Delårsrapport 2 2019 för grundskolenämnden...2 VÄSTERÅS STAD Titel 2019-09-17 Verksamhetsutveckling Genom deltagande i Skolverkets satsning, Samverkan för bästa skola, med tre

Barn- och utbildningsförvaltningen Stina Edqvist Epost: [email protected]

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida

1 (1)

Datum

2019-09-17 Diarienr

GSN 2019/01300- 1.4.2

Kopia till

Kommunstyrelsen

Grundskolenämnden

Delårsrapport 2 2019 för grundskolenämnden

Förslag till beslut

Grundskolenämnden godkänner delårsrapport 2 2019, och översänder den

till kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Uppföljningen i delårsrapporten avser perioden januari-augusti 2019.

Nämndens delårsrapport skrivs utifrån anvisningar från

stadsledningskontoret, och följer upp nämndens styrkort och följekort i

verksamhetsplan 2019, nämndens internkontrollplan, nämndens budget, samt

uppdrag och mål från kommunfullmäktige. Delårsrapporten beskriver

utvecklingen inom perspektiven kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi,

och inleds med en sammanfattande text under rubriken

verksamhetsutveckling. Rapporten skrivs i styrningsstödssystemet

Hypergene, och ett utvecklingsarbete pågår för att få till en mer läsvänlig

layout.

Grundskolenämnden prognostiserar totalt ett överskott med +13 miljoner

kronorjämfört med budget. Inga jämförelsestörande poster eller

realisationsvinster finns att redovisa. Tilldelningsekonomins årsprognos är

ett överskott med +10 miljoner kronor, vilket bland annat kan härledas till

färre elever i grundskolan (f-9, grundsär) och överskott i budget för

nyanländaersättningen. Budgeten för skolskjutsar prognostiseras gå med

underskott. Kommunala utföraren prognostiserar ett överskott med +3 mnkr.

Överskott återfinns inom fritidshem och grundskolan årskurs 7-9, underskott

inom grundsärskolan och övrigt. Överskotten beror främst på svårigheter att

rekrytera rätt kompetens. Underskotten beror på högre bemanning jämfört

med budget.

bs529

Maskinskriven text

P.12

2019-09-17 Utkast/Version: förslag

Dnr: 2019/01300

Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås 021-39 00 00 • www.vasteras.se

Delårsrapport 2 2019 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2019-08-31 Organisation:

Grundskolenämnden

2

VÄSTERÅS STAD Titel

2019-09-17

Verksamhetsutveckling Genom deltagande i Skolverkets satsning, Samverkan för bästa skola, med tre

kommunala skolor bygger grundskolan ökad kapacitet för ett fördjupat

systematiskt kvalitetsarbete. Även ett utvecklingsarbete med det systematiska

kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är igångsatt. En ny modell för

verksamhetsuppföljning har genomförts under augusti 2019, kallad

Resultatdialog. Det har inneburit ett sätt att komma närmare varje skolas resultat,

analys av orsaker till resultaten och behov av stöd och styrning. Det förväntas leda

till att på ett bättre sätt stödja varje skolas unika behov, men också få en bättre

bild på aggregerad nivå. Parallellt med det görs också en ”Västeråsmodell” utifrån

erfarenheterna för att stödja fler skolors utvecklingsarbete utifrån sina specifika

behov. Flera sådana riktade insatser pågår. Nya insatser kan identifieras i

samband med verksamhetsuppföljningen. Det kan handla om generella insatser

liksom riktade insatser.

Genomlysning av hur förskoleklass fungerar, i alla kommunala skolor, har

genomförts och förväntas leda till större likvärdighet och kvalitativt bättre

undervisning. Ett fortsatt arbete sker i höst då frågan om lärares förutsättningar

till att planera verksamheten belyses. Det obligatoriska kartläggningsmaterialet

att använda i förskoleklass förväntas leda till att både upptäcka elever som kan

befaras senare få svårt att klara skolans kommande kunskapskrav upptäcks liksom

att identifiera undervisning som leder mot att förbereda eleverna, i förskoleklass,

inför de kunskapskrav som senare kommer att ställas på eleverna. Alla skolor med

förskoleklass har fått utbildning i lagstiftning kring Läsa-, skriva-, räkna-garantin,

där kartläggningsmaterialet är en del, samt att lärare fått utbildning i hur

kartläggningsmaterialet ska användas.

För att uppfylla de nationella målen samt tillgodose verksamheternas behov tas

en egen digitaliseringsstrategi fram för skolverksamheterna. Strategin kommer att

vara styrande och gälla över flera års tid.

En översyn har genomförts inom fritidshemsverksamheterna för att se vilka

utbildningsinsatser som behövs för att höja andelen behörig personal. En

projektgrupp är tillsatt för att se över "Kompetensutveckling för rätt bemanning

över tid". Uppdraget har till syfte att ta fram underlag till nämnden så de kan göra

bedömningar och fatta beslut om framtida åtgärder för att öka kompetensen hos

pedagoger och övriga medarbetare inom verksamhetsområden som regleras av

skollagen.

Grundskolenämnden prognostiserar totalt ett överskott med +13 mnkr jämfört

med budget. Inga jämförelsestörande poster eller realisationsvinster finns att

redovisa. Tilldelningsekonomins årsprognos är ett överskott med +10 mnkr vilket

3


2019-09-17

bland annat kan härledas till färre elever i grundskolan (f-9, grundsär) och

överskott i budget för nyanländaersättningen. Budgeten för skolskjutsar

prognostiseras gå med underskott. Kommunala utföraren prognostiserar ett

överskott med +3 mnkr. Överskott återfinns inom fritidshem och grundskolan

årskurs 7-9, underskott inom grundsärskolan och övrigt. Överskotten beror främst

på svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Underskotten beror på högre

bemanning jämfört med budget.

4


2019-09-17

Uppföljning av uppdrag Nämnden fick nedanstående uppdrag i kommunfullmäktiges årsplan 2019. Status

för uppdraget framgår av tabellen.

Uppdrag Status

1. Återrapport årsplan med beslutade styrkort

Genomfört

2. Bättre skolresultat Arbete pågår, se uppföljning av styrkort

5. Tidiga, samordnade insatser Arbete pågår tillsammans med övriga berörda nämnder. Hittills har fokus varit tolkning av uppdraget, omvärldsspaning samt dialog med forskare inom området.

8. Skollokaler som motverkar segregation Arbete pågår i ordinarie processer

9. Samordna byggprocessen Arbete pågår i ordinarie processer

13. Minska administrativa kostnader Plan finns, och håller på att verkställas

17. Minskade investeringar Genomfört, dock inte minskat med 30 %

5


2019-09-17

Uppföljning av styrkort, följekort och internkontroll

Kund: Vi har nöjda kunder och invånare

Styrkort

Kritisk framgångsfaktor: Elever mår bra och upplever sig hörda och sedda.

Titel Utfall Mål Bedömning Trend

GSN Elevers uppfattning om trygghet (index 0-10), åk 9, kommunala skolor

7,8 (2019)

8,1 Ej accepterat värde

Minskad

Kommentar: Upplevd trygghet i Västerås kommunala skolor är i nivå med övriga skolor i Sverige, men minskar något och når inte målet för 2019. Skillnaden mellan pojkar och flickor på totalen är mycket liten (flickor 7,9 och pojkar 7,8). På skolnivå finns en stor variation, både mellan skolor (högsta 8,9, lägsta 7,6) och mellan flickor (högsta 9,6 och lägsta 7,0) och pojkar (högsta 8,7 och lägsta 6,5) På sex av våra högstadieskolor är det flickor som upplever den största tryggheten. Skolor som har en ökad trygghet beskriver att de satsat på andra kompetenser som elevcoacher extra fritidsledare, utveckling av kafeterian. För att möta stereotypa maskulinitetsnormer deltar några skolor i programmet Mentor in violence prevention, MVP.

GSN Elevers närvaro, åk 7-9, kommunala skolor, genomsnittlig andel vår- och hösttermin

87,5% (2018)

91,0%

Kommentar: Närvaro för elever i åk 7-9 under VT 2019 var 86 %. Fördelat i kön var det inte så stor skillnad, 85,4 % för flickor och 86,5 % för pojkar. Det finns ett antal elever med problematisk frånvaro och hög giltig frånvaro för både flickor och pojkar. Flickor hade 11,8 % giltig frånvaro och pojkar 10,0 %. Den psykiska hälsan bland ungdomar har försämrats speciellt bland flickor, vilket kan vara en orsak till skillnaden. Utvecklingen över tid i siffror kan påverkas av rapporteringsrutiner och utveckling av nytt verktyg för att ta fram statistiken. Skolorna arbetar med de planerade insatserna inom elevhälsoarbetet för att motverka den problematiska frånvaron. Elevhälsoarbetet vad gäller arbetet med att följa upp frånvaro pågår. Skolorna fokuserar på det långsiktiga främjande och förebyggande arbete.

Följekort

Titel 2017 2018 2019 Trend

GSN Elevers uppfattning om trygghet (index 0-10), åk 9, alla skolor

Kommentar: Utfall kommer först 2020, och efter det vartannat år.

6


2019-09-17

GSN Andel elever som upplever att de mår bra eller mycket bra, åk 9, alla skolor

77%

Kommentar: Måttet mäts genom enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung. 2017 uppgav pojkar att de mår bra eller mycket bra i betydligt högre utsträckning än flickor (87 % jämfört med 68 %). Nästa gång undersökningen genomförs är 2020.

GSN Elevers uppfattning om delaktighet och inflytande (index 0-10), åk 9, kommunala skolor

5,4 5,2 Minskad

Kommentar: En minskning, från 5,4 till 5,2, i upplevelse av delaktighet och inflytande skedde från 2018 till 2019. Ingen skillnad finns i upplevelsen mellan könen. Bland rektorer råder delade meningar om hur läroplanen ska tolkas. Det finns behov av att arbeta med frågan i rektorsgruppen på Ledarforum. Många skolor lägger fokus på den formella aspekten av delaktighet och inflytande. För elever torde inflytandet i och över undervisningen vara det viktiga. Det fortsätter aktiviteter för att stärka skolans förutsättningar för att utveckla elevers ansvar och inflytande över utbildningen samt utveckla rektors pedagogiskt ledarskap.

