Digitala Medier

Ett komplement eller resurs i språkundervisning

i spanska?

Romina Schönberg

Examensarbete 15 hp Handledare

Inom Lärande Mattias Fyhr

Lärarutbildningen Examinator

Vårterminen 2012 Ylva Lindberg

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH

KOMMUNIKATION (HLK)

Högskolan i Jönköping

Examensarbete 15 hp

inom Lärande

Lärarutbildningen

Vårterminen 2012

SAMMANFATTNING

Romina Schönberg

Digitala Medier

Ett komplement eller resurs i språkundervisning i spanska?

Antal sidor: 31

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka fyra lärares tankar kring de digitala medier lärarna använder sig av i

språkundervisning i spanska, samt vilka IT-didaktiska val de väljer att använda sig av och vad har

de för syfte med detta. Frågeställningar är följande:

- Vilka tankar har lärarna kring de digitala medier de har tillgång till?

- Vilka IT-didaktiska val använder lärarna sig av och vad är syftet?

Metod

Kvalitativa samtalsintervjuer med fyra respondenter.

Resultat

Studien visar att lärarna är positiva till att använda sig av digitala medier i språkundervisningen och

berättar att det är dator med program de använder sig mest av. Resultatet har visat att lärarna tyck-

er att de har fått för lite utbildningen för att använda sig av IT som ett lärandeverktyg. Enligt lä-

rarna är syftet med att använda sig av IT att ge eleverna variation i undervisningen och anpassa IT

till elevernas kunskap och utveckling. Min slutsats är att det kan ta tid innan lärarna kan använda

sig av IT och digitala medier som en naturlig del i undervisningen.

Sökord: Digitala medier i skolan, språkundervisning, IT, kommunikation, spanska

Postadress

Högskolan för lärande

och kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

Gatuadress

Gjuterigatan 5

Telefon

036–101000

Fax

036-162585

Innehållsförteckning

1 Inledning ........................................................................................................................................ 1

2 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 2

2.1 Definitioner ................................................................................................................................. 3

3 Bakgrund ........................................................................................................................................ 4

3.1 Expansionsfasen för utbildning ................................................................................................... 4

3.2 Kulturförändring .......................................................................................................................... 5

3.3 Argument för IT i skolan ............................................................................................................. 6

3.4 Teoretisk ram ............................................................................................................................... 7

3.4.1 Konstruktivistiskt perspektiv ......................................................................................................... 7

3.4.2 Sociokulturellt perspektiv ............................................................................................................... 8

3.5 Vad säger tidigare forskning? .................................................................................................... 10

4 Metod och genomförande ........................................................................................................... 12

4.1 Metodval .................................................................................................................................... 12

4.2 Genomförande ........................................................................................................................... 13

4.3 Urval .......................................................................................................................................... 13

4.4 Forskningsetik ........................................................................................................................... 14

4.5 Trovärdighet och validitet ......................................................................................................... 14

4.6 Analysmetod .............................................................................................................................. 15

5 Resultat ......................................................................................................................................... 16

5.1 Digitala medier .......................................................................................................................... 16

5.2 IT utbildning .............................................................................................................................. 16

5.3 Didaktiska val ............................................................................................................................ 17

5.4 Syftet med att använda IT ......................................................................................................... 17

5.5 Nackdelar och fördelar med IT.................................................................................................. 18

5.6 Utvärdering av elevernas kunskap............................................................................................. 19

5.7 Påverkas studieresultat av IT ..................................................................................................... 20

5.8 Resultatsammanfattning ............................................................................................................ 21

6 Diskussion .................................................................................................................................... 22

6.1 Metoddiskussion ........................................................................................................................ 22

6.2 Resultatdiskussion ..................................................................................................................... 23

6.2.1 Perspektiv på lärande med IT.......................................................................................................25

6.2.2 Digitala medier, ett komplement eller resurs i språkundervisning? ....................................27

7 Fortsatt forskning ........................................................................................................................ 28

Referenslista ......................................................................................................................................... 29

Elektroniska Källor ............................................................................................................................. 30

Bilaga 1 ................................................................................................................................................. 32

Sida 1

1 Inledning

Dagens digitala medier har förändrat kommunikationen och därmed samhället. I dagens skola

har eleverna tillgång till olika digitala medier som de brukar i sin vardag och nu finns det krav

på att lärarna ska använda sig av digitala medier i sin undervisning som lärandeverktyg.

År 2000, gjordes en undersökning om användningen av läroböcker i undervisningen, cirka 60

% av de lärare som svarade i undersökningen menade att de använder sig av läroböcker nästan

100 % av tiden.1Dessa siffror är intressanta med tanke på att det står i läroplanen att skolan

ska ansvara för att eleverna ska ha som mål att ”använda modern teknik som ett verktyg för

kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.2

Användning av olika digitala medier ser jag som nödvändiga för att varje elev ska kunna möta

arbetslivet och bli aktiva samhällsmedlemmar. Genom användning av digitala medier kan

eleverna få en grund för en fortsatt utbildning. Dagens skola ska ”ansvara för att eleverna in-

hämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhälls-

medlem”.3

Som blivande språklärare i ämnet spanska vill jag undersöka användningen av digitala medier

inom språkundervisning. Min önskan är att i mitt framtida yrke implementera digitala medier

som ett lärandeverktyg i min undervisning. Jag tror att det finns en stor didaktisk potential

som inte används för att det saknas kunskap om hur den nya tekniken fungerar och många lä-

rare känner sig osäkra på hur de kan få ut det bästa av tekniken i sin språkundervisning. Min

erfarenhet från min lärareutbildning är att jag har upplevt att lärarna använder sig av digitala

medier som ett lärandeverktyg, fast på olika sätt.

Fram tills 60-talet var det traditionella sättet att undervisa i språkundervisning, genom att ge

eleverna instruktioner till vad de ska göra. Appelberg och Eriksson fördömer den traditionella

förmedlingspedagogiken, instruktionismen, och förespråkar i stället en syn på inlärning som

innebär att eleverna själva konstruerar sin kunskap, konstruktionismen .4 Europarådet har se-

dan i början av 70-talet haft flera projekt för att förändra språkundervisningen i en ”kommu-

1 Cuesta, Isabel de la, (2005), s 60 . Hur presenteras den spanskspråkiga kulturen i de läromedel i spanska som

produceras i Sverige? I: Forskning om undervisning i främmande språk. 2 Skolverket, nya läroplanen (Lgr11), s 14.

3 Ibid.

4 Appelberg Lisbeth & Märta-Lisa Eriksson (1999), s 47. Barn erövrar datorn . En utmaning för vuxna.

Sida 2

nikativ” riktning.5 Jag har upplevt att det traditionella sättet att undervisa används i stort sett i

skolan, genom läroböcker, för att lära ut språket. Det finns olika sorters digitala medier att

använda sig av i språkundervisningen men jag tror att lärarna känner sig osäkra och använder

dessa resurser sparsamt.

Enligt rapporter från Göteborgs stad har den vuxna generationens lärare tvingats lära sig om

de nya teknikerna och hur dessa lärs ut. Utvecklingen kan upplevas både som inspirerande

och frustrerande.6 Enligt samma rapport är det nödvändigt att kunna använda IT som en del i

undervisningen: ”Att kunna använda IT som verktyg för kunskapssökande, lärande och de-

mokratiskt inflytande är numera en nödvändighet. Därför är hantering av informationsteknik

en självklar och fundamental del i undervisningen”.7Enligt citatet ovan är IT en fundamental

del i undervisningen därför är min önskan med mitt examensarbete att få kunskap om hur lä-

rarna använder digitala medier för att få inspiration inför mitt kommande yrkesliv.

2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka lärarnas tankar kring digitala medier, samt hur de använ-

der sig av det i språkundervisning i spanska. För att besvara syftet har det formulerats följande

frågor:

- Vilka tankar har lärarna kring de digitala medier de har tillgång till?

- Vilka IT-didaktiska val använder lärarna sig av och vad är syftet?

5 Eriksson, Eie (1989), s 153. Undervisa i språk, Språkdidaktik och språkmetodik.

6 Lorentzson, Pernilla (2004), s 3. Inledande texter. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten, Digitala

illusioner: om IT och media i skolan. Boken bygger på forskning kring informationssökning, användning av pe-

dagogiska datorprogram och mediepedagogik. Man kan läsa hela boken från länken som finns i referenslistan. 7 Ibid.

Sida 3

2.1 Definitioner

Här presenteras definitioner på de begrepp som används i denna studie. Definition av infor-

mationsteknik (IT) och teknik har en viktig funktion i denna studie, särskilt i relation till ele-

vernas IT-användning i skolan. IT kan ses som ett exempel på ett begrepp som i olika sam-

manhang har olika innebörd. I Sverige kan IT stå för Internet och allt som innebär datorer och

kommunikation. Enligt Nationalencyklopedin står IT för informationsteknik, ett samlingsbe-

grepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och tele-

kommunikation. 8 Däremot på Riksdagens hemsida står en annan definition av IT nämligen,

”Informationsteknik (IT) har blivit ett begrepp för utrustning som används för att samla in,

lagra, bearbeta, presentera och överföra ljud-, text- och bilddata”.9 Men vad står informa-

tionsteknik och teknik för? Informationsteknik står för ett samlingsbegrepp för datorteknik

och telekommunikation i samverkan,10

och teknik står för sammanfattande benämning på alla

människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål.11

Begreppet kultur har betydelse för att kunna ge en definition av vad IT är. Elevernas kultur

idag, med internet och kommunikation, distribueras till stora delar av digitala medier. Klerfelt

refererar till följande två författare för att definiera media. Enligt James Potter är media ett

begrepp som innebär att sprida meddelanden med hjälp av teknik medan David Buckingham

säger att media är samtidens viktigaste verktyg för kulturella uttryck och kommunikation.12

Sammanfattningsvis kan man säga att Informationsteknik (IT) är ett svårt begrepp. Begreppet

kultur tas upp för att definiera IT för att IT inte bara handlar om datorer och Internet. Det var

inte så länge sedan man började använde miniräknare som tekniskt hjälpmedel i skolan. I da-

gens kultur och därmed skolor har man tillgång till en enorm kapacitet för att hämta, samla

och sprida kunskap genom IT. När det står IT i studien så hänvisas till Riksdagens definition

av IT och när ordet digitala medier används syftar detta på Internet, smartboard, film, ljud,

bilder och datorer med tillbehör.

