handbokDin

Det här är dinskogshandbok

Martinsons erbjuder alla de skogliga tjänster som behövs för ett långsiktigt, genomtänkt och hållbart skogsbruk. Den här hand-boken ger en inblick i både hur och varför respektive tjänst utförs. Martinsons skogsavdelning har målsättningen att hjälpa regionens skogsägare att säkerställa att deras skogsfastigheter utvecklas och ger avkastning. Både i dag och för framtida generationer.Virket från Västerbottens skogar är avgörande för Martinsonsarbete med att utveckla det träbyggande som möjliggör etthållbart och framtidssäkert samhälle.

4 Rådgivning

10 Skogsbruksplan

14 Röjning

20 Gallring

28 Föryngringsavverkning

34 Markberedning

40 Återbeskogning

44 Vägar

4

5

Vi på Martinsons vill att det ska vara enkelt att äga skog. Oavsett för-kunskaper om skog och skogsbruk vill vi därför hjälpa skogsägare i alla de beslut de måste fatta. Vi har kunskap om hur ett hållbart skogsbruk både för skogsägaren, lokalsamhället och planeten ska bedrivas.

Våra virkesköpare, med sina samlade kompetenser inom branschen,utgör vår viktigaste tillgång för att kunna erbjuda den typen av råd-givning. Vi finns lokalt och erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla skogsägare inom hela vårt område. Allt för att underlätta ett enkelt, hållbart och lönsamt skogsbruk.

Rådgivning

6

SKOGLIG RÅDGIVNING

Skoglig rådgivning handlar om att ge kvalificerad vägledning som gör

att skogsägare kan upprätta en handlingsplan för fastighetens framtida

utveckling. Bra planering och effektiv skogsskötsel, med rätt trädslag

för det aktuella området, samt rätt utförda åtgärder vid rätt tidpunkt

ger positiva effekter för både plånboken och planeten. Den skogliga

rådgivningen genomförs såväl inomhus, med utgångspunkt i till

exempel en skogsbruksplan eller kartor, som praktiskt ute på fastig-

heten. Dessutom har vi skapat tekniska förutsättningar som gör att vi

kan erbjuda möten och rådgivning online. För oss på Martinsons är

långsiktigt och hållbart skogsbruk en förutsättning för vår verksam-

het. Utan råvara från norra Sveriges skogsägare kan vi inte fortsätta

utvecklingen av träbyggandet och på så sätt bidra till den samhälls-

utveckling vi står inför. Med andra ord delar vi omsorgen om skogen

med skogsägarna.

EKONOMISK RÅDGIVNING

En av många ambitioner vi delar med skogsägarna är att optimera

skogens värde, för alla parter som ingår i dess värdekedja. Utöver råd-

givning kring skogsskötsel finns frågorna som berör planerade fastig-

hetsköp, hantering av virkesnetton och skattefrågor. För att säkerställa

ett långsiktigt och ekonomiskt fördelaktig skogsägande är det viktigt

att låta en specialiserad skogsekonom hantera deklarationer, större

förvärv samt ekonomisk och skattemässig planering. Regelverken

kring de ekonomiska aspekterna för skogsägare är ibland komplice-

rade, och genom att ta hjälp av en expert ökar möjligheterna till vinst

över tid markant. För att kunna bistå med detta har vi på Martinsons

genom åren byggt upp långsiktiga samarbeten med ett antal utvalda

skogsekonomer i närområdet. Dessa skogsekonomer har alla inställ-

ningen att göra det enklare att äga skog och bidrar med sin expertis

inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsaffärer. På så

sätt fungerar de som ett bra komplement till den skogskompetens som

Martinsons virkesköpare besitter.

7

CERTIFIERING

Vi på Martinsons vill att en så stor andel som möjligt av våra inköp ska

komma från certifierade skogar. På våra marknader efterfrågas i allt

högre utsträckning certifierade skogsprodukter, och i takt med att vi

går mot en bioekonomi är det viktigt att hållbarheten finns med oss

hela vägen. Martinsons är certifierade enligt de båda skogliga miljö-

standarderna FSC® (FSC®-C107490) och PEFC™, vilket är ett steg i

att ta ansvar för ett hållbart brukande av våra skogar.

Det finns tre huvudsakliga skäl att certifiera ett skogsbruk: • Ekologiska och miljömässiga aspekter, eftersom förutsättningen

för ett hållbart skogsbruk kräver hänsyn till växter, djur, mark- och

vattenstatus.

• Socialt ansvarstagande, då ett hållbart skogsbruk värnar om de

människor som arbetar och lever i skogen och dess närhet.

• Ekonomiska incitament – eftersom en förutsättning för ett hållbart

skogsbruk är att skogsägaren ges möjlighet att bedriva en lönsam

verksamhet, till gagn för såväl skogsägaren och skogsindustrin som

samhället i stort.

Att certifiera sig är en frivillig insats för skogens alla värden, som ökar

konkurrenskraften för träbaserade produkter och gör skogsägaren mer

attraktiv som leverantör.

Martinsons erbjuder skogsägare certifiering enligt FSC® och PEFC™

genom sitt samarbete med landets största certifieringsparaply Prosilva

Skogscertifiering.

8

NÄR SKOGEN BYTER ÄGARE

Ibland byter skogen ägare, exempelvis när ett barn tar över från en

förälder eller när ett skogsskifte kommer ut till försäljning. Oavsett om

det rör sig om en försäljning, gåva, eller ett fastighetsköp kan vi på

Martinsons hjälpa till.