Intern kontroll

Riskområde Åtgärd/åtgärder

Brister i planering, dimensionering och rättsäker skolplacering. *Otydlighet i anvarsfördelningen i processerna. *Risk för otydlig/bristfällig kommunikation med vårdnadshavare inför skolplacering. *Risk för att alla barn inte får den skolplacering som de har rätt till.

Processbeskrivningar och rutiner skapas för att säkerställa ansvarsfördelningen

- Skolvalsprocessen - Byte av skola-processen - Processen för nyinflyttade och elever som flyttar inom kommunen och inte erhåller en skola inom närhet - Processen för skyddade och interkommunala elever

Kapacitetsbedömning för respektive årskurs som sammanställs

Samordnare har nätverksträffar med Kontaktcenter, Entrén och växeln samt placeringsenheten i syfte att tydliggöra informationen till vårdnadshavarna.

Rektorer informeras om processerna vid ett flertal tillfällen t.ex. ledarforum, skriftlig dokumentation för ökad kännedom så att vårdnadshavare får relevant information kring skolval och skolplacering. Vårdnadshavare får även uppdaterad information via hemsidan.

För att rättssäkert tillgodose att eleverna får korrekt placering används ett digitalt verktyg vars resultat analyseras innan slutgiltig placering sker. Inför en kommande upphandling görs analyser i syfte att höja rättssäkerheten ytterligare.

7


2019-09-17

Förvaltningen fortsätter med arbetsgruppen ”Förvaltningens bästa bedömning” för att få fram bästa möjliga underlag för kort- och långsiktig dimensionering.

Undersöka möjligheten att bygga ett planeringsverktyg för att bättre kunna analysera olika skolutbyggnadsalternativ

Uppföljning: Riktlinjen för skolplacering är under revidering för att bland annat tydliggöra bytesprocessen. Informationen gentemot vårdnadshavare behöver fortfarande stärkas. Det man som vårdnadshavare kan förväntas vilja ha information om saknas fortfarande på stadens webbplats, exempelvis hur man som vårdnadshavare får veta vilken skola barnet har garanterad skolskjuts till om barnet inte har någon skola inom närhet. Det finns ett projekt tillsatt för att kartlägga processerna kring lokalplanering på såväl kort- som långsikt. Projektet är i uppstartsfasen, det finns en risk att projektet från förvaltningens sida inte får tillräckligt hög prioriteritet. Efter delårsrapport 1 har ett arbete pågått och nu kommer detaljplanerna till nämnden för yttrande. Detta möjliggör för nämnden att lämna medskick till den nämnd som har skickat detaljplanen för yttrande. I och med detta kommer nämnden på ett naturligt sätt in tidigare i planeringsprocessen.

Risk att det systematiskt kvalitetsarbete för trygghet och studiero inte når ut på skolenhetsnivå *Risk att de signaler som ges i anmälningsärenden inte tas tillvara i det systematiska kvalitetsarbetet. *Elever är inte trygga i skolan. Klagomålshanteringen *Förbättringsarbetet i projektform får inte önskad effekt. *Brister i beslutsunderlag.

Infört ett digitalt system för att anmäla upplevd diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Blanketter för anmälan, utredning och uppföljning vid upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har tagits fram. Systemet underlättar systematik och därmed, för huvudmannen, synliggjort antalet upplevda diskrimineringar, trakasserier eller kränkande behandling.

Fortsatt arbete med att utveckla systemet för att anmäla, utreda och följa upp diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på ett enklare sätt. Det frigör tid för lärare och elevhälsoteam att fokusera på det förebyggande och främjande arbetet.

Införande av nytt dokumentationssystem för elevhälsoteam i skolan.

Verksamhetsledning följer upp skolornas arbete med ”Förebyggande och främjande arbete mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling” i maj varje år. Vid det tillfället träffas alla skolors rektorer samt elevhälsoteam för lärande av varandra.

Kvalitetssäkra att alla skolor årligen upprättar en ny plan mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Workshop för rektorer om arbetet med framtagande av plan mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

8


2019-09-17

Förvaltningen sammanställer inkomna ärenden och redovisar dessa månadsvis för nämnden i samband med ärendet ”Rapportering av avvikelser avseende viktiga kvalitetsparametrar”. Sammanställningen innehåller även klagomål och anmälningar till Skolinspektionen.

Sammanställningen av en rapport till nämnden där inkomna kränkningar, klagomål och anmälningar till Skolinspektionen redovisas med typ av ärende, antal, antal per skola samt en analys över dessa. Detta görs för att säkerställa ett fullgott kvalitetsarbete på enheterna och för att identifiera utvecklingsområde både för återkoppling till verksamheten och nämnden en gång per kalenderår, i februari.

Uppföljning: För att kvalitetssäkra processen för anmälan, utredning och uppföljning vid upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling undersöker grundskoleverksamheten möjligheten att införa ett nytt system för rapportering. Att införa ett nytt system för detta innebär dock inte per automatik att processen förbättras. För att säkerställa en vinst vid införande av ett nytt system är det viktigt att processen är tydliggjord, kartlagd och förankrad med samtliga inblandade.

Klagomålshanteringen *Förbättringsarbetet i projektform får inte önskad effekt. *Brister i beslutsunderlag.

För att säkra att förbättringsarbetet får genomslag ska projektet bland annat:

Inkludera arbetet kring implementering i ett tidigt skede för att skapa förutsättningar för överlämnande från projekt till verksamhet.

Se över möjligheten att stegvis påbörja implementering under projektets gång för att underlätta förändringsarbetet.

Förankra arbetet och dess inriktning kontinuerligt med verksamhets- och förvaltningsledning för att successivt etablera styrning och ägande av klagomålsprocessen.

Fastställa former för uppföljning för att säkerställa att implementeringen omhändertas av verksamheterna.

Projektet syftar bland annat till att:

Kartlägga klagomålsprocessen.

Formulera en sammanhållen och systematisk kedja för klagomålshanteringen.

Upprätta enhetlig rutin för hantering och uppföljning av klagomål.

Uppföljning: Projektgrupp är tillsatt och projektplan är under framtagande. Kartläggning av processen är påbörjad. Urval av pilotskolor för projektet pågår. Urvalet sker bland de kommunala grundskolorna. Projektplanen är ännu inte färdigställd. Finns risk att projektet inte får den prioritet det borde och att styrningen (ägarskapet) av projektet

9


2019-09-17

inte är tillräckligt tydligt. Det finns en risk att när projektet inte kommer igång att det i förvaltningen påbörjas andra arbeten kring klagomålshanteringen. Detta skulle kunna försvåra för projektet att få genomslag för sitt förbättringsarbete.

Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat

Styrkort

Kritisk framgångsfaktor: Elever lyckas i skolan.


Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)

65,2% (2018)

67,8% Ökad

Kommentar: Skolverket publicerar de officiella resultat i september, och de redovisas i verksamhetsberättelsen. De preliminära siffror för åk 9 är att 66,9% av elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det finns en viss skillnad mellan pojkar (67,4%) och flickor (66,2%) . För att höja studieresultat fortsätter aktiviteter för att stärka rektors pedagogisk personal, skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse genom riktade insatser, ”Västerås-modellen” samt skapa förutsättningar för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Många elever lämnar den kommunala skolan mellan åk 3 och åk 4, särskilt elever med högutbildade föräldrar och särskilt flickor, och börjar i fristående skolor. Detta kan vara en orsak till att flickors resultat i jämförelse med pojkars.

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, lägeskommun, kommunal skola, genomsnittlig andel (%)

68% (2018)

70%

Kommentar: Resultat publiceras i november, och kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen.

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%)

71,9% (2018)

73,5%

Kommentar: Resultat för 2019 presenteras av Skolverket i slutet av september, och redovisas i verksamhetsberättelsen.

Elever i år 9 meritvärde kommunala skolor (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen)

225,6 (2018)

228,0

Kommentar: Resultat för 2019 publiceras i slutet av september, och redovisas i verksamhetsberättelsen 2019. De preliminära resultaten för meritvärde för alla elever

10


2019-09-17

(inklusive nyinvandrade och okänd bakgrund) var 215,8, för pojkar 212,4 och för flickor 220,2. Detta är inte jämförbart med nämndens mål. För att höja studieresultat fortsätter aktiviteter för att stärka rektors pedagogisk personal, skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse genom riktade insatser, ”Västerås-modellen” samt skapa förutsättningar för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete.

Elever i år 9 meritvärde lägeskommun (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen)

235,6 238,2

Kommentar: Resultat för 2019 presenteras av Skolverket i slutet av september, och redovisas i verksamhetsberättelsen.

Följekort

Titel 2016 2017 2018 2019 Trend

Elever i år 9 meritvärde kommunala skolor (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen)

224,2 218,1 225,6 Ökad

Kommentar: Resultat för 2019 publiceras i slutet av september, och redovisas i verksamhetsberättelsen 2019.

Elever i år 9 meritvärde lägeskommun (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen)

231,0 228,6 235,6 Ökad

Kommentar: Resultat för 2019 kommer i slutet av september, och redovisas i verksamhetsberättelsen. Trenden från tidigare år är stigande, vilket troligen beror på dels ökad utbildningsnivå hos elevernas föräldrar, dels förbättrade arbetssätt i kommunala och fristående skolor.

Elever/anställd (heltidstjänst) i kommunalt fritidshem, antal

18,9 20,4 19,3 Minskad

Kommentar: Visserligen har antalet elever per anställd sjunkit något, men personaltätheten utgör fortfarande en av de stora utmaningarna för att kunna hålla en hög kvalitet i undervisningen. Det är en stor utmaning att rekrytera behörig personal och det går att anta att utmaningen blir än större när det blir krav på legitimation för lärare i fritidshem.

Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal

13,1 13,0 13,1 Oförändrad

Kommentar: Lärartätheten är oförändrad mellan åren. Kommunala skolor i Västerås har en högre lärartäthet än fristående skolor. Västerås har en lägre lärartäthet är riket (12,1 elever/lärare) och jämförelsekommunerna (12,5). Detta korrelerar med en lägre

11


2019-09-17

kostnad per elev i Västerås. Resultat för 2019 (avseende oktober 2019) publiceras i mars 2020 och redovisas i delårsrapport 1 2020.

Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal


Kommentar: Lärartätheten är oförändrad de senaste åren.

Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, lägeskommun, andel (%)


Kommentar: Trenden är oförändrad. Andelen legitimerade och behöriga lärare ökar i de kommunala skolorna, men minskar i de fristående skolorna, som redan tidigare hade en lägre nivå än de kommunala skolorna. Det finns en korrelation mellan andelen behöriga lärare och föräldrarnas utbildningsnivå på de olika skolorna. Västerås har ett lägre resultat än riket (70,5 %) och genomsnittet för jämförelsekommunerna (71,4 %). Både kommunala och fristående skolor i Västerås har lägre resultat än riket och jämförelsekommunerna, och Västerås har dessutom en högre andel fristående skolor, vilket drar ner resultatet. Resultat för 2019 (avseende oktober 2019) publiceras i mars 2020, och redovisas i delårsrapport 1 2020.

Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem, antal

20,8 21,5 20,1 Minskad

Kommentar: Personaltätheten på fritidshem i Västerås har ökat de senaste åren. Kommunala fritidshem har en högre personaltäthet än fristående, men personaltätheten har ökat kraftigt i de fristående fritidshemmens redovisning sedan 2015 (från 49,6 barn/årsarbetare till 25,3). Västerås har aningen högre personaltäthet än riket (20,5 barn/årsarbetare) och jämförelsekommuner (20,9). Parallellt med den ökande personaltätheten har dock personalens utbildningsnivå sjunkit. Resultat för 2019 (avseende oktober 2019) publiceras i april 2020, och redovisas i delårsrapport 1 2020.

GSN Andel elever med godtagbar kunskapsnivå i samtliga ämnen eller ämnesområden i åk 9, grundsärskolan, kommunala skolor

100% Nytt mått

Kommentar: För varje elev sätts individuella mål utifrån elevens förutsättningar. I princip alla elever bedöms nå sina mål. Flera rektorer diskuterar att se över hur man kan utmana elever mer.

Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, andel (%)

71,9% 70,6% 71,9% Ökad

Kommentar: Den officiella statistiken rapporteras den 24 oktober. En fullständig redogörelse och analys kommer i novembernämnden och därefter i verksamhetsberättelsen.

12


2019-09-17

Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), lägeskommun, andel (%)

76,2% 74,6% 75,3% Ökad

Kommentar: Efter att trenden varit nedåtgående flera år, vände den uppåt 2018. Uppgången skedde till följd av förbättring i de kommunala skolorna, som dock har resultat på en lägre nivå än fristående skolor. 2019 års resultat publiceras i oktober, och redovisas i verksamhetsberättelsen.

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%)

67% 67% 68% Oförändrad

Kommentar: Statistiken för resultat på nationella prov årskurs 3 rapporteras i november, och därefter i verksamhetsberättelsen.

GSN Elevers uppfattning om stimulans (index 0-10), åk 9, kommunala skolor

5,2 5,6 5,4 Minskad

Kommentar: Resultat 2019 är något lägre än 2018. Ingen könsskillnad finns i upplevelsen av stimulans, sett till samtliga skolor. Däremot är det variation mellan skolor, från 6,1 till 4,2, och mellan pojkar och flickor inom skolan. På 7 av 10 enheter upplever pojkarna en lägre stimulans i undervisningen. Särskilt tydligt är det på två enheter med lågt värde för stimulans i undervisningen.

GSN Elevers uppfattning om studiero (index 0-10), åk 9, kommunala skolor

5,2 5,9 5,3 Minskad

Kommentar: Värdet för studiero pendlar upp och ner över tid, något uppåt detta läsår. Sex enheter har ett högre värde än snittet och tre enheter ett lägre värde. Resultaten är mellan 6,1 och 4,5. Det är svårt att se ett mönster varför en skola har högt eller lågt värde, likaså varierar resultatet mellan pojkar och flickor. På sex av skolorna är det pojkar som upplever en sämre studiero än flickor, om än små skillnader. Svarsfrekvensen för åk 9 2018 var mycket låg, varför det är vanskligt att jämföra resultaten mellan 2018 och 2019. Mer rättvist är att jämföra 2017 med 2019.

Intern kontroll


Risk att systematiskt kvalitetsarbete för bättre kunskapsresultat inte fungerar på skolenhetsnivå

Risk att verksamheten inte har metoder som synliggör och har fokus på varje elevs läranden.

Grundskolans systematiska kvalitetsarbete med fokus på kunskapsresultat genom att i verksamhetsuppföljningen ställa frågor till rektor om elevers resultat på skol-, klass- och elevnivå.

Fortsätta arbeta med grundskolas egna interna resurser för riktade insatser till skolor som bedöms

13


2019-09-17

Målet för förbättrat kunskapsresultat uppnås inte.

ha låga kunskapsresultat och kan behöva externt stöd för fortsatt utveckling.

Förankring på skolenhetsnivå av metodiken (Samverkan för bästa skolan) för analys av kunskapsresultat i relation i relation till hur undervisning bedrivs samt hur organisationen stödjer högre kunskapsresultat.

Verksamhetsuppföljning av hur skolors systematiska kvalitetsarbete för högre kunskapsresultat fortsätter.

Återkoppling från verksamhetsledningen till skolorganisation av verksamhetsuppföljningen. Genom workshop med rektorer och förstelärare.

Införande av nytt system, Hypergene.

Kunskapsuppföljningar tre gånger per år i årskurs 1-5 i syfte att synliggöra prognos och för att kunna omfördela resurser på enhetsnivå.

Utveckla lärarens undervisning i förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3 med hjälp av Legilexis material för att analysera elevers språkliga färdigheter på individ- och gruppnivå.

Mitterminsuppföljning av F-varningar i årskurs 6-9.

Uppföljning: Arbetet med att utveckla lärarens undervisning i förskoleklass, åk 1 och åk 2 genomförs med stöd av enheten för didaktik och ämnesutveckling (EDÄ) som ledare för utbildningsinsatser. Ett antal workshops och föreläsningar med olika inriktning har genomförts eller är planerade att genomföras under året. I samband med delår 2 har resultatdialoger med enheterna genomförts och utifrån den gör verksamhetsledningen en övergripande analys för att kunna styra och rikta stöd och resurser dit de bäst behövs. Utveckling av ett gemensamt ramverk för hur en skolorganisation ska se ut utifrån vetenskaplig grund utvecklas och ska implementeras under läsåret. Processen för resultatuppföljning 6-9 ska utvecklas till att inte bara följa upp F-varningar, utan också betygsskalan, för att den ska leda till att skolan får syn på sina resultat. Samarbetet med Skolverket, Samverkan för bästa skola, pågår och aktiviteter och insatser är påbörjade eller på väg att påbörjas.

Risk för brister i skolpliktsbevakningen.

Otydlighet i ansvarsfördelningen i skolpliktsbevakningen.

De nya kraven kring skolpliktsbevakning i skollagen är inte införda och kända i verksamheten.

Folkbokförda skolpliktiga barn går inte i skolan (saknar skolplacering).

Barn har en omfattande frånvaro och frånvaron utreds inte och rapporteras inte till huvudman såsom det föreskrivs i skollagen.

Tydliggöra roller och ansvar i organisationen kopplat till ”avancerad” skolpliktsbevakning

Göra de nya kraven kring skolpliktsbevakning i skollagen kända och införda i verksamheten genom att på ledarforum informera om detta.

Säkra att alla skolor har fungerande system för rapportering av frånvaro i lärplattformen Vklass

Fortsätta utveckla systemet för att anmäla till huvudmannen när rektor inleder en utredning om problematisk frånvaro.

Upprätta skriftligt samverkansavtal med individ- och familjenämnden för att säkerställa att barn får skolplacering då barn placeras i familjehem eller HVB-hem eller liknande.

14


2019-09-17

Koppla skolenhetskod i elevregistret till alla skolpliktiga folkbokförda barn

Uppföljning: Ett avtal är tecknat mellan barn- och utbildningsnämnden och individ- och familjenämnden. En gång per månad möts representanter för barn- och utbildningsförvaltningen och individ- och familjeförvaltningen för avstämning av ärenden. Det är en stor brist att de nya kraven i skollagen ännu inte är förankrade i verksamheten. Det är stora kvarstående problem med att elever inte får sin rätt till undervisning tillgodosedd. I samband med delår ett genomfördes en särskild uppföljning gällande hur lång tid det tar från att ett nyanlänt barn ankommer till Västerås till att barnet får en skolplacering, i samband med verksamhetsberättelsen kommer ytterligare en uppföljning gällande detta att göras. Det finns fortfarande ett stort behov av att säkerställa ansvarsfördelningen i processen för skolpliktsbevakning. Den riktlinje för skolpliktsbevakning som nämnden beslutade om 2017 behöver uppdateras för att säkerställa detta.

Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens

Styrkort

Kritisk framgångsfaktor: Medarbetare och chefer är nöjda med sin arbetsmiljö.


GSN Medarbetarengagemang (HME) Totalindex, grundskola 7-9

83% (2018)

84% Ökad

Kommentar: Medarbetarundersökningen genomförs under hösten och resultatet kan därför presenteras först i verksamhetsberättelsen. Ett nytt arbetssätt införs inom Västerås stad gällande "Aktiv sjukskrivning", vilket innebär att chef och medarbetare har kontakt direkt med varandra, något som skapar möjlighet till en god dialog. Därutöver fortsätter rekryteringsarbetet med att nå måltalet 8-35 medarbetare per chef vilket ökar tillgängligheten mellan chef och medarbetare. Biträdande rektorsrollen har öppnats upp för icke pedagogisk personal och rollen avdelningschef har aktualiserats med Skiljeboskolan som pilotenhet.

GSN Medarbetarengagemang (HME) Totalindex, grundskola F-6

85% (2018)

86% Ökad

Kommentar: Medarbetarundersökningen genomförs under hösten och resultatet kan därför presenteras först i verksamhetsberättelsen.

Kritisk framgångsfaktor: Medarbetare har rätt kompetens för att stödja elevers

lärande.


Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola åk 1-9, kommunala skolor, andel (%)

71,2 (2018)

72,0%

Kommentar:

15


2019-09-17

Utfallet 2018 är på ungefär samma nivå som föregående år. Kartläggning och utveckling av nya roller pågår. Utveckling av den samordnade rekrytering av lärare sker kontinuerligt. Vinsterna med samordnad rekrytering är flera, dels en arbetsmiljöfråga för cheferna, dels samlades resurser för att attrahera arbetssökande till verksamheterna. Utfall 2019 publiceras av Skolverket i mars 2020, och redovisas i delårsrapport 1 2020.

