Elittränare i lagspel - en balans på slak lina

Leif Isberg,docent

Högskolan i Fa lun/Bor länge

Tränare sparkas. En rubrik som blivit allt vanligare unde r senare år. Sju raka förluster - styrelsens och spe lamas förtroende är borta. Problemet kan vara att föreningens målsät tning, spelamas kapacitet och de resur­ser t ränaren fått inte är förenliga. Från sin erfarenhet som spelare, psy­kologisk r ådg iva re och be teendeve ta re presenterar Leif Isberg hä r några av sina forskningsresultat.

• • • Från mitten av 1980-talet har det blivit allt vanligare att före­ningar, vars elitlag inte uppnått den förväntade prestaöonen, vid­tar drasöska åtgärder som att ge tränaren sparken under pågående säsong eller att inte förlänga kon­traktet efter säsongens slut. Som före detta aköv lagspelare, forska­re och psykologisk rådgivare åt eliöag och aköva har jag ofta ställt mig frågan: Varför?

Medel från Idrottens forsknings­råd senare Centrum för idrotts­forskning, bidrog öll mina möjlig­heter att studera problemaöken

Det visade sig vid genomgången av ödigare forskning att det fanns kunskap om hur tränare upplevt och vad de tyckte om den utbild­ning som de genomgått i resp för-bunds regi Det fanns dock ytterst lite information om vad som hän-der när tränaren står i den praktis­ka situaöonen och skall bedriva träning med elitspelare och "coacha" dem under matcher.

Området kan tyckas relaövt enkelt att undersöka, men problemet är mer komplicerat än det verkar. Om man läser aröklar i samband med att tränare sparkats från sitt uppdrag, är det främst den prak­tiska situaöonen man utgår från i sin bedömning av vad som ägt rum och vilka åtgärder som skall vidtas för att förändra den aktuella sitxiaöonen

Det första steget i min forskning var att finna en teoreösk modell som skulle kunna bistå med att klarlägga tränarens situaöon ur ett helhetsperspeköv. Ett perspeköv som skall klarlägga tränarens situ­aöon alltifrån anställningsförfa­rande Öll det att säsongen avslu-

I nämnda perspeköv ingår att klar­lägga styrelsens föreställningar om hur de vill att öränarskap och lagets spel skall genomföras och den prestaöon de förväntar sig efter säsongens sluL Vidare hand­lar det om att klarlägga de förut­sättningar och hinder som styrel-se/seköon skapar för att den för­väntade prestaöonen skall kunna uppnås.

Det rör sig vidare om att klarlägga den anställde n-änarens kvalifika-öoner för uppgiften och vilka före­ställningar han har om hur uppgif­ten bör genomföras. Dessutom handlar det om att belysa hur väl tränaren sätter sig in i föreningens skapade förutsätöxingar och då i förhållande öll de krav som styrel­sen ställt på lagets prestation. Bland annat gäller det att bedöma om spelarmaterialets kvalité står i paritet med förväntad prestaöon, d v s avgöra om kraven är realisös-

Tränaren ölldelas som regel redan vid anställningen ansvaret för lagets tränmg och matchning. Det

innebär i sin tur att tränaren kom­mer att vara engagerad i att leda en spelartrupp om låt oss säga 20 spe­lare. En trupp som skall skapa eller redan har skapat relaöoner med varandra och som nu skall skapa relationer med den aktuelle träna-ren. Rent staösöskt handlar det om över 200 relaöoner som skall fun­gera på ett posiövt sätt för att ska­pa en samvaro som xinderlättar framgång. Ett första steg i en sådan process är att tränaren sätter sig in i de förväntningar spelarna har på tränarskapet och hur de önskar spela osv .

