din röst nr 1 feb 2012 SEKO sektion 1-2 medlemstidning

Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2

DIN RÖST

Verksamhetsberättelse Fackets historia Interjuver Årsmöte Ett perspektiv Försäkringar i ditt medlemskap

Allra först vill jag passa på att öns-ka en god fortsättning på det nya året! Pension Ett år är lagt till ända, och vi blir äldre och äldre. Fler och fler arbets-kamrater närmar sig pensionsdags. Och några har under det gångna året redan gått i ålderspension. Den pension man får efter c:a 45 års ar-bete är inte stor, och för många blir det svårt att klara vardagsekono-min. Det är en skam för landet och landets politiker. Den senaste pen-sionsreformen gjordes upp mellan de borgerliga partierna och social-demokraterna. Vänsterpartiet var emot och vill fortfarande ändra det nuvarande pensionssystemet. Jag hoppas att de rödgröna partierna tillsammans kan driva på en föränd-ring så att vi får en pension som går att leva på. De dåliga ekonomiska villkor som många pensionärer le-ver under måste ändras omgående. Detta är ett krav till våra politiker. Rosersberg Vi har också kommit ett år närmare Rosersberg. Jag ifrågasätter nöd-vändigheten av att bygga en ny ter-minal i norra Stockholm. Postvoly-merna som personalminskningarna fortsät-ter. Posten satsar dessutom på nya avancerade maskiner som tar jobb ifrån oss. SEKO Årsta har tidigare sagt att Rosersberg är en felaktig och olönsam satsning för posten. Posten måste tänka i mer realistiska banor än vad de gör idag. Skattebe-talarnas pengar ska inte användas på osäkra projekt när vi är mitt i en lågkonjunktur. Jag tycker att de an-svariga i regeringen tillsammans med Post och Telestyrelsen ska av-vakta i det nuvarande läget innan man satsar miljarder kronor på Ro-sersberg. Vi måste höja våra röster mot detta felaktiga beslut. Även om

de ansvariga inte backar från pro-jektet kan framtiden ge oss rätt, och fortfarande tror jag att vad som helst kan hända. Avtal Förra årets avtal går ut under april

månader kvar tills SEKO post skall slutförhandla ett nytt avtal. Flera av våra medlemmar har visat sitt miss-nöje med det nuvarande avtalet. Därför kräver vi att de som för-handlar för SEKO post förbättrar avtalet. Det behövs strängare regler när det gäller bemanningsföretag.

Idag finns en massa olika anställ-ningsformer som arbetsgivaren har möjlighet att använda hur de vill. Numer är det mycket svårare att få en tillsvidareanställning efter 3 el-ler 6 månader. Arbetstagarens in-flytande och rättigheter har sakta men säkert försvagats de senaste åren. Vi håller på att få en arbets-marknad där arbetsgivaren får mer och mer makt. Det är viktigt att SEKO håller emot i förhandlingen. Vi är beredda att ta fighten! Rätten till heltid och fastanställning efter 3 eller 6 månader måste återställas. 2011 hade vi en mycket tuff lokal löneförhandling p.g.a. att det inte fanns en lönegaranti i botten. Vi ville ha en garantilön på minst 500 kr (heltid) och en pott/person på

postarbetare är oacceptabla. Att ef-ter 40 år i arbetet gå i pension med en slutlön på 22 500 kr i månaden - är det rimligt? Hur kan vi acceptera sådana lönebud från arbetsgivaren utan att protestera - är vi som fack-förening så svaga? Vad gör vi egentligen för våra medlemmar som betalar avgiften varje månad? Idag räknas inte en lång anställ-ningstid som den gjordes tidigare enligt tarifflönesystemet. Man är inte ung i hela sitt liv. Den kraft och förmåga jag har som 25-åring är inte densamma som när jag är 55

det jätte svårt för oss att förklara dessa problem för arbetsgivaren. Trots detta försöker vi i SEKO var-je år när vi förhandlar försvara våra äldre kamrater. Jag tycker att lång anställningstid och erfarenhet ska premieras med en automatisk löne-höjning. Jag vill att löneförhandlar-na funderar allvarligt på saken. Arbetstidsbanken Personligen tycker jag att arbets-tidsbanken inte passar oss som ar-betar i terminalen. Alla som gick från 39 till 40 timmarsvecka arbetar in mer tid än vad de får ut ur ban-ken. För denna personalgrupp inne-bär det i praktiken en höjning av arbetstiden. Många måste arbeta längre tid per dag med det tunga arbetet än vad de gjorde tidigare. Jag tycker att SEKO ska se över det nuvarande avtalet och i stället arbe-ta för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Ett av argumenten från förhandlarna i SEKO är att det är en prioriterad fråga med fler le-diga dagar för dem som bara har 25 semesterdagar. Jag är väl medveten om att en del av våra kamrater tycker det är bra att få 2 till 5 dagar ledigt under året. Men, jag tycker att en höjning av arbetstiden (som kan inverka menligt på hälsan) för en stor personalgrupp är att gå åt fel håll.

2

Ordförande har ordet

3

Arbetsledare och ledarskapsin-dex Jag har tidigare i decembernumret skrivit om förtroendet för produk-tionsledarna. I den senaste Voice-mätningen har några ledare fått låga resultat i ledarskap. Förtroende är något som måste vara ömsesidigt. Om ledare bemöter sina anställda med respekt så kommer de anställ-da att respektera sin ledare. Så en-kel är det! Vi har många arbetskam-rater som arbetat 25 till 35 år på posten, och som har mycket bra kunskap och erfarenhet när det gäll-er brevsorteringen. Några av dessa medlemmar har vänt sig till klub-ben och påtalat att ledarna inte visar dem respekt Jag har försökt förkla-ra att det tar kanske lite tid att lära sig hur man leder en verksamhet. Nu har det gått ett tag. Jag hoppas att terminalledningen analyserar resultaten i ledarskapsindex, och om det finns problem omgående försöker att lösa dessa. Observera att de flesta produktionsledare gör ett mycket bra arbete och också har fått ett bra Voice-resultat. Organisation Det är dags att göra en utvärdering av den organisation som vi har ar-betat i under en tid. Flera av våra medlemmar tycker att den inte fun-gerar bra. Fortfarande är cheferna för process In och process Ut:s an-svarsområden fördelade på ett en-ligt organisationsmodellen felaktigt sätt. Det har skapat en del problem för oss när det gäller samverkan. Ett stort antal produktionschefer gör det också svårt att veta vem som håller i vad. Vi har lyft frågan till de ansvariga men hittills har vi inte sett någon förändring. På lagni-vå skulle det också behöva göras en hel del förändringar. Många lag är onödigt små. På pappret finns det i dag kanske 22 personer på ett lag, men i verkligheten arbetar 15 och i vissa fall ännu lägre antal med en produktionsledare.