Många är starkt känslomässigt kopplade till sin skog, i synnerhet där

fastigheten har gått i arv i många generationer. Men att äga skog är så

mycket mer än känslor. Att vara skogsägare innebär såväl ekonomisk

avkastning som möjligheten att bidra till ett bättre klimat – något som

är värt att investera i.

Vid ett ägarskifte finns en mängd olika frågor att ta hänsyn till: • Övertag inom familjen eller försäljning på öppna marknaden?

• När kan ägarskiftet genomföras?

• Vad ska fastigheten värderas till och finns det ekonomiska kalkyler

att ta hänsyn till?

• Kan överlåtelsen maximeras utifrån ett skattetekniskt perspektiv?

• Blir det mest ekonomiskt fördelaktigt med ett köp eller en gåva?

• Hur ser överlåtarens ekonomi ut och hur mycket kapital behöver

finnas tillgängligt?

• Finns det arvtagare som ska kompenseras och i så fall hur?

Det viktigaste när skogen ska byta ägare är att ta hjälp av en extern

expert. En oberoende skogsekonom har bäst förutsättningar att ge

stöd och vägledning i en så viktig fråga, som ofta innehåller mycket

känslor. Är det dessutom fler inblandade kan en extern expert föreslå

lösningar som är regelrätta och ekonomiskt rättvisa för alla parter. Våra

erfarenheter visar att det alltid lönar sig att låta en skogsekonom reda

ut vad som blir mest fördelaktigt utifrån gällande regler och förutsätt-

ningar. Vi på Martinsons ser till att skogsägare i denna situation

kommer i kontakt med våra specialiserade samarbetspartners!

9

10

11

Skogsbruksplan

En skogsbruksplan är ett verktyg som beskriver skogsfastigheten, både som helhet och ner till enskilda avdelningar. Den innehåller information om skogens ålder, markens bördighet och de olika avdelningarnas behov av skötsel. När skogsbruksplanen tas fram baseras skötsel förslagen på de mål som markägaren sätter upp för sitt skogsbruk.

12

VARFÖR BEHÖVS EN SKOGSBRUKSPLAN?

Med en bra översikt över hela skogsinnehavet, dess tillstånd och

skötselbehov, möjliggörs planering av såväl arbetsinsatser som

ekonomi. De identifierade åtgärdsbehoven beskrivs i prioriterings-

ordning; det som måste genomförs omedelbart, det som är lämpligt

att göra inom fem år och vad som är lämpligt att göra inom de kom-

mande tio åren. Det ger ett bra stöd för när exempelvis en gallring,

föryngrings avverkning eller andra skogliga åtgärder ska beställas. Rätt

åtgärder i rätt tid ger bättre kvalitet på skogen och bättre ekonomi.

För att en skogsbruksplan ska fungera som ett verktyg under en

längre tid är det viktigt att den uppdateras, inte minst eftersom en väl

uppdaterad skogsbruksplan är det viktigaste underlaget vid en värde-

ring om skogen ska byta ägare.

13

VAD INNEHÅLLER EN SKOGSBRUKSPLAN?

En skogsbruksplan från Martinsons innehåller all fakta och information

som är relevant för ett genomtänkt, hållbart och lönsamt skogsbruk,

både på kort och lång sikt:

• Detaljkartor och temakartor över fastigheten.

• Översiktlig fastighetsbeskrivning, både i text och siffror.

• Detaljerad avdelningsbeskrivning, där flertalet variabler för varje

bestånd är uppmätta och beskrivna av planläggaren.

• Ägoslag och målklass som anger det långsiktiga skötselmålet med

avdelningen, ålder, virkesvolym, trädslagsfördelning, markens

bördighet (ståndortsindex) och skogens löpande volymtillväxt.

• Rekommendationer för hur skötsel av det aktuella beståndet bör

utföras och prioriteras.

Utöver de rent skogliga nyckeltalen finns även information om eventu-

ella vattenskyddsområden, forn- och kulturlämningar, nyckelbiotoper,

naturreservat, eller andra områden som är skyddade.

Skogsbruksplanen finns förutom i fysisk form även tillgänglig digitalt,

enkel att komma åt från din mobiltelefon eller surfplatta.

SKOGSBRUKSPLANER OCH CERTIFIERING

De skogsägare som väljer att certifiera sitt skogsbruk har krav på sig

att senast inom två år uppvisa en godkänd skogsbruksplan som

omfattar hela fastighetsinnehavet. Martinsons skogsbruksplaner lever

alltid upp till kraven som certifieringarna ställer på en skogsbruksplan.

För att certifieringarna ska gälla måste skogsbruksplanen även

be skriva åtaganden avseende avdelningar avsatta för naturvårds-

ändamål och redovisa områden som är dominerade av främmande

trädslag och visa på lövdominerade avdelningar. Dessutom ska forn-

minnen och områden som är särskilt betydelsefulla för rennäringen

redovisas.

14

FOTO

MAT

TIA

S W

ESTE

RB

ERG

, SK

OG

EN B

ILD

15

Röjning

Röjning innebär en utglesning av plant- och ungskog för att forma den framtida skogen i önskad riktning. Syftet är att gynna de så kallade huvud-stammarna, det vill säga de träd som har goda förutsättningar att växa och utveckla god kvalitet. I praktiken leder röjning till snabbare diameter-tillväxt, vilket på sikt leder till grövre träd och högre nettoresultat vidkommande gallring och föryngringsavverkning. Röjning görs tidigt i omloppcykeln när träden är så klena att man inte tar tillvara på något virke för industriella ändamål, både av ekonomiska och ekologiska skäl. I stället återgår allt som röjs bort till naturens kretslopp, och ger näring till de träd som är sparade för kommande gallringar och föryngringsavverkningar. Genom aktiva val i röjningen formas även framtida naturvärden i beståndet.

