Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig

2015-12-15 Elevhälsoteamet Rektor

POSTADRESS BESÖKSADRESS

Sickla skola, 131 83 Nacka Gillevägen 5

Elevhälsoplan Sickla skola 2015/2016

Elevhälsoplan 2015-2016

2 (14)

Innehåll

Elevhälsoteam Sickla skola ......................................................................................................... 2

Inledning .................................................................................................................................... 3

Stödinsatser ............................................................................................................................... 4

Pedagogisk utredning ................................................................................................................. 6

Åtgärdsprogram ......................................................................................................................... 7

Ansvarsfördelning ...................................................................................................................... 9

Rutiner vid Elevhälsoarbete...................................................................................................... 12

Förebyggande arbete ............................................................................................................... 13

Elevhälsoteam Sickla skola

3 (14)

Åsa Portelius rektor Fatima Messili biträdande rektor

Ulrika Wiiand biträdande rektor

Charlotte Jacobsson specialpedagog Emma Furingsten speciallärare

Agneta Trankell skolpsykolog Maria Malmgren kurator

Peter Mombelli skolsköterska

Anna Lundquist skolläkare

Inledning

Elevhälsan har en central roll i Sickla skolas arbete med elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimu-lans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån

4 (14)

sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förut-sättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna för-utsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. Elever-nas utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Skollagen kapitel 2: 25§

”För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, same-skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot ut-bildnings mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosoci-ala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psyko-log och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan till-godoses”.

Stödinsatser

Skolverket har tagit fram nya allmänna råd (juli 2014) som baseras på skollagens bestämmelser om vad som avses med stöd och särskilt stöd. Skillnaden i de nya bestämmelserna är att om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kun-skapsmålen i läroplanen eller kunskapskraven som minst ska uppnås ska lärare och övrig skolpersonal enligt skollagen 3 kap 5 § skyndsamt påbörja arbetet med extra anpassningar.

Två former av stödinsatser

En del elever är i behov av stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att utvecklas i riktning mot målen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Föränd-ringar i organisationen omkring eleven kan ibland vara tillräckligt för att skapa för-utsättningar för utveckling. Ibland kan en elev vara i behov av individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014).

5 (14)

Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare eller övrig skolpersonal inom ramen för den or-dinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolfor-mer samt för fritidshemmet. Exempel på extra anpassningar enligt Skolverkets allmänna råd ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (2014):

"Anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och struk-turera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträ-ning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästrä-ning, är att anse som extra anpassningar.

Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade pro-gramvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra an-passningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedago-giska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven."

Särskilt stöd I Skollagen kapitel 3: 7§ står följande:

”Särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning”.

Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insat-ser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lä-rare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktig-heten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i såväl grundskola, grund-särskola och fritidshem. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumenteras i ett åtgärdsprogram (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). Bedömning av stödbehovet görs utifrån kunskapsmålen och kunskapskraven Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra an-passningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

6 (14)

I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleverna utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i grundskolan.

I åk 1-6 i grundskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3 och 6.

I grundsärskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskursen 6.

I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot målen i läroplanens andra del.

Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev som en funktions-nedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. (All-männa råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014). En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kun-skapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det här innebär att eleven ska ges stöd, även om hon eller han når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytter-ligare utifrån elevens behov. Är stödinsatserna trots detta inte tillräckliga gör lä-rare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till EHT görs om att en elev kan vara i behöv av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övriga personal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till Elevhälsoteam och rektor (Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, sär-skilt stöd och åtgärdsprogram, 2014).

Pedagogisk utredning

I Skollagen kapitel 3 8§ står följande:

”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en

7 (14)

elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skol-situation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd”.

Den pedagogiska utredningen utförs av ansvarig klasslärare/mentor tillsammans med specialpedagog/speciallärare och andra berörda lärare, och är en del av ut-redningen när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. Pedagogisk utredning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pe-dagogisk utredning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Gruppnivå Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp eleven finns? Individnivå Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor ämnesundervisningen ska syfta till?

