Små & medelstora företag - Västra Götalandsregionen€¦ · Web viewAntalet SMF inom bygg-sektorn har samtidigt ökat med 40 % eller 1 938st under perioden och antalet anställda

SMÅ & MEDELSTORA FÖRETAG2014 Ett kunskapsunderlag kring företagandets utveckling i Västra Götaland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehåll

Inleding:____________________________________________________________________________________________________1

Läsanvisning och Avgränsningar__________________________________________________________________________________1

1. De små- och medelstora företagen__________________________________________________________________2

Kärt barn har många namn________________________________________________________________________________________2

Hur många företag?_________________________________________________________________________________________________2

Hur många anställda?______________________________________________________________________________________________2

Vilka Branscher?____________________________________________________________________________________________________3

2. Generell företagsstruktur - SMF____________________________________________________________________4

Internationallisering_______________________________________________________________________________________________4

Innovationsversamhet_____________________________________________________________________________________________7

Forskning och utveckling (FoU)__________________________________________________________________________________10

Kunskapshöjd och utbildningsnivå______________________________________________________________________________11

Kvinnors företagande_____________________________________________________________________________________________13

Företagare med utländsk bakgrund_____________________________________________________________________________16

Tillväxtvilja och tillväxthinder___________________________________________________________________________________18

3. Utvecklingstrender för SMF i Västra Götaland___________________________________________________22

Var finns de små och medelstora företagen?____________________________________________________________________22

Var skapas det nya jobb?__________________________________________________________________________________________24

Var skapas störst värden?________________________________________________________________________________________26

Företagens konkurrenskraft______________________________________________________________________________________28

Utveckling i mogna och nya företag______________________________________________________________________________30

4. Sammanfattning____________________________________________________________________________________31

Utmaningar och rekommendationer____________________________________________________________________________31

Bilaga 1: Simplermetoden - utvecklad av Grufman Reje management_______________________________________37

Bilaga 2: Utbildningsnivån bland anställa i Små- och medelstora aktiebolag med fler än en anställd_____38

Inleding:

Detta kunskapsunderlag beskriver situationen och utvecklingen för de små- och medelstora företagen i Västra Götaland. Rapporten används som underlag för den handlingsplan riktad mot små- och medelstora företag som Näringslivsenheten vid Västra Götalandsregionen arbetar fram. Handlingsplanen syftar till att stärka konkurrenskraften hos regionens små- och medelstora företags samt förutsättningarna för tillväxt.

LÄSANVISNING OCH AVGRÄNSNINGAR

Del ett: av denna rapport ger en snabb introduktion till begreppet Små- & medelstora företag samt några grundläggande fakta om detta företagssegment i Västra Götaland.

Del två: av rapporten redovisar utvecklingstendenser för små- och medelstora företag i Västra Götaland ur ett antal tematiska perspektiv. Här redovisas bl.a. uppgifter om kvinnors företagande, internationalisering, innovationsverksamhet, FoU samt tillväxtvilja och tillväxthinder. Majoriteten av det material som redovisas här hämtas från Tillväxtverkets rapport och enkätundersökning; Företagens villkor och verklighet 2011.

Del tre: av rapporten redovisar utvecklingen för regionens små- och medelstora företag i termer av omsättning, förädlingsvärde, antal anställda och antal företag fördelat på storleksklasser, branscher och geografiskbelägenhet. De data som redovisas här avser små och medelstora aktiebolag med ett par undantag. Tre branscher ingår inte i analysen av företagen, dessa är Fastighetsverksamhet, Huvudkontor & Holding verksamhet och Finans- och försäkringsverksamhet. Detta eftersom dessa branscher är av finansiell karaktär och företagen ofta har förhöjda värden med få anställda. Vi har samtidigt valt att i rapporten endast inkludera företag som har anställda, företag med mindre än en anställd har alltså inte inkluderats. Dessutom har sex enskilda företag uteslutits ur

Sida 1

analysen1. Det material som redovisas här är framtaget av konsultföretaget Grufman Reje Management.

1 Dessa företag är Mölnlycke Healtcare AB, Paroc Sverige AB, Consafe Offshore AB samt Sankt Jörgen Park Resort AB Fordonsinvest i Norden AB, Global Blue Holdings AB. Dessa företag är av finans- eller holding karaktär varför de utesluts ur analysen, i vissa fall ingår de i större koncerner vilket gör att deras resultat inte blir jämförbara med övriga företag i analysen.

Sida 2

1. De små- och medelstora företagen

KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMNMed små- och medelstora företag avses i denna rapport företag med mellan 1-249 anställda. Benämningen förkortas i Sverige oftast som (SMF) efter engelskans ”small and medium-sized businesses” (SMB) eller ”small and medium-sized enterprises” (SME).

