A Abetek

apotek

Alegap

knepig, lustig person

Anka på

ångra

Annersavé, annersvé

uppgiven, rädd, ängslig

Annetruten se Ånnatrôten

andfådd

Ansjog, ansjogger

kusligt, otrevligt, anskrämlig äcklig. "Då va ena ansjogger natt när åska geck."

Anvesare, annevessare

annorlunda

Arier, arijer (inga arier onga)

inga dumheter ungar, exter, krångel, egenhet

Arsnav

inflamation mellan skinkorna, arsle

B Baggig

motspänstig, tjurig

Bala

prata mycket

Bala, bala i säk

dricka häftigt

Balesa

kvinna som pratar mycket

Ballra

sladdra, även slå och banka (Vad är det som ballrar på taket?)

Balma eller bälja

dricka hastigt, bälja i sig

Barevatter

barhuvad

Beka sig

misslyckas med läxor (skolord)

Beta, se frukostabeta

arbetstid av bestämd längd

Bete

bit

Bettra dä (Jesu bittra död på träkorset)

bekräftelse- och förstärkningsuttryck som Ja, just det!

Betätekoler

potatisblast

Betäter

potatis

Bissa

liten brödbit med smör på, barnsmörgås

Bleja

bliga, glo

Bli

stanna kvar

Blida ve

det kan ingen hjälpa

Bliga

glo, titta stort

Blåbuka

odon

Bol

bord

Bôla

börda - bunt, packe, lunta

Bolk

plåtburk

Bollting (ätit te boll/bullting)

ätit sig mätt och blivit slö

Bôlna, bôrna, burna, bulna

bågna/svälla, bränna däck, Borgunda, supa

Bônehas

en som springer med skvaller

Bôs

skräp, boss

Bôsadôna

kvinna som talar vitt och brett om sånt hon vet lite eller inget om

Braga

skälva, darra, skaka

Broa under

ta något före maten, t ex en smörgås

Broga vägen

fylla grus i hålor på grusväg

Brôt (från bryta) även brott

träklamp som lades under stenen när man med våckt (se detta ord) bröt upp stenar ur jorden

Brôttla

föra oväsen

Bullting, bulten på ringvälten

lat dräng ville åka på bulten, inte gå

Bulna, bôrna, burna, bôlna

bågna/svälla, bränna däck, Borgunda, supa

Bunka

slå upp ord i lexikon (skolord)

Bûrna, burna, bôlna, bulna

bågna/svälla, bränna däck, Borgunda, supa

Buttling

kärl, skål, bunke

Bäckaros

kabbeleka

Bäelter (bältig)

brokig, fläckig, hårlös, skallig. En katt som saknar päls på vissa ställen är bäelter

Bälarevet, bälsrevet

blindtarmsinflamation, även bältros

Bälghandske (att sköta bälgen med)

Tofsvipa, vingarna liknar en bälghandske

Bäljavantar

tjocka tumvantar

Bängsla

försöka slita sig lös (om kreatur)

Bängslig, bängslier

är den som oroligt fordrar större utrymme

Bängslit

åbäkig, besvärlig, bångstyrig

Bära ner

regn, snö, nederbörd

Bärjer sek

inte frysa

Bönke

mindre bitar än bark och stickor att tända eld med

Bört o fram

fram och tillbaka

C Cedera, cedera en medicin

avstå ifrån, sluta med. Från franskans céder; ger efter. Troligen efter munkarna i Varnhem.

D Dallbaken

bukdel av gris, främst magen. Dall kommer från del eller däl = spene

Darramor, darrafar

grannfru

Darras (långt a)

grannar (egentligen deras)

Deck, liten deck

börda

Di daringe

dom där (de där)

Djäkne, Skaradjäkne

elev på gymnasiet i Katedralskolor. Djäkne kommer från diakon - lärjunge

Dôft, inte ett dôft

inte ett dugg

Dolve

se dôlven

Dôlven, se dölven

överhuvud, chef

Dompa

trampa i vattenpölar. Dumpa (engelska dump) ljudhärmande för falla tungt

Dôrm, dôrmig

beslöjad, sömning, även matt glas

Drussling, drassling

regnskur Nu kom dä en redier drussling

Dröpja

idissla

Drössla

slösa med pengar, slöa omkring

Dulpa, dulper

hålor på vägen

Dursle

durkslag

Dåsketer, dåskig

grå (grådaskig), färglös

Däka, tulla, täva

flicka

Dälpenål

säkerhetsnål, dälp = en sänka

Dän, dädan, ta dän, se även hän

ta bort (därifrån)

Dölven, dôlven (döveln, djävulen)

chefen, överhuvudet, även en lurig typ

E E och ena (typiskt för västgötskan)

en, en böjs efter feminina substantiv: ena låda, ena sol (sola)

Elet

enfärgad (let=lätt, rödlätt)

Erak

stå på sig även om man har fel, vresig

Eravater med lerjord

ensam arvtagerska till stor gård (åtrådd maka)

Esinter

egensinnig

Etter värre

riktigt eländigt

Etterbagge, etterkotte

ilsken och trilsk person, ettrig

Etterkula

en arg och ettrig person

Ettrater

ilsken

Exter

påhitt, konstigheter

Exter, äxter

egenheter, krångel, dum-, konstigheter

F Falas (falas ente ongar)

bråka, väsnas från ordet färdas, fara omkring

Fali

sjuk, illamående, trött och slut

Fan i voll/våll, fanihåll, fanivôl

rusa iväg, ev. i fans våld

Fannig (finns bara i västgötskan)

något bra, passande, påhittig - av finna "en fannig pusselbit = en bit som passade in"

Feppla, fepplier, fuppla, feppelhänter

fumlig, tafatt, fumlig med händerna

Fjöl

bräde, planka (urspru. något kluvet) bakspade

Flagsen,flaen

bar, öppen i hals och på bröst

Flerlet

flerfärgad (ex. trasmattor)

Fles, flose, fluse

vårdslös, otrevlig, hänsynslös person

Flik, flika

ficka

Flo, floka (ena flo säd)

lager (ett lager med t ex sädeskärvar)

Flohabba

storvuxen kvinna

Flonger ny

helt ny (ev. fr. norska flunkande ny)

Flotting, se flått

fästing (lus?)

