Det dynamiska mötet - 2 500 år av migration

Det dynamiska mötet

2 500år av migration

det_dynamiska_m 03-05-28 11.01 Sida 1

Det dynamiska mötet2 500 år av migrationanders johnson


Svenskt Näringsliv vill ha en diskussion om invandringoch integration som tar sin utgångspunkt i möjligheteroch vinster. Vi vill också visa vilken roll invandring ochtolerans har spelat historiskt för framgång på olika platserrunt om i världen.

Invandring och integration är heta debattämnen, mendiskussionen har hittills varit begränsad. Frågorna harfrämst setts i ett mycket smalt perspektiv, där Sverige ochnutiden står i centrum. Få blickar har lyfts för att se påfrågan historiskt och globalt.

Lyckligtvis har Sverige i stort sett varit förskonat frånde mörkrets krafter som plågat andra länder i Europa ochfrämlingsfientligheten har bara spelat en undanskymdroll i partipolitiska termer. Ändå har problemperspektivetkommit att dominera. Det är främst svårigheter med in-vandring och integration som lyfts fram.

Det är därför med glädje och ödmjukhet vi bettAnders Johnson skriva den här boken, ”Det dynamiskamötet”, som ett försök att bredda diskussionen. Genomnedslag på olika platser i världen genom historien visarAnders Johnson hur städer och länder som under en period varit ekonomiskt, vetenskapligt och kulturelltframgångsrika präglats av tolerans och fri rörlighet förmänniskor med varierande etnisk, språklig och geografisk

bakgrund. Människors och idéers rörlighet har spelat enviktig roll och med intryck och lärdomar från andra länder och kulturer har välståndet vuxit fram.

Anders Johnson visar också vilken stark koppling detfinns mellan invandring och entreprenörskap. Företagandeär grunden för all välfärd. Många av de människor somrört sig över gränser genom historien har bidragit med nyaidéer, startat nya verksamheter och bidragit till dynamikoch utveckling på den nya platsen. Inte minst i Sverigehar invandrare genom entreprenörskap starkt bidragit tilllandets välstånd och utveckling.

Det är troligen inte så att alla städer och länder somvarit rikast under alla perioder i historien varit förebildernär det gäller human behandling av människor, inteminst sett med västerländska ögon på 2000-talet. Mendet är inte det som är det viktiga i detta sammanhang. I stället vill vi fokusera på nyttan med människors friarörlighet och på att tolerans för det annorlunda varit en förutsättning för denna rörlighet och de värden detskapat.

Svenskt Näringsliv har ett viktigt uppdrag: att få tillstånd bättre villkor för ekonomisk tillväxt så att männi-skor i Sverige får en ökad livskvalitet. Vi är övertygade omatt en friare rörlighet för människor och en mångfald av

människor med olika bakgrund starkt kan bidra till attöka tillväxten i Sverige. Vi hoppas därför att denna bokska bidra till att öka förståelsen för hur invandring ochmångfald bidrar till att skapa välstånd. Historien, bådevår egen och omvärldens, har mycket att lära oss. AndersJohnsons bok är mycket väl värd att läsa och reflektera

kring. Inte minst finns det många viktiga slutsatser attdra för Sverige här och nu.

Stockholm i maj Ulla-Britt Fräjdin-HellqvistSvenskt Näringsliv

Förord

redan de gamla grekerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

handeln civiliserar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

athen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

bagdad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

räkna med handeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

kapitalismens födelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

florens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

amsterdam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

företagsamma minoriteter . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

london . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

new york . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

invandrarna som byggde landet . . . . . . . . . . . . 29

hansan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

holländare och valloner . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

industrialiseringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

efterkrigstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

svenska invandrarprodukter . . . . . . . . . . . . . . . 35

den lönsamma mångfalden . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

migrationen blir viktigare . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

öppenhet är nödvändig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

från xenofobi till xenofili . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

innehåll


Handeln civiliserar

Alla som genom historien har ägnat sig åt handel harinte varit rena dygdemönstren. I äldre tider handladespå många håll med slavar. I samband med handel haribland förekommit våld, kolonialt förtryck och andraformer av övergrepp. Handel – liksom politisk och reli-giös verksamhet – påverkas av de värderingar och upp-fattningar som råder i samhället. Men handeln påver-kar också värderingarna och samhällsuppfattningarna.

I själva verket är de värderingar och ideal som viförknippar med ett civiliserat samhälle – demokrati,humanitet, tolerans och fredligt umgänge mellan män-niskor – till stor del frukter av internationell handel.Handel bygger på frivilliga överenskommelser och för-troendefullt samarbete. I samhällen med omfattandehandel stimuleras egenskaper som ansvar och hederlig-het. Upplysningsfilosofen Montesquieu har beskrivitdetta i boken Om lagarnas anda, :

”Handeln botar fördärvliga fördomar; det är nästan enallmän regel, att varhelst det finns milda seder, finns dethandel, och att varhelst det finns handel, finns det mildaseder. Man bör alltså inte förvåna sig över att våra sederär mindre grymma än de var förr. Handeln har lett tillatt kännedomen om alla folks seder har trängt in överallt:

man har jämfört dem med varandra, och därav har fram-gått stora fördelar.

Handelns naturliga effekt är att leda till fred. Tvånationer som driver handel med varandra gör sig ömse-sidigt beroende. Om den ena har intresse av att köpa, harden andra intresse av att sälja, och alla förbindelser ärgrundade på ömsesidiga behov.”

Att handel mellan länder och folk bidrar till ett ökatmateriellt välstånd är uppenbart:

• Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa varor som inte kan framställas lokalt och förföretag att tillverka varor som bygger på råvaror eller insatsvaror som inte kan framställas lokalt.

• Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsför-delning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas ochproduktionskostnaderna blir lägre.

• Där handelsvägar löper samman, uppstår konkur-rens. (Ordet konkurrens kommer av latinets con-curro som betyder just ”löpa samman”.) Därigenomblir priserna lägre och företagen tvingas att ständigtutveckla bättre och billigare produkter.

Med varuhandeln följer också människor och idéer.Till städer och regioner där det har bedrivits en omfat-tande handel över stora avstånd, har det också kommit

Redan de gamla grekerna

I svenska språket finns ett grekiskt låneord, xenofobi,som, enligt Nationalencyklopedin, betyder ”intensiv,irrationell rädsla för främlingar vilken kan bidra tilletniska fördomar och invandrarfientlighet”. Ordetbestår av två delar: ”fobi” som kommer av grekiskansphobia = fruktan, skräck och ”xeno” av grekiskansxenos, som betyder både ”främling” och ”gäst”.

Ordet xenos har funnits i grekiska språket sedan-talet f.Kr. Det var vid denna tid som en omfattan-de emigration från Grekland inleddes. Under de föl-jande århundradena upprättades grekiska kolonier ochhandelsstationer runt Medelhavet och Svarta havet. På-talet f.Kr. fanns grekiska stadsstater utspriddafrån Spanien till Svarta havets östra kust.

Mellan de grekiska bosättningarna utvecklades enlivlig handel. En förutsättning för detta var en sedvänjaatt fredligt och hjälpsamt bemöta främmande handels-män som kom på besök eller genomresa. Om manskulle ha bemött varje främling som sin fiende, skullehandel ha varit omöjlig. Men genom att betrakta främ-lingen som sin gäst, skapades förutsättningar för ettomfattande varuutbyte, som i sin tur bidrog till ettökat ekonomiskt välstånd.

PR

ES

SE

NS

BILD


människor och idéer från många olika håll. Detta harfrämjat kreativiteten och utvecklingen, inte bara inomdet ekonomiska området utan också inom till exempelkultur, vetenskap och politik. Därför är det ingen till-fällighet att internationella handelscentra ofta ocksåhar varit blomstrande kulturstäder.

Vi ska i denna skrift göra ett antal historiska ned-slag i några städer som har präglats av omfattandeinternationella kontakter, av handel och möten mellanmänniskor från olika kulturer – städer som i hög gradhar bidragit till utvecklingen av vår civilisation. Vi bör-jar i Athen för knappt år sedan.

Athen

År f.Kr. höll den athenske statsmannen Perikles etttal över de soldater som stupat i kriget mot Sparta, därhan beskrev sin stads demokratiska ideal:

”Vår stad är öppen mot världen: vi avvisar aldrig enfrämling. Vi är fria att leva exakt som vi önskar och sam-tidigt är vi alltid redo att stå upp mot varje fara. Vi älskarskönhet, utan att förfalla till lyxliv. Och fast vi försökerutveckla vårt förnuft, försvagar inte detta vår vilja. Vianser inte att en man som inte intresserar sig för samhälletär ofarlig, utan oanvändbar. Och fastän bara några fåkan få skapa en ny politik är vi alla i stånd att bedömaden. Vi ser inte på diskussion som ett hinder för politiskhandling, utan som en oersättlig förberedelse för klokabeslut. Athen är Greklands skola, och den enskilde athe-naren växer upp för att utveckla ett glatt och aktivt intres-se för alla tänkbara frågor – en beredskap för svårigheteroch självtillit.”