Åtgärdsprogram

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska utarbetas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den pe-dagogiska verksamheten kring eleven. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska vidtas. Ett åtgärdspro-gram gäller vid den skolenhet där det har beslutats, men det kan även fungera som ett värdefullt informationsunderlag vid elevens övergång till en annan skolenhet. I Skollagen kapitel 3 9§ står följande:

”Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska till-godoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdspro-

gram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor”. I den första delen av åtgärdsprogrammet anges de behov av särskilt stöd som ele-ven har. Denna del kan överföras från den pedagogiska bedömningen i utred-ningen som handlar om elevens behov av särskilt stöd. Utöver den pedagogiska bedömningen finns inget skäl till att ta in ytterligare uppgifter från utredningen i

8 (14)

åtgärdsprogrammet. Det är onödigt att uppgifter som kan vara av integritetskäns-lig karaktär förekommer i fler dokument än nödvändigt. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara re-levanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läropla-nen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vidare vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd. Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser un-der längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. En annan möjlig åtgärd är tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen. Om en elev vistas i fritidshem är det viktigt att de åtgärder som utarbetas för tiden där är anpassade till elevens situation och behov av särskilt stöd i den specifika lärmiljön. Åtgärder som genomförs i fritidshemmet kan även bidra positivt till ele-vens måluppfyllelse. Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång Åtgärder som handlar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild under-visning eller anpassad studiegång kan också komma i fråga. Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör.

Inom de obligatoriska skolformerna kan en elev under en tid få sitt behov av sär-skilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fun-gera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång. I de fall som en elev är i behov av särskild undervisningsgrupp, enskild undervis-ning eller anpassad studiegång är det viktigt att alltid utgå från elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod. I dessa fall är det inte tillräckligt att en-bart ange beteckningen särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller an-passad studiegång som en åtgärd, utan skolan behöver även specificera vilka åt-gärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer inom verksamheten. Det är alltid nödvändigt att involvera elevhälsan i det här arbetet.

Det är rektorn som beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Dessa beslut kan rektorn inte delegera till någon annan i personalen.

Rektorn har också ett ansvar för att sådana åtgärder

kontinuerligt följs upp och utvärderas, och det är viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen eller läsa efter den ordinarie timpla-nen när det är möjligt. Innan rektorn fattar ett beslut om dessa åtgärder ska sam-råd ske med eleven och elevens vårdnadshavare.

Det är också viktigt att informera

eleven och elevens vårdnadshavare om vad särskild undervisningsgrupp, enskild

9 (14)

undervisning eller anpassad studiegång innebär samt att dessa beslut är möjliga att överklaga (3 kap. 9 § Skollagen).

Åtgärdsprogrammet är ett beslut som dateras och undertecknas av beslutsfatta-ren. Åtgärdsprogrammet förvaras inlåst i arkiv, originalet läggs i elevmappen, mentor/ansvarspedagog och föräldrarna får en kopia. Det går att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram - skriftlig individuell utvecklingsplan – extra anpassningar I en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lärare, i de årskurser där sådana upp-rättas, ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskaps-kraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. I utveckl-ingsplanen ska det också finnas en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lågt som möjligt inom ramen för läroplanen. Det finns inget som hindrar att skriftlig information ges även i andra årskurser än där skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upp-rättas. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där sådana finns. I de fall som en elev får särskilt stöd dokumenteras detta istället i ett åtgärdsprogram. Då måste inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfatt-ning av innehållet i åtgärdsprogrammet (Allmänna råd, Arbete med extra anpass-ningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014).

