PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information.PDF generated at: Wed, 24 Aug 2011 08:13:30 UTC

Ekonomisk historia

InnehållArtiklar

Världens ekonomiska historia 1Sveriges ekonomiska historia 5Industriella revolutionen 19Naturtillgång 22Frihandel 22Ekonomisk tillväxt 23Globalisering 24

ReferenserArtikelkällor och författare 27Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 28

ArtikellicenserLicens 29

Världens ekonomiska historia 1

Världens ekonomiska historiaFör den akademiska disciplinen, se ekonomisk historia. Se även det ekonomiska tänkandets historia.

Världens ekonomiska historia handlar om människans ekonomiska utveckling från det att de första formerna avmänniskor utvecklades tills idag.Under större delen av mänsklighetens historia har förhållandena för vanliga människor varit konstanta ellerförändrats extremt långsamt. Från uppkomsten av skriften 3000 f.Kr. gjordes en mängd vetenskapliga ochteknologiska upptäckter som till slut ledde fram till den industriella revolutionen i Västeuropa på 1700-talet. Dåförbättrades människors levnadsstandard märkbart för första gången. 1900-talet innebar enorma omvälvningar ochnya tekniker som höjde produktiviteten markant, femdubblade inkomsterna och skiftade arbetskraft från jordbruk tillindustri och tjänster.

Forntid (–500)Det är svårt att dra en exakt gräns för när människornas ekonomiska historia, eller historia överhuvudtaget, inleddes.Även om människor, eller människoliknande djur, har existerat under miljontals år besitter vi idag inte särskilt storkunskap om dessas ekonomiska förhållanden. De tidigaste hominiderna var förmodligen allätande och användeendast väldigt enkla redskap, exempelvis för att gräva, skrapa och bulta. Mot slutet av den sista istiden, Würm, förrunt 25 000 år sedan, hade senpaleolitiska människor nått en relativt avancerad teknisk nivå och tillverkade storamängder av stenverktyg som knivar, fiskkrokar och nålar. De hade vapen som lans, spjut och pilbågar, och de hadeutvecklats till köttätande jägare. Trots att de levde under ett ständigt hot att inte kunna skaffa sig mat hade deantagligen bättre hälsa än de tidigaste jordbrukarna.Vid slutet av den äldre stenåldern hade människorna spritt sig runtom i stort sett hela världen och antalet människorvar antagligen runt tio miljoner, enligt moderna forskares beräkningar.

Civilisationens uppkomstFör 10 000 år sedan började människor i Mellanöstern att bruka jorden och bli bofasta i byar. Jordbruk är enförutsättning för att ett överskott av livsmedel kan uppstå som kan föda politiker, soldater eller vetenskapsmän – detär grunden för civilisationen. Världens sannolikt första stad, Jeriko, grundades då och den första civilisationen, densumeriska, uppstod för cirka 5 000 år sedan och med den skriften.Befolkningen i världen växte sakta tack vare att jordbruket spreds från sina ursprungsområden (främst Mellanöstern,Kina och delar av Amerika) ut i världen, och att fler grödor och djur domesticerades, det vill säga genetisktanpassades för matproduktion. Vid år 1 hade befolkningen växt till ungefär 300 miljoner.Under årtusendena före Kristi födelse uppstod flera högkulturer i Medelhavsområdet, Mesopotamien, Indien, Kinaoch Centralamerika. Förbättringar av jordbrukstekniken i dessa områden genom exempelvis konstbevattningmöjliggjorde befolkningsökning och mer komplexa riken och ekonomier.De romerska och arabiska rikena gjorde framsteg inom vetenskap, juridik och ingenjörskonst, och handeln inomdessa riken blomstrade. Detta lade grunden till utvecklingen i Europa under andra halvan av medeltiden(1000–1500) då Europa lyfte sig över vad alla andra tidigare civilisationer åstadkommit.

Världens ekonomiska historia 2

Medeltid (500–1500)Europas glansdagar varade mellan 1000- och 1200-talet. Innan 1200-talet levde folket mestadels som bönder. Detfanns gott om mark, stora teknologiska framsteg hade också gjorts inom jordbruket, man kunde numera ta fyraskördar per år istället för som innan tre. Klimatet var milt under dessa århundraden. Alla dessa faktorer gjorde att detblev överskott med mat och handeln blomstrade i Europa. Dessa gynnsamma förhållanden gjorde att Europasbefolkning fördubblades.En långsam evolution skedde inom bland annat metallutvinning, textilindustri och papperstillverkning. Dubbelbokföring infördes och handel med obligationer, ofta statliga, uppstod i Frankrike, Belgien och Italien. Kunskapenom navigation och skeppsbyggnadstekniken utvecklades och fartygen blev större och mer sjödugliga. I slutet av1400-talet kunde man till och med korsa oceaner, och när Christofer Columbus 1492 som förste europé sedanvikingatiden satte sin fot på amerikansk mark var det slutet på medeltiden.Detta innebar att det inte fanns tillräckligt med resurser. Maten räckte inte till, och människor började se sig om efterandra lösningar. Man började använda myrmarker som åkermark. Denna jorden var väldigt näringsfattig och gavinga bra skördar. Oisan i Tyskland var till exempel lika tätbefolkad under 1200-talet som 1911 underindustrialiseringen. Undernäringen bidrog till att pesten som uppstod under 1200-talet spred sig. Människorsimmunförsvar var dåligt rustat och kunde inte stå emot sjukdomar som vanligtvis var ofarliga. Pesten hemsökteEuropa varje decennium fram till 1600-talet. Cirka en tredjedel av Europas befolkning dog i pesten.Vid dessa tider bildade färre familj. Det fanns många olika arvslagar, de två vanligaste var att de självägandebönderna delade sin jord och gård på antalet arvingar samt att den äldsta sonen ärvde gården, men då fick han ävenbespara gårdens resurser genom att bilda familj senare.På sätt och vis kan man säga att resurskrisen behövdes, då följderna blev positiva. Man behövde inte längre odla påmyrmarkerna, det fanns gott om god jord och skördarna gav mer igen. Bönderna kunde ta mer betalt av sina kunderdå det fanns mindre konkurrens. Godsägare och rika jordägare var tvungna att också vara måna om sina bönder, dådet annars kunde skaffa sig egen jord. De var tvungna att ge bättre villkor, lön och större frihet åt bönderna, då deannars riskerade att bli av med arbetskraft.

Tidigmodern tid (1500–1800)Efter år 1500 var den europeiska dominansen i världsekonomin tydlig. Portugisiska, spanska och nederländskaupptäckare började snabbt upprätta handel med och kolonisera andra världsdelar.Parallellt med den ekonomiska och tekniska utvecklingen gick feodalismen – systemet där länsherrar och vasallerstyrde ett område efter överenskommelse med en kung – tillbaka och nationalstaterna blev det dominerandestyrelseskicket. Slaveriet avskaffades i England 1215. Detta hängde samman med utvecklingen inom krigskonstensom gjorde det allt dyrare att föra krig. Samtidigt utvidgades rättssäkerheten och skatteuttaget blev mindre av rofferioch mer förutsägbart, något som är viktigt för att företagare ska våga investera.Många forskare anser att Europas framsteg berodde på den splittring som fanns inom kontinenten. Härskarnatvingades konkurrera om att ge bra villkor för näringslivet. Kina var å andra sidan ett enat rike som inte alls hadesamma press på sig att inte sätta käppar i hjulet för kommersen. Ett exempel på detta är den första patentlagen somträdde i kraft i Venedig 1474. Sedan bruket att bevilja patent spridit sig över världsdelen blev det en viktig del av detinstitutionella ramverk som kom att lyfta Europa till oanade höjder.Under 1600- och 1700-talet försköts Europas ekonomiska tyngdpunkt bort från Norditaliens stadsstater tillStorbritannien och Nederländerna. Den stora silverimporten från Latinamerika till Spanien ledde till slöseri ochinflation i Spanien men inte till någon ekonomisk utveckling.

Världens ekonomiska historia 3

Modern tid (1800–)

Industriella revolutionenEn effektivisering av jordbruket skedde som ledde till att arbetskraft kunde frigöras till andra sektorer. Detta varsärskilt påtagligt i Storbritannien, där landet liksom på många andra områden gick i spetsen för en utveckling somövriga Europa sedan följde. Mellan 1500 och 1750 minskade andelen som arbetade inom det brittiska jordbruket fråntre fjärdedelar till hälften, och på 1840-talet hade andelen minskat ytterligare till 30 procent. Den ökadeproduktiviteten i jordbruket berodde bland annat på nya grödor som potatisen, mindre träda genom växelbruk(exempelvis växling mellan rovor, korn, klöver och vete), ökad handel och tydligare definiering av äganderättergenom enclosurerörelsen.Den frigjorda arbetskraften från jordbruket kom till pass i slutet av 1700-talet i samband med den industriellarevolutionen. Textil- och järnindustrierna utvecklades snabbt tack vare en mängd uppfinningar och modernareorganisation. Storbritanniens kolonialvälde utgjorde en stor avsättningsmarknad för industriprodukter.Industrialismen under 1800-talet gav vanliga människor chansen att för första gången i världshistorien förbättra sinlevnadsstandard märkbart. Bättre kost och framsteg inom medicinen höjde medellivslängden från det historiskanormalvärdet 30 år till exempelvis i Sverige 50 år. Allmän skolgång infördes vilket utrotade analfabetismen ochmånga tidningar startades.Den ekonomiska utvecklingen skapade en medelklass som drev på utvecklingen mot demokrati, ekonomisk frihetoch personlig frihet. Liberalismen blomstrade på 1800-talet, ofta i samband med nationalism. Liberaler drev närItalien och Tyskland enades. Liberala motiv fanns även med i kolonialismen i slutet av 1800-talet, då européernaavskaffade slaveriet i Afrika. En liberal milstolpe i Storbritannien anser vara avskaffandet av spannmålstullarna1846. Detta skedde efter en stor opinionsbildningsinsats som bland annat inkluderade bildandet av tidskriften TheEconomist.Det merkantilistiska tänkandet att det finns vinnare och förlorare på handel gick tillbaka. Människor kunde röra sigmer fritt över gränserna, tullarna blev lägre och staten reglerade allt mindre av ekonomin. Skråväsendet som hadekontrollerat hårt vem som fick utöva ett hantverk avskaffades. Man introducerade också en modernaktiebolagslagstiftning.Det moderna bankväsendet uppstod där man lånade in från allmänheten och ut till företag. Många banker gav ut egnasedlar med täckning i guld. Senare monopoliserade staten valutautgivningen men fortfarande motsvarande ett pundeller en franc en viss mängd guld.

Världens ekonomiska historia 4

1900-talet

Världens BNP per capita i dollar. Data före 1950 visar endast trenden och inte årligaförändringar.

