för musik och sälja musik på internet från alla dominerande musikbolag. Nya datorer, datorplatta och avancerade mobiler och applikation som säljs över Internet. Apple är idag världens högst värderade bolag. Steve Jobs arbetade fram till sin död i Apple. Han levde upp till sina ord till oss återförsäljare 26 år tidigare:

”Jag kommer alltid att arbete för Apple även om jag är städare” Hur ser innovatörens kunnande ut som är till hjälp vid kritiska händelser? Frågan kan

inte besvaras i allmänna termer. Innovatörskunnande är knutet till sammanhang och tar sig olika uttryck i de enskilda fallen. Frågor som rör hur innovatören handlar kommer i fokus. Därför behövs lokala exempel som lyfter innovatörens ledarskap, bärande idéer, utlösande faktorer och förutsättningar för att utöva ledarskap. Därför är djupgående fallstudier under längre tid en fördel vid undersökning av innovatörs kunnande.

Denna skrift påbörjades inom ramen för forskningsområde Innovationskunskap på Industriell Ekonomi och Organisation vid KTH 1986. Det kunskapsteoretiska perspektivet inspirerades av aktionsforskning, socialantropologi och fallstudiemetodik.

Första fallstudie blev Apple University, Apple och Apple Center. Flera har följt.

7

Globala utmaningarna kan inte lösas av ett enskilt företag, universitet eller enskilda nationer utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Utmanande krav ställs på gränsöverskridande samverkan för nya innovativa lösningar.

Utmaningsdriven innovation är en av Vinnova strategiska program 2012. Vinnova är en svensk statlig myndighet som skall främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning.

Informationssamhället har i grunden förändrat bl.a. hur vi bedriver affärer, utvecklar produkter, agerar som konsumenter och interagerar som människor samt att bildning, dialog och demokrati främjas. Antalet uppkopplade maskiner beräknas snart överstiga 50 miljarder. Det krävs en samordnad överblick från adressering till informationshantering.

En god hälsa hos befolkningen och en fungerande sjukvård är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt. Att verka preventivt och förhindra sjukdomar samt att skapa bättre livskvalitet för människor, inte minst äldre, innebär en stor utmaning för samhället.

En framträdande samhällsutmaning är den ökade pressen på naturresurser och miljö, inklusive klimateffekter. De måste kunna mötas genom en kombination av nya livsstilar som t.ex. naturturism och innovation.

I länder som Kina, Indien och Brasilien görs stora investeringar i energiförsörjning för fortsatt tillväxt. I Japan har energiförsörjning minskat drastiskt med mer ca en tredjedel då kärnkraftverk stängts ner. Tyskland avsikt idag är att inom tio år avveckla kärnkraften som står för en fjärdedel av energiförsörjningen. EU skall minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybara energikällor till 20 % och nå 20 % energieffektiviseringar senast 2020. EU:s mål är att senast 2050 minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % jämfört med 1990.

Ca 40 % av värdens energi går till att kyla och värma bostäder. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer, en andel som bara förväntas öka. Städer och tätorter måste bli energieffektivare och nyproduktion måste ske mer effektivt. Detta leder till kraftigt ökad efterfrågan på nya bostadslösningar vilket påverkar val av material och utformning av produkter, tjänster, produktionssystem och affärsmodeller.

Samhällsutmaningarna innebär tillväxtmöjligheter i Sverige och i regioner genom att utveckla internationell konkurrenskraft inom specifika tillväxtområden. Det ställer stora krav på förnyelse och vidareutveckling. Det handlar om att utveckla företagen så att Sverige får ett stärkt innovationsinriktat näringsklimat.

Sverige uppvisar en internationell frontposition när det gäller egenskaper av i forskning som andel av BNP och publicering i vetenskapliga tidskrifter och antal patent. Att inte tillväxten trots detta är i internationell topp. En viktig aspekt att belysa är förutsättningar för organisation. Fallstudiebaserade arbete som syftar till att förstå hur innovationsprocessen fungera. Hur går det till i verkligheten? Vinnova rapport 2003:10.

För att för att ta tillvara dessa möjligheter behövs en ny nivå av integration mellan politikområden, mellan forskningsområden, mellan olika såväl privata som offentliga aktörer. Satsningar på innovationsmiljöer är viktigt och koppla näringsliv och akademi tätare som är relevant för svensk konkurrenskraft.

Innovativa små och medelstora företag kännetecknas av förmågan att ta emot, tillämpa och utveckla nya kunskaper och tekniker i nya affärsmöjligheter. Dessa förmågor måste utvecklas och stärkas så att Sverige får ett stärkt innovationsinriktat näringslivsklimat med fler och växande företag. Behovet av nya produkter, tjänster och systemlösningar som bidrar till att lösa globala utmaningar är en nödvändighet och därför också en exceptionell möjlighet för stärkt konkurrenskraft, välfärd och nya jobb.

Individer med drivkraft är en nödvändig förutsättning för alla innovationer. Centralt är att arbetet med att utveckla metoder som ger enskilda individer möjligheter att ta idéerna till innovationer på marknaden och bli innovatör. Individer och innovationsmiljöer är

8

strategiska områden. Syfte är att skapa förutsättningar för individer och organisationer att utveckla innovationer och innovativa miljöer i världsklass.

Ökad kunskap om vilka mekanismer i samspelet mellan högskola och näringsliv som aktivt bidrar till nya innovationer och tillväxt, samt kunskap om framgångsrika vägar till kommersialisering och nyttiggörande av forskning, är av stor betydelse vid utformning av bl.a. forsknings-, utbildnings-, innovations- och näringspolitiken. Sådan kunskap är en förutsättning för professionalisering av rådgivning kring kommersialisering.

Det krävs satsning på forskning som analyserar och sprider kunskap om hur man bäst organiserar innovativa processer i små högskolerelaterade företag. Centralt är behovsmotiverad forskning som verkar för att ny kunskap så effektivt som möjligt omsätts i kommersiella produkter.

Innovativa små och medelstora företag kännetecknas av förmågan att ta emot, tillämpa och utveckla nya kunskaper och tekniker i nya affärsmöjligheter. Dessa förmågor måste utvecklas och stärkas så att Sverige får ett stärkt innovationsinriktat näringslivsklimat. Individer med drivkraft, innovatörer, är en nödvändig förutsättning för alla innovationer.

En strategi är fallstudier som syftar till att ge djupgående kunskaper om det man undersöker. Det som kännetecknar fallstudier är att den fokuserar på en enda undersökningsenhet som man undersöker ”på djupet” för att få mer detaljerade kunskaper. Fallstudierna har avgränsats till att fokuserar omedelbar påverkan på forskningsområde innovatör innovationsprocessen.

Det saknas aktionsinriktad forskning som ser mönster och strukturer i olika affärsmodeller och verksamhetstyper. Syftet med fallstudier inom områdena IT, Internetbaserad skola, e-hälsa, turism, Eco City och effektiv grön husproduktion är att erhålla djupgående kunskaper och skapa förutsättningar för individer och organisationer att utveckla innovationer och innovativa miljöer av världsklass.

Innovatörs belysning av egen berättelse 1986-2012 har haft tre tyngdpunkter; (1) Innovationsmekanismer och kreativ individ, kreativ grupp, innovativ organisation

och innovationspolitik. (2) Små teknikbaserade högskolerelaterade företag. (3) Metod som har omedelbar påverkan på kunskapsbildning om innovation. Hur kan erfarenhetsgrundad innovatörkunskap förstås av människor som inte själva är

utövare? Och hur kan den i en reflekterande dialog förstås och uttryckas av innovatören med erfarenheter som blivit en del av dem själva och uttrycks i handling att föda innovationer? Mot denna bakgrund hoppas berättelsen kunna bidra till förståelse av och dialog kring innovatörskunnande. De bärande frågorna kan formuleras enligt följande:

- Hur skall en strategi för ett nytt tekniskt samarbete utformas för att snabbt skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? - Hur skall ideellt, individuellt och industriellt samarbete utformas? - Hur skall effektivt samarbete mellan universitet, stat och näringsliv utformas? - Tar vi vara på Innovatörerna? Hur skall individ och förutsättning vara för att lyckas? - Hur utvecklas ett fruktbart samarbete mellan entreprenörer och riskvilligt kapital? - Vilken metod är bäst för studie innovationsförsök där jag är drivande entreprenör? - Vad kan visas i innovationsförsök? Skriften inleds med reflektioner kring innovatörkunskap och ämnets identitet, frågor

som berör forskningsteori och metod. Därefter följer berättelse om fall. Till sist följer sammanfattande och avslutande kommentarer.

Läsare kommer att möta innovatörens tankar, beskrivningar och flyttas nära födelse av innovationer och effektiv organisation och samverka med hopp ökad dialog.

9

METOD

Reflektioner kring innovatörkunskap och ämnets identitet Vilken är innovatörskunskaps kunskapsbildande profil? Vilka frågor är centrala för

ämnets identitet? Det torde gå att konstatera att det inte är lätt. Hur skall det vara möjligt att på några sidor ge en definition av mentorskap som kunskapsbildande ämne.

Genom att dela upp innovatörskunskap som kunskapsbildande gren och verksamhet i olika aspekter kan ämnet innovatörskunskap ringas in med dess kunskapsbildande identitet. Vägledande för denna framställning är språkdräkt Det antropologiska perspektivet: reflektioner kring ett ämnes identitet av Karl Erik Knutsson, installationsskrift, Antropologiska Institutionen, Stockholms Universitet (1970).

Kunskapsbildning om innovatörskunskap är teori. I det verkliga livet är det praktiken som är det viktiga och den praktiska kunskapen som spelar den största rollen. Vad man menar med praktik är svårt att veta. Klart är att praktik och teori ibland ställs upp som motsatser. Det är här som kanske ett fel begås. Ingen verksamhet kan klara sig utan kunskap. Husbyggaren är i hög grad beroende av sina teorier som bygger på insamlad, beskriven och analyserad kunskap. Att husbyggaren har skaffat mycket kunskap genom imitation av tidigare generationer och att en hel del av den sitter i sina händer och verktyg innebär här ingen principiell skillnad. En praktiker som aldrig sett ett hus kan inte genast bygga ett utan först att ha skaffat sig nödvändig kunskap om hur ett hus skall se ut. Goda teorier och tillräckliga kunskaper torde utan tvekan vara det mest praktiska man kan tänka sig. Men kunskapsbildning kräver tid, särskilt gäller alldeles nya fält och okända verksamheter. Man glömmer lätt att det är fritt kunskapssökandet som lett till så många värdefulla upptäckter som fått stor betydelse på lång sikt.

Kunskap bildas över ett verklighetsområde, innovation. Kunskaperna kan jämföras med en karta och det undersökta verklighetsområdet innovation med ett territorium. Val är att kartlägga en aspekt, innovatör, på territorium innovation. En aspekt på innovatör är att den förnyar omgivning. Aspekten innovatör framträder i perspektiv som kunskapsbildare anlägger på verklighetsområdet innovation som studeras. Perspektiv står för en slags kunskapsbildande belysning av innovatören som skapas av val av problem, behovet av ökad kunskap om innovatörens villkor, tidigare kunskaper om problemet och de metoder och redskap som används för att angripa problemet.

I försök att komma åt ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande verksamhet försöker aspekter, faktorer, ringas in som kan tjäna som baser för en entydigare identitetsbeskrivning:

- Studiematerialet för att bilda kunskap om innovatörskunskap. - De problemtyper som behandlas. - Kunskapsmål. - Grundläggande teoribildning. - Metod med databildning, beskrivningar och analyser. - Perspektivets enhetlighet.

10

Enhetlighet i materialet för att bilda kunskap?

Varje insats att bilda kunskap siktar med nödvändighet siktar med nödvändighet mot något kunskapsbildande territorium. Om dessa territorier, där varje

kunskapsbildande insats på något sätt är olika, ändå alltid representerar samma typ av territorium, ger ämnet som sådant en hög grad av enhetlighet när det gäller materialet. Detta gäller framförallt naturvetenskapliga ämnen som t.ex. Astronomi för vilka gränsdragningar och därmed identifiering av skilda kunskapsbildande områden är mindre komplicerade, än när det gäller samhällsvetenskapliga ämnen som antropologi. Antropologins bindning till sitt ursprungliga område, studier av den så kallade primitiva människan i samhällen och kulturer utanför Europa har minskat till förmån för studier av människor och samhällen, oberoende av geografisk hemvist. Det torde därför vara svårt att knyta antropologisk identitet till dess studiematerial för att bilda kunskap. Historia däremot har en materialenhetlighet där historikern försöker förklara komplicerade sammanhang och skeenden genom analys av skriftliga dokument.

Går kunskapsbildning om innovatörskunskap att beskriva på ett godtagbart sätt genom att hänvisa till det material som studeras? Innovatörskunskap är mångfacetterat, ett begrepp med flera dimensioner och är aspekt på innovation. Innovation och innovatörskunskap har inte en tydlig materialidentitet.

Problemens enhetlighet?

Nu är innovatörskunskap inte det enda ämne inom människokunskapen som saknar regional inriktning. Tvärtom, många kunskapsbildande grenar saknar en sådan begränsning, och andra ämnen överger den i takt med en ökade internationaliseringen. Som exempel på den förra typen av ämne kan nämnas kunskapsbildning inom ämnet språk och religion samt fred och konflikt. De hämtar en stor del av sin identitet från den typ av problem som dominerar material för att bilda kunskap. I språk är problemet relaterat till språklig aktivitet och i religion hör det samman med människans verklighetsuppfattning. I ämnet fred och konflikt rör studier en specifik typ av relation och de aktiviteter som hör samman med dem, nämligen konflikt eller potentiell konflikt.

Att studera innovatörskunskap innebär att studera många olika typer av aktiviteter och man intresserar sig för innovatörer som idégivare, idébärare och idéfinansiär i innovationsprocesser. Studier sker av alla olika typer av relationer mellan uppfinnare och entreprenör, mellan entreprenör och affärsängel, uppfinnare, entreprenör och affärsängels kulturella och sociala bakgrund samt i den miljö de verkar. Intressant är olika strukturer som får etikett som ekonomi, religion och politik eller annat. På denna punkt sker inte en uppdelning och kategorisering av innovatörsproblem. Låt oss ta ett exempel. Ett utvecklingslån till en mor i familj som utvecklar eget verksamhet går indirekt som lån till en hemgift för dotters giftermål. För en ekonom innebär denna överföring ett problem inom familjeekonomi. För en religionsvetare knyts innebörden till hemgiften och till en som studerar politik skulle frågan troligen röra sig om relativa positioner i ett beslutsystem. Vid studie av innovatörskunskap skulle inget av dessa problemformuleringar vara helt godtagbart. Här utgör överförande av medel från företagandet till familjens hemgift för dotterns giftermål ett entydigt problem som för sin analys kräver information om moderns verklighetsuppfattning och inom vilken hemgift och giftermål får sin mening. Vidare kunskap om den sociala miljö som tilldelar och värderar hemgift och inom vilket giftermål måste ses samt slutligen studie av sambandet mellan syfte med överföring av medel och den familjerelation som finns. Exemplet berör att innovatörskunskap likt antropologi inte belyses av någon specifik egenskap utan sättet att angripa problemen.

11

Det som karaktäriserar innovatörskunskaps kunskapsbildning är inte en specifik egenskap hos problemet, utan hans sätt att angripa dem. Frågan om enhetlighet som bygger på karaktär hos det kunskapsbildande ämnet synes vara oriktigt ställd.

Kunskapsmålets enhetlighet?

Vad är innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne? Genom att ringa in faktorer material och problem som är väsentliga i beskrivning av innovatörskunskaps verksamhetsfält framgår att de inte kan tjäna som baser för en entydig identitetsbeskrivning. Är inte en naturlig fortsättning att söka efter någon form av enhetlighet i målet för innovatörskunskaps kunskapsbildning?

En måldiskussion är ett problemkomplex i sig det ju har att göra med den totala inriktningen av intressen och arbete som ämnet representerar. Räcker det inte att konstatera att kunskapsbildare uppställer antaganden som genom noggranna undersökningar man försöker prova giltigheten av, eller att man som empiriker har som mål att analysera och tolka problem i materialet? Är inte mål främmande för kunskapsbildningens väsen? Var Newtons gravitationsteori resultat av en omsorgsfullt planerad politik för att bilda kunskap?

Diskussion om ett ämnes kunskapsbildande mål är komplext. Mål har att göra med den totala inriktningen av intressen och arbete som ett ämne representerar. En förenkling är att indela mål i två grupper, teoretiska och analytiska. Toretiska mål menas här att pröva eller bekräfta giltighet av övergripande teorisystem eller grundläggande teoretiska ansatser som synes vara för allmängiltigt för att kunna förmedla en enhetlighet och identitet för ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne. Till analytiska mål för jag en ambition när det gäller fallstudiearbete och analys av data. En kunskapsbildare inom innovatörskunskap kan arbeta men två nivåer av mål:

- en första analytisk nivå att förstå den verklighet när en ny idé visar sig lovande eller fungerar som den upplevs och förstås av innovatören,

- en andra att försöka översätta specifik analys där mönster och struktur framträder till termer som tillåter generaliseringar och jämförelser oberoende av historiska, geografiska och kulturella sammanhang för en praktisk innovatörskunskapsteori.

Jag skulle vilja betona dessa två mål och vill med det även mena att det förekommer dubbla analytiska mål är ett centralt drag för att bilda kunskap om innovatörskunskap. De två analytiska målen är så särpräglade att det bör betraktas som en möjlig identitetsbärare. En fråga är om inte andra ämnen kännetecknas av samma mål. Gäller inte samma sak psykologi och antropologi? Med detta i beaktande vill jag formulera en inställning i den fortsatta diskussionen om innovatörskunskaps egenarts som kunskapsbildande ämne att dubbla analytiska mål är en nödvändig i beskrivning av ämnesidentiteten men inte tillräcklig.

Teoretisk enhetlighet?

