�

Att upptäcka Jesustillsammans i familjen s. 4–5

Vägskäl för teologiskutbildning s. 6

Louise öppnarsitt hem s. 11-13

Nr � Februari 20�0

Direkt

2

Innehåll

Familj - mål eller medel 3

Att upptäcka Jesus tillsammans i familjen 4–5

Kongress och regionala samtalsdagar 6–7

Hur förmedlar du evangeliet? 8-9

Nytt om namn och notiser �0

Louise i RCA hjälper föräldralösa barn ��-�3

Notiser �4

Krönikör: Susanne Flensted-Waleij �5

evangelIska FrIkyrkan (EFK) är en församlings- och missionsrörelse med 309 församlingar i Sverige och cirka 30 000

medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt engagemang med mission i 44 länder. I Sverige omfattar det gemensamma arbetet församlingsutveckling och utbildning. EFK UNG finns med som självständig organisation i rörelsen.

DIrekt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska Frikyrkan aDress Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro Tel 019-16 76 00, Fax 019-16 76 11 E-post info@efk.se Hemsida www.evangeliskafrikyrkan.se. gåvor Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04 03–7reDaktIon Karina Claesson, Elisabet Carleson,

David Gelinder, Johanna Lundin. graFIsk IDé Ulrika Arenius

ansvarIg utgIvare Karina Claesson tryck Tabergs tryckeri. DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utkom-mer med sex nummer per år. Omslagsfoto: Istockphoto. tIDnIngen skIckas tIll de som anmält att de vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, adresser genom insända församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen kan ni avbeställa den på 019–16 76 00.

anDers BlåBerg Missionsdirektor anders.blaberg@efk.se

I mIna samtal med församlingar försöker jag lyssna in vad som ligger nära era hjärtan. Vad behöver ni hjälp med? Familjefrågor kommer då alltid på tal. Två frågor sticker ut: Hur håller man ihop äktenskapet? Hur förmedlas tron på Jesus vidare i en familj? Ibland är situationen akut. Re-lationer spricker, gemenskapen gungar, besvikna föräldrar grämer sig över att barnen inte bär deras tro, frimodigheten att stå för tidigare självklara kristna värden vacklar. Frågan hur vi tillsammans i församlingsrörelsen kan förebygga och kanske undvika framtida misslyckanden är aktuellare än någonsin.

låt oss se på Fakta. Över hälften av äktenskapen spricker. Alla känslor och förhoppningar, all tid som har lagts ned går ur händerna på så många. Sett ur den synvinkeln är den en stor risk att bilda familj. Samtidigt är min erfarenhet att när en församling börjar arbeta konkret med att stärka äkten-skap och familj upplevs det mycket positivt. Drivkraften till tvåsamhet och familjebildande ligger djupt hos oss, givna redan i skapelsen. Även små insatser kan bli till stor välsignelse och ge goda resultat. Samtalsstöd innan äktenskapet, kurser och andra verktyg för att stärka familjen tillämpas i många församlingar. Genom att vara en församlingsrörelse underlättas ut-bytet av erfarenheter mellan församlingarna, läs mer om det på sidan sex.

Detta nummer av Direkt berör framför allt den andra stora frågan: hur tron förmedlas i en familj. Förra årets mest uppmärksammade kristna bok ”Jesus gick vidare och kyrkan står kvar” handlar om vart alla ungdomar som växer upp i kyrkan tar vägen. Författaren Carl-Henric Jaktlund be-skrev en omskakande verklighet men gav inga svar. När vi i församlingar-na funderar över detta, tror jag det är klokt att inte låta verksamhetsfrågor

kring barn och ungdomar bli det enda samtalsämnet. Här behövs framför allt fokus på familjen. Vi behö-

ver också eldsjälar och församlingar som inspire-rar, till exempel Elimkyrkan i Stockholm som du

kan läsa om på sidan fyra. Undervisning och erfarenhet kring tro och efterföljelse inom

familjen är mycket efterfrågat. Kliv fram ni som har fått något att säga! Jag

garanterar att ni kommer att tala till helspända öron.

Familjefrågor tumlar om församlingarna

mIssIonsDIrektorn

har orDet

Som du redan märkt så ser tidningen annorlunda ut mot vad den brukar. Vi har förnyat och förbättrat den på flera sätt. Den har ett nytt format, nytt papper, ny layout och så finns det lite gammalt och nytt inuti. Till exempel notiser om vad som händer inom rörelsen EFK. Har du tips på notiser får du gärna skicka in dem till oss på notistips@efk.se. Hoppas du uppskattar förändringen! Vi på redaktionen önskar dig en trivsam lässtund!

En helt ny Direkt!

Foto: siMon Gelinder

3

På alla möjliga debattforum manglas huruvida den så kallade kärnfamiljsnormen är bra eller dålig. inte minst inom kristenheten rör frågan upp känslor. oavsett hur viktig denna fråga är ur ett samhälls-perspektiv, tror jag att vi som kallar oss efterföljare till Jesus har en relevantare fråga att samtala om när det gäller familjen. TExT: AnTon FAgErsTEDT FoTo: sTock.xchng

kan familjen få vara en kanal för Guds kärlek till världen. På ett mer konkret sätt än vad som är möjligt i den stora församlingen kan fa-miljen forma lärjungar, dela vardagsgemenskap och ha öppna dörrar för vänner, grannar och nöd-ställda.

I Jesus Kristus har Gud befriat oss från vår själv-centrering till att älska själv-utgivande. Detta måste na-turligtvis också prägla hur vi lever i våra familjer. När jag ser mig om i våra församlingar ser jag en mängd stabila familjer, genom-syrade av kärlek och värme. Tyvärr inser alltför få vilken viktig roll man kan spela i sitt bostadsområde, sin stad och sin församling. Det är hög tid att ta vår kallelse på allvar. För Guds och evangeliets skull behöver vi utmana och inspirera varandra till att ställa våra familjer i Guds tjänst. Detta, tror jag, är en ödesfråga.

Familj- mål eller medel?

