Lagen om beredande av otrevnad for utlänningar. Det föreligger en lag om skärp-

ta bestämmelser för skapande av otrevnad för utlänningar i riket. Det gäller passtvång, i vissa fell viseringstvång, anmälningsskyl- dighet hos polismyndigheterna, arbetstillstånd, utvisningsrätt och så vidare. Lagens förhistoria da- terar sig till världskrigets utbrott, Då kröpo alla länder in i sina skal, då var varje medlem av en främ- mande nation en fiende, innan han lyckats överbevisa om motsatsen, och även sedan han förebragt den- na bevisning. måste han i vias grad övervakas. Och slå skapade man en skyddsmur av förordnin- gar hittills fullkomligt okända. vilka för Sveriges del hunno bli fullt färdiga och utbildade först när kriget var slut, d. v. s. 1918. Nu nar nära tio år gått, r i l l man göra till lag dessa tillfälliga he- stämmelser. som gällde för krig och fara för krig, man ri l l upphöja dessa bestämmelser i lagligt stånd. varmed menas att sådana skola för framtiden våra umgängesformer vara. Det är rädslan för utländsk arbetskraft, kanske för utländska idéer som på detta sätt tagit sig ett uttryck. Det kan alldeles sä- kert räknas u p p praktiska skäl varför man behöver skydda sig mot konkurrerande och misstänk- ta individer. Det är ant om arbete, och världen har ännu inte lagt sig

stormar. till ro efter världskrigets starka

Det står en knippa sälg på mitt bord,

Men en förnuftig strävan borde Såsom sådan har det sins små fröknar som i sina ekorrpälsar göm- väl vara den att avveckla istället sekvenser och sin betydelse. S A - ma sin gyllene blom. Det är en marsdag för att utveckla bestämmelserna som sådan bör den bekämpas och med sol och så varmt, att vi gjort som-

från världskriget i den mån och motas. Lyckligtvis äro starka kraf- marmöblering på loggian och slå oss ner

det tempo det kan gå. I stället ter i rörelse för a t t tillintetgöra utan ytterkläder. De som titta kommer detta förslag om bestäm- denna reaktionära politik. S o c i a l - tillåter. ty det är ju inte brukligt melsernas upphöjande till lag, som demokraterna yrka i en u t f ö r l i g t leka sommar i mars månad. säger alla att Sverige bara hyser motiverad partimotion avslag - Straffet eller rättare påpekningen från

rädsla och misstro för sina gran och dock är det väl det parti som ovan kommer omedelbart. Vinden vänder nar - eller låt oss säga, att närmast borde ha intresse av att så där påtagligt, att man kan notera om-

grannskapet upphör utanför Skan- skydda arbetsmarknaden. Gene- slaget på sekunden, och inom ett par tim- dinaviens gränser. Följden kom- raldirektör Örne yrkar avslag i ' Så sitter jag inne och eldar I sällskap mer bara a t t bli den, att vi mötas en egen motion, som går på den med dessa vårens små förklädda förebud av samma misstro och samma be- linjen a t t den administrativa som barnen kalla kissungar. Men jag kal- stämmelser, och hur irriterande makt, som år 1914 lades i regerin- lar dem '"' så, '' "' göra '' inte i "&

de verka, det vet var och en, som gens hand ”mer än väl räcker till landsända. Jag kallar dem palmer som al- vistas i de länder där främlins- för att åstadkomma all nödvändig da mina tankar in på andra vägar. Pat- övervakning råder. reglering under den tid som åter- merna plockas på palmelördag far att

Det är en lag, som går i linje står, tills det internationella lä- pryda i stugan till palmsöndag. Det är med den envar-är-sig-själv-när- pet och utvecklingstendenserna underligt tänker jag, med denna söndag

bland alla söndagar, som för evigt ska mast-politik, vilken är en av de rö- blivit klarare än nu.” Han under- vara märkt av en stor och jublande hand- relser som genomkorsa Europa. stryker också vikten av det friare ling, en hyllning som blev svek, ett sken I Italien kan man se den i en gran- personutbytet mellan länderna och som bedrog. Det kommer tillbaks en gam-

dios förstoring. Där har man dri- erinrar om de rörelser i tiden, som mal undran hur det kändes för Davids son

vit isoleringspolitiken och kamp- gå ut på a t t utplåna eller mildra vid intåget i Jerusalem. Var det så, att

ställningen mat Europa i övrigt besväret av gränserna mellan folk när med red över palmer och mantelfli- UPP till en tro, en religion och sö- som bo i Europa. Som ett tecken drömde han en dröm om seger även i stun- ker därur sitt lands räddning o c h den enande rörelsen erinrar den och nuet, en dröm som blev en extra

storhet. han om världskonferensen i Ge- börda på hans rygg den sista vägen fram? Fick han lida som människor lida, lite sär-

i och för sig icke så storslaget som Det är på den enande och ej PA skilt hans av liv det strax livets före gyckel, Golgata? som smög in i någon av Mussolinis ukaser,men det skiljande linjen som det e j p å Nej, det var nog så, att han lika litet tillhör den söndrande och s k i l j a n - a t t vandra. Man kan inte låt sig bedragas som förbittras. Han såg de rörelsen. det går emot enhets- PA på båda Justitieministern igenom stundens svekfulla ärlighet eller är-

tanken, det är för sin del en li- kan inte, när han sitter i Stock- liga svek fram mot sitt mål. Han genom- ten aktion mat Pan-Europa, mot holm fara på samma tåg till Lund och blev inte alls förvånad att återse vid den tanke som i sorg och nöd un- och Luleå korsets fot ansiktena från den stora hyll-

ningen. Han tänkte inte: de där människorna

fram. ställde till med intåget därför att de ge-

der hårda gisselslag tvingar sig

nomskådat knepet att man kan skärpa

Justitieministerns lagförslag är nève som öppnats den 4 maj.

