Eget Företag Mentor nr 4 -11

Eget Företag | 1

Mentorskap

Mentorskap - En lysande idé!

Lär dig affärsmingla!

NR 4 2011 Pris 35 kr

Mentorskap - ett recept på framgång

Eget f Bilaga host 11 mentorskap.indd 1 2012-02-14 15:02

2 | Eget Företag

NyföretagarCentrum

Här finns vi!

BLEKINGE LÄNKarlshamnKarlskronaOlofströmRonneby

DALARNAS LÄNAvestaBorlängeFalunGagnefLudvikaSmedjebackenSäter

GÄVLEBORGS LÄNBollnäsGävleHoforsHudiksvallNordanstigOckelboSandvikenSöderhamn

HALLANDS LÄNFalkenbergHalmstadHylteKungsbackaLaholmVarberg

JÄMTLANDS LÄNKrokomÖstersund

JÖNKÖPINGS LÄNHaboJönköpingVetlanda

KRONOBERGS LÄNAlvestaLesseboLjungbyTingsrydVäxjöÄlmhult

NORRBOTTENS LÄNLuleå

SKÅNE LÄNBjuvBromöllaBurlövBåstadEslövHelsingborgHässleholmHöganäsKlippanKristianstadKävlingeLandskronaLommaLundMalmöOsbySimrishamnSjöboSkurupStaffanstorp

SvalövSvedalaTomelillaTrelleborgVellingeYstadÅstorpÄngelholmÖrkelljungaÖstra Göinge

STOCKHOLMS LÄNBotkyrkaDanderydEkeröHaningeHuddingeJärfällaLidingöNackaNorrtäljeNykvarnNynäshamnRinkeby-KistaSalemSigtunaSollentunaSolnaStockholmSundbybergSödertäljeTyresöTäbyUpplands-BroUpplands VäsbyVallentunaVaxholmVärmdö

ÖsteråkerVästerort (Vällingby)

SÖDERMANLANDS LÄNEskilstunaFlenGnestaKatrineholmNyköpingOxelösundSträngnäsTrosaVingåker

UPPSALA LÄNEnköpingHåboKnivstaTierpUppsalaÄlvkarlebyÖsthammar

VÄRMLANDS LÄNFilipstadForshagaHammaröKarlstadKristinehamnStorfors

VÄSTERBOTTENS LÄNSkellefteåUmeå

VÄSTERNORRLANDS LÄNSundsvallTimrå

ÅngeÖrnsköldsvik

VÄSTMANLANDS LÄNHallstahammarSalaSurahammarVästerås

VÄSTRA GÖTALANDS LÄNAleBengtsforsBollebygdBoråsDals-EdEssungaFalköpingFärgelandaGrästorpGöteneHerrljungaHjoHärrydaKarlsborgKungälvLerumLidköpingLilla EdetLysekilMariestadMarkMellerudMunkedalOrustSkaraSkövdeSotenäsStrömstad

SvenljungaTanumTibroTidaholmTranemoTrollhättanTörebodaUddevallaUlricehamnVaraVårgårdaVänersborgÅmål

ÖREBRO LÄNAskersundDegerforsHallsbergKarlskogaKumlaLaxå

ÖSTERGÖTLANDS LÄNBoxholmFinspångKindaLinköpingMjölbyMotalaNorrköpingSöderköpingVadstenaÖdeshög

NyföretagarCentrum ger dig kostnadsfri rådgivning när du vill starta och driva företag!Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Har du en affärsidé? Leta då upp din hemkommun i listan nedan och hör av dig redan i dag!

Du hittar alla kontaktuppgifter på www.nyforetagarcentrum.se


Eget Företag | 3

Utges avNyföretagarCentrum Sverige

AdressSkeppsbron 22111 30 Stockholm

Tel08-14 44 00

Fax08-21 14 54

Webbplatswww.nyforetagarcentrum.sewww.mentoregetforetag.se

Ansvarig utgivareHarry Goldman

RedaktionschefMats Evergren

ChefredaktörJosefin Hildinge

AdBroncoProd HB

RedaktionJohan Tamm

MedarbetareIngela Bjurenborg

Produktion BroncoProd HB

TryckFace One AB

OmslagsfotoIngela Bjurenborg

IllustrationerTove Hennix

V i hoppas att just du genom denna tidning ska inspireras till att starta eget. Samtidigt vill vi visa dig att det blir lättare att komma igång, och att du snabbare kan nå lönsamhet och framgång med stöd av

en mentor.Sedan 2006 driver NyföretagarCentrum programmet Mentor Eget Företag.

Hos oss kan du som är i uppstartsfas få en mentor som coachar, hjälper och bju-der på sig själv och sitt nätverk.

Varje mentor – adept följs åt under ett års tid och erfarenheterna från detta projekt är mycket goda. Mätningar visar att vi har en nöjdhetsgrad kring 90 pro-cent, vilket är oerhört roligt samtidigt som det talar om att vårt koncept verkligen fungerar.

Våra mentorer är mycket kompetenta personer med stor erfarenhet och brett nätverk. Våra adepter är engagerade entreprenörer som med stark vilja och energi arbetar för att kunna uppfylla sin dröm om ett eget företag.

Mentorprogrammet finns i hela landet. Du som funderar på att starta företag och känner att en mentor vore ett bra stöd i processen ska ta kontakt med ditt lokala NyföretagarCentrum. Kontaktuppgifter hittar du på www.nyforetagarcen-trum.se.

Välkommen att ansöka!

Josefin HildingeNyföretagarCentrum SverigeProjektledare för Mentor Eget Företag

Mentorskap

Ledaren

PS. Har du tips eller uppslag inför nästa nummer, mejla mig gärna,[email protected]

– en kickstart för dig och ditt företag!

SvenljungaTanumTibroTidaholmTranemoTrollhättanTörebodaUddevallaUlricehamnVaraVårgårdaVänersborgÅmål

ÖREBRO LÄNAskersundDegerforsHallsbergKarlskogaKumlaLaxå

ÖSTERGÖTLANDS LÄNBoxholmFinspångKindaLinköpingMjölbyMotalaNorrköpingSöderköpingVadstenaÖdeshög


Mentorskap

Vad är mentorskap?Mentorskap är idag ett populärt uttryck som används mycket flitigt. Vi är vana vid att använda mentorskap för nästan allt som har med någon form av lärande att göra. Men vad är det egentligen som ligger bakom definitionen av mentorskap?

