1 (2) HSN 2011-08-16 p 3

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-07-20

HSN 1103-0283

Handläggare:

Ingela Gundmark Göthe

Tommy Sandegran

Delårsbokslut per den 30 juni och årsprognos för 2011

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2011-07-20 Promemoria delårsbokslut per den 30 juni och årsprognos för 2011, med underbilagor, 2011-07-29

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna delårsbokslutet per 30 juni och årsprognos för 2011

att omedelbart justera beslutet

att hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning från och med 1 september 2011 byter namn till hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Förvaltningens motivering till förslaget Delårsbokslutet för 2011 visar på fortsatt goda resultat för vården och ökat förtroende hos befolkningen. Detta samtidigt som det ekonomiska resultatet visar på ett visst överskott, vilket innebär att kostnadsökningstakten i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting ligger på en historiskt låg nivå. I delårsbokslutet redovisas utveckling och genomförande av strategierna för samtliga fokusområden i budget för 2011. Några noteringar kan göras:

– Tillgängligheten har fortsatt varit i fokus och tillgängligheten har förbättrats under inledningen av 2011. Stockholms läns landsting uppfyller kriterierna för att få ta del av den så kallade kömiljarden vad gäller mottagning, men inte för behandling.

2 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-07-20

HSN 1103-0283

– Arbetet med att införa vårdval på fler områden fortsätter. Beslut har fattats om att införa vårdval för ögonsjukvård, hörselrehabilitering, hudsjukvård, öron- näsa- halssjukvård, tandreglering för barn och ungdomar samt gynekologi i öppenvård.

Det prognostiserade ekonomiska resultatet för 2011 visar på ett överskott på 114,4 miljoner kronor vilket är 100 miljoner kronor över det budgeterade resultatkravet på 14,4 miljoner kronor. För 2010 blev resultatet +314 miljoner kronor. Av de prognostiserade avvikelserna mot budget kan noteras:

– Läkemedel beräknas lämna överskott på 70 miljoner kronor – Finansiella intäkter beräknas ge överskott med 22 miljoner kronor och

för specialiserad rehabilitering och ryggcentrum prognostiseras ett överskott med 8 miljoner kronor.

– Därutöver prognostiseras ett antal över- och underskott inom övriga områden som sammantaget tar ut varandra.

Budget för 2011 inklusive resultatkravet medger en kostnadsökning med 4,4 procent för 2011. Kostnadsökningstakten hittills 2011 har varit 2,8 procent, vilket är i enlighet med 2010 års historiskt låga nivå. Vårdkonsumtionen ökar inom de flesta verksamhetsområden i jämförelse med 2010, ökningen avser såväl öppen som sluten vård. Ökningen 2011 i öppenvården är något högre än 2010 men markant lägre än för perioden 2008 till 2009. Jämfört med föregående år har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 2,6 procent. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med 1,5 procent jämfört mot föregående år. Med anledning av genomförda organisationsförändringar, bland annat att Smittskydd Stockholm och Medicinskt kunskapscentrum under 2011 överförts från Landstingsstyrelsen till Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ändrar namn till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Namnändringen gäller formellt från och med 1 september. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Gaunitz Avdelningschef

Delårsbokslut per 30 juni 2011 och årsprognos för 2011FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Box 6909, 102 39 Stockholm

HSN 1103-0283

HSN 1103-0283

2011-07-29

1

1 Innehåll 1 Innehåll ..................................................................................................................... 1 Sammanfattning................................................................................................................ 3 2 Uppföljning mål och uppdrag för hälso- och sjukvården......................................... 4 2.1 Uppföljning nöjda medborgare.............................................................................. 5 2.2 Uppföljning nöjda patienter................................................................................... 6 2.3 Uppföljning valfrihet och mångfald inom sjukvården .......................................... 7 2.4 Uppföljning likvärdig behandling av alla invånare ............................................... 8 3 Förändringar som påverkat hälso- och sjukvården våren 2011.............................. 10 3.1 Omvärldsperspektivet.......................................................................................... 10 4 Uppföljning av de verksamhetsövergripande strategiska frågorna ........................ 14 4.1 Hälso- och sjukvårdens inriktning....................................................................... 14 4.2 Befolkningsutveckling......................................................................................... 16 4.3 Avtalsfrågor ......................................................................................................... 18 4.4 Uppföljning, analys och utvärdering ................................................................... 20 4.5 Ersättningsmodeller ............................................................................................. 22 4.6 Medicinsk kunskapsstyrning ............................................................................... 24 5 Uppföljning av verksamhetsövergripande processfrågor ....................................... 26 5.1 Förebyggande hälso- och sjukvård ...................................................................... 26 5.2 Kommunikation................................................................................................... 29 5.3 Tillgänglighet ...................................................................................................... 31 5.4 Publika jämförelser.............................................................................................. 36 5.5 Patientsäkerhet..................................................................................................... 37 5.6 Jämlik och jämställd vård .................................................................................... 41 5.7 Utomlänsvård ...................................................................................................... 42 5.8 Sjukskrivning och rehabilitering ......................................................................... 43 5.9 Miljöarbete i hälso- och sjukvården .................................................................... 47 6 Uppföljning verksamhetens ekonomi, vårdkonsumtion och inriktningsmål per vårdgren.................................................................................................................. 49 6.1 Verksamheten totalt............................................................................................. 49 6.2 Somatisk specialistvård ....................................................................................... 56 6.3 Primärvård ........................................................................................................... 70 6.4 Psykiatrisk vård ................................................................................................... 85 6.5 Vården för äldre................................................................................................... 96 6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet ............................................................... 102 Smittskydd, Vårdhygien och Strama............................................................................ 104 Asylsjukvård................................................................................................................. 109 Specialiserad rehabilitering .......................................................................................... 111 Habilitering................................................................................................................... 112 Hjälpmedel ................................................................................................................... 113 Tolkverksamhet ............................................................................................................ 114

HSN 1103-0283

2011-07-29

2

Omhändertagande av avlidna ....................................................................................... 116 6.7 Tandvård............................................................................................................ 120 6.8 Läkemedel ......................................................................................................... 125 6.9 Asylsjukvård...................................................................................................... 129 6.10 Risker................................................................................................................. 130 6.11 Verksamhetsförändringar .................................................................................. 131 6.12 Åtgärder ............................................................................................................. 131 7 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ......................................................... 132 7.1 Medarbetarna ..................................................................................................... 132 7.2 Miljö .................................................................................................................. 135 7.3 Intern kontroll .................................................................................................... 135 7.4 Investeringar ...................................................................................................... 135 Bilagor 1. Resultaträkning 2. Balansräkning 3. Verksamhetstal per sjukhus

3 HSN 1103-0283

Sammanfattning Delårsbokslutet för 2011 visar på fortsatt goda resultat för vården och ökat förtroende hos befolkningen. Detta samtidigt som det ekonomiska resultatet visar på ett visst över-skott, vilket innebär att kostnadsökningstakten i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting ligger på en historiskt låg nivå. I delårsbokslutet redovisas utveckling och genomförande av strategierna för samtliga fokusområden i budget för 2011. Några noteringar kan göras: – tillgängligheten har fortsatt varit i fokus och tillgängligheten har förbättrats under

inledningen av 2011. Stockholmsläns landsting uppfyller kriterierna för få ta del av den så kallade kömiljarden avseende mottagning men inte för behandling.

– arbetet med att införa vårdval på fler områden fortsätter. Beslut har fattats om att införa vårdval för ögonsjukvård, hörselrehabilitering, hudsjukvård, öron- näsa- halssjukvård, tandreglering för barn och ungdomar samt gynekologi i öppenvård.

Det prognostiserade ekonomiska resultatet för 2011 visar på ett överskott på 114,4 miljoner kronor vilket är 100 miljoner kronor över det budgeterade resultatkravet på 14,4 miljoner kronor. För 2010 blev resultatet +314 miljoner kronor. Av de prognostiserade avvikelserna mot budget kan noteras: – läkemedel beräknas lämna överskott på 70 miljoner kronor – finansiella intäkter beräknas ge överskott med 22 miljoner kronor och för

specialiserad rehabilitering och ryggcentrum prognostiseras ett överskott med 8 miljoner kronor.

– därutöver prognostiseras ett antal över- och underskott inom övriga områden som sammantaget tar ut varandra.

Budget för 2011 inklusive resultatkravet innebär en kostnadsökning med 4,4 procent för 2011. Kostnadsökningstakten hittills 2011 har varit 2,8 procent, vilket är i enlighet med 2010 års historiskt låga nivå. Vårdkonsumtionen ökar inom de flesta verksamhetsområden i jämförelse med 2010, ökningen avser såväl öppen som sluten vård. Ökningen 2011 i öppenvården är något högre än 2010 men markant lägre än för perioden 2008 till 2009. Jämfört med före-gående år har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 2,6 procent. Antalet vårdtillfällen inom slutenvård ökar med 1,5 procent jämfört med 2010.