Ett enhetligt beskrivningssystem och ett paradigm, en gemensam kunskapsbildande kulturtradition, torde inte föreligga. Frågan är om hur en sådan förvandling skulle gå till och om detta bör vara en strävan i nuläget. Att söka fastsälla en minsta gemensamma nämnare, på vilken all beskrivning och förklaring, oberoende av individuella, sociala och kulturella variationer, måste återgå är inte lätt, förenklat sagt. Bör inte kunskapsbildning inom innovatörskunskap vara en ständigt föränderlig dialektisk process? En entydig identitet hämtas inte idag ur ett gemensamt paradigm. En grundläggande teoribildning baserad på ansats om teoretiska utflykter i olika riktningar och dialog är en möjlig identitetsbärare men den upplevs för allmän.

12

Metodologisk enhetlighet?

Försöken att diskutera ämnet innovatörskunskaps material för att bilda kunskap, typer av problem i materialet, kunskapsbildande mål som uppställs och ansats till grundläggande teoribildning är inte tillräckligt för att beskriva ämnets identitet. Ett nästa steg är att ställa frågor om metod för att bilda kunskap inom ämnet innovatörskunskap det vill säga sättet att producera material och sätt att gå till väga att förvandla material till beskrivningar, förklaringar och teorier.

Utgår från några allmänna antaganden som kunskapsbildaren på innovatörskunskap gör som databildare och de metoder som här används. Det är värt att upprepa att kunskapsbildaren först och främst är intresserad av att upptäcka och göra minnesanteckningar, dokumentera regelbundenheter i innovatörens beteende och aktivt främja innovation. Innovatörskunskap är också intresserad av former för effektivt utveckla idéer, social kreativ samverkan, i grupp innovativa organisationer, strukturer och innovationspolitik, som kombinationen av sådana regelbundenheter ger upphov till. Att se innovativa mekanismer, att se mönster och strukturer.

Kunskapsbildaren är intresserad av att undersöka innovationsprocesser av olika slag som inte omedelbart är tillgängliga och kan förstås. För att kunna dokumentera och analysera dem måste kunskapsbildaren undersöka dem i den speciella miljö i vilka de existerar, och i de speciella former de uppträder. Kunskapsbildarens kunskapsbildande data uppträder allt som oftast i kodad form, enligt de särskilda kodsystem som varje verksamhet, varje innovationsprocess representerar.

Det är först genom att kunskapsbildarens brutit igenom och förmått tolka dessa koder, som kunskapsbildare kan genomföra sin analys i allmänna begrepp – idégivare, bärare, idéfinansiär, stat, kommun och högskola näringsliv i samverkan, utveckling, produkt, marknadsföring, försäljning, bolag, riskkapital, patent, referenskund, o.s.v.

Detta gör i sin tur kunskapsbildaren kan översätta data så att de blir begripliga för de som inte delar kunskapsbildarens förtrogenhet med fältet. Till saken hör att en innovation skall skapas. Processen måste upplevas. Den skall visas. Det är en ny praktisk kunskap.

Frågan är om databildningsmetoden som kan karaktäriseras som deltagande observation och aktion där kunskapsbildarens dels själv är instrumentet för databildning dels är aktör, innovatör, kan utgöra en identitet för ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne.

Slutsats är ja men inte fullt ut och frågan förs vidare till nästa aspekt.

Perspektivets enhetlighet?

Metoden deltagande observation och aktion med handlingskraft i centrum för främjande av innovation är det centrala för att bilda data. Det rymmer så många svårhanterliga problem. Det är inte bara en fråga om informationsmetod utan också en inställning till materialet, en strävan att upprätta mänskliga relationer av förtroende och ömsesidighet med den verksamhet som skall leverera informationen och skapa innovationen. Kunskapsbildaren måste känna sympati för väsentliga egenskaper hos den verksamhet kunskapsbildaren arbetar med och den värld som innovatören verka i. Viktigt är att försöka inifrån innovatörens verklighetsbild ge råd och stöd, att handla. Detta betraktelsesätt är centralt för ämnet innovatörskunskaps identitet som kunskapsbildande ämne.

Innebörden skiljer sig från icke deltagande undersökning. Kunskap om t.ex. atomernas värld har byggts upp genom observationer utifrån. Denna kunskap har inte byggts upp genom att gå in i atomernas universum som en av dess partiklar. Kunskapsbildaren som kunskapsbildare gör här ett aktivt val att inte välja ett perspektiv utifrån baserad på redan existerande kunskap och kategorisystem utan väljer sin utgångspunkt inifrån det

13

universum han söker skapa förståelse av och medverka till händelse i, att innovation skapas. Det är ett ställningstagande som är så viktigt att jag vill sätta den först av de egenskaper som karaktäriserar ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne.

Att välja utgångspunkt inifrån sätter gräns för omfång av det som studeras, vilket resulterar i en koncentration till kvantitativt begränsade grupper företrädesvis fallstudier t.ex. uppfinnare, entreprenör och företag. Det ger ett gräsrotsperspektiv. Detta är perspektivets styrka men ger det samtidigt dess specifika svårigheter, komplexiteten i databildningsprocessen att dels aktivt delta dels förmedla kunskap till andra som inte deltar och visa i handling i skapande av innovation.

Innovatörskunskap och kunskapsbildarens dubbla roll – databildare och

innovatör

Genom uppdelning av ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne i olika aspekter har ett försök gjorts att teckna en allsidig bild. Deltagande och aktion är ett nyckelord för att förstå perspektivet, arbetssätt och analys, kort sagt för identifikation av ämnet innovatörskunskaps bidrag till vår kunskap om människan som innovativ varelse.

Den som bildar kunskap ur ett perspektiv innovatörskunskap deltar självklart inte enbart som databildningsinstrument. Databildaren är inte bara en mänsklig termometer, som låter sig sänkas ned och anpassas ständigt till nya innovationsprocesser i olika sociala och kulturella miljöer med syfte att utsäga något om egenskaperna hos denna nya omgivning. Framförallt är det ett så att databildaren sällan eller aldrig kan återställa det värde, den värld, som fanns före forskningen inleddes. Kunskapsbildaren deltar i första hand som innovatör i andra hand som databildare. Detta är en dubbel situation med dubbla roller med följande två frågeställningar; Vad gör kunskapsbildare i innovatörskunskap för vem och vad görs mot vem? Det är en frågeställning som kunskapsbildaren som bildar innovatörskunskap ständigt bär med sig själv i varje situation kunskapsbildaren befinner sig.

När det gäller information som kan bedömas som negativ för enskilda informationslämnare som kan utnyttjas i en pågående innovationsprocess eller rent politiskt, så bör kunskapsbildaren betrakta sig som talesman för innovatören som den innovatör kunskapsbildaren är. Innovatörer är målgrupp för innovationsverk, tillväxtmyndigheter, verksamhetsmyndigheter, inkubatorer, statliga lån, banker, riskkapitalister och politiker. De är hög tid att innovatörer får fler insiktsfulla talesmän. Kunskapsbildaren är en av dem.

Kunskapsbildarens andra roll är en kunskapsbildare med vetenskapliga ambitioner. Han inser omöjligheten i en helt värderingsfri forskning. Kunskapsbildaren strävar efter en objektiv kunskap i den meningen att den så lite som möjligt skall vara färgad av egna åsikter, förväntningar och värderingar som innovatör. Innovatören ser studiet av mångfalden inom innovationsverksamhet som en i sig legitim och värdefull verksamhet.

Kunskapsbildaren får genom sina dubbla roller en specifik erfarenhet och kompetens som inte kan undgå att påverka kunskapsbildarens liv och verksamhet. Trots olikhet mellan dessa två roller har det ett grundläggande drag gemensamt som borde förhindra uppkoms av konflikt mellan kunskapsbildarens roll som kunskapsbildare och hans roll som innovatör. De hämtar både sin karaktär, sina mål och sin energi ur innovatörskunskap.

14

Praktisk dialogbaserad metod Detta avsnitt beskriver en dialogbaserad innovatörsmetodik för ämnet innovatörskunskap och att främja bildning hos innovatörer och ur dessa fall bilda kunskap. Ansats görs att ge ett litet bidrag till litteraturen. Det är en klocka för innovatörskap och kunskapsbildning. Denna klocka med 12 slag har hämtat inspiration från tidigare forskning om bildning i vår tid (Gustavsson, 1996), kvalitativ metod (Miles & Huberman, 1984), design av fallstudier (Yin, 1981, 1984), grundad teori (Glaser & Strauss, 1967), tolkning och reflektion (Alvesson & Skölberg, 1994) och induktiv teoribildning med vägkarta i 8 steg (Eisenhartdt, 1989) samt språkbildande syfte (Brunsson, 1982). En översikt av klockslagens innebörd ges nedan.

Klockslag Aktivitet Skäl 1 Goda samtalet Klimatskapande samtal Se förutsättning, inriktning 2 Bildningsfokus Definiera bildningsfråga Syftet för kunskapsbildning 3 Val av fall Vem, vilka ingår, varför? Främja belysning av aspekt 4 Medieval Text, ljud, bild, möte, form Databildning, minnesstöd 5 Datainsamling Inifrån av berörda Ser förnuftig mening inifrån 6 Dataanalys Improvisation, struktur Se det udda, se mönster 7 Avbildning Synliggöra egna tankar God avbildning är bildande 8 Involvera litteratur Få perspektiv på egna tankar Ger distans, tolkning 9 Dra slutsatser, förklara Vad är nytt? Vad vill visas? Bildande, bilda ny kunskap 10 Vernissage, symposium Visa, säga, opponera Nya perspektiv, reflektion 11 Läromedel för bildning Främja kunskap, innovationFrämj En bit innovationskunskap Bidra till kunskapsbildning 12 Nya frågeställningar Uppföljning, användning Bildning, dialog, samarbete

Kvalitativ forskning innebär material som ofta är svårt att överblicka. Att hantera

materialet och konsekvent genomföra tolkning på flera teoretiska nivåer kräver en hel del av överblick, minne, beläsenhet och förmåga att rent intellektuellt söka ordning i mångfalden av erfarenheter samt även ”is” i magen. En mix av empiriskt arbete, innehållsrika tolkningar, kritisk reflektion och språkbildande reflektion bör vara möjligt. En möjlighet är att indela forskningsprojektet i olika faser med reflektiva element. Man kan således tala om en uppdelning i sekvenser av tolkning på djupare nivåer och reflektion. Genom att i huvudsak koncentrera sig på fältarbetet, med råd och dåd agera som innovatör, och lägga in pass av där man tolkar fallet i kvalificerade reflektiva termer kan man minska svårigheterna. Detta kan ske vid start, mitt, inför sammanskrivning av manus och inför avslutande bearbetning av densamma. Omtolkning av gjorda beskrivningar kan ske löpande. Är en lärande process i tolv steg kallad Clocklearning.

I Clocklearning syns sekundvisare få betydelse learning by doing, minutvisaren learning by teaching, och timvisaren learning by dialog. En metod för klockinnovationer!

Kunskapsbildarens minnesanteckningar som innovatör är för rollen som databildare, innovatörens vita kunskap. Det är sant för innovatören med intresseinriktning en bättre värld med ny teknik. Vit kunskap visas i visa exempels ljus som med tid blir vissen kunskap. Filosofen Georg Henrik von Wrights anför i boken Vetenskapen och förnuftet (1986) att vetenskap utan förnuft inte enbart leder till det goda för människan. Ett exempel på vis kunskap. En åtskillnad kan göras mellan faktakunskap, färdighetskunskap förtrogenhetskunskap och kunskapens tysta dimension. enligt Idéhistoriker Bernt Gustavsson i skriften Vad är kunskap? (2002). Filosoferna Kjell S Johannessen och Allan Janik utvecklar begreppet tyst genom att tolka Ludwig Wittgenstein. Vi kan inte beskriva doften av kafé. Det måste upplevas. Annat visas. Teori är att kunna räkna upp fyra simsätt och förstå att man drunknar på djupt vatten om färdighet saknas. Att få kallsupar i basäng är en sak. I stormande hav en helt annan. Det senare innovatörs väsen.

15

1 Goda samtalet

Förhandskontakt togs med Tomas Sandberg på Industriell ekonomi vid KTH i mars 1986. Inriktning var att skapa en bättre värd med ny datateknik. Forskningen skulle utmärkas av forskningspolitik framlagt av dåvarande framtidsminister. Det var ett bra klimatskapande samtal om vikt av avgränsning. Vi hemkomst till bostaden låg en inbjudan till Venture Cup där kontaktperson var Bengt-Arne Vedin, adjungerad professor i Innovationskunskap på Industriell ekonomi vid KTH. Jag ringde omgående. Berättade att avsikt var studera innovationsförsök där jag är drivande entreprenör. Han sa att det var intressant då det finns få studier av detta slag men att det föreligger metodproblem.

2 Bildningsfokus

Jag började intressera mig för innovation på teknisk linje på Brännkyrka Gymnasium 1974. Skrev uppsats om vetenskapen och världsutvecklingen. Under krigstid skapas nya uppfinningar snabbt för att förgöra och förstöra. Kan man inte ”pressa” vetenskapsmännen att skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? Min första uppsats inom samhällsvetenskapens grunder i utbildning till Civilekonom var Strategi för ett nytt tekniskt klimat.

Tar vi vara på Innovatörerna? skrev Handelsbankens VD Tom Hedelius på DN Debatt 1979. Han lyfte fram fruktbart samarbetet mellan universitet, entreprenörer och riskvilligt kapital i Silicon Valley. Artikel resulterade i att jag som studienämndsordförande tog initiativ att införa en starta eget kurs som gick på Handelshögskolan i Stockholm. Jag gick kursen 1981. Det är liten skillnad mellan att Innovatör lyckas och misslyckas och kräver människor som stimuleras av detta.

Mitt vilande datateknikbolag etablerats 1982 som första företag på Innovationshöjden vid KTH. En affärsplan skrevs med att bli 80-talets mest framgångsrika återförsäljare av persondatorer i Sverige. Kampråd var Kamrads ledord för IKEA. Tiden är vår viktigaste resurs. Dyra lösningar på problem är signerade av medelmåttor. Att göra fel är den handlingskraftiges privilegium. Låt oss förbli ett antal positiva fanatiker som inser att inget är omöjligt. Vi är samhällsbärare. Arbetade som säljare av Apple.

51 % av aktierna skänktes till en ideell stiftelse Datateknikprojektet som jag bildade. Den skulle främja en bättre värld med ny datateknik med representanter från universitet, stat och näringsliv. 49 % skulle ägas av individer med som genom avtal utsåg 3 av 5 ledamöter. Målet vara att gå från anställd som säljare till att bli Apple Innovatör. Att skapa datateknikinnovation en bättre värld genom forskning, utveckling, försäljning.

Bildningsfrågorna Hur skall en strategi för ett nytt tekniskt samarbete utformas för att snabbt skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? Hur skall ideellt, individuellt och industriellt samarbete utformas? Hur skall samarbete mellan universitet, stat och näringsliv effektivt utformas? Tar vi vara på Innovatörerna? Hur skall individ och förutsättningar vara för att lyckas? Hur utvecklas ett fruktbart samarbete mellan entreprenörer och riskvilligt kapital? Hur sker forskning Apple University, utveckling Apple och försäljning Apple Center? Vilken metod är bäst för studie innovationsförsök där jag är drivande entreprenör? Vad kan visas i innovationsförsök Apple - KTH, Apple, Apple Center – Macgruppen? Vad är nytt?

16

3 Val av fall

På våren 2006 ägde nytt möte rum med Tomas Sandberg där avgränsning gjorts. Jag antogs som doktorand och skulle på högre seminarium till hösten hålla ett föredrag om återförsäljarorganisation för persondatorer. Apple i USA lovade bistå i fallstudie.

Ansatsen till fallstudie bygger på en begreppsvärld. Delar som ringats in våren 1986: Utmaningsdriven innovation. Apples grundares vision var att förändra världen. Universitet, stat, och näringsliv. Apple University, Apple och Apple Center. Apple University. Fristående Universitet i olika länder med relation till Apple. Apple Center är fristående återförsäljare av persondatorer som enbart säljer Apple. Innovatörer - Idégivare, idébärare och idéfinansiär. Apples idégivare Wozniak,

Apples idébärare Steve Jobs och Apples idéfinansiär Markulla. Alla delägare i Apple. Forskning, utveckling och försäljning. Apple University skulle forska, Apple

utveckla och Apple Center sälja. Apple Center får kunskap om kunders behov. Apple Universitet har kunskap om det senaste inom teknik. Apple utvecklar produkter.

Ideell, individuellt och industriellt. Samverkan universitet, stat, och näringsliv är ideellt. Samverkan idégivare, idébärare och idéfinansiär är individuellt. Samverkan forskning, utveckling och försäljning är industriellt utifrån en innovationspolicy.

Innovatörens framgång och misslyckande. SEB Idétidskrift om innovatören. Uppfinnaren, entreprenören och affärsängel är innovatörer. Det skiljer lite mellan att lyckas och misslyckas. Det krävs människor som stimuleras av detta förhållande.

Skaparkraften i centrum. Innovationsförsök där jag är forskare och innovatör.

17

Aspekter på innovation På högre seminarium Innovation hösten 1986 lyfte Bengt-Arne Vedin, adjungerad

professor i Innovationskunskap vid KTH aspekter kreativ individ, kreativ grupp, innovativ organisation och innovationspolitik samt innovationsmekanismer.

Som beskrivs ovan utgått fallstudien från modell inspirerad av Apple. Den stämdes av med Kent Edqvist, utvecklingschef i USA och Ole Skarin, universitetsansvarig på Apple i Sverige, vilken med bakgrund som filosofie doktor, gjorde avgränsning intresseinriktning fallstudie mer stringent.

Industriell ekonomi på KTH har väl utvecklad fallstudiemetodik. Mats Engwall, professor i Industriell ekonomi, doktorsavhandling Jakten på det effektiva projektet är ett exempel. Ett annat Lotte Alsterdal doktorsavhandling Hertig av ovisshet– aspekter på yrkeskunnande inom ramen för forskningsområdet Yrkeskunnande och teknologi.

Fallstudier är ett naturligt angreppssätt. I fallstudie fångas frågor upp på basis av faktiska upplevda erfarenheter som i sig inte kan ifrågasättas. En fallstudieserie ger dock aldrig underlag för en generalisering utan bygger på ett analytiskt förhållningssätt där observation och mönsterseende ligger till grund för slutsatser enligt. Hur går det till i verkligheten? Vinnova rapport 2003:10.