Text: Ewa BruceBild: Istock

B egreppet mentor kommer från den grekiska mytologin och bokverket Odysséen. Odysseus

var kung av hemön Ithaka där han levde tillsammans med sin fru Penelope och so-nen Telemachos. En dag är dock Odysseus tvungen att ge sig ut i krig mot Troja och lämna fru och son. Han kom att bli borta i hela 10 år.

Under sin frånvaro ville han ha en beskyd-dare till hemmet. Lotten föll på barndoms-vännen Mentor som skulle vårda hushållet och uppfostra Telemachos. Det är alltså från personen Mentor som ordet har sitt ursprung och inte i ett beteende eller liknande.

I antikens Grekland var det vanligt före-kommande att föräldrar till en son försökte hitta en förebild som denne kunde lära av. Förebilden var en äldre man som förmedlade kunskap, färdigheter, kultur och värderingar. Det var under den här tiden allmänt känt att det var mycket lättare att ta in kunskap om den kom från en beundrad person.

Mentorskapet är en form av lärande för alla inblandade. Vi definierar mentorskap som en metodik där en person (mentor) med andra synsätt än ens egna agerar bollplank åt en annan person (adept) för att vidga den personens synsätt och därmed utveckling. Ett fungerande mentorskap leder till att båda parterna utvecklas, men adepten står hela ti-den i fokus.

Mentorns viktigaste verktyg är förmågan att kunna ställa rätt frågor vid rätt tillfälle och sedan att lyssna och kunna tolka både det som sägs och inte sägs. Det är adeptens behov, förväntningar och mål som hela ti-den styr. Det handlar alltså främst om att ge adepten vägledning och inspiration och inte att komma med råd eller konkreta för-

slag. När adepten har identifierat ett ämne ska mentor i stället ställa frågor, ur olika synvinklar och perspektiv till dess adepten får en aha-upplevelse och själv inser vad som är frågeställningens egentliga kär-na. Då kan en diskussion kring tänk-bara lösningar ta vid. Mentorn ställer ofta upp på ideell basis och tar inte betalt men tar då heller inte något juridiskt an-svar.

Mentorskapets metod är med andra ord dialo-gen. Syftet är att utveckla adeptens ”problemlös-ningsförmåga”. Men tyngd-punkten bör förstås ligga på möjlig-heter och inte på problem. Vad är då definitionen för mentorskapet inom programmet Mentor Eget Före-tag? Vi definierar det enligt föl-jande:

”Mentorskap för nyföreta-gare är när en person (men-tor) med längre erfarenhet från näringsliv och/eller företa-gande agerar bollplank åt en bli-vande eller nystartad företagare (adept). Detta gör mentorn på ide-ella grunder i syfte att få adepten och adeptens företag att växa, vilket i sin tur får Sveriges företagande att växa.

4 | Eget Företag


Eget Företag | 5

Om Mentor Eget FöretagMånga nyföretagare vill ha en mentor för att utveckla sig själva och sina företag både långsiktigt och livskraftigt. Men det är få förunnat att hitta en mentor på egen hand. NyföretagarCentrum driver Mentor Eget Företag, ett nationellt program för mentorskap, som ett komplement till den ordinarie rådgivningen. Programmet, som är kostnadsfritt, löper under ett år och finns över hela landet.

Text: Josefin HildingeFoto: Ingela Bjurenborg

P rogrammet innebär att nyföreta-gare får tillgång till en mentor, som bidrar med sina erfarenhe-

ter och sitt nätverk på ideell basis. Därigenom kan företagsstarten underlättas och lönsamhet och framgång i det nya företaget komma snab-bare. Något som både internationell och svensk forskning visar. Mentorprogrammet pågår un-der ett år. Adepten och mentorn träffas minst en gång i månaden i ungefär två timmar per gång. Alla mentorer och adepter i en region inbjuds också till gemensamma nätverksträffar.

NyföretagarCentrum har sedan 2006 årligen arrangerat mentorprogram för nyföretagare. Programmet förstärktes under 2007 och kom-pletterades dessutom med en extrasatsning för enbart kvinnliga entreprenörer. Under åren har även separata satsningar gjorts för företagare med utländsk bakgrund, vårdföretagare och företagande inom kreativa näringar.

För varje programomgång har CMA Re-search AB i Linköping genomfört en kund-undersökning. Genom årliga telefonintervjuer med adepter och mentorer mäts helhetsattity-

den till programmet. Våra blivande företagare instämmer i hög grad i att en mentor ger ett nystartat företag möjlighet att utvecklas snab-bare än utan mentor. I 2010 års undersökning är det 84 procent som har den uppfattningen.

Nästan alla uppger att de kan tänka sig att rekommendera programmet till en kollega eller annan företagare. Över 90 procent av deltagarna har sagt detta sedan starten. En mycket hög andel av mentorerna kan även tänka sig att fortsätta vara mentor, vilket är glädjande.

Mentor Eget Företag

Mentorn Christer Hagström i samtal med en av besökarna på mässan Eget Företag 2011


Triplex

6 | Eget Företag

När Robert Kullenberg kom med i mentorprogrammet hos NyföretagarCentrum Skåne Nordväst var hans tanke att ha sitt ”lampföretag” på fritiden. Efter året med Stig Löf hade han sagt upp sig, för att starta egen konsultverksamhet samtidigt som han utvecklade den ursprungliga företagsidén på fritiden.

Text: Josefin HildingeFoto: Ulrika Kullenberg

Mentorskap – en lysande idé!

Robert Kullenberg är maskining-enjör och jobbade tidigare som konsult i 10 år, men med tiden

började han känna en längtan efter att få göra något eget.

– Jag hade massor av idéer och under 2009 hade jag skapat mig förutsättningar att kunna ta tjänstledigt i ett halvår. Då började jag sätta ihop en affärsidé kring framtagningen av rit-ningar och prototyper till en designlampa som jag bestämt mig för att återta i produktion. Produkten kändes klockren och min bakgrund var perfekt för det här projektet, säger Robert.