4 HSN 1103-0283

2 Uppföljning mål och uppdrag för hälso- och sjukvården

Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbas-erad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare. Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten ”Vård i dialog” och ”Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting” fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemöt-ande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska hälso- och sjukvårdens resurser använ-das på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättra och utveckla sina resul-tat. Effekter av förebyggande, utredande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjukvård inklusive tandvård som bedrivs i länet. Landstingsfullmäktige beslutade i budget 2011 att de långsiktiga målen för hälso- och sjukvården i landstinget är:

• Förbättrad tillgänglighet och kvaliteten inom hälso- och sjukvården

• En ekonomi i balans Landstingsfullmäktige fastslår att det är av stor vikt att Stockholms läns landsting når de långsiktiga målen. För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsik-tiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål:

• Nöjda medborgare

• Ekonomi i balans

• Stolta medarbetare

• Nöjda patienter och resenärer

• En ledande tillväxtregion

• Hållbar miljö

• Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården

• Likvärdig behandling av alla invånare

5 HSN 1103-0283

Dessa nedbrutna kortsiktiga mål följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse. Beslut om budgeten utgör utgångs-punkten för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, att erbjuda länets invånare en kvalitativt god och jämlik vård i rätt tid och som är pålitlig, trygg och prisvärd.

2.1 Uppföljning nöjda medborgare En effektiv hälso- och sjukvård ska ha en hög måluppfyllelse och de tillgängliga resurserna ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen och fördelas efter befolk-ningens behov. Ändrade sjukdomspanorama såsom ökad psykisk ohälsa, fler som lever med kroniska sjukdomar, med mera kräver en beredskap för att möta befolkningens förändrade behov. Det finns potential att ytterligare utveckla det sjukdomsförebyggande arbetet och det hälsofrämjande förhållningssättet i vården. Medborgarnas rätt och inflytande har stärkts i sjukvårdslagstiftningen. För att nå en ökad öppenhet om vårdens resultat finns behov av ytterligare information och dialog med medborgarna. Medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgängligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts genom följande indikator:

• Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (andelen nöjda medborgare 2010 var 67 procent)

Enligt Vårdbarometern är andelen medborgare som har stort förtroende för hälso- och sjukvården i Stockholm 65 procent våren 2011. Män har högre i grad stort förtroende än kvinnor, 69 respektive 62 procent. De senaste åren har resultatet legat kring 65 procent. Generellt sett över en tioårsperiod så har förtroendet för hälso- och sjukvården i länet ökat.

6 HSN 1103-0283

2.2 Uppföljning nöjda patienter Hälso- och sjukvården ska visa respekt för människors lika värde, den enskilda människans värdighet och individens självbestämmande och integritet. Patienten ska bemötas med respekt och lyhördhet utifrån sina specifika behov, förutsättningar, för-väntningar och värderingar. En patientfokuserad vård förutsätter en dialog mellan pati-enten, hälso- och sjukvårdspersonal och ofta även närstående. En jämlik vård innebär en vård som förmår att ta hänsyn till skillnader i människors individuella behov. Säker vård är grundläggande för en vård av hög kvalitet, där insatta åtgärder leder till förväntat resultat utan att orsaka risker och skador för patienten. I patientsäkerhets-arbetet ingår att fortlöpande sätta mål, följa upp, analysera och återföra resultat på alla nivåer i hälso- och sjukvården. Målet om nöjda patienter innebär att, utifrån befolkningens behov, ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom följande in-dikator:

• Andelen patienter som besökt vården och värderat den 4 – 5 på en femgradig skala ska öka, andelen 2010 var 86 procent (andelen 2009 var 82 procent)1

Mätningar gjordes tidigare via Vårdbarometern men från och med 2011 sker mätningar genom patientenkät. Resultaten kommer att redovisas i årsbokslut 2011.

1 Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

7 HSN 1103-0283

2.3 Uppföljning valfrihet och mångfald inom sjukvården

Valfrihet kräver att patienten får kunskap om vården och vilka möjligheter som finns. För att kunna välja behövs öppna och jämförbara redovisningar av vårdens resultat som är lätta att förstå. Jämförbara redovisningar handlar bland annat om tillgänglighet, be-mötande, vårdresultat och säkerhet. Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv vård som motsvarar patienternas krav. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en positiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården:

• Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom hälso- och sjukvården

Arbetet med att införa vårdval med fri etablering har under första halvåret 2011 skett enligt tidigare planering. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om regelböcker för vårdområden enligt tabell nedan.

Vårdområde Beslut HSN Start för vårdval Ögonsjukvård 2011-04-12 Oktober 2011Primär hörselrehabilitering 2011-04-12 December 2011Hudsjukvård 2011-06-21 Januari 2012Öron- näsa- halssjukvård 2011-05-24 Januari 2012Tandreglering för barn och ungdomar 2011-06-21 Januari 2012Gynekologi i öppenvård 2011-06-21 Januari 2012

Vidare gav Hälso- och sjukvårdsnämnden vid sammanträde den 8 mars 2011uppdraget att ta fram förslag till regelböcker för primärvårdsrehabilitering och enskild sjukgymn-astik med start den 1 maj 2012. Vid sammanträde den 21 juni 2011 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att regelböcker ska tas fram för avancerad hemsjukvård och speciali-serad palliativ slutenvård med start januari 2013. Vidare gavs i uppdrag förbereda för vårdval inom urologi och neurologi, tidpunkten för införande är inte preciserad.

8 HSN 1103-0283

2.4 Uppföljning likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra indi-viduella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksam-heter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Landstingsfullmäktige anger följande indikatorer för att mäta likvärdig behandling:

• Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas

• Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning

Uppföljning av indikatorerna sker en gång per år och görs enlighet med den handlingsplan som tagits fram utifrån The Council of European Municipalities and Regions (CEMR-deklarationen). Resultaten kommer att presenteras i årsredovisningen 2011. Arbetet med att uppnå jämställd och jämlik vård är inriktat på kartläggning, analys och verksamhetsutveckling. Utvecklingsarbetet sker utifrån från två strategier:

• Implementera handlingsprogram för jämställd och jämlik vård

• Utveckla uppföljning av jämställd och jämlik vård Hälso- och sjukvårdsnämnden har beviljats medel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för utveckling av uppföljningen ur jämlikhetsperspektivet. Handikapprogram Mer än bara trösklar Landstingsfullmäktige har antagit ett nytt program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, Handikapprogram Mer än bara trösklar (LS 0902-0179). Programmet ska gälla alla verksamheter i Stockholms läns landsting och gäller för perioden 2011 till 2014. Programmet har tre uppsatta mål:

• Bemötande

• Kommunikativ tillgänglighet

• Fysisk tillgänglighet Vart och ett av målen ska följas upp varje år. Syftet med handikapprogrammet är att alla invånare ska kunna ta del av landstingets tjänster, service och verksamheter samt att

9 HSN 1103-0283

landstinget ska anställa fler personer med funktionsnedsättning. Programmet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.2 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har, utifrån Handikapprogram Mer än bara trösklar, gjort en förteckning över både genomförda och icke genomförda åtgärder samt avrapporterat arbetet i Samverkansrådet. I avtalsbilagan Allmänna krav och villkor framgår vårdgivarnas ansvar. I avtalsupp-följningen finns rutiner vid handläggning av mottagningar som visar allvarliga brister och som inte lämnat handlingsplan för hur dessa ska åtgärdas.

2 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av generalförsamlingen den 13 dec 2006. Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige konventionen och den 4 dec 2008 ratificerades den. Konventionen har i nov 2008 undertecknats av 136 länder. Prop 2008/09:28 (Ds 2008:23)

10 HSN 1103-0283

3 Förändringar som påverkat hälso- och sjukvården våren 2011

3.1 Omvärldsperspektivet Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som har påverkat eller kommer att påverka arbetet med hälso- och sjukvården i Stockholms län.

Nationell satsning på patientsäkerhet Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i lands-tingen. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör. Under 2011 avsätter regeringen 500 miljoner kronor i statsbudgeten för att utveckla patientsäkerheten. För 2011 betalas pengarna ut till landstingen i slutet av året baserat på uppnådda resultat januari till september. En förutsättning för att ett landsting ska få del av medlen för 2011 är att uppnå grundläggande krav som att: – vårdgivarna upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med den nya

patientsäkerhetslagen – landstingen inrättat en lokal Stramagrupp, Strategigruppen för rationell

antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, senast den 30 september 2011

– landstingen deltar i den nationella patientenkät för primärvården som kommer att genomföras under 2011

– landstingen tagit väsentliga steg i införandet av Nationella patientöversikten (NPÖ), ett system för att vården ska ha tillgång till viktig information om patienten, oberoende av var patienten vårdas

Utöver grundläggande krav ska landstingen uppfylla att: – minst 25 procent av vårdverksamheterna med en validerad enkät mäter

patientsäkerhetskulturen med en svarsfrekvens på minst 50 procent – minst 75 procent av vårdverksamheterna i sluten vård mäter följsamheten till basala

hygienrutiner och klädregler – minst 50 procent av vårdverksamheterna i sluten vård mäter förekomst av trycksår

11 HSN 1103-0283

– att landstinget minskar sin antibiotikaförskrivning med 10 procent, där det långsiktiga målet är 250 recept per 1 000 invånare/år

Patientsäkerhetslag; SFS 2010:659 Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Den nya patientsäker-hetslagen tydliggör bland annat ansvaret att bedriva ett systematiskt förebyggande ar-bete för att förhindra vårdskador. Detta arbete ges en lagstadgad skyldighet att bli doku-menterat i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Lagen innebär även att patienter och när-stående nu ska uppmuntras och ges en möjlighet att aktivt delta i verksamheternas pati-entsäkerhetsarbete. Vårdgivarna har även fortsättningsvis en skyldighet att utreda hän-delser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada och nytt är att ansvaret för att pröva klagomål från patienter flyttats från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen. Som tidigare ska legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten, av vårdgivaren rapporteras till Social-styrelsen. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en så kallad prövotid på tre år för medarbetare under vilken vårdgivaren bland annat har att övervaka och utbilda den anställde. Socialstyrelsen ges också en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal.