8 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2012-04-10) 9 Regeringens skrivelse Skr.1997/98:176. Lärandets verktyg — nationellt program för IT i skolan. IT- kommis-

sionen. Definitionen av IT är tagen från denna skrivelse. Man hittar hela rapporten på länken som finns i refe-

renslista. 10 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2012-04-27). 11 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2012-04-27). 12 Klerfelt, Anna (2007), s 41. Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk prak-

tik.

Sida 4

3 Bakgrund

Tidigare utvärderingar av IT i skolan har visat att motiven bakom användningen av datorer i

skolan har varierat en del under de två senaste decennierna. Den nu rådande synen är att IT

ska fungera som motor i en generell skolutvecklingsprocess. Empiriska studier visar att IT-

användningen troligtvis inte har haft någon avgörande betydelse för skolutvecklingen. Forsk-

ningen har inte heller kunnat påvisa några effekter i form av förbättrad inlärning.13

Men å

andra sidan har tidigare studier, som främst undersökt hur IT utnyttjas som lärandeverktyg i

skolan, visat att det finns flera vinster med att använda datorer och informationsteknik i un-

dervisningen. Lorentzson tar upp en rapport från Riksdagen, där en viktig fråga gällande IT i

skolan är vilka kunskaper eleverna kan lära sig på egen hand i mötet med datorn, och när det

krävs pedagogiskt stöd från läraren. Samma rapport har kommit fram till att samarbetet mel-

lan eleverna ökar, samt att lärare och elever deltar i lärandeprocessen på en mer jämlik nivå.

Dessutom ökar elevernas lust och motivation när man använder IT som ett lärandeverktyg i

skolan.14

3.1 Expansionsfasen för utbildning

LarsGöran Boström i sin bok, Lärande för alla sinnen (2011), ger en historisk bild av olika

utvecklingsfaser för pedagogik och lärande genom tiden i Sverige, som han kallar, utbild-

ningsexpansionen.15

Hans definitioner används i denna studie för att ge en historisk bakgrund

och kunna förklara olika faser som utbildningen har gått igenom. Hans definitioner speglar ett

svenskt perspektiv på lärande. Enligt LarsGöran Boström sker på 1600-talet den första utbild-

ningsexpansionen som ett led i centralisering av statsmakten och protestantismens utbredning.

På 1800-talet sker den andra utbildningsexpansionen som är den snabba läs- och skrivkunnig-

hetsutveckling. Omkring 1950-talet och framåt sker den tredje utbildningsexpansionen genom

att vägledas av välfärdsstatens devis ”utbildning för alla”. Enligt Boström är IT den fjärde ut-

bildningsexpansionen.16

Han menar att IT inte bara innebär användning av datorer i undervis-

ningen utan också en generell pedagogisk omdaning och en närmast gränslös tillgång till kun-

13 Riksdagens revisorer, rapport 2001/02:10, s 19. Förstudie ITiS - En statlig satsning på IT i skolan. Se

www.riksdagen.se/rr eller länken som finns i referenslista. 14

Lorentzson, Pernilla (2004), s 3. 15

Boström, LarsGöran (2011). Lärande för alla sinnen. En handbok om eLearning- pedagogik och integrering. 16 Ibid. s 15- 34.

Sida 5

skap, som bidrar till en ökad globalisering. Till exempel i Sverige får vi inslag av Europa och

språket engelska har blivit den nya tidens lingua franca.17

Enligt Boström blir konsekvenserna av IT som utbildningsexpansion att den driver fram en

successiv omdaning av pedagogiken, och därmed ger möjligheter att flytta ut hela eller delar

av utbildningen från klassrummet. Undervisning blir individualiserad och globaliserad. Ele-

vernas kunskap, kompetens, kreativitet och konstruktivitet är avgörande för framgång.18

3.2 Kulturförändring

Dagens elever inhämtar kunskap och information genom digitala medier på ett annat sätt än

tidigare generationer har gjort. Appelberg och Eriksson tar hjälp av Margaret Meads defini-

tioner av kultur för att förklara den kulturförändring som har växt fram med IT.19

Margaret

Mead definierar tre typer av kultur:

- Postfigurativ: I en postfigurativ kultur lär barnen främst av de äldre.

- Kofigurativ: I en kofigurativ kultur lär barn och vuxna av sina jämnåriga. Individer ur

samma generation formar tillsammans en kultur. Inom IT området har denna kultur

kommit till uttryck när barn har lärt sig hantera datorn och fått fungera som handledare

för andra barn.

- Prefigurativ: I prefigurativ kultur lär sig vuxna av barn. I dagens samhälle är det ofta

den unga generation som har något att lära den äldre. Lärare kan uppleva detta som ett

hot mot den traditionella lärarollen, eftersom lärare är vana vid att vara de som skall

lära ut. Författarna menar att i dagens samhälle står individen med ena foten i ett pre-

figurativt samhälle vilket för lärare och föräldrar innebär att de måste se sina elever

som resurser och jämbördiga medarbete i ett samspel.20

17 Enligt Boström är engelska tidens lingua franca, där han menar att engelska används som är gemensamt språk.

I min studie har jag tagit definition ur ett svenskt perspektiv. Jag anser att för de flesta länderna kan denna defini-

tion stämma. 18 Det finns en bredare och djupare förklaring av de olika utbildningsfaserna i LarsGöran Boströms bok (2011),

s. 15-35. Jag har tagit det som jag tyckte var relevant till min studie, ur ett IT perspektiv. 19

Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999), s 13.

Sida 6

3.3 Argument för IT i skolan

Ett av målen i den nya läroplanen är att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett

verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.21

IT-rollen i skolan be-

skrivs tydligt i läroplanen och redan från och med lågstadiet är informationssökning och kri-

tisk förståelse centrala delar i de flesta ämnenas syfte, mål och kunskapskrav.

Enligt Jan Hyléns bok, Digitalisering av skolan(2010), har såväl EU som FN- organet

UNESCO och den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD utarbetat

definitioner av nyckelkompetenser i framtiden, där de lyfter fram att IT behövs som ett

verktyg för lärande.22

Digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenser som krävs för ett

livslångt lärande.23

För EU innebär digital kompetens att man säkert och kritiskt kan använda

informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål.24

Man hittar stöd för detta i läroplanen, att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och ut-

vecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa

kunskaper ger också en grund för fortsatt utbildning.

Under rubriken ”21st Century Skills”25

betonas att eleverna behöver de traditionella

grundläggande kunskaper som skolan koncentrerar sig på men dessutom betonas kreativa,

kommunikativa och analytiska egenskaper. Det menas att förutom de baskunskaperna som är

nödvändiga i arbetslivet måste de kombineras med till exempel kritiskt tänkande, förmåga att

lösa problem, kommunikations-, samarbets- och ledarskapsförmåga.26

Den nya läroplanen lyf-

ter fram att undervisningen ska hjälpa eleverna att närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka,

resonera och arbeta. Bland annat ska de lära sig att granska och värdera information kritiskt,

och att på grundval av relevanta och trovärdiga fakta bilda sig en egen uppfattning i komplexa

frågor.

21 Skolverket, nya läroplanen (Lgr11), s 14. 22

Hylén, Jan (2010), s 17. Digitalisering av skolan. 23

Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram. Enligt Europaparlamentet de åtta nyck-

elkompetenser för livslångt lärande förutom digital kompetens är: Kommunikation på modersmålet, kommunika-

tion på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, lära att

lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, kulturell medvetenhet och kulturel-

la uttrycksformer. Man kan läsa hela bilagan från länken som finns i referenslista 24 Hylén, Jan (2010), s 54. 25

Se www.21centuryskills.org 26

Hylén, Jan (2010), s 59.

Sida 7

3.4 Teoretisk ram

I detta kapitel tas två olika perspektiv på lärande fram för att kunna analysera lärarnas svar.

Kontruktivistiskt perspektiv har varit starkt hos lärarna fram till 90-talet27

, men enligt Roger

Säljö har under de senaste åren ett sociokulturellt perspektiv på lärande börjat vinna mark

inom den pedagogiska forskningen.28

Därför ska jag i detta kapitel göra en kort beskrivning

av två skilda perspektiv på lärande, det kontruktivistiska respektive det sociokulturella.