T i l l källorna! T. o. m. för att köra bil kräves manfattning, ett synligt och för- har hon många flera underbara

a t t inneha körkort. Men v a r j e grepp PA Shakespeares strängar PA sin båge. En omiss- medarbetare i en tidning vilken dramatiska framställning av livet kännelig humor! Och en förmåga fått anställning som teaterkriti- i hela dess vidd. livets konst och att lekande och varsamt med käns- ker, anses ha rätt a t t bedöma parodierna på livet, livets tragik lighet och själens finhet tolka konst, teknik, uttal, plastik, pro- och grymhet. dem storhet och stämningar och bilder. grammet m. m., som en framstå- skönhet, Av de väl valda scenerna Slutligen. sömngångarscenen ur ende konstnär fått insikt och in- ur Richard II, som bilda en följd Macbeth, en monumental presta- blick i efter åratals studier, arbete och en helhet, är tronavsägelsen tion och en värdig dramatisk av- och utveckling Det är som om den mäktigaste. Där, liksom i slutning på denna storsilade dra- kritiken vore till, icke för att u p p Hamlets monolog, ger Shakespeare matiska afton. lysa publiken utan konstnärerna, uttryck At sin livsfilosofi, kanske Gerda Lundequist hör till de få och därtill som om publiken inte bitter. fast resignerad, men ändå överlägsna och självständiga per- hade rätt till a t t få en aning om fylld av rikedom. Drottningens sonligheter, som outvecklingen be- den konstnärliga grund som ligger scen med hovdamerna, där sedan stått vår tid. Konsten för konstens bakom och omkring varje fram- trädgårdsmästaren och lärlingen skull är omutligt hennes mål. Hon trädande på scenen. Publiken her uppträda är likväl så fin, att den fyller sin uppgift, och gör det med blott att avgöra om den vill ehuru den rör sig på ett annat den sublima inspiration och full- hämta sin uppfattning från några plan, i det närmaste kanske ta UPP ändade teknik, som är hennes egen, tillfälliga personers tillfälliga in- tävlan med tronavsägelsen. vare sig han möter ovastionsartade tryck eller icke. Sådan ör konstens Scenen ur Förväxlingar ger ett sympatiyttringar och praktfull ställning i journalistikens tide- stilprov på Shakespeares karrika- blomsterhyllning eller sura an- varv! - men med journalistikens tyrer och burleska komik. - De märkningar och oförståelse. An- vedertagna rätt nedskrivas dessa lyriska bitarna, varav några un- nars hade hon säkert aldrig tagit rader. derbart vackra strofer, visa hans upp Euripides och Shakespeare, de

Den, som beundrar Shakespeare, kärlek till naturens sagovärld. Des- dramatiska och klassikska framstäl-

speareafton som en verklig upp- programmet torde äntligen ha dem i en tid, som har charleston, levelse. I detta programval, dess övertygat alla att även om fru bio och sensation till sina ideal. inramning och tolkning, har man Lundequist är vår största trage- Just i en sådan tid har den minst äntligen fått en åskådlig sam- dienne, (vilket ingen bestritt) så dramatiska av alla nationer fått

känner Gerda Lundequists Shake- sa båda sistnämnda nummer i larna av människolivet, tagit UPP

~~

offrets lidande genom att gyckla lite med det först. Redan vi lite var lära oss att människorna äro goda i går, elaka i dag, ångerfulla i morgon a h i övermorgon rysligt indignerade när någon säger: du var ju med vid korsfästningen. Hur myc- ket djupare bör då icke han ha trängt in

i människans hemlighet. Vad han såg veta han såg, som gjorde, att han valde sin väg och icke vek av intill slutet för vår skull. En enda gång var han lite bitter, när

han sade till sina landsmän: många goda av dem stenen I mig? Men det gick inte lång tid, så hann han fram till de orden, som få omsluta oss alla på våra boksluts dag: fader förlåt dem det, de veta icke vad de göra.

Devinez.

en dramatiskt skapande konstnär av Guds nåde som Gerda Lunde- quist. Detta är det märkliga, som klart måste framhållas och ej un- danskymmas av -de må vara be- römmande eller klandrande - de- taljskriverier. Ty ständigt uppre- pas utvecklingens fråga: förstår tiden de gudasände budbärarna och det budskap de fått at t bringa.

"Ad Fontes”, (Till källorna)

fru Lundequist använde i stil med dem som brukades på Shakespea- res tid. Ad F o n t e s ! Tidens bifall är tillfälligt. Men de eviga källorna sins icke! Den heliga el- den slocknar aldrig. Och varje äkta skapelse i l is och gärning ör bestående.

stod präntat på den fonddekoration

M o r t a l i s .