I rapporten beskrivs metod som normativ. Följande exempel lyfts fram. ”Det kan vara på sin plats att här tala om hur vaccinet upptäcktes. En brittisk läkare,

Edward Jenner (1749-1823) fann i början av 1800-talet att mjölkerskorna hade ovanligt vacker hy, och inte som var vanligt då, var ärrade av smittkopporna. Han trodde sig förstå att det fanns ett samband mellan själva handmjölkningen och att de blev resistenta mot sjukdomen. Han prövade om inte det var så att ett sekret från kokoppsblåsor på kojuvret letade sig in genom hudsprickor i händerna och skapade en slags immunitet. Så upptäcktes vaccinet (vaccin av latinets vacca = ko). Hans vetenskapliga metod byggde på observation. Vi kan lugnt utgå ifrån att han bara hade vaga uppfattningar om vilka mekanismer som aktiverades i kroppen när denna resistens uppstod. Hade han valt att försöka förklara hela detta förlopp i alla dess detaljer innan han gick vidare så hade han förmodligen hållit på fortfarande. Den vetenskapliga metod han tillämpade kallar vi den normativa, d v s man utgår ifrån vad som fungerar, man etablerar en norm. Denna metod används mycket inom läkarvetenskapen, knuten till den speciella observatörsmetodiken, den kliniska ansatsen. Vi behöver inte alltid förstå varför röntgenstrålarna biter på cancersvulsterna – det viktiga är att det sker. ”

Avgränsningar Avgränsningar i innovationsprocessen. Studien omfattar - kreativ individ - kreativ grupp - innovativ organisation - innovationspolitik Studien innovativ organisation omfattar innovationsprocessen från att det finns en

bärande idé till att det finns en kommersialiserad produkt, eller att processen stoppats. Studie görs även av processen före uppkomsten av idén och hur kreativa miljöer skapas genom studie av kreativ individ och kreativ grupp. Även Innovationspolitik studeras.

Hösten 1986 ägde möte rum med Albert Danielsson, professor i industriell ekonomi som gav råd att göra fallstudier inom utifrån intresse vilket. IT är ett intresseområde vilket framgår ovan. 1989 lyfte Apple den viktigaste frågan inför 2000 var learning, vilket avsågs det framväxande kunskapssamhället. Nobelpristagare i program snillen spekulerar året efter fördelning av utbildning och välstånd. Fredspristagare hade sagt förståelse, förlåtelse samarbete, i min mening bildning, dialog och direktdemokrati.

18

Studerade branscher Fältarbetet har valts utifrån globala utmaningar enligt avgränsning ovan. Studier av kreativ individ, kreativ grupp, innovativ organisation och innovationspolitik har genomförts inom område IT, skola, hälsa, turism, boende och miljö. Fall där fältarbete bedrivits på heltid under angiven period synes kunna representera en god spridning mellan olika branscher under perioden 1986 – 2012: - Data 1986-91 - Telekommunikation 1992 - 1998 - Utbildning 1998 - 2005 - Life Sciences 2006-2008 - Turism 2008 - 2010 - Trähusproduktion och miljöteknik 2010-2012 - Studerade idékällor och aktörer Fältarbetet som bedrivits har kommit från fem idékällor: - Akademisk forskarmiljö - Skola - Storföretag, - Små- och medelstora bolag (SME) - Uppfinnare Fältarbete Branscher 1. SME bildat kring teknikpark, 1982-2012 2. Effektiv datorsystemförsäljare (SME) för global datorleverantör.1986-1991. 3. Dotterbolag (SME) inriktat på datakommunikation 4. Dotterbolag (SME) inriktat på tekniklösning 5. Datorsystemförsäljare (SME) för global datorleverantör.1992-1994. 6. Friskola bildas av föräldrar i mångkulturella Vårby. 1992-2012 7. SME bildas kring telebaserad distansutbildning och telecomleverantör.1992-1998. 8. SME bildas kring multimediala läromedel.1994-1995. 9. Friskola bildas av föräldrar i mångkulturella Vårby. 1992-2012 10. Utbildningsbolag (SME) inom Stiftelse främjande IT. 1998-2001. 11. SME bilads inom Telecom baserat på forskningspatent 1998-2001. 12. Gymnasial friskola bildas kring lära med IT. 2002-2003. 13. Gymnasial friskola bildas kring lära med IT. 2004-2005. 14. Utbildning hälsa och försäljning hälsomedel (SME) 2006-2008. 15. SME bildas i gränsland Life Sciences och alternativ medicin.2006-2012. 16. SME bildas inom turism.2008-2010 17. SME bildat kring patent trä- och miljöteknik kring teknikpark.2010-2012. Fällt innovationspolitik 18. Folkpartiet Stockholm och Huddinge 1986-2012 Fältarbete kreativa grupper 19. Kreativ organisation.2008-2012. Fältarbete kreativ individ 20. Kreativ individ.1996 När fältarbete Apple, se 1,2,3 ovan, lyckats visa flera innovationer inleddes fältarbete

kring distansutbildning och skola. Bertil Nyberg, VD på Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och

Stockholm Universitet bidrog till studie inom innovation på Teleinformatik i Kista vid KTH. Inom projekt Lära med IT gavs möjlighet att utveckla innovationsmodell.

19

4 Mediaval

För databildning och minnesstöd beslutades minnesanteckningar. Albert Danielsson hade vid mötet hösten 1986 på fråga sagt t.ex. dagbok. Han gav råd att undvika begrepp som företagskultur, klimat och system

5 Datainsamling

Albert Danielsson, professor i Industriell ekonomi vid KTH, hade vid mötet hösten 1986 på fråga om datainsamling sagt t.ex. dagbok och att inte utgå från en hypotes. Han gav råd att undvika begrepp som företagskultur, klimat och system.

Datainsamling har skett av mig med hopp att se förnuftig mening inifrån. Minnesanteckningar har presenterats på industriell ekonomi:

- Återförsäljarorganisation för persondatorer 1986. - Mot en bättre fingerande värld, minnesanteckningar från en 2-årig resa 1988 - The multimedia media learning project 1991-98. 1991. - Mobilt mentorskap i traditionell skola. 2004.

6 Dataanalys

Albert Danielsson, professor i Industriell ekonomi vid KTH, gav vid mötet hösten 1986 rådet att undvika begrepp som företagskultur, klimat och system.

För att göra en liknelse har hammare och spik överhand framför papper och penna. Innovatörens praktiska arbete har företräde framför databildaren och kunskapsbildning. Fältarbetet har därför inte varit bristfälligt. Viss distans skapades under de första fem åren genom veckovist deltagande på högres seminarier på industriell ekonomi vid KTH. Insikt i frågor som ställdes till doktorander i avhandlings slutfas utvecklar eftertanke, reflektion och tänkande. Denna reflektion används som metod för att arbeta vidare med exemplen från fältarbete. Praktiskt innovationsarbetet är i grunden oreflekterat. Reflekterade över det som inte leder till innovation tar onödig energi och kan vara handlingsförlamade. Likväl upplevs att tid för distans funnits för att se det udda, se mönster och struktur. Triangulära samband framträdde. Genom improvisation utvecklades innovationsmodell som därefter provats praktiskt i fältarbete.

7 Avbildning

En god avbildning av fall är centralt både vid hypotesgenererande forskning och hypotesprövande forskning (Brunsson, 1982). Forskningsprojektet är en explorativ studie av innovatörskap i praktiken, med ett språkbildande syfte (Brunsson, 1982). Projektet baseras på en kvalitativ fallstudie under en längre tid inom skilda typer av verksamhet i gränsland stat, universitet och näringsliv utifrån en induktiv forskningsansats. En strävan är att skapa innovationer och ur denna process utveckla nya begrepp och modeller för att fånga centrala aspekter av innovatörskapets villkor. Slutmålet är inte att verifiera och falsifiera hypotes och skapa en generellt giltig teori som förklarar fenomen i termer av orsak och verkan. Den kritiska prövningen ligger istället i hur forskningsresultaten (teorierna och begreppen) baserad på lyckade och misslyckade innovationsförsök bidrar till förståelse av det studerade fallet. Arbetet att skapa empiriska avbildningar av studiefälten samt att jämföra och söka mönster mellan dem är en metod för att uppnå språkbildningssyftet (Brunsson, 1982). Fallstudiebeskrivning spelar med denna grundsyn närmast rollen av typexempel. Genom exemplet uppmärksammas viktiga situationer och förhållanden som blir möjliga att relatera och jämföra med andra empiriska fall, utsagor från etablerade teorier eller olika praktiska erfarenheter. Genom en rad sådana jämförelser kan vi bilda begrepp med vilka vi kan förstå den företeelse vi studerar.

20

8 Involvera litteratur

Litteratur inom område kunskapsbildning har varit helt avgörande. Skönlitteraturen har lämnat bidrag till diskussion om innovatörskunnande som

kommer att föras. Innovatörskap är tätt förbundet medmänsklig erfarenhet, känsla och sammanhang att det behöver ges form och gestalt för att bli tillgängligt för reflektion. Tre verk har varit avgörande för ökad insikt.

Den första är fem ringarnas bok från 1645 av Miyamoto Musachi. Boken är skola för att effektivt döda med långt och korta svärd. Strategin kan tillämpas i alla yrken..

Det andra är strofer som anses beröra Esséer, en grupp i Palestina som i början av vår tidräkning ägnade sig åt jordbruk, skriftstudier och meditation. För att i fältarbete söka distans och få perspektiv på egna tankar lyfte jag fram stroferna i uppsats i kurs vetenskapsteori 1986 under rubrik vetenskap och religion blir ett. Ur kvällsmeditation har ett ledord skapats för varje kväll i veckan som jag tänkt på i 26 år. De senaste två åren har även ord ur morgon- middagsstrof växt fram. Syntes av dessa ledord är dikt.

Det tredje Gösta Berlings saga har bidragit till det exempel som nu följer. Det ger vid handen att skön litteratur upplevs vara av godo för innovatören och kunskapsbildaren.

9 Dra slutsatser, förklara

Tolkning är fråga om ett växelspel mellan helhet och delar och förstå dess språk. Kunskapsbildaren skapar ny kunskap och innovatören skapar ny innovation . Båda har skarkraften i centrum. Har de något att lära av varandra? Vad är nytt? Vad vill visas? Om innovatören är uppmärksam, skriver, drar slutsatser och förklarar kan innovatören med tiden bli en bättre kunskapsbildare. För att bli god kunskapsbildare är första villkoret och kravet att vara uppmärksam i fält. Att föra anteckningar. Att söka mönster och strukturer.

Exempel – Gösta Sundbergs saga och Gösta Berlings saga I exempel Gösta Sundbergs saga framträder en kritisk händelse under

militärtjänstgöring i språkdräkt Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöv. Att undersöka innebär att i olika slag vända, vrida och återkomma till sina frågor från olika håll. Med anknytning till berättelsen om Gösta Sundbergs kritiska händelse kan frågorna för det avsnitt som följer formuleras så här: Vad kan vi få syn på i exemplet, när det gäller området innovatörskunskap? Vilken problematik och vilka utvecklingsmöjligheter kommer att framträda? Hur kan vi förstå de olika perspektiv som konfronteras med varandra i exemplet? Och slutligen: Hur skall individ och förutsättningar vara för att lyckas

10 Vernissage, symposium

KTH stör för vetenskap och konst. En öppningsceremoni för en utställning av innovatörens konst, kunnande. Kunskapsbildning över god mat och dryck. Visa, säga, opponera, för nya perspektiv, reflektion i dialog för ökad bildning. Ett dialogseminarium.

11 Läromedel för bildning

Räkna med datorer. Macintosh. Är en lärobok i ämnet Datorlära. Mobila Mentorskapet i traditionell skola har skrivits som C-uppsats på lärarhögskolan. Wellness Samuraj gavs ut i Japan 2005 i språkdräkt De fem ringarnas bok av Miyamoto Musachi utgiven 1645.

12 Nya frågeställningar

Uppföljning, användning av skriften för bildning, dialog samarbete

21

Exempel – Gösta Sundbergs saga Kreativ Individ

Avbildning i språkdräkt Gösta Berlings saga I976 SLUTLIGEN stod Malajen inför befälsbeslut.

Befäl av rangs huvuden lyftes. Så där stod han på tur! Skulle det bli att mocka hästskit under värnplikten likt mors förbannelse i barndom?

Malajen var 19 år, 187 cm lång och säreget vacker. Om man hade satt harnesk över uniformen, hjälm på hans välformade huvud och hängt ett långt och kort svärd på honom skulle man ha kunnat drömma om den skönaste av adliga krigare, en kunglig och lycklig tjänare in i döden.

Malajen hade blå sinnliga ögon och en krigsherres runda, fasta haka, allt hos honom var skönt, fint, livskraftigt, kreativt och fruktbart.

Dålig självkänsla drabbades av vanmakt. Det var vana att han tung till sinnes sedan första skolåret bar på mors vredesord.

Han hade lekt så förfärligt, att han inte på flera veckor hade skött sin fotgymnastik, och mor hade måst klaga på honom, först att han var plattfot och sedan att han skulle få tömma dasstunnor i militärtjänsten som malaj. Nu var tiden kommen att bannorna skulle besannas. Han stod i stram givakt med armarna efter sidorna, befäl från Livgardets Dragoner satt runt omkring honom.

Det var inte tvivel om att hans uppförande i barndom inte hade gått över det tillåtnas gräns. Då vid mönstring, var man överinseende i fråga om att varit plattfot, men denna man hade inte antagits som kustjägare eller annan krigstjänst trots idoga försök för närsynthets skull, och nu skulle hans öde beseglas.

Han stod vid befälsbordet och väntade, medan sista raderna av mönstringsfakta lästes. Det vilade en eftertankes kranka blekhet över honom, när han stod där, att han haft

idel negativa tankar i sinne, negativa tankar i alla sinnesvrår. Bland barndomsminnen av mor, bland upplevelser från skollektioner, bland elakheter från barn på raster hade han negativa tankar, idel negativa tankar. Det var negativa tankar, från mönstringen, negativ tankar från första värnpliktsveckorna. I befälen runt borden fanns negativa tankar. Alla fylldes av negativa tankar om honom, alltifrån ondsint mor som skapat ärr för livet, ända till elaka barn, i grannklasser, som hade mobbat honom, då för hans utstående örons skull.

Malajen skulle ha velat vrida tiden ur led och se att alla vara positiva. Men ögonblicket därpå kom positivt tankes ljus över honom. Han översköljdes av hur

han hade tänkt, då han sedan barnsben besegrat mors negativa tankar. Han var en fantasins vilda western hjälte, och nu stod han där och såg ned på befälen med rang, som var ditkommenderade för att döma honom.

Medan han mindes att malajen före honom fått tjänst mocka hästskit översköljdes mors förbannelse: det var kamplusten.

Det var nog sant, att han som plattfot satt lek före fotgymnastik, men vem har rätt att döma honom till malaj och dasstömmare? Hade något vetat att han lämnats vind för våg? Barnadop glömdes först bort och blev mörkt minne.

Föräldrars utlandsresa med svart dyster återförening när han sprang bort från mor då han ville bo kvar med kusinerna sina. Behövdes det inte lek och fantasi för att hålla modet uppe, då grava synfel inte uppdagats före skola, då närsynthet under skoltid korrigeras av för svaga glas och bräckta glasögonen inte ersattes utan veckopeng gick till lim för upprepad lagning tills lärare slog larm?

22

Han tänkte, att han hade varit just en sådan malaj, som militären förtjänade. De halta och lytta bar alla på negativa tankar. Varför skulle han ensam fjättras? Mannen, som lämnats av far sin, föll lätt i otyglad ilska, malajen, som helt saknade bildning, var artikulerat obildad. Malajer i gemen bar gemensamt ett negativt ok. Det var gott nog att befälen här och nu hade en sådan en i stram givakt.

Det var på orienteringstävling i gymnasiet, då han i kyla i sina korta byxor hade sprungit kilometerlångt vilse i skogen, det var då, han hade försökt forssera ett stängsel av taggtråd, det var då, han under stor andfåddhet hade rivit upp ett sår på vänster vad och försökt göra rent med grusigt smutsvatten, eller då han hade haltat fram i skog och mark som sista man, det var då, som han fick ärr för livet.

Skoldagen på Lida hade släpat sig fram i tung dysterhet. Blodig förlorare hade gått med tankar bundna till öppet sår, med hopp att vid hemkomst plåstras om, befrias från grus i sår. Mor kom, hjärtat värmdes, såret visades upp, hoppet sken. Barndomshemmet hade för honom blivit en samaritens hemvist: plåster och rengöringssprit såg han framför sig i tanke och en moders goda handlag.

Nej, han, malajen framför befälsbordet, visste, att utan negativa tankar kunde livet inte levas bland malajer på Livgardets Dragoner; alla befälen visste det, och nu ville de besluta om tjänst.

De ville likt skolsyster endast säga några ord, inte rengöra bardoms sår. Ah, alla dessa förnuftiga människor, ville de tro att de det var för sent och sy då det skulle skett i går dag?

Han hade höjt blicken, och han gjorde sig klar att ge svar på tal. De var en förtätad tyst spänning i rummet under uppläsning av hans namn. Men

plötsligt ledig avspänning bejakade han sitt namn med klar stark stämma. De förekom honom, som om alla befäl i rummet med högst rang som talesman stod i begrepp för att bejaka mors förbannelse. Han såg dem i ögonen och rörde inte huvudet, men ha kunde förnimma hur de kände, och han såg dem så tydligt, alla befälen av rang på Livgardets Dragoner. Och han föreställde sig att det var torrdass, som luktade så illa, skulle överfulla spilla ner honom, då han drog ut dem. Och allt annat skit från barndomen skulle bladas i en illaluktande sörja.

Han såg det så klart, att han blev kolugn, där han stod i ledig ställning, men på samma gång trängde insikten om förbannelsen fram. Det var ändå för ohyggligt förutbestämt alltsammans.

