E-learning Nordic 2006--- - Opetushallitus - Etusivu publikation får endast reproduceras och citeras om källan anges. ISBN 87-89227-40-9 Redaktion: Sanya Gertsen Pedersen, Per Malmberg,

Effekterna av IT i undervisningen

E-learning Nordic 2006---

E-learning Nordic 2006

© E-learning Nordic 2006 E-learning Nordic 2006 är ett samarbete mellan den finska Utbildningsstyrelsen, den svenska Myndigheten för skolutveckling, det norska Kunnskapsdepartementet, det danska Undervisningsministeriet och Ramböll Management. Denna publikation får endast reproduceras och citeras om källan anges. ISBN 87-89227-40-9 Redaktion: Sanya Gertsen Pedersen, Per Malmberg, Allan J Christensen, Marianne Pedersen, Søren Nipper, Christian Duelund Græm, Joakim Norrgård, Ramböll Management Statistik och dataanlys: Ulla Konradi Lassen och Lars Møller Christensen, Ramböll Management Svensk översättning: Helena Wikström, Annika Malmberg och Joakim Norrgård, Ramböll Management Layout: Charlotte Jørgensen, Ramböll Management Framsida: Johnny Kühn, Kühn Design Tryck: SaloGruppen A/S, Glostrup Publicerad av: Ramböll Management Norregade 7A 1165 Copenhagen K Danmark Telefon +45 3397 8200 Fax +45 3397 8233 www.ramboll-management.com

Förord

De nordiska länderna betraktas som världsledande på området IT i undervisningen. Ända sedan det tidiga 1990-talet har de nordiska länderna investerat ekonomiska och personella resurser för att kunna dra nytta av användningen av IT i undervisningen. Detta grundar sig på den starka tron att IT inte enbart är ett användbart verktyg i näringslivet utan också ett nödvändigt kommunikations-verktyg som kan förbättra utbildningskvaliteten avsevärt. Det finns emellertid en brist på mätbara belägg som kan demonstrera de övergripande effekterna av IT i undervisningen. Det har inte genomförts några nordiska studier där denna huvudfråga under-sökts på en övergripande nivå förrän nu.

• Lär sig elever mer och bättre med IT? • Har det uppstått nya undervisningsmetoder? • Har samarbetet mellan hem och skola förbättrats tack vare

IT? Dessa är endast några av alla frågor som måste ställas vid be-dömningen av effekterna av IT, men fram tills idag har inga nor-diska länder åtagit sig att påvisa IT:s inverkan på en mer över-gripande nivå. De flesta studier har koncentrerat sig på en kvantitativ inventering av IT-infrastruktur i våra skolor och antalet lärare som utbildats för användningen av IT. Dessutom har uppskattningar av IT:s inverkan på undervisningen huvudsakligen genomförts på en na-tionell nivå, vilket begränsat nytto- och synergieffekterna som kan uppstå av en mer omfattande, regional jämförelse. E-learning Nordic 2006 är den första samnordiska studien som specifikt koncentrerar sig på IT:s inverkan på undervisningen: Hur stor har avkastningen på investeringar i IT i de nordiska länderna varit? Det har varit en stor utmaning att utveckla en metod som kan på-visa IT:s inverkan inom ett så komplext område som undervisning. I E-learning Nordic 2006 har huvudaktörer tillfrågats om de upp-levda effekterna av IT baserat på deras egna erfarenheter. E-learning Nordic 2006 genomfördes i Finland, Sverige, Norge och Danmark där fler än 8 000 personer (elever, lärare, rektorer och föräldrar i grund- och gymnasieskola) deltagit. E-learning Nordic 2006 skapar en gemensam nordisk struktur för att kunna bedöma de fyra deltagande ländernas ställning gent-emot varandra när det gäller IT i undervisningen. De nordiska län-

derna liknar varandra i många avseenden vad gäller grundläggan-de undervisningsfilosofier och strukturer för utbildningssystem. Det finns emellertid stora skillnader mellan länderna. Dessa likheter och skillnader skapar en unik potential för ömsesidigt lärande och utveckling av nya idéer och infallsvinklar. Denna studie visar på resultat som kommer att kunna tjäna som värdefullt underlag till strategier och handlingsplaner under kom-mande år. Studiens resultat kan också användas i en vidare euro-peisk dialog kring hur skolor, lärare, och elever kan dra nytta av användningen av IT i undervisningen. E-learning Nordic 2006 utformades och lanserades genom ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen i Finland, den svenska Myndigheten för skolutveckling, det norska Kunnskapsdeparte-mentet, det danska Undervisningsministeriet, samt Ramböll Mana-gement. Ramböll Management har stått för det operativa genomförandet av studien och således även för analysen av resultaten och samtliga slutsatser som presenteras i denna rapport. Ramböll Management www.ramboll-management.com

Innehåll

1. Sammanfattning ............................................................7

2. Strategiska utmaningar.................................................13

3. Vad menar vi med begreppet “effekt”? ............................21

4. Effekterna av IT på elevernas prestationer.......................26

5. Effekten av IT på undervisning och inlärningsprocessen.....40

6. Vad karakteriserar lärare som upplever den största eller minsta effekten av IT på elevernas prestationer och undervisnings- och inlärningsprocesserna? En klusteranalys55

7. Effekten av IT på kunskapsdelning, kommunikation och samarbetet mellan hem och skola ..................................64

8. Förutsättningar för IT-användningen i skolorna ................78

9. Metodbeskrivning.........................................................97

10. Källförteckning .......................................................... 110

E-learning Nordic 7

1. Sammanfattning

Genom ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen i Finland, svens-ka Myndigheten för skolutveckling, norska Kunnskapsdepartemen-tet, danska Undervisningsministeriet, och Ramböll Management utformades och lanserades studien E-learning Nordic 2006. Ram-böll Management har svarat för det operativa genomförandet av studien och således även för analysen av resultaten och samtliga slutsatser som presenteras i denna rapport. IT har introducerats i skolan under de senaste 10-20 åren, och medan många studier har analyserat på vilket sätt och hur ofta IT används i skolor, har knappt några studier tagit denna analys ett steg längre: Vilka är effekterna av IT? Det är i sammanhanget viktigt att skilja mellan ”utfall” (output) och ”effekt.” Med utfall avses den direkta produkten av de aktiviteter som utförts, såsom antalet inköpta datorer, antalet lektioner då IT används osv. Effekt syftar i detta fall på de förändringar som skett till följd av dessa aktiviteter, som exempelvis förbättrad inlärning. Syftet med E-learning Nordic 2006 är att peka på och dokumente-ra effekterna av IT på undervisningen inom tre huvudområden:

• Elevernas prestationer • Undervisningsaktiviteter och inlärningsprocesser • Kunskapsutbyte, kommunikation samt samarbete mellan

hem och skola. Ramböll Management vill framhålla att det inte är någon enkel uppgift att definiera och analysera effekter. Det finns många sam-verkande faktorer som kan ha en inverkan på elevers inlärning. För att kunna isolera effekten av endast en faktor såsom IT krävs det därför en väl genomarbetad ansats. Det finns ett flertal meto-der som kan användas för att mäta effekter och de har alla sina fördelar och nackdelar. Ramböll Management har valt en metod där olika huvudaktörer i ett antal skolor blivit tillfrågade om deras personliga upplevelser i samband med användandet av IT samt deras uppfattning om effekterna av IT på elevernas inlärning. Det-ta är en metod som ger utrymme att uppskatta effekterna av IT mot bakgrund av den komplexa vardagen i skolan. Genom tillämp-ningen av denna metod är syftet inte att fastställa en direkt kopp-ling mellan användandet av IT och inverkan på undervisningen. Genom att fråga de som berörs av effekterna av IT vill vi visa hur dessa personer upplever denna inverkan. Det handlar således om den upplevda effekten av IT, sett ur rektorers, lärares, elevers samt elevers föräldrars synvinklar. Det behöver inte röra sig om den faktiska effekten, utan det handlar om den syn dessa aktörer har beträffande konsekvenserna av användningen av IT i skolan.

E-learning Nordic 8

Datainsamlingen i studien baseras på en webbaserad enkätunder-sökning bland 224 nordiska skolor. Fler än 8000 personer deltog i undersökningen. De tillfrågade bestod av lärare i årskurs fem, åtta och andra året på gymnasiet, elever från dessa årskurser, elever-nas föräldrar samt rektorerna i de deltagande skolorna. Dessutom genomfördes 12 uppföljningsbesök vid skolor i alla de fyra nordis-ka länderna. Merparten av datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2005. Resultaten från E-learning Nordic 2006 visar att IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål, dvs. att förbättra elevernas inlärning. Studiens resultat pekar dock även på att möjligheterna med IT inte utnyttjats fullt ut i skolorna. Användandet av IT som ett verktyg för pedagogisk utveckling står inte i fokus och IT:s inverkan på kunskapsutbyte, kommunikation och på samarbetet mellan hem och skola är endast måttlig. Nedan presenteras uvudresultaten från E-learning Nordic 2006 inom de tre huvudom-rådena. I efterföljande kapitel presenterar Ramböll Management en sam-manställning av de strategiska utmaningar som de nordiska skol-systemen står inför de närmaste åren, om den fullständiga effek-ten av IT ska kunna realiseras.

Effekterna av IT på elevernas prestationer

Resultaten från den här studien visar att elever, lärare och föräld-rar upplever att IT har en positiv inverkan när det gäller att för-bättra elevernas inlärning. På vilka områden har IT en betydande inverkan och var har IT inte någon effekt?

• IT:s inverkan upplevs vara störst när det gäller ämnespre-stationer.

• Grundläggande inlärningsförutsättningar såsom läskunska-per och skrivkunskaper är ett annat område där man har upplevt en positiv effekt av IT.

• Lärare ser IT som ett värdefullt verktyg för att stödja an-passad undervisning. IT har en positiv effekt på detta om-råde då IT enligt lärarnas erfarenheter har en positiv inver-kan både på de teoretiskt svaga och på de teoretiskt starka eleverna.

• Att undvika uteslutning är fortfarande ett problemområde i samband med IT-användandet i skolorna. Studien visar att flickor och elever med andra modersmål, i högre grad är beroende av att lära sig att använda IT i skolan i jämförelse med andra grupper.

• Enligt elevernas egna utsagor använder de sig av datorer i större utsträckning utanför skolan än i skolan, men det

E-learning Nordic 9

finns skillnader mellan vilka IT-kompetenser de tar till sig på dessa två platser. Eleverna lär sig standardkontorspro-gram (Office-paketet) i skolan och övrigt utanför skolan.

Dessa huvudresultat presenteras mer i detalj i kapitel 4 “Effekter-na av IT på elevernas prestationer.”

Effekterna av IT på undervisningen och på inlärnings-processerna

Resultaten från E-learning Nordic 2006 ger indikationer på att IT generellt sett har en positiv inverkan på undervisningen och inlär-ningssituationen. Det fanns emellertid de som förväntade sig att IT skulle kunna revolutionera undervisningen och inlärningsprocessen i skolan, och ur detta perspektiv bör man se effekterna av IT som begränsade.

• I genomsnitt hade hälften av lärarna använt IT mellan en och fem timmar veckan innan de besvarade enkäten.

• I allmänhet vill eleverna använda datorer mer än vad de gör idag.

• Resultaten visar att de elever och lärare som använder IT mest frekvent även upplever den största effekten av IT.

• Användandet av stationära datorer och Internet är fast för-ankrat i skolan, men även nya teknologier håller på att få fotfäste. Digitalkameror, mobiltelefoner och chat har nått skolorna. Resultaten pekar på att användandet av dessa nya teknologier underlättar för lärarna när det gäller möj-ligheten att variera undervisningen.

• IT har inte revolutionerat undervisningsmetoderna. Lärarna är framförallt inriktade på att använda IT för att under-stödja innehållet i de olika ämnena.

• Elever är i mycket högre grad konsumenter än producenter när de använder IT, och de arbetar oftare individuellt än tillsammans.

• Effekten av att införliva IT i undervisningen kan dock mätas i engagemang hos eleverna, differentiering av undervis-ningen, kreativitet och mindre tidsförlust.

• Effekten av IT är i mycket hög grad beroende av vilket sätt den används på.

• Många rektorer ser IT som ett värdefullt redskap för peda-gogisk utveckling men färre upplever faktiska effekter på detta område.

I kapitel 5 ”Effekter av IT på undervisningen och inlärningsproces-ser” presenteras ovanstående resultat mer ingående.


Vad karaktäriserar lärare som upplever den största el-ler den minsta effekten av IT när det gäller elevpre-stationer, undervisning och inlärningsprocessen?

Vad karaktäriserar lärare som upplever den största eller den mins-ta effekten av IT när det gäller elevprestationer, undervisning och inlärningsprocessen? För att besvara den frågan genomförde Ram-böll Management en klusteranalys där lärarna delades in i tre klus-ter, där varje kluster representerade en nivå av effekt av IT:

• Lärare som inte upplever någon effekt av IT. • Lärare som upplever en måttlig effekt av IT. • Lärare som upplever en stor positiv effekt av IT.

Resultatet från klusteranalysen visar att de lärare som upplever en måttlig effekt av IT är den största gruppen, och representerar näs-tan hälften av de tillfrågade lärarna. 30 procent av lärarna upple-ver en stor positiv effekt av IT. De lärare som inte upplever någon effekt av IT utgör den minsta gruppen (23 procent). Resultatet ty-der med andra ord på att en övervägande majoritet av lärarna upplever en positiv effekt av IT på deras elevers prestationer och i undervisningen. I kapitel 6 finns en mer detaljerad presentation av lärargrupperna uppdelade i kluster.

Effekten av IT på kunskapsutbyte, kommunikation samt samarbetet mellan hem och skola

IT är ett mycket verkningsfullt verktyg, men det praktiska använ-dandet av detta verktyg har ännu inte utvecklats full ut. Det finns grundförutsättningar för att använda IT i utvecklingen av kun-skapsutbytet, kommunikationen samt samarbetet mellan hem och skola och man använder även IT på dessa områden i många sko-lor, men man upplever än så länge endast en måttlig effekt.

• Grundförutsättningarna för att använda IT för att utveckla kunskapsutbytet, kommunikationen samt samarbetet mel-lan hem och skola, finns i skolorna. Den tekniska IT-infrastrukturen (såsom datorer och Internet) och de organi-satoriska IT-verktygen (såsom hemsidor och intranät) är tillgängliga i skolorna och bland lärare, elever och föräldrar.

• Många skolor, lärare, elever och föräldrar använder IT-infrastrukturen för informella ändamål och för att underlätta olika samarbetsformer. Resultaten visar dock att verktygen främst används i samverkan mellan lärare, medan använ-dandet av IT för att underlätta dialogen mellan lärare och


elever samt för att förbättra samarbetet mellan hem och skola är mer begränsat.

• Trots den stora omfattningen av IT-baserad kommunikation mellan lärare, upplevs den positiva effekten av IT på sam-arbete och kunskapsutbyte vara måttlig.

• Omkring 50 procent av föräldrarna använder IT i kommuni-kationen med deras barns skola. I allmänhet uppfattar des-sa föräldrar att kommunikationen med lärare/skola i stor utsträckning blivit lättare. Föräldrarna anger dock att de endast känner sig måttligt bättre informerade eller att dia-logen med skolan förbättrats.

• Hemma använder eleverna IT som ett samverkansredskap. De använder e-mail, chat och mobiltelefoner för att kom-municera med sina klasskamrater. Bland annat ger och får de hjälp medan de gör sina läxor.

• Slutligen bör man se det som positivt, att trots det breda användandet av IT för att underlätta samarbetet mellan hem och skola, anser en majoritet av lärare och rektorer att samarbetet mellan hem och skola inte alls blivit mer tids-krävande eller att det endast i viss mån blivit mer tidskrä-vande.

En mer genomgående redovisning av resultaten som rör effekten av IT på kunskapsutbyte, kommunikation samt samarbetet mellan hem och skola återfinns i kapitel 7.

Förutsättningar för användandet av IT i skolorna

Förutsättningarna vid de enskilda skolorna är en mycket viktig fak-tor som påverkar det faktiska användandet och effekten av IT. Många erfarenheter av vad som ger effekter är emellertid baserat på äldre information. Studien E-learning Nordic 2006 visar på en intressant utveckling när det gäller vilka typer av förutsättningar som har betydelse för IT-användningen.

• Har IT-infrastrukturen en inverkan på användandet av IT? Ja, det har den, enligt E-learning Nordic 2006.

• Säkras integreringen av IT genom skriftliga målsättningar? Under många år har det lagts ned mycket arbete i utveck-lingen av IT-strategier och en majoritet av skolorna har också utformat sådana strategier. Den här studien visar emellertid att man inte kan se någon särskild effekt i de skolor som har utformat strategier i jämförelse med dem som inte har gjort det.

• Vilken betydelse har lärarens medverkan i kompetens-utveckling? Stora resurser har satsats på utvecklingen av lärarnas IT-kompetenser men i studien framgår det att även om två av tre lärare har deltagit i kompetensutveck-


ling på IT-området under de tre senaste åren, är det bara en av tre lärare som känner sig säkra på IT-området. Någon särskild inverkan på användandet av IT genom lära-rens kompetensutveckling kan inte skönjas.

• Används IT i högre grad i skolor som har deltagit i ett IT-projekt? I många länder deltar skolor i IT-projekt för att ge lärare praktisk erfarenhet av IT-användning och för att de sedan ska inspirera andra att använda IT. I jämförelsen mellan de skolor som har deltagit i IT-projekt och de som inte har gjort det finns det ingen skillnad i hur lärare och elever använder IT eller i hur de upplever effekten.

• Vilka är drivkrafterna och barriärerna för att uppnå en stör-re effekt av IT? Studien visar att det fortfarande ligger ett stort fokus på tillgången till teknologi och kompetensut-veckling både som drivkrafter och barriärer för införlivandet av IT i undervisningen.

I kapitel 8 redovisas förutsättningarna för en effektiv användning av IT i skolan mer ingående.


2. Strategiska utmaningar

E-learning Nordic 2006 är den första samnordiska studien som särskilt fokuserar på effekten av IT inom centrala områden för de nordiska skolorna, och resultaten är goda. Resultaten från E-learning Nordic 2006 visar att IT är ett användbart redskap för att understödja elevprestationer, inlärning och kommunikationen mellan elever, lärare, rektorer och föräldrar. Resultaten från studien visar emellertid även att användandet och effekten av IT fortfarande ofta är oregelbunden och att alla möjligheter med IT som ett verktyg för verksamhetsutveckling ännu inte tagits tillvara. Detta skulle vara förståeligt om IT hade varit ett nytt fenomen i de nordiska skolorna och att vi då bara skulle behöva vänta på att effekterna skulle komma att visa sig. Men så är inte fallet, då användandet av IT i utbildningen legat i fokus de sista 10-20 åren på både politisk nivå och på skolnivå. Ramböll Management menar att E-learning Nordic 2006 visar att det nordiska skolsystemet står inför några mycket betydande och strategiska utmaningar om man ska uppnå en fullständig effekt av IT. I detta kapitel presenterar Ramböll Management de fem viktigaste strategiska utmaningarna som vi ser framför oss när det gäller det nordiska skolsystemet de kommande åren. Analysen som ligger till grund för dessa strategiska utmaningar samt de rekommendationer som presenteras är dock enbart uttryck för Ramböll Managements självständiga bedömningar.

En optimal användning av IT kräver en organisatorisk implementering

Om den potentiella effekten av IT ska kunna realiseras behöver skolornas huvudmän och ledning bli mer professionella i den or-ganisatoriska implementeringen av IT. Betydande investeringar har gjorts i IT, både på lokal och på regional nivå, men ofta utan några tydliga kriterier för framgång och utan någon struk-turerad uppföljning av resultaten. På många skolor kan situatio-nen jämföras med att köpa 10 nya bärbara datorer utan att packa upp dem.

Ett exempel på det som uttryckts ovan är att under de senaste fem åren har ett flertal skolor investerat i lärplattformar (Learning Management Systems, LMS) med ambitionen att förbättra under-visningen och kunskapsutbytet. Investeringarna har emellertid inte alltid åtföljts av en användning av de nya systemen i praktiken. Trots att man inte kan förvänta sig att fördelarna av exempelvis en


lärplattform visar sig med en gång – implementeringen kan ta fle-ra år – bör det finnas ett tydligt och genomgående fokus på hur fördelarna ska tas tillvara. Ramböll Managements uppfattning är att det ofta saknas ett sådant fokus. Detsamma gäller möjligheten för många skolor att dra nytta av de IT-projekt där lärare och elever deltar. Studien visar att även om många skolor har deltagit i IT-projekt, så har dessa projekt inte haft någon inverkan på den generella användningen av IT i skolor-na (se kapitel 8). Spridningen och förankringen av goda erfarenhe-ter från projekten och överföringen av sådana till de dagliga ruti-nerna är i många fall bristfällig. Avkastningen från IT-investeringar och IT-projekt kräver ett åta-gande från skolledningens sida gällande den organisatoriska im-plementeringen. De bör vara tillräckligt visionära för att initiera och regelbundet stödja användningen av IT som ett strategiskt verktyg för att utveckla skolans verksamhet. Detta är uppenbart men ändå svårt att genomföra i praktiken. En lyckad organisato-risk implementering av IT är den mest betydelsefulla förutsätt-ningen för att uppnå en maximal effekt av IT. De flesta rektorer är medvetna om detta, men de har inte de kompetenser som krävs för att genomföra det.1. Under många år har implementeringen av IT på skolnivå drivits av några få engagerade eldsjälar bland lärarna. Många nordiska sko-lor kan anses befinna sig på en låg mognadsnivå, där IT inte han-teras strategiskt utan som något som entusiaster och IT-avdelningen tar hand om. Detta resulterar ofta i en godtycklig an-vändning av IT vid skolan där IT inte anses vara en del av skolans övergripande verksamhetsstrategi. Studien visar visserligen att många skolor har utvecklat en IT-strategi (se kapitel 8), men Ramböll Management upplever att denna strategi i många fall är flera år gammal och att den inte hänger samman med skolans öv-riga strategier samt att den inte är allmänt känd bland lärare och elever. Istället behöver IT införlivas i skolans övergripande strate-gier och användas till att uppfylla skolans mål. På detta sätt har IT den största möjligheten att bli en katalysator för utveckling. Ramböll Management anser att ansvaret för en framgångsrik or-ganisatorisk implementering av IT ligger i händerna på skolled-ningen. Skolledningen kan inte lägga ansvaret för de strategiska målen med IT på en enhetschef eller några engagerade entusiaster bland lärarna. De framgångsrika rektorerna har insett att IT-

1 Det bör i sammanhanget framhållas, att det inte enbart är skolor som står inför denna utmaning. Många offentliga och privata organisationer möter samma pro-blem i implementeringen av ny teknologi, och många av dessa har lika svårt att implementera IT.


implementeringen behöver bli en naturlig del av skolans grund-läggande strategiska utveckling och att implementeringen ofta ger upphov till förändringsprocesser eftersom skolan kan vara tvungen att anpassa sin organisation och administration, samt samarbete och undervisningsprinciper om skolan ska få ett maximalt utbyte av IT-investeringarna. Vidare kan konsekvenserna av en mindre lyckad IT-implementering bli väldigt kostsam och tidskrävande. Därför bör ett aktivt ledarskap på IT-området vara en huvudkom-petens i skolledningen. Den genomsnittliga rektorn i de nordiska länderna är inte tillräck-ligt kompetent när det gäller ledarskap inom IT. Det finns ett be-hov av kompetensutveckling inom flera områden; allt från att för-stå IT i sig eller att förstå de pedagogiska möjligheterna som finns med IT, till att förstå hur man ska koppla IT-implementeringen till en planlagd förändring. Ramböll Management anser att nationella initiativ riktade mot ledarskap på detta område kommer att skapa en betydande avkastning.

Kompetensutveckling bör följas upp med tydliga mål och handlingsplaner

De nordiska länderna har i allmänhet haft ett tydligt fokus på kompetensutveckling för lärare avseende användandet av IT i undervisnings- och inlärningssyften. Studiens resultat visar emellertid att effekterna av dessa investeringar är oregelbunda.

Resultaten från denna studie och andra liknande studier visar att de dåliga resultaten kan förbättras genom en mer strategisk och systematisk användning av IT på flera nivåer, såsom: obli-gatorisk användning av IT i alla ämnen, uppföljningar av IT-användningen på skolnivå och ökat fokus på användningen av IT för undervisnings- och inlärningssyften i lärarutbildningen.

Resultaten från den här studien visar att respondenterna upplever att IT har en positiv effekt på elevprestationer. Studien ger även indikationer om, att ju mer IT används desto större är effekten (se kapitel 4). Studien visar även att i de skolor där ledningen syste-matiskt utför uppföljningar av användningen av IT har man upp-levt den största effekten av IT (se kapitel 5). Studien visar att även om två av tre lärare har deltagit i kompe-tensutveckling avseende IT under de tre senaste åren, så uppfat-tar endast cirka en av tre lärare i den här studien att de har till-räckligt hög kompetens för att kunna införliva IT i undervisningen (se kapitel 8). Deras brist på kompetens påverkar deras förmåga och vilja att använda IT i undervisningen. Lärarens förmåga att se


relevansen av att använda IT påverkar även deras användning (se kapitel 5). Endast omkring 40 procent av lärarna anser det vara mycket relevant att använda IT för att understödja det teoretiska innehållet i sin undervisning. Ännu färre anser att IT kan användas till att underlätta deras pedagogiska och didaktiska metoder. Var-för är det så, om så många har deltagit i utbildningar som syftar till att integrera IT i undervisningen? Då de flesta lärare har dator och Internetuppkoppling hemma (se kapitel 7) och har deltagit i någon form av kompetensutveckling, skulle man kunna tro att de har utvecklat grundläggande färdighe-ter för att integrera IT. Det kan vara så att kompetensutvecklingen inte har försett lärarna med mer än grundläggande färdigheter el-ler kanske saknas det fortfarande en koppling mellan lärarnas grundläggande IT-färdigheter och pedagogiska metoder. Ramböll Management menar att det är tid att fokusera på hur IT på bästa sätt kan understödja de pedagogiska och innehållsrelate-rade målen som satts upp på nationell nivå, regional nivå samt på skolnivå. Ramböll Management rekommenderar att beslutsfattare och skolledare fokuserar på:

• Att sätta upp tydliga mål avseende användningen av IT för undervisnings- och inlärningssyften i alla ämnen.

• Att formulera detaljerade planer för uppföljning av målen. • Att tillhandahålla exempel som höjer elevprestationer inom

alla ämnen samt att dokumentera resultat av specifika pe-dagogiska metoder, direkt kopplade till läroplanen.

• Att införa obligatorisk användning av IT i alla ämnen i lä-rarutbildningen med samma tydliga mål och uppföljnings-planer.

IT har en positiv effekt på grundläggande läs- och skrivfärdigheter, men dess potential är inte fullt utnyttjad

I studien har det framkommit att IT är ett värdefullt redskap som kan användas till att förbättra grundläggande färdigheter såsom läsning, skrivning och räkning. Dessutom förser IT lärare med möjligheten att differentiera sin undervisning då elever kan arbeta i sin egen takt, i enlighet med den studieteknik som de själva föredrar och de kan även arbeta med olika ämnen. På samma gång kan lärare förse var och en med personligt stöd och feedback. Denna möjlighet kan emellertid utnyttjas på ett bättre sätt.