-talet f.Kr. var Athens guldålder ekonomiskt, poli-tiskt och kulturellt. Staden var det främsta handels-centret i den grekiska kulturvärlden. Så här skildrarskalden Hermippos livet i Athens hamnstad Pireus:

”Skeppen från Kyrene kommer till oss med silphium och

oxhudar och från Hellesponten för de medsig tonfisk och insaltad fisk av alla slag,från Italien gryn och nötkött. Syrakusalevererar grisar och ostar, Egypten segel ochpapyrus. Från Syrien får vi rökelse ochfrån Kreta cypressträ till våra gudar, iLibyen kan man köpa elfenben, frånRhodos kommer russin och torkade fikon,från Euboia päron och feta får. Från Frygienkommer slavar, från Arkadien soldater, från Pagasaionyttiga drängar. Paphlagonien levererar kastanjer ochmandlar, Fenicien dadlar och fint vetemjöl, frånKarthago kommer mattor och brokiga kuddar.”

Athens styrka grundades bland annat på de reformersom genomdrevs av statsmannen och diktaren Solon.Han hade år f.Kr. valts till arkont, vilket var sta-dens högsta ämbete. Sedan Athen hade hamnat i endjup politisk, social och ekonomisk kris fick Solonextraordinära befogenheter. Han avskrev skulderna påjord och återgav friheten till dem som blivit slavar pågrund av obetalda lån. Han mildrade straffsystemet,demokratiserade stadsstyrelsen och gjorde lagarna till-gängliga för envar genom att de skrevs av på trätavlorsom ställdes ut på torget.

Genom att nedteckna lagarna, främjades en opar-tisk och förutsägbar rättsskipning, vilket var viktigt förhandeln. Solon var själv en utbildad och erfaren han-delsman och han främjade även i andra avseenden den

Aristoteles

PR

ES

SE

NS

BILD


ekonomiska utvecklingen genom att uppmuntra han-del och hantverk. Hans lagar föreskrev bland annat ettenhetligt mått- och viktsystem samt hur man skullehantera handelstvister. Solon utvecklade också mynt-väsendet.

Som en följd av detta tog den ekonomiska utveck-lingen fart och Athen kom för lång tid framöver attvara befriad från djup och utbredd fattigdom. Stadenexporterade silver, olivolja och keramik, vilket blandannat finansierade en import som bidrog till medbor-garnas välfärd.

Omkring år f.Kr. präglades för första gången ettsilvermynt i Athen med stadens skyddsgudinna,Athena, på ena sidan och hennes fågel, ugglan, på denandra. Myntet vägde omkring gram och var värt fyradrachmer. Detta mynt – tetradrachman – kom underflera hundra år att användas i hela den kultursfär somstod under grekiskt inflytande.

Tetradrachman var alltså det första euromyntet.Det kom att präglas inte bara av greker utan även avegyptier, kelter, makedonier, perser, skyter, syrier ochflera andra folk. Det kunde användas av Aristoteles iAthen, Arkimedes i Syrakusa, Euklides i Alexandria,Hippokrates på Kos och Zenon i Elea. Även de trettiosilverpenningar som Judas fick för sitt förräderi ingicki det valutasystem som hade sitt upphov i den athenskatetradrachman.

Athen var inte bara en framstående handelsstad.Det är här vi finner många av portalgestalterna i den

västerländska kulturen. Athen är den västerländskademokratins, filosofins, vetenskapens och konstensvagga. Under dess guldålder på -talet f.Kr. verkadei staden bland annat komediförfattaren Aristofanes,skulptören Fidias, historikern Herodotos, dramatikernSofokles och filosofen Sokrates.

I Athen levde ungefär medborgare medfamiljer, slavar och metoiker. Densenare gruppen bestod av fast bosatta invånare avannan nationalitet som ofta var handelsmän eller hant-verkare. Bland metoikerna fanns också flera personersom spelade viktiga roller i stadens kulturella liv.

Perikles var inte bara en framträdande politisk ochmilitär ledare. Det var han som tog initiativet till vik-tiga byggnadsarbeten, bland annat Parthenon. Hanhade en god utbildning och bland hans vänner fannsmånga invandrade intellektuella. Perikles hade studeratför sofisterna – en grupp kringvandrande filosofer medstark demokratisk och humanistisk inriktning. En avhans lärare var Zenon från Elea i Italien. Till Periklesnära vänner räknades bland andra sofisten Protagoras,som var född i Thrakien på nordöstra Balkanhalvönoch ”historievetenskapens fader”, den vittberesteHerodotos som var född i Halikarnassos, som ligger idagens Turkiet.

Bagdad

En av de allra mest betydelsefulla filosofer och veten-skapsmän som verkade i Athen var Aristoteles. Han är

också ett utmärkt exempel på en person som genomresor och förflyttningar hämtade impulser från mångaolika håll. Han föddes f.Kr. i Stageria på halvönChalkidike. år gammal flyttade han till Athen ochdärefter kom han att bo i Assos i Mindre Asien, iMytilene på Lesbos, åter i Athen för att sedan framlevasitt sista år i Chalkis på Euboia.

Under medeltiden kom Aristoteles att få en mycketstor betydelse, inte minst för idéutvecklingen inomden katolska kyrkan. Men länge var Aristoteles ochhans verk praktiskt taget bortglömda i Europa. De somräddade Aristoteles – och många andra delar av detantika grekiska kulturarvet – från glömskan, var ara-berna.

Den som i första hand kan ta åt sig äran av att ha fört det aristoteliska arvet vidare är den islamskafilosofen al-Farabi. Han levde på -talet, föddes iTurkestan och var verksam i Bagdad, Aleppo ochDamaskus. Han har kallats ”den andre läraren”(Aristoteles var givetvis ”den förste”) och han överflyt-tade den grekiska filosofin till den islamska kultur-sfären.

al-Farabi var bara en av de lysande intellektuellasom verkade i Bagdad, en stad som under - och-talen var en av sin tids allra främsta handels- ochkulturstäder. Här verkade den framstående matemati-kern al-Khwarizmi som skrev de första standardverkeni aritmetik och algebra. (Det matematiska begreppet”algoritm” är ursprungligen en förvanskning av al-

PR

ES

SE

NS

BILD


Khwarizmis namn ochordet ”algebra” kommerockså av arabiskan.) FrånPersien hämtades år den kristne läkarenDjibail som i Bagdadbyggde upp ett sjukhussom skulle bli ett före-döme i den muslimska(och senare i den krist-na) världen.

Bagdad hade grun-dats år av kalifen al-Mansur och fick ursprungligennamnet Madinat as-Salam, fredens eller fridens stad.Floden Tigris rinner rakt genom staden och Eufrat ligger inte långt härifrån. I trakten fanns ett bördigtjordbruk, baserat på bevattningskanaler. Det var idenna region, tvåflodslandet Mesopotamien, som världens första högkultur, den sumeriska, skapades fördrygt år sedan.

Vid Bagdad möttes handelsvägar från många olikahåll: Sidenvägen till Kina, sjövägen till Indien, Kinaoch östra Afrika samt handelsleder till länderna kringMedelhavet och Svarta havet. Bagdad var centrum förett välutvecklat postsystem och staden var under flerahundra år arabvärldens största myntort. Dess valutablev basen för ett internationellt erkänt myntsystem.

I Bagdad levde många olika etniska och religiösagrupper. Syrier och perser, kristna och judar spelade en

viktig roll i samhället. När al-Mansur beslöt sig för attförlägga sin huvudstad till Bagdad, stödde han sig påen persisk rådgivare samt en persisk och en judiskastrolog. Bagdad kom att bli ett viktigt centrum förutvecklingen såväl av den kristna som av den judiskateologin.

Flera kalifer var mycket dugande och utveckladehandel, industri och vetenskap. En av dem, al-Mamun,grundade en berömd akademi i Bagdad för över-sättning av filosofiska och naturvetenskapliga grekiskaverk. Här fanns också ett astronomiskt observatoriumoch ett stort bibliotek. I Bagdad fanns flera viktigalärosäten som drog till sig studenter från många olikahåll.

Genom Bagdad förmedlades både varor och kultu-

rella impulser från bland annat Europa, Kina, Indienoch Persien. Från Kina lärde de sig att framställa pap-per. Från orienten hämtade man kryddor, örter ochkunskaper i medicin. Ett annat exempel är sagan Tusenoch en natt, som ursprungligen bygger på indiskaberättelser, som sedan utvecklades i Persien varefterden vidareutvecklades och nedtecknades på arabiska iBagdad på -talet.

Araberna var alltså för tusen år sedan vetenskapligtmer avancerade än européerna. De var mycket fram-stående inom bland annat matematik, astronomi, geo-grafi, medicin, kemi och rättsvetenskap. Arabvärldenpräglades överhuvudtaget av en betydligt större tole-rans och öppenhet än den kristna kultursfären. Denförste betydande islamiske filosofen var al-Kindi, somlevde i Bagdad på -talet. Han hävdade:

”Vi ska inte skämmas för att erkänna sanningen från vil-ken källa den än kommer till oss, även om den ges oss avtidigare generationer och främmande folk. För den somsöker sanningen, finns det inget värdefullare än sanning-en själv.”

Grunden för arabernas andliga och materiella blom-stringsperiod var att de bedrev en omfattande handeloch kom i kontakt med idéer från tre världsdelar.Profeten Muhammed var själv ursprungligen handels-man. Han förbjöd både priskontroller och skatt påföretagsamhet. Den kristna kyrkans inställning tillaffärsverksamhet var betydligt mera restriktiv.

Arabvärden kom att utsträcka sig från Spanien tillIndien och inrymde många viktiga handels- och kul-turcentra, till exempel Cordoba, Damaskus och Kairo.Man tog intryck av lokala kunskaper och sedvänjoroch förmedlade idéer mellan olika regioner, blandannat genom att människor flyttade från en region tillen annan. Den intellektuella utvecklingen gynnades avatt det, vid sidan av olika lokala språk, fanns ettgemensamt språk, arabiskan.