15

16

NÄR RÖJER VI?

Röjning bör utföras innan huvudstammarnas tillväxt hämmas av andra

träd som växer för tätt intill. I praktiken innebär det att tidpunkten

för röjning kan variera. På exempelvis bördiga marker, där det finns

rikligt med uppslag av lövskog som tidigt börjar konkurrera med de

föryngrade barrträden, kan en tidig röjning behövas. På fattigare mar-

ker kan det däremot vara lämpligt att vänta med röjningen lite längre.

I områden som är hårt betade av klövvilt kan det vara lämpligt att

vänta med röjningen då detta gör att det finns ett större urval att välja

mellan när träden har passerat en höjd där klövviltet inte längre når

att beta av trädens toppar. På dessa marker kan man antingen vänta

helt med röjningen tills trädens höjd är 5 meter, alternativt att det görs

en försiktig röjning vid 2–3 meter och sedan en komplettering vid 5

meter. Fram tills dess har klövviltet haft många träd att äta av, och

det är då troligt att det finns kvar träd som är oskadade. Det är inte

alltid som en röjning måste genomföras, däremot är det något som vi

rekommenderar för att förbättra förutsättningarna för de träd som ska

vara med hela omloppstiden. De träden kommer då vara grövre och

innehålla mer värdefullt timmer. På sikt är det bra för både plånboken

och planeten! När föryngring där emot skett naturligt, genom så kallad

självföryngring, eller när man sått ett område, behöver man nästan all-

tid röja på grund av skiktning eller gruppställdhet som i regel uppstår.

HUR RÖJER VI?

Det rekommenderade antalet huvudstammar efter en röjning är

1 700–2 000 träd per hektar, beroende på trädslag, markens bördig-

het (se tabell) samt markägarens mål för beståndet. Det enskilda trä-

dets olika egenskaper och kravet på jämn rumslig fördelning, alltså att

träden är jämnt fördelade över ytan som röjs, avgör vanligen också om

ett träd röjs bort eller inte. Friska och raka träd av önskat trädslag med

god utvecklingspotential och finkvistiga kronor gynnas, medan krokiga

och grovkvistade träd röjs bort (så kallade ”vargar”). Vid en normal

röjning lämnar vi cirka 2 000 huvudstammar, vilket i medeltal inne-

bär cirka 2,5 meter mellan varje träd. Det är viktigt att tätheten efter

röjning är tillräckligt låg för att de kvarvarande träden kan få gynnsam

diametertillväxt under tiden fram till den första gallringen. Martinsons

eftersträvar en 10-procentig inblandning av löv i de bestånd där detta

är möjligt.

VÄGVAL EFFEKTIVSKOGSSKÖTSEL

Trädslag vid skogsodling

Plantering utförs senast år 2

Täthet vid 1 m höjd

Antal röjningar

Täthet vid 5 m höjd, efter röjning

Tall

1 800 barr/ha

1 600 barr/ha

0-1

1 700 st/ha

Gran

2 200 barr/ha

2 000 barr/ha

2-3

2 200 st/ha

MAGER MARK BÖRDIG MARK

1717

Tall/Gran

2 000 barr/ha

1 800 barr/ha

1-2

2 000 st/ha

MEDELGOD MARK

18

19

När det kommer till röjning ser målsättningarna ofta annorlunda ut

beroende på typen av bestånd. Vid lövröjning i barrträdsdominerade

bestånd är målet att ta bort lövträd som hämmar barrträdens utveck-

ling. Lövbestånd, där det valda trädslaget för beståndet är ett lövträds-

lag, är mer komplexa vilket gör att röjningen är extra viktig och ofta

måste göras i flera steg. Första röjningen görs i regel redan vid en till

två meters höjd.

ANDRA TYPER AV RÖJNING

Brunns- eller punktröjning är en enklare typ av röjning som ibland

förekommer. Tekniken innebär att du förenklar din röjning genom

att endast röja de träd som befinner sig runt de huvudstammar som

ska utgöra det framtida beståndet. På så sätt bildas en cirkel som

kan uppfattas som en brun. Denna metod är ofta billigare, men med

nackdelen att sikten blir sämre för den maskinförare som sedan ska

genomföra gallringen. För att undvika detta kräver metoden ofta ännu

en röjning.

Skärmröjning innebär att du lämnar träd som är lite högre än dina

utvalda huvudstammar, så att en skärm uppstår. Träden som lämnas

kallas för skärmträd och syftet med denna metod är att skärmträden

ska fungera som skydd för de huvudstammar som är på väg upp. Ofta

består skärmen av björk och metoden kan vara ett alternativ när gran

är det valda huvudträdslaget, eftersom granen trivs bra i skugga.

Enkelställning är ännu ett begrepp inom kategorin röjning och är en

lättare version som innebär en friställning av huvudstammarna, när

det finns flera andra stammar som växer upp på samma ställe. Sådant

förekommer vanligtvis när man föryngrat med sådd. Enkelställning

genomförs vanligen 0,5–1 meters höjd.