IT-användningens effekter på elevernas individuella prestationer skulle kunna förstärkas, men för att kunna göra det är det en förutsättning att det görs en grundlig dokumentation av vilka metoder som fungerar bäst.

Det är viktigt för alla nordiska länder att elever i både grund- och gymnasieskola presterar bättre, att de utbildas över grundskoleni-vå samt att minska avhoppen från gymnasiet. IT är ett bra red-skap när det gäller att motivera elever att lära sig, att ge dem en tro på sin egen förmåga samt att förbättra deras inlärning. I studien kommer det även fram att IT uppfattas ha en positiv in-verkan på elevernas grundläggande färdigheter såsom läsning, skrivning och räkning, främst i årskurs fem och åtta (se kapitel 4). Man kan se denna effekt både bland de teoretiskt svaga och de teoretiskt starka eleverna och lärarna menar att IT inte ökar skill-naderna mellan grupperna. Dessutom ger studien indikationer på att ju mer IT används, ju fler olika former av IT som används och ju fler varierade pedagogiska metoder som används desto mer förbättrar IT elevernas färdigheter (se kapitel 5). I den här studien poängteras vikten av att sprida användningen av IT och att göra fler lärare medvetna om fördelarna för den enskilda eleven. Ramböll Management rekommenderar att beslutsfattare och skolledare fokuserar på:

• Att dokumentera vilka former av IT-användning som för-bättrar elevernas inlärning.

• Att tillhandahålla goda exempel på IT-användning vilka är kopplade till målen i läroplanen.

• Att stötta utvecklingen av bra digitala inlärningsresurser och att göra det möjligt att variera och organisera olika samarbetsformer.

Skolor och lärare hörsammar inte tillräckligt tydligt elevers och föräldrars önskan om en ökad integrering av IT i undervisning och inlärning

Den stora majoriteten av föräldrar och elever ger ett väldigt tydligt svar: Det är viktigt att skolan och lärare aktivt införlivar IT i undervisningen och i inlärningsmetoderna. IT bör även in-förlivas rent generellt i skolans vardag, inklusive i skolans sam-arbete med hemmet. Skolledningen och lärare har emellertid vi-sat sig vara mer tveksamma till och mindre fokuserade på an-vändningen av IT.


Resultaten visar att 96 procent av de föräldrar som har deltagit i E-learning Nordic 2006 anser att det är mycket viktigt att använda IT i skolan (se kapitel 4). Eleverna gör inte någon hemlighet av det faktum att de skulle vilja använda IT mer i undervisningen. Trots detta – och trots storskaliga och ambitiösa initiativ avseende kom-petensutveckling – anser så många som en av tre lärare att de har för begränsade kunskaper för att använda IT mer i sin undervis-ning, i sin planering av skolarbetet och i inlärningsaktiviteterna. Detta mot bakgrund av sin egen upplevda brist på kompetens (se kapitel 8). När det gäller samarbetet mellan hem och skola kan IT ge ome-delbara och påtagliga fördelar till alla inblandade: föräldrar, elever, lärare, skolledning och kommunala skolförvaltningar. Ramböll Ma-nagement upplever emellertid att många skolor och kommuner verkar vara omedvetna om möjligheterna med IT och att, med un-dantag för ett fåtal enastående exempel, IT:s inverkan på samar-betet mellan hem och skola är begränsad i de fyra nordiska län-derna. E-learning Nordic 2006 visar att både föräldrar och skolled-ning anser att IT inte ännu har levt upp till sin potential. Man ser bara en begränsad effekt inom områden som till exempel:

• Den informationsnivå som når föräldrar avseende skolans aktiviteter.

• Föräldrarnas involvering i barnens skolgång. • Föräldrarnas löpande dialog med skolan och deras barns

lärare. Ramböll Management menar att rektorer och skolförvaltningar be-höver praktiska riktlinjer för hur de ska använda IT för att förbätt-ra dialogen mellan hemmet och skolan. En sådan dialog kommer även att göra det möjligt för skolorna att svara mer aktivt på för-äldrarnas önskan om en mer integrerad, pedagogisk ansats i för-hållande till IT. Ramböll Management rekommenderar att följande åtgärder över-vägs för att man ska kunna möta dessa utmaningar:

• Framhäv användningen av IT i samarbetet mellan hem och skola inför skolledning och ansvariga i kommunen genom att visa goda exempel.

• Fastställ vilka verktyg som användarna behöver för att kunna delta i samarbetet: Vad behöver föräldrarna, vad behöver eleverna och vad behöver skolledningen?

• Sätt upp redaktionella och funktionella riktlinjer för skolans användning av IT gentemot föräldrarna.

• Identifiera vilka faktorer som bör uppmärksammas för att kunna försäkra sig om att IT inte kommer att marginalisera


socialt och/eller utbildningsmässigt missgynnade föräldra-grupper.

• Lärare och rektorer behöver inom kort utveckla en mer pe-dagogisk, öppen och proaktiv hållning till användandet av IT. De behöver även inleda en dialog med föräldrarna och eleverna avseende deras förväntningar och idéer.

Generationsklyfta när det gäller ”digitala kompetenser” – Behov av gemensam förståelse

I många skolor anser eleverna att de har mycket goda IT-kunskaper medan lärarna är av en annan åsikt. Det finns följ-aktligen olika åsikter om vad som utgör IT-kompetenser, eller ”digitala kompetenser”. De delade åsikterna kan ses som gene-rationsklyfta. Detta gör att vikten av en gemensam begrepps-formulering avseende digital kompetens bör uppmärksammas. Om det inte utvecklas en gemensam förståelse bland skolled-ning, lärare och elever finns det både en risk för att använd-ningen av IT i skolan minskar och för ökade sociala klyftor. Det behöver utvecklas en gemensam definition och en måttstock för att både lärare och elever ska veta vartåt man ska sträva avse-ende IT-användningen i undervisningen.

Om man frågar elever och lärare vad det innebär att kunna läsa och skriva kommer man troligtvis att få ganska likvärdiga svar – men formulerade med olika ord. Om man istället frågar dem vad det innebär att vara digitalt kompetent kommer förmodligen sva-ren från lärare och elever att i betydande utsträckning skilja sig åt. Den här studien visar att det finns ett mycket stort glapp mellan hur man använder IT i och utanför skolan, och att elever anser att de lär sig mest om IT utanför skolan (se kapitel 4). Detta glapp kan även det ses som en generationsklyfta. Eleverna besitter kompetenser som de har fått utanför skolan vilka inte är erkända och kvalificerade inom skolväsendet. Detta kan illustreras av en 13-årig norsk elev som lämnade in en läxa via e-mail. Läxan hade gjorts på korrekt norska, men det korta meddelandet till läraren var på ”sms-språk”, med ett flertal förkortningar. Eleverna håller på att bli tvåspråkiga men deras digitala språk erkänns inte inom skolan. Lärares och elevers digitala värld är två skilda världar. Få lärare vet vad som händer i en 13-årings digitala värld som innefattar bland annat ”chatrooms”, deltagande i spelgrupper på Internet där man köper virtuella svärd med riktiga pengar, ”bloggar” samt en konstant användning av mobitelefoner. Å andra sidan är lärarna frustrerade över bristen på källkritik bland eleverna när det gäller


bland annat användningen av Internet i skolan. Lärarna anser att eleverna kan samlas under benämningen ”kopiera-klistra-in-generationen” som kopierar information från Internet och lämnar in det till läraren som om det vore deras eget arbete, utan någon kritisk granskning av informationen. Detta utgör en betydande utmaning, då digital kompetens anses vara en grundläggande färdighet, i nivå med att kunna läsa och skriva, i de nordiska länderna. Det finns många olika typer av IT-kompetenser. Några kompetenser är relevanta i skolan medan andra inte är det. Att ladda ner illegal musik från Internet är en kompetens som inte bör läras ut i skolan, medan en förståelse för ”blogging” som genre förmodligen borde uppmärksammas. Digitala kompetenser är mycket mer än att bara använda teknolo-gin. För att verkligen förstå vad den innebär finns det ett behov att inleda en dialog mellan lärare och elever. Ramböll Management rekommenderar en ”Dialogdag för Digital kompetens” i alla skolor och att man fokuserar på att integrera elevernas digitala värld i det pågående arbetet på regeringsnivå när det gäller att definiera digitala kompetenser. Det finns även ett behov av att ställa upp tydliga indikatorer som kan användas till att mäta digitala kompe-tenser för att skapa en rättvisande bild av de faktiska digitala kompetenserna bland elever. Ramböll Management menar att det här är en stor utmaning som måste antas, om IT ska ge ytterligare effekter i de nordiska skolorna. Om inte denna utmaning antas kan generationsklyftan på det digi-tala området leda till att den potentiella positiva effekten av IT inte kommer att realiseras i full utsträckning. Dessutom finns det en risk för att detta kommer att leda till ökade sociala klyftor, då vis-sa elever kan bli digitalt tvåspråkiga och använda IT på olika sätt i skolan och hemma, medan andra inte har möjlighet till det. Resul-taten pekar på att olika grupper av elever, i det här fallet flickor och elever med andra modersmål, har ett större behov av att lära sig använda IT i skolan. Detta behov är emellertid inte bemött på ett tillfredställande sätt (se kapitel 4). Därför är det inspirerande att man i Norge tagit de första stegen för att möta dessa behov. Den norska nationella läroplanen är un-der revidering och i den nya läroplanen, som börjar gälla från och med skolåret 2006-2007, räknas IT som en av fem grundläggande färdigheter och ska vara en del av alla ämnen på alla nivåer.


3. Vad menar vi med begreppet “effekt”?

Med tyngdpunkten på effekterna av IT i de nordiska länderna är E-learning Nordic 2006 en unik studie. Det är emellertid inte någon lätt uppgift att definiera och analysera effekter. I detta kapitel pre-senteras Ramböll Managements resonemang angående begreppet ”effekt” och de metoder som använts för att mäta effekter.

Vad menar vi med ”effekt”?

Det primära syftet med E-learning Nordic 2006 är att mäta effek-terna av IT på elevers inlärning. För att förstå detaljerna kring hu-redogöra för de begrepp som Ramböll Management använder sig av.2

MÅLGRUPPSkolelever

INPUTIntroduktion av

IT i skolan

AKTIVITETAnvändning av

IT i skolan

OUTPUT/UTFALLHur och hur ofta

används IT

EFFEKTEffekt på elevens

inlärning?

INSATS

EFFEKT

MÅLOMRÅDEFörbättrad inlärning

MÅL

MÅLGRUPPSkolelever

INPUTIntroduktion av

IT i skolan

AKTIVITETAnvändning av

IT i skolan

OUTPUT/UTFALLHur och hur ofta

används IT

EFFEKTEffekt på elevens

inlärning?

INSATS

EFFEKT

MÅLOMRÅDEFörbättrad inlärning

MÅL

Figur 1: Modell över relationen mellan mål, insats och effekt

Användandet av IT i skolan kan initieras genom en medveten in-sats eller förändring av existerande undervisnings- och/eller inlär-ningssätt. När man mäter effekten av denna insats på elevers in-lärningsförmåga, görs således antagandet att det finns en kausal relation mellan användningen av IT i skolan och elevers inlärning. Det är dock inte vår hypotes att IT endast har en positiv effekt på inlärning bland elever. I studien har fokus legat på att visa i vilken

2 Det bör framhållas, att det existerar olika definitioner som kan användas i sam-band med effektanalyser. Ramböll Management definierar här de termer som an-vänts i denna studie.

Kausal relation mellan använd-ningen av IT och elevers inlärning


grad man upplever en effekt (har IT en negativ, positiv eller ingen effekt på elevers inlärning?). Med detta menar vi inte att det finns en mekanisk relation mellan användningen av IT och dess inverkan på elevers inlärning. Det är inte oundvikligt att användningen av IT kommer att leda till de demonstrerade resultaten under alla omständigheter. Det är emel-lertid vår hypotes att användningen av IT i skolan under vissa om-ständigheter har en effekt på elevers inlärning. Därför har vi också i studien lagt vikt vid att analysera vilka aktiviteter och utfall som leder till den upplevda effekten. När man analyserar och bedömer effekten av en insats, är det nödvändigt att koppla detta till det övergripande syftet, eller målet med insatsen. I de nordiska länderna är syftet med att använda IT i skolan att förbättra inlärning bland elever. Man vill till exempel försäkra sig om en djupare inlärning eller bättre anpassning av undervisningen för att tillfredsställa de enskilda elevernas behov. Syftet med användningen av IT i skolan är inte att ersätta andra medier, såsom läroböcker, med IT. Detta är också utgångspunkten för E-learning Nordic 2006. I analysen har det av den anledningen inte heller gjorts några jämförelser med andra medier avseende effekter, utan istället har fokus legat på IT:s effekter på elevers inlärning. IT har introducerats i skolorna under de sista 10-20 åren och det har nu blivit obligatoriskt att använda IT i undervisningen i många länder. Många studier har sedan analyserat på vilket sätt och hur ofta IT används i skolorna. Dessa studier har inriktat sig på att kartlägga omfattningen av aktiviteter och utfall i samband med användningen av IT. Ytterst få studier har emellertid tagit analysen ett steg längre och ställt frågan: Vad är effekten av IT? En viktig del av en analys som behandlar effekter är att skilja mel-lan ”utfall” och ”effekt.” Utfall syftar till den direkta produkten av de utförda aktiviteterna, såsom antalet inköpta datorer, antalet lektioner då IT har använts osv. Effekt syftar i sin tur till de för-ändringar som aktiviteterna leder till, som till exempel inlärnings-resultat. Med denna definition vill vi förtydliga att studien inte fo-kuserar på antalet timmar som IT har använts i skolorna (utfall). I studien har istället det primära varit att peka på vad denna an-vändning av IT leder till i termer av förbättrad inlärning (effekt). Studien fokuserar emellertid inte bara på positiva effekter. Den undersöker även de negativa effekter som användningen av IT kan leda till, som till exempel den fråga som tagits upp i den danska allmänna debatten, nämligen att samarbetet mellan hem och skola blir allt mer tidskrävande på grund av användningen av IT.

Målet för användningen

av IT

Skillnaden mellan utfall

och effekt


Utmaningar vid effektmätningar

Att mäta effekten av IT i skolan är en utmaning. Eftersom det finns många samverkande och inbördes relaterade faktorer som kan på-verka elevers inlärning, krävs det en välgenomtänkt metod för att isolera effekter av en enskild faktor såsom IT. Det finns olika metoder som kan tillämpas för att mäta effekt. De har dock alla sina fördelar och nackdelar. En möjlig metod är att genomföra slumpmässiga försök, då en grupp elever använder IT medan en annan inte gör det (en kontrollgrupp). Sedan mäter man effekten på inlärningen i dessa grupper. Den här metoden tilläm-pas sällan i utbildningssektorn av etiska skäl. Det skulle exempel-vis inte vara lagligt att genomföra sådana försök i många länder, eftersom IT är en obligatorisk del av läroplanen. En annan metod är inriktad på att mäta direkt effekt, till exempel på elevernas betyg. I detta fall jämförs betygsnivåerna med hur mycket IT som används och hur IT används i undervisningen. Det-ta har exempelvis genomförts i samband med ett stort engelskt forskningsprojekt, ImpaCT2. Den här metoden löser emellertid inte problemet med att isolera IT från andra faktorer som kan påverka betygen. Slutligen finns det en tredje metod som innebär att relevanta aktö-rer ombeds uppskatta den effekt som IT har haft på dem. I detta fall blir de inblandade deltagarna tillfrågade om hur de personligen upplever effekten av IT. Detta är en metod som ger utrymme att uppskatta effekterna av IT mot bakgrund av den komplexa varda-gen i skolan. Nackdelen med denna metod är att de tillfrågade inte nödvändigtvis har funderat över effekterna av IT, även om de har använt sig av IT. Ramböll Management har i E-learning Nordic 2006 använt sig av den tredje metoden.

Hur har man mätt effekt i E-learning Nordic 2006?

Den metod som Ramböll Management har använt sig av går ut på att fråga ett antal huvudaktörer i olika skolor om deras egna upp-levelser när de har använt IT och hur de uppfattar effekterna av IT på elevernas inlärning. Genom att tillfråga olika respondentgrupper har intentionen varit att få fram olika upplevelser av och perspektiv på effekterna och därmed försäkra oss om att de slutsatser som görs är väl förank-rade. Grupperna som har tilfrågats är:

Slumpmässiga försök med kontrollgrupper

Att mäta effekten på betyg

Uppskattning av effekt


• ELEVER FRÅN ÅRSKURS FEM OCH ÅTTA SAMT ELEVER FRÅN DET ANDRA ÅRET PÅ GYMNASIET: Målgruppen för insatsen är elever och därför är de en mycket viktig re-sponentgrupp. Anser eleverna själva att IT har haft en ef-fekt på deras inlärning och på deras uppträdande i under-visnings- och inlärningssituationen? Elever är dock en grupp som det sällan ställs direkta frågor till i sådana här sam-manhang, då deras möjligheter att reflektera över didaktis-ka frågor kan vara begränsade. Dessutom är det väldigt svårt att värdera och bedöma egna upplevelser. Dessa be-gränsningar måste givetvis tas med i beräkningen när man analyserar och läser resultaten. Deras svar ger emellertid intressant information om effekterna av IT utifrån elevernas synvinkel. I studien har elever från årskurs fem och åtta samt elever från det andra året på gymnasiet deltagit.

• LÄRARE: Lärare är, tillsammans med elever, en huvud-

grupp av respondenter. Det är lärarna som befinner sig till-sammans med eleverna i klassrummet, som vet hur man använder IT och som därmed direkt upplever effekterna av IT. Lärarna befinner sig därmed i frontlinjen, med deras dagliga erfarenheter från undervisningen. På grundval av den nationella läroplanen sätter lärarna upp inlärningsmål som ska uppnås genom olika aktiviteter. Lärarna genomför de olika aktiviteterna och kan bedöma huruvida målen har uppnåtts och om de redskap som använts varit lämpliga. De lärare som deltagit i studien är samtidigt lärare till de elever som deltagit.

• REKTORER: En annan respondentgrupp i den här studien

är rektorer. Det var viktigt att inkludera rektorerna efter-som de är ansvariga för att fastställa strategierna för sina skolor och då de även avgör vilka medel som ska användas för att leva upp till skolans fastställda mål. Rektorerna be-sitter även värdefull information om hur de ser på IT som ett verktyg för att uppnå skolans mål och i förekommande fall, i vilken grad de har upplevt en sådan effekt. Rektorer-na ansvarar även för att faställa villkoren för IT-användningen, såsom vilken typ av utrustning och hur mycket utrustning som används, kompetensutveckling och IT-support.

• FÖRÄLDRAR: Föräldrar kan betraktas som en intresse-

grupp. De “lobbar” för att deras barns skola ska vara en så bra skola som möjligt och beroende på deras erfarenheter med sina barns inlärning och barnens IT-användning i sko-lan, kan de utöva påtryckningar på skolledningen och på de ansvariga inom kommunen då det är dags för val. Som re-spondenter bör de emellertid behandlas med varsamhet.


Denna försiktighet är befogad eftersom föräldrar sällan är närvarande i klassrummet, och i och med detta inte har nå-gon självupplevd kunskap om vad som händer i skolan. De-ras erfarenheter baseras på dialogen med sina barn samt på deras kontakter med skolan.

Med den här metoden gör vi inte anspråk på att fastställa en direkt koppling mellan användningen av IT och inlärningsresultat. Genom att fråga dem som ”lever med” effekterna av IT visar vi emellertid hur dessa upplever dessa effekter. Det handlar således om rekto-rers, lärares, elevers och elevernas föräldrars upplevda effekt. Detta behöver inte vara detsamma som den faktiska effekten, utan snarare deras egna uppfattningar om konsekvenserna av att an-vända IT i skolorna. I den här rapporten fastslår vi i olika sammanhang att ”man kan se en effekt (eller inverkan) på, till exempel, undervisningen och inlärningssituationen enligt lärarna” eller ”man kan inte se någon effekt.” Sådana uttalanden baseras på en analys av flera frågor som behandlar effekterna av IT på elevernas prestationer. De ba-seras även på det stora antal frågor som rör effekterna av IT på undervisningen och inlärningssituationen. Efter att ha gått igenom svaren kan vi avgöra huruvida det rör sig om en generell effekt. På samma sätt har vi särskilt analyserat de frågor som rör den faktis-ka IT-användningen bland lärare och elever. Analysen innebär att man tittar på om en viss typ av svar kan kopplas samman med respondenter som använder IT i liten respektive stor utsträckning. Slutligen bör det noteras att i denna rapport presenteras hur det såg ut hösten 2005. Situationen förändras kontinuerligt i takt med användningen av IT i skolorna såväl som genom den offentliga diskursen avseende IT. Vid rapportens färdigställande har Ramböll Management inte till-gång till någon information som visar hur effekterna av IT på ele-vernas lärande har utvecklats över tid. Det finns inga nollbasdata som kan användas till att jämföra resultaten från den här studien med andra studier för att kunna fastställa någon viss utveckling. E-learning Nordic 2006 kan emellertid användas som en nollbas-mätning i andra studier, vilket möjliggör intressanta framtida jäm-förelser.

Upplevd effekt av IT

Uttalanden såsom ”man kan se en effekt” baseras på en särskild analys

Status 2005


4. Effekterna av IT på elevernas prestationer

Många nordiska skolor arbetar med differentiering i allmänhet, då de exempelvis utgår ifrån Dunns olika undervisningsmetoder eller Howard Gardners många intelligenser. Vissa barn lär sig bättre ge-nom att lyssna, andra genom att se på bilder och iaktta processer eller genom att läsa. Dessa teorier tillstår att elever lär sig på olika sätt och rekommenderar att man öppnar upp för olika undervis-ningsmetoder. IT har potential att omsätta dessa teorier i praktiken eftersom IT erbjuder möjligheten att förmedla ett innehåll på många olika sätt och en möjlighet att utmana elever på många olika nivåer. Genom att planera och genomföra undervisning där elever arbetar med IT individuellt eller tillsammans ges läraren ett redskap som kan an-vändas till att differentiera inlärningsprocessen för alla elever på det sätt som passar deras särskilda studietekniker och behov. Resultaten från den här studien visar att elever, lärare och föräld-rar uppfattar att användningen av IT har en positiv effekt på sko-lans övergripande mål, dvs. att förbättra elevers inlärning. Resul-taten visar exempelvis att IT har en positiv effekt på grundläggan-de färdigheter såsom läs- och skrivkunnighet samt grundläggande räknekunskaper. Studien ger även indikationer på att den upplev-da effekten är något högre för pojkar än vad den är för flickor.

Stora möjlig-heter att

differentiera inlärning och

därmed förbättra

densamma

IT har en effekt på elevernas

prestation


Man har ofta fokuserat på att förbättra inlärningsprocessen hos de teoretiskt svaga eleverna men IT kan även användas som ett vär-defullt redskap för att utmana de starkare eleverna. Studien visar att IT är ett viktigt verktyg för att differentiera elevers inlärnings-processer hos både de teoretiskt starka och de teoretiskt svaga eleverna och därmed förbättra deras individuella inlärning. I studien E-learning Nordic 2006 har det inte gjorts någon jämfö-relse mellan nivån av IT-integrering i undervisningen och elever-nas betyg eller skolans genomsnittsbetyg. Resultatet bygger helt på den upplevda effekten ur elevernas, lärarnas och föräldrarnas synvinklar. I de studier där det har gjorts sådana jämförelser framkommer dock samma resultat. Den brittiska studien ImpaCT2 (2002) visar på ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan relativa förbättringar av betyg och graden av IT-användning. Den nyligen utförda OECD-studien Are pupils ready for a technology-rich world? (2006) visar, att ju längre eleverna hade använt dato-rer desto bättre presterade de (upp till en viss gräns). Exempelvis kan man se att elever som har använt datorer under mindre än ett år visar på mycket lägre resultat än OECD-genomsnittet och me-dan de elever som har använt datorer under mer än fem år uppvi-sar resultat som ligger långt över OECD-genomsnittet.

Positiv effekt av IT på elevernas prestationer enligt lärare, elever och föräldar

Förbättrar IT elevernas prestationer eller presterar eleverna sämre då de använder IT på grund av exempelvis det faktum att lärarna spenderar allt för mycket tid på praktiska detaljer i samband med IT-användandet eller för att eleverna surfar på nätet och chattar alltför mycket? Det här är en av de centrala frågorna i den här studien. Svaret är att IT i allmänhet underlättar inlärningen; lärare, elever och föräld-rar återger att de upplever att IT har haft en positiv effekt på ele-vernas prestationer. När lärare ombads uppskatta i vilken utsträckning användandet av IT i deras undervisning har påverkat deras elevers prestationer, är tendensen positiv. Ungefär två av tre lärare i Sverige, Norge och Danmark rapporterar att deras elever i allmänhet presterar bättre och endast ett fåtal (en till tre procent) återger att IT har försäm-rat elevernas prestationer. Endast de finländska lärarnas erfarenheter är mindre positiva. I Finland är det endast en av tre lärare som anser att IT-användningen har haft en positiv effekt på elevernas prestationer i

Två av tre lärare har upplevt positiva effekter av IT


allmänhet. Dessutom är det många fler i Finland än i de andra tre länderna som tror att IT inte har någon effekt. Även föräldrar och elever har i allmänhet upplevt en positiv effekt av IT på inlärningen. Nästan alla föräldrar (96 procent) håller med om att det är viktigt att IT används i undervisningssammanhang och ungefär två av tre anger att deras barn lär sig mer när IT an-vänds. Eleverna själva är något mer kritiska än de vuxna. I Finland, Sve-rige och Danmark är det två stora och lika stora grupper av vilka en uppfattar att de lär sig mer när de använder IT, medan den andra uppfattar att IT inte har någon effekt på deras inlärning (dvs. de upplever att de lär sig varken mer eller mindre med IT). I Norge upplever emellertid eleverna en mer positiv effekt på deras inlärning. Där upplever majoriteten att de lär sig mer när de an-vänder IT. Hur upplever lärare, föräldrar och elever effekten av IT på elevernas prestationer?