Lampan heter Triplex och är en industri-lampa i plåt ritad av JP Johansson, mannen bakom skiftnyckeln och rörtången. På Nyföre-tagarCentrum Skåne Nordväst fick Robert en förfrågan om han ville delta i deras mentor-program och mentorn Stig Löf kom in i bilden.

– Triplexlampan slutade tillverkas vid Tri-plexfabriken i slutet på 1950-talet och för att få rätten att återuppta lampan i produktion var jag tvungen att hitta upphovsrättsinneha-varen, och med stor hjälp från JP Johansson museum i Enköping identifierades arving-arna.

– Förhandlingarna med dem drog ut på tiden och Stig var där ett stort stöd. Detta var ett

nytt område för mig och Stig kunde då hjälpa mig på ett bra sätt genom att se vad som var rimligt och inte och utifrån det ta nästa steg.

Totalt har Robert arbetat med att få upp-hovsrätten i två år för att kunna återta Triplex i produktion.

– Processen drog ut på tiden så mycket att jag var beredd att börja jobba igen då tjänst-ledigheten led mot sitt slut i väntan på att för-handlingen om upphovsrätt skulle komma till ett avslut.

Lösningen blev istället, efter diskussioner med Stig, att Robert sa upp sig och startade ett eget konsultföretag tills vidare. Genom starten av Mackapär AB kan han både försörja sig själv och finansiera den första serien av Triplex Lamp.

– Stig fick mig att öppna ögonen för ett an-dra ben för bolaget att stå på då upphovsrätts-förhandlingarna drog ut på tiden. Jag vågade ta steget i och med stödet från Stig och idag undrar jag varför jag inte gjorde det tidigare!

– Idag drar jag in tillräckligt med pengar för att kunna leva på mitt bolag och dessutom finansiera serie 1 av lampan (utvecklings-kostnader, prototyper, CE- och S-märkning, kostnad för upphovsrätt o.s.v.) utan att behöva låna några pengar. Det känns som ett bärande

koncept som gör att jag kan utveckla och fi-nansiera min vision. Ibland är man så fokuse-rad på målet att man inte ser alternativa vä-gar, här har min mentor haft en stor inverkan.

– Stig är en stabil och jordnära person som man kan fråga om vad som helst. Det han inte vet eller kan svara på tar han reda tills vi ses eller hörs nästa gång. Hans kunskaper som re-visor har också varit väldigt användbara. Han inspirerar, uppmuntrar och får mig att tänka i nya banor samt se saker ur nya synvinklar, säger Robert.

– Dessutom är han genuint intresserad av min produkt vilket är viktigt för mitt förtro-ende för honom. Det är skönt med en opar-tisk person som kan se på det här utifrån. Stig kunde även hjälpa mig med prissättning och arvode i mitt nya bolag för att jag skulle kun-na plocka ut en rimlig lön.

Robert säger sig ha blivit mer öppen som person efter mentorprogrammet. På nätverks-träffarna har de minglat och i och med sitt fö-retag kommer han idag ut i andra situationer än han tidigare gjort.

– Nu är det ju jag som måste förhandla och prata med kunder. Idag måste jag ju sköta och ha koll på allt själv. Men allt det har bara stärkt mig som person.


Att affärsmingla lätt och rätt!

Ett Affärsmingel kan vara genvägen både till goda affärer och till ett branschöverskridande nätverk. Om du som företagare kan presentera dig själv och ditt företag på ett strukturerat och säljande sätt kan det leda till nya affärsrelationer. Det har flera NyföretagarCentrum tagit fasta på och anordnat mingelskolor på sina nätverksträffar.

Text: Josefin Hildinge Foto: Arkivbild

A lla företagare behöver lära sig att affärsmingla – och inte minst nyföretagare. Att mingla är

både roligt, lätt och snabbt. Att affärsmingla är allra enklast – alla som är där vill skapa nya kontakter. Hemligheten är att skaffa sig de rätta verktygen för att våga mingla och för att göra det på ett affärsmässigt effektivt sätt. Konsten är att få folk att tycka att just du är intressant. Det kan du exempelvis göra genom att undvika att andra direkt kan pla-cera in dig i ett förutbestämt fack.

Elevator speechEtt hett tips är då att inte direkt säga vilken titel du har utan istället förklara ditt yrke. Det gör att din samtalspartner blir mer in-tresserad samtidigt som det skapar en mer spännande bild av dig som person. Det är detta som brukar gå under benämningen ”elevator speech”. Genom en kort och slag-kraftig presentation av dig själv och ditt fö-retag undviker du ovanstående dilemma och tvingar din samtalspartner att vilja veta mer. Det ska helst inte ta längre tid än att åka hiss mellan två våningar, därav uttrycket.

Att ge och taMinglandet är också en fråga om givande och tagande. Det gäller att så snabbt som

möjligt förmedla vem du är och vad du kan ge samtidigt som det gäller att ta reda på vem motparten är och vad hon eller han kan erbjuda just dig. Genom att snabbt klargöra det ser parterna om de kan ha något utbyte av varandra. Många upplever att det är svårt att bryta upp ett samtal på ett bra sätt. Kanske kan du lösa det genom att presentera personen för någon annan för att sedan själv mingla vidare. Ett annat sätt kan vara att helt enkelt säga ”Det var trevligt att prata med dig. Ha en fortsatt trevlig kväll.” Tänk bara på att göra detta när det är du som har ordet, det inte är speciellt res-pektfullt att avbryta någon som pratar.

Vårda dina kontakterHar du tagit någons visitkort är det även vik-tigt att vårda din nya kontakt genom att höra av dig till denna - gärna redan dagen efter med ett mail. Genom att göra det bekräftar du den andra personen. Ett annat tips är att inte ta en persons visitkort om du vet att ni inte kommer att ha något utbyte av varandra. Ett affärsmingel är ingen tävling i att samla flest visitkort.

Övning ger färdighetGenom att mingla kan du som företagare knyta många värdefulla kontakter samtidigt som du blir uppdaterad om vad som händer i

Eget Företag | 7

både din egen och i andra branscher.Du som vill prova på att mingla ”på riktigt”

söker dig med fördel till en företagarfören-ing på din ort. Försök att i förväg ta reda på vilka som deltar. Kanske är det någon du är speciellt intresserad av att knyta kontakt med. Kom ihåg att ta med dig dina egna visitkort och ta tillfället i akt att umgås och ha kul.