Stark produktivitetsutveckling inomjordbruket på många håll i världenmöjliggjorde en övergång avarbetskraft till industri och senareservicenäringar. Detta skedde parallelltmed urbanisering. År 2008 bodde enminoritet av människorna pålandsbygden och sysslade medjordbruk. Många uppfinningar somrevolutionerade ekonomin gjordes islutet av 1800-talet eller under1900-talet, bland annat telefonen,datorn, flygplanet, bilen, radion ochTV:n. I början av 1900-taletgenomförde Henry Ford och FrederickTaylor en mängd förändringar i hurindustriproduktion görs genom blandannat det löpande bandet och utbytbaradelar. Dessa innovationer spred sigöver industriländerna och banade vägen för massproduktion.

Under 1900-talet nådde fenomenet ekonomisk tillväxt världens alla regioner och världens BNP per capitafemdubblades. Första halvan av seklet var ojämn med världskrigen och den stora depressionen. Återuppbyggnadenefter andra världskriget innebär tillväxttal av en magnitud större än någonsin tidigare, framför allt i Västtyskland ochJapan. Efter oljekrisen 1973 saktade tillväxten ned men tog åter fart under 1990-talet, driven av den nya tekniken ochglobaliseringen. I början av 2000-talet nåddes samma tillväxttal per person som under guldåldern på 1960-talet[1] ,den här gången tack vare tillväxt i länder som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Indonesien och Sydafrika.

Se även• Sveriges ekonomiska historia• Världens historia• Glada 1920-talet• Glada 1980-talet

Referenser[1] Andreas Bryhn, "Fortfarande ingen rekordtillväxt" (http:/ / vansterekonomi. blogspot. com/ 2008/ 03/ fortfarande-ingen-rekordtillvxt. html)

• Birdzell Jr, L.E. & Rosenberg, Nathan (1987), Västvärldens väg till välstånd• Diamond, Jared (1997), Vete, vapen och virus• Cameron, Rondo, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid (1997), Studentlitteratur 2001, ISBN

91-44-01497-X• Ekonomiboken (http:/ / jacoblundberg. blogspot. com/ 2008/ 05/ lr-dig-ekonomi. html) av Jacob Lundberg

Sveriges ekonomiska historia 5

Sveriges ekonomiska historia

Sveriges historia

Denna artikel ingår i en artikelserie

Tidsaxel

Förhistorien (ca 12 000 f.Kr. -1050 e.Kr.)

Äldre medeltiden (1050–1250)

Folkungatiden (1250–1389)

Kalmarunionen (1397–1520)

Äldre vasatiden (1521–1611)

Stormaktstiden (1611–1721)

Frihetstiden (1719–1772)

Gustavianska tiden (1772–1809)

Union och ny konstitution (1809–1866)

Industrialiseringen (1866–1905)

Nittonhundratalets början (1905–1914)

Första världskriget (1914–1918)

Mellankrigstiden (1918–1939)

Andra världskriget (1939–1945)

Efterkrigstiden (1945–1967)

Kalla krigets andra hälft (1968–1991)

Efter kalla kriget (1991-nutid)

Ämnen

Sveriges regenter — Statsministrar

Svenska krig — Freder

Militärhistoria — Ekonomisk historia — Vetenskapshistoria

Sverige-portalen

Sverige har sedan järnåldern haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett fåtal viktiga import-och exportvaror. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför allt järn och trä.

Sveriges ekonomiska historia 6

Förhistorisk tidDen svenska ekonomin bestod till en början av en jägar-samlar-ekonomi. En betydande förändring inträffade i ochmed jordbrukets införande ca 4200 år f.Kr.

Medeltiden och ÖstersjöhandelnI Sverige under folkungatiden på 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln av tyska köpmän. I Visbyfanns en förbund mellan de tyska städerna som idkade handel i Väst- och Nordeuropa. På 1300-talet blev Visbyomsprunget av Lübeck som nu blev Hansans ledande stad. Hansan var en mäktig handelsorganisation medhandelsstäder vid Östersjön.[1] Allt detta innebär att landet självt var föga utvecklat vad gäller handelsväsendet underdenna tidpunkt i historien och det skulle dröja till stormaktstiden under 1600-talet, innan Sverige blev en riktighandelsnation att räkna med. Detsamma gällde den feodala organisationen som inte var så omfattande i landet.Under 1300-talet fick kungen avkastning av gårdar runt om i landet, från kungsgårdarna. Detta för att kunna avlönasina soldater och för egen del. Övriga skatter förekom inte.En viktig produktion blev bergsbruket i Norberg och Stora Kopparberg under medeltiden, där bröts järn och kopparvilket gav penninghushållningen en skjuts uppåt. Detta påverkade i sin tur den långväga handelns omfattning från1300-talet och framåt. I Nordeuropa var kontakterna via Hansan de viktigaste för Sverige och Norden.[2]

I Sverige finns det inga belägg för att de sk. skattebönderna eller självägande bönderna skulle haft en bättreekonomisk ställning under medeltiden. Deras bättre rättsliga status innebar inte alltid lägre beskattningar eller att devar mera välmående, utan ofta istället tvärtom. Storgodssystem eller huvudgårdar har funnit i Sverige men minskadei antal och betydelse efter agrarkrisen på 1350-talet. Den var mer utbredd än man tidigare antagit även om det ej var imajoritet inom jordbruket i Sverige som i övriga Västeuropa under denna tiden.[3] Vid perioden runt år 1280 fickfrälset skattefrihet i Sverige och rusttjänst hos kungen. Detta innebar att län upprättades efter feodalistiskt mönster.Feodaladelns stärkta ställning innebar samtidigt en försämring för allmogen. Samtidigt lyckades landet hålla kvar enstark oberoende bondeklass och de agrara produktionsföhållandena kom därför aldrig att helt feodaliseras. Vidmedeltidens slut hade denna klass fortfarande cirka hälften av landets odlingsmark kvar i besittning. Länendelegerades ut av Kungen till adelsmän, men kunde återkallas vilket innebar att någon ärftlig kvasiegendom för desom innehade länen aldrig utvecklades i landet.[4]

1500-talet - Jordbruk och bergsbruk

Sveriges ekonomiska historia 7

Sveriges BNP/capita år 1000-2006 i jämförelse.

Över 90% av Sveriges befolkning hadepå 1500-talet sin huvudsakligasysselsättning i jordbruket. De svenskaböndernas ekonomi byggde påsjälvhushållning, vilket innebar att deflesta varor producerades på gårdeneller inom byn. Varor som såldesutanför det egna området var vid dennatiden t.ex järnet från Bergslagen, tygeroch klädesplagg från Västergötlandoch Hälsingland. De störstaimportvarorna var salt för konserveringav livsmedel och kläde främst för atttillgodose efterfrågan från de högrestånden i landet.[2] Bergsbruketomvandlades från en liten hantering tillen betydelsefull industri i slutet på 1500-talet i landet. Det var främst två förändringar som möjliggjorde dennaförändring. Den första var att man började kunna framställa tackjärn i masugnar och inte som tidigare smidesjärnmed ojämn kvalitet. Dels så byggdes hammarsmedjor där man kunde färska (bränna bort en del av kolet) tackjärnettill smidbart stångjärn. Järnet blev Sveriges viktigaste exportvara under Gustav Vasas regeringstid och framåt, frånatt ha varit en fjärdedel av exportvärdet steg järnets andel till tre fjärdelar av det samlade exportvärdet. Då helaexportvärdet samtidigt höjdes så innebar det att järnexportens absoluta värde fördubblades från 1550-talet till år 1600och femdubblades sedan under 1600-talet. Koppar utvanns i allt större mängder vid Falun. Det absoluta värdet avutvinningen 20-faldigades i slutet på 1500-talet i jämförelse med siffrorna under Gustav Vasas tid.

Sala silvergruva spelade också en roll under 1540-talet framförallt, dess betydelse var främst som inkomstkälla tillstaten.Utrikeshandeln styrdes inte längre via Lübeck men istället kom holländarna att överta denna rollen och de svenskaköpmännens inflytande förblev litet.Sverige var under denna tiden ett starkt specialiserat råvaruexporterande land.[2] Under 1500-talet utvecklades enmer organiserad förvaltning av riket, genom ökad naturahushållning och genom att organisera kronans handel.Inkomsterna till staten för försäljning av olika varor steg under denna perioden.[5]

1600-talet - Förvaltningsreformer och handelsexpansionSverige förde alltmer en merkantilistisk politik från 1500-talet, och utvecklingen förstärktes under 1600-talet.[6]

Förvaltningen i landet fick fastare former under rikets kansler Axel Oxenstierna. Centrala ämbetsverk i huvudstadenoch länsstyrelser under landshövdingar tillsattes. Uppgifterna var bl.a för landshövdingarna att på det lokala planetkontrollera skatteuppbörden med hjälp av sina fogdar.[7] .Den ekonomiska expansionen under Stormaktstidens 1600-tal innebar att man försökte utvidga handeln motÖsteuropa och Centraleuropa. Det misslyckades dock då den ryska och polska exporten tog andra vägar än viaSverige, däremot lyckades man med att sälja koppar och järn i allt större utsträckning på världsmarknaden. Enfördubbling av järnexporten uppnåddes under 1600-talets tre första decennier och tredubblades därefter fram till år1700. Bl.a var en faktor viktig i detta sammanhanget och det var den allt bättre kvaliteten på det svenska järnet. Nukunde man smida järn med större hårdhet, det sk. vallonjärnet tillverkades nu och i Mellansverige uppkom flerajärnbruk. Sveriges finanser var ansträngda under de många krigen, men ändå kunde den svenska utrikeshandeln medjärn och trävaror fortsätta att växa ända fram till de två sista åren av Karl XII:s regeringstid, till år 1716.[8]

Sveriges ekonomiska historia 8

1700-talet - JordbruksexpansionGrunden för den ekonomiska expansionen i Sverige, liksom i övriga Europa låg i den jordbruksrevolution som togfart under 1700-talet. Den ökade produktionen per person gav en ökad arbetsfördelning, ökad marknadsproduktionoch en ökad kapitalbildning (sparandet ökade till nya investeringar).Tillväxten av produktionsfaktorerna arbete, land (genom nyodlingar bl.a) och kapital låg bakom jordbruketsförbättringar från 1750-talet i Sverige. I början av 1740-talet fördes den ekonomiska politiken av ett parti somkallades ”Hattarna”. Sverige hade då en expansiv ekonomisk politik (merkantilismen) och staten gav stora bidrag(subventioner) till industrin för att exporten till andra länder skulle bli stor.Penningmängden steg och därmed även priserna, det blev inflation. Den expansiva politiken ledde till ett underskott istatens finanser, staten hade en underbalanserad budget. I mitten på 1760-talet övergick regeringsmakten till partiet”Mössorna”. Dessa avvecklade subventionerna, minskade penningmängden och halverade priserna. Dennadeflationspolitik (prissänkningar på varor och tjänster) resulterade i en återhämtning i ekonomin, och en ökadekonomisk tillväxt.Mössornas ekonomiska politik innebar också att man drev igenom ett antal lättnader i den stränganäringslagsstiftningen, resultatet blev ett för stort prisfall vilket drev upp antalet konkurser hos de industrier sombeviljats statliga lån av riksbanken tidigare. Arbetslösheten steg av detta och 1769 återtog ”hattarna” regeringsmaktenett par år för att återigen lämna tillbaka den till ”mössorna”. Denna splittrade politik ledde till slut till den starkamonarkins inträde med Gustav III på tronen.[9]

