ARBETSMILJ ~ VERKET

Digital arbetsmilj Rapport 2015:17

Digital arbetsmilj

Jan Gulliksen, Ann Lantz och ke Walldius KTH

Bengt Sandblad och Carl borg Uppsala universitet

ISSN: 1650-3171

Omlagsfoto: Ivan Tykhyi / Mostphotos

Tryck: Elanders Sverige AB 2015

Innehll

Inledning 7

Uppdraget, metod och innehll 10

Syfte 11

Metod och genomfrande 13

Lsanvisningar 14

Begrepp och definitioner 15

Anvndarcentrerad systemdesign 15

Anvndare 15

Anvndargrnssnitt 15

Anvndbarhet 15

Digital arbetsmilj 15

Digital kompetens 16

Digitalisering 16

Ergonomi 17

It-skyddsronder 17

Kognition 17

Kognitiv ergonomi 17

Kognitiva arbetsmiljproblem 18

Arbetslivets digitalisering frr, nu och i framtiden 19

Digitalisering och digital kompetens 21

Digitalisering av arbetslivet 23

Exempel p digitalisering av arbetslivet 24

Det digitala kassaarbetet 24 Den digitala sjukvrden 25

Digital arbetsmilj och hlsa 27

Hlsa 27

Arbetsmiljfaktorer 28

Informationsverfld 29

Teknikproblem 29

Infrandeproblem 30

Digitalt arbete och stress 31

Krav-kontroll-stdmodellen 32

Kategorisering av arbetsmiljfaktorer och arbetsmiljproblem 35

Fysisk arbetsmilj 35

Psykosocial arbetsmilj 36

Kognitiv arbetsmilj 37

Kognitiva arbetsmiljproblem KAMP 38

Ondiga kognitiva belastningar och avbrott i tankegngen 39 Orienteringsproblem och bristande verblick 40 Beslutsfattande 40 Ondig belastning p arbetsminnet 41 Svrigheter att identifiera och tolka informationsmngder 41 Problem med tidskoordinering av vrden 41 Problem med olika systemmoder 42 Arbetsprocesserna blir styrda 42 Dligt std fr lrande 43 Mnga icke integrerade informationssystem 43 Automationsproblem 43

Anvndbarhet och anvndarcentrerad utveckling 45

Mnniska-datorinteraktion 45

Anvndbarhet och anvndarupplevelser 45

Tillgnglighet 46

Utvecklingsprocessen 47

Anvndarcentrerad systemdesign 47

Bestllarkompetens 49

Verksamhetsutveckling vs. systemutveckling 49

Infrandeproblematiken 50

Rollen som anvndbarhetsexpert 51

Lagar och frordningar 52

Arbetsmiljlagen 52

AFS 1998:05 52

Standarder som std vid insatser fr frbttrad digital arbetsmilj 55

Ngra viktiga standarder 55

Litteraturversikt 57

Introduktion och metod fr litteraturstudien 57

Resultat av litteraturstudien 58

Digitalisering 58 Digital arbetsmilj 58 Kognitiva aspekter p arbetsmilj 60 Metod fr studie av framtida arbete och arbetsplats 61 Teoretiska bidrag 62 Diskussion av litteraturstudien 63

versikt ver finansirer och finansierade forskningsprojekt i Sverige 65

Forte 66

Stressforskningsinstitutet 68

AFA 69

VINNOVA 70

Bransch- och teknikspecifika exempel 73

Digitala arbetsmiljer i vrd och omsorgsarbete 73

Digitala arbetsmiljer i rendehanteringsarbete 74

Digitala arbetsmiljer i call center-verksamhet 74

Digitala arbetsmiljer i processindustri och kontrollrum 75

Frndringsarbete med fokus p den digitala arbetsmiljn 78

Ett ekonomiskt perspektiv p vrdering av it, arbetsorganisation och utbildning 79

Traditionen av partsgemensamt frndringsarbete

Skandinavisk modell fr anvndarmedverkan kring it och organisation 80

blir internationell frebild 81

Nationella FoU-satsningar p arbetslivets it-anvndning 81

Tv initiativ frn fackfreningsrrelsen kring it och arbetsmilj 82

It-skyddsronder 84

Digitaliseringen som ny utmaning i det lokala arbetsmiljarbetet 85

Prevents initiativ inom omrdet it-stress i arbetslivet 86

Diskussion och slutsatser 88

Frslag till tgrder och ansvar 91

Referenser 94

Bilaga 1

Fackfrbundens kartlggningar av den digitala arbetsmiljn 105

Kostnader fr frlorad arbetstid 107

Sammanfattning av enktsvaren 107

Underskningens slutsatser 108

Bilaga 2 Relevanta ISO-standarder 110

vergripande standarder 110

SS-ISO 26000:2010 Vgledning fr socialt ansvarstagande 110 SS-EN ISO 26800 Ergonomi Allmnna riktlinjer, principer och begrepp 111 ISO 27500 (DIS) Den anvndarcentrerade organisationen Bakgrund och allmnna principer 111

5

Standarder fr frstudier 112 ISO 9241-11 (1998): Ergonomiska krav p kontorsarbete med

ISO 9241-210: 2010 Anvndarcentrerad design

ISO 9241-220 Ergonomics of human-system interaction

bildskrmar (VDTs) Del 11: Riktlinjer fr anvndbarhet 112 ISO CD2 9241-11: Anvndbarhet: definitioner och begrepp 113

fr interaktiva system 114

Part 220: Processes for enabling, executing and assessing human-centred design within organizations 115

Standarder fr frfrgningsunderlag 115 ISO 20282-2 Anvndbarhet av konsumentprodukter

EN 301549 Tillgnglighetskrav lmpliga vid och produkter i offentlig milj Del 2: Summativ testmetod 115

offentlig upphandling av IKTprodukter och -tjnster i Europa 116

Standarder fr anbudsprvning, kontrakt, infrande och uppfljning 117

ISO/IEC 25022 Systems and software engineering Systems and software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) Measurement of quality in use 117 ISO/IEC 25023 Systems and software engineering Systems and software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) Measurement of system and software product quality 118 ISO/IEC 25066 Systems and software engineering Systems and software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) Common Industry Format for Usability Evaluation Report 118

Bilaga 3

Av Forte/FAS finansierade projekt 120

6

Inledning

Digitaliseringen r en av de mest samhllsomvlvande processerna sedan industrialiseringen. Srskilt har den pverkat frhllandena i arbetslivet eftersom olika former av informations- och kommunikationsteknologi (ikt eller it) har gjort att verksamheter och arbetsuppgifter samt kraven p kompetens och arbetsorganisation har behvt frndras i grunden. Betydelsen av de digitala stdsystemen kar och arbetsmiljn blir i allt strre utstrckning en digital arbetsmilj. D allt fler utfr allt mer av sina arbetsuppgifter med hjlp av digita la verktyg blir den digitala arbetsmiljn dominerande.

Svl de datorsystem man anvnder sig av i arbetet som de processer enligt vilka dessa kravstlls, upphandlas, utformas, ut vecklas, infrs och utvrderas har stor inverkan p arbetet och p arbetsmiljn. Arbetsmiljverkets rapport ver arbetsmiljstatistik 2013 (Arbetsmiljverket 2014a), som bygger p SCB-statistik, visar att digitaliseringen av arbetslivet omfattar merparten av alla arbetsmiljer idag. Lkare och sjukskterskor mste frlita sig p digitala stdsystem, hemtjnstpersonalen anvnder digitala hjlpmedel fr att planera och fra bok ver sitt arbete, biljettfrsljning och kassaarbete sker i kande utstrckning med automatiserade sjlvbetjningssystem, och avancerad produktion och tillverkning vore omj lig att genomfra utan digitaliserad teknik. Mnga r fr sitt arbete helt beroende av digital teknik. Statistiken visar till exempel att 78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige anvnder personda

tor i sitt arbete. Andelen kvinnor r ngot strre n andelen mn. 45 procent anvnder dator mer n halva arbetsdagen. Vad gller

PC-anvndare r det 58 procent som anvnder dator mer n halva arbetsdagen. 20 procent (fr PC-anvndare 25 procent) anvnder persondator i

stort sett hela tiden.

I denna kartlggning tar man inte upp anvndning av annan digital teknik n persondatorer, varfr den totala andelen som arbetar med digitala verktyg torde vara hgre. En allt strre del av de yrkesverksamma r fullstndigt beroende av de digitala verktygen. En handlggare p en statlig myndighet, en processvervakare i komplex industriell produktion eller en rdgivare p banken kan spendera i stort sett hela sin arbetsdag framfr datorn. Jmfrt med tidigare

7

kartlggning r 2011 r siffrorna fr 2013 ngot hgre och siffrorna kar fr varje r. Givet detta r det av allra strsta betydelse att ar betsverktygen stdjer arbetet p ett bra stt och inte ger problem av olika art. Datasystemen mste vara utformade och anpassade bde till arbetsuppgifterna och till de mnniskor som ska utfra dessa och speciellt viktig r anpassningen till deras kognitiva frmgor och begrnsningar.

Utan tvekan har digitaliseringen bidragit till vldigt mycket positivt. Med den digitala teknikens hjlp har det blivit mjligt att utfra och utveckla verksamheter och arbetsuppgifter p ett helt nytt stt. Den digitala teknikens mjligheter att skapa, bearbeta, lagra och kommunicera information har inneburit en revolution inom mnga yrken, dr gamla arbetsuppgifter helt eller delvis kommit att ersttas med digital teknik och andra helt nya arbeten har uppsttt i digitaliseringens klvatten. Bankernas kamrerer som tidigare tjnstgjorde som medborgarnas transaktionshanterare har i stllet kommit att ersttas med personliga ekonomiska rdgivare. Bilprovningens test av bilar har frndrats frn att vara en syssla fr en bilmekaniker till att vara ett arbete dr man ska kunna hantera datoriserade analyser av avgasrening och bromskapacitet. I mnga fall har effekterna p arbetsmilj, produktivitet, kvalitet och skerhet varit mycket positiva eftersom mnga av de arbetsuppgifter som frsvunnit har varit tunga, enformiga eller farliga.

Samtidigt ser man en problembild som till viss del kan kopplas till digitaliseringen. Samma statistik som ovan visar till exempel att 35 procent av alla i arbetslivet rapporterar att de har ont i vre

delen av ryggen eller nacken varje vecka 29 procent rapporterar att de varje dag sitter still i sitt arbete mer

n tv timmar i strck och 7 procent i mer n 4 timmar i strck 40 procent upplever sig ha ett s stressigt arbete att man inte

hinner prata eller tnka p annat n arbetet under mer n halva arbetsdagen 43 procent upplever att de fr det mesta inte, eller aldrig, kan be

stmma nr olika arbetsuppgifter ska gras.

Det har visat sig mycket svrt att tydligt koppla upplevda och manifesterade problem till specifika orsaker. Det finns dock en rad olika forskningsprojekt och andra strre kartlggningar, frmst av fackliga organisationer, som pekar p tydliga orsakssamband mellan ena sidan den hga anvndningen av digitala hjlpmedel och bristande anvndbarhet i it-stden, och andra sidan upplevelsen av besvr och ohlsoproblem till fljd av den kade digitaliseringen. S ven

8

om det r svrt att exakt faststlla sambanden r det tydligt att faktorer i den digitala arbetsmiljn frorsakar och bidrar till upplevda besvr och hlsorisker. Digitala arbetsmiljproblem blir drfr allt mer betydelsefulla att studera, frst, tgrda och frebygga.