Araberna hade även kontakter med vikingarna iNorden. Särkland var vikingarnas benämning på denmuslimska världen. I Sverige – framförallt på Gotland– har man funnit stora silver-skatter där de vanligastemynten är arabiska, av vilkaungefär har återfun-nits i Sverige. Och den indis-ka Buddhastaty som man harfunnit på Helgö i Mälarenhar sannolikt kommit ditgenom arabisk förmedling.

År sände kalifen iBagdad ut den lärde diplo-maten Ibn Fadlan till Volga-bulgarerna där han även träf-fade handelsmän från Norden.Kulturkrocken mellan den kultiverade araben och deobeskrivligt snuskiga vikingarna framgår tydligt av IbnFadlans reserapport.

Floden Tigris

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD


Räkna med handeln

Successivt växte det fram en religiös motreaktion inomarabvärlden mot den intellektuella öppenheten – enreaktion som förstärktes då mongolerna attackeradeösterifrån på -talet. Den muslimska världen komdå att förlora sin ledande ställning inom ekonomi,vetenskap och kultur.

Men då stod Europa berett att ta ledningen i denekonomiska och intellektuella utvecklingen. Närmarebestämt i Norditalien där ett nytt ekonomiskt system,kapitalismen, skulle ta sin form i städer som Florens,Genua, Pisa, Venedig och Verona. I ett mycket konkretavseende kom den ekonomiska revolutionen att base-ras på en viktig kulturöverföring från araberna. Dethandlade om det ekonomiska livets fundamenta –konsten att räkna rätt.

Traditionellt fanns det två räknemetoder i Europa.Fingerräkning användes flitigt och det utvecklades sys-tem med olika positioner för fingrar, händer och armarså att man kunde hantera stora tal. Ett annat viktigtredskap var räknebrädan eller kulramen (abakus). Denutvecklades för flera tusen år sedan och används fortfa-rande i stora delar av världen. Det går att mycketsnabbt utföra tämligen omfattande beräkningar på enkulram för den som är van. Men för riktigt avancerade

räkneoperationer räcker den inte till. Den kan inte hel-ler lagra information.

Då handeln blev allt mer avancerad, ökade behovetav att steg för steg skriva ner komplicerade beräkning-ar för att man i efterhand skulle kunna kontrolleradem. Men i Europa användes romerska siffror som äropraktiska vid mer omfattande additioner och subtrak-tioner och praktiskt taget omöjliga vid multiplikation

och division. Det fanns ett bättre system som hadebörjat utvecklas i Indien och fulländats av al-Khwarizmi i Bagdad på -talet, nämligen det indo-arabiska talsystemet. Det används över hela världen idag och kallas oftast för arabiska siffror. (Och ordet”siffra” kommer givetvis från arabiskan.)

Den som på allvar lanserade det indoarabiska syste-met i Europa var matematikern Leonardo Fibonaccifrån Pisa i boken Liber Abaci (Om räknebrädan) .Han var medeltidens främste matematiker och hadegenom vidsträckta handelsresor kommit i kontakt medde indoarabiska siffrorna. Det nya systemet fick förstgenomslag bland affärsmän eftersom det var så enkeltatt behärska. Den växande kommersiella verksamhetenfick också en betydelse för det mentala klimatet. Atträkna, mäta och väga blev allt viktigare, något somockså kom att inspirera den vetenskapliga revolutionsom inleddes i Europa på -talet.

Inom universiteten, kyrkan och de furstliga hovensåg man dock länge de nya ”hedniska” siffrorna medmisstro. Man ansåg att systemet lätt kunde missbrukaseftersom även den med ringa utbildning kunde använ-da det. I flera hundra år höll många universitet ochstatliga förvaltningar fast vid de romerska siffrorna. Äni dag ser vi rester av misstron mot de indoarabiska siff-rorna i namnen på påvar och kungar, då byggnadsåranges på offentliga byggnader och i numreringen avvetenskapliga tidskrifter.

Kapitalismens födelse

En orsak till Norditaliens växande ekonomiska bety-delse på - och -talen var korstågen, som förförsta gången i världshistorien gjorde persontranspor-ter till en omfattande och lönsam näring. Detta stimu-lerade utvecklingen inom skeppsbyggnad, sjöfart ochhandel. Venedig fick kontroll över handeln medOrienten, bland annat den viktiga kryddhandeln. I denorditalienska stadsstaterna utvecklades nya former föraffärslivet som möjliggjorde avancerat samarbete överstora geografiska avstånd.

Handelshus bildades där flera köpmän gick sam-man för att bedriva handel under gemensamt ansvar.Därigenom kunde de skaffa mer kapital och riskernaspreds på fler händer. Den dubbla italienska bok-föringen introducerades. Ursprungligen sysslade han-delshusen enbart med handel men successivt börjadede även att fungera som banker och försäkringsgivare,främst för sjöförsäkringar.

Även systemet för betalningar utvecklades av denorditalienska kapitalisterna. En viktig uppfinning varchecken. En annan uppfinning var växeln. Den funge-rade så att en handelsman som skulle betala för en affärpå en annan plats och med ett annat myntslag vändesig till en växelmäklare. Denne utfärdade mot betal-

PR

ES

SE

NS

BILD


ning ett växelbrev på beloppet i den utländska valutan.Växelbrevet kunde sedan inlösas hos en mäklare på denandra orten. Med tiden uppstod skrån av mäklare ochstora internationella mässor där växlar kunde inlösasoch skulder regleras.

En fördel med växeln var att den lättare än myntenkunde transporteras och gömmas. Detta minskadestöldrisken för handelsmän på resa. Växeln gjorde detockså möjligt att kringgå den katolska kyrkans förbudmot att ta ränta. Växlar kunde därför cirkulera underlång tid innan de löstes in i reda pengar.

I Norditalien utvecklades också ett bankväsendesom spreds över Europa genom filialer i många länder.Det är därför bankväsendet ännu i dag präglas av itali-enska låneord. Ordet ”bank” kommer från det italien-ska ordet för penningväxlarens bord, banca. (Jämförsvenskans ”bänk”.) Och om penningväxlaren gjordebankrutt, så slog man sönder hans bänk; ”sönderslagenbänk” heter på italienska banca rotta. Även ”giro” och”konto” är italienska låneord. Ordet ”kredit” kommerfrån italienskans credito, som betyder ”förtroende”.Framgångsrik affärsverksamhet, inte minst den sominnebär uppskjuten betalning, måste bygga på förtro-endefullt samarbete.

Florens och Venedig började också prägla två lik-värdiga guldmynt, florinen respektive dukaten. Många länder kom att prägla sådana mynt och deblev ända in på -talet allmänt accepterade betal-ningsmedel över hela Europa.

Florens

Det främsta finansiella centret kom att bli Florens där internationella banker hade sina huvudkontor .Familjen Medici var de ledande bankirerna och debidrog starkt till att staden kom att präglas av en blom-strande handel och ett rikt kulturliv. Huset Medicihade filialer i England, Frankrike, Nederländerna,Italien och Schweiz.

I Florens, som hade omkring invånare (likamånga som i dagens Borlänge), verkade under -och -talen personer som Boccaccio, Botticelli,Brunelleschi, Dante, Leonardo da Vinci, Machiavelli,Michelangelo och Rafael.

De flesta av dessa personer kom från Florens ellertrakterna däromkring. Men de levde i en miljö medomfattande kontakter med personer från många olikahåll. Korstågen hade skapat kontakter med människorfrån hela Europa. De handelsnätverk som sedan bygg-des upp, skapade nya möten mellan människor. Detvar i Norditalien som de första universiteten etablera-des, det första i Bologna, sedan även i Padua, Florens,Pisa och flera andra städer. Hit kom studenter ochlärda män från många olika håll, till exempel humanis-ten Erasmus av Rotterdam och den polske astronomenNicolaus Copernicus.

Många av de italienska renässanshumanisterna ochkonstnärerna flyttade själva ofta omkring mellan flerastäder. Ett belysande exempel är diktaren och ”den förstehumanisten” Francesco Petrarca. Han var bördig frånFlorens men kunde inte återvända dit eftersom hansfamilj av politiska skäl tvingats fly därifrån. Han föd-des i Arezzo men växte upp i Avignon, en stad somhade grundats som handelsplats av greker från Massalia(Marseille). Under -talet hade påven denna som

sin residensstad och hit kommänniskor från hela Europa,vilket gjorde att staden ut-vecklades till ett betydandecentrum för konst och veten-skap.

år gammal bröt Petrarca upp från Avignon för attbege sig på en studieresa tillFlandern och Paris. Sedanhamnade han i Rom ochVenedig för att slutligen bo-sätta sig utanför Padua.