9% 12%5% 6%

1%3%

1% 1%

51%

27%

23%29%

39%

59%

71%64%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Finland Sverige Norge Danmark

Bättre prestationer

IT har inget inflytandepå prestationen

Sämre prestationer

Vet inte

© E-learning Nordic 2006

Figur 2: Fråga 11.1 till lärare: ”I vilken grad bedömer du att användandet av IT i din egen undervisning har påverkat elevernas prestationer?” Elevgruppen generellt (N=1165)

Föräldrar och elever upplever att elever lär sig mer med IT

Lärarnas uppfattning om IT:s effekter på elevernas prestationer


4% 8% 7% 4%1%

2% 1%1%

24%

28%

17%28%

71%62%

75%66%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Mer

Varken mer eller mindre

Mindre

Vet inte


Figur 3: Fråga 3.1 till föräldrar ”Hur upplever du att ditt barn påverkas av användandet av IT? Mitt barn lär sig mer/mindre i skolan?” (N=1777)

11% 9% 10% 11%

14%10% 7%

11%

38%

39%

28%

39%

37%42%

56%

39%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Mer

Inte mer och heller intemindreMindre

Vet inte


Figur 4: Fråga 5.1 till elever: ”Hur bedömer du användandet av datorer i skolan? Tycker du att du lär dig mer eller mindre när du använder datorer i skolan?” (N=4999)

Läs- och skrivfärdigheter förbättras genom användningen av IT

Finns det några särskilda områden inom vilka användningen av IT har haft en ovanligt stor effekt? För att ta reda på det bad vi lärar-na i studien att föreställa sig en undervisningssituation i vilken IT använts och en annan motsvarande situation då IT inte användes. De blev sedan ombedda att jämföra de två situationerna och upp-skatta i vilken utsträckning IT-användningen hade en effekt. Sva-ren visar att det finns två områden inom vilka lärarna känner att

Föräldrarnas uppfattning om effekterna av IT på sina barns inlärning

Elevernas uppfattning om IT:s effekter på sin egen inlärning


IT har en positiv effekt, nämligen elevernas ämnesrelaterade pre-station och deras grundläggande färdigheter.3 Den största positiva effekten kan man hitta i elevernas ämnesrela-terade prestationer där tre av fyra lärare, allt ifrån någon grad till i mycket hög grad, upplever en positiv effekt. Resultaten visar även att majoriteten av lärarna anser det vara mest relevant att använ-da IT för att understödja det ämnesrelaterade innehållet i deras undervisning. Inlärningen av grundläggande färdigheter som förmågan att läsa och skriva är ett annat område där man kan se en positiv effekt. I studien har det framkommit att lärarna uppskattar att det finns en positiv effekt på grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Det tyd-ligaste resultatet är det som gäller skrivfärdigheter där 60 procent av lärarna rapporterade att de upplever en måttlig eller hög grad av positiv effekt. Effekten av IT på de grundläggande räknefärdigheterna är mer be-gränsade i Sverige, Norge och Danmark, men i Finland ser faktiskt lärarna en större effekt av användandet av IT på grundläggande räknefärdigheter än på grundläggande skrivfärdigheter Det är i grundskolan som man sätter störst fokus på att utveckla elevernas grundläggande färdigheter. Det är följaktligen grundsko-lelärare som, i hög utsträckning, upplever en positiv effekt på in-lärningen av grundläggande färdigheter genom användningen av IT.

3 Respondenterna som svarat “Inte relevant i förhållande till min undervisning” har exkluderats i resultatredovisningen.

Störst effekt på den ämnes-

relaterade prestationen

En positiv effekt även på grundläggande läs- och skriv-

färdigheter


Vilken effekt har IT på grundläggande färdigheter?

2% 2%8%

46%42%

44%

45%44%

41%

7%12%

7%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Grundlägganderäknekunskaper

Grundläggandeskrivkunskaper

Grundläggandeläskunskaper

I hög eller mycket hög grad

I viss grad

I mindre grad eller inte alls

Vet inte


Figur 5: Fråga 10.1 till 10.3 till lärare: ”Föreställ dig en undervisningssituation där IT ingår och en annan motsvarande undervisningssituation utan IT. I vilken grad bedömer du att användandet av IT faktiskt har bidragit till att förbättra...” (N=252/281/269)

19%8% 8%

48%

37% 41%

26%

34%

43%

7%

21%

9%

0%

20%

40%

60%

80%

100%





I viss grad


Vet inte


Figur 6: Ibid. (N=259/286/285)

Effekt i Finland

Effekt i Sverige


9%3% 4%

49%

30%

44%

34%

53%

42%

7%15%

10%

0%

20%

40%

60%

80%

100%





I viss grad


Vet inte


Figur 7: Ibid. (N=271/297/287)

19%8% 8%

48%

37% 41%

26%

34%

43%

7%

21%

9%

0%

20%

40%

60%

80%

100%





I viss grad


Vet inte


Figur 8: Ibid. (N=282/289/251)

Förbättrade skrivfärdigheter när IT används

En förälder till ett barn vid Langmarkskolen (en grundskola i Danmark) rapporterar att deras barn skriver längre och mer va-rierade uppsatser när barnet använder en dator, eftersom bar-net vågar använda nya ord då barnet kan stödja sig på stav-ningskontrollen.

Det finns skillnader mellan de lärare som upplever att användning-en av IT i hög utsträckning förbättrar de grundläggande färdighe-terna hos sina elever och de lärare som inte anser det. De lärare som upplever en större effekt har vanligtvis, oftare än lärare i all-mänhet, genomfört olika undervisningsmoment då de använt sig

Effekt i Norge

Effekt i Danmark

Lärare som upplever positiva

effekter…


av IT det föregående skolåret (2004-2005). De har främst haft un-dervisningstimmar då eleverna har fått lära sig att använda olika standardprogram såsom ordbehandlingsprogram eller kalkypro-gram.

IT är ett värdefullt verktyg som kan användas till att underlätta differentiering

IT har potentialen att underlätta differentiering, dvs. att utmana de teoretiskt starka eleverna på nya sätt eller stötta de teoretiskt svaga eleverna så att de lättare kan delta på lika villkor som andra elever. Majoriteten av de tillfrågade lärarna anser att IT förser dem med ett värdefullt verktyg som de kan använda för att differentiera sin undervisning och många anser att det är enklare att differentiera undervisningen med IT än utan. Endast en minoritet anser att det är mer tidskrävande att differentiera undervisningen med IT än utan.

59%

48%

26%

27%

33%

38%

6%

11%

25%

8%

9%

12%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

IT ger mig värdefullasätt att differentieraundervisningen på

Det är lättare för migatt differentiera

undervisningen med ITän utan

Det är mer tidskrävandeatt differentiera

undervisningen med ITän utan IT.

Enig eller mycket enig Varken enig eller oenig Oenig Vet inte

© E-learning Nordic 2006 Figur 9: Fråga 13 till lärare: ”Hur enig är du i följande påståenden om den effekt IT har som stöd för differentiering så att undervisningen anpassas efter elevernas individuella behov?” (N=1258)

Den positiva bedömningen av IT som ett verktyg för att stödja dif-ferentiering är mest framträdande bland grundskolelärare. Det är även i grundskolan som de flesta lärare har upplevt en positiv in-verkan på de teoretiskt starka och de teoretiskt svaga eleverna när de har använt IT.

Lärares uppfattning om IT som ett verktyg för att underlätta differentiering


Variation underlättar bättre förståelse

Enligt elever och lärare vid Greve Gymnasium i Danmark, un-derstödjer IT en mer varierad undervisningssituation. Lärarna upplever att den lätthanterliga integreringen av bilder, illustra-tioner och simulationer i t.ex. Power Point gör det möjligt att presentera ett ämne på många olika sätt vilket, åter igen, ger en bättre förståelse. Även Internet gör det möjligt att variera en presentation.

En elev som hade problem med att förstå ett särskilt svårt om-råde i biologin valde att surfa på nätet, där han hittade material som förklarade ämnet. Genom att använda fler media – bilder illustrationer och simulationer – kunde han till slut uppnå en bra förståelse av området. Han tror inte att han hade förstått det utan IT.

Användningen av IT för att säkerställa differentiering har en effekt. Lärarna har i studien ombetts uppskatta i vilken utsträckning användningen av IT i den egna undervisningen har påverkat prestationen hos de teoretiskt starka och de teoretiskt svaga eleverna. Resultatet visar att mer än 60 procent av lärarna anser att man kan se en positiv effekt hos båda grupperna och knappt några (en till tre procent) anser att man kan se en negativ effekt av IT i de två grupperna. Lärarna uppfattar inte heller att skillnaderna mellan de teoretiskt starka och de teoretiskt svaga grupperna har ökat i samband med användningen av IT. Många lärare har dock upplevt en mer positiv effekt bland de teo-retiskt starka eleverna än bland de teoretiskt svaga eleverna. När lärarna har blivit ombedda att jämföra en undervisningssituation då IT används med en annan motsvarande situation utan IT, upp-fattade en större andel av lärarna att användandet av IT i sin egen undervisning hade en positiv effekt på de teoretiskt starka elever-nas prestation. En mindre andel av lärarna ansåg att IT hade gyn-nat de teoretiskt svaga eleverna.

Elever med särskilda behov

Vid Oslo Montessori Skole (en grundskola i Norge) bedömer man att IT har en särskilt stor effekt på elever med särskilda behov på läs- och skrivområdet. Skolan upplever att IT har varit ett värdefullt redskap för att underlätta koncentrationen och motivationen bland eleverna

IT används framförallt i skrivandeprocessen. Läraren sitter då bredvid den elev som arbetar vid datorn. På detta sätt kan läraren få kunskap om de särskilda utmaningar som den enskilde eleven står inför.

Fler lärare upplever

förbättrade prestationer

hos de teoretiskt

starka eleverna

IT gynnar både de teoretiskt

starka och de teoretiskt svaga

eleverna


Lärare som använder IT mer än genomsnittet och som uttrycker att de ser på IT som ett värdefullt verktyg som kan användas till att differentiera sin undervisning är de som oftast upplever en för-bättring av de teoretiskt starka och de teoretiskt svaga elevernas prestationer genom användningen av IT.

IT används för individualisering och differentiering

För eleverna vid Mörbyskolan (en grundskola i Sverige) anses datorer/Internet vara en ”one-stop-shop” för inlärning och skol-arbete. Eleverna anser att det största värdet med IT är att ele-verna kan styra sin egen inlärning i mycket större utsträckning. Eleverna menar exempelvis att de tycker om att de kan använ-da Internet för att själv hitta svar utan att alltid behöva fråga läraren.

Enligt Mörbyskolans lärare är det inte meningen att datorerna ska ersätta läraren, utan de ska underlätta för eleverna att ar-beta på nya sätt så att de får en möjlighet att arbeta på sitt eget vis i större utsträckning.

Mindre positiv effekt av IT på flickor än på pojkar

E-learning Nordic 2006 visar att det inte finns några skillnader mellan hur mycket pojkar och flickor använder IT i skolan och att det inte heller finns några skillnader i hur mycket de använder IT när de gör sina läxor.4 Trots detta kan man se att det finns skillna-der i den upplevda effekten. En majoritet av de tillfrågade lärarna observerar att användningen av IT i sin undervisning har förbättrat pojkarnas prestationer mer än vad den har förbättrat flickors prestationer i skolan. Den största skillnaden mellan effekterna på pojkar och flickor finns i Norge och i Finland. Även när man frågar pojkarna och flickorna själva är det fler poj-kar än flickor som anser att de lär sig mer när de använder IT och de skulle även föredra att arbeta mer med IT. Detta resultat finns även dokumenterat i en studie av Hayward et al (2003) vilken vi-sade att pojkar i högre utsträckning än flickor ansåg att använd-ningen av IT hjälpte dem att uppnå bättre resultat. Det är inte möjligt att avgöra varför det ser ut på detta sätt endast genom titta på resultaten av den här studien. Men, som Dunn (Dunn 2003 och 2004) anför, och som ofta har diskuterats i me-

4 Den norska studien “ITU Monitor 2003” visar också att pojkar och flickor spende-rar lika mycket tid framför datorn, både i skolan och i samband med läxor.

Ju mer lärare använder och värdesätter IT som ett verktyg som kan användas till differentiering, desto större effekt ser de

Varför är pojkar mer positiva till IT i skolan?


dia, använder pojkar och flickor olika studietekniker. Den traditio-nella undervisningen passar flickor bättre eftersom flickor i många fall är bättre än pojkar på att sitta stilla och lyssna på läraren. Un-dervisningen och inlärningsprocessen blir mer varierad när IT an-vänds, vilket kan vara förklaringen till att IT uppfattas ha en mer positiv effekt på pojkar. En annan förklaring skulle kunna vara att pojkar är mer vana vid, och mer motiverade av användningen av IT. Det är bland annat så att många dataspel endast vänder sig till pojkar, medan betydligt färre, såsom ”The Sims”, vänder sig till flickor.

Elever med andra modersmål är mer beroende av att lära sig använda IT i skolan

Integrationen av de elever som har andra modersmål än det nationella språket (språken) är ett särskilt prioriterat område i de nordiska länderna. Resultaten från den här studien visar några intressanta tendenser avseende de elever som har andra modersmål. Dessa resultat bör dock endast ses som indikation eftersom det totala antalet respondenter inom denna grupp är begränsat (åtta till tolv procent av eleverna i Sverige, Norge och Danmark). Det är inte möjligt att genomföra någon analys av resultaten från Finland på grund av den mycket låga andelen respondenter från denna grupp (två procent). I Sverige och Danmark är det mindre sannolikt att elever med andra modersmål har en dator hemma. Dessutom är det så att i både Norge och Danmark lär sig dessa barn i allmänhet att använ-da IT i skolan i högre utsträckning än elever i allmänhet (vilka lär sig att använda IT hemma/utanför skolan). Dessa resultat tyder på att elever med andra modersmål är mer beroende av att använda sig av och att lära sig mer om IT i skolan. Detta är en allvarlig tendens då dessa elever i allmänhet går i sko-lor där IT används mer sällan än det nationella genomsnittet. Det-ta visade sig i resultaten från Sverige och Danmark. En ökad an-vändning av IT i skolan kan emellertid ge en positiv effekt. Ett an-tal elever i den här gruppen skulle vilja använda IT oftare. De upp-lever att de är mer uppmärksamma och att de hjälper andra elever mer då IT används i undervisningen. De problem som dessa resultat ger indikationer om är inte något nytt. I Norge har skolmyndigheterna varit väl medvetna om de här problemen och redan under perioden 2000-2003 genomförde man ett projekt kallat ”IT i den multikulturella skolan” för att möta de utmaningar som dessa problem har gett upphov till (Oslo kommu-ne, 2004). Som en del av detta projekt gjorde man stora invester-

Elever med andra moders-

mål är mer beroende av

att lära sig om IT i skolan

Elever i den här gruppen skulle

vilja använda IT oftare i skolan


ingar i IT vid tre multikulturella och utsatta skolor i Oslo. Målet med projektet var att minimera den sociala klyftan genom att jämna ut den ”digitala klyftan”. Resultaten från det här projektet var goda. IT-användandet ökade i skolorna och elevernas motiva-tion, inlärningsglädje och läsfärdigheter förbättrades.

Enligt eleverna lär de sig i allmänhet att använda datorer utanför skolan

Enligt eleverna själva använder de sig oftare av datorer utanför skolan än i skolan. Man kan emellertid även se skillnader i vilka typer av IT-kompetenser som de skaffar sig i skolan och utanför skolan. Grundläggande mjukvara såsom ordbehandlingsprogram eller kal-kylprogram lär sig eleverna använda i skolan. Men kunskap om den allmänna hanteringen av datorer och hur man surfar på Inter-net får eleverna främst utanför skolan. Detta stämmer överens med vad som framkom i en studie som genomförs vartannat år i Norge, ITU Monitor, och som senast publicerades 2005. En av tre lärare upplever att eleverna är mindre kritiska mot in-formation som de hittar på Internet än vad de är mot information som de funnit på annat håll. Detta ökar vikten av att lära elever hur man ska förhålla sig till och värdera information som hämtas från Internet och att man gör detta till en del av skolans vardag. Många föräldrar anser dock att skolorna inte tar på sig den här uppgiften, särskilt inte när det gäller hur man använder Internet på ett säkert sätt. Detta framgick tydligt i den studie som genom-fördes i det tväreuropeiska projektet SAFT (Safety, Awareness, Facts and Tools/ SAFT 2006). SAFT genomförde en enkätunder-sökning bland föräldrar i Norge. Resultaten visar att 85 procent av föräldrarna anser att det är mycket viktigt att lära eleverna att an-vända Internet på ett säkert sätt, och majoriteten av föräldrarna är endast måttligt nöjda med hur skolan agerar för att tillgodose detta krav.

Är eleverna mer eller mindre källkritiska?

Vid Århus Statsgymnasium i Danmark håller lärarna med om att eleverna inte är tillräckligt källkritiska gentemot den information som de hittar på Internet. Denna uppfattning delas av majorite-ten av de tillfrågade i enkätundersökningen i studien. En lärare förklarade dock att han hade läst ett antal uppsatser som elever hade skrivit 1968 och han fann att dessa uppsatser var ännu mindre källkritiska och att eleverna gjorde ännu färre reflektio-ner än vad eleverna gör idag. Detta visar att även om dagens

Standard-program lär sig eleverna i skolan, övriga på annat håll


elever är betydligt mer källkritiska än förut, så är det inte tillräckligt. Behovet av att göra mer kritiska reflektioner kring informationskällor har helt enkelt ökat kraftigt.

Stora skillnader i användningen av IT i hemmet och i skolan

Vid Averøy Ungdomsskole (en grundskola i Norge) upplever ele-verna att de lärt sig mest om datorer hemma och att de är mycket kompetenta när det gäller användningen av datorer. En-ligt lärarna och skolledningen är detta inte en sann bild av verk-ligheten. Eleverna vet inte tillräckligt mycket om hur datorer används i skolsyfte. De använder främst datorer för att chatta och för att spela spel hemma.

Lärarna menar att eleverna främst agerar som konsumenter när de använder datorn hemma, men att de lär sig de produktiva och användbara kompetenserna i skolan (såsom redigering av foton, brevskrivande samt att göra diagram i kalkylblad.)

Det intryck man får är att elever och lärare har helt olika upp-fattningar om syftet och fördelarna med att använda en dator. Ett exempel på detta är en elev som säger att han har förbätt-rat sina färdigheter i engelska genom att chatta via Internet, men som han säger: ”jag använder inte samma språk som jag har lärt mig i skolan.”

Lärarna tror inte heller att deras elever är kapabla att samman-ställa information från Internet på ett kritiskt sätt, medan ele-verna menar att de visst är.

Pojkar verkar i viss utsträckning lära sig mer om IT hemma än flickorna. Eller, annorlunda uttryckt, flickor är mer beroende av att lära sig använda IT i skolan. Fler flickor än pojkar uttrycker att de har lärt sig använda datorer i skolan, och det är även fler flickor än pojkar som anser att de får de bästa råden om datoranvändning i skolan.

Olika uppfattningar om digitala kompetenser

Vid Knarvik videragåande skule (en gymnasieskola i Norge) har lärare och elever väldigt olika uppfattningar om vad som kän-netecknar digitala kompetenser. De använder helt olika typer av mjukvara och det finns en tydlig kulturell klyfta mellan lärare och elever.

Lärarna framhäver att elevernas kompetenser är väldigt över-skattade när det gäller skolrelaterad mjukvara. Dessutom anser lärarna att eleverna inte är kompetenta när det gäller att inta

Flickor är mer beroende av att

lära sig IT i skolan


en kritisk hållning gentemot den information som man hittar på Internet. En lärare berättar att han medvetet förmedlar ett in-tryck av att inte vara bra på att hantera datorer för att undvika konflikter om grundläggande tekniska färdigheter. Detta ger eleverna självförtroende.

Ett annat exempel på en kulturkrock är läraren fick en skolupp-gift i Norska från en elev via e-mail. Den bifogade filen var skri-ven på perfekt norska men det korta meddelandet i e-mailet var skrivet på ”sms-språk” och innehöll ett flertal förkortningar.

Studien visar på stora skillnader mellan hur IT används i skolan och utanför skolan. Den visar även att det finns en betydande klyf-ta mellan vad lärare och elever anser om vad som innefattas i be-greppet digital kompetens. Förmodligen ytterst få lärare är med-vetna om vad som egentligen sker i en 13-årig elevs digitala värld: De kan spendera timmar i olika ”chatrooms”, författa en egen ”blog”, köpa virtuella svärd med riktiga pengar i samband med ett dataspel eller ständigt skicka sms med sin mobiltelefon. Å andra sidan blir lärarna ofta frustrerade över elevernas brist på kritiskt tänkande i skolan när det gäller informationskällor som hittats på Internet. Dessa skilda åsikter ger indikationer på att det finns en genera-tionsklyfta. Det finns ingen gemensam förståelse bland elever och lärare om vad digital kompetens innebär och vad man ska sikta på avseende den optimala IT-användningen i skolan. Så länge som den här problemställningen inte tacklas, misstänker Ramböll Management att det även finns en stor risk att skolor till och med kan öka den ”sociala klyftan”. Medan några elever lär sig att röra sig i den digitala världen utanför skolan, finns det andra grupper som aldrig lär sig detta. Resultaten pekar på att vissa elevgrupper – flickor och elever med andra modersmål – är mer beroende av att lära sig använda IT i skolan och deras behov till-mötesgås inte på ett tillfredställande sätt. Om dessa elever inte utvecklar relevanta digitala kompetenser, kan detta vara ett bety-dande hinder för dem i deras framtida sociala liv, i deras studier och i deras arbetsliv.

En stor skilland i hur IT används i och utanför skolan


5. Effekten av IT på undervisning och inlärningsprocessen

Det sätt på vilket IT används i undervisningen och inlärningen har förändrats över tiden då teknologin har blivit alltmer tillgänglig och avancerad. Från att endast ha varit en ny ”pryl” för enskilda entu-siastiska lärare, står IT idag för en del av vardagslivet i alla skolor. Fokus på IT i undervisningsvärlden har flyttats från att lära sig an-vända IT, till att använda IT som katalysator för att förbättra un-dervisningen och inlärningen – med andra ord, till hur IT kan an-vändas som ett verktyg för inlärning. Vissa människor förväntar sig att IT på ett ingående sätt kan hjäl-pa till att revolutionera undervisnings- och inlärningsprocessen i skolan. Till exempel tror vissa att IT kan göra det enklare att an-passa elevers inlärning då de kan jobba i sin egen takt med läxläs-ning och på en nivå som stimulerar deras kunskaper. De tror även att användningen av IT, direkt och indirekt, kan påverka undervis-nings- och inlärningsprocessen på sådana sätt som resulterar i mer varierade inlärningssätt. Resultaten från denna studie visar att IT generellt sett har en posi-tiv effekt på undervisning och inlärning, men jämfört med den po-tential många anser att tekniken har måste effekten av IT på un-dervisning och inlärning fortfarande ses som begränsad. Resultaten från denna studie pekar på ett antal riktningar mot vil-ka skolorna borde orientera sig för att kunna förbättra IT:s effek-ter.


Studien visar på den stora potentialen som IT har. Ett av resulta-ten tyder på att de elever och lärare som upplever den bästa ef-fekten av IT även är de som använder IT oftast. Samma resultat kan ses bland de lärare som integrerar ett stort antal olika tekno-logier. Studien visar även att lärarna i de skolor där skolledningen systematiskt följer upp deras användning av IT i undervisnings- och inlärningsprocesser, faktiskt upplever en bättre effekt än vad andra gör. Vidare visar studien att många lärare inte använder sig av IT för att införa nya undervisnings- och/eller inlärningsmetoder där ele-verna aktivt tillgodogör sig och utvecklar nya kunskaper. Istället använder de IT som stöd för traditionella metoder i vilka eleverna snarare passivt konsumerar och tar emot kunskapen. Mer skulle kunna göras för att på ett aktivt sätt engagera eleverna i själva utvecklingen av kunskapen och dess framställning, eftersom studi-en även visar att användningen av IT har stor effekt på elevernas motivation, engagemang samt kreativitet. Dessutom framhåller resultaten att IT förser lärare med en stor möjlighet att differentie-ra eller anpassa inlärningsprocessen till fördel för varje enskild elev.

Resultat visar att ju mer IT används desto större är dess effekt

Användningen av IT för undervisnings- och inlärningsändamål är fortfarande begränsad, enligt både lärarnas och elevernas svar i undersökningen. I denna studie tillfrågades lärare och elever hur ofta de hade använt IT för inlärning under veckan innan de besva-rade enkäten. Cirka en tredjedel av lärarna hade inte använt IT alls under den avsedda veckan, och omkring hälften av lärarna hade använt IT under en till fem lektioner. Endast fem till 17 procent hade använt IT under sex lektioner eller fler, och denna frekventa användning av IT ägde huvudsakligen rum i gymnasieskolan, där lärarna använde IT i högre grad än i grundskolan.

Användningen av IT för undervisnings- och inlärnings-ändamål är fortfarande begränsad, speciellt i grundskolan


12%

37%

3%

19%

17%

32%

3%

16%

31%

4%

42%

21%

29%

1%

43%

5%

31%43%

7%7%

0% 20% 40% 60%

1-2 lektioner

3-5 lektioner

6 lektioner eller mer

Inga lektioner

Vet inte

FinlandSverigeNorgeDanmark


Figur 10: Fråga 9 till lärarna: ”Under hur många av dina lektioner använde eleverna själva IT förra veckan?” (N=1286)

Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan hur ofta IT används och dess upplevda effekt. Elever som använder datorer mer än sex lektioner i veckan bedömer i högre grad att de lär sig mer när de använder datorer än elever som använder datorer i mindre utsträckning. Studien i sig ger inga förklaringar till dessa resultat, men en för-klaring skulle kunna vara att elever som sällan använder IT foku-serar mer på själva teknologianvändningen än den faktiska uppgif-ten. Detta kan i sin tur leda till att de antingen fokuserar på att lära sig hur de ska använda IT eller så gör de mer irrelevanta sa-ker som att exempelvis söka på Internetsidor utan anknytning till uppgiften de jobbar med. Elever som använder datorer mer ofta behöver inte spendera tid på att anstränga sig för att förstå hur de kan utföra specifika uppgifter. De kanske inte tycker att själva an-vändningen av datorerna är lika intressant och är därför mer foku-serade på själva uppgiften. Dock indikerar PISA:s IT-studie, på basis av matematikdelen i stu-dien, att det inte finns något linjärt samband mellan den spende-rade tiden framför en dator och inlärningsresultatet. Å andra sidan stödjer studien antagandet att elever måste vara tillräckligt bekan-ta med IT för inlärningsändamål för att kunna dra nytta av IT i un-dervisning och inlärning.

Frekvensen i elevers

användning av IT i skolan

Ju mer elever använder IT,

desto större är den upplevda

effekten


Elever skulle i allmänhet vilja använda datorer mer i skolan än vad de gör idag. De är inte okritiska eftersom det verkar finnas en mättnadspunkt. Efterfrågan på en ökad användning av datorer är störst i de länder med lägst datoranvändning och lägst i de länder som använder datorer mest.

Varierad användning av IT resulterar i bättre prestationer bland elever

Användningen av stationära datorer och Internet är djupt rotad i skolan samtidigt som nya teknologier får fäste. Digitalkameror, mobiltelefoner och chat har snabbt tagit plats i skolorna.

93%

22%

40%

34%

93%

69%

62%

22%

16%

91%

31%

54%

10%

87%

84%

55%

30%

11%

92%

51%

47%

19%

95%

86%

52%

25%

19%

94%

42%

53%

19%

94%

89%

54%

24%

9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Stationära datorer

Bärbara datorer

Digitalkameror(foto eller video)

Mobiltelefoner

Internet

Standardkontorsprogram

E-mail

Digital utrustningför redigering

Chat

Finland

Sverige

Norge

Danmark


Figur 11: Fråga 8 till lärare (urval): ”Vilka IT-verktyg har du låtit eleverna använda själva i din undervisning under förra skolåret (skolåret 2004-2005)?” (N=1289)

Elever i allmänhet skulle vilja använda datorer mer i skolan

IT-verktyg som lärare lät sina elever använda under föregåen-de skolår (2004-2005)


Stationära datorer står utan konkurrens för den mest använda ty-pen av hårdvara. Fler än 90 procent av lärarna i samtliga länder svarade att de använt stationära datorer i deras undervisning un-der det senaste skolåret. När det gäller använda mjukvaror är In-ternet och standardprogram (Office-paketet) – som förväntat – de mest använda mjukvarorna i undervisningen under samma period. Användningen av nya teknologier såsom digitalkameror (foto eller video) och mobiltelefoner är redan vanlig i många skolor. Fler än hälften av lärarna i Sverige och Danmark använde digitalkameror i undervisningen förra året och cirka en tredjedel av de finländska lärarna använde sig av mobiltelefoner i undervisningen under samma period.