Ansvarsfördelning

Alla pedagoger på skolan Alla som arbetar på skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för alla elever samt uppmärksamma och hjälpas åt att stödja elever i behov av särskilt stöd. Klasslärare och mentor Klasslärare/mentor har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgär-der som sätts in när en elev får svårigheter att nå kunskapskraven. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klasslärare/mentor ansvarar för att nöd-vändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klassläraren/mentor skriver IUP tillsammans med elev och vård-nadshavare, planerar eventuella anpassningar. Klassläraren/mentor ska informera elev och vårdnadshavare när en oro finns att kunskapskraven inte nås. Klasslä-rare/mentor gör en pedagogisk utredning tillsammans med arbetslag och special-pedagog/speciallärare och gör därefter en anmälan till EHT och skriver eventuellt

10 (14)

åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog/speciallärare. Klasslärare/men-tor ansvarar för att eleven har tillgång till passande arbetsverktyg och samråder vid behov med specialpedagog/speciallärare om alternativa verktyg. It-pedagog och it-tekniker Alla elever har rätt att få tillgång till de digitala lärverktyg de behöver, tex. inlästa läromedel (Inläsningstjänst), rättstavningsprogram (Stava Rex), talsyntes (Claro Read). It-tekniker ansvarar för att tekniken fungerar, it-pedagog introducerar lä-rare och pedagoger i tekniken och lärare/pedagoger stödjer elever i användandet. It-pedagog (och specialpedagog) kan vid behov hålla kortkurs för elever och lä-rare/pedagoger. Kurator Målet med skolkuratorns arbete är att elever når kunskapskraven och utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande. Skolkuratorn kan ge råd och stöd till elev och föräldrar vid svårigheter i den sociala situationen i och utanför skolan, till exempel vid svårigheter i familjesituationen, missbruk, kris eller annat som gör det svårt att sköta skolarbetet, till exempel frågor som rör kamratsvårig-heter, kränkande behandling och konflikter, samt vid nedstämdhet, oro och ängs-lan. Skolkurator samverkar med, och kan informera om, övriga stödinstanser i samhället. Logoped Logopeden har specialistkunskap om barn och ungdomars tal-, språk- och kommu-nikationsutveckling samt läs- och skrivinlärning. Logopeden kan delta i det före-byggande arbetet kring elever genom att ge konsultation och handledning till pe-dagoger och lärare i skolan om elevers utveckling av tal, språk, kommunikation och läs- och skrivförmåga men även vid behov vara delaktig i planering och utförande av extra anpassningar och särskilda stödåtgärder. Rektor och biträdande rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom upp-gifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd beslutar rektor att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Resurslärare Resurslärare ingår i spec-teamet tillsammans med specialpedagog och speciallä-rare. Genom samarbete och planering med lärare kan resursläraren möjliggöra planerade anpassningar eller särskilt stöd, exempelvis genom att stödja klassen medan läraren ger extra undervisning i mindre grupp. Resursläraren kan även ge-nomföra riktade individuella stödinsatser såsom intensivperioder i avkodningsträ-ning. Resurs/assistent

11 (14)

Person som är anställd som resursförstärkning för elev möjliggör för arbetslag att genomföra planerade stödåtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Assistent arbetar utifrån instruktion av klasslärare/mentor men kan vid behov agera peda-gogiskt självständigt, exempelvis genom att stödja elever i arbetssituationer, för-bereda och förtydliga instruktioner eller stödja elever vid övergångar mellan akti-viteter och på raster. Assistent kan även möjliggöra för läraren att undervisa mindre grupper genom att stödja de elever som klarar att arbeta självständigt. Skolpsykolog Psykologen gör efter beslut i Elevhälsoteamet fördjupade utredningar av barn och ungdomar med särskilda behov, följer upp och utvärderar dessa i samarbete med föräldrar och pedagoger. Psykologen har även individuella samtal med elever, för-äldrar och pedagoger som kan vara rådgivande och stödjande. Psykologen kan även ge konsultation och handledning till personal enskilt eller i grupp samt sam-verka med andra myndigheter och organisationer. Skolsköterska och skolläkare Skolsköterskan och skolläkaren ansvarar för riktade hälsobesök. De registrerar och informerar avvikelser till föräldrar och följer med särskild uppmärksamhet de elever som av olika anledningar kan ha brister i hälsotillståndet. De organiserar och utför föreskrivna vaccinationer samt informerar om dessa och ger hälsoupp-lysningar till så väl enskilda som grupper av elever. Skolsköterskan och skolläka-ren samarbetar med andra sjukvårds- och sociala instanser utanför skolan och tar hand om enklare olycksfall. Specialpedagog och speciallärare Specialpedagogens och speciallärarens övergripande uppgift är att identifiera och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer som orsakar svårigheter för elever, till exempel genom observationer, konsultation, handledning och råd-givning. Specialpedagog och speciallärare är även delaktig vid pedagogiska utred-ningar och vid upprättandet av åtgärdsprogram. I början av höstterminen gör specialpedagog och speciallärare en behovsinvente-ring som grundar sig på föregående läsårs resultat, kartläggningar och utred-ningar. Utifrån kartläggningsresultaten bedöms vilka elever som är i behov av sär-skilt stöd. Specialpedagog och speciallärare ger råd om anpassningar av undervisning och material utifrån elevers behov. Informerar och rekommenderar om alternativa lär-verktyg. Specialpedagog/speciallärarare och it-tekniker/it-pedagog gör dem till-gängliga för eleven. Speciallärare (och specialpedagog) kan vid behov undervisa enskilda elever och mindre elevgrupper.