Petrarca levde på tröskelntill renässansen. Ordet renäs-sans betyder ju pånyttfödelseoch det som skulle födas pånytt var den blomstrandeantika kulturen. Kunskapenom den grekiska antiken

hade i stort sett försvunnit i större delen av Europa.Men förutom i arabvärlden hölls den levande i detbysantinska riket och då framförallt i Konstantinopel.Många värdefulla manuskript förstördes då detfjärde korståget invaderade och plundrade staden och då Konstantinopel erövrades av turkarna.Turkarnas erövring av det bysantinska riket ledde tillatt många lärda män flydde till Italien under -taletoch de kom att ge värdefulla impulser för renässans-

PR

ES

SE

NS

BILD


kulturens utveckling.Ett viktigt centrum för pånyttfödelsen av det gre-

kiska arvet blev den platonska akademi som grundadesi Florens . Hit anlände den -årige grevenGiovanni Pico della Mirandola. Han föddes i Modenaoch år gammal inledde han en studiebana somomfattade flera av de ledande italienska och franskauniversiteten där han lärde sig bland annat grekiska,latin, hebreiska, syriska och arabiska. Vid års ålderskrev Pico ett berömt manifest, Om människans vär-dighet, där han låter Gud säga till människan:

”Jag har inte givit dig ett eget ansikte eller en egen plats,inte heller någon gåva som särskilt utmärker dig, o Adam,på det att du av egen kraft må önska, vilja och äga dittansikte, din plats och dina gåvor. Jag har varken skapatdig himmelsk eller jordisk, varken dödlig eller odödlig, föratt du själv, som en god målare eller en skicklig skulptör,må fullborda din egen form. Du ska ha makt att degene-rera till lägre former som är djuriska, du ska ha makt attenligt din själs beslut regenereras till högre former som ärgudomliga.”

Just denna tanke blir en hävstång för Europas fortsattautveckling. Och den kunde knappast ha kommit till ien miljö som, till skillnad från Florens, hade präglats avslutenhet och där varje människa var bunden till denplats på jorden och den position i samhället där honråkade vara född.

Amsterdam

Under - och -talen utvecklades Nederländernatill världens mest avancerade ekonomi, trots att det varett litet land med få naturtillgångar. Här hade dettidigt etablerats en textilindustri och det geografiskaläget var gynnsamt för handel. Holländarna övertogunder -talet Hansans roll som de viktigaste han-delsmännen i Nordsjö- och Östersjöregionerna och iNederländerna etablerades nu de ledande handelsstä-

derna i Europa.Holländarna var skickliga sjöfarare och genom bätt-

re fartyg och effektivare organisation lyckades de dra-matiskt sänka fraktkostnaderna. Handelskompanierutvecklades som var sammanslutningar av köpmänmed syfte att bedriva handel med fjärran länder. I dessabolag fördelades risker, skyddades transporter ochorganiserades verksamheten mellan medlemmarna.

Det andliga klimat som rådde i Nederländernapräglades av hederlighet, flit, sparsamhet och enkellivsföring. Kvinnorna hade en starkare ställning här äni de flesta andra samtida samhällen. Företagsvinsternaåterinvesterades i affärsverksamheterna och konstenvar nästan den enda socialt acceptabla lyxen. Målerietnådde en höjdpunkt under -talet med konstnärersom Frans Hals, Rembrandt och Jan Vermeer. IAntwerpen verkade bland andra Rubens och Anthonisvan Dyck, som båda tog starka intryck av sina vistelseri Italien.

Även vetenskapen blomstrade. Gerardus Mercatorutvecklade kartritningen, Daniel Gabriel Fahrenheitgjorde viktiga insatser inom temperaturmätningen,Hans och Zacharias Jansen skapade mikroskopet.Eftersom Holland på -talet hade en betydligt mervidsträckt yttrandefrihet än till exempel Frankrike, verkade här många boktryckare som publicerade nyatankar och idéer, bland annat på franska för den bilda-de europeiska allmänheten.

Det första betydande handelscentret i regionen var

Brügge. Här möttes handelsmännen gärna på ettvärdshus ägt av familjen Beurse – därav ordet ”börs”som beteckning på en handelsplats. Men staden förlo-rade i ekonomisk betydelse då Brügges förbindelsemed havet, floden Zwijn, sandades igen på -talet.

I stället blev Antwerpen den ledande handelssta-den. På börsen i Antwerpen, som invigdes , inrät-tades en kapitalmarknad där växlar och andra kredit-instrument kunde köpas och säljas. Antwerpen varkosmopolitiskt och präglat av religiös tolerans. Mångainvånare hade utländskt ursprung.

Nederländerna har genom historien lytt underolika främmande härskare. tillföll regionen – somomfattade dagens Nederländerna, Belgien ochLuxemburg – huset Habsburgs spanska gren. Det cen-tralistiska spanska styret väckte starka reaktioner iNederländerna och på -talet inleddes ett upprorunder ledning av Vilhelm I av Oranien. Det hade bådeekonomiska och religiösa motiv. I Nederländerna hadeden reformerta läran fått en stark ställning medanSpanien inte accepterade någon annan lära än denkatolska.

Upproret resulterade i att de nordliga provinserna bröt med Spanien och bildade en självständig stat,Förenade Nederländerna. De södra ”belgiska” provin-serna kom att kvarstå under spansk överhöghet. Nuupphörde den religiösa tolerans som präglatAntwerpen och många protestanter och judar flyddedärifrån.

PRESSENS BILD


Den nya nederländska staten kom att föra en politiksom gynnade internationell handel och som begränsa-de skrånas monopol. Man välkomnade protestantiskaoch judiska flyktingar bland annat från de södra provinserna. Många av dessa flyktingar var duktigaaffärsmän. Företagare från Flandern utveckladetextilindustrin. Judar skapade världens främsta penning-marknad. Portugisiska judar gjorde Amsterdam till ett centrum för diamantsliperiet. Franska hugenotterintroducerade bland annat en avancerad handsktill-verkning.

Detta gjorde att Amsterdam nu kunde etablera sigsom den ekonomiskt och kulturellt ledande staden iEuropa. Från mitten av -talet till -talets bör-jan tredubblades antalet invånare i staden. Handelnutvecklades, bland annat genom det Ostindiska kom-paniet, som fick monopol på den ostindiska han-deln. Kapitalmarknaden utvecklades i slutet av -talet genom en omfattande börsverksamhet för aktieroch andra värdepapper. grundades den betydelse-fulla Amsterdams bank.

En av dem som flyttade till Amsterdam var LouisDe Geer. Han föddes i Liège och ägnade sig tidigtåt handel och bankirrörelse. flyttade han tillAmsterdam där han började göra stora vapen- ochkopparaffärer med svenska kronan. Vi får anledning attåterkomma till honom senare.

Företagsamma minoriteter

Det finns flera exempel från olika länder på att män-niskor som tillhör en minoritet har blivit framståendeinom handel och andra tjänster. Det gäller till exempelbland kineser i olika asiatiska länder, indier i Östafrikaoch kristna grupper i muslimska länder. Detta hängerofta samman med att minoriteter har utsatts för för-följelser och diskriminering.

Människor som tillhör en minoritet har på mångahåll varit förbjudna att äga jord och att inneha vissayrken. Därför fick de söka sig till andra näringar, blandannat inom tjänstesektorn. Förföljelser har tvingatmånga minoritetsgrupper att fly från ett land till ettannat. Detta har gjort att sådana minoriteter fått släkt-och vänskapsband som sträckt sig över nationsgränser,vilket är en fördel för den som driver internationellhandel.

Risken för nya förföljelser och hotet att åter behö-va fly har gjort att minoritetsgrupper undvikit att pla-cera sina besparingar i fasta tillgångar – till exempelmark och byggnader – som inte går att ta med sig.Lättast att ta med sig – och svårast för myndigheter attgodtyckligt beslagta – är personlig kompetens.

I Europas historia har ingen grupp människorutsatts för så långvarig och systematisk förföljelse som

judarna. De är ett tydligt exempel på hur en förföljdminoritet lägger särskild vikt vid att utveckla den per-sonliga kompetensen. Människor av judiskt ursprungär till exempel överrepresenterade bland de mest fram-stående inom kultur och vetenskap. Trots att judarnasandel av världens befolkning kan räknas i promille, haren fjärdedel av Nobelprisen i naturvetenskap och entiondel av litteraturprisen gått till personer av judisktursprung.

Också inom internationell handel och finansiellaverksamheter finner man ofta människor av judisktursprung. I Europa uppstod tidigt framstående judiskabankfirmor. En viktig orsak till detta var katolska kyr-kans förbud mot att ta ränta, vilket hämmade utveck-lingen av bankväsendet. Men eftersom kyrkan ansågatt judarna redan var förtappade, kunde den accepteraatt judar tog ränta.

Just den typ av immateriellt kapital som judar ochandra minoriteter på grund av diskriminering sedanlänge byggt upp – internationella nätverk, goda affärs-kontakter och personlig kompetens – är sådana till-gångar som kommer att få allt större betydelse i -talets ekonomier.

Det finns många historiska exempel på att länderoch städer som har visat prov på religiös tolerans ochöppenhet för olika minoriteter, har dragit stor nytta avdetta ekonomiskt, kulturellt och vetenskapligt. Och påmotsvarande sätt har länder som förföljt oliktänkandeskadats ekonomiskt av att driftiga människor lämnat

landet. Ett exempel på detta är förföljelserna av protes-tanter i Frankrike. Bartolomeinatten den augusti, liksom upphävandet av ediktet i Nantes ,ledde till att -tals hugenotter mördades och -tals flydde, däribland många av Frankrikesdugligaste affärsmän.

PR

ES

SE

NS

BILD


London

Under -talet sargades England hårt av inbördesstrider och landet utgjorde en ekonomiskt relativtefterbliven del av Europa. En avgörande vändpunktkom med den ärorika revolutionen . Genomdenna avsattes den katolske kungen Jakob till för-mån för sin protestantiska dotter Maria och hennesgemål, den nederländske ståthållaren Wilhelm av

Oranien (barnbarnsbarn till den tidigare omnämndeWilhelm ).