Som ni märker finns det många frå-gor att bita i på nya året. Januari är omstartens månad, och nu tar vi nya tag tillsammans! Mohibul Ezdani khan

Glöm ej att anmäla er till

Sektionens Årsmöte

Som hålls

Lördagen den 18 februari kl 1200 1600

på ABF, Sveavägen 41. Efter mötes ska vi äta middag till-

sammans.

Reducerad avgift för nya SEKO-medlemmar.

Under dina första sex månader som medlem i SEKO betalar du 50 kr

per månad i medlemsavgift.

Frågor till medlemmarna

Anders Larsson Arbetar dagtid

Är du nöjd med nuvarande orga-nisation? Ja, det är jag. Kanske är det lite svårt att förstå vad process ut och process in innebär. Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Mycket bra Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Jag är mycket nöjd med det Vad vill du se i det kommande lö-neavtalet Lönen skall ligga på minst 800 kr i pott

Leif Ljungberg Arbetar kaj Är du nöjd med nuvarande organi-sation? Nej, jag tycker det är rörigt eftersom vi har tre produktionschefer på sam-ma arbetsområde. Det gör det svårt att fatta beslut Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Jag bryr mig inte om det Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Jag är överens med arbetsgivaren. Jag har ett eget schema med sönda-gar som jag är nöjd med Vad vill du se i det kommande löne-avtalet En garantipott på 500kr måste vi ha.


4

Det var på 50- talet när jag var li-ten. Då kom det 400 julkort hem till oss, vi hade skickat lika många själ-va, eftersom min far var i den posi-tionen att han måste skicka. Några av dessa tack kom i form av julostar som man gröpte ur från mitten och sedan hällde konjak i, för att de skulle hålla till påsk. Det var också renstekar och hjortstekar som följde med vissa kort. Posten förmedlade dessa på bästa sätt. Allt eftersom folket försvann till de sälla jaktmarkerna, även så min far, minskade korten på 60- talet till un-gefär 200 stycken. Det var vad jag tog över 1977 när min mor gick bort. Mors vänner fortsatte att skicka och jag svarade,

när jag började på Klara terminalen vill chefen Jansson att innan jag skickade korten skulle de vägas. Så

han fick in dem i statistiken. Det rörde sig om 1, 2 kilo cirka. Så hände något, vi fick sorterings-maskiner!!!! Helt plötsligt kom det inte lika många kort tillbaka. För-klaringen var enkel, julkorten kör-des i maskinerna som inte var an-passade för de tunnare korten. Genom åren har jag följt statistiken på detta fenomen. Sedan maskiner-na kom har de varje år ätit upp cir-ka: 9 - 12 svarsjulkort per år. Jag vet vilka 10 som svarar muntligen under året, de som av ålder eller annan anledning inte kan svara är också cirka 10 stycken. Numera ligger antalet kort på cirka 90 styck-en som går ut. Enligt tidigare läm-nad statistik skall cirka 70 komma tillbaka, men siffran har de senaste åren legat på mellan 45 - 55 styck-en, alltså har cirka 15 kort ätits upp av någon anledning. Men i år hände något, ett trend-brott!!!!! Statistiken stämde sånär som på 2 kort. Vad gjorde posten rätt i år jämfört med andra år??? Det kan inte bero på bemanningsfö-retagen, för sex kort kom mellan Jul och Trettonhelgen, uppskickade till :" Gubbar utan nummer". Men ändå bara 2 fel. Fortsätt med det upplägget. Då kommer korten fram eller så var det bara tur... EDER: PER GAVELIUS


Ali Mahfeli Dagtid Är du nöjd med nuvarande organi-sation? Jag vet inte vad jag ska svara. Jag har inte märkt någonting. Allting flyter på som vanligt. Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Ja, det är väldigt bra för oss. Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Jag tycker inte att vi ska arbeta mer sedan få ledig. Det går åt fel riktning tycker jag. Egentligen vill jag ha förkortad arbetstid med bibehållen lön. Vad vill du se i det kommande löne-avtalet Minst 800 kronor per heltidsanställd och ett tre årigt avtal. Dessutom vill jag ha minst 500 kronor i garantilön.

EN JULKORTSHISTORIA

Peter Jonsson GSM Kväll Är du nöjd med nuvarande organi-sation? Jag är nöjd Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Det är bara bra. Vad tycker du om ditt nya arbets-

schema? Jag förstår inte det riktigt. Min ar-betstid har blivit 26 timmer mer räk-nat på hela året än vad jag arbetat tidigare. Men jag får ledig det vill säga tillbaka 16 timmar. Alltså ett underskött på 10 timmar. Vad vill du se i det kommande löne-avtalet En påtaglig lönehöjning tycker jag vi skall ha. Processindustrilön, var-för inte? Robert Nyberg

5

Föd 1963 Bor: Norsborg Anställd i Posten 1989. Familj: Gift och har tre barn Utbildning: Gymnasium, Barn pedagog. Bajram kom ursprungligen från Turkiet 1974 och gick på skola i Huddinge. Arbetade först som Fri-tidsledare i Huddinge kommun, sedan 1989 började han på posten i Tomteboda tom 1993, därefter flyttade han till Årsta. Numera ar-betar han process in dagtid från kl 0600 till 1430. DR: Hur fick du jobbet på pos-ten: Bajram kan: Jag vet inte. Det blev bara så. Det var en kompis som arbetade posten, han tipsade till mig. DR: Trivs du bra: BK: Det är ok DR: Vad tycker du arbetsmiljö på Årsta? BK: Ganska bra faktisk. Det har blivit bättre än tidigare tycker jag. Det finns fortfarande brister som vi kan förbättra. DR: Vad tycker du om din röst: BK: Väldigt bra, mycket givande, bra information. Fortsätt med det. DR: Vilka brister ser du på din arbetsplats? BK: Förbättra arbetsmiljön, led-ningen borde ha mycket mer aktiv

roll när det gäller information till anställda. Personalens trivsel är en viktig fråga tycker jag. En del av ledarnas beteende mot personalen måste förbättras. DR: Är du nöjd med din lön och arbetstid?

BK: Nej, vi tjänar inte tillräckligt. Det är ganska tungt och slitsamt arbete vi utför. När det gäller ar-betstiden det kan man acceptera 6 morgon men 7 morgon är mer be-kvämt tycker jag. DR: Tänker du fortsätta på pos-ten? BK: Vad ska jag göra annars, i min ålder är det inte lätt att finna ett nytt jobb. DR: Hur upplever du den nuva-rande terminalorganisationen? BK: Det ser ut som den fungerar men man kan alltid förbättra den. Jag tycker vi har för många mel-lanchefer, det kan man ändra på.

