LOGOPEDNYTTNummer 8 november 2002

Medlemstidning för

Dyslexi ifokus

Pia Strand vald till årets Mäster

2 LOGOPEDNYTT 8/02

Telefonnummer tillordinarie styrelse-

ledamöter

Birgitta Rosén-GustafssonOrdförandeTel: 013-583 28Mobil: 0708-40 37 17Fax: 013-14 52 84Tel tid: tisdagar 9-11birgitta.rosen.gustafsson@swipnet.se

Ingrid KongslövSekreterareArb: 040-34 45 10Bost: 040-792 22ingridelisabeth@yahoo.se

Inga-Maj LundmarkVice ordförande och kassörTel: 031-343 50 62Bost: 031-14 63 56linga_maj@hotmail.com

Camilla LinnanderKursansvarigTel: 040-16 19 89camilla.linnander@swipnet.se

Gunilla AskKontaktpersonsansvarigTel: 031-733 61 27Bost: 0300-625 71kent.ask@kungsbacka.mail.telia.com

Elisabet LundströmLedamotTel: 08-517 742 90Bost: 08-659 20 19Fax: 08-517 739 86elisabet.m.lundstrom@telia.com

Saga ÖforsLedamotTel: 0498-26 83 42saga.ofors@hfs.gotland.se

Innehåll 8-02

18

108

68

5

13

21

Omslag: logoped Pia Strand, se sid 8.

RANSONERAT NÅGON PÅ SISTONE?SLOF anordnade nyligen en prioriteringskurs för logopeder.

LOGOPEDSTÄMMANProgram och anmälningsblankett för stämman i mars 2003.

BARN MED SPRÅKSTÖRNINGEtt samarbetsprojekt mellan DHB och Talknuten.

PEDAGOGISKT PRIS TILL LOGOPEDPia Strand har utsetts till årets Mäster.

BLI VÄN MED DET SKRIVNA ORDETTredje nordiska kongressen om dyslexipedagogik.

DYSLEXIPOLICY I SVERIGE KRÄVER NYANSERAD DISKUSSIONBodil Andersson reagerar på psykolog Jan Alms budskap i media.

TALTJÄNST OCH TELETALMed stöd från taltjänst och teletal kan människor med nedsatt kommunikations-förmåga uppnå ökad jämlikhet.

STUDENTUELLTVid pennan en student med pannan i djupa och bekymrade veck.

LOGOPEDNYTT 8/02 3

Jag hoppas att de flesta av er har noterat att det i marsnästa år är dags för logopedstämma igen. I dettanummer av LN presenterar vi programmet. Några avföreläsningarna är vid tidningens tryckning inte heltklara, så för fullständigt program kan ni gå in på

webbsidan.Stämman har tidigare alltid varit i Stockholm med om-

nejd, då det är lätt för de flesta i Sverige att ta sig dit. Istyrelsen tycker vi dock att det finns en poäng (eller flera)med att ordna stämman på olika håll i landet. Dels för attsprida resandet för deltagarna och dels för att kunna ge stäm-man en mer regional prägel när det gäller föreläsare ochutställningsföretag tex. Nästa år ska vi därför ses i centralaMalmö. Nytt för nästa år är också att förbundsmötet liggeri anslutning till stämman. Förhoppningen är att fler logopederska kunna komma på förbundsmötet när man samtidigt kanslå ihop det med stämman, samt att de som är delegater skakunna gå på stämman för en låg total kostnad (eftersom SLOF står för reskostnad tillmötet).

Liksom tidigare år består stämman av både gemensamma och parallella föreläsningar.De parallella föreläsningarna blir dock färre denna gång jämfört med tidigare eftersom vigett varje föreläsare längre tid, för att tillgodose det önskemål om ökat djup på föreläsning-arna som många har önskat på tidigare kursutvärderingar. Stämman är en av de aktivitetersom kräver mest tid och engagemang från styrelsen. Vi ser det som ett viktigt arrangemangatt ordna för medlemmarna. Dels fyller den funktionen att vara fortbildning specifikt förlogopeder inom aktuella områden och framförallt är det en möjlighet för logopeder attträffas och knyta nya och gamla kontakter och utbyta erfarenheter. För de flesta deltagarefinns det föreläsningar under dagarna som inte är intressanta ur aspekten aktuella arbets-uppgifter. I den omfattning vi idag bedriver stämman är det inte möjligt med ett störreutbud. Däremot, med tanke på den bredd vår utbildning och yrket har, kan det ju faktisktvara både roligt och ligga i vårt allmänintresse att lyssna på en föreläsning som inte rör detvi specifikt arbetar med i dagsläget.

Vid tidigare kursutvärderingar har vi fått många kommentarer om att kurskostnaden ärför hög. Vi har därför denna gång lyckats sänka priset med 300 kr jämfört med förrastämman! Studenter och kontaktpersoner går dessutom för betydligt lägre pris. Läs nuigenom programmet och så hoppas jag och styrelsen att vi ses i Malmö för ett par roliga,intressanta och upplyftande dagar!

SLOFBox 760, 131 24 Nackaslof@dik.se

ANSVARIG UTGIVAREBritt Marie HäggströmDIK-förbundetBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 00Fax: 08-466 24 13

REDAKTÖRERNina LinjerAnnika Sönnerhed

TRYCKNordisk Bokindustri AB

LAYOUTPetra Flood, Nordisk Bokindustri AB

ARTIKLAR SÄNDES TILL REDAKTÖRERNA:Röda Korsets LidingöhemDrottvägen 10181 31 LidingöTel: 08-767 70 52Fax: 08-765 40 32logopednytt@dik.se

Redaktionen förbehåller sig rätten attspråkligt ändra och förkorta bidrag.

ANNONSER SÄNDES TILL:Caroline KejnemarDIK-förbundetBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 11Fax: 08-466 24 13caroline.kejnemar@dik.se

UTGIVNINGSPLAN:Nr Manus- Annons Platsann Läsaren

stopp stopp stopp tillhanda9 14/11 20/11 22/11 10/12

1 9/1 15/1 17/1 4/22 6/2 12/2 14/2 4/3

ANNONSPRISER (inkl. moms)Annons Plats-/ Produkt-storlek Kursannons annons1/1-sida 7 250:- 4 610:-2/3-sida 6 380:- 3 730:-1/2-sida 5 000:- 3 250:-1/3-sida 4 390:- 2 850:-1/4-sida 3 550:- 2 320:-1/8-sida 2 830:- 1 900:-

Tillägg för begärd placering: 15%Tillägg för dekorfärg: 10%

Prenumerationspris: 260:-/årLösnummerpris: 40:-Temanummer: 50:-

Ledare

Camilla LinnanderKursansvarig SLOF

4 LOGOPEDNYTT 8/02

DIKs FÖRBUNDSSTYRELSE: TEL (ARB:)Britt Marie Häggström ordförande 08-466 24 02Karin Åström vice ordförande 08-782 69 78Sara Bengtzon 0708-22 38 76Carina Eskelin 0480-45 06 82Dicte Helmersson 0431-45 65 53Hanna Holmqvist 070-799 84 93Ingrid Höglind 0300-342 86Ola Kellgren 090-17 18 02Karin Linder 08-570 356 56Camilla Lundberg 046-35 70 78Inga Maj Lundmark 031-343 50 62Bibbi Olson 08-519 264 00

DELFÖRENINGSORDFÖRANDE:ARK Karin Åström 08-782 69 78BF Ingrid Kjellqvist 0470-70 88 40Kulturfacket Anna Sjöberg 070-175 75 40Informatörsfacket Sara Bengtzon 0708-22 38 76SLOF Birgitta Rosén-Gustafsson 0708-40 37 17SMF: Karin Linder 08-570 356 56Statliga chefsgruppen Per Jansson 08-737 63 50

MEDLEMSJOUR:kopplas via växeln 08-466 24 00må–tors 09.00-15.00 (lunchstängt 12.15-13.00), fre 13.00-15.00

MEDLEMSÄRENDEN:Susanna Leijthoff 08-466 24 07Lena Tiberg 08-466 24 08Britta Westin 08-466 24 90

ANNONSER, DELFÖRENINGAR:Caroline Kejnemar 08-466 24 11

FÖRBUNDSDIREKTÖR:Åke Lindström 08-466 24 38

INFORMATION:Karin Nørby chefredaktör DIK-forum 08-466 24 06Jon Stenbeck informationsstrateg 08-466 24 17Henrik Alfredsson webbredaktör 08-466 24 09

POSTADRESS: Box 760, 131 24 Nacka • BESÖKSADRESS: Planiavägen 13, Nacka • E-Post: kansli@dik.se • www.dik.seTELEFON vxl: 08-466 24 00 • TELEFAX: 08-466 24 13

E-POST TILL ANSTÄLLDA PÅ KANSLIET: förnamn.efternam@dik.se

DIK-förbundet

VERONICA BLIXTStockholms länTel: 08-616 37 99veronica.blixt@frosunda.se

MARIA ANDERSSONStockholms länmaria.andersson@oron.ds.sll.se

MONICA BERGELUppsala länTel: 018-611 53 28monica.bergel@logopedi.uas.lul.se

MAGDALENA YSANDERSödermanlands länTel: 0155-24 51 32magdalena.ysander@nln.dll.se

JAN-ERIK JOHANSSONÖstergötlands länTel: 011-22 33 74jan-erik.johansson@lio.se

JOHANNA LEVINJönköpings länTel: 0380-55 35 41 eller0380-55 30 37johanna.levin@ltjkpg.se

SLOFs kontaktpersonerNINNIE KARLSSONKronobergs länTel: 0372-58 51 47ninnie.karlsson@ltkronoberg.se

SANNA HOLSTEINGotlands länsanna.holstein@hsf.gotland.se

PETRA WESTRINBlekinge länTel: 0454-353 31 eller0454-972 85petra.hagstrand-westrin@ltblekinge.se

CHRISTINA HOUGAARDRegion SkåneTel: 040-33 28 10christina.hougaard@skane.se

BIRTHE HOLMQVISTHallands länTel: 035-13 96 14birthe.holmqvist@halmstad.se

KERSTIN JILLEFORS MELINGöteborgs och Bohus regionTel: 031-776 01 34kerstin.jillefors.melin@vgregion.se

CHARLOTTA WISINGÄlvsborgs länTel: 0322-22 61 21charlotta.wising@vgregion.se

SARA ENGSTRÖMSkaraborgs länTel: 0500-44 45 63sara.engstrom@telia.com

ANNA DJURBERGÖrebro länTel: 019-602 22 38anna.djurberg@orebroll.se

KARIN DAHLINVästmanlands länTel: 021-17 50 23karin.dahlin@ltvastmanland.se

KRISTINA LARSSONDalarnas länkristina.e.larsson@ltdalarna.se

ROSE-MARIE SVENSSONGävleborgs länTel: 026-15 47 80rose-marie.svensson@lg.se

KATARINA NYGRENVästernorrlands länTel: 060-19 12 26katarina.nygren@sundsvall.se

ANNIKA KARLBERGJämtlands länTel: 063-15 33 58annika.sjoqvist@jll.se

KARIN BRUNNEGÅRDVästerbottens länkarin.brunnegard.us@vll.se

ANNA-LENA DYNESIUSNorrbottens länTel: 0970-195 50anna-lena.dynesius@nll.se

HANDLÄGGARE & OMBUDSMÄN: TEL (ARB:)Sara Andersson studenter 08-466 24 10Katarina Berkowitz förhandl. kommun, landsting, privat 08-466 24 23

AC, BD, C, F, N, U, X, Västra Götalands länGunilla Johannesson arbetsmarknad och förhandl. 08-466 24 03

Stockholms läns landstingLise-Lotte Klavebäck förhandl.privat, kommun Stockholms

län, privat, landsting kommun Z län 08-466 24 18Sara Luthander-Hallström förhandl. statlig sektor, hela landet 08-466 24 27Anna Steen förhandl, kommun, landsting, privat 08-466 24 30

G, H, K, Skåne län, AB privatLars-Erik Svelander förhandl. kommun, landsting, privat 08-466 24 67

AB kommun, D, E, I, S, T, W, Y, Z-länBo Westas utredning 08-466 24 05

Kansliledning och övriga gemensamma resurser för DIK,Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter & Naturvetareförbundet:

VD och FÖRHANDLINGSCHEF:Åke Lindström 08-466 24 38Maria Klingemo sekreterare 08-466 24 37

CENTRALA FÖRHANDLINGAR & UTVECKLINGSFRÅGOR:Ulf Björkstrand chefsförhandlare 08-466 24 22Ingrid Blomqvist sekreterare 08-466 24 25Lars Fagerstedt direktör 08-466 24 29Saida Karlsson sekreterare 08-466 24 35Ulrika Larsson enhetschef 08-466 24 12Helena Nicklasson organisation och utveckling 08-466 24 36Lennart Sandström ombudsman 08-466 24 21

ADMINISTRATION:Lars Brunnelöv adm.chef 08-466 24 74Ing-Marie Enmalm redovisning 08-466 24 78Bo Jernberg ansvarig medl.reg, pers.adm. 08-466 24 73Per Lagerberg fastighet, inköp, vaktmästeri 08-466 24 14Johan Lilja PC-tekniker 08-466 24 71Elisabeth Lindgren redovisning 08-466 24 77Annika Marshall reception 08-466 24 00Marie Norin kanslist 08-466 24 19Anneli Åberg datasupport 08-466 24 72

LOGOPEDNYTT 8/02 5

Hetare ämne än prioriteringar ärnästan svårt att hitta i dagens sjuk-vård och det var en mycket nyttig

dag med många aha-upplevelser serverade avGunnel Andersson Wallgren, logoped, ochLeif Carlsson, riksdagsman. Och dagen in-leddes med klargöranden: prioriteringar finnsi allt. Och med tanke på att logopedernaskompetensområde hela tiden ökar, nyapatientgrupper och nya behandlingar kom-mer till i en helt annan takt än vi får fler tjäns-ter, så blir det till att prioritera. Vi fick enmycket intressant och klargörande genom-gång av bl a prioriteringsgrupper, se tabell 1,de bakomliggande etiska grundprinciperna,se tabell 2, samt prioriteringsnivåerna i hälso-och sjukvården.

MÅNGA INTRESSANTA FRÅGOR och dis-kussioner blev det under dagen, inte minstnär vi med Gunnel Wallgrens hjälp försökteapplicera tankarna på logopedi. Se bl a för-slag på prioriteringsordning för logopedifrån arbetsgrupp inom SLOF, tabell 3. Ochskulle man t ex kunna tänka sig att paral-lellt till prioriteringsgrupperna (som base-ras på patienternas svårigheter) ha en prio-riteringsordning för logopedisk åtgärd?Eller har vi redan det? En av många vik-tiga saker som framkom under dagen är attprioriteringarna gör vi logopeder för vårtområde, men ansvaret för dessa prio-riteringar är inte vårt, utan ligger på led-ningen och politiskt.

Jobbigt med prioriteringstänkande? Na-turligtvis, för det innebär ifrågasättande avhur vi arbetar och med vad. Prioriterings-arbete är egentligen ett gigantiskt föränd-ringsarbete. Och vem gör sådant med vän-ster hand medan man med höger försökeravverka väntelistor?