Revolutionen innebar att kungamakten begränsa-des och parlamentet stärktes. Skyddet för äganderättenoch andra medborgerliga rättigheter utvidgades. Enviktig försvarare av idéerna bakom denna omvälvningvar liberalismens fader John Locke. Han kom i sin turatt bli viktig inspiratör till -talets upplysnings-filosofi.

Locke tillhörde en grupp oppositionella som under-talet hade gått i frivillig exil till Nederländerna.Här träffade han också protestantiska flyktingar frånFrankrike. Intrycket från landsflykten inspireradeLocke till det viktiga arbetet A Letter ConcerningToleration.

Bank of England tillkom som en direkt följd av denärorika revolutionen och banken fick en mycket själv-ständig ställning i förhållande till regeringen.Därigenom kunde den effektivt värna penningvärdet.Runt bankens kontor växte det fram ett affärsdistriktsom än i dag är den plats i världen som har den högstakoncentrationen av finansiella institutioner. Fortfa-rande gäller regeln att den brittiske regenten inte fårsätta sin fot i City of London utan att först ha inhäm-tat borgmästarens tillstånd.

Storbritannien införde guldmyntfot, vilketinnebar att de fastställde ett visst värde i guld för pun-det. Flera länder kom under -talet att följa dettaexempel, vilket skapade ett internationellt stabilt valu-

tasystem utan växelkursrisker, som varade till .Sverige anslöt sig till detta system (då vi också fickkronan som valuta).

Att de finansiella traditionerna på platsen är äldreän själva banken framgårav att en av de gator somstålar samman utanförBank of England ärLombard Street, uppkal-lad efter de italienska ban-kirer som etablerade sighär på -talet. Menområdet var en viktig han-delsplats redan på romar-tiden för år sedan.Vid Citys västgräns ligger

tunnelbanestationen Temple och i dess närhet finnsdelar kvar av det som var TempelherreordensLondonfilial mellan åren och . Denna orden,med huvudkontor i Jerusalem och sitt starkaste fäste iFrankrike, var en form av ”resebyrå” som erbjöd trans-porter, säkerhetstjänster och finansiella lösningar för dekorsriddare som for runt i Europa och Asien.

Londons ställning som kommersiellt centrum byg-ger till stor del på att man har låtit affärsmän från olikaländer verka här och åtnjuta lagens skydd även gent-emot inhemska medborgare. Från till hadeexempelvis tyska Hansan ett kontor här. Grunden hadelagts genom de privilegier som Henrik på -talet

gav staden ochsom innebar ettbetydande själv-styre för Londonsborgare.

Under -talet blev LondonEuropas ledandehandelsstad ditvaror, människoroch idéer ström-made från helavärlden. beskrev den franske upplysningsfilosofenVoltaire – som kanske är den som mer än någon annankom att popularisera Lockes liberala idéer – det finan-siella centret i London:

”Gå in på börsen i London, en plats som är mera respek-tabel än många kungliga hov, och där kommer du att serepresentanter för alla nationer samlade för mänsklighe-tens bästa. Där behandlar juden, muhammedanen ochden kristne varandra som vore de av samma religion ochotrogen kallas endast den som gör konkurs.”

Storbritannien präglades länge av en större intellektu-ell frihet än Frankrike och de flesta andra länder påkontinenten. Censuren avskaffades . I Londonfanns i början av -talet kaffehus och fleraandra offentliga mötesplatser där människor kundemötas, diskutera och läsa de senaste tidningarna. Ett

John Locke

Bank of England

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD


berömt kaffehus startades samma år som den ärorikarevolutionen, alltså , av Edward Lloyd. Där samla-des köpmän, skeppare och redare och de började slutaavtal om sjöförsäkringar. Ur Lloyds kaffehus uppstodLloyds of London som än i dag är en viktig internatio-nell försäkringsgivare. år efter det att Voltairebeskrev Londonbörsen, gjorde författaren och histori-kern Erik Gustaf Geijer ett besök på Lloyds där hanantecknade följande:

”Stiger man i övra våningen till Lloyd’s kaffehus – dennadunkla oansenliga medelpunkt för världens handel – ochställer sig på en av balkongerna, så har man hela tavlanunder sig, och det förvirrade, från byggnadens väggaråterskallande sorlet av denna mängd röster och språk slårörat nästan som bullret av ett vattenfall. Här har jag ståtthela timmar – den enda betraktande lätting jag kunnatmärka – drömmande över den sysselsatta skaran, som rörsig för min blick, och har lärt mig att ej undra över derasiver, över den uppmärksamhet, som spänner alla derasmuskler, över deras käcka, djupa, liksom efter varje vinstspejande blick, då jag betänkte, att ett ord, ett handslag,ett par rader skickar seglare över alla hav och kanske iödemarkens djup lastar kamelen – öknens skepp, såsomaraben honom kallar.”

Göteborg

Då Carl von Linné kom till Göteborg på sinVästgötaresa antecknade han följande:

”Götheborg var den täckaste staden i Sveriget. Man sågatt handlen var i flor, av utländska skepp, ostindisk han-del, folket stötte hit från hela landet. Inbyggarnas mestadiktan och traktan är ställd på handel och seglation.”

Samma år kom en grupp jakobinska flyktingar frånSkottland sedan de misslyckats med att återinsätta husetStuart på den brittiska tronen. Jakobinska flyktingar(så benämnda efter den avsatte Jakob ) hadekommit även efter tidigare upprorsförsök under -talet.

Ingen svensk stad är mer kosmopolitisk änGöteborg. Hela stadens historia är präglad av kontak-terna över havet. Staden grundades för att lockaholländare, som då var de ledande handelsmännen iNordeuropa.

Holländare hade åtminstone sedan -talets bör-jan seglat till handelsplatserna vid Göta älvs mynning.I början av -talet grundade Karl handelsstadenGöteborg på Hisingen och den holländske byggmästa-ren Hans Fleming fick i uppdrag att staka ut den.Holländarna gavs långtgående ekonomiska privilegier.

De fick själva styra staden och fritt utöva sintro. Holländskan skulle vara stadens endaofficiella språk.

Men Göteborg på Hisingen blev enkortvarig historia då den brändes av dans-karna . Nästa försök, som inleddes ,gick bättre. Det nya Göteborg förlades påandra sidan älven och fick sitt privilegiebrev. Även denna gång var syftet att lockaholländare. Men de gavs inte en lika privile-gierad ställning som på Hisingen: ingenreligionsfrihet, två officiella språk och deladmakt mellan svenskar och holländare.

Holländarna satte ändå en stark prägelpå staden. Stadsplanen med sina kanaler ochalléer har Amsterdam som förebild. Husenbyggdes av holländare, liksom hamnen. Detvar inte bara köpmän och hantverkare avalla de slag som hämtades från Holland; sta-dens läkare och den första barnmorskan kom därifrån.De dominerade även stadens styrelse. Det första rådetbestod av tio holländare, sju svenskar och en skotte.Stadens högste styresman, burggreven, var under årutlänning.

Under -talet blev den skotska, engelska ochtyska invandringen viktig. Skottar hade invandrat tillGöteborg ända sedan stadens grundläggning. Fleraskottar gjorde viktiga insatser för den svenska utrikes-handeln, bland annat i det framgångsrika Ostindiska

kompaniet. Familjer som Campbell, Carnegie, Chalmers,Dickson och Hall spelade en viktig roll under -och -talen.

Det var skottar och holländare från Göteborg somi mitten av -talet etablerade de första sillsalterier-na i Bohuslän. Den första svenska invandrarförening-en, The Royal Bachelor´s Club i Göteborg, tillkom imitten av -talet och är i dag världens femte äldstaaktiva klubb.

År bodde utrikes födda i Sverige eller

Ostindiefararen Götheborg


, procent av befolkningen. Många var verksammainom företag inriktade på internationell handel.Göteborg var den mest kosmopolitiska delen avSverige. Här fanns sedan länge familjeföretag av brit-tiskt ursprung och hit sökte sig hela tiden fler britter.Det är ett av flera exempel i Sverige på kedjemigration,alltså att invandrare som når framgång på en plats lock-ar till sig fler från samma ursprungsområde. På så sättskapas långvariga och nära relationer mellan två regioner.

Kontakterna med Storbritannien var viktiga efter-som det landet under -talet blev den mest avance-rade ekonomin i världen. Det är därifrån som mångaav de människor, idéer och produkter hämtades somlade grunden till den svenska industrialiseringen.Brittiska köpmän verksamma i Sverige svarade exem-pelvis för en stor del av importen av verktyg, vävstolaroch ångmaskiner.

Viktiga industripionjärer var skottarna WilliamGibson och Alexander Keiller som på -talet startadeJonsereds verkstad utanför Göteborg. Keiller var ocksåmed om att grunda Göteborgs mekaniska verkstadsom sedermera utvecklades till Götaverken och hansson James var initiativtagare till Sveriges verkstadsföre-ning .

-talets utveckling påverkades också av svenskarsom återvände från vistelser i USA och andra länder.Hugo Hammar utvecklade Götaverken och Göteborgtill ett av världens främsta skeppsbyggarcentra efter att på -talet ha praktiserat vid olika varv i USA.

J Sigfrid Edström lärde sig samtidigt hur modern elek-troindustri arbetade i USA. Han blev sedan chef förGöteborgs spårvägar, som han elektrifierade, innanhan som VD gjorde Asea i Västerås till ett världsföre-tag. En av Volvos grundare, Gustaf Larson, hade i sintidiga ungdom varit i England och deltagit i konstruk-tionen av den första Morrisbilen.