Digitalkameror

Vid Mörbyskolan (grundskola) i Sverige används digitalkameror i träslöjden. Skolan har upprättat en databas med ett antal pro-jektbeskrivningar vilka används för att inspirera eleverna när de ska bestämma vad de ska arbeta med eller tillverka i undervis-ningen. Projektbeskrivningarna har färdigställts av andra elever som med digitalkamera dokumenterat hela arbetsprocessen från ”ax till limpa”, dvs. från inledande skisser till en färdig pro-dukt. Genom att dokumentera det egna arbetet ger eleverna samtidigt riktlinjer och idéer till andra elever.

Dokumentationsprocessen har också en positiv inverkan på ele-verna som får göra jobbet i ”första ledet”. Eleverna berättar att de är medvetna om att andra kommer att använda deras bilder och titta på deras arbete. De vet också att lärarna använder fo-tona i betygsättningen. De tycker att båda aspekterna inspire-rar dem att anstränga sig lite extra.

Användningen av dessa nya teknologier verkar hjälpa lärarna att anpassa sin undervisning. Det verkar finnas ett positivt samband mellan de lärare som använder digitalkameror och mobiltelefoner, och de som oftast upplever att IT gynnar både teoretiskt starka och teoretiskt svaga elever.

Brist på ordinär utrustning inspirerade användningen av mobiltelefoner

Jokelan yläaste (grundskola) i Finland renoverades förra året. På grund av detta stod skolan utan tillgång till Internet för un-dervisnings- och inlärningsändamål under en period, vilket led-de till nya sätt att ta fram information.

Eftersom det inte fanns tillgång till datorer använde eleverna istället sina egna mobiltelefoner med WAP för att komma åt

Stationära datorer,

Internet och standard-program

(Office-paketet)

Digitalkameror och mobiltele-foner har tagit sig in i klass-

rummet

Nya teknologier kan användas

för att anpassa undervisningen


Internet. Mobiltelefoner användes i en kurs för att ta fram upp-daterad information om aktiemarknaden och aktiekurser. Ele-verna uppskattar denna möjlighet då den tillför en extra och spännande och samtidigt motivationshöjande ingrediens i un-dervisningen.

Mobiltelefoner används även ofta som miniräknare på mattelek-tioner.

Att använda chat som en del i språkundervisningen

Vid Rodengymnasiet i Sverige använder en lärare regelbundet chat i sin undervisning. Tanken är att eleverna ska komma i kontakt med någon som har det aktuella språket som moders-mål för att chatta och lära sig. På grund av chattens interaktiva karaktär tvingas eleven att kommunicera relativt snabbt. Det finns inte tid för att slå upp ord eller formuleringar, utan ele-verna måste istället vara kreativa när de svarar.

Läraren beskrev hur chat inte endast används som verktyg för språkträning utan även i mer specifika projekt. Ett exempel är en elev som genomförde ett projekt om Nya Zeeland där en del av projektet bestod av en intervju via chat med en person från Nya Zeeland. Läraren upplevde att eleven både bättrade på sina språkkunskaper och fick värdefull information till projektet.

Läraren har använt chat på detta sätt i flera år och verktyget är nu helt integrerat i hennes undervisning. Dock har hon märkt att användningen av chat kräver viss inledande efterforskning så att eleverna inte kommer i kontakt med fel personer.

Grundskolor använder digitalkamera (foto och video) och digital redigeringsutrustning i högre utsträckning än gymnasieskolor. Det-ta kan bero på att det fokuseras mer på kreativa uttryck bland grundskolor. En annan skillnad mellan skolnivåerna är att digitala läromedel specifikt utvecklade för undervisningsändamål används mer i grundskolan än i gymnasieskolan. Omvänt gäller att digitala resur-ser som inte är ämnade specifikt för undervisningsändamål, som till exempel databaser, används oftare i gymnasieskolan än i grundskolan.

Användning av digitala läromedel

Vid Jokelan yläaste (grundskola) i Finland insåg en fysik- och matematiklärare att användningen av digitala läromedel (CD-ROM) försåg undervisningen och inlärningen med en extra di-mension.

Användningen av teknologierna skiljer sig åt mellan grundskola och gymnasium


På mattelektionerna får eleverna en CD-ROM med övningar som ska utföras hemma. Denna CD-ROM utgör en del av det ordinä-ra kursmaterialet. Övningarna varvas med olika spelsekvenser, där eleven måste lösa matematiska problem i övningarna för att komma vidare till nästa nivå i spelet. Läraren berättar att mjukvaran erbjuder en smart kombination av lärande och spel, vilket han tror gör programmet till en tillgång. Läraren är mycket nöjd med effekten av användningen av mjukvaran. Samma lärare använder också speciella program i fysikunder-visningen.

Elever är mycket oftare konsumenter än producenter

Lärarna tillfrågades i enkätundersökningen i vilket pedagogiskt sammanhang och till vilka undervisnings- och inlärningsändamål de använt IT. Ett av de övergripande resultaten är att elever oftare konsumerar än producerar IT. Detta betyder att IT oftare används för informationssökning och som ett ämne i sig där eleverna lär sig att använda olika typer av standardprogram (Office-paketet). Lä-rarna använder också oftare färdiga digitala lärresurser i undervis-ningen istället för att försöka engagera eleverna i att utveckla en medieprodukt på basis av inhämtade kunskaper. Pedagogiska teorier – såsom konstruktivism och andra relaterade teorier, vilka är väl kända i de nordiska länderna – betonar vikten av att arbeta aktivt med ett specifikt innehåll samt kommunicera och producera nya saker på basis av och som en del av vad man lär sig. Detta baseras på resultat som visar att man lär sig mer genom att aktivt bearbeta och använda sig av producerad kunskap än genom att motta information på ett passivt sätt. Även om det finns flera nivåer mellan ytterligheterna utveckling av en medieprodukt och passivt mottagande av information är det fortfarande tankeväckande, att över hälften av lärarna i de nordis-ka skolorna aldrig involverat sina elever i utvecklingen av en me-dieprodukt medan 20 procent endast gjort så i enstaka fall. Att aktivt söka information på Internet ligger mellan dessa två yt-terligheter, men utifrån studiens resultat verkar det som om lära-ren fortfarande är den person i klassrummet som lär sig mest.


9%

6%

26%

16%

22%

12%

37%

26%

24%

17%

45%

34%

41%

36%

47%

40%

63%

74%

27%

48%

35%

47%

14%

31% 3%

2%

5%

2%

2%

2%

3%

5%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Förlopp där eleverna skulle vara utforskande ocharbeta innovativt med stöd av IT

Förlopp där eleverna skulle producera enmedieprodukt, t.ex en film eller en hemsida

Förlopp där eleverna arbetade självständigt medanvändning av IT

Förlopp där eleverna samarbetade om att lösa enuppgift med hjälp av IT

Projektorienterade förlopp där IT användes somett verktyg

Förlopp där det användes digitala lärresurserutarbetade för bestämda ämnesområden,

ämnesgrupper, eller ämnen

Förlopp där eleverna sökte information påInternet

Förlopp där eleverna lärde sig att använda olikatyper av standardprogram (textbehandling,

kalkylblad, mailprogram, internetbrowser m.m)

Ofta eller mycket ofta Ibland Sällan eller aldrig Vet ej© E-learning Nordic 2006

Figur 12: Fråga 12 till lärarna (urval): ”Hur ofta genomförde du följande typ av undervisningsförlopp med IT förra skolåret (skolåret 2004-2005)?” (N=1264)5

Elever är mer motiverade när undervisningen inte endast resulterar i teoretiska kunskaper utan även i en fysisk produkt

I Langmarkskolen (grundskola) i Danmark ingick i en klassupp-gift att lära sig hur man använder biblioteket och hur man gör en faktabok. Som en del i uppgiften skulle eleverna själva skri-va en bok om ett annat land. Först läste eleverna några böcker om landet för att få en bättre överblick för att sedan söka på Internet efter mer information och bilder. Avslutningsvis skrev de en egen text om landet och designade bokens layout med hjälp av bilder. De fick också göra en fin framsida, innehållsför-teckning och ett register som i en riktig faktabok.

I efterhand var eleverna mycket stolta över sitt jobb och lärar-na kunde observera att de var mycket involverade i och reflek-terade kring processen. Att använda IT som verktyg för att skapa en fysisk produkt som eleverna kan visa andra är enligt lärarna på Langmarkskolen en av de största effekterna av IT. Lärarna upplever också att det är motiverande för eleverna när de får skapa någonting som ser proffsigt ut. Lärarna upptäckte

5 Lärare som angett svarsalternativet “Inte relevant i förhållande till min undervis-ning” har exkluderats i urvalet. Bland de exkluderade lärarna ingår till exempel språklärare som inte besvarat frågor angående IT:s effekter på elevernas räknefär-digheter.

Olika typer av undervisnings-förlopp med IT


även att användningen av IT öppnar upp arbetsprocessen och att den praktiska och fysiska produkten stödjer dialog, samar-bete och eftertanke.

Elever jobbar oftare individuellt än tillsammans

Resultaten från denna studie visar att IT väldigt ofta används för att stödja elevernas individuella arbete och lärande. De lärare som anger att de har låtit sina elever ta del av undervisningsförlopp där de får arbeta självständigt med IT är betydligt fler än de som an-ger att de låter eleverna samarbeta med varandra för att lösa en uppgift med hjälp av IT. Det finns dock stora skillnader i hur mycket IT används för grupparbeten mellan länderna. I Danmark har 27 procent av lärarna ofta genomfört undervisningsförlopp där eleverna med hjälp av IT fått samarbeta för att lösa en uppgift, medan endast fyra procent har gjort så i Finland. Detta kan bero på skillnader i de pedagogiska traditionerna i allmänhet. Avslutningsvis när det gäller på vilket sätt IT används för under-visningsändamål och lärande är det viktigt att nämna att datorer inte endast används i klassrummen. Ofta använder eleverna en dator för att göra läxor och för att utveckla sin personliga inlär-ningsstil. Detta är dock främst fallet för äldre elever. Två av tre elever i gymnasieskolan använder ofta en dator för att göra läxor-na. I årskurs åtta är siffran en av tre, och i årskurs fem är det en-dast en av sex. Skillnaderna mellan årskurserna kan bero på att äldre elever oftare har en egen dator (se kapitel 7) eller på att läx-ornas inriktning och omfattning skiljer sig åt i de olika årskurserna. Elever i lägre årskurser fyller oftare i stenciler som delas ut medan äldre elever oftare har inlämningar som de själva har skrivit.

IT – ett stödjande verktyg för grupp- och projektarbete

I Grevegymnasiet i Danmark finns en stark fokusering på ska-pandet av en inlärningskultur där elever aktivt deltar i sitt eget lärande. Som konsekvens härav används ofta grupp- och pro-jektarbete som inlärningsmetoder. IT används då enligt elever-na primärt för att stödja dessa metoder.

Eleverna förklarar att de föredrar att använda IT när de arbetar eftersom de gillar att ha möjligheten att hitta ytterligare och den senaste informationen på Internet. De upplever att de kan fördjupa sig i ämnen när de använder IT för just dessa ända-mål. De värdesätter också möjligheten att kunna redigera sina arbeten fram till sista minuten när de använder IT, istället för att behöva skriva om dem. Lärarna bedömer att eleverna gör sina läxor mer seriöst när de måste presentera sina arbeten in-för hela klassen genom att till exempel använda PowerPoint.

Elever i gymnasieskolan

använder ofta IT när de gör sina

läxor


Å andra sidan har vissa lärare upptäckt att deras elever inte va-rit tillräckligt kritiska beträffande den information de hittat på Internet och att presentationen i sig har tagit över, vilket lett till att fokus har lagts på format istället för innehåll.

IT revolutionerar inte undervisning och inlärning. Lä-rare fokuserar på att använda IT som stöd till ämnes-innehållet

Det har framhållits och bevisats från många sidor att IT kan an-vändas som verktyg för att förändra lärares undervisningssätt och de sätt på vilka elever lär sig. Det verkar dock finnas en motsätt-ning mellan denna teori och hur det ser ut i verkligheten.

45%

31%

44%

44%

11%

24% 2%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

I vilken grad bedömer du att det är relevant att använda IT för

att understödja ämnesinnehållet i din undervisning

I vilken grad bedömer du att ITstöder

dina pedagogiska och didaktiskaundervisningsmetoder

I hög eller myckethög grad

I viss grad I mindre gradeller inte alls

Vet inte

© E-learning Nordic 2006 Figur 13: Fråga 7.1 och 7.2 till lärare: ”I vilken grad …” (N=1290)

Resultaten från denna studie visar att lärare i högre grad fokuserar på användningen av IT då teknologin stödjer ämnesinnehållet i de-ras undervisning, än när den stödjer deras pedagogiska metoder. Speciellt bland de finländska lärarna anser få att IT stödjer deras undervisningsmetoder.

Fokus på själva ämnet, inte på IT-verktygen

Oulun Lyseon Lukio, en gymnasieskola i norra Finland, är en skola med en avancerad IT-användning. Lärarna på skolan be-tonar dock att huvudfokus måste ligga på själva ämnet i under-visningen. Bland lärarna finns också en medvetenhet om risken att ”all den häftiga, nya utrustningen” och de möjligheter den erbjuder kan avleda uppmärksamhet från kärnan i undervis-ningen. En av lärarna framhåller: ”vi får aldrig hamna i en så-dan situation där användningen av IT-verktyg blir rena nöjet”. Vad läraren menar är att valet att använda IT-verktyg i under-visningen måste grunda sig på en grundlig analys av huruvida användningen verkligen kan ge en ytterligare dimension till

Lärare ser IT primärt som ett verktyg för att stödja ämnesinnehållet


lärandet. Vidare menar han att verktygen inte ska användas bara för att det finns möjlighet att använda dem. Internet er-bjuder självklart eleverna en snabb väg till information och kunskap, vilket dock inte alltid är något positivt då den kunskap de erhåller i vissa fall kan vara ytligare; det är viktigt att ge eleverna en djup och gedigen kunskap om de grundläggande delarna i olika ämnen.

När man tittar närmare på resultaten visar det sig att lärare i grundskolan oftare ser IT som ett stöd för deras pedagogiska och didaktiska undervisningsmetoder än lärare i gymnasieskolan.

Många rektorer ser IT som ett värdefullt verktyg för pedagogisk utveckling medan färre upplever dess ef-fekt

Med hänsyn tagen till ovanstående resonemang kan man fråga sig huruvida IT huvudsakligen används för att stödja traditionella undervisningsmetoder där läraren kommunicerar ett innehåll och eleven framför allt lär sig på eget håll, eller om pedagogiska och didaktiska metoder faktiskt har ändrats genom integrationen av IT. Mer än 90 procent av rektorerna ser IT som ett verktyg för att stödja pedagogikoch skolutvecklingen, men endast 42 procent har upplevt att IT i hög grad bidragit till införandet av nya pedagogiska metoder vid deras egen skola. En stor majoritet bland rektorerna bedömer att IT i viss grad lett till införandet av nya pedagogiska metoder i undervisningen. De 42 procent av rektorerna som upplever att IT i hög grad bidragit till att nya pedagogiska metoder införts, arbetar i skolor där de flesta lärare deltagit i någon form av kompetensutveckling inom IT under det senaste året. Samma skolor kännetecknas också av att lärarna regelbundet tillfrågas om deras användning av IT i undervisningen och där användningen också tas upp under utvecklingssamtal. Detta indikerar att rektorerna själva har såväl ansvar för som stora möjligheter att påverka hur IT:s möjligheter utnyttjas och tas till-vara; inte enbart genom att ge lärarna möjligheter att utveckla egna färdigheter utan också genom att aktivt följa upp IT-användningen.

De som upplever effekter

karakteriseras av…

Rektorerna ser IT som ett verk-tyg för pedago-gisk utveckling,

men färre upplever den

faktiska effekten


Effekten av IT på undervisning kan mätas genom elevengagemang, differentiering, kreativitet och mindre tidsförlust

Trots att användningen av IT för undervisnings- och inlärnings-ändamål inte huvudsakligen motiveras av didaktiska fördelar, visar studien att lärare, föräldrar och elever upplever en positiv effekt av IT när det gäller sättet på vilket undervisnings- och inlärningspro-cesser planeras. Lärare och elever ombads att föreställa sig en undervisningssitua-tion där IT används och en annan likvärdig situation där IT inte används. Vidare ombads de att jämföra dessa situationer och be-döma på vilket sätt en elevs inlärning påverkas av användningen av IT. Föräldrarna ombads att bedöma hur de upplever att deras barn påverkas av IT-användningen i skolan. Ungefär hälften av lärarna och två tredjedelar av eleverna och för-äldrarna anger att de upplevt följande effekter beträffande de ak-tuella frågeställningarna:

• Eleverna mer engagerade: Enligt lärarna deltar eleverna mer aktivt när IT används. Eleverna bedömer själva att de är mer uppmärksamma under lektionerna, vilket speciellt är fallet för elever i årskurs fem.

• Eleverna arbetar mer på sitt eget sätt: Eleverna själva

anser att de löser skoluppgifter mer enligt sitt eget arbets-sätt eller studieteknik när de använder datorn och deras föräldrar bedömer att de löser uppgifter mer på den egna nivån. Enligt lärarna arbetar eleverna mer i linje med sin egen inlärningsstil och vidare ser lärarna IT som ett värde-fullt verktyg för att anpassa undervisning och inlärning.

• Eleverna blir mer kreativa: Både lärare och föräldrar

upplever att eleverna löser uppgifter på ett mer kreativt sätt när de använder IT.

• Undervisningstid går inte förlorad: Eleverna anser själ-

va att de spenderar mindre tid på att göra saker som inte hör till lektionerna. Vidare bedömer både elever och lärare att det förekommer mindre ovidkommet stoj när IT an-vänds, speciellt i grundskolan. Ett annat sätt att se på tids-förlusten kommer från lärarna. I den offentliga debatten har det framhållits – exempelvis i Danmark – att ett hinder för integrationen av IT har varit att för mycket undervis-ningstid går till spillo. Detta på grund av att det är tidskrä-vande att planera och att gå till en datorsal, eller på grund av att planeringstid går till spillo när datorer inte fungerar


när de ska användas. Studiens resultat kan dock inte stödja detta argument. En stor majoritet av lärarna upplever inte att mer undervisningstid förloras genom integrationen av IT i deras skolor; endast tio procent av lärarna upplever att så är fallet.

Resultaten ovan stöds av studierna ImpaCT2 och The motivational Effect of ICT on pupils vilka visade att användningen av IT i klass-rum generellt motiverade elever att lära sig. Elevernas attityd till och engagemang i inlärningsaktiviteter förändras. Ett mycket intressant resultat av E-learning Nordic 2006 är att det är en större andel elever och föräldrar än lärare som upplever dessa positiva effekter av IT. Lärare, elever och föräldrar som inte upplevt det ovannämda upp-lever emellertid inte det motsatta. De anser bara att IT-användningen inte har någon effekt på undervisning och inlärning.

Föräldrar upplever att deras barn är mer motiverade

Föräldrarna till barnen vid Langmarkskolen i Danmark (grund-skola) förklarar att de upplever att deras barn är mer motivera-de, arbetar mer kreativt, försöker hårdare och har roligare när de använder IT.

Produktion av en TV-serie stödjer samarbete

Vid Oxhagsskolan i Sverige (grundskola) direktsänder de TV varannan fredag. Programmet görs av 12-åriga elever. När de visar TV-programmet är det knäpptyst i skolan. Alla elever tittar på programmet i sitt klassrum och en timme efter sändningen läggs programmet upp på skolans hemsida.

Under ett helt år deltar eleverna i en kurs där de lär sig hur man producerar ett TV-program och får prova på olika roller i TV-produktion; programledare, tekniker, kameraman, osv. De ämnen som programmet tar upp varierar och det är upp till ele-verna att själva bestämma.

Eleverna upplever ett antal positiva effekter av aktiviteten. En rätt intressant kommentar kommer från en elev som beskriver varför hon gillar att arbeta med TV-programmet: ”Man behöver inte arbeta!”. Jämfört med andra ämnen känner hon att det är så kul att arbeta med TV-programmet att hon inte ser det som en del av den vanliga undervisningen.

Den lärare som är ansvarig för denna kurs upplevde ett antal effekter av TV-programmet. Eleverna tvingas samarbeta då de-ras slutprodukt är så pass transparent och verklig. Det är ingen

Resultaten stöds av

andra studier


som vill förstöra för någon. I linje med detta berättar läraren att det aldrig förekommit några disciplinära problem under lek-tionen. Eleverna är mycket nöjda efter ett lyckat program. För några år sedan fick en mycket blyg elev vara programledare för TV-programmet. Han var mycket duktig och hela skolan applå-derade sedan honom när han gick på lunch. Konceptet sprids nu även till andra skolor.

Effekten av IT mycket beroende av användningssättet

Den upplevda effekten av IT på undervisnings- och lärprocesser beror mycket på hur IT används. Det verkar finnas ett positivt samband mellan de lärare som upplever att eleverna är mer krea-tiva när de löser uppgifter och jobbar mer i överensstämmelse med sitt eget inlärningssätt när de använder IT. Dessa är de lärare som oftare än genomsnittsläraren engagerar eleven i projektorien-terade förlopp, uppmuntrar eleverna att samarbeta för att lösa uppgifter samt tillåter eleverna att jobba individuellt med IT. Å andra sidan finns det lärare som upplever att deras elever gör med irrelevanta saker i klassrummet när IT används. Det är också dessa lärare som oftare än genomsnittsläraren tillåter sina elever att söka efter information på Internet och låter eleverna använda IT självständigt.

Det är upp till läraren om IT gör eleven passiv eller aktiv

Vid Århus Statsgymnasium i Danmark använder flera lärare PowerPoint-presentationer i undervisningen. Huruvida använd-ningen av PowerPoint-sidor gör eleven mer aktiv eller passiv tycks, enligt både lärare och elever, bero på lärarens individuel-la utlärningsstil. En lärare förklarar att hon ofta upplevt att askulterande lärare använder IT som utgångspunkt för en ensi-dig monolog, där eleverna bara sitter passivt som om de såg på TV. Hon är själv mycket medveten om att inarbeta frågor och övningar i hennes undervisning när hon använder PowerPoint.

Att det finns ett positivt samband mellan hur IT används och dess effekt är inte bara ett resultat från denna studie. Forskningsprojek-tet ImpaCT indikerade också att en positiv effekt av IT på områden som prestationer, motivation och lärande beror på beslut om IT ska användas. Detta antyder, att de pedagogiska och didaktiska övervägandena bakom IT-användningen är mycket viktiga, samt att lärarna måste vara än mer medvetna om detta. Det går inte att dra nytta av IT:s potential bara genom att ”koppla in datorn” och samtidigt fortsätta

Effekten av IT avhängig hur den används


använda sig av samma undervisningsmetoder. Det är dock inte svårt att få inspiration och tips om hur IT kan användas i olika undervisningssituationer för att uppnå en positiv effekt. Det finns ett överflöd av böcker och konferenser som förmedlar råd och goda exempel – till exempel boken ”Læringsscenarier – hvor it gør en forskel”, skriven av den danska professorn Bent B. Andresen


6. Vad karakteriserar lärare som upplever den största eller minsta effekten av IT på elevernas prestationer och undervisnings- och inlärningsprocesserna? En klusteranalys

Finns det några särskilda kännetecken som beskriver de lärare och skolor som upplevt den största respektive minsta effekten av IT på elevernas prestationer samt undervisnings- och inlärningsproces-ser? Svaren på denna fråga utgör viktig input för att kunna fokuse-ra strategier och optimera initiativ för att uppnå bättre effekter av IT i framtiden. För att besvara denna fråga har Ramböll Management utfört en klusteranalys som delar upp lärarna i tre olika grupper där varje grupp representerar en nivå av IT:s effekter:

• Lärare som inte upplever någon effekt av IT på elevprestationer samt undervisnings- och inlärningsprocesser.

• Lärare som upplever en måttlig effekt av IT på elevprestationer samt undervisnings- och inlärningsprocesser.

• Lärare som upplever en stor positiv effekt av IT på elevprestationer samt undervisnings- och inlärningsprocesser.

Vad är en klusteranalys?

En klusteranalys är en statistisk metod som används för att ana-lysera mönster bland svaren på nyckelfrågor. Genom en sådan analys söker Ramböll Management identifiera relativt homogena grupper av individer, baserat på utvalda karakteristika och genom att använda statistiska metoder som kan hantera ett stort antal observationer. Den största fördelen med en klusteranalys är att den erbjuder en struktur som kan utnyttjas för att dra nytta av heterogena karak-teristika (till exempel preferenser, beteende och attityder) inom en övergripande population/målgrupp. Det bör dock noteras att resul-tat från en klusteranalys ska användas med viss försiktighet då resultaten är genererade på analytisk väg.


Denna klusteranalys baserar sig på svaren på följande nyckelfrågor till lärare:

• Bedömning av effekten av IT på elevernas prestationer i allmänhet, teoretiskt svaga elever, teoretiskt starka elever samt elevernas ämnesrelaterade prestationer6

• Bedömning av effekten av IT på undervisningssituationen7 • Bedömning av IT som ett stöd för lärarnas pedagogiska och

didaktiska undervisningsmetoder8 • Bedömning av IT:s relevans för att stödja ämnesinnehållet i

undervisningen9 Baserat på svaren på ovannämnda frågor har vi, genom att place-ra dem i tre olika kluster, tittat på vad som kännetecknar de lärare som antingen inte upplever någon, en måttlig eller en stor positiv effekt av IT.

Tre kluster

Efter att ha analyserat svaren från enkäten har tre kluster identifi-erats. Dessa har vi för att kunna illustrera dem namngett utifrån deras primära karakteristika:

• Kluster 1: Lärare som inte upplever någon effekt av IT • Kluster 2: Lärare som upplever en måttlig effekt av IT • Kluster 3: Lärare som upplever en stor positiv effekt av IT

Nedanstående figur ger en överblick över hur dessa tre kluster skiljer sig åt, grundat på lärarnas genomsnittliga svar.