Följekort

Titel 2016 2017 2018 2019 Trend

GSN Sjukfrånvaro, grundskola 7-9 4,66 4,39 Ökad

Kommentar: Sjukfrånvaron var 5,55% under perioden januari-augusti 2019, vilket innebär att den stigit jämfört med samma period föregående år då den var 4,01%. Rapporteringen avser alla anställningsformer.

GSN Sjukfrånvaro, grundskola F-6 6,43 5,77 Minskad

Kommentar: Sjukfrånvaron var 6,22% under perioden januari-augusti 2019, vilket innebär en ökning jämfört med samma period föregående år, då den var 5,71%. Rapporteringen avser alla anställningsformer.

GSN Andel lång sjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron, grundskola 7-9

37% 36%

Kommentar: Andelelen lång sjukfrånvaro var 37,7% under perioden januari-augusti 2019, vilket är en ökning jämfört med samma tidsperiod föregående år då den var 31,4%.

GSN Andel lång sjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron, grundskola F-6

37% 42%

Kommentar: Andelen lång sjukfrånvaro var 36,0% januari-augusti 2019, vilket är i princip oförändrat med samma tidpunkt föregående år (35,9%).

GSN Medarbetarengagemang (HME) Delindex Ledning, grundskola F-6

77% 79% 79% Oförändrad

Kommentar: Medarbetarundersökning genomförs ht-19. Nytt värde rapporteras i verksamhetsberättelsen.

GSN Medarbetarengagemang (HME) Delindex Motivation, grundskola 7-9

78% 84% 85% Ökad


GSN Medarbetarengagemang (HME) Delindex Motivation, grundskola F-6

81% 86% 88% Ökad


16


2019-09-17

GSN Medarbetarengagemang (HME) Delindex Styrning, grundskola 7-9

76% 82% 83% Ökad


GSN Medarbetarengagemang (HME) Delindex Styrning, grundskola F-6

83% 87% 88% Ökad


GSN Medarbetarengagemang (HME) Delindex Ledning, grundskola 7-9

75% 78% 80% Ökad


GSN Andel medarbetare som upplever att de har rimlig arbetsbelastning, grundskola 7-9

65%


GSN Andel medarbetare som upplever att de har rimlig arbetsbelastning, grundskola F-6

56%


GSN Andel chefer med medarbetare i spannet 8-35, grundskola 7-9

55% 44% 42% Minskad

Kommentar: Siffrorna är inte helt jämförbara med 2017 och 2016 på grund av att beräkningssättet har ändats. Utfall för 2019 redovisas i verksamhetsberättelsen.

GSN Andel chefer med medarbetare i spannet 8-35, grundskola F-6

53% 58% 50% Minskad

Kommentar: Siffrorna är inte helt jämförbara med 2017 och 2016 på grund av att beräkningssättet har ändats. Utfall för 2019 redovisas i verksamhetsberättelsen.

Intern kontroll


Risk att de kommunala grundskolorna inte lyckas rekrytera och behålla kompetenta medarbetare.

Införande av åtgärder enligt den nya kompetensförsörjningsplanen.

17


2019-09-17

* Demografiska förändringar (ökat antal barn och elever). * Målet för förbättrat kunskapsresultat uppnås inte. * Pensionsavgångar. * Inte uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

Uppföljning: Aktiviteter sker enligt kompetensförsörjningsplanen, bland annat översyn av nya roller inom verksamheten, utveckling av introduktion samt en kontinuerlig utveckling av den samordnade rekryteringsprocessen. Pilotprojekt angående nya roller/förändring av roller pågår. Biträdande rektorsrollen har öppnats upp för icke pedagogisk personal samt har rollen avdelningschef aktualiserats. Rektor är den pedagogiska ledaren.

Ekonomi: Vi har ekonomi i balans

Styrkort

Kritisk framgångsfaktor: Resurser nyttjas effektivt.


GSN Andel skolor med positivt SALSA-värde, kommunala skolor

10% (2018)

50% Minskad

Kommentar: Analys kommer i verksamhetsberättelsen.

Utfall jämfört med budget, mnkr, tilldelningsekonomi

0,1 (2018)

0,0 Nära värde Oförändrad

Kommentar: Utfall för januari-augusti jämfört med budget är + 4,8 mnkr, vilket beror på bland annat förväntat överskott på helår gällande nyanländaersättningen och att vi har färre barn i verksamheterna.

Utfall jämfört med budget, mnkr, verksamhetsekonomi

2,9 (2018)

0,0 Nära värde Ökad

Kommentar: Utfall jämfört med budget för perioden januari till augusti 2019 är +4,2 mnkr. Överskottet mot budget beror till viss del på att det fortfarande finns en del av budgeten kvar att förbruka för läromedel och förbrukningsmaterial. Ett överskott visas även för personalkostnaderna då skolorna inte kunnat anställa personal till vissa av de tjänster som utlysts.

Följekort

Titel 2016 2017 2018 2019 Trend

Kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev

92 420 97 133 98 331 Ökad

Kommentar: Analys kommer i verksamhetsberättelsen.

18


2019-09-17

GSN Andel enheter med resultat bättre än - 400 tkr

65% 52% 55% 75% Ökad

Kommentar: Senaste utfall är för perioden januari-augusti 2019: 75%.

Andel enheter med budgetavvikelse bättre än - 200 tkr

67% 46% 62% 79% Ökad

Kommentar: Senaste utfall är för prognos 2 2019: 79%.

Intern kontroll


Brister i planering, dimensionering och rättsäker skolplacering. * Risk att förvaltningen inte förmår utnyttja befintligt data, skapa tillgång till tidskritisk information genom informationsutbyte med fristående skolor samt samordna kompetens för att kunna leverera ”Bästa möjliga bedömning” avseende behov av skolplatser i stadens olika boendeområden. * Risk för otydlighet och osäkerhet i planeringsarbetet och i skolplaceringsprocessen.

Ta fram processkartor för kort- och långsiktig planering och implementera arbetssättet i skolplanering och skolplacering samt

Förvaltningen fortsätter med arbetsgruppen ”Förvaltningens bästa bedömning” för att få fram bästa möjliga underlag för kort- och långsiktig dimensionering.

Undersöka möjligheten att bygga ett planeringsverktyg för att bättre kunna analysera olika skolutbyggnadsalternativ

Uppföljning: Det finns ett projekt tillsatt för att kartlägga processerna kring lokalplanering på såväl kort som lång sikt. Projektet är i uppstartsfasen, och det finns en risk att projektet från förvaltningens sida inte får tillräckligt hög prioritet. Lokalbehovsplaner tas årligen fram för att ge en så bra bedömning som möjligt till dimensionering av behov. Lokalbehovsplanen innehåller befolkningsutvecklingen, bostadsbyggandet och lokalbehoven per område ett antal år framåt. Lokalbehovsplanerna behöver i än större utsträckning bygga på analyser av data och prognoser för att möjliggöra "förvaltningens bästa bedömning" avseende lokalbehov. Nämnden har under året fattat beslut om utökning av platser på grundskolor utifrån att förvaltningen har signalerat ett utökat behov av grundskoleplatser inom de områden där dessa skolor ligger. När utökningen har verkställts är det relevant att nämnden får en uppföljning gällande utfallet. Om det utökade antalet platser blev för lite, tillräckligt eller för mycket. Att följa upp detta är viktigt för att se hur träffsäkra förvaltningens bedömningar om behov av grundskoleplatser är.

19


2019-09-17

Ekonomi

Ekonomisk analys Tilldelning- och verksamhetsekonomi budget och utfall

Tilldelnings- och verksamhetsekonomin totalt - Sammanfattande kommentarer

Grundskolenämnden prognostiserar totalt ett överskott med 13 mnkr jämfört

med budget. Inga jämförelsestörande poster eller realisationsvinster finns att

redovisa.

Tilldelningsekonomins årsprognos är ett överskott med 10 mnkr, vilket kan

härledas främst till färre barn i fritidshem och färre elever i grundskola F-9. Vidare

är prognosen ett överskott gällande budgeten för ersättning för nyanlända.

Kommunala utföraren prognostiserar ett överskott med + 3 mkr. Årsprognosen

kan härledas till överskott inom fritidshem och grundskolan årskurs 7-9 men

underskott inom grundsärskolan och övrigt. Överskotten beror främst på

svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Underskotten beror på högre

bemanning jämfört med budget.

Redovisningen av tertialuppföljningen är uppdelad i två delar:

Tilldelningsekonomin. Nämndens kostnader för både fristående och

kommunala utförare.

Verksamhetsekonomin. Den kommunala utförarens kostnad och intäkter.

Nämnden väljer detta sätt att redovisa för att tydligt åtskilja rollen som nämnd

med bidragsgivning på lika villkor, oavsett utförare, från sin roll som huvudman

för den kommunala utföraren.

20


2019-09-17

TILLDELNINGSEKONOMIN

Utfall och prognos

Grundskolenämnden redovisar ett resultat per den 31 augusti på 1 240,7 mnkr

vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 3,9 mnkr för perioden. Prognos till

utfall vid årets slut är 1 879,1 mnkr vilket är 10,3 mnkr (-0,2%) lägre än budget, (se

tabell 2).

Totalt köp av huvudverksamhet per den 31 augusti är 1 237,1 mnkr, 5,8 mnkr

lägre än budget. Utfall för helåret förväntas bli 1 872,5 mnkr vilket är 14,5 mnkr (-

0,3%) lägre än budget. Avvikelsen beror främst på lägre kostnader för

nyanländersättning och fritidshem fördelas efter verksamhet enligt följande.

Antalet elever i förskoleklass folkbokförda i Västerås förväntas vara 1 749, 23

elever lägre än budget (se tabell 1). Utfall för förskoleklass fram till 31 augusti är

65,7 mnkr, och är lite lägre än budget. För helåret förväntas utfallet vara 1,2 mnkr

lägre än budget på grund av det lägre antalet elever främst i fristående

förskoleklass.