Så, att han skulle bli malaj och dasstömmare i militärtjänsten då han låtit lek gå före fotgymnastik. En negativ människa skulle han förbli till döddagar. Fanns det på jorden något uslare än plågas av barndoms förvridenhet?

Han skulle tömma skit, lukta skit och tänka om skit i resten av sitt liv. Han saknade ord. Han skulle plikttroget utföra vad som nu beslutas. Då kom en tanke

över honom och läpparna började formas för att tala. Han tänkte, att han måste förkomma beslutet och påvisa att han innerligt vill så mycket mer.

- Vilka tjänster finns? Beslut. H. M. K. Ordonnans på Kungliga Slottet.

Dra slutsats. Förklara. Vad kan visas?– Tjänstgöring H.M.K. Ordonnans

Göstas hade lekt så förfärligt i årskurs ett. Han hade inte skött sin fotgymnastik. Därför hade hans mor sagt när att han skulle få tömma dasstunnor i militärtjänsten som Malaj. Dilemmat var att Gösta sedan dess inte hade velat det. Han blev Malaj. Person före fick tjänst mocka hästskit. Gösta kan visa att han blev HMK Ordonnans. En god förklaring är samspelet idékraft, förutsättning och kritisk händelse. Allt kan inte förklaras i ord.

23

FALLSTUDIE

Avbildning

Kreativ individ

” med stor samvetsgrannhet och plikttrohet skött sina åliggande samt iakttagit ett mycket gott uppförande”. Hovmarskalk Colliander. Kungliga Slottet. Tjänstgöringsintyg.1977.

Jag har under många år mentalt utbildat mig att tänka positivt. Är en social entreprenör, en dreamdoer, från Stockholm, Sverige, tjugofem år gammal. Mitt hjärta har sedan sin ungdom varit inriktad på positiva tankar. Jag utkämpande sin första tankeduell i sin barndom, bemötte negativ tanke, att bli dasstömmare i lumpen då jag var plattfot och inte ansågs göra fotgymnastik ordentligt, med positiv tanke. Militärtjänsten genomfördes, när tillfälle till handling gavs, som Hans Majestät Konungens Ordonnans.

I tanke såg jag mig som en duglig utövare av kampsport, japansk karate. I handling, på träning, i en vilopaus, attackerades han lekfullt utan förvarning av en världsmästare och genom fotbyte och en framåtriktad sidospark, utan tanke, blev mästaren besegrad med innovativ spark. En teknik som inte tränats eller visats. Sedan dess kallas Ramon Malavé, den ende utövaren i världen som blivit världsmästare i både kumite, sparring, och kata, traditionsenligt rörelsemönster, under ett och samma evenemang, mig för Gösta Jokogeri.

Idag har jag inte varit i skolan. Det vill säga, jag gick till KTH i början av vårterminen 1982, för att ta farväl. Skolkamraterna frågade vad jag skulle göra. Jag skall starta eget och bli första företag på Innovationshöjden och bidra till en bättre värld; och alla önskade lycka till. Jag skyndade iväg mot Innovationshöjden, inte hemmet. Jag gick till fots till studentkåren. På andra sidan gatan, på Kontaktsekretariatet, har tillblivelsen visats upp, en broschyr.

I broschyren om Innovationshöjden hade jag hunnit få mycket inspiration. Och, tänkte jag, ett bra tillfälle att förverkliga min dröm. I bagaget hade jag ett kursintyg från starta eget kurs, en kurs jag lyckats införa på KTH med Handelshögskolan som förebild. Examensarbete persondator i större organisation var klart. Arbete som ordförande i studienämnden på Materialtekniklinjen var avslutat. Jag talade också några ord med min mor och hon lånade ut pengar 44 000 kronor till aktiekapitalet och egen insats var 6000. Jag var medveten om att det är liten skillnad mellan att lyckas och misslyckas men att gediget arbete lönar sig.

Det har redan gått en tid sedan kamraterna önskade lycka med eget företagande på Innovationshöjden. Sommaren har kommit. Och KTH har varit stängt för lov sedan några veckor. Sedan länge är jag tvungen att arbeta mycket. Dator- och programleverantör har problem. Kunderna lyser med sin frånvaro. Försörjning är studiemedel och matkassar från mor.

Någon tid senare råkade jag ut för en lite konstig sak. Jag steg upp i god tid som brukligt är och gav mig iväg till en arbetsplats där jag arbetat extra med att administrera

24

användarutbildning. Företaget utvecklade administrativ programvara som anpassades till IBMs nya PC. Företaget idkade maskinnära programmering och hade utveckla sina program för CP/M, ett generellt operativsystem för 8-bitsdatorer. I tidningen Mikrodatorn hade företagsentreprenören, något år tidigare, varit inne i en vildsint debatt där de stora Pc-giganterna i Sverige, Datatronic och Luxor, basunerar att datorer baserade på generella operativsystem inte kommer att efterfrågas. Med IBMs intåg på arenan hade han bevisligen haft rätt. Sedan fick han plötsligt pang!, se hur Microsoft källkod såg ut. ”Microsoft har stulit källkoden, utbrast han”. Analogt med mode och klädindustrin.

Kreativ grupp

Data Man hoppar inte två och fyrtio i höjd när man kommer från skolan Hans Werthen. Styrelseordförande Ericsson. 1983.

För övrigt kan man inte säga att arbetet är särskilt tröttande eftersom jag har sällskap med min dröm blir det ganska roligt. Det är en studie om idéhantering genomförda på storföretag jag arbetar med. Ericsson har nämligen börja utveckla och sälja persondatorer, och jag upplever att Ericsson har behov. Ericsson är världsledande inom digitala växlar som utvecklats inom ett gemensamt bolag med Televerket. Jag fick klart för mig att PC-verksamheten skulle förläggas i ett eget bolag med IBM som förebild. Nästa dag skickar jag förslaget till VD och Styrelseordförande på Ericsson. Jag ringer ett par dagar senare ordförande Hans Werthen som jag läst svarar i telefon. Han hade läst och gav råd.

I alla fall förflöt dagarna väl kan jag säga, för Microsoft och den grupp jag nu började samarbete med. Vi söker idéstipendier och får nej. Nya försök resulterar i stöd från Almi för idén att utveckla ett koncept där en grupp företagare samverkar i distribution av ett omedelbart fungerande dator och kommunikationssystem inklusive utbildning och med samverkan med läromedelsförlag och utbildningsorganisationer.

I vårt nyföretagande var det kunder vi saknade mest. Idéerna verkade i stort sett vara tillräckliga för lång tid, men vi hade inte mat för dagen. Jag vet inte vem som tog initiativ men den löst sammansatta gruppen bestående av fyra unga nyföretagare upplöstes och det jag försökt bygga upp blev till en dimmig röra. Det finns nog ingen nybliven entreprenör som inte i början är förvånad över situationen. En tagare ritade mig på ett berg som en förkunnare med lärlingar runt om. Jag som givare förkunnade ”Det ända bestående är förändring”. Det var nu jag insåg att vägen över en anställning inte är så dum och att livet som idébärare har sina vardagar. Vardagens lunk har sina goda sidor.

Det förekommer fall av misslyckande och likt den goda idrottsmannen, där mina erfarenheter sträcker sig till deltagande reserv i svenska mästerskap i två lagsporter, lär entreprenören av erfarenhet. Jag blev med medmänniskors behov i centrum fängslad och ville gärna leva lite till, lite mer, i rollen som anställd.

I en mellanperiod, parallellt med helgarbete i ett traditionellt varuhus, är jag försäljningschef för Apple persondatorer, tillika den enda anställda på denna lilla avdelning, i ett stort kontorsföretag under stark expansion genom uppköp. Jag säljer, gör leveranser, utbildar på plats hos kund och åker med check till Apple. Verksamheten går i konkurs. Jag söker jobb som Apple säljare på återförsäljarföretag för persondatorer Det går bra. Jag har en kundbas från tidigare. Ställer krav på att bara sälja Apple. Godtas.

Utlösande faktor att bryta upp kom vårterminen 1986. Jag måste inse att det finns vissa saker jag aldrig skulle kunna förklara om jag förklara det utifrån förnuftet. Jag kontaktade KTH med önskan att forska på hur man kan skapa en bättre värld med ny datateknik. Det lät sig inte göras utan avgränsning. När jag kom hem efter mötet låg en Inbjudan till Innovation Cup, en tävling för entreprenörer med innovativa idéer.

25

Forskning Utgå från ett användarvänligt gränssnitt där bildskärmen avbildar ett skrivbord och vidareutveckla detta skrivbord. Utgångspunkten är att man alltid arbetar från skrivbordet även om man kopplar upp sig mot stordatorer eller andra persondatorer som arbetar på annat sätt Del - innovation/pusselbit C. ”En bärbar folkdator där data, tal och bild har integrerats och där ergonomi, kraftfullhet och enkelhet är av högsta klass. Folkdatorn är en dator, en bildtelefon, en TV-apparat, har talsyntes mm. ”Det finns en allmän önskan att använda den nya tekniken för att skapa ett människovänligt känsligt samhälle. Den bärbara folkdatorn är en dator för arbetsplatsen, familjen och för att skapa ökad gemenskap med samhället i stort” Del - innovation/pusselbit D. Ur innovationspolicy.

Handledare Bengt-Arne Vedin, adjungerad professor i Innovationskunskap vid KTH, gav beröm åt innovationspolicyn. Handledare Gunnar Selin adjungerad professor i Projektteknik sa att det var först när han såg bild likt nedan som mitt intresse en bättre värld med ny datateknik kom i klare ljus.

Innovativ organisation

Data ”MacGruppen är den BÄSTA återförsäljaren vi har, det vet ni också. Detta har inte Apple gjort utan det har ni gjort via den kompetens ni har och som ni utvecklar. Detta är den viktigaste komponenten man har när vi skall konkurrera i dagens och framtidens affärsliv” Ni är BIG BOYS därför vill kunderna göra affärer med er””…ett bra tillfälle för mig att marknadsföra MacGruppen i hela Europa och USA” Apples europachef Sören Olsson. 1988.

På högre seminarium hösten 1986 föredrogs Återförsäljareorganisation för persondatorer. I analogi med professor Albert Danielssons föredrag veckan innan om liknelser liknades organisationen vid ett fotbollslag. Målvakt var administration, backar var service, mittfällt var konsulter, utbildare och marknadsförare samt kedjespelare var säljare. Affärsidé var enkel naturlig datorteknik och nöjda kunder. Att göra mål var att skaffa en nöjd kund. Synpunkt var att en sådan metafor kanske lämpar sig för en konsult.

Vi var en grupp anställda som erbjöds 1 miljon kontant av en ny presumtiv statlig arbetsgivare utöver god lön, en övergångsmodell likt idrottens värld. Så när jag som

26

alternativ föreslog att vi istället skulle bygga upp ett eget världslag och starta eget så tänkte jag för första gången på allvar på entreprenörens frihet. Jag kom hem i min rätta miljö, egenföretagaren med rätt att utveckla och bilda kunskap. Det är upplevelsen som är det mest minnesvärda. Vedermödorna kan jag utveckla en annan gång. Om någon frågar. Och om jag inte själv glömmer det. MacGruppen (Letsjob AB) blev namnet på vår skapelse till hälften ägt av ett statligt företag FFV. Vi var ett lag grundare med lika lön. MacGruppen LETSJOB AB där Luthman, Engerby, Toresson, Johansson, Sundberg, Bomark. MacGruppen speglar kunnande hos en yrkesgrupp med god erfarenhet i praxis. Vi hade arbetat oss samman i bolag som blev uppköpt. När kontoret skulle läggas ner tog vi oss samman med stöd av Apple. Apple var inte positiv till att ca 90 % av försäljning skulle ske genom en kanal, Kontorsutveckling. Etablerar ett bolag med statliga FFV Owell som hälftenägare

Kontakt togs Numerisk analogi och datalogi, Nada vid KTH. Ansvarig professor Sundblad var inte positivt inställt till direkt samarbete med bolaget och föreslog att kontakt genom en anställd. Betalda seminarium med Anders Hillbo, Nada arrangerades. Genom detta samarbete fick MacGruppen del av frontlinjeforskning på Standford och process till kommersiella produkter, produkter bolaget blev återförsäljare för. Vi bildade ett bola KomGruppen. Ett grafiskt gränssnitt för gruppkommunikation persondator- stordator utvecklades med examensarbetare Mattias Berglund. Enligt rapport från Teldok var produkten den första i sitt slag i världen. Det första bokföringsprogrammet med kostnadsställe redovisning utvecklades. Vi startar Teknikgrupp för bl.a. byggbranschen.

Bistår en stiftelse, The International Foundation for the Survival and Development of Humanity, med datakommunikation och föreslår vid hemkomst ett förslag. Vid denna tidpunkt var det ett lagbrott att kommunicera via datorer utan tillstånd. Det var inte tryggt, trots att Gorbatjovs IT – rådgivare lämnat koden, förbindelsen gick ner. Personalen på stiftelsen var diplomater men inte jag. Ombads resa. Fick före avresa skaka hand med Sacharov, en av medlemmarna, och vid hemkomst presenterade en idé om utbildningsprogram mellan och öst och väst. Den inom min studie utvecklade kommunikationsprogramvaran lämnade jag en kopia av. Ikonen var en brevduva. En symbol för fred, frihet och naturlig harmonisk kommunikationssätt.

En rolig händelse på konferens med MacGruppen var när jag blev lekfullt överfallen från tre håll när jag kom ut från WC. På ögonblicket var de besegrade.

Tre år senare hölls ett internationellt föredrag för Apple . Organisationen liknades vid fotbollslag. Arvodet var drygt 200 000 kr för fyrtio minuter. Liknelsen bar frukt.

Till hösten, 1991, är jag åter på Innovationshöjden, nu finns lokaler, rådgivare och namnet är Teknikhöjden. Mål att starta en verksamhet och jag trycker upp visitkort och lånar lokal. På KTH har jag på högre seminarium presenterat The Multimedia Learning projekt, en fallstudie 1991 – 98. Visionen flytta kunskap inte människor presenteras för rådgivare på teknikhöjden.

I Stockholm startar vi omgående verksamhet då Nutek ger muntlig utfästelse om medel och anställda. Macgruppen har ekonomiska problem och fredagen före en bolagsstämma nästkommande måndag, där jag skulle presentera ett riskkapitalbolag Traction där min forskningshandledare Bengt-Arne Vedin förmedlat kontakt och ett rekonstruktionsförslag, försattes företaget i konkurs för att återuppstå någon vecka senare i ny skepnad utan att jag är delägare och med privata borgensåtagande.

Kontakt tas mitt under bankkrisen med Ordförande i Handelsbanken, Tom Hedelius. Jag refererar till hans debattartikel, tar vi vara på innovatörerna, i slutet av 70-talet och att jag därefter införde en starta eget kurs på KTH samt frågar om han har tid för ett kort möte. Han tar sig tid nästan omgående.. Efter presentation av visionen så föreslog han att jag borde fokusera på ett pilotprojekt.

27

Data – telekom -utbildning “Thank you for the diskussion on November 24, 1992 regarding your plans for establishing learning centers in Sweden, beginning with the center at Are. I belive you have an excellent approach.” “ We commend you on your plans and we support you in this very important venture. I belive it can become a model for similar activities in many European centers.” WA Weimer, President, European Programme for Advanced Continuing Education.

Sökte starta eget bidrag för att etablera ett bolag med affärsidé datorstödd distansutbildning och fick avslag. Handläggaren som trodde på idén vände sig till industrifonden för att få argument i att övertyga beslutsgrupp. Svar var att det inte fanns en framtid och en marknad i en tid när Internet används på Universitet.

Nuteks medel uteblir och verksamheten i Stockholm inriktas på försäljning av Apple Macintosch för att efter något år säljas till börsnoterade LapPower.

Med tidigare arbetskollega på Macgruppen och hans partner etablerades Learning Center Stockholm AB. Genom god kontakt med Apple blev vi återförsäljare och vi rekryterade ansvarig som arbetat på Macgruppen. Efter något år såldes verksamheten med god värdetillväxt till börsnoterat bolag LapPower. Etablerade en friskola som drivs av föräldrar i mångkulturella Vårby efter nedläggning av den kommunala skolan. Var rektor första året. Antalet barn var då 16. Växte till ca 100.

KTH Alumnis Ordförande fd chef inom IBM och min mentor på Teknikhöjden tog kontakt med WA Weimer President, European Programme for Advanced Continuing Education.

”Beslutet innebär att turistorten Åre får sin arbetsmarknad breddad genom att Learning Center Åre etablerar sig med 10 personer. Företaget kommer bland annat satsa på kompetensutveckling för företagare och stärker därmed regionens arbetsmarknad också på längre sikt”

I TT-telegram meddelade Regeringen 1992 företagsstöd för etablering av Learning Center Åre AB och genomföra datorstödd distansutbildning och utveckla telemedia läromedel. Vid invigningen 1993 är arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund på plats.

Almi, ett regionalt riskkapitalbolag Z - Invest och Föreningsbanken var medfinansiärer. Herman Folkesson, Sektionen för affärsutveckling:

”Intresset för samspelet med LCÅ grundas på den speciella roll som LCÅ bedöms kunna sprida som ”drivande entreprenör” och införsäljare på viktiga kundgrupper bland annat utbildningsproducenter över hela landet, för att få till stånd pilotprojekt och sprida användningen via Telias nät” Telia,

Ett större projekt blev gymnasial distansutbildning för arbetslösa vuxna via lokala studiecentra i Jämtland i samarbete med Liber Hermods.

”Kära Gösta. Må du hitta ett och annat nytt korn – till alla dem du redan har – i denna bok”. Torbjörn Ek. Ordförande i Regeringens Näringslivsråd: Författaren till boken Våga, Växa, Vinna. Ledarskap i mindre företag.

I samarbete med Stiftelsen Electrum, KTH, Dataföreningen, Liber Hermods och ett 20-tal arbetsförmedlingar görs en EU-ansökan. Electrum Educaion AB, ett dotterbolag till Stiftelsen Electrum, bildas när 7,5 miljoner kr i EU-bidrag beviljades.