Flugvippa, flugesmäck

flugsmälla

Flåmagater

person som spyr mycket, får magen

Flått, flåtting (fhlåtting) se flotting

en lus på hundar (Linné, fhlått)

Fnyk, fnôk, fnjuker

lätt duggregn

Fokter, se Äxter

mer eller mindre dumma påhitt

Fôrk, se även fårk och våckt

kortare hävstång av trä, grov käpp, påk

Fôrtjurdater

förkyld, tjurd = kyla

Frack, fracker

bra, frisk, fin. Även fräck; oförskämd eller tuff, snygg

Frasa, gå och frasa

vara för fin (nedsättande)

Frea (freda)

stängsla, inhägna (freda djuren)

Frukostabeta, förmeddasbeta, se beta

arbetspass, så mycket man hann med under en frukostrast, förmiddag

Fuglatonga

mycket litet mat (som en fågeltunga)

Fång

kluven gärdsgårdsstör

Fångaruker

mot varandra resta gärdesgårdsstörar

Fångatrô

trasigt virke i en gärdesgård

Fånöttig

arbetslös, fånyttig, inte syssla med något nyttigt

Fårk, se även fôrk

trästör, kortare hävstång

Fåtia, fåtya

inte orka, inte idas göra något, tya, orka. Även nyfiken.

Fåtias

starrbliga, stirra

Fåtiga

förnöta tiden, få tiden att gå utan nytta

Fåtua

fundera, grunna

Färla

straffredskap av trä eller läder, användes förr i skolan

Färn, inte ett färn

något mycket litet, inte ett dugg

Fästmöräcker, fästemöpisker

rallarros, mjölkört

Föleen veka

förra veckan

Förvarna, varna

förfrusen, frysa

Förveten

nyfiken, veta i förväg

Förörater

förvirrad, yr och velig

G

Gaddier

elak

Gale, gäle

gärde

Garpa

1700-talet: tala mykket åkk skarpt

Garpar

på 1700-talet: tyskar (skrävla)

Gecklir, gecklier

vinglig,

Geklier, geckleter

vinglig, även stel och ovig

Gerivuxen, gervoxen

brådväxt, har växt för fort (se ärslevôrn)

Gevla

tugga långsamt

Ginglier, en stol kan vara ginglier

ginglig, ostadig, vinglig, rank

Glamsa, glassma

flamsa

Glana

klarna, även se sig om intresserat = glo

Glims, hugga glims

missa det sista på matfatet eller i vinflaskan, kamma noll

Glisk, glisker även grisker

morsk, stöddig, kavat, friskus, pigg

Glöpevär

regn och snö

Goa, Go-far, Go-far går

åskan, åskan går

Gogiven, gogeven

generös

Golka

gurka

Got te å

kapabel, god till att

Grassma

krasande tuggljud, t ex från äpple

Greppel

grepe (redskap)

Greppla

grep, grepen

Gresasnôr (nyord 2010)

svininfluensa (grissnor)

Gridde, se även kedde och kril

smeknamn på välartad yngling

Grisker

se glisk

Grosa

gå på kondis (skolord) även mula, gnida in snö i ansiktet på någon

Grunna

fundera, fornsvenska grunda

Gråla

plugga mycket (skolord)

Grävlingatorken

torrt och varmt septemberväder, grävlingen torkar mossa och gräs för att ligga på under vintern

Grönna - dä grönner la

det räcker till

Gröpa i sig

snabbinlärning (skolord)

Gröt och mjölk

mandelblom

Gulsimp

åkersenap

Gålbo

gårdsbo, granne

Gållbönnera

grannarna, granngården

Gångalätta

en fläskbit mellan skinkorna, mot skavsår

Gökabyxor

gullvivor

H Ha, hä - ha eller hä?

ja eller nej?

Haarans, harrans urevär

Herrans, ett herrans yrväder

Hag

inhängnad, hage

Haget

stängsel runt hagar

Haggale

fiskmås

Hala (på) även hara

det känns, härda (ut)

Hala säk

lägga sig

Halla

hällen, bredvid spisen

Halla säk

vila i skymningen

Hallemi - Oh hallemi styver!