DR: Vad tycker du om friskvård på arbetstid? BK: Det är jättebra om man får den möjligheten. Det är någonting som arbetsledningen kunde satsa mer på. Det lönar sig i längden.

DR: Hur vill du att SEKO cen-tral ska förhandla det komman-de avtalet? BK: Vi måste ha en garantilön på minst 500 kronor och minst 800 kronor pott per heltidsanställd. Be-mannigs företag ska bort från pos-ten. DR: Vad tycker du om Roser-bergsprojektet? BK: Det är bortkastade pengar. Man måste se över det projektet en gång till tycker jag. Intervjuad av Mohibul

Intervju med Bajram Kan

6

Det här är några reflektioner efter över 30 års studier av moralfilosofi och politisk filosofi. I jakten på det goda livet trodde facket att materia-lism var svaret. Mer i lönekuvertet ökade automatiskt lyckan i samhäl-let. Arbetsgivaren var per definition ond och en utsugare. Varje utspel från Arbetsgivaren skulle bemötas med misstänksamhet och en retorik

tens inneboende ondska. Livet var ett elände, men Med ett starkt fack

självt var auktoritärt styrt och fruk-

tansvärt fantasilöst brydde man sig inte om. Vi skulle lockas in i en metafysisk kamp mellan vi och dem, de goda och de onda. Det fanns, av historiska skäl, en stark anti-intellektualism inom Ar-betarrörelsen och ett förhärligande av det fysiska arbetet. Det Motsva-rades av borgerlighetens skräck för den råa obildade massan Och ytterst av en oerhörd ångest, bl a med röt-ter i en förtryckt Sexualitet och en oerhörd ångest inför det kroppsliga. Det visade sig att arbetarrörelsen var en slags sekulariserad Version av religion. Vad som hände var att människor förvandlades till robotar. De var inte längre autonoma indivi-

der med en själ Som kunde säga vad de tyckte. Det viktiga var att Man var politisk korrekt. Sen om man menade det spelade mindre roll. Folk är naturligtvis inte dum-ma och märkte naturligtvis någon-stans det där. Politik förvandlades till en kamp mellan skickliga retori-ker och Blev på något sätt ointressant och passionslös. Folk kände sig mani-pulerade. Vad ville egentligen de där jävla politikerna. En av mina favorithistorier är denna. Två riks-dagsmän möts. Den ena säger till

egentligen i riksdagen

Den andra svarar

men hur la du ut or-

Så vad återstår. Det som de goda krafterna inom mänskligheten alltid har kämpat För. Humanism, tole-rans, ett mänskligare samhälle, goda Värde-ringar osv. För att kun-na föra denna kamp krävs kunskap. Ytterst

förs denna kamp i det kollektiva mänskliga psyket. Människan är också en psykisk varelse. Det hand-lar om att Bekämpa fascistoida omänskliga värderingar i det kollektivt Omed-vetna. Det är inte sant att allt bara blir vär-re. Aldrig tidigare i Mänsklighetens historia har så många haft så stora lyckomöjlighe-ter som nu. Så hur bekämpar man fascism? Det handlar om att skapa autonoma, kritiskt tänkande människor Som kan och vågar säga ifrån när de blir illa behandlade. Om du är mycket modig bekämpar

du demonerna i ditt eget psyke. Det leder till djupa vanmaktstill-stånd, intensiv ångest och en Närmast outhärdlig rädsla. Osv. Det är den inre vägen. Det är sha-manens väg. Det är religionens väg. Det är andlighetens väg. Det är psy-koanalysens väg. Har du tur leder denna väg till in-tensiva lyckotillstånd, intensiv Sällhet, ett totalt sammansmältande mellan det kvinnliga och det manli-ga, Möten med Gud, Nirvana osv. mänsklighetens kollektiva omedvet-na För något år sedan. Mycket talar för att de progressiva krafterna för Första gången i mänsklighetens hi-storia fått ett avgörande övertag över De destruktiva krafterna. Det är en slags märklig enhetsfront där alla goda krafter förenas. Förenas för att säkra mänsklighe-tens överlevnad. Väljer du att utforska denna väg kommer du att få de mest Märkliga sängkamrater och hitta vänner på de mest oväntade ställen. Kan man tala om den goda bor-gerligheten, den goda Arbetarrörelsen osv. hur ser världen verkligen ut. Det finns i det svenska samhället djupa rötter av underdånighet inför överheten. Vad som händer är att folk regredi-erar. Överheten blir en fader, ett Slags allseende öga. Detta är en ytterst osund reaktion. Överheten är inte Gud. omoget att hamna i en position Av trots mot lagen och makten. De som leder posten är inte nödvän-digtvis intelligentare eller Bättre utbildade än en vanlig arbe-tare.

ETT PERSPEKTIV

7

För att sammanfatta. Vi vill lyfta spelet mellan facket och arbetsgivaren och göra Det intelligentare. facket, som den svagare partnern. Det finns inom den fackliga rörel-sen djupa auktoritära och fantasilö-sa Strukturer som man av taktiska po-litiska skäl, inte längre kan sopa Under mattan utan måste erkänna och arbeta igenom. Vi behöver ett starkt fack som tar sina demokratiska värderingar På allvar. göra med det ? Alla har rätt att Bemötas med respekt. Förtryck ska-par aggressioner och trots. Där det finns förtryck finns det ock-så motstånd. att lyssna på Beethoven än att se Hammarby spela fotboll.

vara oerhört intelligenta. Vad som krävs är ett öppet sinne. En vilja att växa genom att befinna

Små fiskar äts upp av större fiskar, större fiskar äts upp av hajar. Det finns goda hajar och det finns dåliga hajar. Och då är vi tillbaka till psykologin. Lita på din intuition, lär dig Vilka du bör ge din tillit och vilka du bör misstro. Annars kan det visa sig att du fång-as i ett sammanhang, i ett fält, där du I praktiken arbetar för helt andra mål än de du innerst inne vill Arbeta för. själ. starka destruktiva krafter i världen. Världen kan vara oerhörd hård och skoningslös. Skydda dig själv och de du älskar. eländesbeskrivningarna? Vilka krafter

Är det som tjänar på att människor hålls i ett järngrepp av fruktan och ångest. Vi har valt att leva i en demokrati. Grunden för en demokrati är att Människor är olika. De har olika sätt att se på samhället och hur sam-hällets Affärer ska skötas. Tro inte att det finns ett svar. För dig kanske det finns det. Inse att andra Är annorlunda. Försök om möjligt lyssna på din motståndare och Försök förstå. siska kategorier som ondska, eller Att motståndaren är djävul, medan du själv är ljuset personifierat Och ute efter att rädda samhället från att öde värre än döden. det finns tydliga alternativ Att välja emellan. ti. Utgå, om möjligt, från att din Motståndare är ärlig och har ett an-nat sätt att se på problemen än du. Det är detta som är pluralism. samhälle är hur du vunnit, vunnit makten en del av din politik. damålen helgar medlen är Ytterst tveksamt. Slutligen vore det beklagligt om politik skulle bli en fråga Om vem som har störst röstresurser, störst megafon. person kan ha mycket att säga. Du måste förstå att om du tycker att ändamålen helgar medlen, att Makten är allt, så kommer fienden att tänka på samma sätt. sönder av allt mer Upptrappat våld och ställningskrig. och spelregler som alla Tjänar på.

