2

ledare

FörvaltningschefRegionbibliotek Västra Götaland

Detta träffande uttryck har jag stulitfrån Nina Ström, projektledare förFråga biblioteket. Hon använder

det i marknadsföringen av sitt projekt föratt tydliggöra det faktum att alla som hartillgång till en dator inte nödvändigtvis be-höver vara framgångsrika informations-sökare.

För många har Google blivit synonymt medinformationssökning. Else Nygrens under-sökning om hur studenter söker informa-tion har visat att studenterna tror att allinformation finns i denna dominerande sök-motor. Finns inte informationen i Google såfinns den inte!

På biblioteken vet man att Google är enväg att finna information. En annan är attlösa licenser till betaldatabaser och att gesig ut på ”den dolda webben”.

I detta nummer av Framsidan presenterasett antal viktiga projekt som alla syftar tillatt skapa ”det virtuella biblioteket”. Ett ge-mensamt bibliotek, öppet 24 timmar om dyg-net, där skickliga bibliotekarier öppnat uppden dolda webben och lagt in licensbundnadatabaser i ett lättöverskådligt och lätt-manövrerat gränssnitt.

Mot detta mål arbetas det från flera håll;från SIM-projektets Sesimportal och frånKB/BIBSAM:s portalprojekt. Man arbetarmed samma teknik, MetaLib och SFX vilketär samma teknik som valts av det finskanationella biblioteksprojektet, de norskauniversitetsbiblioteken och av British Li-brary. Vad som ska läggas in i portalernabestäms dock utifrån de olika behov som

Du blir inte pianist för att du sätter ett piano i dittvardagsrum…

finns i vår mångfasetterade biblioteks-värld. Av forskarens och studentens be-hov eller av de behov som uttryckes avfolkbibliotekens stora och breda publik.

Tillgång till information är ju inte det-samma som förståelse och kunskap.”Vidränks i informationsfloden men saknarsimutbildning” har Gunnar Broberg, pro-fessor i idé- och lärdomshistoria så träf-fande sagt om vår tid. Biblioteken kan bliviktiga aktörer för att söka, sortera, struk-turera och kvalitetsbedöma information,kan slänga ut simdynor eller livbojar iinformationsfloden, men kunskap och för-ståelse nås ju aldrig förrän informationenbearbetats, rådbråkats och integrerats i dentidigare kunskapsstrukturen.

Om nu datorerna är pianot i samhälletsvardagsrum/biblioteket, är då biblioteka-rien den skickliga pianisten som profes-sionellt hanterar sitt instrument? Jo, såmåste det bli om medborgaren i framtidenska ha någon glädje av biblioteket när hangooglat färdigt på sin kammare.

Och hur blir det med det fysiska biblio-teket, bibliotekslokalerna när man från sinkammare har tillgång till ett stort, ständigtöppet virtuellt bibliotek innehållande allvärldens dokument, e-böcker, bilder ochtoner? Finns det någon anledning att be-kväma sig till biblioteket när allt finns pånätet?

Jag tror att den frågan bara kan besva-ras med – det beror på? Det beror på ombiblioteken kan/hinner omgestalta sina mil-jöer så att de blir spännande och kreativamötesplatser för de mänskliga behov som

naturligtvis kommer att finnas kvar iinformationsöverflödets tidevarv.

Behov av stöd och hjälp när det gällerinformationssökning, behov av studieplatseroch studiemiljöer, behov att möta andra män-niskor och tillsammans med dem uppleva enpoesiuppläsning IRL, ett författarbesök IRL,en studiecirkel där man får möjlighet att medandra diskutera sin upplevelse av en skön-litterär bok eller en aktuell samhällsfråga.

I många kommuner är biblioteket den endaicke kommersiella mötesplatsen för alla ge-nerationer – därtill lagstadgad.

Har vi förberett oss tillräckligt för hur detlokala biblioteket ska omgestaltas ochverksamhetsformerna utvecklas nu när detvirtuella biblioteket står för dörren?

Bilder: EBSCO, collage: Finn Hensner

innehåll

ledare — Du blir inte pianist...

sesim — Sesim vs Google - dags att anta... 4-5

sim/sesim— Ny version lanseras 6

sim — Önskas: nationellt dynamiskt folkbibl... 7

sim — Sparar massor av tid-bästa sökmöjl... 8-9

ordbron — Frågabiblioteket blir flerspråkigt 10-11

aktuellt — Sveriges nätbibliotek - för att... 12-13

nyhet — Samsök en portal för forskning... 14-15

kulda — Framtidsspanare och bollplank 16-17

kulda —Avgrunden överbryggs via... 18-19

debatt— Ett samtal om folkbibliotekens roll... 20-21

bildreportage — Bokfesten 2005 22-23

framsidan

ansvarigutgivare

Lena Skoglundlena.skoglund@vgregion.se

redaktion

Regionbibliotek Västra GötalandRegionens Hus405 44 GöteborgTel 031-7051680www.bibl.vgregion.se

tryck

redaktions-grupp

Ann-Charlotte Hammarénann-charlotte.hammaren@vgregion.se

Ann-Charlotte HammarénLena SkoglundÖrjan HellströmBengt Källgren

redaktör

bildhantering

Litorapid media ABGöteborg

omslagsbild

Finn Hensner

4

Sesim

För många har Google blivit synonymtmed informationssökning, en ”one-stop-shop”i informationslandskapet.

”Man förutsätter nästan att den informa-tion man söker inte finns om den inte finnspå Google”, säger en deltagare i ElseNygrens undersökning om hur studentertar till sig bibliotekens sökvägledningar(Utvärdering av sökvägledningar, Bibsam2004).

Så är det givetvis inte, det finns ju enfantastisk mängd kvalificerad digital infor-mation som inte nås via de vanliga sök-motorerna. Den finns däremot på bibliote-ken i form av betaldatabaser och andra nät-tjänster, de som ibland kallas ”den doldawebben”.

Men hur ska biblioteken kunna hantera,marknadsföra och utnyttja den informatio-nen effektivt – i skuggan av Google? I enartikel i Biblioteksbladet nr 1 2005 diskute-rar Jakob Harnesk problematiken och me-nar att detta kanske är bibliotekens störstapedagogiska utmaning just nu.

Sökportalen Sesim www.sesim.nu kan sessom ett försök att anta utmaningen. Sedan1 mars 2004 har folkbiblioteken i södraSverige kunnat söka samtidigt i en mängdolika typer av digitala källor: svenska ochutländska bibliotekskataloger, fulltext data-baser, webbtjänster, ämnesdatabaser m.m.

Även sökresultaten visas i samma gräns-snitt – oavsett ursprungskälla. Kopplade tillsökresultaten visas relevanta dynamiskalänkar, som gör det möjligt att förasökningen vidare i olika riktningar, t.ex. ge-nom att beställa en bok för fjärrlån via Libriseller inköp via en internetbokhandel.

En ny gemensam fjärrlånepolicy i södraSverige gör det möjligt att valfritt beställaenstaka titlar från de 10 värdbiblioteken iBorås, Göteborg, Halmstad, Jönköping,Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö,Skara och Växjö. Dessa kataloger finns till-gängliga som en snabbsökning på Sesimsförstasida.

Genom att samla elektroniska källor ochgöra dem samsökbara i en portal synliggörs

bibliotekens elektroniska resurser och tidenutnyttjas mer effektivt när sökningar intemåste upprepas gång på gång för att täckain alla relevanta databaser. De investeringarsom gjorts i digitala media kan på detta sättge bättre utdelning.

Portaltekniken är emellertid inte utanutmaningar. Skillnader i hur olika databaserär uppbyggda, och hur utförlig informationsom lämnas av dem, kan ibland göra detsvårt att hitta den minsta gemensamma näm-nare som gör samsökning möjlig på ett föranvändaren lättförståeligt sätt.

Detta gör att det trots allt kan krävas endel kunskap om de ingående resurserna föratt optimalt använda portalen. Kanske inteett oöverstigligt problem idag när Sesim iförsta hand vänder sig till personal på bib-lioteken, men om målet är en lättanvändtjänst för den vanlige låntagaren krävs endel utveckling för att uppnå den Google-liknande enkelheten.

