1

En skrift om utvecklingenav länets psykiatri, 2008 – 2011

2

INNEHÅLL SIDA

Vi behöver förnya vårt arbetssätt 4

Psykiatrins mål och kännetecken 6

Våra viktigaste förbättringsområden:

A. Den psykiatriska bedömningen och valet av insats 8

B. Vårdkedjor och samverkan 14

C. Kompetensförsörjning, rollfördelning, ansvar och befogenheter 16

D. Värdegrund samt patient- och anhörigfokus 18

PUFF, utredningen om psykiatrins utveckling för framtiden,bildar grund till psykiatrins förbättringsarbete.

Utredningen finns på intranätet, http://intra.orebroll.se/puff

3

PUFF, utredningen om psykiatrins utveckling för framtiden,antogs av landstingsfullmäktige hösten 2008. Ett utrednings-skede är därmed avslutat, och arbetet övergår i stället i ettuppdrag att utveckla länets psykiatri i praktiken.

Målet är att psykiatrin ska vara en länsgemensam resurs ocherbjuda sina invånare likvärdig vård över hela länet. Vården skavara både kunskaps- och värdebaserad.

För att förverkliga detta behövs nya rutiner och arbetsverktyg,nya synsätt, ökat ansvarstagande inom varje nivå, rätt kompetensoch tydligt ledarskap. Psykiatrin behöver också bli tydligare i sinroll i samhället och skapa väl fungerande metoder för samverkanmed andra viktiga aktörer i vår och patienternas omvärld.

Arbetet är igång och kommer att pågå lång tid framöver. I denhär skriften finns målen, tankar om strategier som ska ge stödi förbättringsarbetet och, i många fall, även konkreta idéer. Läs,diskutera med arbetskamrater och delta – utvecklingen berörfaktiskt var och en av oss!

Med vänliga hälsningar

Birgitta JohanssonPsykiatrichef, Örebro läns landstingÖrebro februari 2009

4

Vi behöver förnyavårt arbetssätt och bli bättre …… i mötet med människorAlltför ofta har psykiatrin traditionellt betraktat människorsom en isolerad individ, lösryckt ur sitt sammanhang.

I verkligheten lever alla människor, allapatienter, i ett sammanhang. För att skapaharmoni och balans i den enskilda människansliv måste psykiatrin samverka med alla som ärbetydelsefulla i patientens liv. När samtidigainsatser behövs, ska psykiatrin ha metoder attsamverka i partnerskap där individens behovsätts i centrum.

5

… när vi gör psykiatriska bedömningaroch väljer vårdinsatsAlltför ofta har patienter skickats via ”akuthiss” direkttill psykiatrins högsta vårdnivå. Den högspecialiseradevården har fått ta emot alla typer av vårdinsatsbehovoch har därmed överbelastats.

Närpsykiatrin ska i högre grad äntidigare ta direkt ansvar för patientenoch även ansvara för planeradevårdinsatser i samverkan med olikapartners. En vårdkoordinator inärpsykiatrin planerar vårdentillsammans med den patient somhar ett varaktigt insatsbehov. Denhögspecialiserade vården ochheldygnsvården frigörs förpatienter som episodiskt behövermer specialiserad vård. Läs merom den nya organisationen påsidorna 9, 10 och 11.

Nu blir psykiatrin en länsgemensam resurs. Alla inompsykiatrin ska känna till, anamma och arbeta utifrånen gemensam baskompetens, vilket blir en hjälp närnya och redan kända patienters vårdbehov ska be-dömas. Så långt det är möjligt ska psykiatrin erbjudaplanerade insatser. De allra flesta insatser ska erbjudasredan på närpsykiatrisk nivå där patienten ofta är kändsedan tidigare. Detta innebär en stor trygghet för bådepatienten och anhöriga.