”vI pratar allDe-les För lIte om hur våra FamIljer kan vara reDskap För guDs FrälsnIng I värlDen” ...

Sanningen är att de allra flesta – 74% av alla 0-18-åringar enligt SCB – växer upp i en så kall-lad traditionell familj med sina biologiska föräldrar. Att procent-satsen är ännu högre bland våra

församlingsmedlemmar är knappast någon vågad gissning. Frågan vi i första hand behöver ställa oss är därför inte om familjen är bra eller dålig, utan hur våra familjer kan vara redskap för Guds frälsning i världen. Det pratar vi alldeles för lite om.

Som en följd av tystnaden har för många ”det kristna” sättet att leva tillsammans blivit synonymt med att vara en lycklig kärnfamilj, punkt. Att vara en harmonisk familj verkar därför ha blivit ett över-gripande livsmål. Detta tror jag är att kraftigt både överdriva och reducera familjens betydelse. Överdriften består i att familjen blir det mest centrala i våra liv, vilket tangerar avguderi. Reduceringen består i att familjens roll knyts till att enbart vara till för sina egna medlemmar.

Familjen kan vara något fantastiskt, men borde den inte betraktas inom ramen för det större målet? Istället för att betrakta familjen som ett mål i sig självt, borde vi se den som ett medel – en fenome-nal resurs – i församlingens uppdrag att synliggöra Jesus Kristus. Då räcker det inte att vi är lyckliga och harmoniska. Istället för en sluten gemenskap som i hög grad är upptagen med att arbeta med sig själv,

läs mer: Anton skriver regelbundet på sin blogg "Anton slår an ton" på http://antonslaranton.bloggproffs.se.

anton FagersteDt

Pastor i Betaniaförsam-lingen i Östra Ryd

4

Elimkyrkan i Stockhom försöker under-lätta för föräldrar att förmedla tron till sina barn på kreativa sätt.

Be tIllsammans Förutom när ni ber spontant, be tillsammans i bilen till skolan, be en bön i samband med andra dagliga rutiner t.ex. innan man gör läxan, vid matbordet eller vid sängdags. Då kan man t.ex. använda bönepåsen, en tygpåse full av olika lamine-rade lappar där det står början på böner. T.ex ”Gud jag vill tacka för… eller en bild. Man behöver inte sitta och be. Skriv böner på pappersflygplan och kasta iväg planet eller kasta bönebollar mellan er!

upptäck BIBeln tIllsammansBarnen får se bilder som visar på personer i en bibel-berättelse (till exempel den barmhärtige samariern) och berätta hur de tror att de känner sig och sedan jämföra det med sina egna känslor i olika situationer.

kreativa exempel!

Foto: stock.xchnG

Att upptäcka Jesus tillsammans i

familjen

5

Foto: elisabet carleson. (Personerna har inGet Med artikeln att Göra.)

Elimkyrkan hade tills för tre år sedan en söndagsgudstjänst för vuxna och en söndagsskola för barn. Verksamheten i församlingen var uppdelad i olika åldersgrupper. Det var svårt för en familj att göra andliga upplevelser tillsammans i kyrkan. Barnfamiljerna hade flera olika behov som församlingen inte mötte. En grupp började fundera på hur dessa behov skulle mötas. Det resulterade i Familjeäventyret, samlingar med syftet att bli en kraftstation för vardagen för hela fa-miljen. Efter en konferens våren 2008 om hemmets betydelse, fick man ytterligare inspiration att utveckla det arbete som påbörjats.

hemmIljön avgör

– Nyckeln till förändring är att inse att det som händer hemma är avgörande. Då börjar församlingen se sin främsta uppgift att stödja föräldrar istället för att ha en barn- och ungdomsverksamhet, menar Håkan Axelsson, pastor och samordnare för Familjeäventyret. Vi vill ge hela familjen tid tillsammans i kyrkan, och den tiden ska användas till att stödja det som sedan händer hemma.

Får alltID meD sIg något hem

Tre lördagar per termin träffas därför barn och föräldrar i kyrkan till Familjeäventyret. De flesta barn är mellan ett och sex år.

– Vi börjar klockan tio med fika, berättar Håkan. En halvtimme senare går föräldrarna på en timmes seminarium. Barnen har barnvakt

den största utmaningen för en kristen förälder är inte bara hur jag förmedlar min tro till mina barn, utan även hur vi tillsammans kan upptäckamer av Jesus och följa honom som familj. det säger ann lundgren i elimkyrkan i stockholm.– Vi vill utrusta familjer för en andlig resa tillsammans. TExT: ElisAbET cArlEson

under tiden. Seminarierna berör tre stora frågor: Hur känner sig ett barn älskat med oändligt värde? Hur hjälper jag mitt barn att sätta gränser och hur sätter jag gränser? Hur berättar jag om Gud?

Efter en gemensam lunch avslutas dagen med en familjegudstjänst. – Gudstjänsten är övningstillfällen för saker att göra hemma, fram-

för allt kreativa sätt att be och upptäcka Bibeln tillsammans, berättar Ann. En annan skillnad mot en ”vanlig familjegudstjänst” är att famil-jen får med sig något verktyg hem, till exempel en bönepåse.

gemensamma erFarenheter vIktIgt

Idag försvinner många barn från församlingarna när de blir tonår-ingar. Elimkyrkan hoppas att Familjeäventyret ska ge bättre förutsätt-ningar för föräldrarna att möta tonåringarnas behov.

– Barns grundläggande gudsbild formas av vad föräldrarna gör och påverkar hur de även som vuxna relaterar till gudstron och till Gud, säger Lars-Göran Sundberg, pastor i församlingen och lektor i religi-onspsykologi. Som förälder får man vila i att äkthet, passion och värme betyder mycket mer än om man är superpedagogisk och gör allting rätt. Att man som familj tillber, lovsjunger och talar med Gud om smått och stort är avgörande. Ju mer barnen ser av din Gudsrelation, ju mer frågar de. Möt frågorna när de kommer.

Håkan menar att det aldrig är för sent att börja en andlig resa till-sammans som familj.