Levnadsstandarden i Sverige under 1700-talet har bl.a mäts utifrån reallöner (nominell lön dividerat med ettlevnadskostnadsindex), gällande framförallt för en begränsad kategori löntagare, oftast de lägst betalda. Ett annat sättatt mäta levnadsstandardens förändringar har utgått ifrån variationer i bruttonationalprodukten per individ(BNP/capita). Mellan 1735 till 1800-talets början skedde en sänkning i reallönerna för jordbrukarna, mellan1800-1820 ökade reallönerna för att sjunka igen fram till 1840-talet. Därefter skedde en ökning i reallönerna fram till1900-talets början.[10] I början av 1800-talet hade den fortsatta befolkningsökningen gjort att många människorsaknade försörjning, det är möjligt att Sverige då hade det störta antalet undernärda och egendomslösa någonsin ihistorien att ta hand om.[11]

Handeln och industrin stod i förgrunden för statens intressen under 1700-talet. De merkantilistiska idéerna stod påsin höjdpunkt och det infördes bl.a det sk. produktplakatet, efter engelskt mönster: navigationsakten. Detta kom år1724 och innebar att man försökte gynna svenska handel och sjöfart genom att förbjuda fartyg att införa andra varorän de som kom från det egna landet. Handelskompanier bildades också, bl.a det Ostindiska kompaniet år 1731. Vimitten på 1700-talet kom manufakturerna också till Sverige i större skala. Det var genom statliga lån flera av dessakom till och de underkastades statlig reglering till stor del.Järnproduktionen blev nu allt mer betydande för den svenska industrin och från 1700-talets början fram tillårhundradets mitt uppgick den genomsnittliga exporten av 45 000 ton per år. Detta var två tredjedelar av den totalaexporten från Sverige.[12]

1790-1850 - Agrar revolution, protoindustrialisering ochkonsumtionsrevolutionUnder 1800-talets början inträffade en befolkningsökning i Sverige. Staten satsade betydande summor på infrastrukturen under denna period och flera finansiella institutioner, som banker, bildades.[13] Den kraftiga folkökningen hade i Sverige på 1830-talet givit upphov till en stark tillväxt av jordbrukets underklasser men den ökade produktiviteten (produktionsmängd per person) inom jordbruket under början av 1800-talet gjorde att både folkmängden och levnadsstandarden kunde öka samtidigt, vilket inte skett tidigare i historien. Tidigare hade ökad folkmängd alltid lett till mer fattigdom för folket. Produktiviteten kunde nu hålla jämna steg med den ökade efterfrågan som folkökningen gav upphov till, vilket förhindrade prisökningar. Dessutom ökade industrins

Sveriges ekonomiska historia 9

arbetstillfällen så mycket att antalet arbetslösa inte steg, vilket annars skulle ha sänkt lönerna för arbetarna.Man kan jämföra utvecklingen i Sverige med det först industrialiserade landet, England. En debatt har förts iEngland om industrialiseringens effekter på levnadsstandarden generellt i landet. Man har en splittrad bild av vadsom inträffade mellan 1750-1850. Det finns de som hävdar att en stagnerande eller sjunkande levnadsstandardsnivåinfann sig i England under den andra hälften under 1700-talet, men att detta inte berodde på industrialiseringen somkan antas ge högre arbetslöshet, utan på den stora folkökningen i landet under denna period. 1800-talet gav däremotmer entydigt en standardökning anser de flesta forskare. Det gäller i alla fall för kvantitativa data som ökadereallöner, men mera osäkert i fråga om ”mjuka faktorer” som livskvalitet t.ex.Det viktiga under 1800-talet var dock att England undslapp ”den malthusianska fällan” (efter nationalekonomenThomas Malthus på 1800-talet) som första land i historien. Tidigare hade alltid folkökning lett till dels en ökadefterfrågan på livsmedel och stigande livsmedelspriser samt dels ett ökat utbud av arbetskraft och sjunkandenominella löner, två faktorer som båda leder till sjunkande reallöner.Nu visade sig Malthus teori inte stämma och folkmängd och levnadsstandard ökade parallellt. Anledningen till dettabrukar antas vara den ökade produktiviteten inom jordbruket, vilken kunde hålla jämna steg med den ökadeefterfrågan som folkökningen gav upphov till. Detta förhindrade prisökningar, samt att industrins arbetstillfällenökade så mycket att ingen stor reservarmé av arbetslösa skapades vilket skulle ha pressat ner lönerna.[14]

Investeringar och ökad produktivitetInkomster och konsumtionsnivå steg i Sverige, liksom produktiviteten inom jordbruket under perioden1820-1850-talen. Samtidigt finns flera faktorer som tyder på att utvecklingen under 1830-talet gynnade de besuttna,medan den starka befolkningsökningen samt tendensen till sjunkande reala daglöner innebar en ökad proletarisering.Mellan 1830 fram till 1840-talets slut minskade konsumtionen av livsmedel vilket kan ses som ett tecken på en ökadsocial differentiering, förbunden med en något sjunkande levandsstandard för de växande underklasserna. Samtidigtsom stigande inkomster för de besuttna var fallet.[15] De höga spannmålspriserna drev på investeringarna. Enbetydande ökning i produktionen av spannmål i hela Sverige fanns också under perioden 1780-1829.Försörjningsförmågan inom jordbruket ökade pga skiftesrörelsen och nyodlingsverksamheten, som gav en jämnareoch säkrare produktion av livsmedel.Generellt sett blev 1800-talet dominerat av skiftesverket (uppdelning av jord) och laga skifte år 1827 innebar enkrafig ökning av den odlade jorden bl.a genom uppodlingen av allmänningarna. 1870 var ungefär hälften av jordenskiftad, så det var en långsam process. Under denna period blev potatisen viktig för folkets försörjning: 1815 varproduktionen 120 000 ton potatis, år 1870 1 miljon ton, befolkningen steg under perioden från 2,4 till 4,1 miljonermen jordbrukets ökande avkastning gjorde att försörjningen blev bättre hela tiden, även om framgångarna inte komdet stora flertalet jordbrukare tillgodo utan främst de självägande bönderna.[16]

För jordbruksarbetarna var villkoren olika, även om generella förbättringar skedde under perioden från 1800-taletoch framåt vad gäller levnadsstandard och löneutvekling.Statarna var egendomslösa jordbruksarbetare vilka anställdes på en jordegendom, för en viss tidsperiod. Dennesinkomst bestod till största delen av naturaförmåner, dvs. mat och dryck utbetalades som lön. Kontantdelen var enliten del av ersättningen för utfört arbete. Statarsystemets ekonomiska fördelar hade gjort det gamla torparsystemetgammaldags. Detta system hade tidigare dominerat bland jordbrukets egendomslösa jordbruksarbetare. Det var nubättre att ha anställda arbetare i närheten av godset, när arbetsgivaren behövde utnyttja arbetskraften. I Sverige fannsstatarklassen allt sedan 1700-talet, men tillväxte betydligt i antal mot slutet av 1800-talet och var en storarbetskratsandel i landet runt sekelskiftet och även under 1920-1930-talen. Stataren kunde ej flytta som han ville,utan var bunden till godset under en fastställd kontraktstid. Systemet tillväxte under en period då bondeklassen hadeen stark makt och inflytande på den förda politiken i landet. För statarna var arbetstiden längre generellt sett jämförtmed andra grupper av jordbruksarbetare och även jämfört med industriarbetarna.[17]

Sveriges ekonomiska historia 10

Konjunkturen var svag under 1820-50-talet inom jordbruket, med låga priser och sjunkande reallöner, samtidigtskedde en växande produktion och en konstant konsumtion inom livsmedelssektorn. Vad gäller konsumtionen avindustrivaror per capita kan man se en liknande trend som utmärkte jordbruket: fram till ca. 1820-talet ökade ejkonsumtionen, däremot mellan 1825-1855 steg konsumtionen mycket, för att sedan fram till 1870-talet endast blisvagt ökande.[18]

Sveriges näringsliv på mitten av 1800-talet karakteriserades mest av bergsbruket förutom att jordbruket ännu varojämförligt störst som produktions- och inkomstsektor, På 1830- och 1840-talen flera tekniska nyheter, bl.alancashiresmidet, som ledde till fler storbruk. Järnmalmsbrytning och tackjärnsproduktion fördubblades mellan 1830och 1860. Skogsbruket utvecklades snabbt, bl.a genom Englands övergång till frihandel, vilket öppnade upp en storträvarumarknad för Sverige. Tekniska uppfinningar underlättade hanteringen, bl.a ångsågen på 1850-talet.Anläggningarna kunde läggas vid kusterna vilket sänkte transportkostnaderna. Fabriksindustrin spelade en mindreroll under denna tiden, undantaget Borås med sina förlagsindustri. Verkstadsindustrin som Kockums och Bolindersm.fl fick ett uppsving i och med att fler ångmaskiner började produceras för såg- och järnverk.[19]

1850-1890 - Den moderna tillväxtens och den internationella handelnsgenombrott i SverigeRunt 1850-talet närmade sig Sverige också liberalismens ideal vad gällde frihandelsprincipen. Livsmedelstullarnasänktes, alla import- och exportförbud, utom förbudet mot export av järnmalm, avskaffades. En viktig förespråkareför detta var finansminister J. A. Gripenstedt vars frihandelsreformer var viktiga för utvecklingen inom näringslivet.Tullfrihet för livsmedel infördes och tullskyddet för den svenska industrin sänktes. Anledningen till detta var att deledande näringsverksamheterna i Sverige; jordbruket, bergsbruket och skogshanteringen var så utvecklade attprotektionismen inte längre var ett skydd för storbönderna och de borgerliga företagarna.[20]

Sveriges förändring från jordbruksproducent till modern industristat antas börja under senare hälften av 1800-talet,tre fjärdedelar av vår befolkning levde ännu av jordbruk på 1860-talet. Vid första världskrigets utbrott hadejordbrukarna minskat till hälften av landets invånare.[21]

Konjunkturcykler i Sverige år 1842-2001.