Blå boken i Amerika. Det är märkligt att se hur likar- niskor, skulle bli gifta, som nu in-

Stockholm har förrättat sina tan. Men man rekommenderade tade samhälleliga kriser i erfarna te kunna tänka på äktenskap men stadsfullmäktige-

elektors- endast listan med manligt namn sinnen och förutsättningslösa hjär- som tråna efter varandra och ofta val. Alla veta, att en valrörelse är på första plats, och kvinnorna vo- nor samtidigt utlösa likartade re- trassla in sig i hemliga förbindel- flexioner och likartade förslag till ser, Det skulle vara en trygghet ett oting. Det måste vara så, ro ju även där representerade ”i lösning. Om man inte visste detta, både för dem och samhället, i det säger man. skulle man ha kunnat taga på b å d e förhållande skulle komma in man säga, därför att människorna Deras

vilja så ha det. Och huvudstaden, endast att ytterligare nämna någ- av Amerikas ungdomsdomstolar, liv skulle få jämvikt, de skulle bli som skall representera det mest ra ord med anledning BY valet. M o r a l e n s revolt i februari- bättre.” Domaren Lindsey säger framstående i landet är också i Vi ha varken tid, rum eller lin- häftet av T h e red book m a g a - rent ut att han förutsätter att valrörelser främst att föra larm tresse för att ta upp allt ovett, som zine efter inspiration av advokat kamratskapet skulle skjuta fram och oväsen. Nu är det över för kommit kvinnolistan till del, Men Andéns artikelserie i Tidevarvet tillkomsten av barn tills de ekono-

för i fjor: Tankeställare inför äk- miska förutsättningarna funnes. denna gång, och snart har det sista vi anse oss skyldiga a t t fritaga frö- tenskapet. ”Det skulle bli räddning för tusen- skallet tystnat. Hans erfarenhet är att vi ha att den av ungdomar, dessa som nu h a

Äro partierna nöjda? Den bor- tighet i kvinnolistan, detta på räkna med en ständigt växande re- att välja mellan å ena sidan en

nöjet a t t alltjämt gruva sip över skylt, blivit utsatt för smädelser i moralen, en revolt sådan som al- den bolsjevistiska faran, eftersom en artikel framkallad av d. s. k. sations historia. Den har gripit de en äktenskapsform som är ekono- kommunisterna ryckt fram. Libe- feminismen, en artikel som för öv- unga, den har gripit även de äl- miskt omöjlig för dem. -" raler och frisinnade känna den li- rigt faller på sin egen orimlighet. dre. Den är förklarlig. Man må Den fria förbindelsen är farlig,

Äntligen slut! och

Det b l i r så, borde främsta ledet” på tredje plats. Det återstår nu för Tidevarvet ed a t t den världsbekanta skaparen samhällets kontroll.

ken Berta Wellin för varje delak-

gerliga samlingen har åtminstone grund av a t t hon, i sanning oför- volt mol den officiella sexuella återhållsamhet, som är emot natu-

berala och frisinnade stoltheten Till de kvinnor, som, ehuru själva tycka vad man vill om den. förne- emedan den icke har någon kon- över att ha räddat ett mandat åt hö- av olika uppfattning, kunna och ka den, i alla fall finns den. ”Vad troll över uppfordrar sig och i till den moderation, intet finns, gern på Östermalm. Mindre seger- vilja förstå verkliga och ärliga be- går det åt alla välmenande männi- stabilitet och självtukt. rikt för det borgerliga blocket är vekelsegruna -- vi hänvisa ex- att de kunna hejda en sådan pro- Han tror nit detta kamratäken- måhända att i en valkrets, där anta- empelvis till fru Mia Leche-Löf- cess genom att predika, genom att skap skulle nedbringa till ett mini- let platser minskat, just högern grens artikel i Stockholms Dag- hojta och ta avstånd, genom att mum de lösa förbinderlserna, Detta förlorade detta mandat, Huruvida blad - förklara vi, att Tidevarvet förneka självklara fakta, eller el- tror han emedan han i den nuva-

bibelspråk för att dölja sin rande moralen och de nuvarande man frågar sig, om så ej skulle alltid hållit och kommer att hålla egen feghet eller oförmåga att formerna ser en orsak till den sexu- skett i fail borgerlig samling ute- på kvinnornas lika medborgarrätt, ka?” Var-

blivit. vilja vi ha grannlagenheten men att uttryckssätt sådana som Han anför två fall som exem- för ska vi återvända till en tidiga- att e j inlåta oss på. ”könstidning” Och ”könsgränser” pel på ungdomens svårigheter. Det re moralstandard, som hopplöst

ka dem. Det är icke vår paroll. Vi av varandra och önska den lycka återhållsamhet och den hälsa i det som skulle ha så stor fördel av vilja gå efter principer och sam- ett samliv erbjuder, men som s e x u e l l a som den av- uppförandet a t t följa partierna, vad ha de skör- äro redo för hembildning och fa- såg? sist må också anföras vad dat av vinst och ära. Deras antal hällsintressen Och dit hör kvin- miljebildning. Då de pröva på a t t säger om sexualitetens vikt är ytterligare reducerat. Högern nornas likställighetskrav, UT sam- gifta sig och leva som herre och