Du måste själv ta ansvar för ditt liv. För att använda en matmetafor. Vad vill du äta för mat? Det finns de mest delikata rätter. Det finns närmast osmältbar, oaptit-lig mat. Vad vill du stoppa i dig? Vetenskapliga teorier, psykoanalys, religion, konst, musik, romaner osv. Det finns i dagens läge hur mycket mat som helst. Vill du inte äta mer än några RÄT-TER ÄR DET DITT VAL. Vill du äta vad pappa säger eller vill du bestämma själv? Kanske vet pappa bäst, vad vet jag. Mitt förslag är att du stöder de kraf-ter som ökar mängden av det Goda i världen och/eller de krafter som minskar mängden Av onödigt lidande i världen. Men vilka är dessa krafter och vilka är det som säger sig vara en sådan kraft Men inte är det. Det kan man fundera på. Lycka till. Några absolut sista ord. Du måste också kunna tugga maten, smälta den Och integrera den i ditt system på ett sätt du mår bra av. Om du äter mat du inte kan smälta mår du dåligt. Det finns mästerkockar som kan laga den mest delikata och Näringsriktig mat. I en demokrati bör det vara du själv

Stoppar i dig. äta choklad och tårta, bör du Ibland välja sådant med lite mer tuggmotstånd. Gunnar Nilsson

8

Frågor till medlemmarna Bror Sigurd Arbetar Kaj Är du nöjd med nuvarande organi-sation? Jag är helt nöjd Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Det är bra men tyvärr är det ingen från kajen som deltar Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Jag har inte fått något ännu. Jag har hört att det kommer ett nytt schema. Vad vill du se i det kommande löne-avtalet Lika lön för lika arbete. Men jag vill gärna se minst 800 kr i potten.


Seth Schuwert IRM Är du nöjd med nuvarande orga-nisation? Nej, jag tycker organisationen är för tajt bemannad, det vill säga näs-tan underbemannad. Detta skapar en tung och stressad arbetsmiljö. Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Ja, Det är bra. Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Jag är inte positivt till det, jag vill helst börja senare på eftermidda-gen. Vad vill du se i det kommande lö-neavtalet En bra garanti lön tillsammans med minst 800 kronor i potten.

Brev från en tacksam kund

Det kom ett brev till Kundtjänst Privat från en tacksam kund. Jag vill tacka Årsta Postterminals personal. Den 22 januari lade jag brevet i postlådan på T-centralen av en slump. När jag kom tillbaka hem, förstod jag att jag lagt pengar

Eftersom jag var orolig i på den tiden. När jag förstod det, visste jag inte vad jag skulle göra, gråta eller skratta därför att 520 kronor är Stora pengar för mig. Sedan be-stämde jag att skicka meddelandet till Posten kundtjänst, fastän hade jag inte hopp att någon ger tillbaka Mina pengar. Hur jag blev förvånad när man ringde mig från Posten För att få veta min adress. Nästa dag fick jag mitt brev med mina pengar. Jag är tacksam mot Årsta Postterminal. Jag vet inte namnet på Personen som hittade och skickade mina pengar till mig. Men jag har förstått att där jobbar ärliga, heder-liga och ansvariga medarbetare. Jag berättar om den här händelsen till mina vänner och bekanta. Det är verkligen glädjande att vi får så fint beröm. Säger Johan Söderman, terminal chef Årsta

Alem Ghebremicael IRM Är du nöjd med nuvarande organi-sation? Jag tycker det är för många chefer i den nuvarande organisationen, man behöver inte ha så många. Tycker du det är bra med 10 mi-nuter pausgymnastik? Ja det är bra . Man får extra energi och slappnar av eftersom vi har ett

så tungt arbete. Det hjälper mycket, special för oss som är lite äldre. Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Ja det är bra tycker jag. Vad vill du se i det kommande lö-neavtalet Lika lön för lika arbete. Men jag vill hels gärna ha minst 800 kronor potten och en garanti lön minst 500 Kronor

Robert Nyberg

9

Trots alla skaderisker på jobbet, är det när du är ledig som de flesta olyckor sker. För vem kan inte slå ut en tand, halka i badkaret, såga sig i benet, ramla från en stege, skä-ra sig i fingret eller cykla omkull?

Detta ingår Olycksfallsersättning Akutersättning Sjukhusvistelse Tandskadekostnader Rehabilitering Övriga kostnader Kroppsskadeersättning Medicininvaliditet 200 000 kr

Olycksfallsersättning Om din olycksfallsskada medför läkarvård får du 1 000 kronor som en engångsersättning redan vid för-sta läkarbesöket. Det är tänkt att täcka dina omedelbara kostnader för exempelvis läkarvård, behand-ling och resor under första året.

Om du efter tolv månader har kost-nader för fortsatt läkarvård får du ersättning för faktiska läkekostna-der med upp till 1 000 kronor per år i ytterligare fyra år.

Akutersättning Medför olycksfallskadan läkarvård och minst åtta dagars akut sjuktid i följd (akut sjuktid är den tid det tar att läka skadan) får du 1 000 kronor i ersättning. Därefter lämnas 1 000 kronor vid ytterligare minst sju da-gar, 1 000 kronor till vid ytterligare minst 15 dagar och därefter 33 kro-nor per dag från dag 31 i högst 150 dagar.

Sjukhusvistelse Om olycksfallsskadan medför in-skrivning på sjukhus eller rehabili-teringsklinik i minst två dagar i följd får du ersättning med 200 kro-nor per dag i upp till 180 dagar.

Tandskadekostnader Ersättning lämnas för nödvändig behandling av tand eller tandprotes som skadats i munnen.

Rehabilitering Om olycksfallsskadan medför be-hov av medicinsk rehabilitering utanför den offentliga vården läm-nas ersättning med upp till 1 000 kronor för kostnader.

Övriga kostnader Om olycksfallsskadan leder till lä-karbehandling lämnas ersättning för nödvändiga och skäliga merkostna-der under akut sjuktid för: hemhjälp och korttidsboende

som kommunen godkänt

fotvård och hårvård

skadade glasögon och kläder

specialkläder med högst 10 000 kronor

upp till två skadade guldringar med högst 3 000 kronor andra nödvändiga kostnader

med högst 5 000 kronor.