Prognos för antal elever i grundskola år 1-9 folkbokförda i Västerås är 15 609 och

är 33 (-0,2 %) lägre än budget. Jämfört med tilldelningsbudgeten har cirka 45

elever fler valt kommunal skola och 90 elever färre fristående skola. Utfallet för

grundskolan per 31 augusti är 971,1 mnkr, 5,4 mnkr lägre än budget. Utfallet för

perioden fördelas mellan kommunal grundskola -0,3 mnkr högre än budget,

fristående verksamheten 9,5 mnkr lägre än budget och utfall för grundskola i

annan kommun -3,7 mnkr högre. Helårsprognos för verksamheten grundskola är 1

459,7mnkr och är 10,1 mnkr lägre än budget. En stor del av den förväntade

överskottet beror på en lägre prognos för både nyanländersättning (+4,7 mnkr)

och tilläggsbelopp (+1,2 mnkr). Utfall och prognos fördelas mellan kommunal,

fristående och i annan kommun som följer.

Den kommunal grundskolas helårsprognos är 1 035,8 mnkr, endast 1,4 mnkr

högre än budget trotts en prognos med 45 elever fler. Prognosen blir inte högre

på grund av att användning av nyanländersättningen blir cirka 3,3 mnkr lägre än

budgeterat. För fristående grundskola är helårsprognosen 399,0mnkr, 11,1 mnkr

lägre än budgeterat. I den ingår utöver minskade kostnader på grund av 90 elever

färre cirka 1,4 mnkr i lägre kostnader för nyanlända och 1,2 mnkr lägre kostnader

för tilläggsbelopp. För grundskola i annan kommun är prognosen 25,0 mnkr för

helåret Den är 2,3 mnkr högre än budget. Den högre kostnaden beror på fler

elever (+12) och på högre kostnader för skolplaceringarna. Det återsökta

momsbidraget per 31 augusti är 19,5 mnkr. Den är 0,8 mkr lägre än budget på

grund av färre elever i fristående skola. Prognos för helåret är 30,0 mnkr, 0,8 mnkr

lägre än budget.

21


2019-09-17

Elevtalet i grundsärskolan förväntas vara 235, två fler än budget. Utfall totalt för

grundsärskola för per 31 augusti är 66,9 mnkr, 0,5 mnkr lägre än budget. Utfall för

helåret prognostiseras till 101,5 mnkr, 0,1 mnkr lägre än budget på grund av

annan fördelning av eleverna mellan de olika nivåerna i den kommunala

grundsärskolan. Utöver dessa elever finns det 15 elever individintegrerade i

grundskolan under våren. Prognos för helåret är 15 individintegrerade elever.

Budgeterat antal elever i fritidshem är 6 760. Prognos för antal elever i

fritidshemsverksamhet folkbokförda i Västerås för helåret är 6 595, 165 färre än

budget. Förväntad ökning på grund av rätt till utökad vistelsetid för barn till

föräldralediga och arbetslösa från juli 2018 verkar ha blivit lägre än bedömd.

Tilldelade medel fram till 31 augusti är 152,9 mnkr, 0,1 mnkr lägre än budget. I

december förväntas utfallet för verksamhet fritidshem vara 243,0 mnkr, 3,9 mnkr

lägre än budget på grund av 165 barn färre än budgeterat främst under hösten.

Utfall för totalt köp av stödverksamhet per den 31 augusti är 43,9 mnkr, 1,0 mnkr

högre än budget. Utfall för helåret förväntas bli 67,7 mnkr vilket är 3,2 mnkr högre

än budget. Avvikelsen fördelas mellan riktade medel och gemensam

förvaltningsadministration enligt följande. Utfall för riktade medel per 31 augusti

är 35,9 mnkr, 0,4 mnkr högre än budget. Den förväntas vara 55,3 mnkr för

helåret, 3,6 mnkr högre än budget. Skillnaden beror på att prognos för

skolskjutskostnader för helåret förväntas vara 45,0 mnkr, 4,8 mnkr högre än

budget. Kostnaderna för utvecklingsmedel förväntas vara 1,1 mnkr lägre än

budget. Den gemensamma förvaltningsadministrationens utfall per 31 augusti är

8,0 mnkr och är något lägre än budget. Prognos för helåret är 12,4 mnkr 0,4 mnkr

lägre än budget.

Intäkter för maxtaxekompensation och kvalitetssäkring med mera är 9,4 mnkr, 0,9

mnkr högre än budget för utfall 31 augusti. De förväntas följa budget för helåret.

Intäkterna från föräldraavgifter per den 31 augusti är 31,0 mnkr, 1,5 mnkr lägre än

budget. Prognos för helåret är att avgiftsintäkterna blir 47,7 mnkr, 1,1 mnkr lägre

än budget. Intäkterna för avgiftskontrollen som genomförs under året förväntas

vara lägre än budgeterat.

22


2019-09-17

23


2019-09-17

24


2019-09-17

VERKSAMHETSEKONOMIN

Totalt

Den kommunala utföraren inom grundskolenämnden redovisar ett resultat på 9,3

mnkr för perioden januari-augusti 2019 vilket innebär en positiv budgetavvikelse

om 4,3 mnkr. Prognosen är beräknad till 3,0 mnkr.

I tabellen nedan redovisas utfallet för perioden och hur prognosen fördelar sig på

grundskolan och verksamhetsområdet utbildning och arbetsmarknad för den

kommunala utföraren.

Grundskolan uppföljning verksamhet

Den kommunala utföraren har haft en positiv resultatutveckling och redovisade

ett utfall om 2,3 mnkr 2018. Utfallet var en kraftig förbättring i förhållande till

2015 då resultatet uppgick till -21,9 mnkr. Resultatutvecklingen har förbättrats de

senaste åren vilket framgår av diagrammet nedan.

25


2019-09-17

Prognosen uppdelat per verksamhet visar att det är en positiv avvikelse mot

budget för framför allt fritidshem och grundskolan 7-9 och en negativ avvikelse

mot budget för grundsärskolan. Avvikelserna beror framför allt på lägre

personalkostnader på fritidshem och grundskolan 7-9 samt högre

personalkostnader för grundsärskolan. En anledning till överskottet på

personalkostnader för grundskolan 7-9 och fritidshem beror på svårighet att få tag

på pedagoger med rätt kompetens. Grundsärskolan fick indikation på fler elever

till hösten 2019 och har bemannat utifrån det.

Grundskolan uppföljning resultaträkning

I tabellen nedan redovisas resultaträkningen övergripande för

verksamhetsområde grundskola. Verksamhetsområdet Utbildning och

arbetsmarknad ingår därmed inte. Belopp anges i tkr.

De totala intäkterna, exklusive intern omföring för täckningsbidrag, uppgår till 1

061 mnkr vilket är 5 mnkr lägre än budgeterat. Skillnaden mellan utfall och budget

26


2019-09-17

beror på något lägre elevintäkter samt lägre övriga intäkter. Prognosen för 2019

visar att intäkterna kommer bli 5 mnkr lägre än budgeten (-0,3 %).

De totala kostnaderna uppgår till 1 055 mnkr vilket är 9 mnkr lägre (-0,9 %) än de

budgeterade kostnader i delårsperioden. Personalkostnaderna är 5 mnkr lägre än

budgeterat vilket framför allt beror på att det finns vissa tjänster som ska

finansieras med statsbidrag samt vakanser som inte är tillsatta. Prognosen är

beräknad att personalkostnaderna kommer bli i paritet med budgeten.

Lokalkostnaderna är 1,9 mnkr lägre än budgeterat i delårsperioden vilket främst

beror på lägre hyreskostnader inom perioden. Budgeten för lokalkostnader

bedöms överensstämma med verklig kostnad för helåret 2019. Övriga kostnader

är 2,4 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att inköp av

läromedel samt material varit lägre för perioden. Prognosen är beräknad till att

övriga kostnader blir 7,4 mnkr lägre än budgeterat för helåret 2019. Det beror

främst på lägre köp av tjänster än men även lägre kostnader för material och hyra

av IT-utrustning. Däremot beräknas måltidskostnaderna överstiga budget med 1

mnkr.

Sammanlagt redovisas en positiv budgetavvikelse för delårsperioden om 4,2 mnkr

och en positiv prognos om 3 mnkr.

Av de totala kostnaderna är 67 % personalkostnader, 13 % lokalkostnader

inklusive el och värme och 20 % övriga kostnader. Av övriga kostnader är

måltidskostnader, läromedel och köpta tjänster såsom elevhälsa, centrum för

tvåspråkighet, IT, städning, administration med mera de största

kostnadsposterna.

Intäkter av statsbidrag uppgår till 73,2 mnkr och har ökat med 18,6 mnkr i

jämförelse med motsvarande period 2018. Kostnader till följd av statsbidraget har

ökat i motsvarande grad. De beloppsmässigt största statsbidragen för

delårsperioden är statsbidrag för likvärdig kunskapsutveckling med 26,5 mnkr,

lågstadielyftet med 15,0 mnkr, lärarlönesatsningen med 12,6 mnkr och

förstelärare med 5,5 mnkr. Statsbidraget för likvärdighet och kunskapsutveckling

är ett nytt statsbidrag som erhålls första gången under hösten 2018. Prognosen

för statsbidrag för 2019 beräknas till 111 mnkr vilket överensstämmer väl mot

budgeten. Ersättning från Migrationsverket redovisas hos tilldelningsekonomin

och kommer verksamheten till del i eleversättningar.

Enheternas ekonomi

För en likvärdig budgetering av enheterna har modellen typskola använts. Tack

vare den modellen blir det naturligt att enheterna kan budgeteras med över-

respektive underskott och därmed ha ett resultatkrav. Modellen är beskriven i

27


2019-09-17

verksamhetsbudgeten för 2019 som beslutades av grundskolenämnden den 29/1

2019.

Det är 30 enheter som lämnar en prognos som är lika eller bättre i förhållande till

sin budget och 15 enheter som redovisar en prognos som är sämre.

Det är fyra enheter som redovisar en prognos som avviker positivt med mer än 1

mnkr i förhållande till sin budget. Det är Nybyggeskolan med 2,5 mnkr,

Skiljeboskolan med 1,1 mnkr, Emausskolan och Bäckbyskolan med vardera 1,0

mnkr. Nybyggeskolans överskott beror både på ökade elevintäkter och lägre

personalkostnader. Skiljeboskolans överskott beror främst på ökade elevintäkter

medan Emausskolan och Bäckbyskolans överskott främst beror på lägre

personalkostnader. De lägre personalkostnaderna beror till stor del på svårighet

att rekrytera rätt kompetens.