6

Som ett led i psykiatrins förbättringsarbete harledningen skapat ett system för planering, ledningoch uppföljning. Det innebär att organisationen skafå stöd av verktyg som t.ex. vidareutbildning, rätt antalmedarbetare, reell samverkan, kunskap om och meto-der för kommunikation, strukturerat värdegrunds-arbete, vårdprogram, insikter i vårdprocessarbete,kvalitetssäkringssystem för uppföljning/utvärdering/korrigering av avvikelser samt planering av lokaler,budget och resursfördelning utifrån kraven på godekonomisk hushållning.

Målet lite mer i detaljUppdraget att utveckla psykiatrin är komplext.Arbetet pågår för fullt och har förstås ingen givenmålgång – däremot är det klart och tydligt åt vilkethåll vi ska sträva. Här är det övergripande måletnedbrutet i en rad olika delmål, eller snarare, olikakännetecken som ska prägla psykiatrin i vårt län:

Målet:En länsgemensam och likvärdig vård

Psykiatrichefen och ledningsgruppen ansvarar för att dennya organisationen ska få de verktyg som behövs för attutveckla psykiatrin.

7

Samverkan i partnerskapPsykiatrin ska skapa väl fungerande samverkan mellanolika professioner och tillsammans med andra aktörer.Vi ska ha en god dialog och respekt för varandrasansvarsområden. Psykiatrins uppdrag ska vara tydligtavgränsat när vi samverkar med andra. Det är särskiltviktigt att samverkan fungerar väl kring individer medsammansatt problematik.

Tydligt ledarskap och medarbetarskapPsykiatrin ska ha rätt kompetens på rätt plats till rättpatient på rätt vårdnivå. Chefer och ledningsgrupperska vara tydliga. Psykiatrins medarbetare ska känna sigdelaktiga och ha en gemensam baskompetens somkompletteras av specialiserad kompetens. Olikayrkesgruppers specifika kompetens ska tas tillvara i ettsamverkande partnerskap.

Kunskaps- och värdegrundsbaserad verksamhetVerksamheten ska bygga på kunskap och evidensmed en etiskt förankrad värdegrund så att vårdenbedrivs med respekt för individers livsval, ursprungoch sammanhang.

Patientens behov ska vara i centrumPatienten ska vara delaktig och ha verklig brukar-medverkan (egenmakt). Patienten ska få stöd attfungera i vardagen i samverkan med vårdgrannar,utifrån gemensamma vårdplaner och med stöd avtydliga vårdprocessrutiner. Bedömning av patientensbehov och val av insats ska ske utifrån medicinska,biologiska, psykologiska, existensiella och socialaaspekter.

Hög kvalitetPsykiatrin ska erbjuda ett differentierat vårdutbudutifrån olika patientgruppers behov och med möjlighettill individuella insatser. Vi ska arbeta utifrån aktuellaoch väl implementerade vårdprogram. Arbetet skapräglas av öppenhet och tydlighet.

Tillgänglighet för patienter och samarbetspartnersVi ska arbeta i fungerande vårdkedjor med stöd avvårdprogram och med både interna och externa vård-grannar. Vårdutbudet och vårdinsatser ska bestå avkvalificerade öppenvårdinsatser i närpsykiatrin,utvecklad heldygnsvård och högspecialiserade akut-vårdsinsatser. Var och en ska veta vad andra i vård-kedjan gör. Insatserna ska följas upp både kostnads-och effektmässigt.

8

Alla medarbetare ska känna till, anamma och arbetautifrån en gemensam baskompetens. Tack vare ensådan baskompetens kan vi lättare förstå individensbehov och bli bättre på att förstå psykiatrins verksam-hetsuppdrag, det egna uppdraget och den egna rolleni samverkan med andra. Till vår hjälp har vi gemen-samma och aktuella vårdprogram.

Psykiatrin ska ha en hög grad av öppenhet så att våraprioriteringar blir tydliga och mer begripliga. Priorite-ringarna ska synliggöra samspelet med andra aktörer såatt en individ som behöver samtidiga insatser kännersig trygg i vårdprocessen.