Underväxtröjning innebär att man röjer ett bestånd inför en gallring

eller föryngringsavverkning. Syftet är delvis att förbättra förutsätt-

ningarna för maskinförarna, och delvis att ta bort underväxt som kan

komma att konkurrera med plantor i en kommande föryngring. En

underväxt röjning ska alltid genomföras om underväxten påverkar

fällkapet eller sikten för föraren som kör skogsmaskinen. När man

underväxtröjer tar man bort alla trädstammar som är 8 cm i diameter

vid brösthöjd (1,3 m), med undantag där det finns luckor i beståndet.

20

21

Gallring

Gallring syftar till att gynna de bästa träden så att deras volym- och värdeutveckling ökar, samtidigt som trädens motståndskraft mot skador ökar. Med gallring skapas bestånd som håller stora volymer av värdefullt timmer för framtiden, samtidigt som utfallet från gallringen kommer till nytta för sågverken och blir framtida byggnader i trä.

21

22

23

NÄR SKA MAN GALLRA?

Det är viktigt att den första gallringen utförs vid rätt tidpunkt. Av-

görande är förhållandet mellan skogens täthet, höjd och bördighet

(ståndortsindex). En gallringsmall ger anvisningar för när ett bestånd

är moget för gallring baserat på dessa faktorer. En första gallring utförs

i regel när beståndet nått medelhöjden tolv meter och en sista gallring

utförs vid medelhöjden 16–20 meter, beroende på beståndets stån-

dortsindex. Normalt gallras inte skog som är äldre än 70 år och inte

heller när medelstammen understiger 0,05 m3fub/träd.

Inför en gallring ska underväxtröjning utföras om underväxten på-

verkar fällkapet eller sikten för föraren som kör avverkningsmaskinen

negativt. En underväxtröjning före gallring innebär att träd klenare än

8 cm i diameter vid brösthöjd (130 cm) röjs bort, undantaget om det

är luckor i beståndet.

HUR SKA MAN GALLRA?

Gallringsmallen anger hur stor gallringsstyrkan, det vill säga uttaget

av träd, ska vara vid gallringen. Normalt är uttaget cirka 30 % av

grundytan (mått som beskriver tätheten). Vid en första gallring innebär

det ett uttag på cirka 40 % i volym, inklusive uttaget som uppstår i

de stickvägar som skapas för att skogsmaskinerna ska kunna kom-

ma fram. Virkesförrådet (m3fub/ha) efter gallring får inte understiga

kraven i skogsvårdslagen §10, där lägsta tillåtna virkesförråd efter

en avverkning i barrskog som syftar till att främja skogens utveckling

anges. Det finns tre huvudmetoder för gallring: höggallring, låggallring

och kvalitetsgallring. Vi på Martinsons tillämpar kvalitetsgallring som

huvudmetod. Inför en gallring ska underväxtröjning utföras om under-

växten påverkar fällkapet eller sikten för föraren som kör avverknings-

maskinen negativt.

24

HöggallringBara de största och förväxande träden tas bort. Enstaka vargtyper kan

på lämpliga platser lämnas som framtida naturvärdesträd. Kvaliteten

på det kvarlämnade beståndet blir då hög, samtidigt som volymen per

kvarlämnad stam är låg och omloppstiden för att få timmer av grövre

dimensioner förlängs. Däremot ökar risken för skador något, främst i

form av snöbrott.

LåggallringFrämst klena träd tas bort, medan grova lämnas. Kvar blir då ett

bestånd av grövre träd. Låggallring är den direkta motsatsen till hög-

gallring och ger ett lägre ekonomiskt utbyte vid gallringstillfället än

höggallring. Låggallring är normalt den enda möjliga gallringsformen i

överslutna bestånd, där gallringen är eftersatt.

Martinsonsgallring (kvalitetsgallring)Denna metod gynnar huvudstammarna i beståndet, det vill säga de

bästa träden utifrån ett produktion- och kvalitetsperspektiv, det vill

säga att de bästa träden utifrån ett produktions- och kvalitetsperspek-

tiv sparas. Dessa träd är de rakaste och mest finkvistiga träden, som

står stabilt och är fria från defekter. De har inte heller en alltför upp-

hissad trädkrona. Vid en kvalitetsgallring tas alltså klena träd tas bort

i första hand, men avvägning görs så klart också för att få stammar

jämnt spridda över arealen som gallras.

Gallring av contortatall Contortatall gallras som svensk tall, men tidigare då den är mer käns-

lig för snö- och vindskador. En förstagallring i ett contortatallbestånd

ska därför utföras redan vid 11–13 meters övre höjd, för att minska

risken för framtida skador. Andragallring görs vid 15–17 meters höjd,

det vill säga något tidigare än för tall och gran på samma ståndort.

Gallring av lövträd och lövträd över granFör att få en fullgod diameterutveckling och stabila träd bör lövbestånd

med exempelvis björk och asp gallras relativt hårt. Om man bestämt

att beståndet även i fortsättningen ska domineras av lövträd gallras

barrträd av gagnvirkesdimensioner ut och björk lämnas enligt gall-

ringsmallen. Ofta finns det gott om självföryngrade granplantor eller

unga granar i björkbestånden. Genom att gallra fram en björkskärm

kan man gynna granarnas utveckling. Innan de i alltför hög grad

börjar skadas av björkarna, till exempel genom att de piskas, glesas

björkskärmen ut eller avvecklas.