6 Frågor 10.4, 10.5, 10.6 och 11.1 till lärare 7 Frågor 14.2, 14.6, 14.7 och 14.8 till lärare 8 Fråga 7.1 till lärare 9 Fråga 7.2 till lärare


0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

Fråg

a 7.1

Fråg

a 7.2

Fråg

a 10.4

Fråg

a 10.5

Fråg

a 10.6

Fråg

a 11.1

Fråg

a 14.2

Fråg

a 14.6

Fråg

a 14.7

Fråg

a 14.8

Gen

om

snitt

Kluster 1: Ingen effekt av IT (n=231)

Kluster 2: Måttlig effekt av IT (n=469)

Kluster 3: Stor positiv effekt av IT (n=306)


Figur 14: De tre klustrens fördelning i förhållande till lärarnas genomsnittliga svar på nyckelfrågorna

Figuren ovan visar att lärarna i kluster 2 (måttlig effekt av IT) och kluster 3 (stor positiv effekt av IT) upplever en högre effekt av IT än genomsnittet, medan lärarna i kluster 1 (ingen effekt av IT) upplever en effekt av IT som är lägre än genomsnittet (3 är genomsnittsvärdet). Detta gäller för alla frågor utom för en (fråga 14.6), vilken fokuse-rar på om lärarna upplever att eleverna gör mer eller mindre icke-relevant arbete i samband med undervisningen. Här upplever lärarna i kluster 1 oftare att eleverna gör icke-relevant arbete i samband med undervisningen, medan lärare i de två andra klust-ren upplever att detta inträffar mindre ofta än genomsnittet.


Kluster 1: Ingen effekt av

IT (n=231)23%

Kluster 2: Måttlig effekt av IT (n=469)

47%

Kluster 3: Stor positiv effekt av IT (n=306)

30%


Figur 15: De tre klustrens storlekar i förhållande till varandra

Det största klustret består av lärare som upplever en måttlig effekt av IT (kluster 2). Nästan hälften av lärarna befinner sig i detta kluster. Det minsta klustret består av de lärare som inte upplever någon effekt av IT (kluster 1), där man hittar färre än en av fyra lärare. Vidare upplever 30 procent av lärarna en stor positiv effekt av IT (kluster 3), vilket indikerar att den stora majoriteten av lärarna upplever en positiv effekt av IT på deras elevers prestatio-ner samt på undervisningssituationen (kluster 2 och 3). Vad är det då som kännetecknar de lärare som upplever en stor effekt av IT respektive ingen effekt alls? Hur kan man känna igen dessa två typer av lärare? Detta är inte möjligt att göra bara genom att se sig omkring i personalrummet. Personliga drag så-som kön, ålder eller antal års erfarenhet räcker inte för att skilja dem åt. Inte heller kan man säga att lärarna i ett kluster är mer benägna att ha en dator och tillgång till Internet hemma jämfört med andra. Finns det då några speciella särdrag bland de skolor som indikerar var man kan hitta fler lärare som upplever en stor positiv effekt av IT? Nej, det finns inte heller någon speciell profil för den rektor (ålder, kön, erfarenhet) som försäkrar en positiv effekt bland majoriteten av lärarna i skolan. Vidare finns ingenting i skolornas skriftliga målsättningar för IT eller i skolornas deltagande i IT-projekt som skulle kunna hjälpa oss att särskilja nivån av deras upplevda effekt. Vad är då skillnaden mellan de lärare och skolor som upplever en större positiv effekt av IT och de som upplever en mindre effekt av IT? Detta presenteras nedan och i följande sektioner för de olika klustren.

Särdrag såsom ålder, kön eller

erfarenhet skiljer inte klustren åt


Inledningsvis kan konstateras att de fyra länderna fördelar sig mer eller mindre jämnt bland de tre klustren. Det enda undantaget är Finland som är starkast representerat i kluster 1 och lägst repre-senterat i kluster 3 (se figur nedan).

30%

26%

21%

23%

21%

24%

24%

30%

25%

24%

24%

29%

0% 20% 40%

Kluster 1: Ingen effektav IT

Kluster 2: Måttlig effektav IT

Kluster 3: Stor positiveffekt av IT



Figur 16: Fördelning av de fyra länder i de tre kluster10

Kluster 1: Lärare som inte upplever någon effekt av IT

Kluster 1 är det minsta klustret och består endast av 23 procent av lärarna. I kluster 1 finns de lärare som inte upplever någon effekt av IT. De representerar följande upplevelser av IT:

• IT har ingen effekt på elevers prestationer i allmän-het. De flesta lärare inom detta kluster upplever att IT har en begränsad eller ingen effekt alls på teoretiskt starka re-spektive svaga elever. IT har inte heller hjälpt eleverna att förbättra sina ämnesrelaterade prestationer. IT har emeller-tid inte någon negativ inverkan på elevens prestation.

• IT är inte ett verktyg för att stödja deras pedagogiska

metoder. Majoriteten av lärarna i detta kluster bedömer att IT inte stödjer deras pedagogiska och didaktiska under-visningsmetoder. Dock anser majoriteten att IT till viss grad stödjer ämnesinnehållet i deras undervisning.

• IT har ingen effekt på undervisningen. När majoriteten

av lärarna i kluster 1 jämför en undervisningssituation som innefattar IT-användning med en sådan utan IT upplever de

10 Varje kluster adderar inte till 100 procent på grund av talens avrundning

Deltagande länder, fördelade på de tre klustren


att IT inte har någon effekt alls på undervisningen. Det finns också fler lärare i detta kluster som upplever negativa effekter av IT jämfört med de andra klustren, såsom att eleverna väsnas mer eller gör sådant som inte hör till undervisningen.

Om man tittar närmare på de lärare som inte upplever någon effekt av IT kännetecknas de av följande:

• Lärare som inte upplever någon effekt av IT känner sig inte säkra i förhållande till IT. Majoriteten av lärarna i detta kluster bedömer att de endast till viss eller mindre grad har tillräckliga IT-kunskaper för att kunna integrera IT i sin undervisning. Majoriteten har emellertid deltagit i nå-gon form av kompetensutveckling inom IT de senaste tre åren – de flesta i form av kurser i pedagogisk användning av IT i undervisningen. Det bör nämnas att denna grupp av lärare deltagit i IT-kompetensutveckling nästan i samma utsträckning som de lärare i de andra klustren som upplevt en positiv effekt.

• Anledningen till att lärarna inte upplever någon ef-

fekt av IT är inte att de inte använder IT i sin under-visning. Lärarna i detta kluster är de som använder IT minst – och nästan fyra av tio hade inte använt IT veckan innan de deltog i undersökningen. Dock hade alla under fö-regående skolår använt ett stort urval av hårdvara samt mjukvara, precis som de lärare som upplever en måttlig ef-fekt (kluster 2) och alla hade låtit sina elever till exempel söka information på Internet. Följaktligen är anledningen till att lärarna inte upplever någon effekt av IT inte det att de inte använder sig av IT i undervisningen. Detta kluster in-nehåller fortfarande det största antalet lärare som anser att IT-användningen i deras skola har lett till mer slöseri med undervisningstid.

• Potentialen att använda IT till samarbete utnyttjas

inte. De lärare som inte upplever någon effekt av IT var of-tast desamma som i minst utsträckning bett sina elever att lösa uppgifter i grupp med hjälp av IT eller att använda IT i projektorienterade förlopp (cirka hälften hade aldrig eller sällan använt IT på detta sätt).

• Skolans profil. Gymnasielärare är överrepresenterade i

detta kluster jämfört med andra kluster. Lärarna i detta kluster finns framför allt i skolor där IT endast haft en mycket begränsad effekt på de pedagogiska metoderna och utvecklingen av skolans grundläggande värderingar och mål.


Kluster 2: Lärare som upplever en måttlig effekt av IT

Lärare som upplever en måttlig effekt av IT utgör den största gruppen. I detta kluster återfinns 47 procent av samtliga lärare. Lärarna i kluster 2 representerar den stora mittengruppen som upplever en måttlig effekt av IT men som dock inte använder IT mest. Kluster 2 utgörs av de lärare som upplever följande:

• IT förbättrar i viss grad elevprestationerna generellt. Majoriteten av lärarna i detta kluster delar denna uppfatt-ning. De bedömer även att IT till viss grad förbättrar pre-stationerna hos både teoretiskt starka och svaga elever.

• IT är i viss grad ett verktyg för att understödja

ämnesinnehåll och lärarens pedagogiska och didak-tiska undervisningsmetoder.

• IT har viss eller ingen effekt på undervisningssitua-

tionen. Lärarna i detta kluster upplever antingen ingen effekt av IT eller en positiv effekt av IT på undervisningen. Omkring hälften av lärarna har upplevt att elever är mer aktiva och hjälper sina klasskamrater i större utsträckning när IT används.

Vad kännetecknar då denna stora grupp lärare som upplever en måttlig effekt av IT?

• Lärarna har deltagit i kompetensutveckling, men känner sig inte säkra i förhållande till IT. Majoriteten av de lärare som upplever en måttlig effekt av IT har del-tagit i kompetensutveckling under de senaste tre åren, främst i form av kurser med fokus på pedagogisk använd-ning av IT i undervisningen. Dock upplever inte majoriteten av lärarna i detta kluster att de har en tillräcklig kompetens för att integrera IT i sin undervisning.

• Måttlig användning av IT i lärarnas undervisning.

Bland de lärare som upplever en måttlig effekt av IT an-vände majoriteten IT mellan en och fem timmar under veckan innan de fyllde i enkäten. Nästan ingen hade använt IT mer än så, medan cirka en av tre inte hade använt IT alls. Om man ser tillbaka på föregående skolår, har dock alla lärare använt en stor mängd olika hårdvara och mjuk-vara.


• Lärare som upplever en måttlig effekt använder IT på en rad olika sätt. De flesta låter sina elever arbeta själv-ständigt med IT men hälften av lärarna har, under föregå-ende skolår, låtit sina elever arbeta med projekt ensamma eller i grupp med stöd av IT. Det är fortfarande mycket säl-lan som lärarna i detta kluster ber sina elever att utveckla medieprodukter såsom webbsidor eller själva använder IT för att få eleven att arbeta mer utforskande.

• Skolans profil. Lärare från både grund- och gymnasieskola

fördelas någorlunda jämt i detta kluster.

Kluster 3: Lärare som upplever en stor positiv effekt av IT

Kluster 3 består av lärare som upplever den mest positiva effekten av IT, och definieras av lärare med följande upplevelser:

• IT förbättrar i hög grad elevprestationerna generellt, såväl som prestationer hos teoretiskt starka och teoretiskt svaga elever, allt enligt lärarnas bedömning. Vidare anser majoriteten att IT i hög grad förbättrar elevernas ämnes-relaterade prestationer.

• IT är i hög grad ett stöd för både ämnesinnehåll och

pedagogik. Lärarna i detta kluster bedömer att IT i hög grad är ett verktyg som stödjer ämnesinnehållet i undervis-ningen såväl som lärarens pedagogiska och didaktiska undervisningsmetoder.

• IT har en positiv effekt på undervisningen. Majoriteten

av lärarna i detta kluster anser att eleverna är mer aktiva, hjälper sina klasskamrater, arbetar mer i linje med deras egen inlärningsstil och är mer kreativa när IT används.

Vilka speciella särdrag har dessa lärare? Arbetar de i skolor där det råder några speciella förhållanden?

• Lärare som upplever en stor positiv effekt av IT kän-ner sig säkra i förhållande till IT. Majoriteten av lärarna i detta kluster anser i hög grad att de har tillräckliga kun-skaper för att integrera IT i deras undervisning. Endast ett fåtal fler lärare i kluster 3 än i de övriga klustren har delta-git i kompetensutveckling de senaste tre åren. Denna grupp lärare har oftare deltagit i kurser i mer avancerad IT-användning i undervisning, och mer sällan gått kurser i basanvändning eller pedagogisk användning av IT. Detta


beror troligtvis på att de redan känner till detta eller har avslutat dessa kurser för flera år sedan.

• Lärare som upplever den största effekten av IT an-

vänder IT mest. Den stora majoriteten lärare i detta klus-ter hade använt IT veckan innan undersökningen och detta kluster innehåller flest lärare som använt IT mer än sex timmar i veckan. De använder inte bara IT mycket, utan gör det även på många olika sätt; under det senaste skol-året hade de använt flest typer av mjukvara och hårdvara i sin undervisning.

• Lärare som upplever den största positiva effekten av

IT använder IT på de sätt som är mest projektorien-terade, samarbetsorienterade samt experimentella. Majoriteten av lärarna i detta kluster hade genomfört pro-jektorienterade undervisningsförlopp med stöd av IT under föregående skolår, medan hälften av de lärare som inte upplever någon effekt av IT (kluster 1) sällan eller aldrig gjort detta. Det är också fyra gånger fler lärare i detta klus-ter, än lärare som inte upplevt någon effekt av IT, som ofta låtit sina elever samarbeta i projekt med stöd av IT. Det är också de lärare som upplever den största effekten av IT som oftast engagerar sina elever i undervisningsförlopp där eleverna ska arbeta explorativt och innovativt med stöd av IT (hälften hade gjort så). Vidare har dubbelt så många lärare i detta kluster, i jämförelse med de övriga, använt sig av digitala lärresurser.

• Skolans profil. Det finns några fler grundskolor än gymna-

sieskolor i detta kluster. Det är mest sannolikt att hitta lärarna i kluster 3 i skolor där rektorn har använt IT som stöd i utvecklingen av värderingar och målsättningar. Dess-utom har rektorn oftare i hög grad upplevt att IT-användningen i skolan bidragit till att nya pedagogiska metoder tagits i bruk i undervisningen.


7. Effekten av IT på kunskapsdelning, kommunikation och samarbetet mellan hem och skola

IT är ett effektfullt verktyg som kan användas för att stödja och utveckla verksamheten i alla former av organisationer, så även i skolor. För att uppnå de fördelar som IT kan erbjuda krävs det dock att teknologin används målinriktat och mångsidigt. Annars är risken att användningen endast resulterar i fragmentariska effek-ter och fördelar. E-learning Nordic 2006 visar på en mångfacetterad bild av de ef-fekter som IT-användningen fört med sig beträffande de organisa-toriska aspekterna. Grundläggande beståndsdelar i den tekniska infrastrukturen – datorer, Internet och interna nätverk, e-post och olika former av mjukvaror – råder det ingen brist på i nordiska skolor; inte heller i elevernas hem. Infrastrukturen är tillgänglig för majoriteten av lärarna, eleverna och föräldrarna.


Studiens resultat visar att ett ökande antal skolor, lärare, elever och föräldrar använder IT-infrastrukturen för att understödja och utveckla informationsutbytet och samarbetsformerna. Den bild som framträder på basis av resultaten indikerar dock samtidigt att infrastrukturen i första hand, när det gäller informa-tionsutbytet, används för kommunikation mellan lärare, medan den i betydligt mindre utsträckning används för att stödja dialogen mellan lärare och elever samt i samarbetet mellan hem och skola. Studien visar också, trots en god tillgång till både publika webb-sidor (hemsidor), interna nätverk, lärplattformar och e-post, att de primära intressenterna – lärare, elever och föräldrar – anser att de organisatoriska effekterna är endast måttliga och att IT erbjuder dem begränsade fördelar i de dagliga aktiviteterna och i kommuni-kationen med varandra. Ramböll Management anser emellertid att dessa resultat ska be-traktas som ett tecken på begränsad IT-mognad i vissa avseen-den. Nordiska skolor har relativt nyligen börjat införskaffa intranät och lärplattformar. Utvecklandet av rutiner för användningen av sådana system i syfte att åstadkomma en anpassad samarbets-plattform tar oftast flera år, vilket både offentliga och privata organisationer som integrerat liknande system fått erfara. Vi kan således förvänta oss att IT:s effekter på kunskapsdelning, kom-munikation och samarbetet mellan hem och skola kommer att öka under kommande år. För att lyckas med implementeringen av systemen i skolorganisa-tionerna och för att kunna dra nytta av den fulla potentialen i dem, krävs det målmedvetet arbete från skolledningarnas sida som måste sträva efter att skapa en ”röd tråd” mellan användningen av systemen och skolans strategiska utveckling. I annat fall är risken att användningen av dessa system endast ses som ett extra moment utan något mervärde, vilket kan leda till lägre motivation bland användarna; både när det gäller IT-användningen och den organisatoriska utvecklingen.

Infrastrukturen finns tillgänglig: Majoriteten av eleverna och lärarna har tillgång till datorer och Internet hemmavid

De nordiska länderna är världsledande när det gäller medborgar-nas tillgång till IT-infrastruktur. E-learning Nordic 2006 bekräftar att så är fallet också när det gäller lärare och elever.


79%

14%

7%

90%

7%

3%

88%

4%

8%

2%

1%

97%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Ja, en dator meduppkoppling till internet

Ja, en dator utanuppkoppling till internet

Nej, jag har inte datorhemma


© E-learning Nordic 2006 Figur 17: Fråga 16 till lärare: ”Har du tillgång till dator hemma?” (N= 1166)

De allra flesta lärare har tillgång till dator och Internet hemma. I Sverige utgör, enligt studien, andelen lärare med tillgång till dator med Internetuppkoppling 90 procent medan den i Danmark är så hög som 97 procent. I Norge (88 procent) respektive Finland (79 procent) är andelen något lägre. Om man jämför dessa siffror med det nationella genomsnittet i respektive land enligt Nordic Infor-mation Society Statistics 2005 visar det sig att de nordiska lärarna har något större tillgång till infrastrukturen än ”genomsnittsmed-borgaren”.11. Lärarnas tillgång till datorer och Internet i hemmet verkar enligt studien ha betydelse för lärarnas användning av IT i samband med kommunikation och kunskapsdelning med sina kollegor, samt även för IT-användningen i undervisningen. Lärare med tillgång till infrastrukturen hemifrån verkar vara mer benägna att oftare testa och använda sig av nya IT-stödda undervisningsmetoder, medan lärare utan sådan tillgång känner sig mera osäkra angående sina IT-kompetenser och är därför mindre benägna att använda sig av IT i undervisningen. De nordiska lärarnas goda tillgång till infra-strukturen hemifrån kan därför ses som en positiv faktor.

11 När man värderar denna höga siffra bör man ha i åtanke att de nationella ge-nomsnitten för hushåll med två vuxna och barn är betydligt högre än det allmänna genomsnittet, och eftersom 70 procent av lärarna i enkätundersökningen är yngre än 50 år och därför kan antas ha hemmaboende barn, kan det hända att det är just denna trend som kan utläsas ur siffrorna. Å andra sidan måste det också framhållas att det finnas bias i urvalet med en överrepresentation av lärare med tillgång till Internet i hemmet. På basis av ovanstående resonemang kan det förväntas att an-delen lärare med Internettillgång i hemmet är något lägre, men ändå hög.

Lärares tillgång till dator hemma

En dator i hemmet stödjer användningen i

skolan


Elevernas tillgång till datorer och Internetuppkoppling i hemmet är signifikant högre än lärarnas. Studien visar att över 95 procent av eleverna i respektive land har tillgång till datorer hemma. Tillgång till Internetuppkoppling har i genomsnitt 95 procent av eleverna. Allt annat lika: det faktum att tillgången till IT-infrastruktur i hemmet bland barn och ungdomar samt familjer med barn är signifikant högre än de nationella genomsnitten är i sig en positiv faktor och bekräftar att elever och föräldrar har tillgång till de grundläggande delarna i IT-infrastrukturen.

31%

67%

3%

43%

54%

2%

37%

59%

4%

56%

41%

3%

0% 20% 40% 60% 80%

Ja, min egen dator

Ja, en dator som jagdelar med min familj

NejFinlandSverigeNorgeDanmark

© E-learning Nordic 2006 Figur 18: Fråga 6 till elever: ”Har du tillgång till en dator hemma?” (N= 4997)

Antalet elever med egen dator är inte oväntat högre i gymnasie-skolan än i grundskolan, där de flesta elever ännu delar datorer med sina familjer. Detta antyder att betydelsen av datorer med Internetuppkoppling som ett personligt (inlärnings-) verktyg ökar i takt med ålder. Studien antyder också att det finns könsrelaterade skillnader be-träffande tillgången till datorer bland elever. Medan både pojkar och flickor har tillgång till datorer i hemmet visar resultaten i enkätundersökningen också att pojkar i större utsträckning har en egen dator, medan flickor oftare delar dator med övriga familje-medlemmar.

Organisatoriska IT-verktyg finns tillgängliga: Många skolor har intranät/lärplattformar (LMS)

Nordiska skolor är väl utrustade med IT-verktyg ämnade som stöd för samarbete, kunskapsdelning och kommunikation – både internt och externt.

Elevers tillgång till datorer hemma

Flickor delar datorer oftare än pojkar


De flesta skolor har publika hemsidor på Internet och många sko-lor, främst i Danmark och Norge, har implementerat intranät (in-klusive lärplattformar). Beträffande de sistnämnda verktygen utgör Finland ett signifikant undantag – endast 14 procent av skolorna i Finland som deltagit i E-learning Nordic 2006 har infört intra-nät/lärplattformar.

14%

7%

7%

50%

100%

19%

0%

68%

7%

4%

100%

82%

10%

0%

93%

82%88%

86%

79%

96%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skolans hemsida somär tillgänglig för alla på

internet

Intranät/Läroplattform

E-mail

Chat

Inget av alternativen


© E-learning Nordic 2006 Figur 19: Fråga 13 till rektorer: ”Vilka former av IT används på din skola för kommunikation mellan skolans intressenter, t.ex. anställda, elever och föräldrar?” (N=182)

Hemsida: Skolans hemsida som är tillgänglig för alla på Internet

Intranät/lärplattform

Hemsida/intranät/lärplattform som endast personer med anknytning till skolan kan logga in på och se (lärare, elever, föräldrar m.fl.)

Definition av ”hemsida” och ”intranät/lärplattform” i enkäten till rektorer och lärare.

Former av IT-verktyg

som används i skolorna för att

stödja kommunikation


49%

81%

86%

43%

56%

75%

60%

57%

85%

39%

19%

93%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skolans hemsida, somär tillgänglig för alla på

internet

Intranät/läroplattform

E-mail

Finland

Sverige

Norge

Danmark

© E-learning Nordic 2006 Figur 20: Fråga 15 till lärare: ”Vilka former av IT använder du för att understödja kontakten med kollegor, elever och föräldrar?” (N=1253)

Lärare i alla fyra länder föredrar att använda e-mail som kommu-nikationskanal. I genomsnitt 85 procent av alla lärare som deltagit i studien använder e-mail i kommunikationen med sina kollegor, skolledningen, elever och föräldrar. Det är intressant att notera att det verkar finnas signifikanta skill-nader mellan de fyra länderna avseende valet av kanaler samt användningsmönstret. 81 procent av de danska lärarna uppger att de använder sig av skolans intranät regelbundet, medan andelen i Sverige och Norge är betydligt lägre. I Finland använder endast 19 procent av deltagande lärare intranätet. Anledningen till det höga antalet publika skolhemsidor i Danmark är att det numera är obligatoriskt för danska skolor att ha en hem-sida på Internet. Antalet intranät/lärplattformar ska vidare betrak-tas mot bakgrund av att den danska regeringens program IT i Folkeskolen sannolikt stimulerat införandet och användningen av intranät i danska skolor. Som en del i programmet erbjuds grund-skolor ekonomiskt stöd för införskaffandet av dylika IT-verktyg. Om man kopplar samman användningsmönster och val av kanaler med den lokala tillgången framträder ett visst samband mellan tillgång till intranät och deras användning i skolorna. Studiens resultat visar också att intranät är mera vanligt förekommande och använda i gymnasieskolan än i grundskolan.

Kommunika-tionskanaler som föredras av lärarna

Stora skillnader i användnings-mönster mellan länderna


Trots utbredd IT-baserad kommunikation bland lärarna är effekten på kunskapsdelning och samarbete endast måttlig

Trots att IT erbjuder stora möjligheter till ökad och förbättrad kommunikation mellan samtliga intressenter – lärare, elever och föräldrar – använder lärarna primärt IT i kommunikationen med kollegor och i mindre utsträckning i kommunikationen med elever och föräldrar.

59%

75%

80%

91%

11%

10%

6%

5%

30%

13%

14%

4%0%

0%

2%

0%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Finland

Sverige

Norge

Danmark

Dagligen eller varje vecka Varje månad Mer sällan än varje månad eller aldrig Vet inte

© E-learning Nordic 2006 Figur 21: Fråga 17.1 till lärare: ”Hur ofta använder du IT för att kommunicera med kollegor?” (N=1166)

22%

42%

47%

32%

19%

12%

11%

13%

59%

44%

41%

55% 1%

1%

2%

0%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Finland

Sverige

Norge

Danmark


© E-learning Nordic 2006 Figur 22: Fråga 17.2 till lärare: ”Hur ofta använder du IT för att kommunicera med elever?” (N=1166)

21%

24%

29%

8%

20%

15%

14%

13%

59%

57%

55%

80% 0%

2%

4%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Finland

Sverige

Norge

Danmark


© E-learning Nordic 2006 Figur 23: Fråga 17.3 till lärare: ”Hur ofta använder du IT för att kommunicera med elevers föräldrar?” (N=1166)

Hur ofta använder lärare

IT i kommunika-tionen med

kollegor…

… med elever

… med elevers

föräldrar?


Användningen av IT för att stödja kommunikationen med kollegor är väl utbredd bland lärarna. Studien visar dock, att även om den överväldigande majoriteten av lärarna använder IT dagligen eller varje vecka för att kommunicera med sina kollegor, uppger de att de upplevda positiva effekterna av IT på samarbetet är förhållan-devis måttliga. Resultaten från E-learning Nordic 2006 visar att den positiva effek-ten på kommunikation och samarbete är måttlig. Färre än 30 pro-cent av lärarna tycker att samarbetet, till exempel inom ämnes-team eller interdisciplinära grupper, förbättrats i hög grad, medan endast en minoritet av lärarna – om än en stor minoritet – på 40 procent anser att kunskapsdelningen underlättats genom IT. Majo-riteten av lärarna har endast i någon grad upplevt positiva effekter av IT på kommunikation och samarbete. Det är ändå positivt att endast mellan fem och sju procent av lärarna anger att de missat viktig information.

Intranät som stöd för lärarsamarbete

Langmarkskolen (grundskola i Danmark) har ingående och mycket goda erfarenheter av användningen av intranät som stöd i kommunikationen mellan lärarna.

Skolledningen och lärarna vid skolan har använt sig av intra-nätet i den interna kommunikationen och för koordineringsän-damål i flera års tid och har, enligt en av lärarna, blivit beroen-de av stödet till sådan grad att “när intranätet i sällsynta fall är otillgängligt är det lika bra att stänga ner skolan för dagen”.

Lärarna använder sig av intranätet för att utbyta information angående alla möjliga praktiska och/eller undervisnings- eller elevanknutna frågor som kan uppstå under skoldagen (“den och den eleven gick hem därför att…”), för att distribuera mötesan-teckningar och för att förmedla undervisningsmaterial. Lärarna vid skolan understryker att intranätet gör det lättare för dem att följa med i och ta del av sådana ämnen eller lektioner de själva inte undervisar i och att det erbjuder en bättre överblick över vad som pågår i deras skola. De har noterat att mängden information som finns tillgänglig ökat väsentligt genom an-vändningen av intranätet och att utan det skulle mycket infor-mation aldrig nå de berörda.

Många skolors intranät implementeras utan att generera någon högre grad av användning eller några betydelsefulla fördelar. Varför har man vid Langmarkskolen lyckats så bra? Lärarna pekar på två omständigheter: information förmedlas uteslutan-deeller exklusivt via intranätet och skolledningen stödjer och uppmuntrar starkt användningen av systemet. Det positiva

IT har förbättrat kommunika-tionen och samarbetet måttligt


mottagandet av intranätet vid skolan kan till viss del tillskrivas lärarnas medverkan i det nationella danska kompetensutveck-lingsprogrammet Det pædagogiske IT-kørekort (Skole-IT), i vil-ket alla deltagande lärare fick tillgång till hemmadatorer med Internetuppkoppling.