förpliktelser bli de olyckliga och hället. Vi äro besatta BY sexualite- åt fro Thörnell. Hon var för själv- Kvinnolistans initiativtagare ön- deras liv går isär. De veta inte vad ten, säger han, emedan den möter ständig. Detsamma hände väl ock- aka vi gott mod och god fortsätt- de ska ta sig till. En hemlig för- så mycket förbud och svårigheter, så fröken Berta Wellin trots hen- ning med ännu mera vittomfattan- bindelse medför samhällelig van- alldeles som Amerikas folk är be- nes obrottsliga lojalitet. Det är en de och samhällsomstörtande pla- ära, kastar en skugga, en skam- satt a v tanken p å spr i t , s e d a n d e n annan typ av ”högerns kvinnor,” ner. Arbetet har säkert icke varit väl i huru hög grad den sexuella som nu aka fram, fur att först pri- förgäves! Ben Lindsey har alltså på pric- kraften kan omvandlas sublime- sas för sin l ag l ig och sedan förhå- Slutligen rikta vi ett förbindligt ken samma uppfattning som advo- ras i arbete, sport och så vidare, nab' därför a t t de ingenting själv- tack till alla dem. press och enskil- kat Em Andén och kommer fram samhället faktum, hindrar icke att ständigt gjort, - Och liberaler och da, namngivna och anonyma, kin- till samma förslag om hjälpmedel. att finna nya former inom vilka frisinnade. dessa kvinnornas svur- da och okända. för de storartade Samhället borde ha kunnat er- den kraft får lava som icke kan ut- ne riddersmän som hade de mest hedersbetygelser och den oförtjän- bjuda dessa unga en särskild art rotas. framstående kvinnorna på sine ta ära, som kommit oss till del för av legalt äktenskap - jämför ad- Det är ju alldeles tydligt att do- valsedlar, hur många mandat läm- kvinnolistans skull. Vår blygsam- passade för deras villkor och deras djärvt Lindseys förslag är ett nade de A t dessa kvinnor? Inte ett het hade icke tilltrott oss om a t t förhållanden D e borde ha fått lov déns var det. Det skall som hennes enda. Ty den lista, som upptog kunna åstadkomma e t t sådant ra- fulla kamratskap, som ett sådant ses mot bakgrunden av vad vi nu kvinnligt Kon- m: sexuell oredlighet, prostitution, blev i sista stund bortglömd och aktning fur do borgerliga former- traktet skulle innehålla att de toge olycka och förspillda liv. utelämnad. Ändå hade denna kvinn- ne icke ökats. Och vi ha ytterliga- på sig ansvaret för barn, om såda- liga kandidat fullgjort alla skyl- re blivit styrkta i vår uppfattning na komme. Men så länge som de digheter och på befallning offent- om det olyckliga i borgerlig sam- inte hade några barn varade de-

de ömsesidigt önskade det, Skils- ligt tagit avstånd från kvinnolis- li. mässa skulle uppnås endast genom anmälan till en särskild laglig

ella laglöshet som existerar,

Och de partitrogna kvinnorna må stå för deras räkning, som bru- är fråga om ungdomar, som hålla

har påtagligen givit silkessnöret hällets synpunkt först och främst f ru med vad det innebär av sociala och betydelse i det moderna sam-

själv är rent.

namn på första plats balder. Men tyvärr har vår hög- förhållande gjorde möjligt.

Uppfostran och internationellt samarbete Bland de ledande krafterna vid mötet myndighet.” Den fjärde internationella kongressen I märkas dr Alfred Adler, förf. till bl. a.

Locarno kommer att hållas den 3-15 au- Individuell psykologi, professor P. Bovet, gusti 1927 Kongressen, som anordnas av föreståndare för Rousseau-institutet i Ge- Internationella föreningen för uppfostran, nève m. fl. Av de ämnen som komma (Bureau internationel d’education) har till att diskuteras må nämnas samuppfostran syfte att behandla frågan om ungdomens av gossar och flickor; svårigheter att över- uppfostran för uppnående av samförstånd vinna has barnen själva såsom fruktan.

”Vad skulle hända om vi hade en sådan lag?” fortsätter Ben Lindsey ”Jo, tusentals unga män-

mellan folken. Förenings anser att olika skolor i Europas länder a h i Amerika ha tillräckligt att lära av varandra, lor BLI ett samarbete härvidlag skall kunna bli fruktbärande,

benägenhet att ljuga och stjäla intelli- gensprov.

Anmälan t i l l deltagande sker till Bureau Internationel d’éducation, adr. W. C. I. Tavistock Square 11, London.

Där världen enas. lnför Beethovens minne.

I Wien - musikena huvudstad yttre former, hans okuvliga stolthet - firm i dessa dagar en stor musikalisk stolthet och hans benägenhet att fullkomligt

musikalisk fest, till vilken representanter fullkomligt i onödan stöta sig med sina representanter från all världens musikaliska sina medmänniskor. Det var i detta intstitutioner inbjudits: högtidlighållandet fall Goethe med vilken Beethoven högtidlighållandet av Ludwig van beethovens sammanträffade i Teplitz år 1812. Beethovens hundraåriga dödsdag. All så De kommo icke väl överens Beet- sker i den stad där Beethoven själv Beethoven berättar härom: levat och verkat är helt naturligt, ”Kungarna och furstarna kunna Men i hela den övriga världen, i visserligen skapa professorer och varje vrå där några musikälskande geheimeråd; de kunna överhopa de miinnirkor äro församlade, spelas dem med titlar och ordnar; men spelas hans musik och bringas hens de kunna icke skapa stora människor, namn i åminnelse. Detta likväl är skor. andar, som höja sig över något fullständigt enastående, och världens träsk; och när två sådana ger ett överväldigande bevis på sådana män som Goethe och jag äro

genialiteten och universaliteten i t i l l sammans, skola dessa herrar hans musikaliska skapande. erkänna vår stolhet. - I går mötte