Mingel

• Kom väl förberedd genom att tänka igenom

ditt syfte med minglandet.

• Skapa just ditt unika elevator speech.

• Fastna inte hos en och samma person utan

fortsätt mingla.

• Ha en personlig bank med kontakter som du

generöst kan dela med dig av.

Undvik att:

• Skapa monolog genom att enbart prata om dig

själv och ditt företag. Du är här för att knyta

kontakter inte för att föreläsa.

• Avbryta motparten om det inte är befogat.

• Ta visitkort från personer om du vet att ni inte

kommer att ha något utbyte av varandra.

• Dricka för mycket alkohol om sådant serveras.

Tips


En bra affär

8 | Eget Företag

Mentorskapet blev en bra affär!

Butiken Zymbeeoz på Köpmangatan i Västerås ser vid en första anblick ut som en helt vanlig klädbutik, skillnaden är bara att sortimentet består av begagnade märkeskläder. Carolina Roslund Österberg och Pia Boe Berger har genom sin affärsidé nått en helt ny målgrupp som i normala fall inte köper kläder på second hand.


H är hänger alla plagg på gal-gar och inte i slängda huller om buller i stora trådkorgar,

det här är en exklusiv second hand butik, säger Carolina.

Kollegorna har varit noga med sitt koncept och allt från klädvalen, inredningen och musi-ken i högtalarna är noggrant genomtänkt för att passa in och skapa den rätta känslan.

– När man pratar med folk om secondhand tror folk att det är lite sunkigt, men vi vill visa att det här är skitsnyggt, lyxigt och fräscht. Vi vill att företaget ska stå för en känsla och alla kläder passar därför inte in i vårt koncept, säger Pia

– Jag och min man flyttade hit från Köpen-hamn för tre och ett halvt år sedan. Vi har barn på samma dagis så det var där vi träffades. Sen kände vi ganska snabbt att vi connectade på ett bra sätt, säger Pia

– Du kom ju på själva affärsidén och presen-terade den för mig, säger Carolina. Det måste ha varit i januari 2010 och sedan körde vi igång ganska fort. Vi registrerade företaget i maj och öppnade butiken i oktober så vi har haft öppet i drygt ett år.

– Vi är ju själva tokiga i kläder, skor och väs-kor och i början hade vi köpförbud för annars skulle vi inte kunna bygga upp en butik, skrat-tar Carolina.

NyföretagarCentrum i Västerås hittade Pia på nätet och dit ringde de för att boka in ett möte med rådgivaren Simona Hef för att få presen-tera sig själva och företagsplanen. Hos Nyföre-tagarCentrum blev tjejerna erbjudna en plats i programmet Mentor Eget Företag och mentorn Bill Denham Smith kom in i deras liv.

– Det bästa med Bill har varit hans sätt att ge självförtroende och bekräftelse på att vi tänker rätt och inte är ute på fel spår. Efter som vi inte

har någon butikserfarenhet över huvud taget så vet man ju inte hur det funkar och då är det skönt med lite vägledning, säger Carolina.

– Han har varit jätteduktig på att hålla oss i konceptet. Vi är väldigt snabba, kastar oss hit och dit, ser möjligheter hela tiden. Men ibland måste man fokusera på grundverksamheten, på det som är den röda tråden och där har han varit bra, säger Pia.

– Vårt företag har utvecklats snabbare i och med mentorskapet, vi har gjort mer rätt och mindre misstag. Vi hade nog kommit på det själva, men det hade tagit betydligt längre tid, säger Carolina. Man behöver inte vara super-smart för att kunna driva ett företag eller ha värsta affärsidén, det är drivkraften som är det viktigaste.

Bill har även hjälpt Pia och Carolina att hitta sina roller, fått dem att skriva kompanjonsavtal och lyft frågor som kan vara känsliga att ta upp.


Eget Företag | 9

Mentorskapet blev en bra affär!

– Frågor som hur vi tänker inför framtiden och vad vi är bra och dåliga på. Det Pia är bra på kanske hon ska göra och det jag är bra på kanske jag ska göra. Det är jättebra att kunna prata om det och att ha med en tredje person som kan se på det utifrån. Det blir inte heller så personligt då utan mer företagsmässigt, säger Carolina

– Det företagsmässiga tycker jag att vi är bra på, säger Pia. Vi kan bråka om allt möjligt, men det är ju för att vi vill att det här ska bli bra. Då måste man kunna vara väldigt rak mot varan-dra och säga vad man tycker och känner. Det är inte personligt. Men när man sen anställer personal som kanske tar sånt väldigt personligt blir det svårare. Att vara ledare på ett bra sätt är ju skitsvårt och där har Bill varit väldigt bra.

– Bill arbetar bland annat med teambuilding, ledarskap och organisationsutveckling på Pro-vida. Han har spelat rugby på elitnivå och även

tränat något lag här i Sverige också. Han har även arbetat i butik och hjälpt oss mer i det här med att driva företag, att vara ledare, ha perso-nalansvar, säger Carolina.

Det svåraste har varit att förmedla Zym-beeoz-känslan till personer som eventuellt ska anställas. Hur får man en anställd att köpa in de rätta plaggen och förstå konceptet och hur butiken ska skötas?

– Bill är duktig på personkännedom och kun-nat stötta oss i de frågorna. Det är hans starka sida, han har coachat mycket i olika idrottslag och det har varit jättebra. Bill har hjälpt oss med vad vi ska tänka på med anställningsav-tal, hur man motiverar sin personal etc, säger Carolina.

Bill har även fokuserat på att Pia och Caro-lina ska skriva ner sin vision och målsättning för Zymbeeoz och den sitter nu prydligt upp-klistrad på väggen i butikens lilla kontor.

– Bill har varit noga med exklusiviteten, att vi ska välja i vilka sammanhang vi vill synas för att behålla vår image och värna om den. Det är lätt att falla för frestelser och att hoppa på saker som kanske är bra kortsiktigt, men som egentligen inte gynnar vårt företag i läng-den, säger Pia.

– Han sågar aldrig våra idéer och tankar utan är otroligt ödmjuk. Det han gör är att ge oss perspektiv och ifrågasätter vad som skul-le hända om vi tänkte på ett annat sätt. Han hjälper oss att tänka i rätt banor genom att få komma fram till svaren på egen hand, säger Carolina.

