Det Senaste december 2014

Detsenaste

Information från

Judiska Församlingen

i Göteborg

december 2014/5775

DS december 2014.indd 1DS december 2014.indd 1 2014-11-19 13:50:542014-11-19 13:50:54

,

Detsenaste

Utgivning

Judiska Församlingen i GöteborgÖstra Larmgatan 12411 07 GöteborgTel 031-10 94 00Fax 031-711 93 [email protected] vardagar 10-15

Ansvarig utgivare Anders Carlbergtel 031-12 45 [email protected]

Tryck:JustNu Tryck, Göteborg

Det Senaste är en periodisk tidskrift och utkommer med 10 nummer/år

Det Senaste skiljer på nyheter och åsikter. Tidningens åsikter återfi nns på ledarsidan. Åsikter på insändar- och debattsidorna är skribenternas egna.

AnnonseringAnnonser från etablerade företag är välkomna.

Priser:helsida 4.000 krhalvsida 2.000 kr¼ sida 1000 kr1/8 sida 500 krRadannons 40 kr per rad.

Annonsunderlag skickas till redaktionens epostadress eller församlingens fax.

Obs! Vi tar ej emot handskrivna manus!

Nästa nummer utkommer:vecka 48manusstopp 10 dec kl 12

Omslaget: Invigning av minnesmonu-mentet på Bastionsplatsen. Från vän-ster Annelie Hultén, Göran Johansson, George Braun, kommunalrådet Jan Hall-berg samt konstnären Kent Karlsson. Foto: Dorothy Wild Braun.

6 Hur skall vi iGöteborg komma ihåg den 9 november

12 Veckoslutsläger på Kinnagården

4 Rabbin Hillels sida

3 Ordföranden har ordet

Innehåll

Böcker i vintermörkret11

13 På Guldheden glimmar Alexandraskolan

INFORMATION OM KANSLIET

14 Jiddisch och jiddischkultur

16 Religion och sexualitet

18 R45 års jubileum av vistelsen i Sverige

24 Barn- och ungdomsaktiviteter

Kansliet håller öppet måndag till fredag mellan kl 10:00 - 15:00 undantaget svenska och judiska helgdagar. Kontoret kan nås per telefon 031-10 94 00 mellan dessa tider. Det går även att skicka e-post till [email protected]. Lunchstängt mellan 12:30-13:30.

Kurator Kristina Kockum finns på plats tisdagar, torsdagar samt fredagar jämna veckor och tisdagar och torsdagar ojämna veckor. Hon kan nås på telefon 031-10 94 07, tel.tid 10.00 - 11.00, ävenpå e-post [email protected]

Bokning av lokal görs numera direkt till Tom Shulevitz, 031-10 94 05 måndag till torsdag kl 10-13 eller e-post [email protected]. Det går även att boka på nätet: http://jfevents.wordpress.com

Besök gärna församlingens hemsida www.judiskaforsamlingen.seför mer kontaktinformation om övriga medarbetare.


Som ny forskarstuderande i psykologi deltog jag 1974 i en undersökning av arbetsmiljön på SKF. Det var ett ambitiöst arbete t ex så stängde vi ner hela fabriken (avdelning för avdelning i ca 2 timmar). Projektet leddes av professor Sigvard Rubenowitz, Judiska församlingens ordförande under åren 1992 – 2001, och undersökningen gjordes i nära samarbete med dåvarande facklige ledaren på SKF Göran Johansson.

Under de många kommande åren skulle jag lära känna Göran genom att han engagerade mig i flera olika konsultuppdrag i sin roll som Göteborgs ledande politiker. Då vi båda dessutom var flitiga resenärer mellan vår hemstad och huvudstaden satt vi åtskilliga gånger både på flyg och tåg och tjötade om ditt och datt, men mest om Göteborg.Församlingens ordförande under åren 1981 – 1991, var Hans W Levy. Han tyckte att vi skulle skapa ett minnesmonument över förintelsens offer. Frågan diskuterades under flera år i vårt fullmäktige men det hela rann ut i sanden. När jag flera år senare bestämde mig för att börja arbeta med detta pro-jekt påbörjades ett arbete som skulle komma att kräva flera församlingsmedlemmars medverkan och ta några år att förverkliga.

På en flygresa till Stockholm satt Göran och jag intill varandra och jag passade på att berätta för honom om våra planer på att bygga ett minnesmonument intill synagogan. Görans reaktion kom omgående ”George, skall du låsa in detta på er gård, det bör ju vara något för alla göteborgare!” Skall monu-mentet inte placeras i Trädgårdsföreningen eller på annan allmän plats?” För egen del tyckte jag att det låg mycket i hans kommentar och tog med mig hans synpunkter till föreståndarna och med-lemmarna i Informationsstyrelsen. Diskussionen som följde visade att det fanns 2 motstridiga upp-fattningar inom våra egna led. Den ena var att vi skulle ta till oss Görans förslag och bygga monu-mentet på annan plats än mellan synagogan och församlingshuset. Den andra var att vi inte kunde bygga utanför vår gård då vi då riskerade att få monumentet vandaliserat. Inte minst då vi avsåg att ha namn på mördade släktingar på monumen-tet ansågs detta vara oansvarigt.

Efter några veckors dividerande gick jag till Göran och föreslog att Judiska Församlingen skulle bygga och bekosta det monument som skulle stå på vår gård, medan Göteborgs stad skulle bekosta det monument som borde byggas på allmän plats (jag föreslog Bastionsplatsen). Göran var positiv,

men nu vidtog många turer i den kommunala administrationen innan pengar, byggplaner och monumentets utseende kunde fastställas. Under mängder av möten med ledande politiker och tjänstemän i kommunen argumenterade jag för planerna. När jag mötte motstånd spelade jag upp Görans namn med kommentarer som ”Det vore fint om detta ärende inte fastnade i den kom-munala byråkratin och drog ut på tiden, då Göran Johansson bett mig att hålla honom personligen informerad om hur det hela går”. Det var inte många inom kommunen som ville riskera att få ett samtal från en irriterad ordförande i kommun-styrelsen. Dessutom blev Görans och mina samtal väldigt frekventa under denna period. Vi satt ofta på hans tjänsterum vid Gustaf Adolfs Torg och tjötade om våra byggplaner, men också om juden-dom i allmänhet och judar i Göteborg i synnerhet. Jag tror att vår goda relation påverkades positivt av att jag inte undanhöll Göran informationen att min pappa arbetat på SKF när han kom till Sverige.

Utan Görans medverkan och stöd hade vi ald-rig fått minnesmonumentet på Bastionsplatsen. Denna plats där vi årligen samlas för manifesta-tioner i samband med Kristallnatten, tashlich på Rosh Hashana samt nu senaste månaden vid två manifestationer i samband med protester mot antisemitism.

Malmös Judiska Församling har bittert fått lära sig vad det kan innebära att inte ha goda relationer med stadens politiska ledning. För vår del har relationerna alltid varit bra under Görans tid och de fortsätter på samma vis under Annelies Hultens ledarskap.

Lev välGeorge

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Göran Johanssons insats för Judiska Församlingen i Göteborg


4

RABBIN HILLEL LAVERY-YISRAËLIS SIDA

Tal vid hågkomsten av Kristallnatten 5775Denna kväll samlas vi för att minnas Kristallnacht, natten av krossade glas, pogromen som hände under den 9:e och 10:e november i Tyskland, Polen och Österrike på uppdrag av regeringen, pogromen som kan sägas att ha varit början till förintelsen. Det är sant att inte bara judar döda-des under förintelsen, men judarna var överlägset den störste grupp som dödades. Kristallnacht var enbart riktad mot judarna. Under dessa två dagar i 1938, omkring 400 judar dödades eller tvingades begå självmord, omkring 30 000 arresterades och fördes till koncentrationsläger, minst 267 synago-gor brändes ned och över 7 500 butiker vandalise-rades. Och i stort sett förblev världen tyst.