Google är idag den dominerande sökmotorn på internet –med mer än 8 biljoner indexerade webbsidor och 82 miljonerunika användare per månad.Men Googles dominans handlar inte bara om konkurrens mellansöktjänster, den påverkar även bibliotekens möjligheter att nåut till sina användare.

Sesim vs Google– dags att anta utmaningen

Text Örjan Hellströmkonsulent Regionbibliotek Västra Götaland

5

FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Sesim

Sesim är en del av SIM-projektet (Sydsvensktinformations- och mediasystem). Projektet ärett samarbete mellan länsbiblioteken i Sydost(Blekinge och Kronoberg), Kalmar, Jönköping,Västra Götaland, Halland, Skåne och Låne-centralen i Malmö. Under 2005 kommer ävenbiblioteken i Östergötland att gå med i Sesim-samarbetet.

Hösten 2004 erbjöds alla folkbibliotek inom SIMatt göra sina kataloger tillgängliga via portalen.Genom KULDA genomfördes en gemensamupphandling av den teknik som krävs för fåden egna katalogen att fungera i ett sam-sökningssammanhang. Allt fler folkbibliotekkommer därigenom att bli tillgängliga i Sesim.

Utvecklingen går dock åt rätt håll. I dennya versionen av MetaLib (programvaranbakom Sesim) har gränssnittet förenklatsoch möjligheten att gruppera informations-resurser i olika snabbsökningsgrupper gerbättre pedagogiska förutsättningar – ävenanvändare som saknar kunskap om vadsom finns bakom kulisserna kan genomföraintressanta sökningar.

Ännu viktigare är kanske att Sesim inteär en isolerad företeelse. Samma tekniskalösning som Sesim använder har bl. a. valtsav Libris i deras nationella portal förforskningsbiblioteken, av det finska natio-nella biblioteksprojektet, av de norskauniversitetsbiblioteken, av flera danskafolkbibliotek och av British Library.

Portaltekniken är här för att stanna. Dettasätter press på databasleverantörerna. Detblir i framtiden en självklarhet att de tjäns-ter man erbjuder även ska fungera i ettportalperspektiv.

Örjan Hellström ansvarar för drift och utvecklingav Sesim tillsammans med Ronny Olsson, Malmöstadsbibliotek. Foto: Finn Hensner

,

Tekniken bakom portalen bygger på tvåprogramvaror från företaget Ex Libris; MetaLiboch SFX.

MetaLib är en programvara som samlarinformationsresurser. Systemet medger samti-digt sökning och enhetlig presentation av sök-resultatet. Det finns hela tiden möjlighet att gådirekt till den enskilda databasens egna gräns-snitt om man så föredrar.

SFX är en länkserver som dynamsikt skaparlänkar med hjälp av metadata. SFX är en fristå-ende produkt som kan integreras med exem-pelvis en bibliotekskatalog.

Bild: EBSCO

.

Sesim

Vilka nyheter kan vi vänta i den nya ver-sionen av Sesim som släpps i vår?

– Den uppenbara skillnaden i version 3av MetaLib, programvaran bakom Ses-importalen, är ett väsentligt enklare och merintuitivt gränssnitt.

– MetaLib 3 utnyttjar skärmytan merekonomiskt och fungerar även på 800x600-upplösning.

– Användaren behöver inte förvirras avett otal valmöjligheter utan ser bara de funk-tioner som är intressanta för den aktuellauppgiften. Arbetsflödet för den ovane an-vändaren hänger samman bättre – men detär hela tiden möjligt för den erfarne använ-daren att gå från enkla sökningar till meravancerade.

– Det nya gränssnittet har utvecklats isamarbete med användargrupper vid biblio-tek runt om i världen. Förändringarna stäm-mer väl med de önskemål vi fått in frånSesimportalens användare.

De nya snabbsökningarna ger väl ocksåett mer Google-liknande intryck?

– Ja, idag har vi på första sidan i Sesimen snabbsökning där man kan söka i de tiohuvudbibliotekens kataloger i södraSverige. I MetaLib 3 kan fler sådanasnabbsökningar presenteras. Dessutom kanvarje registrerad användare skapa egna.

– En bibliotekarie som arbetar med fjärr-lån kan skapa en egen grupp som omfattarexempelvis Libris och ett urval folk- och

forskningsbibliotek Dessa möjligheter attgruppera resurser efter egna intressen görportalen mer flexibel och användbar.

Och mer?– Många förändringar handlar givetvis

om hur elektroniska resurser administreras,och det är ju intressant för oss som arbetarbakom kulisserna, men kanske inte omedel-bart märkbart för användarna.

– En viktig nyhet är dock att det nu finnsverktyg för att enklare sätta upp s.k. Search& Link-resurser. Detta innebär att man sö-ker i Sesims gränsnitt men att sökresultatetpresenteras i originalkällans gränssnitt.

– Det här är förvisso en enklare form avsamsökning, men vi har nu möjlighet attsöka i en rad resurser som tidigare bara pre-

senterats som länkar, till exempel Mediaarki-vet, Svenska Akademiens Ordbok, Länk-skafferiet, Eniro Nyhetssök, ERIC, DOAJmed flera.

Alla dessa förändringar kan ge intrycketatt man måste sätta sig på skolbänkenigen. Blir det svårt för dem som använt dengamla versionen att hantera den nya?

– Både ja och nej. De som kommit igångatt använda den gamla portalen har noginga problem att orientera sig i den nya –grundtänket är ju detsamma.

– Men för dem som är mer ovana vidsamsökning kan nog en ordentlig introduk-tion vara till nytta.

Sesim byggdes upp under ledning avRonny Olsson, IT-chef vid Malmö stads-bibliotek.Våren 2004 släpptes den första versio-nen av portalen. Nu är det dags förnästa version.

Text och foto Örjan Hellström

– Det nya gränssnittet har utvecklats i samarbete med användargrupper vid bibliotek runt om ivärlden, berättar Ronny Olsson, IT-chef vid Malmö stadsbibliotek.

Ny version lanseras

SIM är nu inne på tredje året. Den 1mars 2004 invigde vi Sesimportalenoch fick så den tekniska plattformen

för att utveckla sydsvenskt informationsoch mediesystem, SIM.

Vad har vi lärt oss? Har vi förenklat ochförbättrat medieförsörjningen som vi ville?

Ja, vi har sett möjlighet till en rationelloch ny användning av medier för en bättreservice till brukarna.

Vi har sett att brukarna får snabbare ochmer relevanta svar på sina frågor eftersomportalen möjliggör sökningar i olika typerav medier och vi har jobbat i nätverk i nyakonstellationer som har gett oss ny kun-skap och större kompetens.

Hur ser framtiden ut? Vi lägger in gemen-samma medel för fortsatt samordning ochutveckling i södra Sverige och vi kommer

att utveckla portalen för att ge en utökadservice till brukarna.

Vi arbetar för att utöka målgrupperna. Viska bli bättre på att marknadsföra oss ochvisa på de alternativ som finns fram till bästaresultat. En möjlighet finns för utökad ser-vice till kommunala förvaltningar och omman så vill till näringslivet i kommunen. Vikommer att kunna ge skräddarsydd infor-mation till brukaren via e-post eller sms.

Under 2005 kommer Libris biblioteks-por-tal att sättas i drift och Länsbibliotek Öster-götland ansluter till Sesimportalen.

Om jag och länsbiblioteken fick önskaskulle vi vilja att det kom nationella medelför att bygga upp Sesim till en svensk na-tionell dynamisk folkbiblioteksportal. Ävenom Libris har slutit avtal om licens församma programvara som vi är det inte nöd-vändigt att slå ihop dem, men det är mycket

Önskas:en dynamisk nationell folkbiblioteksportal

”Under 2005 kommer Libris biblioteksportal att sättas i drift ochLänsbibliotek Östergötland ansluter till Sesimportalen.Om jag och länsbiblioteken fick önska skulle vi vilja att det komnationella medel för att bygga upp Sesim till en svensk nationelldynamisk folkbiblioteksportal.”