Fortsättningsvis används i rapporten förkortningen SMF. Då det hänvisas till olika storlekssegment inom gruppen används benämningarna; Mindre SMF:s för företag med 1-49 anställda och Större SMF:s för företag med 50-249 anställda.

HUR MÅNGA FÖRETAG?Det material som redovisas i del tre av rapporten omfattas endast av aktiebolag. Företag som inte är aktiebolag exkluderas då tidigare studier har visat att dessa företag står för en mindre del av omsättningen och sannolikt en betydligt mindre andel av resultatet och förädlingsvärdena2

År 2012 fanns 34 185 aktiebolag med mellan 1-249 anställda i Västra Götaland. Det totala antalet företag i Västra Götaland med mer än en anställd eller fler var samma år 34 323st. Detta betyder att SMF utgör en väldigt stor del av den totala företagsstocken i regionen.

HUR MÅNGA ANSTÄLLDA?De 34 185 SMF i Västra Götaland hade år 2012 hela 242 300 anställda vilket kan jämföras med de som samtidigt var anställda i den totala stocken företag med mer än en anställd, 353 084 personer. SMF i Västra Götaland utgör alltså även en mycket stor del av den privata sysselsättningen i regionen, nära 70 %.

2 Var finns drivkrafterna för nya investeringar i det svenska näringslivet? Fölster, Stefan, Svenskt Näringsliv 2012:17

Sida 3

VILKA BRANSCHER?Den branschindelning som används i del 3 av denna rapport motsvarar inte fullt ut den gängse nationella branschindelningen som Statistiska centralbyrån, SCB vanligen använder sig av, dvs. SNI (Svensk näringsgrensindelning). I stället har branscherna (i del 3) klustrats i större aggregat för att bättre avspegla regionens näringslivsstruktur. I rapportens tredje del redovisas således ett 20-tal branschaggregat och i de allra flesta fall kommenteras endast de viktigaste. ). SNI indelningen används dock i del 2 av rapporten.

Sida 4

2. Generell företagsstruktur - SMF

INTERNATIONALLISERING

I en allt mer globaliserad värld blir företagens närvaro på utländska marknader allt mer avgörande både för deras egen konkurrenskraft och för näringslivets generella utveckling. Givet att internationalisering skapar möjligheter till förnyelse och tillväxt i små och medelstora företag är det intressant att veta i vilken utsträckning det Västsvenska näringslivet har internationella utbyten.

I en rapport från Tillväxtverket; Företagens villkor och verklighet 2011 konstateras genom en enkätundersökning att ca ett av fyra svenska små och medelstora företagen bedriver en internationaliserad verksamhet. Med internationalisering avses då att företaget antingen exporterar och/eller importerar varor och tjänster, tillhör en utländsk kedja, samverkar med företag i utlandet eller har egen verksamhet lokaliserad utomlands.

Vi kan konstatera att de företag som bedriver export, nedan fördelade efter storlek i omsättning, minskat till antalet i Västra Götaland under de senaste åren. I stort sett hela denna minskning har skett bland de allra minsta företagen dvs. de med en omsättning under 250 tkr per år.

Omsättning Västra Götalands län Riket

Export-företag 2003

Export-företag 2013 % 2003-2013 Export-företag

2003Export-företag 2013 % 2003-2013

-250 Tkr 4 217 3 840 -9% 23 063 20 978 -9%

250-999 Tkr 1 171 1 234 5% 6 123 6 287 3%

1-1,9 Mnkr 516 510 -1% 2 459 2 580 5%

2-4,9 Mnkr 565 616 9% 2 476 2 943 19%

5-9,9 Mnkr 352 374 6% 1 477 1 697 15%

10-49 Mnkr 514 561 9% 2 200 2 676 22%

50-99 Mnkr 112 121 8% 529 658 24%

100 - Mnkr 144 203 41% 859 1 087 27%

Samtliga 7 591 7 459 -2% 39 186 38 906 -1%

Antal exportföretag fördelat på omsättningsklass 2003-2013

*Källa Regionfakta

Sida 5

Utvecklingen kan i tabellen ovan jämföras med utvecklingen på riksplanet. Både i Västra Götaland och i Sverige som helhet har det skett en minskning om ca -1-2 % av det totala antalet exporterande företag och i båda fallen är det bland de allra minsta företagen som minskningarna skett.

Minskningen av antalet exporterande företag har framförallt skett efter år 2009 och kan därmed ses som en effekt av finanskrisen. Mer positivt är dock att konstatera att en stor ökning av internationalisering har skett genom de allra största företagen. De stora exportföretagen i Västra Götaland har ökat med 45 % under den jämförda 10års-perioden. De exporterande företagen i Västra Götaland har under hela den jämförda perioden utgjort ca 17 % av landets totala antal exporterande företag.