3.4.1 Konstruktivistiskt perspektiv

Enligt Appelberg och Eriksson är den bärande idén med konstruktivism att kunskap måste

konstrueras av den som lär. Lärarna är ansvariga för att skapa en effektiv inlärningsmiljö. För-

fattarna menar att enligt Vygotskij är lärande och utveckling en social och kollaborativ aktivi-

tet som inte kan läras ut till någon.29

Lorentzson menar att när det gäller skolan, måste elever-

na konstruera sin egen förståelse. Det är under denna process som lärarna kan verka genom att

ha en handledande roll. Undervisningen måste därför, enligt ett konstruktivistiskt synsätt, till-

låta att eleverna är aktiva och arbetar laborativt. De ska få utforska världen självständigt och

inlärning sker först när individen gjort egna erfarenheter och dessa erfarenheter gör att elever-

na utvecklas.30

Roger Säljö menar att undervisningen inte ska bygga på att läraren förmedlar

kunskap, genom verbala abstraktioner, som vetenskapliga begrepp och teorier. Läraren ska

heller inte själv aktivt ingripa i lärandeprocesser.31

Konstruktivismen ifrågasätter att lärande

handlar om en enkel överföring av kunskap från lärare till eleven, och att vi lär oss på ett me-

kaniskt sätt.

Konstruktivismen, vars främste företrädare är utvecklingspsykologen Jean Piaget, har haft

stort inflytande på läroplaner i många länder. I Sverige förlorade denna riktning sin position i

läroplanerna i början av 90-talet, genom Lgr 94. Lorentzson skriver om överföringen av kun-

skap från lärare till elev. Hon menar att mycket av tankegångarna fortfarande lever starkt hos

27 Lorentzson, Pernilla (2004), s 17. Visioner och verklighet. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten,

Digitala illusioner: om IT och media i skolan. 28

Säljö, Roger (2005) s, 12. Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. 29

Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999) , s 11. 30 Lorentzson, Pernilla (2004), s 17. 31

Säljö, Roger (2005), passim.

Sida 8

många lärare.32

Detta har även Annbritt Enochsson noterat i sin forskning. Hon har märkt i

diskussioner med lärare att de oftast är välbekanta med nyare teorier, men när de beskriver sitt

agerande i klassrummet menar hon att det fortfarande finns mycket av de gamla idéerna som

lever kvar och hon betonar att detta speciellt gäller frågor som informationssökning på Inter-

net.33

I inledningen nämndes en studie som utfördes år 2000 där 60 % av lärarna svarade att de

använder sig av böcker som läromedel hela tiden.34

Detta är intressant med tanke på att forsk-

ning har visat att lärarstudenter tillägnar sig nya metoder och teorier, men att efter några år

arbetar lärare på samma sätt som de själva upplevt att deras lärare gjorde när de själva var

barn.35

Man kan undra om man kan förändra skolan under dessa förutsättningar och imple-

mentera de digitala medier som finns för att använda IT som lärandeverktyg ur ett konstrukti-

vistiskt synsätt?

Ing- Marie Parszyk forskar om hur lärares förhållningssätt påverkar elevernas kunskapsinlär-

ning och studieresultat. Hon skriver att oftast är lärarna omedvetna om hur våra värderingar

styr vårt pedagogiska förhållningssätt.36

Lärarna kan omedvetet göra olika didaktiska val som

kan förhindra elevernas inlärning. Det är viktigt att tänka på hur man förmedlar och hur man

väljer det man tar upp i undervisning. Säljö, Appelberg & Eriksson och även Enochsson häv-

dar att inlärning sker först när individen gjort egna erfarenheter. En sammanfattning av dessa

författares tankar är att de menar att lärarna inte själva ska ingripa i elevernas lärandeprocess

utan inlärning sker när eleverna kan uppleva sina egna erfarenheter, lära sig genom dem och

utvecklas på så sätt. De menar också att lärarna genom att förändra deras inställning till läran-

de och utveckling kan göra att lärarna beter sig annorlunda mot sina elever, vilket i sin tur le-

der till en annan utveckling hos eleverna.

3.4.2 Sociokulturellt perspektiv

Enligt Anna Klerfelt är en bärande tanke i det sociokulturella perspektivet att människan föds

in i en kultur och är därmed inte lämnad till sig själv för att skapa mening i världen (Vygots-

32 Lorentzson, Pernilla (2004), s 17. 33 Enochsson, Annbritt (2007), s 17. Internet sökningens didaktik. 34 Cuesta, Isabel de la (2005). Se referenslista. 35 Sundberg, Nils (2004), s 19. Reportage. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten, Digitala illusio-

ner: om IT och media i skolan. 36 Parszyk, Ing-Marie (2001), s 204. Minoritetselevers upplevelser möter läroplanens visioner. I: Lindhe, G (red).

Värdegrund och svensk etnicitet.

Sida 9

kij).37

Lorentzson menar att den sociokulturella synen på lärande säger att kunskap är något

människor definierat och kommit överens om. Människors prioriteringar har avgjort vilket

vetande och vilka färdigheter som blivit centrala i ett samhälle. Kunskap är ingenting objek-

tivt som väntar på att bli upptäckt. Det är helt enkelt de erfarenheter och iakttagelser männi-

skan genom historien funnit väsentliga. De vetenskapliga begreppen och teorierna är redskap

som människan skapat för att få struktur i sitt tänkande.38

Roger Säljö menar att inom den sociokulturella skolan tror man inte att eleverna själva kan

upptäcka de abstrakta kunskaper om världen som finns lagrade, till exempel i vetenskapliga

teorier. Säljö hävdar att kunskapen finns i våra beskrivningar och analyser, det vill säga i våra

diskurser om dem, och de är inte så lätta att upptäcka på egen hand. Vi lär genom lek och i

samtal med varandra. Säljö skriver om olika artefakter som hjälper att lära oss hur världen

fungerar. Som till exempel almanackan, faxen, telefonen, datorn och TV:n.39

Såväl Lorentzon

som Säljö hävdar att det finns ingen objektiv kunskap. Säljö skriver så här:

I ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att människans tänkande utvecklats ur försök att

behärska den naturliga och sociala omgivningen. Men våra kunskaper om världen finns inte i ob-

jekten eller händelserna i sig, utan våra diskurser om dessa och artefakterna. På samma sätt är våra

diskurser - kunskapssystem – och artefakter inte godtyckliga eller utbytbara. De har utvecklats un-

der lång tid och representerar de erfarenheter och insikter människor gjort.40

Säljö tycks alltså säga att kunskap är ingenting objektivt som väntar på att bli upptäckt. Utan

våra kunskaper får människan genom de ”erfarenheter” och ”insikter” som invididen har upp-

levt. Hur vi använder redskapen och utnyttjar de insikter, vetenskapliga teorier och modeller,

som finns inbyggda i dem, kommer att påverka vad vi lär och på vilket sätt. 41

När det gäller

IT tar Säljö som exempel att datorspelandet håller på att förändra språkbruket i samhället. Be-

greppen död och liv har i spelsammanhanget fått en ny, mycket speciell betydelse.42

Det sociokulturella perspektivet på lärande får enligt Eva Insulander allt större betydelse i da-

gens lärande i skolan. Hon talar om att språk och kommunikation får en central roll, som syf-

tar till att mötet med andra individer gör att eleverna lär sig på olika sätt att kommunicera och

tänka.43

Detta är något som Anna Klerfelt också tar upp i sin forskning där hon menar att med

det sociokulturell a perspektivet förflyttas därmed fokus på de kognitiva processerna till den

37 Klerfelt, Anna (2007), s 25. 38

Lorentzson, Pernilla (2004), s 17. 39

Säljö, Roger (2005), s 231-234. 40

Ibid. s 234. 41

Ibid. 42

Lorentzson, Pernilla (2004), s 17. 43

Insulander, Eva (2005), s 9. Museer och lärande: en forskningsöversikt.

Sida 10

sociala praktiken. Klerfelt menar att språk har en central ställning i den sociokulturella teorin

och ses som länken mellan människa och omgivning, där människans utveckling ses som be-

roende av samspelet med andra och därmed har kommunikation stor betydelse i det sociokul-

turella perspektivet på lärande.44

Henry Egidius skriver om att den pedagogiska konsekvensen

av Vygotskij teori i skolan är att lärare har stor betydelse som handledare av elevers och stu-

denters lärande. De måste först lyssna på eleverna, observera dem och försöka förstå i vilken

utvecklingsfas de befinner sig så att de med lämpliga uppgifter och viss handledning kan hjäl-

pa dem in i nästa utvecklingszon. Författaren menar vidare att Vygotskijs pedagogik passar

bra i vår tid eftersom han betonar samspelet mellan delaktighet i ett kollektiv och individens

självstyrning. Detta samspel sker genom att lärare lägger upp aktiviteterna på sådant sätt, att

de utförs med gradvis mindre insats från de vuxna och motsvarande större insats från eleverna

själv.45

3.5 Vad säger tidigare forskning?

Sylvi Vigmo visar i sin avhandling, IT ändrar villkoren för språkundervisningen (2011), 46

att

IT förändrar villkoren för språkundervisningen så mycket att man inte kan betrakta IT enbart

som ett komplement eller som kompensation. Språklärare är oftast mycket kompetenta när det

gäller att utveckla spännande arbetsuppgifter. Läraren lägger vanligtvis ner en hel del tid på

att sätta sig in i ett visst område, tänker och planerar för att arbetsuppgiften ska bli intressant

och relevant. Vigmo anser att så är inte alltid fallet när det gäller IT. Lärarna kan använda IT

oreflekterat. Ibland blir IT ett komplement som lärarna använder sig av utan att ha tänkt ige-

nom syftet.47

Nya studier i Sverige har visat att elevers lärande via IT riskerar att bli ytligt i klassrummen

för att IT användningen alltför ofta blir en planlös lek med teknik. Kopplingen till lärande om

ett ämnesinnehåll är ofta svag. Det eleverna lär sig är ofta något mycket avgränsat och situa-

tionsbetingat. Programvaran och dess interaktiva möjligheter hamnar i centrum och inte kun-

skapsinnehållet. Eller så går tiden och energin mest åt till att förstå tekniken och få den att

44 Klerfelt, Anna (2007), s 25-28.

45 Egidius, Henry (2002), s 59. Pedagogik för 2000-talet.

46 Vigmo, Sylvi (2011). It ändrar villkoren för språkundervisningen. Man kan läsa hela hennes avhandling från

länken som finns i referenslista. 47

Vigmo, Sylvi (2011), passim.