De som ansvarar fr genomfrandet av arbetsmiljinspektioner ute i verksamheter mste i strre utstrckning f kunskap om, och ett uttalat strre ansvar fr att ocks genomfra inspektioner av, digitala arbetsmiljer. Idag ligger fokus i mycket strre utstrckning p att inspektera fysisk arbetsmilj och genomfra traditionella skyddsronder n att skerstlla kvaliteten i den digitala arbetsmiljn, beroende p traditionen i yrket och tillgnglig kompetens och metoder. It-systemutvecklingsprojekt mste i strre utstrckning beakta vilka arbetsmiljkonsekvenser som systemen kan frvntas ge och motverka och frhindra negativa sdana redan i utvecklings- och infrandeprojektet. Eftersom det i stor utstrckning saknas specifika metoder fr att beakta arbetsmiljkonsekvenser i systemutvecklingsprojekt krvs nya metoder och rutiner fr detta. Dessutom mste ansvariga myndigheter tydligare f i uppdrag att flja upp ven digitala arbetsmiljer och arbetsmiljproblem.

Digitaliseringen kan innebra s mycket positivt fr arbetslivet, svl fr de yrkesverksamma som fr organisationer, verksamheter och tredje part. Ska den fulla potentialen av ny teknik i arbetslivet kunna utnyttjas, s mste man stlla mycket hgre krav n idag p anvndbarhet, tillgnglighet och en god arbetsmilj. Ansvaret fr detta vilar p flera olika parter.

Denna kartlggning avser att kartlgga kunskapslget vad avser digitala arbetsmiljer och digitala arbetsmiljproblem, med ett srskilt fokus p svenska frhllanden. I arbetet har en avgrnsning gjorts p s stt att det r de kognitiva aspekterna som beskrivs. Digital arbetsmilj handlar ven om andra aspekter, men hr fokuseras p de kognitiva i vid mening. Frutom att beskriva och analysera problemen frsker rapporten ven att peka p mjliga lsningar samt visa p var olika ansvar fr tgrder kan ligga.

9

Uppdraget, metod och innehll

Fljande kartlggning har tagits fram av forskare vid KTH och Uppsala universitet i syfte att kartlgga kunskapslget med avseende p digitala arbetsmiljproblem i arbetslivet. Sdana problem blir idag vanliga, d allt mer arbete grs med hjlp av digitala stdsystem. Olika underskningar, bland annat genomfrda av olika svenska arbetstagarorganisationer vilket ska beskrivas mer senare i rapporten, pekar p att problemen kar och att detta fr en rad negativa effekter, fr individer, grupper och verksamheter.

Med digitala arbetsmiljproblem menas sdana problem fr individer och grupper, som uppstr i ett specifikt arbetssammanhang som en fljd av ett digitaliserat arbete eller en pgende digitalisering av arbetet och dess stdsystem. Problemen uppstr genom att de digitala arbetsverktygen inte r utformade s att de stdjer mnniskor och verksamheter p ett tillrckligt bra stt och inte infrts i verksamheten p ett vlplanerat stt. Effekterna av digitala arbetsmiljproblem r dels negativ pverkan p individen som belastningar, stress och ohlsoproblem, dels negativ pverkan p organisationen och p verksamheternas effektivitet. Effekterna rr olika fysiska, psykosociala och kognitiva aspekter p arbetsmiljn. Det finns en arbetsmiljlagstiftning genom frmst arbetsmiljlagen och Arbetsmiljverkets freskrifter, som r relativt tydlig nr det gller digitala arbetsmiljproblem, men tillmpningen av denna lag r bristfllig.

10

Syfte

Syftet med denna kartlggning r tvdelat. Dels definierar och avgrnsar den begreppen, beskriver problembilden och vad problemen bestr av, hur de kan frsts, hur de uppkommer och vilka effekterna r, dels pekar den framt mot tgrder som kan bidra till problemens lsningar och drigenom bidra till arbetslivets utveckling mot hllbara och effektiva arbeten. Detta senare behvs fr att den digitala teknikens fulla potential till positiva frndringar ska kunna utnyttjas.

Samhllets digitalisering i stort skapar helt nya mjligheter till frbttringar och utveckling, men kan ocks vara en orsak till digitala arbetsmiljproblem. Drfr mste denna kartlggning relatera till samhllets digitalisering.

Samhllelig digitalisering r den samhlls- och mnniskoomvlvande process som gradvis blir allt svrare att ver huvud taget srskilja frn ngon del av livet. Det innebr att individer och organisationer kan kommunicera och utbyta information med andra mnniskor, organisationer och sin omgivning p helt nya stt. Digitaliseringen och anvndningen av it-baserade lsningar kan bidra till att ka tillgngligheten och effektiviteten bde hos fretag och hos offentlig frvaltning. (Digitaliseringskommissionen SOU 2014:13)

Kartlggningen beskriver kunskap om arbetsmiljeffekterna av digitaliseringen av arbeten och arbetsprocesser samt av anvndningen av it-system i arbetet, t.ex. datorer, mobila enheter, tekniska styrsystem, automatiseringar m.m. Den beaktar huvudsakligen arbetslivets digitalisering, men det r oundvikligt att ven berra den grnslshet mellan arbetsliv och livet i vrigt som idag blir alltmer ptaglig.

Kartlggningen beskriver ocks arbetsmiljaspekter som aktualiseras vid it-relaterade frndringsprocesser ssom frnyade arbetsprocesser, kravstllande, upphandling, utveckling, infrande och anvndarstd. Digitaliseringen tenderar ocks att driva upp tempot i arbetet genom att verksamhetens krav p effektivitet och uppfljning hela tiden kar och mjligheterna till att jobba hemifrn eller p annan plats kar i och med de brbara digitala verktygen, ngot som i sig ger problem. Detta har beskrivits som att man alltid r uppkopplad och som det grnslsa arbetet.

11

Fokus i kartlggningen ligger p kognitiva belastningar, dvs. hur de digitala systemens egenskaper pverkar mnniskans mjligheter att anvnda sina frmgor, kunskaper och erfarenheter fr att utfra sina arbetsuppgifter. Srskilt studeras negativa effekter, som obalans mellan krav och mjligheter samt andra frhllanden som kan orsaka stress i arbetet (Karasek och Theorell 1990). Sklet till detta r att digitaliseringen leder till nya arbetsmiljproblem som ofta har samband med kognitiva belastningar (Allvin m.fl. 2006, Melin 2008).

Fr vissa grupper i arbetslivet kan problemen bli extra ptagliga. Fr ldre personer och personer med funktionsnedsttningar kan digitalisering, om rtt genomfrd, ge bttre mjligheter i arbetslivet, men om den genomfrs utan att man beaktar dessa anvndargrupper kan det leda till nya hinder. Likavl som att beskriva kunskap om problemen r det viktigt att hitta kunskap om mjligheter och ge positiva exempel. Kunskap om digitaliseringens positiva potential framhlls.

12

Metod och genomfrande

Arbetet har genomfrts genom att vi frst samlat in det material, av vetenskaplig och annan art, som finns tillgngligt sedan tidigare frn olika kllor. Detta har skett p fljande stt: Litteraturstudier av akademisk och annan litteratur, publicerad

forskning, etc. har genomfrts och metoden fr litteraturstudien redovisas i anslutning till beskrivningen av denna. En kartlggning av vad som gjorts och producerats av myndighe

ter, fackfrbund, fretag, organisationer, arbetsgivarorganisationer, lagstiftare, etc. har genomfrts. Materialet frn dessa r omfattande och vissa avgrnsningar och urval baserade p kvalitet, anvndning och spridning av dessa resultat har gjorts. En kartlggning av relevanta lagar, regelverk, standarder etc. inom

omrdet. En genomgng av relaterade forsknings- och utvecklingsprojekt som finansierats av frmst Forskningsrdet fr Arbetsliv och socialveten skap (FAS)/Forskningsrdet fr hlsa, arbetsliv och vlfrd (Forte), men ven andra forskningsfinansierande organisationer, till exempel AFA Frskrings forsknings- och utvecklingsprogram, Vetenskaps rdet (VR) och Sveriges innovationsmyndighet (VINNOVA), har genomfrts utifrn p ntet tillgngliga projektkataloger. Intervjuer och samtal med personer med omfattande kunskaper

inom omrdet har genomfrts bde nationellt och internationellt i syfte att utka kunskapsmngden om omrdet. Resultaten av intervjuerna redovisas inte separat utan har sammanfltats med materialet genom litteraturreferenser och analyser. Intervjuerna har ocks i stor utstrckning frstrkt vra avslutande reflektio ner och slutsatser. Totalt har sex personer med lng erfarenhet av forskning inom omrdena it-anvndning, arbets- och yrkesmedicin, stressforskning och arbetsmilj, frmst med en beteendeveten skaplig inriktning, intervjuats. Ngra korta exempel ges p kartlggningar och analyser frn olika

arbetsdomner som vrdarbete, administrativt arbete och process styrning.

Drefter har det insamlade materialet analyserats och sammanstllts. Baserat p detta har kunskapslget tolkats och dess styrkor, svagheter och eventuella kunskapsluckor beskrivits. Slutligen ges rekom

13

mendationer om vad som kan och br tgrdas och hur, samt vilka viktiga ansvaromrden fr framtida tgrder man kan identifiera.

Lsanvisningar

Rapporten r omfattande, bde vad avser det material som tckts och dess tvrvetenskapliga bredd. ven om rapporten skrivits fr att kunna lsas i sin helhet har den strukturerats s att man ska kunna lsa och ta del av valda delar utifrn sina intressen och behov. Frst ges en introduktion och motivation till rapportens innehll och avgrnsningar. Drefter beskrivs uppdraget och den metod som anvnts fr kartlggning och analys. I de drp fljande kapitlen terfinns begreppsdefinitioner samt en kort verblick ver digital arbetsmilj ur svl ett historiskt som ett nutida och framtidsorienterat perspektiv. En mer utfrlig diskussion av digital arbetsmilj och hlsa fljer tillsammans med en beskrivning av vilka olika typer av arbetsmiljproblem som kan observeras. Ett kapitel ger sedan en kort introduktion till anvndbarhet och anvndarcentrerad utveckling samt mnniska-datorinteraktion. Drefter redovisas existerande lagar och frordningar med relevans fr digital arbetsmilj samt en versikt ver ngra viktigare standarder. Ytterligare standarder beskrivs i en srskild bilaga. Sedan fljer en omfattande genomgng av den vetenskapliga litteraturstudien som genomfrts, tillsammans med en diskussion ver resultatet av denna. Ett kapitel redovisar en genomgng av i Sverige finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt inom omrdet. Drefter ges ngra korta bransch- och teknikspecifika exempel. Sedan fljer en genomgng av olika organisationers frndringsarbeten vilka bedrivits kopplat till digital arbetsmilj. De avslutande kapitlen innehller en diskussion, slutsatser och en redovisning av de tgrder som fordras fr att frbttra den digitala arbetsmiljn i arbetslivet samt var man kan se att ansvaret fr detta ligger.

14

Begrepp och definitioner

Anvndarcentrerad systemdesign

Anvndarcentrerad systemdesign r en process som fokuserar p anvndbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela systemets livscykel (Gulliksen m.fl. 2003). Den baseras p ett antal nyckelprinciper, se avsnittet om anvndarcentrerad systemdesign.

Anvndare

Person som interagerar med en digital produkt eller ett digitaliserat system inom ramen fr sin yrkesutvning (en anpassning av definitionen i ISO 9241-110).

Anvndargrnssnitt

Alla komponenter i ett interaktivt system (maskin eller programvara), som ger anvndaren information och kontrollmjligheter fr att utfra specificerade uppgifter med det interaktiva systemet (ISO 9241-110).

Anvndbarhet

Den utstrckning till vilken en produkt kan anvndas av specifika anvndare fr att uppn specifika ml med effektivitet, ndamlsenlighet och tillfredsstllelse i ett specifikt anvndningssammanhang (ISO 9241-11).