När det gäller importföretag har det skett en ökning av antalet företag på 45 % i Västra Götaland. Även här har den största relativa ökningen skett bland de större företagen medan flest antal nya företag i absoluta tal skett bland de allra minsta.

Import-företag 2003

Import-företag 2013 % 2003-2013 Import-företag

2003Import-företag 2013 % 2003-2013

-250 Tkr 6 410 10 348 61% 37 420 64 940 74%

250-999 Tkr 2 086 2 567 23% 11 371 14 592 28%

1-1,9 Mnkr 824 1 005 22% 4 080 5 430 33%

2-4,9 Mnkr 765 1 064 39% 3 907 5 295 36%

5-9,9 Mnkr 525 591 13% 2 354 2 923 24%

10-49 Mnkr 729 873 20% 3 406 4 257 25%

50-99 Mnkr 177 181 2% 753 928 23%

100 - Mnkr 140 236 69% 819 1 274 56%

Samtliga 11 656 16 865 45% 64 110 99 639 55%

Västra Götalands län Riket

Antal importföretag fördelat på omsättningsklass 2003-2013

Omsättning

*Källa Regionfakta

Tillväxten av importföretag har dock inte varit lika stark i Västra Götaland som i riket som helhet. Västra Götaland har haft en sämre tillväxttakt i de importerandeföretagen jämfört med riket inom de flesta storleksklasser utom i den allra största omsättningsklassen. Totalt har antalet importföretag ökat med 45 % i Västra Götaland medan motsvarande siffra för riket är 55 %. De Västsvenska importföretagens andel har samtidigt minskat från ca 18 till 17 % av det totala antalet importföretag i riket.

Sida 6

Tillväxtverkets rapport ”Internationalisering i svenska små och medelstora företag” visar på tydliga branschvisa skillnader i internationalisering av små och medelstora företag. Handel visar sig vara den bransch med högst andel internationaliserade företag. Närmare hälften av företagen här är internationaliserade. Även inom Tillverkning och mineralutvinning och Information och kommunikation är andelen internationaliserade företag stor. Inom Vård och omsorg däremot återfinns lägst andel, här bedriver knappt fem procent av företagen en internationaliserad verksamhet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att:

Antalet exporterande företag minskat i Västra Götaland, och att i stort sett hela denna minskning har skett bland de allra minsta företagen dvs. de med en omsättning under 250 tkr per år.

När det gäller importföretag har det skett en ökning av antalet företag på 45 % i Västra Götaland. Tillväxten av importföretag har dock inte varit lika stark i Västra Götaland som i riket som helhet.

Sida 7

INNOVATIONSVERSAMHET Uppgifter om företags innovationsförmåga och den innovationsstatistik som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB) delas traditionellt in i fyra olika typer av innovationer: produktinnovationer, processinnovationer, organisatoriska innovationer samt innovationer inom marknadsföring. I SCB:s rapport ”Regional innovationsstatistik i Sverige 2010–2012”3 framkommer att Västsverige (Västra Götaland + Halland) är den region med högst andel företag med innovationsverksamhet. Bland SMF i Västsverige bedrev 56 % innovationsverksamhet mellan åren 2010-2012.

Förutom skillnader i innovationsfrekvens mellan regionerna finns det också skillnader i vilken innovationstyp som var vanligast. En tredjedel (33 %) av företagen i Västsverige hade under åren 2010-2012 introducerat en innovation inom marknadsföring, vilket är den vanligaste innovationstypen bland SMF i vår del av landet. I Stockholm och Skåne är istället produktinnovationer den vanligaste formen.

3 Uppgifterna från Regional innovationsstatistik i Sverige 2010–2012gäller företag med 10-249 anställda

Sida 8

I Västsverige uppger 61 procent av de produktinnovativa företagen att de haft en produktinnovation som var ny för företagets marknad och 59 procent att de haft en produktinnovation som endast var ny för företaget. Detta är nivåer som är jämförbara med riksgenomsnittet.

I sin rapport ”regional innovationsstatistik i Sverige 2010-2012” har SCB bett företag som bedriver produkt- eller processinnovationer att uppskatta företagets utgifter för FoU. De små och medelstora företagen i Sverige satsade under 2012 knappt 19 miljarder kronor på egen FoU. Av dessa stod företag i Stockholm för 7 miljarder, regionerna Västsverige och Sydsverige stod för 4 respektive knappt 3 miljarder av utgifterna för egen FoU. Högst genomsnittliga utgifter för egen FoU hade företag i Stockholm med knappt 3 miljoner kronor per företag. I regionerna Sydsverige, Östra Mellansverige och Västsverige var de genomsnittliga utgifterna för egen FoU per företag omkring 2 miljoner kronor.

Sida 9


Västsverige (Västra Götaland + Halland) är den region i landet som har högst andel företag med innovationsverksamhet.