Text Solveig EinarsdottirLänsbibliotek Sydostprojektansvarig SIM

viktigt att vi samarbetar kring teknikutveck-ling och plattform.

Det finns önskemål ute i landet om attregionalt samarbeta mellan högskole-bibliotek och folkbibliotek i regionala porta-ler med service till distansstuderande.

Det verkar ju inte vettigt om samarbetetbara skulle finnas lokalt och regionalt ochingenting alls på den nationella nivån. Detkänns mycket stimulerande att fortsätta ar-betet med sydsvenskt informations- ochmediesystem i nya möten mellan våra olikaläns bibliotekskulturer.

Nya tankar föds hela tiden genom in-tensiva diskussioner och teknikens fram-fart flyttar på strukturerna.

8

SIM

Text och foto Ann-Charlotte Hammarén

Sparar massor av tid- folkbibliotekens bästa sökmöjlighet

”Målet på sikt är att biblioteksbesökarna själva ska kunna söka iSesim-portalen. Men först gäller det att bibliotekspersonalen inserfördelarna med SIM.”

Elisabeth Erikson är sedan januari2005 ny projektledare för SIM. Honhar tidigare suttit med i

informationsgruppen för Sesim.

Vad har du för förväntningar?– Det var inte enkelt att svara på men

det känns både roligt och spännande. Minaförväntningar är nog främst att vi viaprojektet skapar förutsättningar ochredskap som förbättrar medie- ochinformationsförsörjningen i helaprojektområdet.

– Min uppgift är också att gå i land meddetta sista projektår; att transformeraprojektet till ordinarie verksamhet.

Vad är syftet med SIM-projektet?– Medie- och informationsförsörjning.

Att via samsökning i områdets biblioteks-kataloger bättre kunna utnyttja och samar-beta kring bibliotekens befintliga medie-bestånd.

– Men om ett sådant samarbete ska blimöjligt för alla bibliotek krävs att bibliote-ken köper en z39.50 server som möjliggörsamsökning inom olika bibliotekskataloger.Det finns för närvarande ett förlängtKULDA-erbjudande om att köpa z39.50 till

Bookit-biblioteken; ett köp som kan varaen bra investering.

– Ett annat viktigt syfte är att bättreutnyttja bibliotekens innehav av databaser.På biblioteken finns det databaser som manbetalar för men som inte alltid används avpersonalen på grund av bristandesökkunskaper eller tidsbrist.

– Tack vare Sesimportalenssamsökningsmöjligheter och gemensammasökgränssnitt kan alla resurser sombiblioteket har tillgång till utnyttjas på ettbättre sätt. Man får helt enkelt lättaretillgång till de databaser man har viaportalens enkla söksystem.

– När man väl lärt sig hur Sesimfungerar sparar det massor av tid förbibliotekspersonalen och ger iförlängningen även mycket bättre servicetill biblioteksanvändarna.

– SIM bygger på samma tanke som närman bygger upp ett biblioteksbestånd;liksom man vill ha de bästa böckerna villman ha den bästa informationen.

– För att Sesim portalen ska bli såanvändbar som möjligt gäller det att finnaett så attraktivt och användbart innehåll ochresursutbud som möjligt. När det gällernättjänster är det i synnerhet betal-

tjänsterna som är intressanta och förtillfället tittar på olika modeller förfinansiering.

Vad är ditt mål?– Att ha så många användare som

möjligt innan projektåret är slut. Och attSesimportalen blir ett naturligt ochuppskattat verktyg i den dagligabiblioteksverksamheten.

Finns det chans att målet uppnås?– Oh ja, annars hade jag ju inte tagit

mig an uppgiften. Det finns en enormpotential i projektet.

Vilka är de långsiktiga målen?– Att biblioteksanvändare själva ska

kunna söka i Sesimportalen – ävenhemifrån. Än så länge är det en licensfråga;det kostar mer om fler ska få tillgång tillSesimportalen och dess resurser.

– I dagsläget betalar biblioteken oftastför ”walk in use” för sina databaser, detvill säga allmänheten får användabetaldatabaserna inom bibliotekets väggarmen kan inte nå dem från hemifrån ellerfrån någon annan dator.

9

FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :SIM-projektetSIM-projektetSIM-projektetSIM-projektetSIM-projektet

SIM-projektet (Sydsvenskt informations- ochmediasystem) är ett samarbete mellanlänsbiblioteken i Sydost (Blekinge ochKronoberg), Kalmar, Jönköping, VästraGötaland, Halland, Skåne och Lånecentralen iMalmö, som sammantagna ger service till 128kommuners bibliotek och 3,8 miljoner invånarei södra Sverige.

SIM-projektet är 3-årigt och stöds av StatensKulturråd.

Syftet med SIM-projektet är att förbättra ochförenkla informations- och medieförsörjningeni södra Sverige. Projektet omfattar flera delar;en gemensam sökportal, ny fjärrlånepolicy samtFråga SIM - en gemensam referenstjänst förbiblioteken.

Den nya gemensamma fjärrlånepolicyn i SIM-området gör det möjligt att valfritt beställaenstaka titlar från de 10 värdbiblioteken i Borås,Göteborg, Halmstad, Jönköping, Kalmar,Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Skara ochVäxjö.

Fria talbokslån: analoga och digitala (DAISY)talböcker kan fjärrlånas fritt inom SIM-området.Med fria talbokslån menas fjärrlån av talböckerutan restriktioner. De regler som gäller för fjärr-lån av övriga medier gäller inte talböcker.

– SIM bygger på samma tanke som när man bygger upp ett biblioteksbestånd; liksom man villha de bästa böckerna vill man ha den bästa informationen, säger Elisabeth Erikson, ny projektledareför SIM-projektet.

Ni har gjort en enkät om bibliotekensanvändning av och kännedom om Sesim.Vad kan man utläsa ur den?

– Många har ännu inte insett portalensanvändningsmöjligheter. Här behövs mermarknadsföring och utbildning med beto-ning på användbara funktioner.

– Men det hoppas vi kunna råda bot påunder våren och i höst med utbildningarkring den nya versionen.

Vad har SIM för utvecklingsmöjligheter?– Stora! Eftersom Libris har valt samma

system , MetaLib, för sin kommande portalbör det också finnas möjlighet att hittasamverkansområden.

– Med den kompetens som redan nufinns bland SIM-projektets deltagare tyckerjag framtiden ser ljus ut. Och så skaSesimportalen naturligtvis bli den bästasökmöjligheten, för alla.

– stort behov av information på det egna hemspråket

ordbron

Från och med 25 april är 30 biblioteksanställda runt om i landetberedda att svara på frågor på finska, ryska, serbiska, kroatiska,bosniska, polska, engelska och spanska.– Nästa mål är att erbjuda arabiska, persiska och franska, berättarMarita Wästerfors, projektanställd för att utveckla Ordbron ochutvidga e-posttjänsten med flera språk.

Text Ann-Charlotte Hammarén

– De flesta frågorna rör det svenska samhället,säger Marita Wästerfors, projektanställd för attutveckla Ordbron.

Ordbron, som första gången drogsigång 2002, har i och med denflerspråkiga e-posttjänsten

övergått från att existera i olika pilotprojektrunt om i landet, till att bli en permanentnationell tjänst.

– Även om det är en koncentration runtGöteborg, Malmö och Stockholm så märksdet att det är en landsomfattande tjänstvilket är väldigt roligt, säger MaritaWästerfors.

Hon har arbetat halvtid med Ordbronvid sidan av sin tjänst som bibliotekarie vidMalmö stadsbibliotek sedan februari i år.Som förberedelse för sjösättningen av Ord-brons flerspråkiga e-posttjänst har MaritaWästerfors bland annat inventerat språk-kompetensen vid de svenska biblioteken.