Digital arbetsmilj

Den arbetsmilj, med dess problem och mjligheter av svl fysisk, psykosocial som kognitiv art, som blir resultatet av att arbetets stdsystem och verktyg digitaliseras. Not: Det finns andra som tidigare p olika stt frskt definiera

15

begreppet digital arbetsmilj. Nr fackfrbundet Vision anvnder begreppet digital arbetsmilj menar de alla kognitiva arbetsfrhllanden, dr mnniskor interagerar med eller r beroende av digitala system. Vision avgrnsar den digitala arbetsmiljn till att avse samspelet mellan arbetstagare och digitala verktyg som anvnds vid utfrande av arbetsuppgifter. ven det ergonomiska samspelet mellan mnniskan och maskinens hrdvara, tangentbord och skrmar lggs in i begreppet. ven perspektiv som handlar om integritet, kontroll och vervakning genom exempelvis it-systemens logg och GPS-tracking behandlas alltmer inom en bred definition av begreppet digital arbetsmilj. Det r viktiga och aktuella frgor, men berrs till exempel inte i Visions rapport om digital arbetsmilj It i vlfrdens tjnst.

Digital kompetens

Digital kompetens utgrs av i vilken utstrckning man r frtrogen med digitala verktyg och tjnster samt har frmga att flja med i den digitala utvecklingen och dess pverkan p ens liv. Digital kompetens innefattar: kunskaper att ska information, kommunicera, interagera och producera digitalt, frdigheter att anvnda digitala verktyg och tjnster, frstelse fr den transformering som digitaliseringen innebr i samhllet med dess mjligheter och risker, samt motivation att delta i utvecklingen. (Digitaliseringskommissionen, SOU 2015:28)

Digitalisering

Digitaliseringskommissionen definierade begreppet digitalisering i delbetnkande SOU 2014:13. Hr lyftes svl informationsdigitalisering som samhllelig digitalisering fram. Med informationsdigitalisering avses den process dr analog information transformeras till digital information. Det innebr att informationen blir strukturerbar, skbar och tillgnglig genom digitala kanaler.

Samhllelig digitalisering r den frndring av verksamheten, teknikanvndningen och de affrsmssiga frutsttningarna som uppkommer genom de nya mjligheter som tekniken ger, som ofta kan ha en disruptiv och ovntad effekt. Det r en frndring som r snabb och ofrnkomlig och som kan f till fljd att branscher frndras i grunden, nya omrden uppkommer och frndringsobengna verksamheter marginaliseras eller sls ut. (Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13)

16

Ergonomi

En anvndbar definition av ergonomi r den frn internationella ergonomiorganisationen IEA (www.iea.cc). Den svenska ergonomiorganisationen EHSS, Ergonomi och Human Factors Sllskapet i Sverige (www.ergonomisallskapet.se), har versatt den p fljande stt:

Ergonomi r ett tvrvetenskapligt forsknings- och tillmpningsomrde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet mnniska-teknik-organisation i syfte att optimera hlsa och vlbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.

It-skyddsronder

Ett verktyg fr att frbttra den lokala digitala arbetsmiljn. En uppfljning av den digitala arbetsmiljn fr en medarbetare genomfrd i samverkan mellan medarbetare och systemleverantrer p den lokala arbetsplatsen. Kan ses som en utvecklad del av det systematiska arbetsmiljarbetet p en arbetsplats. En it-skyddsrond kan genomfras ungefr som en vanlig skyddsrond, men med fokus p it-miljn, inklusive frgor om anvndbarhet, skerhet, fysisk milj, teknik, kommunikation, utbildning m.m.

Kognition

Den del av psykologin som behandlar de mentala processer som anvnds nr vi tnker, till skillnad frn emotion, som handlar om hur vi knner. Kognitiv psykologi studerar bl.a. perception, uppmrksamhet, minne, inlrning, beslutsfattande och problemlsning. Andra definitioner av kognition har ven inkluderat t.ex. emotion

(Karlsson m.fl. 2014) och vad som inom fltet fr mnniska-datorinteraktion kallas fr anvndarupplevelse (se t.ex. Preece m.fl. 2015).

Kognitiv ergonomi

Kognitiv ergonomi definieras som lran om anpassning av arbete, arbetssystem och arbetsmilj till mnniskans kognitiva behov och frutsttningar. Kognitiv ergonomi gnar uppmrksamhet t bl.a. mental arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress och mnniska-maskininteraktion. IEA (The International Ergonomics Association) de

17

http:www.ergonomisallskapet.sehttp:www.iea.cc

finierar Cognitive ergonomics som: Cognitive ergonomics is concerned with mental processes, such as perception, memory, reasoning, and motor response, as they affect interactions among humans and other elements of a system.

Kognitiva arbetsmiljproblem

Problem som uppstr nr egenskaper i arbetssituationen hindrar mnniskan frn att utnyttja sin kognitiva frmga (kunskaper och frdigheter) fr att utfra arbetsuppgifterna p ett effektivt och skert stt. Sdana egenskaper kan vara en dlig arbetsorganisation eller ett grnssnitt med bristande anvndbarhet (Sandblad m.fl. 1992).

18

Arbetslivets digitalisering frr, nu och i framtiden

Datorer brjade redan tidigt under 1950-talet att anvndas inom arbetslivet. I ett projekt, Frn matematikmaskin till it, genomfrt 2005 2009, har Tekniska museet i samarbete med Datafreningen i Sverige och Avdelningen fr teknik- och vetenskapshistoria vid Kungliga Tekniska Hgskolan (KTH) beskrivit svl den tidiga tekniska utvecklingen som tillmpningarna (Lundin 2009).

De tidiga datorerna, eller datamaskinerna som de kallades, anvndes s gott som uteslutande av experter eller speciella operatrer. Den direkta anvndningen av datorerna var krnglig och fordrade specialkunskaper om datorerna och operativsystemen. Nr det handlade om tillmpningar inom arbetslivet, som t.ex. inom banker, frskringsbolag, sjukvrd eller skattemyndigheter, vilket r exempel p verksamheter dr man var tidigt ute med att anvnda den nya tekniken, s var anvndningen till allra strsta del indirekt. Sjlva datorerna hanterades av dataoperatrer, medan underlaget fr berkningar och datalagring togs fram av handlggare som i sin tur lmnade detta till personer, stansoperatriser, som verfrde dataunderlaget till hlkort. Hlkorten lstes in, processades och resultatet kom ut frn radskrivare och kunde sedan verlmnas till dem som skulle ta del av resultatet.

Tekniken utvecklades s smningom, men det drjde en bra bit in p 70-talet innan man sg datorsystem av en annan art. Frst d kunde man anvnda sig av bildskrmsterminaler fr att mata in data och utskrifterna kunde ocks lsas direkt p bildskrmen. Datorkraften fanns i stora centraldatorer. Anvndningen av datorer fr olika slags arbetsuppgifter blev snabbare, och man kunde arbeta mer interaktivt med datorerna. Den dialog som man kunde ha via bildskrmarna var ganska enkel. Bildskrmar med mjlighet till grafik var mycket ovanliga och anvndes bara i speciella sammanhang. Det skulle drja ganska lnge innan man kunde anvnda sig av lokal datorkraft och av grafiska anvndargrnssnitt av den typ vi r vana vid idag. I mitten av 70-talet utvecklades de frsta kommersiella persondatorerna, arbetsstationerna, personal computing (PC), men de kostade en frmgenhet och fick ingen strre spridning d. Man tog den teknik man hade fr given, ven om det redan d fanns

19

de som pratade om problem med anvndning av datorer och om arbetsmiljproblem. Det var inte s mycket forskarna utan de fackliga organisationerna som engagerade sig, delvis av oro fr att bli av med jobben men frmst av arbetsmiljskl. Man var orolig fr att arbete vid bildskrmar skulle vara ett hlsoproblem.

Fortfarande var det inte s vanligt att man arbetade direkt med datorer i sitt arbete. P kontor av olika art kunde det frekomma, men d var det vid bildskrmar mot en stordator. Det var frst under senare delen av 1980-talet och under 1990-talet som anvndningen av datorer i arbetslivet kade kraftigt. Utvecklingen gick olika fort inom olika branscher fram till den situation vi ser idag, d i princip alla i arbetslivet kommer i kontakt med datorer och digital teknik. Idag arbetar cirka 30 procent av alla i arbetslivet hela sin arbetsdag med digital teknik. Utan tekniken finns inget arbete.

ven i andra avseenden har det skett stora frndringar. Den digitala tekniken har mjliggjort nya former fr arbetets organisering och arbetsplatsernas utformning. Distansarbete, flexibla kontor, mobilt arbete och virtuella organisationer (Andriessen och Vartiainen 2006) r sdana exempel. Idag talar vi om aktivitetsbaserade arbetsplatser m.m. Trender som lean management och new public management hade inte varit mjliga utan att datoriseringen mjliggjort dess genomfrande, p gott och p ont. Digitaliseringen har ven medfrt andra omfattande frndringar i arbetslivet, med klara kopplingar till arbetsmilj. Ett sdant exempel r utvecklingen av administrationssamhllet, det vill sga en kning av administrativa uppgifter fr de flesta i arbetslivet (Forssell och Ivarsson Westerberg 2014, Ivarsson Westerberg och Forsell 2014).

Idag ser vi en snabb utveckling av teknik och metoder som ligger till grund fr en mngd frndringstrender. Datortekniken har kommit att bli allt mer mobil. Det normala har kommit att bli att yrkesverksamma personer i strre utstrckning arbetar i mobila miljer med mobiltelefonistd och brbara datorer eller lsplattor. Data har i allt strre utstrckning frpassats till molnet och man kan med flera olika system eller produkter f tillgng till samma digitala arbetsmilj oberoende av plats. Nya tekniker som internet of things, platsspecifika system, virtuella verkligheter etc. skapar helt nya frutsttningar fr arbete. Verksamheterna har givetvis behvt anpassa sig i strre utstrckning till denna utveckling genom att mjliggra ett mer mobilt arbete som krver mindre av manuell pappershantering och som ocks i mindre utstrckning binder operatren till en kontorsarbetsmilj. En utbyggnad av mobila och trdlsa ntverk mjliggr arbete lite varstans, p cafer, restauranger och hotell,

20

p tg och andra transportmedel och ven i hemmet. Enkelheten i att starta sitt arbete har lett till en flytande grns mellan arbete och fritid; tekniken anvnds bde fr arbetsrelaterade uppgifter och fritidssysselsttningar. En brbar dator, lsplatta eller mobiltelefon har kommit att bli det redskap som mnga ven anvnder fr musik, bankaffrer, nthandel eller sociala kontakter. Till och med sjlva definitionen av vad arbete r kommer att behva frndras i grunden. Den traditionella synen p arbete r i stort sett det som tidigare definierades som lnearbete. Se Bodil Jnssons bidrag i SOU 2015:65 (Digitaliseringskommissionen 2015:65).

Vi ser ocks hur en allt mer miljmedveten hllbarhetstrend pverkar arbetet. Ett exempel p detta r den delnings- eller nyttjandeekonomi som sprider sig, dr man i strre utstrckning vill skapa ett resurseffektivt utnyttjande av teknik och artefakter genom att flera delar p en resurs. De tydligaste exemplen p detta r framvxten av tjnster som airbnb eller ber som i grunden frndrar verksamheter inom hotell- och taxinringarna. Inom kort kommer man skerligen att se detta ocks pverka andra typer av arbeten. Mer om dessa och andra utvecklingstrender str att lsa i digitaliseringskommissionens antologi SOU 2015:65.