– Dina barn behöver veta inte bara fakta om Gud. De behöver se att din tro är en relation till Gud. Hur har relationen med Gud påverkat ditt liv den sista tiden? Varför går du till kyrkan? Be tillsammans!

Inte Bara För FörälDrar

Trots att det ibland är svårt att få fler engagerade i arbetet för famil-jer, saknas inte idéer för framtiden.

– Tänk om varje nytt par som håller på att bilda familj får två, tre fadderfamiljer i församlingen! säger Håkan. Det kommer också par där en förälder inte är kristen och ensamstående föräldrar. De har specifika behov som vi också vill kunna möta. Vi vill också involvera fler vuxna från olika generationer. Att upptäcka Gud tillsammans med barnen är ju lika aktuellt för moster eller farfar som för mamma och pappa!

www.FaIthBegInsathome.com Här finns böcker, filmer och bildspel för församlingsledning,föräldrar och pastorer. Elimkyrkan har hämtar inspiration härifrån. www.kIngskIDs.seBoken ”Alla åldrars församling” av Ingela Wahl, finns blandannat på den sidan. Vill ni komma på studiebesök till Familjeäventyret? KontaktaHåkan Axelsson i Elimkyrkan Stockholm, hakan.axalsson@elimkyrkan.org.

Vill du veta mer?

Att läsa Bibeln tillsammans med dina barn kan vara ett tillfälle att berätta vad tron

betyder för dig.

6

ska eFk, Pingströrelsen och alliansmissionen äga en teologisk högskola tillsammans? att kostna-derna skulle sänkas står klart. i praktik och teologi står vi redan nära varandra. den stora frågan är istället vilken inriktning utbildningen skulle få. direkt var med på en samtalsdag inför kongressen den 23 januari i örebro där det var en av frågorna som diskuterades. TExT: ElisAbET cArlEson

smal eller BreD InrIktnIng

I samtalet återkom gång på gång frågan om vad det är för slags skola vi vill ha. Önskar vi den breda utbildning som finns på ÖTH idag eller ska den samägda högskolan bara utbilda pastorer som pingst-rörelsen idag gör? Samtidigt är den breda utbildningen en förutsättning för blivande pastorer att få högskolebehörig-het och för lekmän att läsa teologi.– Överger vi den breda utbildning vi har idag, blir det en folkhögskolebaserad utbildning utan examensrätt, sa en person. Den har vi kämpat för och det vore dumt att avsäga sig den.– I församlingarna upplever jag ibland en kluvenhet till att så få av studenterna blir pastorer, sa en person. Visionen om en bred utbild-ning har inte alltid genomslag i församlingarna. – Utbildning är mission, inte något som sker vid sidan av, sa en annan person. Många studenter går också till internationell tjänst. Den aspek-ten glöms ibland bort. Vi behöver fångas igen av missionsvisionen från sjuttiotalet – att utbilda för tjänster som inte finns i församlingarna.

Frågan om fördjupat samarbete har utretts efter ett kongressbeslut i maj 2006 och i processen har bland annat 35 församlingsledningar inom EFK fått ge sina synpunkter. I december 2009 uttalade sig pingströrelsen positiv till en samägd högskola. I det förslag som nu diskuteras föreslås en decentraliserad utbildning med utgångspunkt i ett flertal lokala lärcentrum i nära samarbete med Örebro Teologiska Högskola. I mars kommer det slutliga förslaget från de tre samfunden som sedan tas upp på kongressen i maj.

tre skolor meD olIka InrIktnIng och storlek

Frågan berör Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) inom EFK, Al-liansmissionens skola Kortebo och Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) i Uppsala. ÖTH är den största skolan med cirka 150 heltidsstudenter och med flest lärare som har disputerat. Många studenter blir pastorer i andra samfund, församlingsledare, missionä-rer eller går in i andra tjänster. Skolan utbildar även blivande lärare och präster i teologi genom ett samarbete med Örebro högskola. ÖTH får ge akademiska poäng och utfärda två examen: högskoleexa-men och teologi kandidatexamen. Examensrätten gör att skolan kan få statsbidrag för högskolestudier. Vid Korteboskolan, Alliansmis-sionens skola, kan man läsa till pastor, ungdomsledare, missionär eller själavårdare. Skolan har cirka 60 studenter. Studier på högskolenivå sker i samarbete med bland andra ÖTH. PTS har smalare inriktning än de andra skolorna med sin treåriga pastorsutbildning. Utbildning-en har cirka 25 studenter. Studenterna vid PTS kan ta en högskole-examen i teologi genom ett samarbete med ÖTH.

Vägskäl för teologisk utbildning

två regIonala sam-talsDagar kvar om kongressFrågornaryttargårDskyrkan I lInköpIng och I elIm-kyrkan I örnskölDs-vIk Den 27 FeBruarI.

kongress 2010

regIonala samtalsDagar

Foto: istockPhoto

7

Det här är grunDen till visionsarbetet EFK 2020 och även Sverigedokumentet– att hjälpa oss i församlingarna att förmedla evangeliet i ett sekulariserat Sverige. Att tillsammans ta ut en rikt-ning som hjälper oss att visa Guds kärlek, nu och 2020. Efter sam-tal med 35 församlingar samt olika sammanhang inom Evangeliska Frikyrkans organisation har missionsledningen och personer från Församlingsprogrammet sammanställt ett förslag till formuleringar för EFK 2020. Dessa diskuteras nu på de regionala samtalsdagarna. Det handlar om vad vi som rörelse utmanas av, vad vi vill se hända, vad vill vill utmana och vad vi vill präglas av. Uthållig bön, plats för brustenhet och fascination för Jesus nämns till exempel i avsnittet vad vi vill präglas av. Även konkreta mål att be och arbeta för före-slås. Ett förslag till Sverigedokument diskuteras också. I förslaget ut-går man från att vi behöver se Sverige som ett missionsland och ger förslag på vad det bör få får för konsekvenser för församlingarna.

