En skola för alla2020-02-28

Fyra parter som kraftsamlat:

- Skaraborgs kommunalförbund- Fyrbodals kommunalförbund- Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund- Samordningsförbundet Väst

Medfinansiering av Europeiska Socialfonden (ESF)

Projektets övergripande mål

Att fler unga klarar sin utbildning alternativt

kommer i arbete och att färre hoppar av skolan

15-24 år

(med fokus på

15-19 år)

I riskzonen för

skolavhopp eller

som redan har

hoppat av

skolan

400

deltagare

Ungdomar i fokus

Andra målgrupper

kommunalt aktivitetsansvariga

studie- och yrkesvägledare

skolpersonal

chefer

politiker

övriga som arbetar med målgruppen

4 moduler

Modul 1:

Förstärkt KAA – samordnad struktur,

organisation och tidig samverkan

(Huvudansvar: Skaraborgs kommunalförbund)

Modul 2:

Främja närvaro och inkludering i skolan

– normmedvetenhet och lärmiljö

(Huvudansvar: Fyrbodals kommunalförbund)

Modul 3:

Steg1 - att förbereda unga för studier

och arbete

(Huvudansvar: Samordningsförbundet Väst)

Modul 4:

Ungas psykiska hälsa

(Huvudansvar: Boråsregionen Sjuhärads

kommunalförbund)

Sprid filmen!

https://youtu.be/F51gHahJFuc

Steg1 på vägen vidare

Gruppverksamhet med Föreläsning/diskussioner kring flera teman ex.

• Motivation och mål

• Skyldigheter/rättigheter

• Arbetsliv och studier

• Ekonomi

• Sömn, Kost, fysisk aktivitet

• Stress

• Studiebesök

Resultat med Steg1-konceptet

• Fler ungdomar som gör stegförflyttningar mot vuxenlivet

• Fler unga i studier/arbete

• Minskat utanförskap

• Fler i egenförsörjning

• Förbättrad samverkan mellan olika förvaltningar/myndigheter, för målgruppens bästa

• Förbättrad samverkan över kommungränser

Slutsats Steg1!

• Steg1-liknande verksamhet behövs för målgruppen

• Konceptet med gemensam måltid är en samtalsframgång

• Tillgång till bil, för att hämta/köra ungdomar är en framgång

• Kommungränsöverskridande verksamhet är en framgång

• Kunnig personal i samverkan, som står kvar och stödjer ungdomarna hela vägen är av största vikt

• Går det sakta, låt det ta mer/längre tid!

Samverkan för ungas psykiska hälsa

• Sker i samverkan med projektet ”En sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård”

• Samverkan mellan elevhälsa, primärvård, socialtjänst och ungdomsmottagningar

• Barn och unga ska få rätt hjälp i rätt tid

• Skapa ökade förutsättningar för fullföljda studier

• Fyra pilotkommuner i Västra Götalandsregionen

• Mark, Götene, Orust och Göteborg (Örgryte-Härlanda)

• Hur kan vårdcentraler med tilläggsuppdrag vara stöd och resurs för elevhälsa och socialtjänst gällande psykisk ohälsa?

• Unga som får vård möter vuxna som samverkar bra kring deras behov

Vad ska göras?

SPECIALIST

PRIMÄRVÅRDEN – Första linjen

BASEN = KOMMUNAL VERKSAMHET

• BUP

• Barn- och

ungdomshabiliteringen

• Vårdcentraler

• Ungdomsmottagningar

• Elevhälsan

• Socialtjänsten

Process för ökad samverkan

Återkoppling hemorganisation

Återkoppling hemorganisation

Återkoppling hemorganisation

Återkoppling hemorganisation

Återkoppling hemorganisation

Återkoppling hemorganisation

UppstartUppstart

Samverkansmöte 1

Samverkansmöte 1

Samverkansmöte 2

Samverkansmöte 2

Samverkansmöte 3

Samverkansmöte 3

Dialogmöte chefer

Dialogmöte chefer

IMPLEMENTERING

Det kommunala aktivitetsansvaret

• Ungdomar mellan 16-20 år ej i studier eller utan gymnasieexamen

• Förebygga studieavbrott-tidiga insatser

• Närma sig studier och arbete

• Nätverk för KAA i alla delregioner

• Handbok KAA- Skaraborg

• Best Case Scenario

• Test av system- ELIN

• Rutiner och e-tjänst informationsutbyte

”Har genom nätverket fått många bra tips kring hur man kan arbeta med det kommunala aktivitetsansvaret”