Ny bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen angående barns rätt till stöd Den 1 januari 2010 infördes en ny bestämmelse i 2 g § Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (HSL) och i Lagen om yrkesverksamma på hälso- och sjukvårdens område 2 kap. (LYHS) angående barns rätt till stöd. Tillägget i HSL och LYHS tillkom bland annat som följd av den nationella psykiatriutredningen (SOU 2006:100). Den nya skriv-ningen innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal när barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsamman med: – har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning – har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada – är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel – oväntat avlider Den nya lagtexten ställer krav på landstingets samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården för att utveckla förhållningssätt, kunskap och rutiner som ger förutsättningar att uppmärksamma och tillgodose barns och ungas behov av närståendetöd. Insatserna måste anpassas till barnets ålder och mognad samt deras dagliga tillvaro och sociala liv. Ofta kräver det också rutiner för samverkan med andra aktörer även utanför hälso- och sjukvården. För att kunna genomföra detta har ett arbete påbörjats i syfte att ta fram un-derlag till riktlinjer för att stödja vårdverksamheterna i att utveckla rutiner.

12 HSN 1103-0283

Direktiv om patienters rättigheter vid vård i annat EU-land Europaparlamentet antog i januari 2011 nya regler för vårdtagares rätt att söka sjukvård i andra EU-länder än hemlandet. De nya reglerna gör klart att EU-medborgare kan få ersättning för sjukvård i ett annat EU-land än hemlandet, så länge behandlingen och kostnaden för den normalt hade ersatts i hemlandet. Myndigheterna kan kräva att pati-enterna söker förhandstillstånd för behandlingar som kräver övernattning på sjukhus eller specialiserad vård. Varje EU-land måste vidare upprätta en så kallad kontaktpunkt där information ges till personer som funderar på att söka vård utomlands. EU-länderna har 30 månader på sig att införa nödvändiga ändringar i sina nationella lagar.

En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering Dir. 2010:69 Regeringen har beslutat att ge en utredare i uppdrag att etablera en samordningsfunktion, nämndmyndighet, för e-legitimationer i stat och kommun. Nämndmyndigheten ska ha till uppgift att fastställa tekniska krav på e-legitimationer och att säkerställa att kommuner och statliga myndigheter har tillgång till e-legitimationer och andra tjänster som behövs för elektronisk identifiering och signering. Nämnden ska ha Skatteverket som värdmyndighet. Förordning med instruktion för Myndigheten för vårdanalys; SFS 2010:1385 Myndigheten för vårdanalys är en nybildad myndighet. Verksamheten kommer att vara under uppbyggnad under 2011 och 2012. Myndigheten har till huvuduppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården samt verksamheter i gränssnittet mellan vård och omsorg. Myndigheten ska även kontinuerligt följa och utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde. Särskilt fokus kommer att riktas mot in-formationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet. En annan uppgift är att på regeringens uppdrag utvärdera effekterna av de reformer och satsningar som initieras. Dessutom har myndigheten till uppdrag att bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser.

Översyn av de nationella kvalitetsregistren - Guldgruvan i hälso- och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011 till 2015 Regeringen har utsett en samordnare för utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. Samordnaren ska bland annat utveckla de organisatoriska förslag som lämnats i rapporten Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Förslag ska även läm-nas avseende finansiering av de nationella kvalitetsregistren med utgångspunkt i vad som anges i rapporten samt i Dagmaröverenskommelsen för 2011. Uppdraget ska gen-omföras i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och i samråd med andra berörda myndigheter och organisationer.

13 HSN 1103-0283

Rehabiliteringsrådets slutbetänkande SOU 2011:15 Rehabiliteringsrådet överlämnade den 1 mars 2011 sitt slutbetänkande. Uppdraget har varit att lämna underlag till utformning av den framtida rehabiliteringsgarantin. Utred-ningen föreslår bland annat att insatser för diagnoserna lättare psykisk ohälsa och ospe-cifik smärta i rygg axlar och nacke ska sättas in tidigt och att rehabilitering inom reha-biliteringsgarantin tills vidare bör övervägas noga för individer med sjukfrånvaro över två månader. För att öka kunskapen om vilka behandlingsinsatser som har effekt och ökar möjlig-heten för patienten att kunna återgå i arbete föreslår Rehabiliteringsrådet att ett kvali-tetsregister för insatser inom garantin införs. Rådet föreslår även att ett kunskaps-centrum inrättas med syfte att analysera data från kvalitetsregistret men också att följa internationell forskning på området och att arbeta med implementering av resultaten från kvalitetsregistret. Rehabiliteringsrådet lägger också ett antal förslag på förändringar av rehabiliteringsarbetet inom områdena Neurologi och Cancer. Dessa diagnoser omfattas för närvarande inte av rehabiliteringsgarantin. Nya nationella riktlinjer för lungcancer Socialstyrelsen publicerade i mars 2011 nya nationella riktlinjer för lungcancervården. Lungcancer är den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige, cirka 3 500 varje år. Kor-rekt diagnostik med rätt utrustning och snabb utredning är två faktorer som kan bidra till att fler personer lever fem år efter att man har fått sjukdomen. För att ännu tydligare lyfta fram var det finns förbättringsområden och driva på för en mer jämlik vård intro-ducerar Socialstyrelsen även så kallade målnivåer i de nationella riktlinjerna. Målnivå-erna baseras på de tre bästa länen i landet. Under 2012 kommer Socialstyrelsen att göra en utvärdering av lungcancervården utifrån indikatorerna och målnivåerna.

Riktlinjer rörelseorganen I november 2010 presenterade Socialstyrelsen den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar. I denna ingick rekommendationer om diagnostik och behandling av patienter med långvarig smärta i nacke, skuldror och rygg. Socialstyrelsen har beslutat att området långvarig smärta och dess rekommendationer ska lyftas ur riktlinjerna och ytterligare beredas i en fördjupad process. Nationella rikt-linjer kommer att presenteras i en slutversion i början av 2012.

14 HSN 1103-0283

4 Uppföljning av de verksamhetsövergripande strategiska frågorna

4.1 Hälso- och sjukvårdens inriktning Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har utifrån uppdraget i budget 2010 arbetat med projektet Framtidens Hälso- och sjukvård. Bakgrunden till uppdraget är de stora förändringar som hälso- och sjukvården står inför under de kommande åren. Det gäller den kraftiga befolkningstillväxten, de begränsade finansiella resurserna, byggandet av det nya universitetssjukhuset Nya Karolinska i Solna (NKS), nya områden för vårdval, upphandlingen av vård vid S:t Görans sjukhus, med mera. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning presenterade i mars 2011 förslaget Framtidens hälso- och sjukvård. Förslaget gick ut på remiss och ett 70-tal remisser inkom. Framtidsplan för hälso- och sjukvården innehåller förutom förslaget om framtidens hälso- och sjukvård också NKS verksamhetsinnehåll och en inriktning för invester-ingarna i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Framtidsplan för hälso- och sjukvården beskriver hur hälso- och sjukvården ska utvecklas i ett längre perspektiv med fokus på perioden 2015 till 2018 då Nya Karolinska i Solna tas i drift. Perspektivet måste i vissa avseenden vara betydligt längre. Det gäller till exempel för de invester-ingar som planeras i Stockholms läns landsting som i många fall har en livslängd på mer än 50 år. Samtidigt måste i vissa fall perspektivet vara kortare än 2015. Detta för att de förändringar som nu genomförs måste vara i överensstämmelse med den långsiktiga planeringen av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Utgångspunkten för förslaget i Framtidsplan för hälso- och sjukvården har varit att patienten ska stå i fokus. Patienten måste få ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå där alla resurser utnyttjas på bästa sätt. Den beslutade hälso- och sjukvårdsstrukturen innebär bland annat följande: – ökad koncentration av den högspecialiserade vården inom ramen för NKS – ökad koncentration av vårdinnehållet på de övriga akutsjukhusen till att i allt högre

grad omfatta vård som kräver akutsjukhusets resurser – utveckla specialistvård utanför akutsjukhusen för att ta emot patienter som inte

behöver akutsjukhusets resurser men inte naturligt hör hemma i primärvården – utveckla primärvården så att den utgör ett ännu bättre stöd för medborgarna som

första linjens vård – det hälsofrämjande arbetssättet i vården utvecklas ytterligare

15 HSN 1103-0283

Arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården i enlighet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården kommer att vara omfattande och i princip beröra alla förvaltningar och bolag i Stockholms läns landsting. På tjänstemannanivå kommer arbetet att hållas ihop av ett programkontor som rapporterar till en styrgrupp bestående av landstingsledning-en. Programkontoret kommer att följa att samtliga aktiviteter utförs i enlighet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården och att besluten bereds och fattas i enlighet med gällande delegationsordning. Patienten i centrum Utvecklingsarbetet med Aktiv Hälsostyrning (AHS) som inleddes under 2010 med två pilotprojekt (mångbesökare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och patien-ter med hjärtsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt Danderyds sjukhus) har nu utökats med både fler akutsjukhus och nya målgrupper. Resultatet så här långt visar att målet uppnås med tryggare och mer nöjda patienter samt färre oplan-erade inläggningar. AHS-verksamhet finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Målet är att involvera alla akutsjukhus inom Stockholms läns landsting under 2011. Fokus för arbetet är att kunna hantera fler patienter samt fler mål- och diagnosgrupper som till exempel mångbesök-are, hjärtsviktspatienter, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), obstruktivitet i luft-vägar hos barn, smärtpatienter med flera. Den utvärderingen som genomfördes den 31 mars 2011 efter 9 månaders verksamhet visar att AHS tycks kunna öka livskvaliteten, minska dödligheten och samtidigt minska vårdkonsumtion och vårdkostnader. Arbete med att integrera AHS som en del av Framtidsplan för hälso- och sjukvård pågår. Utveckla nationell eHälsa E-remissprojektet har som mål att utveckla en tjänst för att hantera elektroniska allmän-remisser inom Stockholms läns landsting oberoende av journalsystem. Projektet har hit-tills under året bedrivits både på regional och nationell nivå. Regionalt har funktionella krav på remissinnehåll utvecklats. Tekniska lösningsförslag har tagits fram och beställ-ningar av desamma planeras. Rekrytering av pilotverksamheter pågår inför tester som ska utföras årsskiftet 2011/2012.