Digitaliseringen omnmns nu som en av de nya revolutionerande trenderna som med all sannolikhet kommer pverka vrt liv i lika stor utstrckning som industrialiseringen gjorde. Digitaliseringen innebr att verksamheter i grunden frndras. Banksektorn, postverksamhet, resebyrbranschen eller musikindustrin r ngra tydliga exempel p verksamheter som genomgtt stora frndringar under de senaste 20 ren. Detta har pverkat inte bara mnniskans vardagsliv utan i stor utstrckning ocks de arbeten som utfrs inom sektorn. Dessa branscher r bara exempel, de allra flesta branscher kommer att behva frndras i grunden till fljd av digitaliseringen (Flster 2015, Frey och Osborne 2013). Utbildningsvsendet frndras givet av att datorn blir mer anvndbar i det pedagogiska arbetet. Utbildning kan i strre utstrckning ske p distans, vilket leder till en kad globalisering och internationalisering, vilket i sin tur kar behovet av att utveckla sin digitala kompetens.

Digitalisering och digital kompetens

Digitalisering innebr att digital kommunikation och interaktion mellan mnniskor, verksamheter och saker blir sjlvklara. Mjligheten att samla in, tolka, tillmpa och utveckla allt strre kvantiteter

21

data digitalt innebr att det finns utvecklingsmjligheter inom de flesta omrden.3 Vad vi gr, hur vi gr och vad som gr att gra frndras i och med digitaliseringen. Allt strre delar av tillvaron r digitaliserad samtidigt som vi i allt mindre grad kan skilja ut det digitala frn det icke-digitala.

Digital kompetens kommer sannolikt att bli en av framtidens stora konkurrensfrdelar eftersom i stort sett varje arbetsuppgift idag tarvar digital kompetens fr att uppgiften ska kunna utfras (Digitaliseringskommissionen SOU 2015:28). Alla behver stadigt utveckla sin digitala kompetens, lra sig att anvnda nya redskap och tjnster, lra sig att frst och vrdera elektroniskt tillgnglig information och bygga en vrdegrund som baseras p att man stadigt arbetar fr att utveckla sin digitala kompetens. Vi gr allt mer frn att vara konsumenter av digitala medier till att bli producenter i vra digitala medier. Ju mer kunskap vi bygger desto strre mjligheter har vi att anpassa vra elektroniska hjlpmedel till vra behov, svl i privatlivet som i arbetslivet. Vra frdigheter att anpassa vra elektroniska hjlpmedel och miljer till vrt arbetsliv kommer att hjlpa oss att gra ett bttre arbete och fljaktligen kommer arbetsgivarna att se vikten av att vidareutveckla medarbetarnas digitala kompetens i nnu strre utstrckning.

Mnga yrkesarbetande har idag inte ett elektroniskt hjlpmedel utan flera. Man har en stationr dator, en laptop, en lsplatta och en smart mobiltelefon som alla r synkroniserade med varandra. Detta mjliggr i strre utstrckning att ta med jobbet hem och att skapa strre flexibilitet i arbetslivet. I mnga fall leder det till att man arbetar mer och har svrt att koppla bort arbetet. Det skapar strre anledningar fr arbetsgivaren att bekymra sig om den enskildes arbetssituation. Kommunikation r en stor och viktig del av bde arbetslivet och privatlivet och mnga anvnder samma kanaler fr privat kommunikation och arbetskommunikation. Facebook och Twitter har i vissa aspekter kommit att bli arbetsredskap, vilket bidrar till att privatliv och arbetsliv flyter samman.

Digitaliseringskommissionen definierade begreppet digitalisering i delbetnkan de (Digitaliseringskommissionen SOU 2014:13). Hr lyftes svl informationsdigitalisering som samhllelig digitalisering fram. Med informationsdigitalisering avses den process dr analog information transformeras till digital information. Det innebr att informationen blir strukturerbar, skbar och tillgnglig genom digitala kanaler.

22

3

Digitalisering av arbetslivet

En fr nrvarande aktuell debatt handlar om huruvida digitaliseringen innebr att arbeten frsvinner och hur mnga nya arbeten som skapas och vad det r fr typ av arbeten. En studie om detta r Frey och Osbournes (2013) prediktion ver vilka arbeten som kommer att frsvinna eller ersttas till fljd av digitaliseringen (se figur 1).

Figur 1: Vilka arbeten som har en stor respektive liten risk att ersttas till fljd av digitaliseringen (frn Frey och Osbourne 2013). Se elektroniska versionen av rapporten fr en frgversion av illustrationen.

Denna studie har Stefan Flster, chef fr Reforminstitutet, med flera p uppdrag frn Stiftelsen fr Strategisk Forskning versatt och tillmpat p svenska frhllanden. I Flsters rapport om automatiseringsrisken fr arbetsmarknaden som SSF publicerade 2014 drogs slutsatsen att 53 procent av svenska jobb finns i yrken som kan automatiseras inom 20 r (Flster 2014). Men i (Flster 2015) visas att automatiseringen under perioden 20062011 faktiskt redan skett i ungefr samma hga takt (rknat per r). Om automatiseringen skulle fortstta i samma takt skulle det enligt analysen bli mellan 3660 procent frlorade jobb p 20 r. Samtidigt skapas cirka 3 000

23

nya jobb per r som dataspecialister och antalet jurister har kat med 18 procent under en femrsperiod. En rad andra jobb kar ocks till fljd av att inkomstspridningen kar och behoven av jobb i de lgre inkomstregionerna. Serviceyrken inom restaurang, vrd, etc. kar ocks. (Brynjolfsson och MacAfee 2014) r mindre optimistiska i termer av hur mnga nya jobb som kommer att skapas, s meningarna gr helt klart isr. Frey och Osborne hller ocks p med framtidsstudier fr att se p hur mnga nya jobb som kommer att skapas (se figur 2). Otvetydigt leder digitaliseringen till en stor omvlvning av det digitala arbetslivet och de digitala arbetsmiljerna och arbetsuppgifterna frndras i grunden.

Figur 2: Berger och Frey (2014) Technology Shocks and Urban Evolutions: Did the Computer Revolution Shift the Fortunes of US Cities?

Exempel p digitalisering av arbetslivet

Oavsett om digitaliseringen av en verksamhet leder till att jobb bortrationaliseras pga. automatisering och robotisering eller inte, s genomgr verksamheter stora frndringar till fljd av digitaliseringen. Ofta r det tunga och monotona jobb som automatiseras medan kraven p hgre utbildning och specialisering kar. Verksamheter och arbetsuppgifter likavl som arbetsorganisation och kompetens behver utvecklas och frndras.

Frndringen har inverkan p alla led i verksamheten och alla ingende professioner, det pverkar slutanvndare eller kunder, experter och specialister liksom mer rutinmssiga arbeten. Det har ocks en stor inverkan p lokalers utformning, infrastruktur, itstd med mera.

Det digitala kassaarbetet

Digitaliseringen av kassaarbete i dagligvaruhandeln r ett exempel p en bransch dr det sker stora frndringar till fljd av digitalise

24

ringen (se figur 3). Flera av de stora butikskedjorna har infrt sjlvscanningsutrustning som man br med sig under inkpen och fr p s stt ver en stor del av arbetet frn kassaarbetaren till kunden sjlv. Andra mindre butiker har installerat scannings- och betalstationer vid utgngen fr att kunderna sjlva ska hantera betalningsprocessen. Personalens arbetsuppgifter blir i strre utstrckning andra sysslor, varuuppackning etc. Till och med lagerhllning har med hjlp av robotar kommit att ersttas med digitala system.

Figur 3: Digitalisering av kassaarbete: 1) Brbara sjlvscanningsapparater, 2) Obemannade snabbkassor och 3) Robotisering av varulagret.

Den digitala sjukvrden

Sjukvrden r ett exempel p en verksamhet som i grunden frndras genom digitaliseringen, nya hjlpmedel kommer till bde fr rutinsjukvrd och mer specialiserad avancerad sjukvrd (se figur 4). Detta ger nya frutsttningar fr sjukhuspersonalens arbetsmilj. Mnga lkare talar om den kade press och belastning som it-systemen ger. Nya it-system, dr patienten har tillgng till sin egen journal p ntet, kan ocks frndra frutsttningarna fr arbetet i sjukvrden nr patienten kan ha mer aktuell och uppdaterad information om sitt tillstnd n lkaren har.

25

Figur 4: Exempel p digitaliseringen inom sjukvrden: 1) Digitalisering av beslutsmten inom intensivvrden, 2) Teleinformatik fr deltagande i sjukvrd p distans och 3) Traumasjukvrd, dr mnga aktrer stds av mnga tekniska system (bilden frestller inte en autentisk situation, utan ett utbildningstillflle). (Foto Alexander Yngling och Staffan Larsson)

26

Digital arbetsmilj och hlsa

Syftet med denna rapport r att sammanstlla kunskap om digital arbetsmilj och digitala arbetsmiljproblem och hr r hlsobesvr centrala. I detta kapitel ges en kort bakgrund till sdana problem, dels nr det gller besvr och symtom, dels avseende arbetsmiljfaktorer som kan kopplas till dessa besvr. Kunskap om pverkande faktorer i arbetsmiljn r grundlggande fr att man ska kunna frebygga och tgrda problemen. Fokus ligger hr p stressrelaterade besvr och psykosociala faktorer. Hr beskrivs ocks en mycket anvndbar modell fr att beskriva och analysera kognitiva och psykosociala arbetsmiljfaktorer, den s.k. krav-kontroll-stdmodellen.

Hlsa

Hlsoeffekter av intensivt bildskrmsarbete har studerats i mnga och stora forsknings- och utvrderingsstudier. tminstone sedan 80-talet har mycket kunskap redovisats av svenska forskare om hlsorisker som finns i sdant arbete (Aronsson, borg och relius 1988, Bergqvist 1993, Punnett och Bergqvist 1997, borg 2002) och i versikter av internationell forskning (Hamborg och Greif 2009). I takt med kningen av datorsttt arbete i det svenska arbetslivet frn 80-talet och framt kade ocks hlsobesvren. Speciellt allvarlig och anmrkningsvrd var kningen av besvr i nacke/axlar. En stor svensk studie visade bland annat att bland kvinnor som arbetade vid bildskrm mer n halva arbetsdagen uppgav ver 60 procent sdana besvr (borg 2002). Olika stressrelaterade besvr var ocks vanliga, besvr som kan utlsas eller frsvras av dels en alltfr stor arbetsmngd, dels olmpligt utformade it-system och bristande std till datoranvndare. Stressen uppstr nr kraven verstiger det vi tycker oss klara av. Den kan bli hlsofarlig om den pgr under lng tid utan effektiva terhmtningsperioder. Symtomen kan vara mycket skiftande och av bde psykologisk och somatisk karaktr, t.ex. irritation, trtthet, smnsvrigheter, muskelspnning eller magproblem.

Om man betraktar den aktuella situationen i Sverige visar siffror frn Frskringskassan att den psykiska ohlsan mtt som sjukfrnvaro med ngon psykisk diagnos kar och nu r den vanligaste

27

orsaken till sjukskrivning (Frskringskassan 2014). Frskringskassans analyser visar ocks att det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljn, i termer av krav, kontroll och std, och risken att bli sjukskriven med en psykisk diagnos (ibid). Enligt Arbetsmiljverkets statistik ver arbetsrelaterade besvr finns det en statistiskt skerstlld kning sedan 2012 av smnbesvr, oro och andra nervsa besvr (Arbetsmiljverket 2014b). Den vanligaste rapporterade orsaken till besvren r stress eller andra psykiska pfrestningar (ibid). Ocks inom omrdet it-sttt arbete och stress finns en lng forsk

ningshistoria. 1984 gav den amerikanske psykologiprofessorn Craig Brod ut en bok med titeln Technostress (Teknostress p svenska 1988). Brod hvdade att vissa mnniskor inte klarar av att anpassa sig till it-teknikutvecklingen p ett sunt stt, utan utvecklar vad han sg som en ny sjukdom, som han kallade teknostress. De som r negativa, tveksamma eller rdda fr tekniken ansg han kan utveckla teknongest, som kan yttra sig i diverse psykiska eller psykosomatiska ngestsymtom, men ocks i totalt avstndstagande frn tekniken.