Ny organisation ska ge rätt vård på rätt nivåMänniskor med psykisk ohälsa möter psykiatrin påeget initiativ eller via remiss/vårdintyg. Ofta uppfattarindividen sitt behov som akut. Hur mötet med psykia-trin upplevs avgörs utifrån vår förmåga att bemötaindividen, snabbt sätta oss in i problematiken ochtillsammans välja rätt vårdinsats.

Vid varje nytt möte ska en grundbedömning görasom individen behöver insatser inom den specialiseradepsykiatrin eller inte. Därefter uppstår en mängd följd-frågor, t.ex. art och grad av psykiatrisk sjukdom, omläget är akut eller om insatsen kan planeras. Hur ärpatienten påverkad i sitt vardagsfungerande? Vilkenvaraktighet föreligger, episodisk eller trolig långvarigproblematik?

Våra viktigaste förbättringsområden:A. Den psykiatriska bedömningenoch valet av insats

9

I vår nya och mer tydliga struktur får patienten rätt insatsoch vård på rätt nivå:

Närpsykiatrin med öppenvård och tät öppenvård finns näramänniskorna i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och Örebro.

Heldygnsvården, som är en episodisk vårdinsats, samordnasmed de utplacerade vårdplatserna i Karlskoga, Lindesbergoch Örebro. Vårdplatserna är en länsgemensam resurs fördifferentierad heldygnsvård.

Den högspecialiserade vården med tillgång till läkare dygnetrunt är en länsenhet inom Örebro med jourmottagning,vårdplatser för observation, akutvård och intensivvård samtlänsmottagningar med särskilda vårduppdrag.

Psykiatrins samverkanspartners finns över hela länet och ärtill exempel primärvården, kommunerna, försäkringskassan,arbetsförmedlingen och brukarorganisationerna.

10

Allmänpsykiatrins verksamhetsområdenNärpsykiatrinNärpsykiatrin i Örebro, Hallsberg, Karlskoga ochLindesberg fungerar som bas för all psykiatri för allaöver 16 år.

Närpsykiatrin ska ha ett riktat samarbete med barn-och ungdomspsykiatrin och primärvården för gruppen16–25 år. Om misstanke finns att en individ i dennaåldersgrupp kommer att utveckla psykisk störning skatidig intervention ske i samverkan med vårdgrannar.

När patienten behöver insatser från fler aktörer skaen vårdkoordinator utses i närpsykiatrin. Vårdkoordi-natorn ska assistera patienten och tillsammans medhenne eller honom inventera möjliga öppenvårds-alternativ och planera vårdbehovet. Vårdkoordinatornska också bevaka att samtidiga insatser internt ochvia våra samverkanspartners drar åt samma håll. När-psykiatrin består av öppenvård och tät öppenvård:

Öppenvård används då patienten kommer för enstakainsatser. Detta är den traditionella formen av insatserdär patienten möter behandlare för undersökning,utredning, behandling och rehabilitering. Vårdformenförutsätter att patienten kan hantera sitt tillstånd själveller med stöd av någon annan mellan besöken.

Tät öppenvård innebär mer omfattande öppenvårds-insatser. Här tillkommer insatser som dagsjukvård,mellanvård, mobila team, rehabilitering, insatser ihemmet och/eller pedagogiska program. Vårdformenkan riktas till olika diagnosgrupper (t.ex. ätstörningar,psykoser, självskadebeteende). Vårdformen kan ocksåutformas för enskilda, grupper och familjer i särskildalokaler eller i patientens vardagsmiljö. Tät öppenvårdminskar behovet av heldygnsvård och underlättar förindivider att bo hemma och arbeta med rehabiliteringi sin vardagsmiljö. Samverkan med övriga aktörer skavara väl utvecklad för att öka individens möjlighet attleva i samhället.

HeldygnsvårdHeldygnsvård används då vårdinsats krävs dygnetrunt. Vårdtiderna ska hållas korta för att motverkahospitalisering. Länets vårdplatser för heldygnsvårdeni Örebro, Karlskoga och Lindesberg ska betraktas somgemensamma och disponeras om för att erbjuda ettdifferentierat vårdutbud med inriktning på olikasjukdomstillstånd.