Från mitten av 1800-talet skedde ensuccessiv övergång till en alltmeroreglerad marknadsekonomi. Denliberala doktrinen blev en accepteradprincip och att staten inte blandade sigi den ekonomiska utvecklingen sågssom något positivt. Detta mönster brötssnart, som under 1880-taletsjordbrukskris med fallande varupriser,vilket innebar att de statligaingripandena ökade. Ett exempel pådetta är de stora investeringar svenskastaten gjorde i infrastrukturen,järnvägar m.m., från 1850-talet ochframåt.[22]

Just den första ”världskrisen” ivästvärlden 1857-58 innebar att den svenska ekonomin blev påverkad av de internationella konjunkturväxlingarna.De politiska följderna blev en nationalliberal ekonomisk politik, där staten gick in och styrde ekonomin när såbehövdes, speciellt i lågkonjunkturer. Detta skulle förstärkas än mer under nästa kris i Europas ekonomi från1873.[23]

Sveriges ekonomiska historia 11

De industrier som gynnades av efterfrågan under denna tid var främst trävaruproduktionen. Sågverk växte upp imassor, det tillkom flera massafabriker som producerade papper, vilket efterfrågades alltmer från utlandet.Järnhanteringen fick ett uppsving genom de nya metoderna för att framställa stål.[21]

I Sverige ökade industrins tillväxt under 1850-1900 vilket innebar en ökad levnadsstandard, en ökad konsumtion avköttprodukter och höjda löner. Samtidigt skapade den industriella expansionen sociala problem, som staten börjadeta mer ansvar för. I lagar under 1870- och 1880-talen reglerades fattigvård, barnarbete och arbetsskyddsfrågor.[24]

Den ekonomiska tillväxten i Sverige accelererade under tre korta perioder då produktionen tog fart och steg mycket.Den första perioden var på 1850-talet, den andra på 1870-talet och den tredje på 1890-talet. Den industriellaexpansionen var mycket anpassad till exogena faktorer som den ökade efterfrågan från utlandet på landets olikaprodukter,[25] vilket sammanhängde med den ökade frihandeln i Europa från 1840-talet.Det som orsakade det industriella genombrottet i Sverige under 1850-talet var en ökad efterfrågan, inte enstakainnovationer eller teknik som man tidigare ansett som den viktiga orsaken. Från 1870-talet skedde en en industriellexpansion i Sverige som fick en genomgripande betydelse för samhället. En omfattande investeringsverksamhetinleddes inom industrin och i bostads- och järnvägs-byggandet. En ökad jordbruksexport uppkom, samt en storökning i kapitalvaruindustrins produktionsvärde (maskiner, utrustning m.m..). Det var en kraftig utländsk efterfråganpå svenska exportvaror som möjliggjorde denna utveckling.

Det industriella genombrottetMan kan tala om om ett industriellt genombrott i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till första världskriget,både i termer av en ökad genomsnittligt tillväxttakt för hela ekonomin, en stor ökning av industrisektorns andel avekonomin och viktiga organisatoriska förändringar inom den industriella sekorn som produktion, finansiering ochdistribution [26] . Mellan åren 1859 till 1914 ökade industriarbetarna i antal från 9 till 30% av befolkningen.[27]

Stora ekonomiska förändringar leder till nya institutionella arrangemang, man ser det i slutet av 1800-talet då detökade industriella arbetet för befolkningen gav upphov till bl.a fackföreningar, sjukkasseväsen ocharbetsgivarföreningar. Under denna individualismens tid var samtidigt staten som stod för en viktig roll i denindustriella uppbyggnaden i Sverige. Den organiserade kapitalismen i motsats till frihandelskapitalismen underliberalismen kom att dominera samhället. Staten hade nu en mer samordnande och överordnande funktion. Engemensam intressesfär under en liberal ekonomi bildades mellan staten och industrin.[28]

Vad som orsakade den industriella genombrottet i Sverige under 1850-talet menar dagens forskning mycket varberoende av ökad efterfrågan och inte av enstaka innovationer som man tidigare ansett. Efterfrågan styrde alltsåmycket av utvecklingen och det var inte tekniken och dess förändringar som fällde avgörandet. Ävenproduktionsförhållandena: klasserna och deras förändrade sammansättning och beståndsdelar, t.ex en störrelönearbetarklass och fler potentiella köpare, var viktiga som förklaring till industrialismens genombrott.[29]

Den ökade fjärrhandeln gav upphov till nya efterfrågemönster vilket stödde utvecklingen mot alltmerindustrialiserad, centraliserad och mekaniserad produktion, generellt sett. Den ökande kapitalförsörjningen gav merrealkapital[30] och kom från källor där ändrade produktionsförhållanden (handelshus, företag, banker, statenskreditinstitut, privata investerare..) utgjorde basen för den industriella omvandlingen.Från 1870-talet skedde en en industriell expansion i Sverige, som fick en genomgripande betydelse för samhället. Enomfattande investeringsverksamhet inleddes inom industrin, I bostads- och järnvägsbyggandet. En ökadjordbruksexport inträffade samt en stor ökning I kapitalvaruindustrins produktionsvärde. Det var en kraftig utländskefterfrågan på svenska exportvaror som genererade denna utveckling.[31]

Folk började invandra från landsbygden till städerna i allt större utsträckning, under 1890-talet. Det som bl.a möjliggjorde denna utveckling var rationaliseringar inom det svenska jordbruket, slåttermaskiner, konstgödning, nya växtföljder m.m.. introducerades de två sista decennierna på 1800-talet i jordbrukssektorn. Sockerbetorna dominerade i Sydsveriges produktion, bättre foder, boskapsraser och Lavals separatorer gjorde att

Sveriges ekonomiska historia 12

animalieproduktionen kunde ökas. Att jordbruksproduktionen generellt kunde ökas var också en förutsättning förindustrins tillväxt under slutet på 1800-talet. Skogsindustrierna fortsatte att expandera under andra hälften av1900-talet, med ökad produktion och export av trävaror som brädor och plank, även råvaran tillpappermassaindustrin och pappersbruken kom från skogsbruket. Tekniska framsteg inom sulfat och sulfitmetodernamöjliggjorde denna industris tillväxt.Järnindustrin blomstrade genom den ökande efterfrågan på svensk järnmalm från delar av Europa som också höll påatt industrialiseras. I Mellansverige fanns företag som Sandviken, Uddeholm, Domnarvet och Fagersta inom järn-och stålproduktionen. Järn och skog var de två faktorer som mest bidrog till landets ekonomiska uppsving underdenna perioden.Verkstadsindustrin växte också och landet fick flera ledande företag inom sektorn som bara tillverkade en eller ettfåtal varor med hög teknisk kvalite: LM Ericsson, Asea, Alfa-Laval (de Laval), Aga, Electrolux, Saab, Volvo osv.De flesta av företagen tillkom åren 1890-1910.Konsumtionsvaruindustrin har också ökat sedan 1870-talet och det var nu modern fabriksdrift som sattes igångalltmer: konfektionsvaror inom klädes- och tygsektorn, fabriksgjorda skor, cyklar, symaskiner m.m.. Inom varjeindustrigren har under hela perioden en ökad grad av mekanisering /automatisering) skett, detta har förstärkts genomelektrifieringen av verksamheter, vilket rationaliserat driften väsentligt från 1890-talet och framåt.Det krävdes stora kapitalinvesteringar förutom arbete och uppfinningar m.m.., för att industrialiseringen skulle kunnaske. Under 1800-talets senare del kom det mesta kapitalet i forma av lån från Frankrike, Tyskland och England, devar mest ägnade till utbyggnaden av kommunikationsnätet i landet. Det moderna bankväsendet spelade också enviktig roll i och med att småbanker bidrog till att lösa kapitalförsörjningen vad gällde jordbruksrationaliseringar ochde första industrialiseringsförsöken under 1820-talet. Från mitten av århundradet blev affärsbankerna de som togöver mer av kreditmarknaden då behoven ökade. Stockholms Enskilda Bank grundad 1856 är ett exempel pådetta.[32]

1890-1930 - Den andra industriella revolutionen - industrisamhälletsgenombrott

Strejker och lockouter i Sverige år 1903-2005. Grafen visar antal arbetsinställelser ochandel anställda som berörts.

1900-talet var industrins sekel, dåindustrin växte kraftigt, mognade ochsamtidigt kontinuerligt omvandlades,det var ett sekel då Sverige på1960-talet var ett av de rikasteländerna i världen, sett till BNP perperson.[33] Perioden 1900-1950 varSverige ett land i stark tillväxtekonomiskt, vilket sedan mattades avoch blev till en nedgång under andrahalvan under 1900-talet. Det är ocksåså att Sverige varit mycket beroende avden internationella ekonomiskakonjunkturen under hela århundradetoch att utrikeshandeln och denindustriella expansionen styrts av sk.exogena faktorer till stor del. Så hart.ex den svenska utrikeshandeln varit en sådan viktig faktor. Sedan 1800-talets mitt ökade utrikeshandeln snabbare

Sveriges ekonomiska historia 13

än både BNP och industriproduktionen.[34] För Sverige finns nationalräkenskaper ända från 1860-talets början, dessavisar att bruttonationalprodukten under ca. 100 år har vuxit med ungefär tre procent i genomsnitt per år, vilket är enhög siffra i jämförelse med andra europeiska länder under samma tidsperiod.I början av 1900-talet uppmärksammades alltmer industrialiseringens inverkan på sjukdom, fattigdom, olycksfallm.m. och behovet av sociala reformer växte. Motsättningen mellan arbete och kapital kom också fram allt tydligarenu och kampen märktes bl.a i de strävanden som fanns för föreningsrätt, strejkrätt som arbetarna tvingades föra.Arbetslöshetsproblemet uppmärlsammades också i och med att sysselsättning och försörjningsmöjligheter blevosäkrare i industrisamhället jämfört med det gamla jordbrukssamhället. Arbetarrörelsen sågs som ett hot av dekonservativa som man försökte möte genom sociala reformer.[35] Efter det första världskriget förde regeringen under1920-talet en deflationspolitik med stram penningpolitik som ledde till en ökad ekonomisk tillväxt i landet.Löneskillnader fanns, speciellt innan kollektivavtalen kom på 1920-talet. Kontantlönen som var en del avbetalningen till statarna, steg långsammare än priserna åren 1913-1917 och ingen levnadsstandardökning skeddeförrän runt år 1917. Då pga inflationen och de kraftiga löneökningarna som då genomfördes för statarna. 1920-1923föll levnadsstandarden åter under depressionen, men levnadskostnaderna sjönk samtidigt så en utjämning skedde ochreallönen blev konstant för statarna.Efter 1924 var utvecklingen stabilare då fackföreningsrörelsen och kollektivavtal hjälpte upp situationen förjordbruksarbetarna. Ett för stort arbetskraftsutbud höll dock nere lönerna under hela 1920-talet. Den 12 oktober 1944bestämdes i avtal att statarna skulle bli lönearbetare för att ej halka efter bl.a industriarbetarna så mycket som detidigare gjort. Den 31 oktober 1945 trädde det nya kontantlönesystemet i kraft.[36]