Herre min!, utryck för förvåning. Å härre min stuver! (Från Vartofta, Åsaka)

Halluter

krokryggig

Hallår

dåligt år, missväxtår

Hallörter

nedslagen och hängande med huvudet

Haltebonick

person som haltar, egentligen boghalt häst

Hanka mä

hänga med

Hankit, Inte så hankit

inte så noga

Hara

harar

Harfötter

gullviva

Harrgårstôrken, herrgårdstorka

brittsommar, omkring 7 oktober

Hasera, ha någon i hasera

benen, vaderna, vara förföljd (hack i häl)

Hashu(o)ggare

en lång rock, kappa som når ner på benen, till hälarna

Hele (av herde) snörhele

pojke

Herar

går vingligt

Himling

innantaket i ett rum Hin, Hind, (hins=genitivform) Hinsbogatan

fornsvenskt mansnamn, även Hedhin och Hidhin (Stora Hindsbo, Skara)

Hinka, hinkater (se sinkater)

hindra, fördröja

Hjulpet, se julpet Hôfsa

städa

Hôfsa te säk

göra sig i ordning

Hôfsen

kammen

Hôfsen

kam

Hôgenôpen

sorgsen, hjärtenupen

Hoka, de gick som hokade löss

oskiljaktiga

Hôlkastång

hjulstång på en kärra

Hôningabolk

honungsord

Hônt, hônt ä dä anners?

hurdant

Hopavära

samvaro, umgänge

Hopavära

sammankomst

Hoper, "En hoper fôlk"

en mängd, en folksamling

Hôssa, hôsselesten

strumpa, strumplästen

Hôssocka

strumplästen

Hôven, hôven i bröt

jäsa upp, om degar

Hovet

huvudet

Huding

en gammal sak

Huffa

storvuxen kvinna

Huga, hûgar, hôgar

kommer ihåg

Hugga glims

se Glims

Hunda

tiken

Hurker, hörker

frisk, kry, rask

Hurra

komma ihåg

Huruke

sitta på huk

Hurven

frusen

Huss

påhitt, hyss

Hussa

kasta boll uppåt

Hussing

en sak, en liten fågel är en halvhussing, något större = helhussing

Huttla, inget å huttla me

krångla, bråka om, även; ojämn gång

Huverta (och suverta)

hur - huverta då? Se även Suverta - så

Hynda - nu hänger hynda på haget

fara å färde, farligt läge, hynda=tik, haget=stängsel

Hå(å)vet

huvudet

Hålka

halka

Hålla te

stanna till

Hällta hällta

hälften av varje, se snaling

Hälta hälta, hälta å vart

Korvkioskmeny i Skaraborg: Grillad korv med hälften mos, hälften pommesfrites

Hän, hädan (gå hädan) se dän

härifrån, ta/gå bort härifråm (dö)

Häpa, det häpar inte

ha bråttom, det brådskar inte

Härta

hälften, se snaling

Häs, häsa

hässja, större hö eller halmstack

Hässjafibbler

slåttergubbe

Hästasôva

sova lätt

Hävla

stanna lite

Höganäpen

komma ihåg

Hörsagök

enkelbeckasin, hors-, hästgök, märrgök

Hös, svinahös

huvudet på ett slaktat svin

Hösa

ösa, exempelvis vatten

Hösebôtt

t ex stenkross som inte kan skyfflas upp

Hövvestupe

genast, omedelbart (huvudstupa)

I I jåns

för en stund sedan

I valemä

tillsammans med, bland annat med - se Tola

I varajäle

ireserv, för säkerhetsskull

I vararum

ibland, emellanåt

Ifali för

få ont om något, brist

Ili, Ili tot, Ili tog det

högre väsen att skylla på när man missat något

Illavôrt, illavôrn

ligga illa till, må dåligt

Illbatting, Illbôtit

besvärligt, krångligt, bråkig pojke

Illdöing

missfoster

Illdöingakött

kött efter självdöda djur

Illmark

ödemark

Illter

att sakna och längta efter något

Illtuj, illty, illtyg

allt som ont är, råttor och möss, loppor och löss

Inbeten

envis

Inhereväg

liten väg, stig, genväg

Inkiät

nyfiken

J Jak

jag

Jala hag, jäla

sätta upp eller laga en gärdsgård, stängsla

Jarsgålsvälling

nässelsoppa

Jeckla

vicka fram och tillbaka på något som sitter fast

Jemsa

tuggljud, t ex från tuggummi

Jisten

gles, otät

Jol

sadelgjord

Jol, joling

sadeljord, rem, livrem, skärp

Jol, jolper

jord, jordpäron - potatis

Jola

Jorden

Jola

jorden (världen), jord (odling) - påta i jola

Jonses, i jons

nyss, nyligen

Julpet, hjulpet

hjälpt, att ha fått hjälp

Jumla

jäkligt (positivt) jumla bra

Jälavänna

ta sig en tur på gärdena för att se på växtligheten

Jämmeter, jämmerjutta

jämrig, en som klagar mycket, jämrar sig även barnslig

Jösskotrall

"kära nån"

K Kaffekvarnar

lungört

Kale, käle

kärl, karott

Kapater

avsågad bräda

Karier

mallig, högfärdig, viktig, morsk

Kas (vårdkase, skräphög, äv. spån, flisa)

betydelsen tunn skiva av t.ex. bröd är unik för Västergötland

Kasche

papperskasse

Katier, katig

självsäker, kaxig även duktig (berömmande)

Kattballar

humleblomster

Kedde

rådjurskid

Kedde, se även gridde och kril

smeknamn på välartad yngling

Keppeskodder

gå utan strumpor i skor, kippa

Keser, kesar

gör korna när de skuttar omkring

Kippe

gå utan strumpor i skor

Kjölse

härva, oreda t ex med sladdar

Klenbegrepen

klent förstånd

Klissa

klänga, vara jobbig

Knaler

hårda småkakor, brödbitar

Knarvel, knarve, se även vree

enkel dörrstängare av trä, även liten buspojke

Kneckedeck

konstig person

Knô, knôka

pressa, trycka ihop

Knôkatjockt

mycket folk på en plats, t ex på "marken", marknaden

Knola, knoler

potatis - se nola och tola. Ev. samma ord som knöl - något kompakt och rundaktigt