Kroppsskadeersättning Om din olycksfallsskada medför läkarvård och minst åtta dagar akut sjuktid i följd får du också engångs-

ersättning enligt en tabell beroende på vilken kroppsskada det gäller. Det är till exempel 3000 kronor vid benbrott, 2000 kronor vid hjärn-skakning och upp till 25 000 kronor vid förlamning av samtliga extremi-teter. Fullständig information finns under Kroppsskadeersättning i villkoret.

Medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet är ett tillstånd med bestående nedsättning av kroppsfunktionen. Hur stort belopp som lämnas från försäkringen beror på försäkringsbelopp, ålder och in-validitetsgrad. Medicinsk invalidi-tet kan ge upp till två miljoner kro-nor i ersättning. Ersättning för ärr lämnas enligt Folksams fastställda tabeller som finns i försäkringsvill-koren.

Du kan också få ersättning för glas-ögon eller linser vid bestående ögonskada med upp till 7 000 kro-nor och för handikappfordon med högst 40 000 kronor.

Krisförsäkring Om du drabbas av psykisk ohälsa, som en direkt följd av olycksfalls-skada, nära anhörigs död, överfall, hot, rån, våldtäkt eller våld som till-fogas av familjemedlem eller annan person, kan du få ersättning för upp till 10 behandlingar hos legitimerad psykolog eller terapeut .

Vid överfall, hot, rån, våldtäkt eller våld kan också ett engångsbelopp på 4 000 kronor lämnas. Våld som tillfogas av familjemedlem ger dock inte rätt till denna ersättning.

Försäkringar som ingår i ditt medlemskap i SEKO.

10

Arbetar: 2 Skift Anställd i Posten: 1978 Civiltillstånd: Sambo och son 22 år Uppdrag: Kassör sektion 1-2 Hur upplever du ditt uppdrag? Jag har varit kassör sedan 4 år, uppdraget kräver noggrannhet och intresse för ekonomi. Vad har du för facklig erfaren-het? Jag har haft uppdrag från tiden i Tomteboda som skyddsombud och senare som ledamot i brev-klubben där. anmälde sedan om intresse i sektion 1-2 som kassör , det var för 4 år sedan.

Vad är dina intressen? Jag älskar att resa och se nya plat-ser. Senaste resor ha varit till Bei-jing, bangkok, Singapore, New York och Filippinerna där reste jag runt och bland annat träffade en socialistisk partimedlem i Min-danao i staden Cagayan de oro. Intressant träff där, han berättade att han haft besök från socialde-mokraterna i Luleå vilka givit stöd till deras parti och hjälp till att ut-veckla deras hjälporganisation till fattiga i området vilket verkligen behövs. Vad tycker du om Årsta? Terminalen har blivit mycket bätt-

re arbetsmiljömässigt om man jämför med när vi kom hit för ca

omställning. Vi kom från Tomte-boda där man kände trygghet ge-nom lång anställning. Men nu vill jag inte vända tillbaka, jag trivs ganska bra här. Vad tycker du är bäst med Årsta? Människorna, jag gillar att ha kon-takt med människor och så många från olika länder har berikat mitt liv. Att jag rest runt i världen be-ror nog mycket på mina kontakter med olika kulturer och att mina utländska vänner gjort mig res-lysten. Om man pratar arbetsmiljö finns

Värmen vid maskinerna och stres-

sen vid de samma borde inte vara som de är. Vad tycker du om din arbetstid? Jag arbetar 2-skift vilket jag trivs med. Har större tiden av mitt postala liv ar-

betat som nu. Bara under min tid som småbarnsförälder då jag arbe-tade dagtid. ( han är nu 22 år ) Om du fick önska någonting som gjorde Årsta till en bättre arbets-plats? Först skulle jag se till att man åter-införde hemgången!! Jag menar 30-att man fick besked om postmängd och sedan om man gjorde en pre-station över normalt fick denna

för inte igen. Återinför vinstsparande i pen-sionspengar till oss anställda. Var-för slutade Posten med detta spa-

rande? Vinstdelning borde vara en självklarhet för personalen och inte bara för chefer ( de har lön som ger dem ett bra ekonomisk liv ändå )

Vad tycker du är viktigt i avtals-förhandlingen? Minst 800 kr i pott och egentligen

tidsmått. Varför inte ge alla sam-ma lönehöjning om så tror jag 90

räckligt. Man borde återinföra möjligheten till 40 dagars sparad semester, löj-ligt att ta bort den möjligheten. Vi har dessutom många icke svensk-födda som gärna stannar länge vid sina besök i hemlandet. Vad saknar du mest i posten? Hemgången som vi hade tidigare, Egentligen har vi fått en lönesänk-ning då vi arbetar mer än då vi hade hemgång. Den sporren till incitament kan man inte ignorera, jag skulle inte göra det om jag var chef. Intrevjuvad av Masood Punjabi

Intervju med Peter Landberg, kassör sektion 1-2

Fackets Historia När Landsorganisationen i Sverige bildades 1898 var arbetsdagarna långa, ofta upp till 16 timmar. Lö-nerna var väldigt låga, någon trygg-het existerade inte och semester var det inte tal om. De första kraven LO ställde var åtta timmars arbete, åtta timmars vila och åtta timmars fritid. Arbetarna var ofta förhindrade att organisera sig. Den som gick med i facket kunde bli av med jobbet. Fö-retagen vägrade ofta att förhandla med de fackföreningar som fanns. Arbetare som ställde krav på ar-betsgivarna kunde svartlistas så att de var tvungna att emigrera för att få jobb. Problemen i dag är ofta av annan art än för 100 år sedan. Men LO behövs i dag också. LO har vunnit många strider om till exempel semester, medbestämman-de, inflytande, åtta timmars arbets-dag och a-kassa. LO tänker fortsätta att vinna strider. Nu gäller det till exempel arbetsmiljön, att försvara kollektivavtalet och att ta strid för full sysselsättning. Några årtal ur LOs historia 1898 LO bildas som en sam-manslutning av fackföreningar i Sverige 1902 Politisk storstrejk för allmän rösträtt. Ungefär 120.000 arbetare lägger ner arbetet. 1906 Decemberkompromissen mel-lan LO och arbetsgivarorganisatio-nen SAF. Löntagarna får rätt att organisera sig och träffa kollektiv-avtal om löner och anställningsvill-kor. LO erkänner arbetsgivarnas rätt att leda och organisera arbetet och fritt anställa och säga upp an-ställda. 1909 Storstrejk bryter ut när SAF försöker få igenom lönesänkningar.