Heldygnsvård kan behövas när patienten har ettsymtomrikt tillstånd med svängande karaktär ellerär i intensiv behandling. Behandlingen ska varainriktad på att patienten så snabbt som möjligt skakunna återgå till sin vardagssituation och tillgodogörasig behandling i närpsykiatrin.

11

Högspecialiserad vårdDen högspecialiserade vården är placerad inomÖrebro, och är en länsenhet med observations-, akut-och intensivvårdsplatser för patienter med högstainsatsbehov. Enheten har tillgång till läkare dygnetrunt och högspecialiserad personal som snabbt kanvidta åtgärder, observera, akututreda och behandla.Här finns också en vårdplatskoordinator som organise-rar användningen av länets vårdplatser för heldygns-vård. Denna nivå krävs t.ex. vid bedömning av vård-intyg och för individer med allvarlig självmords-problematik, ibland också vid självdestruktivt beteen-de, utagerande eller allvarlig depression alternativtmanisk episod. I den högspecialiserade vården ingårockså flera länsmottagningar med särskilda uppdrag– DBT-enheten, traumamottagningen, psykoterapi-gruppen och psykiatrisk mottagning för döva ochhörselskadade.

Den högspecialiserade nivån ska erbjuda insatser medambition att så snart som möjligt överföra patiententill en lägre vårdnivå inom planerbar heldygnsvårdeller öppenvård. Patientens bästa ska alltid vara i fokus.

LäkarenhetenDet råder stor brist på psykiatriker i landet och läkar-nas situation är ansträngd. För att sätta mer fokus påläkarnas roll och arbetssituation bildas en länsövergri-pande läkarenhet. Avsikten är t.ex. att öka samarbetetläkarna emellan och optimera läkarnas insatser inompsykiatrin som helhet.

Fler verksamhetsområdeninom länets psykiatri Beroendecentrum, Barn- och ungdomspsykiatrinsamt Rättspsykiatrin fortsätter att vara friståendeverksamheter med länsövergripande ansvar.

Öppenheten mellan psykiatrinsverksamheter ska vara stor. Beslutom vård, behandling och andrainsatser ska fattas utifrån vad somär bäst för patienten.

12

Psykiatrin ska arbetamed gemensamma vårdprogramAll vård ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.Psykiatrin behöver ett system för att hålla alla med-arbetare informerade och uppdaterade. Detta är ingentillfällig insats, utan ett långsiktigt arbete.

Med utgångspunkt från gemensamma och aktuellavårdprogram som klargör vem som gör vad i olikadelprocesser kan vi utarbeta rutiner i vårdprocessen,underlätta vårdflöden och skapa förutsägbarhet förbåde patienter och samverkanspartners. Så här tasvårdprogrammen fram:• Psykiatrins Kunskapsråd identifierar ett antal

relativt breda diagnosområden t.ex. psykoser,depression, suicidnära tillstånd, ångesttillstånd,neuropsykiatriska tillstånd, personlighetsstörningaroch missbruk.

• Kunskapsrådet ska också ansvara för att:– gå igenom befintliga vårdprogram– avgöra om de nya programmen motiverar

utbildningsinsatser eller omfördelning av resurser– löpande följa kunskapsutvecklingen– varje år rapportera utvecklingen till psykiatri-

ledning och verksamheter– arrangera seminarier, kurser eller utbildningar

Psykiatrin ska skapa tillförlitliga rutinerEn vårdprocess består av delprocesserna mottagande,beredning, diagnosticering, insats och utvärdering.I delprocesserna ingår en rad aktiviteter som gerunderlag för beslut som ska fattas. Med utgångspunktfrån väl fungerande vårdprogram, som klart visar vemsom gör vad i vårdprocessen, ska vi också arbeta frambra och tillförlitliga handläggningsrutiner. Syftet äratt trygga patienten, men också att psykiatrin ska blirbättre på att informera om vården och att planeravården.