Knoler

potatis

Knopera

fingrarna

Knort, pôjka- och tösaknort

något litet, en pojke eller flicka, även degbit, jordkoka

Knort, pôjka-, tösaknort

litet barn, även liten degbit eller jordkoka

Knult

se potatis

Knult, knust

upphöjning t ex på en väg, även potatis

Knävelhänter

stelfrusen om händerna

Kockelbär

små klumpar av avföring

Kockla

kurra, knorra i magen

Kockla, is- eller jordkockla

kocka, klump

Kôel

Kinnekulle

Kolimasare

person som masar sig fram, rör sig slött

Kolivesen

trött, inte riktigt frisk, vissen

Kolka

dricka snabbt

Kôlka

halsen, även halsa dvs dricka direkt ur flaska

Kollier

mallig, även lite konstig, underlig, knäpp

Kôlna

att bli iskall av skräck

Kôperstycke (kopparstick)

bild i t ex en tidning

Kôrv

korv

Kôrvatrôt

se skinnatrôt

Kosigt

kvalmigt, tryckande väder

Kost

se kåst

Krabba

lärare vid Katedralskolan i Skara (kanske uppfattades de som bakåtsträvande)

Krackla

klättra, klänga

Kraka, krackla

klänga och klättra på ett bråkigt sätt

Krampa

att fästa taggtråd med, hasp

Krana

näsan

Krapp

trång

Krapp, kräppa, "Kräpper ´ak ´ a"?

trång, klämma, tränga, trycka - Tränger jag henne, sitter hon trångt?

Kreali, se även kri ali

på hugget, kreativ

Kri ali, se även kreali

kreativ

Krihårter

en som är om sig och kring sig

Kril, se även kedde och gridde

smeknamn på välartad yngling

Kringvänna

ett varv runt åkern

Krisse

knippe med blommor, dunge med sly, hop, grupp, samling

Kråva

krångla

Kräsbuk

äter inte av all mat, finsmakare

Kräveker

kräftor

Kröketer

frusen

Kröser, krösamos, krösasôpp

lingon, kröser = klasar, bärens växtsätt, lingonsylt, lingon och mjölk

Kulta

rulla runt

Kvattpese

dåligt trästycke

Kveke

kvickrot

Kvesa

böld, blemma

Kväsa, ena kväsa

en person som är lite sjuk, förkyld, magsjuk

Kväsig

rolig, käck, fräck även elegant

Kytta (av kuta)

skutta, hoppa

Kålblana

öron

Kållt, kållset

kallt

Kåst, sopekåst

kvast, sopkvats

Käka

tjata

Käka, käkasmälla

tjata, kvinna som smäller med käken

Källebusen

ett troll

Kärlhandduk

diskhandduk (för kärl)

Kärtling

barn som uppför sig olämpligt

Kättla

om kattor som får ungar

Kölla

se tjölla

Köna (tje-uttal)

korna

Köva, kôvna

kvävas, strypa

Köva, snököver, spindelköver

snöflinor, spindelnät

L Labber

händer

Lacka dej

hålla handen vid promenad

Laddor

innetofflor, mjuka av tyg eller filt

Laffa, lafsa (lufsa)

gå omkring oplanerat, slafsigt

Lalleker

kräftor

Lank

svagt kaffe

Lanka

gå illa, småhalta, linka med tunga steg

Le, let

grind

Lea på "Kan du lea på knät"

böja på

Leabrôten

ledbruten, lealös = vinglig

Leamus "ena leamus i ögnalôket"

ofrivilliga ryckningar i ansiktsmuskler och ögonlock

Led

större grind av trä

Led

större grind av trä

Lejde

liggsäd

Leje

den lede, den onde

Lennvär

blidväder

Lerpa, strumporna lerpar säk

tygveck (t ex när strumpor hasar ner)

Lôkaka

mjuk, döbakad kaka

Lomma (det lommar om öronen)

vara varm om öronen

Lômössa

mjuk, lurvig yllemössa, pälsmössa

Longen, langen

redan

Lonkentuss, gå inte

gå i strumplästen med lös strumpa

Lorthänter

grovjobb, ex. när man tar upp stenar ur jorden Luddredagar/nätter, även ludde- och luder-

sju kalla dagar/nätter omkring 2 maj, oftast med frost (Flippusdagen)

Lura

dryck med alkohol

Luripompa hele

lätt berusad man

Lusalomma

lummer

Lussebeten

Lucias godbit

Lussenatt, att ha en

ligga sömnlös och grubbla

Lya, lydde

lyssna,lyssnade, lystra

Lången, lången här

länge, varit länge här

Läpalätter

pratsam person

Lätthänter, se även rätthänter

vänsterhänt, lättan=vänsterhanden (eng. left hand)

Löske, gå löske

promenera utan att bära något

Löskefôlk

lösdrivare

M Maarock

vardagsrock, sliten jacka/rock för grovarbete, t ex i skogen

Majnycklar, S:t Persnycklar

gullviva

Malás, malaser

trött, utsjasad, sjuk, hängig

Mar

märr

Marabrôta, -smattra, -surra

hästskramla

Marken, marten

marknad

Mas

inte mas = inte svårt

Masa

får väl gå, kan ej hjälpas - även inte ge upp

Masa um

det blir bättre, en ändring, förbättring

Maskapes, maskapek

trött, slak, utmattad, känna sig dålig

Mebôtt

lastvagn med sidobräder

Merafta

eftermiddag

Messmäling, missmäling, missmaling

missbildad, missfoster, vanskapt (minsta grisen i kullen)

Milla vale

långt bort, milsvida bort i världen

Missmäle

felsägelse

Môka, måka

mocka, göra rent i ladugården

Monkaluver (munk)

toffelblomma även stormhatt

Môran, Gu môran!