Därefter följer skräddarsydd utbildning för arbetslösa 55+ i samarbet med Trygghetsrådet. Projektet blev förebild för Regeringens projekt SwIT och 10 000 nya IT-jobb. Gymnasieutbildning med lokala studiecentra på Avesta – Sheffield och för antal

28

kommuner inom kunskapslyftet följde. Regeringens distansutbildningsprojekt, DUKOM, ger ett bidrag för Amina, ett projekt för invandrarkvinnor. Projektet lyfts fram i Regeringens TT-telegram när slutrapport presenteras. Projektet genomförde i samarbete med Kista Stadsdelsförvaltning och på en träff mer representanter för näringsliv och högskola lyfte stadsdelen upp behov av gymnasieskola i Kista.

Electrum Education AB ansökte till Skolverket om att få starta virtuell gymnasieskola med lokalt lärcentra i Kista. Skolverket beviljar tillstånd. Bolaget hotas av konkurs.

Skatteverket momsbelägger EU-bidraget. Skatteministers svarar i brev på klagan och hänvisar till Skatterättsnämnden. Kontakt tas med EU. På två veckor sker rättelse och Sverige får en reprimand. Därmed undviks konkurs och friskolan kan startas. Det första i sitt slag och världsledande enligt rapport från Danska Utbildningsdepartementet.

”Han är en bra entreprenör”. Tom Hedelius, Ordförande Handelsbanken och Vice ordförande i Ericsson.

Skolan Mobila gymnasiet växer och riskkapital tillförs från statliga Atle Industrikapitals kompanjonsfond med kompanjoner som IF Metall. Tidningen Wallpaper skriver positivt om skolan. Exit sker 2001 till K-World (Kunskaps-TV i Sverige AB med ägare som IH Investment (Hans Rausing) och Investor(Wallenberg). Leif Edvinsson, adjungerad professor, Intellektuellt kapital, Lund Universitet, 2007:

“Mobila Gymnasiet och Gösta Sundbergs har haft stor betydelse för min dotters högskoleutbildning och påbörjade yrkeskarriär”.

Skolan är som den är; elever som är okunniga, som tillåter sig bli okunniga, har icke någon plats i den. Skolentreprenören, som har sålt aktier till mig, trodde inte jag skulle få det lätt när jag tillträdde i styrelsen. Som så många andra friskolor i Sverige har skolan genomlevt en svår tid efter födelsen. Gymnasiet djupt inne i södra Stockholm, vid lärandets odling på Campus vid en förortstunnelbanestation, hade nästan upphört att existera ekonomiskt och kvalitativt; och grundaren av skolan hade avtalat att jag skulle få börja amma och tillföra näring, kapital. Jag tillfrågades efter två styrelsemöten att träda in som tillförordnad VD och Rektor för att genomföra ett stålbad. Arvode skulle eventuellt utbetalas till vårterminen alternativt nästa läsår om skolan överlevde.

Jag körde dit från Vårby i min sex år gamla Audi. Det är en färd som jag sällan åker i rusningstid – från Glömstavägen in mot Stockholm på Huddingevägen. På alltför många ställen längs vägen är det stopp i trafiken, eller röda ljus. Och min resa tog redan då längre tid än beräknat, fastän vägarna var i stort sätt fria. Det berodde inte bara på det regniga vädret. Det var okunskap om vilken avfart jag skulle ta utefter vägen in mot centrum. Jag svänger av för tidigt. Jag far vidare och svänger av för sent. Likt eleven som önskar rast vill jag bara komma ut. Ju dåligare trafikkunskap jag upplever jag har, desto snabbare kör jag för att börja mitt liv som gudfar till babyn som fötts.

När jag kom fram fann jag att grundaren inte hade överdrivit. Det har varit en svår tid: skolan med lärande odling i förorten var till delar i ekonomisk ruin. Det som en gång hade varit en skola som alltid betalade sina räkningar i tid hade nu kostnader som kraftigt överstiger intäkterna. Det var i den bristfälliga bokföringen omöjligt att se om skolan gått med vinst eller förlust under första skolåret. Administrations- och Ekonomiansvarig hade slutat och lämnat några bokföringspärmar och högar av papper. Men sedan fanns det inte mycket då av misstag all bokföring på dator raderats. Kvalitativt var det inte bättre. Skolverket hade i tillsynsrapport skrivit att studieresultaten var för dåliga. Revisor och skolverk krävde nu båda snara åtgärder och ny redovisning. Det var inte mycket jag själv kunde göra på kort sikt. Men jag var inte ensam. Det fanns elever, lärare och en nytillträd vis skolman i pensionsåldern som verkat hela sitt liv i skolans värld. Jag började arbeta tillsammans med dem. Skolan började utvecklas.

29

Innovationspolitik

”Regering och riksdag har i propositioner formulerat grundläggande uppdrag till Almi Företagspartner AB som i huvudsak går ut på att främja tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att bistå med marknadskompletterande finansiering och rådgivning till nya, små- och medelstora företag. Regeringen har dessutom möjlighet att styra inriktningen på Almis verksamhet genom en förordning (SFS 2009:41) och s.k. ägardirektiv som antas av bolagsstämman. Dina synpunkter är värdefulla och något som vi kan använda oss av i vår styrning av Almi.” Näringsminister Maud Olofsson. 2010-05-27.

”Får Almi talla i godisskålen Anders Borg? Pressmeddelande 2009-0109 Statliga Almi gottar sig. 8,5 % ränta. Bank 3 %. Finansminister Anders Borg välkomnade Riskbankens kraftiga räntesänkning. Samtidigt höjde han tonen mot bankerna. Hur är tonen till Almi en proposition? MER INFORMATION Gösta Sundberg, Doktorand fallstudie: Entreprenörskap och kritiska händelser, Entreprenör, Styrelseledamot Folkpartiet Östermalm [email protected]. 0735-124828 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att Almi basränta 5,25 % sänks till riksbankens ränta och att ränta till företag inte skall vara högre än 1 % av medfinansierad banks räntevillkor och inte 5,5 % högre än bank som hänt i fallstudien.

Riksdagen beslutar att Almi inte kan ställa krav på att entreprenör skall utöka eget kapital om inte medfinansiär/bank ställt det kravet och inte ställa krav på 1,5 miljoner i aktieägartillskott och 700 000 i lån från entreprenör samt personlig borgen 150 000 för ett lån på 600 000 till 8,5 % ränta där bank lånar ut 7,5 miljoner till 3 % ränta och entreprenör lånar ut 2,5 miljoner till noll procents ränta utan att lyfta lön som hänt i fallstudien.

Riksdagen beslutar att Almi inte kan ställa krav på försäljning i ett bolag utan säljare om företaget söker lån för att anställa säljare. I fallstudien ställs krav för ansökan lån 500 000 för anställning av säljare kan ske andra halvåret 2009 om försäljning påvisats. Redan rekryterad mycket kompetent personal som sedan augusti inväntat Almi är nu utan arbete.

Riksdagen beslutar att handläggare alltid skall närvara vid presentationer för kreditgrupp och beslut vilket inte skedde i fallstudien.

Riksdagen beslutar att Almis handläggare skall följa riksbank och bankers prognos när det gäller budgeterade räntor och inte kräva att entreprenör i november 2008 ändrar räntan från 5 % till 10 % för 2009 vilket skedde i fallstudien.

Riksdagen beslutar att Almi vid kraftfulla marknadsförändringar som Riksbanken drastiska räntesänkningar 2008 skall ny budget begäras vilket inte skedde i fallstudien där avslag på första låneansökan på 1,5 miljoner motsvarande 15 % av entreprenörs och banks finansierig gjordes utan motivering.

Riksdagen beslutar att krävs styrelsebeslut för godkännande av låneansökan där styrelsemedlem direkt på samma ort bedriver konkurrerande verksamhet skall beslut tas av Almis ledning eller annat Almi-bolag. I denna fallstudie utlovade Almis VD att beslut skulle tas i styrelsen kreditgrupp vilket inte skedde.

Riksdagen beslutar att Almi inte äger rätt att begära fullständig redovisning av samtliga transaktioner på enskilt kostnadskonto utan detta är skatteverkets ansvar vi t.ex.

30

momskontroll. I denna fallstudie begärde styrelsens kreditgrupp fick även ta del av alla leverantörsfakturor för byggnation av ett av världens kanske mest energismarta trähus.

Riksdagen beslutar att utse en särskild enmansutredare för att se om vanvård anses föreligga genom studier av enskilda fall, medial dialog för att hitta fall med beaktande av EUpolitik och EUrätt samt jämförelse med vanvård inom vården, Lex Maria.

Riksdagen beslutar att sker avslag på ansökan kan ny ansökan inlämnas till Almis moderbolag vilket inte går idag.

Riksdagen beslutar att Almi skall främja besöksindustrin. Fallstudiens vision att omsätta 100 miljarder kronor 2030. Motivering

Den globala finansiella krisen påverkar möjligheterna för företag att få tillgång till bankkrediter. Detta innebär att bristande tillgång

till krediter gör situationen särskilt besvärande för nya företag liksom för små och medelstora företag, dvs. kategorier som även under normala marknadsförhållanden möter relativt sett större svårigheter i finansieringshänseende. Under rådande omständigheter gäller detta för företag i behov av nya lån såväl som för företag i behov av att lägga om befintliga lån.

De försämrade förutsättningarna att hitta finansieringslösningar för företag är ett allvarligt problem för den svenska ekonomin. Sysselsättning och tillväxt i sunda företag hotas och de negativa samhällsekonomiska effekterna av en lågkonjunktur riskerar att förstärkas. Som ett led i regeringens arbete med att hantera effekterna av den globala finanskrisen är det därför angeläget att så snabbt som möjligt vidta åtgärder som kan underlätta företagens tillgång till finansiering genom Almi. Sådant steg har tagits.

Almi har som övergripande uppgift att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt att stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Almi har en marknadskompletterande roll, vilket innebär att verksamheten inte ska konkurrera med den privata marknadens utbud av tjänster. De tjänster Almi erbjuder är finansiering och affärsutveckling. Verksamhetsområdet täcker hela företagsprocessen från idé till tillväxt och verksamheten är organiserad i tre affärsområden som utgår från olika kundbehov, innovation, nyföretagande och etablerade företag. Kreditgivningen från Almi sker i form av lån i nära samverkan med andra kreditgivare och bankerna är viktiga och naturliga samarbetspartner. Almi har en nyckelroll när det gäller marknadskompletterande lånefinansiering till nya, små och medelstora företag i Sverige. Almis marknadskompletterande finansiering bygger på principen att utlåning normalt sker tillsammans med kommersiella aktörer men till en högre kostnad som reflekterar en högre risknivå. Risknivån för Almis marknadskompletterande åtaganden är hög. Regeringen anser också att Almi under rådande omständigheter ska kunna ta större andelar i de låneupplägg som görs.”

Till Läsaren, ”När jag skriver som entreprenör och grundare tillsammans med Jan Rejdnell känner

jag mig ödmjuk inför den uppgift vi har framför oss. Jag är tacksam att flera företagare blivit medlemmar i liberala företagare medveten om den tidsbrist en småföretagare lever under och uppoffringar småföretagare dagligen gör för det svenska folkhemmet. Jag tackar ordförande i riksdagens näringsutskott Karin Pilsäter för att hon tjänar Folkpartiets entreprenörspolitik, liksom för den generositet och den samarbetsvilja hon och Folkpartiet uppvisar under hela denna vår tillblivelse.”

”Så låt denna dag då 4 april 2009 då den första styrelsen i liberal företagares historia tillsattes på förslag från undertecknad markera hågkomsten om att babyn är en månad gammal är och att inte kasta ut barn med barnvattnet.” ”Entreprenörskap och moderskap i centrum. Gösta Sundberg”

31

Eco City

Tre vise män som efter kort möte önskar få veta mer: Sten Nordin Stockholm Stad Peter Örn c/o Kanslichef Delegationen för hållbara Städer Anders Wijkman Upphandlingsdelegationen Och till Er som kanske vill veta mer om green home Kommunfullmäktige, Exploateringsnämnd Stockholm Stad Styrelsen Folkpartiet Östermalm Riksdagens ledamöter DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, DI, TT Gösta Sundberg, uppfinnare

Stockholm 2012 – 01 - 02

100Hus blev havande och födde ett huspatent, och gav patentet namnet Swedark.

När Swedark hade fötts i Stockholm i Sverige på Statsminister Reinfeldts tid kom tre vice män till Hornstull och frågade: ’Var finns green homes nyfödde? Vi har sett Clinton Climate Initiatives stjärna gå upp över Norra Djurgårdsstaden och kommer för att hylla.

De gick upp på Hornstulls T-banas tak, och där fann de Ungdomsvillan och Uppfinnaren, EUprojekt 100Hus. De hyllade miljödriven marknad. De räckte fram löften: Markanvisning för grönt student- och turistboende och nationell grön husarena och miljöupphandling.

När Byggtradition hörde detta blev oron stor, och hela Stockholms Exploateringsnämnd. De tio första byggherrarna hade byggt i Norra Djurgårdsstaden utan miljöklass. Dagens anbudstävlingar om mark bjuds ut till högst pris till lägsta miljöklass. Fossileldad uppvärmning premieras. Utsläpp i byggfas berör inte husen utan enkom byggbodar.

När Byggtradition märkte att vise män gick sin egen väg samlades uppdragsbetalda forskare och lättledda politiker och förkunnade att Norra Djurgårdsstaden är i världsklass. Och alla nyfödda miljöinnovationer som var två år och därunder portförbjöds, dödades. Green Home Partnership sade: Stig upp och ta med dig patent och uppfinnare och bygg verksamhet öster ut och stanna där tills Tillväxtverket, Energimyndigheten, Svenska Miljöinstitutet säger till, ty Byggtradition kommer att söka efter patent för att döda dem.

När Byggtradition dog av Europa 2020-strategin steg uppfinnaren upp och återvände. Offentlig upphandlig spelar nu en nyckelroll för kostnadseffektivt byggande med låga koldioxidutsläpp under husets hela livscykel och små företag premieras att delta. Men när uppfinnaren hörde att Byggtraditions rötter levde i Stockholm vågade uppfinnaren inte etablera sig där utan drog ända in i Hälsingland till Bergvikens strand där Ljusnan flödar.

En röst ropar i Innovationsöken. Omvänd Er. Uppfinning är nära. Gör husen gröna.

Gösta Sundberg, Uppfinnare

32

Innovationsmekanismer

Ökad fokusering på globala företag som t.ex. General Motors, SAAB, Volvo och bilmarknaden karakteriserar dagens ekonomi och politik. Samtidigt ökar betydelsen av lokala miljöer och regioner för ökad tillväxt. Det system av verksamheter – företag, branschorganisationer, forskningsinstitut etc. – som tillsammans utgör och på olika sätt stödjer bilbranschen kan kallas bilklustret. Några välkända exempel på kluster är Silicon Valley (datorer) och Hollywood (film) och Kista(telecom).

Klustermodellen härrör från Harvardprofessorn Michael E. Porter. Porters diamantmodell har fått ett stort genomslag inom såväl forskning som näringspolitik. Diamantmodellen bygger på antagandet att för att uppnå konkurrenskraft krävs en lokal miljö där vissa faktorer samverkar på ett dynamiskt sätt. Enligt diamantmodellen är ett kluster beroende av fyra huvudkategorier vilka är; produktionsfaktorer, industriellt nätverk, efterfrågan samt företagsstruktur och konkurrens. Dessutom påverkas ett kluster av statliga beslut och av opåverkbara händelser som en global finansiell kris.

Det är på lokal nivå som företag skapar konkurrensfördelar såsom kunskap och samspel mellan aktörer. Det välkända begreppet Gnosjöandan har sitt ursprung i Gnosjö kommun. Den företagsanda och initiativkraft som finns där idag, har grundats genom samarbete och gemenskap människor emellan under flera generationer. Under 2000-talet hat tillväxten i Gnosjöregionen stagnerat kraftigt. Få företag inom tillverkningsindustrin har etablerats under de senaste åren. Det svenska bilklustret har även problem. Frågan är hur kritiska faktorer inom kluster kan identifieras, påverkas och förbättras för att kluster skall utvecklas?

Innovationspyramid- en analys- och tillväxtmodell för kluster – fallstudie Kista. Genom studie av en god förebild, datorklustret Apple, under perioden 86-91 har vissa

kritiska faktorer, fyra triangulära samband identifierats och framlagts på högre seminarium, Industriell Ekonomi och Organisation, KTH (Sundberg 91). Handledare var förra alliansregeringens innovationsutredare (Vedin).

Inom ett regionalt innovationssystem sker ett samspel mellan aktörer av olikakaraktär. Det basala triangulära samarbete i Innovationspyramiden för att beskriva detta är den så kallade Triple Helix- modellen, som bygger på ett aktivt deltagande och samspel mellan regionala aktörer inom

- forskning, - politik och - näringsliv i dess olika former Ett andra triangulära samarbete är individers samspel: - idégivare. Wozniak designade den första Appledatorn för eget bruk - idébärare Steve Jobs blev fascinerad och övertalade Wozniak att de skulle starta ett

företag tillsammans och lansera datorn och skapa en bättre värld. - idéfinansiär. Markkulla var finansiären, affärsängeln. En tredje triangulär samverkan: - forskning. Apple University Consortium - utveckling. Apple Computer - försäljning. Apple Center En fjärde triangulär samverkan är: -ideellt. Forskning, politik, näringsliv i ideell samverkan. - Individuellt. Idégivare, idébärare, idéfinansiär i individuell samverkan. - Industriellt. Forskning, utveckling, försäljning för industriell utveckling. Innovationspyramiden bestående av fyra liksidiga trianglar, där tre sidor möts i varje

hörn. Modellen har prövats i en fallstudie Lära med IT, 92-2002, inom den ideella Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH, Stockholms Universitet och

33

Stockholms Stad. Dotterbolaget Electrum Education bildades för forska, utveckla och sälja Internetdistribuerad utbildning via lokala lärcentra i samverkan mellan idégivare, idebärare och idéfinansiärer. Resultat var bl.a. främjande av Regeringens IT-satsning (SwiT-projektledare och DuKom – Amina), EU Mål 3 (Lära med IT 2000) samt friskoleutveckling med riskkapital. Electrum Education AB startade friskolan Mobila Gymnasiet. Skolan växte med riskkapital från 3i(Atle) med exit till bolag med riskkapital från IH Investment(Rausing) och Investor(Wallenberg). Tillstånd gavs från Skolverket att friskola får besluta om antalet elever och att gymnasieelever kan läsa på distans. (Mobilt mentorskap i traditionell skola. Lärarhögskolan.