Välkommen till kongress 2010den 13-15 maj!

notiser

Under de två närmaste åren, med start på Torpkonferensen i juni, kom-mer Församlingsprogrammet inom EFK samt EFK UNG att satsa extra på familjefrågor. När församlingar inom EFK ger uttryck för vad man önskar hjälp med, kommer familjefrågor ofta upp. Hur orienterar vi oss i livet, som familj? På vilket sätt kan församlingen stödja föräldrar och barn i föräldra- och barnaskap? Hur ser vi på begreppet familj? Det här området är mycket angeläget för många av oss. Familjeprogrammet och även EFK UNG kommer att skapa en resursbank med personer, material och kompetens, identifiera och skapa nätverk runt frågorna där vi visar på de goda arbeten som redan görs samt arrangera seminarier och föreläsningar i olika sammanhang. Varmt välkommen med dina tips och frågor till Thorine Arenius, För-samlingsprogrammet, thorine.arenius@efk.se, eller tel. 0�9-�6 76 33.

satsning på familjefrågorunder två år

Vigselrätt inom EFk?läs mer om Frågan på www.eFk.se

Samtal pågår inom Evangeliska Frikyrkans församlingar. Represen-tantskapsmötet 2009 tog beslut om att man avser avsäga sig vigselrätten som staten ger. Det slutliga beslutet ska fattas i maj på Kongress 20�0 och kommer verkställas som tidigast årsskiftet 20�0/20��. Fram till dess bearbetas frågan hur en kyrklig vigsel utan den juridiska delen ska utformas.

På www.efk.se/kongress finns bakgrundsmaterial och en kort sam-manställning av de samtal som förts de senaste månaderna.

anDra utmanIngar som tas upp på kongressen:

Flera miljoner till församlingsrörelsens utbildningar och internationella missionen kommer från staten. Är det bra eller dåligt och varför då?

Evangeliska Frikyrkans pastorer har idag vigselrätt. Är det bra eller dåligt?

I en snar framtid kanske EFK inte har en egen teologisk utbild-ning. Bra eller dåligt? Läs mer intill om detta.

känslorna och åsIkterna är många i dessa frågor, kanske för att de inte bara är konkreta, utan också handlar om vår identitet och relation till samhället. Alla församlingsmedlemmar är välkomna. Varje församling utser representanter som får rösta, tala med din ordförande. Välkommen att be, lyssna, debattera och besluta!

ta meD DIg några Från DIn FörsamlIng och kom tIll konFerensplats torp ut-anFör öreBro. laDDa ner materIal och anmäl DIg på www.eFk.se/kongress

På årets kongress ska det beslutas kring utmaningar som rör oss alla. Vi är tacksamma över att eFk växer en smula, men fortfarande kommer de allra flesta

svenskar inte i närheten av en kyrka överhuvudtaget. och i församlingarna finns många som inte vet hur vi ska berätta om vår tro ens till nära vänner. TExT: ElisAbET cArlEson

8

eFks församlingar består av personer med vitt skilda erfarenheter och familjesi-tuationer. Farmödrar, singlar, barn, män, syskon och hustrur – hos oss alla tar sig överlåtelsen till Jesus olika uttryck. direkt har frågat fem som hittat vägar att förmedla evangeliet till andra i just den livssituation de står i.

1 Jag har startat något som vi kallar Umesingel, en mötesplats för singlar. Idag är drygt 100 personer med i nätverket. Det är vänskapsträffar där man helt enkelt umgås och barn och vuxna har roligt tillsammans. Vi riktar oss både till de som är kristna och inte är kristna, har alltid någon form av an-dakt och ber tillsammans. I regel dyker det alltid upp någon som inte är kristen, men som är nyfiken. Då är dessa vänskapsträffar en avslappnad plats att mötas. Vi kommer från olika sammanhang men vi försöker kon-centrera oss på det centrala i tron, Jesus och vad han gjort för oss.

2 Min kristna tro. Jag har levt med en tro på att Gud finns sedan jag var liten men var inte kristen. Sedan jag blev kristen för fem år sedan så har jag försökt att ändra livsstil. Jag och kompisar hade pratat om ganska länge att vi skulle vilja ha en mötesplats för singlar utan att behöva gå till krogen. Om man är med i en församling kan man känna sig utanför som singel. Man ser andra familjer och utanförskapet kan kännas som ett sår i hjärtat. Umesingel försöker möta det beho-vet och träffarna har ju varit en hjälp även för mig. Det är så här jag vill leva, det är det här jag står för.

Vardagsvittnen– fem personer berättar

chrisTinA AxEngrip ensamstående med fyra barn, Umeå

8

1 Jag och min man Christian bor tillsam-mans med tre andra vänner i ett kollektiv. Det är ett radhus som vi delar på. Vi har nu bott här i ungefär ett och ett halvt år. Vi har gemensam hushållsekonomi och delar på vardagliga sysslor som matlagning och städ-ning. Jag upplever att det är lätt att bjuda hem människor när man bor på det sättet vi gör. Om en person behöver särskilt stöd eller behöver bo hos oss så vet man att vi tar hand om personen tillsammans. I höstas hade vi till exempel en tjej som bodde hos oss i två månader och att vi bor som vi gör var nog en förutsättning för att det fungerade så bra.

2 Det låter kanske lite pretentiöst men huvudorsaken till att vi bor så är här är att vi tror att Jesus blir synlig i vår gemenskap. Sen är det ju också en motreaktion till ”ensam-hushållssverige” där verkligen många män-niskor lider av ensamhet. Då vill vi visa på ett exempel på hur gemenskap kan fungera. Det är ju väldigt berikande också på det per-sonliga planet. När jag själv speglar mig mot de andra människorna så vidgas min bild av hur man kan tänka om både små vardagssa-ker och om livet i stort.

ElisAbETh sVAhn gift, bor i kollektiv, Örebro

1 ge exempel på hur du för- medlar du evangeliet.

2 vad är det som driver dig?