Erfarenhetsutbyte för likvärdighet

• Individuellt stöd-motivationshöjande

• Motivationsgrupp

• Studie- och yrkesvägledning

• Samverkan med andra aktörer runt ungdomen

• Praktik

Ungdomar utanför skolan

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

Mycket redo Ganska redo Inte redo Inte alls redo

Inskrivning Tjej (N = 18) Utskrivning Tjej (N= 14)

Inskrivning Kille (N = 27) Utskrivning Kille (N = 16)

Hur redo känner du dig till arbete/ studier?

Närvaro- koll och uppföljning

• Fokus närvaro”Varje frånvarotillfälle är missad undervisningstid”

• Närvarorapportering, alla gör lika

• Rutiner, agera vid frånvaro

• Analys av data

Främja närvaro

• Nya roller i skolan ex. elevcoach

• Motiverande samtal och coaching

• Tid för relationsskapande arbete

• En person som samordnar kontakter

• Sedd och saknad

• Stöd i skolarbetet

• ”87% av deltagarna upplever att personalen bemöter dem på ett bra sätt”

• ”69% av deltagarna har fått en bättre relation till skolpersonalen genom projektet”

Minskad frånvaro

• För individer på grundskolan och IM som deltagit i projektet har frånvaron minskat från inskrivning till utskrivning

• För deltagande individer på nationella gymnasieprogram har frånvaron ökat från inskrivning till utskrivning

22

31

1919

23

27

0

5

10

15

20

25

30

35

Grundskolan Introduktionsprogram Nationella program

Frånvaro

Frånvaro för deltagande elever terminsvis(procent)

Inskrivning Utskrivning

Resultat

• Grundskoleelever som varit inskrivna i projektet har behörigheten ökat från 27% behöriga till 57% behöriga.

• Meritvärdet för grundskoleeleverna har höjts med i snitt 24 poäng.

Har jag någon

framtid?

Är jag och mina

kunskaper värda

något?

Kan jag lyckas?

Kan jag någonsin

hjälpa min familj?

Finns det vuxna som tror på mig och stöttar

mig?

Är utbildnings-systemet till

för mig?

Kan jag bli skatte-

betalare och ge tillbaka till

samhället?

Kommer jag att

kunna få ett jobb?

Mostafa- ny i Sverige och med drömmar om framtiden

Elevintervjuer fyrbodalsområdet

Mostafa flydde till Sverige med sin familj eftersom det var krig i hans hemland.

Ny i Sverige i årskurs 7, började han på en av högstadieskolorna i en av Fyrbodals kommuner. I början förstod han inte svenska språket så bra och kände sig allmänt vilsen i det nya landet. Detta tog sig uttryck i att han ”var allmänt uppkäftig och svår att ha att göra med”, berättar Mostafa.

Calle – fick tillbaka sin skolidentitet

Elevintervjuer fyrbodalsområdet

Calle hade många tuffa år i grundskolan bakom sig. Men efter en kartläggning i projektet och flera uppföljande samtal fick Calle studiestöd, närvarocoachning både inom ramen för ordinarie klass och inom ramen för en särskild undervisningsgrupp.

I 9:an när han fick vara med i En skola för alla vände det helt och både närvaron och betygen steg och han förbättrade sina skolresultat och betyg ramlade in i rask takt.

”Alexandra

En skola för alla Elevintervjuer fyrbodalsområdet

När Alexandra gick i 6:an började hon leva ett liv som inte var bra för henne. Hon hamnade i fel umgänge, var ute sent på kvällarna och fick snabbt en ökad skolfrånvaro.

”Under den här perioden kämpade mina föräldrar för mig trots att jag kallade dem för massa elaka saker, att jag inte var i skolan och allmänt var väldigt snett ute. Jag inser nu hur mycket de älskar mig.”