Sida 11

fungera.48

I sin forskning tar Sylvi Vigmo upp frågor som: ”Vilken språklig aktivitet är det

som ska tränas? Vilken genre vill jag att eleverna ska arbeta med?” Man bör också fundera

över vilket innehåll som ungdomarna själva tycker är intressant. Hon menar att som lärare ska

man alltid fundera över vilket lärandesyfte man har när man använder IT i sin undervisning.

När det gäller syftet med att använda IT i undervisningen, skriver Lorentzson om nya studier-

na som utförs i Sverige och kommit fram till att det krävs en medvetenhet hos läraren om syf-

tet med att använda IT i en specifik undervisningssituation. Lorentzson menar att den nya in-

formationstekniken rätt använd kan bli en tillgång i lärande. IT kan bli ett komplement som

ger variation i undervisningen, läraren måste ha klart för sig på vilket sätt tekniken kan bidra

och påverka eleverna i lärandesituationen och om eleverna lär sig det som var syftet med öv-

ningen.49

Detta är något som Anna Klerfelt också tar upp. Hon skriver om Gunilla Jedeskog

som i flera har studier intresserat sig för implementeringen av datorer i skolor utifrån ett för-

ändringsperspektiv. Jedeskog har följt olika IT satsningar under perioden 1984-2004 och

särkskilt fokuserat arbetssätt, lärar- och elev- roller och organisation. När det gäller lärarens

roll diskuterar hon förändring orsakad av datorelaterad undervisning från den traditionella lä-

rarrollen mot en handledande roll.50

Jedeskog poängterar hon betydelse av tid för samtal och

fortbildning i kombination med möjlighet till distansering från arbetet i klassrummet för att

läraren ska få tillfälle till reflektion och gemensamma ställningstaganden som en förutsättning

för förändring i den pedagogiska verksamheten.51

Lärarens roll är ohotad, men lärarrollen måste förändras. IT förändrar inte bara vad vi lär utan

också hur vi lär, menar Sylvi Vigmo. Hennes forskning har visat att IT eller digitala medier

som används som resurs förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan

betrakta IT enbart som ett komplement. IT kan ge nya möjligheter men samtidigt kan tekniken

också begränsa eleverna. Det finns mycket att fördjupa sig i när det gäller användning av digi-

tala medier i skolan men hon menar att vi vet för lite för att kunna agera didaktiskt. Hon anser

att det ligger en stor pedagogisk och didaktisk utmaning i detta.52

48 Lorentzson, Pernilla (2004), s 4.

49 Ibid.

50 Klerfelt, Anna (2007), s 54.

51 Ibid.

52 Vigmo, Sylvi (2011), passim.

Sida 12

4 Metod och genomförande

I detta kapitel presenteras vilken metod som valdes för insamlingen av data. Det kommer att

beskrivas hur studien genomförts och med en beskrivning av hur urvalet gjorts. Därefter följer

en redogörelse för de etiska aspekterna samt trovärdighet och validitet. Avslutningsvis be-

skrivs analysmetoden.

4.1 Metodval

Valet blev en kvalitativ undersökning, där fyra intervjuer utfördes för inhämtning av data. Pa-

tel och Davidsson skriver att en intervju är en teknik som grundar sig i att samla information

genom frågor. Författarna menar att tanken med att använda sig av en kvalitativ intervju är att

man vill identifiera och upptäcka egenskaper hos något, till exempel vad den intervjuade upp-

fattar kring ett ämne.53

I denna studie intervjuades fyra lärare som undervisar i spanska på oli-

ka skolor. Två av dem undervisar på grundskolans senare år och de två andra på gymnasieni-

vå.

Enligt Bjereld, Demker och Hinnfors är kvalitativa metoder egentligen ett samlingsnamn där

termen ”kvalitet” är när forskaren är intresserad av vilka kvaliteter eller egenskaper en förete-

else har.54

Kvalitativa intervjuer valdes eftersom jag ville undersöka vad lärarna hade för tan-

kar kring de digitala medier de använder sig av i sin undervisning. Om studien valt att använ-

da observationer hade användningen av digitala medier belysts men tankarna om valet och

syftet med lektionen hade inte kommit fram. Genom att använda sig av en observation kan

man studera beteende och skeende i en naturlig situation.55

Vid intervjun ställdes frågorna i en bestämd ordning och det gjorde att intervjun blev struktu-

rerad.56

Under intervjuerna användes ett frågeformulär (se bilaga 1) som belyste studiens syfte

och som gjorde att intervjuerna blev strukturerad.

53 Patel, R. & Davidsson, B. (2003), s 103-104. Forskningsmetodikens grunder.

54 Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009), s 108. Varför vetenskap?

55 Patel, R. & Davidson, B. (2003), s 106.

56 Ibid.

Sida 13

4.2 Genomförande

Kontaken med lärarna skedde genom e-mail och telefonsamtal. Trost menar att den som utför

studien ska genomföra alla intervjuer själv och även ta kontakt med dem som ska intervjuas.57

Lärarna var lämpliga för denna studie för att de är behöriga lärare som arbetar aktiv i det

ämne de har examen för. Vi gick igenom vad studien skulle handla om och vi bestämde

gemensamt tid och plats för intervjuns genomförande.

Frågorna som ställdes i intervjuerna bestod av öppna frågor med följdfrågor för att få ett rika-

re svar. Intervjuerna hade en låg standardisering, vilket innebär att man tillåter den man inter-

vjuar att svara fritt med egna ord på frågorna.58

Varje intervju spelades in med hjälp av en ljudupptagare för att komma ihåg svaren. Trost

menar att fördelen med ljudupptagare är att man kan gå tillbaka och lyssna på tonfall ordval

upprepade gånger från respondenterna, liksom att den som intervjuar inte behöver anteckna

allt som sägs under tiden.59

Ljudupptagare valdes för att inte behöva anteckna och i stället

kunna vara koncentrerad på den intervjuade och fokusera på att ställa följdfrågor.

4.3 Urval

För att besvara syftet med min uppsats har jag intervjuat fyra lärare som undervisar i spanska.

Två lärare som arbetar på grundskolans senare år och två lärare som arbetar på gymnasienivå.

Lärarna arbetar på olika skolor som ligger i en medelstor stad i södra Sverige. De responden-

ter som intervjuades i undersökningen är behöriga lärare som arbetar i olika skolor med att

undervisa i ämnet i spanska.

Syftet med studien är att undersöka lärares tankar kring de digitala medier de använder sig av

för att kunna jämföra deras didaktiska val, därför var tanken från början att ha en variation av

respondenter. Respondenterna är lärare som har svenska som modersmål och alla responden-

ter är kvinnor vilket kan påverka studiens resultat. Lärarna kommer från olika skolor och både

ålder och erfarenhet skiljer sig åt vilket ändå ger en viss variation i urvalet av respondenterna.

57 Trost, Jan (2010), passim. Kvalitativa intervjuer.

58 Patel, R. & Davidsson, B. (2003), s 71-72.

59 Trost, Jan (2010), passim.

Sida 14

4.4 Forskningsetik

Forskning är viktigt och nödvändigt för både individernas och samhällets utveck-

ling. Samhället och samhällets medlemmar har därför ett berättigat krav på att forsk-

ning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet.60

Det ovanstående citatet från vetenskapsrådet betonar vikten av hur viktigt och nödvändig

forskning är. Vetenskapsrådets fyra huvudkrav på forskning där individskyddskravet åskåd-

liggörs är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att undersökningen informerade de personer som forskningen be-

rör om studiens syfte. Samtyckeskravet skedde i denna studie när lärarna fick förfrågan och

tackade ja till intervju. Lärarna hade möjligheten att tacka ja eller nej till medverkan i denna

studie. Om de tackar ja ska det nämnas att de kan avbryta intervjun när som helst. Konfidenti-

alitetskravet innebär att alla personer som ingår i studien ska ges största möjliga konfidentiali-

tet. För att uppfylla detta kallas mina respondenter för L1 (lärare 1) L2,L3 och L4, och detta

för att göra studien konfidentiell och på så sätt kan lärarna vara anonyma i studien. Nyttjan-

dekravet betyder att svaren från intervjuerna endast ska användas i denna studie.

4.5 Trovärdighet och validitet

Genom intervjuer har det varit möjligt att lägga fokus på det som är viktigast för denna studie,

vilket inte hade varit möjligt med observationer. Efter att ha transkriberat intervjuerna, har jag

ställt mig kritiska frågor om intervjuerna, och funderade på fördelar och nackdelar med meto-

den och vilka faktorer som kunde ha påverkat svaren. Patel och Tebelius skriver att vid forsk-

ningsarbete som är kvalitativt inriktad står forskaren i fokus både vid insamlandet av informa-

tion och i analysen. Patel och Tebelius menar att forskare måste ställa sig kritiska frågor som,

”Vilka faktorer kan ha påverkat tolkningarna? Utnyttjas den totala informationen?”61

Denna kvalitativa studie är baserad på fyra intervjuer och jag har försökt att i resultat och re-

sultatdiskussionen sträva efter en bra balans mellan citat från intervjuerna och min egen

kommenterade text som ger läsaren möjlighet att bedöma tolkningens trovärdighet. Patel och

60 Vetenskapsrådet (2002), s 5. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

(Hämtat 2012-03-10) 61

Patel, R. & Tebelius, U. (1987), s 77. Grundbok i forskningsmetodik.