Under 1920-talet var Sverige ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa. Saltsjöbadsavtalet år1938 satte stopp för detta och den svenska modellen med samförstånd på arbetsmarknaden uppstod. Resultatet blevett avtal mellan SAP och LO om en bestämd förhandlingsordning vi konflikter som finns än idag i stort sett, vilketbl.a givit en grund för fredliga förhållanden på arbetsmarknaden och fortsatt svenska ”välfärdsbygge” [37] . Detinnebar också att det blev mycket svårare än tidigare att igångsätta strejker och lockouter på arbetsmarknaden.Arbetslösheten var relativt låg i landet fram till 1920-talet, men de steg snabbt med 20-talskrisen till en nivå omkring25 %. Efter krisen låg talen runt 10-12 % under resten av 1920-talet, dvs. Betydligt över nivån före kriget. Under1930-tals depressionen steg åter talen till över 20 %. Inte förrän under mitten av 1940-talet nådde arbetslöshetenunder 5 %. Socialpolitiken ändrades under industrialiseringens utbredning, det som tidigare sköts inom bykollektiveteller i familjen gällande arbets- och försörjningsfrågor, måste ersättas med ett nytt försörjningssystem. En aktivarestatlig och framförallt kommunal politik för kostnadsansvaret och kontrollen måste utformas. Dvs. en överflyttningav vissa funktioner från privat till offentlig sektor.[38]

1930-1975 - Industrisamhällets höjdpunkt

1930-1950 - Depressionen, folkhemmets välfärdspolitik och Det andra världskriget1930-talets början var en turbulent tid med minskad världshandel och depression. Både i Sverige och utomlandsupplevde man fallande priser och en enorm arbetslöshet. I Sverige infördes en låg räntenivå, vilken bottnade i enändrad ekonomisk politik. För att stimulera byggande och andra investeringar och för att motverka den ekonomiskakrisen införde staten den nya politiken. Under 1920-talet hade statsmakten fört en annorlunda politik medåtstramningar och sparande, som de främsta målen. En undervärderad krona, efter år 1931 gav också en ökad exportfrån Sverige, vilket ledde till att mer kapital fanns på hemmamarknaden och därmed skapade utrymme för en låginhemsk räntenivå.Det låga ränteläget innebar att den svenska ekonomin sköt fart under 1930-talets början.Byggnadsinvesteringarna ökade mycket under perioden, liksom maskininvesteringarna. Finanspolitiken med underbalansering av budgetarna fick inget genomslag i början av 30-talet, men det som var viktigt var att att den

Sveriges ekonomiska historia 14

relativa nivån för statsutgifterna var högre än under föregående decennium. Vidare ökade statsutgifterna ochstatsskatterna under denna period, vilket gav staten mer inkomster att använda i konjunkturpolitisk avseende. Detviktigaste var den ändrade synen på den ekonomiska politiken, på det psykologiska planet, under 1930-taletsbörjan.[39]

Nationalekonomen Gunnar Myrdal framförde på 30-talet att orsaken till den höga arbetslösheten var den lågaefterfrågan i samhället och menade att en underbalanserad budget i dåliga tider skulle öka efterfrågan och få fart påekonomin. I en konjunkturnedgång borde man stimulera ekonomin genom större statliga utgifter, främst i form avoffentliga arbeten. Detta skulle öka efterfrågan eftersom utgifterna gav upphov till inkomstökningar på ett håll iekonomin, vilket genererade nya utgifter och därmed inkomster på ett annat håll i ekonomin. En sk.multiplikatorprocess satte alltså igång och bidrog till en konjunkturuppgång. Den nya arbetslöshetspolitiken från1933 blev expansiv i landet och finanspolitiken ändrades. Denna nya syn innebar samtidigt en brytning med denneoklassiska teorin. Denna teori hade mycket gemensamt med Keynes resonemang i England vid samma tidpunkt.Inom socialdemokratin fanns en idétradition där bl.a den marxistiska teorin spelade en roll. Ernst Wigforss,finansminister 1932, var en framstående marxistisk teoretiker och sambanden mellan marxistisk och keynesianskanalys måste han ha sett eftersom han följt den engelska debatten sedan 1920-talet.[40]

En låg ränta innebär enligt ekonomisk teori att investeringarna ökar, vilket innebär att fler arbetstillfällen skapas ochatt produktionen och konsumtionen totalt sett ökar i samhället. Denna effekt kunde tänkas acceleras genom den sk.multiplikatoreffekten som Keynes beskrev i sin bok, detta skulle göra att BNP i ett land ökade. Denna effekt kan iprincip fungera i en lågkonjunktur, men är svårare i en högkonjunktur, eftersom det då redan föreligger en överhettadekonomi med låg ytterligare produktions- och investeringspotential inom landet. Låga räntor tenderar också att ökainflationen i en högkonjunktur då produktionen närmar sig fullt kapacitetsuttnyttjande. Bristen på arbetskraft ochmaterial driver upp löner och priser i ett sådant läge, vilket gynnar importen och hämmar exporten i ett land.[41]

Den ekonomiska politik som fördes från 1930-talet byggde på en uppgörelse mellan Bondeförbundet ochSocialdemokraterna år 1933, då lades grunden till statens större inblandning i samhället och vid utformningen av enpraktisk politik. Det innebar bl.a mer satsningar på offentlig verksamhet, överbryggning av konjunkturnedgångargenom ökade offentliga investeringar m.m.., alltså en aktiv statlig politik för att hålla arbetslösheten nere ochsamtidigt hålla prisnivån stabil. Staten ingrep t.ex mycket kraftfullt än under inflations-vågen under andravärldskriget. Prisstegringarna blev mycket lägre än under första världskriget, pga att statsmakterna införde pris-,löne- och hyresstopp.[42]

Den svenska konjunkturen 1929-55 utmärktes i stort av uppgång och struktur-rationaliseringar inom industrin. Dvs.det skedde inte stora nyinvesteringar i landet under denna period, utan med befintlig industristruktur gick tillväxtenuppåt under perioden. Efter andra världskriget startade en ny period av mycket snabb expansion för Sverigesindustri, exporten till andra länder steg snabbt. Däremot innebar behoven inom landet att importen ökades samtidigt,vilket försämrade handelsbalansen. Detta löstes med devalvering, nedskrivning av kronans värde, vilket upprätthöllden fortsatta ökningen av exporten.

Skattesystemets utvecklingGrunden för Sveriges skattesystem läggs i en skattereform 1902, då bland annat den allmänna självdeklarationeninförs och man kan börja tala om en riktig inkomstskatt. Bakgrunden var att det sena 1800-talets industrialiseringhade gett upphov till en ny samhällsgrupp: industriarbetarna. Många av dem hade tack vare att penningvärdetminskat och lönerna ökat fått rösträtt till andra kammaren (gränsen låg vid en årlig inkomst på 800 kr) och då röstatin Hjalmar Branting som första socialist i riksdagen 1897. De framförde många krav på ett mer rättvist skattesystemoch fick till slut gehör även i den första kammaren, som 1902 gick med på en progressiv inkomstskatt. Men denallmänna bevillningen fanns kvar och gjorde skatten krånglig och svårförutsägbar. Först 1910, efterrösträttsreformen, kunde man på allvar bygga om systemet. Progressiviteten cementerades och förstärktes ochbevillningen blev i realiteten en kommunal angelägenhet, snarare än en statlig.

Sveriges ekonomiska historia 15

Skatteuttaget i Sverige höll sig i länge lågt i relation till andra länder. Ännu 1918 var skattekvoten inte högre än 10procent. Många länder höjde sina skatter under andra världskriget, och så också Sverige. Men eftersom Sverige varrelativt oskatt av kriget kunde man 1950 uppvisa ett så lågt skatteuttag som 18 procent. Det ökar sedan under 1950-,60- och 70-talen för att sluta på ca 55 procent. 1981 genomförs en skattereform som en uppgörelse mellansocialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet (kallat "den underbara natten"), som leder till successiva sänkningar1982–1983. Men strax därefter börjar det stiga igen, och Sverige når sin högsta nivå någonsin 1989, då skattekvotenvar 56,6 procent. Efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet görs en ny skatteuppgörelse, denna gång mellansocialdemokraterna och folkpartiet. Syftet var att bredda skattebaserna, minska avdragen, flytta fokuset från indirekttill direkt beskattning, samt att minska de högsta marginalskatterna.

1950-1975 - Industrialismens guldålder och Den första oljepriskrisen

Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800-2000.

Efter andra världskriget startade enperiod av mycket snabb expansion förSveriges industri, exporten till andraländer steg snabbt, däremot innebarbehoven inom landet att importenökades samtidigt, vilket försämradehandelsbalansen. Detta löstes meddevalvering, eller nedskrivning avkornans värde vilket upprätthöll denforstatta ökningen av exporten.Koreakriget 1950-51 spädde påutvecklingen med en uppgång iproduktionen och priser. Staten gicksedan in under lågkonjunkturen i slutetav 1950-talet med stimuleringar till näringslivets investeringar vilket höll uppe produktionen.[43]

Under 1960-talet upplevde såväl Europa som Sverige en period av snabb ekonomisk tillväxt, det var en period avökad frihandel som lade grunden till detta. Sverige upplevde under 1970-talet en ökande andel av offentligkonsumtion som innebar en stabiliserande faktor på på konjunkturerna. Mellan åren 1948-73 skedde också en tillväxti världshandeln, som växte med i genomsnitt åtta procent per år, vilket för Sverige som exportberoende land var avstörsta vikt. En mer stabil BNP-tillväxt inträffade genom den ändrade ekonomiska politiken. Statens finanspolitikhade ändrats alltsedan 1930-talet och ekonomernas idéer om motkonjunkturella insatser från statens sida.En annanfaktor var den mindre känsligheten för störningar i den inhemska produktionen pga mer importerade varualternativ.Vändpunkten kom 1970. Sedan dess har det ekonomiska läget inte gått i positiv riktning för landet som helhet.Inflationen ökade samtidigt som tillväxttakten mattades av och arbetslösheten ökade (sk. stagflation). En lösninghade kunnat vara om den statliga eller offentliga konsumtionen hade varierat motcykliskt, dvs. ökat i lågkonjunktureroch minskats i uppgångsfasen, vilket ej skedde. Inverkan hade varit betydlig eftersom statens och kommunernasförbrukning svarade för en fjärdedel av BNP:s ökning.[44]