Hon har också en mormor som hjälpte henne att få ett extrajobb och under en period kände Alexandra att mormor var den enda människa som fanns där.

”Dessutom hade jag min häst. Där upplevde jag att allt var kravlöst.”

Under den perioden där Alexandra upplevde att det inte fanns någon i skolan som tyckte om henne eller som brydde sig om henne, fanns det en person som inte gav upp.

• Föräldrar, mormor och en person på skolan gav aldrig upp.

• ”Weronica” som arbetar på skolan, var en av dem i skolan som lyckades knyta an till Alexandra. Med små steg kunde Alexandra vara lite i skolan, för att sedan vilja gå allt oftare.

• Trots att Alexandra inte umgicks med så många på rasterna, så fanns Weronica där. -”Hon till och med satt med mig på rasterna”.

Främja närvaro och inkludering i skolan –

normmedvetenhet och lärmiljö

• Främja jämställda studie- och yrkesval i grundskolan:

Sotenässkolan

• Öka andelen nyanländas gymnasiebehörighet/alternativa vägar ut i arbete

Två exempelskolor arbetar kring detta: ex. IM Munkedal och IM Lysekil

• Främjande och inkluderande lärmiljöer

Vänersborg (Torpaskolan), Hagaskolan (Ed), Valboskolan (Färgelanda) Strömkullegymnasiet (Bengtsfors),

Ängås och Henån skola (Orust)

• Pojkar lägre betyg och lägre meritvärden

• Gymnasieval, traditionellt utifrån kön

• Pojkar väljer el, bygg, industri, process, tekniskt ,ekonomi

• Flickor väljer samhäll, natur, ekonomi, barn o fritid, vård

Sotenässkolan

Främja jämställda studie- och yrkesval i grundskolan

Sotenäs skola Sotenäs (8 av 10 blev behöriga till ett nationellt program)

• Kartläggning av varje elev. Individuell plan med tät uppföljning.

• Grupp med extra stöd i de ämne de behöver förstärkning

• Förstärkt studie- och yrkesvägledning och förstärkt mentorskap

• Riktade studiebesök på olika arbetsplatser (minska könssegregeringen).

• Tydligare uppföljning och coachning kring närvaro

• På Sotenässkolan implementeras arbetssätten i ordinarie verksamhet och även i tidigare årskurser.

• Samverkan, närvarocoachning, förstärkt mentorskap, coachning kring gymnasievalet och flexiblare och mer individanpassade lösningar har blivit tydligare i mötet med elever som har det ”svårare”

Målgrupper i projektet Campus Väst (Lysekil) och IM Munkedal

• Nyanlända med skolbakgrund

• Nyanlända med kort skolbakgrund men med yrkeserfarenheter

”Amir ”med drömmen om ett bättre liv”

En skola för alla Elevintervjuer fyrbodalsområdet

”Om vi inte hade flytt hade jag nog varit död eller så hade jag varit soldat...efter en tid då på flykt kom vi till ett flyktingläger...och till slut hamnade jag i Vänersborg på flyktingboendet, för att sedan placeras här (intervju med Amir i maj 2019).

• Språk och yrkespraktik är centrala framgångsfaktorer för många och att få sitt uppehållstillstånd

• Tidigare kunskaper

• och kopplingar psykisk hälsa/ohälsa

Kartläggning med nyanlända

31

Ungdomar med lång skolbakgrund

• 3 på Nationellt program

• 3 på väg mot nationellt program

• 4 IM yrk

• 2 Vux/ SFI

• 1 arbete

Ungdomar med kort skolbakgrund

• 2 SFI

• 5 Kortare yrkesutbildning

• 12 Fortsätter på språkintroduktion (men gör progression)

• 1 flyttat

Olika skolbakgrund ger olika möjligheter

Arbetssätt, modeller och verktyg (implementerade)

• Arbetslivskunskap

• Möjlighet att påbörja en yrkesutbildning parallellt med svenskastudier

• Extra studiehandledning på modersmålet

• Närvarolyftet och närvarocoachning

• Lovskola på bred front

• Yrkeskurser och praktik

• Extra studie och yrkesvägledning/arbetat fram en pärm

• Fått skugga på nationella program när de kommit längre i sin svenska

• Tät uppföljning.