Genom att utveckla en gemensam vision (Lära med IT) och samordna de fyra triangulära sambanden som utvecklingsresurser som satsas inom en region(Kista) var syftet att få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.

Framgångsrika kluster vilket framgår av ovanstående exempel bygger på samverkan mellan flera faktorer. Ju mer samspel, desto större utvecklingskraft.

Det som kan skönjas med allt klarare tydlighet är ett överordnat triangulärt samarbete. Innovatörens idékraft, kritiska händelser och förutsättningar.

Tanke väcktes att ringa in aspekter för innovation ur innovatörens perspektiv och samspelet. Innovationer har skapats. Bilden nedan har utvecklats och ger vägledning.

34

ANALYS OCH SLUTSATS

Avbildning För att i någon mån knyta an till de allmänna synpunkterna som lagts på kreativ

individ, kreativ grupp, innovativ organisation och innovationspolitik samt innovationsmekanismer har jag valt att referera till ett antal fältarbeten där innovatörskap utövas. Verksamheterna är inom data, utbildning, telekom, hälsa, turism, husproduktion och miljöteknik samt politik.

Det är i alla fallen fråga om insatser som utsatts för kritiska händelser. Aspekter på fältarbeten är dels valda därför att många innovatörsproblem bäst kan iakttas i situation av kritiska händelser, dels för att de kan iakttas inne i innovationsprocessen, vilket gör att innovatörsproblemen belyses annorlunda. Kritiska händelser i innovatörsarbetet på olika fält, i olika typer av verksamhet i tidig fas kontrasteras med avseende på affärsidé, vision, strategi, organisation, produkt, patent, referenskund, FoU, riskkapital och partners samt grad av innovation och miljö för utveckling.

Det huvudmaterial som presenteras består av en kort inledande berättande text, oftast från utomstående betraktare om fältarbete i olika typer av verksamhet och i olika miljöer som sedan tolkas, belyses och diskuteras. Via tolkningar lyfts aspekter som rör innovatörskap men inte utsägs direkt. Genom att ta fram och peka på underliggande betydelser kan en tolkning göra det möjligt att uppmärksamma och diskutera områden som tidigare varit outtalade. Tolkningarna gäller innovatörens berättelser, vilket inte ska uppfattas som att dennes handlingar är frilagda från sammanhang. Innovatören är del av en praxis, eller på väg ur praxis i en förnyelseprocess, som innovatören kan sägas representera. Det är exemplen på innovatörens handlande som står i fokus för tolkningen. Gemensamma föreställningar som är ofta grundläggande för en grupp människor att de aldrig uttalas. Inga tolkningar kan göra anspråk på att vara de enda möjliga. Det finns många andra sätt att läsa fallstudiernas exempel. Öppenheten gentemot andra tolkningar ligger i tolkningsbegreppets natur. Kännetecken på en bra tolkning är att den tillför en rimlig och meningsfull betydelse till den ursprungliga berättelsen. Fruktbara tolkningar tillför en ny klarhet och pekar ut nya mening som tidigare varit underliggande och outtalad.

Nedan följer en sammanfattning av uttryck som är centrala i det hittillsvarande samtalet om innovatörskunnande, kopplat till situationer en innovatör möter. Ledord avslutar förra kapitlets sista del i form av en bild. Det innehåller uttryck som är centrala för att förstå innovatörskunnande med anknytning till fallstudien. Ledorden utgör en form av sammanfattning och har varit vägledande för innovatören under det tid fallstudien genomförts, totalt 26 år. 20 fältarbeten att bildar underlag för jämförelser mellan de olika fältens språkspel.

35

Innovationsprocessens ledord I detta kapitel redovisar vi observationer från fallen strukturerade efter våra ledord,

våra fem triangulära samband i bilden. Även till synes sunda och osunda förlopp har dokumenterats för respektive fältstudie.

Avhandlingens huvudmaterial är resultatet av 20 fallstudier som nedan har ordnats i kronologisk ordning:

Fallet olika fältstudier redovisas mer i detalj genom delpublikation som finns på http://gostasundberg.wordpress.com/.

Idégivare - Idébärare - Idéfinansiär

Idégivare, idébärare och idéfinansiär bär fram en idé till marknaden. Bärande idé enligt denna definition var grunden för fallstudien. Den bärande idén trivs bäst att utvecklas i miljö med frontlinjekunskap om marknadens behov och frontlinjekunskap om tekniken. Den har sitt ursprung i tekniken eller marknaden, men måste alltid innehålla båda delar. Utmärkande är hög grad av insikt om teknik och marknad vilket innerbär att jordmån för att käcka en god idé är bra. Verksamheterna har var visionsdriva i sådan stycke att det inleds med en kärleksfas, att prata om drömmar och den övergår sedan i konkret fas att, prata och handla konkret, när idén är född.

36

Vägledande under 26 år har varit Adizes, Organisationens livscykler som beskriver vilka egenskaper som krävs i idéfas, babyfas, barndom och blomstring. Ledord från IKEA grundare har varit ledande:

- Tiden är vår vikigaste resurs. - Dyra lösningar på problem är signerade av medelmåttor. - Låt oss förbli ett antal positiva fanatiker som inser att inget är omöjligt. - Att göra fel är den handlingskraftiges privilegium. - Vi är samhällsbärare, Innovatörens styrka i detta fall enligt test är att vara organiserad verkställare och

visionär idégivare med låg grad av stödjande vara till lags karaktär. Arbetsfält 1. Den bärande idén omedelbart fungerande datorsystem verksamheten är

visionsdriven – att bli 80-talets ledande återförsäljare av persondatorer. Affärsmodellen är helt klar. Samarbete klart med Datapartner med partners som ITT, Software of Scandinavia, System Consultant of Scandinavia AB, Ilog AB, Sparbankernas Revisionsbyrå, Managementgruppen och Brevskolan Förlag samt Innovationshöjden. Almi finansierade ett franchiseavtal då expansion skulle ske enlig denna affärsmodell. Den bärande idén skapades här hos innovatören utifrån ett strak vision och genuint analytiskt intresse. Innovatörens examensarbete var persondatorer i större företag och organisationer som genomfördes åt Ilog AB, vilka sålde administrativa program för små bolag och utvecklade informationssystem åt SJ.

Arbetsfält 1 kan stå som typfall för den visionsdrivna innovatören som genom noggrann planering går långt i sin strävan att säkra idén på ett teoretiskt plan. En innovatör som kan tala om drömmar, som kan handla konkret baserat på analys.

Nästa steg var att bilda ett aktiebolag, skaffa lokal och börja söka efter kunder. Privat kapital var 6000 kr. Att utveckla den kommersiella delen av idén sågs framför allt i termer av att säkra finansiering för aktiebolag och inköp av en persondator. Innovatören hade knutit upp sin mor som lånade ut 44 000 kr, Bolaget bildades med ett aktiekapital på 50 000 kr och bankkonto öppnades i Handelsbanken.

Avtal om lokal träffades med bolaget Fyra linjer som importerade mobiler hade lokaler mitt emot KTH:s kontaktsekretariat. Del av lokal och skrivbord lånades ut mot att datorn fick Fyra linjer fick låna datorn. De var även intresserade att bli Franchisetagare. Fyra linjer skulle driva arbetet med att skapa kundrelationer. Ytterligare än franchisetagare rekryterades, en ekonom som hade sålt brandsläckare.

Datapartners hade valt dator och programvara och ville inte godkänna Ilogs programvaror. Software of Scandinavia AB programvaror fungerade inte. Datorn från ITT hade endast 32 Kbyte inte utlovade 64 KByte för operativsystemet CPM. Pengar återbetaldes för programvara men inte dator. 4 Linjer utvecklade egen verksamhet och Innovatören arbetsplats blev hemmet med tillgång till kontorshotell för möten. Studiemedel och arbete på restaurang på helg gav pengar till hyra och mat.

Arbetsfällt 2-4. Den bärande idén omedelbart fungerande datorsystem. Apple frågade den idébärande innovatören från arbetsfält 1 som nu är anställd på Datum System om intresse att bygga upp ny verksamhet. Innovatörens sade ja till det då Kontorsutveckling köpt Datum System. Kontoret skulle läggas ner och Apple hade tidigare lyft att Apple hade behov av nya återförsäljare då ca 90 % av deras försäljning går Kontorsutveckling.

Detta skedde tillsammans med Apple ledning och utan högsta ledningen i Kontorsutvecklings direkta kännedom. Den kommersiella delen av idén var att bli Skandinaviens första Apple Center och på Apples förslag bli franchisegivare. Efter ett insåg Apple att denna affärsmodell de erbjudit oss inte stämde med företaget ansvar mot den befintliga återförsäljaren Kontorsutvecklare och besvikelse var stor hos alla sju

37

representerade med kompetens inom försäljning, konsultverksamhet, utbildning, service och administration.

Idébärande innovatör tog kontakt med ett större statligt företags dotterbolag FFV Owell. Deras strategi att som rikstäckande persondatorförsäljare bredde produktutbudet till Apple i Stockholm. Därför inleddes en diskussion med Owell inom persondator branschen som bättre kunde hantera denna affärsidé. Owell erbjöd i förhandling 1 miljon kronor kontant per person om gruppen tog anställning. Resultat blev bolaget Macgruppen LetsJob AB där de sju privatpersonerna vars första bokstav i efternamnet bildar Letsjob investerade 200 000 genom samägt bolag. FFW Owell investerade 200 000 kr. Idébäraren bar vision fram över bildande av två dotterbolag och kontor i Malmö och Göteborg fram till utmärkelse som ledande Apple Center, globalt sätt. Att nå visionen tog 12 år.

Arbetsfält 5-10. Idén var datorstödd distansutbildning. Vision var att bli en global förebild. Innovatörens vision på lång sikt är att skapa en bättre värld med ny teknik. Arbetsfällt 5-7 var liksom fall 1-4 visionsdriven. I fältarbete 1-4 främjades en bättre värld med ny datateknik genom enkel naturlig datorteknik även omfattande digital kommunikation i grupp samt bistå en humanitär stiftelse. Ledord för visionen var fördelning av utbildning och välstånd med ny teknik. Under fältarbete 5 hade pilotförsök gjorts inom datorstödd distansutbildning på Telia och Danska LO.

Marknaden fanns inte. Förhoppningar fanns på att den skulle uppstår. Marknadsidén var spekulativ. Det var ekonomisk kris i Sverige 1991-92. Ansökan om nyföretagarlån från statlig verksamhet avslogs. Handläggare som trodde på idén vände sig till Industrifonden för ett yttrande. De svarade att det inte fanns någon framtid för utbildning på distans med hjälp av dator, e-post, gruppkommunikation.

Det var ny teknik. I England var distansutbildning stor på universitetsnivå men inte i Sverige. Hermods fanns. Pedagogiken var beprövad men inte tekniken. Innovatör med borgensåtagande, lån 13,75 % ränta på högt belånad bostadsrätt i Vårby, och ingen inkomst. Ett litet barn att försörja. Egen tilltro till idén var stor Det är ett fåtal som är innovativa båda avseende ny teknik och ny marknad. Innovatören är det i fält 1-10.

Arbetsfält 11-13. Idé: Datorstödd distansutbildning. Innovatören är affärsängel i teknikbolag med patent och två friskolor. Teknikbolag likviderades då moderbolag gick i konkurs. Ena skolan räddades från konkurs genom aktivt arbete som VD och Rektor. Lön erhölls efter genomfört arbete. Sparkades då kravet för fortsatt engagemang var att bli huvudägare. I andra fallet gavs som VD och Rektor stöd till polisanmälan av huvudägare som olovligen tagit ut miljonbelopp från skolan. Huvudägares försatte då skolan i konkurs. Med advokaters hjälp hävdes konkurs. Elevernas undervisning påverkades inte. Lön för arbete erhölls. Investerade medel återbetaldes i alla tre fall. Arbetsfält 14-16. Idén är hälsoskola, hälsosamt boende och turism. Vision är världsledande. Arbetsfält 1-10 är nydanade både avseende teknik och marknad medan 11-13 inte är det. Innovatören är innovativ i båda dimensionerna samtidigt. I arbetsfällt 1-10 är rollen att vara mor som föder och ammar barnet till att bistå, inte som far till barnet, utan mer affärsmässigt, att erhålla mat för dagen. Arbetsfält 17. Idén är att ge grönt hälsosamt boende till lägsta pris till det stora flertalet. Vision är världsledande. Patent på lagra kyla från nattluft och värma från sol för hus. Arbetsfält 18. Idén har varit att påverka politik som aktiv medel i Folkpartiet, 13 år i Stockholm och 13 år i Huddinge. Lyfta nya idéer och bära ut dem. Arbetsfält 19. Idén har varit att påverka samhället genom ideell förening. Stödja nya idéer och främja att de bärs ut som t.ex. är våra kostråd vetenskapliga? Arbetsfält 20. Idén är att som privatperson lyfta frågor av intresse och få genomslag.

38

Högskola – Stat – Näringsliv

Arbetsfält 1. Bolaget etablerades vid Innovationscentrum, KTH, där inget stöd gavs. Arbetsfällt 2-4. Bolaget etablerades i butikslokaler vid Norrtull och hade ett

fungerande team och kunder från start samt delägare i Statliga FFV Owell. Fruktbart samarbete med KTH, Nada i uppvecklingsfält Apple Center, Apple University.

Arbetsfält 5-10. Bolaget Mobila Gymnasiet inom Stiftelse Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och Stockholms Universitet såldes för 60 miljoner till bolag med ägare som IH Investment (Hans Rausing) och Investor(Wallenberg)varav 1/3 erhöll Statliga Atles kompanjonfond med medel från bl.a. IF Metall. Mentorskap från två teknikparker och Handelsbankens Ordförande.

Arbetsfält 14-16. Inget samarbete. En ansats gjordes inom hälsa och turism. Arbetsfält 17. Samarbete med KTH genom ekonomisk bidrag till patentkonsult.

Forskning - Utveckling – Försäljning

Den bärande idén utvecklas under hela innovationsprocessen. Om man så vill utgör hela innovationsarbetet av den bärande idé som ständigt utvecklas och modifieras. Denna utveckling går från relativt grov beskrivning, tekniskt och ekonomiskt, till sofistikerad affärsidé.

Vi konstaterar dock att den bärande idén har haft ett mål att inlemmas som produktlansering i en befintlig affärsidé t.ex. lansering av det första bokföringsprogrammet för Apple Macintoshför med kostnadsställe Bokföring Plus. I detta fall gjordes det med partner som utvecklat produkter på stordatorer och där de fick tillgång till dator och utvecklingsverktyg samt kunder som efterfrågade produkten.

Ett annat mål är att själv utvecklas till en komplett affärsidé. Den bärande idéns alternativa utvecklingsvägar har varit att inom ramen för ett nybildat företag skapa en ny affärsidé, eller att som produktlansering inordna sig under en övergripande affärsidé inom ett befintligt nystartat bolag.

I detta sammanhang är det även viktigt att inse skillnader i tid och resurser som krävs för att utveckla olika bärande idéer. En idé som ska utvecklas till en komplett affärsidé kräver avsevärt mycket mera tid, kompetens och resurser för att lyckas. Även idéer som vi sett är nydanande inom båda dimensionerna teknik och marknad tar längre tid. Å andra sidan har vi sett fall där idéer utvecklas och etableras snabbare. Programmet Bokföring Plus är ett sådant exempel. Här finner vi t ex idéer som rationaliserar befintliga processer.

Ett annat exempel är utveckling av grafiskt gränssnitt för gruppkommunikation för program som ligger i stordator. Telia hade i Teldok rapport bedömt att det skulle ta några år att utveckla om gränssnittet skulle bli likt Macintosh, Xerox Star. Utvecklingen gjordes som examensarbete på Nada, KTH. För att nu kommersialisera idén med att lansera produkten mot ny marknad tog man med Apple i USA. Produkten lanserades på Apple i USA. Den dag presentation skulle ske gick ett larm som innebar att samtliga högre chefer skulle byta arbete och det fanns ingen ansvarig att visa för. Programmera var imponerade över den korta utvecklingstiden på tre månader. Examensjobbaren hade utlovats att få åka med till USA och hade gjort sitt jobb. NADA hade samarbete med Stanford rörande TCP/IP och Sverige var ledande på grupprogramvara vid denna tid. Examensjobbaren blev en av de först anställda i dotterbolaget som bildades där två ytterligare personer rekryterades från stordatorvärlden. Innovatören driver arbetet med att förverkliga den bärande idén. Typiska egenskaper är att se den bärande idéns kommersiella möjligheter, vara visionär och ledare för ett team. Innovatörens roll i innovationsprocessen är central. I denna studie har fokus varit på en innovatör som är tydlig idébärare. Nedan ges några inblickar i de olika arbetsfälten.

39

Arbetsfält 1. Genom examensarbete om storföretags behov av persondatorer och extra arbete på bolag som utvecklade administrativa program där VD var aktiv i debatt i tidning Mikrodatorn erhölls insikt om marknadens behov. Samarbete utvecklades med Uppsala Datorcentral för att anpassa deras relationsdatabas till persondatormiljö. En innovativ affärsmodell för försäljning av persondatorer utvecklades vid Innovationscentrum, KTH.

Arbetsfällt 2-4. Ett grafiskt gränssnitt för gruppkommunikationsprogramvara utvecklades i samarbete med bolag som knoppats av från Uppsala Universitet där studenter och anställda på KTH medverkade. Bolag etablerades för att erbjuda lösningar för TCP/IP- kommunikation, den standard som Internet utvecklades utifrån enligt beskrivning ovan. Innovatören fick ta ansvar för MacGruppens konsultavdelning där debiterbar tid var 30 %. Genom att nyttiggöra kunskap från forskningskurs i projektledning ökade debiterbar tid till över 70 % på några månader. Förstudie och prototyp var vägledande. Härigenom säkras den tekniska och kommersiella relevansen hos idén. En viktig kvalitet hos prototypen är att den utvecklas med en kompetent, riskvillig och krävande kund. Säljstrategin var även väl utvecklad med seminarier, lyhörda behovsanalyser.