12 (14)

Rutiner vid Elevhälsoarbete

Steg 1

Pedagoger/mentor uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning

mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska upp-

nås.

o Pedagog/mentor samtalar om eleven i arbetslaget, som stöttar och hjälper till att utveckla extra anpassningar och förhållningssätt.

o Pedagog/mentor identifierar svårigheter/ identifiera behov av utmaningar och relatera dem till kunskapskrav i aktuell läroplan.

o Pedagogen konsulterar vid behov specialpedagog/speciallärare.

Steg 2

Pedagog/mentor och arbetslag prövar olika pedagogiska metoder och förhållningssätt

utifrån elevens specifika behov i skolsituationen och upprättar en plan för extra an-

passningar.

o De extra anpassningarna ges i möjligaste mån inom klassens ram. Stödet kan

möjliggöras genom omorganisering av resurser, anpassningar av miljö eller

ges individuellt eller i grupp av klasslärare/mentor, fritidspedagog, specialpe-

dagog/speciallärare, resurslärare eller annan lämplig pedagog utifrån ele-

vens behov.

o Pedagog/mentor kommunicerar de extra anpassningarna med elev, vård-

nadshavare och övriga aktuella pedagoger/lärare.

Steg 3

Om elevens svårigheter kvarstår trots anpassningar kan eleven vara i behov av sär-

skilt stöd (t.ex. assistent, anpassad studiegång, placering i särskild studiegrupp, speci-

alpedagogiska åtgärder under längre tid o.dy.)

o Pedagog/mentor underrättar vårdnadshavare om att skolan kommer att göra en pedagogisk utredning.

o Pedagog/mentor samtalar med eleven och fyller i dokumentet ”Kartläggning – Elevens bild” samt skickar hem dokumentet Kartläggning – Vårdnadsha-vares bild”

o Dokumentet ”Utredning av elevens skolsituation” fylls i.

o Pedagog/mentor ansvarar för att ta in information från övriga berörda peda-goger.

o Specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, skolpsykolog eller kurator kon-taktasvid behov för konsultation.

Steg 4

En anmälan till EHT görs i dokumentet ”Anmälan till EHT”

o Pedagog/mentor kallas eventuellt till arbetsmöte med EHT kring elevens si-tuation och vidare åtgärder.

o Rektor fattar beslut om eventuellt upprättande av åtgärdsprogram (ÅP).

o Vid beslut om att ÅP ska upprättas skriver specialpedagog/speciallärare och berörda pedagoger/lärare ett första utkast till ÅP.

o Vårdnadshavare (och elev) kallas till möte och görs delaktiga i upprättande av ÅP.

o Pedagog/mentor informerar övriga pedagoger om aktuella åtgärder på ÅL-möte.

o ÅP följs upp, utvärderas och revideras kontinuerligt.