eller blir lockoutade. Efter en må-nad är strejkkassorna slut och strej-ken avslutas. Efter strejken förlorar LO närmare hälften av sina med-lemmar. 1918 Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor röstas ige-nom i riksdagen. Det första riks-dagsvalet med allmän och lika röst-rätt hålls 1921. 1919 Åttatimmarsdagen röstas ige-nom i riksdagen. (Motsvarade då 48 timmars arbetsvecka eftersom man normalt arbetade sex dagar i veck-an.) 1928 Lagen om kollektivavtal an-tas. 1938 Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF, som bland annat innebär att konflikter ska lösas av parterna utan inblandning av regeringen. Avtalet gäller fortfarande, även om vissa ändringar gjorts. De senaste ändringarna i avtalet gjordes 1976. 1951 Tre veckors semester införs 1955 Allmän sjukförsäkring för alla. 1960 LO driver igenom att de sär-skilda kvinnolönerna avskaffas. 1971 40 timmars arbetsvecka in-förs. 1974 LAS, Lagen om anställnings-skydd. Tryggheten på jobbet ökar. Samma år införs föräldraledigheten i sin nuvarande form. 1977 MBL. Lagen om medbestäm-mande. Inflytandet på jobbet ökar för löntagarna 1995 Handelsanställdas förbund vinner en viktig konflikt mot lek-sakskedjan Toys R Us. Arbetsgiva-ren tvingas backa och teckna kol-lektivavtal. 2000 LO får sin första kvinnliga ordförande: Wanja Lundby-Wedin. 2007 EG-domstolen dömer till fackets nackdel i den så kallade Vaxholmskonflikten. Domstolen beslutar att facket gjorde fel när det satte ett lettiskt företag som byggde en skola i Vaxholm i blockad i syf-te att få företaget att underteckna svenskt kollektivavtal. Byggnads och Elektrikerna döms 2009 i Ar-betsdomstolen att betala ska-destånd.

Vill du veta mer? Det mesta som rör LOs historia finns samlat på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Arbetarrörelsens arkiv och biblio-tek drivs av en fristående stiftelse som har staten, LO och Socialde-mokraterna som huvudmän.

11


Anders Sandblom Dagtid Är du nöjd med nuvarande organi-sation? Nej, det är för dålig styrning tycker jag. Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Jag går inte ditt. Det är okey med pausgympa om alla går. Annars blir det tungt för andra som inte går. Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Det är ok med det nya schemat. Vi får arbeta lite mer sedan får ta ledig. men det är negativt att man inte kan spara de dagarna. Vad vill du se i det kommande lö-neavtalet Inte lika lön för lika arbete, det kan jag inte ställa upp på. En garanti lön på botten vill jag ha tillsammans med minst 700 kronor.

http://www.arbark.se/

http://www.arbark.se/

Inledning Under 2011 så hade vi vår tuffaste Löneförhandling någonsin! I det centrala avtalet var den stora nyheten, ingen garantilön för medlemmarna. Det blev ett bra resultat tack vare att alla i sek-tionens styrelse deltog och med gemen-samma krafter fick igenom ett bra löneav-tal. Det nya för i år var att varje produk-tionschef Gick in och förhandlade separat. Under hösten 2011 började vi köra KSM maskinen i skarp drift. Det har visat sig svårt att få OCR läsningen att fungera, den andel av försändelserna som maskinen klarar av att läsa har legat mellan 8-12%. Tack vare förstärkning av 15 kodare och ytterligare ca.20 pers. varje kväll, så har det funkat. Mycket tack vare de tillfälligt anställda, en del är kvar från i somras de flesta är från i julas. Utan deras hjälp så skulle vi andra som är fast anställda inte ha klarat av att bemanna KSM. Ett stort tack till alla! Vår fackliga organisation består både av förtroendevalda och medlemmar och styr-kan i vår organisation beror såväl på de förtroendevaldas arbete som på aktiva medlemmars stöd. Under året har flera fått avtalspension eller futurum och det har fortsatt att finnas ex-traanställd personal av vilka en del fått fast tjänst. Ändå är det många som upplever att bemanningen är låg och att arbetet är för stressigt. När det gäller ar-betsmiljön, så har vi därför alltmer fått rikta blicken på bemanning och arbetsvari-ation så att inte de som arbetar kvar får skador och blir sjuka. Styrelsens sammansättning

Lämnat uppdrag: Milos Barjaktarevic (tog Futurum i april 2011)

Pia Zetterberg gick då in som ordinarie ledamot (enligt beslut på styrelsemötet 16/5) Revisorer Günter Thiele Peter Lindeteg Valberedning Seth Schuwert (sammankallande) Lise-Lott Brunberg Arne Swedin Sonny Nordberg Skyddsombuden Jörgen Hellgren (sammankallande) Jemal Bekit (har avsagt sig sitt uppdrag, januari 2012) Raùl Garcia Bayram Khan Wenzel Kleen Pia Zetterberg Styrelsens arbetsfördelning Styrelsen har delat upp det dagliga arbetet i ett antal olika ansvarsområden: Organisation och ledarskap Mohibul Ezdanikhan (ansvarig) Leif Skog Din Röst Mohibul Ezdanikhan (ansvarig), Peter Landberg Information Mohibul Ezdanikhan (ansvarig) Peter Landberg, Raùl Garcia Marie Hellström, Eva Brattström, Gerardo Berrios Schema/bemanning Marie Hellström (ansvarig) Gerardo Berrios, Leif Skog, Eva Brattström Studier Eva Brattström (ansvarig) Arbetsmiljö Eva Brattström (ansvarig) Marie Hellström, Raul Garcia Pensioner Leif Skog (ansvarig), Gerardo Berrios Raùl Garcia, Eva Brattström

Rehab/Arbetsskadeärenden/ Försäkringar Leif Skog (ansvarig), Mohibul Ezdanikhan, Raùl Garcia, Eva Brattström, Gerardo Berrios,Marie Hellström Disciplin Mohibul Ezdanikhan (ansvarig) Anställningar Mohibul Ezdanikhan (ansvarig), Marie Hellström, Leif Skog, Pia Zetterberg Jämställdhet Pia Zetterberg (ansvarig) Raul Garcia Integration Gerardo Berrios (ansvarig) Leif Skog, Eva Brattström, Pia Zetterberg Medlemsvård Pia Zetterberg (ansvarig) Peter Landberg Facklig-politiskt arbete Mohibul Ezdanikhan Samverkan Ordföranden ständigt och styrelsen rote-rande. Mötesverksamhet Årsmötet hölls 2011-03-05 Samt 2011-04-09 Höstmötet hölls 2011-10-08 Samverkan Vi har haft två separata samverkan, en för process IN och en för process- UT En gång i månaden så har ordinarie sam-verkan hållits. Även extra samverkansmö-ten har tillkommit som arbetsgivaren har kallat till. Mötena är dokumenterade och protokollen har funnits tillgängliga på respektive en-hets informationstavlor. De finns också på fackexpeditionen.