När Beethoven den 26 mars 1827, mötte vi på hemvägen hela den kejserliga ännu ej sextioårig, slutade sina dagar, kejserliga familjen. V i fingo syn på dagar, var det efter ett liv fyllt av den på långt håll. Goethe släppte sorg och olycka. Den som skänkt min arm för att ställa sig i position sina medmänniskor en sådan slösande position vid sidan av vägen. Hur slösande mängd av glädje, lycka, mycket jag an försökte, kunde jag konstnärlig vederkvickelse och ej förmå honom att taga ett steg

glömska från vardagens gråhet, vidare. Jag tryckte då ned min skulle alltså själv leva sitt liv i hatt på huvudet, knäppte till roe- djupaste olycka. Emellertid är den rocken och störtade mig, med armarna icke sällan framträdande uppfattningen armarna på ryggen, mitt in i den tätaste uppfattningen felaktig, att Beethoven under hopen. Furstar och hovmän bildade der sin livstid ej blev uppskattad. bildade käck; hertig Rudolf tog av Tvärtom firade han oerhörda triumfer sig hatten för mig, kejsarinnan triumfer både som pianist i yngre år hälsade på mig. D e höga känna och främst naturligtvis som kompositör. mig. Till min förlustelse såg jag kompositör. Det torde likaså knappast processionen draga förbi Goethe. vara riktigt att säga, att Beethoven Han stod kvar r id vägkanten, Beethoven kunde skriva så djupt inspire- djupt böjd, med hatten i handen.” inspirerade verk därför, att han var Beethovens brev, som finnas utgivna

olycklig, såsom man stundom sagt. utgivna även på svenska, lämna en Man skulle måhända med fog kunna intressant inblick i mästarens levnad kunna säga, att han tvärtom var så levnad och karaktärsegenskaper. Man olycklig därför att ban kunde skapa får där också ett starkt intryck på sådan musik. Ett snille av sådana av, att även denna splittrade och sådana mått kan icke tänkas in i olyckliga ande kunde samlas till vårt borgerliga samhälle! En liten stunden av den mest fullständiga liten episod, som Beethoven själv lycka. Det är dessa ögonblick av med märkbar förtjusning berättar, lugn och skaparglädje som stärka ger en klar bild av hans förakt för hans andliga kraft och för honom

fram till nya dåd. Ti l l sist bröt dock sjukdomen även denne mans viljestyrka.

Beethovens nio symfonier representera

representera inom orkesterlitteraturen en storartad utveckling, hans kammarmusik, kammarmusik, exempelvis stråkkvartetterna, stråkkvartetterna, skänker den mest sublima ma konstnärliga njutning som överhuvud taget står att vinna här i livet, piano- och violinsonaterna

violinsonaterna och icke minst konserterna med orkester för dessa instrument visa samma oförlikneliga genialitet och äro sällsynt fria från tom konstskicklighet:

konstskicklighet: det är städse den konstnärliga logiken och den ideella ideella bakgrunden till verket som träder en till mötes i Beethovens musik. Lika litet som han krusade världens herrar, lika litet friade han efter publikens bifall. Och därför är det han vunnit just den- denna publiks djupa vördnad och hänförda hänförda beundran. Sällan har med större fog en hel världs enhälliga opinion samlat sig kring hyllandet av en stor mans minne.

Med anledning ab artikeln

En sdcialfilosofs erfarenheter

i nr 11 av Tidevarvet söker man nu att få till stånd en adresskalender lender för människor, vilka hysa sympatier för Herbert Speneers a h Henry Georges socialfilosofi. De bland Tidevarvets läsare, som hysa sådana sympatier, anmodas därför att insända namn och adress till fru Bett Lundström, Svithiodsvägen 4, Djursholm.

Sociala studier i England land och Amerika. I många domstolar i U.S.A. och

Canada sitta kvinnliga domare Dot har varit intressant att höra de manliga kollegernas omdöme om dem: "De ha både hjärta och hjärna”. Det har utan undertag rått lugn, ordning och stillhet i de domsalar, där kvinnor suttit som domare. I alla domstoler, där kvinnor skola dömas, finns alltid en kvinnlig försvarsadvokat till hands. De prostituerade kvinnorna i Morals Court bli ej förhörda of. offentligt - det anses e j lämpligt, det blir lätt så mycket prat, skriverier skriverier i tidningarna m. m.

Amerika varit förvånad över det förtroende, Carlberga, Södertälje, mottager ett förtroende, som överallt visats de io- undervisning inom ramen av skolans kursplan.

internerade i moderna och tidsenliga ANNA AUNDIN, Tel, Södertälje 532. tidsenliga fängelser jag sett och över det humana behandlingssätt, som kommit fångarna till del. T. ex. gen rädda dem unden Landskrona

inga galler för fönstren, inga som asyl för de djupast sjunkna stängsel eller murar, inga låsta sjunkna kan det få duga - men låt aldrig

dörrar. I anstalter och fängelser aldrig en ung människa hamna här för kvinnor äro kvinnliga läkare Det är så hemskt att höra de unga,

och tandläkare översllt ja, även nom komma hit säga: ”Nu är kvinnliga direktörer och präster! för sent, nu är hela mitt l iv Föredrag och särskilt sång och musik stört.” Jag har ingenting att musik spelar en stor roll inom anstalter svara härpå, ty jag tycker det själv.

anstalter och fängelser i Amerika. Skolan, Andra säga: “Efter att ha varit Skolan, yrkesutbildningen, gymnastiken här känna vi oss bortkomna bland ken samt rekreation och allt arbete hyggliga, arbetsamma och ordenliga

är synnerligen väl avvägt. - Tiden ordenliga människor, v i passa inte bland den är i regel obestämd. Ofta äro dem längre, vi höra bara ihop med de dömda till t. ex. 6 månaders bestämd varandra, v i som kommit hit.” bestämd tid och därefter 2 års obestämd. Åter andra säga: "Vi ha väl också obestämd. Farmerna intresserade mig e l l arbete, vi ha ju vårt yrke, alldeles särskilt. I U.S.A. och Canada som v i tjäna på - och några skall Canada menar mången, att det är lättare ju ha det och vi äro väl också lättare att göra en brottsling till en samhällsnyttiga åtminstone inge

inge männen oss den uppfattningen.” liv på ett naturligt och människo en." Sorgliga och hemska svar båda värdigt sätt, som andra människor, båda två. kin som isolerad och avskild och en- Så låt oss så söka komma med endast med tanke på, att hon är fånge något posit ivt . Vad skola v i göra! fånge - och för min del gillar jag göra! T y PA detta sätt kan det ej ock den synen och tankegången. mycket längre få fortgå: från gatan