– Han har peppat och lyft oss på ett väldigt fint sätt. Han är fantastisk på det! Varje gång vi träffat honom går vi därifrån med ett leende. Man får väldigt mycket energi av att ha träf-fat honom, det känns som man skulle kunna utföra stordåd, skrattar Carolina.

Eleganta och noga utvalda second hand-kläder.


Cupcake

Vi besöker Mikael och Martin på deras lilla mysiga café vid S:t Er-iksplan i Vasastan i Stockholm.

Här är det är inte svårt att bli förälskad i alla vackra cupcakes som ligger uppradade i den stora disken.

– Tanken är att det ska kännas ombonat och hemtrevligt här på vårt café, men det ligger många timmars arbete i Mikaels soffa bakom detta, skrattar Martin.

– Jag och Mikael hade inte känt varandra så jättelänge när vi startade det här. Vi är båda kockar från början och har jobbat inom restau-rangbranschen under lång tid. Att starta eget har legat och grott som ett frö hos oss båda, men vi har väl inte riktigt vetat vad vi ville göra. Så dök det här upp som en rolig idé, sä-ger Mikael.

– Det var Mikael och hans tjej som hade tan-ken om att öppna en cupcakebutik och när de nämnde detta vid sitt besök hos mig i Washing-ton DC i USA, så nappade jag på konceptet. Våra diskussioner blev mer alvarliga och kom fram till att vi skulle köra på iden fullt ut. Vi gillade iden om att det var lagom storlek på verksamhet att dra igång utan att behöva gå in med en massa finansiering, säger Martin.

Martin och Mikael har haft nära kontakt med Monica Borg-Wennebring och Håkan Järver på NyföretagarCentrum Stockholm. De såg att fö-retaget fick en raketstart och mycket uppmärk-samhet vilket gjorde att killarna redan från start fick ganska mycket att göra.

– Det var mycket att hinna med, det var svårt och vi hade ingen tidigare erfarenhet av att starta eget. De tyckte att en mentor som vi kun-de bolla idéer och problem med skulle vara en bra grej för oss och valde ut Hans Tjernström, säger Mikael.

– Det har varit jäkligt bra! Vi hade många idé-

er samtidigt som vi inte hade någon erfarenhet av att starta företag, gjorde att vi behövde hjälp med att ta företaget framåt. Kring det har vi fått mycket råd och tips av Hans. Han har ju varit ett öga utifrån. Nu vill ni det här, men har ni tänkt på att ni redan jobbar 70 timmar… Behö-ver ni jobba ännu mer? Nu ska vi lösa det här så det blir en bättre situation för er samtidigt som företaget växer. Det har varit en hel del peptalk i våra diskussioner, säger Mikael.

– Vi gick igenom med Hans vad vi ville få ut av vårt kommande år när vi började mentorpro-grammet. En stor fråga är ju hur vi ska ta det här vidare? Vi vill expandera företaget och hur skulle vi göra det? Hur ska vi samtidigt även få en drägligare arbetssituation? Hur stärker vi varumärket? Hur ska vi öka försäljningen?, säger Mikael.

– Vårt mål har aldrig varit att bara sälja kaffe och cupcakes här på caféet utan att bygga ett varumärke med god lönsamhet. Det kunde vara att vi ville stärka varumärket med att ge ut en bok eller att designa ett eget porslin. Hur skulle man kunna göra för att bli mindre beroende av våra butiker, kunde man sälja in det vi gör till konferensanläggningar och företag? Hans har hjälpt oss till att själva komma fram till de mål vi nu jobbar efter, sä-ger Martin.

– Inom en femårsperiod vill vi vara störst i Skandinavien. Öppna upp i Göteborg, Mal-mö, Köpenhamn och Stockholm. Det har va-rit vår tanke hela tiden, säger Mikael.

– Jag tror att det är viktigt för ett mentor-skap, att båda parter får ut något av samarbe-tet och att båda känner sig inspirerade, säger Mikael. Jag tycker att vi har fått en bra rela-tion på det sättet. Vi inspirerar Hans samtidigt som han kommer med sina erfarenheter och inspirerar oss. Det är en skön känsla när vi

Recept på framgångMan får ju inte gå in i ett mentorprogram och tro att det ska komma en person som ska lösa alla ens problem, konstaterar kollegorna Mikael Ingeltun och Martin Johansson. Tillsammans driver de företaget Cupcake STHLM. Programmet blir vad man gör det till. Vår mentor Hans har inte gett oss några direkta svar utan fått oss att tänka och själva komma fram till hur saker och ting ska lösas.


träffas. Vi för en dialog som sen gör att vi tagit allt ytterligare ett steg framåt efter våra möten.

– Jag tror att det finns de som söker det här programmet för att få en mentor som de kan suga ur så mycket som möjligt av. Vi har inte känt att vi vill utnyttja Hans och det är nog det som gjort att vi tagit vårt samarbete lite längre. Det är nog det som skiljer oss från många andra, säger Martin.

Hans kommer från IT-branschen, men har även tidigare drivit eget företag. Mikael och Martin ser bara positivt på att han inte kom-mer från samma bransch som dem själva.

– Vi har vår erfarenhet av matlagning, sma-ker och bakning medan Hans sitter på mer er-farenhet inom eget företagande, juridiska och mer pappersrelaterade frågor, säger Martin. Sen har han helt andra nätverk som man kan dra nytta av. Alla företag har ju den gemen-samma nämnaren av det ska vara lönsamt i någon form, sen vad produkten är kan ju skil-ja sig. Hans har ju själv varit egen företagare så han känner igen sig och har erfarenhet av det vi går igenom just nu.

– Mötena med Hans har det blivit tillfäl-len då vi diskuterat och pratat mycket medan Hans sitter och iakttar. För oss som jobbat stenhårt är det jätteviktigt att stanna upp och reflektera för att inte rusa åt olika håll. Där har vår mentor tillfört mycket. Vi har mini-merat våra misstag i och med Hans närvaro genom att han lyssnar och ställer motfrågor på det vi pratat om, säger Martin.