Lämna lövrikkantzon mot vatten

StickvägOavsett maskintyp 20–22 m

Enkelt slingerstråkMellanmaskin >30 m,liten maskin 26 m

Uppsamlingsväg

Dubbla slingerstråkLiten maskin >30 m

26

STICKVÄGAR

Det är viktigt att inte en för stor del av totala gallringsuttaget i bestån-

det sker i stickvägarna, dvs de vägar som tas upp för skogsmaski-

nernas framkomst. Stickvägsarealen bör ej överstiga 22 % och stick-

vägsbredden ska därför vara max fyra meter. Stickvägarna anläggs så

att kranens maximala räckvidd utnyttjas, och avståndet mellan stick-

vägarna kan vid goda terrängförhållanden ökas genom att skördaren

kör så kallade slingervägar mellan stickvägarna. Skördaren slingrar då

mellan huvudstammarna och tar vara på befintliga luckor i beståndet.

Slingervägarna kan göras smalare än stickvägarna. För en mellanstor

skördare är avståndet mellan stickvägarna cirka 30 meter.

HÅLLBARHET OCH KVALITET

Vi på Martinsons strävar efter att sköta skogen på det mest hållbara

sätt som finns. Vid gallring innebär detta en skonsam drivning, där vi

spenderar tid på planering innan trakten påbörjas. Med tid utanför

maskinen minimeras också risken för extraarbete i och med oanade

hinder samt högre effektivitet. Vi kan bara nå en hög virkesproduktion

av god kvalitet om gallringen utförs med ett minimum av skador på

marken och de kvarvarande träden. Vår ambition är att helt undvika

skador på kvarstående träd, men andelen skador på kvarstående

träd får inte överstiga 3 %. Skada på kvarstående träd räknas som

15 cm2, motsvarande storleken av en tändsticksask. Ett spår anses

vara en körskada om det är djupare än 20 centimeter på en sträcka

längre än 20 meter i en stickväg. På svagare marker ska huvuddelen

av uttransporten fokuseras i höglägen/där marken har högst bärighet

och stickvägarna förstärks med ris och toppar vid behov. På marker

där skyddszon behövs men saknas ska åtgärder vidtas för att så snart

som möjligt kunna skapa en funktionell skyddszon, vars bredd anpas-

sas efter skyddsobjektet i fråga och de förutsättningar som gäller på

platsen.

Vid gallring ska alla naturvärdesträd lämnas, samtidigt som lövträd

värnas så att de utgör minst 10 % av stamantalet fram tills den sista

gallringen genomförs. Fram till föryngringsavverkning ska minst 20

lövträd per hektar finnas. Från och med en andra gallring skapas grov

död ved i form av tre högstubbar, stockar, liggande- eller ringbarkade

träd per hektar. Detta görs för att gynna den biologiska mångfalden.

Kulturstubbar (1,3 m höga) ska skapas för att markera forn- och

kulturlämningar om inte detta framgår tydligt på annat sätt, samtidigt

som framkomligheten på väl nyttjade stigar och leder ska bevaras.

FOTO

TH

OM

AS

AD

OLF

SEN

, SK

OG

EN B

ILD

27

28

Kl-trä &limträ tillhållbara byggnader

29

Föryngringsavverkning

Med begreppet föryngringsavverkning menas att den långsamtväxande äldre skogen avverkas, så att marken kan föryngras med en ny generation träd. En avverkning är positiv för såväl dig som för klimatet. Den innebär ett positivt ekonomiskt netto, men ger också plats för nya förädlade plantor som kommer att binda långt mycket mer koldioxid än vad de äldre träden tidigare gjorde! Att avverka för att sedan återföryngra med nytt plant material är också en global angelägenhet. De nya träden växer upp snabbare och med bättre kvalitet, vilket ger oss möjligheten att tillverka mer saker av denna hållbara råvara. På så sätt tar vi ett steg mot ett minskat fossilberoende. Genom att bygga hållbara och moderna träbygg nader binds dessutom kolet in för en lång tid framöver, och på så vis hjälper vi klimatet i rätt riktning.

29

30

NÄR SKA MAN AVVERKA?

Det är viktigt att föryngringsavverkningen utförs när skogen har rätt

ålder så att markens produktionsförmåga nyttjas på ett effektivt sätt.

Samtidigt som produktionstiden kortas ned minskar också risken för

skador. Resultatet av en bra och effektiv skogsskötsel syns vid en

föryngringsavverkning genom att träden är grova och raka, där stora

delar av trädstammen kan klassas som timmer.

Vad säger lagen?Om en föryngringsavverkning omfattar ett större område än 0,5 hektar,

vilket ofta är fallet, är åtgärden anmälningspliktig och ska därmed

anmälas till Skogsvårdsstyrelsen. Skogsvårdsstyrelsen har en hand-

läggningstid på sex veckor och under denna period får avverkningen

inte påbörjas. Lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning varierar

beroende på hur bördig marken är och finns anvisad i gällande Skogs-

vårdslagstiftning.

Vad säger ekonomen?För att maximera din ekonomiska avkastning ska du som markägare

eftersträva att avverka din skog när den löpande tillväxten i beståndet

har passerat toppen och börjar klinga av.

Vad säger Martinsons? Precis som med alla skogliga åtgärder är det viktigt att avverkning

utförs vid rätt tidpunkt för få minsta möjliga risk för skador. När vi på

Martinsons bedömer vilken tid på året en föryngringsavverkning kan

utföras utgår vi därför från drivningsförhållanden och tillgängligheten

för både mark och miljö, så att åtgärden kan genomföras på ett håll-

bart sätt. Drivningsförhållanden såsom grundförhållanden, exempelvis

bärighet, ytstruktur (till exempel blockighet) och lutning är svåra att

påverka medan ökad tillgänglighet kan uppnås genom en välplacerad

och stadig skogsbilväg. Inför en föryngringsavverkning ska underväxt-

röjning utföras för att ta bort underväxt som konkurrerar med och

därmed ger sämre förutsättningar för plantorna i en kommande

föryngring. Dessutom ska det genomföras om underväxten påverkar

fällkapet eller sikten för föraren som kör avverkningsmaskinen.