Psykiatrin har skyldighet att vara tillgänglig för allasom söker kontakt, men vi har också ansvar för attbedöma vilka som verkligen har behov av den speciali-serade psykiatrin. Med tydliga rutiner i vårdprocessensaktiviteter lär vi oss att göra bättre bedömningar avinsatsbehovet både för redan kända och helt nyapatienter.

För patienter med varaktig problematik ställs storakrav på utredning och kontinuitet i vårdprocessen.Här har vårdkoordinatorn i närpsykiatrin en viktig rolli samverkan med både patienten och olika partners isamhället. Även om heldygnsvård kan krävas tillfälligtska kontinuitet skapas med stöd av öppenvård ipatientens närmiljö.

13

I vårdprocessens olika delprocesser ingår en rad aktiviteter,vars frågor måste besvaras. Med hjälp av bra rutiner lär vioss att göra bättre bedömningar av insatsbehovet för vårapatienter. Samtidigt med den interna vårdprocessen ska visamarbeta med berörda samverkanspartners.

14

MålsättningarAtt förbättra samverkan i vårdkedjor över verksam-hets-, förvaltnings- och huvudmannaskapsgränser såatt patienterna får sina behov tillgodosedda med rättvårdinsats.

Att tydliggöra psykiatrins specialistuppdrag i relationentill primärvård och kommunal verksamhet och attprecisera vars och ens arbetsuppgifter och ansvar,framför allt vid sammansatt problematik.

Om vårdkedjorVårdkedjor beskriver behovet av fungerande insatserfrån flera olika aktörer i förhållande till en patient ellerpatientgrupp. Vårdkedjor kan uppstå inom eller mellanolika vårdnivåer, till andra kliniker, vårdgivare ochsamverkanspartners, som t.ex. kommuner, försäkrings-kassan, arbetsförmedlingen och brukarorganisationer.

För patienten betyder väl fungerande samverkanmycket, både när det gäller kvalitet och tillgänglighet.Tydliga överenskommelser mellan vårdgivare skaparförutsägbarhet och bidrar till trygghet även i svårasituationer och vårdförlopp.

I en vårdkedja krävs respekt för vars och ens olikauppdrag och infallsvinkel. Det är också viktigt att allaär medvetna om de krav och förväntningar som varoch en har att uppfylla i uppdraget. Samverkan förut-sätter också att berörda beslutsfattare stödjer arbetetoch har en väl fungerande dialog.

B. Vårdkedjor och samverkan

När vårdkedjan fungerar har vi fokus på patientens bästa.

15

Vad som behöver göras för att vi ska lyckas:För att stödja psykiatrin att bli tydlig i förhållande tillvårdkedjor och samverkande aktörer ska en kommuni-kationsplan med utformning av mötesforum ochöverlämningsrutiner arbetas fram. Dessutom behövsen plan för hur det nya förhållningssättet ska introdu-ceras och skolas in.

Samverkan inom den egna förvaltningen: Ska förbättrasgenom att vi tar fram en gemensam strategi för vård-processarbetet tillsammans med primärvården ochhabiliteringen. Den överenskommelse som utarbetatstillsammans med primärvården kring handläggningav psykiska störningar ska implementeras och förädlasinom de diagnosområden där vårdprogram utarbetas.Exempel på samverkan är arbetet med konsultteam föräldre och vid smärttillstånd.

Samverkan kring individen: För att öka medvetandetom öppenvårdens roll när det gäller vårdplaneringska utvalda medarbetare i närpsykiatrin ha rollensom vårdkoordinator för enskilda patienter. En vård-koordinator ska inventera vårdbehovet och överbryggamellan akutvård, heldygnsvård, insatser i närpsykiatrinoch hos eventuella samverkanspartners i samhället.

Patienten ska hela tiden vara delaktig och kunna taansvar i vårdplaneringen. Vid varaktig problematikska vårdkoordinatorn sammanställa en långsiktig plani samarbete med kommunala resurspersoner.