Judehat har alltid existerat, från, enligt toran, då Josefs bröder gick ner till Egypten för att hitta näring, då står det att det var en styggelse för egyptierna att äta bredvid hebréerna, och så har det varit genom hela vår historia. Slaveriet i Egypten, Amaleks attack när Israel gick i öknen, de allt för många krigen i landet Israel under domar-nas och kungarnas tid, tills exilen av de tio stam-marna och det första templets förstörelse; den onda hanteringen hos Nebukadnessar mot Daniel och hans unga judiska vänner, de onda dekreten mot judarna under Chanuckas och Purims tid, dekreten av romarna, det andra templets förstö-relse, fram till den spanska inkvisitionen, pogro-merna, förintelsen, och terrorattackerna som fort-farande händer mot oss runt om i världen.

Varannan eller var tredje dag får jag frågor från svenska icke-judiska elever som ska lära sig om judendom och de frågar ofta om judehats påver-kan i våra liv. Men för några veckor sedan fick jag den naiva frågan ”Varför hatas judarna så mycket runtom i världen genom hela historien?” Och till honom kunde jag tyvärr bara svara, ”kanske du kan berätta det för mig!”

Världen visste vad som hände under förintelsen, visste och antingen blundade eller hjälpte våra angripare. Ni vet väl att Sverige var långt från oskyldigt. Vem blundar idag och ser åter inte skriften på väggen, i och med uppkomsten av neo-fascismen i hela Europa. Antisemitismen i Europa lever och frodas. Kanske under andra, mer politiskt korrekta namn, men antisemitismen är fortfarande här, den har aldrig försvunnit. Vi säger ”aldrig igen”, men det kan visst hända igen - det kan hända, det kommer att hända igen om vi inte blir försiktiga, i sanning det händer redan, nuförtiden, igen.

I Talmud berättas om rabbin Hanina ben Teradjon, en rabbin som levde på cirka 100-talet enligt den allmänna tidräkningen, kring tiden för Bar Kokhba-revolten. Han blev fångad medan han undervisade andra toran, som var mot den romers-ka lagen. Han och hans fru dömdes till döden, och hans dotter dömdes att säljas till en bordell. De brände honom på bål insvept i sin torarulle, och Talmud berättar att bödeln placerade ull indränkt i vatten på hans hjärta så att han inte skulle dö för snabbt! Medan han brändes, frågade hans elever honom vad han såg. Han sa att han såg pergament som brann men bokstäverna flög upp i luften. Han hänvisade inte bara till sin torarulle, utan till sig själv, sin kropp; hans kropp brändes, men hans själ flög upp till himlen och levde vidare där. Och det är vad som händer oss varje gång våra fiender försökte förstöra oss genom pogromer och andra attacker. Jag kan inte svara på varför de hatar oss men jag kan svara på varför de inte har lyckats att helt förstöra oss. Judarna finns fortfarande i världen, trots alla försök att förinta oss, på grund av bokstäverna som flyger upp i luften varje gång pergamentet brännas. De kan bränna vår hud, de kan förstöra våra affärer, bränna våra synagogor,


och även döda oss, men vår kärna, den judiska anden ska alltid leva vidare, ska alltid existera i världen, tack vare Guds beskydd. ”Israel är mitt förstfödda barn.”

Rabbin Shlomo Carlebach berättar om den sista pesach-sedern i Warszawas getto. Där, berättar han, fanns det ett litet barn som hette Moishele, som medan de gömde sig, följde den tusenåriga gamla traditionen att frågade sin pappa de fir kas-hjes, de fyra frågorna, ma nishtana. Och efter den fjärde frågan, sa han, ”Pappa, jag vill fråga dig en annan, en femte fråga. Min fråga är, kommer jag nästa år få ställa de fyra frågorna en gång till?” Och pappan sa med tårar i ögonen, ”Moishele, jag kan inte svara på om du fortfarande kommer att leva nästa år så att du kan ställa frågorna. Och jag kan inte svara på om jag fortfarande kommer att leva nästa år så att du kan få ställa frågorna till mig. Men det finns en sak som jag kan lova dig. Att någonstans i världen ska det finnas en Moishele som ska ställa frågorna till sin pappa” och citerade orden som vi läser varje shabbat och helgdag i välsignelserna efter haftaran: ”för i ditt namn har du lovat kung David att hans ljus aldrig ska slockna för evigt”. Pergamentet brännas, men bokstäverna flyger upp i luften.

Men det finns två lärdomar till som vi kan dra från nämnda Talmudstycke om berättelsen om rabbin Hanina ben Teradjon. Den första är meningen som står där, högst upp på sidan, ”Alla som har möjligheten att protestera men inte protesterar, bestraffas som om hon eller han själva gjorde den onda gärningen.” Det är en lärdom för oss, när vi ser orätt i världen, att vi inte kan tiga. Och det är en lärdom för de icke-judar som bor kring oss: Om de inte står upp för våra mänskliga rättigheter, är

de ansvariga för alla de orätter, som begås mot oss i Guds ögon.

Den andra lärdomen kommer från slutet av Talmudberättelsen, där vi lär oss att det aldrig är försent att börja att reparera situationen. Medan rabbin Hanina brändes, tittade bödeln på honom och ångrade vad han hade gjort. Det var försent för att rädda honom, så han frågade rabbinen om han skulle få en plats i den nästa världen om han tog bort ullen så att han skulle kunna få dö snab-bare. Rabbinen lovade att det skulle ske, bödeln tag bort ullen, och rabbin Hanina dog. Då, med en intensiv ånger, kastade bödeln sig själv på bålet och dog tillsammans med rabbinen. Då hördes en himmelsk röst som sa, ”både rabbin Hanina och hans bödel är inbjudna till himlen.” Rabbin Yehuda Hanassi hörde historien och grät och sa, ”det finns människor som får sin plats i himlen på ett enda ögonblick medan andra behöver många, många år för att få det”.

Vi hoppas att våra grannar och kusiner ska få hjäl-pa att reparera hela världen och att bota världen från den hemska sjukdomen, antisemitismen, samt andra form av främlingsfientlighet. Och vi hoppas att det bara ska ta en kort stund. Och utan behov av självförstörelse, utan med fredlig samexistens.

Rabbin Hillel Lavery-Yisraeli

5

RABBIN HILLEL LAVERY-YISRAËLIS SIDA

Rabbin Hillels kontaktinformation:

Tel: 031-109408Mobil: 0707-949505Fax: 031-711 93 60E-post: [email protected] Facebooksida: http://www.facebook.com/r.hillel

Den förstörda Ohel Yaakov Synagogan i München.


6

VÅRA MINNESDAGAR

Frågan om hur vi från församlingens sida skall komma ihåg vad som hände natten mellan den 9: onde och 10: onde november 1938 har diskuterats i flera år. Under minst de senaste 10 åren har vi samlats vid Bältesspännarparken och senare vid Bastionsplatsen. Där har vi, kan-ske 60 – 70 judar samt några få representanter från några borgerliga partiers ungdomsför-bund, hållit några korta tal samt därefter vandrat till synagogan för en minnesstund. Parallellt med vår aktivitet har det arrang-erats en stor manifestation med många 100-tal personer som vandrat från Götaplatsen till Gustaf Adolfs Torg. I detta tåg har en stor mängd vänsterorganisationer m fl marscherat med banderoller som bl. a uttryckt missakt-ning mot Israel, borgerligheten, kapitalism mm. Det har varit en brokig skara som skan-derat och protesterat. Varför de valt att göra detta den 9 november kan man fundera på. Självklart inte av en slump. Organisatörerna av denna marsch har kanske inte velat att denna manifestation skulle urarta på det sätt som vi anser att den gjorde.

För 3 år sedan vände sig Olle Katz, som sitter i vårt fullmäktige men i detta sammahang representerade Judar för en Israelisk-pales-tinsk Fred, ”JIPF”, till oss föreståndare med en förfrågan om att vi inte skulle vilja deltaga i marschen. Vi avböjde, men vi var störda av att den marsch som han var med och arrang-erade blev uppmärksammad i bl. a massmedia och att det fanns en stor risk att den ”vanlige göteborgaren” skulle förknippa 9 november med något helt annat än starten på det som skulle bli Förintelsen. För att få vägledning i frågan om hur vi skulle agera tillskrev jag i rollen som ordförande, professor Yehuda Bauer vid Yad Vashem i Jerusalem. Bauer anses allmänt vara världens främsta expert på Förintelsen. Göran Person vände sig t.ex. till Bauer när han planerade utbildningsaktivite-ten ”Om detta må ni berätta”.

