Globaliseringen av värdekedjan - importens betydelse för exporten

Per AltenbergSCBs konjunkturseminarium

14 mars 2012

Den nya handelsverkligheten

• Den gamla bilden: En fabrik i ett land exporterar för världsmarknaden.

• Den nya verkligheten: Företag ingår i globala produktionsnätverk (eller “globala värdekedjor”).

Globala värdekedjor

• Suddar ut gränserna mellan inhemskt-utländskt, import-export, varor-tjänster, ”vi och dom”.

• Ett ekonomiskt paradigmskifte, enligt vissa bedömare.

• Definierades för drygt tio år sedan och benämndes “vertikal specialisering”, alternativt “fragmentisering”.

• Vertikal specialisering definieras som importens andel av exporten.

• Omvänt är ett lands nettoexport värdet på (brutto)exporten minus värdet på importerade insatsvaror och insatstjänster.

• Nettoexporten är alltså det inhemska förädlingsvärdet hos varor som exporteras.

• Tas fram med hjälp av input-output-tabeller. Tack SCB!

Skillnaden bruttoexport – nettoexport

• Handelsflöden som uttrycks i bruttotermer avser det fulla värdet på en vara som förs från ett land till ett annat, inklusive värdet på importerade insatsvaror och tjänster.

• Nettoexporten är det inhemska förädlingsvärdet hos varor som exporteras.

• Bruttoexport har endast ett ursprungsland oavsett hur mycket varan förädlades där. Förädlingsvärdet i bruttoexporten kan vara lågt.

• Omvänt kan det finnas högt inhemskt förädlingsvärde i import. T.ex. import av skor till EU från Kina och Vietnam.

Problem med traditionell statistik

• Exportvärden räknas flera gånger.

• Bruttohandelsstatistik döljer verkliga handelsmönster.

• Bilden av vilka handelsflöden som skapar värden i den inhemska ekonomin i form av löner och kapitalersättning riskerar att bli skev.

Importens andel av exporten Källa: OECD 2010

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

1995 2005

Handelsstatistik i förädlingsvärdestermer

• Världshandeln som andel av global BNI är 19% om den mäts i förädlingsvärdestermer. Enligt traditionell statistik är andelen 26%. (Daudain et al. 2011)

• Sveriges vertikala specialisering är 33,5% (2005) och stigande. Dvs. minst en tredjedel av vår export är numera import. (Kommerskollegium, 2010).

• USAs handelsunderskott med Kina faller till obetydliga nivåer om handeln mäts i termer av förädlingsvärde. Orsaken är hög och växande vertikal specialisering i Kinas handel.

Policykonsekvenser i litteraturen

• Förvånansvärt lite om konsekvenser för handelspolitik i litteraturen. Det som finns är av generell karaktär.

• Protektionistiska argument undermineras ytterligare. Uppenbart att vi skjuter oss själva i foten.

• Icke-diskriminerande ekonomisk reglering viktigare.

• Merkantilismen går från konkurrens om exportmarknader till konkurrens om förädlingsvärde?

• Valutakurser mindre viktiga? (IMF)

Kommerskollegiums policyslutsatser

• “While the nature of global trade has changed, trade policy in the EU and other OECD economies has remained the same.”

• Gapet mellan handelsverklighet och handelsregelverk är särskilt stort på områden som ursprungsregler och anti-dumping.

• “Tariffs on intermediate goods do not serve any justifiable purpose anymore.”

• ”Back to business”: Handelspolitiken måste ha starkare förankring i företagens verklighet.

Policyoptioner för EU post-Doha

• Doharundan fortfarande ”first best policy”.

• Ensidig tulliberalisering för insatsvaror stimulerar produktivitet. När Europa behöver tillväxt vore det dumt att ignorera tillväxtstimulerande reformer som få grupper i samhället har invändningar mot. Kanadas reform 2010 kan tjäna som modell.

• Globalt frihandelsavtal som omfattar minst 90% av EUs handel.

• Sektorsförhandlingar om tullar, övriga handelshinder för varor samt tjänster under samma paraply.

Slutsatser avseende handelsstatistik

• Bruttohandelsstatistik är otillräcklig för att beskriva modern handel.

• Ett årligt operationellt mått som avser nettohandelsflöden vore värdefullt. (OECD)

• Samtidigt bör vi undvika att alla ansträngningar fokuseras på att kartlägga världsekonomin i input/output-tabeller. ”Ser inte skogen för bara träd”

• Fokus måste även ligga på policykonsekvenser.

Closing the Gap