Samverkan med andra: Inom Vilmergruppen ska en nyöverenskommelse kring samarbetet med kommunernapå övergripande nivå utarbetas i samarbete medRegionförbundet. Här ska också ansvarsfördelningpreciseras i förhållande till kommunerna.

Erfarenheter av tidigare utvecklingsprojekt ska tastillvara och bidra till fortsatta utvecklingsinsatser hosrespektive huvudman avseende vårdplanering, boende-stöd, stöd i vardagsfungerande och vid rehabilitering.

Med gemensamma utbildningssatsningar med kom-munerna ska förutsättningarna för samarbete ochsamverkan stärkas. Därmed strävar vi efter att minskarisken för att patienten hamnar mellan stolarna.

Med väl fungerande samverkan med försäkringskassaoch arbetsförmedling ska patientens behov av rehabili-terande insatser synkroniseras i funktionellt samarbete.

16

Ibland kan rät t personpå rät t pla ts innebära a t t

pa t ienten t räf f ar en kura tor

C. Kompetensförsörjning,rollfördelning, ansvar och befogenheterMålsättningarAtt patientens behov tillgodoses med rätt kompetenspå rätt plats (och tid).

Att psykiatrin ska ha tillgång till den kompetens sombehövs.

Vad som behöver göras för att vi ska lyckas:Arbetet med att skapa god vård för olika patient-grupper förstärks av arbetet med vårdprocesser förolika patientkategorier.

Som stöd ska vi ha tillgång till kliniska vårdprogramsom tydligt anger de medicinska, biologiska, psyko-logiska, existensiella och sociala faktorer som skabeaktas. Vårdprogrammen ska vara aktuella, väl kändaoch användas då vi bedömer patientens vårdbehovsamt utreder, behandlar och rehabiliterar honom ellerhenne.

Vårdprogrammen ska ange vilken kompetens sombehövs för att utföra respektive arbetsuppgift. Därmedkan vårdprogrammen stödja utvecklingen av vård-rutiner och fördelning av arbetsuppgifter samt skapaförutsägbarhet i mötet med patient och samverkans-partners.

17

Med stöd av vårdprocesser och vårdprogram blirvåra insatser tydligare och synliga för andra oavsettvar i processen man befinner sig. Detta innebär ocksåatt effekterna av våra insatser kan följas upp ochutvärderas.

Med tydliga arbetsuppgifter och rutiner där vårprofessionella kompetens tas tillvara och successivt ut-vecklas blir förutsättningarna för en länsövergripanderekrytering bättre. Därför kommer både kompetens-utvecklingen och kunskapsutvecklingen att samordnasoch styras både länsövergripande och över organisa-tionsgränser. En gemensam baskompetens ska iden-tifieras, dokumenteras, implementeras och utvecklas.

Psykiatrins Kompetensråd ansvarar för att säkrakompetensförsörjningen inom psykiatrin, både närdet gäller rekrytering och kompetensutveckling avledare och medarbetare. Kompetensrådet består avrepresentanter från ledningen och verksamheterna.

Kompetensrådet är delaktigt i arbetet att utveckla enkompetensförsörjningsplan, som ska vara gemensamför hela psykiatrin. Här måste de ansvariga ställa frågorsom: Vilken psykiatri tänker vi oss i framtiden? Vilkenkompetens kommer detta att kräva?

Med ett strategiskt perspektiv på verksamheten ochdess behov blir det tydligt att kompetens måste utveck-las i relation till uppdraget. Eftersom kompetens tar tidatt bygga måste Kompetensrådet redan idag fundera påvilken kompetens som behövs i morgon. Processen förkompetensförsörjning och kompetensutveckling måstepågå kontinuerligt, vara tydligt knuten till verksam-hetsplaneringen och långsiktig.

18

Respekt, kommunikation ochsamarbete – tre honnörsord i mötetmed patienter och närstående.