13 (14)

Förebyggande arbete

Spec-teamet deltar regelbundet i lärarnas årskurslagsmöte med syfte att före-bygga, tidigt upptäcka och identifiera elevers svårigheter samt finna gemensamma lösningar. Syftet är också att få till ett samarbete runt skolans samtliga yrkesroller och elever för att öka förståelse kring sambandet mellan skolresultat och hälsa. Elevhälsoteamet, med sin breda yrkeskompetens, träffas varje vecka. Pedagoger och lärare har möjlighet att boka in sig på mötestid jämna veckor.

Exempel där elevhälsan kan rådgöra, hjälpa och stötta: - akuta ärenden - förslag på åtgärder och anpassningar för elever - förslag på alternativa verktyg - utveckling av miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa - i upprättandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram - kunskapsscreeningar - uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa - information om neuropsykiatriska funktionshinder - kontakt med myndigheter utanför skolan

Kartläggning och dokumentation av elevers utveckling

Kartläggningar bildar underlag till skolans Resultat Utvecklings Konferenser (RUK).

Förskoleklass

Avlämnande förskola informerar blivande förskollärare om kommande barn under våren med fokus på barnens sociala-, motoriska- och språkliga för-måga och eventuella behov av särskilt stöd (april).

Kartläggning av barnens språkliga-, fonologiska och fonemiska medvetenhet sker med Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial (september och febru-ari/maj).

Kartläggning av barnens grundläggande matematiska förmåga med stöd av Elevintervju i Förstå och använda tal.

År 1

Förskoleklassens pedagoger överlämnar till lärare och fritidspersonal (juni). Fokus på social och språklig förmåga samt grundläggande matematisk förstå-else.

Elevernas språkliga förmåga (tala, lyssna, läsa, skriva) kartläggs av klasslärare i Nya språket lyfter (november och april).

Klasslärare genomför screening med Fonolek (v.40-41). Speciallärare gör in-dividuell kartläggning av bokstavskännedom och sammanljudning med stöd av Läsinlärning i sju steg (november-december).

Klasslärarna genomför en screening i matematik ur ”Förstå och använda tal”,

test 1 (samma test i september och april).

Elever träffar skolläkaren en extra gång under år 1.

14 (14)

År 2

Klasslärare genomför DLS Bas (september).

Elevernas språkliga förmåga (tala, lyssna, läsa, skriva) kartläggs av klasslärare i Nya språket lyfter (november och april).

Klasslärarna genomför en screening i matematik ur ”Förstå och använda tal”, test 2 (samma test i september och april).

År 3

Klasslärare genomför DLS Läsförståelse (oktober).

Klasslärare genomför Bokstavs- och ordkedjor

Elevernas språkliga förmåga (tala, lyssna, läsa, skriva) kartläggs av klasslärare i Nya språket lyfter (november och april).

Försenad läs- och skrivutveckling uppmärksammas och utreds vid behov.

Klasslärarna genomför en screening i matematik ur ”Förstå och använda tal”, test 3 (samma test i september och april).

Nationella prov genomförs under våren (mars – maj).

År 4

Överlämnandekonferens sker med berörd personal mellan årskurs tre och fyra (juni).

Klasslärare genomför DLS Läshastighet – Draken i månskenet (oktober).

Klasslärare genomför Läskedjor (oktober).

Klasslärarna genomför en screening i matematik ur ”Förstå och använda tal”, test 4 (samma test i september och april).

År 5

Klasslärare genomför DLS Läsförståelse (oktober).

Klasslärarna genomför en screening i matematik ur ”Förstå och använda tal”, test 5 (samma test i september och april).

År 6

Nationella prov utförs i matematik, svenska och engelska. Skolledning avgör om prov i SO och NO ska genomföras.

Överlämnandekonferenser sker mellan alla mottagande 7-9 skolor (maj-juni).

Grundsärskolan år 1-6

Klasslärare använder sig av Skolverkets bedömningsstöd Gilla-Läsa-skriva.

Klasslärare använder valda delar i Förstå och använda tal.

Alla årskurser i grundskolan och grundsärskolan Vid behov kan specialpedagog eller speciallärare utföra fördjupade tester inom språk och matematik. Insatser görs för att hjälpa de elever som riskerar att inte uppnå kun-skapskraven. Skolpsykologen använder vid behov olika psykologiska tester.sssss