New York

Ungefär samtidigt som holländare började byggaGöteborg, tog andra holländare itu med att bygga enstad vid Hudsonflodens mynning i Nordamerika,

nämligen Nieuw Amsterdam. En smålänning, JonasBrunck, som efter ingifte i en holländsk släkt hamna-de i nederländsk tjänst, grundade i anslutning tilldenna stad en plats som än i dag bär hans namn, nämligen stadsdelen Bronx i New York.

Holländarna skapade lagar för sin koloni som bygg-de på tolerans och öppenhet – en anda som levde kvaräven efter det att britterna tog över kolonin ochdöpte om staden till New York. Den är i dag den största staden i världens största ekonomi och den harsedan -talet varit ett av världens främsta centra förhandel, finansiella tjänster, vetenskap, kultur ochunderhållning.

I Göteborg finns en före detta tullbyggnad som idag inrymmer det statliga Casino Cosmopol. Genomdenna byggnad passerade en stor del av de , miljonersvenskar som under perioden - emigrerade, deallra flesta till USA. Vinstchanserna var betydligt stör-re för gårdagens utvandrare än för dagens roulette-spelare.

Mellan och emigrerade miljoner euro-péer till USA och New York var den viktigaste immi-granthamnen. Bara under åren - anlände miljoner människor. De kom till ett land med världensmest dynamiska ekonomi. Trots att USA:s befolkningväxte från till miljoner människor under dessaår, ökade antalet jobb så snabbt att det stundtals råddebrist på arbetskraft. Sedan dess har människor fortsattatt komma hit från hela världen.

Skeppsbyggare på Götaverken

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD


Migration blev under -talet en möjlighet som stodöppen även för andra männi-skor än de ekonomiskt lyckligtlottade. Miljontals människorbröt upp från enkla omstän-digheter för att söka sin lyckai ett annat land. De flesta län-der avskaffade passtvånget. ISverige avskaffades passtvång-et (som hade gällt både för

inrikes och utrikes resor) . Då första världskrigetbröt ut avskaffades passfriheten i de flesta länder.

Några kända New York-invandrare är stålföretaga-ren Andrew Carnegie (Skottland), musikern IrvingBerlin (Ryssland), sångaren Al Jolson (Litauen), fack-föreningsmannen Joe Hill (Sverige), filmmogulenSamuel Goldwyn (Polen), filmregissören Frank Capra(Italien), komikern Bob Hope (England), filmstjärnanClaudette Colbert (Frankrike), fysikern AlbertEinstein (Tyskland) och musikern John Lennon(England).

New York är i dag världens kanske mest kosmo-politiska stad. Invandringen har varit större från övrigavärlden än från övriga USA. Av dem som bor i staden,har procent fötts utanför USA – en andel som var procent. Konkurrensen är stenhård, men det ärden personliga kompetensen – inte den etniska bak-grunden – som normalt fäller avgörandet. Stadens

mångfald illustreras av att människor av mer än olika nationaliteter avled i samband med terroristat-tacken mot World Trade Center den september.

Så här beskrev Sveriges generalkonsul i New York,Olle Wästberg, stämningarna i staden ett halvår efterdenna attack:

”New York har sin ständiga mångfald. Aldrig ser man såmånga olika sorters människor på samma ställe. New yor-karna gillar att tala om sig själva som tuffa och otrevliga.När staden i höstas av en resetidning utsågs till USA:svänligaste stad reagerade borgmästare Giuliani med attfråga ’vad de där journalisterna rökt’. Det förolämpadeNew Yorks självbild att vara en vänlig stad. I själva ver-ket har journalisterna rätt. New York är en stad medexemplarisk kökultur, där få tränger sig och där vänlig-heten är påtaglig.

Kanske måste man vara vänlig för att en stad med 8miljoner människor med 184 olika etniska bakgrunderska kunna klara sig ihop.

Mångfalden gäller i allt. Utom kläder. Black rules.En new yorkare klär sig i svart. Punkt. Modehusen för-söker lansera pastell, kunderna nickar instämmande ochköper något svart.

Men de köper. Och de går ut på gatorna, tillBroadway-showerna, affärerna och restaurangerna.

New York is back in business!”

Invandrarna som byggde landet

Vi har gjort en snabb resa genom några av världensmest kosmopolitiska städer. Men migrationens bety-delse har inte bara gällt ett antal stora städer – den harhaft betydelse både i städer och på landsbygden, bådedå det gäller ekonomi och övriga samhällssektorer.

Göteborg är exempelvis inte unikt för Sverige dådet gäller invandringens betydelse. Den svenska eko-nomiska historien har utvecklats i ett internationelltsammanhang. Människor, varor, kapital och idéer haralltid rört sig över gränserna. Den svenska ekonomiskahistorien är i stor utsträckning våra invandrares.Knappast något viktigt steg har tagits utan medverkanav människor som har invandrat till vårt land.

Även om vi mest har uppehållit oss vid personersom har tillhört de främsta inom ekonomi, vetenskapeller konst, så får vi inte glömma bort att det finnsmånga andra migranter som har gjort viktiga insatser.Invandringens betydelse har naturligtvis inte bara gälltekonomin. Sverige har utvecklats genom invandradeforskare, konstnärer, musiker, arkitekter, kockar, förfat-tare, yrkesarbetare och många andra människor. Menhär ska vi begränsa oss till en snabb exposé överinvandrarnas betydelse för det svenska näringslivetsutveckling.

Joe Hill

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD


Hansan

Från - till -talet dominerade tyska HansanNordeuropas politik och ekonomi. Tyska köpmän,framförallt från Lübeck, fick stor betydelse i Sverige.Tyskarna bidrog till utvecklingen av en rad städerbland annat i Mälardalen och längs Östersjökusten.Vårt språk är sedan dess fullt av ord som vi lånat fråntyskan, till exempel betala, borgmästare, handel, krö-gare, köpman, mynt, rådhus, räkenskap, skräddare,slaktare och snickare.

Tyskarna var intresserade av järn och koppar frånBergslagen och de införde flera förbättringar i gruvor-na. I ortsnamn som Garpenberg, Saxhyttan ochTyskstöten lever minnet av detta vidare. ”Garp” ärnämligen ett öknamn för tysk och ”sax” syftar på sach-sare. Eftersom Hansans skepp inte kunde komma in iMälaren behövde tyskarna en plats där järnet kundelastas om. I mitten av -talet började därförStockholm växa fram och snabbt bli landets störstastad. I Skåne organiserade Hansan ett omfattande sill-fiske som gav upphov till flera städer.

Gustav Vasa kom till makten mycket tack vare stödfrån Lübeck men när han väl satt säker på tronen, såghan till att minska det utländska inflytandet. Samtidigtvar han mycket intresserad av att locka hit utlänningar

som kunde bidra till vår ekonomiska utveckling.Agenter skickades ut i Europa och kontor öppnadesbland annat i Danzig för att komma i kontakt medsådana människor. Den kanske viktigaste förnyelsen avsvenskt näringsliv under -talet var att tyska smederdå införde stångjärnssmidet.

Holländare och valloner

Ett litet land som Sverige hade inte kunnat uppträdasom stormakt på -talet utan hjälp av mångautländska specialister. Antalet invandrare vid sekletsmitt utgjorde inte mer än två till tre procent av befolk-ningen. Men bland de viktigaste personerna inompolitik, ekonomi och kultur fanns många invandrare.

Under -talet hade Nederländerna blivitEuropas mest utvecklade ekonomi och det var härifrånde viktigaste invandrarna nu började komma. IStockholm grundade Johan Palmstruch, som varholländare född i Riga, en bank som gav ut de förstasedlarna i Europa. Reinhold Rademacher, som varindustriman från Livland men av nederländsk börd,anlade på -talet Carl Gustafs stad, en järn-, stål-och kopparindustri i Eskilstuna. De flesta arbetarnarekryterades från Tyskland.

Ingen invandrargrupp har blivit mer omtalad isvensk historia än de valloner som kom hit på -talet. De gav Sverige en unik kvalitetsprodukt, vallon-smidet, som under ett par århundraden var utgångs-material för världens bästa kvalitetsstål. Totalt var deinvandrade vallonerna knappt bruksarbetaremed familjer som utvecklade hela järnproduktionenfrån kolning till smide. De kom från det som i dag är

södra Belgien och norra Frankrike. De som rekryterade vallonerna till Sverige var Louis

De Geer, Sveriges genom tiderna mest betydelsefulleinvandrare (om vi undantar en del kungar) och Willemde Besche. Den senare stod för den tekniska och indus-triella utvecklingen medan De Geer ansvarade förfinansiering och marknadsföring.På -talet gjorde De Geerstora vapen- och koppar-affärer för den svenskakronans räkning iAmsterdam och ladegrunden till den sven-ska kanonexporten. kom De Geer till Sverige. Han fickmonopol på kanon-gjutningen och över-tog driften av kronansalla vapenfabriker. Hananlade en egen fabrik förlättare vapen i Norrköping,drev mässings- och pappersbruk,klädestillverkning och skeppsbyggeri. Han köpte bruki Finspång och i Uppland, där Lövsta (som De Geerförfranskade till Leufsta) blev det främsta.

Även i Norrbotten gjorde invandrarna viktiga insat-ser. Vid Kengis nära Pajala anlade lübeckarenArendt Grape världens nordligaste järnbruk. I

Louis De Geer

PR

ES

SE

NS

BILD

Lübeck


Svappavaara drev de holländska bröderna Abrahamoch Jacob Momma kopparbrytning och de startade världens nordligaste mynttillverkning vid koppar-hyttan i Leppäkoski. De blev så förtjusta i alla renar desåg att de vid adlandet antog namnet Reenstierna.