16 HSN 1103-0283

4.2 Befolkningsutveckling Befolkningsökningen i Stockholms län fortsätter I december 2011 beräknas folkmängden i Stockholms län att vara cirka 2 084 7003 personer, vilket är en ökning med cirka 30 400 personer jämfört med folkmängden i december 2010. Befolkningstillväxten i Stockholms län är för närvarande högre än i övriga landet, 1,7 procent jämfört med 0,8 procent. Under perioden 2000 till 2010 har Stockholms län varje år haft ungefär dubbelt så hög procentuell befolkningstillväxt som övriga landet. Under de senaste fem åren har befolkningen i genomsnitt ökat med 1,7 procent per år i Stockholms län, vilket motsvarar cirka 164 400 personer eller cirka 32 900 personer per år. Födelsenetto Födelsenettot, även kallat den naturliga befolkningsökningen, beräknas till cirka 14 300 personer under 2011. Den naturliga befolkningsökningen står för cirka 47 procent av befolkningstillväxten 2011. Flyttningsnetto gentemot övriga Sverige Det totala flyttningsnettot i Stockholms län gentemot övriga landet beräknas till cirka 3 500 personer 2011, med flyttningsnetto avses skillnaden mellan inflyttning och ut-flyttning från Stockholms län. Flyttningsnetto övriga länder främsta orsaken till befolkningstillväxt Flyttningsnettot mot övriga länder beräknas svara för cirka 44 procent av befolknings-tillväxten under 2011, vilket motsvarar cirka 13 300 personer. Med flyttningsnettot gentemot övriga länder menas skillnaden mellan inflyttade och utflyttade från Sverige.

3 SCB. Befolkningsprognos 2010-2019 ( hösten 2010)

17 HSN 1103-0283

Beräknad befolkningstillväxt 2010-2011, fördelad på olika delar av länet Tabellen nedan visar skillnaderna i befolkningsutveckling i olika delar av länet. Hela

länet % Norra Länet Stockholm/Ekerö Södra

Länet Födelsenetto* 14 326 46 % 3 090 37 % 7 285 50 % 3 951 48 %Flyttningsnetto** övriga Sverige

3 518 11 % 2 811 33 % 933 7 % -226 -3 %

Flyttningsnetto*** övriga länder

13 327 43 % 2 528 30 % 6 620 43 % 4 580 55 %

Summa 31 172 8 429 14 438 8 305 Befolkningsökning %

1,5 % 1,4 % 1,6 % 1,4 %

*Födelsenetto: Födda minus Avlidna **Flyttningsnetto övriga Sverige: Inflyttning övriga Sverige minus utflyttning övriga Sverige ***Flyttningsnetto öviga länder: Inflyttning övriga länder - Utflyttning övriga länder

18 HSN 1103-0283

4.3 Avtalsfrågor Styrningen av hälso- och sjukvården utövas genom de avtal med olika löptid och konstruktion som Hälso- och sjukvårdsnämnden träffar med vårdgivarna. Avtalen träffas i huvudsak på tre sätt: – Vårdval enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) – Upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) – Direktavtal Gemensamt för samtliga sätt att träffa avtal är en strävan att utveckla incitament till ökad produktivitet och effektivitet för att därigenom bidra till en god kvalitet och eko-nomi för hälso- och sjukvården. Vidare eftersträvas en ökad mångfald av vårdgivare.

Vårdval Arbetet med att successivt utvidga vårdvalet till att omfatta fler vårdområden har fortsatt under första halvåret 2011, se vidare under avsnitt 2.3, Uppföljning valfrihet och mång-fald inom sjukvården.

Upphandlingar Upphandlingar enligt LOU av vårdverksamheter och medicinsk service har stor påver-kan på kvaliteten och kostnadsläget för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar utformas i enlighet med fastställd avtalsprocess. Vidare sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att finna de lämpligaste utvärderings-modellerna och utvärderingskriterierna vid varje enskild upphandling. Det är viktigt att upphandlingar förbereds med god framförhållning. I slutlig budget för 2011 redovisades planering för arbetet med upphandlingar. Tabellen nedan är kompletterad enligt status vid halvårsskiftet 2011. Vårdområde Planerad avtalsstart Ambulanssjukvård 2012-02-02 Hörapparater 2011-12-01 Psykiatrisk specialistvård för tortyrskadade med flera

2012-01-01

Vård för utvecklingsstörda med grav beteendestörning

2011-06-01

Behandling enligt integrativmedicin 2012-01-01

19 HSN 1103-0283

Direktavtal Direktavtal tecknas framförallt med Stockholms läns sjukvårdsområde och med de landstingsdrivna akutsjukhusen.

Under första halvåret 2011 har direktavtal beslutats av Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive lokalt utskott enligt tabell nedan.

Avtal Motpart Avtalsperiod Kommentar Rättspsykiatrisk vård SLSO 2011 Förlängning av avtal med Karolinska universitetslaboratoriet (KUL)

Karolinska 2012-2013 Avser laboratoriemedicinska tjänster

Beroendevård för vuxna SLSO 2011 Habilitering SLSO 2011 Psykiatrisk vård för vuxna

SLSO 2011 Avser psykiatri Sydväst, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatri Nordväst, Psykiatri Norra Stockholm, Psykiatri Södertälje

20 HSN 1103-0283

4.4 Uppföljning, analys och utvärdering Inriktningsmål Utveckla och förbättra uppföljning och analys av hälso- och sjukvården Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Utveckla uppföljning och granskning

• Utveckla uppföljningen av patientrapporterat resultat

• Fortsätta utveckla uppföljningsportalen

• Utveckla och fördjupa analyser om hälso- och sjukvården

Uppföljning av inriktningsmålet Utvecklingen av uppföljning och analysen av hälso- och sjukvården fortsätter. Upp-följning och analysen av kvaliteten i hälso- och sjukvården har förstärkts bland annat genom att revisioner alltid genomförs vid misstänkta eller konstaterade avvikelser/oegentligheter.

Uppföljning av strategierna Utveckla uppföljning och granskning Inför 2011 togs en strategi och handlingsplan fram för utveckling av systematisk granskning och uppföljning av vårdgivare utifrån vad som anges i avtal. I enlighet med handlingsplanen pågår arbetet med att genomföra ett antal aktiviteter, till exempel ut-veckling av rapporter och av den så kallade uppföljningsportalen. Utveckla uppföljningen av patientrapporterat resultat Inom Stockholms läns landsting finns en tradition att mäta patienters upplevelse av vården. Under 2011 kommer den nationella patientenkäten att användas inom speciali-serad barnsjukvård, vuxen- och barnpsykiatri, husläkarverksamheten samt akutmot-tagningar. Mätning av både öppen- och slutenvård inom den specialiserade barnsjuk-vården har genomförts, resultaten presenteras under hösten 2011. Övriga nationella mät-ningar kommer att genomföras under hösten enligt den nationella planen. Mätningar som enbart genomförs i Stockholms läns landsting påbörjades under våren 2011, ex-empelvis olika vårdvalsområden, geriatrik, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och psykiatrisk öppenvård. Resultaten kommer att presenteras under hösten 2011. Fortsätta utveckla uppföljningsportalen Under första halvåret 2011 har uppföljningsportalen migrerats till en ny version. Genom migreringen har säkerhet och funktionalitet förbättrats. Som ett led i detta har flera de-taljerade analysdatabaser för olika vårdområden införts. Särskilda årsrapporter avseende

21 HSN 1103-0283

uppföljningen av vårdgivarna inom ett uppdrag har tagits fram och fler resultat har pu-blicerats i leverantörsuppföljningsdatabasen, LUD. Vårdgivarna har tillgång till LUD och använder den för sin uppföljning. Utveckla och fördjupa analyser om hälso- och sjukvården Under våren har ett flertal studier genomförts och startats. I rapporten Framtidens hälso- och sjukvård har fokus lagts på förändringar i utbudet på hälso- och sjukvård i Stockholms län fram till 2015 till följd av Nya Karolinska Solna (NKS). En annan studie har gjorts där vårdkedjan stroke har analyserats. Resultatet visade att vårdkedjan ser olika ut i olika delar av Stockholm län och att det finns områden som skulle kunna förbättras. Studien visar även på att rehabilitering i öppenvård har ökat inte minst inom stroketeamen. Ett ytterligare exempel är enkätundersökningen inom hemsjukvården som visar på stora variationer i Stockholms län avseende husläkarnas hemsjukvårdsproduktion. Studien är en uppföljning av den enkät som genomfördes 2008 och resultatet är relativt oförändrat över tid. En kartläggning har fullföljts angående forskning som berör hälsoekonomiska effekter av överviktsbehandling. Den belyser kostnadsskillnader för viktnedgång mellan olika behandlingar, rapporten har även identifierat ett antal kunskapsluckor inom området, bland annat rekommenderas högre krav på systematisk registrering.