De arbeta på vägar, i skog och på gatan kastas de in i Landskronn mark, på åker och äng - mannen tvångsarbetsanstalt - därifrån ofta med byggnadsarbeten eller kastas de åter ut på gatan Eller med olika slag av arbeten ute i är måhända nu en början till något

fria marknaden på dagen och återkommande got bättre startad? återkommande till farmen till natten Den, som arbetar med och för Endast ett exempel skall här upptagas: detta klientel, tror jag ser på dessa upptagas: I Ontario. Canada, har PA 3 sa människor och förhållandena år 641 fångar arbetat på detta sätt på ett helt annat sätt än de, som i fria marknadem; de ha arbetat stå utanför. Och jag menar att ai-

dollars, som delvis gått till familjens der en längre tid, at& utanför. En uppehälle. PA tre år hade ingen sak är att arbeta med och för dem rymt från farmen! innanför murarna, en annan att ha

Ehuru så många bele och förkättra med dem att göra ute i friheten. förkättra. Amerika. detta unga och At t få vara med om att söka förhindra moderna land, som ej har några förhindra att de någonsin hamna traditioner att uppvisa, är det inom murar måste vara ett värdefullare min bestämda övertygelse, att vi värdefullare arbete. Då finns större ha mycket att lära av detta ”alla hopp om bättring och flera möjligheter möjligheters land", av detta rika möjligheter att rädda, vad som räddas och fria land. som ha alla medel kan. och möjligheter till sitt förfogande, förfogande, som vågar experimentera, vara Är det ännu för tidigt at t även

vara optimistiskt, originellt och sig vi i vårt land söka komma fram

och vår tradition, som skall avhålla

importera något av det nya på dessa

HELPENSIONEN Herrsätra Skola,

antal elever på flickskolans alla stadier. Normalkompetens. Individuell undervisning

Först och främst har jag i Amerika

I arbete i uppfostrande syfte.

god människa, om hon får leva sitt

35,000 dagar och tjänat 90,000 dollars, alla, som ej dagligen vistas här ""-

självt! Låt oss då lära av det förebyggande på den vägen! Är det vår kultur

förebyggande och eftervårdande arbetet

mera rädda och aktsamma om våra arbetet i Amerika - låt oss bli mera

unga, än v i äro! V i måste verkligen

avhålla och hindra oss? Låt oss våga

sa områden - det, som verkligen är värdefullt, gott och bra!

Ingrid W i s é n .

Vem var Paulus? Vad som kan hända. Varför lära våra barn så mycket Tidevarvet vill inte undanhålla

och kunna så litet? sina läsare följande utdrag ur Hasse Z:s krönika i s i i n d a g fi-

"Vi lära inte för livet. utan för n i s s e. Redaktionen fick läsa om examen", så tillämpas nu de gamla det två gånger den trodde sig ha romarnas princip för uppfostran lä t fel. Men så hä är står det i alla - utom kanske hos nutidens roma- fall re, engelsmännen. "Förövrigt ha Kvinnolistans da-

Examen är visserligen efter ett mer mina sympatier. De sade ifrån par år bara ett papper —— medan at t man skall någon gång göra det kunskaperna dunstat bort. Men vi som är rätt och inte bara det som

ut att vara klokt. Den syn- sista examenslösa människan blir punkten är tilltalande. Men tyvärr avrättad”, t y papperen äro vapen är den så originell i denna tid att i striden om utkomsten. Det är ju den har svårt att slå igenom. känt - och naturligt - att man Damernas tidning heter id^- minns sådant, som väckt ens in-^,^,.,,^ och av den kom ii^^^ da- tresse, och att man snart glömmer gen ett ex. i min hand. Det var en

Skåneförbundets årsmöte I högst egendomlig kvinnotidning. hölls i Malmö söndagen den i möjligheten av ett kvinno- Det förefaller inte, som om sko- Där fanns inte ett ord om vårmo-

Ingrid Ingeborg Louise och mars. Nordlund. Kristianstad. övriga den följande diskussionen berör- van att väcka barnens intre sse der, inte en rad om prinsessan Ast-

styrelsemedlemmar blevo e. o. hov- des även senaste valet i Stockholm Det göres numera så mycket mer där stod inga ängsliga frågor om rättsnotarie Elisabeth ilssoii, med speciell krinnolista samt än förr, för att undervisningen för små bröst, för tjocka vader,

Ystad, fru Marie di^^^^^^, möjlighet till personlighetsval och det, som om kunskaperna för- knän. Där stod bara högst allvar- Hälsingborg och fröken Anna en stark uppslutning kring verk- svunne ur barnens minne ännu , liga artiklar om livets viktigaste

Kristianstad, suppl.: fru ligt frisinnade och radikala idéer. snabbare än förr. Hur är det möj- frågor. Där fanns inte ens en or-