Bauer bjöd in mig till sitt kontor i Jerusalem. Den 22 februari 2012, träffade jag Bauer

och berättade om vår situation. Jag beskrev organisationen JIPF och de samtal vi fört de senaste åren i Göteborg. Professorn var tydlig. – Jag skulle marschera med vem som helst om det gäller att sprida kunskap om vad Kristallnatten innebar. Dock skulle jag vara noggrann med att ställa upp villkoren dvs. texter på plakat etc. –

Bauer talade vidare om det moraliska ansva-ret han anser att vi har att sprida kunskap om Kristallnatten till världen.

När Katz året efter återkom med sin fråga om vårt deltagande bestämde vi oss för att säga ja – dock på villkor att endast de paroller som vi var med och godkände skulle få förekom-ma. Dessutom skulle det inte längre vara tal om talkörer, utan en tyst manifestation. Inte heller skulle diverse olika flaggor förekom-ma i tåget. Detta accepterades och villkoren uppfylldes. I år fick vi samma förfrågan och ärendet kom aldrig att diskuteras i förestån-darkollegiet eller i Informationsstyrelsen utan Daniel Jonas som tjänsteman fick uppdraget att sköta våra kontakter med organisatörerna på samma villkor som 2013.

Dagen efter årets manifestation erhöll vi ett mail

Hur skall vi i Göteborg komma ihåg 9 november/Kristallnatten?

Yehuda Bauer. Foto: Dorothy Wild Braun.


7

VÅRA MINNESDAGAR

After Work before shabbesFredag 5 december kl 17:30 i FoajénVälkomna önskas nya och gamla vänner för att varva ner efter arbets-dagens slut. Någonting att äta, någonting att dricka - under en liten paus med förberedelse inför en lugn och fin shabbat. Som vanligt firar vi Kabbalat Shabbat med rabbin Hillel i synagogan kl 18:30.

Vi hoppas att få se dig där!

Välkomna!

Ungdoms och Fritidsstyrelsen

UNGDOMS OCH FRITIDSSTYRELSEN

undertecknat av några tiotals församlingsmedlem-mar som var missnöjda med att vi deltar i denna manifestation tillsammans med framförallt JIPF men också med några vänsterorganisationer, som de undertecknade, anser agerar mot Israel.

Redan innan detta mail nått oss hade vi i Informationsstyrelsen beslutat att utvärdera vårt deltagande i denna manifestation.

Detta är inte en lätt fråga. Det finns försam-lingsmedlemmar som med avsky ser att vi från JF deltar ihop med framförallt JIPF i denna manifestation. Ja, de ”protesterar också mot att medlemmar i fullmäktige också är aktiva i antiisraeliska verksamheter”.

Från församlingsledningens sida kan vi hitintills konstatera att våra ansträngningar att skapa en värdig manifestation den 9 november har inneburit

• Att den manifestation med starka anti-israeliska budskap som i åratal förekommit är stoppad.

• Att den manifestation som innebar att många organisationer – denna dag – protesterade mot det de upplevde som orättvisor – men som inte hade ett dyft med Kristallnatten att göra är stoppad.

• Att fl era riksdagspartier vänt sig till oss för att höra hur vi ser på hur denna manifestation skall gestaltas och numera tillsammans med oss deltar på Bastionsplatsen samt inbjuds till synagogan.

• Att vi hos polismyndigheten ansökt om demonstrationstillståndet för 2015 års manifestation.

• Att den minnesstund i synagogan som alltid har avslutat hågkomsten av Kristallnatten numera innebär att synagogan är helt full med besökare. De fl esta unga personer som deltagit i manifestationen och som nu – många säkert för första gången – besöker vår synagoga och tar del av de tal som olika församlingsmedlemmar håller.

Detta är inte en lätt fråga, men vi har agerat på ett målmedvetet sätt för att man i Göteborg skall uppmärksamma Kristallnatten för vad den rätteligen var – ett brutalt angrepp på oss judar – bara för att vi var judar - men också en symbol för en herrefolksmentalitet som kom att drabba oss i 1a hand men också romer, handikappade, homosexuella m.fl.

George Braun


8

INSÄNDARE

Protestlista mot samarbete med anti-israeliska organisationer

I samband med diskussioner om Kristallnattens manifestation har många församlings medlemmar ifrågasatt församlingens samarbete med organi-sationer som JIPF och andra antiisraeliska organi-sationer.

Nedanstående protest uttrycker vårt avstånds-tagande från individer och organisationer som målmedvetet agerar mot den judiska staten,som t.ex JIPF.

Protesten har överlämnats till församlingens ord-förande samt föreståndarna.

Vi undertecknade församlingsmedlemmar protes-terar mot församlingens samarbete med organisa-tioner och institutioner som bedriver propaganda mot staten Israel, som t.ex JIPF.

Likaså protesterar vi mot att medlemmar i fullmäktige också är aktiva i antiisraeliska verksamheter som t.ex Ship to Gaza, då detta bryter mot församlingens stadgar.

Utdrag ur församlingsordningens paragraf 1:”Judiska församlingen i Göteborg är ett samfund på etnisk eller religiös grund för judar inom det i paragraf 2 angivna verksamhetsområdet.

Församlingens huvudsakliga ändamål är att främja, bedriva och vårda judisk religiös och kulturell verk-samhet, att främja barns och ungdoms vård och fostran, att utöva social hjälpverksamhet bland sina medlemmar, att stärka förbundenheten med det judiska folket och staten Israel, samt att i övrigt värna om judiska intressen i samhället.”

Josef Zorski, Marianne Pleen-Schreiber, Michael Ben-Menachem, Rabbi Peter Borenstein, Sofia Zorski,

Dan Schreiber, Ilya Meyer, Charlotte Katz, Mi Grandin, Josef Weingärtner, Dan Weingärtner

Eva Weingärtner, Eva Revesz, Peter Revesz, Lucy Weltman, Tovi Weltman, Stefan Lindmark, Annika

Frischer, Eva Hedberg-Borenstein, Elinor Ben Menachem, Marcus Better, Jonathan Katz, Gabriella

Katz, Saralee Katz, David Schreiber, Stefan Frischer, Avichai Arbiv, Torbjörn Karfunkel, Joanna Stahl,

Hans Jisander, Ragnhild Meyer, Sigmund Waserbrot, Zoltan Sonnenschein, Judit Sonnenschein, Ann

Segerblad, Jannike Nejman, Anita Robinson, Judith Baum, Sigmund Baum, Gitte Sommerfeld,

Moshe Nir, Sandra Nir, Rose-Marie Muskantor, Steven Muskantor, Jonas Eberil, Siri Rytz- Zadik,

Anne Karen Goldman, Miriam Salomons, Claes-Peter Cellbrot, Mendel Kleiner, Marika Schlosser,

Herman Schlosser, Tomas F Singer, Marianne Avidan, Luba Hult, Deborah Eriksson, Carolina Hult,

Bertil Hult, David Koniarski, Arno Salomons, Daniel Salomons, Lennart Waje, Flory Schreiber,

Anette Stahl, Håkan Persson, Peter Kadar, David Salomons, Helena Eberil, David Revesz,

Nava Bergman, Sidsel Ragnhild Kadar, Bettina Pleen-Wiik, Lea Pleen, Kaj Pleen, Liselotte Nejman,

Annika Millner, Jan Millner, Eva Sheingold, Michael Sheingold, David Sheingold, Stefan Brenner


9

WIZO SHOPI WIZO-shopen finns många vackra ting –

allt från nyckelringar till havdalaljus.

Vid de tillfällen du letar

efter en lämplig present:

Ditt val av en gåva från WIZO visar

på kvalitet tillsammans med

engagemang för Israel.

När Du vill köpa något eller titta

närmare på det vi har.

Ring

Kontakta Yasmin på 0733-091211

eller Renée 0708-160628

WIZODAGARUppvakta dina nära och kära med Wizodagar,

Wizogram, Wizokort. Ring Anne Karen

Goldman tel 031-281838 / 0708-681838 eller

Nina Winterheim på telefon 031-18 23 01 alt.

0709-59 06 88.