9

1 Jag har haft olika uppdrag som barn- och ungdomsledare i över 50 år. När jag var fem-ton år började jag som söndagsskollärare i Eskilstuna. Sedan dess har jag i princip aldrig slutat att vara ledare. Jag upplever att unga människor nästan har lättare att prata med mig som är lite äldre. Jag är varken i unge-fär samma ålder eller i föräldrarnas ålder, utan mer som en mormor eller farmor. En mormor har man ofta förtroende för. Unga människor upplever att man har en trygghet i sig själv som smittar av sig. Jag får komma med de tankar jag har och de lyssnar på det jag har. Och förhoppningsvis kan man hjälpa dem på vägen. Unga behöver ledare i olika åldrar.

2 Jag tycker det är så roligt, på flera sätt! Dels för att man får så mycket tillbaka när man umgås med unga människor. Dels så är det fantastiskt att få vara med och forma barnen och förhoppningsvis få dem att förstå att Gud älskar dem och att de är Guds barn. Många har en bild av att man måste kunna så mycket, men ofta handlar det bara om att vara sig själv och att umgås. När jag tänker efter på min egen söndagsskolärare så kom-mer jag inte ihåg vad hon berättade, men jag kommer ihåg henne.

rAgnhilD DJärF pensionär, Vadstena

1 I vardagen är det framförallt tre saker som speglar detta perspektiv. För det första så försöker vi ha ett öppet hem. Barnens kompisar ska alltid känna att de är välkomna hem till oss och vi försöker ha en trygg at-mosfär här hemma. Till exempel så ber vi alltid för maten även när barnens kompisar är här och vi vill visa på att relationen till Jesus är en naturlig del av våra liv. För det andra bjuder vi även in grannar och män-niskor i området på barnvälsignelser, kalas och liknande trots att vi inte känner dem så väl. Den tredje aspekten är att vi försöker ge våra barn en levande relation med Gud så att de kan vara bra kompisar i sina klasser och på dagis.

2 Jesus har sagt att vi är världens ljus och vi vill vara det i vårt område där vi bor. Vi tror att Gud har lett oss hit och vi vill ju också dela med oss av det som betyder så mycket för oss.

1 Vår familj är ett så kallat familjehem där vi tar emot barn som av olika anledningar inte kan bo hos sina föräldrar. De får bo hos oss och vara en naturlig del av vår familj. Vi började som familjehem 1993 och haft sex barn i längre perioder som bott och fortfa-rande bor hos oss. Vår yngsta dotter är till exempel jämngammal med ett av våra foster-barn och de är mer eller mindre som syskon.

2 När jag tänker på varför vi gör det så kommer Jesu ord till mig att det ni har gjort mot en av mina minsta, det har ni också gjort mot mig. Engagemanget började också genom att vi via våra arbeten inom barn- och ungdomspsykiatrin och som skolsköterska träffade barn med olika typer av problem och behov. Vi kände att vi kunde göra en in-sats och har sett det som en utmaning att ge dessa barn bättre förutsättningar i livet.

sArA sAnDgrEn gift och har fyra barn, Örebro

ÅkE & hEllE-MAy bErnbErg gifta och har fyra biologiska barn och sex fosterbarn, Örebro

Foto: istockPhoto

9

�0

anDers holmeFur arbetar sedan den � januari med insamlingskampanjen Ge för Livet, är butikskonsulent för Secondhand- och Bra & Begag-nat-butiker samt samordnar insamlingar för Örebro Missionsskola.

rIcharD hultmar har slutat arbeta för För-samlingsprogrammet med frågor som rör försam-lingsplantering.

nIklas holmeFur är tjänstledig från sin tjänst på Örebro Missionsskola för doktorandstudier i missionsvetenskap vid Uppsala Universitet.

cahtrIne nygren är ny medarbetare vid Församlingsprogrammet med frågor som rör för-samlingplantering.

Du har tagit över efter rikard hult-mar som ansvarig för det försam-lingsgrundande arbetet inom eFk? vad innebär det?

– Det innebär att jag kommer att ha ett samordnande ansvar mellan de olika perso-ner som arbetar med församlingsgrundande frågor inom rörelsen. Det finns ju människor som jobbar med dessa frågor i till exempel Stockholm och Skåne och jag tror vi behöver hjälpa varandra med detta på olika sätt.

vad har du för förhoppningar inför framtiden?

– Min förhoppning är naturligtvis att vi ska få se fler församlingar starta i Sverige. Jag tror att nya församlingar når nya människor, vilket är jätteviktigt. Nya församlingsplante-ringar och etablerade församlingar behöver hitta sätt som kompletterar varandra och så att vi får en bredd som är nödvändig.

Foto: daVid Gelinder

ny doktorsavhandling om Öre-bromissionens ungdomsarbete

Familjehem kämpar för flyktingbarn Mellan 60-80 familjer runt om i Sverige är familjehem genom Stiftelsen för kristen famil-jehemsvård, SKFH. De är unika genom att de arbetar med familjehemsvård på kristen grund och har gjort det i �6 år. Familjehem-men tar mest emot barn och ungdomar men sedan en tid tillbaka placeras även vuxna som får avtjäna sin sista del av fängelsestraffet i familjehem. Under 20�0 kämpar SKFH med att få tillåtelse att ta emot ensamkommande flyktingbarn till familjerna. Det finns flertalet familjer som är beredda att öppna upp sina hem för dem. Det har hittills varit svårt att få kommunerna att godkänna sådana place-ringar utanför kommungränserna. Men SKFH fortsätter kämpa för att det ska bli verklighet. De tror att familjehem ger dessa barn och ungdomar goda möjligheter att snabbt lära sig det svenska språket och kulturen samtidigt som de får bo i en trygg miljö.

eFk är huvudman för stiftelsen för kristen familjehemsvård.

Uppskattad second hand-butik i serbien

Fredrik Wenell, pastor i Johanneskyrkan och lärare, arbetar just nu med en doktorsavhandling om Örebromissionens ungdomsarbete. Han söker böcker av Erik Sollerman. Om du har någon av böckerna vill Fredrik gärna ha kontakt med dig. Han nås via e-post: fredrik.we-nell@gmail.com eller telefonnummer 070�-32� 943. De böcker han ef-terlyser är: ”Kyrkan i världen och världen i kyrkan”, ”Sexualetik för ung-dom” samt material från Sollermans undervisning i ungdomssammanhang.