Sveriges ekonomiska historia 16

1975-2008 - Den tredje industriella revolutionen - TjänstesamhälletsgenombrottDen ”tredje industriella revolutionen” sedan 1970-talet med mer tonvikt på produktion av unika produkter med högkvalitet, till skillnad från den tidigare massproduktionen av standardiserade varor, har satt nya spår iindustrisamhällena: mikroelektronikens utveckling med mer automatiserad produktion och bantad industriell sektor,har ökat klyftan mellan de som blir över, de som får lågavlönade jobb i den växande service- och tjänstesektron ochde som får jobb, ett allt mindre antal, i den moderna accelererande sektorn som bl.a innehåller den senaste teknikenoch datorkraften. Klyftorna ökar i levnadsstandard och inkomster över tiden.[45] Jörberg (b) skriver bl.a att enfrigörelse av egna låglöneyrken för mer produktiva ändamål, under perioden efter 1973, konjunkturellt sett lett till enökad arbetslöshet. Vidare att en ökad substitution av arbetskraft med kapital skett. Den ändradebefolkningssituationen har också skapat nya problem [46] .Under 1980-talets början förde regeringen en expansiv industripolitik med hjälp, subventioner, till industrin. Manhade en starkt underbalanserad budget, en stigande penningmängd och en hög inflation. 1970-talets oljekriserinnebar dock att den expansiva finanspolitiken inte längre kunde fullföljas enligt keynsiansk anda och närkreditmarknaderna avreglerades 1985 innebar detta ytterligare en utveckling mot ett slut på den svenska modellen,där sysselsättningen tidigare hade setts som det främsta ekonomisk-politiska målet.Inflationen steg och Rehn-Meidner-modellens mål från 1940-talet, om full sysselsättning och en fokuserring påexportindustrins konkurrenskraft (och därmed dess inverkan på den ekonomiska politik som kunde föras), kunde ejlängre upprätthållas av statsmakten,Orsaken till att den ekonomiska tillväxten sjönk mellan 1970-90 ligger i det faktum att man glömt bort att samhälletssparande är främst de privata och offentliga investeringarna. Dessa investeringar drivs till största delen avkonsumtionen, vilken har minskat i landet under 1970-1990-talen.[47] Efter 1973 har tillväxten halverats jämfört medperioden 1950-60-talen i Sverige.[48] . År 1990 föreslog regeringen en åtstramande politik som skulle hålla nereinflationen på bekostnad av en högre arbetslöshet.[49] Finanskrisen 1990-1994 var en svår lågkonjunktur medkraftiga underskott i de offentliga finanserna. Deflation förekom dock knappast förrän år 1996, närkonsumentprisindex i Sverige sjönk under de tre senaste månaderna av året. Men räknar man på hela året 1996 vardet ingen deflation utan en mycket låg inflation. Monetarismen kan sägas ha fått större inflytande i den ekonomiskapolitiken efter 90-tals krisen, med dess prioritering av att stabilisera penningmängden för att få ned inflationen.En lågkonjunktur, som bland annat kallats "dot-com-döden", inträffade under 2000-2002 och drabbade denövervärderade IT-sektorn svårt.En svår lågkonjunktur, orsakad av den så kallade Finanskrisen, drabbade Sverige under 2008. Den öppnaarbetslösheten steg till rekordnivåer på runt 10 %.

Se även• Finanskrisen i Sverige 1990–1994• Världens ekonomiska historia• Rekordåren• Idiotstoppet• Sverige• Sveriges ekonomi

Sveriges ekonomiska historia 17

ReferenserTexten baserar sig huvudsakligen på Per Jervruds text Ekonomin i Sverige från medeltiden till idag - en översikt [50].

Noter[1] Lagerqvist, s 101[2] Historiens huvudlinjer 1, s 29[3] Magnusson, s 77-87[4] Anderson, ss 162-163[5] Lagerqvist, s 145[6] Magnusson, s 163[7] Historiens huvudlinjer 1, ss 184-185[8] Historiens huvudlinjer 1, s 171-178[9] Historiens huvudlinjer 1, s 272[10] Jörberg (a), s 3-6)[11] Lagerqvist, s 313[12] Historiens huvudlinjer 1, ss 239-240[13] (Lundh, s 24)[14] Lundh, ss 18-23[15] Schön (b), s 29-47[16] Historiens huvudlinjer 2A, s 34[17] Jervrud, ss 1-11[18] Jörberg (c), s 22[19] Historiens huvudlinjer 2A, ss 38-40[20] Historiens huvudlinjer 2A, ss 59-60[21] Lagerqvist, s 309[22] Jörberg & Krantz, ss 17-22[23] Magnusson, ss 243-344[24] Jörberg & Krantz, s 26[25] Jörberg (c), ss 60-61[26] Magnusson, ss 301-302[27] Lagerqvist, s 310[28] Magnusson, ss 381-383[29] Magnusson, s 304-306[30] Magnusson, s 312[31] Jörberg (c), ss 62-63[32] Historiens huvudlinjer 2A, ss 108-111[33] Andersson-Skog & Krantz, ss 12-15[34] Magnusson, s 182[35] Jörberg & Krantz, s 41[36] Jervrud (b), s 3[37] (Magnusson, ss 446-448)[38] Jörberg & Krantz, s 43-53[39] (Kock, del I)[40] Jörberg & Krantz, ss 61-74[41] Bladh, ss 368-369[42] Lybeck, s 28[43] (Lybeck, ss 17-18)[44] Lybeck, s 20-26[45] Magnusson, ss 485-486[46] (Jörberg, s 17)[47] Sverenius[48] Jörberg (b), s 16[49] Magnusson, ss 196-198[50] http:/ / hem. passagen. se/ jervrud/ sverige. htm

Sveriges ekonomiska historia 18

Källor• Anderson, Övergångar från antiken till feodalismen, 1980• Andersson-Skog & Krantz (red.), Omvandlingens sekel, 2002• Historiens huvudlinjer 1, 1975• Historiens huvudlinjer 2A, 1976• Jervrud, Statarna i Sverige 1900-1930, (Ekon. Hist. Instit. Lund, Stencil) , 1983• Jörberg (a), Levandsstandarden i Sverige 1750-1914, (Ekon. Hist. Instit. Lund), 1987; 48• Jörberg (b), Konjunktur, struktur och internationellt beroende: Industriella kriser i svensk ekonomi, (Ekon. Hist.

Instit. Lund), 1982; 25• Jörberg (c), Den ekonomiska utvecklingen I de nordiska länderna 1850-1914, (Ekon. Hist. Instit. Lund), 1980• Jörberg & Krantz, Ekonomisk och social politik i Sverige 1850-1939, (Ekon. Hist. Instit. Lund), 1978;4• Kock, Kreditmarknad och räntepolitik 1924-58, del I-II,• Lagerqvist, Sverige och dess regenter under 1000 år, 1979• Lundh, Levnadsstandarden- indikatorer och mått : Engelsk och svensk debatt om lönerarbetarnas villkor

1750-1850, (Ekon. Hist. Instit. * Lund ), 1983; 29• Lybeck, Svensk samhällsekonomi, 1981• Magnusson, L, Sveriges ekonomiska historia, 1999• Schön (b), Jordbrukets omvandling och konsumtionens förändringar 1800-1870, (Ekon. Hist. Instit. Lund),

1985;41• Sverenius, Sverige i kris (debattartiklar), Sydsvenska Dagbladet (SDS), 970729-970803

Externa länkar• Historia.se – Portalen för historisk statistik (http:/ / www. historia. se)• Ekonomin i Sverige från medeltiden till idag- en översikt (http:/ / hem. passagen. se/ jervrud/ sverige. htm) - Per

Jervrud

Industriella revolutionen 19

Industriella revolutionen

Spinning Jenny.

Watts ångmaskin.

Den industriella revolutionen kallas de omfattande sociala,ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början iStorbritannien i mitten av 1700-talet, och som påbörjadeindustrialiseringen av världen. Ironbridge i Shropshire, vid gränsenmellan England och Wales är den plats vilken man brukar hänvisa tillsom den Industriella revolutionens vagga. Det är idag ett avStorbritanniens världsarv.

Den industriella revolutionens framsteg fick allt större betydelse närångdrivna fartyg och järnvägar blev allt vanligare. Under 1800-taletspreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan ochsenare till resten av världen. Konsekvensen blev omfattandeförflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernasindustrisamhällen som byggdes upp (se urbanisering).

Agrara revolutionen

I början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar och nästanalla försörjde sig på jordbruk. Jorden var uppdelad i remsor, tegar, ochvarje bonde hade några tegar runt om byn. Tegarna var mycket småoch det var svårt att plöja jorden utan att råka komma in på någonannans teg. För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag sombestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle göra dettill exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller lägga marken i träda.

Redan på 1500-talet genomfördes skiftesreformer av jordbruket i England genom att man slog ihop tegarna till storaåkrar. De gamla byorganisationerna splittrades. I Sverige genomfördes det så kallade storskiftet runt sekelskiftet1800, enskiftet och det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde till att de gamla radbyarna i stort sett försvanntill förmån för enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav.

De större ägorna gjorde det möjligt att börja experimentera med nya grödor, nya mer effektiva jordbruksmetoder ochredskap. Det är detta som gett upphov till termen "den agrara revolutionen"Parallellt med skiftesrörelsen i Sverige avvittrade också staten stora landinnehav, vilka tillföll privata jordägare.Skiftesrörelsen och avvittringen kom att leda till att det svenska jorbruket kommersialiserades, statens inflytande ochinkomster från arrende minskade och tillföll istället privata jordägare.Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet 1800 ledde också till ökade investeringar från de självägande bönderna iökad spannmålsproduktion.Omfattande konstruktioner av kanaler 1780-1820 och investeringar i vägnätet ledde till en ökad integration avmarknaden och minskade transaktionskostnader. Bland annat blev det inte längre nödvändigt för bönderna att hållastora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

Industriella revolutionen 20

UppfinningarMånga nya uppfinningar, till exempel vävmaskinen, bidrog till industrialiseringen. Den viktigaste uppfinningen varångmaskinen, som uppfanns år 1709 av James Watt för att pumpa vatten ur gruvor. Därför behövde man inte längreha vatten-, vind- eller muskelkraft som tidigare. År 1709 började James Watt experimentera och lyckades skapa enångpump som kunde ta upp sex gånger så mycket vatten i minuten som handpumpar. Ångmaskinen drevs av stenkolvarpå stenkol blev en efterfrågad vara.Watt gjorde ångmaskinen till en mer effektiv konstruktion som inte bara kunde pumpa vatten utan även driva andramaskiner inklusive sig själv. Dessutom uppfanns Spinning Jenny (efter uppfinnarens dotter) gjord av JamesHargreaves och flygande skytteln, båda inom textilbranschen. Spinning Jenny blev förstörd när handvävare fick redapå att den hade uppfunnits. De var rädda för att bli arbetslösa så de bröt sig in i Hargreaves verkstad och slog sönderden.En annan viktig uppfinning, som kom att förbättra transportmöjligheterna, och på så vis också spelade en nyckelroll iden industriella revolutionen, var John Loudon McAdams uppfinning makadam, som innebar att landtransporter blevtillförlitliga oavsett väderlek året runt.Även den nya uppfinningen ångloket kom att spela en viktig roll i den industriella revolutionen. Det ansågs avmånga som rent ut sagt farligt att färdas i den otroliga hastigheten av 18 kilometer i timmen.[1] Med järnvägen ochångloken ökade också efterfrågan på kol.