Arbetsfält 5-10. Enkät genomfördes i samarbete med KTH om storföretags behov av distansutbildning och EU-projekt genomfördes och gymnasieskola etablerades i Kista i samma byggnad som där KTH, Universitet och Näringsliv samverkade.

Arbetsfält 14-16. En ansats gjordes inom turism. Aktör i Finland ville utveckla samverka mellan turistnäring för att forska, utveckla sälja ett Internetverktyg.

Arbetsfält 17. Inom ett EU-projekt 100Hus och utifrån förfrågan från Irak gjordes en patentansökan.

Ideellt – Individuellt – Industriell

Arbetsfält 9. Den ideella Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och Stockholms Universitet etablerade ett dotterbolag Electrum Ecucation AB där innovatörer får stor handlingsfrihet för industriell utveckling, vilket resulterade i Mobila Gymnasiet, som är ett mönsterexempel i detta avseende.

Idékraft – kritisk händelse - förutsättningar

Det krävs god jordmån, frö att så, vattna och sköra och möta kritiska händelser. Det finansiella stödet skapar inte bara resurser utan även arbetsro för innovatör och

team av innovatörer. Genom samtliga fallen åtgår mycket arbetet med att säkra finansiellt. Stöd skiljer sig åt för idéer som drivs i befintliga företag och i nystartade företag. I nystartat pågående verksamhet har det varit lätt att få finansiering om bolaget är lönsamt och om kundbehov föreligger.

För nystartade företag har arbetet med att säkra finansiellt stöd vara en avsevärd arbetsuppgift. Det uttrycktes särskilt svårt att få finansiellt stöd för de tidigaste faserna.

Innovatören har i flera fall fått ägna mycket tid åt att säkra finansiering och kommunicera med finansiärer. Myndigheter agerande vid flera tillfällen har varit till stor skada genom lång tidsutdräkt, nya direktiv efter val, avsaknad av små företags problematik. Detta uppfattas av entreprenören i detta fall som ett stort hinder för att kunna arbeta med det som uppfattades som det viktiga – att med kund verifiera idén kostnads- och marknadsmässigt.

Allehanda kritiska händelser som att t.ex. Sverige tog ut moms EU-bidrag eller att gymnasieelever rånas på datorer är mer regel än undantag. Team med olika kompetenser är av godo, likväl krävs det stark idékraft från drivande idébäraren, innovatören. Och att styrelse bistår och ge den handlingskraftige stöd likt kapten i full storm på båt som läcker.

40

Sammanfattande kommentar

Kunskapsbildning har varit inriktad på en praktisk studie av utmaningsdrivna innovationsprocesser och forsknings- och utvecklingsverksamhet i första hand i små högskolerelaterade företag under 26 år. Genomförda studie påvisar att förutsättningar för framgångsrik affärsutveckling, entreprenörskap och innovation skiljer sig i olika branscher i fråga vilket framgår av nedanstående exempel.

Behov av patent Exempel på företag med olikheter i dessa avseenden är: - Swedark Green Home AB har svenskt patent på byggmaterial innefattande

fasmaterial för att termiskt lagra kyla från nattluft och värme från sol och klimatskal. -MacGruppen som utvecklar och licensierar programvaror av olika slag förta

bokföringsprogram Boföring Plus för Macintosh med kostnadställen och första grafiska programmet för gruppkommunikation Maccom. Företag har små möjligheter till immaterialrättsligt skydd. Samtidigt är kostnaderna för mångfaldigande i det närmaste försumbara. Och källkoden kan skyddas.

Behov av riskkapital i tidiga skeden Exempel på företag med olikheter i dessa avseenden är: Learning Center Åre erhöll riskkapital från regionalt bolag Z-Invest. Mobila Gymnasiet riskkapital erhöll från IBM följt av statliga Atle, IH Investment

(Hans Rausing) och Investor (Wallenberg). MacGruppens utveckling och expansion var kundfinansierad. Myrstugubergts friskola, ägda av föräldrarförening, var finansierad genom skolpeng. Behov av tidiga kundrelationer och partners Macgruppen (LETSJOB AB) var varje månad beroende av kundförsäljning för sin

överlevnad. Kundernas behov styrde innovativ utveckling. Partner som Statliga FFV var avgörande för bolagets tillkomst.

Företag inom Life Science Företag i denna bransch präglas av ett starkt beroende av tidigt patentskydd och

finansiering av kliniska tester innan en eventuell försäljning till läkemedelsbolag eller egen lansering av läkemedel kan komma till stånd. Samtidigt föreligger studier som påvisar att förebyggande hälsa och hälsokost motverkar sjukdom och köp av läkemedel. Friskvårdsdrivande företag inte branschen är inte välkommen i utvecklingsmiljön kring Karolinska Sjukhuset. Hälsoturism (Wellness Trosa AB) och hälskola (Wellness Mentor International Sverige AB) för överviktiga är exempel på verksamhet som kan lösa ett behov mellan sjukvård och egenvård. Sverige tackade genom Vinnova nej till 800 miljoner från Kina för studier på kinesisk medicin.

Företag inom husproduktion Företag inom som utvecklar och säljer komplexa produkter som hus som består av

många olika artiklar, komponenter inom isolering, el, vvs och ventilation. Dessa företag är starkt beroende av väl utvecklade leverantörsnätverk om hus skall byggas effektivt. Ikano Fastigheter har visat intresse för gröna student- och ungdomsbostäder. De vill se ett trevåningshus baserat på Swedark Green Homes Patent byggs av Martinsson limträelement och monteras till färdiga volymer av Svenska Modulfabriken.

Företag som ligger i teknikens framkant Företag som Swedark inom Green Home Partnership utvecklar nya applikationer inom

miljöteknik för hållbara städer. Dessa företag har ett begränsat antal potentiella kunder då branschen domineras av några stora byggbolag och planprocesser som tar tio år. Kund i Sverige är nyckel till framgång för export med stöd av Sweco som ritar Eco City i Kina.

41

Företag som utvecklar enkla produkter för konsumentmarknaden. Företag som Learning Center Stockholm AB erbjuder hälsomedel och är starkt

beroende av att nå ut till potentiella kunder via olika typer av nätverk för distribution och marknadsföring som detaljhandel, distanshandel och handel genom nätverk.

Företag som ligger i telekommunikationens frontlinje Enmansföretagare som Learning Center Stockholm AB som oberoende distributör till

Nikken och Oriflame kan gör digitala affärer direkt över nätet i stora delar av världen. Dessa företag är i princip oberoende av rummet eftersom de levererar tjänster som blixtsnabbt kan distribueras över stora geografiska avstånd där produkt levereras direkt till slutkonsument.

Företag som bedriver kvalificerad uppdrags- och projektverksamhet Sweden Innovation Research and Education Network SIREN AB har i 26 år bedrivit

projektverksamhet i såväl tekniska som icke-tekniska konsultbranscher. Detta är ett exempel på företag som kan, utan att växa själva, vara viktiga intermediärer för innovation och tillväxt i näringslivet.

Företag som levererar tjänster på lokala marknader. Mobila Gymnasiet är ett exempel på företag, som kan tillvarata stordriftsfördelar och

leverera likartade tjänster på många olika lokala marknader som t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö och måste ha lokal närvaro på alla de platser där de gör affärer.

Det saknas innovations- och entreprenörskapsforskning som ser mönster och strukturer av olika affärsmodeller och verksamhetstyper. Avsikten är att bidra med en lite praktisk erfarenhet ur denna fallstudie för att bistå vid behov i utveckling av empiriskt underbyggda modeller och teorier om kriterier för framgångsrik innovationsutveckling och entreprenörskap i företag med olika affärsmodeller. Sådan kunskapsbildning är ett viktigt komplement till mer generell entreprenörskaps- och innovationsforskning. Denna bok heter De fem trianglarnas bok. Innovationspyramidens treenighetslära. Den är språkbildande. Den ger ny kunskap om ett fall. De kan bidra i dialog i utveckling av utbildning inom innovation och entreprenörskap på såväl grundläggande nivå som på forskarnivå. Den avses även utgöra en stöd rådgivare och beslutsfattare inom området. Boken är också relevant för samhällets utformning av innovationsstödjande och tillväxtfrämjande åtgärder då studie på fältet har gjorts av svensk innovationspolitik.

Kunskapsbildning om hur miljöteknisk forskning nyttiggörs kommersiellt Sveriges huvudstad Stockholm är stad omgiven av vatten som är badbart med luft som

anses vara bra för en storstad vid sidan av vissa stråk som Hornsgatan. Hållbara stadsdelar som Hammarby Sjöstad har blivit en internationell förebild vilket bidragit till att svenska arkitekter designar hållbara städer och stadsdelar i Kina. Stockholm framträder i många sammanhang som en av Europas mest innovationsdynamiska regioner och frågan är om bygginnovationer ligger i frontlinjen. Politikers vision för Norra Djurgårdsstaden är vision att bli en miljöstadsdel i världsklass. De första husen som byggts uppfyller inte det kriteriet och idag auktioneras mark till högsta pris med krav att bostäder skall uppfylla baskrav. Livscykelanalys av miljöpåverkan görs inte idag.

Vägar till kommersialisering Det behövs en mer samlad systematisk kunskapsbildning kring innovationer som löser

globala utmaningar på olika sätt nyttiggörs i näringslivet. Kunskapen om utmaningsdriven innovation är fragmenterad och utspridd på en mängd olika individer verksamma inom industri, inkubatorer, forskningsinstitut, akademiska forskningsmiljöer, riskkapitalbolag och nätverksorganisationer. Avsaknaden av sådan samlad, systematisk och praktiskt orienterad kunskapsbildning är ett hinder för utveckling av ändamålsenliga innovationsstödjande system i Sverige. Det behövs en ökad systematisering av praktiska erfarenheter och empiriska data inom olika teknik- och verksamhetsområden i

42

kombination med kritiskt granskning av verkningsgraden i utarbetade modeller för innovationsstöd. Sådan kunskapsbildning är ett nödvändigt komplement till traditionell innovations- och entreprenörskapsforskning. Kunskapsbildningen är också en viktig inslag i utbildningar för såväl forskarstuderande som forskare vid olika lärosäten och för allmänheten i stort. Avsikten är att bidra till ökad innovation för att möta globala utmaningar och för att främja dialog i nätverk av offentliga och privata aktörer där ny teknik och kunskap produceras, sprids och används. Fokus är att verka för nyttiggörande av innovatörserfarenhet och främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Innovationer För att försöka ringa in innovation i denna studie ges exempel på nya idéer - Grafiska gränssnitt MacKom för gruppkommunikation, första i sitt slag - Programvara Bokföring Plus, första i sitt slag för Macintosh med kostnadsställe - Wellness Samuraj ett nytt innovativt sätt att tolka De fem ringarnas bok. - Arkitektritning för dynamisk hus och nyuppförande av klassisk Hälsingegård - Grupp, att hos en persondator återförsäljare bilda en grupp runt Apple

Mactintosh - Lösning på att erbjuda ett omedelbart fungerande datorsystem inkl. datorkörkort - Affärsidé, enkel naturlig datorteknik och nöjda kunder, ett ledande Apple Center - Tjänst, att erbjuda en virtuell gymnasieskola med betygsättande lärare på

Internet - Byggmaterial innefattande fasomvandlingsmaterial som på kemisk väg lagrar

kyla från nattluft och värme från sol och klimathölje. Det sista exemplet är teknologi som visar sig lovande då ca 40 % av världens energi

går till att kyla och värma hus. Tekniken fungerar och är ny då patent erhölls 14 mars 2012. Den har inte tänkts ut tidigare av någon annan officiellt. Innovation är resultatet av en utvecklingsprocess.

Ett nyckelord för innovation är förnyelse. Att använda ett existerande fasomvandlingsmaterial bestående av salt vatten och mineral på ett nytt sätt är en innovation.

Att tillverka en existerande produkt trä i kombination fasomvandlingsmaterial omgivande av isoleringsteknik utvecklad från Nasas rymdforskning som i detta patent kan räknas som en innovation.

Att utgå från Ikeas sätt att förpacka monteringsfärdiga möbler i platta paket och leverera monteringsfärdig hus direkt till slutkonsument är en innovation. Huset finns idag står på T-banans tak i Hornstull inom en miljöteknikutställning för är ett exempel på en framgångsrik innovation.

Ovan ges exempel på typer av förnyelse i fallstudien, olika innovationer. Utveckling av bokföringsprogrammet för Macintosh är en förbättring av en redan

existerande produkt som saknade kostnadsttälleredovisning. Utveckling av huset baseras på lego, att med en legobit, byggbit på 15 kvm, bygga

stora hus. Produkt att bygga hus utvecklades till en industriproduktionsform och en produktform där privatperson själva sätter samman huset. Produktinnovationer i en organisation leder ofta till processinnovationer i en annan. Huset kan produceras med mindre resurser. Processen har utvecklats. Det kan ses som en processinnovation.

I en traditionell skola har en lärare en undervisningsgrad på 30 %. I den virtuella skolan har läraren en undervisningsgrad på 90 %. Varje elevs erbjuds en individuell undervisning oberoende av tid och plats men alltid plats på lärcentra, på den fysiska skolan. Denna nya form av organisation är en organisationsinnovation.

Metoden att ta bort betygsättande lärare i skola resulterar i att behöriga ämneslärare blir likt idrott tränare och mentor likt en tiokampstränare. Skolan präglas ofta av mycket

43

tradition och lite förnyelse i en tid då det framväxande kunskapssamhället kan liknas med den dynamiska idrottens värd. Det krävs effektiv träning. En metodinnovation!

Fördelning av information, kunskap och utbildning över internet är omstörtande innovationer och skapar fundamentala förändringar i aktiviteter och beteenden inom högskolan, utbildningsbranschen, flertalet branscher och samhället i stort. Mobila Gymnasiets styrelseordförande var ansvarig för Sveriges högskolors samverkan inom område distansutbildning och innovatören kallades före skolan tillkomst till hearing infrastruktur för information arrangerad av IT - kommissionen under rubrik distansutbildning.

Många radikala innovationer inom förebyggande hälsa baserade på evidensstudier på kinesisk medicins skulle minska värdet av tidigare kunskap inom hälso- och sjukvård och ökar osäkerheten inom läkemedelsbranschen. Detta kan vara skälet till att Sverige tackade nej till 800 miljoner från Kina.

Att inom en traditionell återförsäljare av persondatorer där säljare både säljer IBM PC och Apple Macintosh innebär små innebär små förändringar och förstärker snarare tidigare kunskap inom en organisation. I analogi med idrottsförening som både har fotbollslag och hockeylag gick ledning med på bildande av ett Apple-team men först efter att innovatören bett om hundra procent högre budget och påvisat att det gick.

Radikala innovationer medförde en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer. Artikel som skrevs 1991 om nya media för gruppdialog, folkdator och rådgivande folkomröstningar i FN är exempel på kreativa idéer. Innovation synes vara nödvändiga för nya utvecklingssteg. Den nya tekniken som dirigerades i sitt ursprung från Silicon Valley görs existerande kunskap och struktur mindre värdefull genom att nya kunskaper och strukturer utvecklas. Kreativ utveckling och kreativ förstörelse är två sidor av samma innovationsmynt.

En inkrementell innovation kan vara kan vara Bokföring Plus. Bytet förenklar, men ändrar inte beteendet Debet och Kredit.

Omstörtande innovationer är när innovationer kommer in på marknaden nedifrån. Ett exempel är när Materialtekniklinjen på KTH med införde första minidatorn som ersättare för stordatorn trots motstånd och hur minidator sen blev utkonkurrerad av PC-datorer. Ett annat nära exempel är när blivande ordförande Mats Brunell i ett av bolagen, SIREN AB som studerats på fält blev uppringd av person som företrädde Ericsson och Telia och förbjöds att tala om Internet med Statsminister i debattprogram. Brunell koordinerade införande av internet på Universitet och Högskola genom stöd från nordiska ministerrådet. Han bidrog till att i Lindbeck- kommissionens slutrapport under rubrik infrastruktur skrev att det torde vara bättre att satsa 800 miljoner på svenskt internet för information, utbildning, kultur än 20 km motorväg. Brunell talade om Internet i TV och fick finansministern att skriva debattartikel samt övertyga Tele 2 att satsa på Internet annars startas Tele 3. Denna omstörtande innovation resulterade att Europas Internettrafik gick via datorer på KTH.

Olika grupperingar tog till sig användandet av Internet och IT i olika takt. Efter möte med Industriministern på Teknikhöjden KTH lyftes problem med att statligt riskkapital inte från Atle och Bure investeras i IT. Kontakt togs med Bure i mitten på 90 talet och de frågade vad IT stod för. I fallstudien användes begreppet de som ser till att saker händer, de som ser på när saker händer och de som undrar vad som hänt. Det finns ytterligare en kategori, de politiker som demonstrativt lyfte bort sin PC och sa att Internet var en fluga. Enligt uppgift hade kommunikationsministern tagit del av oberoende konsultrapport som lyfte fram televerkens kommunikationsteknik OSI framför Internets TCP/IP. Ericsson hade betalt 2 miljoner för denna för att skydda miljardinvesteringar i annan teknologi.

44

Vilka var först att ta till sig en ny innovation i form av Mobila Gymnasiet, en virtuell skola på Internet. De vara lärarna första året som Staffan Bergvall som var benägen att ta risker. Han var är välutbildade och hade intresse av att följa den pedagogiska utvecklingen. Han gick ned i lön från 22 000 kr/månad på traditionell skola till 20 000 /månad till en skola som bara fanns på pappret, som då inte löst finansiering av datorer på 8 miljoner.

Andra gruppen att ta till sig en ny innovation var lärare och partners och riskkapitalister.

Den tredje gruppen var de skeptiska, traditionalistiska, politiker som motarbetade friskolor.