Cahtrine Nygren är nyanställd på Församlings-programmet och kommer arbeta 40% med fokus på församlingsgrundande frågor.

nytt om namn

�0

thorIne arenIus ny medar-betare vid Församlingsprogrammet med frågor som rör diakoni. Thori-ne arbetar även på Internationella staben på Sverigekontoret.

arne johansson pastor inom Svenska Alliansmissionen börjar arbeta som pastor och föreståndare i Immanuelskyrkan, Örebro, efter sommaren.

marIa FurusanD har tackat ja till att ar-beta som barn- och familjepastor i Elimkyrkan, Stockholm från och med � mars.

peter samuelsson biträdande pastor i Mellringekyrkan, Örebro har tackat ja till kallelsen att bli pastor i Korskyrkan, Umeå, från och med februari.

johan karlsson har nu avslutat sin tjänst i Centralasien.

henrIk sturve avslutade sin tjänst vid EFK den 3�/�2 i Mocambique. Han kommer fort-stättningsvis arbeta för Samaritans Purse och bo kvar i Mocambique.

lInDa gustavsson började att arbeta som husmor vid Götabro kurs-och konferensgård 7/�.

I en liten källarvåning har Bred of Life, EFKs samarbetspartner i Serbien, startat second hand för-säljning. Det är inte så vanligt i Serbien, men man har märkt att det finns ett stort intresse hos män-niskor att handla bra billiga begagnade saker. – Det är ett mycket spännande arbete och helt nya områden för oss i Bread of Life. Vi startade projekt för att bli mer självförsörjande som organisation. Men även för att de före detta missbru-karna som vi arbetar med i ett annat projekt ska få en bra arbetsplats där de får blomma ut. Vi vill även att butiken ska fungera som en mötesplats för människor, vilket den gör redan nu, säger Ma-lin Råsberg, utsänd från Evangeliska Frikyrkan för att arbeta för Bread of Life. Under våren och hösten kommer olika personer från Serbien att göra en studieresa till Sverige för att bland annat besöka EFKs second hand-butiker Bra & Begagnat.

notiser

��

louise öppnar sitt hem för föräldralösa barn

eFk FInns meD på Fler platser I centralaFrIkanska repuBlIken Det är ett land präglat av fattigdom, politisk in-stabilitet och militärkupper som tvingat över �00 000 människor på flykt i sitt eget land. EFK har många projekt där som hjälper kyrkan att lindra nöden, bedriva hälso- och sjukvård och utbilda barn och vuxna. EFK har även sänt ut medar-betare till landet. Läs gärna mer på www.efk.se.

Foto

:Fred

rik

ka

rlsso

n

Barnhjälpen är är en insam-lingskanal för Evangeliska Frikyrkans arbete. Genom Barnhjälpen kan du och dina vänner bli fadder och stödja barn i olika delar av världen. Fler faddrar ger fler barn en tryggare uppväxt och nya möjligheter i livet. Det Louise gör (se nästa uppslag) för andra människor kan fortsätta tack vare ekonomiskt stöd som förmedlas via Barnhjälpen. Vill du bli fadder? Besök www.barnhjalpen.com.

�2

henne tillsammans med hennes egna fem biologiska barn. Louise tog kontakt med en EFK- missionär som bodde i Centralafrikan-ska republiken. Tillsammans såg de till att barnen blev inskrivna i den lokala skolan.

– Jag tyckte så synd om dem och kunde bara inte låta dem leva det liv som de levde. Någon var tvungen att ta hand om dem helt enkelt. Tre år senare har de blivit en naturlig del av mitt liv, berättar Louise.

en av pojkarna

Junior Lavo var en av pojkarna som kom den där januarikvällen. Han var då en tilltufsad och smutsig 8-årig pojke som slogs för att få mat och överleva på gatan. Han blev glad över att få börja skolan och idag stormtrivs han där. Hans dröm är att bli läkare. Nume-ra är han en harmonisk kille som gärna spe-lar fotboll och leker med sina vänner. Men det är inte alltid det finns tid för det då han måste följa med Louise och de andra barnen till fältet för att hjälpa till med jordbruket.

De har mat varje Dag

Louise har varit änka sedan 2002 och förra året dog hennes mor som länge bott med

henne. Hon för-sörjer familjen på sin lön från EEBs* hushålls-skola där hon är rektor. Pengarna räcker långt ifrån till för hon har många munnar att mätta. Totalt är de 23 personer i hennes hushåll nu. Hon har tagit sig an ytterligare sex gatubarn, varav den minsta snart är två år. Efter att Louise syskon dött i aids och i olyckor bor även sex syskonbarn hemma hos henne.

– Vi har mat att äta varje dag så det är vi tacksamma för. Men för att få pengarna att räcka till måste jag odla maniok på fältet, baka och sälja bröd. Jag syr även kläder och säljer dem, förklarar hon.

För de 12 gatubarn som hon har tagit sig an får Louise ekonomiskt stöd från ett pro-jekt som stöds av Barnhjälpen. På så sätt kan hon betala skolavgifter, köpa mjölk till den minsta pojken, köpa mat till barnen, betala

Junior Lavo är en av de �2 gatubarnen som bor hos Louise i Carnot.

Foto: eFk FotoarkiV

I januari 2007 stod Louise och sålde munkar framför sitt hus när två bröder kom fram till henne för att handla. De började prata med varandra. De berättade att det var sju och nio år gamla och att deras föräldrar hade dött. Nu sov de på torget för bussar. För att överleva åt de matrester som människor slängt och försökte att få lite pengar genom att tigga och bära väskor åt folk. Louise tyck-te synd om barnen och bjöd hem dem till sig så de fick tvätta sig och få mat. Louise egna barn gav pojkarna en del av sina egna kläder. När pojkarna återvände till busstationen på kvällen berättade de för de andra barnen att de hade fått en mamma. Hon hade låtit dem tvätta sig i varmt vatten!