Tabell 1Prioriteringsgrupper

Prioriteringsgrupp I• Vård av livshotande akuta sjukdomar• Vård av sjukdomar som utan behandling

leder till varaktigt invalidiserande tillståndeller för tidig död

• Vård av svåra kroniska sjukdomar

• Palliativ vård och vård i livets slutskede• Vård av människor med nedsatt autonomi

Prioriteringsgrupp II• Prevention, skall vara dokumenterat ef-

fektivt, t ex rökstopp• Habilitering/rehabilitering (gäller döva

och dövblinda. Övriga hab/rehab följerprioriteringsordningen)

Prioriteringsgrupp IIIVård av mindre svåra akuta och kroniskasjukdomar

Prioriteringsgrupp IVVård av andra skäl än sjukdom eller skada

Tabell 2Etiska grundprinciper

Människovärdesprincipen - alla människor harlika värde och samma rätt oberoende avpersonliga egenskaper och funktioner isamhället.

Behovs-solidaritetsprincipen - resurserna börfördelas efter behov.

Kostnadseffektivitetsprincipen - vid val mel-lan olika verksamheter eller åtgärder bören rimlig relation mellan kostnader och ef-fekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livs-kvalitet, eftersträvas (inom samma sjukdom,man ställer ej sjukdomar mot varandra).

Tabell 3Förslag på prioriteringsordning förlogopedi

Grupp 1:Dysfagi/ät- och sväljsvårigheter hos barnoch vuxna på grund av mun-/svalg-motoriska nedsättningar som isolerat elleri kombination med andra funktionsned-sättningar leder till betydande handikapp iden vardagliga livssituationen.

Nedsättning i förmågan att kunna kom-municera via tal hos barn och vuxna somisolerat eller i kombination med andrafunktionsnedsättningar leder till betydandehandikapp i den vardagliga livssituationen.

Nedsatt språklig förmåga hos barn ochvuxna på grund av medfödd eller förvär-vad hjärnskada som leder till betydande

handikapp i talad och skriven vardagligkommunikation.

Andra språkstörningar hos barn ochvuxna som leder till allvarliga hinder i tal-ad och skriven vardaglig kommunikation.

Grupp 2:Speciella verksamheter som har logopediskspetskompetens inom hjälpmedel för kom-munikation och oral motorik.

Grupp 3:Röst-, tal- och språkstörningar samt ned-sättning av läs- och skrivförmågan som inteleder till allvarliga hinder i den vardagligalivsföringen.

Grupp 4:Logopediska insatser av andra skäl än sjuk-dom och skada.

För den som vill läsa mer rekommenderasPrioriteringsutredningens delbetänkandeSOU 1993:93 och slutbetänkande SOU1995:5, ”Vårdens svåra val”, om prioriteringarinom hälso- och sjukvården; regeringens pro-position 1996/97:60: ”Prioriteringar inomhälso- och sjukvården”, som följde på de tvåbetänkandena; Socialstyrelsens ”Prioriteringari sjukvården. Beslut och tillämpningar”,1999:16; Prioriteringsdelegationens slutbe-tänkande SOU 2001:8, ”Prioriteringar i vår-den”, boken ”Prioriteringar i hälso- och sjuk-vården - att hushålla för rättvisa” av SusanneWaldau, Studentlitteratur, och ”Kvalitetsar-bete inom logopedi”, 1999:10, av GunnelWallgren. Man kan också gå in påPrioriteringscentrums hemsida (nationelltcentrum för prioriteringar i hälso- och sjuk-vården): http://e.lio.se/prioriteringscentrum.De har bl a kommit med en rapport, 2002:1,från Prioriteringskonferensen ”Perspektiv påprioritering”.

Monica Käll GuldbrandEnhetschef

Ulrika WahleProcessansvarig logoped inom

röstområdetMottagningen för logopedi och foniatri

Sahlgrenska universitetssjukhusetGöteborg

FackligtRansonerat, avlett, spätt ut,försenat, vägrat eller avskräcktnågon på sistone?Vad är det vi logopeder gör i vår vardag egentligen? Ja, det var vi en grupp om drygt 20 logopeder

som fick en tankeställare om när vi gick en prioriteringskurs i SLOFs regi 28 augusti 2002.

6 LOGOPEDNYTT 8/02

PROGRAM STÄMMANTorsdag 20/3

8.30- 9.30 Registrering + kaffe

9.30-11.30 ”Outcomes of care and evidencebased practice : Universal imperatives and initiatives”Carol Frattali, Ph.D, National Institutes of Health, Bethesda, MD, USA

11.45-12.15 Presentation av utställningsföretag

12.15-13.45 LUNCH samt tid att besöka utställningen

13.45-14.30 I SCA(tm) ”Supported Conversation for Adults with aphasia”Logoped Eric LindströmHur SCA(tm)-modellen kan tillämpas vid neurologisk rehabilitering - några kliniska erfarenheter.II ”Helsingborgsmodellen - omhändertagande av stamning hos barn”Logopederna Marie Garsten och Cecilia LundströmModellen, som har inspirerats av nyare forskningsrön inom området, beskrivs. Tonvikt läggs vid detinledande föräldrasamtalet som bygger på ett konsultativt förhållningssätt samt arbetet medgrupper. En uppföljningsstudie redovisas.

14.45-15.30 I Fortsättning SCA(tm)-modellen enligt ovanII Fortsättning Helsingborgsmodellen enligt ovan

15.30-16.0 KAFFE

16.00-17.00 SLOF-info samt SLOF-pristagare

19.00- Middag med underhållning

Fredag 21/3

8.30-9.15 I ”Språkstörning hos tvåspråkiga svenska barn, epidemiologiska och lingvistiska aspekter.”Logoped Eva-Kristina SalamehDen tvåspråkiga språkutvecklingen. En jämförelse mellan enspråkiga barn med avseende på remittering,bedömning och intervention. Riskfaktorer för grav språkstörning. Hur testa?II ”AKK och logopedi”Logopederna Boel Heister-Trygg, Ida Andersson och Maja Sigurd-PilesjöSÖK - Södra Regionens KommunikationscentrumSÖK har sedan -95 försökt ge språkliga, sociala och etiska aspekter på AKK, liksom beskrivit teori och metoder för AKK. Föreläsningen kommer att ge vår syn på AKK, informera om våra aktiviteter och diskutera logopedensroll i sammanhanget.

9.30-10.15 I Fortsättning om flerspråkighet enligt ovanII Fortsättning om AKK enligt ovan

10.15-10.45 KAFFE

10.45-11.30 I ”Feldenkrais för logopeder - varför det?”Leg logoped Ann-Christine OlssonKort introduction av vad Feldenkrais är och vad den kan innebära för logopedbehandling samt demonstrationav en Feldenkraislektion med deltagarna. Reflektioner och frågor.II Föreläsning om Marte MeoFöreläsare inte klart vid tryckningen

11.45-12.30 I Fortsättning Feldenkrais enligt ovanII Fortsättning Marte Meo enligt ovan

12.30-13.45 LUNCH

13.45-14.45 ”Brådmogna barn, vuxna ungdomar och ungdomliga vuxna; Den förlängda ungdomstiden ochdess konsekvenser under vägen från barndom till ungdom och vuxenskap.”Mats Trondman, Prof i kultursoc och barnungdomsforskare vid Växjö Universitet och M-ö HögskolFrågan om relationer mellan grundläggande samhällsstrukturella förändringar, ungas självförståelseformer och dess betydelse för kultur- och fritidsmönster. Frågan om relationer mellan generationer berörs samt auktoritetoch kommunikation som möjlighet.

14.45-15.15 KAFFE

15.15-16.15 ”Svensken om svenskan”Lars-Gunnar Andersson, Professor i lingvistik, Institutionen för lingvistik, Göteborgs UniversitetTill radioprogrammet Språket kommer det varje vecka ca 50 brev med frågor om språket, hur det är och hur det håller på att bli. Föreläsningen handlar om den syn på språket som dessa brev förmedlar.

16.15-16.30 Avslutning

LOGOPEDNYTT 8/02 7

Residence Hotel 3-stjärnigt 1 215 1 395

Sjöfartshotellet 2-stj. m WC/dusch 680 680

Avgift Antal Kr

Konferensavgift Medlem 1 600 kr (001)

Ej medlem 2 100 kr (002)

Student 300 kr (003)

Kontaktperson 1 000 kr

Dagavg medlem/ickemedlem 1 000/1 300 kr (100)

Middag med underhållning 20/3 150 kr (100)

TOTALT ATT BETALA

Speciella önskemål (kost, logi): (300)

VAR VÄNLIG TEXTA!

Efternamn:

Förnamn:

Arbetsplats:

Adress:

Postnummer: Postadress:

Tel (b): Tel (a):

Fax: E-post:

Fakturan skickas till (om annan adress än ovan):

❑ Önskar separat faktura för middag, till:

(Avgifterna inkl momspålägg med 25%)Lunch & kaffe ingår i avgiften. Var god notera att anmälan är bindande. Vid återbud efter den 3:dje debiteras en avbokningsavgiftá 400 kr. Betalning av avgift sker mot faktura, ställd till en och samma mottagare.

HOTELLBOKNING

Ankomst: /

Avresa: /

Hotell Enkelrum Antal rum Dubbelrum Antal rum

Logopedstämman 20-21/3 2003Malmö Börshus, Malmö

ANMÄLAN 111/

Priserna gäller per rum och natt och inkluderar service och 12% moms. OBS! På Sjöfartshotellet tillkommer 50 kr/person förfrukost. All betalning för logi görs upp direkt med hotellet.

Datum: Underskrift:

Blanketten skickas senast den 21 februari per fax 08-466 24 13 eller per post tillDIK, Caroline Kejnemar, Box 760, 131 24 Nacka

GLÖM EJ ATT TA EN KOPIA FÖR EGET BRUK

8 LOGOPEDNYTT 8/02

Riksförbundet DHB och Afasi-förbundet/Talknuten har påbör-jat ett gemensamt treårigt pro-

jekt om barn med språkstörning. Båda or-ganisationerna har tidigare, under mångaår, arbetat för barn och ungdomar medspråkstörning och deras föräldrar. Genom

Medicinska Föreningen i Lund-Malmö delar varje år ut ett pe-dagogiskt pris - Mäster. Priset

tilldelas en lärare som undervisar i olikamoment på grundutbildningarna inommedicin, biomedicin, logopedi eller audio-logi. Pristagaren har på något sätt fångatelevernas intresse och förmedlat kunskappå ett sätt som gör det meningsfullt ochlätt att förstå. Alla studenter som är med-lemmar i Medicinska Föreningen har rättatt nominera en pristagare. En person ut-ses sedan av Medicinska Föreningens Full-mäktige till Mäster.

FÖR SINA PEDAGOGISKA INSATSER i ettkommunikationsprojekt samt som hand-ledare för olika grupper har Pia Strand till-delats detta pedagogiska pris och kan nu-mera titulera sig Mäster 2002! Pia Strandär logoped och har undervisat påläkarprogrammet i röst- och presentations-teknikskurser inom kommunikations-projektet. Detta projekt syftade till att för-

Barn med språkstörning –ett samarbetsprojekt

att organisationerna nu samarbetar i ettgemensamt projekt finns möjligheten attintensifiera och effektivisera insatserna förbarn med språkstörning och deras föräld-rar. Två projektledare på 75% vardera kom-mer att tillsammans arbeta för barn medspråkstörning.

Projektets mål är att sprida kunskap ochinformation om barn med språkstörningoch att genom påverkansarbete arbeta föratt skapa bra resurser inom bl a förskola,skola och fritidsverksamhet. Målet är ocksåatt verka för att skapa stödresurser för för-äldrar och att utveckla formerna för kon-takt och utbyte mellan föräldrar som harbarn med språkstörning. I projektet ingåräven att genomföra föräldrautbildning iolika form.

Sofie Wikström är ny projektledare somska arbeta för Riksförbundet DHB ochAfasiförbundet/Talknuten i det gemen-samma projektet om barn med språk-störning.

Pedagogiskt pris till logoped!

Sofie kommer att ansvara för föräldra-nätverk och föräldrautbildning. Tidigare harSofie arbetat som projektledare inomundersökningsbranschen under fleraår och är utbildad beteendevetare. Sofie ärockså mamma till en son som har en gravspråkstörning.

Eva Borgström, som arbetat som pro-jektledare för Afasiförbundet/Talknutenunder flera år, har varit med och startat uppsamarbetsprojektet. I mitten av oktoberövergick Eva till en ny tjänst hos en annanarbetsgivare. En ny projektledare kommeratt rekryteras inom det snaraste. Den nyaprojektledaren kommer att ansvara för in-formation och påverkansarbete.

Projekt Barn med språkstörning/Sofie Wikström nås på

tel 08-545 663 68info@sprakstorning.orgwww.sprakstorning.org

bättra studenternas kommunikationsfärdig-heter inom olika områden. Hon är tim-anställd på Institutionen för logopedi ochfoniatri vid Universitetssjukhuset i Lundoch arbetar där på logoped- och audio-nomutbildningarna, bland annat som hand-ledare, med PBL (problembaserat lärande)och med andra moment. Hon jobbar medutbildningar i kommunikation och arbe-tar mycket för Medicinska Fakulteten menhåller även i undervisning på andra fakul-teter, för lärare och handledare, på företag,för olika organisationer och med teater-elever och sångare.

PIA STRAND har tillsammans med andra lä-rare startat ”Kommunikationsstrimman”som är ett projekt inom vilket man vill tatillvara på studenternas önskan om att fåen linje i arbetet med kommunikationsfär-digheter. Hon är mycket omtyckt av sinastudenter och lyckas på ett glatt, positivtoch inbjudande sätt hjälpa studenterna attsjälva hitta en väg till kunskap. Hon är ly-

hörd och tar sig tid för studenterna ochutvecklar sin pedagogik genom samtal. Manuppmuntras att använda sin egen erfaren-het och knyta denna till den uppgift manför tillfället håller på att lösa.

MEDICINSKA FÖRENINGEN består av destudenter som studerar på logoped- ochaudionomutbildningarna, biomedicin-utbildningen, läkarutbildningen samt stu-denter vid fristående kurs vid MedicinskaFakulteten, Lunds universitet. Föreningenutgör dessa studenters kår och har cirka1300 medlemmar.

MÄSTER DELAS UT på Corbalen den 26e ok-tober i Lund. Vi i Medicinska Föreningenär stolta över att tilldela Pia Strand detta pris.

Linda JohanssonVice ordförande med ansvar för

utbildningsfrågorMedicinska Föreningen

Lund-Malmö

Sofie Wikström

LOGOPEDNYTT 8/02 9

Ger tal till människor som inte kan tala själv

ENKELT. TRYGGT. SÄKERT.

KONTAKTA OSS FÖR INDIVIDUELLA LÖSNINGAR.