I Tumba söder om Stockholm grundades på -talet ett sedelpappersbruk. Holland var ledande inomdetta område men den holländska staten ville inte attdenna kunskap skulle spridas till andra länder. Två hol-ländska experter, bröderna Erasmus och KasperMulder, kunde dock smugglas in i Sverige och hollän-darna kom i tre generationer att dominera vid Tumbapappersbruk.

Industrialiseringen

Under -talet gjorde staten stora ansträngningar föratt utveckla så kallade manufakturer – alltså fabrikerinriktade på storskalig, manuell tillverkning. Åren- betalade den statliga manufakturfonden rese-kostnader för mer än invandrare. De flesta vartextilarbetare från Nordtyskland. Detta var den förstastora immigrationen av kvinnlig arbetskraft till Sverige.

Från slutet av -talet började en judisk immi-gration tillåtas till Sverige, vilket fick stor betydelse förvår ekonomiska utveckling. Exempel på invandrade

judiska företagare är Michael Benedicks, AlbertBonnier, Louis Fraenckel, Eduard Heckscher, DavidJosephson, Aron Lamm, Isaac Michaelsson ochTheodor Mannheimer.

Under andra hälften av -talet tilltog antisemi-tismen i Östeuropa och miljoner judar sökte sig väs-terut, de flesta till USA. Men många bosatte sig iSverige. Antalet judar fördubblades mellan och till personer, varav procent var föddautomlands. Ofta kom judarna från Östeuropa att ägnasig åt handel och hantverk.

Under -talet inleddes den svenska industriali-seringen på allvar. Den som introducerade den moder-na maskinindustrin i Sverige var engelsmannen SamuelOwen. öppnade han en egen maskinverkstad iStockholm. Den fick stor betydelse som förmedlare avengelsk industriteknik och blev en plantskola för sven-ska ingenjörer och arbetare. Där byggdes bland annatångmaskiner och jordbruksredskap. Owen konstruera-de den första svenska ångbåten i allmän trafik,Amphitrite, . Hjulångaren Yngwe Frey från hardock blivit mer ihågkommen eftersom det är på denbåten som en stor del av handlingen i Carl Jonas LoveAlmqvists roman Det går an från utspelar sig.

Sveriges äldsta existerande verkstadsindustri ärMotala verkstad, grundad . Skotten Daniel Fraseransvarade i över år för den tekniska ledningen ochengelska mekaniker stod för en stor del av de kvalifice-rade arbetsinsatserna. Motala verkstad blev en plant-

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD


skola för många av de svenska ingenjörer som under-talet gjorde betydelsefulla insatser inom teknikoch näringsliv.

Norska arbetsledare och arbetare bidrog till såg-verksindustrins uppbyggnad i Norrland. Franska res-tauratörer och charkuterister utvecklade kökskonstenoch gav oss ord som assiett, dessert, supé, entrecote ochkotlett. Tyska bryggare gav oss godare öl.

Under större delen av -talet fick landet ocksåbesök av många italienska positivhalare, huvudsakligenfrån Parma och Piacenza. Kring sekelskiftet ökadeinvandringen från Italien: gipsgjutare från Lucca, glass-försäljare från Caserta, stuckatörer och mosaikläggarefrån Treviso. ”Gipskatt” blev det vanligaste skällsordetför främst italienska invandrare fram till -talet dådet ersattes av ”svartskalle”.

I början av -talet rekryterades en del arbets-kraft i andra länder: galiziska säsongsarbetare till deskånska sockerbetsodlingarna, italienare till en snör-fabrik i Linköping, böhmiska spinnerskor till ett spin-neri i Hälsingland, polacker till jutefabriken i halländ-ska Oskarström etcetera. Ibland ledde denna rekryte-ring till konflikter med de framväxande fackliga orga-nisationerna.

Efterkrigstiden

I samband med första världskrigets utbrott stäng-de Sverige, liksom många andra länder, sina gränser.Invandringen av utländska medborgare till Sverige varfram till -talet inte särskilt stor. Men den svenskaekonomin fick ändå värdefulla impulser genom invand-ring – nämligen från svenska återvändare frånUSA.

Från till rekryterade svenska företag -tals arbetare varje år från till exempel Finland,Italien, Jugoslavien och Turkiet. Utan dessa invandrareskulle Asea, Saab, SKF, Volvo och andra svenska stor-företag inte ha kunnat utvecklas så bra som de gjorde.

Efter upphörde i stort sett arbetskraftsinvand-ringen från länder utanför Norden. I stället kom flyk-tingar och anhöriga till tidigare invandrare. För förstagången i Sveriges historia började nu stora grupperkomma från länder utanför Europa.

Många svenskar med invandrarbakgrund driver idag företag inom en rad olika branscher.Invandrarföretagarna har ofta en hög utbildning. Ivissa invandrargrupper är företagarandelen betydligtstörre än hos etniska svenskar. Det finns över företag som drivs av invandrare eller barn till invand-rare. Dessa företag ger jobb åt minst männi-

skor, vilket är mer än fyra gånger så många som arbe-tar i jordbruket. Antalet invandrarföretag tredubbladespå -talet. Vart femte nytt företag startas i dag avinvandrare eller barn till invandrare.

Svenska invandrarprodukter

Många välkända svenska varumärken är också invand-rarnamn, till exempel:

• Abba betyder AB Bröderne Ameln, efter denorska köpmän som startade kon-servföretaget. Det ligger sedan iKungshamn, Bohuslän.

• Beckers är uppkallat efter tyskenWilhelm Becker som öppnade enspecialaffär för färg och fernissa i Stockholm.

• Bonniers grundades som bokförlag av dendanske invandraren Albert Bonnier .

• Berns har namn efter tysken Heinrich Robert Bernssom grundade en legendarisk restaurang iStockholm.

• Carnegie – i dag en investmentbank – grundades som handelshus i Göteborg av David Carnegie,vars far George, kom som flykting från Skottland .

• Cloetta grundades i Malmö av de schweiziskabröderna Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta.Sedan ligger Cloetta i Ljungsbro utanförLinköping.

PR

ES

SE

NS

BILD


• Felix skapades av den tjeckiskejuden Hebert Felix, som lyckadesundkomma Förintelsen och som startade tillverkning av grön-sakskonserver i Eslöv.

• Panos Emporio är en baddräkts-tillverkare grundad av greken PanosPapadopoulus i Mölndal .

• Zoégas startade som kaffehandel iLandskrona, grundad av italiensk-brasilianskeCarlos Zoéga. Sedan ligger Zoégas kafferosteri iHelsingborg.

Den lönsamma mångfalden

Sverige är i dag ett tjänstesamhälle. Dess villkor ochförutsättningar skiljer sig från de tidigare ekonomiskastadier som landet har genomgått – jordbrukssamhäl-let och industrisamhället. Som vi har visat i dennaskrift, har migrationen haft en avgörande betydelse förden ekonomiska utvecklingen. Dess betydelse har bli-vit än större i tjänstesamhället. Låt oss se varför!

Jordbrukssamhällets främsta tillgång var naturkapi-talet. Huvuddelen av befolkningen ägnade sig åt attmed relativt enkla medel utnyttja naturkapitalet –jordbruksmark, skog, djur, mineraler samt vind- ochvattenkraft – för att framställa bland annat mat, kläder,byggnader och redskap. De viktigaste ekonomiska,politiska och sociala skiljelinjerna i jordbrukssamhällethandlade därför om äganderätten till jorden.

Industrisamhällets främsta tillgång var det fysiskakapitalet. Naturkapitalet hade naturligtvis betydelseäven i industrisamhället men nu blev i stället det fysis-ka kapitalet i form av till exempel maskiner, kraftverkoch järnvägar den viktigaste tillgången. Det var meddess hjälp människor skapade en snabb produktions-ökning, inte bara inom industrin utan även inomjordbruk och tjänster. De viktigaste ekonomiska, poli-tiska och sociala skiljelinjerna i industrisamhället

handlade därför om äganderätten till det fysiska kapi-talet.

Tjänstesamhällets främsta tillgång är det immateri-ella kapitalet. Tjänstesamhället skulle inte fungera utannaturkapital och fysiskt kapital. Men det som i förstahand skapar utvecklingskraft i tjänstesamhället är detimmateriella kapitalet, alltså tillgångar som inte går attta på. Det består främst av:

• Teknologin, som är den samlade kunskapen om hurolika produkter kan framställas.

• Humankapitalet, som består i enskilda människorskompetens att lösa olika uppgifter och problem.

• Strukturkapitalet, som utgörs av andra icke-materi-ella tillgångar i företag och andra organisationer, tillexempel kundrelationer, affärskontakter, databaser,patent, organisation och varumärke.

I ett utvecklat tjänstesamhälle arbetar många männi-skor – i industrier, tjänsteföretag och i den offentligasektorn – med att skapa, underhålla och använda detimmateriella kapitalet. Det är med dess hjälp somnaturkapitalet och det fysiska kapitalet kan tas till varaallt effektivare. Viktigt i sammanhanget är att detimmateriella kapitalet, till skillnad från annat kapital,snarare växer än förbrukas då det används.

Varje enskild individ måste själv bygga upp ochutveckla sitt humankapital. Det kan ske genom utbild-ning. Även erfarenheter, attityder och värderingar är

viktiga. Individen kan sedan använda sin kompetensför att producera varor eller tjänster åt sig själv ellerandra. Men hon kan inte överlåta sitt humankapital tillnågon annan. Det kan inte stjälas eller dras in genombeskattning.