återvänDe För att stanna

Bröderna tog med sig tre pojkar och en flicka och återvände till Louise hem på kväl-len. Louise öppnade upp sitt hem även för dem så de fick äta och tvätta sig. Hon ma-nade barnen att återvända till busstationen för att sova men välkomnade dem att kom-mat tillbaka och äta dagen efter. Men så blev det aldrig, för barnen ville inte lämna henne. Från den dagen bor de alla sex hemma hos

hon klarade inte av att låta de två pojkarna hon mötte lämnas till ett liv på gatan. de fick bo med hennes familj och idag tre år senare har hon tagit sig an 11 barn från ga-tan. aids berövar många barn deras föräldrar och de utelämnas helt till att klara sig själva. "Jag gör som Jesus sa, jag älskar dem!”, säger louise kombori, en 50-årig kvinna i centralafrikanska republiken. TExT: JohAnnA lUnDin.

Jag gör som Jesus sa, jag älskar dem!

I en annan Del av värlDen

�3

sjukvårdskostnader, kläder, skor och skoluni-former till barnen.

– Pengarna jag får räcker inte längre för nu har jag ju fler gatubarn hos mig som går i skolan och skolavgifterna har ökat. Men vi försöker klara det så gott vi kan, förklarar hon.

De bor i staden Carnot som ligger i västra Centralafrikanska republiken.

– Vi bor kvar i det huset vi skaffade när min man levde och vi bara hade våra barn.

"jag tyckte så synD om Dem och kunDe Bara Inte låta Dem leva Det lIv som De levDe. nå-gon var tvungen att ta hanD om Dem helt enkelt. tre år senare har De BlIvIt en natur-lIg Del av mItt lIv” ... louise kombori

Det är fyra sovrum och ett vardagsrum. Jag sover själv i ett rum med den minsta pojken. Sex av barnen sover på mattor i vardagsrum-met och de andra fem sover i två av sovrum-men. I det tredje sovrummet sover tre av mina egna barn. Det är väldigt trångt men det fungerar, säger hon.

vIsa på sIn troLouise blev kristen och döptes 1974. Hon

är medlem i en EEB*- församling i Carnot som ligger i den gamla missionsstationen. Församlingen ber för henne och ger henne upp-muntran. För henne är det natur-ligt att hennes tro på Jesus tar sig uttryck mot barnen.

– Jag gör som Jesus sa, jag äls-kar dem. Jag berättar om Jesus för dem och tar med dem till kyrkan. I påsk kommer tre pojkar att dö-pas, säger hon med ett leende på läpparna.

Barnen har förändrats under den tiden de har bott hos Louise.

Foto: Fredrik karlsson

–- Jag gör som Jesus sa, jag älskar dem. Jag berättar om Jesus för dem och tar med dem till kyrkan. I påsk kommer tre pojkar att döpas, säger hon med ett leende på läpparna.

När de kom från livet på gatan gillade de inte varandra, bråkade mycket och ville inte vara tillsammans. Nu är det stor skillnad. De mår bra och är lugna. De är motiverade att gå i skolan, älskar varandra och fungerar bra tillsammans.

– Jag hoppas att barnen lyckas med sin utbildning. De behöver få gå färdigt skolan innan de kan klara sig själva, understryker hon.

*EEB: Eglise Evangéligue Baptiste, en samarbetskyrka till EFK i Centralafrikanska republiken. Kyrkan bedriver bland annat en pastorsutbildning och hushållsskola för pastorsfruarna.

�4

Djupare tro och mer livUtbildningar vid Örebro Missionsskola

• Pastors/prästutbildning• Teologiska program, 1, 2 och 4 år• Religionsvetenskap, särskilt för blivande lärare• Bibelinstitutet – i samarb m Liljeholmens Folkhögskola• NOD-akademin – i samarb m Hyllie Parks Folkhögskola• Missionsinstitutet

Öppet Hus 19 mars

www.orebromissionsskola.se019-30 77 50

EFk Ung ordnarledarkonferensDen �6-�8 april arrangerar EFK UNG en ledarkonferens, Tema: Efterföljelse. Fila-delfiakyrkan i Örebro kommer vara full av barn- och ungdomsledare från hela landet. Gudstjänster, konserter, seminarier, årsmöte och mycket mer kommer vara innehållet. Talare är bland andra Carl-Henric Jaktlund, Hanna Möllås, Christian Svahn och Josefine Areni-us. - Vi ber och hoppas att helgen ska ge inspiration och gudsmöten för de som deltar, säger Christian Svahn ,ungdomsdirektor för EFK UNG. Vill du vara med? Anmäl dig via www.efk-ung.se.

TV- gudstjänster frånEFk- församling 14 FeBruarI tullBrokyrkan, FalkenBerg

Fyra TV- gudstjänster kommer att sändas från Tullbrokyrkan, Fal-kenbergs frikyrkoförsamling, med början söndagen den �4 februari. Tullbrokyrkan är en gemensam församling mellan Evangeliska Fri-kyrkan, Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet.

byggnation närmar sigFörra året fattade EFKs styrelse beslut om att pengarna från försälj-ningen av åkermark utanför Örebro ska återinvesteras i fastigheter. Planen är att bygga en tvåvåningsfastighet bredvid Örebro Mission-skola. Fastigheten ska rymma Sverigekontoret med Församlings-programmet, EFK UNG. Tidsmässigt kommer byggnationen lägligt då nuvarande hyreskostnader förväntas öka väsentligt. Byggstarten planeras till hösten 20�0.

glädjande resultat 2009I september visade prognoserna på ett negativt resultat för 2009. För-ändrade valutakurser kostade mycket och gåvorna minskade. EFKs styrelse och ledning beslutade om en böneperiod och upprop om be-hoven gick ut till medlemmar och församlingar. Tillsammans lyckades vi vända resultatet. De positiva siffrorna fick ytterligare skjuts av testa-menten, fler uppdragsutbildningar och uppskjutna rekryteringar.