Arbetsmiljfaktorer

Viktiga arbetsmiljfaktorer som kunnat relateras till besvren kan beskrivas under fljande rubriker: Bundenhet stillasittande vid datorn stor del av dagen, ofta i lsta,

statiska och ensidiga arbetsstllningar Styrning en knsla av att vara styrd i arbetet av datorsystemet,

av att sakna tillrcklig mjlighet att kontrollera och pverka systemet Obalans mellan krav och resurser knslan att arbetets krav, bde

i form av arbetsmngd och tidspress och i form av svrhanterligt eller dligt fungerande datorstd, verstiger de tillgngliga resur serna och den egna frmgan

Ett annat stt att diskutera arbetsmiljfaktorer som kan bidra till it-relaterad stress r att dela upp dem under rubriker som utgr frn hur anvndare ofta beskriver de problem de upplever, ssom infor mationsverfld, teknikproblem och infrandeproblem.

28

Informationsverfld

En knsla av att inte ha tillrcklig frmga att ta emot, frst och hantera all den information som nr oss kan ge en upplevelse av stress. Det r ett exempel p en stressframkallande situation, dr kraven knns fr stora jmfrt med vr frmga (Karasek och Theorell 1990). De kvantitativa kraven kan frsts ocks best i krav p att arbeta i hg hastighet. kad anvndning av it i arbetet upplevs ofta bidra till bde kad mngd information och kad arbetstakt. Det kan ocks handla om upplevelser av kvalitativa krav. Om informationen har pedagogiska brister och vi inte riktigt frstr vad som sgs, eller hur det sgs, knner vi oss dumma, oskra, hjlplsa eller utan kontroll, och drmed kar den mentala belastningen. Att inte uppleva arbetssituationen som begriplig, meningsfull och pverkbar minskar knslan av sammanhang, vilket kar risken fr skadlig stress (Antonovsky 1979).

Teknikproblem

Stressfaktorer mer direkt kopplade till sjlva tekniken r t.ex. oplanerade avbrott eller frlngda svarstider. Psykofysiologiska stressunderskningar har visat att sdana hndelser mycket snabbt leder till kad puls och produktion av stresshormoner (Johansson och Aronsson 1984). ven hr r kontrollfrlusten av avgrande betydelse. Knslan av oskerhet och hjlplshet som skapas av en pltsligt svart skrm eller ett fga hjlpsamt felmeddelande ger en mycket snabb stressreaktion (ibid). Teknikens srbarhet och knslighet fr strningar r en specifik stressfaktor, som skapar oro och otrygghet hos anvndare som till exempel hanterar information som kan ha avgrande betydelse fr mnniskors skerhet, ekonomi eller andra viktiga frhllanden. De datorsystem som anvnds i arbetslivet blir fler, mer och mer komplexa och avancerade, och dessutom frndras och utvecklas de i snabb takt (Hamborg och Greif 2009). Tekniska fel och anvndares svrigheter att frst och hantera sdana kommer drmed sannolikt att ka och bli en nnu viktigare stressfaktor. Och ven om fel, avbrott etc. ofta r av mindre allvarlig art, s kan oron fr tekniska problem vara en allvarlig stressfaktor (ibid).

29

Infrandeproblem

Infrande av nya och mer omfattande it-system r ofta en del i en strre organisationsfrndring. Sdana frndringar innebr inte sllan personalminskningar. kad itanvndning har anvnts som ett stt att frska ka effektiviteten genom frre anstllda. Ur hlso- och arbetsmiljsynpunkt har personalminskning ofta negativa effekter, inte bara fr dem som sgs upp utan ocks fr dem som r kvar i organisationen (Barklf 2000a, 2000b, Szcs 2010). ven organisationsfrndringar som inte leder till personalminskning kan utgra en riskfaktor avseende arbetsrelaterad hlsa (Szcs 2010). Trygghet, tillit och en viss frutsgbarhet i tillvaron r grundlggande psykologiska behov hos alla mnniskor. Brister inom dessa omrden kan vara en viktig bidragande orsak till de kande problemen med arbetsrelaterad stress. Brister i organisationsfrndringar kan orsaka eller ka knda stressfaktorer som kade krav, smre kontroll och smre socialt std. Det finns ytterligare skl till att utveckling och infrande av nya it-system i samband med personalminskning kan ka stressen. Med frre anstllda i organisationen minskar den samlade kompetensen, utrymmet fr kompetensutveckling minskar och srbarheten kar. I en slimmad organisation finns inte alltid kompetens och resurser fr att klara av ovntade hndelser, och nnu mindre fr att anpassa och vidareutveckla it-systemet i en frnderlig situation. Att knna sig otillrcklig i frhllande till arbetsuppgifter och arbetsredskap r mycket stressande fr de flesta, och om dessutom hjlp och std frn omgivningen brister kar stressen betydligt.

Det gr inte att sga att infrande eller utveckling av digitalt arbete per se r en orsak till arbetsrelaterad stress. Longitudinella studier har inte pvisat ngra sdana generella samband, utan effekterna av infrande av ny teknik kan bli bde positiva och negativa ur stress- och hlsosynpunkt (Hamborg och Grief 2009). Nr negativa effekter uppstr kan de kopplas till att de studerade systemen utformats eller infrts p ett ur dessa aspekter olmpligt stt. Det r viktigt att inte se ett infrande av nya eller frndrade itsystem i ett arbetssammanhang enbart som en frga om ny teknik. Det r oundvikligt att organisation, roller, kompetenser, arbetsprocesser, och drmed arbetsmiljn, pverkas samtidigt. Det som infrs blir alltid ett nytt arbete, inte bara nya teknikstd. Infrandeprocessen mste drfr hantera verksamheten som helhet, inte bara fokusera p att lra ut den nya tekniken (Sandblad 2005). Nr det gller infrandeprocessen och dess effekt p anvndarnas arbetsmilj och hlsa finns det

30

starkt std fr slutsatsen att ett aktivt och kontinuerligt deltagande frn anvndarnas sida i alla faser av processen minskar risken fr negativa effekter (Korunka m.fl. 1997, 1999). Denna slutsats fr ven std i flera standarder p ergonomiomrdet, se avsnittet om bransch- och teknikspecifika exempel och bilaga 1. Det finns en del forskning om hur ett sdant std fr aktivt, kontinuerligt anvndardeltagande kan organiseras (Cster m.fl. 2012, Olve 2011, Sandblad 2013, Walldius m.fl. 2011).

Att ett it-std redan frn dag ett r s vlkonstruerat och anpassat till verksamheten att inga fler ndringar behvs r tmligen sllsynt, vilket i sig frlnger den tid det tar innan verksamheten blivit stabil igen. I vrsta fall kvarstr problem som menligt pverkar verksamheten och arbetsmiljn (Eason 1988). Om hnsyn inte tas till detta utan en organisation rknar med bibehllen eller till och med omedelbart kad effektivitet kan det f lngvariga negativa effekter som direkt eller indirekt belastar personalen.

Digitalt arbete och stress

Ur biologisk synpunkt r kroppens stressreaktioner nyttiga och ndamlsenliga. De bestr av mobilisering av energi som behvs fr att hantera en krvande situation. Men energimobilisering i form av bl.a. hgt blodtryck, hg puls och hga niver av stresshormoner blir skadlig om den pgr under en lngre tid. Dessutom r denna typ av energimobilisering mest ndamlsenlig fr att hantera situationer som krver fysisk aktivitet, vilket sllan gller stressituationer i samband med digitalt arbete. terhmtning och vila r allts helt centralt fr att undvika skadlig stress (Melin 2008). Frutom att frska minska de arbetsmiljfaktorer som kan leda till potentiellt skadlig stress behver man drfr ocks identifiera faktorer i arbetslivet som kan underltta eller frsvra vila och terhmtning. Det finns anledning att tro att dagens digitaliserade arbetsliv leder

till frndrade krav som bidrar till kningen av den psykiska ohlsan (Allvin m.fl. 2006). Med hjlp av it kan vi gra arbetslivet mer flexibelt i bde tid och rum, vi kan i allt strre utstrckning arbeta nr och var vi vill. Ofta r det kanske inte vad vi sjlva vill som avgr, men det r faktiskt ocks s att den enskilda individens val blir viktigare i allt fler sammanhang. Nr arbetslivet blir mer flexibelt, mer grnslst, kar kraven p individen att sjlv ta ansvar fr grnssttning, fr balansen mellan krav och resurser, fr att vidmakthlla och strka sin kompetens, arbetsfrmga och anstllningsbarhet.

31

Den upplevda arbetsbrdan kar, bde kvantitativt och kvalitativt, och det flexibla, projektorienterade och individualiserade arbetssttet, med ofta terkommande frndringar i arbetsorganisation och andra arbetsfrhllanden, bidrar till att skapa oskerhet rrande vad som krvs fr att uppfylla kraven. Det leder till att mnga arbetar fr mycket och fr fr lite vila och terhmtning (ibid).

Krav-kontroll-stdmodellen

Robert Karasek lanserade p 1970-talet en modell fr att analysera arbetsrelaterade stressfaktorer som frklaringsvariabler till hjrt-krlsjukdom. Denna s kallade krav-kontrollmodell har drefter utvecklats tillsammans med Tres Theorell och har blivit en dominerande modell fr att analysera psykosociala arbetsfrhllanden och deras effekt p hlsa (Karasek och Theorell 1990). Modellen har senare kompletterats med en tredje faktor, kallad upplevt socialt std (House 1981). Upplevelsen av socialt std kan pverka hur individen klarar en stressande situation och individens reaktioner. Man kan sga att socialt std fungerar som en buffert mot stress. Individer som knner att de har ett vl fungerande socialt std har visat sig utveckla frre stressymptom n andra (Stansfeld och Candy 2006). Brist p socialt std kan emellertid ocks vara en stressfaktor och direkt pverka uppkomsten av stressreaktioner.

I en systematisk litteraturversikt frn SBU, Statens beredning fr medicinsk och social utvrdering, har kunskaper om arbetsmiljns betydelse fr hjrt-krlsjukdomar analyserats (SBU 2015). Slutsatsen r bl.a. att lgt std i arbetet samt brist i mjligheten att anvnda sin frmga och utvecklas i arbetet har samband med uppkomsten av hjrt-krlsjukdomar. Studien sger inget om relationen till digitalt arbete, men sdana faktorer pverkas alltid vid infrandet av ny it. Infrande av ny it innebr att man mste lra sig nya arbetsprocesser och stdsystem samt kanske f nya och mer omfattande arbetsuppgifter, vilket upplevs som kande krav. Vilken information anvndaren fr tillgng till, hur interaktionen utformas, hur kommunikationsmnster pverkas, hur vl man stds i att frst vad som sker, om man knner trygghet i hur man ska agera i olika slags strda situationer m.m. har effekt p den upplevda egenkontrollen. Utformningen och infrandet av de nya it-stden kan drfr leda till antingen kad eller minskad upplevd egenkontroll.