Innovationer inom marknadsföring är den vanligaste formen av innovation bland SMF i Västra Götaland

De små och medelstora företagen i Sverige satsade under 2012 knappt 19 miljarder kronor på egen FoU, 4 av dessa miljarder satsades av SMF i Västsverige.

Sida 10

FORSKNING OCH UTVECKLING (FOU) FoU inom näringslivet i Västsverige är starkt koncentrerad till ett antal stora multinationella företag i Göteborgsregionen. Företag inom storleksklassen 10-49 sysselsatta (d.v.s. mindre SMF) svara för mindre än 4 procent av näringslivets totala FoU-utgifter (SCB mäter inte FoU-utgifter i företag som har mindre än 10 sysselsatta).

FoU i företag med 10-49 sysselsatta och fler än 50 sysselsatta

Andel av total FoU FoU per sysselsatt, kr10-49 50+ 10-49 50+

Västra Götaland 3,70% 96,30% 4 640 91 290Stockholms län 7,90% 92,10% 9 660 75 130Skåne 2,80% 97,20% 3 280 101 380

*Källa: VGR, Socioekonomisk analys Västsverige

FoU-intensiteten, mätt med FoU-utgifter per sysselsatt, är betydligt lägre i små SMF jämfört med företag med mer än 50 anställda i samtliga här jämförda regioner. Jämfört med andra län är dock skillnaden mellan mindre SMF och stora företag särskilt stor i Västra Götaland och Skåne. Stockholms län har en betydligt högre FoU-intensitet i storleksklassen 10-49 anställda än i motsvarande storleksklass i de övriga storstadslänen.


FoU inom näringslivet i Västsverige är starkt koncentrerad till ett antal stora multinationella företag i Göteborgsregionen. Företag inom storleksklassen 10-49 sysselsatta (d.v.s. mindre SMF) svara för mindre än 4 procent av näringslivets totala FoU-utgifter

FoU-intensiteten, mätt med FoU-utgifter per sysselsatt, är betydligt lägre i små SMF jämfört med företag med mer än 50 anställda.

Sida 11

KUNSKAPSHÖJD OCH UTBILDNINGSNIVÅSmå och medelstora företag ställs ofta inför särskilda utmaningar just därför att de är små och har begränsade resurser. Det kan t.ex. handla om svårigheter med att locka kvalificerad personal men också utmaningar i att kunna bekosta att befintlig personal får lämplig kompetensutveckling. Det är inte heller ovanligt att svårigheterna vid generationsskiften lyfts fram för SMF:s dvs. svårigheter i att hitta efterträdare till företagsägare avgår p.g.a. ålder4.

Det här är inga nya utmaningar. Men ekonomiska trender som globalisering av ekonomin, tekniska framsteg och trenden mot en mer kunskapsbaserad ekonomi har lett till att behovet av kunskapshöjd inom företagen är större idag än tidigare. Svenska små- och medelstora företag har svårt att konkurrera med låga löner i en global ekonomi och konkurrerar i högutsträckning grad med hög kvalitet och kunskapsintensiva tjänster och produkter.

4 Vägledning för utbildning i små och medelstora företag, en rapport från Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering 2009:13

Sida 12

Vi kan i diagrammet ovan konstatera att bland SMF i Västra Götaland är det de allra största och de allra minsta företagen som har den högsta andelen eftergymnasialt utbildade (ca 40 %). Lägst utbildningsnivå har de anställda i företag med mellan 2-49 anställda. Medan nivåerna är något högre i de medelstora företagen dvs. med 50-249 anställda.

Studerar vi skillnaderna i utbildningsnivå i SMF mellan regionens olika delar (diagrammet nedan) ser vi att det är stora skillnader mellan företagen i Göteborgsregionen och övriga regiondelar. Lägst andel eftergymnasialt utbildade har SMF:s i Skaraborg.


Utbildningsnivån är lägst bland anställda i företag med mellan 2-49 anställda. Lägst andel eftergymnasialt utbildade har anställda inom SMF:s i Skaraborg

Sida 13

KVINNORS FÖRETAGANDEÅr 2014 drevs cirka 24 procent av alla småföretag i Västra Götaland av kvinnor. Kvinnor driver alltså företag i en betydligt lägre utsträckning än män. I Västra Götaland är andelen SMF som drivs av kvinnor jämförbart med Sverige som helhet.

I diagrammet nedan framgår hur andelen kvinnliga och manliga företagare fördelade sig i olika företagsstorlekar år 2014 jämfört med riket. Kvinnliga företagare är vanligare i de riktigt små företagen (1-4 anställda) i Västra Götaland än i riket som helhet medan de är färre i de riktigt stora förtegen (250+ anställda).