morgon

Môrdera (se sobba)

molnen, "Môrdera sobbar iväg söröver", molnen drar sig söderut

Mormors glasögon/nattmössa

humleblomster, teveronika

Môrrnarôa

morgonrodnad

Môsakäringa - "rökar" eller kokar kaffe

när dimman lägger sig över ängen

Môsavipa

tofsvipa (se bälghandske)

Môshumla

långsam och slö person

Mosier

febrig

Mula möske, môla

kura, sitta i skymningen

Mulavantar

tumvantar

Mulemest

oftast

Muschla

pyssla

Må dä

må det var så, så är det

Männas (mädhana)

medan

Mänska

människa

Mävär

medvind

Möadryg

mycket lat person

Möe, möjet

mycket

Möla

äta sovel, pålägg, utan bröd

Mörsa

vila i skymningen

Möske

skymning, mörker

Möske, kura eller môla möske

sitta i skymningen

Möske, sova möske

sova i halvmörker

N Ni, på nii, (från nid, nidingsdåd)

elak, illvilja, hat, avund

Nola, noler

potatis - troligen från tyska Nudel 'potatis' Se knola och tola.

Nöcka

använda, nyttja

Nökel

nyckel

Nötti

spiskrok

O Ôlka

ulka - snyfta, känna kvälningar

Omm

ugn

Omma

bredvid, intill

Ommen

ugnen

Onga, onge

ungar

Ôttra, åttra (åtra)

uttryck man sa till oxar och hästar för att få dem att gå baklänges, backa

Ovulen

vårdslös

Oxalägg

gullviva

Oxnabjälla

backsippa

P Panntoffler

potatis

Pashasia

något roligt att berätta

Pennahöftater

mager kvinna

Pennaso

igelkott

Penslig (Vadsbomål)

smal och klen, spenslig

Pessemurer

ettermyror svarta eller röda

Pesse-pötte-blommer

praktlysning (meterhög gulblommande ört)

Pilsker

arg, ilsk (bara på västgötska) övr. kåt

Pipeskult, pipskult (unikt västgötskt ord)

piphuvud, skult = skalle

Pipskulter, skulter, se även skulta

öknamn på manliga seminarister i Skara (flera av dem rökte pipa)

Plogärla

sädesärla

Plummer

plommon

Plättvännare

örfil

Pôppa

dia

Pôsaskit

konstgödsel

Potatesopper, potatesôpper

potatisbitar, stekt potatis

Potatis

potäter, petäter, putäter, pärer, jordpära, betäter, butäter, noler, toler, knoler, knult

Potäta, potäter, potater

potatis, ä-ljudet från engelskans potatoes

Potätekåle

potatisblast

Prevett

dass

Pruska

handväska, även ficka i damkjol

Prästaskalla, prostakrava

baldersbrå, prästkrage, se skateroser

Putäter, petäter, pötäter

potatis, se potäter

Påbära, påbärsvär

regn och snö, störtskur

Päe

penna

Päjs

bra

Pära, jordpära

potatis - jordpäron från tyskans Erdbirne, Erdapfel = jordpäron, jordäpplen

Pärestönja

potatismos

Pöle

saker, packning

Pötta

putta

R Raggarhavvre

pommes frites

Ranklär (randiga kläder)

kulörtvätt

Rannata

randade, mattor kan vara rannata

Rapp, rapper, i rappet

snabb, flink, kvick, strax, på stunden. Klockan är två i rappet

Rav, ravesa

räv, rävhona

Redig

duktig

Regnskrika, regnkråka

gröngöling, spillkråka (lätet förebådar regn)

Rekodelir, rekodelier fruntimmer

ordentlig, präktig

Remeddjer (remedier)

saker, redskap, verktyg

Ria, torka i ria

tork, t ex en höhässja eller ett hus för torkning av säd

Rier

anfall

Rissa, Sluta å rissa så onga!

busa, hoppa eller springa omkring - när man inte kan sitta still.

Rôcken, stå rôcken (stå rycken)

klara sig bra, uthärda påfrestningar

Rôla

häva i sig dryck, supa

Rôlkevatten, rölkevatten

grumligt, ofräscht vatten (sjövatten)

Romol "Det blev ett sådant romol"

uppståndelse (ev. fr. eng. romour = rykte, el it. rumore = buller

Rompedra

blygt barn, drar i rumpan (bakstycket av mammas kjol

Rompedra (påhittat slaktredskap)

bad barn hämta det hos grannen för att barnen inte skulle se slakten

Rotabagge

kålrot, rot=klump, bagge=påsformad väska, bag. Har förts till USA: rutabaga

Rufälle

skräpigt, stökigt, oroligt ställe

Rulit, ruhl

vadsbomål för knöl (knöggligt, knaggligt)

Rumpan

svansen

Rumpedrag

efterhängsen person, eller t ex en hund

Rumpetroll

grodyngel (består till stor del av en svans)

Ränga

smal stång, inhägna

Rännaskita, rännesketa

diarré

Rätthänter, se även lätthänter

högerhänt

Rättnu

om en stund

Räva, röva, rôva

rumpan

Rävarumpa

fräken, rallarros

Rävesa "Ho ä ena riktig rävesa"

nedsättande om kvinnor, se rav, ravesa

Römôsster i suna

rödmosig i ansiktet, rodna

Rönar

rodnar

Rötar

böla, råma (koa rötar, korna råmar)

S Sarga

tjata

Schnaling, se snaling

korv

Schôen, sjöen, sjoen

svordom (mild)

Schöset

se tjuschet, tjöschet

Se i lyde

att se vad som ska göras, t ex plocka undan

Seckla

dregla, drägla, när saliv rinner ur munnen

Sedera, sidera

se; cedera

Selastecka

selsticka, även en kvarting sprit

Sellamjölke

muskelsvag, klen (sillmjölke)

Sicka! Sicken, mask. sekken, fem. sekka

Se vilken! Se vad för en!