Det är fyra enheter som redovisar en prognos som avviker negativt mer än 1 mnkr

i förhållande till sin budget. Det är Apalbyskolan som redovisar en prognos till -2,3

mnkr sämre än budget, Ormkärrskolan -1,9 mnkr, Skallbergsskolan -1,2 mnkr och

Norra Vallbyskolan -1,1 mnkr. Apalbyskolans avvikelse beror främst på högre

personalkostnader än budgeterat. En orsak till det är att skolan har ökat sin

bemanning för att klara fler elever i grundsärskolan. Antalet elever har dock blivit

lägre än planerat. Ormkärrskolans avvikelse beror på lägre elevintäkter och högre

personalkostnad än budgeterat. När det gäller Skallbergsskolan så har skolan ökat

sin bemanning för att kunna ta emot fler elever. Även här har antalet elever blivit

lägre än planerat. Norra Vallbyskolan har för få elever i snitt per klass för att klara

sin budget. Anpassning av personalkostnader för att få en ekonomi i balans enligt

tilldelade ersättningar genomförs under hösten för skolorna med avvikelser.

Verksamhetsområde Utbildning och arbetsmarknad

Verksamhetsområdet Utbildning och arbetsmarknad inom grundskolenämnden

består av beställarenhet, Naturskolan Asköviken, den självstyrande enheten

Orresta/Tortuna, restaurangenheten samt vikarieförmedlingen.

Verksamheten redovisar totalt ett utfall på 3,4 mnkr för perioden vilket

överensstämmer väl mot den periodiserade budgeten. Prognosen för 2019

lämnas till 0.

Restaurangenhetens intäkter består av sålda måltider till verksamheterna och har

en budgeterad omsättning för 2019 på 182 mnkr. Kostnaderna fördelar sig med

50 % på personalkostnader, 33 % på livsmedel, 9 % lokaler och övriga kostnader

om 8 %.

Restaurangenheten visar under delårsperioden ett resultat i balans med budget.

Året började med negativa ekonomiska resultat som följd av ökade

28


2019-09-17

livsmedelskostnader och ökade personalkostnader. Livsmedelskostnaderna ökade

till följd av förra årets torka samt att kronans ställning på råvarumarknaden

påverkar kostnaderna. De styrda inköpen för att nå stadens mål och kravställning

inom ekologiska, hållbara och klimatsmarta livsmedel har drivit kostnader så

dessa har setts över. Efter månader av fokus på ändrade inköpsrutiner är nu

livsmedelskostnaderna lägre än både budget och föregående år.

Personalkostnaderna har ökat till följd av att det öppnat nya förskolor, andelen

utbildade kockar har ökat för att skapa en stabilitet i leveransen vid frånvaro och

tjänstgöringsgraden för medarbetare som sökt önskad tjänstgöringsgrad (ÖTG)

har ökat. Enheten har under våren 2019 utökat ledningsfunktionen i syfte att öka

kvaliteten och förbättra arbetsmiljön samt nå målen för antal medarbetare/chef.

Åtgärder som restriktioner vid intag av timvikarier och att vakanser ej ersatts fullt

ut har bromsat upp kostnaderna.

Under 2018 valde förvaltningen att inte höja måltidspriset mot förskolor,

grundskolor och gymnasium och inför 2019 höjdes måltidspriset med 5 % trots ett

reellt behov av höjning om 10 % för att möta kostnadsökningen för enheten.

Utöver ovan nämnde kostnader har lokalkostnaderna ökat med 37 % de senaste 3

åren. För att nå en långsiktig ekonomi i balans arbetar enheten vidare tillsammans

med förvaltning för att se över enhetens uppdrag och hur uppdragets innehåll och

kvalitet ska justeras. Restaurangenheten har beräknat en prognos på cirka -2

Mnkr, men målsättningen är att restaurangverksamheten ska klara av att hantera

sin obalans i sin egen verksamhet. Om detta inte klaras av har förvaltningen en

modell där eventuella över-, eller underskott fördelas till verksamheterna och

prognosen har därför redovisats till 0.

Vikarieförmedlingens intäkter består av sålda vikarietimmar för personal främst

till förskolan, fritidshem och grundskolan. Vikarieförmedlingen har en budgeterad

omsättning för 2019 på 92 mnkr. Kostnaderna fördelar sig med 95 % på

personalkostnader och 5 % på lokalkostnader och övriga kostnader. Intäkterna för

delårsperioden är cirka 4 mnkr lägre än budget och uppgår även till cirka 4 mnkr

lägre än föregående år. Det är framför allt sålda timmar till förskolan som är lägre

än tidigare år. Kostnaderna har anpassats i motsvarande grad och resultatet ligger

relativt nära noll. Om överskott uppstår kommer det regleras under året och

återbetalas till verksamheten.

Administrativa besparingar

För att hantera det administrativa besparingskravet som fastställts av

kommunfullmäktige har förvaltningen tillsatt en arbetsgrupp med fyra

representanter från ledningsgruppen för att upprätta en handlingsplan. Ett antal

åtgärder har identifierats. Det är bland annat långsiktig planering av

29


2019-09-17

administrativa resurser, översyn av administrativa processer både centralt och på

skolenheter, översyn av administrativa system, digitaliseringsprojekt, översyn av

administrativa lokaler och IT-utrustning med mera. Den kommunala utföraren

inom skolan har ett administrativt besparingskrav på 2,0 mnkr för 2019 och 2,0

mnkr för 2020. Vid uppföljning av handlingsplanen vid delårsrapporten visar att

besparingskraven kommer att uppfyllas.

Elevantal

Antalet elever i verksamheten beräknas minska med 42 elever i F-9 samt 28 elever

i fritidshem jämfört med budgeten för 2019. I jämförelse med utfallet för 2018

innebär prognosen en ökning med 264 elever i F-9 och en ökning med 112 elever i

fritidshem. Antalet asylelever är prognostiserat till 46 och antalet elever med

nyanländpeng 519. Grundsärskolan beräknas ha 234 elever och följer budgeten.

Investeringar Grundskolenämndens egna investeringar avser anskaffning av maskiner och

inventarier till skolor och restaurangens kök. Det är 19 mnkr i investeringsram och

anskaffningar beräknas uppgå till 17 mnkr för 2019. Det är anskaffningar till

restaurangverksamheten som det kommer bli lägre anskaffningar för 2019

än planerat.

30


2019-09-17

Åtgärdsplan Den kommunala utföraren inom grundskolenämnden har en uppföljningsmodell

där respektive enhet ska upprätta en uppföljningsrapport från och med februari

månad om enheten har en negativ avvikelse mot budget med mer än 100 tkr.

Uppföljningsrapporten lämnas till verksamhetschef och ekonom. I rapporten ska

en beskrivande analys lämnas av vad avvikelsen beror på samt en åtgärdsplan ska

tas fram. Denna följs sedan upp månadsvis så länge det återstår en negativ

avvikelse större än 100 tkr i förhållande till budget. Verksamhetscheferna har

uppföljningsmöten med chefer för de enheter som har större avvikelser.

Eftersom den kommunala utföraren som helhet inte har någon avvikelse mot

budget lämnas ingen övergripande åtgärdsplan.

31


2019-09-17

Bilagor Bilaga 1. Analys av resultatdialog augusti 2019

Förvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 • www.vasteras.se Michael Fredqvist 021-39XXXX • Michael. [email protected]

ANALYS AV RESULTATDIALOG AUGUSTI 2019

Grundskoleverksamheten

2

VÄSTERÅS STAD Bilaga 1. Analys av resultatdialog aug 2019

2019-09-15

Innehåll Inledning ................................................................................................................... 3

Resultatanalys ................................................................................................... 4

Processnivå ........................................................................................................... 4

Undervisningen ................................................................................................. 4

Kollegialt lärande .............................................................................................. 5

Elevhälsoarbetet ............................................................................................... 5

Fritidshemmet ................................................................................................... 6

Förskoleklassen ................................................................................................. 6

Strukturnivå .......................................................................................................... 8

Undervisningen ................................................................................................. 8

Omsättning av elever och personal .................................................................. 8

Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................. 8

Lokaler ............................................................................................................... 9

Ämnen ............................................................................................................... 9

Analys och förbättringsområde ............................................................................ 9

Undervisningen ................................................................................................. 9

Kollegialt lärande ............................................................................................ 10

Systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................... 10

Ämnen ............................................................................................................. 10

Lokaler ............................................................................................................. 11

Förbättringsinsatser ........................................................................................ 11

Generellt stöd ................................................................................................. 12

Riktade insatser ............................................................................................... 12

Hänvisningar ................................................................................................... 13

3


2019-09-15

Inledning Ett utvecklingsarbete är igångsatt gällande det systematiska kvalitetsarbetet på

huvudmannanivå. En ny modell för verksamhetsuppföljning är genomförd för

första gången läsåret 2019–2020, kallad ”resultatdialog” (* Se Hänvisningar på

sista sidan i dokumentet). Genom ett möte mellan verksamhetsledning och

skolans ledningsfunktioner (rektor, biträdande rektor förstelärare,

specialpedagog, arbetslagsledare eller vilka man valt som ingår i skolans

ledningsfunktioner), med dialog om orsaker till resultaten i fokus, gavs en tydlig

bild av varje skolas förtjänster, brister och utmaningar. Det förväntas leda till att

på ett bättre sätt stödja varje skolas unika behov men också få en bättre bild på

aggregerad nivå.

I resultatdialogen har samtal förts om vilka rimliga förklaringar i skolans processer

och strukturer som orsakat resultaten. Med process avses de löpande pågående

arbeten på skolan, där undervisning är den viktigaste processen på skolan. Andra

processer kan vara elevhälsoarbetet, kollegialt lärande, förhållningssätt, lärmiljöer

etc. Med strukturer avses den organisation och de strukturer som finns på skolan

som syftar till att skapa förutsättningar för och möjligheter till att det ska kunna

finnas kvalitativt goda processer och utveckling av dessa. Det kan handla om

ekonomiska förutsättningar, tillgången på utbildade lärare, systematiskt

kvalitetsarbete, etc.

I samtalen har också utvecklingsbehov blivit synliga. Det kan handla om generella

utvecklingsbehov som berör alla/många skolor. Det kan också vara behov av

riktade insatser till enskilda skolor inom enskilda områden. Dessa insatser beskrivs

i grundskoleverksamhetens verksamhetsplan för läsåret 2019/2020.

Nedan följer en beskrivning av orsaker till skolors resultat på process och

strukturnivå på aggregerad nivå utifrån resultatdialog med alla skolor.