Den modell som jag öllämpat för att klargöra helhetsperspekövet innebär att de hittills nämnda momenten klarlagts. Då uppkom­mer frågan hur tränarens personli­ga tränarroll hamnar i förhållande öll styrelsens/seköonens mer eller mindre föreskrivna n-änarroll samt spelamas förväntade tränarroll. Resxiltaten av modellens tidigare öllämpning visar att det tränara-gerande som senare kommer att Öllämpas är en produkt av de tre nämnda. Denna produkt kallar jag i fortsättningen för det tillämpade tränarbeteendet, vilket bildar utgångspunkt för den s k coa-chingen under matcher.

I modellen är vidare spelares pre­staöoner under match och deras belåtenhet med dem en direkt funköon av det öllämpade u"änar-beteendet. Det handlar om hur trä-

naren lyckats motivera sina spela re att anstränga sig för att kunna utföra tilldelad uppgift, hur spela­ren uppfattat tilldelad uppgift och sin kapacitet för att genomföra den, hur tränaren lyckats påverka ochutnyttjaspelamas^lagets för­måga samt hur tränaren följer upp och belönar utförda prestationer.

Den hittillsgjorda beskrivningen är en kortfattad version av de för­utsättningar med vilka den empi r iskaundersökningengenomför des (Isberg 1991). Försökspersoner var tränare och föreningar på eht nivå. Kriterierna på de tränare som valdes var att

- d e skall h a v a r i t v e r k s a m m a p å högstaelitnivåinågra år

deskal lhavari tverksammaimer än en förening

-de skallha internationell erfaren-

-deskaxlintetil lhöradenallraäld-sta kategorin.

Avl ids och ekonomiska skäl val­des en tränare från varderalagspe len bandy , i shockeyoch fotboll, t r ä n a r e n s v e r k s a m h e t följdes xmder en tvåårsperiod. För attnog-grant kunna s t ude rap roces sen ingick även att resa nxed laget till bortamatcher.

Tränarens agerande under träning

f^xa^främ^-rgBxs^pp^^gr äraff^amord-^aoZ^^rx^p-pgr^ar,Za^-

fgZar,spgZsf -ZarggZx^gr

^gmZa^gf. ^rä^arg^x

x rgddy

^gr^rö^grs^ff L^Zgåf^oc^gy

mgdx^Zafrg

spgZarg,!^ Lx^Zg^or g^

^f^^xorr^off-m^ar.Z^ofo

observerades och hans konunxmi-kation med spelarna före,under och efter träning bandades.

I s a m b a n d med match filmades tränarens agerande med en kame­ra o c h m a t c h e n m e d en annan kamera, under redigering av dessa filmer och med tekn ikens hjälp fick jag fram en produkt där träna rens agerande visasien ruta på tv-bi lden samtidigt som matchen pågåribakgxunden.Fåsåvisfinns möjligheten att studera hur träna renagerar,dvsvilketinnehållhan kommunicerar till spelarna, hur han förmedlar de t ,v i lken ledar s k a p s s y n h a n t i l l ä m p a r , h u r h a n artikulerar sitt budskap(vänl igt eller barskt), vilket kroppspråk han har samthur han belönar spe­lares prestation.

Dgf ^gZ^sfxs^a pgrspg^ff^gf.Vad beträffar det holistiska perspekti­vet och de förutsättningar ochhin-der som föreligger för ett genom förande så framkommer att alla tre föreningarna har t idigare haft bekymmernär det gäller atthante-ra faktorer som påverkat verksam-heten.Det rör, kommunikationen mellax^ nivåer och inom n ivåe r i organisationen, påverkanfrån^det sociala arvets, fastställande av beslutsområden, förfarandevid anställning av tränare mm. ^ l l a föreningaxna har vidtagit åtgärder för att försöka kommat i l l r ä t t a

med sådana företeelser. En viktig iakttagelse är att mania l l a tre för eningarna framhåller vikten av tränarens personlighet och sätt att agera gentemot spelarna, som den kanske avgörande f a k t o r n v i d valet av tränare. D e n g r u n d l ä g gandepremissen är naturligtvis kunskaperispelets olika moment.