Vi på Martinsons strävar också efter att utföra föryngringsavverknings-

uppdrag åt flera markägare med angränsande fastigheter samtidigt,

om den möjligheten finns. På så vis kan markägarna dela på vissa

kostnader kopplade till avverkningen, till exempel flyttkostnaden för

skogsmaskinerna och eventuella snöröjningskostnader. Att genomföra

avverkningar samtidigt minskar också risken för att angränsande äldre

skog drabbas av stormfällning eller torkskador med insektsangrepp

som kan ske till följd av plötslig exponering.

31

Trädslag vid skogsodling

Täthet vid föryngringsavverkning

Medelstam vid föryngringsavverkning

Föryngringsavverkning vid ålder

Tall

600-800 barr/ha

0,2-m3fub

85–105 år

Gran

600-800 barr/ha

0,4-m3fub

45–70 år

MAGER MARK BÖRDIG MARK

Ligger du nära dessa värden när skogen avverkas kan du känna

dig trygg med att markens produktions förmåga har nyttjats väl.

Tall/Gran

600-800 barr/ha

0,3-m3fub

70–85 år

MEDELGOD MARKVÄGVAL EFFEKTIVSKOGSSKÖTSEL

32

Hållbarhet och kvalitet När vi utför en avverkning strävar vi efter att utföra tjänsten på ett

hållbart sätt, såväl ekologiskt som socialt och kulturellt. Vi gör detta

genom att ta hänsyn till natur, fornlämningar, rekreation, friluftsliv

och rennäring i nära samarbete med lokala PEFC™-certifierade

entreprenörer. Vid föryngringsavverkning anpassas körningen utifrån

förutsättningarna för en effektiv och skonsam drivning. I praktiken

innebär det att huvuddelen av uttransporten fokuseras där marken

bär maskinerna bäst. Skotarföraren planerar hela tiden arbetet så att

hen har mindre last där bärigheten är sämre och lastar fullt där bärig-

heten är god. Ibland förstärks körvägen där skotaren kör ofta, så att

risken för markskador minskar. Förstärkningen sker med hjälp av ris

och toppar. Ris kan även flyttas från mer bäriga delar av området till

där det verkligen behövs, till exempel i området närmast avlägget där

man mer frekvent kör med fullt lastad skotare än någon annanstans

på avverkningen.

Vi på Martinsons strävar efter att sköta skogen på det mest hållbara

sätt som finns. Vid föryngringsavverkning innebär det att alla naturvär-

desträd ska lämnas, samtidigt som lövträd värnas i hänsynsområden

och i närhet till vattendrag. Asp, sälg och äldre barrträd med exempel-

vis grov bark, grova kvistar och platta kronor kan i Västerbotten räknas

som ett träd med högt naturvärde, då dessa har många arter knutna

till sig. Genom att spara dessa kan vi gynna och bevara den biologiska

mångfalden. Saknas naturvärdesträd i området lämnas tio stycken

utvecklingsträd per hektar. Dessa ska vara träd som har potential att

växa sig äldre och bli ett naturvärdesträd i framtiden.

Grov död ved skapas aktivt i form av tre stycken högstubbar/ stockar/

liggande träd per hektar, också detta för att gynna den biologiska

mångfalden. Även kulturstubbar ska skapas för att markera forn- och

kulturlämningar, om inte detta framgår tydligt på annat sätt. Dessa ska

vara 1,3 m höga och inom området för lämningen får ingen körning

med maskinen göras, men om det är möjligt så ska alla träd och allt

ris plockas ur lämningen. Detsamma gäller även väl nyttjade stigar och

leder som också de ska bevaras och inte risas ned!

Ris och kvistar föratt skydda körvägen

34

35

Markberedning

Markberedning med efterföljande plantering eller sådd är en viktig del i skogsbrukets livscykel, och ska följa såväl lagen som allmän hänsyn. Åtgärden syftar till att ge optimala förhållanden för nästa generation skog.

35

36

37

VARFÖR MARKBEREDER VI?

Fördelarna med markberedning är många. Markberedningen vänder

upp en slags omvänd plogtilta av humustäcket och täcker tiltan med

mineraljord. Det ger perfekta förutsättningar för en ny planta. Plante-

ringspunkterna kommer upp en bit ovanför markytan, vilket ger plan-

tan ett mikroklimat som lättare värms upp av solen. Värmen gynnar

plantans tillväxt och minskar risken för frostskador. Från förmultningen

av humustäcket under tiltan tillförs näring till plantan unders dess

första kritiska år. De kommande plantorna får en säkrare vattenförsörj-

ning, vilket minskar risken för torka eller att plantan står för fuktigt.

Samtidigt blir konkurrensen från övrig hyggesvegetation, som

exempel vis gräs och örter, avsevärt mindre vilket ger plantorna bättre

förutsättningar att etablera sig. Med markberedning kommer också

minskad risk för insektsangrepp från snytbagge, eftersom snytbaggar

ogillar den öppna mineraljord som markberedningen skapar. En

annan viktig faktor är att det är lättare att plantera ett markberett

hygge, eftersom det finns tydliga spår att följa för plantören.