Denna krav-kontroll-stdmodell har visat sig vara mycket tillmplig fr att p ett pedagogiskt stt frst arbetsmiljeffekter vid it-rela

32

terade frndringar i ett arbete (Sandblad m.fl. 2003). Se figur 5. Enligt denna modell r frhllandet mellan upplevda krav och

upplevd egenkontroll (egentligen egenstyrning, dvs. hur vl man behrskar arbetet, situationer, verktygen m.m.) i arbetssituationen avgrande fr om arbetet leder till stress. Det r inte helt klarlagt hur de olika kategorierna interagerar med varandra, men enligt modellen ser det ut p fljande stt. En hg niv av upplevda krav i kombination med en lg niv av personlig kontroll, egenkontroll, skapar ett tillstnd av negativ spnning som p sikt kan leda till psykisk och fysisk ohlsa. En kombination av hga krav och hg kontroll leder dremot till ett tillstnd av utmaningar man behrskar. Ju strre kontroll individen upplever desto hgre krav frn miljn kan hon klara av utan negativa effekter. Krav definieras som psykologiska stressfaktorer i arbetssituationen, t.ex. kvalitets- och skerhetskrav, tidspress och stor arbetsmngd. Kontroll definieras dels som graden av egenkontroll och sjlvbestmmande, dels som stimulans och utveckling, t.ex. genom variation i arbetsuppgifter. Om kraven blir alltfr hga visar dock forskning att det leder till negativ pverkan, t.ex. utmattning, ven om egenkontrollen r hg.

I praktiken r det vanligt, d nya eller frndrade it-std infrs, att anvndarna upplever det som att kraven kar. De ska utfra mer saker p ett mer kvalificerat stt (borg och Billing 2003). Ofta kombineras infrandet med andra frndringar, t.ex. omorganisationer, rationaliseringar eller personalminskningar, vilket i sig bidrar till kande krav p de kvarvarande medarbetarna. Accepterar man krav-kontroll-stdmodellen, och den har starkt std i forskningen, leder det till fljande slutsats. Nr nya eller frndrade it-std infrs i arbetslivet mste detta kombineras med bde kande egenkontroll och kat socialt std. I praktiken ser man tyvrr ofta den motsatta bilden (ibid). Den upplevda egenkontrollen och det upplevda stdet frn ledning och arbetskamrater minskar. Detta vet man r en klar potentiell risk fr frsmrad arbetsmilj med oacceptabla belastningar, som kan leda till farlig stress och p sikt till ohlsa. Olika kartlggningar, frmst genomfrda av fackfrbund, visar att just de faktorer som negativt pverkar hur mnniskor mr i arbetet, alltfr hga krav, lg egenkontroll samt svagt socialt std, r vanliga i samband med it-relaterade frndringar (UsersAward 2010, Unionen 20082013).

En mycket angelgen frga rr drfr hur man ska kunna se till att en kande datorisering och infrandet av nya it-std kan kombineras med kad egenkontroll och kat socialt std. De frndringsprocesser man arbetar enligt, det stt som man stller krav p, hur

33

bestllningar av it-std utformas, hur utvecklingsarbetet bedrivs samt hur de nya it-stden infrs i verksamheterna mste utg frn att kontroll och std i arbetet ska vara hga. Detta r fullt mjligt (Sandblad m.fl. 2003). Det r inte svrare att utforma it-std som bidrar till kande kontroll n motsatsen. Det viktiga r att man inser vikten av att stadkomma detta och har kompetensen att gra det i praktiken.

Figur 5. Krav-kontroll-stdmodellen (Sandblad m.fl. 2003). Om man upplever hga krav i arbetet r det, inom rimliga grnser, inget strre problem om detta kombineras med hg upplevd egenkontroll och starkt upplevt socialt std. Om hga krav kombineras med svagt upplevt std och lg egenkontroll blir situationen p sikt frdande.

34

Kategorisering av arbetsmiljfaktorer och arbetsmiljproblem

Det finns flera stt att dela upp och kategorisera olika slags aspekter p arbetsmiljn. Fr syftet hr, i relation till it-anvndning i arbetslivet, r det lmpligt att skilja mellan fysiska, psykosociala och kognitiva arbetsmiljfaktorer. De olika faktorerna pverkar oss som individer p olika stt. S kan till exempel fysiska faktorer pverka oss p ett psykiskt stt.

Fysisk arbetsmilj

Fysiska arbetsmiljfaktorer handlar om den fysiska milj vi vistas i. Orsakerna till problem, pverkan och effekterna kan vara av en rad olika slag. Fysiska delar av ergonomi hr hit, det vill sga kunskap om samspelet mellan mnniskan och den fysiska omgivningen. Det finns mycket kunskap om hur man kan och br utforma arbetet och arbetsplatsen s bra som mjligt ur ett fysiskt och belastningsergonomiskt perspektiv. Arbetsmiljverkets freskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2, handlar bland annat om att frebygga hlsofarliga och ondigt trttande belastningar fr musklerna, lederna och skelettet samt stmbanden. Att sitta stilla lnga stunder i strck r i sig ett arbetsmiljproblem. Detta r ofta fallet d man arbetar mycket med datorer. Mnniskan r byggd fr rrelse och mycket stillasittandet r en hlsorisk, frmst avseende besvr i rrelseapparaten, bland annat muskler och leder (Toomingas m.fl. 2008). Arbetet br organiseras s att man ofta vxlar mellan att sitta st och g.

Psykiska och organisatoriska frhllanden i arbetet spelar ocks roll fr uppkomsten av belastningsbesvr. Fysiska och psykosociala riskfaktorer r ofta inte oberoende av varandra. Att t.ex. arbeta med repetitiva rrelser i hgt tempo innebr bde fysisk och psykisk belastning. Sdana interaktionseffekter kar risken fr besvr, t.ex. i rygg och nacke/axlar (Lapointe m.fl. 2009)

Den fysiska arbetsmiljn bestr bland annat av arbetsredskapen och den lokal man vistas i. Vanliga pverkande faktorer r till exempel arbetsstllning, mbler, datorer, bildskrmarnas utformning, lokalutformning, temperatur, ventilation, belysning och buller. De

35

fysiska faktorerna kan ocks delas upp ytterligare i till exempel kemiska och fysikaliska (ssom ljud, ljus, luft). Denna rapport kommer inte att g in mer p de fysiska faktorerna.

Psykosocial arbetsmilj

De psykosociala arbetsmiljfaktorerna inbegriper en rad aspekter som pverkar arbetstagarnas psykiska hlsa och vlmende. Exempel p sdana faktorer som kan orsaka pfrestningar r hga kvantitativa krav, stor arbetsmngd, hgt arbetstempo ensidigt, upprepat och monotont arbete oklara frvntningar stndiga frndringar, otrygghet i anstllningen konflikter, krnkningar och trakasserier ensamarbete oro av olika slag, till exempel fr den fysiska arbetsmiljn, risker

att skada sig.

Som nmnts tidigare i kapitlet Digital arbetsmilj och hlsa kan sdana pfrestningar leda till ohlsa, om de inte motverkas med hjlp av olika typer av stdjande resurser, terhmtning m.m. Upplevelser av obalans mellan krav och resurser, att kraven verstiger den egna frmgan, r en arbetsmilj- och hlsorisk fr mnga som arbetar i it-intensivt arbete, liksom ofta terkommande frndringar i it-system och arbetsorganisation. Risken fr mer ensidigt, monotont och upprepat arbete i samband med kad datorisering lyfter Arbetsmiljverket fram i sina rd betrffande psykiska och sociala aspekter p arbetsmiljn (AFS 1980:14). Ibland finns anledning att dela upp begreppet psykosocial ar

betsmilj ytterligare och tala om sociala respektive organisatoriska faktorer som separata omrden. I denna kartlggning r de organisatoriska faktorerna av srskild betydelse. Dr ingr organisationens strukturer och system fr ledning och styrning. I AV:s frfattning AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmilj (www.av.se) inkluderas fljande under rubriken Organisatorisk arbetsmilj: Ledning och styrning, kommunikation, delaktighet och handlingsutrymme, frdelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser, ansvar. Organisatoriska faktorer r oftast generella och inte specifikt kopplade till arbetets digitalisering. Administrativa system fr styrning, uppfljning, information etc. r emellertid helt beroende av den digitala utvecklingen, och mycket tyder p att den pgende utvecklingen av

36

http:www.av.se

datorstdda administrativa system riskerar att pverka arbetsorganisation och arbetsinnehll p ur arbetsmiljsynpunkt negativa stt (Forssell och Ivarsson Westerberg 2014). Framfrallt frn offentlig sektor finns mnga exempel dr anstllda i olika yrken, t.ex. lkare, sjukskterskor, lrare och poliser, beskriver en stressande kning av administrativa uppgifter, som ofta upplevs som hindrande och strande i frhllande till arbetets huvudsyften (ibid).

Kognitiv arbetsmilj

Kognitiva arbetsmiljfaktorer kan ses som en egen delmngd, som r alldeles srskilt intressant i diskussionen om digitalt arbete och om belastningar och hlsorisker i sdant arbete. Kognition, eller kognitiv psykologi, studerar bland annat mnniskans perception, uppmrksamhet, minne, inlrning, beslutsfattande och problemlsning. I digitalt, datorsttt arbete frekommer det ofta en mngd hinder och strningar som negativt pverkar, eller kommer i konflikt med, dessa kognitiva funktioner. Sdana belastande, strande och hindrande faktorer kallas kognitiva arbetsmiljproblem.

En kognitiv funktion som r av avgrande betydelse fr allt arbete, och vldigt tydligt fr arbete med datorsystem, r minnet. Kognitiva belastningar i arbetslivet har ofta koppling till minnesfunktioner, ibland i kombination med andra kognitiva system, ssom perception och uppmrksamhet (Klingberg 2007, Xie och Salvendy 2000). Vid datorsttt arbete, som innehller mycket informationshantering, belastas ofta arbetsminnet p ett tydligare och mer omfattande stt n vid annat arbete, se avsnittet om kognitiva arbetsmiljproblem. Begreppen korttidsminne respektive arbetsminne anvnds ibland p ett utbytbart stt, men vid psykologisk testning, eller vid vetenskapliga laboratorieexperiment, anvnds termen korttidsminne p ett specifikt, vldigt begrnsat eller lsryckt stt. I ett arbetssam manhang r det den funktionella prestationsfrmgan som r mest intressant, frmgan att anvnda minnet fr att lsa arbetsuppgifter, varfr termen arbetsminne r mer relevant (Waern 1989). Det viktiga r att knna till, och ta hnsyn till, denna minnesfunktions starka begrnsningar. I arbetsminnet kan vi bara lagra en mycket begrnsad mngd information (ofta anges detta som 58 enheter) och under mycket begrnsad tid (det handlar normalt om 1520 sekunder). Lngtidsminnet dremot har inga sdana tydliga begrnsningar, en nrmast ondlig mngd minnen kan lagras dr och kan finnas kvar under en mnniskas hela livstid (Klingberg 2007). Ett problem i sam

37

manhanget kan dock vara att det inte alltid r s ltt att hitta ngot som lagrats i lngtidsminnet just nr man behver det. Ett annat viktigt observandum r arbetsminnets strningsknslighet. Innan information har verfrts till lngtidsminnet krvs det koncentration och uppmrksamhet fr att den inte ska frsvinna. I en milj med stor informationsmngd och flera informationskllor, som helst ska uppmrksammas samtidigt (dator, telefon, mnniskor,) blir belastningen p arbetsminnet hg. Kunskap om arbetsminnets funktion och begrnsningar r avgrande fr utformningen av vlfungerande system fr mnniska-datorinteraktion.

De kognitiva arbetsmiljproblemen leder till belastningar och pverkar negativt mjligheterna att utfra ett bra arbete med kvalitet, effektivitet och skerhet. De pverkar drmed ocks arbetstillfredsstllelse och leder p sikt till hlsoproblem. Kognitiva arbetsmiljproblem str i fokus i denna kartlggning och ska drfr diskuteras mer utfrligt. Kognitiva funktionsnedsttningar och drmed sammanhngande frgor rrande arbete och arbetsmilj tas inte upp hr, utan i en annan kunskapssammanstllning, Den hjrnvnliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsttningar och arbetsmilj (Karlsson m.fl. 2014).

