Nyheter NSD ONSDAG 12 JANUARI 201124 NyheterNSD ONSDAG 12 JANUARI 2011 25

LULEÅEn kamera som hänger runt halsen och som tar bilder en gång i minuten ska hjälpa dementa att minnas.

Forskarna vid Luleå tekniska universitet tror på idén.

– Den som inte kommer ihåg vad den har gjort har inget att prata med närstående om. Bil-derna ger dem tillbaka deras livsberättelse, säger Eva Karls-son, doktorand och sjukskö-terska.

Personer med demens har svårt med minnet, de glömmer och till sist har de inget att tala med sina nära om.

För att ge dem tillbaka samtals-ämnen pågår nu ett forskningspro-jekt som innebär att den demente bär en kamera runt halsen. Bilder-na från kameran laddas sedan in i en dator, en pekskärm, och där kan den demente och hans eller hennes partner titta på vad dagen innehål-lit och prata om det.

Ge stimulans

– En dement kommer inte alltid ihåg vad som hänt under dagen och det man inte kommer ihåg kan man inte prata om. Med bilderna från kameran finns det något att prata om med sin partner. Syftet är att stimulera ordningen i tankarna och minnet, säger Karlsson.

Forskningen kring kameran är ett samarbete som bedrivs av fors-kare vid institutionen för hälso-vetenskap och systemteknik vid universitetet och just nu testas kameran i Norrbotten av tio milt

dementa och deras partner. Memory lane, översatt minne-

nas allé, har som syfte att genom bilder stimulera milt dementa att hålla igång kommunikation och tankar. Tanken är att kameran ska användas i ett tidigt skede i demen-sen och deltagarna i forskningen bor hemma och är fortfarande ak-tiva i livet.

Som ett fotoalbum

– Att ha en livsberättelse är ett sätt att knyta an till livet. Den innehål-ler viktiga händelser och personer för dig och med hjälp av kameran kan den demente själv välja sin hi-storia.

Tillsammans med partnern går den demente igenom det som hänt under dagen som i ett fotoalbum. En bild i minuten blir cirka 3000 bilder på en dag, men kameran in-nehåller ett filter som rensar bort mörka, oskarpa bilder. Kvar att pra-ta om när kameran kopplas till en pekskärm på kvällen blir mellan 30 och 40 bilder.

Bara de närstående har tillgång till bilderna.

Fler användningsområden

I en förlängning kan dock kommu-nikation via webben bli tillgänglig, men det behöver inte vara bilder-na som läggs ut. Det finns redan nu mjukvara till kameror som känner igen vissa saker. Det skulle kunna vara en tallrik till exempel.

– Jag skulle kunna ha koll på min far genom ett textmeddelande på webben att han ätit lunch, säger Josef Hallberg, forskningsassistent i medicinsk teknik.

I framtiden finns fler använd-ningsområden och målgrupper för kameratekniken, anser forskarna och nämner bloggande unga eller personer med funktionshinder som gör det svårt att kommunicera .

ELISABETH HEDMANElisabeth.hedman@nsd.se 0920-263029

FA K TA Memory lane-kamerans framtid Memory lane-kamerans framtida utveckling:➤ trådlös➤ innehålla GPS➤ innehålla mjukvara som kan analysera bilderna, till exempel att se ansikten

KALIX– Bromsmediciner och kameran som hjälper minnet på traven har gett högre livs-kvalitet.

Det säger makarna Greta och Ola Johansson i Risögrund, som testar den nya tekniken.

Greta Johansson märkte själv de första tecknen på att minnet för-

sämrades 2006.Året därpå fick hon diagnosen

Alzheimers, den vanligaste de-menssjukdomen, och hon fick bromsmediciner.

Kameran registrerar allt

– Jag såg annonsen om Luleå teknis-ka universitets projekt i tidningen hösten 2009, de sökte människor som ville testa den nya tekniken,

säger Ola Johansson.Den nya tekniken är ”Memory

lane” som bygger på att den sjuka har en kamera som registrerar allt som händer under dagen, bilderna sparas sedan ned till en bildskärm där brukaren tillsammans med närstående kan gå igenom vad som hänt under dagen (se separat artikel).

Tack vare en GPS finns det sparat

var bilderna är tagna och händelse-bilder och personer kan sorteras.

Greta Johansson har bilder från barndomen och vuxenlivet, bilder hemifrån och från utflykter, på fa-miljen och vänner.

– År 2010 fick vi hjälpmedlet, det tog en tid att vänja sig vid att alltid ha kameran runt halsen. Den första kameran var större än den här, sä-ger Ola Johansson som absolut vill

rekommendera hjälpmedlet till andra demensdrabbade.

Ett tydligt resultat

Att se dagen i bilder och prata om-kring dem tycks hjälpa minnet på traven.

– Jag önskar bara att vi hade haft tillgång till hjälpmedlet tidigare, när hon nyss hade blivit sjuk, sä-ger Ola Johansson som ser att sjuk-

domsförloppet har bromsats upp hos hustrun.– Jag märker det bland annat på att hon tycker att städa, pynta och baka är roligt igen, säger Ola Johansson.

– Jag känner mig piggare, säger Greta Johansson.

Projektet med att testa den nya tekniken pågår året ut.

LOTTA NILSSONlotta.nilsson@nsd.se 0923-695 72

”Jag känner mig piggare”Ola Johansson visar dagen i bilder på skärmen, Greta Johansson följer med. FOTO: PÄR BÄCKSTRÖM

Enkelt och bra – ett ”ja” så ringer telefonen upp maken. Om han inte svarar går samtalet automatiskt vidare till andra närstående tills någon svarar.

FOTO: PÄR BÄCKSTRÖM

Josef Hallberg, forskningsassistent, och Eva Karlsson, doktorand, vid Luleå tekniska universitet, visar exempel på bilder från kameran som ska hjälpa dementa att komma ihåg. FOTO: BENGT-ÅKE PERSSON

Kamerahjälpmedelför dementa

”Kameran väckte uppmärksamhet på en mässa i Singapore. Där finns inte äldreomsorg på samma sätt som i Sverige och intresset var stort”, berättar Josef Hallberg.

FA K TA Demens➤ Vid demens försämras minne, språk och andra förmågor kopplade till vårt intellekt.➤ Demens går inte att bota men det finns bromsmediciner för en del demenssjukdomar. ➤ I Sverige har två procent av 70-åringarna demens, 30 procent av 85-åringarna och 50 procent av 95-åringarna➤ Befolkningen blir allt äldre och antalet dementa kommer att öka.