22 HSN 1103-0283

4.5 Ersättningsmodeller Inriktningsmål Ersättningssystem och systemstöd ska bidra till en förbättrad styrning av hälso- och sjukvården samt skapa incitament för att effektivisera verksamheten. Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Utveckla och förbättra nuvarande ersättningssystem

Uppföljning av inriktningsmålet Utvecklingen av ersättningssystem och systemstöd fortsätter. Exempelvis prövas en värdebaserad ersättningsmodell för att effektivisera vårdkedjan kring kroniskt sjuka patienter.

Uppföljning av strategin Utveckla och förbättra nuvarande ersättningssystem Regelböckerna för vårdval inkluderande ersättningsmodeller har genomgått en översyn i syfte att innehåll och disposition ska bli mer enhetligt och lättförståeligt. Det systemat-iska arbetet med att minska antalet varianter av ersättningar och att förenkla modellerna fortgår via projektet Rensa, Utveckla, Förenkla, Förvalta, Ersättningsmodeller (RUFFE). En ersättningsmodell för vårdval inom hörselrehabilitering har tagits fram, vilken ska tillämpas med start tidigast december 2011 enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 april 2011. Modellen ger bland annat ersättning för en definierad sammanhållen serie av aktiviteter under viss tid. Möjligheten att med hjälp av incitament i ersättnings-modellen stödja sammanhängande vårdkedjor prövas nu i projekt med patienter som har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) respektive reumatoid artrit. Mått på hälsoutfall och andra resultatmått ska prövas som grund för ersättning till berörda vårdverksam-heter. Ersättning baserad på indikatorer vid resultat av vården finns med i pågående utvecklingsarbete kring ersättningsmodeller för ryggkirurgi och obesitaskirurgi. Inom det så kallade mångfaldsprojektet med vårdval och fri etablering i öppen vård för sex specialistområden har arbete pågått med ersättningsmodeller där ersättningen ska följa patientens val. Ett särskilt arbete pågår med att ta fram ersättningsmodell till vårdgivaren för överföring av kostnadsansvaret vid förskrivningsläkemedel i öppenvård inom vårdval för specia-listvården.

23 HSN 1103-0283

Vårdval ska införas för primärvårdsrehabilitering, stroketeam, enskild sjukgymnastik och för kiropraktorer. Inom detta uppdrag genomförs ensning av berörda ersättnings-modeller. En översyn av uppdrag och ersättningsmodell pågår inom logopedin. Nationella beskrivningssystem har införts för logopeder. En gemensam lathund för koder vid Klassifikation Vård Åtgärder (KVÅ) har tagits fram tillsammans med vårdgivar-representanter. En uppföljning av ersättningsmodellen för allmän psykiatrisk vård för vuxna och har färdigställt ett förslag om en utveckling som innebär att en del av ersättningen ges efter patienternas behov. Den nya modellen ska kunna införas 2012 enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 juni 2011. Förutsättningarna för att utveckla den målrelaterade ersättningen i ersättningsmodell-erna i syfte att skapa incitament för ökad patientsäkerhet och undvikande av kvalitets-brister har påbörjats och kommer att fortsätta under hösten 2011.

24 HSN 1103-0283

4.6 Medicinsk kunskapsstyrning I syfte att mer effektivt stödja och förbättra patientsäker vård och ökad kvalitet har fortsatta satsningar gjorts inom nedanstående prioriterade områden: – ändamålsenlig antibiotikaförskrivning och god vårdhygienisk standard – diabetes – lårbensfrakturer – stroke – hjärtsvikt – depression och ångest Regionala vårdprogram inom ångestsyndrom respektive demens har slutförts. Fokusrapporten Behandling med hyperbar syrgas (HBO) har färdigställts. Uppföljningsrapporten gällande trycksår, undernäring och fallförebyggande (TUFF) är presenterad. Två rapporter inom Health Technologiy Accessment (HTA) om aktuella metoder har publicerats via Fetal monitoring with ST-analysis during labor – a systematic review respektive Ger rumsdesinfektion med torr dimma av väteperoxid lägre kontamineringsgrad av C.difficile. Ett utlåtande angående Thermablate-behandling av rikliga menstruationsblödningar är färdigställd. Inom ramen för genusprojektet har en systematisk kartläggning gjorts av könsskillnader i läkemedelsanvändningen i riket. En rapport har även gjorts över könsskillnader vid introduktionen av nya läkemedel. Genom utvecklingen av en webbservicetjänst ges möjlighet för sjukvården och leve-rantörer av system att integrera patientinformation med kunskapstjänsterna Läkemedel och fosterskador och Läkemedel och amning, vilket ökar användningen av aktuell evi-densbaserad kunskap vid patientmötet. Arbete fortgår och är en del i ett nationellt avtal med CeHis vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om leverans av kunskaps-tjänster till sjukvården i Sverige. Under första halvåret 2011 har projektet Läkemedel och nedsatt njurfunktion startat. Målet är att utveckla en kunskapstjänst som ger uppgifter och rekommendationer om rätt läkemedelsdosering vid nedsatt njurfunktion. Projektet förväntas bli klart under 2012. En uppdatering av webbstödet Vårdinformation i Stockholm (VISS.nu), för medicinska riktlinjer och behandlingsmetoder, har slutförts under våren 2011. Uppdateringen med-för effektivare förvaltning samt mer överskådlig och lättanvänd information för användaren.

25 HSN 1103-0283

För att tillhandahålla lättillgänglig kunskap kring medicinska riktlinjer och behandlings-metoder inom psykiatri genomförs ett projekt gällande utveckling av ett webbstöd Webbstöd Psykiatri. Målet är att under hösten 2011 leverera en webbtjänst innehållande information från tre regionala vårdprogram inom psykiatri med fokus på konkret och kliniskt användbar kunskap om utredning, diagnostik, vård, behandling och insatser. Innehållet är tänkt att fungera som ett stöd i besluten vid handläggningen av patienter inom specialistpsykiatrisk verksamhet. Övriga utvecklingsprojekt som genomförts under första halvåret 2011 är: – bedömningsrapporter om nya läkemedel – formandet av en nationell läkemedelsstrategi – diagnosgranskning kring komplicerade och icke komplicerade hjärtinfarkter samt

större tunn- och tjocktarmsoperationer med eller utan komplikationer på Södersjukhuset och Sankt Görans sjukhus

– följsamheten till Kloka Listan har analyserats och använts i fortbildningsaktiviteter för att stimulera till en ökad följsamhet

– rapport över läkemedelskostnaderna för 2010 – arbetet med utveckling av metoder för uppföljning av kliniska data från

journalsystemet TakeCare har påbörjats

26 HSN 1103-0283

5 Uppföljning av verksamhetsövergripande processfrågor

5.1 Förebyggande hälso- och sjukvård Inriktningsmål Uppnå en god och jämlik hälsa för alla medborgare i länet

Strategier • Utveckla och förbättra hälso- och sjukvårdens förutsättningar att arbeta

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

• Utveckla metoder och stöd till lokalt folkhälsoarbete

• Följa och analysera folkhälsans utveckling i länet som underlag för och prioritering av åtgärder

Uppföljning av inriktningsmålet Arbetet med att uppnå en god och jämlik hälsa för alla medborgare i länet är i fokus. Den av Stockholms läns landsting antagna handlingsplanen Handling för hälsa genom-förs vilket bland annat innebär att hälsofrämjande och förebyggande kvalitetsindikatorer kommer att finnas i nya avtal och regelböcker med vårdgivare.

Uppföljning av strategierna Utveckla och förbättra hälso- och sjukvårdens förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Arbetet med Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) har fortsatt. En grupp med processledare från akutsjukhusen, primärvården och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har regelbundet träffats och följt upp HFS inom hälso- och sjukvården. Sjuk-husen inför de handlingsplaner som utvecklades under 2010. Exempel på resultat är att det öppnats en verksamhet för stöd vid rökavvänjning på Danderyds sjukhus. Fortsatt utveckling görs inom det så kallade Riskbruksprojektet, som startat under 2011. Syftet är att ge stöd till alkoholförebyggande arbete i primärvården. Beteendeföränd-rande stöd ges per telefon via Sluta-Röka-Linjen och Alkohollinjen, båda med statlig finansiering. En särskild satsning görs för att utveckla samverkan mellan opererande specialiteter och Sluta-Röka-Linjen. Möjligheterna att samverka med andra landsting och kommuner ska prövas efter initiativ från Statens folkhälsoinstitut. Utredning om vårdgaranti för rökavvänjning har inletts.