Vissa åtgärder, somvidtagits, har också bidragit till bättre förutsätt­ningar än tidigare för att det för­väntade tränarbeteendet från spe larnas sida skall stämma med trä narens personliga beteende. Det g ä l l e r t e x att spelarna fått vara med och föreslå tränare.

Föreningsansvariga har dessutom tagi t på sig rol len at t försöka undanröja eventuella hinder, som kan finnas för tränarens verksam h e t . D e t m å s t e i s a m m a n h a n g e t framhållas att det är mycket vik tigt, att tränaren är p å d e t klara med va rhan själv s tå r iv i ssa frå­gor för att kunna ta ställning till hur han passar i n i e n förenings verksamhet. ldetfal letsåkanman framhålla att två av tränarna kom mit in någo t sent i b i l d e n vid anställningenoch att man knap­past haft tid att meraidetal j sätta sig in i fören ingens verksamhet. Fotbollstränaren har skaffat sig andra förutsättningar g e n o m e n lång inskolning tillsammans med föregående tränare.

Iminundersökning visar det sig

^ 6

att såväl förening som tränare och spelare enats omvilken ledarsyn s o m s k a l l p r i o r i t e r a s . D e t g ö r j u det hela lättare, om alla ställer upp på samma sak. Det allra viktigaste är dock att själva idén kan omsät t a s i e t t konkret handlande, som alla kan acceptera.

^ r ^ ^ r e ^ s ^ g e r ^ n d e

t ränarna anajnmar alla en huma­nistiskledarsyn som byggermyck et på en dialog nxed de aktiva och e n d e l e g e r i n g a v u p p g i f t e r o c h ansvar till de aktiva. De har kom­mit framtill sin ledarsyn genom egene r fa renhe t (ishockey) och genom s tud ie r o c h e r f a r e n h e t (bandy och fotboll). En sådan ledarsyn har visat sig vara en bra g rund t i l l framgång påe l i tn ivå . Det visar sig ä v e n i d e n här studi en,texatttrotsettnegativtresultat placeringsmässigt för laget, verkar det som om ledarskapet leder till ett positivt klimati laget . Det för­an leder en s lu t sa t s , o m a t t e n human i s t i sk l e d a r s k a p s s y n ä r något som man bör s t rävaef ter inom lagspelen.

De undersökta lagspelen ger dock olika förutsättningar för tränarnas agerandeimatchsituationen.

Bandytränaren sänder över200 budskap per match. Den studera de matchen spelas mot en av seri-efavori terna,ennxatchsonxärav derbykaraktär och där tränarens lag haxnnariunderläge från bör jan. t r ä n a r e n behåller trots den svåra situationen sitt lugn och sitt beteende. Det är ingen skillnad på tränarens beteende när lagetligger under som när det sedantar led­ningen och segernimatchen. Den d e m o k r a t i s k a l e d n i n g s f o r m e n d o m i n e r a r , p r e c i s s o m t r ä n a r e n och s p e l a r n a ö n s k a r a t t d e t skall vara. Detsamnxablirfalletnär man konstaterar att endast9%av beslu­ten förmedlas m e d e n barsk ton, beslut som mera riktar sig mot domarens insats. Inga som helst dubbla b u d s k a p förekommer m e l l a n d e t ve rba l a sp råke t och kroppsspråket.

Ishockeytränaren sänder ca 2^0 budskap per match. Vidgenom gången före match visas ett exem­pel p å h u r tränarens demokratiska system, när det gäller att leda

laget, fungeraripraktiken.Detvar intressant att se den livliga aktivi-teten,blandspelamairesp femma, när det gällde att skapa egna lös-rxingar utifrån tränarens allxnänna dxrektiv.^Lränares åsikt är, att han inte får styra spelarna allförmyck et utan spelarna måste stimuleras till egna lösxungar.