Primusgatan 18, 112 62 StockholmTel: 08-695 69 40, Fax: 08-695 69 49

falckvital@falckvital.sewww.falckvital.se

• En talmaskin till brukare i alla åldrar med olika diagnoser

• Med olika överlägg byter man lätt ordförråd i nya situationer

• Kan användas med ord, symboler eller bilder

• Har stor talkapacitet och mycket bra ljudkvalitet

• Stor lagringskapacitet

• Liten, lätt och bärbar

Falck VocaFlex Colour ®

10 LOGOPEDNYTT 8/02

Iden första plenarföreläsningen fram-höll professor Ingvar Lundberg viktenav den semantiska utvecklingen för att

stärka läsförståelsen. Från en undersökningfrån Kansas redovisades att barn som växerupp i akademisk miljö under sina första treår har hört hela 34 miljoner ord, barn frånarbetarmiljö 21 miljoner ord och barn somväxer upp i social misär har hört ca 10 mil-joner ord. Faktorer i hemmet som påverkarspråk-, läs- och skrivinlärningen är exem-pelvis värdering av läsning och litteratur,positivt prestationstryck, den funktionellaanvändningen av skrift, läsning tillsammanssamt samtal. Ju längre fram i läsutvecklingen,desto mindre kontextberoende är läsaren.Lundberg påminde om att fonologisk med-vetenhet i förskoleåldern förutsäger hur läs-inlärningen går, men betonade att - i likhetmed meteorologernas förutsägelser om väd-ret - mycket kan hända i både positiv ochnegativ riktning. För att bli en framgångsrik

läsare bör barnet få stöd för att utveckla fo-nologisk medvetenhet, bokstavskännedom,ordförråd, lyssnarvana, medvetenhet omskriftens konventioner samt motivation ochlust att lära. Det behövs noggrann uppfölj-ning av läsinlärningen. Subjektiva tyckan-den är inte tillräckligt.

EN AV KONGRESSENS HÖJDPUNKTER varenligt min mening föreläsningen av UtaFrith, professor vid University College iLondon och ett välkänt namn för svenskalogopeder. Att hon är en uppskattad och res-pekterad föreläsare stod klart när hon i sam-band med föreläsningen erhöll en utmär-kelse från Sveriges neuropsykologer. Frithredogjorde för aktuella forskningsprojekt ivilket flera aktuella teorier om orsaken tilldyslexi testades på samma individer.

WHITE ET AL jämförde 22 dyslektiska barnvars ”reading age” i genomsnitt var 1,5 år

efter deras kronologiska ålder. Nio av bar-nen hade ADHD, fyra dyspraxi. Kontroll-gruppen presterade bättre på alla test, trotsatt den inte heller var homogen. Även blandkontrollbarnen fanns ”outliers” med starktavvikande resultat. Undersökningen visadeatt motorisk utveckling varken predicerarläsning eller fonologisk medvetenhet. Fo-nologisk medvetenhet predicerade däremotläsning i denna studie. Frith konstaterade,att motoriska svårigheter i måttlig grad lik-som bristande uppmärksamhet finns i 60%av alla kliniska material. Många dyslekti-ker har inte några motoriska problem.

I SALZBURG studerades tioåriga dyslekti-ska barn med och utan ADHD samt enkontrollgrupp. Kriteriet för dyslexi var härläshastighet. De 5% långsammaste läsarnastuderades särskilt. I den gruppen fanns så-väl kombinationen dyslexi/ADHD somren dyslexi. I nedanstående tabell jämförs

BLI VÄN MED DETSKRIVNA ORDET

Tredje nordiska kongressen om dyslexipedagogik

För tredje gången anordnades konferens i Stockholm under ovan-

stående rubrik. Ansamlingen av deltagare var god - över tusen

personer tillbringade, trots sol och sommarvärme, tre augusti-

dagar i Folkets Hus för att ta del av den senaste forskningen inom

området. Liksom tidigare anordnades kongressen av Svenska

Dyslexistiftelsen och organisationskommittén hade åstadkommit

ett välfyllt program med både stora plenarföreläsningar och

femparallelliga seminarier. Kongressen öppnades av Skolverkets

generaldirektör Mats Ekholm.

LOGOPEDNYTT 8/02 11

balans och ordflöde. De barn som hadebåde dyslexi och ADHD var inte sämre påläsning än barnen med bara dyslexi.

FRITH KONSTATERADE, att fall medcomorbiditet tyvärr leder till missledandeuppfattningar om huvudproblemet när detgäller dyslexi. Många dyslektiker har dif-fusa tilläggsproblem, precis som i befolk-ningen i övrigt, men rena fall existerar. Vissadyslektiker har varken visuella, auditiva el-ler motoriska problem, medan många godaläsare har svårigheter inom alla dessa om-råden. Visuella, auditiva och motoriska pro-blem kan därför inte sägas vara nödvändiga ellertillräckliga orsaker till dyslexi. Däremot ärfonologiska svårigheter i sig tillräckliga för attorsaka dyslexi. Svårigheter med fonologisk be-arbetning förklarar de svårigheter med talat ochskrivet språk som vi möter hos barn med språk-störning och dyslektiker.

STÖRST GENOMSLAGSKRAFT i dagspressenfick professorn i psykologi och pedagogikJoe Torgesen från Florida. Han talade omeffektiv intervention för elever under skolår9-12. I eleganta diagram visade Torgesenhur traditionell specialundervisning hjäl-per eleverna, men inte ”stänger gapet”mellan dyslektiker och övriga elever. Manhåller sin inlärningstakt men kommer ald-rig ifatt. Genom att optimera innehållet ochintensifiera undervisningen kunde manunder en begränsad period - 2 tim/dag i 8veckor - reducera avståndet mellan dyslek-tiker och resten av eleverna. Läsningen blevmer flytande men ej normaliserad. Torge-sen redogjorde för några olika tränings-studier. Gemensamt för de framgångsrikametoderna var att följande områden beto-nades:

• Upprepad övning av nya färdigheter• Undervisning individuellt eller i liten

grupp• Undervisning om strategi för inlärning• Fonologisk medvetenhet, avkodning

ARTIKULATORISK MEDVETENHET nämndessom en viktig faktor. Andra viktiga delar iundervisning kan vara stavelseläsning,”shared reading”, att skriva om det lästasamt att sammanfatta det lästa. Torgesenmenade, utifrån en genomgång av olikaträningsstudier, att måttliga läsproblem(kring 30:e percentilen) kan normaliserasmed en insats av 60 timmars undervisningi liten grupp. Svårare läsproblem (kring 10:epercentilen) kan uppnå läskunnighet meninte läsflyt på 100 timmar undervisning iliten grupp. Mycket svåra läsproblem (2:apercentilen) kan lära sig avkoda och upp-når läsförståelse men ej läsflyt.

TILL FAKTORER SOM PÅVERKAR LÄSFLYTräknade Torgesen andelen ord som kanavläsas direkt (”sight words”), process-hastighet, avkodningshastighet, hur snabbtläsaren uppfattar den övergripande me-ningen med texten. Dyslektiker står ofta idet olyckliga valet mellan läshastighet och nog-grannhet. Torgesen förordade tidig intervention -redan före eller vid skolstart.

PROFESSORN I SPECIALPEDAGOGIK vid Lä-rarhögskolan i Stockholm, Mats Myrberg,har i ett projekt ägnat sig åt att kartläggaläsforskares olika syn på läsning och dys-lexi med det positiva syftet att få slut på”läskriget”. Vidare vill man i projektet kart-lägga bästa kända läs- och skrivpedagogikoch sammankoppla forskning och ”expertl-ärarkunskap”, d v s samlad god erfarenhetfrån fältet. Tyvärr, konstaterade Myrberg,anammas fortfarande ”helbrägda-pedagogik” och allehanda galenskaper. Fö-reställningar om två skilda forskarläger finns,och okunskapen är stor om aktuell forsk-ning bland lärare. Tyvärr utarmas för när-varande svensk läsforskning genom att fors-kare flyttar utomlands.

MYRBERG FÖRORDADE struktur och sys-tematik. Läsundervisningen måste ha ennoggrann inledning. Han konstaterade, attlärarutbildningen nu är bättre inom dettaområde, men att det finns ett glapp på 15-20 år i den svenska lärarkåren. Elevernabehöver aktiv vägledning, tid och uppre-pad övning. Här såg Myrberg en fara i detpopulära temaorienterade arbetssättet ochi problembaserad inlärning om man intesamtidigt lär ut struktur. Lärare behöverkunna bedöma barns språkliga kompetensoch utveckling, och varje lärare behöver

10-åringar i Salzburg Balans på ett ben ”Rapid naming”

Dyslexi Stadig Långsam

Dyslexi och ADHD Ostadig Långsam

ADHD Ostadig Snabb

kontrollgrupp Stadig Snabb

Mingel framför SLOFs monter.

▼

12 LOGOPEDNYTT 8/02

I SAMBAND MED KONGRESSEN utdelades pris av Dyslexistiftelsens och Dyslexiföreningens hedersordförande, Marianne Berna-dotte. Hon har länge engagerat sig i frågor som rör dyslexi och fanns med redan vid bildandet av den internationella Rodin-akademin. Personligen har Marianne Bernadotte erfarenhet av dyslexi i familjen, då hennes bror hade svåra problem, och hon hardärför initierat och bidragit till att priset är instiftat.

Då det var den tredje nordiska kongressen var det också tredje gången som priset delades ut. I år fick sex personer utmärkelsen, varavglädjande nog två logopeder. Förutom Bodil Andersson och Ulla Föhrer, vars motiveringar återges nedan, belönades

• Ulrika Wolff, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

• Peter af Trampe, docent, Lingvistiska institutionen vid Stockholms Universitet.

• Torkel Klingberg, hjärnforskare, för närvarande verksam vid Karolinska sjukhuset.

• Karl Magnus Petersson, forskare tillsammans med Torkel Klingberg vid Karolinska sjukhuset.

BODIL ANDERSSON, logoped, bor i Lund men jobbar mycket i Stockholm. Flitigt anlitad föreläsare, bra på datorer och tekniskahjälpmedel. Motivering: För hennes hängivna, kompetenta och innovativa insatser i fråga om teknisk utveckling, upplysning ochpedagogik inom dyslexiområdet samt för hennes framgångar på den internationella dyslexiarenan (läs också Bodils artikel om dyslexipolicysom börjar på nästa sida, reds. anm.).

ULLA FÖHRER, logoped, ledamot i Svenska Dyslexiföreningens styrelse, Motivering: För hennes pionjärinsats som logoped pådyslexiområdet, för hennes viktiga skriftställarskap samt för hennes outtröttliga engagemang och beundransvärda tålamod i detframgångsrika kliniska arbetet. Därtill har hon väsentligen bidragit till formande och konsolideringen av den Svenska Dyslexifören-ingen.

Astrid Frylmark

kunna många metoder för att kunna an-passa undervisningen till enskilda eleversförutsättningar. Ett diagnostisktundervisningssätt och återkommande stan-dardiserade test behövs. En extrem över-inlärning av bokstäver, ljud och fonologiskmedvetenhet rekommenderades. Ord-förrådspedagogik, högläsning, samtal är allaaktiviteter som främjar läsinlärningen i sko-lan. Tyvärr har högläsningen minskat närman ser till tidsanvändningen i skolan.Myrberg efterlyste avslutningsvis övergri-pande krav på skolans styrning och orga-nisation samt evidensbaserade, rationellametoder.

DEN SISTA av de huvudföreläsningar jagkommenterar här hölls av MargaretSnowling, välkänd professor i psykologi frånUniversity of York och onekligen en av värl-dens största namn inom fältet. Snowling re-dogjorde i rask takt för en rad studier, dären genomgående trend var den betoning avsemantisk kompetens för läsning som beto-nades förutom den fonologiska. För att tadel av Snowlings forskning rekommende-rar jag den andra upplagan av hennes bokDyslexia (Blackwell publ. 2000).

UTBUDET AV FÖRELÄSNINGAR var stort,och det var inte lätt att välja i det digraprogrammet. Ett flertal svenska logopederförekom i talarstolen. Deras föreläsningarrefereras inte här, eftersom jag oftast valdeatt lyssna på mer långväga talare. I program-met förekom Bodil Andersson, Ulla Föhrer,

Christina Gunnarsson, Christina Hellman,Kerstin Hill, Eva Magnusson, ElisabethMiske samt Monica Westerlund. Mångalogopeder var i likhet med mig själv en-dast deltagare vid kongressen. För SvenskaLogopedförbundets räkning hade jag sam-manställt en monter med information omlogopeders arbete med dyslexi, och det varmånga som hittade vägen till SLOFs mon-ter under pauserna. Förutom informations-material från bl a Danderyds sjukhus ochAkademiska sjukhuset fanns foldrar om

språkstörning och stamning från patient-föreningar, samt allmänna röstråd medtanke på alla lärare som deltog. Många frå-gor, svar och synpunkter kunde utbytas vidLogopedförbundets monter, och mångalärare och andra deltagare skriver nu medSLOFs reklampennor som DIK-förbundetställt till förfogande.

Astrid FrylmarkCheflogoped

Sundsvalls sjukhus

Margaret Snowling samtalar med några intresserade åhörare efter föreläsningen.

LOGOPEDNYTT 8/02 13

Dyslexipolicy i Sverige – en gemensam ange-lägenhet som kräver nyanserad diskussionInternational research and European policy conferenceon dyslexia, Uppsala 14-16 aug 2002

Svenska Dyslexistiftelsens tredje nord-iska kongress ägde rum i Stockholmi början av augusti. Bara några dagar

senare hölls i Uppsala en konferens kringinternationell forskning och europeiskdyslexipolicy, arrangerad av en organisationkallad E-dart, med psykologen och doktor-anden Jan Alm i spetsen, Uppsala kommunoch Uppsala universitet. Jag bevistade båda.Den som undrar varför dessa två evene-mang inte samordnades formellt, ställer enfullt berättigad fråga. Det är ett utmärktinitiativ att anordna en konferens om po-licy. Sverige behöver mer diskussion! Endel strider om vem som ”äger dyslexi-frå-gan”, vilka som ska skriva intyg och hur viska avgöra vilka människor som är berätti-gade till särskilda insatser. Praxis skiljer sigmellan olika delar av samhället och utifrånlokala förhållanden, vilket kan skapa orätt-visor och viss förvirring. Mitt i blåsten stårde människor som behöver och har rätt tilladekvat hjälp. Så visst behöver vi utvecklaen policy, men inte på det vis somkonferensupplägget i Uppsala antydde.Kärnan i den kritik jag här riktar motpolicykonferensen i Uppsala är att den gaven skev bild av det vetenskapliga läget idyslexivärlden. Den som inte har tid att läsafackartiklar regelbundet och hänga med idiskussionens vågor, kan ha svårt att upp-fatta detta. Med tanke på att huvudtematpå denna konferens lockade en del besluts-fattare utan djupare branschkunskap, hadeprogramläggarna ett särskilt ansvar att geen balanserad version av tingens tillstånd.Att som Alm dessutom gå ut i media medbudskap om att Sverige borde anpassa sigtill en ”internationell standard” i dyslexi-frågor är direkt missledande och skadar denseriösa debatten.

LÄSNING OCH SKRIVNING är komplice-rade processer som kan belysas från mångahåll. Vi är olika duktiga på att läsa och skriva,och det är få personer som helt saknar för-mågorna. Problem med skriftspråket kanha många orsaker: låg utbildning, annat mo-dersmål, hjärnskada m m. Att läs- och skriv-svårigheter också kan bero på genuinafunktionsnedsättningar står klart. Forskareär till och med gener på spåren1. Skolanmåste naturligtvis hjälpa alla som har svårtatt läsa och skriva, oavsett orsak.Det finns ingen officiell definition av dys-lexi, men en ofta citerad definition2 antogs1994 av forskningskommittén inom deninternationella dyslexiföreningen (IDA)och av the National Institute of Health iUSA. Den lyder:Dyslexi är en av flera, distinkta inlärnings-svårigheter.Det är en specifik, språkligt baserad, medföddstörning, som kännetecknas av svårigheter attavkoda enskilda ord, vilket i sin tur vanligenberor på nedsatt fonologisk förmåga.Svårigheterna med ordavkodning är oftast ovän-tade med hänsyn till ålder, övriga kognitivaförmågor och studiebegåvning; de är inte resul-tatet av en generell utvecklingsstörning eller sen-sorisk störning. Dyslexi visar sig genom språk-liga problem av olika svårighetsgrad. Ofta ses,förutom lässvårigheter, ett tydligt problem medstavning och skrivning.