Sida 15

Davidson skriver att den som undersöker behöver veta vad den söker efter.62

Intervjuerna

genomfördes med hjälp av ett frågeformulär (se bilaga 1) som utgår från syftet med studien.

Detta för att få tillräckligt material och för att få en strukturerad intervju. Jag anser att min

studie har validitet för att jag har format mina intervjufrågor för att kunna besvara mitt syfte.

4.6 Analysmetod

Det första steget var att försöka skapa en helhetsbild av det insamlade materialet från inter-

vjuerna. Dimenäs refererar till Holme och Solvang som menar att det finns två olika utgångs-

punkter vid ett analysarbete. Det ena är tillvägagångssätt och den andra helhetsanalys, vilket

används i denna studie.63

Författarna menar att den som analyserar ska först försöka skaffa sig

en bild av det insamlade materialet. För att få en överblick av det material som intervjuerna

gett transkriberades intervjuerna och manuset lästes flera gånger för att skapa denna helhets-

bild kring datainsamlingen.

Nästa steg enligt Holme och Solvang är när den som analyserar har denna översikt är att dela

in materialet i olika teman att arbeta med.64

Den transkriberade texten analyserades och ge-

nom att hitta vilka likheter och olikheter som fanns i det insamlade materialet kunde jag hitta

teman att arbeta med. Detta material delades in i olika rubriker som presenteras i resultatet

kring lärarnas tankar och åsikter om de digitala media de använder sig av i sin undervisning.

62 Patel, R. & Davidsson, B (2003), s 69.

63 Dimenäs, Jörgen (2007), s 39.

64 Ibid.

Sida 16

5 Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet som kom fram från intervjuerna. Materialet har delats i

olika rubriker och som nämns tidigare ska lärarna skrivas med beteckningen L1,L2, L3 och

L4 för att inte avslöja deras identitet. I studien används termen elever oavsett om lärarna har

sagt barn eller elever.

5.1 Digitala medier

Resultatet visar att lärarna har svarat olika för att förklara vad digitala medier är för dem. L1

svarade kort och konsist att digitala medier är allt som samlas digitalt: ”Om en bok är digitali-

serad då räknar jag även boken som digital media”. L2 och L4 svarade genom att ge exempel

på digitala medier som film, musik, internet och datorer. L4 menar att de digitala medier ”är

allt som är ute på nätet”, medan L3 svarade inte på frågan utan hon berättade om de digitala

medier hon använder sig mest av i sin språkundervisning. ”För mig är det bloggar och då är

det området jag använder mig mest av”.

Alla lärarna berättade att deras elever har tillgång till var sin dator. I kommunen de arbetar i

lånar kommunen ut en dator till varje elev. L1 berättar att om eleverna vill använda sina tele-

foner eller kameror låter L1 eleverna göra det. L1 berättade att tidigare har det varit känsligt

att låta sina elever ta med sig till exempel digitalkamera när de ska filma eller ta kort. Detta på

grund av att det symboliserar status, att vissa elever har och vissa inte, men enligt L1 har den-

na diskussion avtaget den sista tiden: ”Jag tror att denna diskussion har minskat speciellt nu

när alla elever i kommunen har en dator per elev. Att alla har samma dator i skolan, man har

den tekniken och alla har den möjligheten i skolan”. L2 menar att datorn underlättar till ex-

empel om man vill att eleverna ska arbeta utifrån en hemsida, titta på en film eller lyssna på

något, men även för att lägga upp dokument och att ha kontakt med föräldrarna. L3 och L4

berättar att den teknik som de använder mest är dator, och blogg som ett komplement .

5.2 IT utbildning

Lärarna tycker att de har fått för lite utbildning om IT och den utbildning som ges i skolsam-

manhang är det grundläggande, som till exempel att göra PowerPoint-presentationer, skicka e-

mail, spela in ljud, samt tips och idéer om olika hemsidor. Enligt lärarna har den utbildningen

Sida 17

varit obligatorisk men alla lärarna har svarat att den utbildningen har varit för enkel, eller inte

tillräckligt omfattande . Både L1 och L3 har skaffat sig utbildning utanför verksamheten ge-

nom att läsa några kurser på högskolan:” Jag har andra ambitioner än det som getts på kom-

munens utbildningar” (L1).

5.3 Didaktiska val

Lärarna använder sig av olika didaktiska val i sin undervisning. L1 menar att hon använder

sig av IT för att presentera, skapa, samt behandla fakta genom datorn. Hon menar att eleverna

i stället för att skriva för hand nu kan använda sig av datorn för att göra en film, bild, etcetera.

L2 berättar att hon använder sig av film och klipp på spanska från olika hemsidor där eleverna

till exempel kan öva och översätta. Hon menar vidare att lärarna inte behöver kopiera massor

av papper längre. Både L3 och L4 menar som läraren ovan, att de använder dator, film och

internet, men förutom det använder de sig dessutom av bloggar, där eleverna får göra övning-

ar och där lärarna lägger ut läxor, information och veckans ord; ”Eftersom de inte har så

mycket kontakt med spanska anser jag att det är viktigt att de kan använda bloggar utanför

klassrummet. Träna på uttal och använda bloggen på egen hand”(L3). L4 menar att hon an-

vänder sig mest av filmer och hon tycker att är tråkigt att använda sig av boken hela tiden, att

variation är bra: ”Jag utgår från boken för att hitta digitala media som ett komplement.

Med IT har lärarna märkt att eleverna kan få tillgång till andra uttrycksformer än bara papper

och penna. Det blir ”ett annat sätt för eleverna att presentera det de kan”(L1). Lärarna var

överens om att genom dator, webbkameror, chat, bild och inspelning kan de omvandla text till

en annan uttrycksform. De menar att eleverna tvingas få fram och bearbeta innehållet på ett

annat sätt än att bara flytta text från bok till datorn.

5.4 Syftet med att använda IT

Lärarna är överens om att syftet med att använda sig av IT och de olika digitala medierna i

språkundervisningen är att variera lektionerna och även för att eleverna ska ha möjlighet att

välja mellan olika IT-didaktiska val. L1 menar att det handlar om att man försöker att variera

för att eleverna ska få pröva på olika IT-didaktiska val. Hon menar att en del elever är bra på

att berätta i bilder och andra är bättre på att använda ljud, skapa radioprogram och en del ele-

ver på att skriva. Det gäller att göra medvetna val som eleverna kan arbeta med: ”Jag försöker

Sida 18

så att de får lära sig någonting mer, använda datorn mer och upptäcka andra saker, i skapande

program”.

L4 menar också att för henne är syftet med att använda sig av IT och välja olika digitala me-

dier i undervisningen att ge eleverna en möjlighet att se ”verkligheten”. Vad hon menar med

det är att när elevernas läser ett språk i klassrummet blir det abstrakt och genom att använda

sig av IT i undervisning kan eleverna lyssna och träna språket utanför klassrummet. L3 tilläg-

ger förutom vad de andra lärarna har sagt att syftet är också att eleverna får omedelbar feed-

back genom olika program, där det till exempel står med en gång att de har stavat fel till. Det

underlättar för henne genom att man inte behöver gå runt i klassrummet hela tiden: ”IT under-

lättar för mig också, det blir en avlastning”.

Både L1 och L2 pratar om att valet av IT beror på vilket syfte som lektionen avser. L2 menar

att när man är klar med syftet med lektionen börjar man fundera på olika val kring IT för att

eleverna ska få ut det ”yttersta”. L1 och L2 berättar att de funderar på vad de vill att eleverna

ska lära sig under lektionen och anpassar IT och digitala medier till elevernas behov.

5.5 Nackdelar och fördelar med IT

Resultatet har visat att alla lärarna har svarat att den främsta nackdelen med att eleverna an-

vänder datorn som lärandeverktyg är att de blir distraherade av all information de får tillgång

till genom internet. Alla nämnde att de går in på facebook, chat, skype, etcetera. L1 menar att

den distraktionen skulle finnas oavsett om de arbetar med datorn eller inte: ”Det är nog en

nackdel med datorn, att det finns distraktioner men jag tror att de finns oavsett om man har en

dator eller inte”. Detta är något som L4 också tar upp att det finns distraktioner som gör att

lärarna måste börja lektionsplanera annorlunda för att kunna konkurrera med all distraktion

som finns på internet: ”Vi lärare måste börja lektionsplanera annorlunda, och möta eleverna

där de befinner sig, men som sagt allt detta tar för mycket tid och vi har väldigt lite tid till

det”.

En annan nackdel som nämndes var att eleverna vill skriva sällan för hand: ”En nackdel jag

ser är att eleverna mer och mer tycker att de är så jobbigt att skriva för hand”(L3). L3 tycker

inte att eleverna använder IT och de olika digitala medier som eleverna har tillgång till i sko-

lan på rätt sätt. Hon menar att det finns så mycket bra med IT men eleverna använder inte da-

torn som lärandeverktyg som enligt henne var syftet med en dator per elev.