Linder pågående match ges också exempel påhurtränarentestarsina förslag på den biträdande tränarex^ innan de fraxnförs till spelaxna.

Förslagen framförs sedanidialog-form med spelarna. Det förekom mer också att tränaren går fram till spe la rna o c h p r a t a r lugn t om något som de utfört på ett positivt sätt eller omnågotsom bör ändras. Ett exempel visas också där träna­ren blir något b a r s k i s i n t o n t i l l några spelare, menockså att det strax efter följs av en uppmuntran till hela femman. Ett tecken på det som spelaxna framhåller som posi-tivt är att om tränaren tycker han ^tagi t i^l i teförhårt ,såberhanom ursäkt eller uppmuntrar efteråt, g ä r d e t hettar t i l l imatchen visar tränarenbådeettföredömhgtlugn och en positiv attityd till sina spe­lare när han återför dem tillsnör malläge^.

Fotbollstränaren f ö r m e d l a r ^ ^ budskap per match.^0% av bud skapen förmedlas vänligt medan tonen blir barskare vid ^ 0 ^ av till­fällena, l^u skall det fraxnhållas att vädre t inte var de t bäs ta v id inspelningstillfället ochtränaren måste skrika. Det kan göra att ton falletbedöms som barskt beroende p å t r ä n a r e n s r ö s t a n s t r ä n g n i n g . Den klara dominansen för ett auk tor i tä r t l edn ingsmöns te r som f r a m g å r f ö r e match föreligger även under matchen, x^ränarenhar dock få tillfällen att kommunicera med spelarnaioch med att ingen får komma utför avbyte och sedan inträdaispelet igen. Däremot sker saxntalidialogformmed en utbytt skadad spelare och m e d d e n som skall ersätta honom. Enbart två dialoger sker med biträdande trä naren eller andra som tillhör funk­tionärsstaben. Ivlen detta får delvis tillskrivas de yttre omständighe tema kring matchen. För att kon t r o l l e r a o m d e t t a v a r tränarens typiska beteende med så många order under en nxatchobservera-

des tränaren (ljudinspelning) vid en bortamatch av vänskapskarak­tär c a 4 m å n a d e r senare. Hans mönster var d å a n n o r l u n d a o c h antalet förmedlade order var klart xnindre.

Själva genomförandet visar att trä-naxna omsätter sin uttalade ledar syn på olika sätttill den tillämpade situationen. Hos t r änama ibandy och ishockey ges tydliga exempel på hur förankring av beslut sker i konkreta xnatchsituationer innan verkställighet, samt på hur fördel­ningen av uppgifter mellan träx^a r e o c h biträdande tränarefunge-rar .Sammatydl ighet märks inte hosfotbol ls t ränarenmendetkan, somtidigare nämnts b e r o p å att tränaren är n y i l a g e t och kanske ännu inte huxxnitiscensättasina

p l a n k a n utan att överdriva säga att bandy-och ishockeytränaren konxxnit mycket långt p å v ä g när det gäller att omsätta sinhxunanis-tiska ledarsyn till praktisk till ämpningochattfobollstränarenär pågodväg.Fotbol ls t ränaren har somtidigare nämnts inte samma möjhghettill dialog ochförankring aven idéhosspe lama iennxa tch -situation.

Det är här på sin plats att ännu en gång dek la re ra att de gjorda undersökningarna skall betraktas som ett underlag för att klarlägga ettmönsteritränarverksaxnheten, inte som a t t ide ta l jg ranska resp tränare.

^ g r ^ ^ o ^ s e ^ e n s e r

l^ågra konsekvenser som resulta-tetavundersökningen kan leda till vill jag särskilt nämna.