Prisexempel:

• Wizokort à 100 kr

• Wizodagar 50 kr/st

• Lifemembership i Wizo 2.000 kr

• Lifemembership för män 1.500 kr

Akkobarn:

ett Akkobarn kostar minimum 200 kr/år

(=17:- /mån!!) Dela gärna upp betalningen.

Välkommen att finansiera flera barn! Betala

in på Wizos bankgiro 847-2243. Glöm inte att

ange namn och vad betalningen gäller.

WIZO

WIZO FADDERBARN

Vi tackar våra fadderföräldrar

HELGA WEINFELD

Ett fadderbarn kostar 1500:- om året och för

det betalar ni vistelsen för ett barn på ett av

WIZOs dagis.

Kontakta Annika Millner på tfn 0708-35 77 49

eller via e-mail [email protected]


10

Föreningen Egalitär Judendom - Höstens egalitära gudstjänsterFöljande datum är planerade för hösten 2014: 6 december. n

Alla gudstjänster äger rum i Hagge Geigerts Sal, om inte annat anges och startar 09:00.

Synagogans Gudstjänstprogram decemberKom och upplev våra fi na gudstjänster med varm stämning och predikningar av vår rabbin

Hillel Lavery-Yisraeli. Tider är som vanligt fredagar 18.30 och lördagar 09.15.

Lördag den 20 december är det egalitär gudstjänst i synagogan.

Välkomna!Synagogstyrelsen

SYNAGOGSSTYRELSEN

FÖRENINGEN FÖR EGALITÄR JUDENDOM I GÖTEBORG

Ett stort tack!Noaks Förskola och Alexandraskolan i Göteborg vill framföra ett stort och innerligt tack till de fonder, stiftelser och privatpersoner som stött oss under 2014. Era bidrag har hjälpt oss mycket i vår strävan att erbjuda en judisk Förskola och Skola

Framförallt vill vi tacka dessa:

• Bertil Nejmans Födelsedagsfond

• Beth och Julius Goldmans Minnesfond

• Eduard och Sophie Heckschers Stiftelse

• Göthildastiftelsen

• Israelitiska Ynglingaföreningen

• Judiska Församlingens Fruntimmersförening

• Katz Judiska Kulturfond

• Rosa och Markus Neuberghs Minnesfond

• Stiftelsen Sigmund och Betty Hirschs fond

• Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond

• Till minne Ida Kowal

• Privata donatorer, ingen nämnd – ingen glömd.

TACK!

NOAKS FÖRSKOLA & MONTESSORISKOLAN ALEXANDRA


11

FÖRENINGEN EGALITÄR JUDENDOM

Bokmässan hade i år Brasilien i fokus och en rad författare var inbjudna. Michael Laub var en av dem med sin roman Att falla. Bokens utgångspunkt är en trettonårig pojke som skadas på ett födelsedagskalas. Som vuxen erkänner en av pojkarna som var närvarande sin skuld i händelsen, som inte var en olyckshändelse. Många minnen väcks till liv både ur det förflutna men också i den svåra relationen till fadern, som i sin tur hade haft en problematisk relation till sin far. Den vuxne pojken, en tredje generationens överlevare, är ensam med sina minnen.

Åka skridskor i Warszawa, en vacker titel på en självbiografisk roman av Emilia Degenius.Hon återvänder till Warszawa efter 40 år. Ensam lämnade hon Polen för Sverige och har många frågor som söker svar. Emilias språk har gått henne förlorat, liksom hennes föräldrar och släkt. Väl i Polen vill hon främst söka svar på detta kring antisemitis-men i sin barndom.

Några år efter den Augustbelönade boken De fattiga i Lodz kommer Steve Sem-Sandberg med ännu en

bok på judiskt tema, De utvalda, som utspelar sig på barnsjukhu-set Spiegelgrund utanför Wien. Dit fördes barn som nazisterna klassade som föräldralösa, över-flödiga eller ”rasmässigt under-måliga”. Svårt sjuka eller svaga barn ansågs inte ha något exis-tensberättigande. Vi följer genom boken en av dessa intagna barn och en av de ansvariga sjuksköter-skorna på kliniken och hur dessa allteftersom avhumaniseras.

Det hör ju inte till vanlighe-ten med deckare som utspelas i Israel. Nu har vi turen att få läsa ytterligare en bok, Okänt hot, av Dror Mishani. Även nu får

vi följa kriminalkommisarien Avi Avraham. Denna gång får han i uppdrag att lösa mysteriet med en bombatrapp i en resväska pla-cerad intill en förskola. Det är inte första gången han kommer att arbeta med en hotbild med barn inblandade och fast beslu-ten att inte upprepa ett tidigare misstag. Boken är en veritabel nagelbitare.

Vi får inte glömma Stefan Einhorn som i höst skrivit om De nya dödssynderna. De klassiska sju dödssynderna med ursprung i den katolska kyrkan har enligt författaren inte samma aktua-litet som tidigare. Vad är det idag som är en dödssynd och hur skiljer dessa sig från de ursprung-liga. De gamla dödssynderna har ersatts av nya. Om detta skriver Stefan Einhorn i sin bok och han är lika läsvärd som vanligt.

Sist men inte minst den nobel-prisbelönta författaren Patrick Modiano och romanen Dora Bruder. Bokens utgångspunkt är en notis i en tidning från 1941 där en 15-årig flicka anmäls försvun-nen av sina föräldrar. Modiano spinner vidare på tanken om den judiska flickan och vad som kan ha hänt henne, och hennes för-äldrar, i det ockuperade Paris. Han försöker rekonstruera hen-nes liv alltifrån försvinnandet. En bok om bara 116 sidor med så mycket innehåll är svårt att finna.

Biblioteket stänger den 16 december och öppnar igen den 13 januari.

Ulla Wikberg Adania,Bibliotekarie

Böcker i vintermörkret

Emilia Degenius

Michael Laub

Dror Mishani


Att utöva egalitära/alternativa, gudstjänster, är inget nytt för mig. Stora synagogan i Sthlm, som jag ofta besökt under flera år, är egalitär sen länge, och mitt engagemang i Oberoende minjan i Stockholm, inspirerat av rabbi David Lazar har också varit lärorikt i det avseende. Men det här egalitära lägret som var ett samarrangemang mel-lan Egalitära Synagogan i Malmö och Föreningen Egalitär Judendom i Göteborg, var alldeles speci-ellt: Tänk att tillbringa en långhelg tillsammans med ett 40-tal individer i varierande åldrar, alla drivna av en stark vilja: att utöva gudstjänsten sida vid sida – kvinnor och män – och att aktivt delta i gudstjänstens alla delar. Drivna av intresse, sökande och nyfikenhet av nya dimensioner och traditioner i gudstjänsten och i aktiviteter kring den. Och på den här unika gemensamma nämna-ren surfade vi helgen igenom…

Vi höll till på det vackert belägna Kinnagården i Espevik utanför Varberg alldeles nära havet. Gården bestod dels av en huvudbyggnad med rymlig samlingssal och ett funktionellt kök (där olika matlag turades om) samt ett antal sovrum där flera fick plats, och dels av några tillhörande stugor där resten inackorderades. Lätta dimslöjor och guldfärgade höstlöv utanför utgjorde en per-fekt omgivande miljö, och dessutom var vädergu-darna med oss: inte regnigt, inte alltför kallt. Mer kan man inte begära!

Vi samlades i gårdens huvudbyggnad på fredagen, någon timme före Sabbats inträde, och inledde med Kablat Shabbat. Rummet och dess inredning

var alldagligt och ganska slitet – men vi hade varandra, och där stod vi sida vid sida, vända mot öster i en väldigt särskild gemenskap, och välsignade Sabbaten med bön och med en utsökt måltid.

Rebecca Lillian, rabbin i den Egalitära Synagogan i Malmö och Benjamin Gerber från Gbg ledde guds-tjänsterna. Förutom den egalitära aspekten fläta-des in i samband med bönerna samtal om teman, innehåll och tolkning. Parashan var ju Lech Lecha – Guds uppmaning till Avram att lämna hus, hem och land – och vi vred och vände på det hebreiska uttrycket och dess innehåll: att gå sin väg, bryta upp – vad betyder det för oss, idag? Har denna typ av uppbrott en speciell innebörd för oss, judar – eller som någon av oss undrade: är det därför vi blev ”de vandrade judarna”…?