Effekten av IT på kunskapsdelningen är mera framträdande i gym-nasieskolan än i grundskolan. 84 procent av gymnasielärarna och 72 procent av grundskolelärarna uppger att de dagligen eller varje vecka använder IT för att kommunicera med sina kollegor. Denna skillnad kan bero på, såsom är fallet i till exempel Danmark, att gymnasieskolorna började implementera intranät och lärplatt-formar några år tidigare än grundskolorna. Vidare anser fler lärare och rektorer i gymnasieskolan att kun-skapsdelningen bland lärarpersonalen underlättats med IT. Detta till trots visar studien att en större andel av rektorerna i gymnasie-skolan samtidigt anser att de anställda oftare INTE mottagit viktig information. Inte oväntat verkar det finnas ett samband mellan graden av IT-användning och den upplevda effekten. I skolor där rektorn svarat att hon eller han dagligen eller varje vecka använder IT för att kommunicera med samtliga lärare finns det enligt studien fler lärare (och även rektorerna själva) som upplever att kunskapsdel-ningen bland lärarpersonalen blivit lättare och mer effektiv.

Användningen av intranät är under utvecklling

Lärare och elever vid Århus Statsgymnasium (en gymnasieskola i Danmark) har under åtskilliga år haft tillgång till intranät vilket nu används i stor utsträckning av alla. Succén med intranätet har emellertid skapat en ny utmaning, som handlar om infor-mationshantering och informationsstrukturering. Viktig och mindre viktig information sammanblandas, och informations-navigering och strukturerade informationssökningar har inne-burit krångel, medger lärarna.

Skolledningen är medveten om denna utmaning och betraktar den som ett naturligt och positivt nästa steg i utvecklingen av intranätet som en öppen och obegränsad miljö för informa-tionsspridning och informationsutbyte. Skolans intranät har vunnit mark och nu är det tid att utveckla en mer strukturerad policy för informationshanteringen

Effekten av IT på kunskaps-delningen är

större i gymnasieskolan

Ju mer IT används för att

understödja kunskaps-

delning, desto större är den

upplevda effekten


Gymnasieskolorna använder IT i kommunikationen mellan lärare och elever mer aktivt än vad grund-skolorna gör

Gymnasieskolorna har kommit betydligt längre än grundskolorna när det gäller användningen av IT i kommunikationen mellan lära-re och elever. 57 procent av gymnasielärarna använder IT i sin kommunikation med eleverna varje vecka medan endast 25 pro-cent av grundskolelärarna gör det. Gymnasieskolor är även mer positiva än grundskolorna i bedöm-ningen av effekten av denna kommunikation, även den över-gripande effekten anses vara endast måttlig. Endast en av tre gymnasielärare anser att IT i hög grad bidragit till att garantera att eleverna mottar viktig information om planerade aktiviteter såsom hemuppgifter eller utflykter. När det gäller grundskolor är denna siffra ännu lägre. Återigen kan vi föga förvånande observera ett samband mellan graden av användning och den upplevda effekten. De lärare som i störst utsträckning använder IT i kommunikationen med sina elever upplever också den största effekten.

Eleverna är bättre informerade om sina läxor; att göra läxorna är dock en helt annan sak.

Vid Århus Statsgymnasium (en gymnasieskola i Danmark) an-vänds intranätet till att hjälpa elever med att hålla reda på aktuella och kommande läxor. Intranätet har hjälpt eleverna att hålla sig bättre informerade om sina läxor. Man har emellertid inte kunnat se några förbättrade prestationer i takt med detta. Eleverna är inte bättre förberedda inför sina lektioner – att veta är en sak men att göra är en annan.

Detta är inte så förvånande då gymnasieskolor och elever i gym-nasieskolor har ett något mer avancerat och moget utnyttjande av de organisatoriska möjligheterna med IT än vad grundskolor och grundskoleelever har. Den ökande användningen av IT bland lära-re och elever underlättar utan tvivel den allt mer utbredda an-vändningen av teamorganiserad undervisning, ökningen av tvärve-tenskaplig undervisning samt användningen av projektorienterade inlärningsprocesser i gymnasieskolorna. Gymnasieelevernas ålder talar för en mer strukturerad och organiserad användning av IT. En annan förklaring som kommit fram i Danmark är att intranäten i gymnasieskolorna köptes in flera år tidigare och nu är väl imple-menterade. I majoriteten av grundskolorna i Danmark är intranä-ten fortfarande en ny företeelse och utvecklingen har nyligen inletts.


Kunskapsutbyte är inte nödvändigtvis enklare med IT, men allteftersom komplexitetsgraden stiger, är IT det enda sättet man hantera denna ökande komplexitet på

Vid Greve Gymnasium i Danmark har rektorn inte upplevt att IT har gjort det lättare att utbyta kunskap eller att hantera admi-nistrativa uppgifter. Allteftersom hanteringen av skolans orga-nisation och av de dagliga aktiviteterna blir allt mer komplice-rad, blir det avgörande att ha tillgång till effektiva IT-verktyg. Greve gymnasiums rektor ser det som en omöjlighet att admi-nistrera en modern skola utan effektiv IT.

På Greve Gymnasium förändras lektions- och aktivitetsscheman regelbundet, nästan dagligen på grund av möten, sjukdomar och andra oplanerade händelser. Dessutom sätts ordinarie klassscheman åt sidan i genomsnitt varannan vecka för att lämna plats för tvärvetenskapliga lektioner, utflykter eller spe-ciella projekt. För att kunna hantera en sådan flexibilitet och komplexitet krävs det att man har tillgång till mycket verk-ningsfulla planerings- och informationsverktyg.

Greve Gymnasium använder ett system som bland annat hjäl-per skoladministratörer att revidera och uppdatera klassche-man. Systemet uppdateras dagligen med ändringar och annul-leringar och all information är användaranpassad. Systemet är webbaserat och kan nås överallt. I skolan finns det en terminal som är ämnad åt eleverna där de kan komma åt sitt personliga schema. Eleverna kan även göra detta från vilken dator som helst i skolan eller hemma. Eleverna använder detta system dagligen och de uppger att även deras föräldrar ibland använ-der systemet för att titta på elevernas scheman: Har de första två lektionerna på måndag verkligen blivit inställda?

Både elever och lärare upplever att systemet är till stor hjälp. Det beskrivs som ett enkelt, användarvänligt och effektivt verk-tyg i den dagliga planeringen. Greve Gymnasium köpte nyligen en mer avancerad lärplattform (LMS), men rektorn och lärarna upplevde den som alltför komplicerad och det fanns inte ett lika stort behov av den och därför används den mycket mindre.

IT är ett samarbetsverktyg för elever: E-mail, chat och mobiltelefoner används för att kommunicera med klasskamraterna i samband med läxläsning

IT kan användas mer effektivt för att understödja enskilda inlär-ningsbehov och som ett medel att göra inlärningsprocesserna mer personliga. Resultaten från E-learning Nordic 2006 visar att eleverna är väl medvetna om detta och de använder IT till att för-enkla kommunikation, till samarbeten samt till att ge och få hjälp.


Nästan hälften av gymnasieeleverna anger att de använder e-mail, chat och mobiltelefoner för att kommunicera med klasskamrater, att få och ge hjälp, medan de gör sina läxor. Detta mönster ser man mer tydligt i gymnasieskolan än i grundskolan.

E-mail och chat i samband med läxläsning

Det är allmänt förekommande att eleverna vid Greve Gymnasi-um i Danmark använder chat och e-mail när de gör sina läxor. Skolans lärare har inte uppmanat till detta, men alla ser det som något positivt. Lärarna blir leende påminda om sina egna skolår då det var vanligt med sena telefonsamtal dagen innan det var dags att lämna in en uppgift, och de kan inte låta bli att vara lite avundsjuka på de kommunikationsverktyg som dagens elever har tillgång till.

Föräldrarna är glada för de fördelar som IT för med sig i deras kommunikation med skolan

Ungefär 50 procent av föräldrarna använder IT när de kommunice-rar med sitt barns skola. Det finns emellertid skillnader mellan hur IT används i grund- och gymnasieskolor.

56%

66%

88%

29%

17%

6%

16%

17%

7%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Årskurs 5(Grundskola)


Andra året(Gymnasiet)

Dagligen eller varje vecka Varje månad Mindre än varje månad eller aldrig Vet inte

© E-learning Nordic 2006 Figur 24: Fråga 14.3 till rektorer:”Hur ofta används IT på skolan för att informera om aktiviteter på skolan innan de hålls, t.ex på hemsidan/intranät?” (N=177)

29%

22%

51%

30%

38%

24%

41%

39%

23% 2%

1%

0% 20% 40% 60% 80% 100%



Andra året(Gymnasiet)

Dagligen eller varje vecka Varje månad Mindre än varje månad eller aldrig Vet inte

© E-learning Nordic 2006 Figur 25: Fråga 14.4 till rektorer: ”Hur ofta används IT på skolan för att visa vad som hänt på skolan, t.ex. med foton på skolans hemsida?” (N=177)

Hur ofta används IT för att informera om aktiviteter innan de hålls?

Hur ofta används IT för att informera om aktiviteter efter att de har ägt rum?


Som förklarats ovan, har fler gymnasieskolor än grundskolor en hemsida och ett intranät. Gymnasieskolorna använder dessutom dessa två forum för att informera om skolans aktiviteter i högre utsträckning än vad grundskolorna gör. Nio av tio gymnasie-rektorer uppger att de minst en gång per vecka använder skolans hemsida eller intranät för att informera om kommande aktiviteter på skolan och ungefär 50 procent publicerar särskilda händelser och aktiviteter som redan ägt rum. I grundskolan är denna andel något lägre. 60 procent av grundskolans rektorer uppger att de använder skolans hemsida eller intranät för att informera om kommande aktiviteter minst en gång i veckan, och 25 procent uppger att de minst en gång i veckan använder skolans hemsida eller intranät för att informera om aktiviteter som redan utförts. Å andra sidan används IT mycket mer till att understödja den direkta och personliga kommunikationen i grundskolan. Nästan 50 procent av lärarna i grundskolan använder IT minst en gång i månaden för att kommunicera med elevernas föräldrar. När det gäller gymnasieskolan är denna andel mycket lägre. Detta är sannolikt en avspegling av det faktum att kommunikationen mel-lan hemmet och skolan i allmänhet är mer förekommande och mångfacetterad i grundskolan än vad den är i gymnasieskolan.

Ett intranät har underlättat transparensen

Vid Mörbyskolan (en grundskola i Sverige) har de ett intranät-system där lärare, elever och föräldrar kan läsa om aktiviteter på skolan, läxor, kommande prov, provresultat, osv. Systemet infördes för två år sedan. Till en början var det ett pilotprojekt men nu är det i full drift.

Lärarna menar att de upplever en transparens avseende sin IT-beredskap då föräldrarna enkelt kan se hur aktiva lärarna är när de använder systemet. Systemet blir då på detta sätt även ett sätt att visa föräldrarna att skolan är redo att använda IT.

Det finns flera ambitionsnivåer bland lärarna när det gäller an-vändningen av systemet för att publicera information, men det är nästintill omöjligt att inte använda det överhuvudtaget. Även om några lärare upplevs vara rädda för att använda detta sy-stem istället för gamla analoga rutiner, är den allmänna upp-fattningen bland lärarna på skolan att alla lärare bör använda systemet för att man ska kunna få en bra avkastning på initia-tiv av detta slag.

I gymnasie-skolan används IT främst till att

informera om kommande

aktiviteter på skolan

I grundskolan används IT

främst för att understödja en

direkt dialog


De föräldrar som har barn i skolan anger att de anser att sy-stemet är ett mycket bra sätt att hålla reda på sitt barns vardag i skolan. De ser det även som ett verktyg vilket kan användas till att stimulera dialogen med sitt barn avseende barnets skol-arbete. De menar vidare att transparensen stimulerar barnens prestation.

Systemet var även ett svar på de växande kraven från föräld-rarna vilka önskade få en bättre överblick över sitt barns pre-station. Systemet betraktas som ett sätt att bemöta dessa krav, utan att lägga ytterligare arbete på lärarna.

Vad är då effekten av att använda IT till att underlätta dialogen mellan hem och skola? Nästan hälften av föräldrarna som använ-der IT i sin kommunikation med skolan, upplever att kommunika-tionen med lärarna/skolan i stor utsträckning har blivit lättare. På andra områden verkar effekten emellertid vara mer måttlig. Majoriteten av föräldrarna, rektorerna och lärarna upplever att an-vändandet av IT har underlättat och förbättrat effekten på följande områden:

• Föräldrarna känner sig till en viss grad bättre informerade om aktiviteterna på skolan.

• Föräldrarna upplever i viss grad en förbättring i dialogen med skolan angående sitt barn.

• Föräldrarna upplever att de endast till en viss grad engagerar sig mer i skolans aktiviteter. Detta backas upp av rektorer och lärare, vilka också endast upplever en viss ökning i föräldrarnas engagemang i barnens skolarbete.

Föräldrarnas syn på IT i skolan

Langmarkskolen (en grundskola i Danmark), har valt att priori-tera en innovativ användning av IT. Föräldrarna stödjer detta och menar att IT i skolan är något som ska fungera idag och inte imorgon. Föräldrarna anger dock att IT inte hade första prioritet eller var ett urvalskriterium när de bestämde vilken skola de skulle sätta sina barn i. Avsaknaden av en innovativ användning av IT skulle emellertid kunna vara en anledning att inte välja en viss skola.

Slutligen bör det betraktas som positivt att trots den utbredda an-vändningen av IT för att underlätta samarbetet mellan hem och skola, upplever majoriteten av lärarna och rektorerna inte alls eller endast i mindre grad, att samarbetet mellan hem och skola har blivit mer tidskrävande.

Effekten av IT som stöd i sam-arbetet mellan hem och skola upplevs vara måttlig


8. Förutsättningar för IT-användningen i skolorna

Förutsättningarna i de enskilda skolorna är en viktig faktor som påverkar det faktiska användandet och effekterna av IT. Detta har kommit fram i den här studien och i många andra studier. Många resultat som behandlar vad som leder till effekter är emellertid baserade på äldre data. Möjligheterna inom och erfarenheterna av IT har utvecklats mycket de senaste åren och i takt med detta har även förutsättningarna som krävs för att garantera att IT får en effekt förändrats. Studien E-learning Nordic 2006 visar på en mycket intresssant utveckling avseende vilka förutsättningar som kan ge effekter på IT-användningen. Har IT-infrastrukturen någon effekt på IT-användningen? Ja, det har den enligt E-learning Nordic 2006. I de skolor där man har ett lågt antal elever per dator, upplever man en större pedagogisk effekt av IT. Garanteras integreringen av IT genom skriftliga målsättningar med IT eller en IT-strategi? I många år har man lagt ner mycket arbete på att utveckla IT-strategier, och majoriteten av skolorna har även formulerat strategier för IT-användningen. Många av dessa be-handlar områden som elevernas IT-kompetenser, lärares utveck-ling av IT-kompetenser samt elevers tillgång och användning av IT i skolan.

Har IT-infrastrukturen

någon effekt på IT-

användningen?

Garanteras integreringen av

IT genom formulerade

syften med IT eller en IT-

strategi?


IT-strategier har varit viktiga för att sätta fokus på integreringen av IT. Med tiden har dock dessa strategier blivit förlegade. Vår studie visar att man inte kan se någon särskild effekt av IT i de skolor som har skriftliga målsättningar för IT, jämfört med dem som inte har det. Ramböll Management bedömer att detta beror på att IT inte längre är något isolerat fenomen vilket behöver en särskild strategi. IT bör istället integreras i skolans övergripande mål och man bör använda sig av IT för att uppnå dessa mål. Man ska med andra ord inte se IT som ett mål i sig. IT har en stor po-tential att bli en katalysator för förändring. Studiens resultat tyder även på att det är fler lärare och föräldrar som upplever en positiv effekt av IT i de skolor där rektorn använder IT för att understödja skolans utveckling än i de skolor där detta inte sker. Vilken effekt har lärarens medverkan i kompetensutveckling? Kompetensutveckling av lärare är ett viktigt område och mycket resurser och tid har lagts på att utveckla lärarnas IT-kompetens i alla länder. Resultaten från studien visar emellertid, att även om en av två lärare har deltagit i kompetensutveckling avseende IT inom de senaste tre åren, känner sig endast en av tre lärare sig självsäker när de använder IT och man kan se inte någon effekt på IT-användningen. Det ser ut att finnas ett glapp mellan deltagan-det i kurserna och det faktiska användandet av IT i skolan efter kursernas avslutande. Att ha tillgång till en IT-ansvarig eller att ta hjälp från kollegor ser inte ut att vara tillräckligt för att stödja IT-användandet i de flesta skolorna. Ramböll Management uppfattar det som att det finns en brist på tydliga mål för användningen av IT i skolorna, och även att det finns en brist på uppföljning av den-na (eventuella brist på) användning. Används IT mer i de skolor som har deltagit i ett IT-projekt? I många länder har man startat IT-projekt för att ge lärare praktisk erfarenhet av IT-användning och för att inspirera andra att använ-da IT. När man jämför de skolor som har deltagit i IT-projekt med dem som inte har gjort det, upplever lärare och elever inte någon skillnad i graden av IT-användning. Det kan dock tilläggas att det finns ett flertal exempel på intressanta projekt och det finns även utvärderingar som visar att dessa projekt har gett resultat. Verk-samheten i dessa projekt har dock inte fortsatt efter projekttidens slut och erfarenheterna har inte förts över till andra lärare. Ram-böll Management anser att denna brist i förankringen och i sprid-ningen är ett betydande problem när det gäller effekten av IT-projekten.

Vilken är effekten av lärarens medverkan i kompetens-utveckling?

Används IT mer i de skolor som har deltagit i ett IT-projekt?


Vad uppfattar då rektorerna och lärarna själva vara den största drivkraften för att uppnå en större effekt av IT? I detta fall har de pekat på ”lättillgänglig IT-utrustning”. Det största hindret för att uppnå en större effekt anses vara ”för lite IT-utrustning i skolan”. och att ”lärarna har inte tillräckliga IT-kunskaper för att kunna undervisa med IT”. I rektorernas och lärarnas bedömning av drivkrafter och hinder fokuserade de på tillgången till IT och kompetensutveckling, vilket även har visat sig i många andra tidigare studier. Detta kan bero på att dessa är områden inom vilka löpande investeringar behöver göras eller så kan det helt enkelt röra sig om ”auto-pilot” svar. Ramböll Management menar, vilket även den här studien visar, att det troligtvis finns en sanning i båda dessa antaganden.

Relationen mellan god tillgång till IT och pedagogiska effekter av IT

Hur ser det ut avseende tillgången på IT-utrustning och vilken effekt har tillgången till IT i skolorna? I den här studien har vi valt att fokusera enbart på den IT-utrustning som eleverna har tillgång till i samband med undervisning och läxläsning. Datorer som endast används av lärare, eller för administrativt arbete, inklude-ras inte.

Mellan 4 och 9.99 elever per

dator; 41%

Mellan 2 och 3.99 elever per

dator; 14%10 eller fler elever per

dator; 42%

Färre än 2 elever per

dator; 3%


Figure 26: Fråga 5 till rektorer: Antal elever per dator med Internetuppkoppling (N=177)

När det gäller datorer med Internetuppkoppling är andelen elever per dator i genomsnitt 5,8. I detta resultat ingår det att i 17 pro-cent av skolorna är det fyra elever eller färre per dator. I de andra skolorna är det fler elever per dator. Vid 41 procent av skolorna går det mellan fyra och tio elever på varje dator med Internetupp-koppling. Vid de återstående skolorna som utgör 42 procent av to-talen, går det fler än 10 elever på varje dator.

Vilka är driv-krafterna och

hindren för att uppnå större

effekter av IT?

Datorer med Internet-

uppkoppling


Datorer med Internetuppkoppling verkar ha övertagit den plats som datorer utan Internetuppkoppling tidigare hade. Det finns mycket få datorer utan Internetuppkoppling i skolorna (andelen elever per dator är 82,6). Studien ger indikationer på att det finns ett samband mellan till-gången på datorer med Internet och pedagogisk effekt. I de skolor som har det största antalet datorer per elev (färre än fyra elever per dator), har rektorerna ofta observerat att IT i stor utsträckning underlättat integreringen av nya pedagogiska metoder i undervis-ningen. I dessa skolor har de flesta lärare genomgått kompetens-utveckling avseende IT och rektorerna gör uppföljningar av an-vändningen av dessa färdigheter. Rektorerna vid dessa skolor sva-rar även att de lägger vikt på IT-frågorna när de håller utveck-lingssamtal med personalen, och att de regelbundet frågar lärarna om hur de använder IT i sin undervisning. Det finns emellertid inga variationer mellan skolor med flera eller färre datorer med Internetuppkoppling och den upplevda effekten av IT på kommunikationen och kunskapsutbytet. När man jämför de siffror som avser tillgången på datorer i skolan med den stora majoritet av elever och lärare som har tillgång till dator hemma (se kapitel 7) är det tydligt att användningen av IT som ett personligt inlärningsinstrument sällan är möjligt i skolan. Det är mycket mer troligt att detta är möjligt utanför skolan. Ram-böll Management ser verkligen detta problem som en stor utma-ning om digitala kompetenser ska komma att bli en grundläggande kulturell teknik, samtidigt som en ökning av den sociala klyftan ska förhindras. Skolorna har köpt in bärbara datorer de senaste åren, men det verkar ofta endast handla om en klassuppsättning för hela skolan. I 90 procent av skolorna går det fler än 10 elever på varje bärbar dator. Detta väntas emellertid förändras drastiskt de kommande åren i länder som Danmark. I Danmark subventionerar det natio-nella initiativet ”IT i Folkeskolen” delar av inköpskostnaden för datorer till elever i årskurs tre. Här har nästan alla skolor valt att köpa bärbara datorer istället för stationära datorer. Detta kommer att förändra fördelningen av datorer till förmån för bärbara datorer i Danmark de närmaste åren. Trådlöst nätverk/Internet börjar bli tillgängligt i skolornas under-visningsutrymmen. I nästan en av tre skolor omfattas mer än 75 procent av skolans undervisningsutrymmen av trådlöst nätverk. I majoriteten av de andra skolorna, omfattas mindre än 25 procent av alla undervisningsutrymmen av trådlöst nätverk. Siffrorna ger indikationer på att antingen omfattas alla undervisningsutrymmen

Bärbara datorer

Trådlöst nätverk/ Internet


av trådlöst nätverk eller så omfattas inget eller alternativt ett mindre område.

Trådlöst nätverk förbättrar användningen

På Oslo Montessori skola (en grundskola i Norge) har implemen-teringen av ett trådlöst nätverk ökat användningen av IT i sko-lan. Man uppskattar att det trådlösa nätverket har lett till en mer flexibel användning av datorer i den projektbaserade kulturen i skolan.

När det gäller andra typer av IT-utrustning, visar resultaten att de flesta skolor har projektorer och digitalkameror men väldigt få har ännu köpt interaktiva whiteboards i någon större skala.

Elever aktivt involverade i underhållet och utvecklingen av skolans datanätverk

I Oulun lyseon lukio (en gymnasieskola i Finland), är eleverna aktivt involverade i underhållet och utvecklingen av skolans datanätverk.

Skolan har en egen server för dess e-mail och hemsida. Under-hållet av servern och nätverket utförs av en supportgrupp be-stående av elever under uppsyn av en person ur personalen vid skolan. En av uppgifterna för de deltagande eleverna är att in-troducera och utbilda nya elever som är intresserade av att ta del av supporten och att hålla traditionen av elevsupport levan-de. Verksamheten startade för 15 år sedan av elever som hade ett särskilt intresse av nätverksapplikationer. Några av de elever som grundlade verksamheten fungerar fortfarande som mentorer!

För eleverna erbjuder deltagandet i supportverksamheten en möjlighet att fördjupa sina kunskaper om nätverksunderhåll och utveckling. Skolan är medlem i The Cisco Networking Academy vilken erbjuder avancerade webbaserade kurser i nätverks-teknologi.

Om man tittar på vad som kännetecknar de skolor som har mer utrustning än genomsnittet – till exempel bärbara datorer och trådlösa nätverk – kan man se en intressant trend. Vid dessa sko-lor upplever rektorerna i större utsträckning att IT har uppmuntrat integreringen av nya pedagogiska metoder i undervisningen. Om detta har orsakats av det faktum att tillgången på mer utrustning helt enkelt har inspirerat lärarna att använda IT på nya sätt – eller om det är så att rektorerna har krävt nya pedagogiska metoder vet vi emellertid inte. Detta är dock inte tydligt nedskrivet i IT-strategierna. Av de IT-strategier som används på skolorna finns det inga som skiljer sig åt avseende mängden IT-utrustning.

Utrustning av annat slag

Kännetecken för skolor som har mer utrustning

än genomsnittet


God tillgång till IT är inte bara viktigt för att förbättra pedagogi-ken, den har även en effekt på elevernas prestationer. Detta har varit fokus i en studie utförd i Storbritannien (Becta, 2003a). I denna studie har man kopplat ihop data avseende elevprestationer och resultaten från Ofsteds inspektioner av kvaliteten på IT. Resul-tatet visar att de elever som går i skolor där IT-resurserna ansågs vara goda uppnår bättre provresultat än de elever som tillhör sko-lor med knappa IT-resurser.

Majoriteten av skolorna har utarbetat skriftliga målsättningar avseende IT-användningen, men detta ser inte ut att göra någon större skillnad

I skolorna finns det, på den strategiska nivån, ett fokus på IT. Enligt rektorerna har omkring 80 procent av skolorna utarbetat skriftliga målsättningar avseende IT-användningen.

86%77%

72%

86%

5%12% 23%

8%9% 11%

5% 7%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Nej, det har inte utarbetatsnågra skriftligamålsättningar

Nej, det har inte utarbetatsnågra skriftligamålsättningar , men de ärunder utarbetning

Ja, det har utarbetatsskriftliga målsättningar

© E-learning Nordic 2006 Figur 29: Fråga 7 till rektorer: ”Har det utarbetats några skrifliga målsättningar för användandet av IT på din skola?” (N=180)

I alla länder har majoriteten av skolorna fastställda målsättningar avseende elevernas IT-kompetenser, men det finns även skill-nader. I Finland och Norge har det på många håll utarbetats mål-sättningar för lärarnas kompetensutveckling, medan man i Dan-mark fokuserar mer på att utarbeta målsättningar för elevens till-gång till och användning av IT i skolan.