NÄR MARKBEREDER VI?

Normalt ligger ett avverkat område i så kallad hyggesvila under en

sommar, för att grenar och trädrester från avverkningen ska påbörja

sin nedbrytning och förmultna och skapa näring till nästa generation

träd. Därefter genomförs markberedningen någon gång under bar-

marksperioden maj–november.

38

Olika typer av markberedningDet finns flera olika typer av markberedningsmetoder, och valet av

metod anpassas efter de lokala förutsättningarna. Den vanligaste

metoden är dock harvning, som innebär att föryngringsytan harvas

med en stor tallriksharv som dras av en skogsmaskin. En annan mark-

beredningsmetod som förekommer är högläggning, vilket innebär att

föryngringsytan i stället högläggs. Det görs antingen med ett särskilt

högläggningsaggregat som dras med en skogsmaskin eller med gräv-

maskin, som med sin skopa gräver fram högar av mineraljord som blir

hem för en ny planta. När en markberedning är genomförd bör det

finnas cirka 2 200 planteringspunkter per hektar, beroende på

markens egenskaper.

Hållbarhet och kvalitetVi lämnar alltid en markberedningsfri zon nära vattenmiljöer och an-

vänder så få överfarter som möjligt vid stigar och vattendrag. Vi plane-

rar så få överfarter som möjligt, och använder med fördel gamla över-

farter från föryngringsavverkningen. Om sådana inte finns så lägger vi

överfarten högt upp i terrängen där marken oftast är mest stabil. Vi på

Martinsons samråder så klart också med länsstyrelsen om markbered-

ning ska ske i närheten av en fornlämning. För övriga kulturhistoriskt

värdefulla lämningar samråder vi med Skogsstyrelsen. Vi planerar all

hänsyn väl i fält så att informationen når hela vägen till maskinföraren,

som utför jobbet.

Brandrisk Brandrisk måste beaktas när markberedning utförs torra perioder

och markberedningsaggregaten kan skapa gnistbildning mot stenar i

marken. Vi på Martinsons ser allvarligt på brandrisken och följer alltid

SMHI:s rekommendationer. Är brandrisken förhöjd tar vi också till åt-

gärder, exempelvis görs kortare körstråk så att föraren hinner upp fatta

eventuell rökbildning som kan uppstå när markberedarens aggregat

slås mot stenar. Ännu en åtgärd är obligatorisk daglig översyn av den

brandbekämpningsutrustning som ska finnas på plats. När brand-

risken befinner sig mellan fyra och fem på den fem-gradiga skalan

genomför vi särskilda dokumenterade samråd med våra entreprenörer

innan markberedning kan genomföras.

Kulturstubbar somskydd för fornlämning.

40

41

Återbeskogning

I Sverige har vi lagar som säger att du måste återbeskoga bestånd där en föryngringsavverkning genomförts. Förutom lagkrav finns såklart andra goda skäl att återbeskoga, eftersom det görs för att säkra den framtida skogsproduktionen i bestånden. Genom att återbeskoga med förädlade plantor och frön ser du också till att höja den framtida tillväxten och därmed öka den ekonomiska avkastningen från ditt skogsbruk. Samtidigt bidrar du också till ökad koldioxidinbindning.

41

42

Valet av trädslag vid återbeskogningen anpassas efter ståndorten och

kan variera på ett och samma hygge beroende på förutsättningarna.

Den generella riktlinjen är att välja tall på torra jordar och gran på

bördigare, friska och fuktigare marker.

PlanteringDet finns olika metoder att använda när man ska återbeskoga och

med dessa kommer olika fördelar. Den allra vanligaste metoden är

plantering, vilket också är den metod som är vanligast hos oss på

Martinsons.

Varför planterar vi?Plantering är den säkraste metoden för återbeskogning och ger

föryngringen ett försprång gentemot annan vegetation som kommer

upp efter en avverkning. En annan fördel är att en plantering, i jämfö-

relse med sådd och naturlig föryngring, är mindre känslig för vädrets

variationer. Vid plantering är i regel en omvänd torva efter markbered-

ning den optimala planteringspunkten för en planta, men på torrare

marker kan plantering av plantan i eller nära ett harvspår som uppstått

vara att föredra.

Martinsons använder sig av det bästa förädlade plantmaterialet som

finns på den kommersiella marknaden. Det ger en så kallad tillväxt-

vinst på tallplantor motsvarande 13–14 %, och motsvarande 8–12,5 %

på granplantor, i jämförelse med den skog som stod innan. Det finns

rättsliga angivelser för hur många huvudplantor per hektar som ska

finnas efter en föryngring, som sätter en lägsta nivå. Tillsammans ut-

gör dessa, i kombination med de önskemål markägaren har, grunden

för hur många plantor som måste planteras. På klenare marker krävs

färre plantor än på högproduktiva marker, se tabell.

När planterar vi?Plantering kan ske hela barmarkssäsongen, förutom under den var-

maste och torraste perioden mitt i sommaren. Finjordsrika marker bör

Frisk/fuktig mark där jordtexturen är fin och risken för torka är liten. Plantera högt upp på torvan,då markvattnet går högt upp.

Torr mark där jordtexturen är grov/medelgrovoch risken för torka är hög. Plantera längrener i markberedningsspåret.

43

inte höstplanteras då de ej hinner rota sig och därmed drabbas av

uppfrysning när marken fryser. Även väldigt bördiga marker bör plan-

teras vår-försommar för att ge plantan ett försprång mot gräs och örter.