De följande gudstjänsterna fick bli långa och innehållsrika. Det kändes naturligt att ställa frå-gor rörande innehållet i Toraläsningen, och ingen behövde skynda sig hem till lunch eller middag – maten serverades ju på plats! Ytterligare en dis-kussion rörde sig kring den judiska traditionens konflikthantering och det hebreiska begreppet Machloket som betyder konflikt - men också sär-skiljande. Är det viktigt att driva den ”enda rätta” linjen och riskera en splittring? Också den diskus-sionen knöt an till samtidens aktuella konflikter. Men det var inte bara andlig och intellektuell verksamhet vi bedrev. Vi läste sagor, vi sjöng, vi tävlade i frågesport, vi promenerade till havet, vi samtalade, skrattade, åt (alldeles för mycket) god mat, talade om våra föreningars historia och om vår framtid.

Havdalan blev extra magisk – en liten pojke fick hålla i ljuset och när vinet brann i fatet släktes allt elektriskt ljus och pojken stod som trollbunden i mörkret framför lågan samtidigt som vi alla följde med blicken den uttågade Sabbaten.

Själv råkade jag fylla år samma helg – en fin födelsedag blev det: med ett inslag av ett på nytt födelse!

Yael Feiler

12

FÖRENINGEN EGALITÄR JUDENDOM

En personlig betraktelse över det egalitära veckoslutslägret på Kinnagården


13

MONTESSORISKOLAN ALEXANDRA

-Läget på skolan är väldigt positivt, just nu. Andan är god, eleverna trivs, pedagogerna gör ett utmärkt arbete och föräldrarna verkar vara nöjda med den undervisning barnen erbjuds, berättar Alexandraskolans rektor Amos Algani.

Höstmörkret sänker sig utanför skolmatsalen. Väggarna pryds av barnens teckningar, där judiska motiv framträder. Runt ett av borden sitter skolans styrelse och tuggar på israeliska oliver, medan Amos redogör för den senaste månadens verksamhet.– Skolan har idag 51 elever, från förskoleklass till årskurs 5, och till nästa läsår tros vi bli 58 barn. Då blir det fullsatt. Vill man försäkra sig om en plats är det bäst att höra av sig i god tid, säger Amos.

Man kan peka på fl era orsaker till skolans framgångar. Såväl rektor som engagerade pedagoger brinner för verksamheten och lägger ner ett idogt arbete. Styrelsens ideella engagemang borgar för god skötsel och att höga målsättningar uppfylls.

Thomas Wolff är styrelsens ordförande och den eldsjäl som så väl behövs när man skall driva en liten friskola.– Alexandraskolan är en skola som erbjuder en lugn miljö, vilket ger våra elever studiero. Våra lärare är samtliga behöriga. Pedagogiken är montessori-inspirerad, vilket uppmuntrar till självständigt arbete.

Skolan står nu på trygg ekonomisk grund. Många elever ger större skolpeng. Jag vill passa på att tacka de fonder och privatpersoner som bidrar med gåvor. Genom dessa har vi kunnat påbörja en större och välbehövlig IT-satsning, säger Thomas.

I de veckobrev skolan skickat ut till föräldrar under hösten kan man ta del av innehållet i undervisningen. De yngre barnen har gjort tema om rymden och designat sin egen rymdbok. På framsidan fi ck de vara astronauter för en dag. Årskurserna 3-5 har arbetat med natur och klimat och givetvis lärt sig om politik inför höstens riksdagsval.

Många lektioner genomförs utanför skolans lokaler. Lärarna tar med sig eleverna till skogen, till biblioteket och till stadens museer för att vidga möjligheterna till lärande. Som en röd tråd i utbildningen löper också det judiska livet. Hög-tiderna är föremål för studier och varje fredag fi ras Shabbat. Rabbin Hillel kommer ibland på besök med sin gitarr och möjlighet ges till undervisning i hebreiska inom skoldagens ram.

På Guldheden glimmar Alexandraskolan


14

JIDDISCH - JIDDISCHKULTUR RRRRERE rvtlvqwydyy + wydyyhttp://jiddischgoteborg.wordpress.com

qie`x ¨ œt bree mrc fcpe` of ©iiee mixakn rwih ©iivhp ©iid - hœt ©ywpra iee xrn fi` yic¦iiJiddisch är mer än nostalgi - nutida författare visar vägen framåt

Vi som inte vuxit upp i en miljö präglad av jiddisch hartill stor del fått vår uppfattning om denna värld genomden bild vi fått från USA. Där formades tidigt en längtantill Europa, som man en gång lämnat under den stora ut-vandringen mellan 1880 och 1920. Under denna tid läm-nade ungefär 2,5 miljoner judar di alte heym för att skapasig ett bättre liv in der nayer heym, det Gyllene Landet iväster. På den amerikanska teater- och filmscenen skapa-des en bild av den östeuropeiska juden, som levde i sinshtetl, där allt var småskaligt och trots fattigdom relativttryggt och på något sätt ändå trivsamt. Många av deklassiska sångerna på jiddisch skapades för den ameri-kanska revy- och teaterscenen och man sparade verkligeninte på krutet vad det gällde sentimentalitet. Ofta kan manidag benämna det kitsch men man måste se allt i sitt tids-sammanhang. Publiken uppskattade till fullo de övertyd-liga rollfigurerna och bistod dem gärna med högljuddatillrop, varningar och goda råd.

Även jiddischlitteraturen, i den form som vi oftast mött,har varit inne på samma spår. Klassikerna MendeleMoicher Sforim, Sholem Aleichem och I L Peretz var allainfluerade av den judiska upplysningen, Haskala. Dessastora författare ville i början av sitt skapande uppmanasina läsare att lämna shtetl och det bakåtsträvande liv denrepresenterar. De skildrade livet i småstäderna, domine-rade av judar, på ett ibland överdrivet sätt - allt för attläsaren skulle förstå att detta var ett levnadssätt somredan var dömt till undergång. Den stora världen utanförpockar på sitt, ungdomen kan inte längre leva i ett andligtmörker och vetenskapen är till för hela mänskligheten;framtidstro och utveckling för alla är det som gäller!Men under senare delen av sina författarskap verkar desjälva ha gripits av längtan tillbaka till just detta liv. Somom det på något sätt - med alla begränsningar till trots -representerade det “sanna” judiska livet. Först hade de enlängtan ut från shtetl men senare i livet ville de i en käns-la av saknad och vilsenhet i någon mening återvända dit.Även Bashevis, eller Singer som han är känd som, skild-rar livet i den judiska småstaden med både kritiska ochkärleksfulla ögon; han beskriver alla tänkbara avarter avmörkertro och mänskliga svagheter men känner sig ändåhemma i miljön han beskriver och känner så väl.

Det har förstås funnits modernistisk och “smalare” litte-ratur på jiddisch, men den har inte varit så känd och näs-tan inte alls i svensk översättning. Det är dock inte läs-ningen av dessa böcker som format vår föreställning omJiddischland. Nej, skildringen av de ashkenaziska judarnahar alltid varit bakåtblickande, vilket också bidragit tillden allmänna uppfattningen att jiddisch är ett, om interedan dött, så åtminstone utdöende språk.

Det talas och skrivs dock jiddisch även utanför de from-ma judiska kretsarna, där mameloshn är levande av sär-skilda skäl; hebreiska är kultens och den heliga sfärensspråk. Jiddisch används där till vardags.

En nutida författare, som lämnat sin ultraortodoxa upp-växtmiljö och jeschivastudier i Philadelphia för att skrivapoesi, är Yermiyahu Ahron Taub. Förutom sin skapandeverksamhet är han chef för den judiska avdelningen påKongressbiblioteket i Washington. Taub har hittills publi-cerat fyra diktsamlingar, varav några är tvåspråkiga påengelska och jiddisch:

Yermiyahu Ahron Taub Foto: Tom Shulevitz

Prayers of a Heretic/Tfiles fun an apikoyres, What Still-ness Illuminated/Vos shtilkayt hot baloykhtn, The Insati-ble psalm, samt Uncle Feygele.