De som sist tar till sig en ny innovation i var arbetsgivarorganisation och fackliga organisationer. Arbetsgivaren vill inte få en förebild där lärare tjänar över 30 000 kr/månad, Fackliga organisationer vill inte se fria avtal avseende undervisningstid, förtroendetid, distanslärare med tjänste motsvarande 150 % av heltid då de arbetade heltid på annan skola, pensionsförmåner från IT-branschen, fria luncher etc.

Staffan Bergvall var en god förebild i skolans A, B, C A. Han lärde att innovationen existerar första dagen och dess funktion, vilket problem

den löser, och var positiv till arbete som lärare utan rätt att sätta betyg. Under utbildning och möte med erfarna distansläraren blev han övertygad om värdet av innovationen.

B. Han beslut att ta till sig innovationen i sina ämnen. Han sätter innovationen i bruk och börjar försöka utnyttja dess värden och anpassa undervisning i klassrum efter den.

C Han använder innovationen fullt ut och vidareutvecklar den. Staffan Bergvall använder innovationen virtuell gymnasieskola full ut i sina ämnen

och efter ett en termin var han biträdande rektor och utvecklade skolan i stort. Innovationen sprids genom kontakter och kommunikation mellan lärare och elever användare och potentiella lärare och elever. Bergvalls kreativa talang möttes av motstånd i Skolstyrelse när förslag lyftes att han skulle efterträda innovatören som Rektor. Bergvall sökte nytt arbete och byggde upp en ledande gymnasieskola och införde delar som berörts men inte implementerats som meditation från idrottens värld.

Innovationsprocessen i fält Innovationsprocessen är den process som börjar med en idé och slutar med en

innovation. I praktiken är denna process mycket sällan linjär men i detta fall når den det långsiktiga målet att förverkliga visionen. Processen genomsyras av en mängd överlappande och svårförutsägbara delprocesser som tidigare berörts.

Innovationer som bygger på nya teknologier utvecklas i takt med att de olika teknologierna mognar. Detta tar i de flesta fall många år. Den innovationspolicy som utvecklades för 30 år sedan och den teknik som förutses är ännu inte riktigt här.

Idag är det i princip omöjligt för ett enskilt individ, företag att upparbeta och rymma alla för innovationsprocessen nödvändiga kompetenser inom organisationen. Apple var en förebild inom detta område för 26 år sedan och har i hög grad påverkat de ledord som skriften lyft fram. Apples samarbeten med företag som återförsäljare, programutvecklare och samarbete med universitet och enskilda individer, här kallad innovatörer. I Apples fall är Steve Jobs den lysande stjärnan som slocknade för tidigt. Av naturliga skäl, efter att träffat Steve Jobs tagit del av visionen att förändra världen och insett hans idékraft hört orden för 26 år sedan, att alltid arbete för Apple även jag är städare, och inse meningen idag kräver det reflektion. IKEAS grundares visdomsord har varit vägledande. Även här lyser stark idékraft och hårt arbete. Två företag som förändrar världen till det bättre. Den ena i högteknologins framkant för de stora flertalet, inte till lägsta pris, den andra i jordnära mylla, heminredning till lägsta pris till de stora flertalet.

45

På konkret nivå kan man säga att ett innovationspyramiden består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende i triangulära samband. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper: (1) företag, (2) universitet) och (3) offentlig sektor. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för företag, universitet och offentlig sektor framträder när Steve Jobs inviger Lund som första Apple University och på Stiftelsen Electrum i Kista, världsledande inom utveckling av mobilsystem. När det handlar om innovation är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att företag, universitet och offentlig sektor ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande. Det är det som gör att det här föreligger ett triangulärt samband.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet, i denna skrifts begreppsvärld, en ideell nivå. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som påverkar individer, den individuella nivån och företags agerande, den industriella nivån.

För en fruktbar jordmån behövs samverkan mellan idégivare, idébärare och idéfinansiärer under en längre tidsrymd likt Apple. För god innovativ utveckling behövs frontlinjekunskap om teknik, vilket företrädesvis få genom forskning och frontlinjekunskap om marknadens behov som företrädesvis fås av personer som frågar vad behovet är, säljare helt enkelt. Ett triangulärt samarbete blir således forskning, utveckling och försäljning.

Ett fruktbart samarbete som beskrivs ovan konstruerades av innovatören inom stiftelsen Electrum med flera banbrytande och samhällspåverkande projekt som t.ex. Lära med IT för arbetslösa över 55 år där skräddarsydd utbildning resulterade i jobb och där innovatörens delprojektledare blev projektledare inom det nationella SwIT-projektet med mål 10 000 nya jobb.

I 26 år har olika förslag lyfts för STU, Nutek och Vinnova och samtliga har avslagits. Har samma presentation gjorts för två olika handläggare har en sagt att idén är för långt från marknaden och den andra för nära. När detta faktum lyft framförs kritik att det är mot regler att tala med två olika handläggare samtidigt. Listan är lång. I år t.ex. avslogs Swedarks affärsplan helt och veckan efter är bolaget i regionfinal i världen största entreprenörstävling Venture Cup. I juni 2012 erhölls stöd från Bygginnovation men Vinnova godtar inte det då deras upplysning från UC säger att bolaget inte är kreditvärdigt likt i stort sätt alla små nystartade bolag som saknar historik. Energimyndigheten och Tillväxtverket har motsvarande problembild.

ALMI Företagspartner är ett svensk statligt bolag med ansvar att hjälpa bland annat innovatörer med rådgivning och finansiering. ALMI Företagspartner finns representerat över hela landet med sina 19 dotterbolag. I detta fall har synpunkter lyfts till regeringen och direktiv har lämnats för att styra upp Almi när det gäller t.ex. räntan som Almi höjde när riksbank sänkte och banker sänkte med motivering att risken i världsekonomin är större. Almi är den organisation som har störst förståelse för innovatör och inser att ett möte är bra före ett avslag, vilket ökar sannolikhet för positiv bedömning i vissa fall. Mönsterexempel på hur Almi kan fungera som bäst är när Erik Åkerlund var VD för Almi Jämtland och när han trodde på idén datorstödd distansutbildning. Nej till starta eget bidrag och nej från Industrifonden. Datorstödd distansutbildning över telenät är en bransch som inte har någon framtid. Erik Åkerlund bidrog till att Z - Invest blev delägare och att bank blev medfinansiär mitt under finanskrisen 92. EU-bidrag har varit avgörande för bolagets utveckling och framväxt av Mobila Gymnasiet i Kista.

46

Kista norr om Stockholm är historiskt en geografisk koncentration av bolag inom Telecom som Ericsson, Nokia och Telia och datorsystemföretag som IBM, Digital Equipment och HP. Ovanstående aktörer präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra inom t.ex. datorkommunikation utan direkta krav på samspel med forskning. Flera av ovan nämnda har samarbete med forskning på t.ex. Teleinformatik KTH och dator- och systemvetenskap på Stockholms Universitet, samt SICS Sweden Institute for Computer Science. Det finns i Kista geografiska koncentrationer av och andra aktörer som både konkurrerar och samverkar inom IT.

Några fördelar av geografisk koncentration i Kista är t.ex. tillgången till specialiserad arbetskraft, lokaler, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap.

Kärnan i samverkan kan utgörs av affärsdrivande företagsnätverk, som samverkar kring konkreta aktiviteter som t ex inköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensam produktutveckling. I Kista är det världsledande forskning och utveckling inom mobil telefoni som bidragit till att Kista blivit ett starkt globalt varumärke likt Silicon Valley i USA.

Samverkan kan växa fram organiskt, utan uttalat stöd från den offentliga sektorn. Kista är ett exempel på motsatsen där stat, kommuner och högskolor aktivt verkat för Kista framväxt och utveckling. Det manifesteras genom bland annat Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, IBM, KTH och Stockholms Universitet samt Stockholms Stad.

Genom Stiftelsen Electrum organiseras utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Detta samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka tillväxt och konkurrenskraft för deltagande aktörer.

Utvecklingsprocesser som beskrivs ovan innefattar ett samarbete som överskrider gränserna mellan näringsliv, offentlig förvaltning och akademi. Detta exemplifieras i fältstudier; EU-projekt Yrkesinriktad Distansutbildning via lokala studiecentra, Lära med IT 2000 med medel från Trygghetsrådet och distansutbildningsprojekt Amina för arbetslösa somaliska kvinnor med medel från Regeringen (DuKOM).

Electrum Education AB fungerande som ett nav för en lärande region i Kista för innovativ utbildning. Modell med sin grund i studie av Apple främjade långsiktiga partnerskapsbaserade utvecklingsstrategier för innovation, förändring och förbättring inom område Lära med IT. Electrum Education AB sörjer för en grundläggande infrastrukturmiljö som underlättar flödet av kunskap, idéer och lärande vilket framgår av handling till Bolagsverket vid företagets bildande.

Två arbeten på fälten har sin jordmån i den mylla, i det dokument, som skrevs för 26 år sedan inför antagning till forskarutbildning inom område Innovation på KTH. De fyra triangulära sambanden baserat på analys av Apple var framträdande då och än mer nu. Med tiden har insikten att de som skrevs om mental målbildsträning från idrottens värld har haft ett stort inflytande och hårt målmedvetet arbete. Samspelet mellan idébärarens idékraft, förutsättningar för innovation i denna skrift kallad innovationspyramid, och kritiska händelser som är avgörande. Det är innovationspyramidens treenighetslära. .

47

Efterord Innovationer kan visas. Det outsägbara framträder i diktens form.

Sju dagars lycka

Underbara vecka

Social glädjefrid idag, tisdag

Familjär kraft från solen, i morgondag

Känslor renas och sprids likt vatten på vår jord

Mentala energi sprids över jorden likt luft

Allt blir ett i naturen,

Fruktbart i evighet

Livskreativitet kulturellt

Sju dagars lycka

Dikt Gösta Sundberg

48

Referenser

Litteratur Alsterdal, Lotte, Hertig av ovisshet, aspekter på yrkeskunnande. Arbetsliv i omvandling. Arbetslivsinstitutet. Andra reviderade upplagan. 2002. Engvall, Mats, Jakten på det effektiva projektet. Nerenius & Santerus. Andra upplagan. 1999. Miyamoto, Musashi, De fem ringarnas bok. BonnierFakta. 1984.

49

Artiklar, tidskrifter och rapporter

Swedark Green Home AB Swedark Green Home AB har intäkt på patent på ett klimatsystem som minskar

energiförbrukning i hus. Uppfinningen är ett byggmaterial innefattande PCM, solpanel och klimatskal. PCM är

ett välkänt material för termisk lagring. Förr fanns PCM i metallväskor för att värma tågkupéer. Idag finns det i kylelement till kylväskor.

Ca 20 procent av världens energi går till kylning av luft i byggnader och ca 20 procent av världens energi går till uppvärmning, totalt 40 %. Om nattluft lagras i golv innefattande PCM kan kylning ske naturligt och om solvärme lagras kan energin användas för att värma luft och vatten.

Marknaden är mycket stor då det byggs 3-4 miljarder kvadratmeter bostäder per år. I Kina planeras exempelvis ett Eco City. I Tianjin är PCM inplanerat i golv för 350 000 invånare. Staden skall bli förebild inom hållbart byggande i Kina. Konkurrenter är BASF, DuPoint, Rehact, Climatewell och traditionella byggbolag.

Bolagets affärsidé är enkelt naturligt klimatsystem och nöjda kunder. Visionen är defactostandard för klimatsystem i hus och grönt folkhem. Stategin är licensiering. FN och Världsnaturfonden har licens på patentet med rätt att utge underlicenser. De erhåller då 2 % royalty på marknadsvärdet på hus och del av hus. Uppfinnaren 1 %. Bolaget erhåller 1 % och tjänsteintäkter 2 % av byggkostnad och 20 % av värdetillväxt. Bolaget utser licenstagare och bistår i uppbyggnad. Förebild är Tetra Pak. Modulsystemet i trä gör att varje kund får ett optimalt grönt hus till lägre pris på kortare tid med längre livslängd och lågt underhåll. Scania är förebild. Icke fackmän kan sätta samman modul som byggsatts vilka är volymelement för större byggnad. IKEA är förebild. Swedark ingår i Green Home Partnership bildat inom Tillväxtverket. Investering har skett i visningshuset Ungdomsvillan i Stockholm. Aktiekapital är 300 000 SEK. Bolaget saknar lån. Bolagets bildades 2011-11-02 och ingår i Movexum Inkubator. Patent erhölls 2012-03-20. KTH Innovation, Connect Öst och Venture Cup Öst samt Gävle Högskola och Svenska Miljöinstitutet bistår i utveckling. Team med säljare, arkitekt, affärsutvecklare och partners. Kapitalbehov 1. Försäljning 1 MSEK. 2012. 2. Patent 10 länder. 1 MSEK 14 mars 2013. 3. Patent 100 länder. 10 MSEK 14 mars 013. Gösta Sundberg. Ägare, VD, serieentreprenör & uppfinnare. Gösta Sundberg är civilekonom och lärare med materialteknik- och forskarstudier från KTH. Han startade Apple Center med statliga FFV-gruppen. Apple utsåg bolaget till världsledande. Sundberg etablerade ett Learning Center med statliga Atle, Investor och Stiftelsen Electrum med intressent Ericsson, KTH och Stockholms Universitet som ägare. Förebild enligt Utbildningsdepartement. Exitvärde var 120 gånger satsat kapital. Mentor var Handelsbankens Ordförande.

50

Gösta Sundberg

Mannen bakom De fem trianglarnas bok Sedan 1986 har en studie gjorts om vetenskapen och världsutvecklingen. Grunden lades 1972 i en

uppsats om socialt globalt innovatörskap på Brännkyrka Gymnasium. Men vem är Gösta Sundberg? Gösta Sundberg är uppväxt i en medelklass familj utanför Stockholm. Från förortens barndom i

Fruängen gick han vidare och gjorde militärtjänst som HMK:s ordonnans, deltog i lag SM i karate, blev civilekonom, civilingenjör- och forskarstuderande, lärare, läroboksförfattare samt entreprenör; startade Skandinaviens första Apple Center 1986 med Statliga FFV-gruppen som ägare. Utsågs av Apple som världens främsta 1989; etablerade Learning Center i Åre med 1992 med Z-Invest som delägare som IT-kommissionen lyft fram som förebild; startade en grundskola i Vårby som drivs av föräldrar 1993; etablerade en gymnasieskola i Kista 1998 inom Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och Stockholms Universitet där även statliga Atle var delägare och Handelsbankens Ordförande referens. Skolan, vilken Danmarks Utbildningsdepartement lyft fram som ledande virtuell gymnasieskola, såldes till bolag med IH investment (Rausing) och Investor(Wallenberg) som ägare; Var ledamot för Folkpartiet i Gymnasienämnd och kommunfullmäktige i Huddinge och lokalt Östermalm; främjar nu välgörande företag, gröna hus som uppfinnare och hälsoskola där intäkter skall gå till Unicef, flickors utbildning.

Personligt Född 1957 Två barn. Bor i Stockholm. Utbildning 1977-2004 Civilingenjörs- och forskarstudier inom område materialteknik och innovation, KTH 2003-2004 Lärare i ekonomi. Lärarhögskolan Stockholm. 1978- 1982 Civilekonom. Stockholms universitet. 1976-1977 Militärtjänst. HMK Ordonnans. Kungliga Slottet. Befattningar 2012 Miljöteknik. VD och Ordförande Swedark Green Home AB 1982-2011 Innovation. VD och Ordförande Swedish Innovation Research & Education Network AB Projekt 2006-2011 Hälsa, Turism och Byggnation Entreprenör och vd. Utvecklig av grön hälsoresort i Trosa. 1993-2005 Utbildning, telekom. Grundare, rektor och vd i två utbildningsföretag och fyra friskolor. 1982-1992 Datateknik Återförsäljarorganisation för persondatorer. Andra uppdrag 2006-2011 Ledamot i styrelsen för Folkpartiet Östermalm 2004-2006 Ledamot i styrelsen för Folkpartiet, Gymnasienämnd och Kommunfullmäktige i Huddinge 2006-2011 Ledamot i styrelsen för Trollängen behandlingshem 2006-2011 Ordförande i föreningen Kreaprenör 1979-1982 Ordförande i studienämnden på Materialtekniklinjen, KTH 1973-1988 Handelsanställd en helgdag i veckan på Åhlens Restaurang Skärholmen Publikationer 1981 Börsföretagens framtida kapitalförsörjning via aktiemarknaden. Stockholms Universitet. 1982 Persondatorn i större företag och organisationer. KTH. 1984 Räkna med datorer. Macintosh. Lärobok i datorkunskap. Brevskolan förlag. 1996 Distansutbildningen. IT - kommissionens hearing om infrastrukturen. 2003 Mobil@ Mentorskapet i traditionell skola. Lärarhögskolan i Stockholm. 2005 Wellness Samuraj. How to become a dreamdoer? Nikken. Japan. 2012 Patent Byggmaterial innefattande PCM och klimatskal. Patentverket. Övrigt Gösta Sundbergs grundbeteende i profilanalys för Chefer och medarbetare baserat på beteendeforskning

påvisar verkställare 97 av 100, och analytisk och ansvarskännande problemlösare, 73 av 100. Inspiratör 47 av 100 och stödjare 2 av 100. Kort och gott en inspirerande och starkt organiserande verkställare

Släktband Hans familj härstammar på fars sida från Vansäter i södra Hälsingland. Släktgården Solhem sedan

urminnes tider har solsymbol som bomärke likt kinesiska skrivtecknet Wan. Kända släktingar är Kronprinsessan Estelle och Prins Daniel och Ärkebiskop Nathan Söderblom, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin, ledamot i Svenska Akademin och mottagare av Nobels Fredspris.

Kända släktingar på mors sida är Nils Ferlin vars poesi är mest tonsatt och vanligast förekommande på bröllop och begravning, uppfinnaren och industrimannen de Laval som startade Alfa Laval och Dag Hammarsköld FN:s Generalsekreterare medlem av Svenska Akademin och mottagare av Nobels Fredspris.

Documents

DE FEM TRIANGLARNAS BOK