Sida 19

Enligt lärarna är fördelarna med att använda sig av IT och olika digitala medier att det finns

snabba möjligheter. L1 menar att en fördel som hon inte hade tänkt förut är att eleverna kan

göra en film på en lektion till exempel. Lärarna var överens om att mycket praktiska detaljer

har underlättas. Nu kan lärarna ha en helt annan digital kommunikation med sina elever: ”Vi

kan lägga ut brev och föräldrar kan öppna datorn och komma i kontakt med vad det vad de

gör i skolan”(L2). Lärarna menar vidare att eleverna nu har allt samlat på datorn, vilket de

tycker är en fördel.

En annan fördel är att man slipper allt pappersarbete. L1, L2 och L4 menar att det finns

många fördelar som de inte hade tänkt på när de började använde sig av datorn som ett läran-

deverktyg. De menar att man kan lägga upp saker på datorn som är tillgängliga för alla.

När det gäller fördelar med IT och digitala medier i språkundervisning menar lärarna att man

kan använda tekniken för att se och höra hur språkets används. De menar att det finns så

mycket information som de kan använda sig av för att eleverna ska träna språket. Till exempel

kan de genom bloggar komma i kontakt med språket och ha möjlighet att träna lyssning och

uttal utanför klassrummet. Något annat de nämnde var att med internet har man obegränsat

med material till undervisningen, till exempel material om vad som händer i Spanien och detta

gör att undervisningen blir mer aktuell. Att man kan variera med digitala medier i stället och

inte längre använda sig av böcker med ungefär samma innehåll

5.6 Utvärdering av elevernas kunskap

Lärarna har svarat olika när det gäller att utvärdera elevernas resultat. L1 menar att det inte är

någon skillnad mot förut: ”Nu gör elever andra typer av presentationer men det bedöms for-

mativt”. Hon menar vidare att det finns digitala prov och det är lockande men hon har inte

kommit dit ännu. Medan L2, L3 och L4 har svarat att de inte har utvärderat elevernas kunskap

när de använder sig av IT. Detta på grund av att det är första året som eleverna har datorn. L2

tror att eleverna själva tycker att det är bra att ha ett val, om eleverna inte vill arbeta utifrån en

bok: ”Man märker att inställningen hos eleverna är mycket bättre när man säger att man ska

arbeta med glosor.se eller någon annan hemsida än när man arbetar ur en bok. De gillar att

använda sig av datorn och det är därför en fördel”.

Sida 20

5.7 Påverkas studieresultat av IT

Lärarna i studien svarade att de inte visste om studieresultaten har påverkats av lärarnas IT-

didaktiska val. Lärarna svarade utifrån hur de upplevde elevernas resultat. L1 upplevde att i

vissa delar kan eleverna påverkas positivt och vissa delar negativt. Hon menar att generellt i

skolan, enligt vad hon och hennes kollegor har uppfattat, gör fler elever idag de grundläggan-

de uppgifterna i skolarbetet, men det är färre elever som fördjupar sig i något område. L1

tycker att det finns för mycket som lockar på datorn och när eleverna ska göra en uppgift på

datorn, gör eleverna det, men när eleverna är färdiga går de in på internet, vilket gör att ele-

verna inte fördjupar sig i sina uppgifter: ”Just det som fördjupning kräver, lite extra tid, tåla-

mod, det lugn som krävs finns inte riktigt hos eleverna, men jag vet inte om det har att göra

med datorn eller inte”.

L2 och L4 kunde inte heller svara på hur elevernas resultat påverkats: ”Det är för tidigt att

säga, hur det påverkas, jag kan inte svara på det”(L4). Både L2 och L4 tror inte att skillnaden

kommer att vara stor. När det gäller lärarens roll menar L2 att lärarerollen är att vägleda ele-

ver: ”Visa hur man ska använda tekniken för att hitta den information som är viktigt för oss i

språkundervisningen”(L2). Detta är något som också tar upp L3. Hon menar att lärarens roll

nu är att ge eleverna förutsättningar och verktyg för att eleverna ska använda sig av all infor-

mation: ”Man har hela internet, massor av information men om de inte vet hur de ska leta, var

de ska leta, så spelar det inte någon roll”. L2 berättar att hon har blivit förvånad över hur lite

eleverna kan om datorn: ”Vi har jobbat hela hösten med att lära eleverna hur man använder

Word, sparar filer, enkla saker. Så bara för att de sitter framför datorn hela dagen så betyder

inte det att de kan använda datorn på rätt sätt. Eleverna får input hela tiden…”.. L3 tror att

studieresultaten kommer att påverkas positivt på grund av att eleverna kan repetera, lyssna på

spanska utanför klassrummet, vilket är hennes mål med bloggen. L3 menar att bloggen kräver

mycket tid, men hon tror starkt att om man anpassar bloggen till elevernas kunskapsnivå kan

elevernas resultat påverkas positivt: ”Jag utvärderar för mig själv också om det är värt att läg-

ga så mycket tid på bloggen”.

Sida 21

5.8 Resultatsammanfattning

Syftet med studien var att undersöka lärarnas tankar kring de digitala medier de hade tillgång

till i sina verksamheter och även få reda på deras IT-didaktiska val och deras syften. Lärarna

berättade att det är datorn med program och tillbehör de använder sig mest av i språkunder-

visningen. De använder sig av datorn för att göra presentationer, behandla fakta och för att

eleverna ska träna på språket både vad gäller att lyssna och att träna uttal.

Resultatet har visat att lärarna tycker att de har fått för lite utbildningen för att använda sig av

IT som ett lärandeverktyg. Men enligt lärarna är syftet med att använda sig av olika digitala

medier att ge eleverna variation i undervisningen och anpassa IT till elevernas kunskap och

utveckling. Det resultat som kommit fram i studien är att lärarna tycker att det är mest fördelar

med IT. Den främsta nackdelen är enligt lärarna att eleverna blir distraherade av alla ”inputs”

de får genom internet vilket gör att lärarna måste konkurrera med all distraktion. Den främsta

fördelen förutom att det ger variation i undervisning är att det finns snabba möjligheter, som

till exempel spela in en film, bland annat.

Sida 22

6 Diskussion

I detta kapitel presenteras metoddiskussion, resultatdiskussion samt avslutas med förslag på

fortsatt forskning.

6.1 Metoddiskussion

I min studie har jag valt att begränsa mig till att intervjua fyra lärare från olika skolor som un-

dervisar i spanska. Detta antal motiverar jag med att syftet med studien är undersöka vilka IT

didaktiska val lärarna använder sig av och jag ser det som en fördel att intervjua fyra lärare

som arbetar i olika skolor på djupet. Detta för att få reda på hur insatta de är i den nya läropla-

nen, IT och även ta reda på vilka digitala media de har som tillgång till i sina verksamheter.

En fördel med få respondenter är att jag kunde gå mer på djupet men å andra sidan är en be-

gränsning i min studie att den endast omfattar ett antal lärare och därför inte kan vara repre-

sentativt för ett större urvalsunderlag men jag tycker ändå att det ger en inblick i lärares tankar

kring vad de tycker om digitala medier och deras tankar kring vilka IT-didaktiska val de an-

vänder sig av i sin språkundervisning. En annan begränsning av denna studie är att inte kun-

nat analysera lärarens beteende utan enbart få fram deras uppfattning. Genom observationer

hade det varit möjligt att observera hur lärarna använder sig av digital media i undervisningen

men det var inte syftet med studien utan studien har enbart fokuserat på att ta fram vilka IT-

didaktiska val lärarna använder sig av och vad de har för syfte med detta. Dimenäs menar att

vid kvalitativa intervjuer handlar det om att intervjua någon som har erfarenhet av det ämne

som ska behandlas. Om respondenten berättar om situationer han eller hon har varit med om

är förmodligen svaren mer tillförlitliga.65

Respondenterna har flera års erfarenhet av yrket och

deras svar grundar sig på egna erfarenheter. Valet av kvalitativa intervjuer tycker jag var bra

för min studie för att jag kunde med hjälp av formuleringen av frågorna få fram data som be-

lyste syftet. Om fler följdfrågor ställts under intervjuerna kunde jag kanske ha fått mer materi-

al eller fokusera på det jag ville få fram. Men å andra sidan hade det kunnat påverka svaren.

Lärarna fick öppna frågor som de svarade fritt på men i efterhand kunde jag konstatera att mer

fokus kunde lagts på frågorna om elevernas inlärning genom IT. Efter att jag hade transkribe-

rat intervjun saknades material om förbättring av elevernas kunskap när de använder sig av IT

65 Dimenäs (2007), passim.

Sida 23

i skolan. Nu när intervjun och undersökning är klar får jag erkänna att jag behöver mer träning

i att utföra intervjuer på ett helt korrekt sätt.