Ordförande Mohibul Ezdanikhan

Vice ordf Leif Skog Kassör Peter Landberg Sekreterare Pia Zetterberg Ledamot Marie Hellström Ledamot Eva Brattström Ledamot Raùl Garcia Ersättare Pia Zetterberg Ersättare Gerardo Berrios

Verksamhetsberättelse 2011

12

Sektionen har haft två representanter i varje samverkansgrupp. I den nya samver-kansgruppen deltar även en representant från nattsektionen och vi har en represen-tant i nattsektionens samverkan. Sektions-ordföranden är fast representerad på sam-verkan medan de övriga representanterna varierar. Likaså deltar alltid ett skyddsom-bud. I övrigt kallas ledamöter vid specifika frågor som de är ansvariga för. Tyngd-punkten på frågorna i samverkan har legat på ar-betsmiljö, organisation och ledarskap, arbetsvariation, arbetsplatsträffar samt på scheman, pauser och övertid. Information Under verksamhetsåret 2011 hade sektio-nen två informationsmöten med varje lag i

lag i process IN och 6 lag i process haft kortare infomöten med samtliga lag på enheten. För att nå ut till alla medlem-mar så har sektionen haft information via Din Röst samt på informationstavlorna. Vi hade ett välbesökt medlemsmöte i hös-tas på ABF, Sveavägen. Där Jens Holm Riksdagsledamot för Vänster Partiet var inbjuden som gäst. Vi har också vid ett flertal tillfällen varit med och informerat på arbetsplats- träffar. Löneförhandlingar

rande löneavtalet. I förhandlingen hade vi 800 kr per anställd i lönepotten. Det som var nytt i det centrala avtalet är man inte har någon garantilön för någon av medlemmarna. På grund av detta så hade vi en svårare och mycket tuffare löneförhandling med arbetsgivaren. Vår sektion var en av dem som blev klar sist. 650-700 kr. var vad sektionen lyckades uppnå i ett generellt lönepåslag. Med un-dantag för ett fåtal dokumenterade disci-plinfall. I år är det dags att förhandla fram ett nytt avtal för 2012. Jämställdhet I årets löneförhandling så konstaterar vi att det är jämt mellan kvinnor och män. Det finns fortfarande skillnader i vissa fall, eftersom fler män än kvinnor på terminal har högre befattningar (produktionsledare,

maskindirigenter) Vi har en förhoppning att flera tjejer upp-muntras att gå med i postens mentorpro-gram. Där man efter att ha gått program-met ska på mer likvärdiga villkor ha möj-lighet att kunna söka olika befattningar, produktionsledare o.s.v. Och helt enkelt att kunna utveckla sig och söka sig vidare till en karriär i posten. Ett mer jämställt pos-

Integration Integrationsfrågor under verksamhets- året har varit mest inriktad på utbildning. Två ledamöter i sektionen har deltagit i SEKO Stockholms utbildning baserad på anti diskrimineringslagar. Förbundet har tagit fram ett fackligt pro-gram för integrations- och mångfaldsarbe-te. Som kommer att vara en vägledning till arbetet under det kommande året. Sam-manhållning, gemenskap och enighet ger ett starkt fack. Schema/bemanning Sektionen har under året deltagit i en part-sammansatt arbetsgrupp, där uppdraget var att se över scheman på Årsta Postter-minal. Projektet utmynnade på höstkanten i schema förhandlingar. I förhandlingen lyckades vi behålla kvällsdeltidarnas sön-dagstjänstgöring, som i arb.givarens utgångsbud var hotad. En lokal översyn av alla scheman för deltid em. resulterade i att en större enhetlighet infördes. Så att samma deltidsprocent oavsett om man arbetar på IRM eller GSM genererar sam-ma antal inställelser/månad. Sektionen har hjälpt de personer som p.g.a. LAS-regler fått en tillsvidare anställ-ning på 55 % kväll och förhandlat fram bättre scheman än de först fick De nya schemana har färre antal inställelser per månad och en bättre anpassning till kortin-formationen på IRM och GSM. Arbetstidsbankens införande vid årsskiftet innebar att alla scheman med 39 tim/vecka fick göras om till

veckor måndag till fredag var ändringarna inget större problem. Kruxet var kvällsdel-tidarnas scheman, där arbetsgivaren först ville förlägga den längre veckoarbetstiden på lediga dagar. På sektionens initiativ kunde vi visa att ett sådant förfarande p.g.a. semesterregler skulle resultera i ett

där arbetsgivare och kvällsdeltidare bara skulle byta lediga da-gar med varandra.

Deltid kväll fick till slut den överskjutande tiden förlagd på befintliga vakter. Tvåskiftarna fick i slutet av året tillbaka sitt tolv veckors schema. Efter ett stort engagemang från tvåskiftarna själva sluta-de förhandlingen med att endast längden på dagtidsvakten förändras i högtrafik. Anställningar Sektionen har en anställningsgrupp som kontrollerar hur sektionens medlemmar ligger till på den LAS-lista som finns på Årsta och att inga medlemmar blir felak-tigt behandlade. Sektionens anställningsgrupp har arbetat aktivt med dessa frågor inom den egna enheten. Gruppen har även haft ett nära samarbete med klubbens anställnings-grupp, vilken har det övergripande ansva-ret. (där sektionens ordförande ingår) I detta arbete så har möten med både klub-bens ansvarig samt arbetsgivare represen-tanter på terminal nivå ingått. Ett antal av sektionens medlemmar har under året fått förhöjt åtagande. Medlemsvård Medlemsvård är i mångt och mycket ett arbete som utförs av hela styrelsen, om än på olika sätt. Sektionen har under året t.ex. uppvaktat medlemmar som har fyllt 50 år och likaså har medlemmar som gått i pension fått en present. Vi har glädjande nog lyckats värva flera nya medlemmar, flera bland de som är extraanställda. Vår tanke är att medlemmarna ska känna att de kan vända sej till oss. Hela styrelsen har försökt att hjälpa medlemmarna på olika sätt. Till sist kan nämnas att våra medlems- och infomöten varit till för att fånga upp våra medlemmars åsikter och problem. Rehab Sektionen har jobbat mycket aktivt med rehabiliteringsfrågorna under året. En spe-ciell grupp förtroendevalda jobbar med dessa frågor. Det har varit ett kraftigt ökat antal medlemmar som blivit föremål för rehabutredning under året. Försäkringskassans regler, den s.k. rehabkedjan där man bl.a. normalt blir utförsäkrad efter 12 månaders sjukskrivning, är en av anledningarna. En annan anledning är att arbetsgivaren under året tillsammans med företagshälsovården systematiskt har gått igenom alla anställda på terminalen som inte lever upp till arbetsgivarens krav 2011.