– Det bästa med mentorprogrammet har varit att ha en oberoende person som inte är en släkting eller kompis som hjälper en och ger sin syn på det vi gör. Det har varit schyst att stå där och sälja företaget till honom, att tvingas övertyga honom först, säger Mikael.

10 | Eget Företag


Martin och Mikael på Cupcake STHLM.

Eget Företag | 11


Energi

Energigivande mentorskap!

Anna-Maria Berégi Amnéus är ingenjör och har alltid varit intresserad av energi och teknik. Som barn tillbringade hon mycket tid på Ungerska span och simhallar och när hon sedan i skolan fick läsa om Island och om de sätt de där värmer hela landet med geotermisk energi växte en fascination.


12 | Eget Företag


Eget Företag | 13

U nder åren har jag funderat kring möjligheterna att inte bara ut-vinna värme utan även kunna

omvandla den till elektrisk energi, säger Anna-Maria. Mitt ungerska påbrå och mina värderingar om att man inte slösar med saker har gjort att tanken om att utvinna geotermisk energi för elektricitet och värme har legat och grott i bakhuvet i flera år. Tanken är nu att bygga en första anläggning i Ungern där förut-sättningarna för att borra är extra gynnsamma.

– Energipriserna har länge varit så pass bil-liga och om jag då satt igång för en tio år sedan hade jag varit helt chanslös, säger Anna-Ma-ria. Nu är all fossil energi är i princip på upp-hällning och den kommer bli dyrare i takt med att den minskar. Jag vill ha ett helhetskoncept för att ersätta alla kol, olje- och gaskraftverk med en förnyelsebar miljövänlig energikälla som inte belastar jorden. Och den här tekni-ken går att tillämpa var som helst på jordens yta.

Anna-Maria kände varken till Nyfö-retagarCentrum eller det mentorpro-gram som drivs där.

– Det var kommunen som skickade mig till Nils-Olof Gunnarsson på Ny-företagarCentrum här i Karlskoga. Han erbjöd mig en plats i mentorpro-grammet och jag fick Tommy som mentor. Trodde inte att det skulle vara så här pass seriöst om jag ska vara är-lig… men det blev ju otroligt bra!

Anna-Marias mentor Tommy Thalbäck har funnits i energibranschen sedan mitten på 70-talet. Idag är han sedan 12 år tillbaka VD på det kommunägda energibolaget Karlskoga Energi & Miljö.

– Jag fick ett telefonsamtal från Nils-Olof och tänkte att man har väl tillräckligt mycket att göra ändå som det är… Men jag kan väl checka så kom hit med affärsidén sa jag. Jag fick lite papper och handlingar och funderade lite grann. Sen tänkte jag, fan det går nog det där, det är nog riktigt och kan vara helt rätt!

Tommy har hjälpt Anna-Maria med flera sa-ker under deras gemensamma år.

– Först fick jag en stor uppgift av dig att göra en presentation kring vad det är jag har tänkt mig och hur det ska genomföras. Jag hade ju redan gjort en affärsplan, men det var inte det du ville ha, säger Anna-Maria.

– Man måste börja om från början och tänka igenom allt vad gäller marknader och alltiho-pa. Hur du ska sälja in det här eftersom du inte har 500 miljoner i fickan att stoppa in själv. Din affärsidé fungerar ju i ditt huvud men den ska fungera i andras huvuden också och

då gäller det att bryta ner den i ett attraktivt investeringsprospekt. Har man inget sådant är det ingen som vill delta för man förstår inte vad man i så fall deltar i, säger Tommy.

– Utöver investeringsprospektet måste man även ha en s.k. avsiktsförklaring för att få in-vesterare intresserade. Det är ett dokument där kommunen där nere, förklarar sig villig att stå bakom projektet och bidra med det de kan bi-dra med i form av tillstånd och annat. Får hon den påskriven är hon väldigt intressanta för många. Eventuella investerare kan göra analy-ser utav det mesta inom den här tekniken, men de kan inte klara ut hur det här ska gå till nere i Ungern, säger Tommy.

– Därför är det här pappret så in i bomben viktigt att få till för då kan man visa att man fixar de grundläggande delarna. Pappret sä-ger att myndigheterna är med och stödjer det här och kommer att hjälpa till med det som vi

själva inte kan styra över, säger Tommy.Tommy håller även med Anna-Maria om att

timingfrågan har varit viktig.– Tysklands omställning skyndar också på

det här. Ska de avveckla all sin kärnkraft till 2022 sätter det en jäkla rush på en massa saker för att kunna ersätta den. Nu börjar det rulla en massa idéer från flera håll så det gäller att få till det här ganska snabbt annars kan mark-naden vara låst, påpekar Tommy. Därför är det viktigt att få till det här goda exemplet. Att man kan visa att det fungerar, är genomförbart och industriellt riktigt.

– Precis, det är många som tänker på det här, säger Anna-Maria. Det är många som vill men kanske inte alla som får till det. Vem som är den bästa och vem som vinner det är ju inte säkert.

Anna-Marias investeringsprospekt är nu i princip klart. Tommy har tagit fram en stom-me för en avsiktsförklaring som Anna-Maria måste översätta samt hitta de rätta kontakterna nere i Ungern för en påskrift.

– Nu har jag någonting att jobba på från att inte ens ha vetat hur en sån ser ut, säger Anna-Maria. Där har Tommy varit ett väldigt stort

stöd. Du har ju gjort sånt här tidigare och det har ju uppenbarligen fungerat bra också!

Anna-Marias bolag, Energeotek AB, kom-mer att finnas i Sverige och det är här alla be-räkningar för själva tekniken ska göras och hur själva anläggningen ska se ut.

– Energeotek kommer att vara ett fristående bolag för det är där jag har min kompetens och sen säljer jag projekt till andra ägare. Sen är tanken att mina partners i Ungern som ska bygga anläggningen. Men sen kan man på sikt sälja på licens, säger Anna-Maria.

Enligt Anna-Maria har året med Tommy va-rit otroligt bra och givande.

– Jag har fått hjälp med att kommersialisera min idé, att stöpa den i en form som är gång-bar, vilket inte jag hade någon erfarenhet av. Men det har Tommy så jag lyssnar på allt vad han säger och jobbar efter det, säger Anna-Maria.