Sik, sika (Stallsiken)

fuktig terräng

Simme, säckasimme

säckband, rep

Sinkater (hinkater o sinkater)

sinka sig, hindra, bli försenad, dröja

Sinkespole

barn som sinkar

Sinter

arg

Sjana

titta stort och nyfiket med höjt huvud

Sjivet, sjivars (jäsjivaregål)

Gästgivaregård

Sjoa

skrika högt, gapa

Sjocka

skjunka

Sjoen

se schôen

Sjoka

hakan

Sjôleter

vild, yster, tokig

Sjurk se skörk (sje-uttal)

hästkrake, mager häst

Sjuttiofemman, 75:an

utedass

Sjöen

se schôen

Sjöffse

virrig, slarvig person

Skadda eller skädda

dimma, lätt duggregn

Skael

skallen

Skank, skånk

ben

Skann

skallen, huvudet

Skateblomma

styvmorsviol

Skateroser, se prästaskalla

baldersbrå

Skeavatten (lindrar klåda)

skea, skilja, benämning för salpetersyra

Skela

bena (i håret) ursprungligen: skilja

Skethusvind, se även östanvär

ruskväder med blåst och regn

Sketskata

björktrast

Skihag

gärdesgård eller trästaket runt hagar

Skinnatrôt, kôrvatrôt

överbliven grynkorvssmet stektes som biffar

Skô

harpalt, liten hare

Skock, "En skock fôlk"

folksamling

Skôja

skrika, prata högt

Skonka

när molnen drar ihop sig

Skonke

taktäckt gång utanför lada, förstuga, källarsvale

Skranta

leta efter bär här och där

Skrape ladd

potatis- och köttgryta

Skrefle, gå skrefle, stå skrefle

skreva, stå grensle

Skrinnt

fattigt, litet av en vara

Skrôvis, skrövis

tunna isflak som knäcks lätt

Skrubbansikte

tomtemask

Skråbicke

se skråpansikte

Skråen

på tvär, eller stapla lite på änna

Skråen, skrådan, skrådingen

förmildrande omskrivningar av svordomar

Skråpansikte (ful person, monster)

skra = tortt skinn, puke = ond ande

Skråpuk

anskrämlig ansiktsmask, skräckinjagande

Skräppa (skrodera)

skryta, berömma, tala väl om sig själv

Skubba (schubba)

gnida, gno, springa, även skolka

Skubbestocken

köksdörrposten - för ryggkliande

Skula (sig)

skyla, skydda sig mot regn, insyn

Skulhink, skôlink

hink för grismat, skuler = potatisskal

Skult, se även pipeskult

huvud, skalle

Skulta, skultor

kvinnliga seminarister i Skara, ök-/smeknamnet gick i arv från männen. Se pipskulter, skulter

Skångra

skakig

Skångra

darra

Skäcka (dig)

lugna ner dig, se skäkera

Skäckla

skreva, sitta opassande med benen

Skäggatôrpet

"de nedre regionerna"

Skäka

lättklädd (lite oanständigt)

Skäka

lättklädd

Skäka, skäkera

ben, benen

Skäkera (skank)

ben, dra in skäkera

Skällt

svagt, dåligt, tunt (om drycker)

Sköle, skölevatten, skölehink

grumligt vatten, sköljvatten, hink för skjöljvatten och matrester (till grismat)

Skörk, se sjurk (sje-uttal)

hästkrake, mager häst

Sköta ve

skjuta till

Sköttla, sköttlastång

gärdsgårdsstör

Sköttlaled

öppning i en gärdesgård

Sköttlerång

stång att stänga fähage med

Slafsa mule

pussa

Slafsebötta

skvallerbytta

Slaker (se styver)

kokt korv

Slanta

kläder (dåliga)

Sleka

slamsa av senor, hinnor

Sleket

dåligt, t ex skinn eller fläsk

Slinner

blåbär, växtplatsen är bland sly

Slit

snöglopp, snöblandat regn

Slonga, dikesslonga

spade som man grävde diken och kanaler med

Slongeröcket, slongehogg

smärtsam yrkesskada hos dikesgrävare, de grävde och kastade upp jorden

Släpesula

trött person

Släpesårla

en som har långa kläder

Släpphänter

tappar lätt saker

Slär

slånbär

Sma

små. Småfä = getter och får

Smackhål (se smajja)

liten vrå, litet utrymme

Smajja, smajjen

smatt, smutt, skrymsle, prång

Smala, smallra

prata mycket, fort och osammanhängande, babbla

smale

oordnad hop. En smale får.

Smalebjälla

ett pratsamt barn

Smalier

pratsam

Smalier

pratsam person

Smehalva

medhjälpare i smedja, räknas som halv smed

Smul, smult, smurd

hal, fet

Smålke

större bitar än smulor

Småpper

småpotatis

Smöget, smögen

bra, fint, utmärkt

Smörjel

rackarunge, busunge, slyngel

Snaling (uttalas med sch-ljud och tjockt l)

korv, smal, typ kokekôrv

Snaling med härta, eller hällta hällta

grillad korv med hälften mos och hälften pommes frites

Snaling, sch-ljud och tjockt l, se snaling

grillad korv

Snarrt

korvända, liten bit

Snika, sniken

lanthandel, vara girig

Snoka (betoning på o)

området kring munnen

Snôra (inte)

jäkta i onödan - Ta det lugnt!