4


2019-09-15

Resultatanalys

Nedan följer en beskrivning av både styrkor och brister inom process- och

strukturnivå.

Processnivå

Undervisningen På varje skola finns undervisningsskickliga lärare som bedriver en undervisning

som kan benämnas som kvalitativt god utifrån de kriterier som finns beskrivna i

grundskolans verksamhetsplan. * (Se Hänvisningar på sista sidan i dokumentet)

Majoriteten av skolorna har utarbetat en gemensam lektionsstruktur som ska

prägla undervisningen på skolan. Denna lektionsstruktur ger förutsättningar för

igenkänning, lugn, trygghet och studiero. Strukturen innehåller till exempel hur

läraren inleder lektionen där syfte och mål presenteras och förstås av eleverna

samt hur läraren avslutar en lektion där man reflekterar över lektionens

lärandemål, hur man arbetar med till exempel bildstöd, time-timers, etc. Den

gemensamma strukturen beskrivs skapa bättre studiero och lugn under

lektionerna. Genom denna gemensamma lektionsstruktur fångar skolorna en del

av det som kan betecknas som en kvalitativt god undervisning, men inte helheten.

På de skolor, där rektor skapat förutsättningar för och har höga förväntningar på

att lärare ska samverka kring planering, genomförande och bedömning beskrivs

det utgöra en framgångsfaktor. När ämneslagen, arbetslag, lärarpar verkar

fungera tillsammans framträder en mer gemensam bild av hur en kvalitativt god

undervisning går till i just de konstellationerna. Några skolor kan beskriva ett

systematiskt och strukturerat kollegialt lärande i syfte att utveckla

undervisningens kvalitet.

Många skolor beskriver lärare som är skickliga i att skapa relationer med eleverna.

Ett lösningsfokuserat förhållningssätt beskrivs av flera skolor som en

framgångsfaktor för elevinflytande, studiero och stärkta kamratrelationer.

I skolor där utvecklingsarbetet grundar sig i behov som visat sig i det systematiska

kvalitetsarbetet och där utvecklingsinsatsen är långsiktig, systematisk och getts

förutsättningar i form av tid, tydliga roller, uthållighet och där det finns en

gemensam riktning ser man också spår och tecken på en förändrad

undervisningspraktik, vilket kan förväntas leda till att elever lyckas i skolan/skolan

lyckas med att eleverna når ett ökat lärande.

5


2019-09-15

Det som framträder som styrkor på vissa skolor, i vissa klassrum av vissa lärares

undervisning är också brister på andra skolor, i andra klassrum och i andra lärares

undervisning. Det innebär att det saknas en likvärdig kvalitet i undervisningen i

våra skolor.

Undervisningen är till stora delar outforskad och osynlig i kollegiet, enligt flera.

Det innebär att i många fall jobbar lärare ensam i klassrummet och dess

undervisning blir inte granskad eller utmanad tillsammans med andra i ett

kollegialt lärande Inte alla skolor beskriver en gemensam riktning i utveckling av

undervisningen.

Verksamhetsplanens beskrivning av vad som kännetecknar kvalitativt god

undervisning är ännu inte tillräckligt etablerad på alla skolor. Elevers delaktighet

och inflytande i undervisningen beskrivs av skolor som något man behöver

utveckla.

Kollegialt lärande De flest skolor sätter ord på att det finns ett kollegialt lärande men att

uppfattningen om vad kollegialt lärande är spretar. Många beskrivningar av

kollegialt lärande handlar snarare om ett erfarenhetsutbyte och utbyte av tips och

idéer än ett kollegialt lärande för att utveckla undervisningens kvalitet.

Det kollegiala lärandet utgår sällan från besök i undervisningen på skolan och det

saknas på många skolor systematik och kontinuitet för kollegialt lärande. Det

evidensbaserade arbetssättet som används vid bland annat matematiklyftet

används sällan efter ”lyften”.

Många skolor byter förbättringsområden vid varje läsår. Det kan handla om att

ena året ha kompetensutveckling i till exempel språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt och året därpå i till exempel lösningsfokus. Risken är stor att

förbättringsområdet inte hinner etableras i tillräcklig utsträckning innan nästa

utvecklingsområde tar vid.

Elevhälsoarbetet Rektors förmåga att organisera elevhälsans arbete har visat sig vara stor. De flesta

skolor beskriver att samarbetet mellan lärare och elevhälsans personal fungerar

allt bättre och bättre. Detta beskrivs ha bidragit till tydligare strukturer för

trygghet och studiero, minskat glapp mellan undervisande lärare och EHT.

Elevhälsans samlade kompetens bidrar med viktiga perspektiv på utveckling av

utbildningen på skolorna.

De allra flesta skolor beskriver en elevhälsa där elevhälsoteamet och övriga lärare

närmar sig varandra betydligt mer än tidigare. Kreativiteten är stor när det gäller

att organisera för att EHT:s kompetens ska komma undervisningen tillgodo. Det

6


2019-09-15

finns många skolor där man har särskiljt åtgärdande/elevfrågor från främjande

och förebyggande på dagordningen och/eller separerat möten där ena mötet

fokuserar på elever och andra mötet fokuserar på det långsiktiga främjande och

förebyggande arbete.

Flera skolor beskriver att man har utvecklat ett trygghetsteam där fokus ligger på

arbetet mot kränkande behandling där man beskriver goda effekter av

trygghetsteamets arbete.

Elevhälsoarbetet vad gäller arbetet med att följa upp frånvaro fungerar inte på

alla skolor. Stadens ”skolnärvaroplan” är inte implementerad på alla skolor.

Verktygen för att följa närvaro har brister, särskilt på låg- och mellanstadiet.

Fritidshemmet Utbildning i förståelse för fritidshemmets uppdrag och utveckling av undervisning

pågår på skolorna med bland annat förbättra fritidshemmens arbete med

pedagogiska planeringar. Det leder till bättre pedagogisk kvalitet.

Många olika former för hur samverkan mellan skola och fritidshem ser ut finns i

våra skolor. Särskilt framgångsrikt beskrivs det vara på skolor där lärare i skola och

fritidshem har gemensam planeringstid för att tillsammans planera för

undervisningen. Fritidshemmen beskrivs bidra till ökat socialt lärande på många

skolor samt att fritidshemmens undervisning kompletterar undervisningen i

förskoleklass och grundskolan mer strukturerat utifrån vad skolans undervisning

behandlar. Det sker ofta genom att i praktiskt-estetiska uttrycksformer bearbeta

samma innehåll. På vissa skolor är fritidshemmet och grundskolan mer separerade

från varandra där skola och fritidshem inte träffas eller utgår från varandras

verksamheter vid planeringen av undervisningen.

Där utvecklingen inte riktigt kommit lika långt beskrivs svårigheter med att

rekrytera behörig personal vilket i sin tur beskrivs försvåra utveckling av kvalitativt

god undervisning. Många som inte har behörighet har svårt att ta till sig

styrdokumentens intentioner.

Förskoleklassen Förskoleklassens verksamhet sägs vara mer och mer viktig för elevens första

kontakt med skolan. Förskoleklassen beskrivs som mer och mer värdefull och som

ett led i den tidiga (läs-)inlärningen. Förskoleklassens roll har blivit tydliggjord i

och med att den blivit obligatorisk och fått ett förtydligat uppdrag i LGR 11. Det

obligatoriska kartläggningsmaterialet sägs vara bra, men ta mycket tid i anspråk.

Tidig screening (gärna både höst och vår), tidiga insatser efter upptäckt av elever

som man kan befara inte kommer att nå senare års kunskapskrav, användning av

7


2019-09-15

Bornholmsmodellen och specialpedagogiskt stöd i förskoleklass verkar vara

uppskattat och en framgångsfaktor.

Många lärare i förskoleklass säger sig ha svårt att få tid att planera för uppdraget i

förskoleklass med de ökade krav som man uppfattar har infunnit sig samtidigt

som man i de allra flesta skolor också har en fritidshemsverksamhet att planera

för och verka i. De flesta lärare i förskoleklass ser undervisningen i förskoleklass

som mest viktig i de två uppdrag man verkar i.

8


2019-09-15

Strukturnivå

Undervisningen På många skolor saknas en struktur och organisation som möjliggör, frammanar

och stödjer utveckling av undervisningen.

Omsättning av elever och personal Många skolor beskriver svårigheter med att organisera undervisningen när det

kommer ett stort antal nya elever, både nyanlända elever och elever som byter

skola, under pågående termin, vilket är vanligt förekommande på ett flertal

skolor. Nya elever mitt under terminen påverkar undervisningens kvalitet genom

att gruppers gruppdynamik är i ständig förändring samt svårigheter att organisera

till exempel särskilt stöd, resursfördelning, kompetensplanering, etc.

På skolor där det finns kontinuitet i personalgruppen beskriver man det som en

framgångsfaktor för utvecklingsarbete, medan där det är stor omsättning på

personal (rektorer och lärare), många vikarier och obehöriga lärare beskrivs det

utgöra svårigheter för att utveckla en kvalitativt god undervisning.

Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats de senaste två åren. Analyserna

av skolans orsaker är bättre. Man ser orsakerna till resultaten som sitt eget ansvar

och förklarar sällan resultaten med föräldrars utbildningsnivå, elevers

språkbakgrund, etc.

Även om analyserna har blivit kvalitativt bättre finns det fortfarande

utvecklingspotential, i synnerhet när det gäller analysen som ska ligga till grund

för vilka skolutvecklingsinsatser som ska genomföras och vilka effekter man vill

uppnå med sina satsningar.

Rektorers roll för det systematiska kvalitetsarbetet framstår som helt avgörande

för hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs och används till

skolförbättring. I de skolor där rektor kan beskriva att det finns roller och uppdrag,

tid i konferensschemat och i som allas uppdrag framstår också det systematiska

kvalitetsarbetet som välutvecklat.

På de flesta skolor verkar det inte finnas inte tydliga roller och uppdrag för det

systematiska utvecklingsarbetet. På de skolor där ledningsfunktionerna är otydliga

skapar det svåra förutsättningar för utveckling av en kvalitativt god undervisning.

Många beskriver att tiden för att arbeta med pedagogisk kvalitetsutveckling inte

räcker till. Det som man uppfattar som pedagogiskt ledarskap får prioriteras bort

till förmån för andra frågor av mer driftskaraktär kring det dagliga görandet.