(min översättning)

Definitionen beskriver ett språkligt, med-fött problem där svår igheter medordavkodning är ett kardinalsymptom.Grundorsaken relateras till en svikt i detfonologiska systemet, som har att göra meduppfattningen av det talade språkets ljud.Denna syn är förhärskande idag, men stårinte oomstridd. Forskning pågår och dys-lexi är inget trivialt.Vissa forskare betraktar dock inte dyslexisom ett i grunden språkligt problem ochväljer därför en bredare eller annorlundadefinition. Man diskuterar vad som ingår iden primära problematiken, och vad somska betraktas som sekundära effekter. Fleraforskare har uppmärksammat t ex problemmed ordmobilisering och automatisering(”flyt”) och vill inkludera dylikt i sindyslexidefinition. Olika mycket läggs alltsåin i begreppet dyslexi och därför är det svårtatt jämföra studier. På senare tid har defi-nitioner som den ovan kritiserats för att ialltför hög grad utgå från alfabetiska språk,med kraftig bias för engelska. Kanske kaninte forskningsresultaten generaliseras tillandra typer av språk?Eftersom läs- och skrivkunnighet inte ären absolut färdighet, blir alla angivelser avhur många som har svårigheter en kon-struktion. I verkliga livet är gränsen mellanvad som är och inte är dyslexi flytande. Enforskare måste dock göra en exakt avgräns-ning, för att kunna kontrollera variablernai studier. Den gränsen dras godtyckligt.Beroende på hur snäv gräns man drar ochvilken definition man utgår från, kommerantalet identifierade individer med problematt variera.En helt annan fråga än den om definitio-nen - men minst lika viktig - är hur sam-hällets resurser ska knytas till en viss diag-

Logoped Bodil Andersson reagerar på en bild avdyslexivärlden som hon inte känner igen och menaratt psykolog Jan Alm är ute på hal is med sina bud-skap i media om att Sverige inte anpassat sig till”internationell standard” beträffande dyslexifrågor.

1 Olson RK & Gayan J (2001). Brains, Genes, andEnvironment in Reading Development. I: S Newman& D Dickinson (red), Handbook of early literacydevelopment (s. 81-96). New York: GuildfordPublications, Inc.2 www.interdys.org/servlet/compose?section_id=5

Debatt

▼

14 LOGOPEDNYTT 8/02

nos, eller kanske bättre uttryckt: till ett visstfunktionshinder. Det råder inget enkeltsamband mellan en persons testresultat ochgraden av handikapp, eftersom handikap-pet uppstår i mötet med läs- och skriv-kraven i omgivningen.För att angripa ett så komplext område somläsning, skrivning och dyslexi, krävs därfören bred vetenskaplig förankring. MatsMyrberg, professor vid Lärarhögskolan iStockholm, genomför just nu på Skol-verkets uppdrag ett stort projekt kallatKonsensusprojektet, som går ut på att iden-tifiera vad som förenar läsforskarnas syn pådyslexifrågor. Han intervjuar 24 aktiva fors-kare i landet - medicinare, psykologer, pe-dagoger och lingvister. Detta är ett viktigtprojekt eftersom det syftar till att visa påtvärvetenskaplig enhet i stället för splitt-ring. Modellen kommer från USA3, därman satt samman forskare från olika lägerför att vetenskapligt granska lästränings-metoder - ett mycket omfattande och upp-märksammat arbete. Myrberg har i Kon-sensusprojektet lagt ribban för vetenskap-lighet högt, och så bör det vara. De somintervjuas är disputerade forskare meduniversitetsförankring. Förutom forskare,intervjuas en rad s k expertlärare - erkändapedagoger med lång erfarenhet, men intedoktorstitel.

SYFTET MED POLICYKONFERENSEN i Upp-sala uppgavs av Alm själv vara att besvaratre frågor:1. Vem har dyslexi?2. Vem är kvalificerad att diagnostisera?3. Vilka intyg är tillförlitliga?I tidningsartiklar och debattinlägg4 har Almmålat upp en bild av att det finns en inter-nationell standard för dyslexidiagnostik,som Sverige inte anpassat sig till. Alm me-nar att förvirring och ovetenskaplighet rå-der i vårt land, som ”befinner sig långt ef-ter USA och England”. Om detta är sant,vore det förfärligt och genant. Finns detsystem - internationella, till och med - somkan ge oss exakta och användbara beskedom dyslexi, ska vi naturligtvis kräva att detillämpas i alla sammanhang. Inte ska välSverige bete sig som en efterbliven nation.Men Alms svartvita återgivning av lägetkräver kraftig nyansering.Det är sant att Sverige har utvecklat en radsubsystem med olika beteckningar och skif-tande praxis kring utredningar och intyg,vilket vi bör komma till rätta med. Dennasituation är vi dock inte ensamma om. Ävenutomlands pågår en intensiv debatt. Vidsamtal med många forskare och praktiker ibåde USA och England, för att hålla mig

till Alms exempel på föregångsland, åter-kommer precis samma sorts frågeställningarsom vi brottas med i Sverige. Enligt Dr IanSmythe, en av redaktörerna till den kom-mande utgåvan av ”The InternationalBook of Dyslexia” 5 som redovisar praxisoch forskning i ca 40 länder, är världen enbrokig mosaik i fråga om hur dyslexifrågorhanteras. Detta avspeglar inte bara skiftandeförutsättningar, utan också det faktum attyrkesutbildningars innehåll inte är helt jäm-förbart mellan olika länder. I Storbritan-nien är kutymen att utredningar utförs iskolmiljö av ”educational psychologists” 6,en yrkeskår vars motsvarighet vi inte har iSverige, medan länder som Frankrike ar-betar utifrån en mer medicinsk modell7.Om ett barn i Frankrike misstänks ha dys-lexi, konsulteras en logoped för utredning8.Träningen där sker vanligtvis utanför skol-miljön.

DET STÄMMER att det existerar internatio-nella diagnossystem - avsedda för patient-statistik i sjukvården. De finns och de an-vänds, även i Sverige. Svensk sjukvård an-vänder ett internationellt diagnossystemsom heter ICD-109; i t ex USA användsett annat, kallat DSM-IV10. Att klassi-fikationssystem är internationella betyderemellertid inte att de är kristallklara ochanvänds genomgående, än mindre att de ärlämpliga för alla syften.Jag menar att både ICD-10 och DSM-IVärganska trubbiga verktyg i läs- och skrivs-ammanhang. De ger inga entydiga svar ifråga om avgränsningar, utan är snarast attbetrakta som riktlinjer. Viss glidning skerdessutom mellan olika översättningar. Somenskild yrkesutövare har man alltid ett själv-

ständigt ansvar att följa ”vetenskap ochbeprövad erfarenhet”.ICD-10 i den senaste svenska versionen11

innehåller en rad diagnoser under rubri-ken F81 rörande ”Specifika utvecklings-störningar av inlärningsfärdigheter”. Häråterfinns F81.0 Specifik lässvårighet och F81.1Specifik stavningssvårighet. Endera av dessadiagnoser kan ställas, om samtidigt diagno-sen R48.0 Dyslexi och alexi kan uteslutas.Detta kan tycks underligt, men förklarasav att diagnosen vanligen inte används för”utvecklingsdyslexi”, eftersom störningarav den typen sorterar under F-diagnoserna.Enligt Socialstyrelsen skall R48.0 använ-das för förvärvad dyslexi och oklara fall (närman inte kan avgöra om det rör sig ommedfött eller förvärvat tillstånd)12. Rubri-ken för avsnitt R48 lyder ”Dyslexi (läs-svårigheter) och andra symboldysfunktionersom ej klassificeras annorstädes” .Diagnosen F81.0 Specifik lässvårighet täckerproblem med både läsning och skrivning;F81.1 Specifik stavningssvårighet enbartstavnings- och skrivsvårigheter. Symptom-bilden vid båda dessa diagnoser ska känne-tecknas av ”specifik och klart försämradutveckling” av läs- respektive skriv-förmågan. Problemen får inte bero på ”lågmental ålder, synproblem eller inadekvatskolgång”. Kriteriet om ”låg mental ålder”kan antingen tolkas som att reell utveck-lingsstörning inte får föreligga, eller somatt något slags diskrepans krävs. Notera attinget sägs om hur grava svårigheterna måstevara. Vissa medicinska specialiteter har formu-lerat egna tolkningar eller egen praxis kringICD-10. I Sverige granskar och godkän-ner Socialstyrelsen välmotiverade och lo-giska fördjupningar och har exempelvisgodkänt Svensk Foniatrisk-LogopediskDiagnosklassifikation 2000, som innehål-ler diagnoserna F81.0 Specifik läs- och skriv-svårighet/”Dyslexi” (obs citattecknen) ochF81.1 Specifik stavningssvår ighet. R-diagnoserna rubriceras i denna specialist-version ”Symtom och sjukdomstecken påförvärvad tal- och språkstörning” och di-agnosen R48.0 kallas Dyslexi/alexi. Här stårdet explicit, till skillnad från i huvud-versionen, att det handlar om förvärvadetillstånd.DSM-IV, det klassifikationssystem som an-vänds kliniskt i USA, har tagits fram inompsykiatrin. Anledningen att man där intetillämpar ICD-10 är bland annat tradition,relevans för klinisk praktik i USA13. I

3 National Reading Panel: www.nationalreading-panel.org/Publications/summary.htm4 T ex Att Undervisa nr 6/97; Uppsala Nya Tid-ning, 2002-08-15

5 ”The International Book of Dyslexia” (2:a utgå-van), red Smythe I, Everatt J & Salter S, Wileys för-lag. Utkommer i början av 2003.6 För att bli ”educational psychologist” i Englandska man som utgångsläge vara antingen en utbildad,erfaren lärare eller ha en fil kand i psykologi. Däref-ter läser man ämnet ”educational psychology” i 1-2år. Den som gått vägen via psykologin måste dockförst ta en examen i ”teacher training” kallad PGCEoch arbeta som lärare i två år. I Skottland kan manha annan bakgrund, t ex vara socialarbetare eller lo-goped. (Källor: Dr Chris Singleton, Hull Universityoch Dr Gavin Reid, University of Edinburgh)7 Föreläsning av Alan Sayles, president i EDA (Eu-ropean Dyslexia Association), 2002-08-15, utifrånen enkätundersökning som genomförts kring vill-koren för dyslektiska barn i Europa.8 Personlig kontakt med Myriam Risser, författaretill kapitlet om Frankrike i ”The International Bookof Dyslexia”, som utkommer 2003.9 ICD-10 = The International StatisticalClassification of Diseases and Related HealthProblems, sammanställd av WHO. Den senaste eng-elska versionen är daterad 1990.10 DSM-IV = Diagnostic and Statistical Manual ofMental Disorders, 4:e utgåvan, utgiven av Ameri-can Psychiatric Association. Den senaste versionenutkom 1994. År 2000 kom DSM-IV-TR, en textre-videring som avsåg att uppdatera viss information,eftersom DSM-IV avspeglar forskningsläget 1992.

11 ”Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem1997”12 E-post från Annika Larsson, läkare, EpidemiologisktCentrum (EpC), Socialstyrelsen, 2002-09-0613 E-post från Dr William E Narrow, föreståndareför Psychopathology Research vid AmericanPsychiatric Institute for Research and Education,2002-09-06

LOGOPEDNYTT 8/02 15

försäkringssammanhang måste dock en ti-digare version av ICD-10 användas, menkoderna i denna version14 liknar mycketdem i DSM-IV.I Sverige är DSM-IV mest i bruk inompsykiatrin och bland vissa psykologer. I densvenska versionen finns diagnosnamn som315.00 Lässvårigheter och 315.2 Skrivsvå-righeter. Kriterierna för den förstnämndadiagnosen lyder, enligt den guide som of-tast används15:A. Läsprestationen, mätt med standardiserade,individuellt genomförda tester avseende läsfär-dighet eller läsförståelse, är klart under den för-väntade nivån för personer i samma ålder, medmotsvarande intelligensnivå och åldersrelevantutbildning.B. Störningen enligt kriterium A försvårar i be-tydande grad skolarbete eller andra aktivitetersom kräver läskunskaper.C. Om sensorisk funktionsnedsättning finns medi bilden är lässvårigheterna mer uttalade än för-väntat.Här talas det om prestationer ”klart underden förväntade nivån”, vilket lämnar ut-rymme för tolkningar, eftersom männis-kors förväntningar kan variera. Noteras kanatt ”läsfärdighet” i DSM-IV används somsamlingsbegrepp för något som i verklig-heten kan - och bör - uppdelas i kompo-nenter, t ex ordavkodning och hastighet.Än mer anmärkningsvärt är att ”läs-prestation” enligt DSM-IV kan avse an-tingen ”läsfärdighet” eller läsförståelse. Detföreligger ett högre samband mellan gene-rell begåvning och läsförståelse, än mellangenerell begåvning och ordavkodnings-förmåga16 och detta blir än mer uttalat omman avser enbart verbal intelligens. Omman använder läsförståelsevärdet som måttpå ”läsprestation” betyder det därmed attfärre personer ens teoretiskt kan uppfyllaett diskrepanskriterium.För diagnosen 315.2 Skrivsvårigheter angessnarlika kriterier, men beträffande ”förmå-gan att uttrycka sig i skrift”. Man kan föraparallella resonemang som kring begrep-pet ”läsprestation” när det gäller denna di-agnos: det är ytterst tveksamt att klumpaihop alla olika delkomponenter som liggeri begreppet ”förmågan att uttrycka sig iskrift”. Stavning är i sig en komplex fär-dighet och stavfel bör analyseras kvalita-

tivt. Att stava är en annan dimension avskrivandet än att uttrycka sig i grammatisktbegripliga meningar eller att ta läsar-perspektiv. Ingen hänsyn till dessa nyansertas i DSM-IV.Normalt är syftet med att utreda läs- ochskrivproblem att kunna ge en individ rätthjälp. För detta ändamål räcker inte de in-ternationella diagnossystemen för sjukvår-den. En diagnos från ICD-10 eller DSM-IV kan inte översättas till praktiska konse-kvenser för en undervisningssituation elleren arbetsplatsanpassning. Uppmaningar omanpassning till ”internationell standard” tersig därför som slag i luften.

ÄVEN NÄR ALM i sin egen föreläsning ut-trycker missnöje över att ”den internatio-nella terminologin” LD (learningdisabilities) och SpLD (specific learningdisabilities) inte används generellt i Sverige,är han ute på hal is.Den terminologi vi väljer att använda,hänger samman med samhällssystem,handikappolitik och kultur. Det Alm tyckseftersträva, är i själva verket ett närmandetill den amerikanska och engelska termino-login och därmed andra länders kultur. Villvi det? Passar det våra svenska förhållan-den? Låt oss diskutera.I USA används den federalt överenskomnatermen ”LD”, en paraplybeteckning förinlärningssvårigheter inom flera områden.Enligt amerikanska IDEA, the Individualswith Disabilities Education Act, från 199717,definieras ”SpLD” som en störning av eneller flera av de grundläggande psykolo-giska funktionerna involverade i förståelseeller användning av talat eller skrivet språk,”inklusive tillstånd som (—) dyslexi”18. Somsynes är detta ganska yviga termer, behäf-tade med samma typ av avgränsnings-svårigheter som vi känner igen från svenskaförhållanden. Vi får t ex inte veta exakt vaddyslexi är bara för att vi använder termenSpLD. Även om man hänvisar vidare tillDSM-IV för vidare besked, kommer det tillslut att handla om en professionell bedöm-ning och om godtyckligt satta gränser.