– Det visade sig tyvärr att det inte fannsnågra biblioteksanställda som behärskadetre av de större invandrarspråken: persiska,arabiska eller franska. Men vi är glada åt attän så länge kunna erbjuda e-posttjänstenpå åtta stora invandrarspråk.

Under 2004 testades en mindre variant avden flerspråkiga e-posttjänsten på Malmöstadsbibliotek. Med utgångspunkt av delokala behoven valdes engelska, polska ochspanska i pilotprojektet.

– Vi fick inte så mycket frågor underden här perioden vilket nog berodde på attvi inte hade möjlighet att marknadsföratjänsten. Men vi kunde i alla fall utläsa attfrågorna var av en helt annan art än de somkommit in via den svenskspråkiga tjänsten.

– Nästan alla frågor rörde det svenskasamhället; hur man söker arbetstillstånd, varman söker bostadsbidrag och liknandefrågor, berättar hon.

Och Marita Wästerfors tror inte att detvar en slump att det flerspråkiga Frågabiblioteket fick in just samhällsfrågor.

– Det finns ett stort behov av att få ställaoch få svar på frågor som rör det svenskasamhället på sitt eget hemspråk. Dessutomär det en demokratisk rättighet, säger hon.

Frågabiblioteket blir flerspråkigt

Hur ska pengarna användas?– Vi kommer även i fortsättningen ha en

projektanställd samt anordna utbildningarför bibliotekarierna som arbetar med denflerspråkiga frågetjänsten. Marknadsföringär också något vi behöver resurser till ochså har vi även planer på att ordna en störrekonferens.

Hur har Ordbron utvecklas sedan 2002?– Från att ha drivits i projektform där

man på tre pilotbibliotek testat nya meto-der att nå invandrargrupper har Ordbron nublivit en nationell tjänst.

Vad är målet med Ordbron?– Att inom ett år ha 15 språk tillgäng-

liga i frågetjänsten, varav ett flertal på icke-latinska alfabet.

Vad är det huvudsakliga syftet med Ord-bron?

– Att människor med annan språk-bakgrund än svenska i lika stor utsträck-ning som alla andra ska ha tillgång till bib-liotekets tjänster.

– Det är helt enkelt demokrati.

Den nya flerspråkiga e-posttjänstenkommer att ligga på samma startsida pånätet som Fråga biblioteket ochJourhavande bibliotekarie som slagitsig samman under den nyöppnadewebbplatsen www.eref.se.

Även Barnens bibliotek ska kopplasihop med Ordbrons flerspråkiga e-posttjänst via en länk. Den gamlaadressen fragabiblioteket.se kommerdock att finnas kvar, dock med envidarepekning till eref.se

I tjänstens frågeformulär uppmanasbrukaren utöver namn och adress ävenatt fylla i ålder för att underlätta för demsom svarar på frågorna.

– Det är betydligt lättare att hamnarätt om man vet hur gammal den som frågarär. Det gäller att lägga sig på rätt nivå omservicen ska fungera på ett bra sätt, menarMarita Wästerfors.

Efter en till tre arbetsdagar ska svaretlevereras. Och det är tänkt att de 30biblioteksanställda runt om i landet skahinna med att svara på de inkomnafrågorna under sin ordinarie arbetstid,utan extra ersättning.

Nästan samtliga operatörer, det villsäga de som svarar, är anställda på folk-bibliotek. Endast tre kommer från högs-kolebibliotek, något Marita Wästerforsförklarar med att tjänsten Fråga biblio-teket från början är en folkbibliotekstjänst

och att högskolebiblioteksanställda därförinte upplever den som en naturlig arbets-uppgift.

Nästa steg är att sprida information om dennya flerspråkiga e-posttjänsten.

– I denna första vända har vi tyvärr ingapengar att trycka upp varken affischer ellerbroschyrer. Vi är därför extra beroende avatt bibliotekspersonalen runt om i landetinformerar sina brukare om att den härtjänsten finns.

Marita Wästerfors ska också försöka nåut till de olika målgrupperna genom att takontakt med invandrarföreningar ochnärradiokanaler.

När tjänsten varit i gång ett tag ska denutvärderas.

– Om det visar sig att majoriteten avfrågorna är samhällsorienterade kanske detinte nödvändigtvis behöver varabibliotekspersonal som svarar på frågorna,säger Marita Wästerfors.

– Något som dock är säkert är attbiblioteken i framtiden kommer att få ett ökatbehov av personal med språkkunskaper.

– På Malmö stadsbibliotek har vi haften hel del praktikanter medbiblioteksutbildning från ett annat land ibagaget. Bara om några år kommer denetniska sammansättningen blandbibliotekspersonalen att bättre speglasamhället, tror Marita Wästerfors.

I april blev det klart.Ordbron får ytterligare 200.000 kronorav Statens Kulturråd.Gunnar Südow leder projektet tillsam-mans med Lena Månsson vid länsbib-liotek Skåne.

Gunnar Südow Foto: Finn Hensner

Fortsatt stödtill Ordbron

I en artikel i BBL (2004:08) förkunnades”det digitala forskningsbiblioteket ärredan här” Visst kan man säga att det är

så.Forskningsbiblioteken har en mycketstor mängd digitalt material: 100-tals data-baser av olika slag, 1000-tals vetenskapligatidskrifter, 10.000-tals e-böcker. Ochnyttjandesiffrorna visar att antaletnerladdningar av dokument är lika stort somantalet trycksakslån. Även folkbibliotekenerbjuder ett ständigt växande utbud av elek-troniskt material: databaser, uppslagsverk,tidskriftsartiklar och e-böcker.

I KB-utredningen (SOU 2003:129) somkom för lite drygt ett år sedan föreslås ettnationellt insatsprogram för digital informa-tionsförsörjning till utbildning och forsk-ning (avsnitt 7.14, sid. 375-395). Utredningenhade i detta avseende föregåtts av en förstu-die av Jan Hagerlid vid BIBSAM och enutredning av Terje Höiseth. Båda dessaskrifter betonar behovet av ett utvecklings-program.

Huvudpunkterna i ett sådant program är tre.För det första att ta fram digital kvalitets-information. Den primära målgruppen är stu-denter, lärare och forskare vid landets uni-versitet och högskolor. Detta bestämmerockså nivå och urval på de resurser somska prioriteras. Informationen ska dock varatillgänglig för alla och mycket kommer attvara värdefullt för det livslånga lärandet.Under denna punkt är centrala licenser ochelektronisk publicering viktiga aktiviteter.Att göra faktadatabaser och mätdata frånforskningsprojekt tillgängliga tillsammansmed tillhörande publikationer är också an-geläget. Viss digitalisering av tryckt mate-rial kan komma ifråga, liksom att tillgänglig-göra multimedial digital information, dvs ljudoch rörlig bild.

Den andra huvudpunkten är att göra infor-mationen lätt tillgänglig. Förenklad sam-sökning är en huvudinriktning för utveck-lingen på denna punkt. Användbarheten avolika tjänster bör utvärderas systematisktför att möjliggöra förbättringar. Elektroniskabeställningstjänster för trycksaker, liksomsjälvbetjäning för fjärrlån är andra exempelpå bättre tillgänglighet.

Till denna punkt hör också samverkans-projekt mellan folk- och forskningsbibliotek,som ofta har gemensamma kunder, inteminst för distansutbildning.

Att främja kvalificerad användning är pro-grammets tredje huvudpunkt. För att kunnatillgodogöra sig information på rätt sätt ärdet viktigt att användarna besitter s.k.informationskompetens. Man måste kunnagöra relevansbedömning och källkritisk vär-dering av information. Till denna punkt hörockså rådgivning i form av webbaseradekurser och vägledningar samt digitalreferenstjänst.

I vår omgivning finns nationellt definieradenätbiblioteksprogram, t.ex. FinElib i Finlandoch DEF i Danmark. De har några gemen-samma inslag: upphandling av licenser före-tidskrifter (och i viss mån e-böcker), till-gängliggörande av e-material viawebbportaler, nätbaserade tjänster och ut-bildning. Elektronisk publicering vid läro-sätena ingår i större eller mindre omfattning.