Majoriteten av skolorna har utarbetat skriftliga målsättningar avseende IT-användningen


54%

32%

66%

68%

72%

46%

44%

8%

84%

63%

64%

49%

67%

42%

42%

67%

62%

63%

73%

41%

38%

14%

77%

79%

42%

64%

94%

85%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

För utveckling av IT-infrastruktur

För inköp av digitalaläromedel

För elevernas IT-kunskaper

För pedagogiska mål föranvändandet av IT

För lärarnaskompetensutveckling i

relation till IT

För elevernas tillgångtill och användning av

IT på skolan

För hur IT ska ingå itillrättaläggandet ochorganiseringen av det

dagliga arbetet påskolan

Finland

Sverige

Norge

Danmark


Figur 30: Fråga 8 till rektorer: ”Inom vilka områden har det utarbetats skriftliga målsättningar för användandet av IT på din skola?” (N=144)

Om man har eller inte har utarbetat skriftliga målsättningar för användandet av IT verkar dock inte ha någon inverkan på använ-dandet av IT och på den upplevda effekten av IT i skolan. En djupare analys av relationen mellan de skolor som har utarbetat skriftliga målsättningar för IT och de skolor som inte har gjort det, visar inte på några skillnader i användandet av IT och lärares och föräldrars upplevda effekt av IT. Något som gör en skillnad är rektors fokus på att använda IT för att understödja skolans utveckling. Denna skillnad kan man tydligt se bland lärare och föräldrar i skolor där rektorn har använt IT för att understödja utvecklingen av skolans värdegrunder och mål. I dessa skolor upplever fler lärare än genomsnittet att elevernas prestationer i allmänhet har förbättrats i och med användandet av IT, och likaså menar flera föräldrar att kommunikationen med skolan har förbättrats i och med detta.

Att ha utarbetat skriftliga

målsättningar för IT-

användandet gör inte någon

skillnad

Större effekt av IT där rektorer

använder IT för att understödja

skolans utveckling

Områden som omfattas av

skolornas IT-strategier


IT-pionjär utan en IT-strategi

Oulun lyseon lukio (en gymnasieskola i Finland) tillhör täten inom det finländska skolväsendet när det gäller användningen av IT-verktyg i utbildningen men det finns ingen explicit och nedskriven strategi för användandet av IT i undervisningen vid skolan.

Även om det inte finns någon nedskriven strategi för använd-ningen av IT-verktyg i undervisningen, är det många som verk-ligen stöder detta, förklarar skolans rektor. Rektorn ser på det som att man har ett ”botten upp-perspektiv” avseende använd-ningen av IT i undervisningen. Det är lärarna som bestämmer vilka verktyg som ska användas och hur de ska användas. Lä-rarna har möjlighet att använda olika typer av verktyg när de anser att det behövs för att tillföra ett mervärde i undervisning-en och inlärningen.

Frågor avseende användandet av IT samt om olika metoder och sätt att förbättra användandet av IT i undervisningen kommer upp till diskussion bland lärarna och skolledningen med jämna mellanrum. Det handlar om en kontinuerlig och decentraliserad process, förklarar rektorn.

Dessa resultat visar, att även om man under flera år utarbetat specifika målsättningar för IT-användningen för att uppmuntra in-tegreringen av IT, är det inte lika vanligt idag. IT är inte ett isole-rat fenomen som behöver en särskild strategi. Istället bör IT integ-reras i skolans övergripande strategier och IT bör även användas till att understödja skolans allmänna målsättningar där IT har stort potential att bli en katalysator för förändring.

Två av tre lärare har deltagit i kompetensutveckling på IT-området under de tre senaste åren, men endast en av tre lärare känner att de i hög grad har tillräckliga kompetenser avseende användningen av IT i sin undervisning

Kompetensutveckling av lärare har hög prioritet i skolorna. Om-kring 70 procent av alla IT-strategier i skolorna innehöll målsätt-ningar för lärarnas kompetensutveckling i förhållande till IT, och två av tre lärare har även deltagit i kompetensutveckling på IT-området under de tre senaste åren.

Ett perspektiv på IT-strategier


De investeringar som görs på IT-området bör understöd-jas av kompetensutveckling

Vid Borgå Gymnasium (en gymnasieskola i Finland) är den all-männa hållningen den, att oberoende av vilka investeringar som har gjorts på ny teknologi, är det alltid väldigt svårt att använda denna utan att ha genomfört praktisk kompetensut-veckling. Lärarna framhåller att det är viktigt att känna sig sä-ker om man ska använda IT i undervisningen.

De former av kompetensutveckling som lärare i störst utsträckning har deltagit i är kurser som fokuserar på den pedagogiska använd-ningen av IT samt i lokala workshops som hållits i skolans regi.

56%

69%

33%

73%

54%

79%

31%

58%

38%

59%

36%

65%

49%

63%

44%

47%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Kurs i grundläggandeIT-användning t.ex pc-

körkort

Kurs i pedagogiskanvändning av IT i

undervisningen

Kurs i mer avancerad ITi undervisningen, t.ex

digital video

Workshop lokalt påskolan utförd av den IT-

ansvarige eller enkollega


© E-learning Nordic 2006 Figur 31: Fråga 6 till lärare: “Hur mycket kompetensutveckling har du deltagit i under de senaste 3 åren? Det gäller kompetensutveckling kring IT i samband med ditt arbete som lärare.” (Urvalet består endast av de lärare som har deltagit i kompetensutveckling, N= 842)

Även om två tredjedelar av lärarna har deltagit i kompetens-utveckling under de senaste tre åren, upplever bara lite över än en tredjedel av lärarna att de i hög utsträckning har tillräckliga kom-petenser för att använda IT i undervisningen. I detta fall är det främst de kvinnliga lärarna som känner att de inte har tillräckliga IT-kompetenser. Den stora majoriteten upplever att de endast i viss grad har tillräckliga kompetenser för att kunna integrera IT i sin undervisning. Effekten av kompetensutvecklingen ser ut att vara begränsad vad gäller lärarnas faktiska användning av IT. De lärare som har delta-git i kompetensutveckling under de senaste tre åren har inte an-

Lärare som har deltagit i olika

former av kompetens-

utveckling under de tre senaste åren

Kompetens-utveckling gör

inte lärarna säkra på

IT-området

Kompetens-utveckling gör inte lärare till IT-användare


vänt IT mer än andra lärare, och man kan bara se en svag tendens att de upplever en mer positiv effekt av IT.

Lärare har behov av en hög grad av trygghet innan de kan integrera IT i sin undervisning

Många lärare är inte tillräckligt bekväma i sin användning av IT och därför integrerar de inte heller IT i sin undervisning. De är inte säkra på hur de själva ska använda IT och de vågar inte låta eleverna arbeta fritt då läraren inte kan kontrollera situa-tionen. Lärarna är rädda för vad som kan gå fel. Detta är ele-vernas erfarenhet och det som lärarna vid Greve Gymnasium (en gymnasieskola i Danmark) själva återger.

Lärarna nämner dock att något som har hjälpt dem är att delta i kursen ”Gymnasie-IT” vilket är en kurs i både praktisk och pedagogisk användning av IT.

En ytterligare analys av resultaten visar på en intressant uppdel-ning. I Sverige har den jämförelsevis minsta andelen lärare delta-git i kompetensutveckling under de tre senaste åren, men det är även i Sverige som den största andelen lärare finns, vilka i hög utsträckning upplever att de har tillräckliga IT-kompetenser. I Norge råder det motsatta förhållandet. Majoriteten av lärarna i Norge anser att de inte har tillräckliga kompetenser även om de flesta av dem har deltagit i kompetensutveckling under de senaste tre åren. En förklaring till detta skulle kunna vara att i Sverige genomfördes det stora nationella initiativet ”ITiS” (IT i skolan) för mer än tre år sedan vilket gör att det är mer än tre år sedan lärarna blev utbil-dade. I Norge genomfördes ett nationellt initiativ inom pedagogisk kompetensutveckling på IT-området inom de senaste tre åren. Lärarna i Sverige har följaktligen haft mer än tre år på sig att öva på vad de lärt sig av ”IT i skolan” och de känner sig nu säkrare. Det kan dessutom vara så att de lärare som nyligen deltagit i en utbildning – vilket är fallet i Norge – just blivit medvetna om möj-ligheterna med IT och vilka brister de själva har angående kompe-tensen. Detta gör att de känner sig mer osäkra. Den här förklar-ingen pekar på att det tar väldigt lång tid innan effekten av kompetensutveckling blir synlig. En annan förklaring skulle kunna vara att de lärare som inte har deltagit i kompetensutveckling under de tre senaste åren har blivit säkra på att de har tillräckliga kunskaper och ifrågasätter inte sin (eventuellt bristande) kunskapsnivå, och därför känner sig mer självsäkra

Förklaring B: Kompetens-utveckling utmanar lärare


När man tolkar dessa resultat, bör man ha i åtanke att olika initia-tiv inom kompetensutveckling har initierats i alla länder som till exempel Ope.fi i Finland, ITiS i Sverige, LærerIKT i Norge och de pedagogiska IT-körkorten i Danmark. Mycket tid och resurser har avsatts till förmån för dessa initiativ och andra former av kompe-tensutveckling. Effekten av dessa investeringar i kompetensutveckling verkar dock vara begränsad. Detta betyder inte att de resurser som avsatts har varit bortkastade. De har varit nödvändiga för att öka den allmän-na nivån. Effekten av kompetensutvecklingen skulle emellertid kunna vara större. Det ser ut att finnas ett glapp mellan deltagan-det i en kurs och den praktiska tillämpningen av vad man har tagit till sig. De olika formerna av kompetensutvecklingsinitiativ har bli-vit utvärderade med jämna mellanrum, men den övergripande analysen av kompetensutvecklingens inverkan har ännu inte ge-nomförts. Ramböll Management rekommenderar att en sådan ana-lys görs i framtiden, innan nya initiativ lanseras.

Lärare kan få hjälp från resurspersoner, såsom den tekniskt IT-ansvarige eller andra kollegor, men superanvändare tenderar att vara de som säkrar integreringen av nya pedagogiska metoder

Efter det att lärarna har deltagit i kompetensutveckling, vilken typ av support kan de vänta sig när de vill integrera IT i sin undervis-ning på nya sätt? Enligt rektorerna är de resurspersoner som de flesta lärare kan vända sig till för att få assistans, en tekniskt IT-ansvarig och andra kollegor. I Sverige, Norge och Danmark, kan majoriteten av lärar-na även vända sig till en pedagogiskt IT-ansvarig på skolan, medan detta sällan är fallet i Finland.

Perspektiv på kompetens-

utveckling


66%

25%

54%

9%

19%

81%

66%

77%

69%

24%

30%

72%

89%

67%

48%

5%

60%

80%

88%

81%

51%

17%

52%

59%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

En teknisk IT-ansvarig på skolan

En pedagogisk IT-vägledare på skolan

Teknisk assistans frånkommunen

Pedagogisk assistansfrån kommunen

Superanvändarebland lärarna ställersig till förfogande,

även om de formelltsett inte är ansvariga

för IT

Andra lärare kollegor

Finland

Sverige

Norge

Danmark

© E-learning Nordic 2006 Figur 32: Fråga 10 till rektorer: ”Vilka resurspersoner kan skolans lärare vända sig till i samband med användningen av IT i undervisningen?” (N=182)

En djupare analys ger indikationer om att i de skolor, där superan-vändare bland lärarna tillhandahåller IT-hjälp, upplever en större andel av rektorerna att IT har säkrat integreringen av nya pedago-giska metoder i undervisningen.

Resurser

På Mörbyskolan (en grundskola i Sverige), finns det tre lärare som hjälper andra lärare med att använda IT.

Det anses vara ett bra beslut att totalt tre lärare har blivit ombedda att var och en avsätta 50 procent av sin tid på IT. På detta sätt blir skolan mindre känslig för om någon skulle bli sjuk, hitta ett nytt jobb eller få nya uppgifter osv.

Resurspersoner som lärare kan kontakta när de behöver hjälp med IT i sin undervisning

Superanvändare understödjer nya pedagogiska metoder


En av de viktigaste erfarenheterna på skolan är att IT-support bör handla om omedelbar hjälp. Om en lärare stöter på ett problem, till exempel mitt i en lektion och inte får omedelbar hjälp, kan det bli så att några lärare går tillbaka till det traditionella sättet att undervisa och blir negativt inställda inför framtida användning av IT.

Skolornas deltagande i IT-projekt påverkar inte den generella användningen av IT i skolan

I samtliga deltagande länder har många IT-projekt genomförts de senaste åren på nationell, regional samt lokal nivå. Exempel på sådana är det svenska projektet ”IT i skolan”, det norska ”PILOT” (Prosjekt Innovasjon i Læring, Organisasjon og Teknologi) och det danska ”ITMF” (IT og Medier i Folkeskolen).

67%

43%

73%

59%

33%

57%

27%

41%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Ja Nej

© E-learning Nordic 2006 Figur 33: Fråga 6 till rektorer: ”Har din skola deltagit i ett eller flera projekt kring användning av IT under de senaste 3 åren?” (N=176)

Majoriteten av skolorna i Finland, Norge och Danmark som är med i E-learning Nordic 2006 har deltagit i ett eller fler projekt under de senaste tre åren kring IT-användningen. I Sverige är denna siffra betydligt lägre vilket troligen beror på att det nu är mer än tre år sedan det stora svenska initiativet ”IT i Skolan” avslutades (ITiS pågick 1999-2002) och inga nya nationella initiativ påbörjats sedan dess. Det har lagts ner mycket pengar och tid på dessa projekt vilket gör det intressant att fråga sig huruvida en skolas deltagande i ett eller flera IT-projekt leder till en förbättrad effekt av IT-användningen. En analys av resultaten i denna studie visar dock inga tecken på att lärare, elever eller föräldrar på skolor som del-

Skolors deltagande i IT-projekt

Ingen generell effekt från

deltagande i IT-projekt


tagit i ett IT-projekt de senaste tre åren skulle använda IT mer el-ler upplevt en större effekt av IT. Till detta måste tilläggas att medan vissa av projekten fokuserar på skolutveckling generellt genom användningen av IT, koncentre-rar sig vissa på IT-användningen i vissa specifika ämnen. Därför kan det påstås att man inte kan förvänta sig att hela skolan påver-kas av att delta i ett projekt. Det har emellertid varit ett implict mål för många projekt att kon-kreta upplevelser och exempel på användning ska inspirera andra lärare att använda sig av IT vilket leder till mer användning gene-rellt. Det finländska projektet ”Snöbollen” är ett exempel på ett sådant projekt. Om detta har varit ett mål i projekten, visar denna studie att projekten inte lyckats realisera intentionerna. Detta stöds av andra studier, såsom utvärderingen av det stora danska initiativet ”IT og Medier i Folkeskolen” (ITMF pågick 2002-2005). Utvärderingen av ITMF visade att projekten ofta är ”isolerade öar” i skolan. Projekten kan vara av högsta intresse för deltagarna, men utan att förlängas efter projektperiodens slut, delas inte upplevelserna med andra i skolan, varför en större effekt inte uppnås. Om detta ska inträffa borde huvudfokus ligga på spridning och förankring av de bästa upplevelserna från ett projekt. Vidare måste skolledningen vara beslutsam för att integrera resultaten i de dagliga rutinerna vid skolan.

Vilka är drivkrafterna och barriärerna för att uppnå en bättre effekt av IT?

Det är en svår process att införa nya procedurer i skolorna och förändra de dagliga rutinerna. Det finns ett antal organisatoriska faktorer, både i form av drivkrafter och av barriärer, som kan på-verka IT-användningen. Dessa kan syfta till såväl faktorer internt inom skolan som faktorer utanför skolan. Exempel på interna fak-torer visas i modellen nedan i den innersta ringen, medan exempel på externa faktorer visas i den yttre ringen.

Kan man förvänta sig en generell effekt av IT-projekt?


Nationellainitiativ

Kommunalainitiativ

Föräldrarsönskemåloch krav

Förändradekompetens-

behov

Teknologi-utveckling

Värderingaroch kultur

Fysiskaramar

Fack-kunskapTeknologiTeknologi

Samarbets-former och

nätverk

Pedagogikoch didaktik

Organisation Ekonomi

Kompetens-utveckling

StrategiUndervis-ningsmål

Läromedel

Lärar-utbildning

Praktiskaförändringar

Ledning

Personligadrivkrafter

Politiskamål

Figur 34: Drivkrafter och bärriärer för förändring av procedurer och rutiner

I denna studie tillfrågades både rektorer och lärare vilka drivkraf-ter och barriärer de upplevde för att uppnå en större effekt av IT i undervisningen vid skolan. Självklart varierar detta beroende på skolornas IT-mognad och land, med resultaten tyder dock på vissa gemensamma tendenser. Den främsta drivkraften för större effect av IT I undervisningen som merparten av bade rektorer och lärare i samtliga länder pekar på är “lättillgänglig IT-utrustning”.

Drivkrafter för större effekter

av IT


Drivkrafter för integreringen av IT på skolor enligt bedömning av rektorer och lärare Finland Sverige Norge Danmark

Lättillgänglig IT-utrustning

Rektorer 61%

Lärare 57%

Rektorer 62%

Lärare 72%

Rektorer 62%

Lärare 49%

Rektorer 66%

Lärare 73%

Urvalet av spännande digitala undervisningsprogram

Rektorer 57%

Lärare 56%

Rektorer 7%

Lärare 24%

Rektorer 4%

Lärare 14%

Rektorer 18%

Lärare 31%

Klara pedagogiska mål för användandet av IT på skolan

Rektorer 23%

Lärare 22%

Rektorer 51%

Lärare 28%

Rektorer 38%

Lärare 26%

Rektorer 30%

Lärare 21%

Nya pedagogiska möjligheter

Rektorer 37%

Lärare 22%

Rektorer 34%

Lärare 25%

Rektorer 37%

Lärare 25%

Rektorer 21%

Lärare 13%

Inspiration från eldsjälar på skolan

Rektorer 44%

Lärare 23%

Rektorer 46%

Lärare 17%

Rektorer 28%

Lärare 22%

Rektorer 17%

Lärare 19%

Inspiration från kurser

Rektorer 12%

Lärare 21%

Rektorer 12%

Lärare 25%

Rektorer 2%

Lärare 19%

Rektorer 21%

Lärare 31%

Elevers motivation att använda IT

Rektorer 20%

Lärare 18%

Rektorer 23%

Lärare 15%

Rektorer 33%

Lärare 36%

Rektorer 18%

Lärare 16%

Bra samarbete mellan kollegor om användandet av IT i undervisningen

Rektorer 14%

Lärare 20%

Rektorer 15%

Lärare 24%

Rektorer 31%

Lärare 17%

Rektorer 43%

Lärare 22%

Skolledningens stöd och fokus på användandet av IT i undervisningen

Rektorer 15%

Lärare 17%

Rektorer 38%

Lärare 15%

Rektorer 42%

Lärare 24%

Rektorer 30%

Lärare 8%

Figur 35: Fråga 17 till rektorer/Fråga 20 till lärare: ”Vilka bedömer du är de tre största drivkrafterna för att uppnå stor effekt med IT i undervisningen på din skola?” Ange tre svar. (Urval – N för rektorer=18/N för lärare = 1245). Fetmarkerade svar utgör de tre viktigaste drivkrafterna för varje respondentgrupp i varje land.

I övrigt finns det emellertid stora skillnader mellan vad som be-döms som den största drivkraften för en starkare effekt av IT på undervisning i skolorna. Många rektorer och lärare i både Sverige och Norge pekar på ”Klara pedagogiska mål för användandet av IT på skolan”, vilket inte det fokuseras lika mycket på i Finland och Danmark. I Finland ser man “Urvalet av spännande digitala undervisnings-program” som en central drivkraft bland både rektorer och lärare, vilket inte särskilt många i Sverige eller Norge instämmer i. Svaren från Danmark är mycket spridda. Där verkar rektorer och lärare dela en varierad syn på vilka centrala drivkrafter som finns i Dan-mark.


En drivkraft: skolans IT-användning måste ligga i fas med det övriga samhällets, helst före

Vid Mörbyskolan i Sverige bedöms en central drivkraft för inte-grerandet av IT vara att skolan ska ligga i fas med, och gärna före, den omgivande miljön vad gäller IT-användning.

Skolan fokuserar på behovet av att erbjuda samma IT-omgivning på skolan som den som eleverna har hemma. Om så inte är fallet, bedöms det finnas en risk att eleverna och föräld-rarna ”ser ner” på skolan. Det finns några aktuella exempel på fall där eleverna är mer vana IT-användare och hjälper lärarna i deras IT-användning. Detta upplevs främst som en positiv ef-fekt men skolan måste fortfarande kunna möta samtliga elevers kompetensnivå.

En drivkraft: Tydliga krav på IT-användningen

Vid Århus Statsgymnasium i Danmark upplever rektorn den nya läroplanen som en stark drivkraft för integreringen av IT i samtliga ämnen. Detta på grund av att den nya läroplanen sät-ter upp tydliga mål för hur IT ska användas. IT-användningen fanns också formulerad i ord i den tidigare läroplanen men på ett mer oklart sätt. De nya, mer preciserade kraven underlättar uppföljningen av målen.

De två barriärer för att uppnå större effekt av IT som nämndes av flest rektorer och lärare är följande:

• Det finns för lite IT-utrustning på skolan. • Lärarna har inte tillräckliga IT-kompetenser för att

undervisningen kan genomföras med IT.

Barriärer för större effekt

av IT


Barriärer för integreringen av IT på skolor enligt bedömning av rektorer och lärare Finland Sverige Norge Danmark

För gammal IT-utrustning på skolan

Rektorer 15%

Lärare 16%

Rektorer 23%

Lärare 16%

Rektorer 18%

Lärare 28%

Rektorer 18%

Lärare 24%

För lite IT-utrustning på skolan Rektorer 40%

Lärare 53%

Rektorer 32%

Lärare 52%

Rektorer 27%

Lärare 44%

Rektorer 36%

Lärare 52%

Skolans fysiska inredning är en barriär för en lättillgänglig tillgång till IT-utrustningen i de relevanta undervisningssituationerna

Rektorer 16%

Lärare 16%

Rektorer 22%

Lärare 24%

Rektorer 15%

Lärare 25%

Rektorer 40%

Lärare 38%

Bristande kännedom bland lärarna om de pedagogiska möjligheterna

Rektorer 29%

Lärare 19%

Rektorer 43%

Lärare 41%

Rektorer 44%

Lärare 40%

Rektorer 31%

Lärare 21%

Begränsat fokus hos skolledningen på att använda IT i undervisningen

Rektorer 0%

Lärare 2%

Rektorer 12%

Lärare 10%

Rektorer 7%

Lärare 5%

Rektorer 7%

Lärare 3%

Begränsat fokus bland lärarna på att använda IT i undervisningen

Rektorer 39%

Lärare 21%

Rektorer 30%

Lärare 23%

Rektorer 46%

Lärare 16%

Rektorer 24%

Lärare 14%

Lärarna har inte tillräckliga IT-kompetenser för att undervisningssituationen kan genomföras med IT

Rektorer 50%

Lärare 46%

Rektorer 58%

Lärare 32%

Rektorer 38%

Lärare 35%

Rektorer 26%

Lärare 29%

Begränsade möjligheter för pedagogisk vägledning kring hur IT kan användas i undervisningen

Rektorer 25%

Lärare 23%

Rektorer 7%

Lärare 25%

Rektorer 21%

Lärare 21%

Rektorer 12%

Lärare 17%

Begränsade möjligheter för teknisk vägledning och support

Rektorer 25%

Lärare 27%

Rektorer 7%

Lärare 14%

Rektorer 21%

Lärare 21%

Rektorer 12%

Lärare 14%

Figur 36: Fråga 16 till rektorer/Fråga 19 till lärare: ”Vilka bedömer du är de tre största barriärerna för att uppnå större effekt med IT i undervisningen på din skola?” Ange tre alternativ. (Urval – N för rektorer=182/ N för lärare=1251). Fetmarkerade svar utgör de tre viktigaste barriärerna för varje respondentgrupp i varje land.

“För lite IT-utrustning i skolan” är en tydlig barriär för rektorerna vid de skolor med fler än tio elever per dator. Det faktum att lärarna inte har tillräckliga IT-kompetenser för att undervisnings-situationen kan genomföras med IT är ett stort hinder inte bara på skolor med begränsad utrustning, utan även på skolor som inve-sterat mycket i IT. Därutöver finns stora skillnader mellan länderna vad gäller de huvudsakliga barriärerna. Endast i Finland ses ” Begränsade möj-ligheter för teknisk vägledning och support” som en central barriär av många lärare. Däremot är det endast i Danmark som många rektorer upplever att ”Skolans fysiska inredning är en barriär för en lättillgänglig tillgång till IT-utrustningen i de relevanta under-visningssituationerna”. Den syn man har i Danmark kan mycket väl bero på att det nationella initiativet ”IT i Folkeskolen” – som medfinansierar köp av IT-utrustning för elever i årskurs 3 – kräver att utrustningen måste placeras i klassrummet eller i dess närhet.


Bristande kommunala resurser överlåter initiativet till eldsjälarna

Averøy Ungdomsskole i Norge ligger i en liten kommun med begränsade ekonomiska resurser. På undervisningsfronten har man inte prioriterat något långvarigt strategiskt tänkande. Det har istället utvecklats en lokal undervisningsplan för skolorna i Averøy, med hänsyn till IT-användning, fastän utvecklingen i hög grad legat i händerna på riktiga eldsjälar. Ett antal lärare har fått ett så kallat pedagogiskt IT-körkort “Lærer-IKT”, men har endast blivit kompenserade till viss del för den tid de lagt ner på kursen. Inköpet av hårdvara och mjukvara till kommu-nerna har inte samordnats, vilket lett till mycket varierande teknologisk standard på skolorna. Vidare har inte heller kompe-tensutvecklingen samordnats i kommunen vilket resulterat i en mycket skiftande kompetens bland lärarna.

Under 1980- och 1990-talen var det en svårighet bara att få till-gång till en dator, men under de senaste årtiondena har kraftiga inversteringar i infrastruktur samt kompetensutveckling ägt rum. Alltså har drivkrafterna och barriärerna förändrats – eller har de? Denna studie visar att fokus fortfarande i hög grad ligger på till-gången till teknologin och kompetensutvecklingen som drivkrafter och barriärer för integreringen av IT i undervisningen. Anledningar till detta kan antingen vara att detta område kräver kontinuerlig investering på grund av den snabba förändringen av utrustning och krav, eller kanske det faktum att respondenterna svarar slentrianmässigt och bara pekar på välkända argument och bortförklaringar.

Varför ser vi dessa välkända drivkrafter och

barriärer?


9. Metodbeskrivning

Som tas upp i kapitel 3 (Vad menar vi med begreppet ”effekt”?), har det i studien varit en utmaning att utveckla en metod som kan användas för att visa på effekterna av IT. Utifrån en bedömning och sammanvägning av olika metoder valde Ramböll Management att genomföra E-learning Nordic 2006 genom att tillfråga centrala aktörer om deras upplevelser av effekterna av IT. I detta kapitel ges en mer detaljerad presentation av den metod som slutligen användes i studien. Studien utformades i samarbete mellan de fyra nordiska sektors-myndigheterna och Ramböll Management. Undersökningsresulta-ten baseras på genomförandet av följande datainsamlingsaktivite-ter:

• Webbaserad enkätundersökning: I enkätundersökning-en deltog sammanlagt 224 nordiska skolor. Fler än 8 000 personer deltog i undersökningen. Respondenterna utgjor-des av lärare i grundskolans femte och åttonde årskurser och gymnasieskolans andra år, elever i samtliga tre årskur-ser och deras föräldrar, samt rektorer vid deltagande sko-lor. Som datainsamlingsinstrument användes enkäter för varje enskild respondentkategori.

• Tolv skolbesök: Uppföljningsbesök genomfördes vid skolor

i alla fyra länder. Under besöken hölls intervjuer med bland annat lärare, elever, föräldrar, rektorer och representanter för de kommunala myndigheterna. Syftet med skolbesöken var att fördjupa och validera resultaten från enkätunder-sökningen och att placera dessa i ett vidare perspektiv. Skolorna valdes ut bland de 224 deltagande skolorna.