27 HSN 1103-0283

Uppdraget att uppmuntra vårdgivare att förskriva Fysisk aktivitet på recept i Stockholms läns landsting (FaR) och att införa Handlingsprogram övervikt och fetma 2010-2013 fortgår. Erbjudande om utbildningar och information kring FaR och handlingsprogram-met har skickats ut till husläkarmottagningar och till vårdgivare inom den psykiatriska vården. Utbildning av personal har genomförts på ungdomsmottagningar och MVC kring både FaR och Handlingsprogram övervikt och fetma. Ett seminarium FaRmors dag kring fysisk aktivitet och träning för äldre har genomförts. Utveckla metoder och stöd till lokalt folkhälsoarbete En ny handlingsplan för Stockholms läns landsting folkhälsoarbete har påbörjats. Upp-följning av föregående handlingsplan, Handling för hälsa 2008 till 2010, visar bland annat att planen bidragit till ökad legitimitet för folkhälsofrågorna och att berörda verk-samheter har genomfört flertalet insatser enligt planen. I modellprojektet Noll självmord i Stockholms län är Stockholms Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltning, Stockholms stad och Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet (NASP) viktiga samarbetspartners. Projektet bedrivs inom stadsdelarna Södermalm, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Syftet är att utveckla en gemensam kunskapsbas för tidig upptäckt självmordproblematik samt bemötande och behandling av suicidala patienter/klienter. Under 2011 har ett seminarium genomförts för politiker och tjänstemän. Nya sam-verkansformer inom projektets ram prövas under 2011 och utvärdering görs av NASP. Återrapportering har överlämnats till Socialstyrelsen då projektet stöds av statliga medel. I april 2011 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att den metodkunskap som kom fram vid utvärderingen av projektet ska införas i Stockholms län. Lafa, enheten för sexualitet och hälsa, arbetar med att ta fram en policy för frågor som särskilt berör homosexuella, bisexuella och transpersoners livssituation (HBT). Syftet med en HBT-policy är att invånare/patienter med hbt-identitet ska känna sig inklu-derade och synliggjorda i kommunikation med Stockholms läns landsting och i kontak-ten med olika vårdverksamheter. Policyn ska gälla för landstingets alla verksamheter och bolag. Arbetet med att utveckla och genomföra HBT-utbildningar för personal på ungdomsmottagningar fortsätter. Följa och analysera folkhälsans utveckling i länet som underlag för och prioritering av åtgärder I början av 2011 initierades ett projekt kring folkhälsorapportering 2011. Syftet med projektet är att rapportera om folkhälsan och dess utveckling samt att skapa engager-ande processer kring folkhälsofrågor. Arbetet i projektet ska utmynna i en samlad rapport kring folkhälsan i Stockholms län, Folkhälsorapport 2011, som underlag för en ny handlingsplan och det framtida folkhälsoarbetet.

28 HSN 1103-0283

Som ett led i folkhälsorapporteringen har, under våren 2011, tio seminarier kring folk-hälsa och folkhälsoarbete i Stockholms län genomförts. Seminarierna genomförs i sam-arbete med Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA). Seminarierna har vänt sig till politiker, tjänstemän i landstingsförvaltning och kommun samt till hälso- och sjukvårdens personal. KFA har färdigställt datamaterialet från Folkhälsoenkäten 2011. Omkring 60 000 stockholmare har, genom enkäten, lämnat uppgifter om sin hälsa och sina levnadsvanor. Materialet kommer att utgöra ett väsentligt underlag för folkhälsorapporteringen 2011 och det fortsatta arbetet för att förbättra hälsan i länet och förebygga ohälsa. Inom ram-en för samarbetet med KFA har flera rapporter tagits fram om de stora folksjukdom-arnas utveckling och ohälsans fördelning i befolkningen. För att dela in befolkningen i sociodemografiska områden används instrumentet Mosaic. Tanken är att Mosaic ska användas vid fördjupade analyser av den nyligen genomförda folkhälsoenkäten.

29 HSN 1103-0283

5.2 Kommunikation Inriktningsmål Kommunikationen ska underlätta för medborgarna att hitta rätt vårdnivå, välja rätt vårdgivare och bidra till ett mer effektivt nyttjande av vårdens resurser.

Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Ge medborgarna ökad vägledning till rätt vårdnivå och öka tillängligheten till hälso- och sjukvården genom Vårdguiden

• Stärka kommunikationen med invånarna och vårdgivarna kring patientens rättigheter

Uppföljning av inriktningsmålet Arbetet med att underlätta för medborgarna att hitta rätt vårdnivå, välja rätt vårdgivare och bidra till ett mer effektivt nyttjande av vårdens resurser fortsätter. Flera olika pro-jekt har startat för att utveckla Vårdguidens olika kanaler i syfte att ge länets invånare ännu bättre vägledning till rätt vårdnivå och informera om de rättigheter som patienter har. Utvecklingen innebär också till att allt fler interaktiva tjänster erbjuds och att fler kontakter med vården kan ske via internet.

Uppföljning av strategierna Ge medborgarna ökad vägledning till rätt vårdnivå och öka tillängligheten till hälso- och sjukvården genom Vårdguiden. För att ge medborgarna en ökad vägledning i hälso- och sjukvården sker ett kontinuer-ligt utvecklingsarbete av Vårdguidens olika kanaler. Tidningen Vårdguiden, som delas ut till samtliga hushåll i Stockholms län, har förstärkts som en kanal för marknadsföring av tjänsterna på Vårdguiden.se. Ett utredningsarbete pågår för att utveckla ett koncept för tjänster som tydliggör patientens rättigheter och vägleder till rätt vårdnivå. Inom projektet har en förstudie genomförts med invånarundersökning, fokusgrupper och intervjuer. Guidningstjänsterna framför allt på Internet och via telefon är under utveckling. Projektet Så funkar det kommer att slutföras under hösten 2011. Strategi och handlingsplan för utvecklingen av eHälsotjänster för invånarna i Stock-holms län har tagits fram. Den framtagna strategin och handlingsplanen kommer att arbetas in i den övergripande strategin och handlingsplanen för eHälsa som ska utform-as enligt Framtidsplan för hälso- och sjukvården.

30 HSN 1103-0283

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 21 juni 2011 att Vårdguiden på telefon ska upphandlas. Upphandlingens inriktning är nuvarande tjänster samt tjänster med bredare perspektiv som stödjer Framtidsplan för hälso- och sjukvård samt integration mot eHälsa. I upphandlingen ska användarmöjlighet och utvecklingsmöjligheter över tid beaktas. Webbtidbokningen i Mina vårdkontakter har utvecklats i syfte att kunna genomföra ett breddinförande bland alla husläkarmottagningar men även för införande för andra vårdområden. Nu använder 15 husläkarmottagningar och en närakut webbtidbokningen i Mina vårdkontakter som är kopplad till patientjournalsystemet TakeCare. Ytterligare ett tiotal mottagningar kommer att ansluta sig under 2011. Som en del i utvecklingen på Vårdguiden.se har en interaktiv tjänst för att sluta röka har tagits fram. Tjänsten finns även som smartphone och app. Innan tjänsten introduceras, vilket kommer att ske under hösten 2011, har Vårdguiden.se öppnat för gästbloggare och syftet är att ge invånarna möjlighet att ta del av andra invånares tankar och idéer kring ett temaområde. Stärka kommunikationen med invånarna och vårdgivarna kring patientens rättigheter En projektplan och en kommunikationsplan har tagits fram för genomförande under hösten 2011.

31 HSN 1103-0283

5.3 Tillgänglighet Inriktningsmål Förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården.

Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Förbättra beställningar, utveckla ersättningsmodeller samt införa fler vårdvalsområden

• Kommunikationsinsatser

• Följa upp vårdgarantin i alla dess delar

• Utarbeta tillämplig och enhetlig remisshantering

Uppföljning av inriktningsmålet Förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården är i fokus. Till exempel vårdval med fler vårdgivare samt förlängda och mer behovsanpassade öppettider har förbättrat tillgängligheten.

Uppföljning av strategierna Förbättra beställningar, utveckla ersättningsmodeller samt införa fler vårdvalsområden Kontinuerligt arbete pågår för att identifiera mottagningar och behandlingsområden som har dålig tillgänglighet. Avvikelser diskuteras i direktkontakt med berörda vårdgivare. Inom ramen för akutsjukhusens ersättningsmodeller finns också tydliga incitament för att klara vårdgarantin. Akutsjukhusen har exempelvis erbjudande att ta del av köbonus om de uppnår full tillgänglighet enligt vårdgarantin. Utifrån resultaten i de månatliga uppföljningarna vidtas åtgärder främst i form av beställning av extra vård både på akut-sjukhusen och hos privata vårdgivare. De största extra beställningarna görs hos de pri-vata vårdgivarna utanför sjukhusen. Vid akutsjukhusen görs extrabeställningar för den vård som inte kan utföras utanför sjukhusen eller där kapaciteten hos de privata vård-givarna är otillräcklig. Vidare har arbetet med att införa fler vårdval fortgått under vår-en. Det har varit tydligt att både tillgänglighet och produktivitet har ökat inom de om-råden där vårdval har införts. Kommunikationsinsatser För att svara upp mot de krav på information som ställs i lagstiftningen, vårdgarantin blev lag den 1 juli 2010, har en satsning på kommunikationsstöd till vårdgivare inom primärvården genomförts under våren 2011. Syftet var att tillse att patienterna får in-formation om vårdgarantin på ett tidigt stadium i vårdkedjan. Det har gått ut informa-tionsmaterial som är riktad till vårdgivarna och en vårdgarantibroschyr som är riktad till patienterna.