ProtoindustrialiseringUnder 1700-talet i Storbritannien, och från och med sekelskiftet 1800 i Sverige, var det vanligt med industrielltillverkning av bland annat kläder och hantverksprodukter i hemmen på landsbygden. Landsbygdsbefolkningenväxlade mellan industriell tillverkning i hemmen under vinterhalvåret och jordbruksarbete under sommarhalvåret.Detta kallas för protoindustrialisering.Denna hemindustri kom att utvecklas till större manufakturer, eller hantverksfabriker, där man tog tillvara påarbetsdelningens och stordriftens fördelar, men ändå bedrev tillverkningen hantverksmässigt. Industrierna förladestill landsbygden på grund av tillgången på arbetskraft, energi och råvaror.Under den här tiden skedden en påtaglig regional specialisering, där hantverksprodukter tillverkades i Dalarna, järn iBergslagen, textil i Borås och Norrköping. Den regionala specialiseringen berodde bland annat på tillgång påråvaror, arbetskraft och kapital.Textilindustrin i Storbritannien var i stor utsträckning beroende av import av bomull från slavplantager iNordamerika.

RåmaterialNär man skulle tillverka järn behövdes mycket skog och järnmalm och i Europa under 1700-talet hade nästan allaländer utom Ryssland och Sverige förbrukat sina tillgångar av järn och trä. En av anledningarna till att det engelskalandskapet ser ut som det gör idag, med lite skog, är just att under industriella revolutionen högg man ner nästan allskog för att kunna tillverka träkol. Ryssland och Sverige var de länder som producerade mest järn under 1800-taletoch exporten har betytt mycket för den industriella utvecklingen och välståndet i Sverige.Under perioden 1850-1890 kom den svenska exportindustrin att utvecklas mycket snabbt. Sverige exporteraderåvaror, främst havre, trä och järn. Exporten av havre kom att driva på kommersialiseringen av jordbruket. Exportenav trä skedde främst ifrån Norrland.Norrland var en av Sveriges verkliga tillväxtregioner under den här tiden, med en omfattande inflyttning avarbetskraft från resten av landet. Framförallt Sundsvall kom att utvecklas till ett viktigt centrum för träexporten. Dengamla trästaden brann ner till grunden 1888 och ett helt nytt centrum med ståtliga byggnader i sten byggdes med

Industriella revolutionen 21

pengar från den framgångsrika trä- och sågindustrin.Sverige sålde 80% av järnet till England som sedan förädlade det till stål, men senare lyckades engelsmännen genomen ny metod, den så kallade Thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik järnmalm som England var rikt på. Mananvände stenkol för att kunna smälta järnmalmen. Stenkolen måste importeras till Sverige från England.

UrbaniseringenNär utvecklingen skett så snabbt i städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes inte längre ute på fälten,efter agrara revolutionens uppfinningar, och i de industrialiserade städerna behövdes det folk. Därför flyttadelantbrukare till städerna för att få jobb på fabriker. Dessa jobb var krävande och då fabriksägarna hade ett så stortutbud av arbetskraft fick arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade dem till att jobba långa skift för låg lön. Det fannsenligt fabriksägarna inga behov av skyddsanordningar vid maskinerna. Om en arbetare förolyckades fanns det nyaatt ta in från gatan. Detta ändrades senare när fabriksarbetet krävde mer specialisering, då man eftersom utbildningvar dyrt ville skydda sin arbetskraft.

"The Black Country"Under och efter industriella revolutionen kom Storbritannien att kallas bland annat "The Black Country", det svartalandet. Namnet kommer av att den tunga industrin hade smutsat ner landskapet och städerna, som var gråa, tråkigaoch framförallt förorenade.

Industriella revolutionen i SverigeDen industriella revolutionen kom till Sverige under första hälften av 1800-talet. I Storbritannien börjadeindustrialiseringen med textilindustrin; även i Sverige inleddes den tidiga protoindustrialiseringen med industriellproduktion av textil i hemindustrier på landsbygden, den verkliga industrialiseringsvågen kom dock först igångunder 1850-talet.[2] med de norrländska sågverken.I Storbritannien förbrukades järnmalm, sten- och träkol så att landet i princip blev tomt på naturtillgångar[3] . ISverige fanns större tillgång på naturresurser. Det som startade den industriella revolutionen i Sverige (och England)var kortfattat: råvaror, arbetskraft, kunskap, kapital, energitillgångar, tekniska uppfinningar och transportmöjligheter.

Se även• Andra industriella revolutionen• Världens ekonomiska historia

Referenser

Noter[1] Levande historia 8, Industriella revolutionen[2] ”Högskolan Dalarna” (http:/ / dalea. du. se/ theses/ archive/ 35bf30e8-d669-47c4-ac30-5f11ba7a1f5a/

c6d9f5ed-75a7-4b89-a2aa-d7dce7b749e1. pdf). 2005. . Läst 10 augusti 2011.[3] Mckay, John P. (2004). A History of World Societies. Charles Hartford. sid. 737. ISBN 0-618-30195-X

kbd:Индустриал револуциэ

Naturtillgång 22

NaturtillgångNaturresurser eller naturtillgångar kan indelas i de förnyelsebara (till exempel vind, sol och skog) respektiv de ejförnyelsebara (olja, kol, uran och malm).Resurser är tillgångar som exempelvis mat, energi och redskap. Nästan alla resurser kommer ursprungligen frånnaturen.Icke förnyelsebara resurser som kan återanvändas är metaller, sten, sand och grus. Kol, olja, malm, uran och gas ärexempel på resurser som inte är förnybara resurser som inte kan återanvändas. Hållbara resurser är exempelvissolstrålningen, vindens rörelser, havsvattnets rörelser, flöden i vattendrag och jordens inre värme.De sydligaste delarna av Norge, Danmark, Sydsverige, svenska västkusten och norska sydkusten hör till detmellaneuropeiska lövskogen. Norr om lövskogen finns en zon av blandskog med barrträd och lövträd som björk ochasp, men det finns även enstaka ädla lövträd som till exempel ek. (barrskogsbältet)

FrihandelFrihandel är handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra asymmetriska handelspolitiska åtgärder.Motsatsen till frihandel är protektionism. Ända sedan David Ricardo lanserade teorin om komparativa fördelar hardet i princip funnits ett konsensus bland nationalekonomer att hinder för handel alltid är dåligt för alla inblandadeekonomier.[1]

Detta konsensus har gjort att debatten kring frihandel till stor del handlar om varför den inte införs omedelbartöverallt.[2] Det svar som oftast ges, i enlighet med public choice-teorin, är att vinsterna från frihandel är små ochutspridda på många medan de särintressen som tjänar på tullar – exempelvis bönder i industriländer – är få och harstor anledning att påverka den politiska processen för att gynna dem själva.[3]

Frihandel förekommer bland annat mellan EU:s medlemsländer. Det går även att betrakta handeln inom ett land somfrihandel. De länder som har lägst tullar som andel av total utrikeshandel är industriländer som USA, EU, Kanadaoch Australien. Dessa tillämpar dock mycket höga tullar på jordbruksprodukter och textilier. Utvecklingsländer iLatinamerika, Afrika och Asien har högre tullar, särskilt historiskt.[4] [5]

Referenser[1] "Nonetheless, since the time of Adam Smith economists have advocated free trade as an ideal toward which trade policy should strive."

Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 218[2] "the quota imposed a loss of more than $1.6 billion on U.S. consumers ... How can such a thing happen politically?" "While the logic of

collective action has long been invoked by economists to explain seemingly irrational trade policies, it is somewhat vague on the way in whichorganized interest groups actually go about influencing policy." Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics(femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 231

[3] "The reason that a policy like the sugar quota can happen is that the sugar producers form a relatively small, well-organized group ..."Krugman, Paul R. & Obstfeld, Maurice (2000), International Economics (femte upplagan, Harlow: Addison-Wesley), s. 231

[4] IMF (2001), "Global Trade Liberalization and the Developing Countries" (http:/ / www. imf. org/ external/ np/ exr/ ib/ 2001/ 110801. htm)[5] Medhora, Rohinton (2003), "Viewpoint: Tariffs and Trade Liberalization in Developing Countries" (http:/ / www. idrc. ca/ en/

ev-26739-201-1-DO_TOPIC. html), International Development Research Centre

Frihandel 23

Se även• GATT• WTO• Merkantilism• Frihamn• Handelshinder

Externa länkar• Frihandel.nu (http:/ / www. frihandel. nu)

Ekonomisk tillväxtEkonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av ett samhällesproduktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod (tillexempel månad, kvartal eller år). Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter. Vidberäkning av real tillväxt har man korrigerat för inflationen. Vanligen används då den så kallade BNP-deflatorn, somkan skilja sig från konsumentprisindex (KPI).Oavsett tidsperiod brukar ökningstakten anges på årbasis; om BNP ökade med en procent från ett kvartal till nästa,rapporteras det således ofta som att tillväxten under kvartalet var omkring fyra procent på årsbasis.Om tillväxten var fyra procent under ett år innebär det att BNP ökade med fyra procent; det är däremot i detta fallinte korrekt att säga att tillväxten ökade med fyra procent. Om däremot BNP ökade med en procent ett år och femprocent nästa år, innebär det att tillväxttakten ökade med fyra procentenheter.Sveriges ekonomiska tillväxttakt har under det tidiga 2000-talet legat på omkring 3-4 procent årligen, vilket placerarSverige högt i jämförelse med andra utvecklade industriländer inom OECD.

Kritik mot ekonomisk tillväxtKritik mot fenomenet tillväxt framhålls främst av diverse politiskt gröna rörelser. Detta eftersom tillväxt i produktion(och konsumtion) av varor kommer att kräva mer och mer naturresurser så länge som inte faktorer sommiljöpåverkan och kostnader för miljöskador vägs in i beräkningen av tillväxten, vilket medför att en politik somsätter fasta tillväxtmål alltid kommer att nedprioritera långsiktiga miljöfrågor till förmån för en kortsiktigtillväxtökning. Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning och större andel I-länder, inte kanvara resurs- och miljömässigt hållbart. Den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt (steadystate economics).Andra tillväxtkritiker har menat att ekonomisk tillväxt överanvänds som mått på hur framgångsrikt ett samhälle är.Kritikerna menar att man bör använda alternativa välfärdsmått som tar hänsyn till befolkningens välbefinnande,såsom Human Development Index, Happy Planet Index eller någon form av lyckoindex.

Ekonomisk tillväxt 24

Se även• Tillväxtteori

Externa länkar• Den ekonomiska tillväxten i Sverige 1720-2000 [1], portalen för historisk statistik]

Referenser[1] http:/ / www. historia. se

Globalisering

Multinationella företags utbredning är ett av globaliseringenskännetecken.

Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politiskprocess som innebär att världens länder knyts närmarevarandra.

Begreppets innebörd

Globalisering kan ses som en samlingsbenämning somsyftar på den kapitalistiska internationella utvecklinginom politik, ekonomi och kultur som sker till en följdav en utökad och inte lika lokalt förankrad världsbild.Politiskt sett innebär begreppet en förskjutning avmakten från nationell nivå till över- och mellanstatligaorgan, men generellt syftar globalisering oftast till hurde nationella ekonomierna kontinuerligt tvinnassamman. Organ som arbetar för en ökad globaliseringär bland andra EU, FN och Världsbanken.

Globaliseringsrådet definierar begreppet som "Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridandeinvesteringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begreppsåsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Globaliseringen harframför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framstegoch politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av dessa kostnader de senastedecennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globalaekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses medbegreppet." [1]

Med den ekonomiska globaliseringen brukar framväxten av internationella företagskoncerner avses, och enligtsomliga (t.ex. Dicken 1998) den därav ökade makt i världsekonomin som företagen får i och med detta. Kulturelltbrukar framväxten av en massproducerad enhetskultur parallellt med flera globala motkulturella fenomen åsyftas.Globalisering har även jämförts med begreppet liberalisering i den bemärkelsen att öppna gränserna stater emellan isyfte att skapa en friare handel. Ett annat begrepp som har kommit att kopplas till globalisering är universalisering.Med detta menas att globaliseringen har bidragit till ett ökat utbyte av varor, tjänster, åsikter, kultur mellanmänniskor ifrån världens alla platser. (Bailys & Smith 2001)Globalisering beskrivs även som ”processes whereby many social relations become relatively delinked from territorial geography, so that humans lives are increasingly played out in the world as a single place” (Bailys & Smith

Globalisering 25

s. 14-15). Därmed ej sagt att de territoriala gränserna inte längre anses som viktiga. Exempelvis så ses dessafortfarande som mycket viktiga utifrån ett ekonomiskt perspektiv där naturresurserna är av stor betydelse, men ävenför de människor som värnar om sin nationella identitet.

Bakomliggande orsakerDet forskas mycket om orsaker till globaliseringen och konsekvenser av den. De flesta är dock överens om att en storbakomliggande orsak är den tekniska utveckling som gör att information kan spridas allt snabbare över världen.

DebattGlobalisering är ett omstritt begrepp. "Hyperglobalister" (t.ex. Castells 2001) menar att dagens ekonomi är gränslös;information och kapital flyter över gränser, allt i enlighet med konsumenters önskningar och att den globalamarknadsplatsen är en önskvärd realitet. Globaliseringsskeptiker menar istället att vi visserligen har en internationellekonomi i viss utsträckning men att nationalstater fortfarande spelar en viktig roll och att globalisering mer är enideologi (globalism) än en beskrivning av verkligheten.Ett argument som många globaliseringsmotståndare (t.ex. Derakshande) använder är att icke-västerländska folk börha möjlighet att skydda sin kultur från västerländska element som snabbmat och popmusik, men inte kan göra det ien fri marknad. Denna typ av globaliseringsprocessen, det vill säga att västerländska ideal, traditioner, kultur spridstill övriga världen, kallas westernization. I filmen Globalisation is Good kritiserar Johan Norberg detta argument,och anser att konsumenter oavsett land skall välja mellan inhemska eller främmande produkter, och att de somanvänder argumentet inte har något bättre motiv än att västerlänningar ska kunna använda sådana länder somexotiska turistmål.De ökade möjligheterna att kommunicera med människor, oavsett var de befinner sig i världen, lyfts ofta fram somnågot positivt med globaliseringen. Utvecklingen inom elektronisk massmedia, internet samt telefoni, det vill sägaatt information sprids fortare än tidigare, ses som några av de grundläggande orsakerna till globaliseringen.Globaliseringen underlättar för skapandet av kulturella grupper bestående av medlemmar utan geografisk anknytningsk. postmoderna-identiteter.

Noter[1] ”Vad är globalisering?” (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 8616/ a/ 94988). . Läst 7 september 2008.

Referenser• Castells, Manuel, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Göteborg: Daidalos 2001.• Dicken, Peter, Global shift: transforming the world economy. New York: Guilford Press 1998.

Litteratur• Globalisering (tv-serie), Utbildningsradion 2007.• Norberg, Johan, Till världskapitalismens försvar. Stockholm: Timbro 2004.• Isaksson, Pär, Har Sverige en chans?: globaliseringen och vi. Stockholm: Svenska förlaget 2006.• Gustavsson & Tallberg, Internationella relationer. Lund: Studentlitteratur 2006• Bailys & Smith; The globalization of world politics. Oxford: Oxford university press; 2001• Noreena Hertz, Det tysta övertagandet: den globala kapitalismen och demokratins död, Stockholm, Pan, 2005,

ISBN 91-7263-655-6

Globalisering 26

Se även• Internationalisering• Glokalisering• Antiglobalisering• Skådespelssamhället

Artikelkällor och författare 27

Artikelkällor och författareVärldens ekonomiska historia  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14672220  Bidragsgivare: Angus, Dubbelosix, Groucho NL, Grundin, Gthyni, Hejkompis, Jacob Lundberg,Josve05a, Jsdo1980, Markus a, Mippzon, Popperipopp, Sarnalios, Tegel, Yger, Yvwv, 7 anonyma redigeringar

Sveriges ekonomiska historia  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14755716  Bidragsgivare: AlphaZeta, Caspian Rehbinder, ClarityLost, Dnm, Fred J, Hellstormen, J 1982, JacobLundberg, Jupiter, Koios, LX, MikaelLindmark, Nem, PJ, Pettern, Sjunnesson, Tomas e, Tommy Kronkvist, Urbourbo, Yvwv, 21 anonyma redigeringar

Industriella revolutionen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14688894  Bidragsgivare: -nothingman-, AHA, Abaddon, Adville, Aktalo, Alexmcfire, Andreas Rejbrand, AnnaBaldestarde, Annika64, Bluescan, Bongoman, Caesar, Calandrella, Chrizz, Damast, Danieller, Dcastor, Decltype, Den fjättrade ankan, Dh8b, Diupwijk, Donyc, E.G., E70, EWR, Ean, Elinnea,Esgard, Evalowyn, Fenix, Flinga, Fluff, Freddis, Freschtibooi, FriskoKry, Ftrjydtruurd, Grillo, Grimlod, Guwd, Hallabro, Hejkompis, Höstblomma, Idunius, In Donaldismo Veritas, J 1982, JacobLundberg, Jajamen, Jalla, Jlundqvi, Joelheen, Johan Elisson, Johna, Jonag00.123, Jonas j, JonasJH, Jordgubbe, Jsdo1980, Kicke1995, Kruosio, LX, Lamré, Lars Törnqvist, Laxskinn, Linda W,Lite, Lokal Profil, Lord Pelle, Lurifax, MagnusA, Markus a, Mellch, Micke, MickeLundin, MikaelLindmark, Muneyama, Muuuuhahahahahsss, Mux, Nicke L, Niking, Nirmos, Obelix, Oblaserad,OlofE, Owlrug, Papper, Peterhöglund, Petter Strandmark, Popperipopp, Pralin, RaSten, Riggwelter, Rtap0, Rudolf 1922, Scuzzer, ShineB, Sjunnesson, Skorpan, StefanB, Sten André, Stigfinnare,SweJohan, Tegel, Ternarius, TheEngineer, Thuresson, Timon, Torvindus, Tournesol, Tubaist, Twilight1, Ulner, WP, Wasell, WeRon, Xenus, Yger, Yvwv, Zoostar, Ztaffanb, 428 anonymaredigeringar

Naturtillgång  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14426014  Bidragsgivare: -nothingman-, Ace90, BjörnF, Evalowyn, Fluff, Grillo, Idunius, J 1982, Jmarchn, LX, Laxskinn,Linda W, Mankash, Neng5, Nicke L, Osram, Rudolf 1922, Sjö, StefanB, Tournesol, Twincinema, Ulner, Vivo, Yger, Yvwv, 27 anonyma redigeringar

Frihandel  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14530432  Bidragsgivare: Berinder, CalleC, EnDumEn, Enar Nordvik, Floresmagon, Global, Hallabro, Icaros, Jacob Lundberg, LarsTörnqvist, Lord Pelle, NERIUM, Rohitrrrrr, Scooba, Yger, Yvwv, 12 anonyma redigeringar

Ekonomisk tillväxt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14292775  Bidragsgivare: Brindefalk, Dcastor, Doctrina, Elinnea, Jacob Lundberg, Juice, LPfi, Lojak, MagnusA, Mats33,Myskoxen, Sintram, Tegel, Thoasp, Thuresson, Tournesol, Yvwv, 15 anonyma redigeringar

Globalisering  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14027648  Bidragsgivare: Ainali, AleWi, Bluescan, Bruno Rosta, Doldis, Elinnea, Few, Fyrfatet, GeMet, Granatäpple,Hellstormen, Huesos, Idunius, Jacob Lundberg, Jono, Kaj@kth.se, Kiruna, Konstantin, LX, Laxskinn, Mankash, Nicke L, P.o.h, Plrk, Popperipopp, Primus motor, Profanum vulgus, Rudolf 1922,Sjö, Stora Gurkan, SweJohan, Ternarius, Thoasp, ThomasBe, Thuresson, Torvindus, Tynplan, Wasell, Yjg, Yvwv, Ztaffanb, 87 anonyma redigeringar

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 28

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivareBild:World GDP per capita 20th century.GIF  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:World_GDP_per_capita_20th_century.GIF  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: JacobLundbergFil:Coat of Arms of Sweden.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_Arms_of_Sweden.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare:SsolbergjFil:Sveriges BNP-capita 1000-2006.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sveriges_BNP-capita_1000-2006.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: KoyosFil:Sveriges konjunkturcykler 1842-2001.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sveriges_konjunkturcykler_1842-2001.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: KoyosFil:Arbetsinställelser Sverige 1903-2005.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Arbetsinställelser_Sverige_1903-2005.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: KoyosFil:Sektorers bidrag till Sveriges BNP 1800-2000.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sektorers_bidrag_till_Sveriges_BNP_1800-2000.svg  Licens: Public Domain Bidragsgivare: KoyosFil:Spinning jenny.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Spinning_jenny.jpg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: Atamari, ClemRutter, Fenice, Ies,Luigi Chiesa, Man vyi, 1 anonyma redigeringarFil:Maquina vapor Watt ETSIIM.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Maquina_vapor_Watt_ETSIIM.jpg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare:Nicolás PérezFil:Mall culture jakarta01.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mall_culture_jakarta01.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 2.0  Bidragsgivare: User:thehero

Licens 29

LicensCreative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unportedhttp:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/