En av de amerikanska föreläsarna i Upp-sala underströk att termen LD ska betrak-tas som en juridisk definition, inte en medi-cinsk eller psykologisk. För att få tillgångtill specialundervisning i USA måste ettbarn klassas som LD, vilket innefattar ettdiskrepanskriterium. IDEA-lagen sägerdock inget om detta - diskrepanskravet ärett påfund av det amerikanska utbildnings-systemet. När IDEA antogs, bedömdes såmånga barn ha inlärningssvårigheter attskolornas budgetar sprack. Man bestämdedå att införa krav på diskrepans, för attminska elevunderlaget till specialunder-visningen. Elakt uttryckt fungerar termenLD i praktiken som ett instrument för attutestänga barn från specialundervisning -det gäller att vara tillräckligt dålig för att fåden hjälp man behöver. Hur stor diskre-pansen måste vara, skiftar mellan olika sta-ter; förmodligen alltså av ekonomiska skäl.Som Jane Browning, ordförande i theLearning Disabilities Association of Ame-rica19, en gång uttryckte det: ”The best wayto fix a learning disability (dyslexia) is tocross a state line.”

ÅHÖRARNA I UPPSALA fick en selektivframställning av situationen i dys-lexiforskningen. Att t ex inte ens nämnadet svenska konsensusprojektet på enpolicykonferens i Sverige, är uppseende-väckande. Ingen företrädare för de domi-nerande dyslexiteorierna gavs utrymme vidgemensam storföreläsning, medan exem-pelvis den kontroversiella och vetenskap-ligt hårt ansatta s k lillhjärneteorin20 pre-senterades utförligt utan konkurrens frånandra föredrag.Under konferensens allra första föreläsningi storforum, med HKH Drottning Silvia,borgarrådet Jan Björklund i Stockholm,Uppsala universitets rektor och landshöv-dingen i Uppland m fl inbjudna på plats,gavs en föreläsning om intelligens och dys-lexi. Budskapet här var att dyslexiutred-ningar måste inkludera begåvningstest föratt en kognitiv profil över individens styr-kor och svagheter ska kunna presenteras.Avsikten med begåvningstest är däremotinte alls att ta fram en genomsnittlig intel-ligensnivå för att jämföra med ”läsnivå”,sades det. Så långt låter det utmärkt i minaöron; vem tycker inte att det är bra attkunna lyfta fram elevers svaga och starkasidor? Att överge s k diskrepansbaserade14 ” The International Classification of Diseases,

Ninth Revision, Clinical Modification” (ICD-9-CM), utvecklad av the National Center for HealthStatistics för användning i USA.15 ”Mini-D-IV” (1995). Översättning av ”QuickReference to the Diagnostic and Statistical Ma-nual of Mental Disorders, fourth edition (DSM-IV)” till svenska av Jörgen Herlofson och MatsLandqvist. Förlag: Pilgrim Press.16 Vellutino FR, Scanlon, DM & Lyon, G R. (2000).Differentiating between difficult-to-remediate and readilyremediated poor readers. More evidence against the IQ-achievement discrepancy definition of reading disability.Journal of Learning Disabilities, 33, 223-238.

19 LDA (Learning Disabilities Association of Ame-rica) är en icke-kommersiell organisation som fö-respråkar personer med LD. Föreningen har ca50 000 medlemmar. Medlemmarna är brukare, för-äldrar och yrkesfolk. Webb: www.ldanatl.org/20 Teorin och introducerades i början av 90-taletav engelsmännen Fawcett & Nicolson, som häv-dar att störningen vid dyslexi kan lokaliseras tilllillhjärnan. I deras testbatteri för dyslexi ingår ettbalanstest som en av de viktigaste delarna.

17 Federal Law 94-142, I.D.E.A. ,www.ideapractices.org/law/regulations/regs/definitions.php#sec300.7c1018 I fullständig originalversion på engelska: ”Specificlearning disability is defined as follows:(i) General. The term means a disorder in one ormore of the basic psychological processes involvedin understanding or in using language, spoken orwritten, that may manifest itself in an imperfectability to listen, think, speak, read, write, spell, or todo mathematical calculations, including conditionssuch as perceptual disabilities, brain injury, mini-mal brain dysfunction, dyslexia, and developmentalaphasia.(ii) Disorders not included. The term does notinclude learning problems that are primarily theresult of visual, hearing, or motor disabilities, ofmental retardation, of emotional disturbance, or ofenvironmental, cultural, or economic disadvantage.” ▼

16 LOGOPEDNYTT 8/02

definitioner av inlärningssvårigheter liggerockså helt i linje med trenden bland fors-kare och kliniker idag.I nästa ögonblick motsäger föreläsaren docksig själv, då han uttrycker bestörtning ochoro över en ”rörelse” i USA som vill bortfrån just IQ-diskrepansbaserade definitio-ner av inlärningssvårigheter. Vad han åsyf-tar här är troligen en artikel skriven av engrupp amerikanska läsforskare (Reid Lyon,Richard Olson, Joe Torgesen m fl21), sompåtalat de brister som nyare forskning sermed IQ i dyslexidefinitionen och inteminst de svåra etiska ställningstaganden dets k diskrepanskriteriet medför. Författarnamåste sägas tillhöra USAs mest etableradeoch ansedda läsforskare. Några av dem ärinvolverade på reger ingsnivå genomhandlingsprogrammet ”No Child LeftBehind”, som implementerades i ameri-kansk lagstiftning i början av 2002. Bara iår kommer 900 miljoner dollar att satsaspå ett delprogram kallat ”Reading First”22,som syftar till att sprida vetenskapligt grun-dade lästräningsmetoder i amerikanska sko-lor. Dessa forskares gemensamma debatt-inlägg har tyngd och har gett eko runt omi världen. Det vore mig främmande att kalladem en ”rörelse”.Jag skulle kunna ge fler exempel på hurutelämnanden bidrog till att ge en obalan-serad bild av dyslexiforskningen idag.I sitt inledningsanförande säger Alm att han”samlat ihop sitt dream team”, vilket sä-kert är en sann återspegling av hans per-sonliga förhoppningar inför konferensen.För mig och många andra tedde sigföreläsarlistan däremot som en egendom-lig mix av namn; icke representativ fördyslexiforskningen i stort och knappastutgörande majoritetens ”dream team” påen konferens kring dyslexipolicy. Sägas kanatt förvånansvärt få av föreläsningarna verk-ligen handlade om policy - här återfannsäven ämnen som musikterapi och fettsyr-ans betydelse för hjärnans arbete. Sedanundrar jag var våra mest kändadyslexiforskare befann sig, både de svenskaoch de utländska. Fick de ingen inbjudan,eller ville de inte delta? Jag vet inte vilketalternativ som är mest beklagligt.All heder dock åt många duktiga förelä-sare, som här kanske dykt upp i ett under-ligt sammanhang. De ska inte lastas för attkonferensen strukturerades som den gjorde.

ATT DET KAN VARA SVÅRT att omvärderasina åsikter, fångades träffsäkert av den ame-rikanske 1800-talsfilosofen och psykologenWilliam James i formuleringen ”A greatmany people think they are thinking whenthey are merely rear ranging theirprejudices.” Många gånger fastnar vi i in-vanda tankemönster. Det gagnar inte forsk-ningen och det önskar ingen seriös yrkes-verksam.Men på en konferens om något så viktigtsom dyslexipolicy måste saker återges i sinarätta proportioner, kanske särskilt när au-ditoriet består av många icke fackmän ibeslutsposition. Presentera gärnalillhjärneteorin, diskutera den och sätt denpå prövning - men gör det inte utan attsamtidigt ge den dominerande teori-bildningen utrymme.Vi behöver betydligt starkare bevis än vadsom idag föreligger för att övertygas av dekontroversiella teorier och idéer Alm villstyra vår uppmärksamhet mot. Den ”in-ternationella standard” han dessutom refe-rerar till är vare sig tydlig eller tillräckligtfinkornig i läs- och skrivkontext. Den ärinte ens särskilt internationell, sett till hurolika länder praktiskt arbetar med dyslexi.Men enkla lösningar gör sig bra i media.

UNDER UPPSALAKONFERENSENS avslutadepaneldebatt på temat ”European Policies:Where do we agree?” framkom det tydligtatt de frågor kring diagnos och intyg somställdes vid konferensen början och somsomliga hoppades få svar på, inte låter sigbesvaras i en handvändning. Diagnostik-frågor måste ses i ett större samhälleligt per-spektiv.Varje land måste utgå från sin kontext ochsina språkliga förhållanden när man utveck-lar en policy. De internationella policy-dokument som finns (t ex Salaman-cadeklarationen23 ) måste implementerasutifrån lokala förhållanden. Definitionertjänar olika syften och finns på olika ni-våer. Det är viktigt att vi håller i sär juri-diska, forskningsvetenskapliga, kliniska ochutbildningsmässiga definitioner och minnsatt definitionen vi väljer kanske inte fung-erar globalt. Alla försök till enhet kringbegreppet dyslexi fordrar dessutom att vitänker igenom åtgärdsdelen - lärarutbild-ning, resursfördelning, ökad insikt om dys-lexi generellt i samhället etc - ”otherwisepolicy becomes a mess”, som en i panelenuttryckte det.För enighet kring dyslexipolicy i Sverigekrävs att ämnet lyfts upp till en nivå, där vibörjar diskutera förutsättningslöst. Forsk-ning om dyslexi bedrivs idag inom medi-cin, lingvistik, pedagogik och psykologi. Vi

21 Lyon GR, Fletcher JM, Shaywitz SE, ShaywitzBE, Torgesen JK, Wood FB, Schulte A & OlsonRK (2001). Rethinking learning disabilities. I:Rethinking Special Education for a New Century,red: Finn, Rotherham och Hokanson. FordhamFoundation. Kan läsas på: www.edexcellence.net/library/special_ed/index.html (kapitel 12)22 www.nochildleftbehind.gov/start/facts/readingfirst.html

bör därför utgå från att dyslexi är en frågaför tvärvetenskap. Självfallet ska vi ta tilloss den konsensus som faktiskt förenar deflesta forskarna.Beträffande diagnostik behöver vi se överrutinerna och höja kvalitetskraven; ingentvekan om det, men att anamma sjukvår-dens diagnossystem brett är ingen fram-komlig väg. Det revirtänkande som finns ivissa kretsar är inte fruktbart. Personligentror jag att vi bör diskutera kompetens merän yrkestitlar. Vilken terminologi och defi-nition vi än väljer, måste vi fundera överkopplingen till fördelningen av samhälls-resurser; ett mycket brännande och obli-gatoriskt område vid policydiskussioneroch -beslut. Det finns inga raka sambandmellan diagnos och grad av handikapp närdet gäller läsning och skrivning.Vad återstår då för Sverige att göra? Allde-les klart måste Sverige självt ta ansvar förutvecklingen av en policy kring dyslexi ivårt land. Själv tycker jag att vi omgåendeska skapa ett forum för förnyade policy-diskussioner - men denna gång ska vi börjafrån början och starta brett. Ingen specifikyrkesgrupp bör ges tolkningsföreträde. Viska bjuda in forskare från olika discipliner,representanter för brukarorganisationer, lä-rare samt beslutsfattare inom vård, utbild-ningsväsende och arbetsliv. Alla dessa kate-gorier kommer i kontakt med människorsom har svårt att läsa och skriva.Låt oss utveckla en policy för svenska för-hållanden, utan att vare sig återuppfinna hjuleller göra om andra länders misstag.Vad tycker ni därute?

Bodil Andersson, Lundbodil.andersson@bredband.net

Bodil Andersson är leg logoped med special-inriktning på läs- och skrivproblem. Förutomlogopedutbildning har hon läst universitetskurseri lingvistik och dyslexi. Hon har tio års erfaren-het av dyslexifrågor, såväl från sjukvård, förskolaoch vuxenutbildning, från utredningar tilldatorprogramutveckling (rättstavningskontrollen”Stava Rätt”). För närvarande arbetar BodilAndersson som projektledare på handikapp-förbundet FMLS, är medlem i styrelsen förSvenska Dyslexiföreningen och en flitigt anli-tad föreläsare. Hon har bevistat och föreläst viddyslexikonferenser i Sverige, USA, England ochNorge. Bodil Andersson har skrivit kapitlet omsvensk praxis i den kommande utgåvan av ”TheInternational Book of Dyslexia”. I sambandmed Svenska Dyslexistiftelsens kongress i au-gusti 2002, tilldelades hon ett stipendium urMarianne Bernadottes Stipendiefond för sinainsatser på dyslexiområdet (se sid 12).23 www.unesco-sweden.org/PDF/ett01versiontva.pdf

LOGOPEDNYTT 8/02 17

Omatt

finnas Varje människa har ett behov av att

synas och höras.Att kommunicera

är att leva.

Vi på Permobil brukar säga att

funktionshinder ska överbryggas så

långt det är möjligt. Därför är det

naturligt för oss att erbjuda såväl

unika elektriska rullstolar som

olika kommunikationshjälpmedel.

Vill du veta mer? Besök vår

hemsida – www.permobil.se eller

ring 060-59 59 00 och beställ

boken »Liv« eller foldern »Tala«.till.P

&P

KO

MM

UN

IKA

TIO

N,

20

02

18 LOGOPEDNYTT 8/02

Taltjänst och teletal är hjälpmedel,som anpassar sig till brukarens be-hov och kompenserar för använ-

darens svårigheter. Målgruppen är männis-kor med språk-, tal- och röstproblem. Tal-tjänst och teletal fungerar som användarensverktyg, ett interaktivt, alternativt och kom-pletterande kommunikativt stöd, som skallfinnas till hands i olika miljöer. Ju mer verk-tyget används desto skickligare blir använ-daren på att hantera det och desto bättreanpassar det sig till den enskilde. Utan till-gång till taltjänst och teletal begränsas ytt-randefriheten. Utbyggnaden av taltjänstbehöver skyndas på. För att fler ska kunnautnyttja denna för de flesta helt okända ser-vice, behövs också stöd från logopeder, somintroducerar fler presumtiva brukare. So-cialstyrelsen anser dessutom att minst enanställd inom respektive taltjänst ska varalogoped för att tillförsäkra kompetens inomområdet kommunikation.

ENLIGT SOCIALSTYRELSENS statistik för år1995 fanns det detta år 222 taltjänst-användare i Sverige. När teletal öppnade1998 hade verksamheten ca 30 brukare.Sedan startperioden är det mer än dubbeltså många som använder teletal. Samtals-frekvensen för teletal (öppet mån-fre 9.00-

20.00) i början på förra året var omkringen brukare per timme. Det finns flera för-klaringar till att taltjänst och teletal inteanvänds mer. Det behövs sannolikt mermarknadsföring. Samma resurser får stå förbåde marknadsför ing och uppdrags-genomförande. Det är fortfarande relativtfå presumtiva användare som känner tilltaltjänst och teletal. Likaså är det fortfarandefå professionella som har hört talas omverksamheterna. Dåligt med ringar på vatt-net – många av användarna har ju storakommunikationssvårigheter. Utbyggnadenav taltjänst står i princip still. De presum-tiva brukarna är ingen röststark grupp. Detfår antas att det finns ett dolt behov av bådetaltjänst och teletal.