32 HSN 1103-0283

Följa upp vårdgarantin i alla dess delar Telefontillgängligheten och vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling följs upp löpande. I delårsbokslutet redovisas andelen väntande inom vårdgarantins gränser januari till och med juni 2011. I rapporten redovisas även Stockholms läns landstings resultat enligt den beräkningsmodell som ligger till grund för att ta del av medlen av-satta för den så kallade Kömiljarden.

Uppföljning av Vårdgarantin inom den specialiserade vården I uppföljningen av vårdgarantin är endast patienter som omfattas av vårdgaranti in-kluderade (detta gäller från och med årsskiftet). Patienter med patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV) ska inte räknas vid bedömning av om vårdgaran-tin är uppfylld enligt förordning om vårdgarantin därför exkluderas de helt från beräk-ningen. Uppföljningen av behandlingar har utökats från att omfatta 42 specificerade behandlingar till att även omfatta alla planerade kirurgiska behandlingar. Sammanställningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) direktiv enligt formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande. Mätningarna genomförs per den sista varje månad.

Resultat från tillgänglighetsmätningarna (0-5-30-90) Kontakt med sjukvården samma dag (0) Stockholms läns landstings telefontillgänglighetsmätning mäter att befolkningen får kontakt med vårdgivaren samma dag inom vissa tidsgränser. Andel godkända samtal inom allmänpsykiatrin under perioden november 2010 till april 2011 är 92 procent. Resultatet är oförändrat jämfört med årsresultatet 2010. De tre akutmottagningarna som är tillbaka i mätningen efter uppehåll under 2010 har 97 procent godkända samtal. För husläkarmottagningarna är 90 procent av samtalen godkända. En förbättring med två procentenheter jämfört med årsresultatet 2010. Besök till husläkare inom fem dagar (5) Besökstillgängligheten mäter att befolkningen får komma till husläkaren inom högst fem dagar efter att kontakt tagits. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför mätningen två gånger per år, två veckor på våren och två veckor på hösten. Våren 2011 får 89 procent av länets patienter komma på besök till husläkare inom fem dagar, jämfört med 88 procent 2010. Motsvarande andelar för den nationella vård-garantigränsen sju dagar är 94 procent respektive 93 procent. Det finns skillnader i hur stor andel som fått komma inom fem dagar utifrån kön, ålder och geografi. Det är 88 procent av kvinnorna och 90 procent av männen som får komma till husläkaren inom fem dagar. I åldersgruppen 0 till 18 år får 96 procent komma inom fem dagar, i ålders-gruppen 19 till 64 år är motsvarande andel 88 procent och för 65 år och äldre är andelen 84 procent. I Södra delen av Stockholms län och i City är det 88 procent som får kom-

33 HSN 1103-0283

ma inom fem dagar, jämfört med 92 procent i Norra länet. Den faktiska väntetiden för besök hos husläkare är 1,61 dagar. För kvinnor är den faktiska väntetiden 1,7 dagar, jämfört med 1,5 dagar för män. Mottagningsbesök hos specialist inom 30 dagar (30) Besökstillgängligheten till specialist mäter att patienter får komma till en specialist inom 30 dagar efter att beslut har fattats om att skicka en remiss eller efter att patienten själv kontaktat den specialiserade vården. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 spe-cialiteter för mottagningsbesök. Under det först halvåret 2011 har trenden varit positiv sett till andelen som väntat 30 dagar eller kortare för en majoritet av de specialiteter som följs upp. Men en vid en jäm-förelse mellan resultatet i juni och föregående månad så visar 22 av 26 specialiteter upp ett sämre resultat. Det är inte ovanligt att tillgängligheten till den planerade vården för-sämras under sommaren till följd av minskningar i den elektiva vården. Sett till andelen väntande 90 dagar eller kortare (den nationella vårdgarantin) är skillnaderna mellan uppföljningarna mindre.

Andelen väntande under vårdgarantins gräns till mottagning 2011

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

SLL 2011 (30) 50% 57% 59% 54% 60% 51%

Nat 2011 (90) 83% 84% 85% 87% 88% 87%

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Handkirurgi, ortopedi, ögonsjukvård och öron- näsa-hals mottagning är identifierade problemområden. Av dessa har ortopedi och öron-näsa-hals haft en positiv utveckling till och med maj och handkirurgin har en fortsatt positiv utveckling i juni. Behandling inom 90 dagar (90) Vårdgarantin innebär att patienten ska påbörja behandling senast 90 dagar efter att be-slut om behandling har fattats. I uppföljningen av vårdgarantin följs 42 typer av spe-cificerade behandlingar. Nytt för 2011 är att ytterligare kirurgiska behandlingar följs upp i tolv så kallade övrigt grupper indelade efter kirurgiska områden.

34 HSN 1103-0283

Hälften av behandlingarna har haft en positiv trend under det första halvåret 2011 sett till andelen väntande under vårdgarantins gräns. Samtidigt innebär utvecklingen mellan maj och juni, i likhet med mottagning, en något ökad andel väntande, en procent.

Andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling 2011

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2011 80% 79% 81% 82% 85% 84%

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

De behandlingar med högst andel väntande inom vårdgarantins gräns under våren är operation av gråstarr och skelning samt utprovning av hörapparater. Inom dessa om-råden har 95 procent eller fler av patienterna väntat 90 dagar eller kortare vid avstäm-ningstillfällena. De behandlingsområden som visar sämst tillgänglighet är handkirurgi och operationer inom specialiteten öron-näsa-hals.

Kömiljarden Kömiljarden är en nationell satsning för att förbättra den tidsrelaterade tillgängligheten i den specialiserade vården. Ersättningen är resultatbaserad och betalas ut i efterhand till de landsting som når de uppsatta kraven. Under 2011 sker avstämning under årets alla månader. Kravet är att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar och patienter som är uppsatta på patientvald väntan (PVV), det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett besök eller genom-föra en behandling av medicinska skäl exkluderas från beräkningen. Uppföljningen av behandling omfattar 42 specificerade åtgärder samt i princip alla planerade kirurgiska behandlingar.

35 HSN 1103-0283

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

mott

behandling

mott 67% 71% 76% 75% 75% 75%

behandling 54% 57% 62% 61% 62% 63%

jan feb mars april maj juni

Stockholms läns landsting har uppnått målen för att ta del av kömiljarden inom mot-tagning fem av sex månader under det första halvåret 2011. För behandling har utveck-lingen varit positiv men resultaten når inte satta mål för att ta del av de avsatta medlen. Utarbeta tillämplig och enhetlig remisshantering Under våren har det pågått ett arbete med att ta fram en praxis för hantering av remisser med avseende på exempelvis av- och ombokningar, uteblivna besök och patientvald väntan, inom den specialiserade vården. Den lokala praxisen anpassas mot de förslag på nationella riktlinjer som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet har skett i dialog med representanter för vårdgivarna.

36 HSN 1103-0283

5.4 Publika jämförelser Inriktningsmål Genom publika jämförelser mellan vårdgivare ska patienternas möjligheter att välja öka och sjukvårdens kvalitet förbättras.

Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Införa fler publika jämförelser

• Fortsätta utveckla målrelaterade kvalitetsjämförelser mellan akutsjukhus och kliniker

• Publicera fler vårduppdrag och nyckeltal i leverantörsuppföljningsdatabasen (LUD)

Uppföljning av inriktningsmålet Möjligheten att göra jämförelser mellan vårdgivare har förbättrats. Det sker bland annat genom att fler och mer omfattande publika jämförelser presenteras på Vårdguiden.se.

Uppföljning av strategierna Införa fler publika jämförelser Planeringen är att publicera samtliga patientenkätsundersökningar allt eftersom de genomförs. Det innebär en hel del uppdateringar men även nya tillkommande vård-områden såsom Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, geriatrik, psykiatrisk öppenvård. Fortsätta utveckla målrelaterade kvalitetsjämförelser mellan akutsjukhus och kliniker Arbetet fortgår med publicering av jämförelser mellan akutsjukhus och privata specia-lister. När det gäller höft- och knäledsplastikoperationer pågår arbetet med att ta fram de senaste resultaten som är av intresse vid vårdvalet. Det pågår också en analys av lägsta godtagbara resultatet för aktuella nyckeltal. Motsvarande analys pågår inom förlossningsvården. Publicera fler vårduppdrag och nyckeltal i leverantörsuppföljningsdatabasen (LUD) Stockholms läns landsting har under ett antal år utvecklat LUD. I LUD finns nyckeltal för vårdvalsområdena och andra vårduppdrag såsom allmän psykiatri och geriatrik. LUD har under första delen av 2011 kompletterats med information om vårdområden som kiropraktik, rehabilitering i primärvård, rättspsykiatri, särskilt vårdkrävande pati-enter samt stroketeam. Dessutom har en årsrapport skapats utifrån LUD:s nyckeltal tillsammans med uppgifter ur den webbaserade inrapporteringsmallen (WIM). Års-rapporten är en sammanställning av en vårdgivares resultat under året för att användas vid den årliga avtalsuppföljningen.