Snôrgôlle

skräp i näsan

Snôrgres

snorgris (skällsord)

Snôrhornt

näsan

Snubbelfotader

snubblar lätt

Snåten, snutten

t ex trång, snäv tröja - ev. snålt tilltagen

Snödrövjer

snödrivor

Snökôver

snöflingor

Sobba (se môrdera)

drar sig, dra iväg

Sockadolla, söckadellafota

kvinna som sölar och slöar med fötterna

Sockalôen, sockalåen, sockenlöken

långsam person (sacka efter)

Sockesammer

slö, oföretagsam

Socketer, sockadoff

långsam, slö person, oföretagsam

Sogel, sugel, sôgel, sôjel

sovel, pålägg på bröd, tilltugg

Sôkalôk (se såckalöen)

långsam, saktmodig

Sôki, sôkig

långsam, trög

Sôlla (te hönsa)

blanda potatisskal, mjöl, vatten till foder

Sôppa (ner)

skära i småbitar (grönsaker, bröd mm) hacka ner

Soteld

skavsår mellan skinkorna

Spennekôva, spennekôveväv

spindel, spindelnät

Spillekôm, spilkum

kärl, skål med högre kanter, för att skumma bort grädde

Spisråka, spisote, spishuk

en som sitter och fryser framför spisen

Spjänna

sparka till någon eller något

Sprala

sprätta, som hönorna gör på marken eller rådjuren i snön då de letar efter mat

Spänkta

fasta, hungra, späka sig

Spörs

det spörs le, i fråga om

Starva-å

avlida

Stelk

själk

Stibbe, betätestibbe (stuka)

jordtäckt hög av potatis, rotfrukter dör vinterförvaring utomhus

Stirer

stel, stirer i bena

Stiver

stöddig, styv i korken

Stobbe

stubbe

Stôlletuj

uppsluppet bus

Stôllra-um

stöka över

Stôlter, stôelter, stöölter

stollig, arg, galen, tokig

Stommen

prästgård (i annexförsamling)

Stôpa, det stôpar

dubbelis på sjön med vatten mellan lagren

Strandkôfta

tjockare kofta, oftast av stickat ylle

Streta

anstränga sig hårt, knoga, spjärna emot

Strimlata putäter kôltade i flöt

pommes frites (strimlad potatis rullad i flott)

Strimlate putäter kultade i flôt

pommes frites

Strimlate/små trinna putäter rullade i flôt

pommes frites

Strängkappa, -kofta

se strandkôfta

Ströpaknuta

struphuvudet

Stunna er

lugna er, vänta

Stunnatars, stunnumtars

stundom, ibland, då och då (äv. stunnatals)

Styver (en styver å en slaker)

grillad korv (en grillad och en kokt)

Sugeljärn, sugel=mat, järn=bössa

bössa, jaktgevär

Sulle

stackare, kräk

Sulle, sölle

skulle

Sullra

småsjunga, nynna

Sulten

hungrig

Surv, surve

hö som fastnat runt ett nav

Suska, suskevär

vara utomhus, strosa, i dåligt väder

Suverta (och huverta)

så - på huverta vis. Se även huverta

Svale

farstu, förstuga

Svartangsla

västgötska för koltrast

Svejet brö

käckebröd som blivit mjukt

Svejna, 'Vänta tills brödet har svejnat'

ligga till sig

Svulje, sätta sej i svulje

svaljet, halsen

Systers hand, göra något med

med lätt hand, lite slarvigt

Såckalöen, såckier (se sôkalôk)

göra något långsamt, inte ha bråttom

Sångla

småsjunga, gnola

Sänna

sedan

Sätenoler

sättpotatis

Sätta, sättar

lyda, lyssna, hör upp, sätta på plats

Söalök, sôki

långsam person, enfaldig, dum

Söeln

sulan

Söer

får, sjuda, koka fårkött

Sönnavär

sydvindar

Sörjlit

sorgligt, tråkigt

T Takepajk, taketös

fosterbarn

Talgskult, se klenbegrepen

mindre begåvad

Talla, "talla ente påt"

rör inget

Talle

smuts, fastsittande tjock orenlighet, hoptovad hårtott, skit

Tallefjöl

smeknamn på ett litet barn (sketonge, skitunge)

Tann, äta mä ena tann

tand, när det är dåligt med mat

Tappla

ta på något," fingra å feppla" på allt man ser

Tass, Tass inte barn!

bråka, kivas

Tavvla (tavvla inte i maten)

ta/peta i/på något med händer eller fingrar

Te ress

till reds, till hands

Tebäre, tebärane

tillbärande, missöde (Secket tebärane!)

Tehöfsat

tillsnyggat

Tepa, gå och tepa

gå försiktigt, t ex när det är halt

Tetôken

framfusig

Tevling

tillbringare

Tikråka

västgötska för tofsvipa

Tjeja

kedja

Tjôlse, tjölse

en trasslig härva

Tjomla

treva

Tjôta

snacka, oupphörligt upprepa samma sak

Tjuldig

kall, kylig

Tjurda

kyla, kallt

Tjuschet, schöset, tjöschet

råkallt, både utom- och inomhus

Tjuset

se tjuschet, tjöschet

Tjuven (jämn betoning)

det går som tjuven - det går undan

Tjåka

hakan

Tjåka

haka

Tjåsta

flämta

Tjölla, tjölle även kölla

tända i spisen, småstickor, törestickor

Tjöva säk, tjôvna, tjôvder

kvävas, se kôvna, köva

Tocken!