All belastning p arbetsminnet, eller andra typer av kognitiva krav, r naturligtvis inte ngot negativt. Tvrtom mr de flesta mnniskor bra, och stimuleras av, hga krav p koncentration, minne, simultankapacitet etc. Begreppet flow, som myntades av den amerikanske psykologen Mihaly Csikszentmihaly, frsker fnga in de positiva upplevelser som krvande och utmanande situationer, bde i arbetslivet och p fritiden, kan leda till. Flow-upplevelsen beskrivs bl.a. som en total, absorberande koncentration, dr medvetenheten om tid och rum tillflligt upphr. Csikszentmihaly har ocks studerat vad som utmrker situationer som leder till flow. En mycket central faktor r balansen mellan krav och resurser/frmga. Kraven ska upplevas som hga, p grnsen fr vad den egna frmgan klarar av, men inte verskrida den grnsen (Csikszentmihaly 1990).

Kognitiva arbetsmiljproblem KAMP

Kognitiva arbetsmiljproblem uppstr d datorstdens egenskaper inte r anpassade till mnniskans perceptiva och kognitiva frmgor eller till de krav arbetet stller. I vissa avseenden har vi mnniskor mycket avancerade frmgor, som till exempel att parallellt processa mycket information och ta beslut, om detta r automatiserat genom

38

inlrning, eller att verblicka mycket stora informationsmngder givet att vi kan se dessa samtidigt och att de bildar fr oss tolkningsbara mnster. I andra avseenden har vi mycket starka begrnsningar, som att utfra parallella aktiviteter om dessa fordrar hg kognitiv medvetenhet som t.ex. att lsa och frst texter, eller att minnas information i realtid genom att utnyttja vrt begrnsade arbetsminne. Svl grundlggande beteendevetenskaplig forskning som mer tillmpad forskning inom mnniska-datorinteraktion har sedan lnge studerat mnniskans grundlggande egenskaper i dessa avseenden. Sammanstllningar finns t.ex. i lrobcker som Wickens and Hollands Engineering Psychology and Human performance (Wickens and Hollands 2000) och Benyons Designing Interactive Systems (Benyon 2014).

Kunskap om mnniskans kognitiva frmgor, och om kognitiva arbetsmiljproblem, r av strsta vikt att beakta d datorstd fr ett arbete ska utformas och infras. Erfarenheter har visat att kunskapen om detta ofta r bristfllig hos designers och utvecklare. Resultatet blir att man utformar system som inte r anpassade till mnniskan och arbetet eller som direkt strider mot de egenskaper vi som anvndare har. Ngra exempel p kognitiva arbetsmiljproblem som uppstr d datorstden r dligt utformade och anpassade beskrivs nedan. Alla aspekter motiveras inte genom vetenskapliga referenser utan vissa r mer empiriskt baserade. Fr vetenskapliga rapporter som illustrerar aspekterna hnvisas till litteraturgenomgngen i denna rapport. Det r viktigt att inse att det inte finns ngra enskilda enkla ls

ningar p de problem som kan uppst. Vad som r lmplig utformning av ett informationssystem och ett anvndargrnssnitt varierar med situationen, arbetsuppgifterna och anvndarna. Det som r en bra lsning i ett sammanhang kan vara mycket olmpligt i ett annat. De aspekter som diskuteras nedan r frmst relaterade till situationer dr skickliga och erfarna professionella anvndare ska utfra sina ofta komplexa arbetsuppgifter. Fr nybrjare kan helt andra problem uppst, som till exempel att det r initialt svrt att lra sig anvnda systemet.

Ondiga kognitiva belastningar och avbrott i tankegngen

Mste vi anvnda kognitiv kapacitet till sdant som inte hr till de egentliga arbetsuppgifterna, t.ex. att frst hur vi ska hantera datorstdet, s pverkar det mjligheterna att vara koncentrerad p de viktiga arbetsuppgifterna p ett negativt stt. P hg kognitiv niv

39

klarar vi inte av att processa uppgifter simultant (Rasmussen 1983). Det finns exempel p arbeten dr nstan all kognitiv kapacitet gr t till annat n det egentliga arbetet, t.ex. att frst hur informationssystemet fungerar, logga in och ut ur olika delsystem, att navigera i dessa, att ppna, stnga, flytta fnster, begripa felmeddelanden, fylla i en massa ondiga uppgifter m.m. Anvndare av sdana system blir lngsamma, gr lttare fel, blir irriterade och kognitivt belastade.

Orienteringsproblem och bristande verblick

Ibland kan man inte orientera sig i ett informationssystem utan gr vilse. Man tvingas ha fokus p att frst var man r och p att navigera i systemet. Ofta ser man inte mer n sm delar av den totala informationsmngden samtidigt pga. bildskrmens begrnsningar. Man mste d anvnda kognitiv kapacitet fr att frska minnas var man r och frst vart man ska. Resultatet blir att man tappar kontrollen och irrar runt i systemet fr att frska hitta rtt. Har man behov av att se stora informationsmngder samtidigt fr att f en verblick av helheten kan det ocks bli problem. P grund av arbetsminnets begrnsningar kan man inte dr hantera information i realtid, navigera mellan olika systemdelar, se andra informationsmngder och sedan stlla samman allt detta till en helhet. Detta kan leda till problem, till exempel inom sjukvrden eller vid hantering av mer komplexa administrativa renden. Lkare rapporterar till exempel att de har svrt att se helheter samt att de inte kan knna sig skra p att inte ha missat viktig information om en patient. Detta r dels en skerhetsrisk, dels leder det ltt till kognitiv verbelastning, irritation och stress.

Beslutsfattande

Det finns en hel del forskning kring hur mnniskor fattar beslut i arbetsrelaterade situationer, och vilka krav man br stlla p informationssystem fr att stdja beslutsfattande. Exempel p senare forskning r Kahnemans beskrivning av vrt system 1 som r snabbt, instinktivt och knslostyrt och system 2, som r lngsammare, mer reflekterande och logiskt (Kahneman 2011). Visar inte ett informationssystem rtt information p rtt stt i en viss situation, s minskar den upplevda kontrollen och kan medfra smre kvalitet i beslut och skerhetsrisker. Man har ocks svrt att fatta beslut baserade p information som man inte direkt kan observera. Vi tenderar att mest beakta den information vi fr tillfllet ser (Klein 2008).

40

Beslutsrelevant information br drfr alltid vara synlig samtidigt fr anvndaren.

Ondig belastning p arbetsminnet

Ibland tvingas man, under en arbetsprocess, att mellanlagra information i arbetsminnet, som har vldigt begrnsad kapacitet. Man brukar sga att man bara kan lagra 58 informationsenheter (chunks) samtidigt. Frsker man minnas mer, s faller andra delar bort. Att arbeta med arbetsminnet verbelastat leder ocks till trtthet och muskelspnningar. Konsekvensen av detta r att man br visa all den information som behvs i ett arbetssammanhang samtidigt, vilket stller stora krav p bildskrmsstorlek och p hur informationen visualiseras. Vr mnskliga frmga att verblicka vldigt mycket information samtidigt r avancerad.

Svrigheter att identifiera och tolka informationsmngder

Om visualiseringen inte stdjer vra frmgor till tolkning av information, till exempel inte bildar knda mnster, blir vi lngsamma och oskra. De s kallade Gestaltlagarna r knda frn perceptionspsykologin (Anderson 1990). De beskriver vilka typer av informationsmnster vrt synsinne r utformat fr att kunna hantera p ett snabbt och effektivt stt. Visar till exempel en bildskrmsbild mycket information som ser likadan ut har vi svrt att identifiera olika delar och att hitta det vi sker, till exempel i sammanhanget viktiga vrden. Vi blir lngsamma och kan ltt gra fel. Visualiseringen br gras sdan att man ltt kan tolka knda mnster. Erfarenheter visar att professionella anvndare d kan verblicka och hantera mycket stora informationsmngder samtidigt. De spatiala relationerna mellan informationsmngder r ocks viktiga. Om viss information alltid finns p en viss plats med ett visst utseende kan vi mycket snabbt identifiera och avlsa den. ndrar den dremot stndigt plats och form blir vi lngsamma och mste anvnda kognitiv kraft fr att hitta den.

Problem med tidskoordinering av vrden

I mnga arbetsuppgifter r det viktigt att kunna relatera olika informationsdelar till varandra, t.ex. att kunna ordna in dessa i en skala eller att kunna tidsrelatera dem. Det kan handla om att veta hur gammalt ett visst vrde r, fr att kunna bedma dess relevans. Vet

41

man inte nr ett visst vrde p skrmen uppdaterades vet man inte om det r nyligen eller fr lnge sedan. Det kan ocks handla om att frst en process status, t.ex. i processtyrning. Det kan vara ganska ointressant att veta att temperaturen r 95 grader, men vldigt viktigt att veta om den stiger eller sjunker. Drfr r det ofta viktigt att beskriva de dynamiska aspekterna p en process. Annars mste operatren aktivt observera vrdena hela tiden och minnas hur alla olika vrden frndrats ver tiden. Detta blir kognitivt belastande.

Problem med olika systemmoder

System som kan befinna sig i olika moder kan orsaka belastningar och skerhetsrisker. Det r extra tydligt i styrning av tekniska system. Man mste dr alltid frst identifiera vilken mod systemet befinner sig i fr att sedan kunna besluta om den styrtgrd som r relevant just d. Har man brttom och arbetar under stark stress blir det mycket ltt att gra fel. P ett fartyg kan styrningen ske med hjlp av en joystick som i en mod fungerar enligt ratt-metafor, men i en annan mod fungerar enligt en roder-metafor. Vilken mod den befinner sig i indikeras av en lampa och man mste tycka p en knapp fr att byta mod. Ett annat relaterat problem finns inom intensivsjukvrd dr olika infusionspumpar stlls in enligt olika fldesenheter, vilket gr det ltt att gra fel.

Arbetsprocesserna blir styrda

Ett vanligt kognitivt problem vid datorstd i arbetet r att arbetsuppgifterna blir mer eller mindre styrda. Man mste utfra arbetsuppgifterna p ett visst stt, i en viss ordning, fylla i vissa flt fr att komma vidare etc. Alla sdana system strider direkt mot freskrifterna AFS 1998:05 dr det sgs att: Arbete vid bildskrm som r starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller r ensidigt upprepat fr normalt inte frekomma. Problemen uppstr d man utformar dialogen mellan system och anvndare s att det r systemet som styr mer eller mindre exakt hur arbetet mste utfras. Fr en anvndare r det ofta mycket viktigt att kunna anpassa vad man gr, hur och nr, till den aktuella arbetssituationen och till de lokala frhllandena. Knslan av att vara styrd p ett stt som man anser negativt fr arbetet r ett viktigt kognitivt arbetsmiljproblem och kan leda till ineffektivt arbete, skerhetsrisker och stress. Frn praktiken kan man hitta mnga exempel. Vanligt frekommande r att man inte kan spara ett dokument innan alla flt r korrekt ifyll

42

da i freskriven ordning. Om man inte vet alla vrden just d kan man kanske inte spara det man redan gjort. Det kan ocks hnda att man blir strd i arbetet och mste verg till att gra ngot annat, till exempel fr att kunna svara p en frga p telefon. Om man d inte kan lmna det man hller p med, fr att sedan terkomma dit, uppfattas detta som mycket negativt styrande.

Dligt std fr lrande

Informationssystem stdjer inte alltid utvecklingen av frstelse fr eller utveckling av kunskaper om arbetets innehll och utfrande. Detta kan orsakas av att man inte ges mjligheten att se strre informationsmngder som beskriver helheter, att man inte kan flja en process ver tiden eller ett rendes hela vg, att man inte sjlv kan bestmma hur arbetsprocessen ska utfras, att man inte tillts experimentera med processen eller rendet fr att se vad som d sker eller att man fr dlig feedback p resultatet av arbetet med systemet. Allt detta kan betraktas som kognitiva arbetsmiljproblem i och med att det frsmrar mjligheterna till frstelse och lrande.