Valboskolan i Färgelanda

• Individuell närvarocoachning, SMS, telefonkontakt och individuellt studiestöd

• Infört studieverkstad på skoltid- där eleven kan får hjälp med läxor, får träna inför

prov eller ta igen på ett arbetsområde eller behöver extra studietid.

• Motiverande studiesamtal varje vecka samt kontakt med vårdnadshavare

• Förtydligat frånvaro/närvaro rutiner- Åtgärdstrappan vid frånvaro, mötes blankett vid

upprepad frånvaro, orosanmälan av både giltig och ogiltig frånvaro till socialtjänsten

när den överstiger 30%. vid rektorns avstämningsperiod.

Värden Inskrivna elever Valboskolan

• Deltagande unga kvinnor och män upplever ökad motivation till studier eller arbete

• ”Jag har fått tillbaka min glada unge igen (förälder)”

• ”Nu är jag klar med mina tre rester”

• Utredning ledde till placering på gymansiesärskolan

0

1

2

3

4

5

6

7

8

HT2018 VT2019

Behörighet till yrkesprogram

Behörig Ej behörig

Hagaskolan Dals Ed- Mervärden i projektet

• Speciallärare har fått närmre och tätare kontakt med mentorer och undervisande lärare.

• Professionsstärkande

• Kvantitativa data sätter ljus på effekten av vår undervisning. och utgör viktigt underlag för analytiska diskussioner i det systematiska kvalitetsarbetet.

• Utökad samverkan IM, gymnasiet och grundskolan

Henån skola – förstärkt mentorskap

• Täta samtal och samverkan med varje elev samt undervisande lärare

• Utvärdering och bearbetning av insatser samt extra anpassningar

• Följa upp mål eleven själv valt (så att dessa blir levande)

• Strukturerat arbete kring trivsel, trygghet och inkludering genom samtal med elever och lärare i arbetslaget

• Uppföljning med lärare och samarbete med vårdnadshavare

• Tydliga rutiner på hur närvaro/frånvaro följs upp

• Högre närvaro

• Förbättring av frånvarosystemet - vi har nu en ny rutin kring hur vi informerar vårdnadshavare om eleven inte är i skolan på första lektionen

• Minskning av den anmälda frånvaron

• Ökad känsla att ”jag har blivit sedd”, ”jag har blivit lyssnad på”, ”jag är viktig”

• På Henån skola har arbetssättet kring förstärkt mentorskap implementerats p g a de resultat som gjort i projektet

Resultat Henån skola

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

HT2018 VT2019

Behörighet till yrkesprogram

Behörighet till yrkesprogram

Behörig Ej behörig

• 10 elever, 8 pojkar och 2 flickor, ingen behörig efter VT åk 8

• 9 av eleverna går idag på nationella program och 1 elev går IM

• Hur: • Coachande samtal• arbete i mindre elevgrupper, • borttagande av ämne och jobba mot E i 8

ämnen, • pedagogiska utredningar• Praktik• tätare konstruktiv kontakt med hemmet

(mail/telefon) och fler möten med föräldrar

• Arbetssätt och organisering implementerade

Ängås skola Orust

”KÄNSLA AV SAMMANHANG”Antonovsky

LÅG COPINGFÖRMÅGA HÖG

Destruktiv Coping Framgångsrik Coping

Flykt Förhandla

Undvikande Problemlösning

Bedövande Socialt stöd

Konfrontation Professionellt stöd

Rigiditet Optimism

Stor Självkritik Humor

Diskvalificering Positiv omformulering

Anpassning Jämförelse

Önsketänkande

Magiskt tänkande

KASAM – Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet

Det mest avgörande i mötet med ungdomarna vad gäller skolframgång är att få dem att utveckla en mer positiv skolidentitet. Attityder från alla yrkeskategorier påverkar deras skolidentitet. (Martin Hugo, 2019)

RELATIONSSKAPANDET