I ETT FLERTAL LANDSTING saknas taltjänsttrots överenskommelse mellan staten ochlandstingsförbundet för över tio år sedanom att taltjänst skall införas i hela Sverige.Handikappinstitutet beslöt redan 1982 attgöra en översyn av behovet av tolkstöd tilltalhindrade. Under åren 1986-88 genom-förde man ett projekt i samarbete medUppsala läns landsting. Projektet fick nam-net Taltjänst. Uppsala läns landsting perma-nentade taltjänst 1989. I handikapp-utredningen 1989 påpekades att talhindrade

till skillnad från barndomsdöva, dövblinda,vuxendöva och hörselskadade saknadetolkstöd. I en överenskommelse mellan sta-ten och landstingsförbundet om hjälp-medelsersättning m m för år 1990, åtog siglandstingen att successivt bygga upp taltjänstför personer med röst-, tal- och språksvå-righeter i alla landsting med Uppsala-mo-dellen som förebild. Målet är långtifrånuppfyllt. Mer än hälften av Sveriges lands-ting saknar taltjänst.

TALTJÄNST GER genom taltjänsttolkar tal-,språk-, telefon-, läs- eller skrivstöd till perso-ner som oftast hör bra, men har en språk-,tal- eller röststörning. Det är användarensom bestämmer i vilket sammanhang. Minsten i den fasta staben skall vara en logopedför att säkra kunskapen i fråga om kom-munikation enligt Socialstyrelsen(1997,s.27). Taltjänsttolken är ett slags levandeAKK. Några viktiga egenskaper hos en tolkär välutvecklad språklig förmåga, skicklig-het att uttrycka sig i både skrift och tal iskiftande sammanhang, lyhördhet och krea-tivitet. Taltjänst är unikt, det finns bara iSverige och Finland. I Sverige arbetaromkring 20 taltjänsttolkar. Dessa samman-träffar två gånger årligen, bland annat föratt gemensamt utveckla verksamheten.

Taltjänst och teletal– AKK med potential

Med stöd från taltjänst och teletal kan människor med

nedsatt kommunikationsförmåga uppnå ökad jämlikhet

i levnadsnivå och delaktighet i samhällslivet, säger arti-

kelförfattaren László Garamvölgyi, logoped, taltjänsttolk

i Stockholms län och vikarierande samordnare för

Sveriges teletaltolkar under 2002. I mer än hälften av

våra landsting saknas emellertid det kommunikativa stöd

som lagen föreskriver sedan åttiotalet. Enligt överens-

kommelse mellan staten och landstingsförbundet 1990

ska taltjänst införas i hela landet. Inget sägs om när.László Garamvölgyi och dottern Agnes.

LOGOPEDNYTT 8/02 19

Olika sidor av taltjänst är:

• Talstöd.• Läs- och skrivstöd. Vi läser eller skriver

brev och skrivelser, för anteckningar vidmöten och förklarar svår text.

• Telefonstöd (teletal)• Stöd till utomstående som behöver hjälp

i mötet med människor med språk-, tal-och röstsvårigheter.

• IT. Förmedling av e-post och annan in-teraktion via Internet.

• Information, rådgivning och uppsökandeverksamhet i olika omfattning ingår somen naturlig del av taltjänsten i samtligalandsting - detta dock helt avskilt fråntolksituationerna, där tolken inte får bi-dra med egna synpunkter. (Socialstyrel-sen 1997, s.23)

TALTJÄNST SKA KOMPENSERA för brukar-ens kommunikativa handikapp. Målet förtolken är att under uppdraget ge den en-skilde möjlighet att uttrycka sina tankar såsjälvständigt som möjligt (i tal eller skrift)och bidra till en fungerande kommunika-tiv situation. Det är viktigt att tolken:

• stödjer utan att styra• intar en neutral attityd• tolkar i jag-form• avstår från att yttra egna värderingar• placerar sig i rummet på ett sätt som inte

drar uppmärksamhet till sig• iakttar tystnadsplikt• vid behov ber samtalspartnern att vända

sig direkt till brukaren

Hur kan taltjänsttolken förstå? Taltjänst-tolken och brukaren träffas för att lära kännavarandra. Tolken lär sig hur den enskildebrukaren kommunicerar. Denna kontakt-fas tar olika lång tid för olika användare.

DET SAKNAS UTBILDNING för taltjänst- ochteletaltolkar. Följande yrken har förekom-mit inom verksamheterna: arbetsterapeut,audionom, dövblindtolk, filmpedagog,journalist, jurist, logoped, psykolog och se-kreterare. Inom taltjänstgruppen har utsettsen arbetgrupp som verkar för en utbild-ning av taltjänsttolkar. Juridik, handikapp-kunskap, medicin med inriktning på neu-rologi och neurologiska sjukdomar, meto-dik och yrkesetik är tänkbara ämnen. Syf-tet är att servicen för människor med språk-,tal- och röstsvårigheter ska utvecklas ochbli likvärdig i hela Sverige.

TALTJÄNST i Stockholms läns landsting somhar ett upptagningsområde med mångapresumtiva brukare, har sedan 1996 haft ettunikt arbetssätt. Ett tiotal taltjänst- och tele-taltolkar arbetar på distans med hemma-kontor och huvudarbetsplatsen påtolkcentralen. Det ursprungliga skälet tilldistansarbetet var trångboddhet. Tolkarbetetkräver total ostördhet i samband med för-medling av trepartssamtal, telefonkontaktermed brukare och i samband med genom-förande av olika slags skrivuppdrag. Detminimala taltjänstrummet på tolkcentralen

får därför fungera som samlingspunkt förtaltjänsttolkarna som träffas där en gång pervecka för att planera och samordna arbets-insatserna. Arbetsgivaren förser tolkarnamed nödvändiga tekniska hjälpmedel, te-lefoner, datorer med skrivare och fax.Distansarbetet har många fördelar. Taltjänst-tolkarna får arbeta ostört samtidigt som detfinns möjligheter till samarbete öga motöga regelbundet på huvudarbetsplatsen.Samverkan sker också genom telefon oche-post. Tolkarna mailar veckoscheman sin-semellan inför varje arbetsvecka. Det ge-mensamma arbetsrummet på tolkcentralenkan också utnyttjas till möten med bru-kare och av annan personal på arbetsplat-sen. Genom att trepartssamtalet kan ge-nomföras från hemmakontoren är det enk-lare att tillmötesgå brukarnas önskemål omstöd utanför kontorstid. Detta betyder attanvändaren kan telefonera hemifrån med

den trygghet det innebär. Taltjänsttolkenkan i sin tur från en ostörd miljö på hemma-kontoret koppla brukarens samtal vidare iett trepartssamtal. Samtidigt kan tolkarnasresande minskas. En annan fördel meddistansarbete är billigare lokaler. (SOU1998:115)

TALTJÄNST I STOCKHOLM har en maximalkötid på ca en månad. Vissa besök kan prio-riteras, t ex då brukaren bokat ett besökhos läkare, myndighet eller något annat vik-tigt som inte kan vänta. Om det visar sigatt taltjänst är uppbokat händer det ofta attbrukaren avbokar ett möte för att välja entid då taltjänst kan vara med. I regel arbetarinte taltjänst under helger eller kvällstid,men om brukaren behöver tillgång till tal-tjänst andra tider på dygnet kan detta oftaordnas. När man ringer till taltjänst mötsman ofta av en telefonsvarare. Man lämnarett meddelande och taltjänst ringer uppsenare. De flesta taltjänsterna är organise-rade som en del av landstingets/sjuk-vårdsregionens tolkcentral. Skälet till dettaär att det finns beröringspunkter mellanteckenspråkstolkar och taltjänst- och tele-taltolkar. Taltjänst- och teletaltolkarnaföljer i huvudsak samma tolketiska riktlin-jer som språk- och teckenspråkstolkarna.Taltjänsttolkar finns också inom områdenahabilitering och hjälpmedel. Taltjänst skri-ver inga journaler. Skriftligt material somframställs i samband med olika typer avuppdrag är att betrakta som användarensegendom.

TELETAL HAR MÅNGA LIKHETER med tal-tjänst, men är en ren telefonitjänst som in-fördes 1998 och som gör det möjligt förpersoner med språk-, tal- eller röststörningatt med hjälp av teletaltolk göra sig för-stådda i telefonsamtal med andra. Teletaldrivs på prov tillsvidare. Finansiär är Post& Telestyrelsen. Tolkens och brukarens kon-takter begränsas till telefonsamtal. Servicenär riksomfattande och tillgänglig vardagar9-20 på telefonnummer 020-22 11 44 fören kostnad av en markering. Teletal kräveringen bokning, och administreras av tal-tjänst i Stockholm. Också teletaltolkarnahar tystnadsplikt. De finns på olika platser iSverige. Teletal kom till genom att någrapersoner med talsvårigheter såg till att tjäns-ten upprättades. Som förebild hade manSpeech to Speech, STS i USA. STS harockså införts i Kanada och Nya Zeeland.

Läs mer på Bob Segalmans (en framträ-dande person när det gäller STS) hemsida.

EN ANVÄNDARE kallad Anders Svenssonönskar beställa en färdtjänsttaxi. Han ringerteletal. Det gäller då för tolken att först skapaen lugn, avstressande telefonmiljö, för attkunna tolka bra. Om användarens sätt atttala är mycket svårtolkat behöver använ-daren gå genom samtalstemat med tolken.Ofta hjälper teletaltolken användaren attfinna önskat telefonnummer, och säger se-dan ”Vänta lite. Jag kopplar in färdtjänsten.” ▼

Lagstiftning• FNs generalförsamling antog år 1993

standardregler för att tillförsäkra män-niskor med funktionshinder jämlikhetoch delaktighet. Enligt § 5 som hand-lar om tillgänglighet ska staterna se tillatt människor med funktionshinder fårtillgång till information och möjlighettill kommunikation.

• Rätten till information är en grund-läggande rättighet för alla, liksom attinformationen ska vara tillgänglig. Allahar rätt till yttrandefrihet (Regerings-formen 2 kap. 1§ 1-2).

• När en myndighet har att göra med nå-gon som inte behärskar svenska språ-ket eller är allvarligt hörsel- eller tal-skadad, bör myndigheten vid behovanlita tolk (8 § Förvaltningslagen,1986:223).

• Vid behov ska människor med nedsattkommunikationsförmåga ha tillgång avtaltjänsttolk. Detta gäller för personersom ska höras inför rätten (50 § För-valtningsprocesslagen, 1990:452).

• En oprövad möjlighet är att söka tal-tjänst som en LSS(lag om stöd och ser-vice till vissa funktionshindrade)-insats.Förutsättningen för den som söker in-satsen är att personen tillhör person-kretsen för LSS. Verksamheten enligtdenna lag skall främja jämlikhet i lev-nadsvillkor och full delaktighet i sam-hällslivet för dem som omfattas av la-gen. Målet är att den enskilde får möj-lighet att leva som andra. Verksamhe-ten ska vara grundad på respekt för denenskildes självbestämmanderätt och in-tegritet. Den enskilde skall i störstamöjliga utsträckning ges inflytande ochmedbestämmande över insatser somges. Rådgivning och annat personligtstöd som ställer krav på särskild kun-skap om problem och livsbetingelserför människor med stora och varaktigafunktionshinder ska kunna sökas hoslandstinget (Regeringens proposition1993/94:159, §§1-2, 5-6, 7 och 9).

• Teletal, tel: 020-22 11 44, samordnare Birgit G Lindh, 0175-623 68,birgit.g.lindh@telia.com

I dagsläget finns taltjänst i följande nio landsting/sjukvårdsregioner (startår):

• Landstinget i Uppsala (1989), tel: 018-611 67 22, inga.svanfeldt@tt.hoh.lul.se• Stockholms läns landsting (1993), 08-22 37 07, t.taltjanst@telia.com• Örebro läns landsting (1993), 019-602 42 60, margaretha.olstam@orebroll.se• Landstinget Västernorrland (1994. Härnösand), 0611-845 72, taltjanst@lvn.se• Landstinget i Jönköpings län (1995), 036-32 45 67, 5699@TP44.Frukt.org• Landstinget i Värmland (1995. Karlstad), 054-21 15 13,

gunnel.karlsson@liv.se• Västra Götalandsregionen (1997. Göteborg, Vänersborg, Skara, Borås),

031-339 37 30, inger.ma.larsson@vgregion.se• Landstinget Västmanland (1998. Västerås), 021-17 58 13,

gunilla.forsmark@ltvastmanland.se• Landstinget i Östergötland (1999. Linköping), 013-22 24 09,

annica.ottosson@lio.se

Tolken kopplar in sig till färdtjänsten ochsäger ”Ett ögonblick.” Därefter kopplar tol-ken in Anders Svensson samtidigt somdenna åtgärd förmedlas till tjänstemannenpå färdtjänsten: ”Detta är ett trepartssamtalvia teletal. Du ska få tala med en person medkommunikationssvårigheter. Teletal finns medunder samtalet och förtydligar vid behov. Var sågoda och prata.” Teletaltolken försöker attha en så låg profil som möjligt. Först närden tredje parten fått tillräckligt med chan-ser att själv försöka förstå, och misslyckats,upprepar tolken, helst ordagrant, de ord sominte nått fram. Har användaren språkligasvårigheter kan tolken behöva välja andraord. Tolken kan också behöva förklara ordför användaren. Teletaltolkarnas arbetssitua-tion är på sätt och vis svårare än taltjänst-tolkarnas, eftersom mediet enbart ärauditivt och dessutom kan vara utsatt förstörningar från omgivande ljud hos bru-karen. Telefonöverföringen reducerar ocksåljudkvaliteten i olika grad och kan med-föra volymsänkning av en redan svag röst.

I VILKA SAMMANHANG används taltjänstoch teletal? Det finns knappast några be-gränsningar. Servicen ska kunna ge män-niskor med kommunikationsinskränk-ningar möjligheter att kommunicera somandra. Tänkbara sammanhang/samtalspart-ners är anställningsintervju, arbetsplatsmöte,bokning av biljetter, e-postanvändning,färdtjänst, försäkringskassa, god man,handikappombudsmannen, Internet-sökning, LSS-handläggare, medier,nummerupplysning, reparatör, samtal medandra personer med kommunikations-hinder, sjukvård, socialtjänst, systembolag,talsvar... Målgruppen för taltjänst och tele-tal är heterogen och omfattar t ex perso-ner med afasi, dysartri, laryngektomi,dysfoni, stamning, dyslexi, cp eller utveck-lingsstörning. Flera brukare har kombina-tioner av svårigheter. Också människor somi samband med sjukhusvistelse får nedsattkommunikationsförmåga är en tänkbarmålgrupp. De flesta taltjänstanvändare är18-65 år. Kriterier för att få service:

• Brukarens subjektiva upplevelse av ettkommunikativt tillkortakommande.

• Omgivningen behöver taltjänsttolkningför att uppfatta.

• Förmåga till återkoppling till taltjänsttolk-ens arbete. Brukaren ska i samspelet medtaltjänsttolken kunna bekräfta riktighetenav en tolkning. Detta är ett obligatorium.