Studiens övergripande design, val av frågeställningar och utkast till enkäter, såväl som resultat, har under arbetets gång löpande stämts av med lärare, beslutsfattare och forskare. Datainsamlingen genomfördes till största delen under 2005. I augusti inleddes arbetet med enkätundersökningen genom att en inbjudan skickades ut till skolorna. Själva enkäterna, eller rättare sagt lösenord och användarnamn för att kunna fylla i den web-baserade enkäten, skickades ut under september månad till de skolor som visat intresse att medverka i studien. Enkäterna besva-rades under perioden oktober till december och merparten av skolbesöken genomfördes i slutet av december. Det sista besöket genomfördes i januari 2006.

Datainsamlings-metoder

Studiens tidplan


Skolorna – studiens mittpunkt

Skolorna som enhet har varit centrala i genomförandet av studien och resultatanalysen. Rektorerna, lärarna, eleverna och de sist-nämndas föräldrar kunde ha valts ut genom ett slumpmässigt urval på olika skolor men istället har skolorna som enhet utgjort studiens mittpunkt. Sammanlagt 224 skolor har deltagit i studien. Vid dessa skolor har elever i årskurserna fem och åtta i grundsko-lan och gymnasieskolans andra årskurs, dessa elevers lärare och föräldrar samt skolornas rektorer medverkat. Då respondenterna i enkätundersökningen är knutna till samma enhet (skolan) har det varit möjligt att triangulera svaren på skol-nivå. Till exempel har rektorernas svar angående skolans IT-infrastruktur korstabulerats och jämförts med lärarnas svar beträf-fande användningen av olika former av IT-stöd. Metoden har vidare gjort det möjligt att i studien använda relativt korta enkät-formulär utan att förlora djup i resultaten.

Rekrytering av skolor

I syfte att rekrytera skolor till studien skickades en inbjudan ut till 1200 nordiska skolor. Skolorna fördelades lika mellan de fyra län-derna, mellan alla geografiska områden i respektive land samt mellan alla tre årskurser. Rekryteringen av skolorna delades upp i olika faser. Inledningsvis skickades en inbjudan undertecknad av ansvarig myndighet i re-spektive land brevledes ut till skolornas rektorer. En vecka senare skickades inbjudan också ut per e-post för att säkerställa att så många rektorer som möjligt skulle motta en inbjudan. I syfte att uppnå en kritisk massa av deltagande skolor (minst 30 skolor i varje land) genomfördes också rekrytering via telefon. Ungefär 20 procent av de skolor som tillfrågades i rekryterings-fasen ställde sig positiva till att delta i studien. För att säkerställa representativitet i förhållande till urvalskriterierna (land, geogra-fiskt område och årskurs) analyserades skolornas karakteristika och riktade telefonrekryteringar genomfördes på basis av analy-sen.

Skolorna som bas för

triangulering av resultat

Faser i skol-rekryteringen

Urvalets representativitet


Figur 37: (N=79) Figur 38: (N=37)

Figur 39: (N=52) Figur 40: (N=56)

Antalet deltagande skolor grupperade enligt land och skolnivå.

Det slutliga urvalet av skolor analyserades mot bakgrund av urvalskriterierna och utfallet av den analysen visade att den slut-giltiga fördelningen av deltagande skolor uppfyllde uppställda krav.

Utarbetande av enkäter

Fyra olika enkätformulär utarbetades – ett för varje respondent-kategori (lärare, elever, föräldrar och rektorer). Innehållet, det vill säga frågorna, i enkätformulären anpassades efter varje respon-dentkategoris referensram. Vissa teman och frågor var relevanta för fler än en respondentkategori och i dessa fall ställdes (i stor sett) identiska frågor för att kunna jämföra svaren. Vid utarbetandet av enkätformulären vidtogs särskilda åtgärder för att säkerställa att frågorna till eleverna skulle bli förståeliga på alla nivåer. I samband med utarbetandet av enkätformulären inhämtades syn-punkter på nyckelteman och enskilda frågor från beslutsfattare, forskare och lärare.

Sverige

Grundskola (Årskurs 8);

12


13Gymnasiet

(Andra året); 12

Norge

Gymnasiet, (Andra året);

9


20


23

Danmark

Gymnasiet(Andra året);

17

Grundskola(Årskurs 5);

17


22© E-learning Nordic 2006

Finland


31


16

Gymnasiet (Andra året);

32


Enkätformulären översattes avslutningsvis till finska, svenska, norska och danska. De fyra använda enkätformulären finns tillgängliga på de medver-kande departementens och myndigheternas webbsidor samt på Ramböll Managements hemsida (på alla språk).

Det praktiska genomförandet av enkätundersökningen

I samband med rektorernas positiva besked om skolans deltagan-de i studien ombads denne att utse sig själv eller någon kollega till ansvarig för det praktiska genomförandet av enkätundersökningen vid skolan. Några veckor efter det att ett tillräckligt stort antal skolor valt att delta i studien mottog skolornas utsedda kontaktpersoner person-liga informationsbrev för vidare distribution till lärare, elever och deras föräldrar och rektorer, samt detaljerade instruktioner beträf-fande enkätundersökningens genomförande. De personliga infor-mationsbreven innehöll information om studien samt användar-namn och lösenord för åtkomst till webbformuläret. Antalet deltagande respondenter vid varje skola begränsades till maximalt 1 rektor, 60 lärare, 60 elever och 60 föräldrar. Detta tak valdes för att underlätta distributionen av informationsbreven och för att hålla enkätundersökningen på en hanterbar nivå för skolor-na. Deltagande personer i varje respondentkategori besvarade enkäter riktade till den egna kategorin. Bland de skolor med den högsta svarsfrekvensen lottades åtta stycken projektorer ut, sponsrade av InFocus® Corporation12. Följande skolor vann en projektor:

• Kauppis-Heikin koulu, Peltosalmi, Finland • Kaarilan koulu, Tammerfors, Finland • Kallingeskolan LM, Kallinge, Sverige • Malmö Borgarskola, Malmö, Sverige • Averøy ungdomsskole, Averøy, Norge • Verket skole, Moss, Norge • Uhre Skole, Brande, Danmark • Blovstrød Skole, Allerød, Danmark

12 InFocus® Corporation tillverkar projektorer anpassade för utbildningssektorn.

Tidplan för enkät-

undersökningen


Resultaten av studien finns tillgängliga på medverkande departe-ments och myndigheters webbsidor, samt på Ramböll Manage-ments hemsida.

Respondenterna i enkätundersökningen

Sammanlagt har fler än 8000 personer med olika uppfattningar om effekterna av IT deltagit i E-learning Nordic 2006:

• 183 rektorer • 1312 lärare • 5023 elever • 1876 föräldrar

I studien har olika åtgärder vidtagits för att uppnå en så hög svarsfrekvens som möjligt. För att inledningsvis motivera rektorer-na att fatta ett positivt beslut om skolans deltagande i studien, framfördes följande incitament:

• Skolor med den högsta svarsfrekvensen hade möjlighet att vinna en projektor.

• Deltagande skolor skulle få slutrapporten på posten. • Skolan skulle få en redogörelse för dess placering i förhål-

lande till andra skolor. • Som hjälp till lärarna utarbetade Ramböll Management in-

formationsmaterial om genomförandet av enkätundersök-ningar i allmänhet och som lärarna kunde använda i under-visningen.

Efter enkätundersökningens inledande vidtogs olika åtgärder för att förmå personer som ännu inte, vid vissa tidpunkter, besvarat enkäten att göra så:

• Skolornas kontaktpersoner mottog påminnelsebrev per e-post. I samband med detta förlängdes även sista svarsdag.

• Kontaktpersonerna kontaktades per telefon för att ytterliga-re påminna dem om vikten av att deras kollegor besvarade enkäten.

• Kontaktpersonerna ombads meddela deltagande lärares e-postadresser till Ramböll Management (det var framförallt bland lärarna som det fanns behov av fler respondenter). Denna insats försåg Ramböll Management med e-post-adresser till 869 lärare. Enkäter skickades sedan direkt till de lärare som ännu inte besvarat enkäten.

Åtgärder för att uppnå högsta möjliga svarsfrekvens


Den statistiska osäkerheten i respondenternas svar och respondentkategoriernas representativitet

I syfte att fastställa huruvida respondenterna i enkätundersök-ningen är representativa för hela populationen av rektorer, lärare, elever och föräldrar, har ett antal kontroller utförts. Till att börja med ställdes antalet respondenter i enkätundersök-ningen i förhållande till det totala antalet personer som bjudits in att delta i enkätundersökningen (svarsfrekvens).

87%

26%

52%

21%

70%

30%

43%

17%

77%

28%

52%

14%

86%

27%

43%

18%

82%

28%

48%

18%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skolledare

Lärare

Elever

Föräldrar

Finland

Sverige

Norge

Danmark

Totalt

© E-learning Nordic 2006 Figur 41: Svarsfrekvens per respondentkategori och land

218

1227

330300

793

311473

1877

765

48322

1126470

402669

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

Skolledare Lärare Elever Föräldrar


© E-learning Nordic 2006 Figur 42: Antalet respondenter som deltagit i enkätundersökningen uppdelade enligt respondentkategori och land

Svarsfrekvenser per kategori

och land

Antal respondenter per kategori

och land


Därefter noterades att det fanns skillnader beträffande hur många respondenter som slutligen fyllt i enkätformulären i olika länder och på olika skolnivåer. För att undvika att ett särskilt högt eller lågt antal respondenter i ett land eller på en skolnivå skulle kom-ma att snedvrida de övergripande resultaten har svarsdata viktats. Årskurs fem i Danmark har här använts som bas. Om man således tittar på fördelningen mellan länderna ser man att alla fyra länder representerar 25 procent av urvalet. På samma sätt kan man notera att varje årskurs utgör 33 procent av urvalet. Baserat på ovanstående beräknades den statistiska osäkerheten för varje respondentkategori. För ändamålet har ett konfidensin-tervall på 95 procent använts, vilket innebär att resultaten i 95 fall av 100 ligger inom detta intervall. Totalt

Rektorer Lärare Föräldrar Elever

Antal svar 184 1313 1876 5023

Procentdel 50% 50% 50% 50%

Osäkerhet i procent +/- 7,2% 2,7% 2,3% 1,4%

Figur 43: Generell statistisk osäkerhet

Osäkerheten varierar beroende på hur svaren fördelas på under-sökningsvariabeln. Osäkerheten är som störst om 50 procent väl-jer ett givet svarsalternativ och därför är beräkningarna gjorda med utgångspunkt i denna premiss. Osäkerheten och svarsfrekvensen varierar vidare för de olika re-spondentkategorierna, varför resultaten för varje kategori måste bedömas separat. Svarsfrekvensen för rektorerna är mycket hög (i genomsnitt 82 procent). Eftersom det är denna kategori som i första hand fattade beslut om skolans deltagande i studien och därför måste betraktas som den mest hängivna, är den höga svarsfrekvensen förväntad. Även om svarsfrekvensen bland rektorerna är hög är det totala antalet deltagande skolor – och därigenom också antalet rektorer – begränsat (N=183). Därför är, som framgår av tabellerna ovan och nedan, osäkerheten i resultaten väldigt hög. Detta innebär att svaren (resultaten) från rektorerna och variationen i dessa har granskats med kritiska ögon i resultatanalysen.

Viktning av data

Generell statistisk osäkerhet

Statistisk osäkerhet för rektorer och bedömning av representativitet


Rektorer


Antal svar 69 26 41 48

Procentdel 50% 50% 50% 50%


Grundskola/

årskurs 5 Grundskola/

årskurs 8 Gymnasieskola/

årskurs 2

Antal svar 56 68 60

Procentdel 50% 50% 50%

Osäkerhet i procent +/- 13,1% 11,9% 12,7%

Figur 44: Statistisk osäkerhet för rektorer i deltagande länder och på skolnivå

“Genomsnittsrektorn” i enkätundersökningen är man, över 50 år gammal och med mer än sex års yrkeserfarenhet. Det har inte va-rit möjligt att samla in statistisk information angående kön, ålder eller antal yrkesverksamma år som rektor för hela populationen av rektorer i de deltagande länderna i syfte att fastställa deltagande rektorers representativitet. Deltagande rektorer bedöms dock, på basis av att deltagande skolor är representativa i förhållande till urvalskriterierna (land, geografiskt område och årskurs), vara re-presentativa för hela populationen. Svarsfrekvensen bland lärarna är endast 28 procent, vilket inte är tillfredsställande. En låg svarsfrekvens bland lärarna kunde i viss utsträckning förväntas eftersom andra enkätundersökningar uppvi-sat liknande tendenser. Därför vidtogs också olika åtgärder för att motivera och uppmuntra lärarna att delta, så som presenterats tidigare i kapitlet. Insatserna visade sig dock inte vara tillräckliga för att uppnå en acceptabel svarsfrekvens. Väl medvetna om utmaningen att få så många lärare som möjligt att besvara enkäten, använde Ramböll Management också en an-nan strategi för att säkerställa validiteten. Denna strategi gick ut på att bjuda in ett store urval lärare att delta i enkätundersökning-en. Detta gjordes för att kompensera för en situation där svarsfre-kvensen stannade på en för låg nivå – i ett sådant fall skulle det totala antalet deltagande lärare ändå vara så pass högt, att osä-kerheten i svaren kunde minimeras. Valet av strategi visade sig vara lyckat. Det totala antalet lärare som deltagit i enkätundersök-ningen är 1312, vilket är ett tillfredsställande antal respondenter.

Statistisk osäkerhet för

lärare och bedömning av

representativitet


Lärare


Antal svar 473 300 218 322

Procentdel 50% 50% 50% 50%


Grundskola/



årskurs 2

Antal svar 147 497 669



Figur 45: Statistisk osäkerhet för lärare i deltagande länder och på skolnivå

För att bedöma huruvida de lärare som svarat på enkäten i under-sökningen kan anses vara representativa för hela lärarpopulatio-nen jämfördes deltagande lärares ”profil” (ålder och kön) med uppgifter i OECD-rapporten Education at a glance (2005).13 Varia-tionerna beträffande kön på olika skolnivåer ryms inom den beräk-nade osäkerheten, undantaget en mindre överrepresentation av kvinnliga lärare i norska gymnasieskolor. Med avseende på ålder finns det en mindre överrepresentation av lärare under 40 år i svenska, norska och danska grundskolor, på bekostnad av lärare äldre än 50 år. Det omvända förhållandet råder beträffande gym-nasieskolorna; här är lärare över 50 år något överrepresenterade.14 En faktor som bör tas i beaktande i sammanhanget är att enkäten var webbaserad och att detta kan innebära att det är de mest “IT-entusiastiska” lärarna som tagit sig tid att besvara enkätfrågorna. Vidare är det tänkbart att möjligheten för lärarna att besvara en-käten i hemmet inneburit att fler lärare med tillgång till dator och Internetuppkoppling hemma besvarat enkäten. Om dessa faktorer tas i beaktande kan det tänkas att det finns en överrepresentation av IT-entusiaster bland respondenterna. För att testa denna hypo-tes skulle Ramböll Management ha velat jämföra tillgången till dator och Internet i hemmet bland respondenterna med lärare i allmänhet. Sådana uppgifter finns dock inte tillgängliga. Istället har hela befolkningens tillgång till Internet i hemmet i de olika län-derna jämförts med deltagande lärare.

13 Education at a glance 2005/ indicator D7. Observera att uppgifterna i 2005 års utgåva avser år 2003. 14 Säkerställda uppgifter om åldersfördelningen i danska gymnasieskolor har inte hittats.


54%

72%

60%

75%79%

90% 88%

97%

0%

20%

40%

60%

80%

100%


Nationellt genomsnitt Lärare© E-learning Nordic 2006 Figur 46: Nationellt genomsnitt avseende tillgång till Internet i hemmet enligt ”Nordic Information Society Statistics 2005” och för lärare som deltagit i E-learning Nordic 2006

Figuren ovan visar att lärarna har betydligt större tillgång till Internet i hemmet än genomsnittsbefolkningen i de olika länderna. Ovanstående jämförelse bör dock analyseras djupare. Eftersom de nationella genomsnitten för hushåll med två vuxna med barn är betydligt högre än de genomsnitt som presenteras i figuren ovan, och eftersom 70 procent av lärarna i enkätundersökningen är yng-re än 50 år och därför kan antas ha hemmaboende barn, kan det innebära att det är just denna trend som kan utläsas i figuren. På basis av ovanstående resonemang kan det förväntas att andelen lärare med Internettillgång i hemmet i den totala lärarpopulationen är något lägre, men ändå hög. Om dessa omständigheter tas i beaktande verkar tendensen vara att det finns en viss överrepresentation av lärare med Internet-uppkoppling i hemmet, dock inte fullt så stark som enligt inledan-de betraktningar. Det bör ändock framhållas att det är troligt att det finns en viss överrepresentation av IT-entusiaster bland respondenterna. Denna bias kan i sin tur leda till en övertolkning av IT:s effekter. Detta förhållande har tagits i beaktande i resul-tatanalysen och bör även hållas i minnet vid läsning av rapporten. Närapå hälften av eleverna har besvarat enkäten, det vill säga fler än 5000. Med beaktande av att lärarna varit tvungna att låta eleverna besvara enkäten under en begränsad tidsperiod görs be-dömningen att svarsfrekvensen är acceptabel, samtidigt som den statistiska osäkerheten i svaren är låg.

Statistisk osäkerhet för

elever och bedömning av

representativitet


Elever


Antal svar 1877 793 1227 1126

Procentdel 50% 50% 50% 50%


Grundskola/



årskurs 2

Antal svar 1190 2377 1456



Figur 47: Statistisk osäkerhet för elever i deltagande länder och på skolnivå

Om man ser till elevernas bakgrundskarakteristika kan man notera att lika många pojkar som flickor besvarat enkäten. Detta indike-rar att det är hela klasser som besvarat enkäten och inte endast IT-entusiastiska pojkar. Det kan vidare konstateras, att eftersom deltagande skolor bedömts vara representativa bedöms också ele-verna vara så beträffande land, geografiskt område och skolnivå. Svarsfrekvensen bland föräldrarna är låg – endast 18 procent av föräldrarna har besvarat enkäten, vilket inte kan betraktas som tillfredsställande. Det stora urvalet gör emellertid att så många som 1876 föräldrar deltagit i undersökningen, vilket får anses vara ett tillräckligt högt antal. Föräldrar


Antal svar 765 311 330 470

Procentdel 50% 50% 50% 50%


Grundskola/



årskurs 2

Antal svar 492 725 659



Figur 48: Statistisk osäkerhet för föräldrar i deltagande länder och på skolnivå

Av deltagande föräldrar är två av tre kvinnor. Något fler föräldrar till barn i grundskolan än gymnasieskolan har besvarat enkäten. Detta måste dock ses som ofrånkomligt eftersom föräldrar till barn i grundskolan kan förväntas vara mer involverade i barnens skol-gång och skola.

Statistisk osäkerhet för föräldrar och bedömning av representativitet


Den omständigheten att ifyllandet av enkäten krävde tillgång till Internet kan ha orsakat bias i urvalet såtillvida att fler föräldrar med större ekonomiska (innehav av dator hemma eller ett jobb med tillgång till Internet) och personliga resurser (motivera sig själv att delta) besvarat enkäten. Detta innebär att föräldrarnas svar och de resultat som presente-ras med anledning av dessa måste betraktas som mindre tillförlit-liga rent statistiskt, något som också tagits i beaktande i resultat-analysen. Resultaten har till exempel använts mer sparsamt i ana-lysen. Läsaren bör därför ha detta i åtanke vid genomläsning av rapporten och de resultat som presenteras. Slutligen har enkätresultaten presenterats för rektorer, lärare, ele-ver, föräldrar och kommunrepresentanter under skolbesöken (se nedan) där deltagarna ombetts bedöma representativiteten i resul-taten. Skolbesöken ger inga indikationer på att resultaten i all-mänhet inte skulle vara representativa.

Skolbesök – möjlighet att bedöma, fördjupa och vinkla enkätundersökningens resultat

I tillägg till enkätundersökningen genomfördes 12 skolbesök (tre i varje land). Följande skolor besöktes:

• Jokelan yläaste, grundskola i Finland • Oulun lyseon lukio, gymnasieskola i Finland • Borgå Gymnasium, gymnasieskola i Finland • Mörbyskolan, grundskola i Sverige • Oxhagsskolan, grundskola i Sverige • Rodengymnasiet, gymnasieskola i Sverige • Oslo Montessori Skole, grundskola i Norge • Averøy ungdomsskole, grundskola i Norge • Knarvik vidaregåande skule, gymnasieskola i Norge • Langmarkskolen, grundskola i Danmark • Århus Statsgymnasium, gymnasieskola i Danmark • Greve Gymnasium, gymnasieskola i Danmark.

Skolorna valdes ut bland de 224 deltagande skolorna utifrån olika karakteristika i IT-användningen. Huvudsyftet med skolbesöken var att fördjupa och vinkla enkätun-dersökningens resultat, framförallt med avseende på olika effekt-områden. De ”huvudtrender” som enkätundersökningens resultat visade på fördjupades under skolbesöken.

Allmän bedömning av

representa-tiviteten

Fördjupning och vinkling av

enkätunder-sökningens

resultat


Under skolbesöken intervjuades rektorer, lärare, elever och föräld-rar. I tillägg genomfördes också intervjuer med kommunrepresen-tanter och skolornas IT-ansvariga. Kommunrepresentanter, IT-ansvariga och rektorer intervjuades individuellt, medan gruppintervjuer användes för övriga kategorier. Resultaten från skolbesöken har använts för att bedöma och för-djupa enkätundersökningens resultat, men också som underlag för de exempel som finns presenterade i de gråtonade rutorna genom hela rapporten.


10. Källförteckning

Myndigheterna och organisationerna bakom E-learning Nordic 2006

Utbildningsstyrelsen i Finland http://www.oph.fi Myndigheten for skolutveckling, Sverige http://www.skolutveckling.se Kunnskapsdepartementet, Norge http://odin.dep.no/kd Undervisningsministeriet, Danmark http://www.uvm.dk Ramböll Management http://www.ramboll-management.com

Litteratur

Andresen, Bent B. (2003): Læringsscenarier – hvor it gør en forskel, Malling Beck A/S

Armstrong, Thomas (2003): Mange intelligenser i klasseværelset, ISBN: 87-981179-1-2

Babbie, Earl (1992): The practice of social research

Becta (2003b): Primary Schools – ICT and standards: An analysis of national data from Ofsted and QCA

Danmarks Evalueringsinstitutut (2005): It på de gymnasiale uddannelser, ISBN: 87-7958-241-9

DeVaus, David (2002): Surveys in Social Research, 5th Ed London, Routledge

DfES (2003a) ”ImpaCT2”. Olika forskningsprojekt. Rapporter kan laddas ner från http://www.impacttwo.com/ or http://www.becta.org.uk/research/research.cfm?section=1&id=539

DfES (2003c): The big pICTure: The Impact of ICT on Attainment, Motivation and Learning’


Dunn, Rita (2003): Artikelsamling om læringsstile (originaltitel: “Everything you need to successfully implement a learning-style instructional program”), ISBN 87-7281-118-8

Dunn, Rita (2004): Læringsstiler grunnbok i Dunn og Dunns læringsstilmodell, ISBN 8215006310

EPPI-Centre (2003): A systematic review of the impact on students and teachers of the use of ICT for assessment of creative and critical thinking skills

Eurodice (2004): Key Data on Information and Communication Technology in Schools in Europe. 2004 Edition, ISBN: 2-87116-370-7

Gardner, Howard (1993): Frames of mind: the theory of multiple intelligences, ISBN 000686290

Gardner, Howard (2003): Multiple intelligences: the theory in practice, ISBN 0-465-01821-1

Harrison, C et al (2003): ImpaCT2: The Impact of Information and Communication Technologies on Pupil Learning and Attainment, DfES

Hayward et al (2003): Young People and ICT 2002, en rapport till “Department for Education and Skills”, Storbritannien

Kløvstad, Vibeke & Tove Kristiansen (2004): ITU Monitor. Skolens digitale tilstand 2003, ISBN: 82-7947-024-7

Kristensen, Tove (2004): Digital kjønnskiller? En rapport om kjønn og IKT, Utdannings- og Forskningsdepartementet McDavid, James & Laura R. L. Hawthorn (2006) Program evaluation & performance measurement

Moser, C.A & Kalton G. (1971): Survey Methods in Social Investigation, 2nd Ed, Ashgate

Newhouse, Paul (2002): The IMPACT of ICT on LEARNING and TEACHING, Literature Review

Nordic Council of Ministers (2005): Nordic Information Society Statistics 2005, ISBN 92-893-1200-9

OECD (2005): Education at a glance

OECD (2006): Are students ready for a technology-rich world? ISBN 92-64-03608-3


Oslo Kommune, Utdanningsetaten (2004) Prosjekt IKT i flerkulturelle skoler – et statlig og kommunalt samarbeid om IKT i utdanningen, http://www.utdanningsetaten.oslo.kommune.no/getfile.php/Utdanningsetten/Internett/Dokumenter/dokument/satsningsomrxder/hovedrapport.pdf

SAFT (Safety Awareness Facts and Tools (2006): Forældreundersøkelsen 2006, http://www.saftonline.no/vedlegg/2767/ SAFT_foreldreundersokelse_2006.pdf

Stern, Elliot (ed.) (2005): Evaluation research methods I-IV

E-learning Nordic 2006 De nordiska länderna betraktas som världsledande på området IT i undervisningen. Ända sedan det tidiga 1990-talet har de nordiska länderna investerat ekonomiska och personella resurser för att kunna dra nytta av användningen av IT i undervisningen. Detta grundar sig på den starka tron att IT inte enbart är ett användbart verktyg i näringsli-vet utan också ett nödvändigt kommunikationsverktyg som kan förbättra utbildningskvaliteten avsevärt. Det finns emellertid en brist på mätbara belägg som kan demonstrera de övergripande effekterna av IT i undervisningen. Det har inte genomförts några nordiska studier där denna huvudfråga undersökts på en övergripande nivå förrän nu. E-learning Nordic 2006 är den första samnordiska studien som är specifikt inriktad på IT:s effekter i undervisningen. Studien genomfördes i Danmark, Finland, Norge och Sverige och fler än 8 000 personer – elever, lärare, rektorer och föräldrar i grund- och gymnasieskola – har deltagit. Studien presenterar viktiga svar på de stora frågorna: Vad är den faktiska avkastningen på investeringar i IT i undervisningen? Vilka utbildningsmässiga utmaningar står de nordiska länderna inför i en globaliserad värld? Studien E-learning Nordic 2006 utformades och lanserades genom ett samarbete mellan finska Utbildningsstyrelsen, svenska Myndigheten för Skolutveckling, norska Kunnskapsdepartementet, danska Undervis-ningsministeriet, samt Ramböll Management. För studiens genomföran-de svarade Ramböll Management.

Documents

E-learning Nordic 2006--- - Opetushallitus - Etusivu publikation får endast reproduceras och citeras om källan anges. ISBN 87-89227-40-9 Redaktion: Sanya Gertsen Pedersen, Per Malmberg,