Följ med till Indien!

BRÖD TILL BRÖDER

GE FÖR LIVET

Ge för livet planerar en studie- och inspirationsresa till Indien i november 2010. Syftet med resan är att få en fördjupad inblick i den just nu snabbast växande för-samlingsrörelsen i världen! 3 miljoner indier i nordöstra Indien har kommit till tro på mindre än 10 år. Vi besöker också välkända turistmål som t ex Taj Mahal.

AgraNew Dehli

Gorakhpur

VaranasiRing eller mejla

Anders Holmefur för mer info:

anders@btb.nutel 0708-34 65 30

notiser

ANNONS

�5

februari 27 Regional EFK-träff i Ryttar- gårdskyrkan, Linköping 27 Regional EFK-träff i Elim- kyrkan, Örnsköldsvik

mars � Sista ansökningsdatum för StepOut 6 Konferens ”Heart for muslims” i Husbykyrkan �5-�9 UNG Ledare i samarbete med Götabro Bibelskola �9 Öppet hus-dag på Örebro Missionsskola

april �6-�8 Tema: Efterföljelse, barn- och ungdomsledarkonfe- rens i Örebro. �7 Församlingsprogrammet

kvotflyktingar berikar församlings-gemenskap

Storfors Baptistförsamling har fått välkomna fem burmesiska barnfamiljer till församlingen under julen 2009. De �4 nya medlemmarna med barn i olika åldrar fördubblade därmed den lilla församlingsgemenskapen till allas glädje. Familjerna är kvotflyktingar som hämtats från ett flyktingläger i Indien, där de har levt i 20 år. Tre unga kvin-

nor från den karenburmesiska språkgruppen kommer även att välkomnas till församlingen inom kort. Det har aldrig i Storfors Baptistförsamlings �04-åriga historia välkomnat så många medlemmar samtidigt.

närvarandets nödvändighetGlasögonen är gigantiska, hjärtformade men saknar glas. Det är för att jag ska se bättre ut, brukar jag säga när jag som sjukhusclown träffar barn som undrar. Fem års erfarenhet i jobbet har helt klart påverkat mig i positiv riktning när jag, med ukulelen i handen och såpbubblor i fickan, spatserar in på avdelningarna för att möta barn och unga. Men jag har upptäckt att mina erfarenheter också kan spela mig ett spratt, och ständigt gör det. De inbjuder mig nämligen till att göra det som jag vet fungerar – vil-ket i mitt arbete kan stjälpa mig i mitt allra viktigaste uppdrag: att vara lyhörd i mötet.

Tron att jag i utgångsläget redan är lyhörd, kan fak-tiskt vara förödande. Den egenskapen saknar helt automatikfunktion. Den är en färskvara som måste erövras på nytt, varje dag. De tokroliga sångerna och magiska bubblorna riskerar att bli farligt likt tomma, skrällande cymbaler om jag kör på, utan att lyssna ordentligt. Detta trots att det vid en ytlig an-blick kanske inte märks någon skillnad, om jag gör det ena eller det andra. Ibland måste man ta ett steg framåt, andra gånger backa.

Balansgången är en utmaning och finns där i varje möte – precis som förhållningssättet till både de goda och dåliga erfarenheterna. Att inte låta sig hämmas av dem. Att inte tolka svaren utifrån det man erfor förra gången. Eller ta för givet att något kommer uppskattas. I närvarandet, som ett aktivt verb, finns förutsättningen för ett möte mellan med-människor. Ibland är det ordlöst, ibland flyktigt och emellanåt så intensivt så att det suger musten ur hela kroppen. Det tar energi i massor, men fyller en med djup glädje och vördnad. Det blir på riktigt, mitt i svårigheterna. Vi finns, här och nu. Vi möts och ser varandra. Till det behövs inga glasögon, varken med eller utan glas. Men väl, hjärtan som lyssnar.

susanne FlensteD-waleIj arbetar med clowneri och berättande på astrid lindgrens barnsjukhus, huddinge

krönIkan

arrangerar församlings- ledardag i Motala. 22-26 Studieresa till London för pastorer och församlingsle- dare. 22 UNG Ledare mentorsgrupp Hjälmargården 27-28 UNG Ledare mentorsgrupp nationell

maj 4 Samling för pensionerade förkunnare vid Götabro Kurs- och konferensgård 4 Samtalsdag: Om/när vi inte har vigselrätt. Tabernaklet, Nässjö. 8 Jesusmanifestation �3-�5 Evangeliska Frikyrkans Kon- gress, Konferensplats Torp

kalender

vi som reserroland lövgren�5/3 Pingstkyrkan, Gränna2�/3 Betelkyrkan, Runemo28/3 Elim, Ingatorp9-��/4 Norrbotten�8/4 Kristinakyrkan, Lindesberg

öyvind tholvsen 27/2 Reg. samtalsdag, Örn- sköldsvik 28/2 Elimförsamlingen, Örn- sköldsvik �2-�3/3 "Fler friska församlingar" i Åbytorp26-27/3 "Fler friska församlingar" i Växjö�7/4 Temadag om ledarskap i Motala

22-26/4 Leda studieresa till London

knut Bertil nyström23/2 Söderhöjdskyrkan i Stock- holm27/2 Ryttargårdskyrkan i Linkö- ping

anders Blåberg7/3 Kristianstad, Östermalms- kyrkan2�/3 Mariannelunds frikyrkoför- samling28/3 Korskyrkan Örebro - Alpha- dag�8/4 Salem Moholm

FOTO

: LINN

éA N

ILSSON

notiser

�6

Lärjungaskolan är en del av Örebro Folkhögskola och drivs i samarbete medTeen Challenge Sverige ochEFK UNG

Lärjungaskolan är en del av Örebro Folkhögskola och drivs i samarbete medTeen Challenge Sverige ochEFK UNG

För mer information se hemsidan, ring eller mailaMari Spraak 019-20 89 70 mari.spraak.orebro@folkbildning.net

POSTTIDNING B