Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande

i Sverige

Roger Pyddoke Urban Björketun

Finansierat av Bisek

Biseks mål och projektets

» Bisek (Bilens sociala och ekonomiska betydelse): Att ta tillvara bilens potential att stödja förvärvsarbete och det sociala livet under människans olika levnadsperioder och i olika geografiska miljöer.

» Projektet: Att undersöka hur bilens potential för att uppnå rörlighet utnyttjas, med särskilt fokus på låginkomsttagare och landsbygd.

Projektets mål

» Att analysera bestämningsfaktorer för bilanvändning och bilägande.

» Att analysera med avseende på i vilken geografisk områdestyp individen bor, individens disponibla inkomst m.m.

» Dessa samband viktiga för att bedöma prisförändringar och politik

Syfte bilanvändningsanalysen

» Analys av bestämningsfaktorer för körsträckor

» Replikera och uppdatera skattningar av bensinpriskänslighet m.m.

» Utvidga skattningar till fler grupper och geografiska områden i synnerhet landsbygd

Data

» 1998-2005» Körsträckor för alla bilar ägda av en individ» Kön, Ålder, Bostadsort/Områdestyp» Disponibel inkomst» Bensinpris, Bilinköpsindex» Avstånd till arbetsplats» Antal barn

Områdestyp Antal miljinvånare

Tätort 5,4

Tätortsnära landsbygd

1,5

Glesbygd ,12

Skärgård ,03

Totalt 7,1

Körsträckefördelning år 2005,minst 1 och max 2 använda bilar

median = 1295,8 kmper glesbygdstyp

0

5

10

15

20

25

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1-9 ggr median/5

Pro

cen

t%

Tätort

Tätortsnära

Glesbygd

Modell

Körsträcka (t) = a ln Inkomst + b Avstånd arbetet + c Körsträcka (t-1) + d Bensinpris + e Bilprisindex + f Körsträcka fgå saknas

» c ”tröghetsfaktor”» 24 modeller

Tätort och landsbygd

» Tröghet väger tungt» Trögheten i anpassning något större i

landsbygd.» Inkomst har klart större effekt på körsträcka

i landsbygd än i tätort. » I landsbygd har avståndet till arbetet något

större effekt på körsträckan än i tätort.

Män och kvinnor

» Små skillnader mellan män och kvinnor i deras bilars körsträckefunktioner

» Mäns körsträckor mer känsliga för inkomster än kvinnors.

» Kvinnors körsträckor litet mer känsliga för avståndet till arbetsplatsen än mäns.

Tröghet

» Tröghetsfaktorn högre i Sverige 0,4 jämfört med 0,25 för UK.

» Indikerar att de långsiktiga elasticiteterna i Sverige är cirka 1,6 gånger de kortsiktiga medan de är 1,3 gånger i UK.

» Detta indikerar att anpassning av körsträckor sker långsammare i Sverige.

Inkomstelasticitet

» Inkomstelasticiteten avtar med stigande inkomst

» Individer med låga inkomster vill öka sin bilanvändning!

» Detta borde rimligen vara fallet för den lägsta inkomstkvartilen också

» Fel tecken för den lägsta inkomstkvartilen

Bensinpris

» Högre bensinpris leder till längre körsträckor (troligtvis inte signifikant skilt från noll)

» Rimligen återspeglar det att körsträckorna ökat under den studerade perioden

» Flera tänkbara källor till bias som inte kunnat kontrolleras bort (många försök)

» Svaghet att vi inte kan koppla till sambor.

Fordonspris och antal barn

» Fordonsprisindex: fel tecken och stor varians (ej signifikant), verkar således ha svag effekt på körsträckor

» Barn ökar körsträcka i Sverige, minskar i UK.

Syften med bilägande analysen

» Att analysera bestämningsfaktorer för bilinnehav

» Att analysera vad som kan utlösa att bilinnehav inleds respektive upphör

» Att kunna säga mer om bilinnehav i lands- och glesbygd

Bidraget

» Data från 1996-2005 används» Matstoms 2002 data från 1980-1995» Analys med dynamisk modell» Bilprisindex» Avstånd till arbetsplats» Antal barn

Bilägande 2005 i de olika områdestyperna

Totalt Män Kvinnor

Tätort 43,6 59,0 29,1

Tätortsnära 61,2 76,4 45,2

Glesbygd 61,0 77,1 43,8

Bilägande 2005 i de olika inkomstkvartilerna i procent

Totalt Män Kvinnor

Kvartil 1 21,8 31,5 15,5

Kvartil 2 41,4 58,1 29,9

Kvartil 3 58,9 73,9 44,5

Kvartil 4 70,1 78,1 53,0

Ordered probit

» En modell för val av antal bilar» Normalfördelning i botten» Intervallgränser» Funktion för indikatorvariabel

y* = a I + bC + c Di + d U + f P + g D1 + h D2

+ i D3 + j D1 + k PFt + m PBt

Modellen innebär att intervallgränserna och

koefficienterna estimeras med maximum-

likelihood metod

Estimering

» En modell för tätort och en för landsbygd (inkl. glesbygd) eftersom skillnaderna är små i bilanvändning mellan landsbygd och glesbygd.

» Många observationer för tätort gjorde att vi valde att göra ett slumpmässigt urval av tätortsobservationer.

Resultat

» Bilinnehavet (både inget och minst en bil) trögrörligt

» Män mer benägna (än kvinnor) att skaffa bil och mindre benägna att avluta ägande .

» Landsbygdsbor (både män och kvinnor) mer benägna (än tätortsbor) att skaffa bil och mindre benägna att avsluta ägande .

» Paradox att vi inte finner någon effekt av inkomst när bilinnehavet verkar starkt korrelerat med inkomst

» Avstånd till arbetet har ingen effekt» Ökat bensinpris ökar benägenheten att äga

två bilar.» Ökat bilinköpsindex minskar benägenheten

att ha en bil men ökar benägenheten att ha två i landsort

» Benägenheten att skaffa bil större för medelålders än för unga

» Benägenheten att upphöra äga bil störst för äldre. Därefter följer unga och medelålders.

» Barn minskar benägenhet att äga bil tätort men ökar den i landsbygd.

Slutsatser

» Betydande oförutsedda metodproblem i främst bilanvändningsmodellen

» Vissa resultat verkar dock rimliga. » Icke-förväntade och insignifikanta samband

resultat kastar skugga över alla resultat.» Fortsatt forskning behövs om modellerna

ska utvecklas för att ge fullt ut rimliga resultat