6.2 Resultatdiskussion

Genom min undersökning har jag fått kunskap om hur lärarna bygger sina lektioner med hjälp

av IT och hur jag i mitt framtida yrke som lärare kan använda mig av olika digitala medier

som en resurs i min språkundervisning. Jag förstår att lärarna måste välja vilka IT-didaktiska

val man ska göra, men det är intressant att fundera över vilka IT didaktiska val de gör och var-

för. Den nya läroplanen betonar kreativt lärande, att lärande ska vara öppet och kreativt.66

Personligen tycker jag att använda sig av IT som en resurs, är en aktivitet som bidrar till det

öppna lärandet och öka kreativiteten hos eleverna. Jag upplevde att lärarna jag intervjuade,

var engagerade pedagoger, men det räcker inte för att få ut det bästa av IT, enligt mina re-

spondenter. En orsak kan vara att lärarna inte har tid för att planera sina lektioner med flera

olika IT didaktiska val. L4 tar upp att det finns distraktion som gör att lärarna måste börja lek-

tionsplanera annorlunda, ” … men som sagt allt detta tar för mycket tid och vi har väldigt lite

tid till att planera”(L4). Enligt Sylvi Vigmo lägger läraren vanligtvis ner en hel del tid på att

sätta sig in i ett visst område, tänker och planerar för att arbetsuppgiften ska bli intressant och

relevant. Men enligt henne kan lärarna använda IT oreflekterat . Ibland blir IT ett komplement

som lärarna använder sig av utan att ha tänkt igenom syftet.67

Lärarna hade många tankar om IT och är övervägande positiva. Genom observationer kanske

hade jag fått en helhetsbild av om de använder IT oreflekterat men två av mina respondenter

pratade om att när de är klara med syftet med lektioner då börjar de att fundera på vilka digi-

tala medier de kan använda sig av för att eleverna ska få ut det ”yttersta”. Enligt min uppfatt-

ning kunde man märka att de funderar på elevernas kunskap och vad syftet med lektionen är

för att anpassa IT-användningen till elevernas behov. Hade de använt IT oreflekterat så hade

det inte kommit fram detta. Jag tror att det fanns pedagogiska tankar bakom dessa IT-

didaktiska val lärarna gjorde.

En annan orsak som enligt min studie spelar roll för att få det bästa av IT är den ekonomiska

aspekten. Lärarna i studien är eniga om att det saknas vidareutbildning för att lärarna ska kun-

66 Skolverket, nya läroplanen (Lgr11), s 9. 67

Vigmo, Sylvi (2011), passim.

Sida 24

na förbättra sina kunskaper och kunna utnyttja IT optimalt som ett lärandeverktyg. Jag tror

också att rektorer måste lita på pedagogernas initiativ och ge stöd för att inte fastna i det struk-

turerade klassrummet och i stället använda sig av olika resurser som till exempel IT, för att

lärandet ska vara öppet och kreativt. Anna Klerfelt poängterar betydelsen av tid för samtal och

fortbildning i kombination med möjlighet till distansering från arbetet i klassrummet för att

läraren ska få tillfälle till reflektion och gemensamma ställningstaganden som en förutsättning

för förändring i den pedagogiska verksamheten.68

Nya studier i Sverige har visat att elevers lärande via IT riskerar att bli ytligt för att program-

varan och dess interaktiva möjligheter hamnar i centrum och inte kunskapsinnehållet. Eller så

går tid och energin mest åt till att förstå tekniken och få den att fungera.69

Detta är något som

också Sylvi Vigmo tar upp i sin forskning. En av mina respondenter tar upp att hon blev för-

vånad av allt tid som går att lära eleverna grundläggande funktioner som hon trodde att ele-

verna kunde. Utvärderingar om vad eleverna har lärt sig genom IT fick tyvärr inget svar i min

undersökning. De kunde inte svara på grund av att de hade för lite erfarenhet av IT för att

kunna göra en ordentlig utvärdering.

Det är intressant att fundera på nackdelar och fördelar med att använda IT i undervisningen.

Lärarna tyckte att det var mest fördelar med all teknik de har tillgång till. Men jag funderar

över att de berättade om mycket praktiskt som underlättar för lärare och elever. Som kontak-

ten med föräldrarna, kontakten sinsemellan och att man kan lägga upp uppgifter som är till-

gängliga för alla, bland annat. När det gäller fördelar i språkundervisning var alla överens om

att utbildningen blivit mer dynamisk som att kunna göra en film på en lektion och att flytta

utbildning utanför klassrummet, där eleverna har tillgång till att träna och lyssna, hemifrån till

exempel men, vad händer med elevernas inlärning?

När det gäller betydelse av IT för bättre inlärning, svarade en lärare att hon trodde att vissa

elever påverkas positivt och vissa negativt. L1 menar att idag gör fler eleverna grundläggande

uppgifterna i skolarbetet, men enligt henne är eleverna sämre på att fördjupa sig i något områ-

de. Detta är intressant med tanken på att en rapport från Riksdagen där de tar upp empiriska

studier som visar att IT-användningen troligtvis inte har haft någon avgörande betydelse för

skolutvecklingen och att forskningen inte heller har kunnat påvisa några effekter i form av

68 Klerfelt, Anna (2007), s 54.

69 Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten (2004), s 4.

Sida 25

förbättrad inlärning.70

Enligt mina respondenter beror eller de tror att detta beror på att det

finns så mycket som lockar med internet och det tålamod och lugn som krävs finns inte riktigt

hos eleverna.

Forskningen har också visat att det finns flera vinster med att använda IT i skolan. Samarbetet

mellan eleverna ökar, och lärare och elever deltar i lärandeprocessen på en mer jämlik nivå.

Dessutom ökar elevernas lust och motivation när man använder IT som ett lärandeverktyg i

skolan.71

Detta höll alla lärarna med om, att eleverna har mer lust och därmed får ökad moti-

vation när de använder sig av till exempel av datorn.

Enligt Boström är IT den fjärde utbildningsexpansionen.72

Enligt honom blir konsekvenserna

av IT som utbildningsexpansion bland annat att det finns möjligheter att flytta ut hela och de-

lar av utbildningen från klassrummet. En av fördelarna L2, L3 och L4 tog upp när det gäller

att använda IT i språkundervisning är att eleverna kan lyssna och repetera utanför klassrum-

met. Alla lärarna nämnde att med internet, har man tillgång till mycket mer material och in-

formation, som gör att utbildningen blir mer aktuellt. Globalisering gör att eleverna får infly-

tande från andra delar av världen vilket Boström menar är en konsekvens av IT i undervis-

ningen.

6.2.1 Perspektiv på lärande med IT

Utifrån resultatet från min undersökning kan man se att lärarna kombinerar två olika perspek-

tiv på lärande som presenteras i bakgrunden. Både Eva Insulander och Anna Klerfelt menar

att språk och kommunikation får en central roll i det sociokulturella perspektivet på lärande,

som syftar till att mötet med andra individer gör att eleverna lär sig på olika sätt att kommuni-

cera och tänka.73

Om man analyserar lärarnas sätt att använda sig av IT i språkundervisning

kan man säga att de använder sig av den sociokulturella teorin om lärande för att de bygger

lektionen med fokus på dialog och kommunikation för att träna språket. Men samtidigt har jag

under min tid som lärarestudent upplevt att undervisningen blir mer individualiserad med da-

torn. Något som Boström tar som konsekvens av IT i undervisningen. Lärarna i denna studie

menar att eleverna sitter och tränar med datorn, till exempel på olika hemsidor där de får di-

70 Riksdagens revisorer, rapport 2001/02:10, s 19.

71 Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten (2004), s 3.

72 Boström, LarsGöran (2011), s 34.

73 Insulander, Eva (2005), s 9.

Sida 26

rekt respons som gör att lärare inte behöver gå runt och visa hur det ska skrivas eller låta. Där

går man in i det konstruktivistiska perspektiv på lärande där eleverna själva lär sig genom sina

egna erfarenheter.

I det konstruktivistiska perspektivet på lärande hävdar Säljö, Appelberg & Eriksson och även

Enochsson att lärarna genom att förändra deras inställning till lärande och utveckling kan göra

att lärarna beter sig annorlunda mot sina elever, vilket i sin tur leder till en annan utveckling

hos eleverna. Lärarna har berättat att med IT kan man presentera kunskap, skapa, samt be-

handla fakta på ett annat sätt. Lärarna var överens om att genom IT kan de omvandla text till

en annan form, till en bild, eller visualisera, tänka om och förändra, vilket i min tolkning kan

leda till en annan utveckling hos eleverna för att de får välja mellan olika IT-didaktiska val för

att presentera det de kan. Jag tror att genom IT kan fler eleverna nå upp till målet genom att

eleverna på något sett kan få utveckla sin inlärning.

Henry Egidius skriver om att den pedagogiska konsekvensen av Vygotskijs teori i skolan är

att lärare har stor betydelse som handledare av elevers lärande. Författaren menar vidare att

Vygotskiljs pedagogik passar bra i vår tid eftersom lärare lägger upp aktiviteterna på sådant

sätt, att de utförs med gradvis mindre insats från de vuxna och motsvarande större insats från

eleverna själv.74

Detta är något som två lärare tog upp i min studie, att lärarna har fått större

betydelse som elevers handledare i lärande med all ny teknik. De pratade om att valet av IT

beror på vilket syfte som lektionen avser. De planerar sina lektioner och anpassar IT till ele-

vernas kunskap för att ge olika didaktiska valmöjligheter till eleverna.

Såväl Sylvi Vigmo och Anna Klerfelt tar upp lärarens roll i sin respektive forskning studier.

Vigmo menar att med IT är lärares roll ohotad men hon menar att lärares roll måste förändras,

medan att Anna Klerfelt tar i sin forskning upp förändring orsakad av datorelaterad undervis-

ning från den traditionella lärarrollen mot en handledande roll.75

När det gäller lärarens roll,

stämmer två av mina respondenter med forskningen ovan. De menar att lärares roll i dagens

samhälle med all teknik som elevernas har tillgång till är att vägleda eleverna i skolan, genom

till exempel visa hur man ska använda tekniken för att hitta den information som är viktig för

eleverna i språkundervisningen.