Sida 14

*Källa Tillväxtverket, Företagens villkor & verklighet’

31 procent av alla nystartade SMF i Sverige drivs av kvinnor och nio procent gemensamt av kvinnor och män. I Västra Götaland är andelen nystartade SMF som startas av kvinnor något lägre än i riket (28%) medan andelen som stratas gemensamt av kvinnor och män är något högre än i riket (10%).

*Källa Tillväxtverket, Företagens villkor & verklighet

Sida 15

Förutom att kvinnor är företagare i lägre utsträckning än män visar uppgifter från Tillväxtverket att kvinnor och män även driver företag inom olika branscher. Företagande brukar ofta antas spegla situationen på arbetsmarknaden som helhet dvs. den könssegregation som råder generellt på arbetsmarknaden råder också inom ramen för företagandet. Människor kan antas starta företag i branscher de redan känner till, vilket kan vara en av förklaringarna till att könssegregationen på arbetsmarknaden i viss mån speglas av företagandet.

Branschvis fördelning; andel SMF som drivs av kvinnor 2011Västra Götaland Riket

*Källa Tillväxtverket: Företagens villkor & verklighet

Andelen företag som drivs av kvinnor är mycket låg inom traditionellt mansdominerade branscher så som El, Gas och VA, Transport och Byggsektorn. Andelarna är samtidigt högre i branscher så som Juridik & ekonomi, Kultur, nöje och fritid samt Handel. Värt att notera är att andelen företag inom Handeln som drivs av kvinnor är större i Västra Götaland än i riket. Samtidigt har vi en lägre andel företag som drivs av kvinnor inom både Juridik & ekonomi samt Kultur, nöje och fritid.


Sida 16

Ca 22% av SMF i Västra Götaland drivs av kvinnor (år 2012). Detta är en jämförbar nivå med situationen i riket som helhet.

Av de nystartade förtagen är det en lägre andel i Västra Götaland som startas av kvinnor jämfört med andelen i riket som helhet.

Lägre andel kvinnliga företagare inom både juridik och ekonomi samt kultur och fritid jämfört med rikssnittet.

Större andel kvinnliga företagare inom handeln i Västra Götaland jämfört med rikssnittet.

Sida 17

FÖRETAGARE MED UTLÄNDSK BAKGRUNDFör att möjliggöra ett välunderbyggt stödprogram för SMF i regionen är det nödvändigt att fördjupa kunskapen om hur förutsättningarna för företagande skiljer sig åt mellan olika grupper. Det gäller t.ex. könsskillnader vilket redovisats ovan men även skillnader som härrör från företagarnas olika bakgrund. Företagare i Sverige med utländsk bakgrund5 driver oftast mindre företag inom Hotell & restaurang, Handel samt Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik. Drygt hälften av företagen inom Hotell & restaurang i Sverige drivs av personer som har utländsk bakgrund. Företagare med utländsk bakgrund vill, enligt studier från tillväxtverket6, i högre utsträckning än företagare med svensk bakgrund att företaget ska växa, både när det gäller omsättning och antal anställda. Detta gäller i mindre SMF inom de flesta branscher. Ungefär en tiondel av de mindre SMF i Västra Götaland drivs av personer med utländskbakgrund. Detta är en mindre andel än vad som gäller i landet som helhet. Personer med utländsk bakgrund utgör 17 av de sysselsatta i Västra Götaland vilket betyder att de är underrepresenterade bland SMF företagare i länet.

Företagarens bakgrund (Mindre SMF 0-49 anställda) Västra Götaland Riket


Generellt i Sverige möter företagare med utländsk bakgrund större svårigheter när det gäller företagsfinansiering. En högre andel av småföretagen som drivs av personer med

5 Personer med utländsk bakgrund definieras som utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar6 Företagare med utländsk bakgrund, delrapport från Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2012:4

Sida 18

utländsk bakgrund (upp till dubbelt så många) uppger enligt studier från Tillväxtverket7, att de sökt men inte fått finansiering till sitt företag. Mönstret återfinns inom de flesta av de undersökta branscherna, och särskilt tydligt syns problemet bland företag i storleksklassen med 0–9 anställda.

Både i Västra Götaland och i Sverige som helhet är personer födda inom EU (utanför norden) den grupp där egenföretagandet är vanligast. Därefter följer personer födda i Norden följt av personer födda i Nordafrika och Västasien. I den sistnämnda gruppen är också företagandet något vanligare än för motsvarande grupp i riket som helhet.


Utrikes födda är underrepresenterade som SMF företagare i länet. En större andel utrikes födda företagare (på nationellt plan) upplever att man sökt

men inte fått finansiering till sitt företag.

7 IBID:5

Sida 19

TILLVÄXTVILJA OCH TILLVÄXTHINDER När det gäller företagens tillväxtvilja kan vi konstatera att de Västsvenska små- och medelstora företagen har en ambitionsnivå i paritet med rikssnittet.