Titlarna speglar författarens egen livssituation och är te-ma i flertalet av hans dikter, som ofta handlar om brottmot gängse normer i den egna gruppen, om utanförskapoch udda existenser i samhällets utkant, eller som mansäger på jiddisch: fun der untervelt.

Ett fragment från dikten On Being a Minorities Poet urEn kättares böner illustrerar dilemmat, som en före dettajeschivastudent, yeshivebokher, kan ha i sin nya roll sompoet:

“Your poems are too gay, Your poems are too sexual,Your poems are too squeamish, Your poems are tooJewish, Your poems are too assimilationist, Your poemsare too religious, Your poems are too wordly, Yourpoems are too Yiddish-y, Your poems are too translated,Your poems are too accessible, Your poems are tooelusive... ... ....”

Taubs dikter är moderna och i sin jiddischversion är de ennjutning att läsa med sitt samtida och fräscha språk. Mendär finns också ett vemod och en sorts stillhet, som griperläsaren. Det är en ton av något traditionellt judiskt, somkänns igen från en mycket äldre litterär tradition.

Staffan Böös


FÖRENINGEN JIDDISCHKULTUR VISAR FILMMånadens film visas måndagen den 8 december 18:30 i Stora Salen då vi visarVåra Barn rednyq erezdnva Undzere Kinder Polen, 1948, 68 minuter, jiddisch med engelsk text.

Denna halvdokumentärfi lm (och Polen sista jiddisch produktion) presenterar komediduon Shimon Dzigan och Israel Shumacher som nyligen återvänt från Sovjetunionen, och judiska barn som hade överlevt Förintelsen.

Regisserad på plats av Nathan Gross och Shaul Goskind på vid JDC-stödda Helenowek Colony, ett barnhem och skola nära Lodz, innehåller denna fi lm Dzigan och Shumachers virtuosa vändning som alla roller i Sholem Aleichems Kasrilevke Brent (Kasrilevke brinner), och ett utbyte av roller där de blir barnens publik. Uppenbarelserna fortsätter under artisternas besök vid barnens boende, när barnen lär vuxna om musikens, dansens och berättandets helande möjligheter.

Filmen är textad på engelska.

Inträde är gratis.

Vi gör en liten paus för Kaffe/te och kaka som kostar 20 kr.

Hjärtligt välkomna!

15

JIDDISCH - JIDDISCHKULTUR RRRRERE rvtlvqwydyy + wydyyhttp://jiddischgoteborg.wordpress.com

INFORMATÖRSGRUPPEN

Berättelse som fängsladeSom en del av utbildningssatsningen för de

som anmält sitt intresse för att delta som

informatörer om Förintelsen i skolor och

andra institutioner var Peter Kádár inbjuden

måndag den 10 november att berätta om

sina upplevelser som barn under krigsåren

i Budapest.

Det blev en fängslande berättelse ur ett

barns perspektiv.

Arrangemanget fi lmades för att senare kunna

användas som undervisningsmaterial.

Du som är intresserad av att deltaga i informatörsgruppen eller vill veta mer om dess verksamhet, ta

gärna kontakt med Nava Bergman på e-post [email protected].


16

KULTURSTYRELSENS ARRANGEMANG

Söndagen 26 oktober samlades ca 35 personer för att delta i ett samtal om religion och sexualitet – ett nog så brännbart ämne. De trevliga Power-Pointbilderna saknade kraft då den lampa som skulle satt ljus på bilderna tyvärr var trasig.

Olle Katz, lärare på lärarutbildningen, inledde med citatet från Gisela Helmius: Varhelst två människor har sex med varandra är samhället med som en tredje part – samhället har alltid haft synpunkter på med vem, hur, när och på vilket sätt människor har sex. Mycket av reglerna ansåg han kom från de patriarkala strukturerna – för att veta om barn skulle ärva fadern måste man veta vem pappan är och därför se till att ”tämja kvinnans sexualitet”.

Vårt land är individcentrerat – vi anser att varje individ har rätt att bestämma över sin egen sexu-alitet – det är hennes, inte föräldrarnas sak att bestämma. De som kommer från familjeoriente-rade kulturer, liksom många frireligiösa grupper ser annorlunda på detta.

Olof Frank, docent i religionsvetenskap, talade om undervisning i sex- och samlevnad och de problem som finns i föreställningar om olika religioner. I själva verket är skillnaden mycket större mellan olika tolkningar inom en religion än mellan dem. I såväl Gamla Testamentet som i Koranen kan man finna stöd för homofoba ställningstaganden – frågan är då om tolkningen av skrifterna är fun-damentalistisk eller en historisk-föränderlig. Inom alla religioner finner vi olika synsätt på sex före och inom äktenskapet, liksom i andra frågor som rör sexualitet. Skolan har som uppgift att värna om alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta får i undervisning ställas emot religiösa tolkningar som motsätter sig detta eller är homofoba.

Rabbi Hillel slog fast att inom judendomen är det Talmud som definierar bibeln, inte tvärtom. Att slå upp bibeln som en kokbok där ingen stavelse får

ändras är inte judiskt. Under historiens gång har tolkningar av Toran ändrats och så fortsätter det. Förbjudet är otrohet och sex med nära släktingar. Polygami var OK under biblisk tid men inte nu. Skilsmässa, omgifte och preventivmedel är OK, abort är också tillåtet om mammans liv är i fara eller skadar kvinnans hälsa. Självklart också om kvinnan blivit våldtagen.

Att sätta in fler än 2-3 embryon är förbjudet då det kan skada kvinnans hälsa med för många barn i magen. Vad gäller homosexualitet och transsexu-alitet sa rabbinen att liberala och konservativa församlingar stöder homoäktenskap.

Kvinnan har rätt till sex och har rätt att begära skilsmässa om mannen vägrar henne detta under för lång tid. Vad är då för lång tid? Enligt Toran beror det på mannens arbete: En arbetslös man – hustrun har rätt till sex varje dag. Arbetare – två gånger/vecka. För åsnefö-rare – en gång/vecka, medan en kameldrivare kan tvingas vara hemifrån en månad. Att byta till sjöman (en gång/halvår) kräver hustruns tillåtelse, annars kan hon begära skilsmässa. Vi får själva översätta detta till moderna sysselsättningar!

Sexualiteten är en del av andligheten – något vi skall bruka men inte missbruka.Frågorna var många och de flesta satt kvar en bra bit efter sluttiden och samtalet kan fortsätta…

Olle Katz

Religion och sexualitet


2117

KOSHER

LIVSDr. Allards Gata 4

413 23 Göteborg

Tel 031 - 10 94 32

Öppettider: onsdagar 12 - 18Vid judiska helger kan speciella öppettider förekomma.OBS! Alla våra varor är testade och godkända av resp veterinärmyndighet.

VÄLKOMMEN IN ATT HANDLA!

Passa på att bunkra upp av allt det du behöver till vardag och shab-bat hos oss. Och som alltid,har vi ju bland annat entrecote, biffar, ka-lops, korvar av olika slag, gulasch, kalvkotlett, osso bucco, kallskuret aufschnitt, kyckling hel och i bitar och mycket, mycket mer!

Öppettider december i samband med svenska helgdagar

Öppet som vanligt på onsdagar förutom 24 december, öppet tisdag 23 december kl 12-18. Tisdag den 30 december öppet kl 12-18. Nyårsafton stängt.


18

COORDINATION COMMITTEE

45 års jubileum av vistelsen i Sverige

Över 100 personer från den polsk-judiska gruppen samlades den 15 november för att fira ankomsten för 45 år sedan till kungariket Sverige. Festen arrangerades av Coordination Committee. Med anledning av detta bjöd Janusz Tencers Kabaré på föreställningen Marsmandlarna.

Skådespelarna kommer från Malmö och Lund och är några av dem som kom till Sverige för 45 år sedan. Med Marsmandlarna har gruppen upp-trätt i Malmö, Köpenhamn, Frankfurt, Paris, New York, Warszawa under Singers Festival och senast i Aszkelon i Israel under VIII återträffen med Reunion-68.