13

Försäkringar och pensioner Efter omställningsavtalet med ett antal Ma i övertalighet 2011 så hade många perso-ner födda 1951 eller tidigare fått ett erbju-dande om att gå i pension helt eller delvis. Men det har varit vissa problem med att lägga ut delpensioner med förstärkt öb under året . Vi hoppas att det blir nya er-bjudanden om att gå i pension under 2012. Under året har det märkts ett ökat intresse för försäkringsfrågor och särskilt då de kollektiva som vi har genom Folksam. Tillsammans med Folksams rådgivare genomförde vi en omfattande individuell rådgivning för alla medlemmar under året. Vi fortsätter att jobba med dessa frågor under det kommande året, så att våra med-lemmar håller sig väl informerade. Din Röst Under året utkom fyra nummer av vår sektionstidning Din Röst. de att så många av sektionens medlemmar har lämnat bidrag till tidningen. Din Röst kommer fortsättningsvis att ges ut i sektio-nens regi. Disciplin Personer som varit på disciplinsamtal har fått hjälp av en facklig representant vid sådana samtal. Vi har informerat arbetsgi-varen om deras skyldighet att informera om att en facklig representant får följa med på möten som rör sådana ärenden. Under verksamhets året 2011 så har sek-tionen haft ett par disciplin ärenden med arbetsledningen.

Arbetsmiljö I nära samarbete med skydds- oganisationen så har sektionen bevakat arbetsmiljöfrågorna.Under året så har vi aktivt med skyddsronder, systematiskt- arbetsmiljöarbete och frågor som handlar om organisation. I de båda projekten om: 1. Arbets- Variation och 2. Schema, var sektionen med. Vi verkade aktivt för att motverka för långa och ensidiga maskinpass och att åtminstone få ut den paustid om 5min/timme som rekomenderas i AFS. Arbetsgivaren är ansvarig för arbets- miljön och det är vårt uppdrag att bevaka att ansvaret uppfylls och att aktivt verkar för att få en arbetsmiljö som motverkar arbetsskador, stress och kränkningar. Organisation och ledarskap På IRM så har man minskat från 5 lag till

avsagt sitt uppdrag och börjat jobba fm. De produktionsledarna som har sina lag i pilot projekt KSM (1 dag lag, 2 kvällslag och 1 natt lag) med hemvist KSM har det övergripande ansvaret för maskinens drift, har fått en gedigen utbildning för att kunna genomföra detta ansvar. Studier Under året har förtroendevalda i Sektionen i GFU, Valberednings- Utbildning, Försäkrings rådgivnings- Utbildning, Rehab utbildning, Facklig O Politisk utbildning, Jämställdhets-

Utbildning och vidareutbildning för skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. I egen regi så ordnade Klubb Årsta en heldagsutbildning i rehab, där sektionens rehab ansvariga deltog. Dessutom så har förtroendevalda deltagit i fackliga utbild-ningar som har handlar om förhandlings-teknik och retorik. Under året har också 30 medlemmar från sektionen deltagit i medlems- Utbildning på Långholmen och i Solna. Glädjande nog är cirka hälften av dessa under 30 år, vilket är bra för återväxten och en injektion mot de antifackliga stäm-ningar som finns omkring oss. Dessa utbildningar fortsätter 2012. Slutord Ännu ett år har gått och det har varit en hård press på personalen som fått genom-gå stora förändringar på arbetsplatsen med KSM maskinen, nya scheman och arbets-tidsbanken. Och snart är det dags för nya löneförhand-lingar. Och det enda vi kan göra är att se framti-den an och med full kraft kämpa vidare. Det är så att samtidigt som vi verkligen vill kämpa för våra kamraters arbetsvillkor och rättigheter så behöver vi alla ha ett gott samarbete så att vi blir så starka som möjligt. Här behöver vi förtroendevalda känna stödet av och ha ett bra samarbete med alla medlemmar, vilka utgör drivkraf-ten till det fackliga arbetet och grundvalen för hela organisationen!


Med hopp om en bättre framtid för våra medlemmar! Årsta den 1 februari 2012 Mohibul Ezdanikhan Leif Skog Peter Landberg Pia Zetterberg Raúl Garcia Marie Hellström Gerardo Berrios Eva Brattström OBS. Underskrifter från styrelseledamöterna finns på orginalhandlingen på sektionens kontor

14

15

SEKO Post Sektion 1&2

Klubb Stockholm Årsta Pt

Kassaberättelse för 1/1 -‐ 31/12 2011

Postgiro 31 358,55 kr

Kassa kontant 54,50 kr

Summa 31 413,05 kr Eget kapital 31 413,05 kr

Resultaträkning för 1/1 -‐ 31/12 2011

Utgifter

31 413,05 kr Möteskostnader 51 414,60 kr Administration 1 667,00 kr

51 550,00 kr Din röst 4 487,50 kr

Gåva 1 500,00 kr Material 130,00 kr Summa 82 963,05 kr Summa 59 199,10 kr

23 763,95 kr

Summa 23 763,95 kr

Stockholm den 11 / 01 2012 Kassör

Peter Landberg


OBS underskrift finns på originalhandlingen på sektionens kontor

Avgift be-tald

Taxe perque

Sektion 1-2 håller årsmöte Lördagen den 18 februari Tid: 12:00-16:00

Plats: ABF Katasalen. Sveavägen 41 Efter årsmötet erbjuds middag på restaurant Mandarin city.

skall ske senast 12 februari.

SEKO POST SEKTION 1-2 ÅRSTA, 120 00 Årsta postterminal. Tel 781 56 06 Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan och Peter Landberg

DIN RÖST


Hans Fryklund GSM kväll

Är du nöjd med nuvarande orga-nisation? Jag är nöjd Tycker du det är bra med 10 mi-nuter pausgymnastik? Mycket bra Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Det fungerar bra för mig Vad vill du se i det kommande löneavtalet Garanti lön måste vi ha samt en rättvis lönepott


Fatima Dibba Dagtid Är du nöjd med nuvarande orga-nisation? Sådär Tycker du det är bra med 10 minu-ter pausgymnastik? Ja, det är mycket bra. Vad tycker du om ditt nya arbets-schema? Det är okey. Vi arbetar mer och sedan får jag 5 dagar ledigt. Vad vill du se i det kommande lö-neavtalet Minst 1000 kronor under ett tvåårs avtal.

Documents

din röst nr 1 feb 2012 SEKO sektion 1-2 medlemstidning