37 HSN 1103-0283

5.5 Patientsäkerhet Inriktningsmål Patienter ska inte drabbas av undvikbara vårdskador vid vård och behandling i Stockholms läns landsting

Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Sprida kunskap om patientsäkerhet och ge stöd för ett förbättrat patientsäkerhetsarbete i vården

• Utveckla och intensifiera uppföljning för att säkerställa att vården tillämpar patientsäkra behandlingsrutiner

• Presentera utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet öppet

• Fortsätta införande av elektroniskt stöd för identifiering av vårdskador

• Fortsätta införande av elektroniskt stöd för riskvärdering inför operation

• Fortsätta införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse skriven för patienten

• Fortsätta utveckla incitament för att minska kvalitetsbristkostnader Vårdskador såsom vissa kirurgiska komplikationer, vårdrelaterade infektioner (VRI) och läkemedelsrelaterade problem tillsammans med ökande antibiotikaresistens innebär lidande för de personer som drabbas, samtidigt som de innebär betydande kostnader för hälso- och sjukvården. Trots att patientsäkerhetsfrågor varit i fokus under senare år har Stockholms läns landsting kvarstående hög andel VRI och mer än 30 procent av akuta inläggningar vid akutsjukhusen utgörs av undvikbara läkemedelsrelaterade problem. Detta visar att hittillsvarande styrmodell inte varit tillräckligt effektiv för att minska vårdskadornas omfattning. Utvecklingen måste därför intensifieras för att hitta en incita-mentstruktur som bättre stödjer arbetet med att minska vårdskadornas omfattning. Detta innebär också ökade möjligheter att minska överbeläggningarna och klara vårdgarantin.

Uppföljning av inriktningsmålet Patientsäkerheten är i fokus i Stockholms läns landsting. Inriktningsmålet innebär en stor utmaning och arbetet för att stärka patientsäkerheten sker på en rad olika områden, till exempel genom förbättrad uppföljning, utbildning och stöd till vårdgivarna i olika former.

38 HSN 1103-0283

Uppföljning av strategierna Sprida kunskap om patientsäkerhet och ge stöd för ett förbättrat patientsäkerhetsarbete i vården Via olika informations- och kommunikationskanaler såsom arbetsnätverk, Patient-säkerhetskommittén, Patientsäkerhetsdagen Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella satsningar med åtgärdspaket har information om patientsäkerhetsarbete och lagstiftning förts ut till vårdgivare och allmänhet. Särskilt fokus har legat på den nationella patientsäkerhetssatsningen och den överens-kommelse som tecknats mellan staten och SKL angående nationell satsning för ökad patientsäkerhet under kommande fyraårs period. Överenskommelsen innebär att om grundläggande krav uppfylls kan landstingen ta del av en prestationsersättning. Bland grundläggande krav finns dels att följa patientsäkerhetslagen, dels att minska överför-skrivning av antibiotika samt att införa Nationell Patientöversikt (NPÖ). Under våren 2011 har tre ingående nationella punktprevalensmätningar genomförts avseende vårdrelaterade (VRI), basala hygienrutiner och klädregler (BHK) samt före-komsten av trycksår. För att nå det långsiktiga målet att minska överförskrivning av antibiotika i öppenvård har ett särskilt utvecklingsarbete inletts av Strama Stockholm. Arbetet med att införa Nationell Patientöversikt (NPÖ) har påbörjats genom erbjudande om stöd till privata vårdgivare och kommuner för att införa eTjänstekort. Representanter från Stockholms läns landsting har drivit/deltagit i flera nationella ut-vecklingsarbeten kring patientsäkerhet däribland mätning av patientsäkerhetskultur, informationsmaterial till patienter som drabbas av vårdskada, anvisningar för patient-säkerhetsberättelse, elektroniskt stöd för identifiering av vårdskador, tipsguider för kul-turmätningar samt nationellt IT-stöd för händelseanalyser (NITHA) för analys av all-varliga händelser. Satsningar på WHO:s handhygiendag den 5 maj 2011 samt ett nytt nationellt projekt inom handhygienområdet för att översätta WHO:s material har gen-omförts. Utveckla och intensifiera uppföljning för att säkerställa att vården tillämpar patientsäkra behandlingsrutiner En översyn av befintlig uppföljning av patientsäkerheten i olika vårdavtal har påbörjats i syfte att utveckla och intensifiera uppföljningen. Ett tillägg har införts i avtalstexter som innebär att vårdgivaren är skyldig att medverka i de nationella satsningar som över-enskommits mellan staten och SKL. Detta innebär att utökade uppföljningar kan göras oavsett avtalsutformning. Som stöd för utökad uppföljning finns både de patientsäker-hetsindikatorer som Patientsäkerhetskommittén föreslagit samt det elektroniska stöd för identifiering av vårdskador som utarbetats i Stockholms läns landsting.

39 HSN 1103-0283

Antalet användare i avvikelserapporteringssystemet Händelsevis har ökat med en fortsatt dominans för riskrapportering, vilket innebär att man är riskmedveten. Den enskilt vanligaste rapporterade vårdavvikelsen brister i vårddokumentation och informationsöverföring och då speciellt intern kommunikation på grund av att gällande rutiner och riktlinjer inte har följts. Samma mönster ser man vid vårdavvikelsen bristande vård. Uppföljning av arbetet med trycksår, undernäring och fallförebyggande (TUFF) har visat att satsningen under sitt första år blivit känd av cirka 50 procent av personalen i vården. De som tagit del av TUFF-konceptet har vid uppföljning bland angett annat ökade kunskaper och motivation för det förebyggande arbetet. Förebyggande arbete ges numera ökat stöd från ansvarig ledning. Utfallet av det förebyggande arbetet är dock svårt att avläsa genom landstingets gemensamma system. Samtliga åtgärder som regi-streras i patientjournalen angående trycksår, undernäring och fall förs inte över till det gemensamma vårdregistret (GVR) och vidare till VAL-databasen. Presentera utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet öppet Resultat från de nationella punktprevalensmätningarna av VRI, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår under våren 2011 har presenterats öppet på landstingsnivå av SKL. Resultatet visar att Stockholms läns landsting har kvarstående hög andel VRI och förvaltningen har därför beslutat om ett utvecklingsarbete med Smittskydd Stockholm, Vårdhygien och sjukhusens sektioner för Vårdhygien med syfte att minska förekomsten. Fortsatt införande av elektroniskt stöd för identifiering av vårdskador Vid Karolinska Universitetssjukhuset pågår användning av det elektroniska stödet för strukturerad journalgranskning vid regelbunden granskning inom opererande verksamheter. I det fortsatta utvecklingsarbetet har förslag till användning inom barnsjukvården tagits fram. Arbetet pågår med införande vid Capio S:t Görans akutsjuks först därefter kommer övriga akutsjukhus. Med utgångspunkt i det utvecklingsarbetet som bedrivits inom Stockholms läns landsting tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset har Stockholms läns landsting fått i uppdrag att bistå SKL med kartläggning av strukturerad journalgranskning vid sjukhusen. Fortsatt införande av elektroniskt stöd för riskvärdering inför operation Fortsatt utvärdering av riskvärderingsinstrument pågår vid ortopedkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Att införa ett datoriserat beslutsstöd framtaget under andra för-hållanden, IT-system och vårdverksamhet har visat sig vara förenat med större svårig-heter än förväntat. Detta innebär att fortsatt införande inom övriga opererande verksam-heter inom Stockholms läns landsting har försenats.

40 HSN 1103-0283

Fortsatt införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse skriven för patienten I akutsjukhusavtalen för 2011 har krav på att läkemedelsavstämning och läkemedels-berättelse skriven för patienten införts. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Fortsätta utveckla incitament för att minska kvalitetsbristkostnader En benchmarkingrapport av ekonomiska styrsystem internationellt och nationellt har tagits fram som underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

41 HSN 1103-0283

5.6 Jämlik och jämställd vård Inriktningsmål Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, social position, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder.

Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Implementera handlingsprogram för jämlik och jämställd vård

• Utveckla uppföljningen av jämlik och jämställd vård samt kvalitetssäkra jämlikhetsaspekten

Uppföljning av inriktningsmålet Arbetet med en jämlik och jämställd vård är fortsatt i fokus. En jämlik och jämställd är en del i vårdens kvalitetsutveckling och ett perspektiv som alltid integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal.

Uppföljning av strategierna Implementera handlingsprogram för jämlik och jämställd vård Från och med april 2011 har medel beviljats från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för fortsatt implementering av handlingsprogrammet för jämlik och jämställd vård. En projektplan finns och uppdraget är bland annat att genomföra fördjupade ana-lyser av patientsäkerhetsresultat från minst fem vårdgrenar. Utveckla uppföljning av jämlik och jämställd vård samt kvalitetssäkra jämlikhetsaspekten Ett arbete har påbörjats för att under perioden 2011 till 2013 fortsätta utvecklingen av indikatorer för jämställd och jämlik vård, beskrivningar av hur olika patientgrupper upplever vården samt analys av eventuella skillnader för väntetider till vård. Det deluppdrag som rör stöd till insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor, in-klusive metodutveckling och utvärdering, har genomförts av Karolinska Institutets folk-hälsoakademi (KFA). En rapport har tagits fram Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor och data från folkhälsoenkäten analyseras. Resultaten kommer att ingå i Folkhälsorapporten

42 HSN 1103-0283

5.7 Utomlänsvård Inriktningsmål Få en god kontroll av utomlänsvården och dess kostnader

Strategier Inriktningsmålet ska nås genom följande strategier:

• Samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att effektivise