Det måste väl vara så, att under- heller inga meddelanden om och Annie Weibull, Landskrona och drag å K. F. U. M:s stora högtids- visningen fortfarande ofta är scha- Johansson ger fröken Florida Holm, Trälleborg. sal, med titeln ”D e t g ii l l e r blonmässig. Den går in genom det I sin grosshandlare Och en sådan Centralstyrelsemedl.: s k o la” inför en rna örat och ut genom det andra. tidning vågar man ge ut och tror lund, e. o. hovrättsnotarie E. Nils- mycket talrik publik. Sydsvenska Det blir ju lätt så med de stora att den skall kunna säljas. Vad son, och fil. kand. Hulda Lundh; Dagbladet slutar sitt referat med klasser man numera liar. tror och tänker man om den sven- suppl.: matorp, rektor Weibull, Landskrona- tal som auditoriets talrikhet vitt- ket kunskaper som öses över de ska Hasse kvinnans Z. är intressen?” Sveriges mest origi-

antastad, fru Stina Persson, Malmö, varmed skolfrågan för närvarande ten genom halsen pli en l iten flas- fröken Lisa Ljunggren, Trälle- följes i vida kretsar. ka, och det mesta spilles ut. Bar- ler inte om det som är klokt. borg, fröken Agnes Stenberg Häl- Rektor Hermelins föredrag kom- nen orka inte med allt. De bli singborg. Revisorer: fru St ina mer att inflyta i Tidevarvet. trötta och slöa. De reagera mot nen gå igenom stora kurser för att Persson, Malmö, fröken Anna överansträngningen. minnas nästan ingenting? Låt va-

fler ämnen och större kurser år ra, att, man har bildningen kvar, när man glömt sina kunskaper! Lundberg, Lund; suppl. fröken Södermanlands läns förbund H Hildur Persson Kristianstad Redogörelse för centralstyrelse- av F. K. R. höll söndagen den 27 från Ar. Kurserna växa snabbt, Men en så fullständig glömska möte i Stockholm d. 28 nov. läm- mars årsmöte i Flen under fröken men barnens förmåga a t t glömma kunde man vinna med mindre mö- nades, liksom för vidtagna åtgärd- E l i s a b e t h T a m m s ordföran- dem tycks växa snabbare. Under- da än den, som nu tynger de år, der ”stipendie-insamlingen” deskap. Några dagar före årsmö- risningen där lägges nu vanligen då barnen borde ha rät t att vara Ordf. redogjorde för de cirkulär tet hade länsförbundet gjort en så ”brett och fylligt”, att den bor- fria och glada. Ger skolan på¨ det- som inom den närmaste tiden skul- smärtsam förlust. En av dess mest de väcka barnens aptit. Men den ta vis verkligen barnen den väg- le av Skåneförbundet utsändas till intresserade ledning i samhällets kultur de be- samtliga pastorsämbeten i Skåne Selma Ekström, Eskilstuna, hade Det hände mig en gång, a t t jag för inhämtandet av i siffror ang. kallats av döden. Ordföranden ut- under en historielektion upptäck- höva , som som en framstående medlemmar skolman i samhället, ny- fall av ”hustrumisshandel” under talade i sitt hälsningstal allas vår te, att en femton års gosse inte så igen sade skolans uppgift vara? år 1927. Under 12—13 år ha överkvalifi- Nilsson, Malmö överlämnades 25 S e d a n styrelsen redogjort för en - hel Men bok vi om har Paulus! j u förra liret läst cerade och övernitiska lärare stop-

är om lik- d kr. till bestridande av tryck och portokostnader.

år för att tillägna sig dessa kun- arbete 1927 uttalades en all- Förra styrelsen med fröken Tamm män önskan att dr. Ada Nilsson som ordförande erhöll förtroendet Pojken var alls inte dum, tvärt- skaper, skoIan har helt tagit deras skulle ombedjas hålla föredrag in- att även under nästa arbetsår stå

om Skåneförbundet Mö- om. det förnuftigt att låta bar- tid och kraft i anspråk. De ha sti- g i t upp halv 7 och arbetat till tio, tet ansåg, at t en s å livaktig för- ”K V i n II o h y g i e n”. elva, tolv på natten. De ha, under

Kollekt til stipendiefonden upp- den tid då deras kropp behövt ut- De närvarande uttalade som ön- ening som Malmköpings, borde lin

togs vid offentliga mötet och in- bildas och stärkas genom rörelse, skemål, att blivande centralstyrel- en representant i styrelsen, varför semöte event. landsmöte måtte te frii Ruth Malm invaldes. Vid mötet i Kisa hade styrelsen bringade den 50 kr. Flera vackra suttit stilla över boken, de ha ofta förläggas till Röstånga eller Kris- fått i uppdrag att kalla fröken Eb- musiknummer utfördes å piano av genom försummelse och slarv måst tianstad. Fru Nordlund berörde d ä r e f t e r Holgerson till en föredragstur- fru B e d a H u m b l e, Flen. Näs- stjäla sig till ungdomens naturli- med några ord pressens ockrande né inom länsförbundet. Detta upp- sta årsmöte hålles i mars 1928 i ga frihet. Många plikttrogna barn på sensationslystnaden och fram- drag kunde emellertid av särskilda Nyköping. ha för långa Ar tagit skada till sin

höll H. J. iiiilsa - i stället för att de under

Nyheter låtit en på svenska sta- bemyndigades att i stället ordna , Föreningen Frisinnade kvinnor ungdomsåren skulle samlat hälsa tens bekostnad såsom fånge hem- denna turné under nästa år. förd person skriva sensationella Av allmänt intresse från mötet fru Ingrid Andersson, Kniperad, Och allt detta för så förbluffan- reseskildringar i flera nummer i är kanske ork, a t t man beslöt dela Lindome. Till styrelse omvaldes de klent resultat! Det är orimligt. följd. En stunds diskussion följde stipendiet, som anslagits till vår- frii Ada Ohlsson ordf., frii Olga Våra skolformer äro dock e j giv- och de närvarande instämde enigt kursen \ id Kvinnliga Medborgar- Hellgren kassör, frii Rut Adler na ar Gud! De kunna ändras - i samt nyvaldes om det också behövs mycken ener-

protesten sökande anmälde sig, i frii Elsa Reuterberg sekr. och fru gi för att ändra något i konunga-