Var står vi i Sverige i dessa avseenden?BIBSAM har sedan länge erbjudit centralalicenser för e-tidskrifter. I några fall har ar-betet lämnats över till något ansvars-bibliotek, men verksamheten har koordine-rats av BIBSAM. En nationell bibliotekspor-tal är under uppbyggnad. Tekniken är

densamma som i Sesim-portalen, MetaLib/SFX, och i första vändan är det 44 Libris-bibliotek som ansluter sig till systemet, varoch en med sina specifika e-resurser. Drif-ten av portalen kommer att skötas av Libris-avdelningen vid KB.

Jourhavande bibliotekarie, som star-tade som ett BIBSAM-administrerat projekthar nu gått samman med den folkbiblioteks-baserade Fråga biblioteket till en natio-nell tjänst i reguljär drift.

SVEP-projektet (se http://www.svep-projekt.se/) ”syftar till att främja en mer sam-ordnad och kraftfull utveckling av elektro-nisk publicering av forskares och student-ers egna arbeten vid universitet ochhögskolor. Projektet ska definiera standar-der, sprida lösningar för långsiktig tillgäng-lighet, ge råd och stöd kring verktyg förpublicering samt utveckla nya söktjänster.”SVEP-projektet har också resulterat i ”Upp-sök”, som är en nationell söktjänst förexamensarbeten och studentuppsatser till-gänglig via Libris webbsök.

Vi har alltså en bra grund för SverigesNätbibliotek, men behovet av ett samord-nat och mera kraftfullt insatsprogram förSveriges Nätbibliotek kvarstår – det är ennödvändighet för att vi ska kunna hävdaoss som kunskapsnation.

aktuellt

Text Mats LindquistKungl.biblioteket/BIBSAM

Sveriges nätbibliotek

Illu

stra

tion:

Osk

ar F

erm

- för att kunna hävda oss som kunskapsnation

Nätbiblioteksprogrammet är det föreslagnainsatsprogrammet för Sveriges nätbibliotek,som stimulerar, initierar, samordnar, och finan-sierar projekt som främjar utvecklingen avSveriges nätbibliotek: nätbaserade sam-lingar och tjänster tillhandahållna av Sverigesoffentliga bibliotek

FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Begreppsdefinit ionerBegreppsdefinit ionerBegreppsdefinit ionerBegreppsdefinit ionerBegreppsdefinit ioner

14

Hur ska vi enklast presentera de data-baser och elektroniska tidskriftersom biblioteket har tillgång till? Hur

uppdaterar vi informationen på ett enkeltoch effektivt sätt?

Kristin Olofsson, KB, LIBRIS-avdelningenär projektledare för portalprojektet.

Varför en gemensam portal?– För att underlätta sökning och för att

ge en samlad och enkel tillgång till desvenska forskningsbibliotekens elektro-niska resurser har Kungl. biblioteket (KB)/LIBRIS-avdelningen upphandlat en centralprogramvara.

– Valet av en gemensam portal följer dentradition som alltid funnits inom LIBRIS –samverkan mellan forskningsbiblioteken.Portalen byggs således upp i samarbetemed de bibliotek som valt att delta i projek-tet. Studenter och forskare kommer att kännaigen tjänsten på olika högskolor och bib-liotek även om urval av informations-resurser kan skilja sig åt. Portalen blir en avde delar som bibliotekens webbplatser be-står av.

Vilka bibliotek är med i portalarbetet?– Arbetet med att skapa en nationell

biblioteksportal har pågått sedan hösten2004 och av 55 tillfrågade bibliotek har 44bibliotek – svenska forskningsbibliotek frånLuleå i norr till Malmö i söder – valt att delta

i samarbetsprojektet från starten. Flertaletav dessa bibliotek är universitets- och hög-skolebibliotek men ett antal bibliotek medspecialinriktning deltar också.

– De bibliotek som erbjudits delta är s.k.BIBSAM-bibliotek med centrala avtal förinköp av databaser och elektroniska tidskrif-ter. BIBSAM, avdelningen för nationell ut-veckling och samordning vid Kungl. biblio-teket har som huvuduppgift att samordnaoch utveckla informationsförsörjningen tillhögre utbildning och forskning. Ett sätt attgöra detta är att sluta centrala licensavtalför tidskrifter i elektronisk form och för data-baser.

Vilka är målgrupperna för portalens tjäns-ter?

– Studerande, forskare och anställdainom universitet, högskolor och special-bibliotek. Portalen nås av de deltagande bib-liotekens användare. Någon publik ingångför övriga användare kommer inte att finnasi denna version.

Vad innehåller programvaran?– Den upphandlade programvaran är

MetaLib (portalprogramvara) och SFX(länkserver). MetaLib erbjuder sökning ochpresentation av databaser. Här finns de re-surser som kan samsökas i portalen.

– Användaren kan söka samtidigt i fleradatabaser och få ett samlat sökresultat.MetaLib gör det också möjligt för bibliote-

ken att hålla reda på och presentera de data-baser som biblioteket har tillgång till.

– Biblioteken kan kontrollera vilka an-vändare som får se vad och lägga in egnabegränsningar beroende på avtalsfrågor el-ler tekniska lösningar.

– SFX bygger på OpenURL,en standardför att utforma dynamiska länkar, och möj-liggör vidarelänkning från databasreferensdirekt till informationskällan. Användarenlänkas vidare inte bara till ett ställe utanerbjuds flera möjligheter. Från sitt sök-resultat kan användaren direkt nå fulltext,citeringsdatabaser, ämnesportaler, upp-slagsverk osv.

Vilka resurser kommer att finnas i porta-len?

– Portalen kommer att innehålla de data-baser av olika slag (bibliotekskataloger, e-tidskrifter, e-böcker, referensdatabaser,dagstidningar, ämnesportaler osv.) som ärtillgängliga vid de deltagande biblioteken.Portalen möjliggör samsökning och åt-komst till fulltexter i databaser med licens-bundna avtal.

– Det kan vara avtal centralt upp-handlade av BIBSAM, centrala avtal admi-nistrerade av annan part eller ett deltagandebiblioteks lokala avtal. Portalen hanterarockså fria (icke-licensbundna) resurser, ettsvenskt exempel är DOAJ (Directory ofOpen Access Journals), en tjänst vid Lundsuniversitetsbibliotek som erbjuder fritt till-

Text Helena ForssbladKungl. biblioteket informationsansvarig vid LIBRIS-avdelningen

Vilka databaser finns inom ämnesområdet ekonomisk historia?Hur hittar jag artiklar i fulltext inom litteraturvetenskap?Har ni tidskriften i elektronisk form?Vi känner alla igen dessa och liknande frågor från våra användare.

nyhet

Samsök-en portal för forskning och utbildning

15

gängliga elektroniska vetenskapliga tid-skrifter.

Vad kan en användare göra i portalen?– Bibliotekets användare ser vilka data-

baser och vilka tidskrifter i elektronisk formsom är tillgängliga. Användaren kan väljaatt söka samtidigt i grupper av databasersom biblioteket valt eller själv välja vilkadatabaser som hon/han vill söka i.

– Det är möjligt att söka databaser ochelektroniska tidskrifter genom att utgå frånämnesområden. Från ett sökresultat kananvändaren via SFX länkas vidare till flerelektroniska resurser som är relevanta fördet aktuella sökresultatet.

Hur bedrivs projektarbetet?– För att kunna testa funktionerna i por-

talen på ett snabbt och enkelt sätt har ettantal testbibliotek med ett brett utbud avavtal valts ut. Biblioteket vid Högskolan iJönköping, Kungliga biblioteket, KungligaTekniska högskolans bibliotek samt Stock-holms universitetsbibliotek är test-biblioteken.

– Ett antal arbetsgrupper finns inomprojektet. Ett exempel är kategorigruppen

som har till uppgift att föreslå en lista överämneskategorier till portalen. Databasernai portalen struktureras med hjälp av kate-gorierna.

Hur arbetar 44 olika bibliotek effektivt till-sammans? Hur skapar man delaktighet ide beslut som ska tas?