9


2019-09-15

Lokaler De allra flesta skolor beskriver en trångboddhet, omoderna lokaler och brist på

lokaler för att kunna dela grupper, ha fritidshemsundervisning i egna lokaler och

eller hitta andra flexibla undervisningsmöjligheter. Ett fåtal skolor säger sig ha

ändåmålsenliga lokaler med stora möjligheter, men de finns.

Ämnen Simning är den del av ämnet idrott som på låg- och mellanstadiet sägs vara

orsaken till att måluppfyllelsen inte klaras. Att elever åker och simtränar tar tid.

Tid som i de flesta skolor tas från annan undervisningstid vilket medför att

eleverna som simtränar också missar väsentlig tid i andra ämnen. Är det dessutom

på samma tid varje vecka kan ett visst ämne försvinna till stor del för eleven. Det

finns skolor som försökt ordna simträning/-undervisning på loven, efter skoltid

och på andra kreativa sätt med goda resultat.

Moderna språk är svåra för en mellanstadieskola att organisera inom ramen för

egen budget och organisation. Den vanligaste lösningen är att eleverna från

mellanstadiet tar sig till närmaste högstadium och läser det moderna språket där.

Det saknas strukturer för kontakten mellan elevens hemskola och högstadieskola.

Det har visat sig att de moderna språken ofta inte tas upp på klasskonferenser

och/eller utvecklingssamtal vilket kan göra att betyget i ämnet kommer som en

överraskning i slutet på terminen.

Analys och förbättringsområde

Det finns en bristande likvärdighet mellan och inom våra skolor inom individ-,

process- och strukturnivå. På individnivå vad gäller elevers resultat och inom

process och struktur är de beskrivna ovan.

Undervisningen När det gäller undervisningen så skiftar kvaliteten i allt för hög grad mellan och

inom skolor. Mycket av undervisningen följs inte upp för att kunna utvecklas mot

det som kännetecknar en kvalitativt god undervisning. Begreppet ”the black box”

stämmer med vad vi vet om undervisningens kvalitet. En undervisning som inte

sker ”bakom stängda dörrar” kan öppna för att i kollegiet utveckla

undervisningens kvalitet. En skola som blir självförsörjande i att utveckla sin

undervisning är önskvärt. Det saknas på alltför många skolor en tydlig

organisation som systematiskt stödjer, möjliggör och frammanar att

undervisningen hamnar i fokus och blir föremål för utveckling så att kvaliteten blir

10


2019-09-15

hög och likvärdig. Det behöver utvecklas en större samsyn och fokus på att en

kvalitativt god undervisning ska prägla undervisningen

Skolor behöver bygga kapacitet för att själva kunna utveckla undervisningen

genom strukturerat och systematiskt kollegialt lärande. För detta krävs en

organisation som möjliggör och stödjer detta. Det handlar bland annat om

tydlighet i roller och ansvar, avsatt tid, undersökning av undervisningen för att

kunna utveckla densamma

Kollegialt lärande Det finns många olika uppfattningar om vad kollegialt lärande är. Det behövs en

mer samstämmig och fördjupad förståelse för vad kollegialt lärande är för att

skolans och lärares undervisning ska utvecklas mot en hög och likvärdig kvalitet

som präglas av det som kännetecknar en kvalitativt god undervisning.

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete genomförs med olika kvalitet och utgår sällan/inte

alltid från elevers resultat, bland annat beroende på att befintliga system för att få

fram resultat är svåråtkomligt.

Orsaker till elevers resultat landar mer och mer i vad skolan själv kan göra i sina

processer och strukturer snarare än att orsakerna till resultatet beror på individen

själv, dennes föräldrar, språkbakgrund eller socioekonomiska status. I den

framåtriktade delen av analysen, det vill säga analys av vilka

skolutvecklingsområden som är aktuella för varje skola, finns brister. Det innebär

att skolors utvecklingsområden inte alltid är grundade i analys av elevers behov.

Elevhälsoarbetet Elevhälsoarbetet har tagit stora kliv framåt när det gäller att nyttja

elevhälsoteamets kompetenser för att utveckla utbildningen och arbeta

förebyggande och främjande. Elevhälsoarbetet är mer och mer en fråga för hela

skolan och det som förut var ”EHT:s uppgift” är mer och mer ”allas ansvar”. Ett

förbättringsområde för elevhälsans arbete är att arbeta för att främja närvaro.

Tydligare rutiner kan behövas på flera skolor för att följa upp frånvaro för att

därmed öka elevers närvaro i skolan.

Ämnen Kunskapskraven i simning är en källa till att många elever inte klarar godkända

kunskaper i idrott. Många olika varianter på att hitta tider, scheman, organisation

för simundervisningen finns. Ett dilemma när det gäller att utöka tiden för

simundervisningen är att det i nuläget enbart är en simhall öppen vilket leder till

svårigheter att hitta tider samt hög arbetsbelastning på simundervisande

personal. Varje skola står ensam i sina ansträngningar i att hitta lösningar för att

11


2019-09-15

elever ska lyckas med att lära sig simma. Ett större grepp, en gemensam strategi

borde istället finnas för att minska den administrativa bördan med att finna tider,

ekonomi och möjligheter till simundervisning. Genom att ta tillvara på de goda

exempel som finns på skolor kan vi öka kunskapen om på vilka olika sätt man kan

organisera för simundervisning.

I moderna språk för årskurs 6 behöver samverkan förbättras mellan undervisande

lärare och elevers hemskolor. Lärare som undervisar i moderna språk behöver få

kännedom om elevers behov av extra anpassningar, etc. liksom att hemskolan

behöver få återkoppling på elevens lärande. Skolors goda exempel på hur man

organiserat återkopplingen kan delas för att möjliggöra detta.

Om årskurs 6-elever läser moderna språk på sin kommande högstadieskola kan

det ses som en inskolning till sin kommande skola. Ett professionellt bemötande

och introduktion från högstadieskolan kan bidra till att eleven väljer att gå vidare

till just den högstadieskolan istället för att byta skola till årskurs 7.

Lokaler Det är trångt i många av skolorna. Det kan vara begränsande för hur man kan

arbeta. I många skolor saknas tillräckligt stora utrymmen i förhållande till antal

elever, grupprum och därmed möjlighet till flexibla gruppindelningar. Det leder till

att studiero och trygghet påverkas samt att undervisningens kvalitet blir lidande

då bland annat individanpassningar försvåras med brist på utrymme.

Förbättringsinsatser Utifrån ovanstående analys behöver grundskolan fortsätta att utveckla

aktiviteterna i verksamhetsplanen för att:

• Stärka rektors pedagogiska ledarskap

• Skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse genom riktade insatser,

Västerås-modellen

• Stärka förutsättningar för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete

• Stärka skolans förutsättningar för att utveckla elevers ansvar och

inflytande över utbildningen

• Stärka förutsättningar för skolors utveckling av fysiska lärmiljöer som

stödjer elevers lärande

• Stärka förutsättningar för ett väl fungerande elevhälsoarbete

både på skol- och huvudmannanivå

Generella insatser liksom riktade insatser mot enskilda skolors brister kommer

att genomföras inom vissa områden, vilka kompletterar de redan pågående

aktiviteterna.

12


2019-09-15

Generellt stöd • Likrikta skolans ledningsstrukturer genom ett gemensamt ramverk,

• Utveckla kollegialt lärande

• Utbildning förstelärare (systematiskt kvalitetsarbete, skolutveckling, roller

och uppdrag)

• Utveckla rutiner för att ta emot och arbetet med nyanlända elever och ha

en beredskap i organisationen för det.

• Bedömningspraktik i första hand mot de lägre åldrarna

• Utveckla analysförmåga på alla nivåer

• Implementera vad som kännetecknar en kvalitativt god undervisning

• Fortsatt utveckling för att främja arbetet med att öka skolnärvaron

Riktade insatser Västeråsmodellen till vissa enheter som visat sig vara i behov av externt stöd.

13


2019-09-15

Hänvisningar * Bilden beskriver styrkedjan från lärare till huvudman via rektor och skolchef.

Den röda ringen beskriver mellan vilka aktörer resultatdialogen har ägt rum.

* En kvalitativt god undervisning kännetecknas av att lärare:

• har en trygg inlärningsmiljö med tydlig struktur (Håkansson/Sundberg 2012, Hattie 2012)

• har tydliga mål och använder undervisningsmetoder som leder till ökad förståelse (Timperley 2013)

• tydligt leder lärandet, varierar arbetsformerna med elevinflytande som en naturlig del i undervisningen (Ellmin 2011, Håkansson/Sundberg 2012)

• formar undervisningen utifrån elevernas inlärningsstrategier och olika behov (Håkansson/Sundberg 2012)

• reflekterar tillsammans med eleverna över lektionens lärandemål (Håkansson/Sundberg 2012)

• har höga förväntningar på sina elever och ger formativ återkoppling (Rubie-Davies 2009, Wiliam 2010, Lundahl 2011, Dweck 2015 )

• samverkar i ett kollegialt lärande kring planering, genomförande och bedömning (Ryve/Hemmi/Kornhall 2016, Timperley 2013, Hattie 2012)

• på ett medvetet plan ständigt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt och de demokratiska grundläggande värderingarna (Persson & Persson, 2016)

- Efterfrågar

analyserade skolresultat

- Ger förutsättningar

anpassade för

verksamhetens behov

Huvudman Skolchef Rektor Lärare

- Efterfrågar

analyserade skolresultat

- Analyserar,

kommunicerar och

beslutar om långsiktiga

förbättringsinsatser

- Ger förutsättningar

anpassade för

verksamhetens behov

- Garanterar elevens

rättssäkerhet

- Efterfrågar

analyserade resultat på

gruppnivå

- Analyserar,

kommunicerar och

vidtar förbättrings-

insatser

- Skapar förutsättningar

för kollegialt lärande

- Planerar och genomför

undervisningen

- Anpassar

undervisningen

- Skapar trygghet och

studiero

- Följer upp, analyserar

och kommunicerar

elevernas

kunskapsresultat på

individ- och gruppnivå

Documents

Delårsrapport 2 2019 för grundskolenämnden...2 VÄSTERÅS STAD Titel 2019-09-17 Verksamhetsutveckling Genom deltagande i Skolverkets satsning, Samverkan för bästa skola, med tre