OMGIVNINGENS REAKTIONER på taltjänst-insatser är för det mesta positiva. Iextremfallet kan reaktionen bli fientlig t exnär brukaren med taltjänststöd anmälerövergrepp och missförhållanden. Hittills hartaltjänstanvändare i Stockholms län erhål-lit positivt gensvar på anmälan, överklaganoch massmediakontakter t ex från JO, läns-rätten, kammarrätten, patientnämnd, ochlänsstyrelsens olika avdelningar (sociala ochallmänna avdelningen) etermedier(TV ochradio), lokal- och kvällspress. Brukare har

Distansarbetsutredningen, SOU1998:115

FN:s standardregler

Förvaltningslagen, 1986:223, 8 §

Förvaltningsprocesslagen, 1990:452,50 §

Olsen, Bengt Verbaldigitalius, tel:0520-80 800, 070-69 80 800,webbadresser:www.talhandikapp.com ochwww.verbaldigitalius.com

Regeringens proposition 1992/93:159 och 1999/2000:79

Regeringsformen 2 kap. 1§ 1-2

Segalman, Bob - om Speech toSpeech, STS:http://www.stsnews.com/Pages/BSegalmanOutreachPlan.html

Service för talskadade i samhället,specialarbete författat av HeleneNorström och Anders Westmark,logopedkurs 24, Stockholm 2001.

Taltjänstverksamhet för personermed röst-, tal- och språksvårigheter.Socialstyrelsen, Art.nr 1997-19-1

Taltjänsttolk - ett fysiskt kommuni-kationshjälpmedel, Pia Allvar ochJenny Gustavsson, 2002, Örebrouniversitet, Institutionen för vård-vetenskap och omsorg

Taltjänst, en film om hur fyra perso-ner med tal-och språkhinder använ-der landstingets taltjänst, Distribu-tion: Landstingets taltjänst, 871 82HÄRNÖSAND, tel. 0611-845 72

REFERENSER

20 LOGOPEDNYTT 8/02

vidare haft taltjänststöd på regeringsrätts-,tingsrätts- och hovrättsnivå samt vid kon-takt med Hälso- och sjukvårdens ansvars-nämnd. Det gemensamma för många av deärenden som taltjänst och teletal involve-rats i är att de aldrig aktualiserats om tal-tjänst och teletal inte funnits. Eftersom tal-tjänst långtifrån är utbyggt i hela landet ärdet många tänkbara brukare som saknarservicen. Härav följer att många personermed kommunikationssvårigheter inte åt-njuter samma grad av rättssäkerhet somandra.

FRAMTIDSVISIONER: Presumtiva brukarekommer att känna till taltjänst och teletal.Servicen kommer att vara landsomfattandeoch finnas tillgänglig dygnet runt. Det somkaraktär iserar taltjänst och teletal ärtolkarnas exemplariska bemötande. Verk-samheten präglas av hög kvalitet på utförtarbete och professionalism. En tillströmningav nya brukare förväntas. Med mobil 3Gtelefon kan brukaren få större möjlighetatt själv bestämma över när, var och hurtaltjänst och teletal används. Fortsatt utveck-ling inom områdena taltjänst och teletal sti-muleras genom att landstingen bidrar medmedel till utbildning och forskning. Denutbyggda servicen för taltjänst och teletalkommer att öka rättssäkerheten. Teletal blirintegrerad i webbtolkning. Detta innebäratt brukaren kan vara uppkopplad viainternet med sin tolk. Båda kan ses ochhöras oberoende var i världen brukarenbefinner sig. Via 3G mobiltelefoni, somåterger både ljud och bild, kan brukarenoberoende av fysisk miljö ha dygnetrunttillgänglighet med sin webbtolk, som kanvara specialist på att tolka personer medafasi, dysartri, utvecklingsstörning... Deolika specialisttolkarna finns under sammatelefonnummer genom hopkoppling avolika tolkstationer. Observera att teknikenfinns redan idag. Bengt Olsen, medlem iTHF (TalHandikappades Förening) kanmer om detta. Framtiden är nu.

László Garamvölgyi

LOGOPEDNYTT 8/02 21

... som Nalle Puh hade sagt. Och det ärverkligen det man behöver göra när mansom student (som logoped också?) försö-ker förstå vad dyslexi är och inte är. Vad ärläs- och skrivsvårigheter? Trots tänket kom-mer jag, likt björnen med den lilla hjär-nan, inte så långt...

Det tycks mig vara ett träsk likt det MoraTräsk1 har problem med i en av sina merkända sånger; ”Vi kan inte gå över det, vikan inte gå under det”. Kanske har de ocksålösningen: ”Vi måste gå igenom det!” Vimåste klampa rätt genom förvirringen, an-tagligen många gånger, och gärna lite framoch tillbaka för att försöka förstå, för attvidareutveckla oss själva och kanske påköpet till och med det som orsakade för-virringen.

Det förefaller, för den i dyslexinsdiagnostiska värld ännu inte riktigt invigde(för den invigde då?), inte finnas någon rik-tigt bra förklaring på vad det är som ärdyslexi. ”Är det inte samma sak som läs-och skrivsvårigheter?” undrade min vänsom lider av detta. ”Jag brukar säga att jaghar dyslexi. Ljuger jag då, om jag bara har

läs- och skrivsvårigheter?”. Jaaaa, humm,nej. Det behövs mer forskning för att kunnasvara på den frågan.

Mer forskning och mera tänk. Men kan-ske behöver det hela också upp på en hö-gre nivå. Hur kommer det sig att det finnsett begrepp, en diagnos, som vi inte riktigtkan precisera och specificera betydelsen för?Varför är det så att det har högre status iskolans resursfördelning än ”bara” läs- ochskrivsvårigheter?

Man skulle ju kunna tänka att i en utopiav skola och finansiella resurser så skulledet, precis som man tydligen kan tolka detsom står i skollagen, räcka med att en elevfår hjälp att reda ut vad som är svårt. Ochfår hjälp. Att alla läs- och skrivsvårigheterbehandlas lika. Så att ett inte är bättre ändet andra, på grund av ordet som användsför att beteckna det, trots att svårighetenoch behovet av stöd kanske är lika. Det ärsom att bryta benet och inte få det gipsatpå grund av att det var halt ute. (”Och dåkallar vi det inte för benbrott längre. Detär snarare en fråga om ben-helhets-tvek-samhet”).

Kanhända vore det bra att glömma borttermen dyslexi? Istället kunde man kanskeprata om läs- och skrivsvårigheter av va-rierande art och grad. Det känns som detväsentliga är att man på ett konkret och

tydligt sätt kan beskriva både svårigheter,styrkor och sätt att underlätta.

Jag tänker sedan att kanske är det inte såkonstigt att detta virrvarr uppstår. Det finnsju åtskilliga yrkeskategor ier somdiagnostiserar detta. Läkare, psykologer,pedagoger, logopeder... kanhända det finnsfler jag inte vet om. Jag tycker att det är enstor möjlighet att arbeta med andra yrkes-kategorier just för att man kan olika sakeroch kan lära av varandra. Konstigt bara attprofessioner med så pass olika kunskap, kanså mycket om dyslexi, att de kan diagnos-tisera oberoende av varandra... då borde jubetydelsen av begreppet vara känd vitt ochbrett, så man vet vad det är man söker ochfinner, eller...?

Jag vet att detta är ett välkänt problemoch att jag inte är den enda eller första somklurar. Det tråkiga är bara att jag, som bru-kar tycka att det är kul och stimulerandeatt man inte redan har alla svar, känner attdet hela är mig övermäktigt. Det handlarom så många komplicerade faktorer att jaginte ens vill ge mig in i det!

Nä.. sammanfattningsvis: Fy f*cencur*nför att råka ha läs- och skrivsvårigheter iSverige på 2000-talet! ...eller vänta... dys-lexi??

Katarina WarmingLund

Tänk, tänk, tänk...

1 En sånggrupp för barn, med två tokar som sjunger

tokiga sånger, om du inte visste...

Studentuellt

22 LOGOPEDNYTT 8/02

Danderyds sjukhus AB

söker LOGOPEDHär finns möjlighet att arbeta i ett multiprofessionellt team. Tea-met har både nationella och internationella kontakter.

Arbetsuppgifter: Utredning / behandling av oralmotorik, patien-ter med dysfagi samt en del LKG. Du bör vara intresserad avatt deltaga i utvecklingsarbete.

Arbetsplats : Talkliniken

Arbetstid: Heltid 40.00 timmar / vecka

Kvalifikationer: Leg. logoped. Helst erfarenhet av oralmotoriskutredning och behandling.

Anställningsform: Tillsvidare from 2003 0101 eller enligt över-enskommelse.

Vill Du veta mer, se www.ds.se/jobbeller ring Verksamhetschef Britt Hedin Tel: 08 - 655 58 90

Välkommen med din ansökan märkt med Ref.nr Tal 9 / 02senast den 22 november 2002 till Siv Gustavsson Hus 19Plan 15 Danderyds sjukhus 182 88 Stockholm

E-post: siv.gustavsson@ort.ds.sll.se

www.ds.se/jobb

• Kurs Bussagan, BST. Sundsvall 11 februari 2003. Kursle-dare Yvonne Svensson och Alli-Marie Touminen-Eriks-son. Kostnad 500 kr exl moms. Upplysningar: MargitJärvsén, administratör SIT tel 031-739 80 05. BarbroRoldin, SIT om kursinnehåll tel 031-739 8017. UlrikaLundeborg Jönsson, Sundsvall om lokaler, boende.Tel.060-182905, ulrika.lundeborgjonsson@lvn.se

Kurskalendarium Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighetför statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Institutetbildades den 1 juli 2001 genom en sammanslagning av myn-digheter med specialpedagogisk verksamhet på flera orter i lan-det. Vi har ca 650 medarbetare och är organiserade i fem geo-grafiska regioner. Huvudkontoret ligger i Härnösand.

Mellersta regionen

Resurscenter tal och språk, SigtunaResurscentrets uppdrag är att ge specialpedagogiskt stöd tillskolhuvudmannen i kommuner för att möjliggöra för elever medgrav språkstörning att kunna gå i skolan på hemorten. Vid en-heten finns också en skola för elever med grav språkstörningsom kommer från hela landet.

Söker LOGOPEDDu ska som logoped , tillsammans med andra logopeder, tal-pedagoger och specialpedagoger ingå i arbetslag. Tjänstenavser huvudsakligen verksamhetsgrenen undervisning.

Verksamheten befinner sig i ett spännande utvecklingsskedemed stora möjligheter till medverkan i utveckling av undervis-ning och enheten för råd och stöd.

Tillträde: Efter överenskommelse

Ansökan ställs till Resurscenter tal och språk, Box 80, 193 22Sigtuna.

Upplysningar lämnas av chefen för Resurscentret tal och språkIngrid Toll 08-592 581 01, ingrid.toll@sit.se samt av rektor för skol-delen Tore Äng 08-592 581 09, tore.ang@sit.se.

Fackliga företrädare kan nås via växel 08-592 581 00

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk sänds till Special-pedagogiska institutet, Resurscenter tal och språk, Box 80, 193 22Sigtuna, senast 021129. Märk ansökan med Dnr 31-02/2091.

Lediga platserIngenstans i Sverige behövs Du bättre.....

Logopedmottagningen vid Sundsvalls-Härnösands sjukhussamt Kramfors-Sollefteå habilitering söker

LOGOPEDER, HELTIDTvå vikariat och en tillsvidareanställning med placering vidSundsvalls sjukhus

En tillsvidareanställning knuten till logopedmottagningeni Sundsvall med placering vid Sollefteå sjukhus

En tillsvidareanställning inom habiliteringen vid Sollefteåsjukhus

Ytterligare tjänsteutrymme finns i samverkan medrehabiliteringskliniken och hörselvården i Härnösand

Arbetsuppgifter:Logopedmottagningarna i Sundsvall och Sollefteå tar emot allapatientgrupper inom öppen- och slutenvården. Därför finns godamöjligheter att kunna påverka arbetets innehåll och utformningutifrån kompetens och intresse. Fortbildning och utveckling avverksamheten prioriteras liksom tillgång till externa kompetenta”bollplank” för svårare ärenden. En översyn av logopedin i lä-net pågår.

Som habiliteringslogoped arbetar du i tvärprofessionella teammed utredning, rådgivning och stödinsatser för funktions-hindrade. För habiliteringslogopeden i Sollefteå finns godamöjligheter till nära samverkan med logopederna inom habili-teringen i Sundsvall.

Upplysningar om de allmänlogopediska tjänsterna:Cheflogoped Astrid Frylmark, Sundsvalls sjukhus,tfn 060-18 12 57, e-post astrid.frylmark@lvn.se

Upplysningar om habiliteringstjänsten i Sollefteå:Habiliteringschef Ingrid Mähler, tfn 0620-195 65,e-post ingrid.mahler@lvn.se

Välkommen med din ansökan till de allmänlogopediska tjäns-terna med angivande av ref.nr Ö 352 senast 4 december 2002till Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, Personalavdelningen,851 86 Sundsvall.

Välkommen med din ansökan till habiliteringstjänsten medangivande av ref. nr Habilitering 123 senast 4 december 2002till Administrativa enheten, Sollefteå sjukhus, 881 04 Sollefteå.

LOGOPEDNYTT 8/02 23

i

--

Barn & Ungdomshabiliteringeningår i Landstingets särskilda förvaltning för Handikapp & Ha-bilitering. Den är en länsövergripande resurs som riktar sig tillbarn och ungdomar 0 - 20 år med olika svåra funktionshinder.Inom Barn- & ungdomshabiliteringen arbetar vi i specialistteamoch har ett familjcentrerat arbetssätt där barnets och familjensbehov är styrande av insatser. Verksamheten består av etthabiliteringscentrum samt tre distriktslag, Eskilstuna, Nyköpingoch Katrineholm.

LOGOPEDER1.0 tjänst - Habiliteringscentrum Eskilstuna (ref. nr HOH 02125)1.0 tjänst - Distriktslag Katrineholm (ref. nr HOH 02126)

Arbetsuppgifter:Gemensamt för båda tjänsterna är att Du kommer att ingå iteam med andra specialister. Arbetet består av utredning, diag-nostisering och behandling av barn med tal-, språk ochkommunikationsstörningar samt ätsvårigheter. Arbetssättet ärfamiljeinriktat med individuell planering för barn och familj. I ar-betet ingår att ge råd och stöd till föräldrar, assistenter och per-sonal i logopediska frågor.

Habiliteringscentrum: Du kommer dessutom att delta i remiss-grupp samt arbeta med uppdrag från habiliteringens distrikt(intensivbehandling, konsultationer etc).

Kvalifikationer:Leg. logoped, gärna med erfarenhet av habiliteringsarbete. Storvikt fästes vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga.

Vi kan erbjuda:• Ett omväxlande arbete med rika möjligheter till egna initiativ

• Bra anställningsförmåner

• Modern teknisk utrustning

• Goda möjligheter till kompetensutveckling

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen finns 4 logopedtjänster.Ett resurscenter för kommunikationshjälpmedel finns inomlandstinget.

Mälardalen är under expansion med snabbtåg mellan Stock-holm och Eskilstuna. Mälardalens högskola erbjuder bl.a. möj-lighet till Mastersutbildning inom habilitering.