PR

ES

SE

NS

BILD


Migrationen blir viktigare

Att en betydande del av tjänstesamhällets tillgångar pådetta sätt är oskiljaktigt förbunden med enskilda indi-vider påverkar arbetsmarknadens funktionssätt ochandra ekonomiska, politiska och sociala förhållanden isamhället. Och migrationens betydelse ökar givetvis dåhumankapitalets betydelse ökar.

Genom invandring kan en region dra nytta avkompetens som har utvecklats i andra regioner. Vi harsett hur Sveriges utveckling till stor del har byggt påinvandrare från sin tids ledande ekonomier: Tysklandunder medeltiden, Nederländerna under -talet,Storbritannien under - och -talen samt åter-vändande svensk-amerikaner under -talet.

Att skapa, underhålla och använda det immateriel-la kapitalet handlar till stor del om kreativitet. Ochkreativiteten blommar bäst i en miljö som präglas avmångfald och migration. Migration bidrar till mång-fald, vilket i sig främjar kreativiteten. Då människorupptäcker att det finns många olika sätt att lösa pro-blem på och många olika sätt att leva sitt liv, leder dettill att fördomar, vanor och etablerade tänkesätt ifråga-sätts. Där alla tänker lika, blir det inte särskilt myckettänkt.

Mångfalden bidrar också till ökad variation och val-

frihet – vi får större möjligheter att välja hur vi vill leva,vilket gör att regioner präglade av mångfald blir attrak-tivare och lättare kan dra till sig nya kompetenser ochtalanger. Mångfald och valfrihet skapar också konkur-rens – företag får större motivation att utveckla pro-dukter som kunderna är beredda att köpa.

Ytterligare en positiv effekt av invandring är att detbland dem som bryter upp från sin hemmiljö och flyt-tar långt bort sannolikt finns en överrepresentation avmer driftiga och initiativrika personer. De håglösa ochuppgivna har inte så stark motivation att söka sig nyajaktmarker.

Öppenhet är nödvändig

En avgörande förutsättning för att mångfalden ska hapositiva effekter är att samhället präglas av öppenhetoch tolerans, att det finns många mötesplatser, att detråder en vidsträckt politisk, religiös, kulturell och eko-nomisk frihet och att det råder en viss konkurrens mel-lan olika makteliter. Då kan människor med olikaetniska bakgrunder, olika religioner och olika samhälls-uppfattningar leva tillsammans och lära av varandra.

Den nya ekonomiska verkligheten är betydligt merinternationaliserad än tidigare ekonomiska strukturer.Människor som har rötter i andra länder och kulturerrepresenterar viktiga tillgångar i en internationaliseradekonomi:

• De har ofta internationella kontakter, dels medhemlandet, dels med människor i andra länder somkommer från samma ursprungsområde.

• De har språkkunskaper och kunskaper om andraländer som kan vara värdefulla vid internationellaaffärskontakter.

• Sverige är i dag ett mångetniskt samhälle. Här leveröver en miljon utlandsfödda och nästan lika mångamed annan utländsk bakgrund, varför även de företag

som ska ha framgång påden svenska hemma-marknaden har nytta avkunskaper om andra kulturers traditioner ochspråk.

Bland de nya svenskarnafinns en betydande poten-tial för framtida entrepre-nörskap. Många kommerfrån länder med starkaföretagartraditioner. Mångahar värdefulla språkkun-skaper och internationella kontakter. Utbildningsnivånär ofta hög. Många har med sig idéer på hur saker kangöras annorlunda och bättre – och hur helt nya sakerkan åstadkommas.

Det är genom att skapa ett gott klimat för företag-samma individer som människor och samhällen kanväxa. I tusen år har svensk samhällsutveckling på avgö-rande sätt påverkats av att företagsamma människorsökt sig hit från andra länder och här fått möjligheteratt utveckla sina idéer och sin kompetens. Detta kanockså bli en viktig utvecklingsfaktor under det tredjeårtusendet i vår tideräkning.

PR

ES

SE

NS

BILD

PR

ES

SE

NS

BILD


Från xenofobi till xenofili

Invandring och integration är och har varit aktuellt isamhällsdebatten i många år och diskuteras ur en radolika perspektiv. Traditionellt har det funnits de som driver flykting- och invandringsfrågor ur ett principiellteller humanistiskt perspektiv. En annan grupp är de somser invandring främst som en säkerhetsfråga. Det är ocksåtendensen i Europa just nu. En tredje grupp är de somfrämst tar ett demografiskt perspektiv. EU kommer attbehöva miljontals människor för vår framtida försörj-ning. Ett perspektiv saknas ofta: hur människors fria rör-lighet bidrar till dynamik och tillväxt.

Anders Johnsons bok fyller därför ett viktigt tomrum.Den visar på att olika samhällen, alltifrån det antikaGrekland via Bagdad och Florens till Amsterdam,London och Göteborg, har präglats av fri rörlighet förmänniskor och tolerans för det främmande. Allra tydligastär kanske New York, världens företagarcentrum. Bland denärmare 3000 människor, som dog vid terrorattackenmot World Trade Center den 11 september 2001, fannstrettio olika nationaliteter. Gemensamt för dessa städer äratt de under sin tid varit de mest framgångsrika platser-na i världen eller centrum för de mest framstående kultu-rerna.

Det är i ett klimat av öppenhet och mångfald de bästa

idéerna kommer fram. Det är i sådana miljöer entrepre-nörskap och kreativitet spirar och frodas. Anders Johnsonhar främst fokuserat på framgångsrika och från historienkända människors rörlighet över gränser. Och det är enimponerande resa han tagit oss med på. Men fri rörlighetför människor innebär också att vanliga människor flyt-tar över nationsgränser. Man behöver inte heta Perikleseller Louis De Geer för att göra nytta.

Anders Johnson konstaterar också att gemensammavalutor som används över större områden inte är någotnytt. Ett exempel på det är tetradrachman, det första euro-myntet. Den var en viktig förutsättning för mycket av denintegration, handel och det välstånd som prägladeMedelhavet under den grekiska antiken.

Svenskt Näringsliv har som mål att Sverige återigenska bli ett av världens rikaste länder. Vi är övertygade omatt om människor från andra länder lättare kan kommahit och etablera sig här, skulle det vara ett starkt bidrag påväg tillbaka till toppen. Precis som skottar, holländare ochjugoslaver tidigare stimulerat det svenska samhället, somsyrier, perser, kristna och judar bidrog till Bagdads storhetoch så som flamländare, portugiser och fransmän bidrogtill Amsterdams blomstring kan invandring och mång-fald vara en viktig katalysator för Sveriges utveckling.

Men ett sådant Sverige kan aldrig komma till ståndom vi har stängda gränser och en ogin inställning tillmänniskor från andra länder. Även om Sverige inte ärsärskilt främlingsfientligt finns det xenofobi även här.Vad vi behöver är motsatsen. Låt oss därför tillföra det

svenska språket ett nytt ord, ”xenofili”, det vill säga enpositiv inställning till det främmande.

Det ligger i Sveriges intresse att fler människor kom-mer hit från andra länder och arbetar. Därför harSvenskt Näringsliv lagt fram förslag om en friare arbets-kraftsinvandring. Vi är också angelägna om att de invand-rare, som redan finns i Sverige, får ökade möjligheter attkomma i arbete. Svenskt Näringsliv har därför identifie-rat ett antal åtgärder som skulle underlätta integrationenav invandrare på arbetsmarknaden:

• Öppna upp för arbetskraftsinvandring: nyanländainvandrare som arbetar kan fungera som en viktigkatalysator för de invandrare som idag står utan arbete.

• Reformera och individanpassa flyktingmottagandet:Egenförsörjning och arbete måste vara huvudlinjen.Varje invandrare är en individ.

• Underlätta för småföretagen: invandrare driver små-företag och anställer invandrare i högre utsträckningän infödda svenskar.

• Minska hindren för att anställa: genom att göra detlättare att anställa kommer fler invandrare att fåarbete.

• Gör det lönsamt att arbeta: om det lönar sig attarbeta kommer fler att göra det.

Sverige kan bli ett rikt land igen. Men då måste bådeinvandringen och integrationen på arbetsmarknadenfungera.

Svenskt NäringslivProjektgruppen för arbetskraftsinvandringoch integration


ProjektgruppIngvar Svensson, projektledare, Sofia Bergström, Karin Ekenger, Theodor Paues, Farbod Rezania, Gunilla Sahlin, Fredrik Segerfeldt, Fabian Wallen

--- Produktion: Herlin Widerberg


Migration och mångfald har varit en mäktig utveck-lingskraft genom historien. Städer och regioner somhar varit öppna för impulser utifrån, bland annatgenom handel och invandring, har ofta präglats av ensnabb ekonomisk, kulturell och vetenskaplig utveck-ling. I denna skrift berättar Anders Johnson om några lysande internationella kultur- och handelsstäder somockså har präglats av migration och mångfald: Athen,Bagdad, Florens, Amsterdam, London, Göteborg ochNew York. Dessutom ges en exposé över hur invand-ringen har påverkat den svenska ekonomiska utveck-lingen. Vi har mycket att lära oss för framtiden av denhistorien.

Anders Johnson är skriftställare och f.d. chefredaktör iDagens Nyheter. Han har skrivit ett flertal böcker omnäringslivshistoria.


Documents

Det dynamiska mötet - 2 500 år av migration