D. Värdegrundsamt patient- och anhörigfokusMålsättningarAtt psykiatrin ska ha en dokumenterad och kommuni-cerad värdegrund som genomsyrar verksamheten i detvardagliga arbetet.

Att patienter upplever ett bemötande/möte präglat avlyhördhet, respekt och delaktighet.

Att närstående upplever ett bemötande/möte präglatav lyhördhet, respekt och delaktighet.

Om gemensam värdegrundPsykiatrins uppdrag ställer extra stora krav på engemensam värdegrund som säkerställer ett gottbemötande av patienter och närstående.

Vår medvetenhet om patienternas utsatthet ska göraoss särskilt uppmärksamma på nyckelord som respekt,kommunikation och samarbete. Respekt innebär attpatienten blir sedd, erkänd som människa och fåren positiv förväntan om att återhämtning är möjlig.Kommunikation innebär att patienten blir lyssnadpå, att vi anstränger oss för att förstå honom ellerhenne – men också att vi utvecklar sådan språklig

tolkningsförmåga att de patienter som har svårt attkommunicera blir förstådda och tagna på allvar.Samarbete innebär att den relation vi skapar medpatienten också skapar tilltro till att vi gemensamt

19

ska kunna åstadkomma förbättring. Genom dettaprofessionella förhållningssätt kan vi lättare sätta ossin i patientens situation, få honom eller henne att varadelaktig och tillsammans komma fram till rätt insats.

Också anhöriga och närstående ska kunna förvänta sigett respektfullt möte med förståelse för den belastningoch oro som uppstått. Vi är också beroende av en godrelation med anhöriga och närstående för att kunnastödja och stärka dem under återhämtnings- ochrehabiliteringsperioden.

Syftet med en gemensam värdegrund är att landsting-ets verksamheter ska samarbeta och möta patienter ochnärstående på ett samstämmigt och förutsägbart sätt.Det är ledningens ansvar att göra psykiatrins medarbe-tare medvetna om värdegrunden och att se till att denarbetas in.

Värdegrund i Örebro läns landsting: Vi skaparförtroende genom att vara lyhörda, öppna,samspelta och engagerade i en utveckling förmänniskornas bästa. Vi visar respekt för allas likavärde och delaktighet. Vi finns nära medborgarnaunder hela livet. Vi ser behoven hos varje person.

Vad som behöver göras för att vi ska lyckas:Med en värdebaserad psykiatri menas att psykiatrinsamtidigt måste arbeta med fakta och värden. Det ären professionell utmaning för varje medarbetare attförena dessa aspekter i det dagliga arbetet. Det är ensärskild utmaning för ledningen i respektive verksam-het att finna former för att göra detta möjligt.

Konkret handlar det om frågor som etisk värdegrund,förhållningssätt, delaktighet och patientfokusering.Det är också bra om arbetet inkluderar värderingar isamarbetet mellan samarbetspartners, olika yrkesgrup-per och mellan olika enskilda medarbetare.

Psykiatrins Etikråd leder arbetet med att stimulera ochinitiera insatser som ska synkroniseras och harmonierasi hela länet. En särskild utvecklingsgrupp ska arbetafram en handlingsplan med aktiviteter som berör varjemedarbetare, enhet och verksamhet.

20

Vill du veta merom förbättringsarbetet

inom psykiatrin?Titta gärna in på landstingets hemsida, www.orebroll.se,

där rapporterar vi löpande om psykiatrins förnyelse– och andra saker som är på gång inom vårt område.Du är också välkommen att ställa frågor via telefon,

brev eller e-post.

Eklundavägen 1, Box 1613, 701 16 ÖrebroTelefon: 019-602 70 00E-post: psyk@orebroll.se Pr

od

ukt

ion

: Ta

mm

erm

an/ K

ou

bek

. B

i ld

er o

ch i

l lu

stra

tio

ner

: La

dj a

Ko

ub

ek.

Tryc

kni n

g:

Teta

b T

ryck

eri

AB

. 20

09