Företagens tillväxtvilja 2014


Detta gäller både de företag som vill växa totalt sett dvs. både i form av omsättningstillväxt och i personalstyrka, såväl som de företag som framförallt har ekonomiska tillväxtambitioner d.v.s. framförallt har ambitioner om att öka omsättningen.

När det gäller tillväxtviljan ur ett branschperspektiv kan konstateras att tillväxtambitionerna sammantaget är lägst inom Byggsektorn och Transport och magasinering. Starkast tillväxtvilja återfinns bland företagen inom Hotell- och restaurang, informations- och kommunikationsverksamhet samt nom Handeln. Inom dessa branscher uttrycker mellan 50-65% att de vill växa både i omsättning och i antal anställda.

Sida 20

Tillväxtvilja 2011 i SMF från Västra Götaland uppdelat på bransch


När det gäller hinder för tillväxt uttrycker de mindre små- och medelstora företagen i Västra Götaland framförallt att ”företagarens egen tid” är en bristvara. De större SMF uttrycker framförallt att konkurrensen från andra företag utgör det främsta tillväxthindret. Därefter listas ”Tillgång till lämplig arbetskraft” som ett stort tillväxthinder av många företagare.

Andel SMF efter storlek i Västra Götaland 2011 som anger olika tillväxthinder


Sida 21

Lokaler och infrastruktur identifieras däremot inte som ett stort tillväxthinder av särskilt många SMF. Väljer vi att särstudera de tillväxthinder som uttrycks av företag som drivs av kvinnor i Västra Götaland finner vi dock ett par skillnader jämfört med hur det ser ut i riket.

Andel SMF i Västra Götaland 2011 som drivs av kvinnor som anger faktorer som stora tillväxthinder


Bristen på egen tid som ett viktigt hinder för tillväxt, uttrycks av en större andel kvinnliga företagare i Västra Götaland än i riket. Vi vet att det finns könsskillnader när det gäller ansvarstagande för barn och familj inom hela befolkningen i Sverige, bland så väl anställda som företagare. Det är därför rimligt att anta att även kvinnliga företagare tar ett större ansar för familjelivet vilket får konsekvenser för produktivitet och lönsamhet. Detta kan tänkas vara ett större problem för kvinnliga företagare i Västra Götaland än i riket som helhet.


SMF i Västra Götaland har en tillväxt vilja i paritet med rikssnittet.

Sida 22

Lägst tillväxt ambitioner observeras inom Bygg-sektorn samt inom transport och magasinering.

Starkast tillväxtvilja återfinns inom Hotell och restaurang samt inom information och kommunikationsverksamhet.

När det gäller hinder för tillväxt uttrycker många av mindre SMF i Västra Götaland att ’brist på egen tid’” är det största hindret.

Större SMF Anger ”konkurrens från andra företag” som det största hindret. En större andel av kvinnliga företagare i Västra Götaland utrycker just detta hinder.

Lokaler och infrastruktur identifieras däremot inte som ett stort tillväxthinder av särskilt många SMF.

Sida 23

3. Utvecklingstrender för SMF i Västra Götaland

VAR FINNS DE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGEN?Under perioden 2005-2012 har antalet SMF ökat i Västra Götaland med ca 19 % eller ca 5 400 företag. En anledning till den kraftiga ökningen (framförallt mellan år 2010-2011) är den nya aktiebolagslagen vilken innebar att minimibeloppet för privata aktiebolag sedan den 1 april 2010 är sänktes från 100 000 kr till 50 000 kr.

Västra Götaland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005-2012Antal SMF med minst 1 anställd 28 769 29 155 29 706 30 091 30 460 30 850 32 776 34 185 +19 %

*Källa Grufman Reje management

Majoriteten av de Små- och medelstora företagen finns av naturliga skäl i regioncentrat Göteborg med omnejd. Motsvarande ca 62 % av regionens SMF fanns år 2012 i den s.k. Göteborgsregionen. I övrigt var företagen relativt jämt fördelade mellan delregionerna med ca 12 % i Sjuhärad, Skaraborg 12 % och Fyrbodal 14 % av regionens SMF.

VAR FINNS JOBBEN?

Antalet anställda i SMF har samtidigt ökat med ca 15 % eller ca 32 000 personer. Även när det gäller anställda i SMF ser den regionala fördelningen likartad ut med ca 61 % av de anställda i SMF inom Göteborgsregionen år 2012, ca 13 % i Sjuhärad, ca 13% i Skaraborg och ca 13% i Fyrbodal.