Det gäller först och främst att före­ningens styrelse bör skaffa sig ett skriftligt p o l i c y d o k u m e n t s o m innehå l le rkonkre tamåloch för­s l a g o m hur det s k a l l g å t i l l att uppnå målen.Vidareattta reda på önskemål från spelare,omvilken typ av tränare som bör engageras, samtinformerasig omhur tränare, som kan vara aktuella för anställ ning, fungeratisina tidigare före­ningar.

tränaren bör skaffa sig en ordent­lig inblickiföreningen genom att

studera policydokument och lik­nande för att få en humorn före ningens ix^ställning och förvänt n i n g a r . H a n b e h ö v e r d e s s u t o m prata med spelarna för att få en uppfattning, om deras kapacitet som spelare ochpersonliga före-t rädensamtvaddet i s in tur ställer för krav på honom somtränare . Dethandlar vidare om attförankra ett arbetssätt hos spelarna. En för-ax^kring som innebär att tränaren också klargör vilka beslutsområ­den och därmed vilket ansvar som gäller för parterna. Dessutom bör tränaren vara lyhörd för vad som pågår i lagetochständigthål las ig underrättad om hur spelarna mår. x räxxare som tillämpar en demo kra t i sk^humanis t i sk lednings­form verkar ha lättare attrespekte-ras av sina spelare och det gälleri synnerhet om laget har motgång.

^ ^ d i e ^

Ivled resultaten som framkom av ovan r edov i sade s tud ie som grund, ana lyse rades lO tränare som fått sparken under pågående säsong eller som inte fått sitt kon traktfömyat (Isberg 1992).

^x^alysen som syftar till att klar lägga tränarnas upplevelser av inträffad situation grundas på data fråx x ingående intervjuer och test. l^lär man stxxderat massmedias k o n s t a t e r a n d e n a v varför före-n ingarnav id tag i t den drastiska åtgärden att byta tränare, ger det en a n t y d a n o m att anledningen återfinnsiproblemfylldarelatio ner m e l l a n t r ä n a r e o c h spelare. L^m detta är korrekt skulle tänkba ra alternativ för attkomma tillrätta medprob leme t vara att försöka reda upp relationerna, byta ut spe lare eller byta tränare.

Resultatenvisar dock ett annor­lunda mönster,där de flesta fakto­rer står att finna på styrelse^sek-tionsnivå. För sex av tränarna har sådana faktorer en markant över ^ikt och för två a v d e m en liten övervikt. Deresterande två tränar nahar en överviktför oförutsedda händelser som inträffat. Det är endast för två tränare som deras personliga beteende kanhab id r a gittill den uppkomna situationen.

Faktorer som står att finna på sty-relseBsektionsnivå handlar om

att styrelsen har irxgen konkret policy,den ändras efterhand

-otydligheteriförex^xngensorga-nisationoch funktioner som skall genonxföras på olika nivåer

-bristandekommunikationmellan aktörer på olika nivåer

att föreningen ställde inga direk­ta krav på tränarex^ och lagets pre s ta t ionvidanstäl lxux^g,mendet framkom långt senare att det var slutspel som gällde

otydligheterikommxmikation svikna löften

br is tandeix^sikt i förexungens ekonomi,varför utlovade spelar köp uteblev men det doldapresta tionskravet på laget kvarstod, ett krav,somnärdet ikrisskedetut ta las, upplevs som orimligt av både spelare och tränare

-medlemmarnas dåliga kunskap om det aktuella spelet och tränar skåpet

Oförutsedda händelser ä r t e ^ -försäljning av toppspelare till proffslag under pågående säsong utan attkvalificerad ersättare finns att tillgå, vilket får till följd att

Som fränare är man wfsatf. f örwfom dg» qrgnfZzga fräninggn sAa gn nzd andra Äzzng/wnthbngr saynordnas. TrygA%f/rdn sponsorgr, massmgdia ocZz " ZigZa" SDgMSÄ3z )Zkgf, Zcon AZand kännas fim^f. Tornrni/ Stensson är aff gnzf%<Zgnzyor gff s#ctZ#f ocZzyhzmgJngsrikf arkfg. fofo LENZV/1RT AiXNSSON/BuLDBYR^N