– Information ges vid informations-träffar, via sändlistor och inom arbetsgrup-perna. Ett diskussionsforum för portalen harskapats.

Kristin betonar att det är fascinerande attse vilken kompetens, kreativitet och entu-siasm som finns hos de deltagande biblio-teken. På kort tid har man t.ex. i de olikaarbetsgrupperna tagit fram förslag som se-dan sänts på remiss till övriga portal-bibliotek.

Hur fylls portalen?– Vi kommer att leverera ett eget start-

paket till varje bibliotek under sommaren.Startpaketet innehåller en portal med dedatabaser biblioteket valt att visa i sin delav den gemensamma portalen. I fortsätt-

ningen kommer biblioteken själva att un-derhålla och uppdatera sin bit av portalen.

– Portalen blir ett utmärkt redskap attnå delar av bibliotekets tjänster. Portalenkan användas som läromedel i den under-visning i informationskompetens som be-drivs inom landets universitets- och högs-kolebibliotek. Även en tydlig och delvissjälvinstruerande tjänst kräver en introduk-tion.

– Att visa användarna hur man når por-talen och att lära användarna förstå vadportalen erbjuder blir en viktig uppgift förde deltagande biblioteken.

Och framtiden?– Framtida frågor som får diskuteras är

hur portalen kan integreras/samverka medandra resurser, t.ex. kursportaler,webbsystem för digitalt kursmaterial,meddelandesystem, andra portaler av länk-samlingstyp, tjänsten Jourhavande biblio-tekarie osv. Portalen kan också komma attutgöra en del av det framtida nätbiblioteket.

Kristin Olofsson, KB, LIBRIS-avdelningen är projektledare för portalprojektet. KB/LIBRIS-avdelningen ansvarar för teknisk plattform, drift och under-håll av systemen. Foto: Johanna Olander, Kungl.bibliotek,LIBRIS-avdelningen

kulda

Framtidsspanare och bollplank

Hitintills har KULDA- kontoret i för-sta hand erbjudit samköp och be-drivit utbildning. Under våren 2004,

tre år efter att KULDA bildades, genomför-des en utredning för att ta reda på hur folk-biblioteken använder nättjänster.

Enkätsvaren från de 83 huvudbibliotek somsvarade visar att det går en skiljelinje vidkommuner med över 50 000 invånare. Dessaanvänder nättjänster mer än de mindre bib-lioteken och är mer positiva till att satsaytterligare medel på elektroniska tjänster.

Högskola eller universitet på orten gavavtryck i efterfrågan på kurslitteratur ochdatabaser, medan däremot vuxenutbildningi allmänhet eller lärcentra inte gjorde det.Alla 83 bibliotek utom ett har betaldatabaser,75 procent har både svenska och engelska.Internet med sökmotorer används flitigtöverallt. Ett ofta upprepat önskemål är flerdatabaser på svenska, framför allt artikel-

Rådgivare vid upphandling av nättjänster. Bollplank vidutvecklande av egna virtuella bibliotekstjänster. Så vill brukarnaatt KULDA-kontoret ska fungera. Och de får som de vill; KULDA-kontoret syr om kostymen efter bibliotekens önskningar.– Målet är att fungera som ett nationellt kunskapscentrum förnättjänster, säger Bengt Källgren, enhetschef Mediacentrum/KULDA -kontoret.

databaser i fulltext. Omkring 200 bibliotekhar den engelskpråkiga databasen EBSCOMasterFILE Elite med extern inloggning, entyp av inloggning som är mycket uppskat-tad och önskas för flera baser.

Drygt hälften av de som svarade på enkätenbedömmer att ett större utbud av databaserskulle påverka möjligheten att besvara kva-lificerade frågor.

– Nu vill vi gå ett steg vidare och ut-veckla vårt stöd till biblioteken, berättarBengt Källgren.

Bland planerna för framtiden är att utökainformation, utbildning och rådgivning omnättjänster.

– På webbplasen www.kulda.se ska vibland annat sammaställa en lista på betal-databaser. Och det kommer även att ingådatabaser som KULDA inte har avtal medför att ge en så bred översikt som möjligt.

– Är ett bibliotek intresserat av en da-tabas kan KULDA-kontoret hjälpa till attskriva avtal.

KULDA kommer också att hjälpa till medrådgivning om nättjänster i samband medmediaplaner. För enskilda bibliotek som villha hjälp att göra en behovsanalys ellermarknadsundersökning inför ett köpbeslutkommer KULDAockså att stå till tjänst.

Ytterligare ett nytt uppdrag somKULDA-kontoret tagit på sig är att stöttaenskilda bibliotek i utvecklande av nyavirtuella biblioktekstjänster.

– Vi har ett väldigt spännande projektpå gång tillsammans med Skövde stads-bibliotek. De vill påbörja landets första ut-låning av mp3-böcker. Det är ett mycket in-tressant och konkret exempel på vad mankan göra , säger Bengt Källgren.

Text och foto Ann-Charlotte Hammarén

FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :KULDA-kontoret

KULDA-kontoret är en nationell verksamhet somRegionbibliotek Västra Götaland driver på upp-drag av övriga länsbibliotek och Statens Kultur-råd. KULDA-kontorets uppdrag är att öka utbu-det och kunskapen om nättjänster på Sverigesfolk- och skolbibliotek. Nättjänster betyder i dethär sammanhanget l icensdatabaser ocheböcker eller andra bibliotekstjänster som alladistribueras över Internet. KULDA-kontoret harfunnits sedan hösten 2001, först som ett pro-jekt men under de sista två åren som en ordina-rie verksamhet.

Arbetet på KULDA-kontoret har två huvuddelar– en del för konsortiesamköp och en del förutbildning och metodutveckling på biblioteken. Iarbetet ingår avtalsförhandlingar, information tillkommuner och bibliotek, publicering av erbju-danden på projektets webbplats, planering ochgenomförande av kurs- och informationsdagarsamt administrativ hantering av konsortie-samköp och informationslista.

Vid sidan av KULDA-kontoret i Göteborg såfinns också en nationell arbetsgrupp - KULDA-kontoret Online. Onlinekontoret arbetar med atttesta och välja ut nättjänster till kommandeKULDA-samköp.De 8 deltagarna kommer från olika bibliotek ochär samtidigt kontaktpersoner för sin del av lan-det. Avsikten med KULDA-kontoret Online är attbredda urvalsarbetet och ge det en direkt kopp-ling till bibliotekens verksamhet.

Konsortiesamköpen är KULDA-kontorets bas-verksamhet. Samköpen innebär att KULDA-kon-toret sluter avtal om marknadsvillkor som skagälla för inköp av nättjänster till folk- och skol-bibliotek. Därefter erbjuds bibliotek i hela landetatt delta i samköp på dessa villkor.Sedan starten har KULDA-kontoret haft 31 er-bjudanden om samköp till biblioteken. Vissa avdessa har riktat sig direkt till kommunbibliotekenmedan andra har varit länserbjudande med läns-biblioteket som mellanhand och finansiellt stöd.

Resultatet har blivit både mindre och störresamköpskonsortier. I det minsta konsortiet del-tog 4 bibliotek medan det största omfattar drygt300 bibliotek. Vid tre tillfällen har omkring 90 %av Sveriges folkbibliotek och ca 100gymnasieskolor samköpt databasen EBSCOMasterFILE Elite genom KULDA-kontoret. Dettainnebär att nästan alla folkbibliotek i landet för-setts med omkring 1300 elektroniska tidskrifteroch över 120 000 bilder och kartor

– Nu vill vi gå ett steg vidare och utveckla vårt stöd till biblioteken, säger Bengt Källgren, enhetschef Mediacentrum/ KULDA-kontoret.

Text och foto Ann-Charlotte Hammarén

Kerstin Andersson, som är anställdav KULDA-kontoret och ansvarigför de båda utredningarna, poäng-

terar att ett närmare samarbete dock intekommer att innebär att folk- och högskole-biblioteken ska ha tillgång till samma data-baser.