utrop, se sicka och vicka

Tôj

tåg

Tola, toler

potatis "Dä kanske finns nôka rôta tola i valemä" - någon rutten potatis bland alla de andra

Tômsa

se tomsa

Tomsa, tômsa, tumsa

lyfta, bära på, vända och vrida "Tömsa inte så med katta"

Tôrkehatt

moln som visar att det blir vackert väder

Traggi

pigg, på alerten om växter och djur

Traja, trajja

trampa (på stället) oroligt och till synes utan mening

Trô,

trampa

Truga

nästan tvinga

Truli

surmulen

Truttna

tjockna, om gröt

Tröster, jag tröster inte gå ut

våga, töras, tordas Jag törs inte gå ut

Tu - det tur inte

räcka, det räcker inte

Tulla, täva, däka

flicka

Tummakakor

mandelmusslor

Tvelinge

tvilling

Tvesovla, tvesula, tvesôvla, tvåsuggla

två pålägg, sovel, på brödet (lite syndigt)

Tväsuggla

se tvesovla

Ty, dä tyr nu

det räcker nu

Tåcka på däk

flytta på dig

Tåcken, tåcket

sådan, sådant

Tånamn, namn på tårna

stora tåa, tåtelitåa, grillemosen, f-foten och stampen

Tåsker

buskar, sly även skällsord för flickor

Tåssa, hôppetåssa

groda

Tära, tänera

tårna

Täva, däka, tulla

flicka

Töra, tära, Tär la hända

torde, kan hända, kanske händer det

U Ul

illaluktande, sur, unken

Ul ånne

dålig andedräkt

Umma, ummemä

bredvid, utmed - det rinner utmed

Uppaföre

ovanför

Uppelle

stickor och barkbitar att tända eld med

Urevär

yrväder

Urt och surt

gammalt och dåligt (om t ex mat)

Utsot

diarré

V Vafferda

Vårfrudagen, våffeldagen 25 mars

Vale, vôle, inget vale met

värde, inget värde

Varajala, ha i varajala

gömställe

Varanom, i varanom

lite senare

Vararum

emellanåt

Varna, förvarna

frysa (även varm, det kan hetta till när man fryser)

Vase

pojke, busunge

Vassböling

person från Vadsbo

Vass-skvalp

gröngöling

Vat, vater

bäst, starkast, medveten om sin värdighet

Vattskvalp

gröngöling (Kinneved)

Vearogga

ved, uppstaplad för att torka

Vecket

vilket

Vehängsen, "ena vehängsen hosta"

ihållande, efterhängsen

Vicka! Vicken!

Vilken tur! Vilken fin bil!

Vingleter i hasaveckena

knäsvag

Vinneleka

vindsnurra (numer även vindkraftverk)

Vittedeg

baldersbrå

Vôla, vôlater

värdera, uppskatta, bry sig om, värna

Vral, även vrala

om en person som krånglar och inte är ordentlig

Vrala

bråka, krångla

Vree, se Knarvel

vred av trä

Vresabock, vresebock, vrese

tjurskalle, vresig person

Vräknut

dubbelknut

Vrär

doser, portioner

Vurpen

född (värpt)

Våckt, se vågt

se vågt, en hästsko i tjockänden gav bra grepp mot stenen

Vågt (från väga) se våckt, våkt och fôrk

lång trästör eller järnspett som man vägde, bände upp sten ur åkermark med

Våkt, se vågt

se vågt

Vålar

tycker inte om mat, kläder med mera

Våmåta

oreda, brådska (jag glömde mina vantar i våmåta)

Våndel, våndla eller vånnla

ett fång hoprullad halm eller hö, kreatursmål. Även flirtig, otrogen "Han vånnla med fruntimmer"

Väla

världen

Vällingafat

mandelblom, knölbräcka

Vällingaskrämma

ris och småpinnar i vedspisen

Väre

militär, beväring

Vättane, vättans

ett uns, något litet, en liten stund. Vi kan vänta ett vättane

Å Ågäschlig, ågässlir

känslig, klen, gnällig och otålig

Åkapater

avsågad

Ålamärke

mjölkört, rallarros

Åmma

bredvid, utmed något

Ånnapusten, annepusten

andfådd

Ånnatrôten, Annetruten

andfådd, ansträngd

Ånnatruten

andfådd

Ånner

under något

Åpen

glupsk

Årvänta, årväntevär

mörk period kring advent (feltolkning av advent, ursprunglig betydelse: ett nytt år väntas)

Åräte

matrest på tallriken, fisk- eller köttben

Åskemôrd

åskmoln

Åtteda(r), ex fredda åttedar

fredag om ungefär åtta dagar, nästa fredag, fredag i nästa vecka

Åttra

se ôttra

Åvävla

långt borta, obygden

Ä

Äggaunge

kyckling

Änna

nästan, nära nog, så att säga

Änna te

meddetsamma

Ännaklänt

onödigt

Änne, ännelångs

ände, längs utmed (Ännagården låg längst ut i byn)

Ärd

bymoln

Ärslevôrn

stort och förvuxet (se gerivuxen)

Äxter, se fokter

mer eller mindre dumma påhitt

Ö Öfsadrôp

takdropp

Ögna- eller öjabruna

ögonbryn

Ölsupa

blanddryck av svagdricka och mjölk mm

Önkelit

bedrövligt, hemskt (ynkligt)

Örja, örjer säk

strypa med snara, strypa sig, bli strypt

Ösegrumma

för mycket

Östanvär, se också skethusvind

ruskväder med blåst och regn

Överfara

kommer plötsligt (sjukdom)

Öxner, öxnöra

mosippa, backsippa