Västra Götaland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005-2012Antal anställda i SMF 209 870 215 665 226 922 230 951 225 383 226 581 239 577 242 300 +15 %


Av diagrammet nedan kan vi konstatera att över två tredjedelar av den privatanställda arbetskraften i Västra Götaland år 2012 arbetar inom SMF. När dessa företag fördelas i olika storleksklasser framgår också att över en fjärdedel av dessa (över 25 %) är sysselsatta i företag med mellan 10-49 anställda. I övrigt är sysselsättningsfördelningen

Sida 24

relativt jämnt fördelad mellan storleksklasserna med undantag för företag med en anställd vilka sysselsätter relativt få.


Av diagrammet nedan kan vi konstatera att den största delen av sysselsättningen inom SMF i Västra Götaland sker inom Byggnadsindustrin, följt av Detaljhandeln och Företagstjänster. En mindre del av sysselsättningen sker inom Livsmedelssektorn, Textil, Areella näringar, Hälso- & Sjukvård, IT/Telekom samt det som här kallas Creative-sektor8. Det är också inom Bygg, Företagstjänster och Detaljhandel som det finns flest SMF.

8 Till denna sektor räknas bl.a. näringar inom Arkitektur, reklam, design, media och musik

Sida 25


VAR SKAPAS DET NYA JOBB?Antalet anställda inom SMF har ökat mest i Göteborgsregionen, en ökning med nära 20 % eller ca 25 000 personer mellan åren 2005-2012. Även antalet nya SMF har varit många i Göteborgsregionen där en ökning skett med ca 20 % eller över 3500 nya företag. I relation till stocken befintliga SMF har ökningen av företag emellertid varit störst i Fyrbodal där antalet SMF mellan åren 2005-2012 ökat med över 25 %. Svagast har tillväxten varit i Skaraborg där ökningen av SMF varit ca 16 % mellan 2005-2012 och ökningen av antalet anställda i SMF samtidigt varit omkring 4% under samma period.

Sida 26


När vi studerar sysselsättningsförändringar i företagen fördelat på olika storleksklasser finner vi att andelarna i de olika storleksklasserna varit relativt stabila under perioden 2005-2012. Det har skett en svag sysselsättningstillväxt inom samtliga storleksklasser med den kraftigaste ökningen i företagen med 50-99 anställda och i företagen med endast en anställd.

En viktig aspekt är inom vilka branscher det skapas jobb. I diagrammet nedan redovisas tillväxten i antal anställda 2005 till 2012 tillväxten i antalet företag under samma period i absoluta tal. Vi ser då att flest antal arbeten skapas inom Bygg, Företagstjänster med nära 10 000 nya arbetstillfällen vardera. Därefter har många jobb skapats inom detaljhandel samt besöksnäringen. Medan utvecklingen har varit betydligt sämre inom Partihandeln och Verkstadsindustrin.

Sida 27


I relativa termer har dock tillväxten i nya företag varit högst inom branschen IT/Telekom samt inom Hälso- & Sjukvård. Störst relativ tillväxt i jobb har samtidigt skett inom Företagstjänster, Hälso- och sjukvård samt Bioteknik och läkemedel.

VAR SKAPAS STÖRST VÄRDEN?I tabellen nedan finns det totala förädlingsvärdet i löpande priser för alla SMF i regionen samlade. Vi kan se att förädlingsvärdet minskade något år 2008 och särskilt 2009. De små och medelstora företagen i Västra Götaland tappade drygt åtta miljarder i förädlingsvärde 2008-2009. Men år 2011 är förädlingsvärdet åter uppe på, och över nivån från år 2007.

Västra Götaland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005-2012

Förädlingsvärde (FV) i mkr 107 603 118 543 132 017 130 940 122 458 130 805 145 703 143 909 34%


Sida 28

Nära två tredjedelar (65 %) av det förädlingsvärde som SMF i Västra Götaland producerar härstammar från företagen i Göteborgsregionen. SMF i Sjuhärad svarade för 13 %, Skaraborg 12 % och Fyrbodal 11 % av det producerade förädlingsvärdet i SMF år 2012.

Även den relativa tillväxten i förädlingsvärden har varit högst i Göteborgsregionen med en ökning på nära 40 % mellan åren 2005-2012.Tillväxten i förädlingsvärden har dock även varit god i Fyrbodal och Sjuhärad med en ökning på nära 35% under perioden. Sämre har utvecklingen dock varit i Skaraborg där tillväxten i producerade förädlingsvärden varit måttlig med strax över 20 % under den jämförda perioden 2005-2012.

Sida 29

FÖRETAGENS KONKURRENSKRAFT

I det s.k. simplerdiagrammet9 nedan där vi ser företagens position i fråga om ekonomisk konkurrenskraft visar det sig att den ekonomiska effektiviteten är god (innanför linjen) i samtliga storleksklasser av SMF i Västra Götaland är 2012.