SåddSådd kan vara ett bra alternativ på större områden där marken är

mager och bör endast användas på ståndorter där markvegetationen

är av blåbärstyp, eller torrare än så. Fördelen med sådd är att det är

något billigare än plantering, och dessutom ger fler plantor per hektar.

Sådd genomförs tidigt på sommaren, ofta i maj eller juni. Vi på Martin-

sons använder oss mestadels av maskinell sådd, där ett aggregat sår

direkt bakom markberedaren.

Naturlig föryngringNaturlig föryngring innebär att träden som redan finns på området

föryngrar med sina frön. Vill man välja den här föryngringsmetoden

ska man först rådfråga sin virkesköpare, då naturlig föryngring inte

alltid är en godkänd föryngringsmetod på alla marker i Västerbotten

och innehåller stora risker avseende resultat. I de fall det är aktuellt

ska man vid en naturlig föryngring redan vid sista gallring försöka välja

ut sina fröträd, så att de kan friställas och bli stormfasta, det vill säga

växa till sig så att de inte riskerar att blåsa omkull efter föryngrings-

avverkningen. Träd som väljs ut till fröträd bör ha en god virkeskvalitet

och en lång och välutvecklad krona, så att de har goda chanser att

klara en friställning. En stor trädkrona producerar dessutom mer

kottar! Fröträden ska vara jämnt fördelade över föryngringsytan efter-

som de allra flesta frön faller inom en trädlängds avstånd. I Martinsons

område ska 50–75 fröträd per hektar ställas.

VÄGVAL EFFEKTIVSKOGSSKÖTSEL

Trädslag vid skogsodling

Plantering utförs senast år 2

Tall

1 800 barr/ha

Gran

2 200 barr/ha

MAGER MARK BÖRDIG MARK

Tall/Gran

2 000 barr/ha

MEDELGOD MARK

44

45

Ett väl utbyggt och underhållet skogsbilvägssystem med god standard underlättar åtkomligheten till skogsmarken betydligt, och ger dig bättre möjligheter till skogsvård, tillsyn och rekreation – och den dagen skogen ska avverkas och fraktas till industrin blir det avsevärt mycket enklare. Med en bra väg tillgängliggör du dessutom möjligheten till föryngringsavverkning under annan tidpunkt än perioder med tjäle. Skogsbilvägar innebär helt enkelt att du kan tillgodogöra dig alla fantastiska värden en skogsfastighet har!

Vägar

45

46

SKOGSBILVÄGAR

Vid anläggning av en ny skogsbilväg är första steget vanligtvis att un-

dersöka vilken sträckning som är lämplig och mest ekonomiskt för-

delaktig. Både med hänsyn till markägarens intressen och eventuella

kultur- eller naturvärden. Oftast är det en fördel att undersöka möjlig-

heterna att samordna en väg med närliggande markägare, då en väg

som betjänar ett större markområde också ofta är mer fördelaktig ur ett

ekonomiskt perspektiv. När vägsträckningen är bestämd tar Martinsons

kontakt med entreprenörer och myndigheter och leder sedan arbetet

genom hela kedjan, i dialog med skogsägaren och alla inblandade.

Om en väg redan finns hjälper Martinsons gärna till med att beräkna

vad en upprustning och underhåll av en befintlig skogsbilväg skulle

kosta. Att underhålla befintliga skogsbilvägar så att de upprätthåller

sin standard och funktion är oftast en mycket klok investering. Det kan

innefatta åtgärder som exempelvis byte av vägtrummor, men också

grusning, hyvling, dikesrensning, och släntröjning. Den viktigaste fak-

torn för en skogsbilvägs hållbarhet är ofta vattnets förmåga att snabbt

kunna rinna av vägen, så att det sedan kan föras bort från vägkroppen.

Om vattnet i stället blir kvar kan vägen ta skada. Skogsbilvägar som

inte leder bort vatten på ett godtagbart bör snarast åtgärdas för att inte

ta skada.

Bra vägar är bra för plånbokenVälplacerade skogsbilvägar som har bra bärighet ger en ökad åtkom-

lighet till skogsmarken under en större del av året. Under de perioder

då sämre skogsbilvägar inte är körbara leder en bra skogsväg därför

oftast till bättre ersättning för virke vid avverkning, eftersom vår indu-

stri behöver råvara året runt. Förutsättningarna för entreprenörerna

som genomför nödvändiga skogliga åtgärder förbättras också när

det är möjligt att genomföra arbetet under ljusare årstider. När det är

snöfritt minskar dessutom risken för höga stubbar och kvarglömt virke,

samtidigt som man slipper kostsam snöröjning.

Våra virkesköpare på Martinsons har kunskap och resurser för alla

typer av vägprojekt, från nyanläggning av skogsbilvägar till underhåll

av befintliga.

Martinsons klimatfokuserade utvecklingsarbete har gett träkoncernen en central roll

i byggandet av framtidens hållbara samhälle. Förutom omfattande produktion av

sågade trävaror och byggprodukter är Martinsons en av Sveriges ledande produ center

av limträ och störst i Norden inom KL-trä. Genom att ta tillvara produkternas unika

byggegenskaper har Martinsons utvecklat byggsystem för hallar, broar, flerbostadshus

och kontor som hela tiden flyttar gränserna inom modernt träbyggande. Huvudkontoret

ligger i Bygdsiljum, Västerbotten.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se MA

J 20

20