Marsmandlarna är en musikalisk resa som handlar om brev som vi kunde ha skrivit och brev som vi kunde fått och sånger om oss och för oss. Det är tex-ter om avsked och välkomnande, om sorg och glädje och om kycklingsoppa. Det var mycket fint framfört med många känslor från tiden för 45 år sedan.

Efteråt bjöds det på tilltugg och dryck samt även dans. Det var en mycket trevlig tillställning och vi hoppas gruppen kommer tillbaka.

Tack Coordination Committee med David Krzesiwo, Slawek Zylinski m.fl. för en minnesvärd och glad kväll. Tack även Tom Shulevitz och Judiska Församlingen för lokal och all hjälp.

Kristina Kockum


2119

Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond

delar för 55:e året ut bidrag till social verksamhet samt forskningsanslag.Social verksamhetBidrag ges endast till institutioner och organisationer. Bidrag kan inte lämnas till enskilda privatpersoner.Bidrag söks genom ifyllande av ansök-ningsblankett (se nedan).Bidrag kan sökas för aktiviteter som:��

och ungdom.��

�� Som bilaga till ansökningsblanketten skall en �� !�� "��budget bifogas.Ansökningsblanketter kan erhållas från:�� #��$�� %&'(&)�&(&�%& ��*��+��

Forskningsanslag utdelas till:�� '�� '

vetenskap samt för utvecklingsarbete ��forskargrupp kan även stipendier tilldelas.

All information om forskningsanslag/�� ,��-��www.groschinsky.org Ansökningshandlingar skall vara oss tillhandasenast den 2 februari 2015. Endast de som tilldelas bidrag informeras senast i slutet av ��.%/(�

STIFTELSER OCH FONDER

Ledigförklarande av bidrag förvårterminen 2015 från

Rosa och MarkusNeuberghs Minnesfond

Enligt donationsbestämmelserna kan medel sökas för för följande ändamål:

� I första hand till stöd åt barn och ungdom för deras skolutveckling eller andra former av stödin-satser. OBS! Till ansökan måste bifogas belägg för att ekonomiskt behov föreligger samt antagnings-bevis tillden utbildning ansökan avser.

� Stöd åt hjälpbehövande äldre församlings- medlemmar.

� Vidare till stöd åt andra hjälpbehövande försam- lingsmedlemmar för medicinsk, fysisk eller psykisk välfärd.

Ansökan med uppgift om bankkonto sänds till styrelsen för

Rosa och Markus Neuberghs Minnesfond,Judiska Församlingen,

Östra Larmgatan 12, 411 07 Göteborg,senast den 16 januari 2015

OBS! För sent inkomna ansökningar kan ej behandlas!

Stipendier ur Göthilda-StiftelsenAnsökan om stipendium ur Göthilda-Stiftelsens fonder för eftergymnasiala studier och utbildning under vårterminen 2015 insändes senast den 16 januari 2015 till

Göthilda-Stiftelsen Östra Larmgatan 12 411 07 GÖTEBORG

Lämna en kortfattad redogörelse över vad Du läser eller praktiskt utbildar Dig till. Bifoga antagnings-bevis till utbildningen. Glöm ej uppge fullständigt namn, adress och personnummer. Ansökan skall vara daterad och egenhändigt undertecknad.

V g angiv S E-bankkontonummer om sådant finns.

Stipendium kan sökas för eftergymnasiala studier och start av företag.

OBS! För sent inkomna ansökningar kommer inte att behandlas!

Välkommen med Din ansökan!


20

Kom och delta i vårt årliga mysig fest runt Chanukaljusen

Sång! Musik!

Söndag, 21 december kl. 15.30

Kontakta oss för anmälan: 0707408709 [email protected]

Latkes! Sufganijot!

Chanukaparty!

ד‘‘בס

Judiska Centret Chabad Lubavitch Sverige

Chanuka info: www.chabad.se

CHABAD LUBAVITCH


CHABAD LUBAVITCH

2121

Nu Händer Det i Stan!Stor Chanukaljuständning på

Götaplatsen med Nordens Första Offentliga Menora!

Tisdag,

16 december

kl. 18.00

Menoran på Götaplatsen tänds alla Chanukakvällar (16-23 december)

Onsdag 17 december, kl:19.00

Torsdag 18 december kl.19.00

Fredag 19 december kl.14.30

Motzei Shabbat 20 december kl.18.00

Söndag 21 december– tisdag 23 december kl.15.00

För mer info ring 0707408709 [email protected]

JCCLS Judiska Centret Chabad Lubavitch Sverige

Musik!

Glädje!

Sufganijot (Syltmunkar)!

äkta Chanukatradition- Göteborg Style!

ד‘‘בס


2221


23

Även du som vill läsa en dikt eller framträda med något annat är välkommen. Ta då kontakt med Josef på ovanstående telefonnummer.


24

NYHETER FRÅN SHLICHIM BARN OCH UNGDOMSAKTIVITETER

Caravan Chanukka!Nu är det åter dags för familjeshowen med shlichim från hela Skandinavien. Som vanligt blir det lekar och skoj med Chanukka i fokus. Och som vanligt blir det musik med ett israeliskt band. Och naturligtvis sufganiyot!

Alla är hjärtligt välkomnaTisdag den 16 december med början kl 16:30Stora Salen i Församlingshuset

Vi hoppas på att få se er där!Arryn och Eyal Dror, shlichim

För mer info: [email protected], 031-10 94 25

DS nov 2013.indd 20 21-10-2013 14:28:02

24


25

Arryn och Eyal Dror - shlichim

031 10 94 25

0720 130727

[email protected]

Facebook: Arryn-Eyal Shlichim Gothenburg

Vi har shabbatmiddagar för och ungdomar och studenter på Storgatan 5. Ta gärna kontakt

med oss på Facebook (Arryn-Eyal Shlichim Gothenburg) eller ring eller maila oss. Kontaktinfo

hittar du nedan. �

Nu startar vi ett program för barn födda 1999-2000 kallat “B’SHANA HA’BAA” (nästa år).

Vi kommer att träffas varannan vecka för en lektion om Israel och sedan till sommaren åker

vi tillsammans med en grupp från Stockholm på en resa till Israel. För mera information, ta

kontakt med oss. Kontaktinfo hittar du nedan.

�Vi har även aktiviteter för alla åldrar. Du kanske själv har förslag eller önskemål om en

särskild aktivitet. Ta gärna kontakt med oss på Facebook (Arryn-Eyal Shlichim Gothenburg)

eller ring eller maila oss. Kontaktinfo hittar du nedan.

Israeliska FilmklubbenSöndag den 7 december kl 17:00 i Stora Salen

Vem är rädd för den stygga vargen (Big bad wolves, hebreiska: herh bazhm dxfm ym - Mi mefakhed mehaze’ev hara) är en israelisk thriller från 2013 regisserad av Aharon Keshales and Navot Papushado. Med bl a Lior Ashkenazi, Rotem Keinan och Doval’e Glickman i rollerna.

The movie begins with three kids shown playing hide-and-seek in the woods. One of the girls hides in the closet in an abandoned house, from where she is abducted by an unknown perpetrator. Dror (Rotem Keinan) a school teacher, is suspected of the crime and is arrested by the police. He is subjected to torture by a police team led by Micki (Lior Ashkenazi) to reveal the location of the missing girl. This whole episode is shot on his phone by a kid who happens to be playing in the vicinity and is sub-sequently uploaded onto YouTube.

Filmen är textad på engelska.

Inträde: 20 kr (inkl. kaffe/te och kakor i pausen).

Alla hjärtligt välkomna!Arr.: Ungdoms och Fritidsstyrelsen

NYHETER FRÅN SHLICHIM


26

Еврейско – русское культурно – информационное общество”J U R I K” при еврейской общине Гётеборга

Общество ”JURIK” желает всем весёлой Хануки и всего самого наилучшего, а это значит хорошего самочувствия, успехов в работе и учебе,

счастья и любви в Новом Году!

9декабря, вторник, в 18.30 – 21.30 в помещении клуба (Puben) общество ”JURIK” собирает всех желающих пообщаться за чашкой кофе или чая, обменяться

новостями, посмотреть фильм. Вход 30 крон.