Mnga icke integrerade informationssystem

I dagens arbetsliv r det mycket vanligt att man anvnder sig av ett antal olika informationssystem fr att klara av sina arbetsuppgifter. Detta har observerats i flera olika studier (UsersAward, Unionen, Vision m.fl.). I mnga arbeten r det vanligt att man anvnder 1020 olika system. Om ett enskilt sdant system har vissa anvndbarhetsbrister och medfr ngra belastningar och kognitiva arbetsmiljproblem r det kanske ett mindre problem. Har dremot alla de system man arbetar med sina egna anvndbarhetsbrister, av olika art, bygger p olika logik och olika interaktionsstt, r dligt integrerade och tar tid att frflytta sig emellan, logga in och ut ur osv, s blir arbetsmiljn kaotisk. I sdana fall blir de kognitiva belastningarna stora och den upplevda egenkontrollen lg.

Automationsproblem

I mnga arbetssituationer mste en professionell anvndare samverka med mer eller mindre automatiska system. Detta r vanligt i tekniska sammanhang, i processtyrning, trafik- och fordonsstyrning, men frekommer ocks i administrativa arbeten dr delar av rendehanteringen automatiserats. Om de automatiska systemen inte utfor

43

mas s att de kan frsts av anvndarna, s leder detta till problem av olika art (Sheridan 2002). Exempel r oskerhet om vad de automatiska system avser att gra, vilket kan leda till att man stnger av dem, eller att man hela tiden mste anpassa sig efter dem, ven om man uppfattar att de agerar felaktigt. Saknar man frstelse fr hur automaterna fungerar frsvrar det ocks kompetensutvecklingen.

44

Anvndbarhet och anvndarcentrerad utveckling

Mycket av det forskningsarbete som genomfrts om digital arbetsmilj har skett inom ramen fr mnniska-datorinteraktion och srskilt inom omrdet anvndbarhet och anvndarcentrerad utveckling. D dessa omrden inte explicit ingr i litteraturstudien beskrivs de i stllet versiktligt i fljande avsnitt.

Mnniskadatorinteraktion

Forskningsomrdet mnniska-datorinteraktion (MDI) formades i brjan av 1980-talet och har vuxit sig starkt och r nu ett av de strsta och snabbast vxande flten inom det digitala omrdet om man beaktar tillvxten i termer av fakultetspositioner inom omrdet eller tillvxttakten i termer av vetenskapliga konferenser. Omrdet handlar om teori och praktik fr analys, design, infrande och utvrdering av interaktiva system fr mnsklig anvndning. Omrdet r i allra hgsta grad tvrvetenskapligt och sprunget ur ergonomi, datavetenskap, kognitionspsykologi, design, etc. Idag ingr mnet som en obligatorisk del i alla utbildningar inom it-, data- och systemvetenskap. Tidigt var arbetsrelaterad it-anvndning ett stort omrde inom MDI, men i takt med att digital teknik har kommit att genomsyra alla delar av vrt liv har ocks mycket av forskningen kommit att inrikta sig p andra delar n den arbetsrelaterade it-anvndningen.

Anvndbarhet och anvndarupplevelser

Anvndbarhet r ett av de centrala kvalitetsbegreppen fr att beskriva brukarens perspektiv i interaktionen med datoriserade hjlpmedel. Initialt frekom en stor flora av begrepp: effektivitet, anvndarvnlighet, brukbarhet etc., men efter att anvndbarhetsbegreppet definierats tydligare i ISO 9241-11 (1998) har det kommit att genomsyra mycket av utvecklingen inom omrdet.

45

Anvndbarhet definieras i ISO 9241-11 som den utstrckning i vilken en produkt kan anvndas av specifika anvndare fr att uppn specifika ml med ndamlsenlighet, effektivitet och tillfredsstllelse i ett specifikt anvndningssammanhang. Detta betyder att begreppet definierar anvndbarhet som en storhet som kan mtas med hjlp av utvrderingsmetoder som mter ndamlsenlighet, effektivitet och tillfredsstllelse. Fr att man ska kunna mta mste man hlla variablerna produkt eller system, anvndare, uppgift och anvndningssammanhang under kontroll. Det finns mnga metoder och riktlinjer fr att designa fr kad anvndbarhet och utvrderingsmetoder fr att skerstlla att s skett. P senare tid har ett annat viktigt begrepp seglat upp som viktigt fr att skerstlla anvndarperspektivet i utvecklingen och det r begreppet anvndarupplevelser (p engelska user experience UX), se t.ex. ISO 9241-210. Detta begrepp breddar anvndbarheten bortom de ingenjrsmssigt mtbara perspektiven och frdjupar betydelsen av anvndarens knslor och njutningsmssiga (hedoniska) upplevelser.

Tillgnglighet

Ytterligare ett begrepp som blivit betydelsefullt inom MDI-forskning och utveckling r begreppet tillgnglighet. Det blev mot slutet av 1900-talet uppenbart i utvecklingen att mycket av tekniken som skulle kunna anvndas fr att gra alla mnniskor delaktiga i sjlva verket var exkluderande och att villkoren fr anvndning inte var likvrdiga fr personer som av en eller annan anledning inte kan anvnda sig av befintliga system fr att kunna tillgodogra sig tjns terna. Srskilt i ett arbetsrelaterat sammanhang r det viktigt att alla fr samma mjligheter att delta ur ett jmlikhetsperspektiv. Det finns lagstiftning som ska skerstlla detta. Tillgnglighet definieras ocks av ISO 26800 (2011) som Den

utstrckning som produkter, system, miljer och anlggningar kan anvndas av mnniskor i en befolkning med den bredaste utstrckningen av anvndarens egenskaper och frmgor fr att n ett specifikt ml i ett specifikt anvndningssammanhang. P s stt har det en nra koppling till anvndbarhet och r fljaktligen ocks en mtbar storhet. Tillgnglighetsomrdet har mycket framhllits kopplat till funktionsnedsttning, men omfattar alla anledningar, till exempel lder, till att systemen inte mjliggr anvndning.

46

Utvecklingsprocessen

I takt med att anvndbarhetsomrdet etableras och mognar kar ocks behovet av att integrera dessa metoder med befintlig metodik fr system- och it-utveckling. Metoder fr kravhantering, systemanalys, design, teknisk implementation, test, infrande och utbildning har kompletterats med anvndbarhetsperspektiv och det har kommit att bli en allt viktigare frutsttning i allt utvecklingsarbete. Trots att integreringen kommit en lng bit p vg terstr mycket fr att anvndbarhet ska kunna komplettera traditionell it- och systemutveckling (Gulliksen 2010). Mycket av sklen till detta ligger i att it-och systemutveckling r utsatt fr prispress och att kvalitetsaspekter ofta fr stryka p foten till frmn fr leverans i tid och inom givna budgetramar.

De senaste 15 ren har mycket gjorts fr att stadkomma anvndbarhets- och tillgnglighetsintegrering i traditionell systemutvecklingsmetodik och p senare r i form av agil (lttrrlig) utveckling och agila utvecklingsprocesser. Eftersom agila utvecklingsprocesser i stor utstrckning fokuserar p ett kundnra arbete, p iterativ utveckling och p flexibilitet har det blivit lttare att ptala anvndarens perspektiv. Samtidigt r mnga av de befintliga metoderna fr anvndbarhetsmetoder rigorsa och arbetskrvande och levererar inte resultat s snabbt och i den utstrckning som den agila utvecklingstekniken krver. Drfr har anvndbarhetsaktiviteter i mindre utstrckning kunnat integreras n vad som borde varit mjligt.

Anvndarcentrerad systemdesign

En process fr att integrera anvndbarhetsaspekter i hela systemutvecklingsprocessen r den metodik som gr under benmningen anvndarcentrerad systemdesign (Gulliksen och Gransson 2002). Metodiken fr anvndarcentrerad design finns inkorporerad i ISO 9241-210 (tidigare ISO 13407), (figur 6). Se ven avsnittet om ISO-standarder.

47

Figur 6: Utvecklingsprocess enligt ISO 9241-210 Human centred design for interactive systems.

Anvndarcentrerad systemdesign frdjupar systemutvecklingsprocessen och betonar vikten av att fokusera p anvndbarhet genom hela utvecklingen och vidare genom hela systemets livscykel.

Anvndarcentrerad systemdesign baserar sig p tolv nyckelprinciper (Gulliksen och Gransson 2002): Anvndarfokus verksamhetens ml, anvndarnas arbetsuppgifter

och behov ska tidigt vara vgledande i utvecklingen. Aktiv anvndarmedverkan i utvecklingen representativa anvndare

ska aktivt medverka, tidigt och kontinuerligt genom hela systemets livscykel. Evolutionr utveckling systemet ska utvecklas iterativt och inkre

mentellt. Gemensam och delad frstelse designen ska dokumenteras med

en fr alla inblandade parter enkelt frstelig representation. Prototyping tidigt och kontinuerligt ska prototyper anvndas fr

att visualisera och utvrdera ider och designlsningar med slut anvndarna. Utvrdera verklig anvndning mtbara ml fr anvndbarheten och

kriterier fr designen ska s lngt som mjligt styra utvecklingen. Explicita och uttalade designaktiviteter utvecklingsprocessen ska

innehlla dedikerade och medvetna designaktiviteter. Tvrdisciplinra team utvecklingen ska utfras av effektiva team

med en bredd av kompetenser. Anvndbarhetsfresprkare erfarna anvndbarhetsfresprkare ska

involveras tidigt och kontinuerligt under hela utvecklingsprojektets gng. Integrerad systemdesign alla delar som pverkar anvndbarheten

ska integreras med varandra.

48

Lokalanpassa processerna den anvndarcentrerade processen ska specificeras, anpassas och infras lokalt i varje organisation. En anvndarcentrerad attityd en anvndarcentrerad attityd ska

alltid etableras.

Srskilt fr den digitala arbetsmiljn r principer av denna art viktiga fr att hlla fokus p att skapa en optimal digital arbetsmilj.

Bestllarkompetens

Under 2000-talets brjan genomfrdes flera aktiviteter fr att betona vikten av att beakta anvndbarhet och tillgnglighet tidigt i utveck lingsarbetet, redan i bestllningsfasen. Henrik Artman och Stefan Holmlid definierade bestllarkompetens till att handla om den aktiva rollen hos en bestllare frmgan att planera, formulera, kommunicera och vervaka en systemutvecklingsprocess. Fokus ligger inte s mycket p anvndbarheten i systemen som anvndbarheten i verksamheten. Det inledande arbetet finns dokumenterat i rapporten Att bestlla ngot anvndbart r inte uppenbart (Artman m.fl. 2010). Detta gav terverkningar genom att Statskontoret gav ut en vgledning fr hur man skulle kunna avropa anvndbart i samband med ramavtalsavrop (Statskontoret 2005).

Under 20132014 har regeringens Anvndningsforum genomfrt ett utredningsarbete fr att fokusera p nulget inom bestllarkompetensomrdet (Walldius och Thorn 2014). Detta arbete resulterade i fem viktiga lrdomar om bestllarkompetens av idag: Synliggr tjnstens anvndbarhet och tillgnglighet tidigt i bestll

ningen. Se tillgnglighet som anvndarens rttighet och leverantrens

konkurrensfrdel. Satsningar p anvndbarhet i bestllningen har lngtidsverkan. Anvndbarhetsmetodik kan frnya organisationens strategiarbete. Tillgodose behovet av std fr bestllning av anvndbar och till

gnglig it.

Verksamhetsutveckling vs. systemutveckling

All utveckling och infrande av tekniska stdsystem i en verksamhet pverkar arb