– Eftersom målgrupp och uppdrag skil-jer sig åt finns det ingen anledning att hasamma material fullt ut, säger hon.

Det är snarare en större förståelse för var-andras verksamhet och brukarnas behovsom, enligt Kerstin Andersson, är relevantatt skapa.

– Brukarna bryr sig ju inte om vilket sortsbibliotek de befinner sig på. Låntagarna ärinte intressade av huvudmännen. De villhelt enkelt bara ha tillgång till den informa-tion de söker.

– Dessvärre är det just den ibland väl-digt bristfälliga kommunikation mellan folk-och högskolebibliotek som är orsaken tillatt brukarna inte får den service de efter-frågar.

– Exempelvis kommer studenter inte inpå sina databaser via folkbibliotekens da-torer trots att de har tillgång till personligakoder.

– Detta på grund av onödiga brand-väggar mellan bibliotekens system, sägerKerstin Andersson.

Ett sätt att komma till rätta medkommunikationsbristen är att ha gemen-samma utbildningar. Till hösten planeras enutbildning som vänder sig till såväl anställdainom folkbiblioteken som högskole-biblioteken. Temat för utbildningen ärbrukarnas perspektiv på biblioteken.

– När man förstår hur brukarna använ-der sig av våra tjänster blir det naturligt attvilja samarbeta, tror Kerstin Andersson.

Och ett ökat samarbete skulle, enligthenne, komma samtliga parter till godo. Attfå insyn i hur den andra parten arbetar kanäven ge konkreta idéer på hur den egnaverksamheten kan förbättras.

– Som tur är har det hänt väldigt mycketpå sista tiden. Den tidigare avgrunden somfanns mellan folk- och högskolebibliotekenhåller på att överbryggas.

Kerstin Andersson exemplifierar med attberätta om projektet Lärsamverkan i Syd-ost där man kommi en god bit på väg ochäven inkluderat gymnasie- och skolbiblio-teken och sjukhusbiblioteken i sin samver-kan.

– Det är ett väldigt inspirerande projektatt följa som påbörjade förra året och ska

Samarbetet mellan folk- och högskolebibliotek behöver utökas.Det är en av slutsatserna Kerstin Andersson kan dra utifrån denandra KULDA-utredningen.– Det ligger helt i linje med det nya tillägget i bibliotekslagen; attvi ska samverka mer med varandra, säger hon.

Avgrunden överbryggs via samarbete

kulda

pågå fram till 2009. Det ska bli mycket in-tressant att se hur det går, säger hon.

Ett fördjupat samarbete mellan StatensKulturråd och Kungliga biblioteket/BIBSAM finns också med i planerna. Detfinns en idé att bilda en nationell licens-grupp mellan BIBSAM och KULDA. Tan-ken är att licensgruppen skulle samarbetakring licenser, fortbildning av biblioteks-personal, teknikutveckling, metodutveck-ling, biblioteksjuridik, 24-timmarsbiblioteketoch samverkansfrågor mellan bibliotek ochbibliotekshuvudmän inom det allmännabiblioteksväsendet.

– Innan vi kan börja måste vi dock hittaen form för samarbetet, men jag är övertyadom att alla parter skulle vinna på ett sådanthär samarbete. Dessutom står det ju ibibliotekslagen att vi ska utöka samarbe-tet, säger Kerstin Andersson.

Och enligt henne är detlåntagarna, och i förstahand studenterna, som drarstörst fördel med ett utö-kat samarbete. Den nyanättjänsten www.eref.sesom öppnar ett samarbetemellan högskolans Jourha-vande bibliotekarie medfolkbibliotekens Frågabiblioteket ser hon som ettspännande exempel påsamarbete.( se artikel sid. 10-11 i dettanummer av Framsidan)

– Den tyliggör attlåntagarna i fösta hand är intresserade

av att få information och inte bryr sig omvarifrån den kommer.

Utgångspunkten för den andra KULDA-utredning var att ta reda på varför folkbib-lioteken inte använder sina databaser i sär-skilt stor utsträckning. Utbildning och kun-skap bland personalen var det som fatta-des. Men det är också en attitydfråga, enligtKerstin Andersson.

– Biblioteken efterfrågar ofta mer utbild-ning för personalen, något som jag tolkarsom en osäkerhet. Många tycker fortfarandeatt det känns ovant att använda sig av nät-tjänster.

Men det är en inställning som börjar för-svinna enligt Kerstin Anderssons iakttagel-ser.

– Bara under det senaste året har dethänt jättemycket. Folk pratar om nättjänsterpå ett helt annat sätt. Och det mycket tackvare tjänster som Fråga biblioteket somblivit så populär, tror hon.

Utöver mer kunskap om nättjänster ochutbildning i att hantera databaserna önskarpersonalen på folkbiblioteken bättre mark-nadsföring av nättjänsterna. Att vända sigtill bestämda målgrupper med informationom nättjänsterna hade de flesta bibliotekgjort, men utan större effekt.

– Det räcker ju inte att skicka ut infor-mation till studenter eller politiker om attbiblioteket har en viss tjänst för att folk skabörja använda den, poängterar Kerstin An-dersson.

– Man är ju inte intresserad av en tjänstförrän man känner behov av den. Men detär naturligtvis ett måste att låntagarna skakänna till vilka nättjänster som bibliotekethar att erbjuda. Hur nättjänsterna skamarknadsföras skiljer sig åt för varje enskiltbibliotek beroende på vilka målgrupper manvill nå och vilka behov som finns i de res-pektive kommunerna.

Att det finns allmän information påwebbsidor och i biblioteket om de elektro-niska tjänsterna ser Kerstin Andersson somen självklarhet. För att marknadsföring skafå effekt måste den enligt henne vara välgenomförd och genomtänkt.

– För att man ska lyckas nå ut är detviktigt att först komma underfund med vilkagrupper man vill nå och varför. Det sommånga bibliotek har missat är att först göraen analys av behoven.

– Och sedan bestämma vilka behov manska tillgodose och hur man sedan ska riktamarknadsföringen. Kanske via direktmail tillolika målgrupper såsom politiker eller stu-denter eller som erbjudande om enskild väg-ledning tillsammans med en bibliotekarieeller gruppundervisning indelat efter ämnes-grupper eller kunskapsnivå.

När det gäller att skaffa nya databaservisade det sig att intresset var relativt lågtoch att man inte i någon större utsträck-ning hade skaffat sig några nya databaser.Orsaken var inte ekonomisk utan bibliote-ken valde att avstå på grund av att de ännuinte hunnit bekanta sig med de databaserde hade.

– Det tar tid innan ett nytt medium bliren naturlig del av biblioteket. Men det hän-der mycket just nu, och det går fort, avslu-tar Kerstin Andersson.

FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :KULDA-utredningar

Under våren 2004 genomfördes KULDA-utred-ningen 1 för att få ett bättre kunskapsunderlagom folkbibliotekens behov och användning avnättjänster.Utredningen, som presenterades i Region-bibliotek Västra Götalands skriftserie Framste-get och har fått stor spridning, blev i hög graden kartläggning av nuvarande situation.Den uppmärksammade en rad problem och hin-der som folkbiblioteken upplever i sin använd-ning av digitalt material.

Resultatet av den första utredningen ligger till-grund för KULDA-utredningen 2 som har sommål att analysera problemen och bidra till att

öka tillgängligheten till folkbibliotekens elektro-niska tjänster. Folkbibliotekens behov av licens-belagt material, som idag är tillgängligt via högs-kolebiblioteken, undersöks också i den fortsattautredningen.

Båda utredningarna genomförs av Region-bibliotek Västra Götaland/KULDA-kontoret påuppdrag av Kungliga BIblioteket/BIBSAM ochStatens Kulturråd som också är finansiärer.Utredare är Kerstin Andersson.

Kerstin Andersson

20

debatt

Ett samtal om

Mats Ericson har uttryckt att det ärviktigt att studenterna löser sinauppgifter själva och att det kan

bli fel när studenterna får för mycket stödav folkbibliotekarierna. ”Folkbibliotekarier-na måste lära sig att säga nej oftare och fårinte agera curlingbibliotek åt studenterna”,citeras han i en intervju i DIK-forum nr13.