��

Föreningen ”JURIK” önskar Glad Chanuka och Gott Nytt År!Den 9 december, tisdag, mellan kl. 18.30 och 21.30 inbjuder föreningen ”JURIK” till trev-lig gemensamträff, där vi kommer att samtala, sjunga eller se på film, dricka en kopp kaffe eller te eller bara stanna en stund för att umgås. Plats: Puben, pris: 30 kronor.

Alla hjärtligt välkomna!

JURIK - RYSK-JUDISKA KULTURINFORMATIONSGRUPPEN

Judiska Församlingens Vänkrets är en supporter-

klubb för dig som inte kan bli medlem men ändå

vill visa ditt stöd för församlingen och känna dig

delaktig i verksamheten.

Du kanske har judiska vänner, en judisk livskamrat

eller judiska rötter; du kanske uppskattar våra

gudstjänster eller våra olika program.

Som medlem i Vänkretsen deltar du i församling-

ens aktiviteter till samma kostnad som medlem-

mar. Enda skillnaden är att du inte har rösträtt och

inte räknas i minjen vid gudstjänst.

Skriv ett brev, berätta varför du vill bli medlem och

lämna in till församlingens kansli, så behandlas din

ansökan av föreståndarkollegiet. Medlemsavgiften

är samma som minimiavgiften för ordinarie med-

lemmar, idag 1200 kr/år.

Vill du bli med i Vänkretsen?

VÄNKRETSEN


27

FAMILJENYTT GUDSTJÄNSTER

�MAGEN DAVID ADOM

Vill Du gratulera eller kondolera?Beställ diplom och Du hjälper

Israel med ambulanser och sjukvård.Plusgiro 76 54 55-1

Ring Eva Garellick tel 82 93 25

Anmäl ny adress till expeditionenGlöm inte anmäla adressändring till för-

samlingsexpeditionen om du flyttar!

Anmäl också till expeditionen namn-

givning av nyfödda, Bar Mitzva, Bat

Mitzva samt vigslar.

Anmälan om dödsfall görs också till

expeditionen. Då denna är stängd, v g

kontakta någon av följande personer:

Daniel Jonas tel 031-10 94 23

Susanne Ladow tel 16 90 03

Peter Gronowitz tel 0302-42517

Dan Fibert tel 0701-842402

Keren KajemetVill du plantera träd i Israel?

Beställ direkt på

08-661 86 86Plusgiro15 03 76-2

Minjan (Beith Tefilah)Adress: Storgatan 5Telefon 031-711 78 72. E-post: [email protected]: http://www.beith-tefilah.seVid jahrzeit ring i god tid till Michael Ben-Menachem, tel 21 22 15.

Synagogan

Den som vill bli kallad till Toran bör

anmäla detta till Församlingens

expedition senast en vecka i förväg.

MÖTESPLATS

BortgångnaChristina Birklin

Tänk på våravänner i Baltikum!

Hjälp utsatta judar

PG 85 29 50-5Östersjöjudiskt Forum

Du behövs!Stöd Israel och hjälp utsatta judar

PG 45 42 60-1Förenade Israelinsamlingen

Istället för presenter, en gåva till

BarncancersjukhusetHaemek i Afula

PG 56 79 43-6

Stöd Wizos viktiga arbete för barnen i Israel

Bankgiro 847-2243

Ditt bidrag är varmt välkommet!

FiM - föreningenFRED I MELLANÖSTERN

Lyssna på FiM varje vecka

på 94,9 MHz

Tisdag kl 19 – 20 med repris söndag kl 08 – 09

Stöd Svenska kommittén mot antisemitism!

Enskild stödmedlem: 300 krFamilj: 500 kr

Studerande/pensionär: 150 kr

Plusgiro: 30129-1

Bankgiro: 861-6112

WIZO SHOPI WIZO-shopen finns många vackra ting –

allt från nyckelringar till havdalaljus. Vid de tillfällen du Brami efter en lämplig present:

Ditt val av en gåva från WIZO visar på kvalitet tillsammans med

engagemang för Israel.När Du vill köpa något eller titta

närmare på det vi har.

Ring

Kontakta Yasmin på 0733-091211 eller Renée 0708-160628

Om ni vill att vi skall förannonsera en familjenyhet som t ex en bar

mitzva eller en vigsel, tag kontakt med Det Senastes redaktion,

[email protected] eller kansliet på tel 031-10 94 00.

Bar/Bat MitzvaJacob Klecki

ÖNSKAS HYRA

Israelisk kvinna önskar hyra ett billigt rum i Göteborg.

Telefon 0703 219506

Under rubriken ”Mötesplats” publicerar vi kostnadsfritt mindre annonser från våra medlemmar. Välkomna!

Svenska Magen David AdomBli medlem i Svenska Magen David Adom, d.v.s. Israels Röda Kors-organisation. Medlemsavgift: stu-dent 50:- enskild 150:- makar 250:-Plusgiro: 577615-8


Kalendarium december 2014Arrangemang med judisk anknytning i Göteborg

avery-YisraeliMÅNDAGAR

TISDAGAR

Öppet Hus på Neuberghska Ålderdomshemmet/Bambergerska Vårdhemmet

11.00

Församlingsbiblioteket öppet 16-19

ONSDAGAR

Kosher Livs har öppet.12-18

Jiddischträff med Staffan Böös på Hemmet 2:a söndagen i månaden.

15.00

TORSDAGAR

LÖRDAGAR

ÖVRIGA ARRANGEMANGÅTERKOMMANDE

HAR DU TIPS OM JUDISKA PROGRAM - I ELLER UTANFÖR GÖTEBORG - SOM KAN INTRESSERA FLER I FÖRSAMLINGEN,

TAG KONTAKT MED FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN 031-10 94 00

Shacharit i Minjen09.15

Öppet Hus på NeuberghskaÅlderdomshemmet/BambergerskaVårdhemmet.

11.00

Fruktbara diskussioner med Benjamin Gerber varannan vecka.

12.00

SÖNDAGAR

FiM Närradio - 94,9 MHz

Repris från tisdagen

08.00

Shacharit i Minjen08.30

FiM Närradio - 94,9 MHz

Sänder varje tisdag

19.00

Nybörjarkurs i hebreiska.18.00

IF Hakoah Old Boys (25 -60 år) spelar innebandy Hakoah hallen,

20.30

IF Hakoah Old Boys (25 -60 år) spelar innebandy Hakoah hallen.

20.30

DECEMBER

Religionsskolan har lektioner på Alexandraskolan

16.00

Kislev

1 M 9

2 Ti 10

3 O 11

4 To 12

5 F 13 After Work before Shabbes 17.30

Aftongudstjänst 18.30

6 L 14 Shabbat Vajishlach. Gudstjänst 09.15. Egalitär

gudstjänst i Hagge Geigerts Sal 09.00. Havdala 16.27

Talang Afton i Stora Salen kl 19.00

7 S 15 Israeliska Filmklubben visar fi lmen Vem är rädd för

stygga vargen, Stora Salen 17.00

8 M 16 Föreningen Jiddischkultur visar fi lm i Stora Salen18.30

9 Ti 17 Föreningen JURIK träff i Puben 18.30-21.30

10 O 18

11 To 19

12 F 20 Aftongudstjänst 18.30

13 L 20 Shabbat Vajeshev. Gudstjänst 09.15. Havdala 16.25

14 S 22

15 M 23

16 Ti 24 Erev Chanukka, 1:a ljuset

Caravan Chanukka i Stora Salen 16.30

17 O 25 Chanukka 1

18 To 26 Chanukka 2

19 F 27 Chanukka 3. Aftongudstjänst 18.30

20 L 28 Mikets, Shabat Chanukka 4. Egalitär gudstjänst 09.15 i

synagogan. Havdala 16.26

21 S 29 Chanukka 5

22 M 30 Chanukka 6

Tevet

23 Ti 1 Chanukka 7. Kosher Livs öppet kl 12-18

24 O 2 Chanukka 8. Kosher Livs stängt

25 To 3

26 F 4 Aftongudstjänst 18.30

27 L 5 Shabbat Vajigash. Gudstjänst 09.15. Havdala 16.30

28 S 6

29 M 7

30 Ti 8 Kosher Livs öppet kl 12-18

31 O 9 Kosher Livs stängt


Documents

Det Senaste december 2014