– Det är ett risktagande, skrattar Tommy och blinkar åt Anna-Maria. Att ta hjälp ska man inte vara rädd för vet du. Får jag hjälp säger jag ”ja tack” direkt, ler Tommy. Det är säkert!

– Tommy är duktig på affärsutveckling och strategi och har fått mig på rätt spår. Han ett stort kunnande inom mitt område och ett stort kontaktnät. Jag har vuxit som person genom mentorskapet och blivit mer målinriktad. Det har varit väldigt tryggt och roligt att ha stöd från någon som har lång erfarenhet inom sitt område och som är så engagerad i det jag gör, säger Anna-Maria.

Tommy kommer fortsätta att hålla kontakten med sin adept även om det inte blir i samma omfattning som tidigare.

– Ja, jag vill ju gärna att det ska bli någon-ting, jag har ju ändå lagt ner lite arbete på att försöka få till det här. Det gäller bara att hitta de rätta kanalerna så att de verkligen begriper hur bra det här är, säger Tommy. Sen får man inte vara blyg utan våga knacka på. Ibland kanske man åker ut och ibland får man möjlig-heten. Och åker man ut gäller det inte att ned-slås. En entreprenör kan aldrig nedslås, utan det är bara att gå på i ullstrumporna!

”En entreprenör kan aldrig nedslås, utandet är bara att gå på

i ullstrumporna”


14 | Eget Företag

Mentorskap

Programmet ger oss värme i hjärtat!Vi träffar handledarna Karin Fridén van Zoelen, Petra Johnsson och Ingela Skärström på Kajsas Skafferi i Uddevalla som drivs av adepten Kajsa Berndtsson. Vi äter lunch och samtalar kring hur NyföretagarCentrum Väst arbetar med programmet.

Text: Josefin HildingeFoto: Kristin Wiktorsson

NyföretagarCentrum Väst täcker 16 kommuner med ca 270 000 in-vånare. Från Åmål i norr och till

Henån i söder är det ca 15 mil. För att kunna driva ett fungerande mentorprogram på detta stora geografiska område delar vi in våra adep-ter och mentorer i tre olika kluster. Vi tycker det är viktigt att alla deltar på våra nätverksträffar men blir resvägen för lång kommer man inte, konstaterar Petra Johnsson som är verksam-hetsledare på NyföretagarCentrum Väst,

Hur tänker ni i matchningsprocessen? Hur plockar ni mentorer?

– Adepterna träffar vi genom rådgivningen. Förutsättningen är att personen har en bra af-färsidé och att det är en person med lite driv i. Mentorerna hittar vi i våra gemensamma nät-verk. Det hela bygger på våra lokala kontakter, säger Karin.

–Vi är måna om att adept och mentor skall passa ihop och att personkemin stämmer. Om man ska ha ett samarbete under ett år tror vi att det är en viktig förutsättning. Matchningen är väldigt individuellt och handlar mycket om personkännedom, säger Ingela. Det handlar mycket om att de kompletterar varandra. En adept som är framåt, kreativ och idérik kanske behöver en mentor som ”lugnar ner” och som är eftertänksam. Det gäller att man lyssnar och är lyhörd.

– Det är väldigt roligt när man lyckas med sin matchning. Vi hade två tjejer förra året som startade ett hälsoföretag. Den ena var hälsoveta-re och den andra var hälsopedagog och de ville ha en mentor som kunde ekonomi och struktur. Vi matchade dem med en kvinnlig företagare i vårt nätverk som är jurist, ekonom och dessut-om mycket hälsomedveten. När de väl träffades så funkade de tillsammans från första stund! Det är personkännedom, skrattar Petra.

– De flesta adepterna har ännu inte startat sina företag och de har en intensiv sträcka fram till själva starten. Det är det som är det fantastiska med mentorprogrammet; det är ju de som har påbörjat resan som kan få mycket stöd, säger Ingela.

– Vi fyller hela tiden på med personer från olika företag och organisationer som exempel-vis Marknadsföreningen Minälv eller Företa-garna, säger Petra.

Är det viktigt att adept och mentor kommer från samma bransch eller är det bättre om de inte gör det?

– Man måste lyssna på adepten. Ibland öns-kar de en mentor från samma bransch men ofta vill de ha någon som inte kan den egna branschen alls, utan någon som ser på saken med helt nya ögon! Då får vi försöka hitta det, säger Petra.

– Vi sätter alltid adepten i centrum, det är ju inget mentorprogram för mentorernas skull. Det är adepterna som får skriva ner vad de är bra på, vad de kan förbättra och vilka egen-skaper och kunskaper de söker hos en mentor, säger Karin. Utifrån dessa önskemål letar vi sedan en passande mentor.

– Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan komma till sin mentor och be denne göra resultat- eller likviditetsbudget. Har man så-dana frågor skall man kontakta rådgivarna hos oss på NyföretagarCentrum. Mentorn är inte en redovisningskonsult utan mentorskap hand-

lar om personlig utveckling, säger Petra. – Det är många mentorer som varit lite tvek-

samma för att de inte tror att de kan svara på alla frågor. Det behöver du inte alls kunna sä-ger jag! Du ska vara ett bollplank och det är du som ska ställa frågorna, säger Karin.

– Det är väldigt viktigt att veta vilka roller man har och vad jag kan förvänta mig som adept och vad jag kan förvänta mig som men-tor, säger Petra

– Vi är väldigt tydliga med att det är adep-ten som ska driva processen och inte mentorn. Ska du vara entreprenör gäller det att du har drivkraft. Har du inte det blir det tufft att vara företagare. Har du då en mentor som krattar manegen för dig lär du ju dig ingenting heller. Men visst det är en balansgång, säger Ingela

– Jag hade en man ett år vars krav var att mentorn skulle vara småbarnsförälder! Det berodde på att hans fru jobbade oregelbundna tider och så hade de fyra barn. Han sa: Jag ska starta eget företag och har fyra barn. Jag har ingen aning om hur jag ska pussla ihop det här och behöver någon som förstår det! Han fick en företagskvinna med småbarn och det fung-erade perfekt, skrattar Karin.

Adepten Kajsa Berndtsson med handledarna Ingela Skärström, Karin Fridén van Zoelen och Petra Johnsson på Kajsas Skafferi i Uddevalla.