De största företagen dvs. företagen med 100-249 anställda har haft en god utveckling under perioden 2005-2012 med undantag för krisåren 2008-2009 då den ekonomiska effektiviteten försämrades. För företagen i storleksklassen 50-99 anställda, liksom i klassen 10-49 anställda var dock den ekonomiska effektiviteten god under hela perioden 2005-2012. De mindre företagen med mellan 5-9 anställda har haft en god utveckling under samtliga år 2005-2012 med ett absolut topp år 2007 innan den finansiella krisen.

9 För en förklaring av Simplerdiagrammet se bilaga 1

Sida 30

För de allra minsta företagen med endast en anställd var det särskilt tuffa år under 2008-2009, men dessa företag har dock haft en god utveckling under senare år 2009-2012.

När vi analyserar den ekonomiska effektiviteten för de olika branscherna i ett s.k. simplerdiagram, ser vi att den största branschen, Bygg, går bra. Bioteknik/läkemedel och partihandel har en mycket god ekonomisk effektivitet liksom Textil. Svagare branscher är Areella, Fordon, Trä och möbler samt företag inom Logistik.


De allra flesta branscherna har en god ekonomisk effektivitet. De stora branscherna som t.ex. Bygg har emellertid haft en obrutet god effektivitet under hela perioden 2005-2012. Antalet SMF inom bygg-sektorn har samtidigt ökat med 40 % eller 1 938st under perioden och antalet anställda ökade samtidigt med 25 % eller 9 229 personer.

Även regionens SMF inom företagstjänster har haft en god ekonomisk effektivitet under samtliga jämförda år med bl.a. kraftigt ökade förädlingsvärden (86 %).

Sida 31

UTVECKLING I MOGNA OCH NYA FÖRETAGNär det gäller hur lång tid det tar för nya företag att bli konkurrenskraftiga har företagen i Västra Götaland ett relativt jämt mönster. De yngre företagen (0-3år) har något högre relativa personalkostnader medan de äldsta företagen (över 20år) är mer kapitalintensiva. Vi observerar en god ekonomisk effektivitet för samtliga åldersklasser men ser samtidigt att företag i åldersspannet 4-10 år har det starkaste läget. Det är vanligt att nya företag initialt möter en period av sämre ekonomisk effektivitet under de första tre till tio åren, men i Västra Götaland tycks även de unga företagen ha en god konkurrenskraft.


Tittar vi på den ekonomiska effektiviteten i de nystartade företagen fördelade på bransch (se diagrammet ovan) ser vi att det finns stora skillnader. Företagen inom företagstjänster har exempelvis en mycket god ekonomisk effektivitet medan de nystartade företagen inom t.ex. besöksnäringen och detaljhandeln har en tuffare situation. Att företagen inom just företagstjänster är så pass ekonomiskt effektivitet redan från start kan tyda på att nyföretagandet här ofta består av avknoppning från befintliga företag. I kontrast till detta kan företagen inom besöksnäringen antas vara företag som innebär en större risk för företagaren vid uppstart.

Sida 32

BILAGA 1: SIMPLERMETODEN - UTVECKLAD AV GRUFMAN REJE MANAGEMENT

Simpler™ är en metod som visar hur företag utvecklas med avseende på förädlingsvärde och effektivitet (konkurrenskraft). Simplermetoden bygger på förädlingsvärde och ställer de kostnader som går åt för att producera detta i form av kapital och personal motförädlingsvärdet. Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för att bedöma effektivitet och konkurrenskraft i svenska och internationella företag. Se även boken Simpler management (Anders Grufman, Ekerlids förlag 2002). I metoden finns en effektivitetslinje 1-1 där det kostar en krona att producera en krona förädlingsvärde. Ett företag placeras in i diagrammet med sina verkliga personalkostnader, men med kapitalkostnader som motsvarar marknadspriset på främmande och eget kapital, beräknat över ett antal konjunkturcykler. På så sätt kan alla företag jämställas i effektivitetstermer, oavsett om de är personal- eller kapitalintensiva och oberoende av ägarkrav och finansieringslösningar. En god konkurrenskraft (innanför 1-1-linjen) ger goda tillväxtmöjligheter, medan en icke-konkurrenskraftig position behöver åtgärdas så att företaget rör sig inåt i riktning mot origo. I företag utanför linjen räcker inte förädlingsvärdet till för att betala lönekostnader, ge ränta på främmande kapital och en marknadsmässig avkastning till aktieägarna.

Sida 33


BILAGA 2: UTBILDNINGSNIVÅN BLAND ANSTÄLLA I VÄSTRA GÖTALAND I AKTIEBOLAG MED FLER ÄN EN ANSTÄLLD

Sida 34

Sida 35

Sida 36

Documents

Små & medelstora företag - Västra Götalandsregionen€¦ · Web viewAntalet SMF inom bygg-sektorn har samtidigt ökat med 40 % eller 1 938st under perioden och antalet anställda