Helena Jannert reagerade på artikeln ochsvarade med ett inlägg i nästkommandenummer av samma tidning. Hon efterfrågadebland annat belägg för Ericsons påståendeatt folkbibliotekarierna hjälper till för mycket.

MATS:– Det jag menade är att det är lätt hänt

att folkbibliotekarier ger studenterna förmycket hjälp eftersom de inte känner till deförutsättningar som studenten har fått föratt lösa uppgiften.

– Många uppgifter är tänkta att lösashelt självständigt, utan något som helst stödutifrån. I de fall studenter ändå tar den hjälpde kan få av folkbiblioteket blir det därförfel.

– Problemet finns inte på högskole-biblioteken i samma utsträckning eftersompersonalen där känner till de förutsättningarsom brukar gälla.

Vad säger du Helena; Hjälper ni studen-terna för mycket?

HELENA:– Njaa, vem kan egentligen avgöra när

man hjälper för mycket. Jag undrar vadMats har för belägg för påståendet. Är detnågonting alla bara säger eller är det någonsom framfört klagomål och i så fall vem; stu-

Text Ann-Charlotte Hammarén

Mats Ericson,nytillträdd rektor vid Idrotts-högskolan i Stockholm var till 31 mars general-direktör för Sveriges nätuniversitet.Foto: Ann-Charlotte Hammarén

Får studenterna för mycket hjälp på folkbiblioteken?Mats Ericson, tidigare generaldirektör för Sveriges Nätuniversitetoch Helena Jannert, bibliotekarie vid Mariestads bibliotek har varoch en diskuterat frågan i DIK-forum.Nu möts de i Framsidan.

folkbibliotekens roll gentemot distansstuderande

21

denterna eller kanske högskolebibliotekarie-rna?

MATS: – Jag har träffat och pratat med många

folk- och länsbibliotekarier, och det är i dia-log med dem som de här åsikterna har kom-mit fram.

– Många av dem jag pratat med har be-rättat att de är så vana vid att ge bra serviceoch att det därför kan vara svårt att förhållasig till studenter.

– Att högskolebibliotekarier tycker attmin iakttagelse är korrekt; att folkbibliote-ken stöttar studenterna för mycket, är enannan sak. Jag är ingen megafon för dem.

HELENA:– Faktum är att vi på folkbiblioteken har

en närmare kontakt med de studieovana,som ofta känner sig tryggare i sitt folkbib-liotek än på ett högskolebibliotek.

– Att få lite extra stöd i början av sinastudier kan vara det som behövs för en stu-dent, som inte är van att studera, att orkagå vidare med sina studier.

– Däremot ska vi naturligtvis inte görastudenternas jobb, men så resonerar viockså när det gäller alla våra låntagare.

– Vi kan bara ge nycklar till informa-tionssökning.

MATS:– Tyvärr är det så att högskolelärarna

inte alltid ger den information som krävsför att studenterna ska kunna klara av attlösa sina uppgifter själva. I dessa fall är dethos högskolan det brister.

– Att försöka stötta och ge mänskligtstöd till en student som, på grund av brist-fällig information från läraren, inte förståttsin uppgift är naturligtvis bra. Den typ avhjälp kan man inte ge för mycket av.

– Att däremot täcka upp för eventuellabrister hos studenterna är fel. Det gälleralltså att hålla isär och skilja på olika sor-ters hjälp.

HELENA:– Jag har, i ett flertal projekt, arbetat med

frågan hur folkbiblioteken ska jobba medde studerande. I dialog med studie-bibliotekarierna har jag förstått att de i vissafall har svårt att säga nej. Då brukar jagmed bestämdhet påpeka att bra service är

också att nej ibland. Det är ok att säga ”dethär hjälper jag dig inte med!”

När det gäller högskolebibliotekariernassyn på vårt arbete tror jag att det kan handlaom en kulturkrock. Folkbibliotek är en an-nan typ av bibliotek och har en annan funk-tion och servicegrad än skol- , gymnasie-eller högskolebibliotek.

– Det är viktigt att få mer kunskap omvarandra. Att folkbiblioteken ökar sin kun-skap om högskolebiblioteken men även viceversa att högskolebiblioteken får en bildav hur det är på folkbiblioteken att det defacto kommer så mycket studerande dit.

MATS:– Det håller jag med om, att det behövs

kommunikation och dialog mellan alla par-ter i de olika stödstrukturerna som omgerde studerande, såsom högskolebibliotek,folkbibliotek, högskolor och lärcentra.

–Jag brukar uppmana alla länsbibliotek-arier eller överbibliotekarier att samlas regi-onvis och länsvis och bedriva gemensamutbildning och föra en hdialog.

HELENA:– Jag kommer precis från ett sådant

möte. Vi har suttit med folkbiblioteken iSkaraborg och högskolebiblioteket iSkövde och pratat om samarbetsformer. Viska ha en gemensam utbildning i höst ochhögskolebiblioteket vill att vi kommer ditregelbundet så att de kan uppdatera oss.

Men hur ska man veta var man ska sättagränsen . Hur mycket man ska hjälpa till?

HELENA:– Egentligen handlar det om hjälp till

självhjälp. Om jag gör en sökning och vi-sar hur jag gör och förklarar är det ju enhjälp för en annan gång.

MATS:– De som jobbar med den här typen av

tjänst ute på folkbiblioteken måste pratamed varandra. De som är mer erfarna börtipsa dem med mindre erfarenhet.

– Gemensamma utbildningar med demsom jobbar på högskolebiblioteken voreockså bra för att ge perspektiv till hur manska förhålla sig till de studerande.

Helena Jannert, bibliotekarie Mariestads biblio-tek Foto:Johan Jannert

HELENA:– Det är ju väldigt mycket på gång just

nu. Samarbetsformer håller på att växa fram.Vi har ju bland annat den nya bibliotek-slagen som säger att vi ska öka samarbetetmellan folk- och högskolebibliotek.

Ni är överens om att dialog, kunskaps-utbyte och samverkan behövs. Hur skulleman kunna gå vidare med den regionalasamverkan, hur skulle det kunna se ut?

MATS:– Det finns redan idag många läns- och

regionbibliotek som jobbar med dessa frå-gor och det är naturligt att de fortsätter attdriva dessa processer.

HELENA:– Vi är så stora Västra Götaland, med

våra 49 kommuner, så det finns ett behovav att jobba lokalt inom regionen. Det är ettsådant samarbete vi dragit igång nu medhögskolan i Skövde. Det är viktigt attfolkbibliotekarier besöker högskole-bibliotek. Att göra studiebesök är ett en-kelt sätt att få inblick i varandras arbete,utbud av tjänster och pedagogiska ar-betssätt. Sedan tror jag också att det hadevarit bra om de blivande lärarna blir med-vetna om hur bibliotekarier arbetar.

22

bidreportage

Norsk-svensk BoKungälv 7-9 aprPå www.bokfest.com finns intervjuer, videoklipp oc

Bilder

och

collage

: Fin

n H

ensn

er

23

okfest iril 2005

h bilder från bokfesten.

Nummer 12 ute inom kort

Tema: "Folkbibliotek och vuxnas lärande"Inspirerande exempelfrån regionens kommuner.

Prenumerera gratis på nya ungdomstaltidningen ILLERILLER vänder sig till unga synskad-ade och liknar ett radioprogram med reportage, musik mm.

Tal i Väst gör flera tal-tidningar till dig mednedsatt syn. Tal i Västproduceras av CTI somockså gör privata in-läsningar på beställning.CTI producerar ochöversätter också mate-rial till punktskrift,storstil och lättläst.

www.bibl.vgregion.seTel: 031-705 16 92

E-post: iller@vgregion.seTel: 031-705 16 93www.bibl.vgregion.se

24

Framsidan 1/05Aktuellt magasin från Regionbibliotek Västra Götaland

24-timmars-

biblioteket