Eget Företag | 15

Checklistan

Checklista för nyföretagare1. AFFÄRSPLAN•Formuleradinaffärsidésåattallaförstården!•Skrivenaffärsplansombeskrivervad,huroch varför du ska starta. Ta hjälp av Nyföreta-garCentrums affärsplan.

2. PERSONLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR•Varsäkerpåattaffärsidénärrättfördig.•Engagerafamiljochvänner.•Varenvisochsäljande.

3. RÄTT TIDPUNKT•Taredapåhurförutsättningarnaserutfördin marknad.•Ärdinegensituationstabil?

4. NÄTVERKET DINA KONTAKTER•Tvekainteattkontaktadedukännersomhar erfarenhet.•Ettbollplankärengodhjälp.•Hittaenerfarenmentor.

5. MARKNADEN & KONKURRENTER•Vilkaärdinakunderochvarfinnsde?•Varsäkerpåattdusätterrättpris.•Varförskakundenköpaavjustdig?•Taredapåalltomkonkurrenternaochderasmarknadsföring och vad som är deras starka och svaga sidor.

6. MARKNADSFÖRING•Vartydligidittbudskapsåattdinakunderförstår vad du säljer.•Hittaenklasättattmarknadsföradittföretagpå.•Komihågattdusompersonärdenbästareklamen för ditt företag.

7. INTERNET•Ordnaegene-post.•Skaffaenbraadressfördinhemsida.•Börjamedenenkelhemsidaochsetillattden alltid är uppdaterad.

8. FÖRSÄLJNING•Prioriteraförsäljningen–detärenförutsätt-ning för att lyckas.•Utgåfrånvaddinakunderbehöver.•Berättavaddukanhjälpademmed.•Vågasälja!

9. BUDGET OCH LÖNSAMHET•Detkandröjamånaderinnanduskickardinförsta faktura. Gör en ordentlig startkalkyl – så du vet att du klarar utgifterna den första tiden.•Görenlikviditets-ochresultatbudgetar,enoptimistisk och en pessimistisk.•Varkostnadsmedveten!

10. BOKFÖRING, REDOVISNING•Vemskaskötadenlöpanderedovisningen,du själv eller en konsult?•Vemfrågarduområd?Väljrevisorsomkanengagera sig i din verksamhet.•Setillattbokföringenärkorrektredanfrånbörjan.

11. FÖRETAGSNAMN•Hittaettbraföretagsnamn,testapåvänneroch bekanta.Tänk på att det skall fungera på nätet.•Taframenlogotypsomunderlättarigenkän-ning•Väntamedvisitkortochtrycksakerinnanregistreringen är godkänd.

12. RÄTT FÖRETAGSFORM•Jämförolikaföretagsformerochtänkige-nom vilken som passar dig bäst.Se www.bolagsverket.se

13. BANK OCH FINANSIERING•Vadfinnsdetförfinansieringsmöjligheterutifrån din situation? Kolla med banken.•Varärligmotbanken.Presenteradinaffärs-plan och var noga förberedd inför mötet.

14. SKATTER, AVGIFTER, •Taredapåvadsomgällerfördittföretag,ettbra ställe att börja på är att ta fram en person-lig checklista på www.verksamt.se/checklistan.•Ansök om godkännande för F-skatt på Skatte-verket.•RegistreraföretagethosBolagsverket.•Påwww.verksamt.sekanduskötaärendentill Skatteverket och till Bolagsverket direkt.•Taredapåhurmomsenfungerar.•Vissabranscherkräversärskildatillstånd,tareda på vad som gäller för ditt företag.

15. FÖRSÄKRINGAR•Startainteutanföretagsförsäkring!

16. AVTAL•Vikanintenogunderstrykahurviktigtdetär att ha rätt avtal. Tala alltid med experter innan du ingår avtal.•Ärniflerasomstartarföretagtillsammans,glöm inte att skriva ett kompanjonsavtal!

17. LOKALER OCH UTRUSTNING•Mångastartaridagsinaföretagibostaden.Skaffa ett företagsabonnemang på din telefon så att nya kunder kan hitta dig.•Företagshotellgerdig”kollegor”ochettnätverk.•Tänkigenomhurstoralokalerdubehöveroch vilken utrustning som är nödvändig.

18. PERSONAL•Anlitaelleranställa?Övervägnogadetsompassar dig bäst.

19. KONTAKTA DITT LOKALA NYFÖRETAGARCENTRUM!•Dufårkostnadsfri,konfidentiellochoberoende rådgivning och vi ger dig och ditt företag en riktig kalasstart!•Läsmerpåwww.nyforetagarcentrum.se


Vad gör NyföretagarCentrum?

V arje år kommer mer än 20 000 personer till NyföretagarCen-trum för att få kostnadsfri, konfi-

dentiell och affärsmässig rådgivning kring en affärsidé.

Drygt 10 000 av dem startar företag samma år. Efter tre år är 80 procent av företagen ak-tiva; mindre än en procent har gått i konkurs. Siffrorna är unika och visar tydligt att råd-givningen på NyföretagarCentrum förbättrar chanserna att lyckas i näringslivet.

Vi täcker närmare 200 kommuner med råd-givningen. Varje enskilt NyföretagarCentrum

finansieras i huvudsak av lokalt näringsliv och vi samarbetar med både organisationer och myndigheter för att skapa bästa möjliga möj-ligheter till företagande i varje kommun. Vårt nätverk består av tusentals företagare och ex-perter, och är en unik tillgång i vårt arbete för ökat nyföretagande.

NyföretagarCentrum SverigeÄr moderorganisation för landets alla Nyfö-retagarCentrum som erbjuder kostnadsfri råd-givning till alla som vill starta eget företag. Vi startar nya NyföretagarCentrum och bistår de

befintliga med stöd i form av IT-system, råd-givningsverktyg, trycksaker, kampanjer, mäss-sor etc. Vi svarar också för vidareutbildning av rådgivare och kvalitetssäkrar verksamheten genom certifiering av enskilda Nyföretagar-Centrum och diplomering av rådgivare, vil-ket garanterar att de har kunskaper inom flera områden som rör företagande. Vår verksamhet finansieras främst av näringslivet men även av myndigheter och organisationer.

Läs mer på: www.nyforetagarcentrum.se

Våra samarbetspartner


Documents

Eget Företag Mentor nr 4 -11