74 Egidius, Henry (2002), s 29.

75 Klerfelt, Anna (2007), s 55.

Sida 27

Eva Insulander menar att inom konstruktivismen kommer lärande inifrån individen, där ele-

verna själva aktivt konstruerar sin kunskap inifrån individuell mognad och förmåga76

. I läro-

planen hittar jag stöd av det Insulander talar om, det konstruktivistiska perspektivet på läran-

de, med Piaget som frontgestalt.77

Att läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov,

även att man som pedagog ska ge eleverna inflytande över utbildningen som ska formas och

anpassas efter elevernas ålder, mognad och förmåga.78

6.2.2 Digitala medier, ett komplement eller resurs i språkundervisning?

Komplement är enligt nationalencyklopedins definition utfyllnad och tillägg79

och resurs ett

medel för att underlätta uppnående av ett visst mål.80

Vigmo har i sin forskning kommit fram

att IT förändrar villkoren för språkundervisningen så mycket att man inte kan betrakta IT en-

bart som ett komplement.81

Min slutsats är att mina respondenter använder sig av digitala me-

dier som en resurs i språkundervisningen för att de använder IT som ett medel för att eleverna

ska kunna uppnå målet. En annan slutsats, som nämns tidigare, är att mina respondenter an-

vänder IT som en pedagogisk resurs. Hade mina respondenter använt IT oreflekterat så hade

lärarnas tankar inte kommit fram. Därför tror jag att det fanns pedagogiska tankar bakom lä-

rarnas IT-didaktiska val.

Sammanfattningsvis kan man säga att IT har förändrat undervisning radikalt. Alla mina re-

spondenter har tillgång till en dator som gör att de har tillgång till många olika IT didaktiska

val de kan erbjuda eleverna i undervisningen. Lärarna ser mest fördelar med IT, men jag upp-

levde att det är mycket praktiska detaljer som de har tänkt och kanske inte i första hand ele-

vers inlärningsförmåga. När det gäller att använda IT som ett lärandeverktyg fick jag inte så

mycket material som jag trodde att jag skulle få. Det intressanta var att två av de fyra lärarna

som nämnde att enligt deras uppfattningar finns det fler elever idag som lär sig grunden men

färre elever som fördjupar sig i något område. Har detta med digitala medier och IT att göra?

En rapport från skolverket, där ett tjugo tal skolor har studerats har det kommit fram att lärare-

rollen stärks med en dator till var elev, och då blir lärarens handledning och instruktioner än

76 Insulander, Eva (2005), s 27.

77 Ibid. s 8.

78 Skolverket, nya läroplanen (Lgr11), s 14-15.

79 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2012-06-10) 80 Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2012-06-10) 81

Vigmo, Sylvi (2011), passim.

Sida 28

mer viktiga, inte minst för undervisning i källkritik och kritiskt tänkande.82

Enligt min åsikt

tror jag att lärare måste börja planera sina lektioner annorlunda för att kunna konkurrera med

all ”input” eleverna får genom IT. Detta kräver tid och mer satsning från skolledningens sida.

Det kommer att vara intressant att framöver se vad forskning säger om detta och om eleverna

har en förbättrad inlärnings process i skolan så som var tanken från börjar med att implemen-

tera en dator per elev i skolan.

7 Fortsatt forskning

Under studiens gång har jag fått många tankeställningar kring IT, bland annat, hur skapar sig

lärare en bild av vilka elever som behöver extra stöd vid undervisning genom IT? samt, vilka

faktorer påverkar inlärning med hjälp av de digitala medier negativt respektive positivt? Ge-

nom intervjuer och observationer skulle jag kunna undersöka vidare för att finna svar på de

frågor som jag har fått under tiden jag har arbetat med denna studie. Det skulle vara intressant

att veta om lärarna utvärderar sina lektioner med IT, och veta vad eleverna tycker om det och

vilka kunskaper de tog med sig. Om det finns möjligheter skulle jag vilja undersöka det ge-

nom att intervjua och även göra observationer ur elevperspektiv.

82 Skolverket. IT i skolan. (Hämtat 2012-05-10).

Sida 29

Referenslista

Appelberg Lisbeth & Märta-Lisa Eriksson (1999). Barn erövrar datorn . En utmaning för vuxna.

Lund:Studentlitteratur.

Boström LarsGöran (2011). Lärande för alla sinnen. En handbok om eLearning- pedagogik och

integrering.Stockholm: Natur och Kultur.

Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009). Varför vetenskap?. Lund: Studentlitteratur.

Cuesta, Isabel de la, . Hur presenteras den spanskspråkiga kulturen i de läromedel i spanska som

produceras i Sverige? I: Forskning om undervisning i främmande språk: rapport från en

workshop i Växjö 10-11 juni 2004, Acta Wexionensia, Vol. 2005, Nr. 58, Växjö, Växjö

University Press, 2005.

Dimenäs, Jörgen (red.)(2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållnings sätt

och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Egidius, Henry (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.

Eriksson, Eie (1989). Undervisa i språk, Språkdidaktik och språkmetodik. Lund:

Studentlitteratur.

Hylén, Jan (2010). Digitalisering av skolan. Lund: Studentlitteratur.

Insulander, Eva(2005). Museer och lärande: en forskningsöversikt. Statens museer för världskultur.

Göteborg; Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm.

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk

praktik. Gothenburg Studies in Educational Sciences 256. Gothenburg: Acta Universitatis

Gothoburgensis.

Parszyk, Ing-Marie (2001). Minoritetselevers upplevelser möter läroplanens visioner. I Lindhe, G

(red). Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidsson, B.(2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Tebelius, U. (red)(1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Sida 30

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

NorstedtsAkademiska Förlag.

Elektroniska Källor

Lorentzson, Pernilla(2004). Inledande texter. I: Göteborg. Stadskansliet.Skolutvecklingsenheten,

Digitala illusioner: om IT och media i skolan:rapport 3 (Hämtat 2012-04-01) Tillgängligt på:

http://www4.goteborg.se/prod/sk/skolutvecklingsenheten/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a

5c0045675f/8f63f46b66f85478c1256f3c0044fae8!OpenDocument

Lorentzson, Pernilla(2004). Visioner och verklighet. I: Göteborg. Stadskansliet.

Skolutvecklingsenheten, Digitala illusioner: om IT och media i skolan :rapport 3 (Hämtat

2012-04-01) Tillgängligt på:

http://www4.goteborg.se/prod/sk/skolutvecklingsenheten/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a

5c0045675f/8f63f46b66f85478c1256f3c0044fae8!OpenDocument

Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2012-04-10). Tillgänglig på:

http://www.ne.se/it/214244

Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2002-04-27). Tillgänglig på:

http://www.ne.se/informationsteknik

Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2002- 04-27). Tillgängligt på:

http://www.ne.se/teknik

Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2002- 06-10). Tillgängligt på:

http://www.ne.se/komplement/228424

Nationalencyklopedin i webform (Hämtat 2002- 06-10). Tillgängligt på:

http://www.ne.se/resurs

Nils Sundberg (2004). Reportage. I: Göteborg. Stadskansliet. Skolutvecklingsenheten, Digitala

illusioner: om IT och media i skolan :rapport 3(Hämtat 2012-04-01) Tillgängligt på:

http://www4.goteborg.se/prod/sk/skolutvecklingsenheten/dalis2.nsf/535e371e7fd657aec1256a

5c0045675f/8f63f46b66f85478c1256f3c0044fae8!OpenDocument

Sida 31

Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram är en bilaga till

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om

nyckelkompetenser för livslångt lärande, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella

tidning den 30 december 2006/L 394. (Hämtat 2012-06-10) Tillgängligt på:

http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/documents/publications/keycomp_sv.pdf

Regeringens skrivelse Skr.1997/98:176. Lärandets verktyg — nationellt program för IT i skolan.

Regeringen, Stockholm. IT- kommissionen. SOU 1995:68. Utbildningsdepartementet.

Stockholm.( Hämtat 2012-05-02) Tillgängligt på:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Larandets-

verktyg-nationellt-p_GL03176/?text=true

Riksdagens revisorer, rapport 2001/02:10. Förstudie ITiS - En statlig satsning på IT i skolan. (Hämtat

2012-05-01). Tillgängligt på:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Redogorelser-och-

framstallningar/Riksdagens-revisorers-forslag-_GP04RR20/

Skolverket. Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och

2. (Hämtat 2012-01-15) Tillgänglig på:

http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Lgr11_kap1_2.pdf

Skolverket. IT i skolan. (Hämtat 2012-02-23). Tillgänglig på

http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/kallkritik/reportage/2011/digm

ed-1.163776

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Hämtat 2012-03-10) Tillgänglig på:

http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029

Vigmo, Sylvi (2011). It ändrar villkoren för språkundervisningen. (Hämtat 2012-02-14) Tillgänglig

på:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it_i_skolan/reportage/it-andrar-

villkoren-for-sprakundervisningen-1.125282

Sida 32

Bilaga 1

Intervju frågor

Vad har du för utbildning?

Vad är digitala medier för dig?

Hur länge har du arbetat som lärare i spanska?

Vilka digitala medier har ni tillgång till i din verksamhet?

Har du fått utbildning i hur man använder digitala media i undervisningen?

Vilka IT didaktiska val använder du dig av i dina lektioner och vad har du för tankar om det?

Vad har du för syfte med att välja olika digitala media i din undervisning?

Vilka digitala media använder du dig av? mest i undervisningen? Hur och varför?

Vilka nackdelar och fördelar ser du med att använda digitala media i skolan?

På vilket sätt påverkar de digitala medierna undervisningen för eleverna och hur kan man ut-

värdera elevernas kunskap?

När du använder dig av IT som ett lärandeverktyg, Hur upplever du att elevernas studieresul-

tat påverkas av dina digitala val i undervisningen?