Det gäller våra barns hälsa och taktik.

l e r i c k e ?” diskuterades efter in- föredrag om Fredrika kraft för livet. det gäller att rusta

ledningsanförande som hon avslutade med dem för livet. Vi mödrar få inte

hon försvarade ”G i f t k v i n n n s Fredrika”. Såväl föredrag och att våra barns utbildning blir A l k m a n. Först och främst be- föredrag i godtemplarsalongen, där att läsa Selma Lagerlövs ”mamsell bara sitta hemma och klaga över,

tonades, att den frågan icke kan r ä t t t i l l f ö r v ä r v s a r b e t e”. besvaras en gång för alla, utan det är en lämplighetsfråga, bero- - ”Det var så mycket i det före- hjärtliga samkväm skänkte delta- Vi måste söka göra vår röst ende på orts- och tidsförhållanden. draget, som man aldrig tänkt på garna i mötet en god behållning hörd.

Ragnhild Modin Ringström Inl. kastade en återblick på de förut”, hörde man efteråt. av detsamma. gångna 6—7 årens arbete. Männen lin visat sig angelägna att få kvin- norna med i partierna, men när det

' Mötesplatsen. Kvinnaparti eller icke?

för. Man måste tyvärr sätta sig det, som inte intresserar en.

T i l l ordf. valdes fru Elsa parti som ett rent nödvärn. - I lan skulle lyckats väl i sin s t r ä -

Malmö, fil. kand. Hulda Lundh, framhöllos vissa önskemål, såsom skall bli rolig, och dock förefaller glanslösa pupiller och skrovliga

av Ekenstam, Lund, fru Kl. 2 höll rektor H o n o r i n e ligt? dentl ig matsedel för veckan och Jönsson, Fridhill, rektor H e r m e l i n. Fogelstad ett före-

fru Nord- f r a m t i d e n s

fru Elsa Alkman, Tecko- att ”såväl diskussionsinläggens an- Men framför allt är det för myc-

na, fröken Anna Jönsson, Kristi- nade om det intensiva intresse, små. Man vill hälla ett ämbar vat- nelle publicist. Han bryr sig hel-

I de högre skolorna får man

för

medlemmar fröken övermätte känner leda vid mat.

Genom fröken Anna T. saknad efter den trofasta medarbe- visste vem Paulus var.

förra årets arbete och erhållit an- —— Har vi det? Jaså, var det den at barnen fulla med l

Vid planläggandet av förbundets svarsfrihet, företogs styrelseval. där röda boken med en gubbe på som Barnen kapuner ha arbetat med mat. tolv, tretton för

i ämnet i spetsen för länsförbundet.

det olämpliga i att Dagens skäl icke fullgöras, men styrelsen

i Lindome har haft årsmöte hos och kraft.

den av fru Nordlund uttalade skolan pi Fogelstad, ifall ingen be- korresp. medlem mot Dagens Nyheters hövande två stipendier à 50 kr. till Med- Ingrid Andersson. Ef ter f ö r riket Sverige.

handlingarna höll fröken Gertrud Frågan ”K v i n n o p a r t i borgarskolans höstkurs. . E t t ståtligt nummer pi program- Grube ett

av fru E l s a met var doktor A d R N i i s s o n A Bremer, el- uppläsning som efterföljande missriktad .

-

Från Riksdagen. Borgmästare Lindhagen liar i många år

för döva och leda öron talat om den fjär- ran österns problem och dessa folks rätt t i l l frihet. Hon har sagt att det bryggde hop t i l l en katastrof och nu är den här. Det är inte underligt att han även i år vill dra fram en fråga vars väldighet och be-

Men så som interpellationen var formu- lerad var det egentligen otänkbart att han skulle få ett positivt svar. Det är hårda villkor att begära att utrikesministern ska via nationernas förbund lösa situationen i Kina. Borgmästaren fällde själv i sitt svar ett betecknande ord. Det gäller all bereda återtågsvägar för makterna så alt deras re-

nom överenskommelse. Det är måhända rikligt alt problemet ligger så just nu. Tills vidare hålles Nationernas Förbund utanför detta krig mellan förbundskamrater. Men vad kan Sverge göra åt det?

Sverge kan blott i sina egna förhållan- den. i de situationer som ge sig, göra sin plikt som tjänare av rättens idé.

Vi kunna till exempel rota ut vår egen militarism så länge. Samma plenum där östern, esperanto och förbundspakten dis- kuterades visade ju tydligt hur oklart vi stå till våra egna problem. Kunglig Maje- stät vill ha anslag t i l l det frivilliga skytte- väsende pi^ 470,000 kr. vilket betyder en nedprutning av 30,000 kronor. Denna ned- prutning motiverades med a l t , understöd icke längre skall utgå t i l l skyltar i 12—15- årsåldern. Högern viii ha kvar det högre anslaget, socialdemokraterna yrka avslag på hela anslaget. I Första kammaren är

kammaren för rent avslag. Det blir nu den gemensamma voteringen som skall visa om v i vilja eller ej bereda breda återtågs- vägen för militarismen ut ur vårt eget land.

I

tydelse alla nu förstå

trätt icke sker genom utkastning utan ge-

majoritet för den halva millionen, i andra