Upplysningar om tjänsterna:Habiliteringscentrum: Leg. logoped Liv Bjernerup Tinglöv, tfn016-10 36 36, teamchef Paul Dénes, tfn 016 10 33 76 ellerhabiliteringschef Birgit Berlin, tfn 016-10 33 54.

Distriktslag Katrineholm: Teamchef Agneta Iwanson-Öman, tfn0150-563 13 eller habiliteringschef Birgit Berlin, tfn 016-10 33 54

Facklig företrädare för båda tjänsterna: DIK-förbundet,representant Magdalena Ysander, tfn 0155-24 51 32.

Verksamheten ser gärna såväl manliga som kvinnliga sökande.Även nyutexaminerade är välkomna. Tillträde snarast.

Välkommen med Din ansökan märkt med ref.nr (se resp. tjänst)senast 2002-11-19 under adress:

LANDSTINGET SÖRMLANDHandikapp & Habilitering611 85 NYKÖPING

Annonsstopp

för Logopednytt

nr 9-02

är den

22 november!

24 LOGOPEDNYTT 8/02

HANDIKAPP & HABILITERING INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SÖKER

LOGOPEDER

Här är chansen att pröva ett arbetsområde som är stimulerade och omväxlande och ger goda möj-ligheter till yrkesmässig utveckling! Inom Stockholms läns landsting finns 15 habiliteringscenteroch fyra habiliteringsenheter för barn och ungdom, sex av dessa arbetsplatser söker nu nya medar-betare.

Vi erbjuder fasta tjänster och vikariat, såväl heltider som deltider.

Habiliteringscenter/habiliteringsenheter ger behandling, råd- och stödinsatser till barn och ungdomar mellan 0-20 år, med med-födda eller förvärvade funktionsnedsättningar.

Dina arbetsuppgifter är diagnostisering och behandling av tal- språk och kommunikationsstörningar samt ät- och dricksvårigheter.I arbetsuppgifterna ingår att ge konsultation och rådgivning till föräldrar och personal. Arbetet präglas av rörlighet och variation sombl.a innebär att du arbetar i barnets olika miljöer som förskola/skola och i hemmet. Det betyder att du får vara kreativ och flexibel dådu ställs inför många intressanta frågeställningar. Du har stora möjligheter att utveckla arbetssätt och metoder och att själv styra dinarbetstid. Du arbetar i team med arbetsterapeut, sjukgymnast, specialpedagog, kurator och psykolog. Vi erbjuder dig yrkesspecifikhandledning och kollegialt samarbete mellan de olika habiliteringscentren. Vi har också en utbildningsplan för att täcka fortbildningoch specialisering.

Kvalifikationer: Vi söker dig som är legitimerad logoped.

Upplysning om tjänsten lämnas av kontaktpersoner på respektive habiliteringscenter/habiliteringsenhet.

Habiliteringscenter BlackebergIbsengatan 14, 168 47 BrommaArbetstid: HeltidVaraktighet: Tillsvidare, tillträde enligt överenskommelseKontaktpersoner: Habiliteringscenterchef Lotta Waernulftfn. 08-687 84 85Logoped Sara Lindhagen tfn. 08-687 84 64Ref nr Hab 368/02

Habiliteringscenter BotkyrkaTomtbergavägen 12, 145 67 NORSBORGArbetstid: HeltidVaraktighet: Tillsvidare, tillträde enligt överenskommelse.Kontaktpersoner: Habiliteringscenterchef Katarina Mangstfn. 08-531 938 80Logoped Annika Ingemarsson tfn. 08-531 938 94Ref nr Hab 369/02

Habiliteringscenter HaningeKlockargatan 17, 137 38 VÄSTERHANINGEArbetstid: 3/4-tid med möjlighet till vikariat på 10 timmar.Varaktighet: Tillsvidare, tillträde enligt överenskommelseKontaktpersoner: Habiliteringscenterchef Karin Meléntfn. 08-504 102 04Logoped Gerda Widarsson tfn. 08-504 102 08Ref nr Hab 370/02

Habiliteringscenter HuddingeBox 4106, Röntgenvägen 3, 141 04 HUDDINGEArbetstid: HeltidVaraktighet: Tillsvidare, tillträde enligt överenskommelseKontaktpersoner: Habiliteringscenterchef Ann-Louise Östling-Lindh tfn. 08-608 63 00Logoped Christina Norlén tfn. 08-608 63 00Ref nr Hab 371/02

Habiliteringscenter ZinkensdammKrukmakargatan 37A, 6 tr, 118 51 StockholmArbetstid: Halvtid, möjlighet att arbeta ytterligare 10 t/v kandiskuterasVaraktighet: Tillsvidare, tillträde 030101 under förutsättning attvederbörliga beslut fattasKontaktpersoner: Habiliteringscenterchef Gunilla Keith-Bodrostfn. 08-720 86 89Logoped Cecilia Carlvik-Bodén tfn . 08-720 86 78Logoped Jenny Claesson tfn. 08-720 86 79Ref nr Hab 372/02

Habiliteringsenheten Råsundaskolan-TurebergsskolanTingsvägen 11, 191 22 SollentunaArbetstid: Heltid/DeltidVaraktighet: TillsvidareKontaktpersoner: Enhetschef Ingrid Gustafssontfn. 08-96 48 37, 08-82 84 65Ref nr Hab 373/02

Facklig kontaktperson är Christine Hyll, DIK, tfn. 08-442 41 70

Ansökan märkt med referensnummer skickas till respektivehabiliteringscentersenast 22 november 2002

Produktionsområde

LOGOPEDNYTT 8/02 25

utveckling. Vår jämna könsfördelning med fyra manliga lo-gopeder är unik. Du får också stor frihet att själv utforma dittarbete. Handledning och möjlighet till auskultation hos erfa-ren logoped kommer att erbjudas. Flextid tillämpas.

• Studenter från Umeå- och Lundutbildningarna gör viss prak-tik här, vilket innebär möjlighet till handledaruppdrag eftercirka två års arbete som logoped.

• En nyinrättad logopedutbildning med UAS som bas kom-mer att påbörjas under 2004 då sex logopedelever kommeratt genomföra en stor del av sin utbildning i Dalarna.

Vi söker nu i första hand fem logopeder som har möjlighet attvälja tjänstgöringsort.

Upplysningar: cheflogoped/verksamhetschef, Per Testad,tfn: 023-49 27 29 per.testad@ltdalarna.se

Facklig kontakt: DIK Kristina Larsson, tfn: 023-49 27 29kristina.e.larsson@ltdalarna.se

Välkommen med Din ansökan, skicka den till Hälso- och sjuk-vården Dalarna, Personalenheten, 791 82 FALUN eller e-post:platsansokan.falu-lasarett@ltdalarna.se

Sista ansökningsdag 2002-12-31, märk Din ansökan med refnr 322/02

Stadshagens Habiliteringsenhet

Utvecklande Logoped-arbete med förskolebarn

Kungsholmens stadsdelsförvaltning

Till oss kommer små grupper av förskolebarn med rörel-sehinder. De har ofta kommunikations - och ätproblem,men också en vilja att lära sig. Du arbetar nära i teammed sjukgymnast, arbetsterapeut och pedagoger och fårett stort kunskapsutbyte med dessa. Barnen har med sigen vuxen som vi utbildar och handleder i ett förhållnings-sätt som på alla områden utvecklar barnet. Vår metodgrundar sig på konduktiv pedagogik– ett pionjärområdeför logopeder att fördjupa sig i. Metoden är ett sätt förbarnen att påverka sin mentala och fysiska utveckling.

Vi erbjuder ett engagerande, omväxlande och utmanandearbete. Det finns stora möjligheter att påverka arbetetsinnehåll och utformning. Utredning och behandling, igrupp och enskilt ingår. Efterson barnantalet är begränsattill cirka 12 stycken kan man arbeta och hinna se gläd-jande resultat.

Varaktighet: tillsvidare hel eller deltid. Uppehållstjänst42 veckor.

Tillträde: 7 januari 2003 eller efter överenskommelse.

Upplysningar:Föreståndare Karin Porserud, tfn 08-13 25 14 Fackliga företrädare: SKTF, tfn 08-508 08 324

Välkommen med Din ansökan, senast 2 dec 2002.

Ange löneanspråk.

Stadshagens HabiliteringsenhetKungsholmens stadsdelsförvaltningStadshagsvägen 7 n.b.112 50 Stockholm E-post: karin.porserud@kungsholmen.stockholm.se

LOGOPEDVERKSAMHETEN I DALARNA

söker LOGOPEDERLänslogopedin är helt fristående med egen budget och personal-ansvar. Cheflogopeden är verksamhetschef direkt underställdlänssjukvårdschefen.

Länet har för närvarande två logopedmottagningar.

I Falun arbetar 14 logopeder och två sekreterare. I Mora finnstvå logopeder och en sekreterare på halvtid.

Vi betjänar också länsdelssjukhusen i Avesta, Borlänge ochLudvika med logopeder från Falun, som regelbundet träffarfrämst afasipatienter på respektive sjukhus.

• Vi har högt i tak men också höga krav på vår kvalité i arbe-tet. Därför satsar vi mycket på fortbildning och kompetens-

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

26 LOGOPEDNYTT 8/02

En befattning som

TALTERAPEUTvid Ekenäs social- och hälsovårdscentral anslås ledig att sökassenast 2002-10-30.

Kompetenskrav: Legitimerad talterapeut eller logoped.Grundlön enligt kollektivavtal 1 794 - 2 043 euro.

Ekenäs, som ligger i sydligaste Finland, har ca 14 500 invånareav vilka 83 % är svenskspråkiga. Omgivningen är naturskön ochservicen av hög standard. Staden har goda förbindelser till Hel-singfors och Åbo.

Talterapeuten arbetar som en del av ett team med special-förskollärare, psykolog, socialarbetare samt annan social- ochhälsovårdspersonal. Vi diskuterar gärna möjlighet till deltidsar-bete eller flexibla arbetstider, ifall du t.ex. vill arbeta längre dagaroch hålla förlängt veckoslut. Vi hjälper vid anskaffning av bostad.

Skriftliga ansökningar och betygsavskrifter riktas och sänds tillSocial- och hälsovårdsnämnden i Ekenäs stadPB 18, 10 601 EkenäsNärmare uppgifter ger ledande läkaren Matti Sivonen,+358 19 263 3222.

LOGOPEDNYTT 8/02 27

Jämtlands läns landsting är en av länets största arbetsgivare med anställda. Landstinget skall verka för en god hälsa och en positiv livsmiljö i Jämtlands län.

Läs mer på www.jll.se

Arbetsuppgifter: Diagnostisering och behandling av kommunika-tions- och oralmotoriska störningar samt ät- och dricksvårigheter.

Tjänsten är placerad i team som arbetar med två målgrupper –äldre barn och ungdomar med rörelsehinder samt barn och ung-domar i alla åldrar med förvärvad hjärnskada. Du kommer attarbeta både med habilitering och rehabilitering därför är Dittintresse för neurologiskt betingade funktionshinder extra viktigt.Utbildningsinsatser och handledning till föräldrar och personalingår i arbetet.

En bra arbetsmiljö tillgodoses genom att Du erbjuds handledningav erfarna logopeder samt ett introduktionsprogram för att sättaDig in i övriga yrkesgruppers arbetsområden. Teamarbetet ärvälutvecklat, hela teamet har vid behov gemensam handledningmed extern handledare.• Vi erbjuder goda möjligheter till fortbildning inom yrket.• Vi ser metodutveckling som en viktig del i vårt arbete.

Kontakter med logopedutbildningen vid Umeå Universitet skaparvi genom att bl a fungera som handledare till blivande logopeder,vilka har sin praktiktid förlagd till oss på Frösö Strand.

Kvalifikationer: Leg logoped. Meriterande är erfarenhet av habili-teringsarbete. Körkort är ett krav då vi arbetar länsövergripande.

Lön: V g ange löneanspråk.

Östersund är en stad med puls men även närhet till skog och flerafjällområden. Närområdet ger dig förutsättningar för en livsstilsom rymmer mycket varierande fritidsaktiviteter.

Du som tycker detta verkar spännande och vill veta mer omvad arbetet innebär är välkommen att kontakta oss. Välkommentill ett roligt arbete med trevliga arbetskamrater i trivsam miljö.

Upplysningar: Avdelningschef Kia Carlsson tfn - E-post kia.carlsson@jll.seLogoped Magdalena Nygren tfn - E-post magdalena.nygren@jll.seTeamsamordnare Ulla Stahre-Pålsson tfn - E-post ulla.stahrepalsson@jll.se

Facklig företrädare: Eva Arvidsson tfn - E-post eva.arvidsson@jll.se

Välkommen med din ansökan senast -- till:Östersunds sjukhus, Område Barn/Kvinna stab, Östersund

Östersunds sjukhus, område Barn/Kvinna söker

Logoped 100% tillsvidareanställningRef nr

Barn - och Ungdomshabiliteringen i Jämtlands Län är en utrednings- och behandlingsenhet inom länssjukvården. Inom vår verksamhet arbetar idag tre logopeder. Vi söker Dig som är intresserad av att arbeta i team, där Du har möjlighetatt utvecklas tillsammans med andra yrkesföreträdare.Verksamheten är uppdelad i fyra diagnosinriktade team. Det ger oss

möjlighet till fördjupning inom de olika diagnosområdena. En boendeenhet ingår i verksamheten.

HABILITERINGSCENTER UPPLANDSVÄSBY FÖR BARN OCH UNGDOM söker

LOGOPED, heltid, vikariat 1 år.

Upplands Väsby Habiliteringscenter för barn och ungdom väl-komnar Dig som vill arbeta i vår verksamhet.

Habiliteringscentret arbetar med habilitering i öppen vård ochger råd, stöd och behandling till barn och ungdomar 0 - 20 årmed funktionshinder, framför allt rörelsehinder och utvecklings-störning.

Du kommer att ingå i ett team bestående av arbetsterapeuter,kuratorer, logoped, psykolog, sjukgymnaster och special-pedagog.

Vårt arbetssätt bygger på ett nära samarbete mellan team-medlemmarna.

Dina arbetsuppgifter består av bedömning och behandling avkommunikation, tal-, och språkstörningar samt ät- och drick-problematik. I arbetsuppgifterna ingår också att ge råd ochkunskapsöverföring till föräldrar och personal.

Du kommer att få stöd av en erfaren kollega på Habiliterings-centret samt yrkesspecifik handledning av logoped. Teamet hardessutom regelbunden ärendehandledning. Du erbjuds ävengoda möjligheter till yrkesmässig utveckling genom utbildning.

Vi söker dig som är leg. logoped och intresserad av team-arbete. Erfarenhet av habilitering är meriterande. Vi ser gärnamanliga sökande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Upplysningar lämnas av habiliteringscenterchef Birgitta Rosen-berg, tel 08-590 047 20, logoped Karin Forslin, tel 08-590 047 39och logoped Lotta Kita, tel 08-590 047 31. Facklig kontaktper-son är Christine Hyll, DIK tel 08-442 41 81.

Ansökan med ref nr Hab 81/02 skickas till Upplands VäsbyHabiliteringscenter, Industrivägen 2, 194 77 Upplands Väsbysenast den 25 november 2002.

LOGOPEDNYTTInloggning för medlemswebben:Användarnamn: Ditt medlemsnr (se adressetiketten)Lösenord: Ditt födelsedatum (ååååmmdd)

POSTTIDNING

Jag har sommarjobbat och lärt mig…

Katarina Warming